1 - Femte Statsmakten
FS en tidning av studentkåren vid jmk: enheten för journalistik, media och kommunikation, stockholms universitet nummer 01 2013 : jämställdhet tema: jämställdhet skulden är inte min ledare Med nycklarna mellan fingrarna femte statsmakten Chefredaktör & Ansvarig utgivare Sara Fröhling Lind sara.frohlinglind@femtestatsmakten.se Vice chefredaktör Madeleine Dahlström www.femtestatsmakten.se madeleine.dahlstrom@femtestatsmakten.se Textredaktör Simón Bustamante 1#2013 simon.bustamante@femtestatsmakten.se Johan Frick johan.frick@femtestatsmakten.se Malin Hansson malin.hansson@femtestatsmakten.sez Bildredaktör Linnea Gustafson 03 Ledare: Med nycklarna mellan fingrarna Sara Fröhling Lind 04 Profil: Skulden är inte min Johanna Lindberg, Sara Fröhling Lind 08 Tema: Det handlar om manlighet Simón Bustamante 10 Tema: Skämtet som föll på sig själv Matthias Mattison 11 Tema: Sporten där kvinnor dominerar Albin Aghamn, Petter Östman 12 Tema: En ny tid för katolska kyrkan? Eva Wikdahl 14 Tema: Ingen vill ta ansvar för näthatarna Johan Frick 16 Tema: Välkommen på grabbfest Siri Hill 17 Krönika: Jämställdhet - ett uttjatat ämne? Linnea Carlén 18 Kultur: Recensioner på temat Johan Colliander, Siri HIll 20 Tema: Musik som politisk handling Jesper B. Hassell 21 60 sek med: Fredrik Wikingsson Andreas Sjöström 22 Aktuellt: Shaken not störd Madeleine Dahlström 23 Aktuellt: Hon styr JMK-puben Eva Wikdahl 24 Resa: Palma de Mallorca Lisa Jönsson 26 Kalendarium Johanna Lindberg, Mico Gujic 27 Sista ordet: Kan jag få en paus, tack Madeleine Dahlström linnea.gustafson@femtestatsmakten.se Redigeringschef Maximiliam Gernandt max.gernandt@femtestatsmakten.se Webbredaktör Simon Lundberg simon.lundberg@femtestatsmakten.se Skribenter Albin Aghamn, Jesper B. Hassell, Simón Bustamante, Linnea Carlén, Johan Colliander, Madeleine Dahlström, Johan Frick, Sara Fröhling Lind, Mico Gujic, Siri Hill, Lisa Jönsson, Johanna Lindberg, Matthias Mattison, Andreas Sjöström, Eva Wikdahl, Petter Östman för ett år sedan befann jag mig på en plats betydligt varmare än det fortfarande vinterkyliga Stockholm. För ett år sen var jag i ett gassande Argentina, strosandes på gatorna i en mer exotisk huvudstad. Innan jag reste, då nervositeten för att resa ensam till en främmande världsdel var som störst, fick jag en present av min pappa. Vad trevligt, tänkte jag i förvåning över hans givmildhet, men blev snabbt illa till mods då jag insåg vad jag fått – en skyddsspray. med ens försvann nervositeten och ersattes istället av en stigande ilska. Varför skulle jag behöva gå runt med en skyddsspray? Med förklaringen att kriminaliteten är så hög i Sydamerika och att sprayen kunde skydda mig, stoppade jag till slut ner den lilla, gula flaskan i min ryggsäck. Men packade jag någon gång upp den? Nej. Jag totalvägrade. Dumdristigt kanske, men min ilska över att vara ung kvinna och behöva bära runt på en försvarsspray, hindrade mig. precis som det hindrar mig att vara rädd när jag går hem på kvällarna. Jag har bara bestämt mig. Jag ska inte få mindre utrymme i mitt eget liv på grund av att jag är tjej. Jag ska kunna leva mitt liv utan hinder, utan att behöva ta omvägar hem på nätterna, utan att behöva klä mig på ett visst sätt för att minska risken att bli antastad. men så kommer den där mannen som tittar på en alldeles för länge på tunnelbanan, går av på samma hållplats, springer i förväg och det enda jag kan tänka är – vart gömmer han sig nu? Istället för att tänka – han tyckte nog att jag var snygg – går jag med nycklarna mellan fingrarna hela vägen hem, med hjärtat i halsgropen och paniken i bröstet. den mannen förminskade mig. Precis som tjejer och kvinnor förminskas varje dag. Och det får helt enkelt bara inte vara så. Så nu bestämmer jag mig igen, att vara tjej är något fantastiskt, inte något som ska skapa hinder. Redigerare Simón Bustamante, Johan Colliander, Madeleine Dahlström, Sara Fröhling Lind, Maximiliam Gernandt, Simon Lundberg tillsammans med Femte Statsmaktens duktiga skribenter belyser vi därför i detta nummer jämställdhet. Vi pratar om de problem som finns och lyfter fram beundransvärda människor som kämpar för att skapa rättvisa. Korrektur Madeleine Dahlström, Sara Fröhling Lind, Klara Söderberg med det vill jag välkomna dig som läsare till nya Femte Statsmakten. Med fräschare layout och en ny redaktion med ett brinnande engagemang. Trevlig, och viktig, läsning! Fotografer Johan Colliander, Madeleine Dahlström, Johan Frick, Sara Fröhling Lind, Linnea Gustafson, Lisa Jönsson, Hjalmar Kyle, Johanna Lindberg, Maria Mattison, Eva Wikdahl Sara Fröhling Lind chefredaktör Omslagsbild Torun Carrfors & Maria Edvardsson Foto: Sara Fröhling Lind 3 Femton unga kvinnor driver tillsammans bloggen Skulden är inte min. Femte Statsmakten har träffat två av grundarna som berättar om sitt feministiska engagemang, relationen till Värmland och om bloggen som nu blir bok. text och foto: sara fröhling lind och johanna lindberg V i möter upp Torun Carrfors och Maria Edvardsson vid Swedenborgsgatan för en kaffe bland hungriga lördagsshoppare och högljudda barn. Vi kopplar snabbt bort omgivningen och försvinner in i en intressant diskussion om hur Skulden är inte min bildades. − Är man feministiskt aktiv i en stad som Karlstad har man på något sätt koppling till varandra. Vi diskuterade olika projektidéer och landade i att vi ville skriva och skapa ett forum för att hylla feminismen. Ett forum där man inte behöver förklara varför eller bli ifrågasatta. Maria beskriver bloggen som en skuldfri oas, och Torun menar att alla i gruppen får styrka av varandra: − Man är alltid uppbackad av fjorton personer när man skriver, vilket gör att man känner sig trygg i att skriva personliga och självutlämnande texter. Målet med Skulden är inte min, berättar de, är att placera skulden där den hör hemma. Att uppmuntra unga tjejer och kvinnor att lyfta bort den från sina egna axlar. även om bloggen varit tjejernas huvudsakliga forum utåt det senaste året har ursprungsidén med projektet, som startades i januari förra året, alltid varit att skriva en bok. På frågan om de hållit ett strikt arbetsschema redan 4 från början skrattar båda, varpå Torun konstaterar att de knappt hållit en enda deadline. − Men det var ändå förvånansvärt lätt och roligt att genomföra. Fler personer borde skriva böcker! det feministiska drivet Även i det dagliga arbetet återspeglas Torun och Marias vilja att hjälpa andra. Maria är utbildad gymnasielärare och arbetar med att anpassa studier för elever med olika handikapp, medan Torun arbetar på en kvinnojours skyddade boende. − Det vi möter i vårt arbete påverkar det vi skriver om i bloggen. Händelser vi dras in i eller människor vi möter kan ge uppslag till texter, säger Maria. Torun arbetar med det hon menar är praktiskt feministiskt arbete. − Ett feministiskt driv påverkar hela ens liv och det tar man med sig överallt oavsett om det är i arbetslivet, i ett projekt eller när man går på toaletten. Vi skriver utifrån oss själva, även om det inte alltid är självupplevda händelser. Man påverkas även själv när ens vän blir våldtagen. Maria menar att det inte betyder att de utelämnar någon, utan snarare att de för 3 profil personliga samtal i ett slutet, men samtidigt väldigt öppet rum. − Att vi är personliga i våra texter är ett sätt att visa för andra i samma situation att de inte är ensamma. Att vara personlig är också att vara politisk och något som kan skapa styrka hos andra tjejer. när man pratar om respons − Vi har fått förvånansvärt mycket positiv respons, både från människor i vår närhet men också från bloggläsare, berättar Maria och får medhåll från Torun: − Vi bestämde oss direkt för att vi är helt ointresserade av människor som vill klaga på oss. Syftet med denna blogg är att förstå och hylla feminism och gör man inte det behöver man inte ta del av den. Torun fortsätter vidare berätta att folk tycker detta är ett viktigt projekt och spridningen i sociala medier har därför varit stor. I samma stund slås hon av en idé: − Vi måste skaffa ett Instagram-konto också - så vi kan fota boken och visa! ta över regeringen När vi glider in på framtidsplanerna och nästa steg för Skulden är inte min, är deras spontana svar att ta över regeringen. − Eller så börjar vi med Karlstads kommunfullmäktige, säger Maria och vi brister alla ut i skratt. − Vi kommer absolut att fortsätta blogga. Sen får man gärna göra en film om oss om man vill det, fortsätter Torun och man märker att bakom skämten finns ändå ett uns av allvar. Även om det inte blir film så är det viktigt för tjejerna att mer uppmärksamhet riktas mot feminism. − Skulle vi få ett överskott från bokförsäljningen vore det fantastiskt att göra någonting för unga tjejer, säger Maria men förklarar att de fortfarande spanar efter nya idéer. När vi avslutar med att fråga om de numer titulerar sig som författare svarar de snabbt nej. − Bloggare möjligtvis, men framför allt - feminister. 7 tema DET HANDLAR OM MANLIGHET Jens Malmström, foto Roger Gustafsson Kvinnorörelsen har uppnått mycket i kampen för ett jämställt samhälle, men varit sämre på att inkludera männen i förändringsarbetet. Det menar Machofabriken, en normkritisk verksamhet som vill att de unga själva ska kunna ifrågasätta och förändra sociala normer för manlighet. text: simón bustamente illustrationer: machofabriken i machofabrikens undersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet menar man att kvinnorörelsen uppnått mycket i kampen för ett jämställt samhälle, men att den varit sämre på att inkludera männen i förändringsarbetet. I ett samhälle där 90 % av våldet utövas av män är det av stor vikt att det även hos unga killar och vuxna män börjar byggas upp ett kritiskt förhållningssätt till de normer som rör deras 8 egen bild av maskulinitet. Machofabriken vill att ungdomar ska börja ifrågasätta och förändra dessa normer. machofabriken drivs gemensamt av Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR), Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) och Män för Jämställdhet. Den sistnämnda driver även sajten Killfrågor, en stödverksamhet på nätet som vill uppmuntra killar till samtal med vuxna utifrån deras egna erfarenheter. Jens Malmström, verksamhetsansvarig för sajten, menar att synen på manligt bland killar sakta förändras, men att rätt mycket ändå är som det alltid har varit. ”Det handlar mycket om vad man tror att andra tror som begränsar en”, säger han. ”Vissa saker om manlighet kanske inte andra tycker är så viktigt mer än du själv tror att de gör det.” På frågan om hur man kan bedriva normkritik svarar Malmström att Machofabrikens verksamhet ska ses som ett komplement till jämställdhetsrörelsen i övrigt. Det handlar om att få alla killar och män att bli självmedvetna och börja ta ställning. machofabriken jobbar även med ”positiva” frågor, erbjuder stöd och fokuserar mindre på problemen i sig. Det kan vara ett sätt att luckra upp i strukturerna genom att bjuda in och skapa en relation, tror Malmström. Män för Jämställdhet har fokuserat mycket av sitt arbete på våld, eftersom killar och män enligt honom lever i en våldsam verklighet där normen är att vara våldsamma mot varandra och kunna tåla det. Även detta tas upp i Jenny Engerdahls examensarbete “Kvinnors våld mot män”. Många av de intervjuade männen vittnar om att ha uppfostrats till att kunna “ta lite skit”, att män ska vara starka och kunna ta ett slag utan att det är hela världen. Därför anmäler många män inte misshandel och trakasserier från till exempel en kvinnlig partner av rädsla för att bli socialt stigmatiserade, både av bekanta och av myndigheter. ”Det är en normaliseringsprocess”, menar Jens Malmström, ”och det är viktigt att fler vågar prata om till exempel övergrepp. Det är viktigt att män vågar stå för det, det hjälper ju andra och blir ett sätt att synliggöra sådant.” i sverige finns ett hundratal kvinno- och tjejjourer dit man kan vända sig om man blivit utsatt för våld och trakasserier. Antalet sådana för bara män är knappt tio. De för unga killar går att räkna på ena handen. Malmström tror att en anledning till fåtalet är okunskap, för få har hört talas om killjourer och det är inte många som tycker att det är bekvämt att söka sig dit. Enligt honom saknas det ett rättviseskäl för killar. Inte för att det skulle vara orättvist att det finns många tjejjourer, utan att det även borde finnas för killar också. Malmström menar avslutningsvis att även här spelar de rådande könsnormerna stor roll. Man måste förklara vad killjourer är för något och att det är vanligt. Då kommer det förhoppningsvis att kännas mer självklart. Men det är på normerna det hänger. 9 tema SPORTEN DÄR KVINNOR DOMINERAR text: petter östman, albin aghamn foto: hjalmar kyle SKÄMTET som föll på sig själv Just när debatten om näthatet var som hetast lade man ner Vita Kränkta Män. Femte Statsmakten kollar in den feministiska och antirasistiska Facebook-gruppen som föll på sitt eget skämt. text: matthias mattison illustration: maria mattison egentligen slutade man, för att använda en sliten term, med flaggan i topp. Sidan hade runt 40 000 följare, fler än traditionella tidningar som NWT och Östgöta Correspondenten som har kring fem tusen. Men en privat driven sida har inte resurserna att kontrollera dess kommentarsfält, därav den plötsliga sortin. Eller mer melodramatiskt: det hat man gjorde sig lustig över blev själva akilleshällen. feminister och antirasister får ofta höra att de är lättkränkta, att de upprörs över småsaker som vilka barnböcker som ska vara tillgängliga, hur figurerna i dem avbildas och vilka ord man bör använda. Kawa Zolfagary, komikern och debattören bakom Vita Kränkta Män, frågade sig: vilka var de lättkränkta? Han fann att det oftast var personer med hög maktposition som förmodligen kände att denna hotades. gruppen startades under pseudonym med en karaktär som var just en vit kränkt man. Zolfagary lade ut bilder och inlägg med skruvade åsikter och teorier om detta ämne: bland annat att vi enligt debattören Per Ström lever i ett androgynt och manshatande samhälle. Att dess feminism enligt skådespelaren Ulf Brunnberg orsakade mordet på en kvinnlig häktesvakt och att det enligt SD:s Björn Söder är synd om skattebetalarna som finansierar ”osvenska” Loreens vinst i Melodifestivalen. 10 nu började framgången på allvar, Zolfagary trädde fram och Galago förlag släppte en antologi. Det är lite tvehågset man bläddrar igenom den. Dels garvar man åt en man som rekommenderar smisk på rumpan åt alla kvinnor, men skrattet fastnar lite i halsen när inlägget har föregåtts av en avskyvärd kvinnosyn: ”Ett kok stryk skulle ni ha”. men gruppen fick också en del kritik och inte bara av de vita kränkta männen, bland annat för man även gjorde sig lustig över frustrerade män i mammas källare. Ofta gick man alltså ifrån huvudperspektivet: män med makt. men det går inte att bortse från det problematiska i själva kritiken, att man överhuvudtaget definierade häcklarna som lågutbildade eller från lägre socioekonomisk bakgrund. Härledde man detta ur kommentarernas dysfunktionella stavning? (Prova själv att skriva propert i vredesmod!) Eller finns det en allmän uppfattning att dessa grupper generellt är rasistiska och misogyna? kritiken till trots. Vi som ställer oss emot rasism och kvinnohat kommer sakna gruppen. Den har varit en fristad, eller som Maria Sveland, författare till nyutkomna Hatet: En bok om antifeminism, säger: “en livsnödvändig påminnelse om att se humorn i det svartaste svarta.” efter att ha startat som en showsport i USA under första halvan av 1900-talet låg Roller Derby i dvala under den andra delen av århundradet. På senare år har sporten återuppstått och fått ett uppsving runt om i världen. För fem år sedan kom den kvinnodominerade sporten Roller Derby till Sverige. Ligan Stockholm Roller Derby rankas som den tredje bästa i Europa. Femte Statsmakten träffade en av ligans medlemmar, Linn Cleve, inför en träning i Farstahallen. - Det är framförallt en sport men det är också en do it yourself-rörelse. Alla gör allt och det finns en vänskap mellan lagen. Det finns ingen rivalitet, jag skulle kunna resa till Frankrike och träffa massa nya vänner där via sporten. Att utövarna ser alla som sysslar med Roller Derby som ett lag snarare än rivaler tror Linn är en grundläggande del av sporten. - Jag skulle säga att det är en del av kulturen. Det är en kvinnosport som lockar många, och då vi gör allt själva bygger det på gemenskap. Reglerna är skrivna av utövarna och sporten är demokratiskt uppbyggd. Alla kvinnor är välkomna och just eftersom sporten är så pass ny blir det extra inkluderande och alla har möjlighet att påverka reglerna, säger hon. sporten har växt snabbt sedan den kom till Sverige och Linn menar att det kommer innebära problem om Roller Derby ska fortsätta att växa i samma takt. Hon påpekar att ligan inte har någon egen hall att träna och spela matcher i. Samtidigt är det svårt att få tider i kommunala hallar. Trots detta har hemmamatcherna varit välbesökta och nu har även etablissemanget fått upp ögonen för sporten. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har lagt ett förslag om att bygga en hall avsedd för Roller Derby. - Politikerna har gått på våra matcher och börjar förstå att det här är en riktig sport. Idrottsförvaltningen vill hjälpa oss. Vi har tryckt på jämställdhetsfrågan då de flesta halltider går till innebandy och handboll som är mansdominerande sporter medan vi får en tid i veckan, säger Linn. linn tror att Roller Derby kan hjälpa utövarna även utanför banan. - Det som är speciellt med sporten idag är att det är en värld där kvinnor tillåts vara starka, ta plats, höras och synas. De nämnda komponenterna är nödvändiga för sporten då den är fysisk och snabb, du kan inte gå ut på banan och be om ursäkt för dig själv. Jag tror att det kan hjälpa många att ta hjälp av det i sin vardag också. 11 tema En ny tid för katolska kyrkan? Katolska kyrkan hamnade i strålkastarljuset när Benedictus XVI meddelade att han som första påve att abdikera sedan 1400-talet lämnar sitt ämbete. Valet av ny påve skapar stort intresse och väcker samtidigt frågan om bristen på modernisering inom den katolska kyrkan. text och foto: eva wikdahl jag kontaktar Christer Hedin, universitetslektor i religionshistoria vid Stockholms Universitet, och Erik Helmersson, skribent på Dagens Nyheter som konverterat till katolicismen, för att ta del av deras syn på påvens avgång och de diskussioner som följt därav. - Katolska kyrkan fick förfrågan om påven inte borde få abdikera flera gånger och det återkommande svaret var att en påve inte kan abdikera för han är Guds röst på jorden, säger Christer. Inom den katolska tron representerar påven Jesus. Vilket också enligt Christer förklarar varför en kvinna inte kan vara präst inom katolska kyrkan och absolut inte bli påve. - Gud valde att bli man genom Jesus därför måste prästen vara man. jämställdhetsfrågan inom katolska kyrkan diskuteras ofta och frågan om det är teologiskt försvarbart att förbjuda kvinnliga präster finns det de som tvivlar på. Inom flera religiösa samfund är tanken på mannen som kyrkans eller religionens företrädare starkt rotad i tradition. - Inom den katolska kyrkan har prästen en så kallad nyckelmakt till att förlåta människornas synd, en makt som kvinnor inte får. På det sättet är det en patriarkal kyrka 12 även om man vill att kvinnor ska känna sig hemmastadda, menar Christer. Samtidigt är det enbart män i beslutsfattande positioner som under kyrkans livstid utformat kyrkans tro och regler om abort, homosexualitet, preventivmedel och celibat. Bakåtsträvande menar vissa, samtidigt tror han att den katolska kyrkans konservativa ställning inte ses som negativ av alla. - Det är många som tycker att de har civilkurage som vågar säga nej till kvinnliga präster. hur går det för katolska kyrkan i ett sekulariserat land som Sverige? - Katolska kyrkan i Sverige idag har mycket gott anseende och flera kända journalister och kulturpersonligheter konverterar till den katolska tron. Känsloupplevelser inom religionen är väldigt lockande och det kan den katolska kyrkan erbjuda, vilket kan vara en av anledningarna till att man konverterar, tror Christer. En av de personer som han nämner som en av de kända svenskar som konverterat till katolicismen är Erik Helmerson, ledarskribent på Dagens Nyheter. Erik Helmerson ger sitt perspektiv på saken. - När jag kommer till en katolsk mässa får jag en stark emotionell känsla. Inte som Svenska Kyrkan där det ofta är glest och folk nästan skäms för att de är där. Katolska kyrkan hade något jag alltid saknat i den svenska kyrkan, förklarar Erik. Huruvida den nya påven kommer vara liberal eller konservativ och hur det skulle kunna komma att påverka katolska kyrkans patriarkala struktur diskuteras i media och inom kyrkan. Erik Helmerson tycker att det är överdrivet att spekulera i vad den nya påven kommer att innebära. - Den katolska kyrkan är oerhört gammal och förändras långsamt, säger han. hur ser du på jämställdheten i en kyrka som förändras så långsamt? - Det kommer till exempel inte finnas kvinnliga präster under min livstid i alla fall, resonerar Erik. Katolska kyrkans konservativa inställning till bland annat preventivmedel och celibattvång för präster är den största utmaningen. I ett modernt samhälle är det flera som menar att man inte kan leva efter skrifter som är tvåtusen år gamla. - Samtidigt kan de inte förändras för snabbt så att deras värdegrunder förändras, avslutar Erik. 13 tema Ingen vill ta ansvar för näthatarna En månad efter att flera kvinnor gått ut i SVT:s Uppdrag Granskning och berättat om de hot och kränkningar som de utsätts för på nätet, går debatten om näthat fortfarande på högvarv. Medierapporteringen har än så länge varit heltäckande – utom möjligen på en punkt. Hur utkräver vi ansvar när det gäller det näthat som riktas till personer via kommentarsfälten på tidningarnas webbsidor? text och foto: johan frick ser man till de inlägg som hittills gjorts i debatten om näthat, kan man konstatera att det med få undantag verkar råda konsensus kring vilka som blir måltavlor för näthat och varför. Mestadels är det kvinnor som utsätts, och detta på grund av deras kön. Även rasistiska kommentarer är vanliga. Man kan även säga att det främst är offentliga personer som drabbas: alltifrån mindre kända krönikörer på kvällspressen till politiker på riksnivå. En annan vanlig uppfattning är också att näthatarna dras med en egen paranoid föreställningsvärld. Det går inte att generalisera och säga att alla näthatare är si eller så, men en gemensam nämnare är ofta tankarna om en feministisk konspiration. då och då hörs helt andra röster i debatten. I februari gick till exempel Svenskt Näringsliv ut i pressen med ett utspel om förbud mot förtal av företag på nätet. Utspelet i sig fick kanske inte så mycket gehör, men de satte fingret på något viktigt: Vilka tar ansvar för de kommentarer om enskilda som publiceras på tidningarnas webbsidor? I Sverige har alla de stora tidningarna – Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen, Dagens Industri, GP – valt att delegera arbetet med moderering av artikelkommentarer på företaget Interaktiv Säkerhet. företaget bildades 2006 och är ett helägt dotterbolag till Körberg Schottenius Partners AB. Verksamheten bedrivs från Varberg, där de är ca 50 anställda. På sin hemsida skriver de att arbetet görs med utgångspunkt i 2 pressjuridik och pressetik. Men i Sara Tryggs uppsats ”Is comment free?” – om modereringen av artikelkommentarer på tidningarnas webbsidor, framkommer att Interaktiv Säkerhet bara utbildar sin personal i de pressetiska frågorna under två dagar. Utbildningen sker i samarbete med Fojo, Institutet för fortbildning av journalister. att tidningarna lägger ut ansvaret för moderingen av artikelkommentarerna på entreprenad kan möjligtvis ses som en praktisk lösning för dem själva. Men i stället hamnar vi i en situation där ingen tar ansvar alls. I en intervju med Interaktiv Säkerhets VD Klas Karlsson, publicerad i tidningen Feministiskt Perspektiv, skjuter företaget ifråga ifrån sig allt ansvar för olämpliga kommentarer. Karlsson hävdar att det är upp till företagets uppdragsgivare att dra gränserna för vad som är tillåtet respektive inte tillåtet, och att de bara följer de riktlinjer som deras arbetsgivare ger dem. Om man frågar ”uppdragsgivarna” låter det däremot likadant. vad konsekvenserna blir av ett sådant här handlande är inte svårt att förutse. Kanske inte direkt laglöshet, men däremot ansvarslöshet. I och med den bekväma delegeringen av ansvar – från tidningarna till Interaktiv Säkerhet, från Interaktiv Säkerhet och tillbaka till tidningarna – finns det ingen som städar upp i kommentarsfälten. Tidningarnas webbsidor kryllar i dag av små och stora utrymmen där näthatarna trivs alldeles utmärkt. 15 krönika Jämställdhet – ett uttjatat ämne? ”jämställdhet, är inte det lite uttjatat?” hörde jag någon säga för inte allt för länge sedan. Kommentarer som ”Vi behöver inte jämställdhet längre, Sverige är redan det mest jämställda landet i världen” eller ”Hitta något vettigare att kämpa för istället, typ kvinnorna i Afghanistan!” fyller kommentarsfält och diskussionsforum och slängs ut i luften på fikaraster, i kollektivtrafiken, ja, lite varstans faktiskt. Välkommen på grabbfest Oscarsgalan 2013 – natten då Hollywoods klarast lysande stjärnor risas eller rosas. Högtflygande ambitioner till trots är ljusglimtarna få och överskuggas av det skrämmande låga antalet kvinnliga pristagare och plumpa skämt. Melodifestivalen 2013 – den sista deltävlingen är avgjord och endast en av åtta klara finalister är kvinna. ”Bara män, män, män.”, skriver Harry Amster i SvD Kultur. text: siri hill foto: olle kirchmeier, svt för 85e året i rad går Oscarsgalan av stapeln. Denna anrika tradition till trots är galan alltigenom som den alltid har varit; den kvinnliga representationen i form av pristagare undermålig och dessa värderas i egenskap av sitt utseende medan deras manliga kollegor hyllas för sina bedrifter. De vinnande filmerna klarade inte det så kallade Bechdeltestet vilket mäter hur kvinnor framställs i film. Filmen ska ha; 1. minst två namngivna kvinnliga rollfigurer, 2..som pratar med varandra, 3..om något annat än män. utöver detta regnar de sexistiska skämten över champagneglasen. När Seth MacFarlane inviger galan med sångnumret ”We saw your boobs” går han igenom hur och i vilka filmer olika kvinnliga skådespelerskors bröst har varit synliga. Bland annat refererar MacFarlane till skådespelerskan Hillary Swank i ”Boys Don’t Cry” och Charlize Theron i ”Monster”. Filmer som kan anses vara två av de tyngsta filmiska skildringarna av patriarkatets baksidor som gjorts där huvudkaraktärerna utsätts för både mordförsök och våldtäkt. Allt eftersom 16 bröstchockerna fortgår får vi se skådespelerskorna i närbild. De ser minst sagt missnöjda ut. i melodifestivalen 2013 är sju av åtta finalister män. På SVT:s hemsida föreslår en av artisterna, Sylvia Vrethammar, kvotering som ett sätt att jämna ut representationen men schlagergurun Christer Björkman menar att ”man skulle kunna göra startfältet jämnare men det blir inte lika rolig tv då”. Oklart är vad han baserar det antagandet på, men klart är i alla fall att både Oscarsgalan och Melodifestivalen 2013 synliggör en trend. En trend där kvinnor underrepresenteras och nedvärderas medan deras manliga kollegor kammar hem guldet, något som sänder skeva signaler till de miljoner tittare som följer dessa galor med stort intresse. är det så att männen levererar bättre? Eller är det ett uttryck för samhällsstrukturer där kvinnor undervärderas? Tydligt är att problematiken är djupt rotad och något vi måste gå till botten med. För det kan väl inte vara så simpelt som Amster menar; att svenska folket avgudar män? personligen börjar jag känna att denna ständiga fråga kring huruvida jämställdhet vore uttjatat eller ej i sig är oerhört uttjatad. Jag är rent av less på den. Vill ta ett stadigt tag om den, vrida om och vrida ur den likt en sur gammal disktrasa som legat och grott allt för länge. för nej, det är den i allra högsta grad inte. Så länge den genomsnittliga heltidslönen för kvinnor och män skiljer sig med en halv miljon per decennium, så länge kvinnor saknar samma rättigheter och möjligheter som män att uttrycka sig och komma till tals, så länge vi har fler män vid namn Johan på VD-poster än vad vi har kvinnor (vilket en ny rapport från stiftelsen Allbright visar), så länge flickor är på dagis 2,5 timmar mindre i veckan än pojkar på grund av att de inte anses klara sig själva lika länge, så är vi i stort behov av att sträva efter det där luddiga, till synes odefinierbara som kallas ”jämlikhet mellan könen”. det finns ingen självklar lösning, hade vi haft det hade inte Uppdrag Granskning behövt göra ett reportage om ”Män som näthatar kvinnor” år 2013. Jag är dock fullt medveten om att orättvisorna drabbar båda könen, från olika håll och på olika vis. Det är inte bara kvinnorna som sitter med nitlotten. Men det är ett faktum att vi, trots att de snart gått hundra år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige, fortfarande behöver arbeta för ett mer jämställt samhälle. att vår nyligen tillträdda jämställdhetsminister, Maria Arnholm, i kontrast till hennes föregångare, Nyamko Sabuni, gått ut med att hon är feminist hoppas jag vara ett steg i rätt riktning. Att hon på frågan om hon ville bli ny jämställdhetsminister, utan eftertanke svarade, ”Jag ska gå hem och fråga min man.” är dock en annan sak. text: linnea carlén 17 kultur gripande klassiker om Scout Finch, hennes bror Jem och pappa Atticus nere i amerikanska södern på 30-talet. Här står orättvisorna på rad och Scout försöker förstå den värld hon lever i och varför den ser ut som den gör. Vi får följa Scout när hon skildrar världen genom sitt fantastiska barnasinne där moral, etik och värderingar präglar vardagen. Det sista matriarkatet - en stor fisk slukar en liten 18 text och foto: johan colliander text: siri hill foto: brent e. huffman dokumentärfilmen Det sista matriarkatet från 2012 av Xiaodan He berättar historien om mosuofolket, det sista matriarkatet. Vid foten av Himalaya i Kina, i lä från omvärldens granskande blick, blomstrade detta kvinnorike under tusentals år. När He återvänder till den by hon en gång lämnat för att utforska sina rötter upptäcker hon hur kulturen har fallit offer för den moderna tidens tand. med blicken utöver Elba och drömmen om ett bättre liv får vi följa de två bästa vännerna Anna och Francesca. De bor i den toskanska kuststaden Piombino där livet kretsar runt det slitna bostadskomplexet och det nedgågna stålverket. Boken skildrar Italiens baksida där tiden har stått stilla i ett land som är utseendefixerat och splittrat mellan rikedom och fattigdom. DEN STÖRSTA tusentals turister vallfärdar till mosuofolket varje år för att leva ut sina sexuella fantasier och åtnjuta de så kallade ”vandrande äktenskapen”, kulturens heligaste förbund. Vi möter Bima, en ung mosuokvinna, som lever i ett vandrande äktenskap med sin man. Enligt Bima är relationen idealisk då inga band, annat än emotionella, upprättas och de är fria att vara med vem och hur många de vill. om relationen tar slut uteblir problematiken som en brytning av ett traditionellt äktenskap innebär, likt skilsmässa och vårdnadstvister. Att leva utan sin familj och med en person är för Bima orealis- tiskt, men i skuggan av den fria kärleken gror de sexuella övergreppen och objektifieringen av mosuokvinnor. i krocken med omvärlden likställs vandrande äktenskap med prostitution och i Wenquans bordellkvarter sover ingen. Utfattiga unga mosuokvinnor säljer sina kroppar och drömmer sig bort från den tillvaro som inte erbjuder annat än solkiga sedlar och fri bar i skenet av blinkande röda neonskyltar ”Casual sex is the magic”. det finns ingenting kvar för de unga som i allt större grad söker sig bort i jakten på en bättre tillvaro i väst. I takt med att den yngre generationens mosuos överger kulturen utarmas även chanserna för dess överlevnad. Filmskaparen ser med sorg sitt kvinnorike rämna och frågar sig om de vandrande äktenskapen kommer finnas kvar om femtio år. När hon efter ett år återvänder och finner Bima, sin mest hängivna försvarare av vandrande äktenskap, i famnen på sin framtida make känns denna fråga mer än berättigad. en mäktig man dansar fram på scenen, hoppar och skuttar, vrider på höfterna och klänger på väggarna. Han tar plats för att berätta en historia, den viktigaste historien av alla. Den om honom själv. det här är utgångspunkten i pjäsen Den största av dom största som just nu är inne på de sista extraföreställningarna på Dramalabbet i Stockholm. Den dansande mannen har inget namn men alla i publiken vet att han heter Mikael Persbrandt, precis som alla vet att den kritiskt granskande mannen i regissörsstolen heter Thommy Berggren. Berggren och Persbrandt skulle enligt utsago sätta upp en pjäs med det talande namnet Persbrandt för två år sedan, som aldrig blev av. Ewa Johansson och Louise Löwenberg plockade upp idén som resulterade i en omformad skådeplats för en helt annan historia. att båda männen spelas av kvinnor är en detalj som snabbt glöms bort i sammanhanget. Det här är nämligen en skarp uppgörelse för scenkonstens stora män och de myter som byggts upp runtomkring dem. Pjäsen innehåller enbart de här två karaktärerna, något som aldrig blir ett problem eftersom man känner att allt scenutrymme slukas upp av de båda. Den stora konflikt som uppstår dem emellan är en kamp om vem som ska ta mest plats. en av vår tids mest utelämnande författare skriver en hänsynslös självbiografisk roman om att resa Sverige runt och föreläsa om mäns våld mot kvinnor, samtidigt som man själv lever i ett misshandelförhållande. Hon berättar om hur hans svartsjuka styrde allt och att hon tillslut släppte taget om allt viktigt i livet; barnen, vännerna och skrivandet. Skakande och oerhört viktig. i en pjäs av män, skapad av kvinnor, är det intressant att kvinnorna nästan helt är frånvarande. Den värld som Persbrandt och Berggren rör sig i lämnar ingen plats för kvinnor annat än som statister. För när de inte jämför sig med varandra så jämför de sig endast med ”stora män” som Strindberg, Beckett och Eddie Murphy. det hela skulle lätt kunna urarta i en fars där de två männen enbart görs till åtlöje, vilket inte hade skadat. Bitvis är pjäsen hysteriskt rolig. Vi kan se aspekter av riktiga människor i de skruvade porträtten. Fruktansvärt ensamma människor som enbart kan relatera till varandra och sin omvärld genom det hävdelsebehov de lärt sig är deras rätt. Den största av dom största är både välskriven och välspelad men även ett debattinlägg i en tid då de manligt narcissistiska pjäsernas tidevarv nog bara har börjat. författaren till den omtalade Bitterfittan är nu tillbaka med en bok som rör den mycket aktuella debatten om mäns hat mot kvinnor. Maria skriver om antifeminism, hur det blivit allt mer legitimt att uttrycka hat mot feminister och kvinnor och visar på hur allvarligt läget är. Detta är en larmklocka och ett steg på vägen mot en hotfri tillvaro. 19 60 sek med... du fyller fyrtio till sommaren. har du dödsångest? - Ja, gud ja. Det har jag haft sedan jag var nio, men man får passa på att bejaka det man har medan man är här. Ju roligare man har det, desto jobbigare blir det att dö såklart, men det är ju vad det är. du har hållit på med tv i över tio år nu. funderar du någon gång på att helt byta bana och göra något stort helt själv? - Jag gör småsaker hela tiden. Man skriver någon artikel här och någon artikel där. Sen får man ju se i framtiden. Man vet aldrig, men nu när Filip ska sommarprata får väl jag hitta på något jag också (skratt). är det något du och filip velat göra på tv som ni inte har fått göra än? - Det är vissa personer som vi inte har fått intervjua som man väldigt gärna skulle vilja ha som gäst. Kungen och Silvia till exempel. Det skulle vara roligt att få mänskliggöra dem på något sätt och försöka tänka bort att de är kungligheter. musik som politisk handling GENOM TIDERNA ni har relativt nyligen startat produktionsbolaget Mexiko. Vad är målet med det? - Att spåna på idéer som inte har med oss att göra. Att få göra saker man vill men som inte riktigt passar oss, som man vet passar någon annan. Det är något vi borde ha lärt oss på tio år kan man tycka. Förr var musik och politik tätt sammanflätade och många artisters skivsläpp att jämföra med politiska handlingar. Vad har hänt med det samtida kommenterandet i dagens populärmusik? Vilka frågor lyfts fram idag - och av vilka artister? text: jesper b. hassell illustration: sara fröhling lind sam cooke sjöng om sammankättrade fångar längs vägkanten på 60-talet och på 70-talet dök Patti Smith upp med politiska budskap kring miljö och fred. Hon blev snabbt en stark röst i frågor kring samtiden, precis som Bob Dylan som var en prominent ikon för jämställdhet och rättvisa. Detta var också en tid då John Lennon stod sida vid sida med sin maka Yoko Ono och förespråkade fred, kärlek och förståelse. nästa decennium påträffas U2:s förälskelse för frihet. En frihet från krig och en frihet från religiösa konflikter. Då 80-talet tillsammans sjöng om en blodröd söndag. En låt ifrån en skiva vars namn - “War” - ämnade spegla världsförhållandet. Och sensualitet, kvinnlig styrka och romantik porlade ur 90-talets dansgolvsikon Madonna, en förebild för kvinnor världen över. vart är vi då idag när sökljuset febrilt letar efter motsvarande ikoner i jämbördig storlek? Många av de tidigare nämnda namnen figurerar fortfarande i dagens medier. Madonna dansar än, men till betydligt snabbare rytmer. Samtidigt ses Dylan på scen i en rökig och dovt belyst lokal, mumlandes gamla rader från sin storhetstid med blicken dold i skuggan av hattens breda kant. ovan nämnda ikoner har gått hand i hand med specifika musikaliska genrer, som skapats parallellt med reak- 20 filip ska som sagt sommarprata i år. borde du fått det erbjudandet istället? - Verkligen inte! Det är klart att jag är lite avundsjuk men Filip har fler komponenter som är sommarpratskompatibla än vad jag har. Han har ett mer exotiskt liv där borta i Los Angeles. Jag får helt enkelt nöja mig med att jag troligtvis är lyckligare än vad han är. tioner mot samhällets utveckling och orättvisor. Det är inte ikonerna som har dött, utan snarare deras genrer. Dalande försäljningssiffror har lett till att artister hoppat i livbåtarna och lämnat skeppet för att bege sig mot lugnare vatten där inte texterna bör väcka anstöt och tillgängliggörs för en bredare marknad. världen efterfrågar ikoner som ifrågasätter normer och bryter trender och ett av de senaste tillskotten för sexuell och kvinnlig jämställdhet sitter idag bakom galler i förtryckarens förebild till land, Ryssland. Pussy Riot kom och försvann i samma glödande hastighet, men lämnar efter sig en påtaglig känsla av saknad efter just denna form av kämpar. vi landar slutligen i Lady Gagas storhet och strävan efter könlöshet, som snarare berör individualistisk frihet i större mån än jämställdhet. En kvinna som verkar våga skita fullständigt i vad gemene man tycker och säger om hennes utseende och göranden. En kvinna som går på maskerad utklädd till sig själv, osmyckad och osminkad, för att konstatera hur vi genom att gå klädda som oss själva visar upp den mest radikala sidan av oss. Den sida som alltid annars är dold bakom de lager vi klär på oss för att dölja våra sanna jag inför omvärlden. Kanske borde vi alla gå iförda denna kostym när vi går på maskerad, utstyrseln som vi är så måna om att dölja för andra. Och kanske även för oss själva. FREDRIK WIKINGSSON Den ständigt aktuelle Fredrik Wikingsson om två av sina drömgäster, hur länge han haft dödsångest och varför kollegan och vännen Filip Hammar är en bättre sommarpratare. text: andreas sjöström foto: erik segerstolpe finns det någon rivalitet mellan dig och filip? - Nej, absolut inte. Det är väldigt roligt att jobba med Filips hjärna. Varje gång han gör något som jag inte vet om blir det som godis för mig. är du avundsjuk på hans liv? - Det är jag inte. Hade han haft en lägenhet i New York, hade det varit jobbigare, men jag skulle inte vilja byta med honom i dagsläget. till sist, förutom att sitta naken när man gör telefonare, har du några handfasta tips till oss blivande journalister? - (Skratt) Om vi tar intervjuer som exempel är det viktiga, tror jag, att man ställer frågor som man är genuint intresserad av att få svar på. Att man försöker ändra uppfattningen hos folk och visa en annan bild av en människa. Vissa vill bara ha det som redan finns där, men jag tror att det är viktigt att man försöker få fram något annat. 21 aktuellt SHAKEN - NOT STÖRD För den sprudlande bossen över jmk tv och jmk radio, Thobias Thorild, finns det inget roligare än dessa etermedier. Tillsammans med en stark grupp studenter arbetar han fram intressanta podcast, spännande tv-sändningar och en hel massa glädje. text och foto: madeleine dahlström thobias thorild är ansvarig utgivare för jmk tv och numera även ansvarig utgivare för jmk radio. Vid terminens första kårmöte kandiderade Thobias för både tv och radio med anledning att han hade svårt att välja mellan de två etermedierna. Att få erfarenhet bidrog också. - Jag gillar båda medieformerna och tycker att båda är fantastiska att jobba med. med ny ansvarig utgivare kommer nya idéer och Thobias har ändrat om formatet för radion. Det gamla med specifika redaktioner, som nyhetsredaktion eller sportredaktion, har bytts ut till en friare radio. Numera får man tänka fritt och de olika redaktionerna bestämmer själva vilka ämnen de berör i sina sändningar. - Det gamla formatet gjorde att vissa redaktioner blev väldigt stora medan andra blev mindre. Jag är väldigt mycket för ett varierat innehåll, jag gillar den fria radion. Den gör att man lättare kan ta upp aktuella händelser och ämnen. mer nytt för radion i år är att den sänds i ett podcastliknande format, alla får säga vad de vill när de vill. Trots friare tyglar och mer självgående redaktioner har Thobias dock ett krav på sina medarbetare. Har man en viss typ av program ska man hålla sig till det, spelar man musik ska det spelas regelbundet, i ett pratprogram ska man prata. Något som Thobias också blivit hårdare med är att alla redaktioner ska sända på sin utsatta tid. Detta för att det tidigare skett att redaktioner ställt in sändningar med kort varsel. Vid oacceptabelt beteende blir det därför en varning och om misstag upprepas leder det till avstängning från verksamheten. - Det må vara en skolverksamhet men det ska fortfarande tas på allvar. Så länge en person är på plats vid sändning och sköter sig får man fria tyglar och förtroende. HON STYR JMK-PUBEN thobias ambition är att sätta jmk tv på kartan igen efter dess passivitet de senaste åren. Det har dock inte varit lätt. I och med brist på utrustning och motstånd från den styrande makten på plan 5 har det varit svårt för jmk tv att producera material. Thobias ger dock inte upp och tillsammans med en liten skara elever har han stora planer på att få igång tv-verksamheten. Planen är att starta en studiobaserad och direktsänd webb-tv. - Det är motigt men jag skulle vilja få till minst ett par webbsändningar, och när vi väl får till det så kommer vi ha visning i jmk-salen. Det ska gärna vara ett finklätt event - en nylansering av jmk tv. Jag skulle bli så stolt om jag kunde bli känd här för den som återupplivade jmk tv. jmk-puben ger dig som student chansen att hänga i den pimpade skolcafeterian efter skoltid, dricka billigt, chansen att vinna ära i musikquizet och spontandansa under disokulan. Johanna Lindberg är den nya pubmästarinna som gör det möjligt. text och foto: eva wikdahl jmk-puben anordnas av pubmästeriet som utgörs av frivilliga studenter under ledning av Johanna Lindberg, som i januari valdes till pubmästarinna. Alla som vill kan vara med i den här gruppen, vars uppgift är att fixa och trixa med spellistor och ordna kvällens största begivenhet – quizet! Timmarna innan puben öppnar gör mästeriet också sitt bästa för att förvandla den klassiskt stiffa skolcafeterian till ett sprakande och mysigt häng där alla med studentlegitimation är välkomna att komma och umgås. johanna lindberg som nu läser andra terminen journalistikvetenskap värvades att engagera sig i puben redan under sin första termin på jmk. När den dåvarande pubmästarinnan skulle sluta fick hon frågan om hon ville styra puben. – Först var jag tveksam och funderade på om jag skulle ha tid tillsammans med studierna men bestämde mig ändå för att köra, säger hon. puben på jmk anordnas en gång i månaden. Det som tar mest tid är att få till datum som passar allas scheman. Puben bör helst inte krocka med tentaplugg och inlämningar. När datum bestämts ansöker pubmästeriet alkoholtillstånd 22 för terminens samtliga pubar. Samtidigt arbetar pubmästarinnan och övriga i gruppen med att marknadsföra puben så att många som möjligt kommer. I början av terminen gick hon och de andra tillsammans ut och informerade nya studenter om puben i klassrummen. Bättre marknadsföring av puben är något hon vill jobba mer med för att få fler att känna att jmk-puben är något man verkligen vill gå på. – I Stockholm finns det många stora skolor och det gäller att vi på jmk skapar våra egna traditioner, tycker Johanna. Stockholm är inte en så studentikos stad och det är lite synd. Det skulle vara roligt om jag skulle kunna bidra till att det blev lite mer av det. all kårverksamhet skapar en gemenskap, men att gå till puben kräver väldigt lite av en. Det är i praktiken bara att gå dit. Ett lätt sätt att träffa folk och bonda utanför skoltiden, menar Johanna Lindberg. Den här terminen är det även tänkt att det ska hållas en avslutningssittning i maj som pubmästarinnan vill slå ett slag för. – Den är än så länge i planeringsstadiet men vi ska göra allt i vår makt för att den ska bli av. Om någon vill hålla tal eller uppträda så ska det vara ett forum för det. Alla dolda talanger är välkomna, tillägger hon. 23 BORTOM SVENSKT KAFFE Tänker du på blaskig sangria och runtramlande partysvenskar när någon nämner Mallorca? En destination för barnfamiljen som vill ha svenskt kaffe och schlagershow på hotellet? Du har rätt, men det finns en annan sida av Medelhavets mest mångsidiga ö. Följ med till Palma de Mallorca – en härlig tapastallrik med både spansk flamenco och internationell storstadspuls. text: lisa jönsson foto: lisa jönsson & sara fröhling lind OCH SCHLAGERHITS E n del kallar staden för ett barcelona i miniatyr och visst ligger det en viss sanning i det, även om mallorquinerna själva inte riktigt vill medge det. Historiskt sett är de båda städerna knutna till varandra och precis som i Barcelona har den berömde arkitekten Antoni Gaudí fått utsmycka Palmas många byggnader, inte minst den enorma katedralen La Seu som stolt sträcker sig mot skyn vid stadens östra infart. Denna pampiga byggnad tog nästan 400 år att färdigställa och är väl värd ett besök. Trots att utsidan är mest iögonfallande bör du inte missa de utsmyckningar, eller rättare sagt prototyper, som är gjorda av Gaudí. De hann aldrig färdigställas eftersom han, enligt sägnen, åkte hem till Barcelona efter ett bråk med biskopen och blev överkörd. från katedralen och plaza de la reina och hela vägen till Avinguida Jaime III finns det möjlighet att, för dig med en tjock plånbok, shoppa loss i de klassiska lyxbutikerna. Innan färden går vidare mot Plaza Mayor och Carrer de Sant Miquel för shopping med lite mer humana priser, passar det bra med en café con leche och det mallorquinska bakverket ensaimada på Café Forn de Teatro. För den som föredrar att njuta av ett glas sangria i solen ligger stranden Platja de Illetes tjugo minuter bort med lokalbuss. Under högsäsong kan det vara svårt att få plats och det kan vara en god idé att hyra en bil under en dag för att på enklast möjliga vis kunna ta del av alla vackra små calas, badvikar, som finns runt ön. när solen har gått ner i det ljumna Medelhavet vaknar Palma till liv. Sök dig till gränderna i La Lonja och njut av tapas på restaurangerna La Paloma och La Cueva. Missa inte 24 pimientos de padrón eller den mallorquinska läckerheten sobrasada: en bredbar korv gjord på kryddat fläskkött. När du ändå är i området, passa på att smita in på Wineing på gågatan Apuntadores och testa mallorquinska viner ifrån vingårdarna i Binissalem och Santa Maria. På Paseo Maritimo, vägen längs med hamnen, startar festen vid tio-tiden på kvällen och pågår fram till gryningen. Baren Made in Brazil erbjuder dig flera olika varianter på drinken caipirinha innan du dansar dig varm till house och techno på nattklubben Tito´s eller svänger på höfterna i en salsa på La Bodeguita del Medio. även trakterna kring palma bjuder på godsaker. En taxiresa till Genova kan vara dina bäst spenderade euro någonsin, där hittar du nämligen den argentinska restaurangen La Rueda som serverar saftigt och mört kött till rimliga priser. Åt andra hållet, öster om Palma, ligger Es Molinar och Harlem Café. Att hitta flamenco-uppvisningar av hög kvalitet utanför Sevilla kan ibland vara svårt men Harlem Café lever verkligen upp till sitt goda rykte och bjuder på en dramatisk och sensuell afton i dansens tecken. det finns mycket att se och göra i denna spanska, lilla metropol men glöm inte bort att i sann spansk anda ta en siesta ibland. Strosa runt i Santa Catalina där spanska tanter skvallrar högt till varandra från sina franska balkonger, ta en långpromenad längs med Paseo Maritimo och se på lyxbåtarna som guppar i hamnen. Eller köp en glass och gå vilse i området bakom katedralen där bougainvillean klättar på de gamla husväggarna. Det är här du hittar Spanien – utan vare sig svenskt kaffe eller partybåtar med schlagerhits. 25 sista ordet Kan jag få en paus, tack KÅRKALENDARIUM text: johanna lindberg och mico gujic MARS 15/3 - femte statsmakten - nytt nummer 16/3 - jmk radio sänder kl. 16-17 - 95,3 mhz 19/3 - jmk radio sänder kl. 20-21 - 95,3 mhz 20/3 – föreläsning: Tomas Ramberg kl. 13:00 jmk-salen Efter ett decennium av arbete med Ekots lördagsintervju delar Tomas Ramberg med sig av sina erfarenheter av att intervjua politiker toch makthavare. 23/3 - jmk radio sänder kl. 20-21 - 95,3 mhz 26/3 - jmk radio sänder kl. 16-17 - 95,3 mhz 30/3 - jmk radio sänder kl. 20-21 - 95,3 mhz APRIL 2/4 - jmk radio sänder kl. 16-17 - 95,3 mhz 4/4 – jmk pub - kl. 19-01 jmk-cafeterian Pubmästeriet anordnar pubkväll. Popquiz med fina priser i potten, musik, dans och härligt umgänge. 6/4 -jmk radio sänder kl. 20-21 - 95,3 mhz 9/4 - jmk radio sänder kl. 16-17 - 95,3 mhz 16/4 - jmk radio sänder kl. 20-21 - 95,3 mhz 19/4 - femte statsmakten - nytt nummer 20/4 - jmk radio sänder kl. 16-17 - 95,3 mhz 23/4 - jmk radio sänder kl. 20-21 - 95,3 mhz 27/4 - jmk radio sänder kl. 16-17 - 95,3 mhz 30/4 - jmk radio sänder kl. 20-21 - 95,3 mhz 26 ljuset. Äntligen är ljuset tillbaka till morgonens tidiga timma där solens första strålar försöker hjälpa en trött kropp att vakna upp. Men den vill inte, kroppen vägrar och skriker desperat efter att få bli lämnad i fred. Att bara få vara finns det inte tid till, säger min hjärna, och hur mycket jag än önskar att få göra absolut ingenting går det inte Jag har alldeles för mycket saker att göra. I mitt fullspäckade schema har det inte lämnats något utrymme för pauser eller återhämtning. Detta börjar bli påtagligt för både kropp och sinne, för den senaste tiden har vartenda steg jag tagit tyngts med en kraft jag inte orkat bära upp. MAJ 2/5 – jmk pub - kl. 19-01 – JMK-cafeterian Pubmästeriet anordnar pubkväll. Popquiz med fina priser i potten, musik, dans och härligt umgänge. 4/5 - jmk radio sänder kl. 16-17 - 95,3 mhz 7/5 - jmk radio sänder kl. 20-21 - 95,3 mhz 11/5 - jmk radio sänder kl. 16-17 - 95,3 mhz 14/5 - jmk radio sänder kl. 20-21 - 95,3 mhz helt plötsligt, från ingenstans, men som ett svar på mina önskningar, får jag en dag en ombokning av en intervju jag ska göra. Först tänker jag att tiden som var planerad för intervjun nu kan tas till vara på genom att göra uppgifter som jag haft släpandes efter mig. Men tanken på dessa uppgifter gör att en vemodig känsla börjar växa inom mig. Den vemodiga känslan får mig att tänka om. Får mig att tänka att jag i stället borde ta eftermiddagen ledigt. 18/5 - femte statsmakten - nytt nummer 18/5 - jmk radio sänder kl. 16-17 - 95,3 mhz 21/5 - jmk radio sänder kl. 20-21 - 95,3 mhz 25/5 - jmk radio sänder kl. 16-17 - 95,3 mhz 28/5 - jmk radio sänder kl. 20-21 - 95,3 mhz jag slår in portkoden, trycker upp den blytunga portdörren och börjar min, som det känns då, omöjliga färd upp för de tre trappor som leder till lägenheten. I min utmattning tror jag att jag är framme, men som så många gånger förr skymtar jag ”Bengtsson” på lägenhetsdörren i stället för ”Dahlström”. Jag svär tyst för mig själv. Det är bara att fortsätta en trappa till. Med en duns ligger väskan på golvet, skorna är avslängda mitt på golvet och med jackan slarvigt kastad över stolen går jag in till vardagsrummet och stänger dörren till hallen, stänger ute allt och sätter på Lana Del Reys skiva. Datum ej satt - sittning för jmk-studenter Pubmästeriet avslutar terminen med en sittning för alla JMK-studenter. Närmare information om plats, tid och datum kommer tlängre fram. JUNI 4/6 - jmk radio sänder kl. 16-17 - 95,3 mhz 8/8 - jmk radio sänder kl. 20-21 - 95,3 mhz 11/6 - jmk radio sänder kl. 16-17 - 95,3 mhz femte statsmakten är ett webbaserat magasin som utkommer tre gånger per termin och erbjuder ett blandat innehåll av nyhetstexter, reportage och intervjuer. Tidningen produceras av studenterna vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation och tillhör JMK:s studentkår. Den är politiskt oberoende och fungerar som en fristående enhet som granskar kårens och institutionens verksamhet. Femte Statsmakten fungerar sendan 2005 som en plattform för blivande journalister, fotografer, illustratörer och redigerare som vill skaffa sig journalistisk erfarenhet inför arbetslivet. jag låter skivan gå på repeat, låt efter låt spelas om och om igen. Jag sjunger med i texten you make me crazy, you make me wild... be young, be dope, be proud like an American. En blandning av en rebellisk och tragisk känsla väcker en rastlöshet inom mig. Ride spelas för femtioelfte gången och jag önskar att jag satt i en bil, körandes i det fria, på en väg som aldrig tar slut. På en väg som aldrig tar en någonstans. Men samtidigt tar den en till de mest fantastiska ställena. Det är en väg som låter en köra utan mål och som låter en leva på den mörka sidan av den amerikanska drömmen. min dröm, min eftermiddag av absolut ingenting, börjar sakta men säkert befinna sig i nuets verklighet. Det var värt det, varenda minut där min utmattade kropp fick en tillflykt från vardagen. För nästa dag, känns det inte lika tungt längre. Madeleine Dahlström vice chefredaktör 27 femtestatsmakten 1#2013 www.femtestatsmakten.se
© Copyright 2024