Energieffektiva Västsverige - Göteborg Action for Management of the
Energieffektiva Västsverige Sammanställd av Jonas Norrman & Ida Lindbergh, Nätverket GAME Ett Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa Energieffektiva Västsverige 1. Förord Under 2011 genomförde Nätverket GAME en Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland – 2011 vilken kan laddas ner från www.gamenetwork.se. Kartläggningen var initierad av regionutvecklingssekretariatet och miljösekretariatet på Västra Götalandsregionen för att fungera som underlag för åtgärder som kan stärka miljösektorn i regionen. Materialet insamlades tillsammans av en stor grupp representanter för aktörer i Västsverige och materialet sammanställdes av Jonas Norrman samt Rebecca Brembeck från Nätverket GAME tillsammans med Catarina Hedar från Ramböll. Resultatet presenterades på GAME-dagen den 14 september 2011. En presentation från detta tillfälle finns också att ladda ner från www.gamenetwork. se. Baserat på resultaten i kartläggningen valde GAME styrgrupp att under 2012 fokusera på Energieffektiva Västsverige. Dels för att det är en miljöutmaning som inte har någon samordningsfunktion i Västsverige och dels för att energieffektivitet är ett tydligt fokus under det Danska EU Ordförandeskapet första halvan av 2012. Energieffektiva Västsverige delas upp i två delar där våren handlar om samverkan och hösten om kommunikation. Alla branscher har varit välkomna att delta men primärt kommer vi att arbeta tillsammans med representanter från de fem branschkluster vilka utvalts (av Västsvenska dialoggruppen) som extra viktiga för Västsverige: Urban Future; The Marine Environment and the Maritime sector; Transport solutions; Green Chemistry and Bio Based Products och Life Science. Den 12 september 2012 under GAME-dagen presenterades resultatet från vårens workshops. På GAMEs hemsida kan du hitta presentationerna från dagen samt övrig dokumentation. I slutet av denna rapport finns ett avsnitt om resultatet från GAME-dagen Vill du veta mer får du gärna kontaka oss: jonas.norrman@gamenetwork.se ida.lindbergh@gamenetwork.se. Kort om Nätverket GAME GAME – Göteborg Action for Management of the Environment - är ett västsvenskt samarbets- och nätverksprojekt mellan näringsliv, samhälle och forskning. Nätverket GAME bildades 1997 för att öka informationsutbytet mellan dessa sektorer i Västra Götaland med förhoppningen om ett ökat samarbete i miljöfrågor och för en hållbar utveckling. Nätverket har en gemensam vision om att göra Västsverige till en ledande region i Europa för demonstrationsprojekt inom miljöteknik. De långsiktiga effekterna av aktiviteterna i projektet är ett starkt proaktivt näringsliv och minskad miljöbelastning i Västsverige. Nätverkets styrgrupp består av representanter för: Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, AB Volvo, Götaverken Miljö, SCA, Schenker, Göteborgs Hamn, Västsvenska Handelskammaren, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland, Business Region Göteborg, IVL Svenska miljöinstitutet och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. 2 Energieffektiva Västsverige English summary - Great potential for energy efficiency success in Sweden Based on a survey among 110 representatives from five of the most important business sectors in Western Sweden, there is a strong optimism that the target with a 20-percentage decrease in energy consumption will be reached in year 2020. up by the increased amount of transport. However, large infrastructural changes will take place until year 2020 and there is good hope for a energy reduction also in absolute numbers. Western Sweden has refineries that together produce almost the entire country’s consumption of production of vehicle fuel. This together with much of the significant chemical and materials manufacturing makes the region very process industry intense. Several of the industries have join together in the green chemistry project aiming at using biomass as the resource for their production. Energy efficiency is another target within the project and on top of many optimisation technologies the industries plan to establish a join district-heating network to share energy between each other. The survey was one of several activities within a project lead by the GAME network evaluating technological possibilities to reach targets within the new European Directive on Energy Efficiency. GAME – Göteborg Action for Management of the Environment is a collaborative project in Western Sweden bringing partners and stakeholders together from research, business sector and regional authorities. Sustainable development is the common denominator for all activities within the GAME network. The survey took place between March and September in 2012 and the businesses are urban development, the maritime sector, the transport sector, chemistry and process industries and life Science. Below you can find short presentations from each sector. Western Sweden also has a large Life Science sector with for example one of Astra Zenecas international sites. In Life Science little focus have been on energy efficiency. However, recently the facility managers have started to implement latest technology from the Passive House area with hood results. Today, one of the new hospitals in Western Sweden have buildings that have been classified as a Scandinavian forerunner on energy efficient health care clinics. Urban development, and especially sustainable urban development, is high on the Swedish agenda. It is a sector with large energy consumption as energy use is high both in building as in the urban transport systems. All together more than half of all energy is consumed in this sector. Actions taken will see that the target is reached and some of the technologies used could be of international interest. E.g. Sweden is far ahead regarding district heating systems as well as on energy efficient building concepts. All together there is a strong optimism that we together can reach the 2020 target on energy efficiency. However, it will not happen by itself and more funding is needed. The ambition is to expand networking to a European scale and try to take part in relevant EU funded activities and projects. If you would like to get in touch with us, please find contact information on the network web site: www. gamenetwork.se. Western Sweden has a long coastline and the maritime sector is full with interesting innovations, especially related to energy efficiency. New technologies and systems are implemented both on ships and in harbours. The largest Scandinavian port is located in the area and is both a forerunner regarding electricity connection to ships as well as with effective logistical solutions. The shipping industry use ships built with the latest energy efficient design and advance GPS systems are deployed for optimal route planning. Transport is the sector with greatest challenges in terms of both large energy consumption and the largest dependency on fossil fuels. Most of the Swedish transport industry is located in western Sweden, many attracted to the world’s largest truck manufacturer, Volvo. The vehicles use less and less energy but energy efficiency has so far been eaten 3 Energieffektiva Västsverige 2. Sammanfattning Inom EU har man tillsammans beslutat att energieffektivisering är av största vikt för att behålla konkurrenskraft och skapa tillväxt. I juni 2012 godkände medlemsländerna ett gemensamt direktiv med sikte på en 17 % sänkning fram till år 2020. Med ett EU direktiv skapas både skyldigheter för medlemsländer och möjligheter för näringsliv och akademi. I satsningen Energieffektiva Västsverige undersöker Nätverket GAME förutsättningarna för att Västsverige kan nå det uppsatta målet på en 17 % minskning av energianvändningen fram till år 2020 och samtidigt skapa stärkt konkurrenskraft. minskad energiförbrukning inom denna sektor fram till år 2020. Västsverige har en processindustri som omfattar i stort sett hela landets tillverkning av fordonsbränsle samt en stor del av betydande kemi- och materialtillverkning. Inom dessa traditionellt sett energiintensiva industrier finns potential att minska energianvändningen, såväl i själva produktionsprocesserna som i hanteringen av spillvärme. Frågan kring energianvändning i samband med transporter kommer att bli viktigare eftersom en central målsättning inom branschen är att ställa om resursbasen till att bli helt biobaserad, vilket kommer att förändra behovet av transporter. Vi har valt att undersöka fem branschkluster: Hållbar stadsutveckling, Maritima sektorn och den marina miljön, Transportlösningar, Grön kemi och biobaserade produkter samt Life science. Under våren 2012 har mer än 50 branschexperter träffats för att dela med sig av sina erfarenheter och ambitioner för energieffektivisering. Vi blir allt fler invånare och dessutom ökar det genomsnittliga vårdbehovet vilket ger ett ökat behov av tillgänglig vård såväl som det ställer krav på utvecklingen av läkemedel och medicintekniska hjälpmedel. Västsverige har många starka områden inom Life Science både på forsknings- och industrisidan samt en rad framgångsrika samarbeten däremellan. Energieffektivisering inom Life Science är en sekundär fråga då man prioriterar att leverera tjänster som håller en hög kvalitet. Det blir svårt att minska energianvändningen inom denna sektor med någon betydande del fram till 2020 och behov finns att lyfta det faktum att minskad energianvändning ofta går att kombinera med en bibehållen, eller till och med förhöjd, vårdkvalitet. Hållbar stadsutveckling är ett av de viktigare områdena för energieffektivisering då energianvändningen i byggnader är betydande. Tillsammans med all transport som sker i urbana områden så förbrukas mer än hälften av all energi här. Västsverige har intressanta internationella möjligheter inom detta område inte minst på grund av att Sverige i helhet ligger långt fram med bl.a. energieffektiva byggnader och fjärrvärmesystem. Västsverige har en lång kustremsa och en stor utvecklingspotential inom verksamheter kopplade till havet som resurs. Här finns ett levande båtliv, en stor del av Sveriges fiskeindustri, Skandinaviens största hamn samt en mångfald av forskningsprojekt och övriga aktiviteter inom akademin kopplade till den maritima sektorn. Den kommersiella sjöfarten är det område inom branschklustret som har störst potential att bidra till minskad energianvändning. Här är energieffektivisering en stor fråga och det finns många initiativ som fokuserar på energianvändning, men det är inte självklart att insatserna kommer att ha någon betydande effekt fram till 2020. Vi som har gjort denna kartläggning, Energieffektiva Västsverige, gör bedömningen att det finns tillräckligt intresse bland aktörer av miljöutmaningen för att göra en fortsatt satsning intressant. GAME:s roll bör vara att stödja utveckla Västsvensk samverkan på detta område men också att verka för ökad samverkan nationellt och europeiskt. En viktig aktivitet för att öka samverkan är att synliggöra Västsvenska initiativ och kompetenser, i media, på internet och på konferenser. Experterna bekräftar att takten på energieffektivisering generellt sett är låg i alla branscher och de bedömer att det krävs mer samverkan mellan branscher för att utnyttja de möjligheter som finns och för att komma förbi gemensamma hinder. Energieffektiva Västsverige är en satsning för branschöverskridande samverkan och den 12 september arrangerades ett seminarium för att presentera resultatet av vårens möten och för att diskutera gemensamma aktiviteter framåt. Även här var det slående att alla branscher efterfrågar mer samverkan mellan branscher kring energieffektivisering. Transportsektorn är den sektor som har störst utmaning vad det gäller energiförbrukning. Det är den sektor som har störst andel fossila bränslen och där energiförbrukningen ökar när tillväxten ökar. Största delen av den svenska transportbranschen är lokaliserad i Västsverige. Energieffektivisering pågår men har hittills ätits upp av ökad mängd transporter. Det är tveksamt till om det kommer bli någon 4 Energieffektiva Västsverige Innehållsförteckning 1. Förord2 2. Sammanfattning4 3. Energieffektiva Västsverige6 4. Hållbar stadsutveckling8 5. Den maritima sektorn och den marina miljön 11 6. Transportlösningar12 7. Grön Kemi och biobaserade produkter14 8. Life Science16 9. Sammanfattning GAME-dagen 12 september 18 10. Slutsatser och kommentarer20 11. Referenser21 12. Workshopdeltagare21 5 Energieffektiva Västsverige 3. Energieffektiva Västsverige Inom EU har man tillsammans beslutat att energieffektivisering är av största vikt för att behålla konkurrenskraft och skapa tillväxt. I juni 2012 godkände medlemsländerna ett gemensamt direktiv med sikte på en 17 % sänkning fram till år 2020. Med ett EU direktiv skapas både skyldigheter för medlemsländer och möjligheter för näringsliv och akademi. I satsningen Energieffektiva Västsverige undersöker Nätverket GAME förutsättningarna för att Västsverige kan nå det uppsatta målet på en 17 % minskning av energianvändningen fram till år 2020 och samtidigt skapa stärkt konkurrenskraft. Under 2011 genomförde nätverket GAME kartläggning av den västsvenska miljötekniksektorn som visade att marknadsutvecklingen består av flera parallella processer vilket gör det svårt att tala om en miljötekniksektor. Utveckling av miljöteknik pågår hos alla marknadens aktörer. Det kan vara etablerade företag som Volvo som utvecklar nya konsumentprodukter (elbilar), komponentleverantörer som SKF som erbjuder gamla produkter (kullager) på nya marknader (vindkraft) eller helt nya näringar som biogas och vågkraft, när man uppgraderar gammal teknik med nya möjligheter som smarta elnät eller GPSoptimerad logistik. Diskussionen kring kartläggningen mynnade också ut i några generella kommentarer och slutsatser. Viktigast var att satsningar i Västsverige bör inriktas på miljöprestanda för att skapa branschöverskridande engagemang och synergieffekter mellan branscher. Energieffektivitet är ett, av flera, sådana mått på miljöprestanda. erfarenheter och ny kunskap skapas inte bara i Västsverige och för en framgångsrik omställning är det viktigt med ett brett internationellt samarbete. Branschöverskridande Kartläggningen 2011 gick igenom Västsveriges tio mest betydande branscher. Under hösten presenterade en annan utredning de fem mest betydande branschklustren för Västsverige. Nätverket GAME tog fasta på detta och dessa kluster har legat till grund för denna fördjupade kartläggning om energieffektivitet liksom för vårens öppna workshopar. FiveClusters Five clusters in west sweden with strength and potential For the Future Urban Future The Marine Environment and the Maritime Sector Transport Solutions Green Chemistry and Bio Based Products Life Science För 2012 valde nätverket GAME att gå vidare med en fördjupad kartläggning om energieffektivitet. Huvudanledningen är att energieffektiviserings blir allt mer central i EU:s miljö och energipolitik. Kraven på medlemmarna förväntas öka markant i och med det nya energieffektiviseringsdirektivet samtidigt som detta kommer att öka efterfrågan av energieffektiva processer och produkter och forskning. Att investera i energieffektivitet är också ett viktigt alternativ till att investera i energiproduktion. De fem klustren är: Hållbar stadsutveckling, Maritima sektorn och den marina miljön, Transportlösningar, Grön kemi och biobaserade produkter samt Life science. Dessa samlar inte bara näringsliv utan också forskningsresurser och myndigheter. Deltagande i workshoparna har varierat i antal personer men inte i diskussion och engagemang. Totalt har ca 50 personer medverkat i att ta fram det här dokumentet. Workshoparna har inletts med kortare presentationer och därefter en strukturerad diskussion. Är du nyfiken på presentationerna så finns dessa att ladda ner på vår hemsida: www.gamenetwork.se. Diskussionerna genomfördes med hjälp att tre övergripande frågor: 1. Vad kommer att ske och vilken effekt får det på energianvändningen i Västsverige fram till år 2020? Nätverket GAME ser också denna fördjupande kartläggning som ett försök till att skapa samverkan och kommunikation inom Västsverige såväl som på nationell och internationell nivå. Innovationer, 2. Vilka hinder finns det för att minska energiförbrukningen ytterligare? 6 Energieffektiva Västsverige 3. Vilka möjligheter finns det för att minska energiförbrukningen? Vi valde istället att försöka diskutera möjligheter och utmaningar inom varje bransch att minska energiförbrukningen med 20 % fram till år 2020. Det gjorde att alla branscher lyfte fram sina förslag på åtgärder vilket också tydligare visade på möjligheter till samverkan kring olika teknikområden. Det har varit ett intressant sätt att arbeta på och vi har mött många kunniga personer. Det har också visat sig att många delar av branschklustren brottas med liknande utmaningar vilket vi tycker visar på ett tydligt mervärde av att arbeta över branschgränser. En annan fråga var hur man mäter energianvändning och förändring över tid. Det finns officiell statistik från SCB som visar att man i Västsverige de senaste åren ungefär konsumerat 65 miljarder kWh per år. Tydligen är det inte helt enkelt att sammanställa denna statistik så man ska ta den med en nypa salt. Dessutom är det svårt att göra avgränsningen region, speciellt för långa transporter. Det är dock en bra siffra på ungefär hur stor marknaden för energikonsumtion är i Väst och därmed vilken efterfrågan det finns för energieffektivisering genom alternativa lösningar eller systemförändringar. En ofta diskuterade fråga vid workshopparna har varit hur man ska se på energieffektivisering då det finns flera perspektiv på detta. Ett perspektiv är om man ska se det i relation till nytta, t.ex. liter bränsle per km, ett annat om man ska fokusera på områden där det är lättast att energieffektivisera, t.ex. byggnader före personbilar. Detta kan dessvärre skapa viss oklarhet i hur energiförbrukningen kommer att förändras om man inte vet hur användandet utvecklas (dvs totalt sett ökad energianvändning) eller om hur de egna möjligheterna till energieffektivisering ser ut jämfört med andra områden (vilka man troligen har mindre kunskap om). Vi hoppas att ni får en trevlig läsning. 7 Energieffektiva Västsverige 4. Hållbar stadsutveckling Hållbar stadsutveckling är ett av de viktigare områdena för energieffektivisering då energianvändningen i byggnader är betydande. Tillsammans med all transport som sker i urbana områden så förbrukas mer än hälften av all energi här. Västsverige har intressanta internationella möjligheter inom detta område inte minst på grund av att Sverige i helhet ligger långt fram med bland annat energieffektiva byggnader och fjärrvärmesystem. När man diskuterar energieffektivisering i städer så blir det ofta ett fokus på energiförbrukningen i byggnader. Det Västsvenska klustret inom hållbar stadsutveckling har en större bredd än så och har också aktörer som arbetar med kommunikationer och avfallsfrågor. Effektivare citylogistik är ett område som Göteborg tillämpat framgångsrikt. Dels för att minska energianvändningen men framförallt för att minska trängseln i staden. De kommande trängselavgifterna kommer att förstärka denna utveckling ytterligare när de kommer igång under hösten. Trängselavgifterna i Göteborg kommer också att påverka den privata pendlingen och man förbereder sig för en betydlig större andel pendlare med de lokala transporterna. Det kommer troligen ske en betydande minskning i energiförbrukningen fram till 2020 på dessa områden. Energiförbrukning i byggnader är inte något enhetligt område då det skiljer en del mellan nyproduktion, förvaltning och användning. Västsverige är Sveriges framsida vad det gäller nyproduktion av lågenergibyggnader och har god kompetens inom både näringsliv och samhälle. Passivhuscentrum i Alingsås kommun erbjuder kompetenshöjning för både beställarsida och leverantörssida. Det finns många intressant projekt att besöka, både centralt i Göteborg och runt omkring i regionen. Det finns även Plushus, hus som har ett överskott av energi, på flera ställen. För nyproduktion finns det en bra potential fram till 2020. Ett intressant inslag i diskussionen är att man från kommunalt håll nu också börjar diskutera energieffektivisering i trafiksektorn och inte bara övergång till förnybara drivmedel som tidigare. Insikten är att en övergång till förnybara drivmedel är en lokal lösning men inte en global lösning då den globala tillgången på biobränsle inte kommer att räcka för dagens konsumtionsnivåer. Åtgärder i befintliga byggnader är ännu viktigare än nyproduktion för att få ner energiförbrukning för byggnader fram till 2020. Här finns det spännande demonstrationsprojekt i Västsverige, från villor till miljonprogramsområden. Kanske mest känt är Brogården i Alingsås. Tyvärr går det inte så snabbt med befintliga byggnader som det skulle kunna göra. EU har identifierat detta och kommer att skärpa kraven i det nya direktivet men frågan är om det räcker. Fram till 2020 blir nog minskningen i befintliga fastigheter liten. Kretsloppssystem är ett svenskt paradnummer. Här har vi en fantastisk kompetens på både avfallslösningar och fjärrvärmesystem. Kanske börjar det dock naggas något i kanten. Fjärrvärmebolagen har svårt att hantera lågenergilösningar och investeringen i ett flertal avfalls-förbränningsanläggningar gör intresset av ett minskat uttag av energi lågt. Det mesta av energieffektivisering inom dessa system har skett så fram till 2020 kommer dessa system troligen inte att bidra med någon minskning. 8 Energieffektiva Västsverige områden önskvärt med ett regelverk som stödde energieffektiva lösningar. Prissignaler måste vara tydliga för att påverka beteende. Här finns det möjligheter för publika aktörer att medverka till framgång för energieffektiva lösningar genom en prisstrategi som tydligt gynnar energieffektiva alternativ. Gruppen pekar på att många kommunala bolag inte gör tillräckligt på detta område, troligen på grund av brist på tydliga ägardirektiv. Workshop 15 maj Diskussionerna på workshopen utgick från områdena: plan och transportlösningar, kretslopp, Näringsliv och byggnader. Vi belyste möjligheterna för varje område med tre olika frågeställningar. Vad kommer at ske fram till år 2020 och vilken effekt kommer det att ha? Vilka möjligheter finns det för att öka energieffektiviteten? Här var gruppen överens om att störst effekt kommer nog från ett förändrat beteende från näringslivet. Hur stor minskning det leder till är svårt att avgöra men de flesta aktörer är idag medvetna om att ta hänsyn till energiförbrukning när de gör investeringar. Störst potential finns fortfarande i byggnadssektorn och transportsektorn men bedömningen var att inte så mycket kommer att hända fram till år 2020. Renoveringstakten bland det befintliga byggnadsbeståndet är för låg och Transporterna i stadsmiljön kommer inte att minska nämnvärt. (Här hade man dock en annan åsikt vid workshopen om transporter där man såg tendenser till ett förändrat beteende till minskat bilanvändande). Kretsloppssystemet i Västsverige är väl utvecklat för att ta vara på t.ex avfall som en resurs. Detta kommer inte att förändras på något sätt fram till år 2020. Den sista frågan berörde systemperspektivet och på vilken systemnivå som det finns möjligheter att göra framsteg. För plan- och transportlösningar så är det den övergripande politiska ambitionen som är viktigast. Investeringar i järnvägsnät måste prioriteras före landsväg. För Kretsloppssystem diskuterades systemutveckling på de lägre nivåerna vilka kan minska behovet av vägtransporter, t.ex. avfallskvarnar i köken eller sopsugssystem i bostadsområden. För byggnader finns förutsättningarna i det nuvarande systemet och det handlar mest om att ändra investeringsbeteende så att man faktiskt tar vara på de lösningar som finns. Vilka hinder finns det för att genomföra ytterligare energieffektivisering? Gruppen diskuterade en hel del om lagar som styrmedel. Det finns inte lagar som motverkar energieffektivisering men det vore på flera Källa: Älvstranden utveckling AB 9 Energieffektiva Västsverige 5. Den maritima sektorn och den marina miljön Västsverige har en lång kustremsa och en stor utvecklingspotential inom verksamheter kopplade till havet som resurs. Här finns ett levande båtliv, en stor del av Sveriges fiskeindustri, Skandinaviens största hamn samt en mångfald av forskningsprojekt och övriga aktiviteter inom akademin kopplade till den maritima sektorn. Den kommersiella sjöfarten är det område som har störst potential att bidra till minskad energianvänhdning. Här är energieffektivisering en stor fråga och det finns många initiativ som fokuserar på energianvändning, men det är inte självklart att insatserna kommer att ha någon betydande effekt fram till 2020. Både nationellt och inom EU lyfter man fram den kommersiella sjöfarten som ett särskilt viktigt transportslag att satsa på för att avlasta landvägar i Europa. De kommande åren händer därför också mycket på regleringssidan inom sjöfarten med exempelvis sänkta utsläppsgränser och krav på införande av energiledningssystem. Branschen i Sverige är oroad då den är beroende av globalt harmoniserande regler för att behålla konkurrenskraft. aktör som var tidigt ute med att erbjuda elanslutning för fartyg. En av de viktigaste åtgärderna man kan göra för att minska energiförbrukningen är att minska farten på fartygen. Minskar man farten med 10 % minskar energiförbrukningen med 20 %. För att kunna göra detta krävs dels bättre ruttplaneringssystem som kan förutspå angöringstider mer exakt. Idag kör man på och ligger hellre och väntar utanför hamnen tills det är dags att lossa. Dels behövs det också förändringar i internationell lagstiftning då det i vissa farleder är krav på att man ska hålla en viss hasighet. Sedan finns det åtgärder som t.ex. eco-driving även för fartyg. Stena använder sig av detta men det är oklart hur många andra som gör det. Dessa möjligheter kan medverka till betydande energieffektiviseringar men det är oklart om det hinner hända fram till år 2020. Energianvändningen inom Kommersiell sjöfart påverkas av flera faktorer. Det är faktorer som fartygsdesign, fartygsdrift, brukarbeteende och logistik. Branschen brukar ha som tumregel att om man vill minska energianvändningen med hälften inom kommersiell sjöfart så når man 20 % med ny teknik och 30 % med operativa förändringar. Det finns höga ambitioner inom sjöfartsnäringen. I början av 2009 antog Sveriges Redareförening EU:s Maritima transportstrategi för 20092018. Där fastslår man en långsiktig nollvision för avfall och utsläpp från maritim transport. Man vill i framtiden driva fartyg helt utan farliga utsläpp. Under tiden fram till 2020 är målet att reducera CO2 utsläppen med 30 procent. Mål-året för nollvisionen är 2040. Fiskeriverksamheten är naturligtvis också starkt beroende av vad som sker på EUnivå. Mest aktuellt är frågan kring vilka åtgärder som ska kunna stödjas inom den nya perioden av den europeiska havs-och fiskefonden, EHFF som ska löpa mellan 20142020. Under den tidigare stödperioden har bidrag kunnat ges till att modernisera och byta ut motorer, vilket är den mest uppenbara energieffektiviseringsåtgärden. Eftersom branschen redan brottas med en överkapacitet kommer det nya stödprogrammet inte att tillåta den typen av bidrag (vilket skulle öka kapaciteten). Andra årgärder som kan bli aktuella är slopade bränslesubventioner eller utveckling av mer effektiva fiskeredskap. Användning av energi ombord är ett område som har blivit mer uppmärksammat, inte minst inom passagerartrafik. De större färjorna installerar idag lågenergibelysning och närvarostyrning samt ser över energiförbrukningen för ventilation och liknande system. Allt fler fartyg installerar också system som möjliggör elanslutning när man ligger vid kaj. En lösning som både är energieffektiv samt minska buller och utsläpp i stadsmiljön. Här kommer det ske en fortsatt positiv utveckling fram till år 2020. Göteborgs hamn är en Off-shore-verksamheten i Västsverige väntas öka framöver med utökad energiproduktion utanför kusten. Det kräver naturligtvis också löpande underhåll men allt talar för att man kommer att ta hänsyn till energieffektiva lösningar. 10 Energieffektiva Västsverige På fritidsbåtsidan finns en del intressanta initiativ för energieffektivitet, främst kopplat till lättare material. Ett exempel är LIGHter, ett branschöverskridande lättviktssamarbete där även fordons- och flygbranschen är involverade. Ett annat exempel är Ryds som är först ut med att vacuuminjicera hela båten för att göra den lättare. På fritidsbåtsidan finns det dock ett uppenbart alternativ för minskad energianvändning, att segla istället för att köra för motor. En viktig aspekt som lyftes fram ett flertal gånger under workshopens diskussion var att det finns en brist på kunskap och kompetens. Särskilt hos beställarna. Fartyg görs på beställning, till skillnad från exempelvis vägfordon, och varven tar inget livscykelansvar för fartygets funktion. Därför behöver rederier som vill vara proaktiva själva utveckla den kompetens och förmåga som krävs för att bedriva teknikutveckling som beställare. Tyvärr är många rederier små och har litet fokus på energi och sällan någon avdelning för mer långsiktigt strategiska frågor, därmed har man heller ingen kompetens på området. Workshop 19 juni Diskussionen med deltagarna i denna grupp kom att kretsa till största del kring den kommersiella sjöfarten. Sjöfartsnäringen är den största energianvändaren och gruppen var överens om att det är här den stora potentialen att göra skillnad finns. Minskad energianvändning inom sjöfarten handlar inte bara om fartygsutveckling. Under diskussionen pekade man även på mer effektiv logistik och kommunikationen med exempelvis hamnar och lastägare som viktiga faktorer för att minska bunkeranvändningen Brister i kommunikationen kan till exempel påverka liggtiden i hamnen som i sin tur kompenseras med högre fart och därmed högre utsläpp. Man ser också att man skulle kunna spara energi om hamnarbetet görs snabbare. Särskilt om man ser över gränssnittet mellan lastning, lossning och förtöjning. Det konstaterades under diskussionen att man skulle kunna minska energianvändningen med upp till 20-30 procent genom att bygga fartyg på ”rätt” sätt. Tekniken och affärsmodellerna finns. Införandet av ny teknik tar tid. Många påpekar att det inom sjöfartsnäringen finns tveksamheter mot att göra investeringar i ny och mer energieffektiv teknik. Dels beroende just på tidsperspektiven. En investering i ett nytt fartyg är en investering för 20 år framöver. På 20 år hinner både tekniken utvecklas och regleringar snävas åt än mer. Dels beroende på dålig lönsamhet i investeringar. Man behöver tjäna 10-20 procent mer än sina konkurrenter för att en investering i mer energieffektiv teknik ska löna sig. Här lyfte workshopdeltagarna fram det faktum att det behöver finnas bidrag för att stötta den här typen av satsningar. Bidrag måste dessutom vara i ett antal år för att de ska ha någon effekt. Slutligen så påpekades att feedback på hur mycket energi man använder är centralt för att lyckas med energieffektivisering, inte enbart inom sjöfartsnäringen. Feedbacken får gärna kopplas till någon form av visualisering. Som exempel kan man installera en mätare som ständigt visar bränsleförbrukningen i ett fartyg. Det blir ett pedagogiskt verktyg för att visa hur bränsleförbrukningen varierar när man exempelvis ökar eller minskar farten Källa: Göteborgs Hamn 11 Energieffektiva Västsverige 6. Transportlösningar Transportsektorn är den sektor som har störst utmaning vad det gäller energiförbrukning. Det är den sektor som har störst andel fossila bränslen och där energiförbrukningen ökar när tillväxten ökar. Största delen av den svenska transportbranschen är lokaliserad i Västsverige. Energieffektivisering pågår men har hittills ätits upp av ökad mängd transporter. Det är tveksamt till om det kommer bli någon minskad energiförbrukning inom denna sektor fram till år 2020. Transportsektorn har olika perspektiv, dels handlar det om godstransporter och persontransporter och dels handlar det om flera olika transportslag med olika regelverk, infrastruktur och energiförsörjningsbehov. Transportslagen samverkar och konkurrerar på olika sätt vilket gör det till en komplicerad samhällsstruktur. För vägtransporter ser experterna positiv utveckling för både gods och personer. Godstransporter utförs idag med alltmer effektiva fordon och man kör så kallad eco-driving för att säkerställa att fordonen används optimalt. Nya logistiklösningar med kollektivtrafik för gods och c/0 adresser har gått från lyckade demonstrationsprojekt till marknadsanpassade lösningar. Flygfart och sjöfart liknar varandra på så sätt att flygen och fartygen endast angör Västsverige och inte ger upphov till någon större energiförbrukning i statistiken. Istället blir energianvändning i hamnarna viktiga, samt även landtransporter till och från hamnarna. Järnväg är ett energieffektivt transportalternativ för landtransporter vilket ur ett systemperspektiv medför att man oftast arbetar med möjligheterna att flytta över gods till järnväg. Det pågår också utveckling av fordonen för att göra dem mer energieffektiva. Det är förändringar som hybridisering och aerodynamisk utformning. Utmaningen är att energipriset är lägre för järnväg vilket gör det svårare att göra lönsamma teknikinvesteringar. Den största Västsvenska flyghamnen Landvetter har haft stadigt ökande besök av personbilar vilket har gjort att parkeringsavgifterna idag är en betydande intäkt. Man har under lång tid försökt få till stånd en modern järnvägslinje mellan Göteborg och Borås med en anslutning till Landvetter för en tågpendel men det är fortfarande oklart när det skulle kunna bli av. Persontransporter har fortsatt att öka med utvecklingen av ett mer sammankopplat Västsverige. Det finns idag indikationer på att denna ökning framförallt sker i kollektivtrafiken. Det skulle kunna vara ett trendbrott som på allvar kan förändra pendlingsvanor i Västsverige. Det är viktigt att kvaliteten på Västtrafiks tjänster är höga för att stödja denna utveckling. Man förväntar sig också att utvecklingen med trängselavgifter i Göteborg ytterligare kommer att påskynda ökningen av antalet kollektivresor. Ett orostecken är dock att Västtrafik verksamhet är subventionerad med skattemedel vilket gör att ju fler som reser ju dyrare blir det för skattebetalarna. För Göteborgs Hamn har utvecklingen istället varit positiv. Här har man arbetat kontinuerligt med energieffektivisering. Fartyg kan idag ansluta sig till elnätet i hamn och behöver inte ha i gång egen maskin för att genererar kraft. Allt mer gods transporteras till och från hamnen via järnväg vilket både är mer energieffektivt och mer avlastande för vägnätet än vägtransporter. 12 Energieffektiva Västsverige hinder. Långsammare transporter är generellt sett energieffektivare. Tyvärr har ofta kunden bråttom och hjälper inte logistikföretagen att planera en bättre logistiklösning. Workshop 22 mars Denna grupp diskuterade möjligheterna utifrån samma frågor som de andra grupperna. På frågan Vad kommer att ske och vilken effekt får det på energianvändningen fram till 2020? var man tveksam till några större förändringar då tempot i teknikutbytet är för långsamt för det. På lite längre sikt kan det dock hända en hel del i StorGöteborg då effekterna av trängselavgifter, utökade pendelmöjligheter och ett utbyggt boende i innerstaden kommer på plats. Ett annat hinder är ofta att det är svårt att tänka i nya banor. Transporter blir gärna med lastbil för att det är det vanligaste. Vattenvägen glöms ofta bort då det inte ses som befintlig infrastruktur. Felaktiga investeringar som t.ex. motorvägen till Trollhättan gör det inte enklare att ställa om. Gruppen hade många bra förslag på Vilka möjligheter finns det för att öka energieffektiviteten? IT stöd är ett effektivt sätt att skapa energieffektiva transporter. Det gäller allt ifrån visualisering till ecodriving och GPS optimerad logistik. Men också som ett substitut till transporter, t.ex. videokonferenser. Avancerade material är också ett viktigt samarbetsområde. Lättare material och material som inte kräver lika mycket energi när de produceras, t.ex. genom återvinning. Den andra frågan Vilka hinder finns det för att genomföra ytterligare energieffektivisering? startade fler diskussioner. Inom många områden är transporter påverkade av internationella regler och dessa är generellt sett inte utformade för att stödja energieffektiva alternativ. Flyget är för billigt och Sjöfarten för oreglerad. Även på nationell nivå krävs politiska initiativ för att utveckla det nuvarande regelverket så att det stödjer energieffektiva alternativ. Tyvärr är ofta även till synes nationellt möjliga förslag beroende av europeisk samordning, t.ex. längre fordon för vägtransporter. Samarbeten som inte har teknikfokus är också viktiga. Beteendefrågor står högt på listan över viktiga åtgärder för energieffektiva transportlösningar, både för persontransporter och godstransporter. Det behövs också tydligare incitament för energieffektiva lösningar, både som drivkraft men också som hjälp för kunder att välja rätt. Kundernas roll diskuterades också en hel del som ett 13 Energieffektiva Västsverige 7. Grön Kemi och biobaserade produkter Västsverige har en processindustri som omfattar i stort sett hela landets tillverkning av fordonsbränsle samt en stor del av betydande kemi- och materialtillverkning. Inom dessa traditionellt sett energiintensiva industrier finns potential att minska energianvändningen, såväl i själva produktionsprocesserna som i hanteringen av spillvärme. Frågan kring energianvändning i samband med transporter kommer att bli viktigare eftersom en central målsättning inom branschen är att ställa om resursbasen till att bli helt biobaserad, vilket kommer att förändra behovet av transporter. Det mest framträdande samarbetet inom området är Kemiindustriklustret där flera av de stora kemiföretagen samt representanter från akademin och politiken samverkar kring frågor inom hållbar utveckling kopplat till infrastruktur, teknologiutveckling och kunskaps-uppbyggnad. tillverkningsprocesser. Slutresultatet från den första femåriga programperioden visar att 100 svenska energiintensiva industriföretag har åstadkommit en eleffektivisering på 1,45 TWh per år dels genom en rad eleffektiviseringsåtgärder, dels genom förbättrade rutiner för energieffektiva inköp och projekteringar. Kan programmet fortsätta i någon form innebär det ytterligare möjligheter till minskad energianvändning framöver. Kopplat till kemiindustriklustret är visionen om en Hållbar Kemi 2030 som kemiföretagen i Stenungsund har utvecklat. Visionens målsättning är verksamheter där råvarorna såväl som den energi som används är förnybar. Stenungsundsföretagen samverkar även kring hanteringen av spillvärme och med att förse fjärrvärmenätet. I Stenungsund finns potential att ta ut ytterligare 0.5 TWh överskottsvärme från kemiindustrin och i från Preem i Lysekil kan ytterligare 1 TWh tas ut. Det ställer dock krav på fjärrvärmesystemet och där kan bland annat regeringens utredning om tredjepartstillträde komma att spela roll. Omställningen till biobaserade råvaror, som till största del består av skogsråvara, förändrar behovet av transporter. Beroende på hur och var råvarorna processas och transporteras kan energianvändningen komma att öka. Det finns stor potential för energieffektiviseringar inom produktionsprocesserna. Ett energiintegreringsprojekt i samarbete mellan Kemiföretagen och Chalmers visar exempelvis på en besparingspotential på 0.7 TWh. Inom produktionen har även investeringar i teknologiskiften stor besparingspotential. Företaget INEOS planerar för en ny klorfabrik med membranteknologi som förbrukar 25 % lägre elenergi. Blickar man framåt är det intressant att nämna att Kemiindustriklustret fått en godkänd EU-ansökan för ett samarbete med andra regioner i Europa kring resurs- och energieffektivisering. Samarbetet kallas Chemical Regions for Resource Efficiency (R4R) och löper över tre år. Samarbetet projektleds av SP och kunskapsutbytet därinom kan förhoppningsvis leda till reella minskningar av energianvändning så småningom, men det är tveksamt om det kommer förändra något till år 2020. Flertalet av kemiföretagen i Stenungsund ingår också i Energimyndighetens program för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE). Programmet har inneburit möjligheter att få skattebefrielse på el som används i 14 Energieffektiva Västsverige Denna osäkerhet påverkar även frågan kring hanteringen av spillvärme och försörjning till fjärrvärmenätet. De styrmedel som finns gör att det har varit mer lönsamt att investera i kraftvärmeverk drivna av avfall eller biobränsle än att ta vara på spillvärme. I diskussionen lyfte man fram regeringens utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenätet (Fjärrvärme i konkurrens SOU 2011:44) som föreslår ett lagstadgat tredjepartstillträde till fjärrvärmenätet. Även om Näringsdepartementet har sagt nej till förslaget så har utredningen satt frågan på agendan och bidragit till en vidare diskussion. Tillvaratagandet av spillvärme handlar dock ofta om tunga investeringar och frågan om vem av intressenterna som är beredda att stå för notan? Workshop 29 maj Diskussionen under workshopen med aktörerna inom Grön kemi och biobaserade produkter kretsade kring potentialen för och de hinder som finns mot ytterligare energieffektivisering inom sektorn. Man ser stor potential både vad gäller åtgärder inom de industriella processerna och frågan om spillvärmehantering. När diskussionen ledde in på energieffektivisering inom processindustrin kom frågan om kompetensförsörjning upp. Processindustrin har naturligtvis flera leverantörer, men få av dem finns i Västsverige. Teknik köps in och kompetens anlitas utifrån. I diskussionen lyftes det fram att även finns Västsvensk kompetens. De flesta företagen är dock utlandsägda och besluten att ta vara på den Västsvenska kompetensen tas i andra länder. Man menade i diskussionerna att ett av de största hindren mot ytterligare energieffektivisering inom processindustrin är användarna själva, vilka mandat man har för att genomföra åtgärder och hur de prioriteras. Det behöver naturligtvis finnas tillgång till investerbart kapital och projekten behöver ses som lönsamma för att de ska prioriteras. I diskussionen lyftes PFE-programmet fram (Se föregående sida) som ett bra styrmedel för att stötta energieffektiviseringsåtgärder. Under workshopen nämndes att det finns teknik som är mogen att införas, är relativt enkel och har kort återbetalningstid. Som exempel nämns återigen industrierna i Stenungsund som via en hetvattenkrets utbyter energi industrierna emellan. Även frågan om framtida råvarulogistik lyftes. Hur kommer transportbehovet att förändras och hur påverkar det i sin tur energianvändningen? Workshopdeltagarna bedömer att detta inte kommer att påverka energianvändningen nämnvärt fram till 2020. Den bioråvara som köps in idag är oftast redan processad och kan transporteras med båt, precis som oljan görs i dagsläget. Det är en framtida fråga om var den bioråvaran som ska försörja omställningen ska komma ifrån och vad den ska bestå av. Det finns dock en osäkerhet både kring PFEprogrammets fortsättning och kring styrmedel i allmänhet, vilket kan försvåra mer långsiktiga strategier gällande energianvändningen. Källa: Kemiföretagen Stenungsund 15 Energieffektiva Västsverige 8. Life Science Vi blir allt fler invånare och dessutom ökar det genomsnittliga vårdbehovet vilket ger ett ökat behov av tillgänglig vård såväl som det ställer krav på utvecklingen av läkemedel och medicintekniska hjälpmedel. Västsverige har många starka områden inom Life Science både på forsknings- och industrisidan samt en rad framgångsrika samarbeten däremellan. Energieffektivisering inom Life Science är en sekundär fråga då man prioriterar att leverera tjänster som håller en hög kvalitet. Det blir svårt att minska energianvändningen inom denna sektor med någon betydande del fram till 2020 och behov finns att lyfta det faktum att minskad energianvändning ofta går att kombinera med en bibehållen, eller till och med förhöjd, vårdkvalitet. Energianvändningen inom Life Science sker både inom den dagliga sjukhusdriften med alla verksamheter kopplade dit, men också inom laboratorieverksamhet, läkemedelsframställning och i utvecklingen av medicinteknik. att effektivisera användningen av utrustningen och se över sitt arbetssätt i stort. Även inom sjukhusverksamheten är transporter en viktig aspekt. Med hjälp av framförallt IT-teknik har man möjlighet att minska resandet mellan, till och från sjukhusen genom att exempelvis skicka fler provresultat och digital, men också genom att satsa på så kalla e-hälsa med internetläkare och rådgivning över nätet. Vad gäller sjukhusen i Västsverige har man kommit relativt långt om man ser till själva sjukhusbyggnaderna. Ett exempel är det så kallade Tehuset, en del av Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Det stod färdigt 2010 och använder cirka 60 procent mindre energi än en genomsnittlig svensk vårdbyggnad vilket gör Tehuset till en av Sveriges mest energieffektiva vårdbyggnader. Västsverige ligger långt fram när det gäller energieffektiv nybyggnation. Stora utmaningar ligger fortfarande i att minska energianvändningen i befintliga byggnader. Läkemedelsindustrin är en central aktör inom Life Science. Här ställer både verksamheten och myndigheter mycket höga krav på laboratorieklimat, hygien och skyddsventilation vilket gör att energianvändningen står för en betydande del av en anläggnings driftskostnad. En av de stora aktörerna inom läkemedelsindustrin i Västsverige, Astra Zeneca, har som koncernmål att reducera sin energianvändning med 30 procent från 2010 till 2015. På deras anläggning i Mölndal använder systemet för ånga mycket energi. Den senaste satsningen som gjorts för att minska energianvändningen vid anläggningen i Mölndal är kopplat till detta system där man nu återvinniner energi ur avspänningsånga från kondensattankar och därmed sparar mellan 1 till 1,5GWh per år. Än mer relevant är det att se till driftselen, vårdverksamhetens egen elförbrukning. Den kan uppgå till mer är 50 procent av den totala förbrukningen och det finns stor potential att minska förbrukningen. Dels genom att ställa krav på tillverkare av avancerad utrustning men också genom Inom Life Science finns alltså stor potential att minska energianvändningen både inom sjukvården och inom läkemedelsindustrin, men det är svårt att se att förändringar kommer att hinna ske innan 2020. Workshop 7 juni Diskussionen kring energianvändningen inom Life Science kom till stor del att handla om hur prioriteringar sker inom klustret. Man ställer ofta energieffektiviseringsåtgärder mot vikten av att upprätthålla kvaliteten på den tjänst man levererar. 16 Energieffektiva Västsverige Astra Zeneca (likaså andra läkemedelsproducenter) är en leverantör av specifika inneklimat för laboratoriemiljöer och de dras med enormt höga driftsäkerhetskrav. Det mesta såsom skyddsventilation, temperatur- och fuktighetsreglering går dygnet runt. Även om man satt mål för minskad energianvändning så får inte driftsäkerheten äventyras och det nämns som ett hinder mot ytterligare energieffektivisering inom branschen som helhet. Energieffektivisering inom vårdproduktion är dessvärre så gott som en icke-fråga. Även här är det själva tjänsten, vården som levereras, som naturligtvis är det centrala. Förutom att lyfta frågan om arbetssätt bland personalen skulle man kunna jobba mycket mer med att ställa krav på producenter av utrustning. För att kunna göra det krävs kompetens och resurser att jobba med frågan, kompetens som idag saknas IT-teknik nämndes som en av de möjliggörande teknologierna som idag och framöver kommer att kunna bidra till minskad energianvändning inom Life Science, kanske framförallt inom vårdproduktion. Att exempelvis som patient kunna få en första bedömning via nätet, skulle kunna minska resandet till och från sjukhusområdena i regionen. Man kan även göra vissa undersökningar på distans, såsom EEG, med ny teknik och tekniken blir mer och mer pålitlig vilket gör att kvaliteten på vårdtjänsterna kan upprätthållas Ser man till sjukhusverksamheten är det, som nämndes ovan, mycket som görs och fortsatt kan göras på fastighetssidan. Västra Götalandsregionen har som mål att halvera energianvändningen i sina egna lokaler från 1995 års nivå till 2030. Den stora utmaningen man lyfter fram är att minska energianvändningen i de befintliga fastigheterna. Inom Västsverige finns bred kompetens inom energieffektivt byggande som förhoppningsvis kan bidra till en positiv utveckling. I diskussionen poängteras att det finns en stor potential att minska även på själva driftselen om man jobbar med förändrade arbetssätt. Exempelvis så står mycket av sjukhusens eldrivna utrustning i konstant standby-läge där de fortsätter att förbruka energi trots att de inte används. Det är komplicera att energioptimera användningen av all utrustning på sjukhusen och den fattas kunskap om hur man går tillväga. Även den utbredda användningen av engångsmaterial och nämns som en energikostnad. 17 Energieffektiva Västsverige 9. Sammanfattning GAME-dagen 12 september 2012 På eftermiddagen den 12 september samlades 60 personer för att ta del av och delta i diskussionerna om hur de Västsvenska aktörerna ska kunna bidra till att nå energieffektiviseringsmålet. Diskussionerna stärkte bilden av att energieffektivitet är en aktuell men svårfångad utmaning i alla branscher. Vid den avslutande paneldiskussionen var man övertygad om att Västsverige kommer att minska energiförbrukningen med minst 17 % procent. Men det bygger på att alla hjälper till. Inom de flesta sektorer krävs det utveckling av infrastruktur för att möjliggöra för de tekniska lösningar som finns. Inom transportsektorn behövs det nya järnvägsbanor till hamn och flygplats. Utbyggnad av laddinfrastruktur för elbilar är också intressant för att möjliggöra en övergång till energieffektivare elfordon. Processindustrin efterfrågar regionala fjärrvärmesystem och inom Sjukvården vore det bra med ett tydligare mål för energieffektivisering från politiskt håll. Kanske också att få en överenskommelse kring att minska energiförbrukningen i absoluta tal. Paneldiskussionen lyfte fram visualisering av energianvändning som den enskilt viktigaste åtgärden. För beteendeförändringar och acceptans för systemutveckling krävs en ökad förståelse för energianvändning. Detta gäller på alla nivåer, från enskilda användare till de olika sektorerna i Västsverige. Energieffektivisering är en branschöverskridande fråga som är rationellare än frågan om energiförsörjning. Det är därför konstigt att den inte drivs mer av politiker och andra beslutsfattare. Från politiskt håll pågår just nu utveckling av handlingsprogram, både på nationell nivå och i Västsverige. Regeringen har i uppdrag att ta fram plan för implementeringen av det nya europiska energieffektiviseringsdirektivet (rapporteras senast våren 2013 till EU) och Västra Götalandsregionen arbetar med sitt nya Handlingsprogram för miljö och energiteknik. Utmaningen i det programmet blir att våga välja bort det gamla för det nya och inte minsta att öka intresset för energieffektiviseringsfrågor i politiken. Vilka var där och vad tyckte de? Med hjälp av ett mentometersystem skapades en bild av deltagarskaran och deras syn på energieffektiviseringsarbetet i sina respektive organisationer. Ungefär hälften av deltagarna var redan medlemmar i GAME-nätverket. Runt 40 procent av deltagarna kom från samhälle/offentlig sektor, 24 procent var näringslivsaktörer och ungefär lika många hade tryckt ”annan”. Några av de som hade tryckt ”annan” berättade att de representerar ideella organisationer eller motsvarande. På nationell nivå är det Energimyndigheten som ansvarar för utredningen om det nya energieffektiviseringsdirektivet. Utmaningen är att inte skapa dubbla system med styrmedel vilket leder till suboptimering av insatser. Diskussion gäller främst s.k. vita certifikat där regeringspartierna inte är överens. Projektet har som ni läst i denna rapport haft fokus på fem branschkluster. På frågan om vilket av de fem branschkluster (presenterade i denna rapport) man anser sig tillhöra så var det över 40 procent som ansåg att Hållbar Stadsutveckling låg närmast sin egen verksamhet. En knapp fjärdedel av deltagarna tillhörde det maritima klustret och 21 procent hade tryckt ”annan” vilket tyder på branschklustren inte på något sätt är heltäckande. Vita certifikatsystem syftar till genomförande av energieffektiviseringsåtgärder. Systemet innebär att den som genomför sådana åtgärder blir berättigad till vita certifikat i förhållande till åtgärdernas bedömda effekt i termer av besparingar. Efterfrågan på vita certifikat skapas genom att kvotpliktiga aktörer är skyldiga att inneha en mängd vita certifikat som motsvarar det beting de ålagts (kvotplikt). Priset på certifikaten avgörs av tillgång och efterfrågan på certifikaten. Majoriteten av deltagarna deltog i dagen för att de på ett eller annat sätt jobbar med energieffektiviseringsfrågor, vilket gav en indikation på att det var en kunnig publik. Många menade också att de var där för att nätverka. I samband med den avslutande paneldiskussionen blev frågorna mer fokuserade på ämnet för dagen, energieffektivisering. Övervägande 18 Energieffektiva Västsverige andelen av deltagarna trodde att det nya energieffektiviseringsdirektivet kommer att påverka deras egen verksamhet. På frågan hur man tycker att den egna verksamheten är på att energieffektivisera så svarade hälften av deltagarna ”sådär” och 39 procent tyckte att deras verksamhet var bra på att energieffektivisera. Vad gäller den energieffektivisering som skett fram till idag så menade deltagarna att lagstiftning har spelat stor roll, men även marknadskrafter och beteende ansågs viktiga. Även om vårens workshops inom respektive kluster pekat på en del tveksamhet kring huruvida vi kommer att kunna nå energieffektiviseringsmålet så vad majoriteten av aktörerna under GAME-dagens positivt inställda och menade att vi kommer att kunna nå målet, men det kräver att alla branscher ser sin del i det hela. Diskussionspanelen under GAME-dagen fr.v. Linda Styhre, IVL, Bo Aronsson, Centrala Älvstaden, Marika Hellqvist Greberg, VGR, Jacob Lagercrantz, Gröna Bilister, Robert Onsander, Projektledare, Samverkan för Hållbar Kemi och Kajsa Dahlsten, Västsvenska Handelskammaren som var moderator för dagen. Foto: Jonas Norrman, Nätverket GAME Roger Tiefensee (C), riksdagledamot och Centerpartiets miljöpolitiske talesman berättar om regeringens implementering av energieffektiviseringsdirektivet. Foto: Jonas Norrman, Nätverket GAME Birgitta Losman (Mp), Regionutvecklingsnämndens ordförande om miljötekniksatsningar i Västsverige. Foto: Jonas Norrman, Nätverket GAME 19 Energieffektiva Västsverige 10. Slutsatser och kommentarer Att synliggöra energianvändning och effektiviseringsarbete är mycket viktigt för att skapa engagemang och utveckling. Idag finns det teknik som stödjer energieffektivisering på operativ nivå, t.ex. i bilar eller i byggnader. Det finns inga visualiseringssystem som visar energianvändningen ur ett större systemperspektiv eller där man kan jämföra sig mot andra användare. Visualisering av energianvändning är en viktig aktivitet för att skapa insikt och för beteendeförändring. Under diskussionerna är det få som har lyft fram några måltal. En av slutsatserna från kartläggningen från 2011 var att det är viktigt med en regional plattform som bidrar med stöd för uppföljning och kommunikation. Med uppföljning menar vi att man följer utvecklingen med hjälp av officiell statistik samt att man försöker får fram statistik på utvecklingen även på regional nivå. Man visar hur det går och gör prognoser på utvecklingen, lyfter fram goda exempel och redovisar var utvecklingen står och stampar. Kartläggningen visar att energieffektivisering är en utmaning på flera sätt. Dels för att effektivisering i ofta istället leder till ökad aktivitet vilket i slutändan ger samma energiförbrukning, t.ex. kör man längre med en bil som drar mindre. Ett annat perspektiv är att vi är så många beslutsfattare, alla som använder energi kan göra skillnad men vanor är svårt att ändra på. Sist men inte minst saknas det ett bra sätt att synliggöra energianvändning på ett sätt som gör att varje aktör ändrar sig, både vad det gäller teknikval och beteende. Med kommunikation menar vi en resurs för att kommunicera utvecklingen i regionen genom utskick, seminarier och workshops. Men också att stötta i kommunikationen både på nationell och på Europeisk nivå. Med en gemensam kontaktyta når man fler och kan hantera fler förfrågningar om samarbete. Vår bedömning är att det saknas en stöttande plattform för energieffektivisering i Västsverige. Genom att arbeta för den samlade utvecklingen i den fem klustren så blir det tillräckligt många aktörer för att skapa ett fungerande nätverk. Det blir också tillräckligt många aktörer för att kunna starta och driva gemensamma projekt. Det är viktigt att nätverkets stöd inte stör aktörernas egna initiativ. Ett öppet och dynamisk samarbete mellan aktörer minskar risken för att man stör varandra utan istället kan skapa synergier och konkurrenskraft. Diskussionerna under workshoparna visar också tydligt på hur viktigt det är att förstå affärsmodellerna i varje bransch för at kunna bedöma möjligheterna för energieffektivisering. Till exempel, om det går att ”skicka vidare” kostnaden för energianvändning till en slutkund utan att det påverkar den egna vinsten så minskar det betydligt intresset för energieffektiva lösningar. Det är inte kostnaden som är det intressanta utan den egna vinstmarginalen. Dessutom är det ibland så att företag avstår från investeringar vilka skulle kunna minska energiförbrukning och kostnader samt därmed förbättra sina marginaler då man har för låg kompetens för att känna sig säker på investeringen. Tack för att du tog del av denna rapport från Nätverket GAME. Inom flera områden har det berättats att det saknas kompetens hos beställare och beslutsfattare, delvis baserat på brist på insikt. Insikt om det rationella att investera i energieffektiva lösningar är gemensamt för alla områden medan kompetens kring vad som är den bästa lösningen eller bästa teknikval i ett visst teknikkluster är en specifik kunskap som det kan finnas brist på i Västsverige. Det är intressant att få inblick hur olika aktörer från olika branscher arbetar med att minska sin energianvändning. Det är givetvis beroende på vad man har för verksamhet men de flesta arbetar med sin egen produktionsprocess, att ställa krav på leverantörer och, i förekommande fall, sina produkters energianvändning. 20 Energieffektiva Västsverige 11. Referenser Vi refererar till presentationer från de fem workshoparna som finns att ladda ner på www.gamenetwork.se 12. Workshopdeltagare Följande personer och organisationer har deltagit i de fem workshoparna och de workshoparna som denna rapport baseras på. Erik AhlgrenChalmers Per-Olof ArnäsChalmers Maria BertrandMiljöbron Hans BjernaldDynacell Hanna Björk Västtrafik Magnus BlingeChalmers Carl Carlsson Sveriges Redareförening Laila Einarsson Trafikverket Anders Ericsson SKF Hans-Erik Eriksson Göteborgs Universitet Mats ErikssonSweboat Lennart Folkesson VTI Maria GrahnChalmers Ann-Sofie Gullbring SKF Arni Halldorsson Chalmers Göran HavertJohanneberg Sciencepark Tomas Helin Landvetter Flygplats Mats Hjortberg CORIOLIS AB Kristina Holmgren IVL Svenska Miljöinstitutet Fredrik Högberg Kungsbacka Kommun Monica Jadsén-Holm DB Schenker Martin Johansson Astra Zeneca Hannes Johnson Chalmers Kristina Jonäng Regionråd (c). Vice ordförande Beredningen för hållbar utveckling Roger KarlssonSSPA Henry Kenamets Henrik Klintenberg SMTF Svenskt Marintekniskt Forum Jacob Lagercrantz Gröna Bilister Mats-Ola Larsson Trafikkontoret Göteborgs Stad Ida Lindbergh Nätverket GAME Eiwe Ljungblom Tillväxt i Mänsklighetens Tjänst Birgitta Losman Regionråd (Mp) Ordförande regionutvecklingsnämnden VGR Maria Nordberg White Arkitekter Bo Norrman Innovationskontor Väst Jonas Norrman Nätverket GAME Bo OlssonABO Robert Onsander Business Region Göteborg Pehr-Ola Pahlén Chalmers Patrik Persson Havs och Vattenmyndigheten Lars Reuterswärd Mistra Urban Futures Anders Roth Trafikkontoret Göteborgs Stad 21 Energieffektiva Västsverige Mats RydehellKanEnergi Johanna SelinPassivhuscentrum Åke Sjödin IVL Svenska Miljöinstitutet Edith Sorkina Handelshögskolan, Göteborgs Universitet Joakim Stoppenbach Green Carrier Linda Styhre IVL Svenska Miljöinstituret Björn SöhdalChalmers Tyra Von Sydow Passivhuscentrum Peter Wennerhag Chalmers Industriteknik Maria Åhdal Johanneberg Sciencepark 22 Ett Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa www.gamenetwork.se Ett Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa
© Copyright 2024