1. No category

MMSS1 FoU
Delprojekt
Pernilla Severson
Rapport av
blogginlägg
18 Augusti 2009 till
24 Oktober 2011
1 Innehållsförteckning
Hello world!......................................................................................................................................................3 Nu rör vi om rörlig bild i digitala medier ............................................................................................3 Är mediebranschen något för alla? ........................................................................................................3 Akademin och användardriven innovation........................................................................................4 Att våga säga nej till innovation ..............................................................................................................7 Exempel på hur en konferens kan experimentera med kollaborativa former....................8 Tänk om det räknades att blogga för en medieforskare............................................................ 10 Kanske kommer nya medier-­‐professionella att studeras av mig och Margareta ........... 10 Grrrl om nya medier.................................................................................................................................. 17 Tankar kring metod och nya medier.................................................................................................. 18 Påbörjad lista på kvinnliga talare om nya medier........................................................................ 20 Abstract for IAMCR on social media and public service-­‐media.............................................. 21 Sökandet efter en relevant journalistroll kräver samarbete med utbildning .................. 22 Mina inomvetenskapliga kunskapskällor för kombinationen innovationsstudier, medier, triple helix, open innovation................................................................................................. 23 Tankar om kvalitet ..................................................................................................................................... 30 Videoessäer för att synliggöra forskningsprocess ....................................................................... 31 Call for papers om Twitter Revolutions? Addressing Social Media and Dissent” Volume 14, Issue 2 (2011)....................................................................................................................................... 32 Liten checklista för att tolka opinionsmätningar och syn på sociala medier ................... 34 En presentation av forskningsprojektets upplägg ....................................................................... 36 Tidplan för forskningsprojekt #PSfoproj ......................................................................................... 36 En engelsk beskrivning av forskningsprojektet #PSfoproj ...................................................... 40 Underlag för urval av företag: den svenska mediemarknaden............................................... 41 Underlag: antal företag i mediebranschen ...................................................................................... 45 Urvalsdiskussion......................................................................................................................................... 46 Media practice needs synthesizing research and education.................................................... 46 Media Practices and Participatory Culture...................................................................................... 47 Hur gör vi information till kunskap i en realtidsvärld? Hur bildar vi oss bäst? .............. 54 Draught for ”How to have an audience that care’s at all”.......................................................... 56 Om intervjuerna .......................................................................................................................................... 62 Medieaktivism/Medieaktivitet pågår #SSWC ................................................................................ 63 Akademiker-­‐jävel utan hatt.................................................................................................................... 64 Open innovation and Collaboration.................................................................................................... 65 Grassroots Innovation .............................................................................................................................. 67 Why this project exist ............................................................................................................................... 68 Approaching the ‘co’ .................................................................................................................................. 68 Exploring Twitter as a network site for research on and in social innovation................ 70 Network by doing > testing beta results........................................................................................... 71 Research ethics ............................................................................................................................................ 76 Meaningful communication of results ............................................................................................... 76 2 Hello world! augusti 18, 2009
av pernillaseverson
Welcome to WordPress.com. This is your first post. Edit or delete it and start
blogging!
Nu rör vi om rörlig bild i digitala medier augusti 21, 2009
av pernillaseverson
Rörlig bild och digitala medier = sant i Malmö med omnejd. Media Mötesplats Malmö
har länge stimulerat utvecklingen. Moving Media Southern Sweden är ett krafttag i
klusterform och Moving Media City är ett kommande centrum för medieutveckling.
Mitt i allt detta skapades MEDEA
http://www.mah.se/Forskning/varforskning/Program/MEDEA-Collaborative-MediaInitiative/
med bas på Malmö högskola, med inriktning nya medier och samproduktion – och –
användardriven innovation.
Jag kommer att under två och ett halvt år röja runt i detta sammanhang genom att
utforska kunskapande mellan universitet och näringsliv. En högeligen intressant fråga
kommmer att handla om vad som händer när manufacture innovation möter user
innovation inom rörlig bild i digitala medier
se http://web.mit.edu/evhippel/www/books.htm
Hur ser de olika aktörerna på användardriven innovation? Krock eller synergi? Om
användarna kan produktutveckla bättre än företagens produktutvecklare, var hamnar
vi då? Och vad ska akademikerna in i leken för? Kan användarna agera utan relation
till någon än andra användare? Och hur ser vi på fenomen som helgens Sweden
Social Web Camp?
http://www.swedensocialwebcamp.com/index.php/Main_Page
Det här är samspel som jag kommer att inte bara fråga eller läsa om utan också
iscensätta och pröva. Vi ses.
Är mediebranschen något för alla? september 2, 2009
av pernillaseverson
Att vara medieforskare är otroligt tacksamt. I alla sociala sammanhang tycker alla
alltid något om medier. Under min tid som teveforskare fick jag stå till svars för allt
3 från frisyrerna på nyhetsankarna till sändningstider. Jag gillar verkligen att medier
berör, att de finns så tätt sammanvävda i våra liv som personer.
Mitt i allt detta. Vem är egentligen en del av mediebranschen? Är det de som kallar
sig för mediebolag? Är det alla som vill? Alla som kan? Eller är det egentligen så att
alla företag har något finger med i mediebranschen, eftersom det är omöjligt att gå i
mediecelibat för företag? Och gör sociala medier att vi alla är i mediebranschen? Ska
jag som forskare kring medieutveckling stå till svars för din frisyr? För
användargenererat innehåll är högvilt i en tid där demokratisk innovation, open
innovation och liknande uppför sig likt en tsunami.
Det blir då lätt absurt när svensk mediepolitik omfattar dagspress, radio och tv.
Kanske är Moving Media Southern Sweden på rätt väg där medlemmarna är
filmbolag, entreprenörsskolor, reklam, spel, kommunikation, tevebolag, musikbolag,
leksaksföretag, offentliga aktörer, mobilföretag, dataföretag, multimediadesign,
högskolor, animationsbolag, upplevelsecentra, filmklubbar? Kanske är MEDEA
Collaborative Media Initiative helt rätt på det när man tänker och agerar att det här
är något som är ett kulturellt fenomen där vi kan jobba tillsammans allihop.
En sak vet jag bland alla dessa frågetecken. Och det är att alla kommunicerar. Även
jag. Nu. Det är det kommunikativa som står i centrum. Kan vi prata om
kommunikationsbranschen istället för crossmedia-branschen, massmediebranschen,
mediebranschen? (Ja, jag vet att det låter process, men det går också att se det ur
ritualperspektiv) Gör det att vi kan ställa frågor om vem som kommunicerar och hur
och hur vi skulle kunna kommunicera, och vad kommunikationen betyder och för
vem? Att det blir ett intressant kunskapsutbyte mellan olika parter där deltagandet
och det kommunikativa handlandet (läs demokrati) står i fokus?
Egentligen är det samma tanke som ligger bakom de som menar att sociala medier
är meningslöst att använda som beämning eftersom alla medier är sociala. En bättre
frågeställning blir då ”hur är olika medier sociala?” eftersom det inte utesluter någon
och ökar förståelse mellan medieproducenter, antingen de kommer från SVT eller är
facebook-användare.
Med den ändrade synen – hur kommunicerar vi – ändras våra roller. Då blir jag
kommunikationsforskare. Sverige får ett Kommunikationsdepartement som inte skiter
i (eller är rädd för) allt annat än press, radio, teve. Filmbolag blir rörlig bild (och ljud)
i (offentlig) miljö. Musikbolag blir producenter och distributörer av ljud (och bild).
Inkonst blir Kommunikationsdirektör för Malmös kulturliv. MEDEA, MMM och MMSS
blir kommunikationsexperter mellan samhällsaktörer, akademi och näringsliv. Nice!
Akademin och användardriven innovation september 10, 2009
av pernillaseverson
4 En hel del lärosäten jobbar med användardriven innovation. Många är involverade i
att skapa sk ”Labs” och ”Living Labs”, centra för användardriven innovation. De har
ofta med teknik och medicin att göra. Se t ex http://www.openlivinglabs.eu/ för ett
europeiskt perspektiv eller http://www.vinnova.se/In-English/Activities/Services-andIT-Implementation-/Living-Labs/NORIAnet—Living-Labs/ för ett nordiskt eller
http://www.oresundit.com/?id=758 för öresundsperspektivet eller
http://www.malmolivinglab.se/ för Malmös version där kultur och ungdomsrörelser är
viktigt.
Labsen har också en stark koppling till kunskapstriangeln, eller triple helix, att det är
en samverkan mellan högre utbildning, näringsliv och offentliga aktörer.
På ett sätt så kan man säga att de KK-miljöer som finns idag och jobbar med
samproduktion också har en koppling till användardriven innovation.
http://www.kks.se/upload/ansokningsunderlag_filer/2008/erbjudandeunderlag-kkmiljoer-2008.pdf
Tanken med miljöerna är att högskolor ska jobba med att stärkas genom ”en tydlig
profilering, men också en utvecklad samproduktion mellan akademi, näringsliv,
institut och samhälle”. Det handlar om en anpassning av att det idag är så att ”en
stor del av kunskapsbildningen sker utanför akademin, i samhället. I det perspektivet
är det lätt att inse varför det samhällsekonomiskt är viktigt att stimulera
kunskapsutbyte mellan akademin och det omgivande samhället”.
I Malmö finns det en stark inriktning på nya medier och samproduktion
http://www.mahbloggen.se/medea/
http://webzone.k3.mah.se/projects/collmediaproject/documents/Inriktning_Nya_med
ier_och_samproduktion_december_2008.pdf
I den här inriktningen på nya medier och samproduktion finns enligt Malmö högskola
två faktorer som är centrala för utvecklingen. Det handlar dels om ”Open
innovation”: en utveckling där så många aktörer som möjligt är delaktiga i
innovationsprocesserna, inklusive aktörer som i någon bemärkelse kan vara
konkurrenter, dels om ”User driven innovation” – innovationer baserade på brukares
kompetenser och intressen. MAH förklarar också att nya medier har blivit allt
viktigare för människor och de gör att man organiserar sig på nya sätt; skapar nya
gemenskaper; nya offentligheter; nya platser för möten.
Det Malmö högskola och det KK-stiftelsen vill är att högskolan ska stärkas genom sin
kreativa förmåga att jobba med kunskapsutveckling i kollaborativa former.
För att bidra till Malmö högskolas samproduktionskompetens i det här
sammanhanget väcks frågan om det inte är så att Malmö högskola som organisation
skulle kunna vara användardriven?
Hur har andra lärosäten gjort? En av de stora förebilderna för användardriven
innovation är MIT http://web.mit.edu/
5 Här agerar förespråkaren för demokratisk innovation, von Kippel. Här finns en massa
lab. Men MIT organiseras på ett traditionellt sätt där lärosätet leds av ”the president”
som har ”the provost, chancellor, executive vice president and treasurer, vice
president for Institute affairs and secretary of the Corporation, vice president for
resource development, and vice president and general counsel” som svarar
inför henne (ja, det är en tjej, Susan heter hon). Ett snäpp ner svarar ”the vice
president for research, the associate provosts, the deans of the Institute’s five
schools, and the director of the MIT Libraries” inför ”the provost”. Och snäppet under
det är det ”the vice chancellor and dean for graduate education, the dean for
undergraduate education, and the dean for student life”s som svarar inför ”the
chancellor”. Och så fortsätter det. http://web.mit.edu/facts/admin-org.html
Men vad betyder det att Charles Leadbeater menar att det inte behövs någon
organisation för att skapa innovationer?
http://www.ted.com/talks/lang/eng/charles_leadbeater_on_innovation.html
Och vad betyder det att det idag handlar om community based-innovationer? Clay
Shirky är inne på samma sak där han pratar om ”institutions vs collaboration”. Det
här ställer saken på sin spets, är institutionen möjliggörare eller hindrare? Behöver vi
en organisation?
Om vi väljer att säga ja till att vi behöver en organisation och att Malmö högskola är
den organisationen behöver vi prata om kreativa miljöfaktorer och vad som krävs för
miljön. Bra genomgång och kul sammanhang, läs
http://books.google.se/books?id=5j1GHTDaSH8C&pg=PA61&lpg=PA61&dq=%22att
+organisera%22+akademin&source=bl&ots=dVzU5diOKy&sig=APqlBheqEhrMWxVkE
Io53AAZ3IA&hl=sv&ei=WXmnSsrGLsTsAbn36nKCA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1#v=onepage&q=&f=false
Kanske kan MAH söka en annan väg än MIT. För att vara kunskapsledande inom nya
medier och samproduktion, då kanske frågan vilket kollektiv är det vi har som är
viktig? (enligt Actor-Network-Theory är inte ”nätverksformen” mest intressant, utan
relationer som skapar kollektiv, ex Latour 2005).
Eller så följer MAH MIT. För inte behöver Malmö högskola följa de här principerna för
sin egen organisation för att kunna utöva samproduktion. Lika lite som att man
måste vara man för att utöva feministiskt forskning. Eller?
Malmö högskola kan mycket väl ha en god samproduktionskompetens i det att
näringsliv och forskning får ett enormt kunskapsutbyte kring samproduktion av nya
medier, utan att MAH för den skull är organiserad på ett annat sätt än det
hirerarkiska byråkratiska sätt som finns idag. MITs organisation är lätt att förstå och
det finns en person att kontakta.
Jan kan ändå inte låta bli att tänka: vad händer om vi tänker som Clay Shirky att det
är ett nätverk av kontakter, där det räcker att bidra med en liten bit, så blir det god
utdelning.
6 Tänk om ett helt universitet var ett ”unconference”, ett deltagardrivet lärande runt
ett tema, där någon ledde diskussionen?
Vad händer om man ser ett universitet som ett Living Lab?
Ser att jag har staplat ”men” på varandra. Det blev verkligen ett ”å ena sidan, å
andra, å tredje”. När sådan händer i tankarna brukar det betyda att det finns något
intressant. Behöver du fortsätta gymnastisera tankar kring användardriven
innovation och lärande, läs gärna
http://www.innovation-unit.co.uk/images/stories/whats_next_-_21_ideas_final.pdf
Att våga säga nej till innovation september 17, 2009
av pernillaseverson
Idag utnyttjade jag lagen om två fötter på konferensen Innovation in mind.
http://www.openspaceworld.com/users_guide.htm
http://www.innovationinmind.se/
Det betyder att eftersom jag inte kände att jag varken bidrog till, eller, berördes av
den diskussion jag deltog i lämnade jag helt enkelt konferensen.
Jag anser nämligen att jag som deltagare på en konferens med slagordet “Meet with
innovative minds!” inte ska förolämpas med att de enda dialogmöjligheterna
resulterade i utrymme för endast två frågor från publiken.
I min grupp, User Driven Innovation, talade talarna nämligen lääänge. Särskilt
provocerande var Nikolaus Franke, som inledde med att säga att han skulle ge ett
referat av sitt tal igår (som i sin tur faktiskt var ett referat av von Hippel) för att ge
utrymme för frågor.
Istället för att göra just detta drog Franke ut sitt tal lika långt som sin titel:
”Professor and Director of the Institute for Entrepreneurship and Innovation at the
Vienna University of Economics and Business Administration. Director of the TU/WU
Entrepreneurship Center”.
Moderatorn Lena Gustafsson, vice generaldirektör för VINNOVA, frågade själv i
pauserna mellan talarna och efter alla tal, som alla berörde Vinnovas sätt att arbeta.
Först när tiden redan var ute kom Gustafsson på att publiken bör komma in. Då kom
de intressanta frågorna: 1) hur kan Bang & Olufsen så starkt ta avstånd från
user innovation? 2) hur ser ni på innovation på arbetsplatser och i
organisationer? Vad svaren blev? Vet inte. Ingen öppning för samtal alls. Några
mumlande ord med återupprepningar av man redan sagt.
På det hela taget ett mycket effektivt sätt att stänga ute ett möte mellan innovativa
sinnen.
7 Nu tänker jag ge mig ut att leta efter mer stimulerande öppna möten. Tipsa mig. Jag
lyssnar gärna.
För annan röst om konferensen, läs
http://oresundentrepreneur.wordpress.com/2009/09/17/innovation-in-mind-and-qday/
Exempel på hur en konferens kan experimentera med kollaborativa former september 18, 2009
av pernillaseverson
Det finns många bra exempel på hur en konferens kan experimentera med
kollaborativa former. Särskilt konferenser kring pedagogik och lärande prövar nya
former för att mötas och skapa kunskap under kollaborativa former. Se t ex
http://l08.cgpublisher.com/ som berättar om en konferens kring lärande med papers,
workshops, presentationer i olika former, samtalsforum mm.
Konferenser som har någon form av konstnärligt anslag har också en tendens att
pröva former för möten. Ett bra exempel på det är
http://www.lancs.ac.uk/experimentality Läs följande och njut:
Experimentality is a year-long collaborative exploration of ideas and practices of
experimentation in science and technology, the arts, commerce, politics, popular
culture, everyday life, and the natural world. The programme brings together
leading practitioners from various fields; academics from the social and natural
sciences, arts and humanities; and members of the wider public. It uses the notion
of the experiment to explore vital questions about the relationship between
knowledge and power, freedom and control in the modern world. It is a unique,
open-ended conversation about the power of experimentation to shape the future.
PARTICIPANTS
Academic speakers
Ulrich Beck, Dieter Daniels, Ian Diamond, Eva Jablonka, Maarten Hajer, David Healy,
Tim Ingold, Scott Lash, Melissa Leach, David Lomas, Emily Martin, Helga Nowotny,
Gísli Pálsson, John Pickstone, Kaushik Sunder Rajan, Hans-Jörg Rheinberger, Jeffrey
Schwartz, Bruno Strasser, Nigel Thrift, Brian Wynne, and many others
Theatre, music, literature, visual arts, design
A2 Company, Simon Bowes, Tim Crouch, Alexandra Deschamps-Sonsino, Gavin
Bryars Ensemble, David Grubb, Steven Hall, Luke Kennard, Daria Loi, Mem Morrison,
Michael Pinchbeck, Jane Prophet, Psappha, Ellis Sharp, Stuart Walker, Neal White,
and many others
8 PROGRAMME
Interdisciplinary workshops
The Experimental Condition: Programme Launch (15-16 October 2009)
Experiment as Event in the Arts and Sciences (19-20 November 2009)
Experimental Subjects (14-15 January 2010)
Experimental Objects (18-19 February 2010 – at the Storey Creative Industries
Centre, Lancaster)
The Experimentality of Nature (25-26 March 2010)
The Experimental City (14-15 May 2010 – in Manchester)
International conference
The Experimental Society (7-9 July 2010 – call for papers forthcoming)
Arts
- ‘Experimentality’ as a theme of the 2009-10 season of Public Arts at Lancaster
University, at the Nuffield Theatre, Lancaster International Concert Series and the
Peter Scott Gallery
- Readings and talks from writers on the theme of experimentality at Lancaster
Literature Festival (16-25 October 2009)
- Photography competition for Lancaster residents on the theme of ‘the experiment’,
organised with Public Arts at Lancaster University, with winners to be exhibited in the
Peter Scott Gallery (January-February 2010)
- New exhibition at the Storey Gallery, Lancaster in early 2010 on the theme of
‘Experimental Objects’
- 4-day festival of art, ideas and music on the theme of Experimentality (12-15 May
2010) in Manchester, organised in collaboration with FutureEverything, with
exhibition at CUBE
COLLABORATIONS
Experimentality is an Annual Research Programme of the Institute for Advanced
Studies, Lancaster University, and is being delivered in collaboration with the
following bodies: the School of Arts, Histories and Cultures, University of Manchester;
the ESRC Centre for the Economic and Social Aspects of Genomics (Cesagen),
Lancaster University; FutureEverything; the Centre for the History of Science,
Technology and Medicine, University of Manchester; the Max Planck Institute for the
History of Science (MPIWG), Berlin; the AHRC Research Centre for Studies of
Surrealism and its Legacies, University of Manchester; The Centre for Mobilities
Research (CeMoRe), Lancaster University; The Public Arts at Lancaster University;
The Storey Gallery, Lancaster; Lancaster Literature Festival; CUBE, Manchester.
CONTACT
For information about how to participate in the Experimentality programme, contact:
Anne-Marie Mumford Institute for Advanced Studies County South Lancaster
University Lancaster LA1 4YD, UK Email: a.mumford@lancaster.ac.uk<
https://webmail.lu.se/owa/redir.aspx?C=fa654af9d9b54f9fa30d7614dc6fe55f&URL=
mailto%3aa.mumford%40lancaster.ac.uk>
9 Tänk om det räknades att blogga för en medieforskare oktober 7, 2009
av pernillaseverson
Har försökt att komma loss och skriva färdigt ett blogginlägg om att medieforskning
som vill närma sig nya medier-praktiker måste se på sin roll inte i konkurrens med
andra. Istället bör akademin se hur man kan samspela med redan existerande
aktörer. Och uppmärksamma det faktum att nya medier-utveckling i mångt och
mycket är nyskapande från företagssidan inte från den akademiska forskningens
sida.
Men…
Jag har haft så mycket att göra i ”mitt vanliga jobb som akademiker” att jag inte har
haft tid. Helt koko egentligen.
Jag jobbar med medieutveckling som forskare och premieras inte av den akademiska
sfären för att göra en insats i nya medier-världen. Istället är det något jag gör när
arbetsdagen är över och barnen gått och lagt sig.
Samtidigt får jag i dagarna publicerat en artikel om ett arbete jag gjorde om media
mapping, i en peer review-tidskrift. Något jag skrev och gjorde för tre år sedan (!).
Det som räknas när jag söker tjänster od kring nya medier och medieutveckling
kommer tyvärr att vara denna senare artikel.
Hoppas det kommer att ändras. Här finns en intressant artikel som berör den
problematik jag tar upp: http://scholarship20.blogspot.com/2009/04/leonardo-newcriteria-for-new-media.html
Kanske kommer nya medier-­‐professionella att studeras av mig och Margareta oktober 30, 2009
av pernillaseverson
Imorgon är sista dagen för att skicka in en ansökan till Malmö högskolas Centrum för
professionsstudier. Jag har länge gått och tänkt på att yrkesutövare i nya medier är
särskilt intressanta att förstå mer kring. Så här ser ansökan ut. Tyck och tänk, ledsen
att den kommer så sent. Jag ändrar gärna.
Projektplan för ”Re:searching New Media Professionals”
Medel som söks
50% tjänst under tre år, delat på två personer, 25% per år var. Start 1 mars 2010.
Kort beskrivning av bakgrund och syfte
10 Bakgrunden till projektet är Malmö högskolas profilområde Nya medier[1]. Nya
medier-professioner är professioner i förändring, det gäller både akademiker och
näringslivs-aktörer. Idag saknas det kunskap om vilka yrkesfärdigheter som behövs i
ett samhälle genomsyrat av medier, där det ställs nya frågor om nya offentligheter
och nya gestaltningsformer. Det behövs en studie av och diskussion kring
kompetenser i det nya medielandskapet och på vilket sätt akademiker och företag
med utbildning i medierelaterade kompetenser (teknik, förståelse, produktion mm),
motsvarar ett samhällsbehov.
Det här projektet uppmärksammar nya medier på utbildning på grundnivå,
avancerad nivå och forskarnivå samt forskning och samverkan – allt utifrån studiet
av nya mediers akademisering och professionalisering. Det innebär att utforska
konsekvenser och möjligheter för utbildning och forskning. Numera är det inte bara
professionella medieaktörer som kan agera medie-producenter. Privatpersoner
skapar hemsidor, skriver bloggar, filmar, re-mixar och publicerar sina verk på
Internet[2]. Det finns också en rörelse av användardriven innovation (open
innovation, democratic innovation[3]) som utmärks av intrasslade system av olika
kompetenser där brukarnas synpunkter och ageranden ibland är viktigare än experttyckarens. Relationerna mellan producenter och brukare, mellan professionella och
amatörer, genomgår stora förändringar. Det har betydelse för hur utbildning och
forskning som berör nya medier genomförs.
Vi menar också att medieutvecklingen ställer viktiga frågor kring kunskap[4]. Vad
innebär det för vår bild av kunskap, kunskapsbildare och relationen mellan kunskap
och politik, i och med projekt som Google Earth[5], Wikipedia[6] eller nätbaserade
tankesmedje-bloggar kring nya medier i Sverige som Mindpark[7], Whats Next[8],
Same Same But different[9]? Hur konstrueras och upp-rätthålls relationer och status
i samverkansprocesser med näringslivet? Det är något som är högaktuellt för Malmö
högskola att utforska närmare, i och med KK-miljön MEDEA Collaborative Media
Initiative, där nya medier och samproduktion är kärnan[10].
Studien hoppas vi ska bidra till att Malmö högskola kan stärka sin position att
utveckla nya medier som profil, både forsknings- och utbildningsmässigt. Hur tänker
vi oss att vi utbildar yrkesverksamma inom nya medier? Ställer det särskilda krav på
lärarprofessionen? Hur kan det leda till olika nya medier-professionella? Hur ser nya
medier-forskning ut; skiljer den sig åt gentemot andra forskningsprofiler?
Syfte, frågeställningar, upplägg
Projektet syftar till att bygga kunskap kring utbildning och profession kring nya
medier; hur det går att förstå och arbeta med det faktum att nya medier ställer nya
frågor om nya yrkesroller, ny syn på akademiker, ny syn på kunskap och vetenskap
och utveckling. I fokus står förhållanden mellan akademisk kunskapsbildning och
professionell praktik, där vi menar att nya vägar till kunskapsbildning behöver
prövas.
Frågeställningarna är:
Vilka olika fält går det att urskilja inom det som kallas ”nya medier”, vilka
logiker karaktäriseras de av?
11 Hur påverkar/påverkas olika nya medier-professioner av politiska,
ekonomiska, sociala och kulturella förändringar? Hur går den professionella
tranformeringen av ”nya medier-producent” till och legitimeras i samhället? Hur ser
den professionella statusen ut? Vilka värderingar finns i de olika professionerna?
Hur ser professionaliseringsprocesserna ut och hur ser relationerna ut mellan
akademisk kunskapsbildning (forskning och utbildning) och professionell yrkespraktik
och yrkeskompetens, i olika ”nya medier”-fält?
Vilka krav ställs på yrkeskunnande, utbildningsbehov och forskning på fältet
”nya medier” och hur tillgodoses de?
Studiens upplägg är 1) kunskapsöversikt 2) fältstudier 3) kunskapsspridning. Första
året genomförs en kunskapsöversikt av vilka nya medier-forskning och nya medierutbildningar som finns lokalt, nationellt och internationellt. Det blir en
litteraturbaserad översikt, via sökbara databaser, men även via google sökmotor. Vi
kommer att visa upp materialet och öppna upp för dialog genom att starta en blogg
som heter just ”Re:searching New Media professionals”. I slutet av första året
genomförs ett dialogseminarium i samarbete med Malmö högskolas kk-miljö MEDEA,
eller, med klusterinitiativet Moving Media Southern Sweden.
Fältstudier innebär observationer av organisations- och redaktionella strukturer och
kulturer, intervjuer med verksamhetsledare samt intervjuer med vissa verksamma
medarbetare. Fält-studierna genomförs under år två, de är fyra stycken på vardera
två veckor:
Fältstudie 1 Samproduktionsprojekt inom MEDEA på Malmö högskola: Följa
produktions-processen av ett av de utlysta samproduktionsprojekten, där företag och
akademiker tillsammans utforskar nya medier.
Fältstudie 2 Utbildningar inom nya medier på Malmö högskola: Följa
utvecklingen av kandidat-programmet Spelprogrammering/Speldesign (nytt program
som startar ht 2010), och masterprogrammet i Interaktionsdesign (där det redan
idag finns en tät koppling till Malmö Living Labs).
Fältstudie 3 Traditionella mediers nya medier-utveckling: Följa utvecklingen
av Sydsvenska dagbladet som har lanserat en ny version av sin digitala tidning
Sydsvenskan.se, med dels web-TV dels superlokalnyheter
Fältstudie 4 Nya medier-företags utveckling: Följa utvecklingen av två
malmöbaserade olika nya medierföretag. Good Old (strategibyrå), Mindpark
(tankesmedja i form av bloggteam).
Varje fältstudie avslutas med en gemensam halvdags-workshop där vi tillsammans
med de verk-samma jobbar med det analysmaterial som vi presenterar, utifrån
studiens frågeställningar och vilka konsekvenser för förståelse och handling som vi
gemensamt kan se.
År tre har temat sprida kunskap om projektet. Det innebär traditionell publicering av
vetenskapliga artiklar, där vi prövar att göra dessa meningsfulla på passande sätt för
olika professioner. För traditionell forskning innebär det att publicera i en
internationellt renommerad tidskrift, t ex Convergence; Media, Culture and Society;
Journal of Teacher Education. För nya medier-forskning innebär det att publicera i
MIT:s elektroniska tidskrift Leonardo[11]. För närings-livsaktörer och en intresserad
allmänhet publicerar vi en populärvetenskaplig version på vår blogg. Vi kommer även
12 att erbjuda fältkontakterna att komma till verksamheten för att samtala om
projektet. Kontinuerligt kommer vi att presentera och resonera projektet tillsammans
med övriga på Centrum för Professionsstudier, där vi redan nu kan se fruktbara
intellektuella möten. Vi hoppas även mycket på att delta i nätverket för
professionsstudier.
Forskningsfält och teoretiska utgångspunkter
De forskningsfält vi rör oss inom är forskning om nya medier, medieproduktion och
journalistik[12]; om kreativ klass/kultur/industri[13]; om professionsforskning som
rör sig i det här området[14]. Inom alla dessa forskningsfält finns uppfattningen att i
och med utvecklingen av deltagarmöjligheter i av nya informations- och
kommunikationsteknologier, sker ett skifte i samhället med nya offentligheter och
nya gestaltningsformer. Journalistikfältet problematiserar en särskild yrkesroll och
dess betydelse för det politiska livet. Kreativ klass-fältet resonerar kring en ny
yrkesroll, som en har sin särskilda industri och ekonomi. Professionsforskningen har
hittills mest uppmärksammat journalistrollen, men där visst arbete uppmärksammar t
ex ”co-creation” och nya yrkesroller som spelutvecklare.
Studiens teoretiska utgångspunkter är: 1) Den praxisnära forskningens metod och
teori[15]. 2) Det kulturteoretiska angreppssättet[16]. 3) En Bourdieusk fältstudie[17]
med ett feministiskt förhållningssätt till medieproduktion[18]. Kortfattat handlar detta
om att vi går in i studien med särskilda antaganden och perspektiv. Först innebär det
att vi anser att vi är aktiva kunskaps-producenter i ett skeende och att vi bäst och på
ett mer ansvarsfullt sätt skapar kunskap i relation med detta praktiska skeende. För
det andra närmar vi oss de fenomen vi önskar förstå bättre, genom att se till deras
förhållande till ideologi och kön. Vi menar därför att kulturella normer och
föreställningar är viktigt för att förstå människors erfarenheter, synsätt och
värderingar. Den tredje utgångspunkten gör att vi söker insikt om hur olika grupper i
samhället upprätthåller gemenskap och hierarkier och håller utomstående ute.
Referenser
Aldridge, M och Evetts, J (2003) Rethinking the concept of professionalism: The case
of journalism. The British Journal of Sociology, 54(4); 547-564.
Alred, GJ (2006) Bridging Cultures: The Academy and the Workplace. Journal of
Business Communication, Apr 2006; vol. 43: pp. 79 – 88
Alvesson, M (2004) Kunskapsarbete och kunskapsföretag. Kristianstad: Liber.
Argyris, C., Schön, D. (1974) Theory in Practice: increasing professional
effectiveness, Jossey-Bass Inc.
Banks, J och Deuze, M (2009) Co-creative labour. International Journal of Cultural
Studies, Sep 2009; vol. 12: pp. 419 – 431
Becher, T (1999) Professional practices. Commitment & capability in a changing
environment. New Brunswick: Transaction Publishers
Bourdieu, P (2005) ‘The Political Field, the Social Science Field and the Journalistic
Field’. In Rodney Benson & Erik Neveu (eds) Bourdieu and the Journalistic Field.
Cambridge: Polity.
Bourdieu, Pierre (1988) Homo Academicus. Oxford: Polity Press.
Bourdieu, Pierre (1993) The Field of Cultural Production. Cambridge: Polity Press.
13 Bourdieu, Pierre (1998) Om Televisionen. Stockholm/Stenhag: Brutus Östlings
bokförlag.
Boyle E och Mezias S (2003). Organizational dynamics of creative destruction:
entrepreneurship and the emergence of industries. New York : Palgrave Macmillan,
c2003.
Broadbent, M, Dietrich, M och Roberts, J (1997) The end of professions: the
restructuring of professional work. London: Routledge
Burgess, JE och Green, JB. (2009) The entrepreneurial vlogger : participatory culture
beyond the professional-amateur divide. I Snickars, Pelle and Vonderau, Patrick,
(red.) The YouTube Reader. National Library of Sweden/Wallflower Press, Stockholm,
pp. 89-107.
Burn, A och Durran Burn, J (2007) Media literacy in schools : practice, production
and progression. London: Paul Chapman Publishing
Burrage och Torstendahl (1990), Professions in theory and history: Rethinking the
study of the professions. London: Sage.
Carey, JW (2009) Communication as culture: essays on media and society. New York
: Routledge.
Carpentier, N (2005) Identity, contingency and rigidity: The (counter-)hegemonic
constructions of the identity of the media professional. Journalism, May 2005; vol. 6:
pp. 199 – 219.
Chambers, D. Steiner, L., Fleming, C.(2004) Women and Journalism. London and
New York: Routledge.
Chesbrough, H (2006) “Open Innovation: A New Paradigm for Understanding
Industrial Innovation,” I Henry Chesbrough, Wim Vanhaverbeke, och Joel West (red)
Open Innovation: Researching a New Paradigm. Oxford: Oxford University Press, pp.
1-12
Christopherson, S (2008) Beyond the Self-expressive Creative Worker: An Industry
Perspective on Entertainment Media. Theory, Culture & Society, Dec 2008; vol. 25:
pp. 73 – 95
Creeber, G and Martin, R (2009) Digital cultures: understanding new media.
Maidenhead : Open Univ. Press, 2009
Davies, C. (1996). The sociology of professions and the professions of gender.
Sociology, 30(4); 661-678.
de Bruin, Marjan and Ross, Karen (2004) ’Introduction: Beyond the Body Count’ in M
de Bruin and K Ross (eds) Gender and Newsroom Cultures. Identities at Work.
Creskhill, New Jersey: Hampton Press, pp. vii-xiv.
Deuze M och Dimoudi, C (2002) Online journalists in the Netherlands: Towards a
profile of a new profession, Journalism, Apr 2002; vol. 3: pp. 85 – 100.
Deuze M, Martin CB, och Allen C (2007) The Professional Identity of Gameworkers,
Convergence, Nov 2007; vol. 13: pp. 335 – 353.
Deuze, M (2007) Convergence culture in the creative industries. International Journal
of Cultural Studies, Jun 2007; vol. 10: pp. 243 – 263.
Djerf Pierre, M (2006) ‘Medieeliten’ I A Göransson (red) Maktens kön. Falun: Nya
Doxa, pp:411-134.
Du Gay, P (red) (1997) Production of Culture/Cultures of Production. London: Sage
Publications.
Fenton, N (2008) Mediating hope: New media, politics and resistance. International
Journal of Cultural Studies, Jun 2008; vol. 11: pp. 230 – 248.
14 Florida, R (2002) The rise of the creative class : and how it’s transforming work,
leisure, community and everyday life. New York : Basic Books, 2002
Freidson, E (2001) Professionalism. The third logic. Oxford: Polity Press.
Hallam, J (2000) Nursing the image: media, culture and professional identity. London
: Routledge, 2000.
Hallam, S (2001) New disruptive technologies: the information professional’s role.
Business Information Review, Sep 2001; vol. 18: pp. 21 – 28
Harshman EM, Gilsinan, Fisher, Yeager (2005) Professional Ethics in a Virtual World:
The Impact of the Internet on Traditional Notions of Professionalism. Journal of
Business Ethics, Vol. 58, No. 1/3, pp. 227-236
Hartley J (red) (2005) Creative industries,Malden, MA : Blackwell Pub., c2005.
Henninger, A och Gottschall K (2007) Freelancers in Germany’s Old and New Media
Industry: Beyond Standard Patterns of Work and Life? Critical Sociology, Jan 2007;
vol. 33: pp. 43 – 71.
Hesmondhalgh, D (2006) Media Production. Maidenhead: Open University Press.
Howard, PN (2002) Network Ethnography and the Hypermedia Organization: New
Media, New Organizations, New Methods, New Media & Society, Dec 2002; vol. 4:
pp. 550 – 574
Huang E, Davison, Shreve, Davis, Bettendorf, och Nair (2006) Facing the Challenges
of Convergence: Media Professionals’ Concerns of Working Across Media Platforms.
Convergence, Feb 2006; vol. 12: pp. 83 – 98.
Jenkins, H (2006) Convergence culture : where old and new media collide. New
York: NY University Pres; London: Eurospan
Jenkins, Henry (2006) Fans, bloggers, and gamers: exploring participatory culture.
New York : New York University Press
Kennedy, H (2009) Going the Extra Mile: Emotional and Commercial Imperatives in
New Media Work. Convergence, May 2009; vol. 15: pp. 177 – 196.
Lehman-Wilzig S and Cohen-Avigdor (2004) The natural life cycle of new media
evolution: Inter-media struggle for survival in the internet age. New Media & Society,
Dec 2004; vol. 6: pp. 707 – 730
Lievrouw, L och Livingstone S (2006) The handbook of new media : social shaping
and consequences of ICTs London: Sage.
Lumby, C och Probyn E (red) (2003) Remote control: new media, new ethics
Cambridge: Cambridge University Press.
Marshall, P. David (2004) New media cultures. London : Arnold.
Melin, M (2008) Gendered Journalism Culture. Strategies and Tactics in the Fields of
Journalism in Britain and Sweden. Göteborg: JMG, University of Göteborg.
Michelsen, A (2009) Innovation and Creativity: Beyond Diffusion — On Ordered
(Thus Determinable) Action and Creative Organization. Thesis Eleven, Feb 2009; vol.
96: pp. 64 – 82
Mitchelstein E och Boczkowski (2009) Between tradition and change: A review of
recent research on online news production. Journalism, Oct 2009; vol. 10: pp. 562 –
586.
Panteli A, Stack, Ramsay (1999) Gender and Professional Ethics in the IT Industry.
Journal of Business Ethics, Vol. 22, No. 1, Ethics of Information and Communication
Technology (Oct., 1999), pp. 51-61
Paterson, C och Domingo (2008) Making online news: the ethnography of new
media production. New York : Peter Lang.
15 Pavlik, Johan V. (2001) Journalism and New Media New York Colombia University
Press cop.
Peters, MA och Tina, Besley (2008) Academic Entrepreneurship and the Creative
Economy. Thesis Eleven, Aug 2008; vol. 94: pp. 88 – 105.
Pine, BJ II, Gilmore Pine, Joseph (1999) The experience economy : work is theatre &
every business a stage . Boston, Mass. : Harvard Business School, cop. 1999
Rao, M (red) (2003) News media and new media. Singapore : Eastern Universities
Press.
Reese SD., Rutigliano, Hyun, och Jeong (2007) Mapping the blogosphere:
Professional and citizen-based media in the global news arena, Journalism, Jun 2007;
vol. 8: pp. 235 – 261.
Rossiter, N (2006) Organized networks : media theory, creative labour, new
institutions Rotterdam : NAi Publishers, cop.
Severson, P (2004) En gökunge i public service-boet? Publikens roll i digitaliseringen
av marksänd television. Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen. Uppsala
Studies in Media and Communication 3. Uppsala: Uppsala universitet, institutionen
för Informationsvetenskap.
Turner, F (2009) Burning Man at Google: a cultural infrastructure for new media
production New Media & Society, Feb 2009; vol. 11: pp. 73 – 94.
van Dijk, J (1999) The network society: social aspects of new media London : Sage,
cop
von Hippel, E (2005) Democratizing Innovation. MIT Press.
Williams, Raymond (1976) Keywords. A Vocabulary of Culture and Society. Milton
Keynes: Open University Press.
Williams, Raymond (1981) Culture. Milton Keynes: Open University Press.
Ziman, J M (2000) Real Science: What it is, and what it means, Cambridge University
Press.
[1] http://www.mah.se/Forskning/varforskning/Profiler/Nya-medier
[2] Jenkins (2006)
[3] se t ex von Hippel (2005), Chesborough (2006)
[4] Ziman, J M (2000)
[5] http://earth.google.com
[6] http://sv.wikipedia.org
[7] http://mindpark.se/about
[8] http://www.whatsnext.se
[9] http://samesamebutdifferent.se
[10] www.mahbloggen.se/medea
[11] http://www.leonardo.info/
[12] Carey (2009), Cottle (2003), Creeber och Martin (2009), Fenton (2008),
Hesmondhalgh (2005), Howard (2002), Kyong m fl (2006), Jenkins (2006), LehmanWilzig och Cohen-Avigdor (2004), Lievrouw och Livingstone (2006), Lumby och
Probyn (red) (2003), Marshall (2004), Mitchelstein och Boczkowski (2009), Paterson
och Domingo (2008), Rao (2003), Pavlik (2001), Paterson och Domingo (2008),
Turner (2009), van Dijk, J (1999),
16 [13] Boyle och Mezias (2003), Burgess (2009), Christopherson (2008), Deuze (2007),
Florida (2002), Hartley (2005), Michelsen (2009), Petersoch Besley (2008), Pine m fl
(1999).
[14] Alred (2006), Alvesson (2004), Argyris och Schön (1974), Aldridge och Evetts.
(2003), Banks och Deuze (2009), Becher (1999), Broadbent m fl (1997), Burrage och
Torstendahl (1990), Burn och Durran Burn (2007), Carpentier (2005), Deuze och
Dimoudi (2002), Deuze m fl (2007), Davies (1996), Freidson (2001), Hallam (2000,
2001), Harshman m fl (2005), Henninger och Gottschall (2007), Huang m fl (2006),
Goldberg (2005), Kennedy (2009), Lamont Hill och Vasudevan (2007), Noronha
(2005), Panteli (1999), Reese (2007), Rossiter (2006).
[15] Med företrädare som John Dewey och Donald Schöön
[16] Utifrån Raymond Williams (1976; 1981) arbete kring kultur och hur det används
i medieforskning (se t ex Severson, 2004) och medieproduktion (se t ex Paul Du Gay,
1997).
[17] Se t e x Bourdieu (1988; 1993; 1998; 2005)
[18] Chambers m fl, (2004); de Bruin & Ross (2004; Djerf Pierre (2006); Melin,
(2008)
Grrrl om nya medier november 19, 2009
av pernillaseverson
Idag fick jag ett tips om Emma Stenströms text om det absurda i att ”år 2019
kommer att domineras av kvinnor” när konferensens talare är övervägande män.
Hon påpekar också att männen aldrig ser detta och inte heller ser det som ett
problem
http://kulturekonomi.se/2009/11/13/gomorron-2019/
Det hon är inne på är osynliggörandet av kvinnor i nya medier.
För egen del har jag fått en hel del twittrande – från män – som handlar om att peka
på det faktum att kvinnorna är frånvarande som talare på nya medier-konferenser
och -föredrag. Det här är uppmuntrande eftersom synliggöra är en lysande
främjarteknik för att förhindra härskarteknik.
Främjartekniker finns beskrivet bra på
http://www.alltomjamstalldhet.se/i_vardagen/framjartekniker/
Övriga är…
Respekt. Skratta t ex aldrig med i skämt vid förlöjligande.
Framhållande av information. Sprid så mycket information som möjligt
Dubbelbelöning. Påminn om att alla vet vad de gör och bör lita på varandra
17 Avlastning och bekräftelse. Uppmuntra det som görs och bekräfta de som ber om
hjälp.
Det som görs på ett fantastiskt sätt i sociala medier är att sprida så mycket
information som möjligt. Många anstränger sig också för att hitta intressanta saker
på många olika ställen, alla vill hitta något unikt. Ofta bekräftar vi varandra, där vi
påminner varandra om vad vi kan. Det förekommer uppmuntran av ageranden och
många frågor får många svar.
Fortsätt med det. Och retweeta kvinnor också. Och svara på deras frågor. Leta efter
kvinnliga talare. Kolla t ex på de som är med i
http://www.geekgirlmeetup.se/
Om vi anstränger oss här kanske det spiller över på övriga världen. Jag ser dig. Du
får veta allt. Du kan. Det du gör är bra och räcker.
Tankar kring metod och nya medier december 7, 2009
av pernillaseverson
Det här är ett första utkast på en artikel. Jag tar tacksamt emot era tankar,
kommentarer, åsikter.
Metod betyder ett planmässigt tillvägagångssätt (NE). Det finns inga universella
metoder. Istället hör de starkt ihop med sin vetenskapliga disciplin. Det brittiska
förlaget Sage visar det genom att samla alla sina uppslagsverk i en sökmotor där
feedback på mångfald och vetenskaplig koppling ges. Encyclopædia Britannica Online
visar på ett tydligt sätt att metod alltid är kopplat till någonting genom att ge noll
träffar på sökordet ”method”. Likadant är det med ”methodology” (läran om
metoder), där NE skriver att det är ”samlade studiet av de metoder som är
karakteristiska för olika vetenskaper”.
Kopplingen mellan metod och vetenskaplig disciplin är oerhört viktigt att känna till för
att kritiskt kunna bedöma angreppssätt, genomförande och presenterade resultat.
Jag menar att det finns något universellt som skär genom alla vetenskaper. Trubbigt
sett handlar det om att du som forskare kan hämta in data på fyra olika sätt:
1. Ta del av de studier som andra har gjort före dig
1. Kallas bland annat sekundärstudier
2. Används ofta när forskare är intresserade av att få ett övergripande
helhetsperspektiv, t ex internationella jämförelser men även för att
teckna en bakgrund av tidigare genomförda studier som man kan
bygga sin egen studie på
2. Titta på när andra gör saker
1. Kallas deltagande observation
18 2. Används ofta när forskare är intresserade av att få inblick i något, där
antaganden finns att en position vid sidan om ger ökad trovärdighet åt
tolkningen men även för att t ex observera hur ofta en aktivitet sker
3. Prata med människor
1. Kallas intervju, dialog, interaktion mm
2. Används ofta när forskare är intresserade av att få en annan blick till
den egna, där antaganden finns att den egna positionen bör
kompletteras av en annan
4. Var med och gör saker med människor
1. Kallas för aktionsforskning, participatory research mm
2. Används ofta när forskare vill vara en del av blicken på görandet, där
antaganden finns att den rätta positionen är att erfara görandet
Det är tydligt att olika vetenskapliga discipliner har sina favoriter i hur man tar in
data, värderar och analyserar och eventuellt generaliserar den. Det finns inga
neutrala metoder, utan alla används med vissa antaganden om vilka kunskaper som
är viktiga och hur de förvärvas bäst.
Jag kommer från den vetenskapliga disciplinen media studies; media and
communication studies, medie- och kommunikationsvetenskap. När det gäller metod
och metodologi, för mitt intresse för Internet och dess utveckling med fokus på social
interaktion, menar jag att Web studies är fältet. Det här kallas även för New Media
Studies. En bra helhetsbild får man på http://www.newmediastudies.com/.
Inom dessa fält märks det ett ökat intresse för antropologiskt inspirerade metoder,
där många studier använder sig av entografiskt inspirerade metoder. Det är ett
resultat av den kulturella vändningen inom mediestudier, dvs ett ökat intresse för
kulturens betydelse för att förstå människor och dess samspel med medier. Ofta
används alla ovanstående datainsamlingsformer.
Samtidigt har också antropologi som vetenskaplig disciplin börjat hävda sig som
störst källa till att förstå oss själva och det samhälle vi lever i.
Jag tar här ett belysande exempel. Thomas Hylland Erikssen menar i boken Engaging
Anthropology (2006) att antropologi borde ha förändrat världen genom att engagera
sig i den offentliga sfärens samtal om viktiga frågor som multikulturalism, mänskliga
aspekter i informationsteknik, fattigdom, mänskliga rättigheter mm.
Intressant är att Erikssen på ett tydligt sätt visar att antropologer i alla tider kopplat
till olika perspektiv, t ex Margaret Mead i Coming of Age in Samoa (1928), som sägs
vara ”informed by cultural relativism” (s 3). Erikssen berättar också att Mead inte
blev hyllad som forskare utan ansågs vara alltför ytlig och ”too engaged to be
properly scientific” (s 3). Erikssen vänder sig emot antropologiska forskares tendens
att ingen som har gjort massor med fältarbete kan tas på allvar. Han menar att det
är en preposterous och improduktiv attityd, vi bör inse att ”there may exist different
sources of valid knowledge” (s 24). Lägg där till att i de avsnitt som finns om metod
påpekar Erikssen värdet i att samarbeta för att skapa så givande (engagerande)
antropologi som möjligt, där han ser ett exempel vara formen av open ended
storytelling (s 95); att forskare skapar historier tillsammans med informanter.
19 Jag hävdar att det här har betydelse för den framväxande nya medier-forskning som
finns kring kollaborativa former, där formerandet av MEDEA Collaborative Initiative är
ett bra exempel (http://www.mah.se/medea). Även här ifrågasätts huruvida
kollaborativa former är riktigt vetenskapliga: när både forskare och företag är
legitima kunskapsproducenter, ifrågasätts den traditionella forskarens expertroll.
I det här sammanhanget finns Netnography, ett framväxande angreppssätt där
etnografiska metoder används för att studera online communities.
I Journal of Contemporary Ethnography 2009;38-52 gör Angela Cora Garcia, Alecea
I. Standlee, Jennifer Bechkoff and Yan Cui (se
http://jce.sagepub.com/cgi/content/abstract/38/1/52) en genomgång av
etnografiska ansatser till Internet och datormedierad kommunikation. Bland annat
synliggör man att en del sociala fenomen kan studeras online, andra studeras både
online och i en fysisk verklighet och det går också att studera offline-sociala världar.
Det som är intressant här och som får konsekvenser för alla ovanstående kontexter
är att deltagande observation måste ändras när man jobbar i online-sammanhang:
1. Möjligheter till observation ändras.
2. Tekniska saker ändras med avtryck och dokumentation.
3. Online data behöver andra kunskaper om text och visuellt material snarare än
människor som pratar och agerar.
Alla dessa aspekter pekar på att rollen för forskaren blir en “participant-experiencer”
istället för “participant-observer”, vilket betyder att forskaren här måste aktivt bidra
till gruppen för att kunna genomföra forskning med kvalitet. Här stödjer man sig på
Bell (2001):
“[l]urking is a one-way process, and one of the strengths of ethnography is its
emphasis on dialogue with respondents—recasting research as collaboration rather
than appropriation” (Bell 2001, 198).
Jag menar att erfara det som informanterna erfar; att känna materialet, är det som
gör forskningen trovärdig, både inför informanterna och inför det inom-vetenskapliga
samhället. Kritik mot kollaborativa former innebär samtidigt en kritik mot flera
vetenskapliga discipliner.
Min förhoppning framöver är att metod och metodologi-diskussionerna kommer att
följas av flera nyanserade analyser av och förslag på hur forskarrollen förändras, inte
hur den ifrågasätts. En möjlig utgångspunkt är hur forskning inom lärande pekar på
att lärarens roll mindre blir av föreläsaren och mer av facilitatorn.
Påbörjad lista på kvinnliga talare om nya medier januari 15, 2010
av pernillaseverson
20 Det finns mängder av intressanta konferenser som har teman om nya medier. På
många konferenser saknas det kvinnliga talare, något som har påpekats av flertalet
bloggare och twittrare. @pernillarydmark kom den 11 januari med en uppmaning:
Looking for female keynote speaker for Internet Days #ind10, tips are welcome,
http://www.internetdagarna.se/pages/english
Här får jag en ursäkt att börja lista kvinnliga talare som jag känner till, har sett och
tycker är bra. I en total blandning, bara enligt den tombola-hjärna jag har denna
fredag, kommer här en början på listan:
- Susanna Bill om nya medier och R&D
- Emma Estborn om nya medier i kreativa industrier
- Kristin Heinonen om nya medier som kommunikationsstrategier
- Anna Oscarsson om nya medier som affärsutveckling
- Ylva Gislén om nya medier ur användarperspektiv med kulturtouch
- Johanna Rosenqvist om nya medier som crossmedia med fokus på film och världen
- Inger Lindstedt om nya medier, retorik och förlagsbransch
- Åsa Ståhl om nya medier och kollaborativa former, fokus på journalistik
- Kristina Lindström om nya medier och kollaborativa former, fokus på
interaktionsdesign
- Marie Denward om nya medier och deltagarkultur plus spel
- Helena Collin om nya medier och innovation
- Carin Daal om nya medier, upplevelseindustri och regional utveckling
Och många mer. Jag fyller på efterhand.
Abstract for IAMCR on social media and public service-­‐media januari 20, 2010
av pernillaseverson
Sent in this abstract for IAMCR, http://www.iamcr2010portugal.com/
A huge conference on communication and citizenship. We will see if it gets accepted.
Title: Social media interplaying and strengthening public service-media
This paper is based on a study of how public service-media is a theme of
conversation within social media.
Main focus of study is a micro-blog tool called twitter (http://twitter.com). Following
the Swedish twitter-sphere using lists and the search engines for twitter, I conduct a
qualitative content analysis.
Analytic thematic issues are:
1. The construction of public service-media as a twitter theme
2. Person-oriented vs institution-oriented; displayed intentions
3. Concluding of conversation; ending process and prospective
4. Underlying values in conversations, and implications for public service-media
21 The analytical framework is based on theories on participatory culture and new
media, where processes for knowledge and learning are central. One illuminating
example is Henry Jenkins work on digital media and learning, summarizing well hos
research point to a new media logic characterized by: affiliations, expressions,
collaborative problem-solving and flows of media.
Main result of the study is that social media is meshed with institutional media, and
that the interplay shows a strong support for public service-values. One case
illustrating this is how the online service for broadcasted TV shows, SVT play
(http://svtplay.se), starts a ”twitter-appeal” concerning the hardware and software
company Apple. The appeal was for Apple to allow an SVT play-application for
iPhone, a smartphone with Internet browsing and networking capabilities.
Concluding remarks in the paper deals with how this implicates importance of using
social media for vitalizing public service-media’s participatory ideal, guidelines for
doing this and the risks of trying to institutionalize social media effort.
Sökandet efter en relevant journalistroll kräver samarbete med utbildning februari 5, 2010
av pernillaseverson
Det är utgångspunkten för en ansökan till Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap (FAS) http://www.fas.se/ som jag har gjort tillsammans med
Margareta Melin.
Vår tanke med studien är att undersöka hur högskola/universitet och medieföretag
gör för att möta ett förändrat journalistyrke med nya krav. Kommentera gärna.
FAS har traditionellt sett inte uppmärksammat mediebranscher. Därför har vi gjort
följande en så enkel beskrivning det bara går:
Idag kompletteras och utmanas traditionella massmedier av Internet, som ger
interaktiva möjligheter. Ett exempel är mikro-bloggen Twitter som möjliggör för
journalister att arbeta närmre många olika källor och kommunicera på ett annat sätt.
Med Internet kan också alla med dator och Internet-uppkoppling publicera
information direkt till hela världen. Det gör att mer information blir tillgängligt i högre
grad. Erfarenheter visar att det är svårt att ta betalt. Många massmedier känner
tvång att ha gratismaterial på Internet. Det här får konsekvenser. Enligt
Arbetsförmedlingen yrkeskompass finns ett överskott på arbetssökande journalister
och det kommer att förvärras på 5 till 10 år. Orsaken anges vara det stora antalet
utbildningsplatser.
Frågan är hur högre utbildning och mediebransch möter den här förändringen? Hur
jobbar man med att göra journalist till en relevant yrkesroll även i framtiden? Vilka
krav ställs det på en sådan journalist och vilka möjliga arbetsmarknader finns det?
22 I studien försöker vi också förstå mer om hur kön spelar roll. Det gör vi för att
forskning om Internet och journalistik visar både på att könsskillnader förstärks och
att det går att bryta traditionellt manliga strukturer. Här behövs mer forskning kring
vad som händer i traditionell journalistik respektive i sådan journalistik som äger rum
på bloggar och på Twitter.
För att undersöka det här börjar vi med att kartlägga alla högskoleutbildningar i
medier och journalistik.
I ett andra steg gör vi fältstudier med två journalistutbildningar, där vi gör
innehållsanalys av kursplaner och kurslitteratur samt intervjuer med personal och
studenter.
Vi gör också fältstudier av en traditionell dagstidning och ett företag som utvecklar
strategier för nya medier. Vi gör djupintervjuer med chefer och journalister/bloggare.
Mina inomvetenskapliga kunskapskällor för kombinationen innovationsstudier, medier, triple helix, open innovation mars 16, 2010
av pernillaseverson
Att jobba som akademiker är att hela dagarna tänka på och försöka skapa kunskap.
En hel del av det vi gör är bygga på andras kunskap (”vetenskaplig kumulativitet”),
eller, ”förhålla oss” till andras kunskap (inte tycka samma, eller lite olika). Det är det
vi kallar för det inomvetenskapliga samtalet.
Det inomvetenskapliga samtal jag håller på att föra just nu är vilken akademisk
kunskap som finns om kombinationen innovationsstudier, medier, triple helix och
open innovation. Här nedan hittar du en lista med de texter jag konverserar med
för att bygga kunskap om detta. Tyck gärna och tipsa.
Kommentar om urval: Jag väljer de artiklar, böcker som verkar uppmärksamma
mediebransch små och mindre företag utifrån innovationsstudier generellt och
specifikt mediekluster, triple helix med fokus på kollaborativa reflektioner och
erfarenheter, open innovation generellt och erfarenheter av. Jag har även försökt att
blanda olika perspektiv med olika värderingar (mer positivt samt mer negativt). Jag
har använt mig av Libris, google scholar, Jstor, Academic Search Elite, SAGE Journals
Online. För att göra urvalet förlitar jag mig på den kompetens jag har dels om
källkritik dels den akademiska litteratur jag läst innan om medier, medieutveckling,
etik, makt, policy, deltagarkultur, vetenskapsteori,
Kunskapskällor:
Abramo G, Ciriaco Andrea D’Angelo, Flavia Di Costa (2009) Research Collaboration
and Productivity: Is There Correlation?
Albaladejo M and Henny Romijn 2000 Determinants of innovation capability in small
UK firms: an empirical analysis.
23 Alexander, JK (2008) The mantra of efficiency: from water wheel to social control.
Almirall E, J Wareham (2008) Living Labs and open innovation: roles and
applicability.
Andersson, M (2006) Hur kan akademi organisera samverkan för tillväxt? Deliberativ
Organiserad Samverkan, DOS, en ny styrningsmodell. Avhandling
Anheier, HK. (2007) Innovation in Strategic Philanthropy: Local and Global
Perspectives. E-bok
Antikainen M, M Makipaa, M (2010) Motivating and supporting collaboration in open
innovation.
Arvidsson A (2008) The Ethical Economy of Customer Coproduction.
Aslesen, HW (2006) Innovation in an urban context. Avhandling
Balta, K, Matthias Zwick (2009) Creative climate within an open innovation arena: a
case study.
Banks J and Jason Potts (2010) Co-creating games: a co-evolutionary analysis.
Banks J and Sal Humphreys (2008) The Labour of User Co-Creators: Emergent Social
Network Markets?
Bathelt H, A Malmberg, P Maskell (2004) Clusters and knowledge.
Benkler, Y (2006) The wealth of networks how social production transforms markets
and freedom. E-bok
Benner M, Enrico Deiaco, Olle Edqvist (2007) Forskning, innovation och samhälle: ett
sammanflätat system i snabb omvandling.
Bienkowska D, K Larsen (2009) Industrial Research Institutes’ Collaboration
Black, G (2005) The Geography of Small Firm Innovation. E-bok.
Boczkowski, PJ. (2004) Digitizing the news innovation in online newspapers. E-bok.
Boddy, W (2004) New media and popular imagination : launching radio, television,
and digital media in the United States.
Boersma, K (2009) The Company That Changed Itself: R&D and the Transformations
of DSM.
Bonaccorsi A and Cinzia Daraio (2007) Universities and strategic knowledge creation
: specialization and performance in Europe
Broring S (2010) Developing innovation strategies for convergence–is’ open
innovation’imperative?
Broström A (2007) Collaboration for competitiveness: towards a new basis for
regional innovation policy. E-bok.
Bunders JFG, JEW Broerse, MBM (1999) The triple helix enriched with the user
perspective: A view from Bangladesh.
Caniëls MCJ and Henny A. Romijn (2001) Small-industry clusters, accumulation of
technological capabilities, and development : a conceptual framework
Caniëls MCJ and Henny A. Romijn (2002) Firm-level knowledge accumulation and
regional dynamics.
Capello R, A Faggian (2005) Collective learning and relational capital in local
innovation processes.
Cappellin R and Rüdiger Wink (2009) International knowledge and innovation
networks : knowledge creation and innovation in medium-technology clusters.
Cassiman B and Giovanni Valentini (2009) Strategic organization of R&D: the choice
of basicness and openness
Chesbrough H (2006) Open business models: how to thrive in the new innovation
landscape.
24 Chesbrough H(2003/2006) Open innovation: the new imperative for creating and
profiting from technology.
Chesbrough, H Wim Vanhaverbeke and Joel West (2006) Open innovation
researching a new paradigm. E-bok
Clifford, B (2007) Media spaces: innovation and activism.
Cooke P and L Lazzeretti (2008) Creative cities, cultural clusters and local economic.
Cooke P, C De Laurentis, F Todtling, M Trippl (2007) Regional knowledge economies:
markets, clusters and innovation
Corre, A (2005) The Innovation Game: A New Approach to Innovation Management
and R&D. E-bok
Costa AC and José M. Peiró (2009) Trust and social capital in teams and
organizations — antecedents, dynamics, benefits and limitations: an introduction
Crespo M, Houssine Dridi (2007) Intensification of University-Industry Relationships
and Its Impact on Academic Research
Dal Zotto C and Hans van Kranenburg (2009) Management and Innovation in the
Media Industry.
Danell R, O Persson (2003) Regional R&D activities and interactions in the Swedish
Triple Helix
Dodgson, M D Gann, A Salter (2006) The role of technology in the shift towards open
innovation.
Du Chatenier E, Jos A.A.M. Verstegen, Harm J.A. Biemans, Martin Mulder, and Onno
Omta (2009) The Challenges of Collaborative Knowledge Creation in Open
Innovation Teams
Duysters G , Charmianne Lemmens (2002) Cohesive subgroup formation: enabling
and constraining effects of social capital in strategic technology alliance networks.
Eklund M (2007) Adoption of the innovation system concept in Sweden. Avhandling
Ellonen, HK (2007) Exploring the strategic impact of technological change-studies on
the role of internet in magazine publishing. Avhandling
Engstrand, ÅK Åhlander, Ann-Mari Sätre (2008) Collaboration for Local Economic
Development: Business Networks, Politics and Universities in Two Swedish Cities.
Ernø-Kjølhede E, K Husted, M Mnsted, SB (2001) Managing university research in the
triple helix.
Etzkowitz H and Loet Leydesdorff (2001) [1997] Universities and the global
knowledge economy: a triple helix of university – industry – government relations.
Etzkowitz H, C Zhou (2006) Triple Helix twins: innovation and sustainability.
Etzkowitz H, C Zhou (2007) Innovation Initiator: The Entrepreneurial University in
Various Triple Helix
Etzkowitz H, M Klofsten (2005) The innovating region
Etzkowitz, H (2008) The triple helix [Elektronisk resurs] university-industrygovernment innovation in action. E-bok
Federighi P, Andreas P. Cornett and Magnus Ljung (2007) Regional knowledge
management : promoting regional partnerships for innovation, learning and
development.
Feldman, MP (1994) The geography of innovation
Feldmann, V (2005) Leveraging Mobile Media: Cross-Media Strategy and Innovation
Policy for Mobile Media Communication. E-bok
Fichter K (2009) Innovation communities: the role of networks of promotors in Open
Innovation
25 Fleming L, David M. Waguespack (2007) Brokerage, Boundary Spanning, and
Leadership in Open Innovation Communities
Flowers S (2008) Harnessing the hackers: The emergence and exploitation of Outlaw
Innovation
Franzoni C, Cristina Rossi Lamastra (2007) Open knowledge and the cooperative
approach to the production of research and innovation.
Fredberg, T Maria Elmquist & Susanne Ollila (2008) Managing open innovation:
present findings and future directions. E-bok
Freel M (2006) Innovation and the characteristics of cooperating and noncooperating small
Fuchs, Gerhard. (2005) Rethinking Regional Innovation and Change [electronic
resource] : Path Dependency or Regional Breakthrough? E-bok
Fuglsang L (2008) Capturing the benefits of open innovation in public innovation: a
case study
Gao P, J Damsgaard (2007) A framework for understanding mobile
telecommunications market
Gaule, Andrew (2006) Open innovation in action: how to be strategic in the search
for new sources of value.
Giannopoulou, E 2009 Exploring the concept of open innovation : an illustration of
the recent literature, the research trends and the managerial implications of
”openness”
Giuliani E (2005) Cluster Absorptive Capacity: Why do Some Clusters Forge Ahead
and Others Lag Behind?
Gögl HJ and Clemens Schedler (2009) Knowledge loves company: successful models
of cooperation between universities and companies in Europe. E-bok.
Grabher, G Ibert, Oliver; Flohr, Saskia (2008) The Neglected King: The Customer in
the New Knowledge Ecology of Innovation.
Graham MBW and Alec T. Schuldiner (2001) Corning and the craft of innovation.
Gustavsson P Tingvall (red.) 2007 Varför FoU?: hur dagens internationella företag
bedriver sin forskning och utvecklingsverksamhet. – 1. uppl.
Hage J and Marius Meeus (2006) Innovation, science, and institutional change.
Handke C (2007) Surveying innovation in the creative industries
Harhoff, P Mayrhofer (2007) User communities and hybrid innovation processes:
Theoretical foundations
Hartley J (2007) There are other ways of being in the truth’: The uses of multimedia
literacy
Hartley, J (2009) Digital Scholarship and Pedagogy, the Next Step: Cultural Science
Hauknes, Johan (2002) Innovasjonsforskning – i Sverige – for tiden – for fremtiden?
: en kartlegging av svensk innovasjonsforskning.
Heimeriks KH , Melanie Schreiner (2002) Alliance capability, collaboration quality, and
alliance performance : an integrated framework.
Heiskanen E, I Koskinen, P Repo, (2006) Users in innovation: potential, problems
and the role of experience
Held, D and Henrietta L. Moore with Kevin Young (2008) Cultural politics in a global
age: uncertainty, solidarity and innovation.
Hellström T (2004) Between a Rock and a Hard Place: Academic Institutional Change
and the Problem of Collective Action
26 Herzog, P (2008) Open and closed innovation : different cultures for different
strategies. Avhandling
Hildreth PM, Chris Kimble, eds (2004) Knowledge networks: innovation through
communities of practice.
Holger E Hans Georg Gemünden (2007) Open innovation between and within
organizations
Huberman BA , Daniel M. Romero, and Fang Wu (2009) Crowdsourcing, attention
and productivity.
Innovation and SMEs: breaking down the barriers to innovation and promoting
research for small companies in Europe / European Commission 2000.
Jaaniste L (2009) Placing the creative sector within innovation
Jarvis, J (2009) What would Google do?. – 1st ed.
Jelinek MA. Georges L. Romme, and Richard J. Boland (2008) Introduction to the
Special Issue: Organization Studies as a Science for Design: Creating Collaborative
Artifacts and Research
Jongbloed B, Jürgen Enders, Carlo Salerno (2008) Higher Education and Its
Communities: Interconnections, Interdependencies and a Research Agenda
Karlsson C (2008) Handbook of research on innovation and clusters: cases and
policies
Kastenhofer, K (2007) Converging epistemic cultures?
Kerr, A and A Cawley (2009) Innovation and knowledge in the digital media sector
Kumi-Ampofo F (2009) Innovation among SMEs: evidence from the Yorkshire and
Humber region
Küng, L (2007) When innovation fails to disrupt : a multi-lens investigation of
successful incumbent response to technological discontinuity : the launch of BBC
News Online
Küng, L, Robert G. Picard and Ruth Towse (2008) The internet and the mass media.
Kusiak, A (2007) Innovation: The living laboratory perspectivepsu.edu
Lane D (2009) Complexity Perspectives in Innovation and Social Change.
Lating, PO (2009) Hybrid e-learning for rural secondary schools in Uganda: coevolution in Triple Helix processes. E-bok Avhandling
Leer , AC (1996) It’s a wired world: the new networked economy.
Lewontin, RC (2000) The triple helix: gene, organism, and environment.
Leydesdorff L and Henry Etzkowitz (1998) A triple helix of university-industrygovernment relations: the future location of research?
Liestøl G , Andrew Morrison, and Terje Rasmussen (2003) Digital media revisited:
theoretical and conceptual innovation in digital domains.
Lindh, S and Oskar Lindholm (2008) Innovation management and open innovation :
findings on two continents.
Link, Albert N. (2005) Essays in Honor of Edwin Mansfield: The Economics of R&D,
Innovation, and Technological Change. E-bok
Link, Albert N. (2006) Public/Private Partnerships: Innovation Strategies and Policy
Alternatives. E-bok
Lint O, Enrico Pennings (2000) The V-shaped value evolution of R&D projects.
Lytras MD, Ernesto Damiani, Patricia Ordonez de Pablos (2009) Web 2.0: the
business model
Madhok, A (2006) Revisiting Multinational Firms’ Tolerance for Joint Ventures: A
Trust-Based Approach
27 Mansell R (2004) Political economy, power and new media
Marklund, G, Rolf Nilsson & Patrik Sandgren (2008) Forskning och innovation i
Sverige : en internationell jämförelse
Martinez-Fernandez C, S Sharpe (2007) Intellectual assets and knowledge vitality in
urban regions: the role of universities
Matthews JH, C Wong (2009) Learning through collaboration and co-production in
the Singapore film industry
Matusik SF and Michael B. Heeley (2005) Absorptive Capacity in the Software
Industry: Identifying Dimensions That Affect Knowledge and Knowledge Creation
Activities
McPherson T (2008) Digital youth, innovation, and the unexpected.
Melese, T Lin, Salima M.; Chang, Julia L.; Cohen, Neal H (2009) Open innovation
networks between academia and industry: an imperative for breakthrough therapies.
Miles, I (2001) Services innovation: a reconfiguration of innovation studies.
Motzek, R (2007) Motivation in open innovation: an exploratory study on user
innovators.
Myles JF (2004) From Doxa to Experience: Issues in Bourdieu’s Adoption of
Husserlian Phenomenology
Nieborg DB and Shenja van der Graaf (2008) The mod industries? The industrial
logic of non-market game production.
Nilsson R (2006) Forskning och utveckling vid små och medelstora företag
Nordlander, H (2005) Luleå vs Växjö: en studie om regionalt företagsklimat. E-bok
Oerlemans LAG , Marius T.H. Meeus, Frans W.M. Boekema (2001) Innovation,
organisational and spatial embeddedness: an exploration of determinants and
effects.
Oerlemans LAG, Marius T.H. Meeus, Frans W.M. Boekema (1999) Innovation and
space: theoretical perspectives.
Polenske KR (2007) The economic geography of innovation
Prior S Karamanoglu, M Bradley (2008) Blending arts and sciences: gimmick or
necessity?
Reitberger, G (2004) Forskning och innovation i småföretag: SBIR – Small Business
Innovation Research : ett amerikanskt program för behovsmotiverad forskning utförd
av mindre företag.
Revilla E, J. Sarkis, A. Modrego (2003) Evaluating Performance of Public-Private
Research Collaborations: A DEA Analysis
Rimmer, M (2007) Digital copyright and the consumer revolution: hands off my iPod.
Rogers EM (2003) Diffusion of innovations. – 5. ed.
Rogers JD, Barry Bozeman (2001) ”Knowledge Value Alliances”: An Alternative to the
R&D Project Focus in Evaluation
Romijn H & Mike Albu (2001) Explaining innovativeness in small high-technology
firms in the United Kingdom.
Sampa, E and Adebayo Togunde (2007) Applying open innovation : a tentative
model for sustained product innovation.
Sandgren P & Eugenia Perez (2006) Innovationsinriktad samverkan: en rapport om
kunskapsöverföring mellan näringsliv och akademi i Sverige.
Santarelli, E (2006) Entrepreneurship, Growth, and Innovation: The Dynamics of
Firms and Industries. E-bok
28 Schilling, P (2005) Research as a source of strategic opportunity?: re-thinking
research policy developments in the late 20th century. Avhandling
Schweizer, TS. (2002) Managing interactions between technological and stylistic
innovation in the media industry: insights from the introduction of eBook technology
in the publishing industry.
Shih, Clara Chung-wai (2009) The Facebook era : tapping online social networks to
build better products, reach new audiences, and sell more stuff.
Siegel DJ (2008) Building a Pipeline for Diversity through Intersectoral Collaboration
Srinivas, S Kosonen, Kati-Jasmin; Viljamaa, Kimmo; Nummi, Juha (2008) Varieties of
Innovation and Welfare Regimes: The Leap from R&D Projects to the Development
of City-regions.
Svensson R (2008) Growth through research and development : what does the
research literature say?
Thurston, TL. (2007) Seeking a Richer Harvest [electronic resource] : The
Archaeology of Subsistence Intensification, Innovation, and Change. E-bok
Tuomi I (2007) Learning in the Age of Networked Intelligence
Turk-Bicakci L, Steven Brint (2005) University-Industry Collaboration: Patterns of
Growth for Low- and Middle-Level Performers
Turner G and Jinna Tay (2009) Television studies after tv : understanding television
in the post- broadcast era
Udén M 2008 Lyftet: forskning om kvinnors företagande och initiativ i
innovationssystem
Utterback, J BA Vedin, E Alvarez, S Ekman, S Walsh (2006) Design-inspired
innovation
van Duivenboden, H Thaens, Marcel (2008) ICT-driven innovation and the culture of
public administration: A contradiction in terms?
van Oost E, Stefan Verhaegh, and Nelly Oudshoorn (2009) From Innovation
Community to Community Innovation: User-initiated Innovation in Wireless Leiden.
Verspagen B (2002) Structural change and technology: a long view.
Visser, EJ Atzema, Oedzge (2008) With or Without Clusters: Facilitating Innovation
through a Differentiated and Combined Network Approach.
Von Stamm B (2008) Managing innovation, design and creativity
Vonortas NS (1997) Cooperation in research and development.
Wakkee IAM, AJ Groen, R Heerink (2007) High-tech start-ups and innovation
journeys.
Wallen R (2003) Of Story and Place: Communicating Ecological Principles through Art
Wallin, MW (2007) Innovation outside: when spin-off firms and developer
communities change the boundaries of the firm. Avhandling
Westwood R and David R. Low (2003) The Multicultural Muse: Culture, Creativity and
Innovation
Wickham J, Gráinne Collins (2006) Involving Users in Social Science Research: A New
European Paradigm?
Wihed, E (2009) Innovation through online communities : how companies are
utilizing online communities in open innovation activities.
Wilholt T (2006) Design Rules: Industrial Research and Epistemic Merit.
Willcocks LP (2006) Michel Foucault in the Social Study of ICTs: Critique and
Reappraisal
29 Woolgar S, Catelijne Coopmans, and Daniel Neyland (2009) Does STS Mean
Business?
Zaunders, M (2001) Alliance strategy for new media companies.
Zerdick, A (2005) E-merging media: communication and the media economy of the
future
Tankar om kvalitet mars 17, 2010
av pernillaseverson
Sitter och tänker på att mäta kvalitet
Det är en enkel fråga. Är det bra?
Det finns inget enkelt svar. Vad är bra?
En hett efterlängtad sak är att kunna mäta kvalitet. På twitter önskar
@EmanuelKarlsten att vi kan mäta mer än klick på nätet som mått på kvalitet i form
av effekt. @BritStakston resonerar kring värdet av sociala medier i valkampanjen
2010, och önskar fler sätt att mäta kvalitet på kommunikation. I press, radio och tv
börjar redan nu siandet om valets utgång 2010. Opinionsmätningarna kommer att
stå som spön i backen.
Att mäta kvalitet handlar väldigt ofta om att mäta effekt.
Hur bra något är avgörs av genomslagskraft. Det kan göras genom att se vad som är
populärt (massan, det mesta vet vad som är bra).
Men finns det något som är bra, utan att det för den skull är många som tycker att
det är bra?
Kanske är något bra för oss utan att vi för den skull tycker att det är bra? Det tycker
till exempel James Young i boken Art and Knowledge, som menar att värdet ligger i
de tankar som väcks och då kopplat till konst, där det estetiska värdet länge varit
förhärskande http://books.google.se/books?id=ksxzdZESbcC&dq=young+art+and+knowledge&printsec=frontcover&source=bn&hl=sv&ei=
uqCgS7a4KsHuQaVvZ2aDA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=4&ved=0CB0Q6AEwAw#v=o
nepage&q=cognitive%20value&f=false
Kanske är det kvalitet, fast det är liksom inte skönt? Kanske är det kvalitet just för att
det inte är skönt; för att det får oss att tänka.
Jag tror att det, lite trubbigt beskrivet, går att sammanfatta mätningar av kvalitet i
tre aspekter som hör ihop:
1. Mäta användning: hur många använder något?
2. Mäta uppskattning: hur många tycker att det är bra?
30 3. Mäta effekt: hurdana konsekvenser blir det av användningen?
På ett vis så går kvalitet att prata om som: olika uttryck ger intryck som ger avtryck.
Vad tänker och tror du?
Videoessäer för att synliggöra forskningsprocess mars 29, 2010
av pernillaseverson
Ett led i att vara forskare är att följa så kallad god forskningssed.
Se t ex
http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000334/god_forskningssed_3
.pdf
På sidan 8 i den här skriften står det 8 rekommendationer. Jag menar att alla pekar
på att använda nätets publiceringsmöjligheter för att synliggöra forskningsprocessen.
Punkterna är:
1. Du skall tala sanning om din forskning
2. Du skall öppet redovisa metoder och resultat
3 Du skall öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar
4 Du skall medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier
5 Du skall inte stjäla forskningsresultat från andra (t ex från yngre medarbetare)
6 Du skall hålla god ordning i din forskning (bl a genom dokumentation och
arkivering)
7 Du skall inte bedriva din forskning på sådant sätt att andra människor kommer till
skada (t ex försökspersoner)
8 Du skall vara rättvis i din bedömning av andras forskning
Alla punkter underlättas av att skapa så mycket insyn som möjligt i
forskningsprocessen.
Jag tänker därför fortsätta att blogga om det forskningsprojekt jag genomför nu.
Följer du min blogg kommer du att få inblick i vad jag sysslar med genom att titta i
min kalender, läsa mina textbaserade avsnitt av vetenskapliga argument samt titta
på mina videoessäer (tack @topgaard för synpunkten att använda det etablerade
begreppet).
Videoessäerna kommer att vara korta funderingar som visar på fröer av analytiska
resonemang. Nu ska jag bara få bekräftelsemailet från vimeo…
31 Call for papers om Twitter Revolutions? Addressing Social Media and Dissent” Volume 14, Issue 2 (2011) mars 31, 2010
av pernillaseverson
Jag prenumerera på en epostlista från ecrea, European Communication Research and
Education Association
Där får jag en massa bra ”call for papers” (CFP), alltså öppningar för att skriva i
vetenskapliga tidskrifter. En av de senaste mer intressanta tycker jag är The
Communication Review special issue: Twitter Revolutions? Addressing Social Media
and Dissent” Volume 14, Issue 2 (2011).
Det jag tycker är tråkigast med den här CFP (tack @martinberg för att klargöra den
förkortningen) är att den inte ligger ute på nätet. Det gör jag därför här och nu.
Lycka till med skrivandet. Allt gott från Pernilla
>CALL FOR PAPERS
>
>The Communication Review special issue:
>
>”Twitter Revolutions? Addressing Social Media and Dissent”
> Volume 14, Issue 2 (2011)
>
>Guest Editor: Christian Christensen, Uppsala University, Sweden
>
>Contact
>Christian Christensen, Ph.D.
>Associate Professor of Media & Communication Studies
>Department of Informatics and Media
>Uppsala University, Sweden
>
>
>”The Internet, YouTube, Twitter and Facebook have reconstituted, =20
>especially among young people, how social relationships are =20
>constructed and how communication is produced, mediated, and received. =20
>They have also ushered in a new regime of visual imagery in which =20
>screen culture creates spectacular events just as much as they record =20
>them. Under such circumstances, state power becomes more porous and =20
>less controlled (…) Text messaging, Facebook, Twitter, YouTube, and =20
>the Internet have given rise to a reservoir of political energy that =20
>posits a new relationship between the new media technologies, politics =20
>and public life (…) State power no longer has a hold on information, =20
>at least not the way it did before the emergence of the new media with =20
>its ability to reconfigure public exchange and social relations while =20
>constituting a new sphere of politics.” (Giroux, 2009)
>
>Recent events in Iran – and in other locations such as Moldova, =20
32 >Georgia, Egypt, Palestine and China – have stimulated a great deal of =20
>discussion on the use(s) of social media for the purposes of political =20
>dissent and activist organization, as well as in impacting public =20
>opinion on matters of national and international security. What the =20
>Iranian case has added to the discussion – crystallized in the above =20
>quote from Giroux – is supposed evidence of the powerful role of =20
>social networking tools such as Facebook, Twitter and YouTube in =20
>facilitating dissent during times of conflict and suppression. =20
>However, the aftermath of the June 2009 Iranian elections also =20
>provided ample evidence of the inverse: how the use of social media by =20
>anti-government activists, as well as access to highly sophisticated =20
>monitoring hardware and software on the part of the Iranian =20
>authorities, rationalized processes of state surveillance and =20
>repression. A great deal of discourse – often revolving around sexy =20
>phrases such as ”Twitter Revolutions” or ”The YouTube War” – has =20
>posited the central role of technology in anti-government protests or =20
>acts of dissent, only for critical questions to be raised shortly =20
>afterward regarding the actual level of use and impact of such =20
>technologies.
>
>Welcoming a variety of methodological, theoretical and disciplinary =20
>perspectives, the purpose of this special issue of The Communication =20
>Review will be to publish papers which:
>
>1. address the relationship between social media, dissent and =20
>political action from a variety of (critical) perspectives, avoiding =20
>excessively techno-deterministic and/or techno-utopian frameworks;
>2. focus upon the use of newer forms of social media (for example, =20
>Twitter, Flickr and YouTube); and,
>3. place particular emphasis on research addressing the use of social =20
>media in relation to dissent and/or political action from a diversity =20
>of national/regional contexts.
>
>Deadlines
>
>Deadline for extended proposal submission: June 1, 2010
>Notification of proposals selected for full paper submission: June 30, 2010
>Deadline for full paper submission (selected proposals only): November 1, 20=
>10
>
>Proposal process
>
>Authors are asked to submit an extended paper proposal of =20
>approximately 750 words to Christian Christensen =20
>(
>address the main conceptual, theoretical and methodological =20
>underpinnings of the article, as well as what the piece will add to =20
>our understanding of the relationship between social media and =20
33 >dissent/political action. The proposal should be sent as a two page =20
>Word document: (1) a cover page with paper title, name, professional =20
>rank, institutional affiliation and contact information, and (2), the =20
>proposal on the following page(s), with no indication as to author =20
>identity/identities or affiliation(s).
>
>Proposals will be reviewed and a select number of authors will be =20
>asked, on the basis of their proposals, to submit full papers. The =20
>full papers of approximately 7000-8000 words will be due on November =20
>1, 2010. Please note that a request to submit a full paper is not a =20
>guarantee that the full version will be published. All full papers =20
>will go through peer-review, and it is on the basis of these reviews =20
>that the articles to be published in the special issue will be selected.
>
>
>Christian Christensen, Ph.D.
>Associate Professor / Docent
>Media & Communication Studies
>Department of Informatics and Media
>Uppsala University, Sweden
>
christian.christensen@im.uu.se christian.christensen@im.uu.se) by June 1, 2010. The
proposal should =20christian.christensen@im.uu.se
Liten checklista för att tolka opinionsmätningar och syn på sociala medier april 21, 2010
av pernillaseverson
Mediebevakningen av valkampanjen 2010 är i full gång. Opinionsmätningar börjar
komma. Även åsikter om dessa. Här kommer en liten tentativ checklista för dig som
vill kunna kolla av undersökningarna och åsikterna.
Checklistan bygger på medieforskare David Gauntletts uppgörelse med
publikforskningens effektstudier. Här är en försvenskad och anpassad variant.
Punkterna går in i varandra.
1. Börjar man i medierna eller i de sociala frågorna?
Om man börjar i medierna, t ex de sociala medierna, för att förklara valbeteende i
Sverige, så börjar man i fel ände. Lyssna på de som börjar i de sociala frågorna.
2. Hur ser man på människors förmåga?
Det här handlar om att titta på vilket fokus som finns på att kunna eller inte kunna
saker, där det är klokt att lyssna till de studier som fokuserar på ”att kunna”. Det har
att göra med att undvika fällan av ”den andre”. Sociala medier riskerar att bli den
andre, som inte kan, och som då kan beskyllas för att t ex inte göra valkampanjen
34 nog bra. Gauntlett bygger den här diskussionen kring barn och vår uppfattning om
dem. I det här fallet är sociala medier barnet.
3. Vilka antaganden ligger bakom resonemanget kring konsekvenser?
Är det en konservativ ideologi bakom tolkningen? T ex var politisk makt finns, hur
politisk kommunikation ska gå till? Är frågorna i linje med detta? Hur tolkas motstånd
till det etablerade? Det här hör ihop med förra punkten.
4. Hur definieras vad som studeras? Vilka antaganden finns där?
Det här handlar om att studier ofta tar för givet definitioner av mediematerial och
beteende som bra eller dåligt. Försök förstå vilka sådana antaganden som finns i
studien. Är det t ex så att sociala medier bara handlar om vad folk åt till frukost och
att det är dåligt för mediebevakningen av valkampanjen? Kolla sambandsresonemangen särskilt noga.
5. Är undersökningen baserad på experiment i laboratoriemiljö eller i
”verkliga livet”?
Det här handlar om att ställa frågor kring sättet. Hur har folk tillfrågats? Är det
enkätundersökningar med mannen på gatan? I så fall har det betydelse för hur folk
svarar. Har folk erfarenhet av det de uttalar sig om?
6. Om det är återkommande enkätundersökningar, har de genomförts och
tolkats på samma sätt?
Det finns otaliga exempel på hur stora vetenskapliga studier visar på problemet att
enkätundersökningar, trots att de säger att de gör det, inte genomförs eller tolkas på
samma sätt. Här krävs det total transparens över själva genomförandet av
undersökningarna. För sociala medier är det särskilt intressant eftersom det finns så
få undersökningar tidigare. Kanske kan vi hitta ett bra sätt tillsammans att göra
återkommande studier?
7. Finns det ett urval att fakta är viktigare än fiktion?
Ofta saknas införlivandet av fiktion som viktiga aspekter för att förstå politisk
kommunikation. Förmodligen behöver vi förstå vilka tankar som väcks hos människor
av olika kommunikationssätt. Mena egna tankar om moral och etik i samhället väcks
lika mycket av en haiku på twitter, som bilder på flickr som att se på Dumbo med
mina barn.
8. Finns det ett antagande att man är överlägsen masspubliken?
Det här hör ihop med ideologin att människor är svaga och inte kan försvara sig, och
TV är dåligt för det är passivt osv osv. Var särskilt uppmärksamma på den här
tolkningen om den kopplas till ett särskilt medium.
9. Tas hänsyn till mediernas innehåll?
Det är t ex skillnad på nyheter och nyheter. Finns det ett sådant hänsynstagande?
Får frågor, svar och tolkningar en kontext eller argumenteras det utifrån enskilda
medie-innehåll (”på twitter pratar folk ju bara om vad dom åt till frukost”).
35 10. Hanteras frågan om koppling mellan medie-innehåll och människor
agerande?
Det här är ju egentligen en sammanfattande punkt utifrån tidigare punkter som
också de hör ihop. Det handlar om att när du läser, tolkar resultaten alltid bör fråga
dig: finns det ett resonemang kring varför medierna skulle få folk att imitera dess
innehåll?
Vad kan vi göra istället om vi tycker att tolkningarna stinker?
Här har Gauntlett egentligen bara ett budskap ”lyssna på människor”. Det jag hoppas
på är att det går att samla olika undersökningar där deras tillvägagångssätt är
transparenta.
En presentation av forskningsprojektets upplägg maj 6, 2010
av pernillaseverson
… och ”cirka resultat”. Presenterat på Medeas Samproduktionsråd den 3 maj 2010.
Tidplan för forskningsprojekt #PSfoproj maj 6, 2010
av pernillaseverson
[Projektet kallas för MMSS1 FoU, är EU-finansierat]
Reflektioner kring förändringar och tid
Under 2009 (start aug 2009) handlade mycket om att sätta sig in i vad projektet
skulle vara. Handlade det om kartläggning? Om företagskontakter? Om
deltagandeprocesser? Förändringar ägde rum pga trevligheter som att MEDEA
skapades. 2009 ägnade jag därför åt att förstå samproduktion och nya medier
genom att titta både inomvetenskapligt (litteraturstudie) och utomvetenskapligt
(rapporter, evenemang, träffar i MMSS).
I slutet av 2009 (19 november) klargjordes inriktningen för projektet: att huvuddelen
skulle vara en intervjustudie av företag om samproduktion och nya medier. Jag
påbörjade därför en förändring av projektet och skapade en hållbar empirisk ram för
tiden framåt med företag, intervjupersoner och intervjuguide. Jag prövade även att
genomföra två intervjuer.
Nu under våren 2010 jobbar jag halvtid med projektet och halvtid som lektor på K3.
Bemanning har kommit sent därför har jag fått göra merparten av min undervisning
under januari , februari och början av mars. Planen att genomföra intervjuer under
tidig vår fick därför ändras.
36 Under våren 2010 har det också blivit tydligt att projektet får en hållbar ram för
vetenskaplig hemvist, genom Medeas arbete att klargöra fältet Participatory
Innovation Practices, som en del, dit projektet tillhör. Idag, maj 2010, återstår det
vad detta kommer att innebära.
Jag jobbar ihop 2009 års litteraturstudie med den kunskap som finns om
Participatory Innovation Practices. Erfarenheterna från utforskning av kartläggning
ger bra stöd för att göra en god urvalsdiskussion för företag att intervjua.
På Medeas Samproduktionsråd 3 maj 2010, framkom tankar om att återkoppla till
företag. Jag håller nu på att se över tidplanen och insatser för att undersöka
möjligheter att t ex göra workshops med företag för att utarbeta mer konkreta
handlingsplaner för samproduktion.
Tidplan
Arbtid i
Rapportering och tillgängliggörande av
%(i
När
Vad
timmar
resultat
)
Litteraturstudie
av forskning om
innovation och
nya
medier.Etnografis
k studie av
branschevenema
ng om innovation
och nya medier
Intervjuer och
aktiviteter med
Två kvartalsredovisningar till
lokal
2009(
innovationsinfras Tillväxtverket.Dokumentation av stake holder
allt
analysis till Medea-gruppen.
truktur om
under 50(866) samproduktion Kontinuerliga reflektioner kring projektet och dess
ht
och nya medier: resultat på:
2009)
projektutförarna http://pernillaseverson.wordpress.com/
involverade i och http://www.twitter.com/pernillaseverso/
aktörer som drev
ansökan MMSS1.
Utforska
möjligheter för
kartläggning av
lokala
medieföretag
genom en
inventering av
existerande och
pågående
37 kartläggningar
samt en ”stake
holder analysis”
med Medeagruppen.
Vt
2010
Ht
Genomföra
intervju med
representant för
medieföretag.
Fortsätta delta i
aktiviteter med
lokal
innovationsinfras Underlag Den svenska mediemarknaden (i mars
till Medeas föreståndare)Underlag Antal företag i
truktur om
samproduktion mediebransch (i mars till Medeas föreståndare).
Underlag Urval av företag (i mars till Medeas
och nya
medier.Kartläggn föreståndare).
Grafisk presentation av projektet och tidiga
ing av lokala
resultat (i mars till Media Evolutions årsmöte).
medieföretag
Workshop med Underlag En tentativ bild av lokala medieaktörers
företrädare för deltagande innovationspraktiker (i maj till Medeas
Samproduktionsråd)
lokala
medieföretag och Peer review-artikel ”Participatory culture in online
50(?,
Malmö högskola journalism. A case of a blog team and an
föräldral
kring behov av institutional online newspaper editorial”, på
edig 1 v,
och synpunkter konferensen International Association for Media
sjukskriv
på utveckling av and Communication Research 2010
en 3 v
(www.iamcr2010portugal.com)
ett nytt
fördelat
medieprogram. Peer review-artikel “Valuable journalism: starting
K3/Mede
from existing operation and making use of
Påbörja
a, ca 350
intervjuer med experiences and collaboration”, på konferensen
h)
Journalism’s Next Top Model
medieföretag
(http://www.westminster.ac.uk/schools/media/ca
från olika
branscher och i mri/events/camri-eventsolika storlek på calendar/2010/journalisms-next-top-model).
Skriver tillsammans med en praktiker: Joakim
verksamhet.
Kommentar om Jardenberg, VD på företaget Mindpark.
intervjuer: Varje Kontinuerliga reflektioner kring projektet och dess
intervju tar minst resultat på:
ca 8 h att
http://medea.mah.se/
planera,
http://pernillaseverson.wordpress.com/
genomföra,
http://www.twitter.com/pernillaseverso/
transkribera.
Sedan tillkommer
tid för analys.
50(433) Fortsätta delta i Kontinuerliga reflektioner kring projektet och dess
38 2010
Vt
2011
Ht
2011
aktiviteter med resultat på: http://medea.mah.se/
lokal
http://pernillaseverson.wordpress.com/
innovationsinfras http://www.twitter.com/pernillaseverso/
truktur om
samproduktion
och nya
medier.Fortsätta
och avsluta
intervjuer med
medieföretag
från olika
branscher och i
olika storlek på
verksamhet.
Analysera
resultat från
intervjuer.
Rapportera
resultat från
intervjuer till
Medea och till
övriga
vetenskapssamh
ället.
Pröva resultat
från intervjuer.
Fortsätta delta i
aktiviteter med
lokal
innovationsinfras
truktur om
samproduktion
och nya
medier.Analysera Kontinuerliga reflektioner kring projektet och dess
insamlat
resultat på: http://medea.mah.se/
50(425)
empiriskt
http://pernillaseverson.wordpress.com/
material.
http://www.twitter.com/pernillaseverso/
Rapportera
resultat till
Medea och till
övriga
vetenskapssamh
ället.
Pröva resultat.
Fortsätta delta i Rapport till Medea om handlingsplan för olika
50(425) aktiviteter med deltagande innovationspraktiker.
lokal
39 innovationsinfras
truktur om
samproduktion
och nya
medier.Avsluta
analysera
insamlat
empiriskt
material.
Avsluta
rapportera
resultat till
Medea och till
övriga
vetenskapssamh
ället.
Vetenskaplig bok ”Collaborative Media Practices”.
Kontinuerliga reflektioner kring projektet och dess
resultat på:
http://medea.mah.se/
http://pernillaseverson.wordpress.com/
http://www.twitter.com/pernillaseverso/
En engelsk beskrivning av forskningsprojektet #PSfoproj maj 6, 2010
av pernillaseverson
Projektbeskrivning med fokus på verksamhet (vad som görs)
Project description: Understanding local media actors participatory innovation
practices
Project context: Moving Media Southern Sweden 1
Project leader: Pernilla Severson, 50% year 2009, 2010, 2011.
Project duration: August 2009 to December 2011
Project purpose
The general purpose of the project is to understand local media actors participatory
innovation practices. Of specific importance is: what kind of interests in and motives
for co-production activities exist and why and how is that relevant for Living Labprojects?
One part of the project is about concept exploration. How is it possible to understand
the meaning of participatory innovation practices? Another part of the project is to
deal with direction-finding activities. What kind of participatory innovation activities
are desirable and what is needed for these activities to take place.
This means studying following aspects:
- Local innovation infrastructure
- Daily work practices
- Challenges
- Practices for dealing with challenges
40 - Collaborative strategies and practices
Empirical studies
The method is case based and comparative. To understand participatory innovation
practices, several empirical cases are studied:
1. A literary study of research on innovation and new media.
2. An ethnographic study of industry events on innovation and new media
3. Interviews with local innovation infrastructure actors involved in Media Evolution
4. Mapping local media companies by:
a. Using the Medea listserver members (i.e. has notified interest in Medea events).
b. Using local media clusters membership lists from homepages: Media Evolution
(www.mediaevolution.se) and Mobile Heights (www.mobileheights.se).
c. Using local business incubators business directories from homepages: Minc
(www.minc.se) and Ideon (www.ideon.se).
d. Using statistical information on media companies from Nordicom, the Nordic
region knowledge centre for the area of media and communication research
(www.nordicom.gu.se).
e. Conducting a stake holder analysis with the Medea-group.
For all companies the database Affärsdata (www.ad.se) is used for information om
companies activities, employees, turnover, location.
5. A workshop with local media companies and university members for developing a
new media program.
6. Interviews with 20 media companies, sampled from dimensions large/small,
traditional media/new media, different line of business. Interviews conducted at
different levels within the company.
7. Using social media for understanding discourses on challenges for media industry.
Main part of the project is the interview study of media companies, which will be
carried out during 2010.
Underlag för urval av företag: den svenska mediemarknaden maj 6, 2010
av pernillaseverson
Här kommer ett resonemang kring hur det går att förstå den svenska
mediemarknaden utifrån de undersökningar som finns tillgängliga. Tanken är att de
är underlag för att gå vidare och göra ett urval av företag. Det jag visar bl a är att
undersökningar som finns kring mediemarknader mer uppmärksammar
”medieföretag” snarare än företag som använder medier.
DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN
Av Pernilla Severson den 9 februari 2010
Underlag till Bo Reimer, föreståndare MEDEA, Malmö högskola
Detta avsnitt avser att belysa hur det går att förstå vilken information det finns om
den svenska mediemarknaden. Avsnittet är en förstudie till projektet ”företag och
deras syn på samproduktion och nya medier”. Inledningsvis fanns en önskan om en
41 kartläggning av den svenska mediemarknaden. Det jag har kunnat jobba med är de
offentliga underlag som finns.
Jag började med att samla in översikter från Malmö högskolas samverkansavdelning,
MEDEA, Media Evolution, av de aktörer man samarbetar med. Jag fick ut information
från MEDEA men inte från någon annan av oro för hur det skulle användas och
synpunkter att det inte var den här typen av information som krävdes för en
kartläggning. Parallellt med mitt arbete har dels arbetet med en gemensam it-lösning
för samverkansrelationer MAH diskuterats (MIRA) dels en it-lösning för alumnivreksamhet med matchmaking (Future Finder) En del personer hänvisade mig till
Region Skåne, där jag träffade och fick material från en statistiker om hur det är
möjligt att kartlägga mediebranschen. Statistikern menade att mediebranschen är
särskilt svår att förstå pga många enmansföretag och en hel del som inte syns i
statistiken.
Jag har också satt mig in i de kartläggningsförsök som görs inom Media Evolutions
projekt MMSS1: dels en kartläggning av film- och datorspelsföretag i Blekinge, dels
av datorspelsbranschen i Blekinge. Båda dessa försök har ändrat form efterhand.
Kartläggningen av film- och datorspelsföretag har införlivat Småland och blivit en
inventering av behov och försök att möta dessa behov genom gemensamma
workshopar kring olika teman (kontakt är Christina Melander, Reaktor Sydost).
Kartläggningen av datorspelsbranschen har blivit en pilot på en websida som bygger
på användargenererat material från företagen. Fortfarande är det oklart vad målet är
med sidan, därför har Media Evolution tillsatt en grupp där Micke Gunnarsson från
Netport är ansvarig.
Det har också visat sig att projektet BrandIT har en del som handlar om att göra en
kartläggning av IT-branschen i Öresundsregionen. Roskilde universitet är ansvariga
för att göra en genomgripande översikt genom att utgå från existerande statistik och
kritiskt granska den (kontakt doris.sogaard@oresundit.org).
Sammanfattningsvis har jag funnit att dessa översikter egentligen är ett sätt för varje
verksamhet att hantera relationer, inte något som kan ge in inblick i hur den svenska
mediemarknaden ser ut. Den förståelse som en kartläggning av den svenska
mediemarknaden kan ge är spridda statistiska uppgifter som är användbart beroende
på syfte. Nedan ger jag därför en översikt av var information kan hämtas beroende
på vilka frågor som söks svar på.
NORDICOM, http://www.nordicom.gu.se
NORDICOM är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet,
som samlar, bearbetar och förmedlar information. Nordicom är en institution inom
Nordiska Ministerrådet. Nordicom publicerar MedieSverige som är dokumentation av
medieutvecklingen presenterat bland annat i form av statistik. Tabellerna på
hemsidan är sorterade dels utifrån medium/medieföretag, dels utifrån olika aspekter.
Insamlingen av data sker från en rad olika källor. Uppgifterna till tabellerna samlas in
från:
• Offentlig statistik – från verk och myndigheter.
• Branschstatistik – från enskilda företag och branschorgan.
42 •
•
Forskningsrapporter – till exempel från universitet, fristående institut eller
statliga utredningar.
Egna insamlingar – bearbetning av basdata till exempel upplageredovisningar,
arkivbaser, årsrapporter, löpande insamling av information om utveckling
inom medieområdet (till exempel via olika nyhetstjänster). Informationen om
företag samlas systematiskt in från årsredovisningar.
De medier som är med är:
Dagspress Tidskrifter Böcker Radio Television Video/dvd Film och bio Fonogram PC
och internet Alla medier (jämförande)
De aspekter som är med är:
Struktur Företag/ägande Ekonomi Innehåll Tillgång Användning
Avslutande kommentar: Jag anser att Nordicom är en bra, lätt utgångspunkt för att
få en uppfattning av de största aktörerna inom de största etablerade medierna i
Sverige. Problemet med Nordicom är att de nya medieföretagen saknas och att det
saknas ett lokalt, regionalt angreppssätt.
SCB, http://www.scb.se
Statistiska centralbyråN, SCB, är en förvaltningsmyndighet, vars uppgift är att förse
kunder med statistik för beslutsfattande, debatt och forskning. Det görs främst på
uppdrag av regeringen och olika myndigheter men även kunder inom det privata
näringslivet och bland forskare. Statistik söks efter ämne:
Arbetsmarknad (arbetslöshet, arbetsmiljö, arbetsskador, arbetskostnader, löner,
lönesummor, prognoser, sysselsättning, förvärvsarbetande, vakanser, yrken)
Befolkning (befolkningsstatistik, namnstatistik, tidigare folk- och bostadsräkningar
1960-1990 (FoB), befolkningsframskrivningar, demografisk analys)
Boende, byggande och bebyggelse (hyror, nybyggnad, ombyggnad, rivning, bygglov,
bostadsbestånd, outhyrt, nybyggnadspriser, fastighetspriser, lagfarter,
fastighetstaxering, fastighetsbestånd, bostads- och lokalareor, hyresintäkter, driftsoch underhållskostnader)
Demokrati (valresultat, valdeltagande, väljarbeteende, förtroendevalda,
folkomröstningar, partisympatier, EU- och EMU-sympatier)
Energi (energibalanser, prisutveckling, tillförsel och användning av energi)
Finansmarknad (finansräkenskaper, betalningsbalans, banker och
kreditmarknadsföretag, aktie- och fondägande, försäkringsbolag,
finansmarknadsstatistik)
Handel med varor och tjänster (livsmedelsförsäljning, tjänsteproduktionsindex,
omsättning inom tjänstesektorn och näringslivet, utrikeshandel, export, import,
handelsnettot, snabbstatistik utrikeshandel, varuexportens och varuimportens
volymutveckling)
Hushållens ekonomi (utgifter, inkomster, inkomstfördelning, förmögenhet, tillgångar,
skulder, antal hushåll, FASIT- mikrosimulering)
Hälso- och sjukvård (dödsorsaker, sjukdomar, kostnader, sjukvårdens verksamhet,
personal, läkemedel)
Informationsteknik (IT i företag, IT bland individer, datoranvändning, tillgång till
Internet, användningsområden för Internet och kommunikation via Internet,
43 datornätverk, automatiserat informationsutbyte, affärssystem, e-handel,
programvaruutveckling)
Jord- och skogsbruk, fiske (arealer, husdjur, djurhälsa, skördar, ekologisk odling,
skogsdata, fiskfångster, vattenbruk, ekonomi, prisutveckling, sysselsättning)
Kultur och fritid (bibliotek, kulturmiljövård, museer, samhällets kulturutgifter,
studieförbund)
Levnadsförhållanden (undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), barn- och
familjer, jämställdhet, integration, tidsanvändning, Välfärd, tidskrift)
Miljö (avfall, avfallsbehandling, utsläpp, klimat, belastning, kemikalier, gödselmedel,
kalk, bekämpningsmedel, mark- och vattenanvändning, miljöräkenskaper,
miljöföretag, materialflöden)
Nationalräkenskaper (BNP, konsumtion, disponibel inkomst, hälsoräkenskaper,
aktivitetsindex, regionala räkenskaper, EDP – offentliga sektorns sparande och
bruttoskuld, sparande)
Näringsverksamhet (strukturundersökningar, omsättning, investeringar, regionala
och storleksindelningar, lönsamhet, produktion)
Offentlig ekonomi (debiterade skatter, kommunal utjämning, kommunala bokslut
med nyckeltal, kommunsektorns finansiella tillgångar och skulder, offentligt ägda
företag, skattesatser och skattekraft, statens nettolånebehov, statsskuld, Årsbok för
Sveriges kommuner)
Priser och konsumtion (prisindex, inflation, köpkraftspariteter)
Rättsväsende (brott, domstolar, lagförda personer, kriminalvård, återfall i brott)
Socialförsäkring m.m. (stöd till barnfamiljer, stöd vid sjukdom och handikapp, stöd
vid ålderdom)
Socialtjänst m.m. (individ- och familjeomsorg, stöd och service till funktionshindrade,
äldre- och handikappomsorg)
Transporter och kommunikationer (bantrafik, kollektivtrafik, kommunikationsvanor,
luftfart, postverksamhet, sjöfart, televerksamhet, vägtrafik, fordonsstatistik)
Utbildning och forskning (elever, betyg, lärare, högskoleutbildning på grundnivå,
avancerad nivå och forskarnivå, innovationer, forskning och utveckling)
Avslutande kommentar: SCB har strukturella analyser av konjunkturer och branscher
som helhet, utifrån ämnesområdet Näringsverksamhet. Det finns också
Företagsdatabasen (FDB), som har alla svenska registrerade företag, där det går att
utläsa bransch, anställda, storlek. Jag kan inte få ner statistiken till företagskontaktnivå.
FÖRETAGSFAKTA-SAJTER
För att få uppgifter om konkreta företag finns olika företagsfakta-sajter:
www.infotorg.se www.foretagsfakta.se www.allabolag.se www.foretag.se
www.bolagsfakta.se Det finns även de företagssajter som tillhandahåller
avgiftsbelagda tjänster http://www3.infotorg.se/
Den statliga myndigheten Bolagsverket har också en del bra information, bla tjänsten
Näringslivsregistret (som kostar) på https://snr4.bolagsverket.se/snrgate/startIn.do
Databasen Affärsdata tillgänglig via MAH:s bibliotek har många bra tjänster som
verkar tillförlitliga.
Diverse söktjänster à la gula sidorna fungerar också bra: www.eniro.se www.hitta.se
44 Avslutande kommentar: Om det är så att MEDEA behöver en kartbild av vilka företag
som finns i mediebranschen är det möjligt att göra en sökning på eniro, sedan
kontrollera om någon saknas på företagssajterna (sök på stad). Det kan också vara
bra att komplettera sökningen med nystartade företag. Affärsdata verkar vara en bra
första början, för att hitta bolag utifrån SNI-koder, inklusive storlek på företag och
plats.
LOKALA OCH REGIONALA AKTÖRER MED EGNA UPPGIFTER
REGION SKÅNE har en egen statistisk databas av köpt SCB-statistik, kontakt är
statistiker Christian.Lindell@skane.se Kan göra körningar åt oss på branscher och
yrken. Kräver en genomgång av statistiska beteckningar och vilka som ska räknas in.
Miljön MEDEA på Malmö högskola har en egen excel-fil på anmälda till Medea-mötet
7 maj 2009, kontakt koordinator Karolina.Rosenqvist@mah.se
Klustret MEDIA EVOLUTION i södra Sverige har en egen databas på medlemmar och
kontakter, kontakt kommunikatör Petra Berggren, petra@mediaevolution.se
MALMÖ HÖGSKOLA (Samverkansenheten) har haft planer på och eventuellt har
implementerat datasystemet Mira, kontakt är projektledare FoU-samverkan AnnaKarin.Alm@mah.se
Inkubatorn MINC i Malmö har en egen förteckning av kontakter och statistik –
kontakt vd Bodil Rosvall, bodil@minc.se
AFFÄRSTIDNINGAR SOM SKRIVER OM MEDIEBRANSCHEN
Det finns en hel del tidningar som skriver om mediebranschen och ibland gör egna
undersökningar. Några exempel är RESUMÉ, AFFÄRSVÄRLDEN, NY TEKNIK. Det
bästa är att göra en sökning i databasen Mediearkivet som finns tillgängligt via
MAH:s bibliotek.
HÖGSKOLOR MED FORSKNING OM MEDIEMARKNADER
De handelshögskolor som finns i Sverige har mer eller mindre forskning om den
svenska mediemarknaden. Handelshögskolan i Jönköping har ett Media management
and Transformation Centre http://www.ihh.hj.se/doc/7751
BRANSCHORGANISATIONER MED EGNA UPPGIFTER
Det finns många olika branschorganisationer som har med medier att göra. En
sammanslagning av arbetsgivarföreningar har gjorts till ARBETSGIVARFÖRENINGEN
MEDIEFÖRETAGEN som kan kontaktas för att försöka få uppgifter om medlemmar
och kontaktuppgifter till dessa.
Underlag: antal företag i mediebranschen maj 6, 2010
av pernillaseverson
För att kunna göra ett urval av företag har jag gjort en uppskattning av antal företag
i mediebranschen och resonerat kring det. Det här är ett vanligt vetenskapligt sätt
45 att förhålla sig: att först ta reda på populationen för att sedan göra ett urval. För det
slutliga urvalet har jag även tittat på andra sätt, pga att det finns rätt mycket
osäkerhet i grundstatistik för att uppskatta antal företag i mediebranschen.
Urvalsdiskussion maj 6, 2010
av pernillaseverson
Det är alltid svårt att göra ett urval. Här finns en diskussion
Det urval jag har gjort är strategiskt, inte slumpmässigt, utifrån att få många olika
ingångar till mediebransch och storlek. Jag har även gjort bedömningar
utifrån företagets agerande samt relation till Medea.
Media practice needs synthesizing research and education juni 1, 2010
av pernillaseverson
I mean that it is possible to draw together knowledge of media production both from
and to education and research, and that this shows a common movement of media
production researchers moving into a more action oriented approach, and there is an
emphasis for students in media production to learn by doing.
Henry Jenkins is very clear with his reflection in practices, with the focus on
academic being a fan and doing research on this, and now more and more moving
this into education. Mark Deuze is very happy, quoting the following review of his
book Media Work, on his blog:
”There are very few training programmes, academic or otherwise, that can
adequately prepare people for work in the convergence culture described by Deuze,
making his book all the more valuable.” (http://deuze.blogspot.com/ 2010-05-31)
In education, teaching media production, involves often producing media content;
media-making. Students are offered key readings like Deuze. Media Work, and
Hesmondhalgh (2006) Media Production. A key reading for both students and
scholars is Chris Patersons and David Domingos “Making Online News”, from the
perspective of “news production sociology”. The book is described as “A toolbox for
professionals, scholars and students” (http://www.makingonlinenews.net/the-book/).
And the participatory aspect is also present, see for example Nico Carpentier and
Benjamin De Cleen’s Participation and Media Production: Critical Reflections on
Content Creation.
I am both a researcher and a teacher. It is sometimes hard, and almost never
productive, to draw a line between my research-based time and my teaching-based.
46 Both practices involve understanding and navigate in a responsible way in
participatory culture and journalistic practices.
Media Practices and Participatory Culture juni 1, 2010
av pernillaseverson
This is a paper for the Working Group for Media Production Research of the
International Association for Media and Communication Research, 2010
Please, comments, views, other – thank’s!
Title: Media practices and Participatory culture - Studying how social
media influence daily work practices
This paper is a bit playful outline of a study of how social media influence daily work
practices. I approach this from the themes of media practices and participatory
culture.
With social media I mean Twitter, Facebook and such. A more academic definition
points to the fact that social media are social networks sites:
We define social network sites as web-based services that allow individuals to (1)
construct a public or semi-public profile within a bounded system, (2) articulate a list
of other users with whom they share a connection, and (3) view and traverse their
list of connections and those made by others within the system. The nature and
nomenclature of these connections may vary from site to site.
(http://jcmc.indiana.edu/vol13/issue1/boyd.ellison.html)
What I try to do in this study is to give examples of social connections and social ties
that are expressed in the micro blog tool Twitter.
In this study, I am interested in media as practice, in the sense of what Nick Couldry
(2004) suggests and what Mark Deuze (2009) leans on: “to see how media in fact
are used and appropriated in the organization of everyday life” (Deuze, 2009:469). I
see participatory culture as in the sense that a more participatory culture is
emerging, what Jenkins (1992, 2006, 2009) and Deuze (2006) are proposing.
What I study and show in this work in progress, takes a somewhat different (or
narrower) road. Jenkins goes from fandom (1992) to convergence (2006) to learning
(2009). Deuze takes the route of discussing participatory aspects and approaches
linked to journalism (2006) and media as practice (2008). Both Jenkins and Deuze
discusses and analyses participatory culture using producer and consumer roles for
revealing changes is media practices and roles.
My interest is how social media influence daily work practices for different producers
within new media. My boundaryblurring flux is among the producers, be it new
47 media entrepreneurs, journalists or mass media executives. My suggested blurring,
or intertwining as I want to describe it, is among the professional producers of
media. Studying social media and its influences on daily work practices show how
media professionals, co-create and network.
What I try to do is to study participatory culture in social media, where social media
is seen as a meeting place between different types of new media professionals. I do
this because of the context I am in.
Contextualizing a sphere of blurring boundaries between academy and industry
To be able to understand and make meaning of this paper, there is a need for
acknowledging the study taking place in blurring boundaries between academy and
industry. Or put in other words… an important epistemological underpinning in this
paper, is that of situated knowledges (Haraway, 1988). I challenge ‘the god-trick of
seeing everything from nowhere’ (Haraway, 1991:189), by revealing from where I
see certain things.
Knowledge is specific to a particular situation. I, as a producer of this media text,
become answerable for how I see and produce and influence things. The
institutionalized knowledge production in this paper takes place at Medea
Collaborative Media Initiative and School of Arts and Communication at Malmö
University, and co-financed by the European Union.
My work as a researcher is formally placed at a research center called Medea
Collaborative Media Initiative. This center started January 1 2009, and focus new
media built on co-production between academic researchers and other actors outside
the university: companies, organizations, institutions and individuals.
In my contract half of my time I am a senior lecturer in Media and Communication
Science at the School of Arts and Communication. The school has mostly practicebased educations, ranging from Interaction Design, to Stage Production,
Experimental Media Production, Graphic Design, Media and Communication,
Literature Science etc.
Both mileues are heavily influenced by the possibility of letting artistic approaches
influence more critical analytical ones, and the people doing this are mostly the same
at both places. Both are also part of Malmö University, a little more than 10 year old
University, with a profile of playing a central role in the transformation of Malmö
from industrial town to centre of learning, oriented towards multidisciplinarity and
activity-based pedagogy.
The study in this paper is part of my research project: understanding local media
actors participatory innovation practices. It as a 3 year EU financed project on
innovation and innovative mileues, with the goal of creating a media cluster, called
Media Evolution. My part is about Research & Development, enhancing
understanding of local media actors participatory innovation practices. Of specific
importance is: what kind of interests in and motives for co-production activities exist
and why and how is that relevant for Living Lab-projects?
48 One part of the project is about concept exploration. How is it possible to understand
the meaning of participatory innovation practices? Another part of the project is to
deal with direction-finding activities. What kind of participatory innovation activities
are desirable and what is needed for these activities to take place.
This means studying following aspects:
Local innovation infrastructure
Daily work practices
Challenges
Practices for dealing with challenges
Collaborative strategies and practices
The method is case based and comparative. To understand participatory innovation
practices, several empirical cases are studied:
1. A literary study of research on innovation and new media.
2. An ethnographic study of industry events on innovation and new media
3. Interviews with local innovation infrastructure actors involved in Media
Evolution
4. Mapping local media companies
5. A workshop with local media companies and university members for
developing a new media program.
6. Interviews with 20 media companies, sampled from dimensions large/small,
traditional media/new media, different line of business. Interviews conducted
at different levels within the company.
7. Using social media for understanding discourses on challenges for media
industry.
Main part of the project is the interview study of media companies, which will be
carried out during 2010. For this paper, empirical base is mostly number 6 and 7.
As you see the blurring boundaries between academy and industry consists of a
certain view on knowledge production for new media. In academic publications this
is talked about and discussed in different ways.
Epistemological discussions are found in Helga Nowotny, Peter Scott and Michael
Gibbons Re-Thinking Science. Knowledge and the Public in an Age of Uncertainty
(2001). They also have a chapter in Carayannis and Campbells book from 2006,
Knowledge Creation, Diffusion, and Use in Innovation Networks and Knowledge
Clusters, the approach is the one of knowledge society, needs knowledge economy,
innovation through creation, diffusion and use of knowledge. Methodological
discussions are found in participatory action research, where William F. Whyte’s
article from 1989, Advancing scientific knowledge through participatory action
research, is important. This has reached a more prominent position in the movement
of open innovation, as in Eric von Hippels Democratizing innovation, where the
participatory aspect concerns bottom up-knowledge creation for both democratic and
business reasons.
Social Media is Studying Media Practices as reflection in practices
49 After this contextualizing of the study, it will come to no surprise to you that I find
that dealing with media production analysis in new media, makes it more urgent for
a meta reflection on the researcher as media practitioner and co-producing
knowledge and development.
This starts with my standpoint of situated knowledge, is linked to the thoughts of
Manuel Castells in his latest book Communication Power and linked to the empirical
fact that I as a researcher take active part as a (more or less powerful) node in
different kinds of networks:
Therefore, rather than looking for territorial boundaries, we need to identify the
sociospatial networks of power (local, national, global) that, in their intersection,
configure societies […] to use Beck’s characterization, we have to start from
networks to understand institutions (see Beck, 2005). (Castells, 2009:18)
What I mean is that I see a certain value of studying and taking part of the learned
elite in social media, treating it as creating cultural communities around media
development. You can see the link to Bourdieus social capital. It’s about social
structures and networks. One argument of social capital is that social networks are
the foundation (Lin, Cook and Burt, 2006).
What I am into is mostly Twitter. This is because of what boyd and Ellison (2007)
states:
What makes social network sites unique is not that they allow individuals to meet
strangers, but rather that they enable users to articulate and make visible their social
networks. (boyd and Ellison (2007)
[…]
On many of the large SNSs, participants are not necessarily ”networking” or looking
to meet new people; instead, they are primarily communicating with people who are
already a part of their extended social network. To emphasize this articulated social
network. (ibid)
I see Twitter as articulating this.
I am also using Twitter myself: twitterpersona @pernillaseverso. This means that
studying Twitter then is studying media practices as reflection in practices; ie seeing
research practice as part of the media practice studied, where reflection on practices
moves into reflection in practices.
Here I would like to present how this makes sense, acknowledging what can be
called ‘the learning link’.
The learning link
With the learning link, I mean that it is possible to draw together knowledge of
media production both from and to education and research. Media production
researchers are moving into a more action oriented approach, and there is an
emphasis for students in media production to learn by doing.
50 The learning link draws our attention to the fact that I am both a researcher and a
teacher – most of us are. Both practices involve understanding and navigate in a
responsible way in participatory culture and media practices.
Schön (1983) suggests that we can engage in reflection in one of two ways; either
by ‘reflecting on action’, after the experience, or by ‘reflecting in action’. This is in
line with thoughts in ‘participatory action research’ and ‘learning by doing’.
I have mentioned Henry Jenkins before. Let’s take hin as an example. Jenkins was
very clear with his reflection in practices, with the focus on academic being a fan and
doing research on this, and now more and more moving this into education. Let us
also take Mark Deuze as an example, that I have also mentioned. Deuze is very
happy, quoting the following review of his book Media Work, on his blog:
”There are very few training programmes, academic or otherwise, that can
adequately prepare people for work in the convergence culture described by Deuze,
making his book all the more valuable.” (http://deuze.blogspot.com/ 2010-05-31)
In education, teaching media production, involves often producing media content;
media-making. Students are offered key readings like Deuze’s book Media Work, and
Hesmondhalgh (2006) Media Production. A key reading for both students and
scholars is Chris Patersons and David Domingos Making Online News, from the
perspective of “news production sociology”. The book is described as “A toolbox for
professionals, scholars and students” (http://www.makingonlinenews.net/the-book/).
And the participatory aspect is also present, see for example Nico Carpentier and
Benjamin De Cleen’s Participation and Media Production: Critical Reflections on
Content Creation.
Especially interesting to use, with my preference of participatory culture, media
practices and the learning link, is to explore the aspects presented by Henry Jenkins
and his group on digital media and learning
(http://newmedialiteracies.org/files/working/NMLWhitePaper.pdf). I mean that their
work can illustrate concrete aspects of participatory culture that both new media
producers and journalists deal with today on a daily basis. It reveals key areas for
research oriented towards knowledge as learning processes in media development.
Adapted to this study the questions I will deal with are:
o
What kind of affiliations exists?
o
What kind of expressions are being produced?
o
What kind of collaborative problem-solving are being used?
o
What kind of flows of media are produced and used?
All this leads up to a participatory collaborative approach on new media practices.
Analytical result discussion
This analytical discussion of results is in the making. What you see here is the first
tentative results of a what can be described as a qualitative content analysis of
Twitter-talk. This means that I conduct some form of qualitative text analysis of my
51 Twitter flow, guided by some rules conducted in a systematic fashion. I do this in an
ethnographic approach, which online can be described as netnographic approach:
doing ethnography online.
The experiences I have of the studied phenomena, Twitter talk, are documented in
using a research diary, making certain Twitter searches for certain issues and
persons. The persons I follow are chosen by first identifying local media actors, then
expanding to national twitter persons that many of these local media actors follow.
After that I every Friday get suggestions for more people to follow, the so called
“follow Friday”, with hashtag #ff and #ffs (the “s” for Sweden). Today, June 1st, at
19.47, I follow 222 people and I am being followed by 223 people, among my
followers are some of the main characters in Swedish media industry.
The period from October 2009 until as today, June 2010, I have asked and talked
about: what is happening in media, what are you doing, this is what I am doing,
what do you think?
For this paper I have made a guided reading and searching using the themes from
Jenkin’s group:
o
What kind of affiliations exists?
o
What kind of expressions are being produced?
o
What kind of collaborative problem-solving are being used?
o
What kind of flows of media are produced and used?
In this analytical result discussion I will give you an overview of what I can see and
think. For every aspect you can go to my blog where I give you the examples so far
and will keep on building a bank of empirical examples. In my presentation I will give
you a glimpse of my Twitter flow, where we can discuss what you can see.
An overview show that:
• Different kinds of affiliations exist: Affiliations are often work-related, in being
co-workers. They can also be friends from IRL. Affiliations can also be
interest-related: technology/sports/music/education. Many people use Twitter
for being able to get in contact with different kind of expertise.
• Different kinds of expressions exist: Expressions that are being produced are
gratefulness, pride, selfrighteousness, advice, insight from different areas.
Values and norms are about transparency, sharing ideas, being positive.
Overall it is a magnificent conversation about making “old” media understand
“new” media.
• The kind of collaborative problem-solving that is being used is discussion,
debate and advice. It can be about issues about laws (copyright). It can also
be about technology. A third aspect is about finding the right person for
problem-solving.
• The flows of media that are produced and used are written text, photos,
videos, sound/music. Sharing is caring, and this goes for all media forms.
Being a part of my Twitter flow, there are extreme examples of an increasing
intertwined media world where both new media professionals and journalists take on
52 a role of making sense of media development, and also leading how this
development should be done. Almost all persons have a blog and tweet about their
view on new applications, new directions from media companies, news about legal
matters on digital media.
Social media can function as a professional meeting point for a public conversation
between journalists with an interest in digital media and new media technology
professionals going public with their thoughts on new media development.
They share some and differ some in values and ideals and established editorial
norms such as objectivity and expertise. One divider is transparency and whether
making payment walls for digital content, and the view on how new media is good
for society.
Critical voices are seldom heard at Twitter. Twitter is the safe haven for all the
discussions on that “social media is good and do good”. All are in favor of Google
and Google things. Mac is preferred towards PC. Hacker ideology prevails.
Affiliations are made because of similar ideology and different experiences and
competences that can be traded. Journalists get inside information, “correct
information”, on the possibilites of digital media, new media professionals get a
discussion and arguments for consequences of new media and journalism, and
society, and democracy.
There has also been discussions on what is the difference between a journalist
writing on new media in the newspaper, and a new media professional writing about
new media in blogs. Books are written together, anthologies bringing together,
making the affiliations, the produced expressions and collaborative problem-solving
on digital media an even more established form in “the book”.
My last comment in this paper (it is now 19.50 June 1st) is that differences are bigger
between users and media practitioners, than between media practitioners. And I am
a media practitioner, yes I am.
References
boyd, d. m., & Ellison, N. B. (2007). Social network sites: Definition, history, and
scholarship. Journal of Computer-Mediated Communication, 13(1). Available at
http://jcmc.indiana.edu/vol13/issue1/boyd.ellison.html
Carayannis EG, ed., Campbell DFJ, ed. (2006) Knowledge Creation, Diffusion, and
Use in Innovation Networks and Knowledge Clusters. A Comparative Systems
Approach Across the United States, Europe, and Asia. Praeger Publishers
Carpentier N and De Cleen B (eds) (2008) Participation and Media Production:
Critical Reflections on Content Creation. Cambridge Scholars Publishing.
Couldry N (2004) Theorising media as practice, in Social Semiotics 14 (2).
Deuze M (2006) Ethnic media, community media and participatory culture, in
Journalism vol 7: 262-280
Deuze, M (2008). Corporate Appropriation of Participatory Culture, in Carpentier, N,
Livingstone, S (eds.) Participation and Media Production: Critical Reflections on
Content Creation. Cambridge Scholars Publishers.
Deuze, M (2009) Media Industries, Work, Life, in European Journal of
Communication vol 24; 467.
53 Haraway, D (1988) Situated Knowledges: The Science Question in Feminism and the
Privilege of Partial Perspectives, in Feminist Studies, pp. 575–599.
Haraway, D (1991) Simians, Cyborgs and Women: The Reinvention of Women. Free
Association Books.
Hesmondhalgh, D (ed.) Media Production. Open University Press, 2006.
Jenkins H, Clinton K, Purushotma R, Robison AJ, Weigel M (2006) Confronting the
Challenges of Participatory Culture: Media Education for the 21st Century. An
occasional paper on digital media and learning by The MacArthur Foundation, MIT
Press. Available at http://digitallearning.macfound.org/atf/cf/%7B7E45C7E0-A3E04B89-AC9C-E807E1B0AE4E%7D/JENKINS_WHITE_PAPER.PDF
Jenkins, H (1992) Textual poachers: Television fans & participatory culture.
Jenkins, H (2006) Convergence Culture. New York: NYU Press.
Jenkins, H (2006) Fans, bloggers, and gamers: Exploring participatory culture. NYU
Press.
Jenkins, H and Deuze, M (2008) ‘Convergence Culture’, in Convergence 14(1):
Lievrouw, L (2004) What’s changed about new media?, in New media and Society, 6
(1), 9-15.
Lin N, Cook K, Burt RS (2006) Social Capital: Theory and Research. Routledge.
Mitchelstein E and Boczkowski PJ (2009) Between tradition and change: A review of
recent research on online news production, in Journalism, vol. 10: pp. 562 – 586,
Nowotny H, Scott P and Gibbons M (2001) Re-Thinking Science. Knowledge and the
Public in an Age of Uncertaint. Polity Press.
Pinch, T (1996) The Social Construction of Technology, in Fox R (1996)
Technological Change. Harwood.
Schön D (1983) The Reflective Practitioner. Basic Books.
Whyte WF (1989) Advancing scientific knowledge through participatory action
research, in Journal Sociological Forum, 4 (3).
Hur gör vi information till kunskap i en realtidsvärld? Hur bildar vi oss bäst? juni 2, 2010
av pernillaseverson
Det här är mitt inlägg i Moving Images bloggserie om realtidswebben. Stafettpinnen
fick jag av http://blogg.sydsvenskan.se/gatu/2010/05/19/roligt-spel-eller-blodigtavling/Anton Johansson och efter mig kommer Andreas Ekström som kommer att
skriva om var våra gränser på realtidswebben går och hur vi hela tiden verkar skjuta
den framför oss.
Jag är forskare och lärare på Malmö högskola. I princip kan man säga att mitt jobb
är att syssla med information, kunskap och bildning. På många sätt kan man säga att
min roll ändras på grund av realtidsfenomenet.
I realtidsvärlden gäller det att jag jobbar samtidigt som det kommer in mängder av
ny information hela tiden. Det innebär att jag ser till att hålla mig uppdaterad under
tiden som det händer. Jag förutsätts ha förmåga att svara på händelser som händer
nu.
54 Dagligen känner jag av spänningen ”mycket och nu”, som är en viktig orsak till varför
realtidsfenomenet är så intressant. Mängder av information finns tillgänglig nu, nu
och nu. Hur hanterar vi ett sådant fenomen? Vad kan vi göra för att handskas med
ett enormt informationsflöde där vi måste veta vissa saker nu på direkten?
Realtidsfenomenet eggar också fram en spänning mellan ”samtidens och realtidens
bildningsideal”. Det är det som Sir Ken Robinson talar om: att i en digital värld inse
att tid är överallt där livet är organiskt, inte linjärt. Fortfarande finns det behov av att
bilda sig inom hur människor och världen fungerar och kunna ta ansvar för sin
kunskapsutveckling (fritt efter Högskoleverket om bildning). Samtidigt kräver ett
ansvarstagande för sin kunskapsutveckling att klara av att hantera stora mängder
information och hitta ”rätt”. Robinson menar att det organiska innebär att
utbildnings-institutioner behöver ersätta likformighet med individanpassning som
paras med hänsyn till passion.
Det här synsättet, på förändringen från industri till jordbruk som metafor för
kunskapsutveckling, kommer att påverka alla utbildningsinstitutioner. Inte minst min
egen.
Mitt eget sätt att pröva forskning som jordbruk och möta realtiden är att försöka
analysera och prata om och publicera kunskapandet medan den så att säga är varm.
Jag har kommit fram till att jag prövar att prata om ”cirka-resultat”. Om jag tar
tempen på forskningen, vad säger den nu? Vad säger resultatet, cirka? Vad får jag
får reaktioner, kommentarer, idéer? Hur kan detta spilla tillbaka på cirka-resultatet
och den fortsatta kunskapsutvecklingen, inte bara för mig utan för andra grödor på
gården?
Du kanske tänker att jag på det här sättet bara bidrar till informationsberget. Men
jag ser det som att jag bidrar till informations-gödselstacken. Genom att lägga ut
cirka-resultat ger jag näring åt andras passionerade projekt. Det fina i kråksången är
också att jag genom reaktioner från andra får ta del av deras erfarenheter. Det här
hjälper mig att navigera bland all kunskap som finns eftersom varje person som
kontaktar mig har mängder av kontakter i sin tur. Det här har att göra med tankarna
bakom kollektiv intelligens och nätverkssamhället. Det är alltid någon som vet något,
se till att ha många någon. Då är det förödande att stänga ute någon med relevanta
erfarenheter, om det månde gälla företag eller akademi.
En del av lösningen på hur vi lär oss bäst, kan vara en syn på kunskap som
erfarenhetsbaserad. Det betyder att vi genom att prata om och utbyta erfarenheter
inte hamnar i ringhörne-mentaliteten av vi mot dom, eftersom alla har erfarenheter
som mer eller mindre är olika. Status-markören av akademisk kunskap (eller för den
delen företags kunskap) som bättre, är av ondo. Det syftar mer till pragmatisk
avgränsning än till faktisk utveckling.
En organisk kunskapsutveckling utifrån erfarenheter betyder att du lyssnar på och
pratar med erfarenhet av det du vill veta mer om. Du navigerar själv. Du utgår från
din passion, eftersom det är där drivkraften för kunskapsutveckling finns. Du skulle
55 förstå att det som är värdefullt för mig inte behöver vara värdefullt för dig. Det skulle
också finnas plats för kreativitet om vi utbyter olika erfarenheter.
Min syn är baserad på det relationella och att kunskap är det som händer mellan
människor, ett sorts kunskapande. Därför ville jag nu berätta om mina erfarenheter
som forskare. Därför vill jag prata med er om era erfarenheter. Därför, kommentera
gärna och vi ses på Moving Images. //Pernilla
Trackbackar
1. ”Hur bildar vi oss bäst?” (bloggserien, del 5) « Moving Images 2010
2. “Hur bildar vi oss bäst?” (bloggserien, del 5) : Media Evolution
3. “I realtid” (bloggserien, del 6) : Media Evolution
4. “Realtime and journalism” (bloggserien del 8) : Media Evolution
5. “Nothing’s new, everything’s new!” (bloggserien del 9) : Media Evolution
Draught for ”How to have an audience that care’s at all” juni 7, 2010
av pernillaseverson
This is a draught for a paper to the conference Journalism’s Next Top Model: Meeting
the Cost of Journalism Tomorrow 8th and 9th June, 2010. Time ran out because of
sick leave (knee surgery) for Pernilla and extreme work load for Joakim. Probably
this paper will be rewritten in more depth for one of the journal’s on innovation and
journalism.
Title: How to have an audience that care’s at all
ABSTRACT
Influential researchers and journalists have with crunching numbers and illustrating
examples presented that it almost impossible for news journalism to make business
of charging for content. In this article we, a new media professional and a media
researcher, argue that this is the actual reality we are dealing with today. The
question to ask then is therefore: if so, what’s next?
Next step is to really deal with what ‘the value of journalism’ is? This mean that the
question ‘who will pay for what sort of journalism in the future’ needs to be
rephrased to asking ‘how to have an audience that cares at all’?
A model for this quest is that: 1) Organizations based on journalistic practices start
from the existing operation and from there develop useful services: this will minimize
the risk of too much diversity drains energy and the risk of ‘many streams make a
big river’ where the math does not add up. 2) Organizations be sensitive for
experiences so far: even if there is a will to pay, this does not mean that you have to
charge. Do not let value and where the money come from be set as a causal link. 3)
Organizations initiates and develops collaborative strategies and practices with a
diversity of media producers and academics oriented towards user driven innovation:
56 this will minimize the risk of a collective wishthinking for, for example large
organizations.
To show how this can be done we draw on two experiences from Sweden: partly
from an innovation and development company for the daily newspapers business
(Mindpark) and partly from a research insitute on new media a co-production
(MEDEA Collaborative Media Initiative).
PAPER
Introduction
Influential researchers and journalists have with crunching numbers and illustrating
examples presented that it almost impossible for news journalism to make business
of charging for content. Let us give a few different examples here.
Clay Shirky is an important expert on economics and the Internet. He personifies a
necessary intertwining of being both inside academia and business at the same time
in digital media. He is both an adjunct professor in NYU’s graduate Interactive
Telecommunications Program, and consulting business clients like Nokia and the
BBC. one of the best examples from Shirky, comprising his arguments on business
models for news papers, is his blog post Newspapers and Thinking the Unthinkable:
”The unthinkable scenario unfolded something like this: The ability to share content
wouldn’t shrink, it would grow. Walled gardens would prove unpopular. Digital
advertising would reduce inefficiencies, and therefore profits. Dislike of
micropayments would prevent widespread use. People would resist being educated
to act against their own desires. Old habits of advertisers and readers would not
transfer online. Even ferocious litigation would be inadequate to constrain massive,
sustained law-breaking. (Prohibition redux.) Hardware and software vendors would
not regard copyright holders as allies, nor would they regard customers as enemies.
DRM’s requirement that the attacker be allowed to decode the content would be an
insuperable flaw. And, per Thompson, suing people who love something so much
they want to share it would piss them off”.
Crunching numbers can also be found in for example the american magazine Forbes,
concentrating on business news, financial news and market analysis. One of many
articles on the theme trobled business models for newspapers, is Newspaper Ad
Decline Accelerates.
Another perspective is academic evaluations of the journalism model of today, in a
global comparison. In the article The Future of Journalism and Challenges for Media
Development. Are we exporting a model that no longer works at home? the logic of
privately owned is questioned with the economic argument of declining advertising
income, and a possible solution is ”legal reform, civil society involvement, enhanced
professional capacity, strengthened institutions that support media freedom and
development of technical media infrastructure”.
57 In this paper we, a new media professional and a media researcher, argue that this
is the actual reality we are dealing with today. The question to ask then is therefore:
if so, what’s next?
The value of journalism
Next step is to really deal with what ‘the value of journalism’ is? This mean that the
question ‘who will pay for what sort of journalism in the future’ needs to be
rephrased to asking ‘how to have an audience that cares at all’?
Do we know what audiences value today? We mean that we don’t, and that the
knowledge we have of from other approaches to value and journalism is inadequate.
Today we know a lot about what journalists value today. Within academia a lot of
journalism studies discuss professional self-perception of journalists. A well
illustrating example is Deuze (2005), who points to how objectivity has been seen as
a prominent aspect here, in the meaning of ‘fairness’, ‘professional distance’,
‘detachment’ or ‘impartiality’. Deuze also mentions editorial independence as an
ideological value, that “functions to legitimize resistance to (as well as enabling
piecemeal adaptation of) change” (Deuze, 2005:449), and having a sense of
immediacy, have a sense of ethics and legitimacy are third and fourth aspect.
We also know a lot about that journalism is changing and is challenged. Deuze
again: “Living up to the characteristics and potential added value of multimedia and
multiculturalism challenges perceptions of the roles and functions of journalism as a
whole” (2005:454).
We can also say that we know a lot about the wish for finding and creating working
business models for journalistic content. Here there are countless examples of
consumer studies. Many are consultant reports.
But few studies point to analyzing “value of journalism” trying to negotiate what
journalism can be worth between journalists and its audiences.
The negotiations between journalists and its audiences are instead very prominent
for digital media’s technological aspects in so called usability studies. This goes
especially for studies of user experience and online journalistic services. One study is
The influence of familiarity and usability on loyalty to online journalistic services: The
role of user experience . Another study is Developing practical tools for user
experience evaluation: a case from mobile news journalism.
But interesting enough, there has been little interest for finding out how to have an
audience that cares at all.
Paying for relevance
There is a quite understandable reason for this divide between journalists and
audiences: a perceived risk that a consumer orientation will bring on an unwanted
influence on objectivity, impartiality etc. One illustrating example is the chapter from
Marc Cooper Hyper-Commercialism and the media: the threat to journalism and
democratic discourse.
58 But we claim that a quest for how to have an audience that cares at all, will bring a
more constructive and creative possibility to try to understand and try who will pay
for what sort of journalism in the future.
This is talking about value from the point of relevance. This is about not starting with
negotiating the amount, considered to be a fair and suitable equivalent for
something else. It is more about diving into worth in usefulness or importance to the
possessor. What is considered worthwhile or desirable?
First assign relevance, then value. Because it is about relevance for rather than value
of. The only form of relevance that journalism studies has approached is cultural
relevance.
One similar approach that we argue for is the study talked about in the article From
Credibility to Relevance. Towards a sociology of journalism’s ”added value”. Here the
authors show different analytical approaches to how news organisations connect with
the audience: institutional connection, market connection and public connection.
their argument is that public connection will be more useful: ”This approach needs to
be informed by the key sociological concepts of networks, habits and interests”.
What kind of relevance can we be talking about? The problem is if we ascribe
relevance. Relevance can only appear in the making. This is an important lesson
from usability theory and studies.
Useful services from core
Organizations based on journalistic practices start from the existing operation and
from there develop useful services: this will minimize the risk of too much diversity
drains energy and the risk of ‘many streams make a big river’ where the math does
not add up. / here more examples will come from Experiences from an innovation
and development company for the daily newspapers business (Mindpark), and from
Experiences from a research institute on new media a co-production (MEDEA
Collaborative Media Initiative)/.
Value is not the same as money
Organizations should be sensitive for experiences so far: even if there is a will to pay,
this does not mean that you have to charge. Do not let value and where the money
come from be set as a causal link.
Experiences from an innovation and development company for the daily newspapers
business, Mindpark, published May 14th 2009. The example of the tabloid
Aftonbladets and their paywall service Plus. They have 150 000 followers who now
pay 29 dollars per month. It gives a turnover on approximately 50 million. For
another newspaper, we must make use of ”conversion”. How many of Aftonbladet’s
visitors choose to subscribe. We can take Aftonbladet weekly figure of 4.3 million
unique visitors and counting a conversion rate of around 3.5%. (All margins of error
in calculating counts up, chances are that the conversion rate is in fact around 3%)
Thus, 3.5% of the readers of aftonbladet.se on select Plus. Then it is easy to enter
and develop Kiaindex. With numbers from May 2009, it would look like this for a
number of media houses in Sweden:
59 - sydsvenskan.se 317 643 * 0.035 = 11 000 * 29: – = 319 000: stocked
- hd.se 169 993 * 0.035 = 5950 * 29: – = 172 550: stocked
- smp.se 74 633 * 0.035 = 2612 * 29: – = 75 748: stocked
A major newspaper like Sydsvenskan would thus earn just under 4 million a year. A
smaller, as for example Smålandsposten would almost hurricane up to one million.
We often accuse the ad model to be poor in income, but what can we say about
this? Since I still have not touched on this item the other side of the coin. What costs
are associated with a pay-wall. It is not just about expensive technology, but about
people who will make the selection, significantly higher standards of customer
service when you have paying customers, and in all probability also specially
purchased materials (look behind, plus the wall to see what I mean).
Experiences from a research institute on new media a co-production (MEDEA
Collaborative Media Initiative). Value can be small value, crowd funding. Not many
experiences with money, instead experimenting with other values, trying to increase
social value. Here are some examples of that.
A Living Lab experiment is investigating together with Herrgårds Kvinnoförening how
jobless women from different countries (Afghanistan, Iraq, Iran, Bosnia, etc) could
become a stronger resource for the community. What can the value be? For
example, started a cooking class for unaccompanied refugee children. In the next
phase the lab will examine how short films (in which women share their practical
tips) can be a support for young people when they post their transit period in Malmo
moving on to different parts of Sweden.
A Living Lab experiment is also investigates strengthening peoples designing skills –
the value of making – making workshops on different themes. For the one day
workshop on lamps and lights, the goal was that ever participant would be able to
have designed a lamp of their own.
A Living Lab experiments with the value of collaborative storytelling. The goal is that
users ”will take part in the production to a much greater extent. The fans of the film
are, at this stage in the production, encouraged to contribute with thoughts, ideas
and stories”. This is combined with crowdfunding application Flattr.
A Living Lab experiment is to enhance the value of live music concerts with mashing
professional with amateur content.
/summarizing discussion/
Collaborative practices minimize wishthinking
Organizations initiates and develops collaborative strategies and practices with a
diversity of media producers and academics oriented towards user driven innovation:
this will minimize the risk of a collective wishthinking for, for example large
organizations.
60 Experiences from an innovation and development company for the daily newspapers
business (Mindpark). An adaptation is: Innovate on the net and make it a little. Copy
from colleagues. Go for new ways, such as with Google Ad Manager or OpenX. Dare
to use and external sales networks such as Tradedoubler. Give Google’s text ads
have a chance, According to IRM, it is still the ad form that increases the most. Dare
to trust that the network function. Packaging and talk long runs with the customer,
but also say that there are no binding agreements. The customer can feel secure in
that he can jump off when he wants and you may be a reason for continuous talks.
Dare to go in with low prices, and increase as the customer sees power – quite
simply, lower the threshold. But the important thing is attitude. Raising his gaze from
the red figures and faith in the network as a solution and not part of the crisis
Another example of a collaborative practice that minimize wishthinking, is to try the
willingness to pay, with for example donations.
This can be done as following:
Go to to PayPal.se and make an account.
Go to ”Webbsidebetalningar”, click ”Sälja enstaka objekt”, choose ”Donation” and
create your button.
Place the code in the appropriate place in your page templates.
Write a story and tell us what your fans can do to help your survival.
Experiences from a research institute on new media a co-production (MEDEA
Collaborative Media Initiative). Our experiences are that collaborative forms with a
user orientation focus on collaboration and that many different things can come out
of a project: knowledge, ideas for products, more than exact list on how to do to
earn money: ”Researchers and external partners are engaged together in a specific
co-production process by directions and aims that are jointly specified to be of
mutual importance, yet at the same time accommodate the multiple agendas that
are in play”.
This is what can be called a lab approach, a collaborative environment with different
media producers, academics and users are interacting.
Another example is the value discussion in the article Consumer Co-creation and
Situated Creativity where the value of co-creation is creativity, ie making possible
new creations with many people involved in process.
/discussing. ending with shirky quotation/
Quotation from Clay Shirky: ”No one experiment is going to replace what we are now
losing with the demise of news on paper, but over time, the collection of new
experiments that do work might give us the journalism we need”
(http://www.shirky.com/weblog/2009/03/newspapers-and-thinking-theunthinkable/).
61 Om intervjuerna juli 2, 2010
av pernillaseverson
I projektet studerar jag 20 olika företag. För helhetsbild av studien, med urval och
intervjuguide, se här.
Företagen intervjuas på olika nivåer. Det gäller särskilt medelstora och stora företag.
Mindre företag tar jag beslut efterhand på hur många jag ska intervjua. Totalt
kommer jag att hinna maximalt 60 intervjuer under projektets gång. Jag
kompletterar även intervjuerna med deltagande observationer på själva företaget,
kring något särskilt intressant tillfälle (t ex ett möte, en webbomläggning, etc).
Intervjuerna är djupintervjuer så kallade kvalitativa samtalsintervjuer. Det betyder att
jag närmar mig situationen utifrån ett intresse för just intervjupersonens
erfarenheter. Det är den faktiska intervjupersonens beteende och motiv som står i
centrum. Jag utgår från att personernas erfarenheter ger värdefulla utsagor om
verksamheten i stort.
För att genomföra de kvalitativa samtalsintervjuerna använder jag mig av en
semistrukturerad, eller, halvstrukturerad intervjuguide. De teman som jag använder
mig av är:
1. Personen
2. Företaget
3. Utblick; Verksamhetens sammanhang
Mitt mål är att med intervjun kunna förstå vilka utmaningar som företaget står inför,
hur man möter utmaningarna med med olika typer av forskning- och
utvecklingsarbete, samt förhållningssätt till akademi i detta.
Varje intervju börjar med att jag presenterar mig och projektet, vad intervjun ska
användas till, att det är konfidentiellt och en fråga om jag får lov att spela in
intervjun.
När det gäller frågor om personen, börjar jag intervjun med att fråga ”Hur skulle du
vilja beskriva en vanlig dag på jobbet? Berätta vad du gör”. Jag frågar även vad som
är mest givande med att jobba med idag? Vad som är svårast att hantera idag?
Temat kring företaget innebär frågor som ”Hur skulle du vilja beskriva företaget?
Relation till övriga branscher?”. Beroende på intervjupersons funktion i företaget
ställer jag också frågor om att beskriva vad företaget fakstiskt gör och vem som gör
vad. Det här temat innehåller också frågan: ”Har du något favoritexempel på varför
företaget är viktigt i dagens medielandskap?” Ibland ställer jag den frågan i form av
”Vad är er kärnverksamhet?”.
Det ena utblicks-temat är att jag frågar intervjupersonen om hon/han ”Kan beskriva
verkligheten som företaget agerar i i stort?”. Jag följer upp den här frågan med
”Vilka strategiska beslut ser du? Vilken framtid ser du? Vilka arbetsformer ser du?”.
Den andra utblicken gäller specifikt nya/digitala medier och samproduktion
(samarbete mellan näringsliv och akademi). Här ber jag att intervjupersonen
62 beskriver nya/digitala medier? Jag frågar om samarbete mellan näringsliv och
akademi. Beroende på om forskning och utveckling kommit upp tidigare som hur
man möter utmaningar, frågar jag också om det här.
Överlag jobbar jag mycket med uppföljningsfrågor av typen: hur, fler exempel, väd
tänker du på då?
Målet med en kvalitativ samtalsintervju är att intervjupersonen ska få styra mycket,
det gör att jag har min intervjuguide, bockar av och anpassar under samtalets gång
så att jag täcker in temana.
Varje intervju spelas in och läggs som mp3-filer på en skyddad plats på högskolans
server. Jag sparar också på två andra ställen.
Medieaktivism/Medieaktivitet pågår #SSWC juli 13, 2010
av pernillaseverson
Genom Sweden Social Web Camp (SSWC), en unconference om den sociala webben,
verkar Sverige ha fått det som Maria Jacobson tar upp i en artikel från 2008:
medieaktivism som en social rörelse.
Det som syns i dokumentationen från SSWC, är att det är en kollektiv kraftsamling
för att skapa och dela kunskap om digitala medier på olika sätt. Frågorna gäller
yttrande- och tryckfrihet, demokrati, rättigheter, kultur- och konsumtionsklimat,
medial rättvisa osv. SSWC utmärks av stark vi-känsla, ett engagemang i en konflikt
och en önskan att utmana systemet. SSWC framstår som en process där människor
utan formell makt går samman och försöker påverka makthavare för att genomdriva
förändringar eller skapa uppmärksamhet kring frågor och konflikter som har med
digitala medier att göra.
Det pekar på att SSWC är en social rörelse, en kunskapsrörelse för att förändra
värderingar.
Låt mig ge ett konkret exempel. Många deltagare från SSWC 2009 pekar på
betydelsen av Anders Mildners tal. I talet pratar Mildner om att etablerad makt alltid
kommer att erbjuda motstånd, att det är en kamp som pågår och ”vi får skärpa oss
om vi ska ha en chans att vinna den”. Kampen gäller lagar, där det är ett krig mot
Internet i betydelsen ”krig mot människor”, och ”det känner vi, och det är därför vi
är så engagerade i den här frågan”. Mildner uppmanar att kollektivet att skapa
något helt nytt och och vi kan göra det tillsammans – skapa något av värde.
Om det är så att SSWC:s ambitioner är att vara medieaktivism som social rörelse,
kan det vara värt att uppmärksamma två saker:
63 En sak är det som Maria Jacobson tar upp i sin artikel att ”en konflikt, eller ett
missnöje, inte alltid räcker för att mobilisera och efterhand har andra faktorer
identifierats som viktiga för att en rörelse ska bildas. Politiska möjlighetsstrukturer,
organisering, alliansstrukturer och ”framing”-processer är exempel. Framing innebär
att det kollektiva agerandet föregås av en slags gemensam tolkning av vad man vill
förändra”.
En annan sak är de lärdomar som dragits från feministisk aktivism. Lärdomarna
handlar om att för att åstadkomma förändringar krävs insikt om att det inte finns
någon strukturlös grupp, lika lite som det finns en objektiv nyhetshistoria, värdefri
vetenskap eller fri ekonomi. Det gäller att om alla ska ha en möjlighet att delta måste
strukturen vara explicit, inte implicit. Reglerna för beslutsskapande måste vara öppna
och tillgängliga för alla. Det innebär också att organisera sig på ett demokratiskt sätt.
Eller så är SSWC ett ställe för att träffa trevliga människor och prata. För medieaktiva.
Akademiker-­‐jävel utan hatt december 6, 2010
av pernillaseverson
Idag döper jag om den här bloggen till att vara min dagbok.
Jag kommer från det som kallas ”studieovan miljö”. Det betyder att jag är den första
i min släkt som började på universitetet. Nu har jag disputerat i det
samhällsvetenskapliga ämnet medie- och kommunikationsvetenskap och är forskare
inom högskolevärlden. Jag är en akademiker-jävel utan hatt.
Jag tänker mig att jag mumlar något varje vecka av den här typen…
Det har varit en hel del administration den här dagen. Börjar bli riktigt irriterad på att
vi fortfarande har betygsrapportering på papper fastän vi använder digitala system
för att återrapportera till studenterna.
Sedan var det måndagsmöte på forskningsinstitutet. Det blev en hel del prat om
kommande julfesten. Idag är sista dagen för att anmäla sin partner. Vi behöver
kanske spisplatta till glögg, vem har, får vi mm. Vegetariskt alternativ? Ja! Festen
börjar kl 19.
Som vanligt blir det återrapporteringar om konferenser folk varit på. Det är liksom
vår legitima kontakt med omvärlden.
Annars blev det som alla andra dagar ändringar. Skulle egentligen intervjua en VD
idag, men han fick ett kundmöte och jag fattar ”business before research”.
64 Tänker att jag vill också vara VD, för Research och säga ”Du, jag har fått ett möte
här med viktig vetenskaplig kunskap. Det är några artiklar här med rykande rön.
Och, oj, nu kom ett call for papers för en stor tidskrift”.
>> här byter jag från http://pernillaseverson.wordpress.com/ till
http://wpmu.mah.se/mip
Open innovation and Collaboration December 6, 2010 · 0 comments[edit]
in Beta Results
In the project Local Participatory Innovation Practices, I among other things study
conferences and events for media development that has to do with the triple-helix
thesis. In this text I present some thoughts deriving from these experiences.
In innovation studies open innovation is the paradigm of today. Professor Henry
Chesborough and others, in this way links user innovation to a company context:
how to work with a more open process of innovation, collaborating with users and
others. Being open to external ideas as well as internal ideas and processes.
One expression of the high status of open innovation is that the European Union has
created a digital platform, http://www.openinnovation.eu/ “to contribute to the
development and knowledge diffusion of the concept of open innovation in the
European business community”.
The openess is, not surprisingly, not totally open. There are editorial aspects on
many levels. Only business (Chesborough). Only EU countries. Only some academics.
Only some companies. Only some individuals.
At Chesboroughs centre for Open Innovation, one has started the Berkely Innovation
Forum, “an exclusive membership group consisting of carefully selected corporate
Directors who are deeply involved in managing innovation within their company.
Current members include a number of technology companies, such as HP, Cisco, SAP
and GE”.
Conferences and events for innovating media can be seen as opening up for internal
and external ideas, and at the same time creating an exclusive membership group.
This tension between inclusion and exlusion is by no means new, it the case of all
actions: what to do, with whom.
I think it is especially interesting to understand the inclusion and exclusion of open
innovation. In what way are ideas from different fields meeting in these contexts?
How is an exclusive membership group created?
65 I have chosen 5 conferences/events to discuss this. They are local/global,
academic/business, bottom-up/top-down. My story is chronological. See it as field
trip reports.
In June 2010 I attended the conference Moving images, this year about real time as
a phenomena. It took place at Malmö University. One academic was in the program,
and almost none in the house. The main message was to let different success
individuals from an entrepreneurial and social media field meet. Our exclusive
membership was created by the fact that we were there and were able to be active
participants during the day (tweeting, talking with each other). On the relationship
between academia and business, media development is so fast that slow academics
do not understand (have experiences of) the “new” open innovation?
In August 2010 I attended Sweden Social Web Camp (SSWC), an unconference on
social media. It took place on a small island in the south of Sweden. Different ideas
that met was the of mixing small companies and big companies. Also present were
politicians, because of election time. Many of the people present on Moving Images
were also attending SSWC. Our exclusive membership was created by the fact that
we made the conference: filling the grid with sessions. On the relationship between
academia and business, there was one academic – me. Among the participants the
need for deeper knowledge came from being an intellectual, gathering the
knowledge needed, more than relying on academics to do this.
In September 2010 I attended RIPE, a conference on Public Service Media After the
Recession. It took place in London. The conference is an example of where
government and academics collaborate to “rescue” public service media. One day
was spent at BBC. Different ideas that met was mainly researchers from different
parts of the world, exchanging ideas on how locality, regionally, nationality
influenced an understanding of public service media. There were lot’s of contacts
between government and academics – none with companies. One company was
present as keynote speaker, that was a spokesperson for Google UK. Even so,
comments on collaboration was that collaboration was inhibiting and still made this
conference possible. Our exclusive membership was created by being an academic,
helping out. That was the main relationship between academia and business that
was staged.
In November 2010 I attended Geek Girl Meetup in Malmö, an event on focusing on
female rolemodels and networks within digital media and entrepreneurship. It took
place in Malmö and started with a tour in the new public service television building in
the West Harbour. Different ideas that met was a mix of companies and academics,
also students, former students. Our exclusive membership was created by our
gender and involvement in creating media innovation. On the relationship between
academia and business, there was an interest in doing a meetup at Malmö
University. The academics there were all involved in collaboration with companies.
In November 2010 I attended the conference Innovation in mind, a large conference,
financed by Region Skåne. It took place at Lund University, as an important part of
66 the new Vice-Chancellors way of strengthening the University as an innovative place.
Different ideas that met was lot’s of people working at university and from triplehelix organizations. Our exclusive membership was created by us being there,
getting edited knowledge – and also – different from last year – round table
discussions. On the relationship between academia and business, there was
interweaving relations. Participants were both, rather than either or. Both a company
and a PhD students. One participant told me he saw himself as a “pracademic”; a
practitioner and an academic.
In November 2010 I attended the conference Room for work, a conference on work
science with a section relating it to digital media development. It took place in
Norrköping, at The Museum of Work, co-financed with a research foundation. This
conference was quite different from the others, at a museum for work. Here
academics were telling people how to understand work. In the audience there were
retired people, dropping by to ask questions. One researcher, Susanna Toivonen,
used material as www.stateofthefuture.org and from consultant firms as Kairos
Future. Susanna also showed a video of google, as a way to make concrete a
possible work place. Here media business stands as an image of the office of the
future. One of the lecturers uses Overhead projector. History is present and linked to
the present. A critical view on media development is also presented by Lars
Ilshammar, as a critique towards a researcher called Barlow, as a symbol for the
evangelists. Not that “information wants to be free”, instead what should society do?
I hope that these tentative sketches of experiences are seeds to understanding open
innovation as co-producing of knowledge, where there should be insightful ethical
negotiation based more on articulated awareness of power on collaboration.
Tagged as: collaboration, conference, open innovation
Grassroots Innovation December 16, 2010 · 0 comments[edit]
in Academia/University,Companies,Government
simple organizations, complex practitioners
This project is based on funding from the European Union for strengthening
innovation and innovative environments. Hm… might not be the most expected
introduction to a blog post on grassroots innovation, but that is what is going on.
The thing is that when strengthening innovation, grassroots innovation is the perfect
phenomena to understand innovation in the context of networked society.
In the discourse of innovation we see new stuff popping up to illustrate this: user
driven innovation, open innovation, social innovation, democratic innovation, cultural
innovation.
What is going on is this:
“What is needed instead is a framework around a heterarchy of strategies. The locus
of decision making is no longer hierarchical and corporate, business and functional
67 strategies are far more interdependent and interlinked than they have been in the
past” (Chakravarthy and Henderson, 2007)
If we look into more research on grassroots innovation there historically seems to be
an orientation towards development (sustainability, social change, NGO’s, citizenship)
or technical system development (open source, crowdsourcing).
But what Chakravarthy and Henderson show is that strategies for innovation needs
to be around av framework of heterarchy. This has been done in the context of
organizations or urban planning. Some reseach point to changes in the relation
between structure and agent, like Pina and Rego (2010) that ask for “simple
organizations, complex practitioners”.
A re-thinking of the triple helix-thesis seem to be especially important for business
within the creative/cultural industries.
Tagged as: grassroots innovation, heterarchy, triple helix
Why this project exist February 23, 2011 · 0 comments[edit]
in About project,Academia/University
The question why is always interesting and hard at the same time. Why does this
project exist? Why on earth put one researcher on studying local participatory
innovation practices? Why?
Answering this question on project relevance I will use the words of Helga Nowotny,
Peter Scott and Michael Gibbons:
Reliable knowledge can become socially robust only if society perceives the process
of knowledge production to be participative. This, in turn, depends upon a reciprocity
in which the public understands how science works, but, equally, science
understands how the public works. This enhanced mutual understanding needs to be
guided by a vision, supported by appropriate images as well as transparency about
how they have generated and by whom.
Tagged as: innovation, knowledge production
Approaching the ‘co’ March 2, 2011 · 0 comments[edit]
in About project
This project has a lot to do with ‘co’ as it being placed at MEDEA, a centre of coproduction, and its focus on media, innovation and participation.
68 In this text I will think a bit about the ‘co’ and its link to Mode 2 research.
New knowledge production refers to a novel way of scientific knowledge production.
It is what Gibbons et al (1994) and Nowotny et al (2001) mention when they bring
forward the thoughts on Mode 2 research: academia as co-production. Where Mode
2 research is context-driven, problem-focused and interdisciplinary, Mode 1 research
is investigator-initiated and discipline-based. This would point to that Mode 2
research processes are more co-operative, and participative, as Reason (1999)
proposes. This would also mean that there is an ‘intentional interplay between
reflection and sensemaking on the one hand, and experience and action on the
other’, as Heron and Reason (2001, p 179) claim.
New knowledge production is linked to ‘new media’, i.e. information and
communication technologies; digital media. New media is associated with more
possible of interaction and participation than ‘old media’, often comparing mass
media as top down with networked media as bottom-up. Hine (2006) suggest, that
technology development is facilitating new ways of doing science. Jenkins
(forthcoming on Transformative Work) builds on concepts of convergence and
participatory culture, and declares possibilities of transformative work where the
‘aca-fan’ and academic activism are new interactions.
I start with the phenomena of ‘co’, as something acknowledging ‘a distinct shift from
a culture of autonomy to a culture of accountability’ (Nowotny et al, 2005:42) and as
something empirically based. Being part of a co-production academic setting since
August 2009, this text and my work can be called a self-reflective scientific
participative work, or what Nowotny (2005) name as co-evolution, a more integrated
system society-science interaction.
New knowledge production has as many discourses on ‘new’ been criticized for not
being new, as something that has been there all the time just more or less in
different places. I use them as ‘reflective essayes’ (Nowotny, 2001) as valuable
analytical propositions for how to think and do co-production from a knowledge
production perspective.
Approaching the ‘co’ in this context means making acquaintance with different
attachments. So far I have mentioned co-production, co-operative, co-evolution. Coproduction is traditionally associated with the making of a film or television
programme which is produced by several organizations. In this case it is supposed to
signal knowledge production where academic institutions are making knowledge
together with organizations and persons outside academia. Co-operative is furthering
this production perspective by implying working or acting together toward a common
end or purpose. Best highlighter in this triple is co-evolution, as ‘reciprocal
interactions between agents and processes to form co-evolutionary dynamics’
(Garnsey and McGlade 2006:10).
The foundations for the ‘co’ can be found in the meanings of dialogue. On a common
sense-level dialogue means a conversation between two or more people where there
69 is supposed to be an exchange of ideas or opinions. The opposite of dialogue is
monologue. Compare this with Mode 1 and Mode 2 research, where Mode 2 research
is supposed to be integrated system society-science interaction; a conversation with
exchange of ideas or opinion.
Another relevant attachment to ‘co’ in this context is co-creation (Winsor, 2005;
Ramaswamy and Gouillart, 2010) and co-design (King et al, 1989; Seybold, 2006).
Both concepts are used in the context of knowledge production with a stronger focus
on creativity and innovation value. This interest in collective creativity has its
foundations in Pierre Lévy’s work on collective intelligence (Lévy, 1999). Embodied in
concepts such as open source, user generated, open innovation, sward intelligence,
crowd sourcing etcetera. The argument is that knowledge societies and networked
societies need collective intelligence ‘use collaborative work as a mean to develop
collective intelligence’ (van Weert: 31).
In my work as a researcher I use the concept collaborative to go into empirical depth
of co-evolution. My main argument is that collaborative naturally embodies both a
positive and a negative meaning of co-evolution. To collaborate is to work with
another or others on a joint project, but it can also be to cooperate as a traitor, an
enemy occupying one’s own culture/nation/country. With ‘collaborating’, I want to
pay attention to not only the how of collaboration but also noticing collaboration for
what and for whom and with which consequences? Being collaborative cannot be
just for it’s own sake. To be able to make meaning of situations of collaboration it
must also involve articulating resistance.
Coming close to the ‘co’ is looming around the proposition of a collaborative turn,
and recommending a focus on the methodological necessities of collaboration as a
performative act. This intends adding a layer to the ethics of cyberspace (Hamelink,
2000) with the ethics of collaboration. How are we to ethically deal with digital
media’s participatory possibility as researchers? How are we to resist the
individualistic mode and at the same time recognize the self?
Tagged as: co-creation, co-evolution, co-production, collaboration
Exploring Twitter as a network site for research on and in social innovation June 28, 2011 · 1 comment[edit]
in Academia/University,Beta Results,Publications
This is an abstract for the conference NordMedia 2011 being presented in August. In
my work in this project I study local participatory innovation practices. A lot of
people and institutions are wondering and pondering on where innovation takes
place and how to understand different forms of innovation. In this paper I try to
show how deeply involved we as academics are in the ‘swamp’ of social innovation
and how social media is relevant. This paper is written for academia, I will adapt it to
other contexts Fall 2011. Comments and thoughts are much appreciated.
70 Abstract
Title: Exploring Twitter as a network site for research on and in social innovation
Doing research on and in social media highlights the complexity of seeing a
researcher as something outside of a media practice. In this paper I articulate and
explore my own research presence in social media, framing it in the context of doing
research on (and in) ‘social innovation’. I argue that social media tools in fact can be
seen as a social innovation of it’s own. Using the microblog tool Twitter I engage in
different forms of practice: 1) following my followers social innovation activity on
Twitter 2) asking my followers for social innovation examples on Twitter 3) conduct
searches for social innovation on Twitter. Discussing production of this scientific
knowledge I touch upon social circumstances surrounding social innovation. I
present the ability of Putnam’s research on civicness to understand and explore
possible value of social media practice in this context. Results implicate an intricate
ongoing weaving of connecting practices, what I describe as themes of ‘crosspollinations’, ‘personal as political’ and ‘dynamic communities’. I claim that the
established norm of reciprocity and the forms it can take, is especially interesting to
explore more for doing research on and in social media.
Tagged as: social innovation, social media
Network by doing > testing beta results September 14, 2011 · 0 comments[edit]
in Academia/University,Beta Results,Companies,Government
Drawing on tentative results from six months work during 2009-2011, I will test the
idea of “network by doing” by creating an event that takes place September 21st
2011.
This event aims at connecting different women networks by, during a couple of
hours, engage in Arduino-prototyping.
It is an effort to:
- Meet and enhance that research imply that diversity foster innovation
- Explore ‘think-do’ tank in connecting formal networks
The event is also based in beta results from ethnographies at conferences, in social
media and at companies, where tentative results show:
- There is an extreme multitude of events that are more or less similar in their form:
talks from experts and time for informal conversation between participants. Women
do not seem to be experts in digital technology.
- That social media can be a way to connect a diversity of people, and to mobilize
people to action if combined with offline events.
- That companies seem to prefer collaboration in form of “doing”, to make meaning
of exploring new things, not only thinking and talking. For companies different forms
of formal networks are important.
71 Innovation and Diversity
Innovation is not an easy concept to describe. I find this definition relevant: “The
concept of innovation is that of adopting the idea of process or innovative activities”
(Pinto, 2009).
In innovation research recent results support that diversity foster innovation. This
has grown from establishing notions of innovation as “key factor to growth and
competitiveness”, that “innovation and technological change have a critical impact on
economic development”, realizing that “the concept of innovation remains unclear
and has been an area under discussion in different approaches” and coming to terms
with that innovation is better understood as a system rather than a chain (Pinto,
2009).
So far in research, the link between diversity and innovation is something that “is
mainly addressed through the descriptive notion of niche markets” where the
approach has been that “efficiency relates positively and diversity negatively to
various increasing returns to scale in markets”. The problem with this approach is
that it “neglects the benefits of diversity in terms of realizing system improvements
through recombinant innovation or spillovers.” (Van Den Bergh, 2008).
This highlights what Leiponen and Helfat (2010) show in their study:
“Innovation is a risky business. Under conditions of high uncertainty, it makes sense
to ask: how can firms maximize their chances of success? In the context of
innovation activity, there is a longstanding answer: safety lies in numbers and in
variety of attack (Jewkes, Sawers, and Stillerman, 1958). In other words, search
broadly.”
Van Den Bergh (2008) show results that diversity “fosters the necessary
‘recombinant innovation’ and ‘spillovers between different options’ that is needed for
realizing system improvements; i.e. “one should cherish ones failures and innovative
wastage”.
When it comes to more empirical studies of diversity and innovation, it is cultural
diversity (percentage of non-nationals in the population) that is used as an indicator
(see Florida, 2005). In a study of Gössling and Rutten (2007), mentioned by Pinto
(2009) cultural diversity (as well as wealth, talent and density) brings “positive
impact on regional innovativeness”.
Pinto (2009) discusses diversity more broadly that cultural diversity as percentage of
non-nationals in the population. The meaning of diversity in innovation can also be
“Network organizations, e.g. search for partners that posses competencies different
from their own (Gössling et al., 2005)”.
Tsai (2009) study collaborative approaches for companies and show that
“collaborative network” promotes innovation and that “The greatest positive impact
72 on the degree of innovation novelty comes from collaborative networks comprising
different types of partners.
A version of diversity and innovation, I claim is the arguments found in initiatives and
research on do-tanks, focusing on the process of innovative activities.
Think and Do Tanks
A microform of innovation is present in so called think tanks. I will in this section
discuss the transition from think tanks to do-tanks as including diversity thinking, in
the doing of policy and networking and collaborating.
Think tanks are important initiatives for the European Union:
“The number of think-tanks in Europe has more than quadrupled in recent years, and
they have become more active and inventive at disseminating policy solutions to
decision-makers. But they are at risk of turning into lobbyists as they face issues
related to funding, autonomy and innovation.” (EurActive, 2009)
Lists of how many think tanks the European Union have, you can find here and here.
For a list on Swedish think tanks, click here.
Research on think tanks and do-tanks is not very well developed. I have only found a
few, and if you have any suggestions, please let me know!
The idea of think tanks is that it should function as “a research communication
‘bridge’” for policy work (Stone (2007). Stone is quite critical of think tanks:
“The phrase ‘think tank’ has become ubiquitous – overworked and underspecified –
in the political lexicon. It is entrenched in scholarly discussions of public policy as
well as in the ‘policy wonk’ of journalists, lobbyists and spin-doctors. This does not
mean that there is an agreed definition of think tank or consensual understanding of
their roles and functions. Nevertheless, the majority of organizations with this label
undertake policy research of some kind. The idea of think tanks as a research
communication ‘bridge’ presupposes that there are discernible boundaries between
(social) science and policy.”
For Stone do-tanks mean distinguishing between different forms of think tanks: “socalled scholarly ‘ink tank’ /…/ against the activist ‘think-and-do tank’”:
“There is also the phenomenon of the ‘think-and-do tanks’. That is, institutes initiate
and support the implementation or execution of community programmes, policy
trials, evaluation of programmes, monitoring, and so forth. Some institutes also
engage in ethics training, delivering in-service courses, producing TV documentaries,
or capacity building.”
For Valaskakis (2010) “‘think tanks’ have to be followed by ‘do tanks’ that come up
with appropriate action plans”; thay act at different levels:
“At the think tank level, it is very important to connect the dots, discover patterns,
uncover unsuspected links and, conversely, to note explicit and implicit uncouplings,
73 turning points, which are often not discernible to the naked eye, yet very real. Based
on this idea, we must look for cross-cutting currents and not just investigate vertical
silos. At the ‘do tank’, strategies must be based on a realistic assessment of what can
be done and in what time frame. As such, they must be distinguished from mere
‘wish lists’ or vague recommendations in defence of motherhood and apple pie. In
light of the above, the most important question ahead is not identifying the myriad
challenges ahead, but how well we, as Homo sapiens are equipped to face them. In
my view, this boils down to one question which is likely to become the central issue
for decades ahead: How can we explore better ways of managing our world and
seeking alternative methods of global governance?”
Saturated in the do tank-level is the line of thinking from Dewey on Learning by
doing: that we learn from putting ideas into action. I also see strands from actionresearch, design-research and practice-based research (both from art and from
social work).
Initiatives using the concept “do tank” look very different. Medea, the research
center I am active at, has been doing do tanks here, in form of different coproduction projects. One can also see Medea’s initative for a FabLab, Fabriken, as an
effort to create a do tank. At School of Arts and Communication, where I do my
teaching there has been several experiments with for example sewing circles for SMS
embroydering.
One well-known do tank is this from The New York Law School:
“The Do Tank strives to strengthen the ability of groups to solve problems, make
decisions, resolve conflict and govern themselves by designing software and legal
code to promote collaboration. Tools alone cannot create a culture of strong groups.
Hence Do Tank projects address the role of legal and political institutions, social and
business practices and the visual and graphical technologies — what we term the
“social code” — that may allow groups, not only to foster community, but to take
action.”
Creating an Event
In the study by Pinto (2009) results point to the need to “originate actions adapted
to each specific context”. The event, Network by Doing, is an example of exactly this.
The context is Medea, where we experiment with different forms of thinking and
doing.
This event is focusing on exploring the aspects of networks and collaborating by
doing digital prototyping.
The event has grown from different established personal contacts. Me, Charlotte
Uhler and Anna Oscarsson have met at Geek Girl Meetups in Malmö. The networks
involved in organizing are: Nätverket Göran, Geek Girls, Medea.
Geek Girl Meetup is a network focusing on “geek girls interested in web, technology
and innovation”:
74 “Geek girl meetup is an un-conference for geeky girls interested in web, code and
business development. Our goal is to create new netwoks and elevate female role
models in the industry. And have fun of course. We do that by letting each
participant share there knowledge with others. That’s how you create great
conditions for exchanging knowledge.” It is the local for Öresund that we cooperate
with, and who invite this network.
Nätverket Göran is an “an informal network for women who want to share
experiences and get tips on how to achieve balance in life, between leisure and
work”. The network aim to “can help each other, both with practical tips and by
creating a platform for exchange of ideas”.
Medea, is a research center focusing on collaborative media. The formal Medea
network consists of a list of organizations that we collaborate with. At Medea the
imeediate network is collegues. Like Geek Girl and Nätverket Göran, Medea is
involved in different social networked activities. Facebook, Twitter, email lists
etcetera.
Social networked media has been used to connect a diversity of people, in inviting
people to the event. During the event we will learn from Clara Leivas, a female
student, through a facilitated lab on making Arduino prototyping. It will be group
work where competences will be mixed.
Expectations of “Network by doing” is the same as for The New York Law School’s do
tank: to close the “capability gap” by inspire to take action. For me it will also mean
creating more insight to how do tanks kan be understood in relation to innovation
and networks. More will be written on this matter after the event.
See you!
References
Leiponen A and Constance E. Helfat (2010) Innovation objectives, knowledge
sources, and the benefits of breadth. Strat. Mgmt. J., 31: 224–236.
Pinto, Hugo. “The Diversity of Innovation in the European Union: Mapping Latent
Dimensions and Regional Profiles.” In European Planning Studies 17, no. 2 (February
2009): 303-326.
Stone (2007) Recycling bins, garbage cans or think tanks? three myths regarding
policy analysis institutes. Public Administration Volume 85, Issue 2, pages 259–278,
June 2007
Tsai, KH (2009) Collaborative approaches for companies, See Collaborative networks
and product innovation performance: Toward a contingency perspective Original
Research Article Research Policy, Volume 38, Issue 5, June 2009, Pages 765-778
Valaskakis, K (2010) The case for global governance. Technological Forecasting and
Social Change Volume 77, Issue 9, November 2010, Pages 1595-1598
Van Den Bergh (2008) Optimal diversity: Increasing returns versus recombinant
innovation, in Journal of Economic Behavior & Organization Volume 68, Issues 3-4,
December 2008, Pages 565-580
75 Research ethics September 30, 2011 · 0 comments[edit]
in About project
In academic research, ethics is an important part of the work conducted. There are
several books and articles on the matter. In Sweden one important guideline for
research ethics comes from the Swedish Research Council.
This project is one part of MMSS1 FoU focusing on a study of local participatory
innovation practices. Here I have three field studies:
- Media Events
- Social Media
- Interviews with companies
In media events I analyse all official material from the organizer, mostly from the
conferense web site. I also make use of my own experiences from the event, as field
notes. I do not use any conversations with any participants from the events. Only the
official presentations from the conference speakers is referred to.
In social media I analyze Twitter focusing on its possibilities for participatory
innovation. I follow open Twitter accounts looking and being part of the talk of
interest and following hashtags: so I do not analyze persons but what becomes talk
of interest. To publish something referring to persons tweeting I will ask for consent.
In interviews with companies, every interview has been introduced by a moment of
talk and consenting to me recording the interview and using it as confidential
material. It is only me that listens to and transcribes the material. To publish material
I go back to interview persons for consent again.
All of this has been part of my work since I started August 2009. The reason for a
blog post on the issue now, is that I am starting to try some analytic thoughts on
Twitter with hashtag #PSfoproj from the media events study. And I want to be sure
that people reading it can trust me. This post was triggered to be published one
week earlier beacuse of an article on research ethics in the local daily newspaper.
For research ethics to really work it needs a vibrant ever present discussion and
conversation. Please do no hesitate to comment and or ask questions.
/Pernilla
Meaningful communication of results October 18, 2011 · 0 comments[edit]
in About project,Beta Results,Companies
76 During these years (started August 2009) I have included communication as an
important aspect of both understanding innovation and accomplishing some kind of
collaborative knowledge production on the matter.
Starting the project I tried to explore as many communication possibilities as I could:
participating in conversation wherever I could, and was allowed and welcomed to.
In the process of ending this project, meaningful communication of its results seem
more pressing than ever.
My main result on exploring communication possibilites is that academic relevance
need extreme situated settings. It is not enough with one blog post on the main
results from my study of local participatory innovation practices. I mean, it takes a
lot of effort just to try and understand what this study is all about.
I am convinced that my results from studying media events, social media and
interviewing companies are relevant for all people involved in the swamp (or heaven)
of innovation.
I am also convinced that for me to be able to connect with these people I need to
engage in conversation – this is also a main result of evaluating my communication
exploration.
On Twitter I am present both as @perseverson and as @pernillaseverso The former,
more depersonalized twitter-personality has not been meaningful, in the sense of it
has not been making people interested in asking and knowing more about my study.
As @pernillaseverso I am both the professional and the personal Me. I have
connected with many different people, expressing interest in my research. Here I will
continue with 140 character tweets on main results, using the hashtag #PSfoproj.
I have also tried the concept of Network by Doing, exploring the Do Tank-method
and its relevance for communicating and stimulating innovation. This I will continue
with.
Another way of communicating results from this project will be in form of a workshop
with Heidi Nilsson and Sara Ponnert at Media Evolution. With my main results, in
form of a text based report (a draft in November), we will situate these results by
discussing it in relation to their knowledge of this cluster’s member companies. Our
goal is to come up with at least one relevant issue for each company. This will be
communicated to the company with an invitation to have a conversation on what this
result implicates for the company.
Hopefully this will result in meaningful communication of results, by engaging and
involving people in the relevance making process.
Tagged as: Communication, innovation, publishing, result
77