1. No category

Ø
Ù
-ØÖ×Ø
nyheter
lokalt, inrikes,
samhälle, politik,
ekonomi, utrikes
.2!!:1›, ùÚøÚÚÔ×,*,Œ"/‘
Man och
tre hundar
genom isen
9`_T`aVZfdXZg`WTdd{W$
WTWXeW}WXñ}ffñX`a_[eX`
b}D[d[^‹Y\{dWX`b}e‹`WTñ
XYfXd_[WWTñ%AT``X`ef[^^$
ef}`WhTd]d[f[e]f%
>5?C6FG58%
En medelålders man skidade på
isen mellan Hoppholmen och
Lillgrundet på Pirilöfjärden efter
klockan ett på söndag eftermiddag då isen under honom plötsligt brast. Mannen och de tre
schäfrarna hamnade i vattnet.
– Isen hade lagt sig under natten, men den var fortfarande för
tunn för att hålla mannen och
hundarna, säger jourhavande
brandmästare Jyri Jäntti.
En man som åkte skridsko i
närheten försökte hjälpa till, men
hamnade själv i vattnet en kort
stund. Tillsammans med grannarna larmade han räddnings-
verket och lyckades med hjälp
av en roddbåt och en stege hålla
mannen ovanför ytan tills räddningsverket kom till platsen.
– Vi var på plats ett par minuter
senare. Då var mannen i väldigt
dåligt skick, han var på gränsen
mellan liv och död, säger Jäntti.
Mannen fördes till sjukhuset
kraftigt nedkyld och utmattad.
Senare på dagen fördes han vidare till Uleåborgs Universitetssjukhus. På söndagskvällen var
mannens tillstånd ännu oklart.
Även hundarna räddades ur vaken. Jäntti uppger att de led av nedkylning, men såg ut att klara sig.
Polisen säger att den hårda
vinden i kombination med kölden de senaste dagarna har gjort
att isarna inte lägger sig som vanligt och manar till försiktighet.
Da\]TdñdXbeb}UTd
ñ{d`[`ñg`WXd[`Udaff
?5E@96L%Två unga pojkar greps i Nordeas fastighet på Strand-
gatan där de höll på att göra inbrott tidigt på söndagsmorgonen. Pojkarna krossade ett fönster i byggnadens trapphus,
genom vilket de gick in. De krossade även ett fönster i dörren
till Eurokangas.
Då polisen kom till platsen befann sig den ena pojken i
trapphuset och den andra försökte gömma sig under ett bord
inne i tygaffären. Polisen uppger att de två pojkarna var berusade då de greps. '1
Da^[eX`h[^^ZTf[bea_]daV]
?5E@96L%Någon krockade med en bil som stod parkerad i
korsningen av Holmgatan och Fältskärsgatan på söndag morgon mellan klockan 07.00 och klockan 09.04.
Polisen tar emot tips på telefonnummer 071-8747744. '1
!!
ANNONS
" " !
! ! Redaktören Marja Nyman har alltid reagerat med magen, speciellt på
stress.
– Då det ännu kombineras med dålig matsmältning och en lat tarm blir
följderna svullenhet och förstoppning.
Marja är en före detta utbildare inom
restaurangbranschen och en passionerad kulinarist. Till exempel under
festperioder njuter hon av hela hjärtat av god mat.
– Jag vill inte räkna varje munsbit eftersom mat är en njutning. Följderna
blev att hon inte tänkte rymmas i kläderna, det spände i midjan och hon
kände sig övermätt.
även om hon var väldigt skeptisk till
en början. Under fyra kvällar tog hon
ändå en halv tärning – och blev förvånad:
– En otrolig mängd slaggprodukter
avlägsnades ur min kropp på naturlig väg utan några bieffekter. Jag kände mig energisk och sötsuget började försvinna. Jag började också se
på hälsosammare mat och gick ner
i vikt.
Den nya midjan uppmuntrade Marja
att motionera, vilket ledde till ytterligare viktminskning.
Marja tycker att Fructolaxtärningar$ na har en saftig och fyllig smak. På
– Jag gick in i en butik och frågade resor har hon också med sig Fructoom råd. Jag blev rekommenderad laxtabletter.
Fructolax.
Från hälsokostaffärer, apotek och vaMarja bestämde sig för att pröva, ruhus. Läs mer: www.harmonia.fi
ÅTERKALLNING AV VARA
TP70027 HD PAD 4.0
ANDROID 7” 4 GB TABLET
EAN 6438114267608
Tukes har granskat TP70027 HD PAD 4.0
ANDROID 7” 4 GB TABLET och upptäckt
allvarliga sekärhets brister, som kan orsaka
ström och brand fara.
Därför återkallar vi den från marknaden omedelbart.
Konsumenten, som har köpt varan från Tokmanni
konserns affärer, ber vi genast ta ur bruk och
returnera den till närmaste affär.
Tokmanni Oy / Leena Savolainen,
puh. 020 728 5676, leena.savolainen @ tokmanni.fi
"/"”5-/ Tränar hjärnan tänka nytt
i korthet
Underteckna:
HD Pad
Modell:
WYT-00502000
Streckkod:
6438114267608
Poster paket:
HD Pad 7” Tablet
PC Android 4.0
GaTAgnAcJUgnA”^^A`GnInAAwApppnEaAU\EnaAa”.MMykMLATcTMaA`W^^A/gLMn^raLwWoAnMa]ccnLWaApWcaogwaWaToc`Inr]AnwAnA]^rnWTWIgn\Aa”
.+11
-J^l`]`m`kTlZ?dt^T^Q?kZ?^RYC[h?G?k^]JI[Cl`HRlZkTtltEkTQRJmJk`HRZ`^HJ^mk?mT`^lhk`G[J]‘
-hJHT?[[Ck?kJ^`HRkJ~JvhJI?Q`QJ^?]T[[?-dIJk[o^IldZJkT^[Ck^T^QlRT^IJkT^^JTZk`hhJ^‘
EafX`f[^^^{e$aVZe]d[heh}$
d[ñZXfXd]T`^[ññT[]dabbX`
¼[T]f[hTdXÊXjXdYd}`eb{W$
UTd`ef[WX`%DdaU^X_X`]T`
fd{`TeUadf¼_XWd‹dX^eX%
>5?C6FG58
Camilla Söderlund har i sitt arbete som speciallärare stött på
många barn med olika former av
läs- och skrivsvårigheter, koncentrationsproblem och myror i
brallan.
Och insett att skolan har begränsade resurser att hjälpa de
här barnen komma till rätta i
skolmiljön. Det går att lindra
symtomen men kärnan är svår
att komma åt.
När Söderlund för snart fyra år
sedan fick möjlighet att studera
sensomotorisk reflexpedagogik
vid ett institut i Sverige föll bitarna på plats. Med cirka 30 års
lärargärning framför sig kunde
hon inte tacka nej till det verktyg
hon blev serverad.
– Det handlar om att skapa
förutsättningar för att barnen
ska lära sig läsa och skriva, säger
hon.
Det centrala i hennes arbete är
att kartlägga aktiva spädbarnsreflexer och skapa träningsprogram som integrerar reflexerna i
kroppen. Hon söker alltså nycklar till de lås som sätter käppar i
hjulet för barnen.
7T_[^^TF‹WXd^g`W
?Tdf^{ññXdbd[_[f[hTdXY^XjXd
1)EYg[BEhrDEfgOYYEYX[h[fOU
MjfoOf_f[ggŒXX[h[fOUEY
[CMg:XgcEVEhXEDY@L[hgOYYE
OYhEjhoECUV:hgKjVVhjhU:YDEh
LEgo@fOLMEhEfŒ
1 :fYEhU:YK@cf[BVEXXEDB:ˆ
V:YgEY[CMBVOUVjXcOLhŒYDf:
X_TVOL:grXch[X>fV>gˆ[CM
gUfOogo@fOLMEhEf[hrDVOLhh:V
U[YCEYhf:hO[Ygcf[BVEX_oEfˆ
EVVEfjYDEf:UhOoOhEhgo@fOLMEhEf
:hhh[VU:g[CO:V:gOLY:VEf[CM
K_VT:VEUfELVEfŒ
1 (EyEqEf>ff_fEVgEfg[XoOL_f
[KfOoOVVOLh[CM[XEDoEhEhŒ>f
X>YYOgU:YK_DgM:fM[YEYDEV
– Alla kan ha aktiva reflexer
kvar men om de inte stör dig
finns det ingen orsak att göra något. Men om ett barn på årskurs
2 har problem med läsningen lönar det sig absolut att kolla upp
det, säger Söderlund.
Kartläggningen av reflexerna
grundar sig på kriterier som definierats av brittiska och ryska
forskarteam. En central gestalt
är Svetlana Masgutova som utvecklat en egen metod för integrering av primitiva reflexer.
6Td`_XWmyror i brallan kan ha
cfOXOhOo:fEyEqEfŒ[ggc>DB:fY
:oV_gEfDEo:f:YDf:B:fYEY
@V:fUfrcEffEgEfgOLjcc
L@f[CMgcfOYLEfŒ>fB:fYEY
U[Yhf[VVEf:fgOY:f_fEVgEX_Ygˆ
hEfM:fM_LfEYOo@EfOMT>fY:Y
U[ccV:hgOYŒ)ED:Yhf>Y:fDEgOL
hOVVgDEhh:gUEf:jh[X:hOgUhŒ
1 Xf_fEVgEfY:OYhE:jh[X:hOˆ
gEf:hgU[XXEffEyEqfEghEfY:
:hhc@oEfU:cEfg[YEYgf_fEVgEˆ
X_YghEfŒ
:fYEhU:YOYhEghrf:
gOYUf[ccgf_fEVgEfŒEhf_hhY:f
V>hh[CMM:fg@KjVVhjccXED
:hhU[Yhf[VVEf:gOYUf[ccµgOhh:
ghOVV:¶:hhDEK@fgo@fh:hhU[Yˆ
ryggradsreflexen aktiv, medan
en aktiv nackreflex kan påverka
handstilen, orsaka passgång och
göra rörelser som korsar kroppens mittlinje knepiga. Enligt
Söderlund är många medvetna
om att ryggradsreflexen kan vara
aktiva hos rastlösa barn. Men
hon upplever att FPR-reflexen
(fear paralysis reflex) är nog så
viktig hos de livliga barnen men
också när det gäller barn med selektiv mutism, det vill säga barn
som inte pratar fast de har förutsättningar för det.
– De här barnen är svåra att
CEYhfEf:gOLc@OYV>fYOYLŒUhOo:
fEyEqEfU:Y[CUg@BV[CUEf:
K[fhg:hhjhoECUVOYLŒ
1 EDgEYg[X[h[fOgUhf>YOYL
U:fhV>LLEfX:Y:UhOo:gc>Dˆ
B:fYgfEyEqEfŒ(EyEqcED:L[LEY
L_fEhhOYDOoODjEVVhhf>YOYLgˆ
cf[Lf:XXEDf_fEVgEfK_f:hh
jhoECUV:UVOEYhEYgf_fEVgEX_Ygˆ
hEfŒ,ccfEc:DEf_fEVgEfgU:c:
Yr:U[ccVOYL:fOYEfogrghEXEh
[CM:jh[X:hOgEf:fY:hjfVOL:
f_fEVgEX_YghEfŒXDEhVrCU:g
M:fX:YgU:c:hYr:K_fjhg>hhˆ
YOYL:fK_fOYV>fYOYLŒ
1 fgcECO:VV>f:fEO@VVBrˆ
EOXB:CU:gU[V:O&EDEfˆ
g_fEŒjghYjo@fDVEDOLŒ:f
T[BB:hg[XfEyEqcED:L[L
gED:YÑÏÐόfjYD:DEgOhh
ELEhK_fEh:L(EyEqjgOgEcˆ
hEXBEfÑÏÐь:fEhhY>f:
g:X:fBEhEXED)cECO:VcEˆ
D:L[LOgUh[XcEYhEYgCEYˆ
hEfjgg[fgU[V:O1:g:Œ
1 _fjh[X)_DEfVjYDxYYg
DEhhfEfEyEqcED:L[LEfXED
g:XX:jhBOVDYOYLg[XT[Bˆ
B:fO[VOU:gU[V[fO:U[Bˆ
gh:DgfELO[YEYŒ
2nOOD!YYYDOODLQQHQH
2nOOD!YYYUHçHZWè
nå. Jag har verkligen inte svaren
på allt men jag vet att FPR-reflexen spelar roll.
Söderlund talar om ”inutireflexer”.
– Barn som har dem aktiva ser
på omvärlden genom ett filter av
skräck. De har alla sinnen öppna
och kroppen är hela tiden beredd
på flykt eller kamp. Det påverkar
deras självkänsla och hela deras
sätt att vara.
FXWT` F‹WXd^g`W ringat in
problemen får varje klient ett
individuellt
träningsprogram
med rörelser. Övningarna är
tredelade:
reflexintegrering,
hjärngymnastik och rytmisk rörelseträning.
Övningarna tar fem–tio minuter och ska utföras fem dagar i
veckan. Barnen behöver oftast
hjälp av en vuxen eftersom till
exempel reflexintegreringen består av tryck på olika ställen på
kroppen.
– Vi hjälper hjärnan hitta ett
nytt sätt att tänka. Med den rytmiska rörelseträningen jobbar vi
med att skapa snabbare förbindelser till hjärnan. Medvetandet
ska kunna ta hela hjärnans kapacitet i bruk, säger Söderlund.
Klienterna gör återbesök med
fyra–sex veckors mellanrum för
att få uppmuntran, feedback och
fortsatt handledning.
Inget sker över en natt, men på
några månader brukar träningen
ge resultat. De flesta klienter har
kontakt med Söderlund i 6–18
månader.
– Jag vill påstå att det är bara i
enstaka fall som jag efteråt tänkt:
varför hände det inget mer, varför går de inte framåt, säger Söderlund.
Eftersom reflexer och hur de
påverkar kroppen är individuella gör det forskningsfältet svårt.
Speciellt den rytmiska rörelseträningen är omstridd.
Camilla Söderlund medger att
reflexerna är knöliga att testa
och är barnet spänt kan det vara
svårt att få entydiga reflexsvar.
Hon testar reflexerna varje gång
klienten besöker mottagningen
men litar också mycket på sina
ögon.
– Verkligheten är viktigast.
Om träningen verkligen gör nytta brukar vi se det också. säger
hon.
!!./#!
]?[T^‘RJ^kTHl`^Œ`m‘}
mJ[ùÚøÚøøÖ
Edit fann lusten att läsa
@[]ea__}`ñT\{_`}d[ñT{d
f[a}d[ñT9W[f?TV]gdX`Ua]$
_T^%AX`WXfZTd[`fXT^^f[W
hTd[fe}%
>5?C6FG58
När Edit Kackur var åtta år och
gick på tvåan i Språkbadsskolan
var läsningen en kamp.
– Det var jobbigt och jag hade
ingen lust att läsa. Det var också
svårt för mig att hålla i pennan, jag
tryckte på för hårt, säger hon.
Edits mamma Pia NorrbäckKackur är tacksam över att skolans lärare tog kontakt när de
märkte att läsningen inte flöt som
den skulle. Edit fick mycket hjälp
av sin lärare och specialläraren, men Norrbäck-Kackur ville
också testa i fall reflexpedagogen
Camilla Söderlund kunde hjälpa
dottern.
Söderlund kollade reflexer
och kroppshållning samt Edits
samsyn. Och hittade en hel del.
Bland annat var den asymetriska
toniska nackreflexen aktiv – den
som påverkar ögon-handkoordinationen.
– Den påverkar handens finmotorik. Du jobbar mot reflexen
och håller pennan i ett krampaktigt grepp, förklarar Söderlund.
Också den symmetriska toniska nackreflexen var aktiv, vilket
kunde ligga bakom Edits problem
att skriva av text från tavlan.
Edit och hennes föräldrar fick
ett träningsprogram som skulle
hjälpa dem integrera reflexerna
i kroppen.
F‹WXd^g`W ]a^^TWX också upp
Kackurs samsyn med hjälp av
ett bernelloscope. Edit fick se två
brickor med bokstäver på rad och
räkna upp vad hon såg. I stället
för att smälta ihop brickorna till
en bild såg Edit två bilder, vilket
bland annat berodde på att ingetdera ögat var dominant.
– Hon började läsa med ena
ögat och när hon kom till mitten
bytte hon öga. Det störde läsningen, säger Camilla Söderlund.
Edit beskriver vad hon såg:
– Jag såg dubbelt. Samma rad
låg nedanför och emellanåt försvann bokstäverna.
För mamma Pia NorrbäckKackur var ögontestet en ahaupplevelse.
– Det var super att få reda på
det. Om ögonen hoppar i mitten av raden hjälper det inte att
kämpa med läxläsningen. Vi
blev tvungna att börja i en annan ända: se till att det ena ögat
blev dominant och få en fungerande samsyn, säger NorrbäckKackur.
Genom att låta dottern följa
mammans finger i ett speciellt mönster bland annat uppifrån–ner, från höger till vänster,
förbättrades samsynen för Edits
ögon.
– Vi tränar ögonen att följa
fingrets rörelser, säger Söderlund.
Efter några månaders träning
var förbättringen uppenbar. En
dag hittade mamman Edit försjunken i en bok.
– Hon sa: mamma jag läser
min andra bok! säger Pia Norrbäck-Kackur.
Och på hösten fick Söderlund
ett textmeddelande: Edit har läst
åtta böcker under höstlovet. Söderlunds reaktion var ren och
skär lycka.
– Ett barn på årskurs 2 har så
många år kvar i skolan. Att hitta
en lösning med den här träning-
^Wa AJ]rn LM`caopnMnAn ¡]AppMa¡ Sgn nMMykMLATcTMa A`W^^A /gLMn^raL cJU `A``A +WA !cnnIEJ]
AJ]rn”a^WTp/gLMn^raLEn`GaTAIAnaUca`gpMnopM^AWnzTTMa”
"/"”5-/ en är underbart, säger Camilla
Söderlund.
De olika övningarna fick till
stånd en dominoeffekt. Samtidigt som läsningen började flyta
lärde sig Edit slå kullerbyttor
och cykla. Via skolpsykologen
kunde man konstatera att Edit
gått framåt 1,5 år på bara ett
halvt år.
Resultatet är i hög grad beroende av upprepningar.
– Det fanns perioder när vi
kom av oss med träningen. Men
det krävs inte mycket jobb, fem
minuter om dagen räcker, säger
Pia Norrbäck-Kackur.
!!./#!