1. No category

Karlstads Hembygdsblad
Å R G Å NG 1 8 NU M ME R 2
Pris 20 kronor, utan kostnad för medlem
MA J 2 0 1 1
För femtio år sedan i maj, sände Farbror Sven sin brevlåda från Karlstad.
Sven Jerrings radioröst bet sig fast i minnet. Så när jag blundar och tänker tillbaka
kan jag både se och höra honom. Lennart Fernqvist
VF-bild. Foto- Nils Almgren
SIDA 2
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Å R G Å NG 1 8 NU M ME R 2
Program 2011
TEATERRESA TILL VÄSTANÅ TEATER
GÖSTA BERLINGS SAGA
Den 29 juni är det dags för sommarens teaterresa.
Årets föreställning är längre än tidigare, 5 ½ timme, inklusive pauser.
PROGRAM:
14.00 Avresa från Norrstrandskyrkan
15.00 Information inför föreställningen
16.00-21.30 Föreställning med kaffepaus 30 min och
matpaus 50 min
PRIS ca 475:- (beroende på antal deltagare)
Anmälan till C-G Tollesby 054-52 57 34 eller Gunnar Johansson 05-18 50 35
VÄLKOMNA
INBJUDAN
till kurs i konst och antikviteter
På begäran har jag härmed ännu en gång nöjet inbjuda till nedanstående kurs.
Kursen kommer att hållas i Carlstads Konst- & Antikhandels lokaler på Ö:a Torggatan 1 i
Karlstad. Kursstart prel. slutet september.
Kursen omspänner 4 kurstillfällen om 3 kurstimmar vardera. Varje kurstillfälle är uppdelat i följande basområden: Möbler, glas & porslin, konst resp. metaller såsom silver, tenn
etc. Varje basområde kommer att innehålla gällande stilepoker såsom exvis rokoko, gustaviansk, jugend m. m. I anslutning till kursen avses resa ske till höstvisningen av Bukowskis alternativt Stockholms Auktionsverks internationella auktioner i Stockholm.
Antalet kursdeltagare kan komma att begränsas. Kostnaden per deltagare beräknas till
200:-.
Anmälan torde ske direkt till Arne Söderberg 054- 52 47 81 eller 070- 627 53 59.
Välkommen hälsar Arne Söderberg
SLÄKTFORSKNING
Våra kontakter och samarbete med släktforskaren Olle Andersson ”alsterolle” har lett till
att vi tänker starta en kurs i släktforskning om det finns intresse.
Då forskningen sker via dator är det önskvärt att man har grundkunskaper i datahantering.
Kursen kommer att samordnas med något studieförbund som har datasal men även egna
datorer är välkomna.
Kostnaden är beräknad till 800:-– 1000:- per deltagare.
Anmälan till Lennart Fernqvist 070-339 06 05 eller Sverre Nyrén 070-262 87 47
Spara sidan. Nästa nummer i september
Å R G Å NG 1 8 NU M ME R 2
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Ordföranden har ordet
“När man har trevligt går tiden fort” ett vedertaget uttryck jag gärna skriver under på. Nu har snart
större delen av vårt vårprogram avverkats och vi har endast vår- och teaterresorna att se fram emot.
Vi hade vårt årsmöte den 22 mars med ett 90-tal deltagare – helt fantastiskt tycker jag. Hoppas detta är
ett bevis på att Ni medlemmar uppfattar vår verksamhet som intressant och engagerande.
På annan plats i tidningen kan Du läsa om vårt årsmöte där det framgår att vi åter haft ett framgångsrikt
och bra år. Bokutgivningen har fortsatt att vara lyckosam och rönt stort intresse bland Karlstadsborna.
Nu gäller att arbeta vidare på den verksamhetsplan vi lagt för innevarande år. Har Du någon synpunkt
på vår verksamhet är jag tacksam om Du kontaktar någon av oss i styrelsen.
Om tillräckligt stort intresse finns kommer vi att anordna kurser i släktforskning samt konst och
antikviteter under hösten. Även våra populära sammankomster i Slussvaktsstugan kommer att fortsätta.
Efter den långa och dryga vintern och även en segdragen vår hoppas vi på en varm och härlig sommar
som ger oss möjlighet till skön och välbehövlig avkoppling. Önskar Er alla en trevlig sommar och ser
redan nu fram emot en intressant föreningshöst.
Carl-Göran Tollesby
Till sist
Kal kommer hem och ser posten ligga på köksbordet. När han ser ett brev med sorgkanter blir han
bedrövad.
- Jag tror min bror i Amerika har dött
- Det kan Du väl inte veta förrän Du öppnat brevet påpekar Ada
- Dö,ja känner lá igen brorsans handstil, säger Kal
Sveriges Hembygdsförbund har i år sin riksstämma i Karlstad den 2-4 juni
Invigningen sker i Gamla Wermlandsbankens lokaler vid Stora torget av Landshövding Eva Eriksson och Värmlands Hembygdsförbunds ordförande Karl-Axel Branzell.
Efter invigningen och första dagens stämmoförhandlingar har man
en högtidsmiddag med utdelning av utmärkelser.
Andra dagen ägnas åt olika seminarier om forskning i sin hembygd.
I Hus med historia medverkar Monica Björklund, Värmlands museum och Peter Olausson, historiker vid Karlstads universitet.
Släkt och hembygd, hos Värmlandsarkiv, där tar arkivchefen Thomas Kvarnbratt emot.
Om Att skriva lokal historia berättar bibliotekarie Eva Fredriksson
och författaren Lars Andersson.
Seminariet om alla Ut- och invandrare sker i samverkan med Sverige Amerikacentret där Svetlana Lund och Mathias Nilsson tar emot.
Kvällen ägnas åt en hembygdsfest på hembygdsgården i Ransäter.
Tredje dagen ägnas åt hembygdsresor till Värmlands Bergsslag,
Fryksdalen, Klarälvsdalen och Västra Värmland. Även en stadsvandring i Karlstad och Mariebergsskogens friluftsmuseum, som
speglar Värmlands historia, finns med på programmet.
Att bli fotograferad tillsammans med statyn av Sola i Karlstad vid älven
framför Stadshotellet, där stämmoförhandlingarna hålles, blir säkert
populärt.
Bild och text Lennart Fernqvist
SIDA 4
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Å R G Å NG 1 8 NU M ME R 2
Min lilla bit av
Romstad
Hösten 2009 kom äntligen boken
om Romstad i tryck och den blev
en stor succé.
All ära till redaktionskommittén.
Ni har gjort ett jättebra jobb.
När jag läser de olika kapitlen i
boken så kommer mina minnen av
Romstad fram, eller rättare sagt
Karlsholm. Det är väl så att när
man blir äldre och strävan upp för
karriärstegen inte är intressant
längre så kommer tankarna på
barn- och ungdomstiden. Nu finns
det tid och möjlighet att via internet få kontakt med sina gamla
skolkamrater på Västerstrandsskolan, där jag gick ht 1962 och vt
1963.
Visst är det vår tur att föra historien vidare. Vi var många barn som
växte upp på Romstad och var och
en har vi vår berättelse, så jag tänker börja.
Jag är född 1950 i Lersjön, Eda
kommun, där min far Ivan Norbäck var tulltjänsteman. När jag
var 2 år flyttade vi till en modern
tjänstebostad vid tullstationen i
Rottnemon. Nu kom vi närmare
min mor Gunvors hembygd på
Grue Finnskog, Norge. Efter 10 år
i tallskogen så kom Tullverkets
beslut att Tullstationen i Rottnemon skulle läggas ner och mina
föräldrar valde att anta erbjudandet att flytta till Karlstad där min
far var uppväxt och där hans släkt
fanns.
De första månaderna var vi
”inhysta” hos farfar och farmor i
det hus som mina farföräldrar köpt
1930 då de flyttade från familjegården Bellevue. Huset hette
Älvsborg där fanns 4 lägenheter
om 1 rum och kök, samt en brygghuskammare ovanpå tvättstugan.
Här bodde också min faster och
hennes familj samt paret Göransson på övervåningen.
Göranssons minns jag särskilt för
de bjöd mig på sega ormar som de
köpt hos Kalle i kiosken. Det var
något alldeles extra att få, för sådant fanns inte i tallskogen. Där
tuggade vi grankåda och om vi
klättrade upp för berget fanns en
liten affär som sålde hallonkola,
men det var ett för stort äventyr.
Om jag skall vara ärlig så kom det
en varubil ibland med lite av varje.
Men att flytta till storstan var en
stor förändring på många sätt och
Kalle i Kiosken glömmer jag aldrig.
Jag hade inte svårt att få kompisar
eftersom vi ofta varit på besök i
Karlstad och jag redan hade lekkamrater i området. Flera av oss
höll ihop tills vi blev vuxna och
har fortfarande sporadisk kontakt.
Under besöken hos farmor och
farfar fick jag också gå i söndagsskola. Det var pappas faster Valborg Edvardsson som höll den i
Västerstrandsskolan.
Under sommaren 1962 letade
mina föräldrar efter ett eget hus.
Till slut så hittade de ett som passade på Norra Karlsholmsgatan 4.
Flytten blev inte lång, bara ett
kvarter bort, så det påverkade inte
min skolgång.
Huset var stort och inrymde flera
lägenheter som många av husen
gjorde på den tiden. Här fanns Annas Damfrisering på bottenvåningen med egen ingång. Granne med
salongen fanns en enrumslägenhet
där det bodde två poliser. På övervåningen fanns en lägenhet på två
Å R G Å NG 1 8 NU M ME R 2
rum och kök där mina föräldrar,
jag och min lillebror Jens bodde.
På denna våning fanns också toaletten som alla hyresgäster delade.
Det kunde bli långa köer ibland på
mornarna.
I uthusets vänstra kortända fanns
ett rum med tvättställ och kokplatta. Detta hyrdes också ut. I samma
byggnad fanns ett garage, tvättstuga och hobbyrum. Efter ombyggnaden av huvudbyggnaden flyttades tvättstugan in i huset och det
gamla utrymmet gjordes om till ett
rum som användes som klubbrum
av oss barn och senare som studierum.
Under åren har det skett många
förändringar med huset. När lägenheten nere blev ledig gjorde
pappa i ordning köket och rummet. Köket på övervåningen blev
sovrum. Så småningom flyttade
Annas Damfrisering till Klaravik
och huset anpassades till ett enfamiljshus
Jag var i den åldersgruppen som
fick uppleva införandet av Grundskola i Karlstad. Därför gick jag
bara 6:e klass på Västerstrand.
Detta var innan Gruvlyckeskolan
fanns så 7:an, 8:an och 9:an gick
jag på Mariebergsskolan, dit jag
åkte buss. Det var lång väg att åka
och kändes lite konstigt när skolan
låg på ”gångavstånd” på andra
sidan älven. Under vintrarna gick
vi skolbarn på isen över älven till
Mariebergsskolan. Vi hann t.o.m.
hem till mig på håltimmar. En vinter minns jag särskilt när vi var
hem till Karlsholm och hade julgransskakning. Då skakade både
gran och hus av våra danser, mamma stod på nedervåningen och höll
i takkronan. Ja, det var mycket
lekar i både huset och trädgården
för här var det öppet hus för alla
kompisar. Här lekte både hundar
och ungar.
Visst var det annorlunda att flytta
från tallskogen i Rottnemon och
till Karlstad. Vi var vana att det
var flera mil till en affär och här
fanns affärer på nära håll. Det var
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
gjort på ett ögonblick att gå med
mjölkflaskan till K W Johnsson
och handla mat.
Trots att vi bodde i sta´n så hade
vi mycket friluftsområden att röra
oss på. Klarälven var på den tiden
så förorenad så det var för oss inget tillhåll annat än på våren när det
var dags för slommning. Regnfattiga sommardagar stank det pyton
och då gällde det att hålla sig undan. Lustenbåtarna var ett trevligt
inslag. Jag kan än idag, om jag
blundar och tänker efter, höra dunket.
Vi ungar höll nog hellre till i andra
änden av Karlsholm. Mellan Västerstrandsgatan och järnvägen
fanns det ett stort område som var
vildvuxet. Här fanns fotbollsplanen, Dicks kaninburar, gungparkerna och stordiket. På Gruvlyckan fanns det skidbackar och hela
Gräsdalen låg öde. Det enda vi
inte hade tillgång till på nära håll
det var badplats. Men med cykelns
hjälp tog vi oss till Vänern och det
var både Badberget och Skutber-
SIDA 5
get som gällde. Det var en speciell
känsla den dagen jag tog det första
doppet i Klarälven för inte så
länge sedan.
Mitt flyttlass har gått kors och
tvärs i mellansverige under många
år. Det började med att jag och
min sambo och nuv. make hyrde
en lägenhet på familjegården Bellevue. Då fanns bara boningshuset
och en bit trädgård kvar. Resten
var sålt och här fanns hyreshus
runt om. Därefter gick flyttlasset
till Örebro, Östergötland och
Smedjebacken i Västerbergslagen.
Ja, visst var Karlsholm en idyll
under min uppväxt och är väl fortfarande. Eftersom föräldrarna fortfarande bor kvar så har jag inte
släppt taget. Och nog har tanken
att återvända funnits länge. Förra
sommaren förvandlades tanken till
handling och maken jag tog steget
att lämna Smedjebacken för att
bosätta oss på Gruvlyckan.
Christina Norlander (f. Norbäck)
Foto: Privat
Jag och Gunnel Foss vid ett Karlstadsbesök under dockperioden
SIDA 6
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Å R G Å NG 1 8 NU M ME R 2
Kronprins och kungabesök vid Värmlands regemente
År 1941. För 70 år sedan. Allvarstid. Krig i Europa sedan september 1939. Finland i konflikt
med Ryssland sedan november
1939. Danmark och Norge ockuperade sedan 1940. I Sverige rådde neutralitet och beredskap. I september år 1941 ägde en fälttjänstövning rum under ett par veckor i
Värmland. Övningsområdet
sträckte sig från Säffle i söder till
Fryksdalen i norr.
”Förbimarsch i parad av i fälttjänstövningarna deltagande trupper äger rum inför HKH Kronprinsen söndagen den 21/9 kl 13.0014.15 vid tribun väster landsvägen
1,5 km nordnordväst St. Kils kyrka. Truppförbanden förflytta sig
härvidlag från Erikstad mot St. Kil
i ordning motortrupp, artilleri, in-
Förbimarschen 1941
Foto Bernhard Nilsson
fanteri och ingenjörstrupp till
fots”.Före marschen tog jag bl.a.
två foton. Det ena av regementschefen överste Fredrik Grevillius
samt Jonas Waern med regementets gula fana och svarta örn. Det
andra av kamrater ur 9. kompaniet,
Från Värmlands regemente deltog
bl.a. förband ur årsklassen. För
egen del tillhörde jag som värnpliktig 9. kompaniet. Givetvis
finns många minnen från den tiden
av allvar, gott kamratskap, fysisk
träning mm. Regementet var ett
”fotregemente”. Blev först senare
”cykelregemente”. Långa fotmarscher gav oss fin kondition.
Ett minne, så här 70 år senare, är
den avslutande delen av fälttjänstövningen, med besök av och förbimarsch för dåvarande kronprinsen,
sedermera konungen Gustaf VI
Adolf.Av ett pressmeddelande
framgick bl.a. följande
Överste Fredrik Grevillius th. och Löjtnant Jonas Waern med regementets
gula fana med den svarta örnen
Foto Bernhard Nilsson
Å R G Å NG 1 8 NU M ME R 2
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
SIDA 7
som i avvaktan på uppställning
betraktar deltagande stridsvagnar.
Efter världskrigets slut år 1945
inträdde en period av ”Kalla kriget”. Erfarenheter analyserades.
Försvaret förstärktes.
År 1953 besökte Kung Gustaf VI
Adolf regementet. Regementschef
var då överste Sven Holmberg.
Den 29 juni på eftermiddagen tog
konungen emot militärbefälsstaben, försvarsområdesstaben, förband ur I2 och A9, hemvärnsförband och frivilligorganisationer på
Norra exercisfältet.
År 1974 besökte Kung Carl XVI
Gustaf Värmlands län under två
dagar (9-11 september).
Vilopaus. Fr.v. Bror Olsén, Olof Emilsson, Karl Arne Bornehag,
Hurd och Olof Nordenberg.
Förmiddagen den 9 ägnades åt
mottagning på kaserngården av
inneliggande förband, militär och
civil personal, hemvärns- och frivilligorganisationer, regementets
kamratförening och regionsmusikavdelningen. Regementschef var
då överste Per-Sune Wallin.Vad
framtiden bär i sitt sköte vet vi
inte. Ett torde dock vara säkert,
alla människor har en gemensam
önskan om FRED, FRIHET OCH
VÄLGÅNG.
Bernhard Nilsson
På marsch med Bengt Högström i
täten, sedermera känd bankdirektör i
Karlstad
1953. Konung Gustav V1 Adolf hälsar frivilligorganisationerna.
SIDA 8
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Karlstads Hembygdsförenings årsmöte 2011
Årets årsmöte hölls som vanligt i
Betlehemskyrkans lokaler, den 22
mars.
Prick kl 18,30 hälsade föreningens
ordförande Carl-Göran Tollesby
alla välkomna till årsmötet. CarlGöran uttryckte stor glädje över
att så många hade hörsammat kallelsen. Därefter hölls en parentation över avlidna medlemmar. Sedan förklarades mötet för öppnat.
Detta var föreningens 18:e årsmöte.
Till ordförande för mötet valdes,
med acklamation, Kjell Fredriksson, och som vanligt svingade han
klubban med glimten i ögat.
Dagordningen godkändes och
strax var det dags för styrelsens
representanter att bekänna färg.
Verksamhetsberättelsen för år
2010 inleddes av Carl-Göran som
redovisade styrelsens syn på året
som varit. Ingen nämnd och ingen
glömd, av alla medlemmar som
lägger ner åtskilliga timmar i ideellt arbete till Hembygdsföreningens fromma, men ett särskilt tack
riktade han till Herrhagscirkeln för
utgivning av Herrhagsboken. Boken har till dags dato slagit alla
tidigare rekord i försäljning och
intresse. Gammelgårdsgruppen
måste också framhållas för sitt
stora och fina arbete. I skrivande
stund så planeras det redan för
årets julmarknad i Mariebergsskogen. Båda dom sist nämnda grupperna har starkt bidragit till årets
fina vinst.
Resultat och balansräkningen redovisades som vanligt av föreningens kassör Inger Falk. Årets
positiva resultat hänger samman
med försäljning i Gammelgården
samt bokförsäljning, förklarade
Inger.
Mötet gillade vad de såg och hörde. De positiva kommentarer som
mötesordförande Kjell Fredriksson
särskilt framhöll om verksamhets-
Å R G Å NG 1 8 NU M ME R 2
Ovan:Olle Andersson ”alsterolle”
berättar med ett bildspel om
släktforskningskurser.
berättelsen och dess ekonomi ”bra
resultat, starkt bokslut och en fantastisk balansräkning” värmde säkert alla närvarande. Allt ovan
klubbades med sedvanlig snabbhet
och styrelsen beviljades med acklamation, ansvarsfrihet.
Valberedningen hade denna gång
en lite enklare uppgift då man beslutat att inte ersätta avgående
funktionärer (två till antalet).
Till ordförande för kommande
verksamhetsår (2011) föreslogs
och valdes Carl-Göran Tollesby.
Kerstin Sundelöf avtackas av Carl-Göran Tollesby
Å R G Å NG 1 8 NU M ME R 2
Omval och nyval av alla föreslagna funktionärer var närmast en
formsak. Namn och befattningar
finns på sista sidan i denna tidning.
Verksamhetsplanen för 2011 fastställdes sedan Carl-Göran redovisat denna. Under paragrafen övriga frågor tackade Carl-Göran för
förtroendet att få leda Hembygdsföreningen ytterligare ett år, men
han passade på att uppmana medlemmarna till lite större engagemang i föreningen då medelåldern
i arbetsgrupperna och styrelsen
stiger sakta men säkert.
Carl-Göran Tollesby avtackade
Kjell Fredriksson som önskades
välkommen tillbaka nästa år. Vidare avtackades också avgående
funktionärer, Kerstin Sundelöf och
Gunnar Engstrand (ej närvarande).
Kerstin fick välförtjänt blommor
och presentkort efter 16 år i styrelsen.
Innan smörgås- och bullfaten dukades upp och rensades, så höll
allas vår ”alsterolle”, Olle Andersson, en kort introduktion i släktforskning med dator. Olle kommer
att hålla en kurs i detta kära och
intressanta ämne under hösten.
Olle är aktiv i Värmlands Släktforskarförening och står för layoten i dess tidning, Värmlands
Anor. Egen bärbar dator underlättar för deltagare.
Hembygdsföreningen bjöd sedan
på kaffe, fralla och mazarin till
alla ca 90 närvarande.
Därefter var det dags för kvällens
andra fördragshållare, Per Berg-
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
grén, Per som efter ett antal år som
ålderman i Carlstads-Gillet har
arbetat fram ett föredrag med bildspel, om varför Carlstads-Gillet
bildades. Anledningen var att stadens styrande ville riva kvarteret
Almen och där bygga en polisstation. Då startades Carlstads-Gillet
år 1944, för att rädda kvarteret
Almen vilket man också, som alla
nu vet, lyckades med.
Pers föredrag började långt innan
år 1944 med många intressanta
händelser i Karlstads historia. När
föredraget avslutades var vi tillbaka i vårt århundrade. Per passade
också på att ”tycka till” om att vi
behöver en ”Turning Torso” eller
liknande i Karlstad.
Föredraget var mycket uppskattat
och även Per avtackades med
blommor och blader.
Text; Hans Erwald
Foto: Lennart Fernqvist
SIDA 9
Maj och Olle Bylock njuter av kaffet
Sigvard Andersson Inger Falk
Andersson och Sören Jonsson.
Ovan: Per Berggrén visade bildspel om Carlstads - Gillets tillkomst
Nedan: Stefan Stur balanserade kaffebrickan till Benkt Eriksson utan att spilla en enda droppe
SIDA 10
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Å R G Å NG 1 8 NU M ME R 2
Slussvaktsträffen den 3
mars med Erik Bengtson
Årets första Slussvaktsträff inledde vårt tionde år med medlemsträffar i den besöksvänliga miljön
vid Pråmkanalen. Uppstarten ägde
rum den 5 december 2002.
Vår gästberättare var Erik Bengtson, läraren, författaren och maratonlöparen som nu gav oss glimtar
av vad som kommer i en ny bok
om spännande 1800-tals Karlstadshistoria. Erik kallade sin historia; ”På Clarholms tid ” och
började med att visa omslagsbilden ur Mats Ronges bok ”Det
gamla Carlstad”.
Berättarresan gjordes utifrån denna bild och tre betydelsefulla årtal,
1809, 1865 och 1905 och gestalter
och händelser som rymdes under
denna för omvärld och stad högst
omvälvande tidsperiod.
Personer och händelser som Erik
tog fasta på var överstelöjtnanten
Georg Adlersparres påbörjade
marsch mot Stockholm 1809 med
syfte att åstadkomma en statsvälvning. Han förekoms av generalen
Adlercreutz som handfast med en
liten trupp hade arresterat kung
Gustaf den IV Adolf och ordnade
så att hertig Carl blev riksföreståndare och Riksdag sammankallades.
Adlersparre gjorde dock militär
karriär och fick som generalmajor
och chef för västra armén uppdraget att med värmlänningarna gå
till norska gränsen och underhandla med prins Kristian August (Carl
August) om hans val till svensk
tronföljare.
Carl Jacob Heublein, född 1742,
har gjort stora avtryck i stadens
historia med sin kvarn och historierna om en man som tycks ha varit
långt före sin tid inom teknikområdena. Selma Lagerlöf beskriver
målande hans egenskaper under
namnet ”Kevenhüller¨ som en av
kavaljererna i Gösta Berlings
Saga. Kanske får vi se hans gestalt
i sommar i Västanås nya uppsättning? Hybelejen och mötet med
Erik Bengtson vid tavlan av Fritz
Clarholm som hänger i gamla
Wermlandsbankens styrelserum
Lambergsfrua är också en klassiker.
Målande och med inlevelse berättade Erik om den katastrofala
stadsbranden, som sånär utplånade
staden i juli 1865. Detaljerad blev
bilden hur det hela startade vid
den plats där många av oss i unga
år gick på biomatinéer, alltså Palladium.
Så träder en person in i bilden,
mannen bakom rubriken för föredraget, Fritz Clarholm. Clarholm
var en driftig man, framgångsrik
grosshandlare och senare direktör
för Wermlandsbanken. Han bodde
med sin familj på Landeriet Sommaro. I det politiska livet var han
ett antal år stadsfullmäktiges ordf.
och agerade också på riksplanet
mot de värmländska brukspatronerna för att få den planerade
stambanan att gå förbi Karlstad i
stället för en nordligare sträckning. Det blev ju Karlstad och där
var också dåvarande landshövding
Oldevig med på Clarholms linje
som vann. Hur hade Karlstad utvecklats utan järnvägen kan man
fråga sig.
Året 1885 ändades Fritz Clar-
Å R G Å NG 1 8 NU M ME R 2
holms liv då hans ekonomiska
ställning genom misslyckade spekulationer totalhavererade och han
tog sitt liv på ett hotell i Säffle.
Tragedin blev oerhört omfattande
och berörde många enkla personer
som anförtrott sina medel till att
förvaltas av den betrodde mannen.
Konkursen visade på en brist på ¾
miljon kronor. En oerhörd summa
på den tiden.
Så berättade Erik om dramatiken
med förhandlingarna i Karlstad
om hur man skulle finna en lösning på den explosiva unionsfrågan som var på väg att kunna utmynna i krigshandlingar mellan
länderna. Det fanns ”hökar” på
båda sidor och förhandlingarna
som skedde på Frimurarlogen drog
ut på tiden. När man till slut ändå
enades om en lösning och skulle
bekräfta den skriftliga uppgörelsen
saknade den norske statsministern
Christian Michelsen sitt sigill att
sätta på lackstämpeln. Goda råd
var dyra och känslorna svallade.
Då kom någon på att den tidigare
borgmästaren Carl Mobergs stämpel skulle kunna lånas. Detta lyckades och det blev den f.d. borgmästare Mobergs stämpel som
”räddade” dokumentets fullkomnande till den historiskt unika
fredliga unionsupplösningen.
Vi i den välfyllda slussvaktstugan
tackade Erik Bengtson med en
varm applåd och överlämnade bok
och blomma.
Så tackade vi därefter Stefan Moberg likaledes med blomma och
boken Karlstads 39 stadsdelar av
Gunnar Lundkvist. Vi har haft stor
hjälp och glädje av Stefans värdskap under alla åren som han låtit
oss gästa, dricka kaffe och ha trevlig gemenskap.
Vi önskar Stefan god fortsättning
med sina Solabåtar och andra
verksamheter bland annat i Hembygdsverksamheten i Ullerud.
Vid pennan Karl Axel Hjerdt
Foto Lennart Fernqvist
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Slussvaktsträffen den 7
april med Olle Nilsson
Våren var ordentligt på gång och
isen på Pråmkanalen började ge
upp.
När Slussvaktstugan öppnades för
oss av de nya värdarna som också
skall svara för årets båtbusstrafik
på Klarälven och på Vänern.
Vi hade glädjen att hälsa Olle
Nilsson, läraren och Karlstadshistorikern välkommen till en alldeles
fullsatt ”salong”.
Olle Nilsson gör i sitt dagliga värv
en mycket stor insats med historiskt lärande om vår stad för skolelever, men denna dag var hans
SIDA 11
intresserade åhörare våra föreningsmedlemmar i mogen ålder.
Devisen, att bilder kan säga mer
än tusen ord, stämmer ofta och
Olle Nilssons presentation bygger
mycket på att visa Karlstadsmiljöer i förändring över tiden. Vi fick
ta del av hans mycket grundliga
projektarbete med kvarteret Mercurius som också är samlat på en
CD-skiva som finns att inhandla
på Arkivcentrum och hos bokhandlarna.
Många varma applåder följde efter
Olles engagerade presentation och
stadsdelsboken om Viken överlämnades som tack.
Text :Karl Axel Hjerdt
Bild : Lennart Fernqvist
SIDA 12
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Å R G Å NG 1 8 NU M ME R 2
Gustaf Fröding och
Råtorpskyrkan
Den 26 februari 1893 höll Gustaf Fröding ett föredrag om
Bjørnstjerne Bjørnson. Framförandet blev ett fiasko, så detta
blev Frödings enda framträdande som offentlig talare. Föredraget trycktes i KarlstadsTidningen den 1 mars 1893.
Det visar Frödings stora intresse för den norske diktarfursten,
som han visserligen hört i Lillehammer 1890 men aldrig träffat
personligen. Föredraget hölls i
Logen Ägirs lokal i Klara. Logen var bildad 1883 och deras
pampiga ordenslokal stod färdig 1887. 1950 beslöt Logen
Ägir att bygga nytt.
Logen nr 4918 Råtorp av IOGT
uttalade intresse att ta över den
gamla byggnaden, som monterades ner och återuppfördes i
Råtorpsparken. Invigningen
skedde den 15 maj 1952. I logelokalen var det många aktiviteter utöver logens egen verksamhet. Här spelades lokala
revyer och här hade Råtorpsgillet sin verksamhet. Karlstads
stadsbibliotek etablerade stadens första biblioteksfilial i huset 1954.
Lokalen, främst eluppvärmningen, blev för dyr för Logen
och de kommunala anslagen
var för små. Den 15 oktober
1965 överläts logelokalen till
kyrkan. Huset byggdes om och
ett klocktorn kom till. Den 27
mars 1966 invigdes Råtorpskyrkan. 1988 gjordes en stor
tillbyggnad med församlingssal, kök, kontorsrum och toaletter.
Gustaf Fröding har aldrig varit i
Råtorpskyrkan, men han har
hållit sitt livs enda föredrag
inom dess väggar. Där nu altarrunden är, var scenen under logetiden. Scenen var säkert upphöjd såsom scener i logelokaler
brukar vara. Där stod talarstolen varifrån Gustaf Fröding
med huvudet i ena handen och
med låg röst och i förfärande
fart innantill läste upp sitt föredrag. innan han, så fort han
kunde, försvann från talarstolen
och ut ur lokalen.
Minnestavla överlämnad till Råtorpskyrkan av Gustaf Frödingsällskapet den 20 februari 2011
Kjell Fredriksson
Bilderna.: Ovan: Klara Ordenshus.
Nedan : Råtorpskyrkan före invigning
maj 1952, VF-Bild Nils Almgren
Å R G Å NG 1 8 NU M ME R 2
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Är detta kassakistan från
1700-talets sjötull
i Carlstad?
Enligt muntlig tradition skall
den kassakista, som visas på
bifogade bild vara den som användes för förvaring av kassamedel i samband med uppbörd
av sjötull. Huruvida detta är
sant eller inte är svårt att leda i
bevis. Faktum är emellertid att
kistan, i ek, är byggd på ett sådant sätt att den mycket väl kan
ha använts för detta ändamål.
I äldre tider fanns tre tullhus,
som under 1700-talet blev till
två tullportar med vidhängande
tullhus. Ett vid västra bron, Sjötullen, och ett vid östra bron. I
Nygrens bok “Carlstads stads
historia under de 50 åren närmast före branden 1865” finns
en teckning av hur Västra tullporten såg ut. I samma bok
finns även ett foto av Östra tullportens utseende vid denna tid.
I gamla tider hade varje resande
till Carlstad att passera tullportarna. Alla, som passerade hade
att deklarera sitt medförda
SIDA 13
gods. Därefter
blev de avkrävda tull. Sjöfarande hade att
angöra Sjötullen. Stadens
hamn låg intill
tiden för stadens brand
1865 ungefär
mittför nuvarande Residenstorget. Dessutom fanns en
yttre hamn eller
lastageplats ute
vid Skoghall.
Tullavgifterna
städerna emellan slopades
1823. Kassakistan finns att
beskåda i min
affär Ö:a Torggatan 1.
Arne Söderberg
Bild:Lennart
Fernqvist
Känner Du Din stad?
På vilka fastigheter finns de här
hörnen. Rätt svar på sidan 15.
1
2
3
SIDA 14
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
Vårens studiebesök på CCC blev en succé
Närmare hundra deltagare från
Karlstads Hembygdsförening och
Karlstad Lever kom för att guidas
runt av Gloria Sundholm och Pernilla Bredberg i den nya Ö:a Hytta. Vi lät oss imponeras och fascineras även av insidan på den stora
byggnaden med många tusen glasfönster. Dessa ger rymd och en
vacker utsikt över Klarälven, där
man ser inte mindre än sju broar.
De flesta konferensrummen kan
varieras i storlek då väggarna är
flyttbara. I en av nordens största
kongressalar finns 1604 sköna
sittplatser och i restauranten kan
du äta tillsammans med 1199
kamrater. Huset är väl förankrat
med bl. a 42 ton stål under scenen.
Även om föredragshållaren drar
Å R G Å NG 1 8 NU M ME R 2
Gloria Sundholm berättar om det nya
huset, i ett av konferensrummen
ner gardinerna, blåser ett 8000 m2
stort fläktrum in frisk luft så du
kan hålla dig vaken.
Östra Hytta är inte vad den har
varit, men det är ju inte vi heller.
Bild o text Lennart Fernqvist
Pernilla Bredberg visar den nya
entréhallen
Å R G Å NG 1 8 NU M ME R 2
K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D
SIDA 15
Karlstadsbarnens sommarlov för 50 år sedan
Förtätningsbyggnationen började på
Sixbacken
Kanotkungen Gert Fredriksson söker arvtagare i Karlstad
Ovan och nedan glädje och sorg på
Bomstadslägret.
Ovan: Lekparkerna kostar 17000 kronor per år, som barnen tycker är väl
använda pengar
VF-bilder. Foto
Nedan :KSS skolar för framtiden på Kanikenäset
Lennart Fernqvist
Rätt svar från sid 13
1. Våxnäsgatan Bryggaregatan
2. Sandbäcksgatan S.a Klaragatan
3.Våxnäsgatan Malmtorgsgatan
Avsändare:
Karlstads Hembygdsförening
Treffenbergsvägen 4
652 29 Karlstad
Tfn: 054-15 16 40
Medlemsavgiften 150 kr per år
Tillkommer 20 kr för familjemedlem
Plusgiro: 86 28 79-4
Organisationsnr: 873202-1954
Ansvarig utgivare Carl-Göran Tollesby
Karlstads Hembygdsförening
Karlstads Hembygdsförenings styrelse vald 2011
Ordförande
V ordförande
Sekreterare
Kassör
Carl-Göran Tollesby
Karl-Axel Hjerdt
Gunnar Johansson
Inger Falk
Övriga styrelseledamöter
Lennart Fernqvist
Kurt Johansson
Ralph Nilsson
Sverre Nyrén
Arne Söderberg
Lennart Warolin
054-10 05 30
054-83 04 35
054-18 50 35
054-56 83 06
054-56 83 05
054-83 06 96
054-15 93 15
054-56 84 74
054-52 47 81
070-4941415
Suppleanter
Inger Johansson
Berit Watz
054-18 18 59
054-52 40 60
Studiecirklar och ledare:
Herrhagen
Kurt Johansson
Kroppkärr/Lorensberg Inger Falk-Andersson
Kvarnberget
Lennart Edberg
Gunnar Engstrand
Norrstrand/Sjös8tad
Sören Jonsson
Göran Lill
Romstad
Lennart Fernqvist
Sommaro
Bengt-Olof Lysell
Bengt Mollstedt
Arbetsgrupper
Gammelgården
Arkivalier
Kerstin Sundelöf
Birgitta Rosén
Margaretha Widstrand
Miriam Hanning
Kerstin Fröding-Brutus
Bildgruppen
Hans Erwald
Lennart Fernqvist
Ralph Nilsson
Sverre Nyrén
Lennart Warolin
Sören Jonsson
Redaktionen
Lennart Fernqvist
Monica Gustafsson
Bernhard Nilsson
Ralph Nilsson
Kerstin Sundelöf
Lennart Warolin
Vår hemsida har ny adress: www.karlstadshembygd.se
054-83 06 96
054-18 41 36
054-21 06 10
054-56 17 95
054-18 30 53
054-21 80 80
054-56 83 05
054-84 50 34
054-84 51 61
054-15 16 40
054-18 85 67
054-82 28 07
054-18 88 30
054-85 00 90
054-15 49 85
054-85 00 90
054-56 83 05
054-15 93 15
054-56 84 74
070-494 14 15
054-18 30 53
054-56 83 05
054-56 68 25
054-15 44 34
054-15 93 15
054-18 85 67
070-4941415
E-post: kansliet@karlstadshembygd.se
Våra historiska bilder ser du på: www.wermlandsbilder.se
Stor manifestation
för mångfald
På initiativ av Värmlands hembygdsförbund planeras en manifestation den 1 juni i Karlstad.
Syftet är att uppmärksamma värdet och vikten av mångfaldsarbeten och att mångfald berikar.
Varje deltagare deltar i om möjligt
sin organisation/föreningsdräkt
och med eventuella flaggor.
Manifestationen startar på torget
och därifrån sker en parad till
Sandgrundsudden. Talare är
nuvarande landshövding Eva
Eriksson och f d riksmarskalk och
landshövding Ingemar Eliasson.
Efter talen vid Muséetrappan avslutas det hela med medhavda
picknickar i gröngräset tillsammans med spontan musik och
dansuppträdanden.
hövding i Värmlands län, Ingemar
Eliasson. Utdelning av pris för
bästa insats för främjande av
mångfald.
Program 1 juni:
Värmlandsvisan framföres av
Maud Mithander Andersson.
14.00 Uppträdande på Stora Torget med musik, dans, fanborg, förenings- hembygdsdräkter.
Överlämnande av budkavle till
Birger Svanström, ordf. i Sveriges
Hembygdsförbund.
15.00 Tal av landshövdingen i
Värmlands län, Eva Eriksson.
Ca17.00 Föredrag i museets hörsal av Alexander Bengtsson från
Stiftelsen Expo under rubriken
Extremhögern och Kulturarvet.
15.15 Marsch med fanborg och
hembygdsdräkter från Stora Torget till Värmlands museum.
Ca 16.30 Slutmanifestation vid
Värmlands museum.
Tal av f d riksmarskalk och lands-
Välkommen att delta hälsar
Karl-Axel Branzell, ordförande
Värmlands Hembygdsförbund.