Nummer 40 Augusti 2011
r å 0 1 En tidning för Bondersbyn, Marieberg, St. Lappträsk, Kamlunge och Börjelsbyn med omnejd Nummer 40 Aug. 2011 Elfte årgången Utgivare: Bondersbyns Hembygdsförening Innehåll Ledare Naturupplevelser ... Smått och gott Krönikan Nya Bondersbyare Bondersbyarn 10 år. ”Boksläppet” St. Lappträsk festar Kamlunge festar Folkmål är nyckeln ... Renen Reine vaktar Börjelsbyn för hela ... Rialoppet Totalförbud för fiske Sommarkrysset Hembygdsboken Bildgåtan Kalender, annonser 2 2 3 3 4 5 6 7 7 8 8 9 10 10 11 12 12 12 Omslagsbild: Sten Rönnberg och Per Holmqvist startade Bondersbyarn den 1 augusti 2001. Foto: Lars-Erik Holmberg Bondersbyarn fyller 10 år Hembygdsboken är klar Det är ”flyt” i byarna Bondersbyns Hembygdsförening Ledare Styrelse: Ordförande Sekreterare Kassör Vice ordf. Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant Suppleant Knut Enström Karl-Gunnar Hansson Gustaf Häggström Annika Gustafsson Tommy Nilsson Linda Roos Ingrid Widestig Emma Sjöberg Ruben Gustafsson Uthyrning av Bondersbygården: Annika Gustafsson 27092 Bondersbyarns redaktion: Huvudredaktör: Lars-Erik Holmberg larserik.holmberg@telia.com Redaktörer: Olle Björkman ollebjorkman@telia.com Karl-Gunnar Hansson hansson.kg@telia.com Sten Rönnberg sten@ronnberg.se Annika Gustafsson Yvonne Enström stenheden@telia.com Kontaktpersoner: Kjell Rönnbäck, Kamlunge kjell@manfredsmaskin.se Mariana Andersson,Börjelsbyn daludden@gmail.com 27010 27005 27024 27082 27092 27137 26148 Bondersbyns hemsida: Adresser till tidningen: c/o Lars-Erik Holmberg Forshaga 97, 95292 Kalix larserik.holmberg@telia.com Medlemsavgifter 2010 Bondersbyarn ingår i medlemsavgiften. Enskild medlem bybo 100 kr boende utanför byn 225 kr Familj bybor 150 kr boende utanför byn 275 kr Högre kostnad för boende utanför byn beror på att tidningen skickas per post. Bankgiro: 211-7943 Tidningen utkommer fyra gånger per år: Mars, Juni, September och December. Material till Bondersbyarn Redaktionen tar gärna emot skrivet material och bilder från läsekretsen. Grafisk form: Lars-Erik Holmberg Tryck: GJ Offset, Kalix Upplaga: 500 ex. Bondersbyarn Lagom till Bondersbyarns 10-års jubi- lite bakflyt måste de också få vara. Undra leum har vi kommit in i ett härligt flyt. hur sommaren var för tio år sedan när de Det känns som att det positiva överväger första tappra startade denna tidning. Jag de negativa med stor marginal. Vi lever ju misstänker att dom var så uppslukade av verkligen i en idyll här vid älven där vatt- arbetet med tidningen att dom inte komnet ständigt flyter förbi. Jag skrev förra mer ihåg vad det var för väder eller om de sommaren att allting rullar. Visserligen blev någon sik. har redaktören även rullat denna sommar Vi kan ju kasta ut frågan till redaktionen. på sin båge och bönderna har rullat bollar. Själv har jag jobbat hela sommaren men Men det mesta har jag har ändå hunnog flutit i alla fall. nit ligga och flyta Att boken Svunna i sandbergsviken. tider vid älven blev Det är en underfärdig måste man bar avslutning väl kalla flyt. Jag på arbetsdagen ser sjöfågelungatt gå ned i älven arna flyta här nere och simma lite. i viken. Själv har Sedan är man jag flytspacklat Hyfsat flyt med håvningen 2001 redo för kvällens köksgolvet på tallaktiviteter. Nu backskottarnas förskola. Mera folk är på avslutar jag med att önska läsarna en god väg att flyt-ta in till byn. Vi borde köra hit fortsättning på sommaren, ty den är ju inte deras flyt-tlass på en pråm. Då kan man slut än. Det finns ännu chans att flyta och verkligen börja snacka om flyt. skall man tro på dom som spår väder så Man önskar bara att det skulle ha flutit kommer vi kunna flyta ända in i septemlite mera regn också, gärna då på natten. ber. Ha ett gott flyt Nåja man kan inte få allt här i världen, Knut Enström Ordf. HBF Bondersbyn & Co 54031 www. bondersbyn.se Redaktör:Tommy Rönnberg 27045 tommy.ronnberg@bondersbyn.se 2 Det flyter.. ”Naturupplevelser i klass med de bästa” För att förverkliga den samlade turistdestination som Bondersbyn med omnejd skall bli enligt den förstudie som genomfördes under 2010 har Bondersbyn & Co. ekonomisk förening bildats. Föreningen skall kortsiktigt verka för att som förlängning på förstudien detaljplanera ett par av de konkreta projekt som förstudien prioriterat och ordna finansiering av dessa. I förlängningen skall föreningen vara en organisatorisk plattform för att stödja entreprenörsprojekt inom besöksnäringen samt driva informations- och marknadsföringsåtgärder. Föreningens styrelse består idag av Maria Bucht, ordf., Gustaf Häggström, kassör, Knut Enström, sekr. Mona Isaksson, Ruben Gustavsson, Gunnar Häggström, suppleant och Sara Enström, suppleant. Alla intresserade hälsas välkomna som medlemmar i föreningen – insatsen är 100 kr och årsavgiften 2011 200 kr. Meddela Gustaf Häggström (tel. 0703-956065) ert önskemål för att få betalningsinstruktioner. Hästturism Den 25 maj arrangerade Maria Bucht ett hästturismseminarium med Ed Dabney från Georgia, USA, som inspiratör. Ed har en lång och rik erfarenhet av hästturism från USA men också som arrangör av ridresor till Europa för amerikanska turister. Det var ett givande möte som gav värdefull kunskap och födde idéer om hur lockande arrangemang skulle kunna byggas upp. Ed fick en guidad tur genom vår bygd och han såg potentialer att locka amerikanska turister med spåren från istiden, kopplingarna till ”sverigearv” som finns i USA, äktheten och naturen med älven i centrum – kvaliteter i nivå med de bästa. Gång-, cykel- och ridleder Det högst prioriterade projektet för Bondersbyn & Co. är nu att få genomfört anläggning och upprustning av leder att färdas på som gör naturen och upplevelserna i naturen mera tillgängliga. Projektet omfattar • en nyanlagd led längs älven från Långforsen till Kamlungeforsen. • skogsleder som väsentligen går på befintliga skogsvägar, sammanlagt ca 60 km. • välutrustade rastplatser på strategiskt utvalda natursköna platser. • skyltning och vägledning med information om platser och natur. Det som närmast förestår är att detaljprojektera detta och få fram pengar som kan finansiera det hela. Projektet, inte bara detta delprojekt utan hela satsningen inom Bondersbyn & Co., har rönt positivt mottagande såväl hos länsstyrelsen som hos kommunen, varför det bör finnas goda förutsättningar att få finansiering som kan få lederna färdiga inom ett par år. Gunnar Häggström Smått och gott Bondersbyarn 10 år Det är lätt att bli nostalgisk när man bläddrar igenom 10 års produktion av Bondersbyarn. Noterar att jag själv deltagit i alla 40 nummer och designat och monterat alla nummer från och med nr 16. Genomgående under hela denna tid, har varit läsarnas massiva stöd för tidningen. Under 1990-talet var jag ansvarig utgivare för Sveriges största skogsstidning: SkogsEko. Den gick ut i 370 000 exemplar fyra gånger om året till landets alla skogsägare. För att motivera tidningens kostnader tvingades vi till flera TEMOundersökningar som skulle mäta läsarnas reaktioner. Vi fick genomgående höga betyg i dessa undersökningar, men aldrig lika många spontana berömmande omdömen som vi får om Bondersbyarn! En redaktörs dröm ... Jag drömmer om att vi kan fira Bondersbyarns 15-årsjubileum med aktiva reportrar/redaktionsmedlemmar i fler byar. Mariana Andersson i Börjelsbyn har visat att trägen vinner, och nu kan hon genom sina medarbetare i byn leverera ett digert mtrl. till tidningen. St. Lappträsk är på god väg och lagom till detta jubileumsnummer stiger Kamlunge in på arenan! Nu saknar vi Rian! Ta detta som en seriös inbjudan att delta i Bondersbyarns fortsatta utveckling. Var det flyt på fisket 2001? Förmodligen var det hyfsat flyt med håvningen 2001, eftersom vattenståndet var 50 cm högre på Jacobsdagen än i år. Det året invigdes jag i håvningens mysterier av ”Crispin-Tore” uppe på Sörudden. 2004 och 2005 torde håvfisket ha varit ännu bättre. Då var vattenståndet ännu högre och gav flyt för oss håvare i Sörudden. Och på byaplanet bildades Fiskegruppen som fortfarande arbetar för fisket. Hembygdsboken är förlöst! Under de här tre och ett halft åren som vi arbetat med Hembygdsboken, har man ibland känt sig som en gravid elefant på övertid! Återigen kom det för mig minnen från min tid som förlagschef på Skogsstyrelsen och några visdomsord vi myntade: - Det är ingen konst att producera en bok. Konsten är att sälja den! - Det finns bara en hjälte i en bok, och det är förläggaren! Vandaler på Bondeborgvägen! Mitt i allt 10-årsfirande och bokutgivande har vandaler visat sitt fula tryne. För andra året i rad! En ljus natt i början av juli upprepade vandalen sig från ifjol och förstörde ett blomsterarrangemang upphängd på vägskylten ner till Forshaga. Det är omöjligt att förstå anledningen till ett sådant beteende. Spåren ger oss en viss vägledning i vilket väderstreck vandalen skall sökas.Detta är min hälsning till vandalen: - Jag föreslår att Du hänger tillbaka blommorna nu när nätterna blir mörkare så Du törs fram, och att Du sedan uppsöker Elisabeth Innala isi Engmans. Hon har säkert en terapi som biter på Ditt blomsterhat! På tal om blommor Häromdagen kom Annica Gustafsson instormande med en liten fibbla som inte var gul, utan röd! Den hade hon hittat i en vägslänt i byn, vilket genast ledde oss in på att Vägverket låg bakom den rara blommans förekomst. Fibblan heter Rödfibbla och är bedårande vacker. Sällsynt färekommande upp till Pite Lappmark utan hjälp av Vägverket. Tack alla krönikörer Naturligtvis är vi i redaktionen evigt tacksamma för de människor som under stundom förser oss med ideér och skrivet mtrl. Själv väljer jag att hylla krönikörerna. De tvingas att hålla sig inom strikta ramar med sina alster. De knorrar aldrig och levererar alltid i tid. Min egen favorit finner ni i spalten bredvid. Bondeborgaren Gertrud som alltid har nära till diktens spännande ordval. I Bondersbyarn nr 2 berättade vi om den nybildade Fiskegruppen som sedan är 2008 fick kommunens miljöpris! Men var är siken? Ni skulle ju ha varit här på ”Jacobsdagen”! Krönikan I skrivande stund är det försommar och jag drar mig till minnes somrarna och den natursköna västra sidan upp till Neupolaforsen och Sörudden, som förr i tiden kallades ”Enavarpet.” Så det är nästan nödvändigt att en ljummen och solig sommarkväll ta en promenad dit upp, och jag vill beskriva tankar och känslor under vägen dit. Passerar fisketavlan och liljekonvaljstället där man vid midsommartid många gånger sedan barnaåren plockat liljekonvaljer. När man gått en bit så tar man av till höger och in på en väl upptrampad stig, som funnits sedan urminnes tider och som mina förfäder nog använde, när dom for och fiskade eller jagade. Kommer förbi sommarstugan på älvbacken, och nu ser man hela Kalixälven, ”Som en blänkande silvertråd” (en strof ur en av Lars Berghagens visor) och på håll skymtar Sörudden. Viker av på stigen som bär brant ner till grusstranden och gäddviken, med sitt av högvattnet varje år uppspolat grus. Aftonsolen skyms en aning och framkallar i skuggan en fuktig doft från älven, strandgruset och den vilda floran, vilka tillsammans med vågornas kluckande mot stranden förstärker bilden. På håll syns ”Galten” en holme i älven och i Galtviken fanns ”laxkaret” en hörsägen från förr om stora fångster av lax. Går vidare efter stranden, förbi de stora tallarna med de renspolade rötterna, likt naturens egna konstverk. Återser några stenbär som man som barn brukade äta utav. Längre fram är notstället där man drar not efter sik några kvällar i veckan, och är en urgammal tradition. På stranden står några förväntansfulla personer för att kanske få köpa några sikar att halstra, och visst syns något silverglimmande i slutet av noten. Det blev några glada köpare. Nu både ser och hör man Neupolaforsens mäktiga brus, förstärkande det natursköna och rofyllda, och nära stranden syns en skrake med ungar. Nedanför ”båstairo” (bastuedan) är håvstället, och en stig går brant upp som på en sandnipa. Följer stigen som går till trädan vid ”båstairo”, och på höjden är ett nybyggt fritidshus. Stigen svänger till vänster och går förbi stenåldersboplatsen, som finns utmärkt med (R) på Gula kartan, och betyder: fornlämning utan synlig begränsning. Stenåldersboplatsen ger ytterligare en dimension till hembygden. Likaså är Bondersbyns hembygdsbok någonting att se fram emot, och är viktig för byn ur alla synvinklar. Gertrud Ek Bondersbyarn 3 Nyinflyttade i Bondersbyn ”Engmans” i Bondeborg har nya bosättare! Magnus Olofsson och sambon Elisabeth Innala använder sommaren till att ”skola in sig” på den anrika gården ”Engmans” i Bondeborg. Magnus är son till Ture Olofsson som en gång i världen tog över fastigheten efter Oscar Engman. Ture äger fortfarande fastigheten, men under vintern har Magnus och Elisabeth genomfört en del nybyggnader på bostadshuset. Bland an- nat har Magnus byggt en stor fin hundgård med alla facaliteter åt sina två gråhundar. De har fortfarande kvar sitt hus i Kalix, i avvaktan på hur ”inskolningen” i sommar faller ut! Magnus arbetar som produktchef på Billeruds i Karlsborg. Arbetet består mest av produktutveckling och marknadsföring. Han har ett tidigare förflutet som lastbilsutvecklare på Scania, men flyttade som många andra kloka människor hem till bygden efter ett antal år. Fritiden fylls till stor del av hans älghundar och älgjakt på hösten. Den äldre av hans hundar är förresten jaktchampion och morrar sturskt bakom gallret för att visa sin status! Elisabeth Innala arbetar som lärare, men också som terapeut i kognitiv beteendeterapi. Hon är en av Sten Rönnbergs elever och arbetar både mot individer och organisationer som har behov att ändra sitt beteende till att bli ”bättre människor” och få ett ökat självförtroende! Man behöver ju inte lida av allvarliga psykiska störningar för att anlita en terapeut, det räcker med lite omdöme och självinsikt! För tillfället gästas paret av Elisabeths dotter Johanna Isaksson med sina två barn Olivia och lilla Signe. Hon bor i Trollhättan i vardagslag och testar nu den Norrbottniska sommaren (?) uppe i Bondeborg. Vi hoppas att Magnus och Elisabeth finner sig tillrätta ”isi Engmans” och blir stadigvarande boende i byn. Text o foto: Lars-Erik Holmberg Magnus Olofsson, Elisabeth Innala och hennes dotter Johanna Isaksson med barnen Olivia och Signe Nya bybor i ”Rut och Arnes hus”. Längst söderut mot Börjelsbygränsen bor sedan ett år tillbaka en ung familj. Det är Sanna Morin och hennes man Per Öhman, som flyttat till vår by. Sanna är från Kalix och Per kommer från Svartbyn i Överkalix. Tillsammans har de lilla Elsa som är ett och ett halvt år gammal, samt en hund och två katter. Paret valde Bondersbyn för de vackra vyerna, samt ett bra läge nära skogen och vattnet.Per gillar jakt och fiske, han har mycket att ordna med i och omkring huset. Han jobbar sedan sex år tillbaka på PART AB i Kalix. I ungdomsåren spelade han Volleyboll på elitnivå, för ett Pajalalag. Sanna är sjuksköterska och arbetar på Kalix lasarett. Förutom familj och hemarbete pysslar hon gärna med heminredning.Lilla Elsa har valt Tallbackkottarnas dagis i byn, där trivs hon fint. Vi hälsar familjen välkommen till Bondersbyn och hoppas att de ska trivas här. Text: Annica Gustafsson 4 Bondersbyarn Elsa, Sanna och Per är ”Bondersbyggare” sedan ett år tillbaka Bondersbyarn fyller 10 år den 1 augusti !! Den 1 augusti 2001 kom första numret av Bondersbyarn ut. I redaktionskommittén för detta första nummer av tidningen fanns en kärntrupp av byautvecklare som också än idag på något sätt är verksamma i tidningen: Ann-Mari Andersson, Olle Björkman, Lars-Erik Holmberg, Per Holmqvist, Sten Rönnberg och Nina Wennberg. De här personerna hade enats om att det behövdes ett organ för Bondersbyn och omgivande byar som berättade mera om vår bygd, dess historia, folk, natur, nutida utveckling och framtid. Den grafiska utformningen av tidningen stod Per Holmqvist för. Men Per var också den person med mest erfarenhet av liknande projekt, då han just flyttat till Bondersbyn från Morjärv, där han startat byatidningen Morajärvar'n. Den här redaktionskommittén enades om en policy att man långsiktigt skulle arbeta för att göra byborna mera medvetna och stolta över sin by och dess människor. Man skulle berätta om byns tidigare och nuvarande invånare, lyfta fram och beskriva dess natur och diskutera aktuella frågor och problem i byn och ge plats för invånarnas visioner om framtiden. Vi ville fylla ett kulturellt tomrum som länspressen och läns-TV lämnat. Nu efter 10 år och 40 nummer av tidningen så vågar vi nog konstatera att vi lyckats med en kulturell insats som är ett föredöme för andra byar i landet. Vi har fått mycket uppskattning från våra läsare. Bondersbyarns nuvarande redaktion har bett den första chefsredaktören reflektera med några rader om tidningen. Så här skriver Per Holmqvist: Tjenare ni alla Bondersbyare, både här och där och överallt. När jag vill lära mig något, så ger jag en ut bok, skriver debattartiklar eller startar en tidning. Jag lärde mig massor om kärnkraft och energi när jag skrev debattartiklar inför kärnkraftsomröstningen 1980. Som redaktör för boken Vinnare och Förlorare i Europeiska Unionen byggde jag upp en kunskap om alla avigsidor med EU-medlemskapet. 1994 var jag med som redaktör och drog igång byatidningen Morajärvarn. Redan då, i 17 år gamla artiklar, blev ojämlikheten mellan tätorten Kalix och Morjärvsbygden tydlig. Allt skulle läggas ner i bygden och flyttas till tätorten, trots att det visar sig att det är tätorten som är tärande och försörjs av de som envisas med att stanna i periferin. Sven-Erik Johansson gjorde en By-N-P-sammanställning över hur pengar och skattemedel strömmar som visade svart på vitt att det är bygden som försörjer Kalix centrum. Under mitt engagemang i projektet Hållbara Byar var redaktörsjobbet i landsbygdstidningen Händer på Bygden ett av mitt roligaste och mest lärorika uppdrag. Värdefull att skriva och förhoppningsvis intressant att läsa. En byatidning som kommer ut, och kommer ut, och kommer ut och som fortsätter att envisas med att komma ut inspirerar, knyter ihop och skapar gemenskap och vi-känsla. Det behövs när storsamhället suger. Bondersbyarn är en sådan inspirationskälla och en gemenskapsbyggare. Som aktiv i redaktionen från starten för tio år sedan lärde jag mig att med historiska tillbakablickar kan framtiden byggas. Det blir inte alltid som man vill och önskar och ibland blev det lite för mycket av gamla tider och för lite framtid. Mitt intresseområde i redaktionen var att berätta om Kottarnas dagis som då just startat. Men jag använde också tidningsspalterna för att hjälpa Bosse på Bondersbyns Livs hålla upp omsättningen från hotet om nedläggning, och så blev det en himla massa personporträtt på familjer och personer som bodde i byn. Idag tror jag att den nuvarande redaktionen har hittat en bra balans mellan tillbakablickandet och framtidsskådandet. Bondersbyarn är kul att läsa! Lycka till under de kommande 10 åren och vidare år efter år efter år. Vi på redaktionen hoppas att tidningen skall få fortsätta många år till med sin gärning att ge röst åt folket i Bondersbyn och närliggande byar. Vi tycker att våra röster behövs också i framtiden. Vi hoppas på fortsatt stöd av befolkningen av dem som bor här och av dem som har sina rötter här. Redaktionen för Bondersbyarn nådens år 2011 Bondersbyarn 5 ”Boksläppet” Så kom vi äntligen fram till dagen då vår hembygdsbok blivit klar. 3½ års arbete resulterade i en väldigt vacker bok med namnet ”Svunna tider vid älven” på 320 intressanta sidor. Boken är späckad med närmare 500 foton, kartor och illustrationer samt fakta som aldrig tidigare publicerats. Boksläppet skulle självklart göras till en fest på Bondersbygården. Lördagen den 16 juli sattes datumet och många människor kom, ca 70 personer, för att vara med på denna, lite historiska dag. Festen började med samling i stora salen på Bondersbygården, där det bjöds på bål och snittar. Knut Enström hälsade alla välkomna och därefter berättade Lars-Erik Holmberg om det stora arbetet bakom vår bygdebok. Man hade lätt kunna fylla 800 sidor med information i boken om man tagit med, bara lite till av det bearbetade materialet, förklarade Lars-Erik. Det handlar om att prioritera, att få med de viktigaste skeendena till att vår bygd ser ut som den gör, samtidigt som boken ska vara trevlig att läsa. Vi som tittat i boken tycker bokredaktionen lyckats med ett fantastiskt jobb, där vi vet att det ligger många timmars hårt arbete bakom. Kanske arbetet inte alltid varit helt friktionsfritt då det säkert finns många åsikter om hur det verkligen var förr, på den gamla tiden, och om hur en bygdebok ska framställas. Hembygdsföreningen tackade de två frontmännen, Lars-Erik Holmberg och Karl-Gunnar Hansson med en liten gåva, Ingrid Ragnarsdotter hade fullt upp vid bokdisken. Här står Kalle Nilsson på tur att köpa den eftertraktade boken 6 Bondersbyarn samt att de fick en stor och varm applåd från hela den samlade skaran. Bondersbyns Hembygdsförening lyckades bra med försäljningen av boken under kvällen då lagret minskade med över 100 exemplar. Det återstår dock ett gediget arbete med att sälja de övriga 400 exemplaren. Föreningen behöver sälja minst 275 exemplar för att inte tryckkostnaden ska bli en förlustaffär. Text: Gustaf Häggström, Tommy Nilsson och Karl-Erik Pettersson Foto: Gustaf H och Jarek Helmecki Huvudredaktören Lars-Erik Holmberg berättar om boken och de mest spännande ögonblicken under arbetet Festen fortsatte sedan ute i det vackra vädret med pub och grillning Stora Lappträsk sommarfestar En solig julisöndag samlades 60 cyklande, promenerande och bilburna besökare för att fira friluftsgudstjänst i Stora Lappträsk med predikan av Malte Wikström och sång av Sommarkyrkans ungdomar från Kalix. Byafesten hölls Ippigården med nära 50 festglada människor. Vi åt en god fiskbuffé, hade traditionsenligt hårda kubbmatcher och fick svara på kluriga frågor om Norrbotten och världen. Medan vi njöt av fiskbuffén var det naturligasamtalsämnet en storabborre. Anders Älvesands (kusin till storfiskaren Thomas J) 2006 g abborre, fångad i sjön och i klar ledning i Fiske-Dm i länet. Text: Ann-Mari Andersson Foto: Stina Lundbäck Kamlunge har festat på ” Nyborgslax”! Här kommer en rapport från Kamlunge. Jag har varit med i redaktionen till Bondersbyarn sen starten, men det har ej blivit mycket skrivet till nu. Kamlunge är ju en by ca. en mil norr om Bondersbyn. Här har ju funnits människor enligt skriften sen år 1543 då fanns det två rökar (två boställen). Vid 1890 års folkräkning bodde det 220 människor i byn och i dag är det väl ca 40 människor som bor här året runt. Vi som bor kvar här tror tror ju att allt går i vågor så att det måste bli en dalgång innan det blir det blir en topp, Men personligen tror jag att man måste hitta en diamantgruva om vi ska bli 200 innevånare igen. Vi får väl hoppas att laxen och siken återkommer i våran fors. Vi hade ju föresten laxkok helgen efter midsommar, det innebär att två vana laxkokare kokar ungefär 25 kilo lax på fredag eftermiddag. Laxen var inköpt i Nyborg, vi hann ej vänta på att den skulle simma till oss. Vi dukar upp det i naturen vid älven och någon dag före sätter vi upp en liten A-4 affisch och då kommer det 50 personer. Ungefär lika många som det kommer när vi ska kratta bås vid Bygdegårn.Vi hade ju problem med tunnbrödet i år för Rånebrö- det finns ju ej längre. Efter idogt provande under vintern så har vi hittat ett bröd som både går att äta och och att blöta. Vädret var ju fint under kvällen som synes på bilden nedan. Nu under sommaren så ökar byns befolkning till det tredubbla och det är ju bra inför Harrens dag då det behövs många ideella krafter. Nu får vi hoppas på en fortsatt bra sommar och höst . Det är ju ej så länge till jakten börjar , de har redan börjat smälla på skjutbanan. Text & foto Kjell Rönnbäck. Bondersbyarn 7 Folkmål är nyckeln till förståelse av vår kultur Ända sedan man bröt första marken i våra bygder för närmare tusen år sedan har vi talat det folkmål som vi ofta kallar kalixmål, vårt bygdemål, landsmål, allmogenmål, eller vad man än vill kalla det. För hundra år sedan talade alla invånare i Kalix kommun helt självklart detta vårt eget gemensamma språk, men samtidigt började det höjas röster om att vårt sätt att prata inte var välkommet i det moderna samhället. Den statliga folkskolan gick ut på att lära alla barn tala Svenska, och då man felaktigt trodde att barn fick svårare i skolan om de talade ett annat språk än den skrivna svenskan, så informerade lärarna alla föräldrar att de måste tala Svenska med sina barn. Som en blixt från klar himmel skapades en generation i våra trakter som inte kunde sitt eget språk. De flesta vuxna talade dock sitt modersmål sinsemellan, och med alla andra invånare i regionen. Det var endast i skolan, till kommunens, länsstyrelsens eller statens representanter och till inflyttade från andra delar av landet som man anpassade sig. Vi skulle ”försvenskas” Propagandan för att alla skulle tala Svenska utgick från skolorna och tätorterna i kommunen. Vi skulle ”försvenskas”. Kalixmålet och alla andra mål i krokarna kallades ”bondska”, det språk som bönder och andra 'outbildade på landsbygden' talade. De som ville hänga med sin tid borde tala riksspråk, som ansågs som rättare och finare än det 'fula bondmålet'. På 1920-talet och framöver talade därför alla föräldrar som köpte ovanstående propaganda sin bästa skolsvenska med sina barn, i en allt stigande grad, och vid 1960-talet talade näst intill alla föräldrar enbart Svenska. Många fnös åt de som talade våra folkmål, och låtsades t.o.m. att de inte ens förstod det. Man skämdes för sitt eget språk och ursprung helt enkelt, och att kunna tala folkmålet sågs som helt meningslös kunskap, då det väntades försvinna så fort pensionärerna gått ur tiden. I slutet av 1900-talet hade många t.o.m. glömt bort att vi haft detta modersmål gemensamt. Ett nytt perspektiv på språk växer fram. Flerspråkighet är positivt Men ser ni, ovanstående beskrivning av språkutvecklingen, har inget med modern kunskap att göra. För från 1970-talet och framåt ser forskningsfronten på språk ut på ett annat sätt, något som idag 40 år senare även en del upplysta politiker har börjat inse. Flerspråkighet är något positivt. Man stimulerar tänkande och intellektuell utveckling genom att aktivt använda flera språk. Man har insett att barn bara mår bättre, och att den tidigare enspråkighetskampanjen var ett enda stort fördummande misstag. Vi är idag helt säkra på att de som kan tala kalixmål knappast är dummare än någon annan, vilket många här kan intyga. Ett trick från makten! Varför skall vissa regioner avstå från sin lokala identitet och tvingas använda och prata en annan regions språk? Varför beskriver man vissa regioners språk som varianter (dialekter) av det dominerande språket – dialekten som kallas riksspråk? Det hela är givetvis endast ett trick från makten att kontrollera de områden som den koloniserat, vilket vi surt fått erfara i våra bygder. Man får ett historiskt djup till en region som bevarat sina traditionella språk, vilket vi i våra bygder varit ganska dåliga på att inse. Som tur är lyckades samhället inte lura riktigt alla att kalixmålet var fult och utdöende. Vi är några stycken som talar det med stolthet. Det är givetvis valfritt vad man anser om ett språk. En del tycker att franska är vackrare än tyska, andra tvärt om, men att som ungdom idag på allvar anse att ens eget regionala språk är fult och pinsamt, det kan nog tyckas aningen patetiskt. Vem är det man försöker vara egentligen? Några äkta svealänningar lär vi knappat bli hur vi än vrider och vänder på oss. Var med din tid och lär dig tala det lokala språket Att lära sig och tala sitt regionala folkmål är den enda vägen att inte ge vika för uppfattningen att det är någon annan som bestämmer ens regions framtid. Det är också den enda vägen till att förstå hur man tänkte och uttryckte sig förr, vilket även är nyckeln till framtiden. Alla som uttrycker sig med regionens talesätt och ordförråd stärker den lokala anknytningen och upplysta ungdomar har idag börjat vilja lära sig mer om sitt folkmål. Kalixmål på internet Sedan i juni 2010 undervisas det i Kalixmål på Internet (www.thekalixlanguage. org), och alltmedan materialet växer så ökar antalet som gillar det. Det kräver dock en ganska stor ansträngning att lära sig tala ett språk, och att vilja göra det också. Det finns många exempel på misslyckade språkkurser, och det är inte helt lätt att välja rätt i djungeln av olika pedagogiker, inte ens för en professor i ämnet! Den mänskliga kontakten är förstås grunden i all kommunikation och från vårt håll kan vi inte annat än hjälpa alla som vill ta steget in i framtiden. Än ipigål-Sten å 'n Junior Hornbeklädd vakt på sågen i byn En ny vakt är anlitad på Bondersby Trä. I samarbete med Kalix sameby har renen Reine fått anställning. Han sköter sina uppgifter klanderfritt och verkar trivas bra på sin arbetsplats, förklarar Gustaf Häggström. -Han har jobbat hos oss i några veckor nu, mest nattskift och helger. Reines huvuduppgift är att ta fast spåntjuvar men han är inte rädd för att hugga i där det behövs. Reine har inte stoppat någon tjuv på bar gärning ännu, men vi tror att han haft en avskräckande effekt på eventuella tjuvar. Vi planerar att ha honom kvar tillsvidare, så länge han tycker det är roligt att vara här och samebyn inte behöver honom till andra uppgifter säger Gustaf, som dock är lite undrande var Reine hållit hus de senaste arbetsdagarna. Foto: Gustaf Häggström 8 Bondersbyarn Renen Reine vaktar spånhuset i sågen på ett ganska avslappnat sätt Börjelsbyn för hela slanten Nya innevånare från Tyskland För drygt ett år sedan fick Börjelsbyn 164 nya långväga invånare. Det var Martin och Eva Thiel som flyttade hit från Tyskland. De har tidigare bott i Bochum i Ruhrområdet. Martin och Eva hade under flera år semestrat med husbil i Europa och de sista åren hade färden gått till norra Skandinavien – ett område som de alltmer fäste sig vid. Färden åter till storstadens larm mitt i ett av Europas största industriområden, tättbefolkat, trångt, smutsigt och aldrig tyst kändes varje gång svårare. En tyst morgon vaknade de i husbilen med renar som betade utanför – vilken livskvalitet jämfört med Ruhrområdet. De bestämde sig för att de ville bo i detta lugn med naturen omkring sig. De sökte i Kalixområdet som de redan börjat tycka om och fann sitt hus. Börjelsbyn 164 har fått bosättare från Tyskland! I april 2010 lämnade de Tyskland och flyttade in. De lämnade kvar det mesta av möbler mm och började på nytt då de kom hit. Deras dotter bor kvar i Tyskland där hon läser på universitetet. De känner det som semester varje morgon de vaknar med det lugn, utrymme och tystnad som finns här. Jag kan bara avundas dem – tänk att få uppleva känslan av 365 dagars semester om året fastän man arbetar! De trivs utmärkt i huset och har fått många nya vänner genom arbete/praktik samt kurserna i svenska. Eva är utbildad förskollärare och har även arbetat med utvecklingsstörda barn i Tyskland. Här i Kalix har hon praktiserat i blomsteraffären och nu studerar hon på distans. Martin är utbildad mekaniker och har nu fått alla stora pojkars drömpraktik på Kalix Motorklubb – där han både kan finslipa språket och får meka med bilar hela dagarna. Text o bild: Sara Beckman Valborgsfirande Många kom även ungdomar för att lyssna på Frida & Fannys sång, samt förtäring av vårbakelse, kaffe och lotteri. Barnlotteriet var det systrarna Andersson från “Dalen” som kammade hem de flesta vinsterna. Vuxenlotteriet var det Meeri från Småkvarn och Anders Söderholm som vann mest.Gunnar och Britt-Mari ledde allsång. Senare vid brasan var det många som var korvsugna.och fick sig en pratstund i den fina vår kvällen Fanny och Frida sjunger på Valborg Höbärgning och husflytt Ögonblicksbild från när höbärgningen i Börjelsbyn pågick för fullt i den vackra julikvällen, Det är Tor-Björn Öberg som kör traktorn, o dessutom gör en insats för det öppna landskapet. På väg mot forsen ... Husen kommer, husen går ... När man sedan vuxit ur huset, får man bygga upp större, Det är Leif o Vivianne Andersson som skickar i väg den lilla stugan, för vidare transport till kusten. Pratstund vid forsen i väntan på hamburgare och gädda. Rigmor Öberg,Kristina Assarsson och Doris Burman Text o foto P-A Andersson Hamburger kväll 15 juli Många besökare kom till forsen i det vackra vädret. Hamburgare med den special hemmagjorda dressingen sålde mycket bra. Bybor och hemvändare trivdes och passade på att prata gamla minnen och informera sig om byns yngre generaton. Rasmus Bergström drog upp sin största gädda någonsin och Ulf Kummu tillredde och halstrade den.Besökarna åt av gäddan med förtjusning. Kvällen blev sen innan de sista bröt upp. Vi är nu klar med sammanställningen av inlämnade formulär om gårdarna. Ni som inte lämnat ert gör det snarast. Ulf Kummu tillreder gäddan och Martin Berlin assisterar Text: Mariana Andersson Foto: Sten Dahlström & Ulrica Carlsson OBS!!! Vi firar Nationalälvens Dag den 20 aug. kl 19.00 nere vid forsen. Halstrad strömming, klådda och kaffe. Bondersbyarn 9 Rialoppet 2011 Det tionde Ria-loppet gick av stapeln den den 20:e juli. 163 deltagare valde att springa eller gå längs någon av loppets fyra distanser; 800, 1500, 4000 eller 7500 meter. En utförlig redovisning av loppet finns på www. riagarden.se. Här endast en kort sammanfattning och några bilder från det populära loppet. Julidagen bjöd på sommarväder med strålande sol från blå himmel. Parkeringen på ängen var snart full av bilar så det blev till att improvisera längs vägkanterna. Folk strömmade till från när och fjärran som aldrig förr trots att det var en onsdagskväll. Sedan Erland Nilsson avfyrat sina startskott via mikrofon började deltagarna, ung som gammal och 163 till antalet, springa eller gå längs någon av loppets fyra distanser; 800, 1500, 4000 eller 7500 meter, ivrigt påhejade av vänner och anhöriga. Undertecknad "kutade" också men bara 4000m. "Kuta" är nog en sanning med modifikation för när orken tryter blir det till att gå. Rian satsar på flera olika lopp: cykel, löpning och skidor. Kanske kommer man att lansera en ”klassiker” i framtiden. Det vore ett trevligt initiativ! Här ser vi klungan med pristagarna på långa loppet. Nr 15 Mikael Nordberg, 33 Simon Öberg och 51 Lars Johansson Håkan Johansson grillar hamburgare Koncentrerade löparevid start av 1500m-klassen för glatta livet Text: Mariana Andersson Foto: Lars Paterson Totalt fiskeförbud 15 sept. - 14 oktober!!! Fiskegruppen för Kalix älv föreslog i våras alla byasamfälligheter att införa totalt fiskeförbud under perioden 15 september till och med 14 oktober. Byasamfälligheterna har antagit förslaget på byastämmorna. Anledningen till att Fiskegruppen framförde detta förslag, är det provocerande tjuvfisket på öring som sker under hösten. Tjuvfiskarna anger att de fiskar gädda, vilket gör att bevakningen är mycket svår att genomföra. Ett totalförbud under angiven period skulle stärka skyddet för havsöring och dessutom ge bättre möjligheter att beivra tjuvfiske. Byarna är fast beslutna att göra vad de kan för att få tillbaka havsöringen i älven. Naturligtvis förväntar man sig 10 Bondersbyarn också att bevakningen av nätfisket i kusten intensifieras. Nya fiskeregler dröjer Fiskeriverket har under de senaste två åren arbetat med ett nytt förslag till fiskeregler i älven. Fiskegruppen har varit engagerad som remissinstans och lämnat synpunkter på regler under två tillfällen. De nya reglerna skulle ”sjösättas” den 1 juni i år, men Fiskeriverkets omorganisation kom tydligen emellan, eller också följde man Fiskegruppens förslag att inte införa regler baserade på så svaga underlag. Inte överens Fiskeriverket har föreslagit ett ”fönsterfiske” på öring, innebärande att man bara får ta vara på fiskar i storleksintervallet 30-45 cm, och övriga fiskar skall släppas tillbaka! Fiskegruppen hävdar ett minimimått på 50 cm. Ännu finns dock inga nya regler, så vi får arbeta med de regler vi är vana vid. Lars-Erik Holmberg, Fiskegruppen Krysset finns också på Bondersbyns Hemsida: www.bondersbyn.se. Annicas sommarkryss nr 40 Den absolut sista blomstercheckvinnaren är en anonym läsare som löste krysset. Läsaren upptäckte att det saknades både en stoppruta och ett stoppstreck i krysset, men knäckde det ändå! Krysskonstruktören skyller (naturligtvis) på vårstressen och allmän tidsbrist. Vi andra på redaktionen tyckte dock att det var ett sinnrikt sätt att höja svårighetsgraden på krysset. Hur som helst så har vi beslutat att tills vidare inte dela ut pris till den först öppnade rätta lösningen. Vi kommer dock att som vanligt presentera lösningar och nya kryss som kommer att förgylla er tillvaro! Bondersbyarn 11 Arrangemang i byarna Bildgåtan Bondersbygården 20 augusti Nationalälvens dag 16.00 19.30 19.00 1 oktober 19.00 12 nov 18.00 17 dec 16.00 13 jan 17.00 12 feb 17.00 februari 14.00 Sikfest/Surströmming Notdragning, sik, kaffe Kaffe m.m Musikpub Höstsoppa Julfest Pajdag 20:a Knut Fettisdag Lakasoppa Bondersbygården Sörudden Enaholmen Bondersbygården Bondersbygården Bondersbygården Bondersbygården Bondersbygården Bondersbygården Boken om Bjumisträsk Sugen på katter? Nu är boken om Bjumisträsk klar. Den är på 106 sidor och kostar 200 kronor. Finns att köpa hos Åke Hellström i Bjumisträsk. Kontakta Sten eller Oskar Rönnberg i Bondersbyn. 0923- 27082 Två vuxna katter och 10 ungar söker nytt husrum. Vad är detta för föremål? Gjort av en guldliknande metall, förmodligen mässing. Till föremålet hör ett fodral av skinn. Skicka in Ditt svar till Bondersbyarns redaktion före 1 september. Lycka till! Hembygdsboken är klar ! Svunna tider vid älven En bok om Bondersbyn, Marieberg och Stora Lappträsk Pris exkl. frakt: 335 kr Köp succeboken om Bondersbyns, Mariebergs och St. Lappträsk historia. 320 sidor späckad med massor av gamla bilder och kartor. Boken inleds med ett stort kapitel om gårdarna i de tre byarna, och sedan startar berättelsen 500 år f.Kr på Kolamyrheden där de första Bondersbyggarna hade sin boplats. Läs om hur de första fastigheterna kom till och hur de utvecklades under åren vid avvittring och laga skiften. Här finns också berättelser om soldater, myrslåtter, gamla sågverk och om hur alla krononybyggen kom till. Fiskets historia har också ett stort kapitel, tillsammans med mycket mycket mer. Boken är ett unikt dokument som innehåller ett många gånger okänt mtrl. om de tre byarna. Boken säljs över disk på följande ställen: Bondersbygården mån-fre 11-15 hela sommaren; Bondersby Såg under dagtid må - fr. Dessutom säljs boken på Vuxenskolans kontor i Kalix Bokbeställning Jag beställer boken Förflutna tider vid älven och förbinder mig att betala medsänd faktura (400 kr) på bankgiro: 211-7943 samt ange fakturanr. I priset ingår priset för postfrakt. Namn:................................................................................................................. Adress: ............................................................................................................... ................................................................................................................. Så här kan Du också beställa: e-post: borjeragnarsson@swipnet.se Glöm inte att ange namn och adress. Telefon: 0923-27046 Ingrid Ragnarsdotter På byns hemsida: www.bondersbyn.se
© Copyright 2024