Forntiden på Kattleberg Arkeologisk undersökning Fornlämning Skepplanda 32 och 230 Skepplanda socken Västergötland Ale kommun Västra Götalands län Lisbet Bengtsson, Britta Wennstedt Edvinger & Magnus Reuterdahl Arkeologicentrum AB Arkeologicentrum AB Forntiden på Kattleberg belyst genom arkeologisk undersökning av två förhistoriska boplatser, Skepplanda 32 och 230, Västergötland, Ale kommun, Västra Götalands län Lisbet Bengtsson, Britta Wennstedt Edvinger & Magnus Reuterdahl 2010 Rapport från Arkeologicentrum 2010:20 Arkeologicentrum AB Länsstyrelsens dnr: 431-28345-2006 Arkeologicentrums projektnr: P2007:48 O Hede-Älvängen Län: Västra Götalands län Landskap: Västergötland Kommun: Ale kommun Socken: Skepplanda Fastigheter: Båstorp 6:7 (Skepplanda 230), Hamnen 1:1, Kattleberg 16:1, 17:1, Kattleberg 18:1 (Skepplanda 32) Ek. kartblad: 7B 6g Älvängen RAÄ-nr: Skepplanda 32, Skepplanda 230, Skepplanda 245, Skepplanda 246, Skepplanda 247 Rapport från Arkeologicentrum 2010:20 www.arkeologicentrum.se Forntiden på Kattleberg belyst genom arkeologisk undersökning av två förhistoriska boplatser, Skepplanda 32 och 230, Västergötland, Ale kommun, Västra Götalands län Lisbet Bengtsson, Britta Wennstedt Edvinger & Magnus Reuterdahl © år 2010, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, Trafikverket Region Väst, Göteborg, och länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborg. Kartutsnitt ur allmänna kartor © Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2009_00927. Omslagsbild: Vy mot Kattleberg 2009-06-28. Foto Britta Wennstedt Edvinger, AC200748-O-0947. Utvalda fynd. Foto Magnus Reuterdahl, AC2007-48-O-0432, AC2007-48-O0439, AC2007-48-O-0455. ISSN 1654-7896 Arkeologicentrum AB Innehåll Sammanfattning ...............................................................................................................vi Bakgrund...............................................................................................................................1 Områdesbeskrivning ........................................................................................................2 Den forntida inramningen .......................................................................................... 10 Skepplanda 230 ............................................................................................................ 12 Sammanfattning ............................................................................................................. 12 Antikvarisk bakgrund .................................................................................................... 12 Metoder och genomförande...................................................................................... 13 Resultat ............................................................................................................................... 17 Tillfälliga besökare på Skepplanda 230.................................................................. 20 Måluppfyllelse.................................................................................................................. 25 Skepplanda 32 ............................................................................................................... 26 Sammanfattning ............................................................................................................. 26 Uppdragets bakgrund .................................................................................................. 26 Metoder och genomförande...................................................................................... 29 Resultat ............................................................................................................................... 38 Boplatsen Skepplanda 32 i ett sammanhang ...................................................... 48 Måluppfyllelse.................................................................................................................. 63 Referenser.......................................................................................................................... 65 Bilagor Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter ................................................. 69 Skepplanda 230 Bilaga 2. Meterrutor, Skepplanda 230..................................................................... 73 Bilaga 3. Anläggningsbeskrivningar, Skepplanda 230 ..................................... 77 Bilaga 4. Fyndlista, Skepplanda 230......................................................................... 79 Bilaga 5. Vedartsanalys, Skepplanda 230............................................................... 83 Bilaga 6. Makrofossilanalys, Skepplanda 230 ....................................................... 85 Bilaga 7. 14C-analys, Skepplanda 230....................................................................... 87 Bilaga 8. Fotolista, Skepplanda 230 ......................................................................... 89 Bilaga 9. Påsiktsbilder, Skepplanda 230 ................................................................. 91 Bilaga 10. Meterrutor, Skepplanda 32..................................................................... 99 Bilaga 11. Resultat av plöjning, harvning och fyndinsamling i åkermark, Skepplanda 32 Bilaga 12. Schaktbeskrivningar, Skepplanda 32................................................107 Bilaga 13. Anläggningsbeskrivningar, Skepplanda 32 ..................................113 Bilaga 14. Ritningar, Skepplanda 32 ......................................................................119 Bilaga 15. Fyndlista, Skepplanda 32.......................................................................123 Bilaga 16. Keramiken från Skepplanda 32 ...........................................................167 Bilaga 17. Vedartsanalys, Skepplanda 32.............................................................171 Bilaga 18. Makrofossilanalys, Skepplanda 32 .....................................................173 Bilaga 19. 14C-analys, Skepplanda 32.....................................................................177 Bilaga 20. Fotolista, Skepplanda 32 .......................................................................179 Bilaga 21. Påsiktsbilder, Skepplanda 32 ...............................................................181 Arkeologicentrum AB Sammanfattning Under sommaren 2009 undersökte Arkeologicentrum AB två förhistoriska boplatser i Göta älvdal, Skepplanda 32 och Skepplanda 230. Boplatserna ligger på Kattleberg i Skepplanda socken, strax norr om Älvängen. Undersökningarna föranleddes av den planerade Norge-/Vänerbanan och dåvarande Banverket stod som beställare. Skepplanda 230 utgörs av liten aktivitetsplats med ett smärre antal fynd från såväl mesolitikum, neolitikum och äldre järnålder i form av flintfynd och två grophärdar eller kokgropar, 14C-daterade till äldre järnålder. Dateringarna av de två grophärdarna visar på återkommande aktivitet under äldre järnålder. De kan inte kopplas till någon specifik verksamhet. Ett par kärnfragment har tolkats som delar av cylindriska kärnor av flinta och indikerar gropkeramisk tradition. Svallade flintfynd i kombination med strandlinjeförskjutningen indikerar att vissa av fynden härrör från mesolitikum. Platsen tolkas som att den nyttjats vid enstaka tillfällen under både sten- och järnåldern, eventuellt som en tillfällig tillverkningsplats eller i samband med jakt, alternativt – främst avseende den senare arkeologiska perioden – vid odling eller betesdrift. Undersökningen av boplatsen Skepplanda 32 vid södra tunnelspåslaget resulterade bl.a. i att boplatsen kunde separeras i en del utan anläggningar, huvudsakligen bestående av övrig flinta, och en sydöstlig del, dominerad av ett gropkeramiskt fyndmaterial med inslag av boplatsmaterial och anläggningar från äldre järnålder. Det sydöstra, fyndrika området har erhållit ett nytt fornlämningsnummer, Skepplanda 245. Det är osäkert när platsen för södra tunnelpåslaget började nyttjas men fynden visar att det kan ha varit under längre eller flera kortare perioder under mellanneolitikum (3200–2300 f.Kr.) och/eller under senneolitikum (2300–1800 f.Kr). För ca 5000 år sedan utgjordes området av ett strandläge mot Göta älvdal. 14 C-dateringar indikerar en relativt sen fas, ca 2870-2460 f.Kr (kal. 14C, 2 σ), medan fynden indikerar en brukningstid under både den äldre och senare delen av den gropkeramiska perioden. Makrofossilanalys av material från en härd från äldre järnålder visar på förekomst av björnbär, nypon och hasselnötter. Från mellanneolitisk tid finns hasselnötter belagda. Majoriteten av fynden är slagen flinta, varav ca 300 är ledartefakter (spetsar, skrapor, cylindriska kärnor) i främst gropkeramisk redskapstradition. Vid sidan av flintan har också mindre mängder keramik påträffats. Keramiken bedöms i huvudsak vara gropkeramisk med smärre inslag av järnålderskeramik. Åtta anläggningar framkom inom Skepplanda boplatsen. De flesta utgörs av grophärdar. Två grophärdar har 14C-daterats till äldre järnålder, ca 350 f.Kr–60 e.Kr. (kal. 14C, 2 σ). Fynden visar på minst två nyttjandefaser, en under yngre stenålder och en under äldre järnålder. Äldre och mellanliggande perioder är sparsamt representerade. Platsen tolkas som en sommar-/höstboplats under yngre stenålder och tillfällig aktivitetsplats under sensommar och höst under äldre järnålder. Båda boplatserna är undersökta och borttagna. Arkeologicentrum AB Bakgrund Med anledning av planerad dubbelspårutbyggnad mellan Hede och Älvängen i Göta älvdal berörs de fasta fornlämningarna Skepplanda 32 och 230, två förhistoriska boplatser. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har år 2007 upphandlat arkeologiska undersökningar av järnvägssträckan Hede–Älvängen och av tre närbelägna delsträckor på väg E45, mellan Älvängen och Alvhem, Torpa och Stenröset samt Alvhem och Kärra. Riksantikvarieämbetet UV Väst vann anbudsupphandlingarna på väg E45 och undersökte dessa under år 2008. Arkeologicentrum vann anbudsupphandlingen gällande järnvägssträckan Hede–Älvängen och utförde undersökningarna under år 2009. Undersökning av tre fornlämningar ingick i uppdraget. Utöver de aktuella boplatserna Skepplanda 32 och 230 ingick även Skepplanda 217, en antagen båtlänning som visade sig utgöra ett åkerdike. Undersökningen av Skepplanda 217 redovisas separat i PM (Wennstedt Edvinger 2010). I denna rapport redovisas undersökningarna av de två förhistoriska boplatserna. De tre undersökningarna på sträckan Hede–Älvängen beställdes och bekostades av dåvarande Banverket, Investeringsdivisionen. Figur 1. Översiktskarta över de tre undersökta lokalerna Skepplanda 32, Skepplanda 217 och Skepplanda 230. Underlag: terrängkartan © Lantmäteriet, Gävle, 2009. Medgivande I 2009_00927. Skala 1:50 000. 1 Arkeologicentrum AB Områdesbeskrivning Göta älvdal De två undersökningsområdena ligger i Göta älvdal, inom Skepplanda socken, Västergötland, och Ale kommun, Västra Götalands län. Göta älv är 93 kilometer lång och sträcker sig från utloppet ur Vänern till Hisingen där den delar sig i två delar, Nordre och Göta älv, som mynnar i havet. Älvdalen täcker ett cirka 850 km2 stort område i en cirka 4 kilometer bred korridor utmed Göta älv. Göta älvs dalgång karaktäriseras av branta skogklädda sluttningar, särskilt mot väster, och öppna odlade fält. I den aktuella delen är kraftiga sluttningar och branta bergsformationer karaktäristiska. Bergen når ca 100 meter över dalbottnen. I den södra delen av Göta älvdal domineras berggrunden av gamla gnejser. De äldsta är 1 700 miljoner år gamla. Landskapet är av sprickdalskaraktär, där branta och kullriga berg sticker upp mellan havs- och skogslandskap. Dessa är s.k. krosszoner, försvagningar i jordskorpan, som under senaste inlandsisen breddades och fördjupades (Holmström et al. 2004:9). I samband med detta omdanades landskapet och när isen släppte sitt grepp för ca 15 000 år sedan tömdes det på morän och leror. Under den senaste nedisningen kom landskapet att förändras genom istäckets tyngd och rörelse och genom landhöjningen efter att isen smält. När isen släppte sitt grepp för cirka 14 000 år sedan täckte havet stora delar av området (Påsse 2006:194) och bidrog till att svalla och omlagra jordmassorna. På högplatåerna återstod tunna och magra moränjordar, medan de gamla fjordarna fylldes med postglacial lera. De tvära bergsbranterna utgör fornhavets kustlinje (Holmström et al. 2004:15). Figur 2. Utsikt mot Göta älv och SV från undersökningsområdet vid Skepplanda 32. Foto: AC200748-O-0952. 2 Arkeologicentrum AB Undersökningsområdets topografi Boplatserna Skepplanda 32 och 230 ligger på Kattleberg i Skepplanda socken. Göta älv bildar här gräns mellan landskapen Bohuslän och Västergötland, och Kattleberg återfinns på älvdalens östra sida. I dag utgörs Göta älvs östra sida av en smal remsa jordbruksmark med spridd och gles bebyggelse innan de branta sluttningarna tar vid. Mitt i det öppna, flacka ängs- och odlingslandskapet mellan Älvängen och Kattleberg glider Grönån fram. Kattleberg är ett påtagligt landmärke i älvdalen (figur 3). Naturmiljön i det aktuella området präglas av landskapet i Göta älvs och Grönåns dalgångar. Den flacka, uppodlade dalbottnen bryts av uppstickande berg av samma slag som Kattleberg. Göta älvs dalgång är av riksintresse för naturvården, NRO 14122 Göta och Nordre älvs dalgångar. Vidare är det bedömt som ett värdefullt odlingslandskap och ett riksintresse för friluftslivet (Seipel 2007). Området bedöms rymma kulturmiljövärden av mycket högt värde, klass 2 i en skala på 1–3 (Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2005, Länsstyrelsen Älvsborgs län 1994, Olovsson 2007:68). Tabell 1. Kronologiska perioder som används i denna rapport. Historisk tid Historisk tid Yngre järnålder Järnålder Äldre järnålder Bronsålder Stenålder Bronsålder Yngre stenålder Äldre stenålder Nyare tid 1500 – i dag Medeltid 1100 – 1500 e. Kr. Vikingatid 800 – 1100 e. Kr. Vendeltid 600 – 800 e. Kr. Folkvandringstid 400 – 600 e. Kr. Romersk järnålder 1 – 400 e. Kr. Förromersk järnålder 500 – 1 f. Kr. Yngre bronsålder 1100 – 500 f. Kr Äldre bronsålder 1800 – 1100 f. Kr. Senneolitisk tid 2300 – 1800 f. Kr. Mellanneolitisk tid 3300 – 2300 f. Kr. Tidigneolitisk tid 4000 – 3300 f. Kr. Mesolitisk tid – 4000 f. Kr. Kattleberg är till övervägande delen skogbeväxt, främst med barrskog men blandskog förekommer också. Enligt SGU:s jordartskarta (7B Göteborg NO, serie Ae nr 40) utgörs marktäcket i den södra och sydvästra delen av Kattleberget och Hamnberget av lera, berg och grus, där berggrunden i huvudsak utgörs av medel- till grovkorning bandad gnejs (Svensson 2007: 60). En geoteknisk undersökning har genomförts vid södra tunnelspåslaget, d.v.s. vid Skepplanda 32. 3 Arkeologicentrum AB Figur 3. Flack sedimentmark omger Kattleberg. Vy mot N. Foto: AC2007-48-O-0949. Figur 4. Skepplanda 32. En del av undersökningsområdet ligger i åkermark, här under plöjning och harvning. Foto: AC2007-48-O-0966. 4 Arkeologicentrum AB Figur 5. Skepplanda 230. Undersökningsområdet under röjning av avverkningsavfall. Översikt mot Ö. Foto: AC2007-48-O-0819. Figur 6. Skepplanda 230. Översikt mot VSV och boplatsen i fonden t.v. om bildens mitt. Foto: AC2007-48-O-0838. 5 Arkeologicentrum AB Området vid Kattleberg karaktäriseras av ett antal mindre dalgångar i undersökningskorridorens närhet. Källsprång och källor med fria vattenytor förekommer på flera platser i området (Seipel 2007:60), även i omedelbar anslutning till Skepplanda 32. Undersökningsområdet kring Skepplanda 32 ligger på den södra änden av Kattleberg. Här karaktäriseras landskapet av en brant klippvägg och ett något mindre bergsområde mot älven, en flackare höjdplatå med små, både ännu brukade och äldre, igenväxta åkrar, hällmarksavsnitt och vegetation med ekdominerad blandskog i trädskiktet (figur 4). I anslutning till åkermarken finns en äldre småskalig bebyggelse, senast nyttjad som fritidshus. Bebyggelsen återfinns i skogskanten med en vidsträckt utsikt söderut över Göta älvs dalgång (Sjöstedt 2007:23). Undersökningsområdet vid Skepplanda 230 ligger vid den norra delen av Kattleberg. Här är kontrasten mellan det branta, vegetationsklädda berget och de stora öppna odlingsfälten än tydligare. Bebyggelsen i närheten är i form av gårdar och enstaka moderna villor som ligger utmed lokalvägen vid foten av berget. Vid undersökningstillfället var området kalhugget och hällmark skymtade på flera ställen. Före avverkningen – som genomförts med anledning av Banverkets planerande nyttjande av området – utgjorde undersökningsområdet en ogallrad granplantering. Nedanför sluttningen och i anslutning till bebyggelsen växer främst björk och sälg (Sjöstedt 2007:23) (figur 5). Fornlämningsmiljö Kattleberg omges i nästan alla väderstreck av kulturhistoriska lämningar, både fasta fornlämningar, bevakningsobjekt och s.k. övriga kulturhistoriska lämningar, vissa undersökta och borttagna, andra ännu kvarliggande (tabell 1, figur 7). Bland de fasta fornlämningarna i den berörda, sydvästra delen av Kattleberg återfinns t.ex. en fornborg, flera boplatser, varav flera undersökts och daterats, områden med fossil åkermark, hällristningar i form skålgropar, förhistoriska gravar (stensättningar och rösen) och en milstolpe. Bevakningsobjekt föreligger i form av två fyndplatser, en osäker stensättning och en boplats. Övriga kulturhistoriska lämningar finns i form av två fyndplatser, minnesmärken från nyare tid, ett röse, en härd, en torplämning och en byggnad. 6 Arkeologicentrum AB Tabell 1. Kulturhistoriska lämningar i undersökningsområdenas närhet i Skepplanda socken före de aktuella arkeologiska undersökningarna (FMIS 2009-07-01). Fetstil= berörda lämningar på sträckan Hede–Älvängen. Raä -nummer Lämningstyp Antikvarisk bedömning Skepplanda 1:1 Röse Fast fornlämning Skepplanda 2:1 Röse Övrig kulturhistorisk lämning Skepplanda 3:1 Röse Fast fornlämning Skepplanda 16:1 Boplats (Stenålder?) Bevakningsobjekt Skepplanda 17:1 Fornborg Fast fornlämning Skepplanda 32:1 Boplats (stenålder) Fast fornlämning Skepplanda 33:1 Fyndplats (boplats) Övrig kulturhistorisk lämning Skepplanda 33:2 Fyndplats (boplats) Övrig kulturhistorisk lämning Skepplanda 70:1 Grav- och boplatsområde (bronsålder) Undersökt och borttagen Skepplanda 116:1 Vägmärke (milstolpe) Fast fornlämning Skepplanda 117:1 Byggnad, annan Övrig kulturhistorisk lämning Skepplanda 123:1 Hällristning (skålgropar) Fast fornlämning Skepplanda 124:1 Boplats (stenålder) Fast fornlämning Skepplanda 125:1 Minnesmärke Övrig kulturhistorisk lämning Skepplanda 126:1 Fyndplats (slagen flinta) Övrig kulturhistorisk lämning Skepplanda 133:1 Stensättning Fast fornlämning Skepplanda 134:1 Hällristning (skålgropar) Fast fornlämning Skepplanda 135:1 Fyndplats Bevakningsobjekt Skepplanda 136:1 Boplats (stenålder?) Fast fornlämning Skepplanda 182:1 Fyndplats Bevakningsobjekt Skepplanda 183:1 Område med fossil åkermark Förstörd Skepplanda 184:1 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Skepplanda 217 Båtlänning Fast fornlämning Skepplanda 219 Boplats (stenålder) Fast fornlämning Skepplanda 220 Hällristning (skålgropar) Fast fornlämning Skepplanda 223 Boplats (stenålder) Undersökt och borttagen Skepplanda 225 Boplats (brons-äldre järnålder) Fast fornlämning Skepplanda 226 Fyndplats, boplats (järnålder) Undersökt och borttagen Skepplanda 227 Boplats (stenålder) Fast fornlämning Skepplanda 228 Boplats Förstörd Skepplanda 229 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Skepplanda 230 Boplats (stenålder) Fast fornlämning Skepplanda 231 Kolningsanläggning (kolningsgrop) Övrig kulturhistorisk lämning Skepplanda 232 Boplats Fast fornlämning Skepplanda 233 Härd Övrig kulturhistorisk lämning Skepplanda 234 Lägenhetsbebyggelse (torplämning) Övrig kulturhistorisk lämning Skepplanda 237 Stensättning Bevakningsobjekt 7 Arkeologicentrum AB Figur 7. Översiktskarta med registrerade kulturhistoriska lämningar på Kattleberg före undersökning av Skepplanda 32 och 230. Alla lämningar är inom Skepplanda socken. Jfr tabell 1. Underlag: terrängkartan © Lantmäteriet, Gävle, 2009. Medgivande I 2009_ 00927. Skala 1:20 000. Tidigare undersökningar Fornminnesinventering och särskilda utredningar Den så kallade Göteborgsinventeringen, som på riksantikvarie Hans Hildebrands initiativ genomfördes under perioden 1915–1929 var den första mer omfattande antikvariska insats som berörde Skepplanda socken. Då registrerades här bl.a. fyndplatser med förhistoriskt boplatsmaterial, med dagens antikvariska terminologi alltså förhistoriska boplatser. År 1962 skedde RAÄ:s förstagångsinventering i Skepplanda socken. Fornminnesinventeringen var nu knuten till utgivningen av den ekonomiska kartan och bekostades, till skillnad från Göteborgsinventeringen som finansierats av regionala intressenter, med statliga medel. Vid förstagångsinventeringen överfördes Göteborgsinventeringens resultat till det dåvarande fornminnesregistret, och Skepplanda 32 blev beteckning på den ena av de här aktuella boplatserna. Fyndmaterialet skall enligt Göteborgsinventeringen 8 Arkeologicentrum AB ha utgjorts av ett fragment av slipad flintyxa, en hjärtformig pilspets, en trekantig pilspets, två spånpilspetsar, tre knivar (rundryggade), sju spånskrapor, sex skärvskrapor, en skivskrapa samt ett flertal skärvor och spån. RAÄ genomförde år 1982 en revideringsinventering i socknen. Inga nyfynd gjordes vid det tillfället på Kattleberg, men väl i andra delar av socknen. Först i samband med särskild arkeologisk utredning inför Norge-/Vänerbanan kom boplatsen Skepplanda 230 att registreras, liksom även Skepplanda 217, det tredje slutundersökningsobjektet på sträckan Hede–Älvängen. Utredningen rapporterades år 2005 (Munkenberg 2005). Förundersökningar på Kattleberg och väster om väg 45 Flera fornlämningar i närområdet till de aktuella undersökningsområdena har förundersökts. Utöver de aktuella Skepplanda 32 och 230 även fornlämningarna Skepplanda 126, Skepplanda 183, Skepplanda 217, Skepplanda 225, Skepplanda 227 och Skepplanda 228. Skepplanda 126:1 är en fyndplats där man hittat slagen flinta. Området är förundersökt utan vidare fynd (Hellgren 2004). Skepplanda 183:1, område med fossil åkermark bestående av ryggade åkrar, bedömdes i samband med förundersökning 2006 vara förstörd (Munkenberg & Rudh 2007). Skepplanda 225 är en boplats som förundersöktes 2007. Boplatslämningar konstaterades i form av gropar, en härd och stolphål, daterade till perioden bronsålder–äldre järnålder (Nordqvist 2007). Skepplanda 227 är en boplats funnen vid förundersökning år 2006. Den har daterats till stenålder genom fynd av en lång, tandad spånpilspets, Beckers typ B (FMIS). Skepplanda 228 är en boplats som vid förundersökning år 2006 konstaterades vara förstörd, antingen till följd av täktverksamhet eller på grund av en anlagd crossbana. Ingen säker datering föreligger (Munkenberg & Rudh 2007). Undersökningar på Kattleberg och väster om väg 45 Skepplanda 70 är ett grav- och boplatsområde undersökt och borttaget i samband med förundersökning och indikerad av boplatsfynd från bronsålder samt en eventuell grav (Nordqvist 2007). Skepplanda 223 är en boplats, undersökt och borttagen i samband med ombyggnad av väg 45, daterad till mesolitikum (Munkeberg & Rudh 2007). Skepplanda 226 utgör boplatsrester undersökta och borttagna i samband med förundersökning år 2007 (Nordqvist 2007) och undersökning år 2008 (FMIS 2010-10-01). Fynden utgörs av bearbetat trä, träföremål, trädetaljer till båtar, huggspån och spår av en gårdsmiljö. Flera 14C-dateringar har genomförts och resultaten pekar på perioden yngre romersk järnålder–äldre folkvandringstid. Platsen tolkas som ett utkastlager från en verkstadsplats samt en eventuell offerplats (FMIS 2010-10-04). 9 Arkeologicentrum AB Den forntida inramningen Figur 7. Göta älv och Grönån vid Kattleberg ca 3000 f.Kr. Skepplanda 32 och 230 markerade. Skala 1:50 000. De äldsta spåren av mänsklig aktivitet i området är ca 11 000 år gamla och visar på en jägar-samlarekonomi i ett arktiskt kustklimat. För omkring 10 000 år sedan var Göta älvdal en smal havsvik som nådde ungefär till dagens Trollhättan. I dess mynning var en skyddad skärgård med flera stora skyddade öar (Påsse 2006:198) på vilka vi i dag finner spår av de första bosättningarna. Pollenanalyser visar att platåerna med de magra moränjordarna brukades av de första jordbrukarna för ca 5500 år sedan (Franzén & Lindholm 2000:21). De bördiga lermarkerna i dalgångarna togs i anspråk 10 Arkeologicentrum AB långt senare, när järnplogen började användas (Holmström & Widmark 2004:9). Sprickdalar som Göta älvdal har utgjort viktiga kommunikationsleder. I dessa skapades den betydelsefulla kontakten mellan kust och inland, som sedan äldsta stenålder präglat bosättningsmönster och landskapsutnyttjandet (Holmström & Widmark 2004:15). Bebyggelsen i områden som ligger under högsta kustlinjen är i regel lokaliserad till impediment såsom moränbackar och låga bergknallar ovanför den odlingsbara jorden (Holmström & Widmark 2004:36). De undersökta boplatslämningarna sträcker sig i tid från mesolitikum till äldre järnålder, d.v.s. från ca 10 000 f.Kr.–550 e.Kr. Majoriteten av fynden tillhör den gropkeramiska kulturen (3200 f.Kr.–2300 f.Kr). Gropkeramisk kultur är ett samlingsbegrepp för en redskapsuppsättning som under yngre stenålder utmärker en marin jägar-samlarekonomi. I den här rapporten begränsas begreppet gropkeramisk tradition till att omfatta liknande uppsättningar av redskap (ledartefakter) och andra föremål som står att finna på ett antal boplatser från mellanneolitisk tid på västkusten. Bland de typiska redskapen finner vi spånpilspetsar med tånge (Beckers typ A–C) och spånskrapor av flinta, cylindriska flintkärnor och keramikkärl dekorerade med gropar. Figur 8. Gropkeramiska lokaler i Bohusläns och Västra Götalands kustområde i urval. 1 Auve, 2 Änneröd, 3 Dafter, 4 Rörvik, 5 Lyse, 6 Stora Önnered och Hasslingehult, 7 Gröninge, 8 Onsala, 9 Olas, 10 Skepplanda 32 och 230. Karta efter Strinnholm (2001:7). 11 Arkeologicentrum AB Skepplanda 230 Sammanfattning Vid undersökningen av boplatsen Skepplanda 230 framkom två anläggningar och förhållandevis få fynd. De äldsta fynden utgörs av svallad flinta. Svallning i kombination med höjden över havet, ca 50 meter, gör att några av fynden kan dateras till mesolitikum. Fynden från neolitisk tid bestod av bearbetad flinta och kvarts, i form av flintartefakter, kärnor, spån och avslag. Kärnfragment från cylindriska kärnor visar att dessa torde tillhöra den gropkeramiska traditionen (3200–2300 f.Kr.). De gropkeramiska fynden kan vara samtida med en del av fynden från den närbelägna boplatsen Skepplanda 32, och därmed kan det finnas en koppling mellan de två platserna. 14 C-dateringar av anläggningarna på Skepplanda 230 visar att platsen också nyttjats under äldre järnålder, då två grophärdar anlagts. Deras storlek i kombination med analysresultaten visar att de sannolikt nyttjats vid flera tillfällen. Vidare visar analyserna från samma anläggningar att det vid den tiden växte lövskog med ek, hassel, lind, lönn och rönn eller oxel på eller i närheten av boplatsen, och att dessa vedarter valts som bränsle. Sammantaget ger fynden en bild av en plats som nyttjats för tillfälliga stopp, troligen vid olika tillfällen under stenåldern och under flera tillfällen under äldre järnålder. Antikvarisk bakgrund Skepplanda 230 registrerades som förhistorisk boplats i samband med en arkeologisk utredning år 2006. Fynd av flintspån pekade mot en datering till neolitisk tid, d.v.s. perioden 4000–1800 f.Kr. En arkeologisk förundersökning samma år tydde på samma datering, även om den gav få fynd: nio avslag, två spån och en övrig kärna, samtliga av flinta (Munkenberg & Rudh 2007:25). Boplatsen låg i en sluttning på Kattlebergs östra sida. I sluttningen syns ställvis hällmark. En del av sluttningen hade enligt äldre kartor bestått av åkermark men har i modern tid använts för granplantering. Sluttningen vette åt öster ned mot en gip i berget, där det var åkermark. Gipen vette i sin tur åt ostnordost, ned mot ett biflöde till Grönån. Grönån rinner ut i Göta älv söder om Kattleberg. I trakten kring Kattleberg, Grönån och dess utlopp i Göta älv är flera stenåldersboplatser kända men också lämningar från senare skeden, såsom hällristningar i form av skålgropar och stensättningar (figur 2). Det finns gott om kulturhistoriska lämningar på denna del av Kattleberg. 200 respektive 400 m nordnordöst om Skepplanda 230 finns fyndplatser där man funnit slagen flinta, Skepplanda 184:1 och Skepplanda 182:1, i liknande lägen. 450 m sydväst om Skepplanda 230 finns en registrerad kolningsgrop, Skepplanda 231. Möjligen visar detta på aktiviteter som kan ha pågått i området under järnåldern. 12 Arkeologicentrum AB Metoder och genomförande Genomförande Fältarbetet genomfördes under perioden 2009-05-18 till 2009-05-22. Vädret var ostadigt under den aktuella veckan och avslutades med spöregn sista fältarbetsdagen. Undersökt yta Lämningen hade i samband med förundersökningen avgränsats till en 35×20 meter stor yta (700 m2). Undersökningsområdet hade en naturlig avgränsning mot hällmark i sydväst och på en avsats mot fuktigare mark i sydöst. I den första etappen avbaning avlägsnades växttäcket och det underliggande mårlagret över hela undersökningsområdet. Därefter grävdes 14 meterrutor i 10 cm-stick. Anläggningsundersökning av två anläggningar skedde i samma rensningsnivå som rutgrävningen. Slutligen avbanades en del av undersökningsområdet en andra gång, ned till botten av B-horisonten (figur 10). Figur 8. Avbaning av växttäcket inom boplatsen Skepplanda 230 gjordes med minigrävare. Foto: AC2007-48-O-0827. Metoder Slutundersökningen genomfördes med en kombination av metoder, dels genom avbaning med maskin, dels genom skiktvis rutgrävning för hand, dels genom anläggningsundersökning. Inledningsvis utsattes undersökningsområdet med stakkäppar. Därefter avbanades växttäcket och mårlagret men 13 Arkeologicentrum AB inga underliggande jordlager eftersom förundersökningsresultaten visat att fynd förekom även ytligt. Stubbrytning bedömdes medföra omfattande skador på den lilla undersökningsytan. Brytning minimerades därför inledningsvis men kunde inte helt undvikas. Efterhand som undersökningen fortskred avlägsnades flertalet stubbar. För att säkra eventuella spår i form av anläggningar eller fynd inom rotsystemen granskades undersidan av varje uppvänd stubbe före avlägsnande. Figur 9. Nordvästra delen av undersökningsområdet vid Skepplanda 230. Körskador, ris, stubbar och rotvältor försvårade undersökningen. Foto: AC2007-48-O-0811. I samband med avbaningen gick det ganska lätt att urskilja ett par av förundersökningsschakten. Andra sökschakt var mer diffusa. Förundersökningsrapporten redovisade schaktens belägenhet med en mittpunkt per schakt, inmätt med gps. Därutöver hade schaktens längd, bredd och ungefärliga riktning noterats. För att undvika att förlägga meterrutor i förunder- 14 Arkeologicentrum AB sökningsschakten och för att kunna åskådliggöra förundersökningsschakten på en schaktplan markerades de med stakkäppar och mättes in. I planen nedan bör man räkna med en felmarginal på upp till en meter när det gäller sökschaktens placering och riktning (figur 10). Efter avbaningen utsattes ett koordinanät i referenssystemet RT90 2,5 gon V över undersökningsområdet. Utifrån detta utvaldes meterrutor för handgrävning. Meterrutorna handgrävdes med skärslev och jorden torrsållades (4 mm sållnät). Meterrutorna lades i ett första skede ut i två rader (N-S) med jämna mellanrum. Detta var för att kunna göra en preliminär bedömning av markförhållandena och av fyndspridningen över boplatsen. Meterrutorna var nästan helt fyndtomma. Därför ändrades strategin och de övriga meterrutorna fördelades enligt flera olika kriterier: vissa rutor placerades i närheten av områden där man gjort fynd under förundersökningen, andra för att i största möjliga grad täcka in hela ytan och ytterligare andra i samband med markförändringar som mörka fläckar o.d. Meterrutorna handgrävdes och jorden sållades genom ett nät med 4 mm:s maskvidd. Dokumentation skedde i rutprotokoll. Fynd mättes in på fyndplatsen. Fynd på närmare avstånd än 0,25 meter har förts till samma fyndnummer. Fynd i meterrutor har erhållit gemensamt fyndnummer för respektive meterruta. En andra avbaning kunde genomföras över en liten, stubbfattig del av ytan i öst. För att verifiera eller justera avgränsningen av lämningen granskades fyndspridningen inom den avbanade ytan liksom mark- och terrängförhållandena inom och närmast intill den avbanade ytan. Arbetet försvårades dock av den stora mängden rötter, stubbar och viss mån av mängden ris. Dokumentation Inmätning har skett med totalstation och rover R8 (nätverks-RTK). Topografi, anläggningar, undersökningsenheter (undersökningsområde, meterrutor, förundersökningens sökschakt etc.) och fynd har mätts in. En av anläggningarna (A01) har handritats i sektion. Den andra anläggningen (A02) hade så omfattande skador av någon meningsfull profil inte kunde framrensas för dokumentation. Miljöer och anläggningar har fotograferats digitalt. Under hela undersökningen fördes löpande anteckningar och skriftlig dokumentation av arbetet. Undersökta meterrutor har beskrivits i rutprotokoll. Tillvarataget material Sammanlagt 104 fynd fördelade på 40 fyndnummer har tagits tillvara (F003 vakant). Samtliga fynd utom fyra (kvarts) är av flinta (100 stycken). Jordprover för makrofossilanalys samt kolprov för vedartsanalys och datering togs tillvara i grophärdarna A01 och A02. Totalt har sex prover från Skepplanda 230 tagits tillvara och analyserats enligt tabell 2. 15 Arkeologicentrum AB Figur 10. Schakt- och anläggningsplan. Skepplanda 230. Schakten från förundersökningen är återgivna med ungefärlig placering och riktning. Ytor V respektive Ö om undersökningsområdets mitt består av hällmark. Skala 1:300. Tabell 2. Tillvaratagna prover och utförda analyser. Skepplanda 230. Kontext Vedart Växtmakrofossil 14 A01 Grophärd 1 prov 1 prov 1 prov A02 Grophärd (kokgrop) 1 prov 1 prov 1 prov 16 C Arkeologicentrum AB Särskilda omständigheter Undersökningsområdet som under förundersökningen hade utgjort ogallrad granplantering hade avverkats före undersökningens start. På flera ställen fanns körskador efter skogsmaskiner. I undersökningsområdet fanns också två stora rotvältor som hade skadat lämningen. Den granplantering som tidigare funnits på lämningen försvårade arbetet genom ett stort antal granstubbar och -rötter. Skotning av timmer pågick runt undersökningsområdet under hela utgrävningen. Arbetet försvårades av att området nyligen avverkats och att undersökningsområdet ställvis var täckt av mycket ris. Först på eftermiddagen dag 2 kunde undersökningen påbörjas. Tiden dessförinnan användes för röjning av avverkningsavfall. Resultat Undersökningen resulterade i två skadade anläggningar, A01 och A02, samt 104 fynd. Anläggningarna utgörs av grophärdar. Här används RAÄ:s terminologi, där grophärd står för en eldstad med ansenligt djup och skålformad botten. Grophärdarna är beskrivna i bilaga 3. Fynden består huvudsakligen av splitter, avslag och övrig flinta, men det finns också en osäker mikrospånkärna, två cylindriska kärnor, en kniv och en borr (bilaga 4). Av kvartsfynden kan nämnas en mycket liten kärna (figur 12). Ur vardera anläggningen insamlades två jordprover och två träkolsprover. Analyserna visar att träkolsproverna omfattade flera olika vedarter, ek, hassel och lind (A01) respektive ek, hassel, lind, lönn och rönn/oxel (A02) (tabell 3, bilaga 5). Hassel utvaldes för datering och 14C-analysen kunde avslöja att grophärdarna härrör från perioden yngre bronsålder–äldre järnålder (tabell 4). Makrofossilanalysen kunde inte påvisa något arkeobotaniskt material över huvud taget (bilaga 6). Tabell 3. Resultat av vedartsanalys. Anl. A01 Anläggningstyp Grophärd A02 Grophärd/kokgrop Trädslag 18 bitar ek 3 bitar hassel 12 bitar lind 6 bitar ek 12 bitar hassel 34 bitar lind 6 bitar lönn 2 bitar rönn/oxel 17 Utplockat för 14C-dat. Hassel 33 mg Hassel 27 mg Arkeologicentrum AB Figur 11. Fyndplan. Skepplanda 230. Kartskala 1:100, här förminskad till 80 %. 18 Arkeologicentrum AB Figur 12. Kärna av kvarts (F005), ca 1 cm diam. Foto: AC2007-48-O-0462. Tabell 4. Resultat av 14C-analys. Jfr bilaga 7. Prov Lab-nr 14 A01 Poz-35042 2450 +/-35 A02 Poz-35041 2355 +/-30 C-år BP Kalibrerad ålder f.Kr., 2 σ 760BC (23.8%) 680BC 670BC (71.6%) 400BC 520BC (95.4%) 380BC 19 Datering 760–400 f.Kr. 520–380 f.Kr. Arkeologicentrum AB Tillfälliga besökare på Skepplanda 230 Med tanke på de få fynden från förundersökningen och det sparsamma fyndmaterialet från den särskilda undersökningen är förutsättningarna inte särskilt goda för att sätta lokalen i ett sammanhang. Det som följer här är i alla fall en ansats i den riktningen. Fynden från undersökningen fastställer att lämningen Skepplanda 230 användes tillfälligt under stenålder och under järnålder. Boplatsbegreppet har diskuterats i flera sammanhang. Att en lokal registrerats som boplats innebär inte nödvändigtvis att den använts för någon stadigvarande bosättning. Skepplanda 230 torde i stället snarare ha varit platsen för ytterst tillfälliga besök under både stenålder och järnålder, kanske återkommande vid flera tillfällen. Nyttjande under stenålder Mesolitikum Undersökningsområdet ligger på ca 50 meter över havet och fynd registrerades på 50–52 meter över havet. Trots den snäva höjdramen har lokalen använts under mer än ett skede. Från mesolitisk tid är de svallade flintfynden. Om vi ser till strandlinjeförskjutningen, så låg terrängavsnittet 51–52 m.ö.h. i svallzonen vid tiden omkring 10 800 före vår tid (kal. BP) i området mellan Nordre älv och Stenungsund (Påsse 2006:figur 6). Detta är någorlunda jämförbart med området kring Kattleberg och skulle motsvara en datering på ca 8 850 f.Kr. Göta älv var då en fjord, och Grönåns dalgång utgjorde en fjordarm på dess östra sida. Hela Kattleberg var vid den tiden en ö, helt omsluten av fjordvatten. Skepplanda 230 kan ha utgjort en av ett antal lämpliga men tillfälliga tilläggsplatser för besökare under deras färder på fjorden (jfr Skepplanda 182:1 och 184:1). Gipen – som vid den tiden var en vik – har varit väl skyddad från vindar från både söder, väster och norr. Neolitikum De osvallade flintfynden, och då särskilt de från ett lågt liggande parti i den östsydöstra delen av undersökningsområdet, torde vara från neolitisk tid. Spånen därifrån är mycket lika flera av spånen från den gropkeramiska delen av den närbelägna boplatsen Skepplanda 32 och torde vara från mellanneolitisk tid, närmare bestämt från den gropkeramiska traditionen. Flertalet fynd från det lågt liggande partiet i den östra delen av Skepplanda 230 har en sådan karaktär och spridning att de mycket väl kan vara lämningar efter ett enda besök. Man får också beakta möjligheten av att invånarna på Skepplanda 32 under det skedet också kan ha besökt Skepplanda 230. Avståndet mellan boplatserna är mindre än 1,5 kilometer. 20 Arkeologicentrum AB Figur 12. Grophärden A01 under undersökning Foto: AC2007-48-O-0843. De kalibrerade 14C-dateringarna till 760-400 f.Kr. (A01) respektive 520380 f.Kr. (A02) visar i kombination med fynden av bearbetad flinta att platsen användes under både stenålder och yngre bronsålder–äldre järnålder. Genom vedartsanalyserna från samma anläggningar vet vi, att det växte lövskog med ek, hassel, lind, lönn och rönn eller oxel i närheten av boplatsen vid den tiden. Förekomsten av dessa trädslag innebär, att det fanns råmaterial att tillgå för att tillverka exempelvis redskap. Anläggningarna visar att besökarna vistades tillräckligt länge på platsen eller av andra skäl bemödat sig om att gräva gropar och göra upp eld i noggrant konstruerade anläggningar som genererat mycken värme. När det gäller fyndfattigdomen inom Skepplanda 230 så kan det vara värt att påminna om resultaten från förundersökningen. Fyra av de sju förundersökningsschakten var fyndtomma. I de tre återstående schakten framkom tolv fynd, alla av flinta. Vid slutundersökningen har 104 fynd registrerats. Bland fynden finns enstaka verktyg, såsom en borr och kniv alternativt borr av flinta (figur 14), delar av cylindriska kärnor och plattformskärnor (figur 13) samt två kärnor av kvarts. I materialet finns ett tjugotal exempel på slagen flinta som är svallad, bland annat en möjlig mikrospånkärna. Inget organiskt material och inte heller någon keramik eller annat framkom under undersökningen. 21 Arkeologicentrum AB Figur 13. Kärnfragment (F011) av cylindrisk kärna, flinta, ca 6,5 cm lång. Foto: AC2007-48O-0463. Figur 14. Borr och kniv av flinta (F018:8), ca 7 cm. Foto: AC2007-48-O-0465. 22 Arkeologicentrum AB Figur 15 . Undersökningsområdet under rensning inför avbaning. Utsikt mot NÖ och dalgången där ett tillflöde till Grönån rinner. Foto: AC2007-48-O-0819. De svallade flintavslagen har legat i strandzonen, när havsvattnet stod omkring 50 m.ö.h. Det motsvarar ungefär perioden 9700–10 000 BP (Påsse 1996:figur 4-33, baserad på Krister Svedhages beräkningar för Risveden 1985). I arkeologiska termer betyder det tidig Hensbackaperiod (10200– 10000 BP) eller sen Hensbackaperiod (9700–9500) (Nordqvist 2000:figur 135). Ett antal lokaler från tidig Hensbacka-kultur har identifierats i Västsverige och även undersökts i större eller mindre grad. Bengt Nordqvist har sammanfattat resultaten från undersökning av boplatserna i mellersta Bohuslän och norra Halland, innefattande typboplatsen Hensbacka samt lokalerna vid Hogen, Tosskärr, Gottskär, Sandbacken, Nösund och Glimsås (2000:185 ff.). Boplatserna har legat både i dåvarande yttre och inre skärgård och utmed fastlandskusten. Undersökarna har inte kunnat konstatera några tydliga anläggningar och de har heller inte funnit ben på lokalerna, något som annars kunnat hjälpa oss att nå en större kunskap om den perioden. Tidsställningen och bestämningen till Hensbacka-kultur grundar sig i stället huvudsakligen på flintartefakter, höjden över havet och, i vissa fall, stratigrafiska iakttagelser. Skepplanda 230 tycks ha varit en plats där man inte stannade kvar under längre tidsrymder, utan passerade vid eller något eller några tillfällen. Närbelägna Skepplanda 182:1 och 184:1 skulle möjligen kunna vara platser av liknande slag. Det är möjligt att t.ex. Skepplanda 32 – belägen på sydsidan Kattleberg och bara en dryg kilometer från Skepplanda 230 – var en viktig boplats i trakten under mellanneolitisk tid. Enligt terrängkartan ligger 23 Arkeologicentrum AB Skepplanda 32 på omkring 20–25 m över dagens havsnivå. Havsnivån bör vid mellanneolitisk tid (3200–2300 f.Kr.) ha stått omkring 20–25 meter över dagens. Det innebär att Kattleberg var nästan helt omslutet, dels av vattnet i den fjord som Göta älvdal utgjorde, dels av vattnet i den mindre fjord som nu utgör Grönåns dalgång. De som vistades där måste ha rört sig runt och över berget. På östsluttningen, där Skepplanda 230 ligger, har man kanske stannat för att vila eller förbereda sig för jakt eller fiske. Spåren i form av flintsplitter och flintavslag visar på att man sett över sina redskap. När där inte växer hög skog har man fin utsikt från Skepplanda 230 ned mot en gip i Kattleberg och ända ned till en liten dal, där ett tillflöde till Grönån rinner (figur 15). Den lilla dalen utgjorde då en vik i en fjord. Fjorden täckte det som i dag är Grönåns dalgång och löpte in från Göta älvdal åt nordöst. Nyttjande under yngre bronsålder–äldre järnålder Platsen har använts för besök även senare, och belägg finns för någon sorts nyttjande under övergången mellan brons- och järnålder i form av två grophärdar. I Västsverige är det inte ovanligt med samma typ av anläggningar från övergången bronsålder–järnålder på platser med spår från stenålder. På vilket eller vilka sätt de topografiska kopplingarna har att göra med resursutnyttjande, vet vi inte. Det kan vara fråga om djurhållning, jakt och fångst eller någon annan utmarksaktivitet. Den större anläggningen A01 var så pass stor, djup och välanvänd, att den kan ha använts vid flera tillfällen (figur 16). Vedartsanalyserna bidrar med en viss inblick i vegetationen nära platsen vid den tiden, där lövträd verkar vara dominerande. I båda anläggningarna fanns spår av ek, hassel och lind. I A02 fanns också spår av lönn och rönn eller oxel. Mängden träslag i A02 indikerar att också denna anläggning kan ha nyttjats vid mer än ett tillfälle. Förundersökningen genomfördes under vintertid, en olämplig tid för arkeologiskt fältarbete. Ljuset är dåligt, och det är svårt att urskilja skiftningar i marken, något som är viktigt för att bedöma tidigare användning. Dessutom var platsen beväxt med tät granskog, något som ytterligare försvårade sikten och som gjorde schaktningen svår att genomföra. Förundersökningen belastades vidare av vattenansamling i sökschkakten. Därigenom försämrades ytterligare möjligheterna till ett bra kunskapsunderlag inför en slutundersökning. Om förundersökningen kunnat utföras på andra villkor, hade vi haft ett bättre underlag inför en slutundersökning och då också bättre kunnat bedöma, vilka frågor som var rimliga att ställa om verksamheter på platsen under förgången tid. Vi vill därför understryka vikten av att arkeologiska fältarbeten utförs under sommarhalvåret, detta för att vi skall kunna utnyttja arkeologiämnets potential för att nå kunskap om gångna tider och då nå så goda resultat som möjligt. 24 Arkeologicentrum AB Figur 16. Grophärden A02 i profil. Ritningsskala 1:10, här förminskad till 1:20. Måluppfyllelse Undersökningsplanen kunde med smärre undantag följas. Undantagen beror i sin tur på förhållanden som inte gått att förutse före fältarbetsstart. Vädret med tidvis ymnigt regnande medförde vissa problem med elektroniken, varför viss dokumentation (fyndinmätning) skett analogt i stället för digitalt. Inga schemalagda visningar för allmänheten har genomförts. Sådana fick ställas in av flera skäl. Ett skäl var den oplanerade risplockningen i undersökningsområdet vilken tog dyrbar fältarbetstid i anspråk. Vi hade att välja mellan att röja själva eller att skjuta på fältarbetsstarten och beställa röjning, och valde föregående alternativ för att inte riskera försenat avslut i förhållande till kontraktet. Ett annat var att det ända fram till sista fältarbetsdagen inte fanns något fyndmaterial att visa besökarna och bara två skadade anläggningar. Det pedagogiska värdet av platsen var m.a.o. lägre än förväntat. Vidare bedömde vi det till följd av svårigheterna att ta sig fram till undersökningsområdet på grund av avverkningsavfall inte möjligt att garantera besökares säkerhet på denna plats. En arbetsskada uppkom också under undersökningens första fältarbetsdag 2009-05-18, orsakad av kvarliggande avverkningsavfall. Skadan är anmäld till Banverket 2009-08-29. Spontanbesökare har dock tagits emot och guidats på platsen. Sammantaget gick undersökningen i fält att genomföra trots en besvärlig start. Vi hade förväntat oss betydligt fler fynd på än vad som blev fallet. De enstaka fynden och de naturvetenskapliga analyserna har inneburit ett visst bidrag till kunskapen om stenåldern och järnåldern i Göta älvdal liksom visst underlag för jämförelser med andra lokaler i dalgången. 25 Arkeologicentrum AB Skepplanda 32 Sammanfattning Den arkeologiska undersökningen av boplatsen Skepplanda 32 genomfördes under tre veckor i juli år 2009. Här hade vi förundersökningen påträffats slagen flinta över ett stort område men inte några anläggningar. Delar av det föreslagna förundersökningsområdet hade inte varit tillgängligt för sökschaktning under förundersökningen, varför boplatsens utbredning i SÖ var osäker. Stora mängder fynd och ett litet antal anläggningar framkom vid undersökningen. Enstaka fynd var svallade, varav huvuddelen var lätt svallade. Bland de lätt svallade fanns några spånpilspetsar. Den största delen av de bestämbara fynden var från mellanneolitisk tid och tillhör gropkeramisk tradition (ca 3200–2300 f.Kr.). Fynden återfannns i den södra delen av undersökningsområdet. Föremålen av flinta bestod bl.a. av ett antal spånpilspetsar och skrapor samt knivar. Därutöver framkom spån, cylindriska kärnor, några mikrospån och stora mängder avslag, splitter samt övrig flinta. Enstaka flintfynd har slipspår som tyder på, att de slagits ur ett slipat yxhuvud eller ur en slipad mejsel. Föremål gjorda i andra material än flinta bestod bl.a. av ett par skifferspetsar, ett fragment av ett prickhugget och slipat yxhuvud av bergart, ett stycke pimpsten samt av keramik. 14C-analyser av brända hasselnötskal och organiskt material på en bit ornerad keramik visar på dateringar kring 2460–2870 f.Kr. (kal. 14C, 2 σ). Enstaka fynd är från senare tid. En flathuggen spets var det tydligaste exemplet. Den torde vara från senneolitisk tid. Tio anläggningar, härdar, grophärdar, gropar m.m., påträffades i undersökningsområdet sydöstra del. Typologiskt kan de dateras till järnålder, vilket också bekräftats av genomförda 14C-dateringar, 40 f.Kr.–350 e.Kr. (kal. 14C, 2 σ). Ett par av dem kan vara från mellanneolitisk tid. Anläggningarna låg i den södra delen av undersökningsområdet. I de högre belägna partierna i norra delen av undersökningsområdet liksom i mitten och i väster framkom ett fåtal artefakter, såsom en ändskrapa, kärnor, spån och mikrospån och inga anläggningar. De spridda fynden utgjordes främst av flintavslag och övrig slagen flinta av ojämn kvalitet. Platsen tolkas som en återkommande under flera arkeologiska perioder använd boplats och/eller aktivitetsplats. Störst signifikans har den av boplatsmaterialet att döma haft under yngre stenålder, där fyndmaterialet domineras av artefakter karaktäristiska för en gropkeramisk tradition. Data kring den lokala miljön under denna tid är sparsamma, men boplatsen har varit strandanknuten och ansluter till innehåll, datering och belägenhet till andra gropkeramiska boplatser i regionen. Uppdragets bakgrund Undersökning av boplatsen Skepplanda 32 hade föregåtts av en arkeologisk förundersökning, utförd av arkeologer från Riksantikvarieämbetets lokalkontor utanför Göteborg (Munkenberg & Rudh 2007). Den aktuella boplatsen ligger strax söder om ovan beskrivna förhistoriska boplats Skepplanda 230 i Göta älvdal inom Ale kommun (figur 17). Länsstyrelsens bedömning var att fornlämningens hade ett sådant vetenskapligt och antikvariskt värde att den måste undersökas innan marken kunde upplåtas för den nya järnvägen. Tillstånd till en särskild arkeologisk undersökning lämnades 2009-12-16 (Länsstyrelsen i Västra Götalands län, dnr 431-28345-2006). 26 Arkeologicentrum AB Figur 17. Skepplanda 32 ligger ett litet stycke SSV om Skepplanda 230. Underlag: terrängkartan © Lantmäteriet, Gävle, 2009. Medgivande I 2009_ 00927. Skala 1:50 000. Syftet med undersökningen var att placera boplatsen i tid, rum och miljö samt med avseende på aktiviteter eller verksamheter som bedrivits inom boplatsen med en särskild tonvikt på att studera hur de som vistats där organiserat sina verksamheter samt på teknologi och ekonomi. Fältundersökningen genomfördes under tre veckor i juli år 2009. Fornlämningsmiljö Boplatsen Skepplanda 32 ligger på Kattlebergs sydligaste del, ca 1,3 kilometer SSV om Skepplanda 230 (figur 17). Där gjordes flera forntida fynd under Göteborgsinventeringen på 1920-talet. De innefattade bland annat ett fragment av en slipad yxa, en pilspets med urnupen bas, spånpilspetsar, knivar och skrapor av flinta (FMIS). I närområdet till Skepplanda 32 finns flera registrerade boplatser som varit samtida med Skepplanda 32, vilket visar på att området på den VSV delen av Kattleberg var viktigt under yngre stenålder. I området finns också flera lämningar som visar på området nyttats i olika grad sedan dess. Inom en radie av 200 m finns till västsydväst två stenåldersboplatser med liknande fyndmaterial som vid Skepplanda 32, Skepplanda 219 och 227, och ett område med fossil åkermark (ryggade åkrar) som är förstört. I samband med förundersökning 2006 flyttades boplatsen Skepplanda 32 till sitt nuvarande läge. Vid slutundersökningen av Skepplanda 32 framkom indikationer på att det inte rör sig om samma fornlämning. Den ursprungliga (före förundersökning) platsen för Skepplanda 32 har erhållit ett nytt fornlämningsnummer (Skepplanda 246). 27 Arkeologicentrum AB I närheten finns också Skepplanda 136:1 – en boplats på vilken man funnit slagen flinta och inom vilken det finns en hällristning, Skepplanda 220, i form av en skålgrop. På fyndplatserna Skepplanda 33:1, 135:1 och 229 har man funnit slagen flinta och flintartefakter. Andra lämningar i närområdet är en förhistorisk grav i form av ett röse eller en stensättning Skepplanda 3:1, Skepplanda 233 – en härd funnen i samband med sökschaktning 2006 (FMIS) och en torplämning, Skepplanda 234. Möjligen finns också ytterligare en stenåldersboplats 400 m NÖ om Skepplanda 32:1, Skepplanda 33:2. Enligt FMIS är dock uppgiften osäker. Resultat från förundersökningen Under förundersökningen öppnades elva sökschakt, tio meterrutor och en yta. Flera av schakten i den nordvästra delen av boplatsen var fyndtomma och utan anläggningar. Utifrån fyndspridningen ändrades gränserna för boplatsen, vilken i sin helhet flyttades åt sydöst. På grundval av topografiska förhållanden adderades delar av tomtmarken söder och sydväst om den sökschaktade ytan. Denna del av undersökningsområdet var med andra ord inte förundersökt. Genom den nya avgränsningen kom Skepplanda 32 att omfatta en area av drygt en hektar (Munkenberg & Rudh 2007:19). Utifrån fynden från förundersökningen kan man sluta sig till att boplatsen nyttjades under den senare delen av neolitisk tid. Fynden bestod av flinta i form av en spånpilspets (Beckers typ B), en spånkniv, en avslagskniv, ytterligare en kniv, tre kärnor, ett avslag med retusch samt avslag och avfall (Munkenberg & Rudh 2007:19 f.). Dessutom hade boende på en av fastigheterna samlat in fynd av flinta från sitt grönsaksland, bl.a. flera spån, varav ett med inhak. Undersökningens målsättning och syften Det övergripande målet för undersökningen var att producera ny kunskap om det förgångna med inriktning på Göta älvs och älvdals betydelse för områdets utveckling och landskapets nyttjande. Den arkeologiska undersökningen syftade mer specifikt till att öka kunskapen både om invånarna och deras verksamheter på just denna plats, och om den lokala miljön och vilka möjligheter till försörjning den erbjudit. Under neolitisk tid höll människorna boskap och brukade jorden, men insamling, fiske och jakt hade också betydelse. Såsom det påpekats av Munkenberg i samband med förundersökningen, var platsen av intresse att undersöka även om inga anläggningar skulle finnas bevarade, eftersom inga neolitiska boplatser tidigare undersökts i närområdet. En undersökning skulle därför kunna bidra till diskussionen om neolitisk ekonomi och boplatsstrategi (Munkenberg & Rudh 2007:19). 28 Arkeologicentrum AB Metoder och genomförande Genomförande Fältarbetet genomfördes under perioden 2009-06-29 till 2009-07-18. Undersökningen inleddes med utsättning av undersökningsområdet. Med stakkäppar markerades alla brytpunkter enligt förundersökningens avgränsning. All maskingrävning skedde med larvgående minigrävare. Inmätning har skett både med rover R8 och med totalstation. Inmätning skedde i det äldre nationella kartreferenssystemet RT90 2,5 gon V. Figur 18. Översiktskarta. Undersökningsområdet. Skala 1:1 500. . 29 Arkeologicentrum AB Den nordvästra och västra delen (figur 19) av undersökningsområdet bestod av vallodling. Den aktuella delen av åkern slogs genom markägarens försorg. Efter skörd plöjdes åkern och harvades därefter i tre omgångar med mellanliggande ytplockning av fynd. Syftet med ytplockningen var dels att eftersöka fyndkoncentrationer, dels att tillvarata ledartefakter enligt länsstyrelsens anvisningar. Ytterligare ytplockning genomfördes efter ett kraftigt regn (bilaga 11 och 15). Senare drogs 16 sökschakt med maskin i åkern (S08, S11, S15–18, S20– 27, S30 och S40), i första hand för att bekräfta den avsaknad av anläggningar som förundersökningen demonstrerat. Ett djupschakt (S27) drogs i syfte att eftersöka spår av transgression (figur 20). I skogsmark i den nordöstra delen av undersökningsområdet drogs ett schakt, S07. Schaktet drogs i ett flackt parti i skogen från åkerkanten mot sydöst (figur 20). Schaktet drogs parallellt med ett fyndrikt förundersökningsschakt (S665), men närmare den yttre gränsen för boplatsen. Schaktet S07 var fyndtomt med undantag av ett avslag. I tomtmark i den sydvästra delen av undersökningsområdet drogs två schakt med maskin, S09 och S10 (figur 20). Vid förundersökningen var denna del av undersökningsområdet inte tillgänglig eftersom tomterna ännu inte var inlösta (Munkenberg & Rudh 2007:16 ff.). Det var därför viktigt att undersöka om där fanns förhistoriska boplatslämningar eller inte. I schakt S09 påträffades rester av nedgrävd asbest från en sentida byggnad. Schaktet lades igen, markerades med stakkäpp och asbestförekomsten meddelades Banverket. I den östra delen av undersökningsområdet startade arbetet med maskinavbaning av vegetationsskiktet på en yta (S06). Därefter upptogs åtta meterrutor (R01–R08) som grävdes för hand. Avsikten var att få ett underlag för bedömning av fyndfrekvens i matjorden inom denna del av boplatsen, att eftersöka eventuella koncentrationer av fynd inom någon eller några delar av ytan, och att studera fyndförande lager och matjordsdjup. Denna del av undersökningsområdet var inte förundersökt då marken ännu inte vid tidpunkten för förundersökningen var inlöst. I samband med förundersökningen grävdes dock en meterruta (R651) i närheten för hand, i vilken man påträffade bearbetad flinta. Efter handgrävning av de åtta meterrutorna avbanades ytan med maskin. Fynd i meterrutor har registrerats på respektive meterruta, som mätts in med totalstation. Övriga fynd mättes in på respektive fyndplats. Öster om ytan S06 upptogs ett schakt (S31) i vilket endast enstaka fynd gjordes. Norr om byggnaden i den östra delen drogs ett schakt (S19) i syfte att klargöra huruvida fynd eller aktivitetsytor fanns inom detta område (figur 20). Söder om föregående delområde och i undersökningsområdet östligaste del upptogs en liten yta (S04) inne i skogen. Fynden på denna yta mättes in med totalstation efter fyndplats. Inom ytan påträffades en anläggning (A02), som undersöktes och dokumenterades genom inmätning med totalstation och handritning i plan och profil (bilaga 13 och 14). I den södra delen av undersökningsområdet upptogs flera schakt (S01, S03, S05, S12–13, S28–29, S32–34 och S35), varav några – S01, S05, S12- 30 Arkeologicentrum AB 13, S33 och S35 – kom att bilda en sammanhängande yta (figur 21). I ett av schakten lät vi också gräva ett smalt djupschakt (S13b). Den södra delen av undersökningsområdet var inte förundersökt då marken inte var inlöst vid förundersökningstillfället. De öppnade ytorna handrensades och fynd och anläggningar mättes in med totalstation. Fynd i anläggningar har kopplats till anläggnings-ID i fyndlistan. Anläggningarna (A01–A13) undersöktes och dokumenterades och prover samlades in (bilaga 13). I den allra sydligaste delen av undersökningsområdet grävdes två schakt (S02 och S14) med maskin. Den allra sydligaste delen låg på nedsidan ett fritidshus. Inmätning i denna del gjordes med en rover R8 i nätverks-RTK. Figur 19. Skepplanda 32. Undersökningsområdets delområden. Undersökt yta Undersökningsområdet utgjordes av en 165x85 m (NNÖ-SSV) stor yta. Arean var 10 399 m2. Intensivt undersöktes 1 588 m2. Inledningsvis handgrävdes som nämnts åtta meterrutor i syfte att få ett grepp fyndspridning och fyndfrekvens. Den anläggningsfria delen i V-NV-N i brukad åkermark 31 Arkeologicentrum AB vilken varit föremål för återkommande harvning och ytplockning i syfte att lokalisera fyndkoncentrationer och ledartefakter har en area av 4 610 m2. Av denna yta har 759 m2 sökschaktats, vilket innebär att 16 % av arean i åkermark har sökschaktats. Det överskrider rekommenderade 10 % (Thomas 1974) och får därför betraktas som ett statistiskt tillförlitligt underlag för slutsatser angående anläggningsförekomst i åkermarken. Avbanad yta i den Ö-SÖ-S delen av undersökningsområdet är sammanlagt 827 m2. Samtliga indikationer från förundersökningen har följts upp, men i övrigt har arbetet utgått från konstaterade fyndkoncentrationer och anläggningsförekomst som successivt avgränsats genom utvidgning i alla, möjliga riktningar (ej på hällmark) av den avbanade ytan tills fynd eller anläggningar upphört. Dokumentation Topografi och undersökningsenheter (undersökningsområde, sökschakt, och meterrutor etc.) har mätts in med totalstation eller rover R8 (nätverks-RTK). Anläggningar har mätts in med totalstation i plan. A02 och A03 har även handritats i plan (skala 1:10). Sju anläggningar, A02, A03, A06, A07, A09, A10, A11, har handritats i sektion. Detsamma gäller markprofilen i djupschaktet 13b. Fynd utanför meterrutor har mätts in med totalstation. Undersökta meterrutor har beskrivits i rutprotokoll. Miljöer och anläggningar har fotograferats digitalt, de senare både i plan och profil. Under hela undersökningen fördes löpande anteckningar och skriftlig dokumentation av arbetet. Tillvarataget material Fynd Totalt har 2771 fynd fördelade på 850 fyndnummer registrerats (tabell 5, bilaga 15). Majoriteten av fynden är av slagen flinta. Bland flintföremålen finns spetsar, skrapor och kärnor. Enstaka föremål är av skiffer eller kvarts. Resterande flintfynd utgörs av spån, avslag, splitter och övrig flinta. Det finns också en mindre mängd keramik, varav enstaka bitar är ornerade. Tabell 5. Fynd fördelade på råmaterialkategorier. Skepplanda 32. Antal F-nr Summa 798 33 7 5 4 1 1 1 850 Material flinta keramik skiffer bergart ben hasselnötsskal kvarts pimpsten 32 Antal fynd 2571 179 7 5 6 1 1 1 2771 Arkeologicentrum AB Figur 20. Schaktplan, norra delen av området. Skala 1:800. 33 Arkeologicentrum AB Figur 21. Schaktplan, södra delen. Skala 1:500. 34 Arkeologicentrum AB Figur 22. Fyndsökning efter harvning. Foto: AC2007-48-O-0961. Preparat Jordprover för makrofossilanalys samt kolprov för vedartsanalys och datering togs tillvara i anläggning A02, A03, A06 och A11. Ett påträffat hasselnötsskal och ett preparat från en keramikbit har daterats. Tabell 7. Tillvaratagna prover och utförda analyser. Skepplanda 32. A-nr Objektstyp Vedartsanalys 14 A02 Härd, grophärd 1 1 A03 Härd, rest av 1 A06 Härd, grophärd 1 A11 Härd, grophärd 1 F0298 Hasselnötsskal 1 F349:1 Organisk beläggning på keramik 1 S:a C-analys Makrofossilanalys 1 2 1 4 4 35 1 4 Arkeologicentrum AB Publikt arbete Informationsansvarig för undersökningen var fil.dr Maria Hinnerson Berglund (figur 23). Visningar genomfördes varje fältarbetsdag från den 2 juli till den 16 juli och aviserades genom anslag uppsatta på 16 platser i trakten samt genom färdanvisningar i form av skyltar. Förutom anslag utgick inbjudningar till lokala hembygdsföreningar, fornminnesföreningar m.fl. via e-post och telefon, via internetfora såsom Arkeologiforum och Kulturarvsforum samt på Arkeologicentrums hemsida och nyhetsbrev. Räknat till och med den sista, formella visningsdagen uppgick det sammanlagda besökarantalet till 164 personer. Under den sista arbetsdagen, fredag den 17 juli, tillkom sex spontanbesökare. Presentationer av undersökningsresultaten har senare hållits vid två tillfällen, dels vid Göteborgs universitets Västsvenska arkeologidag 2010-0312 (fil. dr Lisbet Bengtsson), dels på Lödöse museum 2010-03-18 (fil.dr Maria Hinnerson Berglund). Därutöver har såväl lokalpressen (Alekuriren) som dåvarande Banverkets och Vägverkets informatörer gjort reportage på platsen och rapporterat om undersökningens framskridande. Ett urval av fynden från Skepplanda 32 är sedan september 2010 utlagda på bilddelningssajten Flickr (www.flickr.com). Figur 23. Besökare guidas. Foto: AC2007-48-O-1051. 36 Arkeologicentrum AB Lokal fornlämningsmiljö Strax nordväst om undersökningsområdet ligger spridd flinta i åkern, och i en tillfartsväg till ett boningshus på den nordvästra sidan av åkern har en husägare sett vad som troligen är en förhistorisk härd eller kokgrop. På mindre ytor öster om undersökningsområdet skulle det kunna finnas ytterligare spår från det gropkeramiska skedet. Området i närheten av tunnelpåslaget vid Kattlebergs södra ände bör fortsatt bevakas. Under undersökningen framkom ytterligare kulturminnen i närområdet vilka registrerats och införts i FMIS. Kallkällan AC4803 (Skepplanda 247) har redan nämnts. Den gropkeramiska boplatsen inom Skepplanda 32 har i FMIS avgränsats och givits en egen beteckning, Skepplanda 245. Undersökningen redovisas dock i denna rapport under beteckningen Skepplanda 32. Likaså har fyndregistrering och annat arkivmaterial förts till fornlämningsnumret Skepplanda 32. Eftersom beteckningen Skepplanda 32 i samband med förundersökningen kom att överföras till den aktuella fyndplatsen med ett annat geografiskt läge har Göteborgsinventeringens resultat s.a.s. gått förlorade. Den äldre noteringen tillsammans med uppgifter om härdar från en markägare har motiverat en notering i FMIS under beteckningen Skepplanda 246 (figur 24). Det är nämligen inte fastställt att förundersökningens Skepplanda 32 är identisk med Göteborgsinventeringens fyndplats. Figur 24. Nytillkomna FMIS-nummer: Skepplanda 245 (gropkeramisk boplats), 246 (boplats) och 247 (kallkälla). Utsnitt ur FMIS 2010-11-26. Skala 1:10 000. 37 Arkeologicentrum AB Resultat Strandlinjen och den lokala miljön Undersökningsområdet ligger på 14–25 m.ö.h. Höjden överensstämmer väl med transgressionsförloppet för Göteborg några mil sydväst om Skepplanda. Där torde man kunna se transgressionsspår på ca 17–23 m.ö.h. (Påsse 1996: figur 4-34). Landhöjningen har varit något kraftigare vid Skepplanda än vid Göteborg. Därför bör spåren vid Skepplanda stå att finna något högre upp i sluttningarna. Om man jämför Skepplanda med landskapsavsnittet mellan Nordre älv och Stenungsund längre utåt kusten kommer man närmare de förhållanden som rådde vid Skepplanda för några tusen år sedan. Tore Påsse gjorde en studie som visar att transgressionen mellan Nordre älv och Stenungsund, ungefär vid dagens Jörlanda, skulle ha avsatt spår på en höjd av ca 20,5–26,5 m.ö.h. (Påsse 2006:figur 7). Med andra ord fanns potential för att återfinna transgressionsspår inom undersökningsområdet vid Skepplanda 32. Sådana eftersöktes men påträffades inte under denna undersökning. I samband med de geologiska undersökningar som Banverket låtit göra inför tunnelbygget har geotekniker tagit upp borrkärnor nära den planerade tunnelöppningen. En av borrkärnorna visar tecken på transgression (Tyréns 2009, Jamil 2009). Markytan vid provpunkten låg på drygt 20 m.ö.h. och bottnen vid provtagningen på knappt 18 m.ö.h. (RH70). Den dokumenterade lagerföljden var överst sandmulljord, därunder siltig torrskorpa av lera, därunder mellansand och underst siltsand. Provpunkten låg inom det arkeologiska undersökningsområdet, i den lägsta delen av åkern (X6433486, Y1283180). Merparten av flintan på Skepplanda 32 har tappats, slängts eller lämnats på landbacken. En del av fynden har dock berörts av svallning vid en dåvarande strand. Det gäller fynd från såväl de högst belägna delarna som de lägst belägna. Det innebär i sin tur, att den slagna flintan är efterlämnad under mer än ett skede. Fynd Majoriteten av fynden i de 850 fyndposterna utgörs av flintföremål (bilaga 15). Bland flintföremålen finns spetsar, skrapor och kärnor. Totalt har 179 redskap kunnat identifieras till typ (tabell 6). De övriga fynden av flintor utgörs av spån, avslag, splitter och övrig flinta. Det finns också en mindre mängd keramik, varav enstaka bitar är ornerade. 38 Arkeologicentrum AB Tabell 6. Fynd utom keramik fördelade på redskapskategorier. Skepplanda 32. Sakord avslag Anm. Antal fynd 1676 retuscherade 50, tvärpilsliknande 1 spån, spånfragment övrig slagen flinta skrapa 404 303 66 ändskrapa 57 , dubbel ändskrapa 8, rundskrapa 1 kärna, kärna?, kärnfragment spets, spets?, flinta mikrospån, mikrospånfragment tvärpil, tvärpil? förarbete, pilspets av skiffer knacksten spets, skiffer yxa, fragment av stötkantskärna, kvarts mikrospånkärna, flinta kniv, flinta kniv, skiffer (eller spets) 61 cylindrisk kärna 6, övrig kärna 6, bipolär kärna 4 tresidig (med tånge) 13, hjärtformig 1 flinta 1, bergart 1 Figur 26. Redskapstyper, Skepplanda 32. Kärnor, skrapor och flintspetsar är de största föremålskategorierna. 39 45 35 4 4 3 2 2 1 1 1 1 Arkeologicentrum AB Figur 25. Fyndspridning i sökschakt och avbanade ytor. Skala 1:700 I den nordvästra och västra delen, åkern, (S08, S11, S15–18, S20–27, S30 och S40) bestod de förhistoriska fynden i princip av fynden av slagen flinta. Majoriteten av fynd var omöjliga att bestämma till tidsepok eller funktion och utgörs av ”skräpflinta”. Enstaka fynd var dock av bättre kvalitet, såsom spån, kärnor, kärnfragment och en ändskrapa (F4003:1). I den sydvästra delen (S09 och S10) gjordes inga fynd. I den nordöstra delen (S07) bestod de fåtaliga fynden av slagen flinta. Den gick inte att närmare bestämma till ålder eller tradition. 40 Arkeologicentrum AB I den östra delen (S06 med provrutorna R1–8 samt S19) var fynden få och bestod av slagen flinta, som inte heller den gick att närmare bestämma till ålder eller tradition. I den östligaste delen (S04) bestod fynden av slagen flinta samt av en del av en prickhuggen trindyxa av bergart (figur 27). Yxkroppen var först bultad och sedan slipad, och eggen var intakt. Yxhuvudet är troligen från stenålder, och då troligen från neolitisk tid. Bland flintorna fanns tunna avslag av mycket god kvalitet. Figur 27. Fragment av trindyxa, F0036:1, prickhuggen, bergart, ca 8,5x7 cm. Foto: AC2007-48-O-0425. Figur 28. F107:1 Ändskrapa, flinta, ca 7 cm. Foto: AC2007-48-O-0429. 41 Arkeologicentrum AB Den södra delen (S01, S03, S05, S12–13, S32–33 och S35 skall ses som en i princip sammanhängande yta, samt S28–29 och S34 som redovisas som ett sammanhängande schakt) var fyndrika i delar av schakten och inom delar av den öppnade ytan. Nästan samtliga fynd var av flinta. Den stora andelen redskap var slående. Spånpilspetsar och skrapor av flinta kan särskilt nämnas men här framkom också knivar och tvärpilar. Ett antal avslag och spån med retusch eller med bruksspår kan också betecknas som redskap. Av redskap gjorda i andra material tog vi tillvara ett par spetsar tillverkade av skiffer. Vi fann ett antal keramikfragment, till största delen i små bitar. De torde vara från ett par, tre kärl. Det största fragmentet var en mynningsbit (F0349:1) med dekor i form av gropar placerade i två horisontella rader under mynningen (figur 29). Till samma kärl hör ytterligare en skärva (F0316:1). Bland keramiken finns också keramik från romersk järnålder eller folkvandringstid. Figur 29. F0349:1. Keramik, ornerad med dubbla rader av gropar, mynningsdel. Ca 7x5 cm. Foto: AC2007-48-O-0424. Merparten av fynden från S01, S05 och S33 låg på och i en äldre, överlagrad markyta, mellan matjorden – en brun, siltig mull – och den underliggande sanden. Den gamla markytan skiljde sig från matjorden genom att vara rödare till färgen och genom att ha en högre halt av humöst material. Markytan var ca 2–10 cm mäktig. Föremålen och avfallet från redskapstillverkningen har genom markprocesser och bioturbation hamnat i den 42 Arkeologicentrum AB översta delen av den underliggande sanden. Genom den processen har de fynd, som varit svallade kommit att delvis ligga i samma nivå som de från den gamla markytan. I den allra sydligaste delen (S02 och S14) var de förhistoriska fynden mycket få. Markytan var plan, men det visade sig, att det i öster och söder hade byggts upp terrassmurar i vinkel i sen tid och att marken innanför murarna fyllts ut. Enbart närmast berget i väster var marklagren relevanta för vår arkeologiska undersökning. Anläggningar och lager Under undersökningen identifierades 13 anläggningar (tabell 8). Tre av dem bortföll vid närmare undersökning (bilaga 13–14). Anläggningarna utgörs huvudsakligen av härdar och gropar. Inga spår efter bostäder i form av stolphål, väggrännor, hyddbottnar eller annat framkom vid denna undersökning. Över en del av ytan inom schakt S05 och schakt S01 låg spridda, skörbrända stenar och spridda, kolpartiklar i ett skikt med jord, som avvek något i både färg och sammansättning gentemot övriga delar av undersökningsområdet. Skiktet har tolkats som en möjlig äldre markyta. Där fanns också några block som kan ha använts för att ställa kärl eller annat på och/eller för att sitta på. I något fall, vid härdarna A03 och A13, kan man ana en mera specifik användning då ett par skrapor och ett bränt hasselnötsskal nära varandra och nära ett sådant block. Där fanns även spridda, skörbrända stenar. Figur 30. Härden A03 i S01 och S33 i profil mot NNÖ. Foto: AC2007-48-O-1101. 43 Arkeologicentrum AB Analysresultat Eftersom bara ett mindre antal anläggningar framkom har omfattningen av genomförda naturvetenskapliga analyser varit liten. Fyra jordprover från tre anläggningar har analyserats avseende förekomst av makrofossil (tabell 10, bilaga 18). Fyra kolprover från fyra anläggningar har analyserats avseende vedart (tabell 9, bilaga 17). Av dessa fyra utvaldes två kolprover (hassel och Salix), ett hasselnötsskal och organisk beläggning från en keramikbit för 14 C-analys (tabell 11, bilaga 19). De två förra proverna daterades till äldre järnålder och de två senare till yngre stenålder. Tabell 8. Anläggningar inom Skepplanda 32. U=undersökt andel i procent. A-nr A-typ Beskrivning U% Anm. A01 Härd 0,7x0,4 m 50 A02 Härd, grophärd 1,95x1,8 m 100 A03 Härd, rest av 1,2x0,76 m 100 A04 Vakant Utgår A05 Vakant Utgår A06 Härd, grophärd 1,1x0,8 m 50 A07 Härd, grophärd 1,4x1,3 m 50 A08 Härd?) 0,3 m diam 50 A09 Nedgrävning 0,7x0,15 m 50 A10 Härd, grophärd 0,5x0,4 m 100 A11 Härd, grophärd 3,8x3,5 m 50 A12 Vakant A13 Nedgrävning Utgår Utgår (del av A11) 1,2x0,6 m 50 Tabell 9. Resultat av vedartsanalys (bilaga 17). A-nr A-typ Härd, grophärd Provmängd 110,6 g Analyserad mängd 10,9 g 14 bitar A02 A03 Härd, rest av 163,4 g 3,2 g 9 bitar A06 Härd, grophärd 7,0 g 4,9 g 22 bitar A11 Härd, grophärd 89,9 g 17,3 g 25 bitar 44 Trädslag 14 bitar hassel 7 bitar ek, 1 bit hassel, 1 bit bark/ näver 3 bitar al, 1 bit björk, 2 bitar ek, 2 bitar hassel, 1 bit lind, 5 bitar salix, 8 bitar bark/ näver 7 bitar ask, 17 bitar hassel, 1 bit asp/salix Utplockat för 14C-dat. Hassel 344 mg Hassel 25 mg Salix 49 mg Hassel 852 mg Arkeologicentrum AB Tabell 10. Resultat av makrofossilanalys (bilaga18). A-nr A-typ Resultat A02 Härd, grophärd Hasselnötsskal A03 Härd, rest av A03 Härd, rest av A06 Härd, grophärd Hasselnötsskal, björnbär, ask, nyponros, viol, åkerbinda Hasselnötsskal, björnbär, snärjmåra, åkerbinda - Tabell 11. Resultat av 14C-analys (bilaga 19). Prov Lab-nr 14 F349:1 Poz-35043 4015 +/-35 A02 Poz-35044 2025 +/-30 A06 Poz-35045 2120 +/-30 F298 Poz-35046 4100 +/-35 C-år BP Kalibrerad ålder f.Kr., 2 σ 2620BC (95.4%) 2460BC 160BC ( 1.5%) 130BC 120BC (93.9%) 60AD 350BC ( 4.7%) 320BC 210BC (90.7%) 40BC 2870BC (21.7%) 2800BC 2780BC (71.3%) 2560BC 2520BC ( 2.4%) 2490BC Preparat Organisk beläggning på ornerad keramik (S01) Hassel Salix Bränt hasselnötsskal Dateringar och säsongsindikatorer Lämningarna och fynden i form av ledartefakter visar att platsen nyttjats i flera olika faser, dels under stenålder, dels under järnålder. Fynden visar på såväl gropkeramiskt som senneolitiskt nyttjande samt ytterligare besökare under äldre järnåldern, vilket också verifieras av 14C-resultaten. Växtmakrofossil i järnåldershärdarna antyder att platsen nyttjats under tidig höst. Hasselnötter är fullt utbildade under september, samtidigt som björnbären är mogna. På grund av hasselnötternas potential för förvaring är stenåldersfyndet i mindre utsträckning säsongsindikerande. 45 Arkeologicentrum AB Figur 31. Anläggningsplan med provtagningspunkter. Skepplanda 32. Skala 1:400. 46 Arkeologicentrum AB Figur 32. Härden A02 i S04 mot V. Foto: AC2007-48-O-1048. Figur 33. F0275:1. Pilspets av flinta, senneolitisk, ca 3 cm. Foto: AC2007-48-O-0441. 47 Arkeologicentrum AB Boplatsen Skepplanda 32 i ett sammanhang Den gropkeramiska traditionens bakgrund och idiosynkrasier har varit föremål för återkommande diskussioner sedan den beskrevs för första gången år 1899 (Larsson 2009:74). Den gropkeramiska kulturen var ursprungligen definierad utifrån den karaktäristiska ornamenterade keramiken. Då sågs den huvudsakligen som en östsvensk och åländsk företeelse. Efterhand gjordes fynd med gropkeramiska karaktäristika på fler ställen i Sverige, främst utmed kusterna, i Danmark och i södra Norge. I samband med att fler lokaler tillskrevs gropkeramisk kultur kom också flintteknologin och flintartefakterna att spela en större roll som ledartefakter (PapmehlDufay 2006:37 ff.). Boplatserna i är regel belägna i den yttre delen av den dåtida innerskärgården, oftast vända mot havet och belägna på större öar. Många lokaler ligger i svaga syd- eller sydvästsluttningar och har haft tillgång till färskvatten (Malmer 2002:77). Olika teorier rörande den gropkeramiska traditionens uppkomst har förespråkats, exempelvis invandring och ändrade klimatförhållanden. Vad den i sig innebär och inneburit har också tagits upp, bland annat om den huvudsakligen ska förstås som uttryck för etniska, sociala, ideella eller ekonomiska förhållanden. (För en introduktion till olika forskares syn och förklaringsmodeller hänvisas till Malmer 1962, 1969, 2002, Strinnholm 2001, Sundström 2003, Papmehl-Dufay 2006, Larsson 2009, Hackwitz 2009 m.fl.). Den gropkeramiska traditionen är dock problematisk att avgränsa geografiskt, då den uppträder med olika kvantitet och sammansättningar av artefakter och fornlämningar (Hackowitz 2009:13). Forskningen kring västsvenskt neolitikum har främst behandlat enskilda fenomen såsom keramikstudier, gravdistribution, bosättningsstrukturer m.m. och västsvensk gropkeramisk kultur har inte, med vissa undantag, diskuterats i någon större omfattning (jfr Nordqvist 1997, Persson 1998, Strinnholm 2001, Sundström 2003). Detta kan bero på att antalet undersökta boplatser är relativt litet, att de undersökta boplatserna inte är särskilt välbevarade och att bebyggelselämningar i stort sett saknas (Munkenberg 2007: 141 ff.). I det följande används beteckningen gropkeramisk tradition för i första hand en uppsättning redskap (ledartefakter) och andra föremål, som står att finna på ett antal boplatser från mellanneolitisk tid på västkusten (Persson 1998, Toreld 2003). Bland de typiska redskapen finner vi spånpilspetsar med tånge (typ A– C) och spånskrapor av flinta samt keramikkärl dekorerade med gropar. För att tillverka spånen har invånarna slagit flintkärnorna på sådant sätt, att kvar blivit en i det närmaste cylindrisk kärna. Därigenom utgör också de cylindriska kärnorna ett kännemärke för den gropkeramiska traditionen. En annan ledartefakt som hittats på vissa boplatser är pilspetsar tillverkade i skiffer. Samtliga nu nämnda fyndkategorier är representerade på Skepplanda 32. 48 Arkeologicentrum AB Figur 34. Förekomst av kärnor och kärnfragment, uppdelade på cylindriska kärnor och övriga kärnor. Skala 1:600. Cylinderkärnor betraktas traditionellt som en ledartefakt för mellanneolitikum och framför allt GRK i Västsverige. Man skall dock ha i minne att den cylindriska kärnan finns representerad under hela perioden senpaleolitikum–mellanneolitikum, i olika former och i flera av redskapstraditionerna (Thorsberg 2007:174 f.). Förekomst av cylinderkärnor har ibland tagits som intäkt för att en boplats är av äldre datum än lokaler utan sådana. Det hänger samman med Carl Johan Beckers (1951) indelning av spånpilspetsarna, och att endast A- och B-pilspetsar tillverkas av spån från cylindriska kärnor (Munkenberg 2007:138). 49 Arkeologicentrum AB Tångepilspeltsar tillverkade av spån, s.k. spånpilspetsar, är en annan ledartefakt. Dessa delas traditionellt upp efter Beckers (1951) indelning av spånpilspetsar i A-, B- och C-typ. Denna typologi har dock ifrågasatts under det senaste årtiondet (Munkenberg 2007:107). Det finns dock konsensus att A-typen är tidigast, men att alla spetsar finns mer eller mindre parallellt under mellanneolitikum B (Toreld 2003:35 och där angiven litteratur). Tångepilspetsarna kan rimligen knytas till cylinderkärnor, medan tvärpilspetsarna är tillverkade av smärre avslag som inte behöver vara slagna ur någon speciell typ av kärna (Persson 1998:74). Figur 35. F0402:1 Cylindrisk kärna, flinta, ca 13 cm. Foto: AC2007-48-O-0456. Figur 36. F0219:1 Spånpilspets typ A (Becker), flinta, ca 10 cm. Foto: AC2007-48-O-0432. 50 Arkeologicentrum AB Figur 37. F0023:1 Spånpilspets typ B (Becker), förarbete, flinta, ca 7,5 cm. Foto: AC200748-O-0426. Figur 38. F0401:1 Spånpilspets typ C (Becker), förarbete, flinta, ca 4,5 cm. Foto: AC200748-O-0455. 51 Arkeologicentrum AB Figur 39. Förekomst av spetsar, uppdelade på typ och stenmaterial. Om inget annat anges är de tillverkade av flinta. Skala 1:300. 52 Arkeologicentrum AB Figur 40. Förekomst av flintskrapor. Skala 1:400. 53 Arkeologicentrum AB Figur 41. F0299:1 Ändskrapa, flinta, ca 8 cm. Foto: AC2007-48-O-0442. Figur 42. F0321:1 Dubbelskrapa, flinta, ca 5 cm. Foto: AC2007-48-O-0460. I Västsverige är det främst spånpilspetsar och cylindriska plattformskärnor som visar på gropkeramisk tradition, medan ornerade keramikskärvor är mer ovanliga (Munkenberg 2007:107). Keramiken från Skepplanda 32 är som nämnts mycket fragmentarisk. Sex bitar har ornamentik. Mynningsbiten med gropar placerade i två parallella rader under mynningen (F0349:1) liknar keramik från ett antal andra gropkeramiska lokaler, bl.a. kärl från Ånneröd (Skee 42) norr om Strömstad i norra Bohuslän (Strinnholm 2001:figur 20) och den keramik i Auve som utifrån kärlformen antingen benämns grupp 8 eller 9 (Østmo 2008:127). Dateringarna mellan Auve och Skepplanda skiljer sig dock avsevärt, ca 5000 BP mot ca 4000 BP. Kärlet i vilket bitarna F349:1 och F316:1 har ingått är ett större gropkeramiskt kärl med relativt rakt och avstruket mynningsparti med en mynningsdiameter på 23 cm (bilaga 16). 54 Arkeologicentrum AB Figur 43. Keramikfyndens spridning. Skala 1:300. Keramiktypologier för den västsvenska gropkeramiken finnas bland annat i Lidéns genomgång av Jonstorpsboplatserna i NV Skåne (Lidén 1940) där man skiljer ut en äldre grupp som kännetecknas av vertikala vinklar, vertikal sicksack, horisontell sicksack och staketmönster. En annan dekor som räknas som tidig är linjedekor (Persson 2007:72). Anders Strinnholm har gjort en sammanställning av dateringar utifrån 14C-analys av preparat från ben och organiska beläggningar vid västsvenska, gropkeramiska lokaler vilken visar på ett kalibrerat intervall mellan 3300 och 2500 f.Kr. (kal. 14C) (Strinnholm 2001:109). 14C-analyser av neolitiskt material från Skepplanda 32 har givit åldern 2620–2490 f.Kr (kal. 14C, 2 σ) (beläggning på keramik) respektive 2870–2490 f.Kr (kal. 14C, 2 σ) (bränt hasselnötsskal). 55 Arkeologicentrum AB Figur 44. Skifferspetsar i södra och mellersta Sverige. (Källa: Taffinder 1998, figur 4:1). Skifferspetsar hör till standarduppsättningen av redskap under en mycket lång del av Nordfennoskandiens forntid. Därutöver har sådana också registrerats på ett antal platser i södra och mellersta Sverige (Taffinder 1998:99–144). I Västergötland är dock endast ett fåtal sådana spetsar funna. Den enda socknen med mer än en skifferspets registrerad ligger på Vänersnäs nära Vänerns sydvästra ände (figur 44). I Västsverige kan man dock se vissa koncentrationer av skifferspetsar. De finns i Bohuslän och södra Dalsland och dessutom vid Vänerns nordvästra del och i det inre av Värmland (där de tycks följa sprickdalarna med deras åar och älvar med utflöden i Vänern). Även om det inte går att urskilja spetstyp, kulturtillhörighet, etc. av spridningsbilden, så ger den ändå en fingervisning om att de kontakter, som invånarna på Skepplanda 32 haft med invånare i andra trakter av Västsverige huvudsakligen har varit med människor vid Vänern, i södra Dals- 56 Arkeologicentrum AB land och i Bohuslän men däremot inte med befolkningen i det övriga nuvarande Västergötland. Mycket lite är känt om de råvarukällor, som använts för skifferspetsar i södra och mellersta Sverige. Av Taffinders sammanställning att döma, så skulle en möjlig råvarukälla till skifferspetsarna på Skepplanda 32 vara den vid Rörtången. Rörtången ligger vid den bohuslänska kusten, kring 3 mil VSV om Skepplanda. En annan möjlighet med nuvarande kunskapsläge skulle vara skiffer från förekomster väster om Mellerud i Dalsland, omkring 8 mil NNÖ om Skepplanda (figur 45). Figur 45. Råvarukällor för skiffer, som kan ha använts under stenåldern i södra och mellersta Sverige. A. Grythyttan, Vs; B. Garphyttan, Vs; C. Mellerud, Ds; D. Glava, Vr; E. Rörtången, Bo; F. Fredriksberg, Ramkvilla socken, Sm; G. Flera platser i Skåne; H. Visingsöserien, Ög; I. Almesåkra, Sm; K. Falköping, Vg; L. Äleklinta, Öl (Taffinder 1998, figur 4:38). 57 Arkeologicentrum AB Figur 46. Spridning av föremål tillverkade av bergart, skiffer, pimpsten och kvartsit samt mikrospån (flinta) och brända skal från hasselnötter. Skala 1:200. 58 Arkeologicentrum AB Figur 47. F0015:1 Skifferspets, ca 5,5 cm. Foto: AC2007-48-O-0428. Figur 48. Skifferspetsar med tånge från gropkeramisk tradition (Taffinder 1998, figur 4:17). Båda fragmenten av skifferspetsar som framkom inom Skepplanda 32 var smala och hade rombiskt tvärsnitt (F0015:1, F0422:2). Tyvärr har deras tångar skadats, men de kan liknas vid de gropkeramiska skifferspetsar som Jacqueline Taffinder återger i bild, bland annat en från Hessland i Lurs socken i Bohuslän (med beteckningen B i figur 48). En förundersökt boplats vid Sandhem nära Hedängen, Skee 1617, kan tjäna som jämförelse med Skepplanda 32. Boplatsen ligger sydöst om Strömstad i norra Bohuslän. Fynden innefattade flinta, skiffer, kvartsit, pimpsten, övrig bergart, keramik och ben/horn (Hernek & Jonsson 2004:2125). Bland flintfynden fanns ett fragment av ett slipat yxhuvud, tre stycken pilspetsar av typ B och tre stycken av typ C/D, men däremot inga cylindriska spånkärnor. Skifferfynden bestod av delar av skifferspetsar och av rester från tillverkningen av spetsar. Skifferspetsarna har haft ett rombiskt tvärsnitt. Bland fynden i övrig bergart var ett något skadat yxhuvud med fyrsidigt tvärsnitt, som tycks ha varit håleggad. Keramiken var huvud59 Arkeologicentrum AB sakligen tillverkad med stora magringskorn, men det förekom också bitar av kärl gjorda med mindre magringskorn och med en slät utsida. De fragment, som var dekorerade bar gropar eller vertikala, ca 5 mm långa intryck. Boplatsen Skee 1617 bedömdes vara från sen mellanneolitisk tid (MNB). Ett annat exempel är boplatsen vid Rörvik, Kville 442:1, i norra Bohuslän med dess rika fynd. Även om den inte kommit med i Taffinders översikt år 1998 (figur 46), så är bland annat 64 pilspetsar av skiffer rapporterade därifrån, och dessutom 362 pilspetsar av flinta, 89 skrapor av flinta samt knivar, borr, knackstenar, hackor, dolkblad, klubbor och hackor av sten, flintyxor samt grönstensyxor, s.k. pilskaftglättare av pimpsten, keramik och föremål av ben och horn såsom fiskkrokar, prylar, mejslar, hackor, prydnadsföremål och vad som tolkats som armskydd (Janson 1936). Av fynden att döma är spåren huvudsakligen från gropkeramiska tradition. Boplatsens ekonomi Fångst och jakt Det finns ett litet antal indikationer rörande hushållningen på boplatsen Skepplanda 32. Tyvärr var markförhållandena sådana, att ben inte bevarats. De enda undantagen är några mycket små benfragment utan sluten kontext. De flesta av de gropkeramiska lokaler, som är kända i Bohuslän har legat vid havsstränderna (Hernek & Jonsson 2003:91). Där horn och ben bevarats kan vi se att fiske och jakt på marina däggdjur var viktiga näringar. Benfynd från gropkeramiska lokaler på andra platser i Västsverige ger inblickar i djurlivet och visar på en variation inom fisket och jakten med inslag av storvilt, småvilt, fiske, säl och fågeljakt (Jonsson 2004:29 f., Strinnholm 2001 m.fl.). Insamling, odling, boskapsskötsel/djurhållning Få makrofossilanalyser är utförda gropkeramiska fyndplatser och därmed ett finns relativt litet jämförelsematerial. Bland analyser som är gjorda finns Alvastraboplatsen (Göransson 1995), vilken dock också har kopplingat till trattbägarkultur och i sig är en speciell och komplicerad plats. Jonstorp (Hjelmqvist 1955) och Nymölla (Wyszomirska 1988) i Skåne samt Fågelbacken i Västmanland är andra exempel. I dessa fall är fyndmängderna små. Makrofossil från järnåldershärden A03 visar på förekomst av vissa växter och på en delvis öppen vegetation nära strandlinjen. Bland annat björnbär, nypon och hasselnötter framkom vid den arkeobotaniska analysen. Här belyses insamling i en kustnära miljö. Hasselnötterna är fullt utbildade under september, samtidigt som björnbären är mogna. Här föreligger alltså en ganska god säsongsindikation (bilaga 18). Samtidigt får man hålla i minnet att dessa arter lämpar sig mycket väl för både förvaring och transport, vilket innebär att säsongstillhörigheten inte kan fastslås utan reservation. Bränt hasselnötskal (F0298:1) är här belagt även under yngre stenålder och såsom tidigare nämnts 14C-daterat till 2870–2490 f.Kr. (kal. 14 C, 2 σ). 60 Arkeologicentrum AB I fyndmaterialet finns det inga som belägg för att de odlade några grödor under stenåldern på Kattleberg. Kattleberg består till stora delar av hällmark. Det finns dock gipar i berget liksom mindre områden, som kan ha varit lämpliga för odling även under neolitisk tid. Under åkermarken i den nordvästra delen av undersökningsområdet syns tecken på en äldre strandzon med sandig jord som varit mager men lättodlad. Strandzonen är tydlig även väster om undersökningsområdet. Norr om åkern och strax utanför undersökningsområdet noterades vid undersökningstillfället en liten, skogbeklädd gip genom vilken det löpte en rännil. Om det odlats inom eller i anslutning till vårt undersökningsområde under neolitisk tid och om spår av odling över huvud taget bevarats till i dag på Kattleberg, så vore sådana gipar lämpliga markavsnitt att undersöka närmare. Indikationer på neolitisk djurhållning på västkusten finns bland annat vid Rörvik (Kville 442:1) (Janson 1936:59 f, Henrici 1936) samt vid Ånneröd (Skee 42) (Strinnholm 2001:figur 24). Det finns inte några indikationer på djurhållning från förhistorisk tid vid Skepplanda 32. Sammantaget kan vi hålla det för troligt, att ekonomin på boplatsen Skepplanda 32 liknade den på andra boplatser inom den gropkeramiska traditionen och till stor del byggde på fångst, jakt och insamling. Boplatsens kronologi Ser vi till åldern på den gropkeramiska delen av Skepplanda 32 ger 14C en datering till 2620–2460 f.Kr. (kal. 14C, 2 σ) respektive 2870–2490 f.Kr. (kal. 14 C, 2 σ). Ledartefakter och den karaktäristiska keramiken visar på mellanneolitikum (MNB) och inslag av senneolitikum. Fyndmaterialet är jämförbart med andra gropkeramiska boplatser i Västsverige. 14C-analyserna visar också på en nyttjandefas under äldre järnålder, vilket bekräftas av förekomsten av keramik som daterats till romersk järnålder eller folkvandringstid. De flintor som hittades i, vid eller i anslutning till härdarna får antas ha hamnat där på grund av omrörda lager i förhistorisk eller nyare tid. 14Cdateringarna tillsammans med ledartefakterna visar att platsen nyttjats under åtminstone två förhistoriska faser. Under den senare delen av gropkeramisk tid, något nedslag under senneolitikum och därefter under förromersk till romersk järnålder. Intressant att notera är att de båda stenåldersdateringarna, 2620–2460 f.Kr (kal. 14C, 2 σ) respektive 2870–2490 f.Kr (kal. 14C, 2 σ), ligger i den senare delen av gropkeramisk tid (ca 3200–2300 f.Kr.). 61 Arkeologicentrum AB Figur 49. Resultat av kalibrering av 14C-resultat. Som jämförelse daterades det gropkeramiska skedet på en boplats vid Flykärr, Herrestad 48, väster om Uddevalla i Bohuslän, förutom på typologiska grunder också genom 14C-analyser till 3650 f.Kr–2450 f.Kr. Som grund för analyserna användes både organisk beläggning på keramik och hasselnötsskal. Tolkningen är att det finns minst två faser av besök eller bosättning inom det spannet (Bengtsson 1999:tabell 6–7). Ledartefakterna, i detta fall spånpilspetsar av A-, B- och C-typ samt av senneolitisk typ, tycks visa på ett liknande förhållande vid Skepplanda 32, d.v.s. två eller fler stenåldersfaser. Från göteborgstrakten finns det 14C-analyser från det gropkeramiska skedet på Hasslingehult (T1), Västra Frölunda 302, gjorda på organisk beläggning på keramik. Analysresultaten ger en spännvidd mellan 3100 och 2850 f.Kr. (Strinnholm 2001: figur 31 f.). Dateringarna från Dafter, Skee 592, i norra Bohuslän ger tidsspannet 3000–2500 f.Kr. (Strinnholm 2001:64). 14Cdateringarna från Ånneröd, Skee 42, visar på ett intervall mellan 2900 och 2400 f.Kr. (Strinnholm 2001: figur 24). Ett ben från svin från boplatsen vid Sandhem, Skee 1617, 14C-daterades till ca 2340–2035 f.Kr. (Hernek & Jonsson 2004:25). Lokal miljö Den lägre belägna delen av Skepplanda 32, som var i bruk inom den gropkeramiska traditionen har av allt att döma legat på och intill stranden. Av det vi känner till om strandlinjeförskjutningen var Kattleberg en ö i den inre skärgården. Genom markprofilerna kan jordarterna bedömas till silt och sand. En rännil med färskvatten löpte över boplatsens östra del och rann ut i fjordvattnet. Makrofossilanalyserna från järnålderskontexter visar på växter från och på en delvis öppen vegetation präglad av nypon, björnbär och hassel. Från gropkeramisk tid kan bara förekomst av hassel beläggas. 62 Arkeologicentrum AB Hasseln är lätt att både transportera och förvara och därför inte någon idealisk indikator på vegetation i närområdet. Måluppfyllelse Undersökningen har med enstaka undantag genomförts enligt den preliminära planeringen i undersökningsplanen. En mindre yta än planerat har undersökts intensivt. Det beror på att fornlämningen visade sig ha en mindre yta än vad förundersökningen gjort gällande. Vidare visade sig fornlämningen i huvudsak ligga utanför och sydost om förundersökt område. Fyndmängden har vida överskridit den förväntade, både vad gäller kvantitet och kvalitet. Undersökningsplanen har följts avseende metoder för tillvaratagande fynd med undantag av grävning av meterrutor. Avsaknad av fyndkoncentrationer och av identifierbara redskapstyper i åkermarken innebar att rutgrävning inte bedömdes kunna tillföra något annat än ytterligare övrig flinta. Tonvikten i undersökningen enligt länsstyrelsens förfrågningsunderlag skulle ligga på ledartefakter, men sådana fanns bara i ringa mängd i åkern. Fältarbetet koncentrerades i stället till den före slutundersökningen helt okända, gropkeramiska boplatsen i SÖ där fyndfrekvensen var hög. I tolkningsdelen har kunnat beaktas de ekonomiska och teknologiska aspekterna av undersökningsplanens frågeställning. Livsvärldsproblematiken har hamnat i skymundan beroende dels av att det praktiska efterarbetet, främst fyndregistreringen, slukat en stor del av manusresurserna, dels av att boplatsen hade en annan karaktär än förundersökningen antytt. Tonvikten i rapporten har därför placerats komparationer med andra, närbelägna gropkeramiska boplatser. 63 Arkeologicentrum AB 64 Arkeologicentrum AB Referenser Becker, C.-J. 1951. Den grubekeramiske kultur i Danmark. Aarbøger for Nordisk Oldkyndighed og Historie. Bengtsson, Lisbet. 1999. Hällorna och Flykärr: tidigneolitiska och mellanneolitiska boplatser i Bohuslän. I: Timmerås och Hällorna/Flykärr: boplatsundersökningar i mellersta Bohuslän. Arkeologiska undersökningar för motorvägen Lerbo–Torp. Del 3, Riksantikvarieämbetet och Bohusläns museum, 40–79. Red. Gundela Lindman. Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 1998:6. Kungsbacka. Brehm, Alfred, 1888. De ryggradslösa djurens lif. 2:a upplagan. (Vol. 4 av Djurens lif, orig. Thierleben. Översättning från tyska och bearbetning av Christopher Aurivillius och Carl Aurivillius). Stockholm. (Digital faksimilutgåva inom Projekt Runeberg: http://runeberg.org) Edvinger, Britta Wennstedt, 2010. Tre generationer åkerdiken. Arkeologisk undersökning, Skepplanda 217, Västergötland, Ale kommun, Västra Götalands län. PMAC2007:48 O, Arkeologicentrum AB. Östersund. Ekman, Jan, 1974. Djurbensmaterialet från stenålderslokalen Ire, Hangvar sn, Gotland. I: Gotlands mellanneolitiska gravar, 212–246. Janzon, Gunborg et al., red. Acta Universitetis Stockholmiensis. Studies in North-European Archaeology 6. Stockholm. Ericsson, A. & Nilsson, P. 2003. En skärvstenshög och kolningslämningar i Sunneränga. Riksväg 32, delen Skullaryd – Sunneränga. RAÄ 281 i Flisby socken, Nässjö kommun, Jönköpings län. Riksantikvarieämbetet, UV Öst, rapport, 2003:21. Linköping. Franzén, Britt-Marie, & Lindholm, Kristina, med bidrag av Jan Uddén och Helene Carlsson 2000. Agrarhistorisk landskapsanalys över f.d. Göteborgs och Bohus län. Landskapsprojektet rapport 2000:8. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Hackwitz, K. von, 2009. Längs med Hjälmarens stränder och förbi: relationen mellan den gropkeramiska kulturen och båtyxekulturen. Stockholm. Hellgren, M. 2004. Arkeologisk förundersökning gällande fornlämning RAÄ nr 126, inom fastigheten Båstorp 4:36, Skepplanda socken, Ale kommun, Västergötland. Lödöse Museum, Rapport 2004:42. Henrici, Paul, 1936. Benfynd från boplatsen vid Rörvik. Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförenings tidskrift 1936, s. 82–91. 65 Arkeologicentrum AB Hernek, Robert, & Leif Jonsson, 2003. Förhistoriskt fiske i Bohuslän, främst under stenålder och bronsålder. Bohuslän, årsbok 2003, årgång 25, s. 83– 102. Holmström, Erik, & Marie Odenbring Widmark, 2004. Gårdar i Västergötland: en bebyggelsehistorisk översikt. Agrarhistoria i Västra Götaland. Länsstyrelsen i Västra Götaland 2004:36. Janson, Sverker, 1936. En boplats från yngre stenåldern vid Rörvik i Kville s:n. Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförenings tidskrift 1936, s. 57–81. Jonsson, Leif. 2004. Bilaga 1. ANL Rapport 2003:37. Djurbenen från den mellanneolitiska kökkenmöddingen vid Sandhem i Skee socken, Bohuslän. Arkeologisk undersökning 2003. I: Boplatser och kökkenmöddingar från yngre neolitikum: Arkeologisk utredning och förundersökning inför rätning av Bohusbanan. Bohuslän, Skee socken, Hedängen 3:6, 3:10 och Sandhem 3:6, RAÄ 1617 och 1618, författad av Hernek, Robert, Leif Jonsson & Jörgen Streiffert, 29–40. Arkeologisk utredning och förundersökning. Riksantikvarieämbetet, UV Väst, rapport 2004:22. Mölndal. Kihlstedt, Britta, Hanna Larsson & Henrik Runeson, 2007. Sittesta: en gropkeramisk boplats på Södertörn. Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken–Nyfors. Södermanland, Ösmo socken, Sittesta 1:17 och 1:6, RAÄ 68. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet, UV Mitt. Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Stockholm. Kindgren, Hans, 1991. Dammen: en 8 000 år gammal avfallshög eller skeletten som bara blir yngre med tiden. Bohuslän, årsbok 1991, s. 87-104. Kindgren, Hans, 1995. Hensbacka–Hogen–Hornborgasjön: Early Mesolithic coastal and inland settlements in western Sweden. I: Man and the Sea in the Mesolithic: Coastal settlement above and below present sea level. Fischer, Anders, red. Oxbow Monograph 53. Oxford. Larsson, Åsa M., 2009. Breaking & making bodies and pots. Material and ritual practices in Sweden in the third Millenium BC. Uppsala. Malmer, Mats P., 1962. Jungneolitische Studien. Lund. Malmer, Mats P., 1969. Gropkeramikboplatsen Jonstorp. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Malmer, Mats P., 2002. The Neolithic of South Sweden: TRB, GRK and STR. Stockholm. Munkenberg, Betty-Ann, 2005. Norge/Vänerbanan - delen Hede-Älvängen. Västergötland, S:t Peder och Skepplanda socknar. Riksantikvarieämbetet UV Väst, rapport 2005:19. Mölndal. 66 Arkeologicentrum AB Munkeberg, Betty-Ann, Rudh, Simon, Nordqvist, Bengt, & Connelid, Pär, 2007. Väg 45, ombyggnad mellan Älvängen och Alvhem. Arkeologisk utredning. UV Väst, rapport 2007:4. RAÄ 321-3731-2006. Munkenberg, Betty-Ann, med bidrag av Simon Rudh, 2007. Förhistoriska boplatser och marina lämningar utmed Norge/Vänerbanan. Västergötland, Skepplanda socken, fornlämningarna Skepplanda 32, 183, 217, 218, 228, 230 och 232. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet UV Väst, rapport 2007:12. Mölndal. Munkenberg, Betty-Ann, 2007. De gropkeramiska boplatsernas miljö. Vistelser vid vatten – två artiklar om kokgropar och fyra om gropkeramiska fyndplatser. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Nieminen, Johannes, & Betty-Ann Munkenberg, 2009. Stenålder i Göta älvdalen. Tre lokaler från mellan- och senmesolitikum samt tidigneolitikum, Västergötland, Ale och Lilla Edets kommuner, fornlämningarna Skepplanda 223, Skepplanda 224 och Tunge 48. UV Väst, rapport 2009:29. Arkeologisk undersökning. Mölndal. Nilsson, O., 2005. Bidrag till kunskap om milkolningens ålder. I Skogshistoriska sällskapets årsskrift 2005. Falun. Nordqvist, Bengt, 2000. Coastal Adaptations in the Mesolithic: A study of coastal sites with organic remains from the Boreal and Atlantic periods in Western Sweden. Göteborg. Nordqvist, Bengt, 2007. Förundersökningar längs planerad vägsträcka av E45 mellan Älvängen och Alvhem–Västergötland, Skepplanda sn, E45, Älvängen-Alvhem. Riksantikvarieämbetet UV Väst, rapport 2007:20. Mölndal. Olovsson, Maria, 2007. 5.5 Kulturmiljö. Norge/Vänerbanan. Dubbelspårsutbyggnad Hede-Älvängen Miljökonsekvensbeskrivning. Utställelsehandling 2007-10-15, Banverket. Papmehl-Dufay, Ludvig, 2006. Pitted Ware pottery and potters in southeast Sweden. Stockholm. Persson, Per, 1998. Gropkeramikerfenomenet på västkusten. In situ 1998, s. 41-48. Persson, Per, 2007. Olas och dateringen av den äldsta gropkeramiken. In situ 2004-2005. Påsse, Tore, 1996. A mathematical model of shore level displacement in Fennoscandia. SKB Technical Report 96-24. Svensk kärnbränslehantering AB, Stockholm. 67 Arkeologicentrum AB Påsse, Tore, 2006. Landskapets och vegetationens förändringar: området mellan Nordre älv och Stenungsund. I: Flyktiga förbindelser: arkeologiska undersökningar inför den nya gasledningen Göteborg –Stenungsund, 180– 208. Red. Niklas Ytterberg. Kulturhistoriska dokumentationer nr 21. Bohusläns Museum, Uddevalla. Sarauw, Georg, & Johan Alin, 1923. Götaälvsområdets fornminnen. Göteborg. Seipel, Lena, 2007. Kapitel 5.1 Landskapsbild. Norge/Vänerbanan Dubbelspårsutbyggnad Hede-Älvängen. Miljökonsekvensbeskrivning. Utställelsehandling 2007-10-15, Banverket. Sjöstedt, Ola, 2007. 5.2 Naturmiljö. Norge/Vänerbanan Dubbelspårsutbyggnad Hede-Älvängen. Miljökonsekvensbeskrivning. Utställelsehandling 200710-15, Banverket. Svensson, Anna, 2007. 5.4 Vattenfrågor, naturresurser. Norge/Vänerbanan Dubbelspårsutbyggnad Hede-Älvängen Miljökonsekvensbeskrivning. Utställelsehandling 2007-10-15, Banverket. Strinnholm, Anders, 2001. Bland säljägare och fårfarmare: struktur och förändring i Västsveriges mellanneolitikum. Coast to Coast-book 4. Uppsala och Göteborg. Sundström, Lars, 2003. Det hotade kollektivet: neolitiseringsprocessen ur ett östmellansvenskt perspektiv. Uppsala. Taffinder, Jacqueline, 1998. The Allure of the Exotic: The social use of nonlocal raw materials during the Stone Age in Sweden. Aun 25. Uppsala. Thomas, David Hurst, 1974. Predicting the Past. An introduction to anthropological archaeology. New York. Thorsberg, Kalle, 2007. Något om spån, cylindriska kärnor och mellanneolitikum. Vistelser vid vatten – två artiklar om kokgropar och fyra om gropkeramiska fyndplatser. Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Toreld, Andreas, 2003. …och vad säger flintan? Fyndanalys över en gropkeramisk lägerplats. Vid Starekilens stränder. Bohusläns museum och RIO kulturkooperativ. Göteborg. Tyréns AB. 2009. Norge/Vänerbanan, Kil–Göteborg, Prässebo–Älvängen, geoteknisk undersökning, km 445+450, 445+460. Bygghandling. Ritningsnummer 1-532 027/735 G150 P735. Göteborg. 68 Arkeologicentrum AB Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Arkeologisk undersökning av förhistorisk boplats, RAÄ 230 i Skepplanda socken, inom fastigheten Båstorp 6:7, Ale kommun, Västra Götalands län och Arkeologisk undersökning av förhistorisk boplats, RAÄ 32 i Skepplanda socken, inom fastigheterna Hamnen 1:1 samt Kattleberg 16:1, 17:1 och 18:1, Ale kommun, Västra Götalands län Diarie- och projektnummer Länsstyrelsen i Västra Götalands län dnr: 431-28345-2006 Arkeologicentrum i Skandinavien AB projektnr: P2007:48 O Hede– Älvängen Beställare Banverket, Investeringsdivisionen, Projektdistrikt Syd, Box 1014, 405 21 Göteborg Belägenhet Län: Västra Götalands län Landskap: Västergötland Kommun: Ale kommun Socken: Skepplanda Skepplanda 230 Fastighet: Båstorp 6:7 Ek. karta: 7B 6g Älvängen NÖ SV-koordinat: X6434750 Y1283804 Skepplanda 32 Fastigheter: Hamnen 1:1 samt Kattleberg 16:1, 17:1 och 18:1 Ek.karta: 7B 6g Älvängen NÖ SV-koordinat: X6433423 Y1283190 Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, 834 21 Brunflo Projektgrupp Skepplanda 230: Britta Wennstedt Edvinger (pl), Lisbet Bengtsson (bpl), Magnus Reuterdahl och Maria Hinnerson Berglund Skepplanda 32: Britta Wennstedt Edvinger (pl), Lisbet Bengtsson (bpl), Joel Berglund, Kjell Edvinger, Maria Hinnerson Berglund, Leif Jonsson, Magnus Reuterdahl 69 Arkeologicentrum AB Underkonsulter Ceramologisk analys, Kontoret för keramiska studier, Torbjörn Brorsson, Landskorna 14 C-analys, Poznan Radiocarbon Laboratory, Tomasz Goslar, Poznan, Polen Makrofossilanalys, Institutionen för kvartärgeologi och naturgeografi, Mats Regnell, Stockholms universitet Vedartsanalys, Vedanatomiska laboratoriet, Erik Danielsson, Glava Grävmaskin, Tarmo Nyman (maskinist), TK Timberhouse, Hamneda Projekttid Fältarbete, Skepplanda 230: 2009-05-18–2009-05-22 Arkeologtid: 146,5 h inklusive risplockning Maskintid: 50 h inklusive återställning Fältarbete, Skepplanda 32: 2009-06-29–2009-07-17 Arkeologtid: 528 h Maskintid:120 h inklusive återställning utanför Banverkets arbetsområde Undersökt yta och volym Skepplanda 230 Extensivt undersökt: 611 m2 Intensivt undersökt: 611 m2 Antal handgrävda meterrutor: 14 Skepplanda 32 Extensivt undersökt: 10 399 m2 Intensivt undersökt: 1 588 m2 Antal handgrävda meterrutor: 8 Arkivmaterial och fotografier Shapefiler, handritningar och digitala fotografier enligt bilaga 8 (Skepplanda 230) och bilaga 20 (Skepplanda 32) förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) i Stockholm. Rapporten finns i pdf-format på Arkeologicentrums hemsida (www.arkeologicentrum.se). Ritningsnr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Objekt Typ S13b A02 Härd A02 Härd A03 Härd Markprofil Plan Profil Plan och profil Profil Profil Profil A06 Härd A07 Härd A10 Härd/ kokgrop A09 Grop A11 Härd Profil Profil Riktning mot NNÖ S, Ö SV Skala 1:20 1:10 1:10 1:10 Upprättad av LJO MAR MAR LIB N Ö N 1:10 1:10 1:10 LJO MAR MAR V NV 1:10 1:10 MAR MAR 70 Arkeologicentrum AB Underlag för redovisning samt kartering Geodetisk inmätning Skepplanda 230: 2009-05-18–2009-05-22, Skepplanda 32: Bearbetning i GIS: ArcView GIS 3.2 (ESRI) Koordinatsystem RT 90 2,5 gon V; höjdsystem RH00. Fynd Fynden förvaras vid Arkeologicentrum i väntan på fyndfördelning. Familjen Larsson har överlämnat sin fyndsamling (F0433:1–F0433:40) till Arkeologicentrum i avsikt att fynden i första hand skall tillföras Lödöse museum. 71 Arkeologicentrum AB 72 Arkeologicentrum AB Bilaga 2. Meterrutor, Skepplanda 230 Koordinaterna nedan avser meterrutans SV hörn. Ruta 1 Läge, terräng: X6434755 Y1283807 Djup: 0,1 m Metod: de övre 0,05 m fingrävda och sållade (4 mm:s maskstorlek), de undre 0,05 m grävda med spade och sållade Lager: med grävmaskin borttaget lager och dess mäktighet: ca 0,05–0,1 m mår: mycket mossa, barr, rötter, flis etc. efter skogsfällning samt delvis påförd jord från andra områden. Lager därunder: A: mörk till svart jord, ca 0,1 m tjock, kompakt, fuktig, hoptryckt till följd av skördare. B: rostjord Kommentar: stubbe i NÖ Anläggningar: Fynd: 9 flintbitar Ruta 2 Läge, terräng: X6434760 Y1283807 Djup: 0,1 m Metod: handrensat och sållat (4 mm:s maskstorlek) Lager: med grävmaskin borttaget: mossa och mår 0,05 m. Lager därunder: A: mörkbrun silt 0,1 m, komprimerad av skördare. B: rostjord Anläggningar: Fynd: 4 flisor flinta Ruta 3 Läge, terräng: X6434780 Y1283812, till största delen hällmark Djup: 0-0,1 m Metod: handrensat Lager: mörkbrun silt Anläggningar: Fynd: Kommentar: vi tömde sprickan, som löpte centralt i klippan Ruta 4 Läge, terräng: X6434755 Y1283812, NÖ om stubbe, omedelbart N om FU 102 Djup: 0,1 m Metod: handrensa och sållat (4 mm:s maskstorlek) Lager: med grävmaskin borttaget: ca 0,05–0,1 m mår. Lager därunder: A: ganska kompakt, brun till mörkbrun, humös sand/silt, ca 0–0,1 m dj., delvis med mycket rötter och stenar 0,2-0,5 cm stora, och med enstaka större stenar upp till knytnävs storlek., B: rostjord. Anläggningar: Fynd: flinta 73 Arkeologicentrum AB Ruta 5 Läge, terräng: X6434760 Y1283812, plan mark Djup: 0,15–0,25 m Metod: handrensat; den bruna, humösa sanden även sållad (4 mm:s maskstorlek) Lager: med grävmaskin borttaget: ca 0,1 m. Lager därunder: L. 1: Brun, humös sand 0–0,01 m/0,20 m. L. 2: rostfärgad, grusig sand 0,01 m/0,20 m– 0,25 m Kommentar: Ett FU-schakt (101) hade löpt, där m2-rutans södra tredjedel var utlagd. Därför kom den grusiga sanden på bara 0,01 m:s djup längs m2rutans S kant. Annars skulle den grusiga sanden ha börjat på ca 0,15 m:s djup. Anläggningar: Fynd: flinta, kvarts Övrigt: foto Ruta 6 Läge, terräng: X6434765 Y1283817, lätt sluttning Djup: 0,01-0,1/0,05 m Metod: handrensat Lager: Med grävmaskin borttaget: Mossa och mår 0,05 m. Lager därunder: A: mörkbrun silt. B: rostjord, gulbrun Anläggningar: Fynd: 3 små bitar träkol Ruta 7 Läge, terräng: X6434765 Y1283807, stubbar efter odlad gran Djup: 0-0,1/0-0,2 m Metod: handrensat Lager: Uppgift saknas Kommentar: kraftiga rötter från en tjock rotstam täckte delar av rutan efter ett träd, som stått direkt S om rutan. Dessa togs bort med såg och rotsax. Anläggningar: Fynd: Ruta 8 Läge, terräng: X6434762 Y1283818 Djup: 0–0,25 m Metod: handrensat Lager: med grävmaskin borttaget: mossa och mår. Lager därunder: A: mörkbrun silt. B: gul rostjord, fin sand Kommentar: i den SÖ:a fjärdedelen av rutan fanns en försänkning med fylle av bl.a. > 10 st pinnar. Försänkningen utgjorde en del av ett sökschakt, 3×1 m, från FU (trol. S107), vars kanter kunde följas direkt Ö om rutan Anläggningar: Fynd: flinta 74 Arkeologicentrum AB Ruta 9 Läge, terräng: X6434770 Y1283817 Djup: 0,2–0,35 m Metod: handrensat Lager: med grävmaskin borttaget: ca 0,01 m. Lager därunder: L. 1: brun, humös sand med 0,1–0,2 m st. stenar, 0–0,15 m dj. L. 2: rostfärgad, grusig sand med 0,1–0,2 m st. stenar, 0,15–0,35 m dj. Anläggningar: Fynd: flinta (nederst i L. 1) Ruta 10 Läge, terräng: X6434775 Y1283812, relativt flat mark ovan bergknalle Djup: 0,1 m Metod: handrensat Lager: med grävmaskin borttaget: ca 0,05–0,1 m mår. Lager därunder: A: 0,07-0,1 m brun, humös sand uppblandad med relativt mycket sten ca 2–10 cm st. Marken var delvis sönderkörd, omrörd, sank och komprimerad av skogsmaskin. Del av rutan var ordentligt påverkad av körskada. B: rostjord Anläggningar: Fynd: flinta Ruta 11 Läge, terräng: X6434770 Y1283812, i sydsluttning Djup: 0,1–0,15 m Metod: handrensat Lager: med grävmaskin borttaget: 0–0,05 m mår. Lager därunder: A: brun, humös sand/silt 0,1–0,15 m med stenar. B: rostjord Kommentar: ca 25–30 % av rutan berördes av stubbe; viss påverkan också av skogsmaskin. Anläggningar: Fynd: flinta Ruta 12 Läge, terräng: X6434765 Y1283812 Djup: 0,15 m Metod: delvis handrensat, delvis grävt med spade och då sållat (4 mm:s maskstorlek) Lager: med grävmaskin borttaget: -; mår ca 0,05 m borttaget manuellt p.g.a rötter. Lager därunder: A: brun humös sand/silt ca 0,1–0,15 m. B: rostjord Kommentar: stubbe påverkade den S och SÖ delen (ca 40 %) Anläggningar: Fynd: flinta Ruta 13 Läge, terräng: X6434771 Y1283815 75 Arkeologicentrum AB Djup: 0-0,1/0,07 m Metod: handrensat Lager: med grävmaskin borttaget: inte angivet. Lager därunder: A. mörkbrun silt 0–0,1/0,04 m dj. med många små, tunna rötter, en huvudstor och fyra mindre stenar. B: rostjord. Anläggningar: Fynd: Ruta 14 Läge, terräng: X6434763 Y1283818 Djup: 0–0,09/0,2 m Metod: handrensat Lager: med grävmaskin borttaget: mossa och mår. Lager därunder: L. 1: mörkbrun silt. L. 2: rostjord med små stenar och fyra nävestora stenar. L. 3: Grå lera. Anläggningar: Fynd: 3 flintor <2 cm (1 st med cortex, naturlig?) 76 Arkeologicentrum AB Bilaga 3. Anläggningsbeskrivningar, Skepplanda 230 A01 Härd Härd, grophärd, oval, 2,3×1,7 m (VSV–ÖNÖ) och ca 0,4 m dj, bestående av sotbemängd jord, kolpartiklar och rikligt med skörbrända stenar, 0,05–0,25 m st, vanligen 0,1 m st. Skadad av rotvälta. Osäkert ursprungligt djup och form p.g.a. skadan. Belägenhet: X6434763 Y1283817 Z51,387 Fynd: nej Prover: 1 makrofossilprov, 1 kolprov Ritningar: plan: nej, profil: ja Foto: ja A02 Härd Härd, grophärd (kokgrop?), rest av, oval, 0,8×0,7 m (NV–SÖ) och ca 0,3 m dj, bestående av sotbemängd jord, kolpartiklar och sparsamt med skörbrända stenar, varav iakttogs i rotsystemet till rotvälta ett tiotal, 0,02–0,1 m st, måttligt skörbrända men spruckna och sotiga. En större sten, sotig men inte bränd, låg i sotfyllningens V del. Skadad av rotvälta. Osäkert ursprungligt djup och form p.g.a. skadan. Belägenhet: X6434758 Y1283813 Z51,194 Fynd: ja (F003) Prover: 1 makrofossilprov, 1 kolprov Ritningar: plan: nej, profil: nej Foto: ja 77 Arkeologicentrum AB 78 Arkeologicentrum AB Bilaga 4. Fyndlista, Skepplanda 230 F001:1 F002:1 F003:1 F004:1 F005:1 F006:1 F007:1 F008:1 F009:1 F010:1 F011:1 F011:2 F012:1 F013:1 F014:1 F014:2 F015:1 F015:2 F016:1 F017:1 F017:2 F017:3 F017:4 F017:5 F018:1 F018:2 F018:3 F018:4 F018:5 F018:6 F018:7 F018:8 F018:9 F018:10 F018:11 F018:12 F018:13 F018:14 F018:15 F019:1 F019:2 F019:3 F019:4 F019:5 F020:1 F020:2 F020:3 F020:4 F020:5 F020:6 F020:7 flinta flinta flinta kvarts flinta flinta kvarts kvarts flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta avslag avslag vakant splitter kärna splitter avslag kärna avslag kärna kärna avslag avslag avslag avslag avslag avslag avslag avslag avslag avslag splitter övrig avslag övrig avslag avslag övrig avslag avslag borr kniv och borr(?) avslag avslag avslag avslag avslag avslag spån avslag övrig övrig splitter splitter kärna avslag avslag övrig avslag avslag avslag 1 1 0 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 svallad cortex patinerad bränd egenskap/anm 2 egenskap/anm 1 antal sakord material F-nr A. Fynd-ID och egenskaper 1 1 2 liten avslag ur knacksten cylindrisk cylindrisk fragm fragm 1 1 1 1 1 spånliknande 1 1 1 1 1 spånliknande 1 1 1 1 1 1 spånliknande spån bruksretuscher 1 1 bruksretuscher spånliknande 1 1 1 1 plattformskärna del av 1 med retuscher 1 fragment 1 79 1 1 1 1 1 1 Arkeologicentrum AB F020:8 F020:9 F021:1 F022:1 F022:2 F023:1 F023:2 F023:3 F023:4 F023:5 F024:1 F024:2 F025:1 F026:1 F027:1 F028:1 F029:1 F030:1 F031:1 F032:1 F033:1 F034:1 F035:1 F036:1 F036:2 F036:3 F036:4 F037:1 F037:2 F037:3 F037:4 F038:1 F038:2 F039:1 F039:2 F039:3 F040:1 F040:2 F040:3 flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta flinta kvarts avslag övrig spån avslag spån avslag avslag avslag avslag övrig avslag övrig spån övrig kärna ? splitter övrig spån övrig avslag splitter övrig kärna avslag splitter övrig övrig splitter avslag avslag övrig avslag övrig splitter övrig övrig splitter splitter övrig 1 3 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 3 1 4 1 2 1 5 2 1 1 1 104 1 2 fragment bruksretuscher 1 bruksretuscher spånliknande 1 1 1 1 1 fragment 1 1 mikrospånkärna? 1 fragment 1 1 1 1 1 övrig fragm 1 1 1 2 1 1 1 1 2 1 4 fragm 1 1 80 4 1 1 1 1 2 1 5 2 Arkeologicentrum AB F001:1 F002:1 F003:1 F004:1 F005:1 F006:1 F007:1 F008:1 F009:1 F010:1 F011:1 F011:2 F012:1 F013:1 F014:1 F014:2 F015:1 F015:2 F016:1 F017:1 F017:2 F017:3 F017:4 F017:5 F018:1 F018:2 F018:3 F018:4 F018:5 F018:6 F018:7 F018:8 F018:9 F018:10 F018:11 F018:12 F018:13 F018:14 F018:15 F019:1 F019:2 F019:3 F019:4 F019:5 F020:1 F020:2 F020:3 F020:4 F020:5 F020:6 F020:7 6434768,52 6434772,29 1283814,62 1283814,85 52,046 52,215 1:a avbaning 1:a avbaning 6434761,79 6434757,07 6434754,77 6434755,15 6434771,69 6434784,06 6434765,01 6434763 6434763 6434760,8 6434756,67 6434758,86 6434758,86 6434759,01 6434759,01 6434759,42 6434759,71 6434759,71 6434759,71 6434759,71 6434759,71 6434760,23 6434760,23 6434760,23 6434760,23 6434760,23 6434760,23 6434760,23 6434760,23 6434760,23 6434760,23 6434760,23 6434760,23 6434760,23 6434760,23 6434760,23 6434760,9 6434760,9 6434760,9 6434760,9 6434760,9 6434760,32 6434760,32 6434760,32 6434760,32 6434760,32 6434760,32 6434760,32 1283807,25 1283808,65 1283807,06 1283815,23 1283833,64 1283818,62 1283820,34 1283819,44 1283819,44 1283821,44 1283817,68 1283825,45 1283825,45 1283824,23 1283824,23 1283824,64 1283824,33 1283824,33 1283824,33 1283824,33 1283824,33 1283824,13 1283824,13 1283824,13 1283824,13 1283824,13 1283824,13 1283824,13 1283824,13 1283824,13 1283824,13 1283824,13 1283824,13 1283824,13 1283824,13 1283824,13 1283824,6 1283824,6 1283824,6 1283824,6 1283824,6 1283824,75 1283824,75 1283824,75 1283824,75 1283824,75 1283824,75 1283824,75 51,531 51,501 51,398 51,195 50,068 52,577 50,943 50,993 50,993 50,881 50,619 Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas 1:a avbaning 1:a avbaning 1:a avbaning 1:a avbaning 1:a avbaning 1:a avbaning 1:a avbaning 81 1:a avbaning 1:a avbaning 1:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning R-nr A-nr avbaning1 eller 2 Z-koord Y-koord X-koord F-nr B. Belägenhet och fyndkontext Arkeologicentrum AB F020:8 F020:9 F021:1 F022:1 F022:2 F023:1 F023:2 F023:3 F023:4 F023:5 F024:1 F024:2 F025:1 F026:1 F027:1 F028:1 F029:1 F030:1 F031:1 F032:1 F033:1 F034:1 F035:1 F036:1 F036:2 F036:3 F036:4 F037:1 F037:2 F037:3 F037:4 F038:1 F038:2 F039:1 F039:2 F039:3 F040:1 F040:2 F040:3 6434760,32 6434760,32 6434760,18 6434759,59 6434759,59 6434759,02 6434759,02 6434759,02 6434759,02 6434759,02 6434761,14 6434761,14 6434760,84 6434762,81 6434764,94 6434765,12 6434766,85 6434766,99 6437770 6434758,05 6437775 6437765 6437770 6437762 6437762 6437762 6437762 6437755 6437755 6437755 6437755 6437760 6437760 6437755 6437755 6437755 6437760 6437760 6437760 1283824,75 1283824,75 1283825,45 1283825,27 1283825,27 1283825,12 1283825,12 1283825,12 1283825,12 1283825,12 1283823,72 1283823,72 1283823,22 1283819,49 1283820,94 1283822,3 1283824,56 1283819,46 1283812 1283813,13 1283812 1283812 1283817 1283818 1283818 1283818 1283818 1283812 1283812 1283812 1283812 1283807 1283807 1283807 1283807 1283807 1283812 1283812 1283812 Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas 52,124 51,194 52,526 51,659 51,704 51,05 51,05 51,05 51,05 51,233 51,233 51,233 51,233 51,36 51,36 51,243 51,243 51,243 51,267 51,267 51,267 82 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning 2:a avbaning R11 A02 R10 R12 R09 R08 R08 R08 R08 R04 R04 R04 R04 R02 R02 R01 R01 R01 R05 R05 R05 Arkeologicentrum AB Bilaga 5. Vedartsanalys, Skepplanda 230 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 0959 2009-10-12 Vedartsanalyser på material från Västergötland, Skepplanda sn. Raä 230. Uppdragsgivare: Britta Wenstedt Edvinger/Arkeologicentrum Arbetet omfattar två kolprov från en undersökning av en boplats. Bägge proven kommer från eldstäder och innehåller kol från trädslag som inte blir så gamla i sig. Dateringsresultaten kommer därför att bli tillförlitliga. Att en härd innehåller så många trädslag som A 02 kan bero på att den använts ett flertal gånger och att man då tagit ved från olika träd. Analysresultat Anl. Anläggnings- Prov- Analyserad typ mängd mängd 02 Härd/kokgrop 311g 9.8g 60 bitar 01 Kokgrop 34.6g 0.5g 33 bitar Trädslag Utplockat för 14C-dat. 6 bitar ek 12 bitar hassel 34 bitar lind 6 bitar lönn 2 bitar rönn/oxel 18 bitar ek 3 bitar hassel 12 bitar lind Hassel 27mg Hassel 33mg Erik Danielsson/VEDLAB Kattås, 670 20 GLAVA, Tfn: 0570/420 29, E-post: vedlab@telia.com 83 Övrigt Arkeologicentrum AB De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Ek Quercus robur Hassel Corylus avellana 60 år Lind Tilia cordata 800 år Lönn Acer platanoide s 150 år Sorbus Rönn Sorbus sp. Sorbus aucuparia Sorbus intermedia 120 år Oxel Max ålder 5001000 år Växtmiljö Egenskaper och användning Växer bäst på lerhaltiga Hård och motståndskraftig mulljordar men klarar mot väta. Båtbygge, också mager och stenig stängselstolp, stolpar, mark. Vill ha ljus, skapar plogar, fat. själv en ganska luftig miljö Energirik ved ger mycket med rik undervegetation glöd. med tex hassel. Ganska krävande på Bildar lätt långa raka sega jordmån. Vill gärna ha ljus spön som använts till men tål beskuggning tex i korgar och tunnband ekskog Näringsrika, väl Lätt och mjuk ved. dränerade, gärna steniga marker Skuggtålig. Frisk mullrik mark. Mest Hård seg och lätt ved. som inslag i annan skog Finsnickerier, räfsskaft, och i gläntor och bränsle skogsbryn. Anspråkslös vad gäller Hård och stark men känslig jordmån men för röta. Räfspinnar, lieorv, ljuskrävande yxskaft, skidor Övrigt Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år. Vanligt träd på lövängar Innerbarken eller bastet användes till korgar och rep Invandrade med ekblandskogen ca 4000 fkr. Bark kvistar och löv till kreatursfoder. Bär till sylt mm Rönn och oxel går ej att skilja med vedartsanalys. Oxeln växer upp till VärmlandsUpplandsgränsen. Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. 84 Arkeologicentrum AB Bilaga 6. Makrofossilanalys, Skepplanda 230 85 Arkeologicentrum AB 86 Arkeologicentrum AB Bilaga 7. 14C-analys, Skepplanda 230 Poznań, 07-05-2010 Report on C-14 dating in the Poznań Radiocarbon Laboratory Customer: Britta Wennstedt Edvinger Scandinavian Archaeology Center P.O. Box 1 83421- Brunflo Sweden Job no.: 4306/10 Sample name Lab. no. Age 14C Skepplanda 230 A02 Skepplanda 230 Skepplanda 32 F349:1 Skepplanda 32 A02 Skepplanda 32 PK07 A06 Skepplanda 32 F0298 Poz-35041 Poz-35042 Poz-35043 Poz-35044 Poz-35045 Poz-35046 2355 ± 30 BP 2450 ± 35 BP 4015 ± 35 BP 2025 ± 30 BP 2120 ± 30 BP 4100 ± 35 BP Comments: Results of calibration of 14C dates enclosed Head of the Laboratory Prof. dr hab. Tomasz Goslar 07-05-2010 Job no.: 4306/10 87 Page 1 from 1 Remark Arkeologicentrum AB Results of calibration of 14C dates – order 4306/10. Given are intervals of calendar age, where the true ages of the samples encompass with the probability of ca. 68% and ca. 95%. The calibration was made with the OxCal software. INFORM : References - Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Skepplanda 230 A02 : 2355±30BP 68.2% probability 485BC (13.2%) 460BC 450BC ( 4.3%) 435BC 420BC (50.7%) 385BC 95.4% probability 520BC (95.4%) 380BC Skepplanda 230 A01 : 2450±35BP 68.2% probability 750BC (20.9%) 680BC 670BC ( 6.2%) 640BC 560BC (24.4%) 480BC 470BC (16.7%) 410BC 95.4% probability 760BC (23.8%) 680BC 670BC (71.6%) 400BC 88 Arkeologicentrum AB Bilaga 8. Fotolista, Skepplanda 230 ID bildnr motiv AC2007-48-O 0810 Översikt, uo före undersökning riktning mot N fotograf datum Britta Wennstedt Edvinger Britta Wennstedt Edvinger Britta Wennstedt Edvinger Britta Wennstedt Edvinger Britta Wennstedt Edvinger 2009-05-17 AC2007-48-O 0811 Översikt, uo före undersökning NV AC2007-48-O 0812 Översikt, uo före undersökning SSÖ AC2007-48-O 0813 Översikt, uo före undersökning S AC2007-48-O 0814 SV AC2007-48-O 0815 Översikt, uo före undersökning, Magnus Reuterdahl och Maria Hinnerson Berglund rensar ris inom utredningsområdet Översikt, efter grovrensning av ris. SV Lisbet Bengtsson 2009-05-18 AC2007-48-O 0816 Översikt, efter grovrensning av ris. SSÖ Lisbet Bengtsson 2009-05-18 2009-05-17 2009-05-17 2009-05-17 2009-05-18 AC2007-48-O 0817 Översikt, efter grovrensning av ris. SÖ Lisbet Bengtsson 2009-05-18 AC2007-48-O 0818 NÖ Lisbet Bengtsson 2009-05-18 AC2007-48-O 0819 Översikt över utredningsområdet efter grovrensning av ris. I bakgrunden Magnus Reuterdahl och Maria Hinnerson Berglund. Översikt, efter grovrensning av ris. Ö Lisbet Bengtsson 2009-05-18 AC2007-48-O 0820 Översikt, efter grovrensning av ris. SV Lisbet Bengtsson 2009-05-18 AC2007-48-O 0821 Ö Magnus Reuterdahl 2009-05-18 AC2007-48-O 0822 NÖ Magnus Reuterdahl 2009-05-18 AC2007-48-O 0826 VSV Britta Wennstedt Edvinger 2009-05-19 AC2007-48-O 0827 ÖSÖ Britta Wennstedt Edvinger 2009-05-19 AC2007-48-O 0829 A01 grophärd delvis i rotvälta, under utgrävning av Lisbet Bengtsson A01 grophärd delvis i rotvälta, under utgrävning av Lisbet Bengtsson Arbetsbild. Meterruta R01 under utgrävning av Maria Hinnerson Berglund Arbetsbild. Avbaning av utredningsområdet. Lisbet Bengtsson övervakar. A02, kokgrop/härd, delvis i rotvälta VSV 2009-05-19 AC2007-48-O 0830 VSV AC2007-48-O 0831 N Lisbet Bengtsson 2009-05-21 AC2007-48-O 0834 ÖNÖ Lisbet Bengtsson 2009-05-21 AC2007-48-O 0835 ÖSÖ Lisbet Bengtsson 2009-05-21 AC2007-48-O 0838 Arbetsbild. Maria Hinnerson Berglund och Magnus Reuterdahl vid såll Meterruta R05, med stenansamling med 1 kvarts, 2 splitter av flinta o. 1 tunt, ngt svallat avslag av flinta. Översikt från uo efter avbaning, ner över gipen i Kattleberg och ner mot E45:an Översikt, stagkäpparna markerar förundersökningsschakten. I bakgrunden arbetar Britta Wennstedt Edvinger och Maria Hinnerson Berglund Utsikt mot Kattleberg. Skepplanda 230 ligger i slänten ned mot en gip (gipen döljs av en lövskogsdunge i Britta Wennstedt Edvinger Britta Wennstedt Edvinger VSV Lisbet Bengtsson 2009-05-21 89 2009-05-19 Arkeologicentrum AB mitten av bilden) AC2007-48-O 0840 A01, framrensad Ö AC2007-48-O 0843 SÖ AC2007-48-O 0847 A01, snittad, sittandes vid kanten Lisbet Bengtsson A01, profil AC2007-48-O 0462 AC2007-48-O 0463 AC2007-48-O 0465 NÖ Fynd (Fnr 5), kärna av kvarts, ca 1 cm diam Fynd (Fnr 11), kärnfragment av cylindrisk kärna, flinta, ca 6 cm lång Fynd (Fnr 18:8), borr och kniv, flinta, ca 7 cm 90 Magnus Reuterdahl Magnus Reuterdahl Magnus Reuterdahl Magnus Reuterdahl Magnus Reuterdahl Magnus Reuterdahl 2009-05-21 2009-05-21 2009-05-21 2010-09-29 2010-09-29 2010-09-29 Arkeologicentrum AB Bilaga 9. Påsiktsbilder, Skepplanda 230 AC2007-48-O-0810 AC2007-48-O-0811 AC2007-48-O-0812 AC2007-48-O-0813 AC2007-48-O-0814 AC2007-48-O-0815 AC2007-48-O-0816 AC2007-48-O-0817 91 Arkeologicentrum AB 92 Arkeologicentrum AB AC2007-48-O-0818 AC2007-48-O-0819 AC2007-48-O-0820 007-48-O-0821 AC2007-48-O-0822 AC2007-48-O-0826 AC2007-48-O-0827 AC2007-48-O-0829 93 Arkeologicentrum AB 94 Arkeologicentrum AB AC2007-48-O-0830 AC2007-48-O-0831 AC2007-48-O-0834 AC2007-48-O-0835 AC2007-48-O-0838 AC2007-48-O-0840 AC2007-48-O-0843 AC2007-48-O-0847 95 Arkeologicentrum AB 96 Arkeologicentrum AB AC2007-48-O-0462 AC2007-48-O-0463 AC2007-48-O-0465 97 Arkeologicentrum AB 98 Arkeologicentrum AB Bilaga 10. Meterrutor, Skepplanda 32 Samtliga handgrävda rutor, öppnades i den östra delen av undersökningsområdet inom S04. Samtliga rutor mätte 1×1 m i plan. Ruta 01 Terräng: tomtmark, tidigare åker, svagt sluttande Ö–V Efter borttagning av grässvålen: handgrävdes ner till 0,3 m:s djup. Lager/jordarter: 0,05 m grässvål med lupiner. Därunder A: plogat lager 0,22 m sandig jord med spridda småstenar. Därunder B: grusig och stenig, moig mjälig ”alv”. Fynd: flinta: 16 avslag samt 2 avslag med patina samt 1 svallad. Kommentar: Recent: 1 obränt benfragment (nöt? – bedömning i fält Leif Jonsson) samt 2 brända benfragment (oidentifierade). Recent inblandning av rödgods, fajans, glas, antracit och spik i hela lager A. Kolbitar i hela lager A. Prover: – Foton: enbart i översiktsbild Koordinater: X6433490, Y1283244 Ruta 02 Terräng: tomtmark, tidigare åker, svagt sluttande Ö–V Efter borttagning av grässvålen: handgrävdes ner till 0,3 m:s djup. Lager/jordarter: 0,05 m grässvål med lupiner. Därunder A: plogat lager 0,25 m sandig jord med spridda småstenar. Därunder B: 0,1 m grusig och stenig, moig mjälig ”alv”. Fynd: flinta: 7 avslag, 11 övr., 4 övr. brända. Kommentar: Recent: Recent inblandning i hela lager A: porslin, fajans, glas, antracit, spik, obränt benfragment (animalt, oidentifierat, edömning i fält av Leif Jonsson), mässingsbleck. Prover: – Foton: enbart i översiktsbild Koordinater: X6433487, Y1283249 Ruta 03 Terräng: tomtmark, tidigare åker, svagt sluttande Ö–V Efter borttagning av grässvålen: handgrävdes ner till 0,3 m:s djup. Lager/jordarter: 0,05 m grässvål med lupiner. Därunder A: 0,25 m sandig jord, matjord. Därunder B: sand, grus, småsten 0,05 m. Fynd: flinta: 1 spånfragment med retuscherade kanter, 2 avslag, 14 övr. flinta (F0180). Alla fynd i lager A. Kommentar: Recent inblandning av porslin, fajans, glas, spik, tegel i hela lager A. Prover: – Foton: enbart i översiktsbild Koordinater: X6433490, Y1283242 99 Arkeologicentrum AB Ruta 04 Terräng: tomtmark, tidigare åker, svagt sluttande Ö–V Efter borttagning av grässvålen: handgrävdes ner till 0,25–0,3 m:s djup. Lager/jordarter: 0,05 m grässvål med lupiner. Därunder A: plogat lager 0,25 med sandig jord med småsten, matjord. Därunder B: gul, mjälig sand med småsten. Fynd: flinta: 8 avslag, 4 flata avslag, 12 övr. flinta. Kommentar: Recent inblandning av butelj, glas, fönsterglas, porslin, fajans, spik, kapsyler, kokt, lyktglas i hela lager A. Prover: – Foton: enbart i översiktsbild Koordinater: X6433480, Y1283240 Ruta 05 Terräng: tomtmark, tidigare åker, svagt sluttande Ö–V Efter borttagning av grässvålen: handgrävdes ner till 0,3 m:s djup. Lager/jordarter: 0,05 m grässvål med lupiner. Därunder A: plogat lager 0,25–0,3 m sandjord med sten, matjord. Därunder B: moigare sand med sten. Fynd: flinta: 7 avslag, 1 spånfragment bränd, 16 övr. flinta. Kommentar: Recent inblandning av tegel, glas, porslin, spik i hela lager A. Prover: – Foton: enbart i översiktsbild Koordinater: X6433484, Y1283239 Ruta 06 Terräng: tomtmark, tidigare åker, svagt sluttande Ö–V Efter borttagning av grässvålen: handgrävdes ner till 0,2–0,3 m:s djup. Lager/jordarter: 0,05 m grässvål med lupiner. Därunder A: 0,2 m sandjord, matjord. Därunder B: 0,1 m sand. Fynd: flinta: 1 “spån”, 3 avslag, 10 övr. flinta (1 svallad). Kommentar: Recent inblandning av rödgods, tegel, porslin, buteljglas, fönsterglas, spik m.m. i hela lager A. Recent grop i sydöstra hörnet, 0,1 m ned i sanden. Prover: – Foton: enbart i översiktsbild Koordinater: X6433487, Y1283235 Ruta 07 Terräng: tomtmark, tidigare åker, svagt sluttande Ö–V Efter borttagning av grässvålen: handgrävdes ner till 0,33 m:s djup. Lager/jordarter: 0,05 m grässvål med lupiner. Därunder A: 0,22 m sandjord, matjord. Därunder B: stenig sand 0,03 m. Fynd: flinta: 1 spånfragment, 6 avslag, 8 övr. flinta (3 eldpåverkade) Kommentar: Recent inblandning av tegel, kakel, porslin, kapsyler och spik i hela lager A. Prover: – 100 Arkeologicentrum AB Foton: enbart i översiktsbild Koordinater: X6433494, Y1283241 Ruta 08 Terräng: tomtmark, tidigare åker, svagt sluttande Ö–V Efter borttagning av grässvålen: handgrävdes ner till 0,27 m:s djup. Lager/jordarter: 0,05 m grässvål med lupiner. Därunder A: 0,27 m sandjord med sten, matjord. Därunder B: sand med stenar. Fynd: flinta: 1 spån, 9 avslag, 23 övr. flinta. Kommentar: Recent inblandning av tegel, glas, spik, kapsyl fr. Alingsås bryggeri klass II i hela lager A. Prover: – Foton: enbart i översiktsbild Koordinater: X6433486, Y1283243 101 Arkeologicentrum AB 102 Arkeologicentrum AB Bilaga 11. Resultat av plöjning, harvning och fyndinsamling i åkermark, Skepplanda 32 Åkerytan plöjdes en gång och harvades tre gångar. Mellan harvningarna skedde ytplockning av fynd. Majoriteten av dessa fynd utgörs av flinta varav enstaka är bearbetade. Efter den tredje harvningen och fyndplockningen föll ett kraftigt regn, vilket föranledde ytterligare fyndplockning i åkerområdet. • Första harvningen: 37 fynd (beteckning inom serien F1001). • Andra harvningen: 19 fynd (beteckning inom serien F2001). • Tredje harvningen: 30 fynd (beteckning inom serien F3001). • Ytplockning efter regn efter den tredje harvningen: 110 fynd (beteckning inom serien F4001). Fyndspridning efter harvning 1 103 Arkeologicentrum AB Fyndspridning efter harvning 2 Fyndspridning efter harvning 3 104 Arkeologicentrum AB Fyndspridning efter regn 105 Arkeologicentrum AB 106 Arkeologicentrum AB Bilaga 12. Schaktbeskrivningar, Skepplanda 32 Beteckningen schakt har använts även för avbanade ytor och kvarstår då bland annat fynd redovisas efter schakten. Här samredovisas sammanhängande schakt som ytor. För schakten i den norra och nordvästra delen, dvs åkern, är lagerföljden mycket likartad, därför redovisas dessa ihop. Beskrivningarna syftar till, tillsammans med uppgifterna om markförhållandena i de handgrävda meterrutorna (R01–R08) och i anläggningsbeskrivningarna, att ge en uppfattning om markförhållandena i hela undersökningsområdet. Schakt i åkermark i det nordvästra och västra området Totalt drogs 16 schakt (S08, S11, S15-18, S20-27, S30 och S40) på totalt 420 löpmeter inom området. Tre av schakt (S08, S11 och S30) drogs igenom hela området (ung. NÖ-SV), de är 185-95 m l. 13 kortare schakt, 65-4 m l, drogs för att täcka upp området mellan dessa. Schakten är normalt 1,5-2 m br och 0,4-0,5 m dj. För att säkerställa att lämningar inte överlagrats genom transgression djupschaktades fyra schakt (S27) till 2 m dj. Schakt 11 fungerar som beskrivning, det drogs genom större delen av området (NÖ-SV) med profil skisser för den NÖ delen, den mittersta delen och den SÖ delen av åkern. 107 Arkeologicentrum AB Markförhållandena nära åkerns övre, norra ände är brun, humös sand, 0,250,15 m mäktigt. Därunder rostfärgad, grusig sand, alternativt mörkbrun, torvig humus, alternativt gul, sandig mjäla. Störningar: sorkbon; enstaka diken och enstaka borrhål, ca 10 cm i diameter, gjort av geotekniska skäl inför öppnandet av tunneln genom Kattleberg. Schakt löpmeter S08 116 S11 96 S15 5 S16 4,5 S17 3,5 S18 3,5 S20 26 S21 8 S22 6,5 S23 28 S24 8 S25 8 S26 13 S27 35 S30 44 S40 15 Totalt 420 Schakt i den nordöstra delen Den nordöstra delen ligger i skogsmark (blandskog, företrädesvis lövskog). Vid förundersökningen hittades enstaka fynd i denna del i samband med sökschaktning varför ett schakt (S07) drogs i syfte att klargöra fyndfrekvens och eventuell förekomst av anläggningar. Ett flintavslag hittades. 108 Arkeologicentrum AB Schakt i den östra delen I denna del grävdes två schakt (S19 och S31) och en yta avbanades (S06). Schakt 19 grävdes i skogen lite norr om huset i den östra delen av området och schakt 31 mellan ytan S06 och åkern. Schakten mäter 13 respektive 12 meter och ett mindre antal fynd hittas i dem. Schakt 06 är egentligen en avbanad yta och inte schakt, ca 16,5x14 m (NV-SÖ) i vilken åtta meterrutor handgrävdes. Då fyndmängderna var små och inga anläggningar framkom lades området igen utan vidare undersökningar. Schakt i den östligaste delen Schakt 04 utgjordes ursprungligen av ett schakt som utökades till en yta då en anläggning (A02) hittades. I den östligaste delen ansluter den mot berg i dagen. I den västnordvästra delen undersöktes en grophärd (A02). Intill denna och inom ytan hittades spridda fynd av slagen flinta samt en del av ett yxhuvud i bergart, prickhuggen och slipad. Härden är daterad med 14C till äldre järnålder. 109 Arkeologicentrum AB Schakt i den södra delen Schakten 01,03,05,12-13,32-33 och 33 är att se som en 397 m2 stor sammanhängande yta, ca 45x20 m (NÖ-SV). Schakten 29 och 34 samman grävdes och ses som ett schakt. Intill detta ligger schakt 28. Den större ytan utgjordes ursprunglighen av ett antal schakt som breddades i syfte att avgränsa den gropkeramiska boplatsen. Matjordstäcket togs bort med maskin varefter det handgrävdes. Markförhållanden: under grässvålen bestod marken av brun, humös mo/sand (matjord). En del av ytan var därunder täckt av ett rödare skikt med mer humöst material i (0,02–0,1 m mäktigt); i det skiktet och i övergången till underliggande lager låg merparten av fynden. Detta var en gammal markyta från stenålder. Därunder bestod marken av brungul, grusig sand, i vissa partier gulare och med inslag av mjäla. Flera diken i marken var synliga i schakt 05 och 29. Störningarna var särskilt tydliga nära boningshuset, med diken i olika riktningar och med en markduk intill huset. I den sydsydöstra delen av schakt 13, kallat 13b gjordes en djupschaktning. Inom ytan påträffades tre anläggningar och stora mängder fynd, pilspetsar, skrapor och spån av flinta samt keramik. Majoriteten av fynden är från gropkeramisk tid men det finns inslag av senneolitiska fynd och fynd från äldre järnålder. I schakten 28, 29 och 34 påträffades sex anläggningar, fem härdar och en osäker. En härd är daterad till äldre järnålder. Det finns dock flera fynd av slagen flinta. 110 Arkeologicentrum AB S13b, Profil, mått i centimeter Schakt i den sydligaste delen I syfte att avgränsa den gropkeramiska boplatsen drogs två schakt i den sydligaste delen av området, S02 och S14. I bägge schakten kunde man tydligt se att man påfört jord i samband med att man skapat en terrass i sen tid, sannolikt till huset. 111 Arkeologicentrum AB Schakt i den sydvästra delen Tomtmarken vid huset i den sydvästra delen hade inte förundersökts eftersom man vid tiden för förundersökningen inte hade tillgång till detta område. Det var därför viktigt att klargöra huruvida det fanns förhistoriska lämningar inom denna del. Två mindre sökschakt (S09 och S10) drogs i en del som kunde antas vara opåverkad av det befintliga huset. I schakt 9 påträffades snart en sentida störning i form av nedgrävt asbest, porslin, tegel m.m. och i schakt 10 framkom snabbt berg i dagen. Inga fynd av förhistorisk karaktär. 112 Arkeologicentrum AB Bilaga 13. Anläggningsbeskrivningar, Skepplanda 32 A01 Härd Undersökt: 50 % Beskrivning: 0,7×0,4 m (VNV–ÖSÖ) och 0,3 m djup, något orgelbunden, rund till oval. I ytan tio stenar, 0,1-0,3 m st, enstaka skörbrända, och inslag av sot och aska. Anläggningen snittades och fyllningen sållades. Fyllning: Överst ett lager av sotinblandad sand med skärvig sten, därunder ett 0,5–0,25 m tj lager med grå sand med inslag av sot och aska samt skärvig sten. De skärviga stenarna var 0,05–0,3 m stora. Fynd:Prover:Foton: AC2007-48-O-0962 Belägenhet: X6433457,1 Y1283235,4 A02 Härd, grophärd Undersökt: 100 % Beskrivning: 1,95 × 1,80 m (N–S) och 0,25 m djup, formen något oregelbunden, rund till oval. I ytan ett 60-tal stenar, inslag av kol och sot. Koncentration av stenar i den SÖ delen, denna del också mörkare, med mer kol. Stenarna var 0,04–0,3 m stora och skärviga. Störd av stubbe i den SV kanten. Bottnen lätt skålformad. Nedgrävningen var tydligast i den NÖ och i den NV delen av A02; den var flackare och mer otydlig i den S delen. Framrensad, därefter snittad med kryssprofil. Den NV och den SÖ delen undersökt, fyllningen sållad, 4 mm:s maskstorlek. I ett senare skede även fyllningen från den NÖ och den SV delen sållade, 4 mm:s maskstorlek. Fyllning: överst ett lager av sotinblandad sand med skärvig sten. Därunder ett 0,02–0,15 m tj. lager med sot, kol och skärvig sten. De skärviga stenarna var 0,02–0,3 m stora och rikligt förekommande. Fynd: enbart få fynd, alla av flinta: 2 st i det undre, kolrika lagret. Dessutom 5 st flintor precis i övergången mellan det undre lagret och den underliggande sanden; det var svårt att avgöra, om de hörde till A02 eller inte; i ett senare skede tog vi tillvara ytterligare 2 flintbitar från övergången till den underliggande sanden (2009-07-14, inte inmätta). Under det senare skedet tog vi också tillvara några fynd från ytan intill A02 samt från A02 (2009-07-14, lades i tre påsar, inte inmätta). Terräng, läge: relativt plant, i schakt 04. Prover: ett prov för vedartsanalys och 14C-analys: taget i den N–Sprofilväggen i den NV delen, relativt centralt i A02, se profilritning. Två prover för växtmakroanalys: det första taget i den SÖ delen, inmätt. Det andra taget från den NÖ delen. Ritningar: i plan, i profil. Foton: Ja. AC2007-48-O-0968, AC2007-48-O-1043, AC2007-48-O-1048 Belägenhet: X6433464,0 Y1283247,6 113 Arkeologicentrum AB A03 Härd, rest av Undersökt: 100 % Beskrivning: 1,2 × 0,76 m (NV–SÖ) och 0,17 m djup, i det närmaste oval till formen. Framrensad, därefter snittad. Handrensad. Som kontroll sållade vi dessutom en del av den handrensade fyllningen, motsvarande en spann (= 10 liter). Sållet hade en masktäthet av 2 mm. Sållningen gav inga fler fynd. I ett senare skede handrensade vi även den andra halvan av anläggningen – det gav inga fler fynd. Fyllning: mörkbrun, humös silt med sot och lite kol. En del skörbrända stenar. Plan botten. Det låg en rektangulär bottensten i mitten av A03 samt ett bottenblock med plan ovandel i kanten av A03. Fynd: skrapor, avslag. Terräng, läge: svag sluttning, nästan plan mark. Tomtmark. Ovanpå A03 har det varit trädgårdsland (1900-tal, 2000-tal). Enligt en äldre karta över Kattlebergs Hamn, upprättad åren 1809–1811 och förvarade på gården Hamnen, utgjordes området då av åkermark. Merparten av A03 låg i schakt 33; den V kanten gick in i schakt 01. Prover: ett makrofossilprov (PM07) för vedartsanalys och 14C-analys (bränt hasselnötsskal). Två prover för växtmakrofossilanalys. Ritningar: i plan, i profil. Foton: AC2007-48-O-1101 Belägenhet: X6433453,14 Y 1283234,13 A04 Utgår ej anläggning Undersökt: 50 % A05 Utgår, ID ändrat till A13 A06 Härd, grophärd Undersökt: 50 % Beskrivning: 1,1 × 0,8 m (SÖ–NV) och 0,45 m djup, snarast oval. Fyllning: fyllningen sotigast med inslag av kol i de övre 0,2 m, rikligt med 0,05–0,15 m stora, skarpkantade stenar. De undre 0,25 m med ca 0,15–0,25 m stora stenar, skarpkantade. Fyllning mellan stenarna med lite kol och sot. Stenarna lagda mot rena sanden/gruset i bottnen. Fynd: Flintskrapa hittades direkt ovanpå härden i det översta kolinblandade lagret, F0321:1. Terräng, läge: nedre del av östsluttning av mindre bergsparti, på sandjord Prover: för vedartsanalys, taget från det översta 0,2 m-lagret. För växtmakroanalys, taget från det översta 0,2 m-lagret. 14C analys gjord. Ritningar: profil Foton: Ja . AC2007-48-O-1054, AC2007-48-O-1093 Belägenhet: X6433458,2 Y1283209,7 114 Arkeologicentrum AB A07 Härd, grophärd Undersökt: 50 % Beskrivning: 1,4 × 1,3 m (Ö–V) och 0,3-0,4 m djup, något oval till formen. I dess övre och centrala del var fyllningen svart med en hel del kol och sot och med skörbrända stenar 0,02–0,2 m stora. Snittningen visade på en tydlig nedgrävning med relativt raka väggar och en jämn (= horisontell??) botten. Fyllningen: Rikligt med kol, sot och skörbrända stenar, de skörbrända stenarna avtog i mängd mot bottnen och vid kanterna. Kommentar: de övre lagren var omrörda på grund av sentida aktiviteter med anledning av boningshuset. Ca 0,6 m åt SV låg A08. Ca 0,7 m åt VSV låg A09. Terräng, läge: flack slänt invid och SV om boningshus. Fynd: enstaka flintor i och kring A07. Ritningar: profilritning. Prover: Kolprov (PK02) och makrofossilprov (PM03) Foton: Nej. Belägenhet: X6433446.5 Y1283203.4 A08 Härd(?) Undersökt: 50 % Beskrivning: 0,3 m diam och 0,2 m djup, orgelbunden, närmast rund, med tre skörbrända stenar, 0,05-0,1 m st i toppen. Fyllning: mörkbrun till grå fyllning med inslag av ett fåtal mindre stenar, skärviga, ca 0,05–0,1 m stora. Sot och inslag av kol. Kommentar: Möjligen en härd eller grop med fyllning från härd, ganska otydlig. Terräng, läge: flack slänt vid och SV om boningshus. Fynd: Prover:Ritningar:Foton: Nej. Belägenhet: X6433446,7 Y1283202,1 A09 Nedgrävning Undersökt: 50 % Beskrivning: 0,7 ×0,5 m (N–S) och 0,4 m djup, närmast oval. Synlig i den V schaktväggen. Den S kanten är en tydlig, rak nedgrävning ner till ca 0,4 m djup, något störd av rötter i den N kanten, dock ganska tydlig kant. Jämn flat botten. Fyllning: mörkbrun till svart fyllning med inslag av ett fåtal mindre stenar, skärviga, ca 0,02–0,05 m stora. Sot och inslag av kol. Terräng, läge: flack slänt invid och SV om boningshus. Fynd: pilspets Prover: Kolprov (PK03) och makrofossilprov (PM04) Ritningar: profil 115 Arkeologicentrum AB Foton: AC2007-48-O-1089 Belägenhet: X6433447,1 Y1283202,2 A10 Härd, grophärd alt. kokgrop Undersökt: 50 % Beskrivning: i ytan 0,5× 0,4 m (Ö–V) och 0,4 m djup, närmast oval till formen. Fyllning: i ytan ett mörkgrått skikt, som bedömdes bestå av aska. I det skiktet låg enstaka skörbrända stenar, 0,05–0,2 m stora. Flera kraftiga rötter av björk hade stört anläggningens övre del. Själva fyllningen bestod av jord med sot och kol och enstaka, skörbrända stenar. Terräng, läge: flack slänt invid boningshus. Fynd: Prover: Makroprov (PM05) Ritningar: i profil. Foton: Ja. AC2007-48-O-1091, AC2007-48-O-1099 Belägenhet: X6433453,4 Y1283208,9 A11 Härd, grophärd Undersökt: 50 % Beskrivning: närmast oval, 3,8 ×3,3 m (Ö–V) och minst 0,45 mdj, sannolikt ursprungligen något djupare, men den översta delen skadad. Fyllning: kraftig kolpackning med i vissa delar rikligt med skörbrända stenar, 0,05-0,15 m st. Omrörd vid husbygge, av rör samt rötter. Fyllningen är mäktigast i den SV delen – där låg också mest skärvsten, nästan som en packning. Kommentar: Ursprungligen bedömd som två anläggningar A11 och A12, vid undersökning (snittning) syntes det att de hörde samman och blev A11. Terräng, läge: Flack slänt invid boningshus. Fynd: Få fynd i fyllningen men en del kring och precis i kanten; bl.a. en pilspets och en cylinderkärna (F0401). Prover: Tre kolprover (PK04, PK05 och PK06) Ritningar: i profil. Foton: Ja. AC2007-48-O-1111 Belägenhet: X6433453,7 Y1283210,6 A12 Utgår (se A11) A13 Nedgrävning Undersökt: 50 % Beskrivning: 1,2 × 0,6 m (Ö–V) och 0,05–0,1 m djup, oval. Efter framrensningen snittade vi och handrensade anläggningen. 116 Arkeologicentrum AB Fyllning: brun, humös sand, med viss mängd skörbrända stenar i ytan. Ojämn botten. Anläggningen var tydligt urskiljbar gentemot underliggande jordart, en gulbrun, grusig sand. Kommentar: A13 var först inmätt som A05. Anläggningen döptes om till A13 i samband med ommätning efter det att anläggningen handrensats. Terräng, läge: svag sluttning, nästan plan mark. Tomtmark. Ovanpå A13 har det varit trädgårdsland (1900-tal, 2000-tal). Enligt en äldre karta tidigare åker. Merparten av A13 låg i schakt 33; den V kanten gick in i schakt 01. Fynd: flinta, tegel. Prover: Anläggningen var störd i en del; därför tog vi inga prover från den. Ritningar: Foton: Ja. AC2007-48-O-1030, AC2007-48-O-1075 Belägenhet: X6433454,44 Y1283235,11 117 Arkeologicentrum AB 118 Arkeologicentrum AB Bilaga 14. Ritningar, Skepplanda 32 A02. Planritning. Ritningsskala 1:10, här förminskad med 50 % (skala 1:20). 119 Arkeologicentrum AB A02. (1) Avbanad matjord (siltig mull), (2) Mörkt brungrå, sotblandad silt, (3) Svart, kolbemängd silt, (4) Gul silt, (5) Ej grävt. Ritningsskala 1:10, här förminskad med 50 % (skala 1:20). A03. (1) Avbanad matjord (siltig mull), (2) Mörkbrun, sotblandad silt med korplartiklar, (3) Brungul, grov sand (B-horisont). Ritningsskala 1:10, här förminskad med 50 % (skala 1:20). Planritningen visar härden under undersökning med provtagningsplats för makrofossil på 0,1 m djup. Jfr profilritning. 120 Arkeologicentrum AB A06. (1) Avbanad matjord (siltig mull), (2) Mörkt brungrå siltig mull (matjordsrest), (3) Svart, sotbemängd silt, (4) Lätt sotbemängd silt, (5) Gul, fin sand–silt . Ritningsskala 1:10, här förminskad med 50 % (skala 1:20). (1) Avbanad matjord (siltig mull), (2) Mörkt brungrå siltig mull (matjordsrest), (3) Svart, sot- och kolbemängd silt, (4) Gul sand . Ritningsskala 1:10, här förminskad med 50 % (skala 1:20). 121 Arkeologicentrum AB A11. (1) Avbanad matjord (siltig mull), (2) Svart kollager, (3) Rödbrun sand (B-horisont), (4) Gul sand (C-horisont), (5) Ler, (6) Rot . Ritningsskala 1:10, här förminskad med 50 % (skala 1:20). 122 Arkeologicentrum AB Bilaga 15. Fyndförteckning, Skepplanda 32 material sakord fragment antal spån kontext ändskrapa F-nr egenskap 1 A. Fynd-ID och egenskaper F0001:1 S01 1 flinta avslag F0002:1 S01 3 flinta avslag F0002:2 S01 1 flinta avslag F0003:1 S01 1 flinta avslag F0004:1 S01 1 flinta skrapa F0005:1 S01 15 flinta avslag F0005:2 S01 5 flinta avslag F0005:3 S01 3 flinta spån F0006:1 S01 1 flinta kärna F0007:1 S01 1 flinta avslag F0008:1 S01 1 flinta spån F0009:1 S01 3 flinta avslag F0009:2 S01 1 flinta avslag F0010:1 S01 1 flinta avslag F0011:1 S01 1 flinta kärna F0011:2 S01 1 flinta avslag F0011:3 S01 6 flinta avslag F0012:1 S01 1 flinta skrapa F0013:1 S01 1 flinta spån F0013:2 S01 4 flinta avslag F0013:3 S01 1 flinta avslag F0014:1 S01 1 flinta avslag F0014:2 S01 2 flinta avslag F0015:1 S01 1 skiffer spets fragment F0016:1 S04 1 flinta spån fragment F0017:1 S01 1 flinta spets F0018:1 S01 6 flinta avslag F0018:2 S01 5 flinta avslag F0018:3 S01 5 flinta avslag F0018:4 S01 1 flinta kärna F0019:1 S01 1 flinta F0019:2 S01 1 F0020:1 S01 F0021:1 F0022:1 fragment cylindrisk kärna dubbeländskrapa avslag spånpilspets med tånge fragment skrapa ändskrapa spån flinta skrapa ändskrapa spån 1 flinta spån med retuscher fragment S01 1 flinta spån S01 7 flinta avslag 123 fragment Arkeologicentrum AB F0022:2 S01 1 flinta avslag F0022:3 S01 1 flinta avslag F0022:4 S01 1 flinta spån F0023:1 S01 1 flinta spets F0024:1 S01 1 flinta avslag F0025:1 S01 7 flinta avslag F0025:2 S01 3 flinta avslag F0025:3 S01 1 flinta avslag F0026:1 S01 3 flinta avslag F0027:1 S01 1 flinta avslag F0028:1 S01 2 flinta avslag F0029:1 S04 A02 1 flinta avslag F0030:1 S04 A02 1 flinta avslag F0031:1 S04 A02 1 flinta avslag F0032:1 S04 A02 1 flinta avslag F0033:1 S04 A02 1 flinta avslag F0034:1 S04 1 flinta avslag F0035:1 S04 1 flinta skrapa dubbeländskrapa spån F0036:1 S04 1 bergart yxa trindyxa, prickhuggen fragment F0037:1 S04 1 flinta avslag F0038:1 S04 1 flinta sten F0039:1 S01 6 flinta avslag F0040:1 S01 2 flinta avslag F0040:2 S01 2 flinta övrig spånpilspets förarbete spånpilspets tvärpilsliknande råmaterial F0040:3 S01 3 flinta spån F0041:1 S01 9 flinta avslag F0041:2 S01 3 flinta övrig F0042:1 S01 1 pimpsten sten F0042:2 S01 9 flinta avslag F0042:3 S01 9 flinta övrig F0042:4 S01 1 flinta spån F0043:1 S01 1 flinta tvärpil F0043:2 S01 1 flinta mikrospån F0044:1 S01 5 flinta avslag F0044:2 S01 1 flinta spån F0044:3 S01 1 flinta övrig F0045:1 S01 1 flinta avslag med bruksretuscher F0045:2 S01 1 flinta skrapa ändskrapa F0045:3 S01 1 flinta spets förarbete spånpilspets F0046:1 S01 1 flinta spets? spånpilspets? fragment mikrospånkärna fragment F0046:2 S01 1 flinta kärna F0046:3 S01 1 flinta avslag 124 2 fragment råmaterial med bruksretuscher fragment fragment spån Arkeologicentrum AB F0047:1 S03 1 flinta avslag F0048:1 S03 1 flinta övrig F0049:1 S03 1 flinta avslag F0050:1 S03 6 flinta avslag F0050:2 S03 6 flinta spån F0050:3 S03 7 flinta övrig F0051:1 S03 1 flinta avslag F0052:1 S03 1 flinta sten F0053:1 S03 1 flinta avslag F0053:2 S03 1 flinta spån F0054:1 S03 1 flinta avslag F0054:2 S03 1 flinta spån F0055:1 S03 1 flinta avslag F0056:1 S05 1 flinta spån F0056:2 S05 1 flinta övrig F0056:3 S05 1 skiffer förarbete F0057:1 S05 1 flinta avslag F0058:1 S05 1 flinta avslag F0058:2 S05 1 flinta spån fragment F0059:1 S05 1 flinta spån fragment F0059:2 S05 1 flinta avslag fragment F0059:3 S05 1 skiffer F0059:4 S05 1 flinta spets eller kniv skrapa F0060:1 S05 1 flinta spån F0061:1 S05 2 flinta skrapa F0062:1 S05 2 flinta avslag F0063:1 S05 3 flinta avslag F0064:1 S05 1 flinta avslag F0065:1 S05 3 flinta avslag F0066:1 S05 4 flinta avslag F0067:1 S05 1 flinta tvärpil F0068:1 S05 2 flinta avslag F0068:2 S05 1 skiffer förarbete F0069:1 S05 1 flinta spån F0070:1 S05 4 flinta avslag F0070:2 S05 1 flinta spån fragment F0071:1 S05 2 flinta avslag fragment F0072:1 S05 5 flinta avslag F0073:1 S05 2 flinta avslag F0073:2 S05 2 flinta övrig F0073:3 S05 2 flinta spån F0074:1 S05 1 flinta spån 125 med bruksretuscher? 5 fragment råmaterial fragment fragment bearbetat fragment bearbetad rundskrapa avslag fragment ändskrapa spån fragment bearbetat fragment fragment 1 spånliknande Arkeologicentrum AB F0075:1 S05 4 flinta övrig F0075:2 S05 3 flinta avslag F0076:1 S05 1 flinta spets F0077:1 S05 3 flinta avslag F0078:1 S05 2 flinta spån F0078:2 S05 1 flinta avslag spånliknande F0078:3 S05 1 skiffer förarbete bearbetat F0078:4 S05 1 flinta kärna F0078:5 S05 1 flinta knacksten? tånge till tresidig spånpilspets F0079:1 S05 6 flinta avslag F0080:1 S05 1 flinta kärna F0081:1 S05 4 flinta avslag F0081:2 S05 3 flinta övrig F0081:3 S05 1 flinta spån F0081:4 S05 1 flinta kärna F0082:1 S05 2 keramik kärl F0083:1 S05 3 flinta avslag F0083:2 S05 1 flinta spån F0084:1 S05 4 flinta avslag F0084:2 S05 2 flinta spån F0085:1 S05 12 flinta avslag F0085:2 S05 1 flinta kärna konisk F0086:1 S05 1 ben ben bränt F0087:1 S05 1 flinta skrapa ändskrapa F0088:1 S05 6 flinta spån F0089:1 S05 9 flinta avslag F0090:1 S05 1 flinta spets? F0090:2 S05 1 flinta avslag F0090:3 S05 8 flinta spån F0090:4 S05 6 flinta övrig F0090:5 S05 47 flinta avslag F0091:1 S05 1 bergart knacksten F0092:1 S05 2 keramik kärl fragment F0093:1 S05 2 keramik kärl fragment F0094:1 S05 1 flinta mikrospån fragment F0094:2 S05 4 flinta spån 4 fragment F0094:3 S05 32 flinta avslag F0094:4 S05 11 flinta övrig F0095:1 R001 S06 16 flinta avslag F0095:2 R001 S06 2 ben ben F0096:1 R002 S06 14 flinta avslag 126 fragment 1 spånliknande fragment 2 fragment fragment avslag tresidig spånpilspets med tånge? med bruksretuscher? 5 fragment bränt Arkeologicentrum AB F0096:2 R002 S06 8 flinta övrig F0097:1 S06 (Yta) 1 flinta avslag F0098:1 S06 (Yta) 1 flinta avslag F0099:1 S06 (Yta) 1 flinta avslag F0100:1 S06 (Yta) 1 flinta avslag F0101:2 S06 (Yta) 1 flinta avslag F0102:1 S06 (Yta) 1 flinta avslag F0103:1 S06 (Yta) 1 flinta avslag F0104:1 S01 1 flinta avslag F0105:1 S01 2 flinta övrig F0106:1 S01 8 flinta avslag F0106:2 S05 2 flinta övrig F0107:1 S05 1 flinta skrapa ändskrapa spån F0108:1 S05 1 flinta spån med retuscher fragment F0109:1 S05 10 flinta avslag F0110:1 S05 2 flinta tvärpil? F0110:2 S05 4 flinta spån F0110:3 S05 17 flinta avslag F0110:4 S05 4 flinta övrig F0110:5 S05 2 ben ben bränt F0111:1 S05 14 keramik kärl fragment F0112:1 S05 23 flinta avslag F0112:2 S05 1 flinta mikrospån F0112:3 S05 2 flinta kärna fragment 2 fragment ändskrapa spån, fragment spånpilspets med tånge fragment ändskrapa spån 2 fragment fragment F0113:1 S05 1 flinta skrapa F0114:1 S05 2 flinta avslag F0115:1 S05 1 flinta spets F0116:1 S05 9 flinta avslag F0117:1 S05 1 flinta skrapa F0118:1 S05 6 flinta avslag F0119:1 S05 1 flinta spån F0120:1 S05 1 flinta avslag F0121:1 S05 1 flinta avslag med retuscher F0122:1 S05 1 flinta spets tresidig spånpilspets med tånge F0122:2 S04 1 flinta spån F0123:1 S04 1 flinta spån F0124:1 S04 1 flinta avslag F0125:1 S04 1 flinta avslag F0126:1 S04 1 flinta avslag F0127:1 S04 1 flinta avslag F0128:1 S05 1 flinta avslag F0129:1 vakant 127 fragment Arkeologicentrum AB F0130:1 S05 1 flinta övrig F0131:1 S05 1 flinta spån F0132:1 S05 5 flinta avslag F0133:1 S05 1 flinta avslag med bruksretuscher F0134:1 S05 1 flinta spån med bruksretuscher F0134:2 S05 3 flinta avslag F0135:1 S05 1 flinta avslag F0136:1 S05 1 flinta spån med bruksretuscher fragment med retuscher F0137:1 S05 1 flinta kärna? F0137:2 S05 3 flinta övrig F0137:3 S05 5 flinta avslag några spånliknande F0137:4 S05 1 flinta spån tresidigt, bearbetat F0138:1 S05 7 flinta avslag F0138:2 S05 1 flinta spån F0138:3 S05 1 flinta avslag F0139:1 S05 1 flinta spån F0140:1 S05 1 flinta spån F0141:1 S05 1 flinta spån F0142:1 S05 4 flinta avslag F0142:2 S05 1 flinta övrig F0143:1 S05 3 flinta spån F0144:1 S05 2 flinta övrig F0145:1 S05 1 flinta spån med retuscher F0146:1 S05 1 flinta skrapa dubbeländskrapa med bruksretuscher fragment fragment med retuscher fragment 3 spånliknande 1 fragment F0147:1 S05 1 flinta spån F0148:1 S05 4 flinta avslag F0149:1 S05 3 flinta avslag F0149:2 S05 1 flinta kärna fragment F0149:3 S05 6 flinta spån 1 med retuscher F0150:1 S05 4 flinta avslag F0150:2 S05 2 flinta spån F0150:3 S05 2 flinta övrig F0151:1 S05 3 flinta avslag F0151:2 S05 1 flinta kärna F0151:3 S05 2 flinta övrig F0151:4 S05 2 flinta spån F0151:5 S05 1 flinta skrapa ändskrapa F0152:1 S05 1 flinta kärna fragment F0152:2 S05 1 flinta skrapa ändskrapa F0152:3 S05 4 flinta avslag F0152:4 S05 1 flinta övrig F0153:1 S05 2 flinta avslag 128 fragment spån 4 fragment 1 fragment fragment 1 fragment avslag spån Arkeologicentrum AB F0153:2 S05 1 flinta övrig F0154:1 S05 1 flinta skrapa F0154:2 S05 4 flinta avslag F0154:3 S05 5 flinta spån F0154:4 S05 1 flinta övrig F0155:1 S05 2 flinta avslag F0156:1 S05 2 flinta avslag F0157:1 S05 2 flinta spån F0157:2 S05 2 flinta övrig F0158:1 S05 1 flinta spån med bruksretuscher F0159:1 S05 6 flinta avslag 1 spånliknadne F0159:2 S05 2 flinta övrig F0159:3 S05 1 flinta spån F0160:1 S05 2 flinta avslag F0161:1 S05 2 flinta avslag F0162:1 S05 2 flinta avslag F0162:2 S05 2 flinta spån F0163:1 S05 5 flinta avslag F0163:2 S05 2 flinta spån F0163:3 S05 1 flinta spets F0164:1 S05 3 flinta avslag F0165:1 S05 1 flinta skrapa F0165:2 S05 3 flinta avslag F0166:1 S05 1 flinta skrapa F0166:2 S05 1 flinta avslag F0167:1 S05 1 flinta F0168:1 S05 1 F0169:1 S05 F0169:2 ändskrapa spån 4 fragment fragment 1 fragment spånpilspets med tånge ändskrapa avslag ändskrapa spån skrapa ändskrapa avslag keramik kärl fragment 23 flinta avslag S05 3 flinta spån F0169:3 S05 4 flinta övrig F0169:4 S05 1 flinta F0170:1 S05 1 F0171:1 S05 F0171:2 1 med bruksretuscher 1 fragment kärna? fragment fragment flinta skrapa ändskrapa spån 20 flinta avslag S05 1 flinta skrapa ändskrapa spån F0171:3 S05 3 flinta spån F0171:4 S05 4 flinta övrig F0172:1 S05 1 flinta avslag F0173:1 S05 2 keramik kärl fragment F0174:1 S05 4 keramik kärl fragment F0175:1 S05 5 flinta avslag F0176:1 S05 14 flinta avslag F0176:2 S05 2 flinta övrig 129 2 fragment Arkeologicentrum AB F0176:3 S05 3 flinta spån F0176:4 S05 1 flinta kärna F0177:1 S05 2 flinta övrig F0177:2 S05 3 flinta avslag F0177:3 S05 2 flinta spån F0178:1 S05 1 flinta spån bearbetad F0179:1 R003 S06 1 flinta spets spånpilspets med tånge F0180:1 R003 S06 1 flinta spån med retuscher F0180:2 R003 S06 14 flinta avslag F0180:3 R003 S06 2 flinta övrig F0181:1 R004 S06 16 flinta avslag F0181:2 R004 S06 5 flinta övrig F0181:3 R004 S06 1 flinta avslag F0181:4 R004 S06 1 flinta spån F0182:1 R005 S06 13 flinta avslag F0182:2 R005 S06 6 flinta övrig F0182:3 R005 S06 3 flinta spån F0182:4 R005 S06 1 flinta kärna F0183:1 R006 S06 7 flinta övrig F0183:2 R006 S06 3 flinta avslag F0183:3 R006 S06 1 flinta avslag F0184:1 R007 S06 10 flinta avslag F0184:2 R007 S06 1 flinta spån F0184:3 R007 S06 1 flinta övrig 3 fragment fragment med retuscher fragment med retuscher med bruksretuscher fragment F0185:1 R008 S06 18 flinta avslag F0185:2 R008 S06 11 flinta övrig F0185:3 R008 S06 1 flinta spets spånpilspets? fragment F0185:4 R008 S06 1 flinta spets spånpilspets? fragment F0185:5 R008 S06 1 flinta spån F0186:1 S03 1 flinta skrapa ändskrapa avslag F0187:1 S03 1 flinta spån F0187:2 S03 3 flinta avslag F0187:3 S03 1 flinta skrapa ändskrapa spån F0188:1 S05 2 flinta avslag F0188:2 S05 1 flinta spån? F0188:3 S05 1 flinta övrig F0188:4 S05 1 flinta skrapa ändskrapa spån, konkav ändskrapa F0189:1 vakant F0190:1 S07 1 flinta avslag F0191:1 S07 1 flinta övrig F0192:1 S08 1 flinta skrapa ändskrapa spån F0193:1 S08 1 flinta spån med bruksretuscher fragment 130 Arkeologicentrum AB F0194:1 S08 1 flinta övrig F0195:1 S08 1 flinta kärna F0196:1 S05 1 flinta spets F0197:1 S05 17 flinta avslag F0197:2 S05 1 flinta övrig F0197:3 S05 4 flinta spån F0198:1 S05 1 flinta kärna fragment fragment F0198:2 S05 5 flinta spån 1 med retuscher 5 fragment F0198:3 S05 12 flinta avslag F0198:4 S05 1 flinta mikrospån fragment F0199:1 S05 3 flinta spån 1 fragment F0199:2 S05 1 flinta spets F0199:3 S05 3 flinta mikrospån F0199:4 S05 25 flinta avslag F0199:5 S05 2 flinta övrig F0200:1 S05 1 flinta spets tånge till pilspets fragment F0201:1 S05 1 flinta skrapa dubbeländskrapa spån F0202:1 S05 6 flinta avslag F0203:1 S05 1 flinta avslag F0203:1 S05 50 flinta avslag F0203:1 S05 1 flinta kärna fragment F0203:1 S05 4 flinta spån 2 med retuscher 4 fragment F0204:1 S05 10 keramik keramik F0205:1 S05 1 flinta skrapa ändskrapa spån F0206:1 S05 1 keramik kärl F0207:1 S05 1 flinta spån bearbetat fragment F0207:2 S05 13 flinta avslag 1 mikrospånsliknande F0207:3 S05 3 flinta övrig F0208:1 S05 1 flinta kärna fragment F0208:2 S05 1 flinta spån tresidigt bearbetat F0208:3 S05 3 flinta spån 2 med retuscher 3 fragment F0208:4 S05 11 flinta avslag F0208:5 S05 7 flinta övrig F0209:1 S05 1 keramik kärl fragment F0210:1 S05 1 flinta spets spånpilspets med tånge F0210:2 S05 1 flinta avslag F0211:1 S05 1 flinta föremål F0211:2 S05 1 flinta spån F0211:3 S05 1 flinta F0211:4 S05 2 flinta fragment 4 fragment spånpilspets med tånge fragment 1 fragment med retuscher bearbetat fragment skrapa ändskrapa spån spets spånpilspets med tånge 2 fragment F0211:5 S05 6 flinta avslag F0211:6 S05 2 flinta övrig 131 spånpilspets med tånge Arkeologicentrum AB F0212:1 S05 4 flinta avslag F0213:1 S05 1 flinta spån med retuscher F0214:1 S05 1 keramik kärl fragment F0215:1 S05 1 flinta avslag med bruksretuscher F0215:2 S05 1 flinta spån F0215:3 S05 6 flinta avslag F0215:4 S05 2 flinta övrig F0216:1 S05 1 flinta spån F0216:2 S05 4 flinta avslag F0216:3 S05 6 flinta avslag F0217:1 S05 2 flinta avslag F0217:2 S05 3 flinta spån F0218:1 S05 1 flinta spån F0218:2 S05 3 flinta avslag F0218:3 S05 3 flinta övrig F0219:1 S05 1 flinta spets spånpilspets med tånge F0219:2 S05 1 flinta spån med bruksretuscher F0219:3 S05 6 flinta avslag F0219:4 S05 1 flinta kärna fragment F0220:1 S05 1 flinta avslag med retuscher F0220:2 S05 6 flinta avslag F0220:3 S05 2 flinta övrig F0221:1 S05 1 flinta skrapa ändskrapa F0222:1 S05 1 flinta mikrospån med retuscher F0222:2 S05 4 flinta avslag 1 spånliknadne F0222:3 S05 1 bergart avslag F0222:4 S05 2 flinta övrig F0222:5 S05 1 flinta spets spånpilspets med tånge F0223:1 S05 1 flinta kärna övrig kärna F0223:2 S05 15 flinta avslag F0223:3 S05 5 flinta övrig F0223:4 S05 3 flinta spån F0224:1 S04 2 keramik kärl fragment F0225:1 S04 1 flinta skrapa ändskrapa F0226:1 S04 1 flinta övrig F0227:1 S04 1 flinta avslag F0228:1 S04 1 flinta avslag F0229:1 S04 5 flinta avslag F0230:1 S12 1 flinta avslag bearbetad F0231:1 S12 1 flinta spets spånpilspets med tånge F0232:1 S12 1 flinta spån med retuscher F0232:2 S12 1 flinta avslag 132 fragment med retuscher fragment 3 fragment avslag fragment 3 fragment eggfragment Arkeologicentrum AB F0233:1 S12 1 flinta spån F0233:2 S12 1 flinta mikrospån F0234:1 S12 1 flinta skrapa F0234:2 S12 1 flinta avslag F0235:1 S05 1 flinta F0236:1 S05 1 F0236:2 S05 F0236:3 fragment ändskrapa spån skrapa ändskrapa spån flinta avslag bearbetad 1 flinta spån S05 4 flinta avslag F0237:1 S05 74 keramik kärl fragment F0238:1 S05 1 flinta skrapa ändskrapa avslag F0238:2 S05 1 flinta skrapa ändskrapa spån F0238:3 S05 4 flinta mikrospån F0238:4 S05 13 flinta avslag F0238:5 S05 1 flinta övrig F0239:1 S05 3 flinta spån 3 med bruksretuscher F0239:2 S05 1 flinta avslag spånliknande med bruksretuscher F0239:3 S05 1 flinta mikrospån F0239:4 S05 9 flinta avslag F0239:5 S05 1 flinta övrig F0240:1 S05 1 keramik kärl F0241:1 S05 1 flinta spån F0241:2 S05 1 flinta mikrospån F0241:3 S05 15 flinta avslag F0241:4 S05 3 flinta övrig F0242:1 S05 21 flinta avslag 3 fragment fragment fragment spånliknande F0242:1 S05 1 flinta spån F0242:1 S05 3 flinta övrig F0243:1 S05 1 flinta spån med retuscher F0244:1 S05 1 flinta avslag med retuscher F0244:2 S05 1 flinta spån F0244:3 S05 28 flinta avslag F0245:1 S05 1 keramik kärl fragment F0246:1 S02 1 flinta avslag med bruksretuscher F0247:1 S02 2 flinta avslag F0247:2 S02 1 kvarts kärna? stötkantskärna? F0248:1 S02 1 flinta avslag spånliknande med bruksretuscher F0249:1 S01 1 flinta spån F0249:2 S01 3 flinta avslag F0250:1 S01 1 flinta avslag F0251:1 S03 1 flinta övrig F0251:2 S03 1 flinta kärna? 133 fragment fragment fragment fragment Arkeologicentrum AB F0252:1 S03 1 flinta skrapa ändskrapa spån F0252:2 S03 1 flinta skrapa ändskrapa avslag F0252:3 S03 3 flinta avslag F0252:4 S03 1 flinta övrig F0253:1 vakant F0254:1 S05 1 flinta avslag F0254:2 S05 1 flinta övrig F0255:1 S05 1 flinta skrapa ändskrapa F0256:1 S05 1 flinta spets spånpilspets med tånge F0258:1 S05 2 flinta avslag F0258:2 S05 1 flinta avslag F0259:1 S05 1 flinta avslag med bruksretuscher F0260:1 S05 1 keramik kärl fragment F0257:1 spånliknande med bruksretuscher avslag vakant F0261:1 vakant F0262:1 S05 1 flinta avslag F0262:2 S05 1 flinta spån F0263:1 S05 4 flinta avslag F0263:2 S05 2 flinta övrig F0264:1 S05 1 flinta avslag F0264:2 S05 1 flinta spån fragment F0265:1 S05 1 flinta spån fragment F0266:1 S05 4 flinta avslag F0266:2 S05 2 flinta spån F0266:3 S05 1 flinta övrig fragment 2 fragment F0267:1 S05 2 flinta avslag F0267:2 S05 1 flinta övrig F0268:1 S05 7 flinta avslag 3 spånliknande F0268:2 S05 1 flinta skrapa ändskrapa F0268:3 S05 9 flinta övrig F0268:4 S05 1 flinta spån F0269:1 S05 1 flinta spets spånpilspets med tånge F0270:1 S05 1 flinta skrapa ändskrapa F0271:1 S05 4 flinta spån F0271:2 S05 9 flinta avslag F0271:3 S05 1 flinta övrig F0272:1 S05 1 flinta spets spånpilspets med tånge F0273:1 S05 1 flinta avslag med retuscher F0273:2 S05 2 flinta mikrospån med retuscher F0273:3 S05 1 flinta avslag spånliknande med retuscher F0273:4 S05 6 flinta mikrospån 6 fragment F0273:5 S05 10 flinta spån 8 fragment 134 avslag fragment spån 3 fragment 1 med retuscher 1 fragment Arkeologicentrum AB F0273:6 S05 71 flinta avslag F0274:1 S05 4 keramik kärl fragment F0275:1 S04 A02 1 flinta spets hjärtformig pilspets F0276:1 S04 A02 1 flinta avslag F0277:1 S04 A02 1 flinta avslag F0278:1 S04 A02 1 flinta avslag F0279:1 S19 1 flinta avslag F0280:1 S19 1 flinta kärna? F0280:2 S19 3 flinta avslag F0280:3 S19 12 flinta mikospån F0280:4 S19 2 flinta övrig F0281:1 S05 3 flinta avslag F0281:2 S05 2 flinta avslag med retuscher F0282:1 S05 1 flinta spån med retuscher fragment F0282:2 S05 1 flinta övrig F0283:1 S05 1 flinta skrapa ändskrapa avslag F0283:2 S05 4 flinta avslag F0284:1 S05 1 flinta skrapa ändskrapa avslag F0285:1 S05 6 flinta avslag F0286:1 S05 1 flinta kärna F0287:1 S05 24 flinta avslag F0287:2 S05 1 flinta spån F0288:1 S05 29 keramik kärl F0289:1 S05 1 flinta kärna? F0290:1 S05 1 flinta skrapa ändskrapa avslag F0291:1 S05 1 flinta spets tånge till pilspets fragment F0292:1 S05 2 flinta avslag F0293:1 S05 6 flinta spån F0293:2 S05 15 flinta avslag F0294:1 S12 1 keramik kärl fragment F0295:1 S12 1 flinta skrapa ändskrapa F0296:1 S01 1 flinta kärna F0297:1 S01 1 flinta spån F0298:1 fragment fragment fragment 4 fragment eggfragment fragment med bruksretuscher fragment vakant F0299:1 S01 1 flinta skrapa ändskrapa spån F0300:1 S01 1 flinta spån bearbetad fragment F0300:2 S01 9 flinta avslag F0301:1 S01 1 flinta spån med bruksretuscher F0302:1 S01 4 keramik kärl fragment F0303:1 S01 14 flinta avslag F0303:2 S01 2 flinta spån F0304:1 S01 1 keramik kärl 135 fragment fragment Arkeologicentrum AB F0305:1 S01 1 flinta F0306:1 S01 A13 1 hasselnöt skal F0307:1 S01 2 keramik kärl F0308:1 S01 11 flinta avslag F0308:2 S01 2 flinta spån 1 bearbetad F0309:1 S01 25 flinta avslag 1 med bruksretuscher F0309:2 S01 7 flinta spån F0310:1 S01 1 flinta spån F0311:1 S01 4 flinta avslag F0312:1 S01 1 flinta skrapa F0313:1 S01 3 flinta avslag F0313:2 S01 1 flinta spån F0314:1 S01 1 flinta spån bearbetat, pilspets? F0315:1 S01 14 flinta avslag 2 med bruksretuscher F0315:2 S01 1 flinta spån med bruksretuscher F0315:3 S01 1 flinta spets spånpilspets delvis slipad F0316:1 S01 2 flinta spets spånpilspets med tånge 2 fragment F0316:2 S01 24 flinta avslag 3 med bruksretuscher F0316:3 S01 4 keramik kärl fragment F0316:4 S01 5 flinta spån 3 fragment F0316:5 S01 1 flinta kärna fragment F0316:6 S01 1 flinta spån F0317:1 S01 1 flinta övrig med retuscher och bruksretuscher med retuscher F0317:2 S01 11 flinta avslag 3 med bruksretuscher F0317:3 S01 4 flinta spån F0317:4 S01 1 flinta kniv F0318:1 S01 1 flinta mikrospån F0318:2 S01 1 flinta övrig F0319:1 S01 1 flinta avslag plattformsförbättringsavslag F0319:2 S01 1 flinta spån med bruksretuscher fragment F0319:3 S01 1 flinta spets spånpilspets med tånge fragment F0319:4 S01 2 flinta avslag F0320:1 S01 11 flinta avslag F0320:2 S01 1 flinta spets tresidig spånpilspets fragment F0320:3 S01 1 flinta skrapa ändskrapa avslag F0320:4 S01 1 flinta spån fragment F0320:5 S01 2 flinta kärna 2 fragment F0320:6 S01 1 flinta avslag med bruksretuscher F0321:1 S29 1 flinta skrapa dubbeländskrapa F0322:1 S29 1 flinta kärna F0322:2 S29 1 flinta avslag F0322:3 S29 1 flinta övrig 136 spån fragment 2 fragment 7 fragment med retuscher, pilspets? dubbeländskrapa spån fragment fragment 4 fragment med retuscher fragment fragment spån fragment Arkeologicentrum AB F0323:1 S30 2 flinta avslag F0324:1 S30 1 flinta övrig F0325:1 S31 2 flinta avslag F0326:1 S31 1 flinta avslag F0326:2 S31 1 flinta spån med bruksretuscher? F0327:1 S31 1 flinta avslag med retuscher F0327:2 S31 5 flinta avslag F0327:3 S31 2 flinta spån F0328:1 S06 3 flinta avslag F0329:1 S03 4 flinta avslag F0330:1 S03 1 flinta avslag F0330:2 S03 3 flinta avslag F0331:1 S03 1 flinta spån F0332:1 S03 3 flinta avslag F0333:1 S28 A06 1 flinta övrig F0334:1 S28 A06 1 flinta spets F0335:1 S28 1 flinta avslag F0336:1 S28 5 flinta avslag F0336:2 S28 1 flinta spån F0336:3 S28 1 flinta spån med retuscher F0337:1 S28 1 flinta spån med bruksretuscher F0338:1 S28 9 flinta avslag F0338:2 S28 1 flinta övrig F0338:3 S28 1 flinta kärna F0338:4 S28 1 flinta spets F0339:1 S29 5 flinta avslag F0339:2 S29 1 flinta spån F0339:3 S29 1 flinta övrig F0339:4 S29 1 flinta spån F0340:1 S29 1 flinta övrig F0340:2 S29 2 flinta avslag F0341:1 S29 1 flinta spån F0342:1 S29 1 flinta skrapa ändskrapa F0343:1 S29 1 flinta kärna bipolär F0343:2 S29 3 flinta avslag F0343:3 S29 4 flinta övrig F0344:1 S29 2 flinta avslag F0345:1 S29 2 flinta spån F0345:2 S29 1 flinta avslag F0346:1 S29 A07 3 flinta övrig F0347:1 S01 3 flinta spån F0347:2 S01 1 flinta spån 137 1 med bruksretuscher fragment fragment med retuscher spånpilspets med tånge fragment kärnfragment? fragment tresidig spånpilspets förarbete förarbete till spets? med retuscher avslag 2 fragment 3 fragment med retuscher Arkeologicentrum AB F0347:3 S01 1 flinta spets F0347:4 S01 1 flinta spets F0347:5 S01 5 flinta avslag F0348:1 S01 1 flinta spån F0348:2 S01 1 flinta spån F0348:3 S01 4 flinta avslag F0349:1 S01 3 keramik kärl F0349:2 S01 10 flinta avslag F0349:3 S01 1 flinta mikrospån F0349:4 S01 2 flinta spån F0349:5 S01 2 flinta övrig F0350:1 S01 1 flinta spets F0350:2 S01 3 flinta avslag F0351:1 S01 3 flinta avslag F0351:2 S01 4 keramik kärl fragment F0351:3 S01 2 flinta spån 1 bearbetad 1 fragment F0352:1 S12 1 flinta kärna cylindrisk kärna med två plattformar F0353:1 S12 1 flinta spån F0354:1 S12 1 flinta spån med bruksretuscher? F0355:1 S12 1 flinta spån med retuscher F0356:1 S12 1 flinta avslag spånliknande F0356:2 S12 1 flinta övrig F0357:1 S12 1 flinta avslag F0357:2 S12 1 flinta spån F0358:1 S12 1 flinta spån F0359:1 S12 2 flinta avslag F0360:1 S33 1 flinta kärna F0360:2 S33 6 flinta spån F0360:3 S33 4 flinta avslag F0360:4 S33 7 flinta övrig F0361:1 S03 1 flinta skrapa F0362:1 S03 3 flinta spån F0362:2 S03 1 flinta övrig F0363:1 S29 1 flinta spån fragment F0364:1 S29 1 flinta spån fragment F0365:1 S29 1 flinta avslag F0365:2 S29 1 flinta spån F0366:1 S29 1 flinta avslag F0367:1 S29 7 flinta avslag F0368:1 S29 1 flinta avslag F0369:1 S05 1 flinta avslag 138 tresidig spånpilspets med tånge tresidig spånpilspets? fragment med retuscher fragment fragment med gropar och organisk beläggning 1 med retuscher 2 fragment spånpilspets med tånge fragment fragment fragment 6 fragment ändskrapa avslag 2 fragment fragment 1 spånliknadne Arkeologicentrum AB F0370:1 S05 5 flinta spån F0370:2 S05 1 flinta mikrospån F0370:3 S05 8 flinta avslag F0371:1 S01 1 flinta spets F0371:2 S01 1 flinta spån F0371:3 S01 1 flinta spån F0371:4 S01 5 flinta avslag F0371:5 S01 3 flinta övrig F0372:1 S33 13 flinta avslag F0372:2 S33 3 flinta övrig F0372:3 S33 1 flinta spets F0372:4 S33 9 flinta spån F0372:5 S33 1 flinta kärna F0372:6 S33 1 flinta F0372:7 S33 1 F0373:1 S33 F0374:1 2 med bruksretuscher 3 fragment tresidig spånpilspets förarbete 1 spånliknande tresidig spånpilspets med tånge 4 med bruksretuscher 9 fragment skrapa ändskrapa avslag flinta avslag med bruksretuscher 1 flinta spån med retuscher S33 1 flinta spån med retuscher F0374:2 S33 9 flinta avslag F0374:3 S33 3 flinta övrig F0375:1 S33 A03 2 flinta avslag F0376:1 F0377:1 vakant S33 1 flinta F0378-0387 spån fragment vakant F0388:1 S01 1 flinta skrapa F0389:1 S01 4 flinta avslag F0390:1 S29 A11 1 flinta spets F0391:1 S29 A11 1 flinta avslag F0392:1 S29 A11 1 flinta spån F0392:2 S29 A11 1 flinta övrig F0393:1 S28 1 flinta avslag spånliknande F0393:2 S28 2 flinta övrig 2 med bruksretuscher F0394:1 S28 1 flinta övrig bearbetad F0395:1 S28 1 flinta spån F0395:2 S28 8 flinta avslag F0396:1 S33 A03 1 flinta skrapa F0397:1 S33 A03 2 flinta spån F0397:2 S33 A03 1 flinta mikrospån F0397:3 S33 A03 6 flinta avslag F0398:1 ändskrapa avslag tresidig spånpilspets med tånge fragment fragment fragment ändskrapa eggfragment 1 fragment vakant F0399:1 S33 1 flinta kärna? fragment F0399:2 S33 1 flinta spån fragment 139 Arkeologicentrum AB F0399:3 S33 3 flinta övrig F0400:1 S29 A11 1 flinta avslag F0401:1 S33 1 flinta spets F0402:1 S33 1 flinta kärna F0403:1 S33 2 flinta avslag F0403:2 S33 1 flinta spets F0403:3 S33 1 flinta spån F0403:4 S33 8 flinta avslag F0404:1 S33 1 keramik kärl fragment F0405:1 S33 1 keramik kärl fragment F0406:1 S33 2 flinta spån F0406:2 S33 8 flinta avslag F0407:1 S33 1 flinta kärna F0407:2 S33 1 flinta övrig F0408:1 S01 1 flinta spets F0409:1 S33 1 flinta F0410:1 S33 1 F0411:1 S33 F0411:2 tresidig spånpilspets med tånge cylindrisk kärna fragment spånpilspets med tånge fragment med två plattformar fragment 2 fragment cylindrisk kärna fragment skrapa tresidig spånpilspets med tånge ändskrapa flinta skrapa ändskrapa avslag 1 flinta spets spånpilspets med tånge fragment S33 6 flinta spån 5 med bruksretuscher 6 fragment F0411:3 S33 1 skiffer förarbete slipat F0411:4 S33 17 flinta avslag F0412:1 S29 A11 1 flinta spån F0413:1 S29 A11 1 flinta spån F0413:2 S29 A11 1 flinta avslag F0414:1 S29 A11 1 flinta spån F0414:2 S29 A11 3 flinta avslag F0415:1 S29 A11 1 flinta spån F0415:2 S29 2 flinta avslag F0416:1 S01 1 flinta avslag F0417:1 S01 1 keramik kärl fragment F0418:1 S01 1 keramik kärl fragment F0419:1 S01 1 keramik kärl fragment F0420:1 S33 1 keramik kärl fragment F0421:1 spån fragment vakant F0422:1 S33 2 flinta spån F0422:2 S33 1 skiffer spets fragment F0422:3 S33 2 flinta spån 2 fragment F0422:4 S33 1 flinta spån F0422:5 S33 1 flinta mikrospån F0422:6 S33 4 flinta avslag F0422:7 S33 3 flinta övrig 140 med retuscher och bruksretuscher Arkeologicentrum AB F0423:1 S33 1 flinta mikrospån F0423:2 S33 2 flinta spån F0423:3 S33 4 flinta avslag F0423:4 S33 1 keramik kärl fragment F0424:1 S01 1 flinta spets spånpilspets med tånge F0424:2 S01 1 flinta mikrospån F0424:3 S01 1 flinta spån F0424:4 S01 12 flinta avslag F0425:1 S33 A03 1 keramik kärl F0426:1 S33 A03 1 flinta spån F0426:2 S33 5 flinta avslag F0427:1 S01 A13 1 flinta övrig F0428:1 S33 2 flinta avslag F0429:1 S33 7 flinta avslag F0430:1 S33 2 flinta spån F0430:2 S33 3 flinta avslag F0431:1 S33 1 flinta spån F0431:2 S33 3 flinta avslag F0432:1 S33 1 flinta yxa slipat eggfragment F0433:01 ca S01 Larsson 1 flinta spån med retuscher F0433:02 ca S01 Larsson 1 flinta kärna cylindrisk kärna F0433:03 ca S01 Larsson 3 flinta spån F0433:04 ca S01 Larsson 1 flinta avslag F0433:05 ca S01 Larsson 1 flinta spån bearbetade 2 fragment fragment fragment fragment fragment 2 fragment fragment fragment fragment 1 fragment spånliknande F0433:06 ca S01 Larsson 1 flinta spets spånpilspets med tånge fragment F0433:07 ca S01 Larsson 1 flinta spets fragment F0433:08 ca S01 Larsson 1 flinta spån tresidig spånpilspets med tånge med retuscher F0433:09 ca S01 Larsson 1 flinta spån F0433:10 ca S01 Larsson 1 flinta avslag F0433:11 ca S01 Larsson 1 flinta spån med retuscher F0433:12 ca S01 Larsson 1 flinta spån med retuscher? F0433:13 ca S01 Larsson 1 flinta spån med retuscher F0433:14 ca S01 Larsson 1 flinta spån med retuscher F0433:15 ca S01 Larsson 1 flinta spån med retuscher? fragment F0433:16 ca S01 Larsson 1 flinta spån med retuscher? fragment F0433:17 ca S01 Larsson 1 flinta spån med retuscher? fragment F0433:18 ca S01 Larsson 2 flinta spån med retuscher 2 fragment F0433:19 ca S01 Larsson 1 flinta mikrospån med retuscher F0433:20 ca S01 Larsson 2 flinta spån med retuscher 2 fragment F0433:21 ca S01 Larsson 1 flinta kärna cylindrisk kärna med två plattformar F0433:22 ca S01 Larsson 1 flinta kärna med två plattformar? fragment F0433:23 ca S01 Larsson 7 flinta spån 4 med retuscher 5 fragment 141 fragment Arkeologicentrum AB F0433:24 ca S01 Larsson 2 flinta skrapa dubbeländskrapa spånskrapa F0433:25 ca S01 Larsson 2 flinta skrapa ändskrapa spånskrapa F0433:26 ca S01 Larsson 3 flinta kärna övrig kärna F0433:27 ca S01 Larsson 1 flinta kärna bipolär F0433:28 ca S01 Larsson 1 flinta kärna? F0433:29 ca S01 Larsson 1 flinta kärna bipolär F0433:30 ca S01 Larsson 1 flinta avslag plattformsförbättringsavslag F0433:31 ca S01 Larsson 1 flinta kärna? bipolär fragment F0433:32 ca S01 Larsson 1 flinta avslag med retuscher F0433:33 ca S01 Larsson 9 flinta spån 7 med retuscher 9 fragment F0433:34 ca S01 Larsson 2 flinta spån tresidig med retuscher 2 fragment F0433:35 ca S01 Larsson 6 flinta skrapa ändskrapa avslagsskrapa F0433:36 ca S01 Larsson 1 flinta avslag med bruksretuscher F0433:37 ca S01 Larsson 1 flinta spån F0433:38 ca S01 Larsson 7 flinta avslag F0433:39 ca S01 Larsson 57 flinta avslag F0433:40 ca S01 Larsson 7 flinta övrig 7 med bruksretuscher F0434F1000 F1001:1 vakant åkern, efter 1:a harvn. 1 flinta spån F1002:1 åkern, efter 1:a harvn. 1 flinta övrig F1003:1 åkern, efter 1:a harvn. 1 flinta avslag med bruksretuscher F1004:1 åkern, efter 1:a harvn. 1 flinta avslag med bruksretuscher F1005:1 åkern, efter 1:a harvn. 1 flinta kärna övrig kärna F1006:1 åkern, efter 1:a harvn. 2 flinta avslag F1007:1 åkern, efter 1:a harvn. 2 flinta övrig F1012:1 åkern, efter 1:a harvn. 1 bergart knacksten F1013:1 åkern, efter 1:a harvn. 2 flinta övrig F1014:1 åkern, efter 1:a harvn. 1 flinta avslag med bruksretuscher F1015:1 åkern, efter 1:a harvn. 1 flinta spån med bruksretuscher F1016:1 åkern, efter 1:a harvn. 2 flinta avslag 1 med bruksretuscher F1008-1011 fragment vakant F1017-1020 vakant F1021:1 åkern, efter 1:a harvn. 3 flinta övrig F1022:1 åkern, efter 1:a harvn. 1 flinta avslag F1023:1 åkern, efter 1:a harvn. 1 flinta avslag med bruksretuscher F1024:1 åkern, efter 1:a harvn. 1 flinta kärna övrig kärna F1025:1 åkern, efter 1:a harvn. 1 flinta kärna F1026:1 fragment vakant F1027:1 åkern, efter 1:a harvn. 1 flinta kärna F1028:1 åkern, efter 1:a harvn. 10 flinta avslag F1029:1 F1030:1 fragment vakant åkern, efter 1:a harvn. 3 flinta 142 övrig fragment Arkeologicentrum AB F1031-2000 vakant F2001:1 åkern, efter 2:a harvn. 7 flinta avslag F2002:1 åkern, efter 2:a harvn. 5 flinta övrig F2003:1 åkern, efter 2:a harvn. 5 flinta avslag F2004:1 åkern, efter 2:a harvn. 1 flinta kärna med 2 plattformar F2005:1 åkern, efter 2:a harvn. 1 flinta kärna med 1 plattform F2006-3000 F3001:1 vakant åkern, efter 3:e harvn. 1 ben ben bränt F3002:1 åkern, efter 3:e harvn. 14 flinta avslag F3003:1 åkern, efter 3:e harvn. 7 flinta övrig F3004:1 åkern, efter 3:e harvn. 4 flinta spån 4 fragment F3005:1 åkern, efter 3:e harvn. 1 flinta kärna fragment F3006:1 åkern, efter 3:e harvn. 1 flinta avslag F3007:1 åkern, efter 3:e harvn. 1 flinta kärna fragment F3008:1 åkern, efter 3:e harvn. 1 flinta kärna fragment F3009-4000 med retuscher vakant F4001:1 åkern, efter regn 19 flinta avslag F4002:1 åkern, efter regn 23 flinta övrig F4003:1 åkern, efter regn 1 flinta skrapa F4004:1 åkern, efter regn 1 bergart spån F4005:1 åkern, efter regn 1 flinta kärna övrig kärna F4006:1 åkern, efter regn 1 flinta kärna med 1 plattform F4007:1 åkern, efter regn 2 flinta spån F4008:1 åkern, efter regn 1 flinta avslag med retuscher F4009:1 åkern, efter regn 1 flinta spån slipat F4010-4037 ändskrapa spån fragment 2 fragment fragment vakant F4038:1 åkern, efter regn 1 flinta spån F4039:1 åkern, efter regn 35 flinta avslag F4040:1 åkern, efter regn 1 flinta avslag F4041.1 åkern, efter regn 1 flinta mikrospån F4042:1 åkern, efter regn 1 flinta avslag F4043:1 åkern, efter regn 13 flinta övrig F4044:1 åkern, efter regn 1 flinta spån med inhak och retuscher fragment F4045:1 åkern, efter regn 2 flinta spån med retuscher fragment F4046:1 åkern, efter regn 1 flinta kärna övrig kärna F4047:1 åkern, efter regn 1 flinta avslag med retuscher F4048:1 åkern, efter regn 1 flinta avslag med retuscher F4049:1 åkern, efter regn 2 flinta avslag spånliknande F4050:1 åkern, efter regn 4 flinta avslag F4050:2 åkern, efter regn 1 flinta övrig F4051:1 åkern, efter regn 1 flinta avslag 143 fragment plattformsförbättringsavslag fragment med retuscher Arkeologicentrum AB F0003:1 F0004:1 1 F0005:1 F0005:2 5 F0005:3 F0006:1 1283239.5 17.232 6433462.1 1283237.2 16.717 6433462.1 1283237.2 16.717 6433460.8 1283236.4 16.561 6433459.0 1283235.3 16.412 6433456.2 1283234.8 16.195 6433456.2 1283234.8 16.195 6433456.2 1283234.8 16.195 6433455.5 1283234.4 16.202 6433451.7 1283232.6 15.891 F0008:1 6433460.1 1283237.3 16.554 F0009:1 6433457.8 1283235.9 16.297 6433457.8 1283235.9 16.297 F0010:1 6433457.2 1283235.7 16.341 F0011:1 6433454.4 1283234.2 16.121 6433454.4 1283234.2 16.121 F0011:3 6433454.4 1283234.2 16.121 F0012:1 6433453.1 1283233.4 15.985 F0013:1 6433453.0 1283233.2 16.038 F0013:2 6433453.0 1283233.2 16.038 F0011:2 2 2 F0013:3 2 6433453.0 1283233.2 16.038 F0014:1 2 6433452.6 1283233.1 15.951 F0014:2 6433452.6 1283233.1 15.951 F0015:1 6433452.0 1283232.9 15.903 F0016:1 6433451.8 1283232.7 15.897 F0017:1 6433451.6 1283232.5 15.892 F0018:1 6433451.4 1283232.6 15.852 6433451.4 1283232.6 15.852 6433451.4 1283232.6 15.852 6433451.4 1283232.6 15.852 F0019:1 6433450.9 1283232.4 15.814 F0019:2 6433450.9 1283232.4 15.814 F0020:1 6433449.4 1283231.6 15.614 F0021:1 6433449.1 1283231.3 15.616 F0022:1 6433449.1 1283231.1 15.625 F0018:2 5 F0018:3 F0018:4 2 1 144 kommentar läge 6433467.0 F0007:1 F0009:2 1 Z 1 Y F0002:2 X F0002:1 svallad 1 patinerad cortex F0001:1 bränt F-nr B. Egenskaper (flinta) samt belägenhet och kontext Arkeologicentrum AB F0022:2 1 6433449.1 1283231.1 15.625 6433449.1 1283231.1 15.625 F0022:4 6433449.1 1283231.1 15.625 F0023:1 6433447.3 1283229.8 15.408 6433446.9 1283230.4 15.449 6433446.5 1283229.3 15.317 6433446.5 1283229.3 15.317 F0025:3 6433446.5 1283229.3 15.317 F0026:1 6433444.6 1283228.6 15.016 F0027:1 6433442.5 1283226.7 14.703 F0028:1 6433461.7 1283237.3 16.628 F0029:1 6433463.7 1283248.1 17.597 F0030:1 6433464.1 1283248.1 17.665 F0031:1 6433464.5 1283247.2 17.688 F0022:3 F0024:1 1 1 F0025:1 F0025:2 3 F0032:1 1 6433464.5 1283247.1 17.689 F0033:1 1 6433464.7 1283247.7 17.703 6433465.5 1283247.5 17.717 F0035:1 6433464.6 1283248.2 17.683 F0036:1 6433462.1 1283248.9 17.609 F0034:1 1 F0037:1 1 6433459.6 1283249.1 17.564 F0038:1 1 433460.47 1283247.1 17.366 F0039:1 3 6433462.9 1283238.5 16.757 dumphög F0040:1 6433457.7 1283235.9 16.313 dumphög F0040:2 6433457.7 1283235.9 16.313 dumphög 6433457.7 1283235.9 16.313 dumphög 6433455.4 1283234.6 16.251 dumphög F0041:2 6433455.4 1283234.6 16.251 dumphög F0042:1 6433452.6 1283233.2 16.041 dumphög 6433452.6 1283233.2 16.041 dumphög F0042:3 6433452.6 1283233.2 16.041 dumphög F0042:4 6433452.6 1283233.2 16.041 dumphög F0043:1 6433452.6 1283233.2 16.042 dumphög F0043:2 6433452.6 1283233.2 16.042 dumphög F0044:1 6433445.7 1283229.5 15.251 dumphög F0044:2 6433445.7 1283229.5 15.251 dumphög F0044:3 6433445.7 1283229.5 15.251 dumphög F0045:1 6433440.4 1283224.2 14.413 dumphög F0045:2 6433440.4 1283224.2 14.413 dumphög F0045:3 6433440.4 1283224.2 14.413 dumphög F0046:1 6433440.4 1283224.3 14.410 dumphög F0046:2 6433440.4 1283224.3 14.410 dumphög F0046:3 6433440.4 1283224.3 14.410 dumphög F0040:3 F0041:1 F0042:2 1 3 145 Arkeologicentrum AB F0047:1 6433467.8 1283228.8 16.863 6433461.7 1283224.5 16.251 F0049:1 6433461.0 1283224.5 16.155 F0050:1 6433460.1 1283223.3 16.016 dumphög 6433460.1 1283223.3 16.016 dumphög 6433460.1 1283223.3 16.016 dumphög F0048:1 1 1 F0050:2 1 F0050:3 F0051:1 1 6433458.5 1283222.8 15.891 F0052:1 1 6433458.0 1283221.4 15.842 F0053:1 6433457.5 1283221.9 15.820 F0053:2 6433457.5 1283221.9 15.820 6433455.7 1283220.6 15.431 F0054:2 6433455.7 1283220.6 15.431 F0055:1 6433455.8 1283220.1 15.420 F0056:1 6433442.1 1283224.1 14.444 6433442.1 1283224.1 14.444 6433442.1 1283224.1 14.444 6433442.8 1283224.7 14.513 F0058:1 6433443.1 1283224.5 14.547 F0058:2 6433443.1 1283224.5 14.547 6433443.6 1283225.3 14.673 6433443.6 1283225.3 14.673 6433443.6 1283225.3 14.673 6433443.8 1283224.9 14.669 F0060:1 6433447.9 1283228.0 15.285 F0061:1 6433444.0 1283224.8 14.690 F0062:1 6433444.3 1283226.2 14.821 6433445.1 1283226.6 14.934 6433446.0 1283225.8 14.979 6433446.1 1283227.1 15.091 F0066:1 6433446.9 1283227.4 15.174 F0067:1 6433447.4 1283228.4 15.343 6433447.9 1283228.0 15.285 F0068:2 6433447.9 1283228.0 15.285 F0069:1 6433448.9 1283227.6 15.318 6433448.8 1283228.8 15.418 F0070:2 6433448.8 1283228.8 15.418 F0071:1 6433449.7 1283228.7 15.526 F0054:1 1 F0056:2 1 F0056:3 F0057:1 1 F0059:1 1 F0059:2 1 1 F0059:3 F0059:4 F0063:1 1 1 F0064:1 F0065:1 F0068:1 F0070:1 F0072:1 1 2 1 2 6433450.4 1283229.4 15.607 F0073:1 1 6433450.9 1283229.8 15.682 F0073:2 6433450.9 1283229.8 15.682 F0073:3 6433450.9 1283229.8 15.682 F0074:1 6433451.3 1283229.5 15.727 146 Arkeologicentrum AB F0075:1 6433452.0 1283230.2 15.701 F0075:2 6433452.0 1283230.2 15.701 F0076:1 6433452.8 1283230.6 15.898 6433453.0 1283230.9 15.917 F0078:1 6433453.6 1283231.4 15.962 F0078:2 6433453.6 1283231.4 15.962 F0078:3 6433453.6 1283231.4 15.962 F0078:4 6433453.6 1283231.4 15.962 6433453.6 1283231.4 15.962 6433454.7 1283231.9 16.056 6433455.1 1283232.8 16.140 6433455.8 1283232.4 16.130 6433455.8 1283232.4 16.130 F0081:3 6433455.8 1283232.4 16.130 F0081:4 6433455.8 1283232.4 16.130 F0082:1 6433457.3 1283233.3 16.309 F0083:1 6433457.8 1283233.4 16.342 F0083:2 6433457.8 1283233.4 16.342 F0084:1 6433458.1 1283233.8 16.361 6433458.1 1283233.8 16.361 F0085:1 6433458.6 1283234.1 16.332 F0085:2 6433458.6 1283234.1 16.332 F0086:1 6433458.7 1283234.4 16.365 6433458.6 1283234.6 16.400 6433460.3 1283235.1 16.434 6433460.3 1283235.0 16.450 F0090:1 6433460.2 1283235.1 16.428 F0090:2 6433460.2 1283235.1 16.428 F0090:3 6433460.2 1283235.1 16.428 F0090:4 6433460.2 1283235.1 16.428 F0090:5 6433460.2 1283235.1 16.428 F0091:1 6433459.4 1283234.1 16.355 F0092:1 6433459.6 1283234.9 16.430 F0093:1 6433459.4 1283235.0 16.410 6433459.1 1283234.7 16.394 F0094:2 6433459.1 1283234.7 16.394 F0094:3 6433459.1 1283234.7 16.394 6433459.1 1283234.7 16.394 6433490.4 1283244.6 19.323 6433490.4 1283244.6 19.323 F0096:1 6433487.6 1283248.5 19.244 F0096:2 6433487.6 1283248.5 19.244 F0077:1 1 1 F0078:5 F0079:1 1 1 F0080:1 F0081:1 1 F0081:2 F0084:2 F0087:1 1 2 1 F0088:1 F0089:1 F0094:1 F0094:4 4 1 3 F0095:1 F0095:2 2 147 Arkeologicentrum AB F0097:1 6433483.4 1283246.7 18.843 F0098:1 6433485.8 1283245.9 19.149 F0099:1 6433485.9 1283243.7 19.057 F0100:1 6433487.4 1283240.9 19.057 F0101:2 6433488.8 1283241.2 19.179 F0102:1 6433489.1 1283239.6 19.117 F0103:1 6433490.9 1283240.5 19.314 6433492.4 1283239.7 19.386 6433463.7 1283238.4 16.777 6433461.1 1283236.7 16.509 F0106:2 6433461.1 1283236.7 16.509 "på sanden" F0107:1 6433460.7 1283236.5 16.488 "på sanden" F0108:1 6433460.4 1283235.9 16.397 "på sanden" F0109:1 6433460.2 1283235.7 16.388 "på sanden" 6433459.8 1283235.6 16.367 6433459.8 1283235.6 16.367 6433459.8 1283235.6 16.367 F0110:4 6433459.8 1283235.6 16.367 F0110:5 6433459.8 1283235.6 16.367 F0111:1 6433459.0 1283234.2 16.244 6433458.6 1283234.4 16.285 F0112:2 6433458.6 1283234.4 16.285 F0112:3 6433458.6 1283234.4 16.285 F0113:1 6433458.5 1283235.0 16.278 F0114:1 6433457.1 1283233.2 16.224 F0115:1 6433447.3 1283226.9 15.040 "på sanden" 6433449.4 1283228.8 15.403 "på sanden" 6433450.1 1283229.7 15.519 6433451.8 1283230.0 15.640 6433452.9 1283231.3 15.808 F0120:1 6433452.9 1283231.2 15.808 F0121:1 6433454.6 1283231.7 15.900 "på sanden" F0122:1 6433455.7 1283231.6 15.988 "på sanden" F0122:2 6433455.7 1283231.6 15.988 F0123:1 6433462.1 1283248.4 17.447 F0124:1 6433462.4 1283248.2 17.461 6433463.1 1283246.9 17.321 6433463.3 1283246.9 17.357 6433463.8 1283246.8 17.382 6433465.2 1283248.1 17.586 6433445.3 1283224.5 14.645 F0104:1 1 1 F0105:1 F0106:1 8 F0110:1 1 F0110:2 F0110:3 F0112:1 F0116:1 6 3 3 1 F0117:1 F0118:1 2 F0119:1 1 F0125:1 1 F0126:1 F0127:1 F0128:1 1 1 1 F0129:1 F0130:1 148 "på sanden" Arkeologicentrum AB F0131:1 6433446.0 1283224.2 14.690 F0132:1 6433446.8 1283224.8 14.832 F0133:1 6433448.0 1283223.3 14.808 F0134:1 6433448.4 1283223.0 14.843 F0134:2 6433448.4 1283223.0 14.843 6433448.5 1283225.1 15.021 F0136:1 6433448.7 1283226.2 15.104 F0137:1 6433449.3 1283226.5 15.162 6433449.3 1283226.5 15.162 6433449.3 1283226.5 15.162 F0137:4 6433449.3 1283226.5 15.162 F0138:1 6433450.6 1283226.3 15.288 F0138:2 6433450.6 1283226.3 15.288 F0138:3 6433450.6 1283226.3 15.288 F0139:1 6433450.7 1283225.2 15.284 F0140:1 6433451.6 1283224.7 15.284 F0141:1 6433451.8 1283225.1 15.346 6433454.0 1283225.2 15.456 F0142:2 6433454.0 1283225.2 15.456 F0143:1 6433453.5 1283226.7 15.570 F0144:1 6433452.9 1283227.1 15.567 F0145:1 6433451.7 1283227.4 15.453 F0146:1 6433451.6 1283227.7 15.507 F0147:1 6433451.2 1283228.7 15.533 F0135:1 F0137:2 1 2 F0137:3 F0142:1 1 1 F0148:1 3 6433452.1 1283228.4 15.618 F0149:1 2 6433454.0 1283229.0 15.760 F0149:2 6433454.0 1283229.0 15.760 F0149:3 6433454.0 1283229.0 15.760 F0150:1 6433454.7 1283228.0 15.751 F0150:2 6433454.7 1283228.0 15.751 F0150:3 6433454.7 1283228.0 15.751 F0151:1 6433455.4 1283228.9 15.852 F0151:2 6433455.4 1283228.9 15.852 6433455.4 1283228.9 15.852 F0151:4 6433455.4 1283228.9 15.852 F0151:5 6433455.4 1283228.9 15.852 F0152:1 6433455.7 1283229.9 15.953 F0152:2 6433455.7 1283229.9 15.953 F0152:3 6433455.7 1283229.9 15.953 F0152:4 6433455.7 1283229.9 15.953 6433456.9 1283229.9 16.041 6433456.9 1283229.9 16.041 F0151:3 1 F0153:1 F0153:2 1 149 Arkeologicentrum AB F0154:1 6433456.6 1283227.2 15.878 6433456.6 1283227.2 15.878 F0154:3 6433456.6 1283227.2 15.878 F0154:4 6433456.6 1283227.2 15.878 F0154:2 1 F0155:1 2 6433457.9 1283228.1 16.043 F0156:1 2 6433457.8 1283229.5 16.016 6433458.8 1283229.0 16.118 6433458.8 1283229.0 16.118 F0157:1 F0157:2 2 F0158:1 6433461.2 1283229.5 16.283 i dumphög F0159:1 3 6433461.8 1283230.0 16.305 i dumphög F0159:2 1 6433461.8 1283230.0 16.305 i dumphög 6433461.8 1283230.0 16.305 i dumphög 6433460.9 1283230.0 16.238 6433462.0 1283231.1 16.349 F0159:3 F0160:1 2 F0161:1 F0162:1 1 6433459.8 1283231.1 16.261 F0162:2 1 6433459.8 1283231.1 16.261 F0163:1 3 6433460.6 1283233.4 16.383 F0163:2 6433460.6 1283233.4 16.383 F0163:3 6433460.6 1283233.4 16.383 F0164:1 6433461.1 1283234.3 16.418 6433458.6 1283231.6 16.174 F0165:2 6433458.6 1283231.6 16.174 F0166:1 6433457.3 1283231.8 16.141 F0166:2 6433457.3 1283231.8 16.141 "på sanden" 6433458.4 1283233.8 16.232 "på sanden" 6433458.1 1283233.8 16.214 "på sanden" 6433458.2 1283234.2 16.196 "på sanden" 6433458.2 1283234.2 16.196 "på sanden" 6433458.2 1283234.2 16.196 "på sanden" F0169:4 6433458.2 1283234.2 16.196 "på sanden" F0170:1 6433457.7 1283233.9 16.186 F0171:1 6433457.4 1283233.6 16.182 F0171:2 6433457.4 1283233.6 16.182 6433457.4 1283233.6 16.182 F0171:4 6433457.4 1283233.6 16.182 F0172:1 6433457.5 1283233.3 16.183 "på sanden" F0173:1 6433457.2 1283233.3 16.162 "på sanden" F0174:1 6433456.7 1283233.0 16.078 "på sanden" F0175:1 6433457.6 1283234.5 16.211 "på sanden" F0176:1 6433455.9 1283231.9 15.921 "på sanden" 6433455.9 1283231.9 15.921 "på sanden" 6433455.9 1283231.9 15.921 "på sanden" F0165:1 F0167:1 1 1 F0168:1 F0169:1 1 F0169:2 F0169:3 F0171:3 F0176:2 F0176:3 1 1 2 1 150 Arkeologicentrum AB F0176:4 6433455.9 1283231.9 15.921 "på sanden" F0177:1 1 6433454.0 1283233.7 16.053 i dumphög F0177:2 1 6433454.0 1283233.7 16.053 i dumphög 6433454.0 1283233.7 16.053 i dumphög 6433454.3 1283233.6 16.091 6433454.1 1283233.9 16.074 lager A 1 6433490.6 1283242.5 19.122 lager A 1 6433490.6 1283242.5 19.122 lager A 6433490.6 1283242.5 19.122 lager A 6433480.5 1283240.6 18.141 F0181:2 6433480.5 1283240.6 18.141 F0181:3 6433480.5 1283240.6 18.141 F0177:3 1 F0178:1 F0179:1 1 F0180:1 F0180:2 3 F0180:3 F0181:1 6 F0181:4 1 6433480.5 1283240.6 18.141 F0182:1 4 6433484.5 1283239.5 18.429 m2-ruta X480/Y240, lager A m2-ruta X480/Y240, lager A m2-ruta X480/Y240, lager A m2-ruta X480/Y240, lager A m2-ruta X484/Y239 F0182:2 4 6433484.5 1283239.5 18.429 m2-ruta X484/Y239 F0182:3 6433484.5 1283239.5 18.429 m2-ruta X484/Y239 F0182:4 6433484.5 1283239.5 18.429 m2-ruta X484/Y239 6433487.4 1283235.5 18.635 F0183:2 6433487.4 1283235.5 18.635 F0183:3 6433487.4 1283235.5 18.635 6433494.5 1283241.6 19.266 6433494.5 1283241.6 19.266 6433494.5 1283241.6 19.266 6433486.5 1283243.6 18.903 6433486.5 1283243.6 18.903 6433486.5 1283243.6 18.903 6433486.5 1283243.6 18.903 6433486.5 1283243.6 18.903 F0183:1 F0186:1 1 6433469.4 1283230.0 17.015 m2-ruta X487/Y235, lager A m2-ruta X487/Y235, lager A m2-ruta X487/Y235, lager A m2-ruta X494/Y241, lager A m2-ruta X494/Y241, lager A m2-ruta X494/Y241, lager A m2-ruta X486/Y243, lager A m2-ruta X486/Y243, lager A m2-ruta X486/Y243, lager A m2-ruta X486/Y243, lager A m2-ruta X486/Y243, lager A i dumphög F0187:1 1 6433466.7 1283227.9 16.711 i dumphög F0187:2 2 6433466.7 1283227.9 16.711 i dumphög F0187:3 6433466.7 1283227.9 16.711 i dumphög F0188:1 6433517.9 1283274.2 22.611 F0184:1 2 1 1 F0184:2 F0184:3 1 F0185:1 8 F0185:2 4 1 F0185:3 F0185:4 1(?) F0185:5 1 1 F0188:2 1 6433517.9 1283274.2 22.611 F0188:3 1 6433517.9 1283274.2 22.611 6433517.9 1283274.2 22.611 6433521.4 1283271.9 22.522 F0188:4 F0189:1 F0190:1 151 på mjälan Arkeologicentrum AB F0191:1 6433526.9 1283269.2 22.365 F0192:1 6433534.1 1283215.0 19.415 F0193:1 6433532.1 1283212.8 19.062 F0194:1 1 6433526.2 1283211.9 18.793 F0195:1 1 6433505.4 1283203.6 17.890 6433460.5 1283235.3 16.364 6433460.2 1283234.5 16.376 6433460.2 1283234.5 16.376 F0196:1 F0197:1 3 F0197:2 1 F0197:3 1 6433460.2 1283234.5 16.376 F0198:1 6433460.0 1283234.2 16.307 F0198:2 6433460.0 1283234.2 16.307 6433460.0 1283234.2 16.307 6433460.0 1283234.2 16.307 6433459.3 1283234.1 16.270 F0199:2 6433459.3 1283234.1 16.270 F0199:3 6433459.3 1283234.1 16.270 6433459.3 1283234.1 16.270 F0199:5 6433459.3 1283234.1 16.270 F0200:1 6433459.4 1283233.8 16.296 F0201:1 6433458.9 1283233.4 16.279 F0202:1 6433458.6 1283233.2 16.253 F0203:1 6433457.7 1283232.7 16.101 6433457.7 1283232.7 16.101 6433457.7 1283232.7 16.101 F0203:1 6433457.8 1283232.5 16.101 F0204:1 6433457.3 1283232.6 16.079 F0205:1 6433455.9 1283233.0 16.086 F0206:1 6433455.9 1283233.0 16.086 F0207:1 6433455.8 1283232.9 16.025 6433455.8 1283232.9 16.025 6433455.8 1283232.9 16.025 F0208:1 6433460.4 1283233.9 16.306 F0208:2 6433460.4 1283233.9 16.306 F0208:3 6433460.4 1283233.9 16.306 6433460.4 1283233.9 16.306 F0208:5 6433460.4 1283233.9 16.306 F0209:1 6433460.3 1283233.8 16.290 F0210:1 6433460.4 1283234.0 16.338 F0210:2 6433460.4 1283234.0 16.338 F0211:1 6433460.5 1283233.1 16.299 F0211:2 6433460.5 1283233.1 16.299 F0211:3 6433460.5 1283233.1 16.299 F0198:3 1 2 1 F0198:4 F0199:1 F0199:4 2 1 F0203:1 2 F0203:1 1 F0207:2 F0207:3 F0208:4 2 1 1 1 152 Arkeologicentrum AB F0211:4 6433460.5 1283233.1 16.299 F0211:5 2 6433460.5 1283233.1 16.299 F0211:6 1 6433460.5 1283233.1 16.299 F0212:1 6433460.2 1283232.7 16.289 F0213:1 6433459.7 1283233.0 16.272 F0214:1 6433459.6 1283232.7 16.276 F0215:1 6433459.0 1283232.4 16.249 F0215:2 6433459.0 1283232.4 16.249 F0215:3 6433459.0 1283232.4 16.249 F0215:4 1 6433459.0 1283232.4 16.249 F0216:1 6433459.8 1283232.7 16.209 F0216:2 6433459.8 1283232.7 16.209 6433459.8 1283232.7 16.209 F0217:1 6433460.1 1283232.4 16.227 F0217:2 6433460.1 1283232.4 16.227 F0218:1 6433459.2 1283231.9 16.187 F0218:2 6433459.2 1283231.9 16.187 6433459.2 1283231.9 16.187 F0219:1 6433460.4 1283231.8 16.277 F0219:2 6433460.4 1283231.8 16.277 F0216:3 6 F0218:3 1 F0219:3 1 6433460.4 1283231.8 16.277 F0219:4 1 6433460.4 1283231.8 16.277 6433459.5 1283231.8 16.169 6433459.5 1283231.8 16.169 F0220:1 F0220:2 1 F0220:3 1 6433459.5 1283231.8 16.169 F0221:1 2 6433459.9 1283231.7 16.206 F0222:1 6433460.3 1283231.0 16.197 F0222:2 1 6433460.3 1283231.0 16.197 F0222:3 1 6433460.3 1283231.0 16.197 F0222:4 6433460.3 1283231.0 16.197 F0222:5 6433460.3 1283231.0 16.197 F0223:1 6433456.8 1283232.3 16.029 F0223:2 3 6433456.8 1283232.3 16.029 F0223:3 4 6433456.8 1283232.3 16.029 F0223:4 6433456.8 1283232.3 16.029 F0224:1 6433456.9 1283232.3 16.031 i lager m. kol F0225:1 6433456.8 1283232.6 16.043 nederst i lager m. kol F0226:1 6433463.6 1283247.9 17.378 nederst i lager m. kol F0227:1 6433463.6 1283247.9 17.380 F0228:1 6433463.8 1283248.1 17.387 6433463.1 1283248.8 17.571 6433465.8 1283248.2 17.642 F0229:1 F0230:1 1 1 153 Arkeologicentrum AB F0231:1 6433454.5 1283236.5 16.173 F0232:1 6433452.3 1283235.7 16.061 F0232:2 6433452.3 1283235.7 16.061 F0233:1 6433450.7 1283235.0 15.894 F0233:2 6433450.7 1283235.0 15.894 F0234:1 6433444.8 1283231.2 15.144 F0234:2 6433444.8 1283231.2 15.144 F0235:1 6433454.7 1283232.2 15.916 F0236:1 6433455.1 1283232.0 15.963 F0236:2 6433455.1 1283232.0 15.963 6433455.1 1283232.0 15.963 F0237:1 6433456.9 1283232.8 16.069 F0238:1 6433457.4 1283232.5 16.110 F0238:2 6433457.4 1283232.5 16.110 F0238:3 6433457.4 1283232.5 16.110 6433457.4 1283232.5 16.110 F0238:5 6433457.4 1283232.5 16.110 F0239:1 6433457.5 1283232.1 16.107 F0239:2 6433457.5 1283232.1 16.107 F0239:3 6433457.5 1283232.1 16.107 6433457.5 1283232.1 16.107 6433457.5 1283232.1 16.107 F0240:1 6433459.4 1283231.0 16.214 F0241:1 6433459.6 1283231.2 16.273 6433459.6 1283231.2 16.273 6433459.6 1283231.2 16.273 6433459.6 1283231.2 16.273 6433459.6 1283231.5 16.255 F0242:1 6433459.6 1283231.5 16.255 F0242:1 6433459.6 1283231.5 16.255 F0243:1 6433459.5 1283232.1 16.253 F0244:1 6433459.7 1283232.2 16.262 F0244:2 6433459.7 1283232.2 16.262 6433459.7 1283232.2 16.262 6433460.2 1283233.2 16.276 6433432.2 1283208.1 13.130 F0247:1 6433433.3 1283206.9 13.238 F0247:2 6433433.3 1283206.9 13.238 F0248:1 6433436.5 1283205.2 13.339 F0249:1 6433438.8 1283222.5 14.116 F0249:2 6433438.8 1283222.5 14.116 F0250:1 6433446.1 1283229.0 15.213 F0236:3 F0238:4 1 1 F0239:4 F0239:5 2 1 1 F0241:2 F0241:3 1 F0241:4 1 F0242:1 F0244:3 2 5 F0245:1 F0246:1 6 2 1 1 154 Arkeologicentrum AB F0251:1 6433470.2 1283230.2 17.043 F0251:2 6433470.2 1283230.2 17.043 F0252:1 6433454.4 1283220.0 15.240 6433454.4 1283220.0 15.240 F0252:3 6433454.4 1283220.0 15.240 F0252:4 6433454.4 1283220.0 15.240 6433442.8 1283222.6 14.393 6433442.8 1283222.6 14.393 6433450.6 1283223.8 15.084 F0256:1 6433450.1 1283225.8 15.217 F0257:1 6433453.0 1283225.4 15.413 6433452.0 1283228.5 15.586 6433452.0 1283228.5 15.586 6433452.6 1283229.6 15.656 6433454.3 1283227.7 15.727 6433457.0 1283228.1 15.880 6433457.0 1283228.1 15.880 F0252:2 1 i dumphög vid röda stugan i S i dumphög vid röda stugan i S i dumphög vid röda stugan i S i dumphög vid röda stugan i S i dumphög vid röda stugan i S F0253:1 F0254:1 1 F0254:2 F0255:1 F0258:1 1 1 1 F0258:2 F0259:1 1 F0260:1 på sanden F0261:1 F0262:1 1 F0262:2 i dumphög 2009-0708 i dumphög 2009-0708 i dumphög 2009-0708 F0263:1 1 6433458.3 1283228.0 16.009 F0263:2 1 6433458.3 1283228.0 16.009 F0264:1 6433458.5 1283228.9 16.025 F0264:2 6433458.5 1283228.9 16.025 F0265:1 6433460.9 1283230.7 16.198 6433461.1 1283230.3 16.209 6433461.1 1283230.3 16.209 6433461.1 1283230.3 16.209 F0267:1 6433460.7 1283229.7 16.210 F0267:2 6433460.7 1283229.7 16.210 6433459.9 1283233.2 16.162 i/på diket 6433459.9 1283233.2 16.162 i/på diket 6433459.9 1283233.2 16.162 i/på diket F0268:4 6433459.9 1283233.2 16.162 i/på diket F0269:1 6433460.7 1283233.9 16.250 i/på diket F0266:1 2 F0266:2 F0266:3 F0268:1 1 1 F0268:2 F0268:3 3 F0270:1 1 6433460.9 1283233.5 16.311 på sanden F0271:1 1 6433461.3 1283233.8 16.296 på sanden 6433461.3 1283233.8 16.296 på sanden 6433461.3 1283233.8 16.296 på sanden F0272:1 6433461.3 1283233.4 16.292 F0273:1 6433461.2 1283233.0 16.281 på sanden (här grusig, lerig) på sanden (här F0271:2 F0271:3 1 155 Arkeologicentrum AB grusig, lerig) F0273:2 6433461.2 1283233.0 16.281 F0273:3 6433461.2 1283233.0 16.281 F0273:4 6433461.2 1283233.0 16.281 F0273:5 6433461.2 1283233.0 16.281 6433461.2 1283233.0 16.281 F0274:1 6433461.3 1283233.0 16.282 på sanden F0275:1 6433461.6 1283232.8 16.318 Funnen vid A02, inte br. F0276:1 6433464.7 1283247.4 17.464 F0277:1 6433464.9 1283247.7 17.469 6433464.8 1283248.0 17.446 F0279:1 6433465.1 1283248.2 17.502 F0280:1 6433514.8 1283266.2 22.193 F0280:2 6433514.8 1283266.2 22.193 6433514.8 1283266.2 22.193 6433514.8 1283266.2 22.193 F0281:1 6433454.1 1283225.6 15.542 F0281:2 6433454.1 1283225.6 15.542 F0282:1 6433454.0 1283227.3 15.632 F0282:2 6433454.0 1283227.3 15.632 F0283:1 6433453.5 1283228.4 15.653 F0283:2 6433453.5 1283228.4 15.653 6433453.1 1283228.3 15.605 6433453.2 1283229.1 15.718 6433455.9 1283229.3 15.871 F0273:6 F0278:1 13 8 1 F0280:3 F0280:4 2 F0284:1 1 F0285:1 1 1 1 F0286:1 på sanden (här grusig, lerig) på sanden (här grusig, lerig) på sanden (här grusig, lerig) på sanden (här grusig, lerig) Funnen vid A02, inte br. F0287:1 7 3 6433456.0 1283230.0 15.911 F0287:2 1 1 6433456.0 1283230.0 15.911 6433456.0 1283230.0 15.855 på/i sanden på/i sanden F0288:1 F0289:1 1 6433455.4 1283230.5 15.876 F0290:1 1 6433455.6 1283230.3 15.883 F0291:1 6433455.8 1283230.5 15.909 F0292:1 6433461.6 1283231.7 16.363 F0293:1 6433460.6 1283235.1 16.376 på/i sanden 6433460.6 1283235.1 16.376 på/i sanden 6433460.5 1283235.5 16.423 6433450.1 1283236.1 15.891 6433451.1 1283234.8 15.926 6433456.0 1283235.2 16.191 F0293:2 2 1 F0294:1 F0295:1 F0296:1 F0297:1 1 1 1 156 på/i sanden på sanden. 26 cm fr.lång spånskrapa (F0299:1) o.20 cm fr.hasselnötsskal, samma nivå. Arkeologicentrum AB F0298:1 F0299:1 6433456.3 1283235.2 16.227 på sanden F0300:1 6433456.6 1283234.9 16.260 på sanden 6433456.6 1283234.9 16.260 på sanden F0301:1 6433455.2 1283234.7 16.134 på sanden F0302:1 6433455.3 1283234.5 16.134 på sanden 6433455.5 1283234.1 16.139 på sanden 1 6433455.5 1283234.1 16.139 på sanden 6433454.6 1283234.6 16.074 på sanden 1 6433454.7 1283234.3 16.107 6433453.9 1283233.7 16.002 6433454.0 1283233.6 16.006 6433454.0 1283233.5 16.000 6433454.0 1283233.5 16.000 6433452.5 1283232.8 15.843 på sanden 6433452.5 1283232.8 15.843 på sanden 6433451.9 1283233.1 15.799 6433451.4 1283232.2 15.734 6433451.4 1283232.0 15.728 6433450.1 1283231.2 15.671 F0313:2 6433450.1 1283231.2 15.671 F0314:1 6433450.0 1283231.1 15.664 6433449.0 1283230.3 15.394 F0315:2 6433449.0 1283230.3 15.394 F0315:3 6433449.0 1283230.3 15.394 F0316:1 6433447.3 1283229.5 15.209 6433447.3 1283229.5 15.209 6433447.3 1283229.5 15.209 6433447.3 1283229.5 15.209 F0316:5 6433447.3 1283229.5 15.209 F0316:6 6433447.3 1283229.5 15.209 F0300:2 3 F0303:1 F0303:2 1 1 F0304:1 F0305:1 F0306:1 1 F0307:1 F0308:1 1 F0308:2 F0309:1 2 F0309:2 3 4 F0310:1 F0311:1 2 F0312:1 F0313:1 F0315:1 F0316:2 1 1 4 1 F0316:3 F0316:4 1 på sanden F0317:1 1 6433445.8 1283229.0 14.952 på grusig sand F0317:2 2 6433445.8 1283229.0 14.952 på grusig sand F0317:3 2 6433445.8 1283229.0 14.952 på grusig sand F0317:4 6433445.8 1283229.0 14.952 på grusig sand F0318:1 6433445.8 1283229.0 14.953 F0318:2 6433445.8 1283229.0 14.953 F0319:1 6433447.2 1283227.8 14.958 F0319:2 6433447.2 1283227.8 14.958 F0319:3 6433447.2 1283227.8 14.958 F0319:4 2 6433447.2 1283227.8 14.958 F0320:1 6 6433447.3 1283227.9 14.970 157 på grusig sand Arkeologicentrum AB F0320:2 6433447.3 1283227.9 14.970 F0320:3 6433447.3 1283227.9 14.970 F0320:4 6433447.3 1283227.9 14.970 F0320:5 6433447.3 1283227.9 14.970 F0320:6 6433447.3 1283227.9 14.970 F0321:1 6433457.9 1283209.9 15.877 F0322:1 6433521.3 1283223.1 19.335 F0322:2 6433521.3 1283223.1 19.335 6433521.3 1283223.1 19.335 6433506.1 1283233.0 19.359 F0324:1 6433501.4 1283226.5 18.812 F0325:1 6433493.3 1283217.3 18.412 6433487.9 1283226.8 18.385 F0326:2 6433487.9 1283226.8 18.385 F0327:1 6433490.2 1283224.6 18.566 6433490.2 1283224.6 18.566 6433490.2 1283224.6 18.566 F0322:3 F0323:1 F0326:1 F0327:2 1 1 1 2 F0327:3 F0328:1 2 6433487.5 1283236.1 18.952 F0329:1 2 6433464.6 1283234.7 16.770 på sanden, här ngt mjälig på sanden F0330:1 1 6433462.8 1283225.0 16.611 på sanden F0330:2 1 6433462.8 1283225.0 16.611 på sanden 6433458.8 1283223.3 15.886 på sanden på sanden 2 F0331:1 F0332:1 6433456.5 1283221.3 15.552 F0333:1 1 6433455.1 1283220.2 15.309 F0334:1 6433458.1 1283209.7 15.805 6433458.3 1283209.8 15.800 F0336:1 6433458.3 1283210.3 15.833 F0336:2 6433458.3 1283210.3 15.833 F0336:3 6433458.3 1283210.3 15.833 F0337:1 6433458.2 1283210.6 15.801 6433457.7 1283211.3 15.865 F0338:2 6433457.7 1283211.3 15.865 F0338:3 6433457.7 1283211.3 15.865 F0338:4 6433457.7 1283211.3 15.865 6433455.0 1283212.7 15.307 F0339:2 6433455.0 1283212.7 15.307 F0339:3 6433455.0 1283212.7 15.307 F0339:4 6433455.0 1283212.7 15.307 F0335:1 F0338:1 F0339:1 F0340:1 1 2 1 1 1 F0340:2 1 F0341:1 1 F0342:1 1 1 6433454.0 1283211.1 15.344 6433454.0 1283211.1 15.344 6433453.1 1283210.7 15.211 6433452.8 1283210.3 15.122 158 Arkeologicentrum AB F0343:1 6433455.5 1283212.2 15.369 6433455.5 1283212.2 15.369 F0343:3 6433455.5 1283212.2 15.369 F0344:1 6433449.6 1283205.5 14.575 6433447.4 1283203.8 14.512 6433447.4 1283203.8 14.512 6433446.7 1283203.2 14.401 F0347:1 6433447.7 1283228.5 15.055 på grusig sand F0347:2 6433447.7 1283228.5 15.055 på grusig sand F0347:3 6433447.7 1283228.5 15.055 på grusig sand F0347:4 6433447.7 1283228.5 15.055 på grusig sand 6433447.7 1283228.5 15.055 på grusig sand F0348:1 6433448.7 1283229.0 15.304 på grusig sand F0348:2 6433448.7 1283229.0 15.304 på grusig sand 6433448.7 1283229.0 15.304 på grusig sand 6433448.1 1283229.6 15.330 på grusig sand 6433448.1 1283229.6 15.330 på grusig sand F0349:3 6433448.1 1283229.6 15.330 på grusig sand F0349:4 6433448.1 1283229.6 15.330 på grusig sand F0349:5 6433448.1 1283229.6 15.330 på grusig sand F0350:1 6433447.5 1283230.4 15.305 på grusig sand 6433447.5 1283230.4 15.305 på grusig sand F0351:1 6433446.8 1283230.2 15.267 på grusig sand F0351:2 6433446.8 1283230.2 15.267 på grusig sand F0351:3 6433446.8 1283230.2 15.267 F0352:1 6433447.4 1283235.4 15.656 på sanden F0353:1 6433449.1 1283236.5 15.887 på sanden F0354:1 6433450.7 1283236.0 15.923 på sanden F0355:1 6433451.1 1283235.1 15.936 på sanden F0356:1 6433451.4 1283235.0 15.960 på sanden F0356:2 6433451.4 1283235.0 15.960 på sanden F0357:1 6433453.9 1283238.2 16.228 på sanden F0357:2 6433453.9 1283238.2 16.228 på sanden 6433452.7 1283239.2 16.257 på sanden 6433453.6 1283239.1 16.241 på sanden 6433453.1 1283234.7 16.067 F0360:2 6433453.1 1283234.7 16.067 F0360:3 6433453.1 1283234.7 16.067 6433453.1 1283234.7 16.067 F0361:1 6433453.8 1283234.6 16.125 i profilbänken. I brun, humös mo i profilbänken. I brun, humös mo i profilbänken. I brun, humös mo i profilbänken. I brun, humös mo på sanden F0362:1 6433457.7 1283221.8 15.729 på sanden F0343:2 F0345:1 1 1 F0345:2 F0346:1 F0347:5 F0348:3 2 3 1 2 F0349:1 F0349:2 F0350:2 1 1 F0358:1 1 F0359:1 F0360:1 F0360:4 1 2 159 Arkeologicentrum AB F0362:2 6433457.7 1283221.8 15.729 F0363:1 6433453.7 1283210.5 15.196 F0364:1 6433453.3 1283211.8 15.169 F0365:1 6433454.2 1283212.4 15.184 F0365:2 6433454.2 1283212.4 15.184 6433454.6 1283212.9 15.231 på sanden 6433455.9 1283212.4 15.371 på sanden F0368:1 6433455.5 1283214.5 15.249 F0369:1 6433453.5 1283212.8 15.213 F0370:1 6433450.7 1283228.1 15.378 F0370:2 6433450.7 1283228.1 15.378 6433450.7 1283228.1 15.378 nära diffus spridn. av träkol på sanden; rensn. av 5x5 m stor yta på sanden; rensn. av 5x5 m stor yta på sanden; rensn. av 5x5 m stor yta på sanden; rensn. av 5x5 m stor yta F0371:1 6433449.8 1283230.4 15.444 F0371:2 6433449.8 1283230.4 15.444 F0371:3 6433449.8 1283230.4 15.444 6433449.8 1283230.4 15.444 6433449.8 1283230.4 15.444 1 6433447.8 1283231.2 15.270 S om stensaml. 1 6433447.8 1283231.2 15.270 S om stensaml. F0372:3 6433447.8 1283231.2 15.270 S om stensaml. F0372:4 6433447.8 1283231.2 15.270 S om stensaml. 6433447.8 1283231.2 15.270 F0372:6 6433447.8 1283231.2 15.270 F0372:7 6433447.8 1283231.2 15.270 F0373:1 6433452.5 1283234.7 15.918 "på sanden" F0374:1 6433452.8 1283234.9 15.917 "på sanden" 6433452.8 1283234.9 15.917 "på sanden" 6433452.8 1283234.9 15.917 "på sanden" F0375:1 6433453.1 1283234.4 15.956 F0376:1 6433453.3 1283234.6 15.974 F0377:1 6433453.7 1283234.7 15.982 6433453.4 1283234.7 16.028 F0389:1 6433441.2 1283225.6 14.495 F0390:1 6433447.6 1283202.5 14.498 F0391:1 6433447.3 1283202.2 14.447 F0392:1 6433453.5 1283210.4 15.085 F0392:2 6433453.5 1283210.4 15.085 F0393:1 6433453.7 1283211.6 15.123 F0393:2 6433453.7 1283211.6 15.123 F0366:1 1 F0367:1 F0370:3 1 2 F0371:4 1 F0371:5 1 F0372:1 5 F0372:2 F0372:5 F0374:2 1 1 1 2 F0374:3 1 1 på sanden F0378-0387 F0388:1 1 160 matjord mot mjäla/lera matjord mot mjäla/lera ur profil, på 15 cm:s djup ur profil, på 15 cm:s djup Arkeologicentrum AB F0394:1 6433453.9 1283212.8 15.218 F0395:1 1 6433457.7 1283209.6 15.800 F0395:2 3 6433457.7 1283209.6 15.800 F0396:1 1 6433453.4 1283234.1 15.912 F0397:1 1 6433453.6 1283234.2 15.958 6433453.6 1283234.2 15.958 6433453.6 1283234.2 15.958 6433453.1 1283234.5 16.037 6433452.6 1283234.7 15.960 6433452.6 1283234.7 15.960 6433452.6 1283234.7 15.960 F0400:1 6433448.7 1283235.8 15.849 F0401:1 6433448.6 1283204.9 14.547 F0402:1 6433453.8 1283213.1 15.094 F0403:1 6433454.7 1283235.8 16.170 F0403:2 6433454.7 1283235.8 16.170 F0403:3 6433454.7 1283235.8 16.170 6433454.7 1283235.8 16.170 F0404:1 6433454.9 1283235.5 16.173 F0405:1 6433454.9 1283235.2 16.126 6433454.0 1283235.5 16.056 6433454.0 1283235.5 16.056 F0397:2 F0397:3 1 1 F0398:1 F0399:1 1 F0399:2 F0399:3 F0403:4 1 3 F0406:1 2 F0406:2 3 1 i profilvägg. På sanden i profilvägg. På sanden i profilvägg. På sanden F0407:1 1 6433453.9 1283235.3 16.032 F0407:2 1 6433453.9 1283235.3 16.032 F0408:1 6433454.0 1283235.2 16.078 F0409:1 6433455.2 1283233.4 16.076 6433455.4 1283233.7 16.102 F0411:1 6433452.2 1283234.0 15.860 F0411:2 6433452.2 1283234.0 15.860 F0411:3 6433452.2 1283234.0 15.860 6433452.2 1283234.0 15.860 F0412:1 6433453.2 1283212.3 14.929 F0413:1 6433453.9 1283211.8 15.259 6433453.9 1283211.8 15.259 6433453.8 1283211.1 15.249 6433453.8 1283211.1 15.249 6433453.7 1283210.4 15.220 6433453.7 1283210.4 15.220 6433454.7 1283210.4 15.274 på sanden F0410:1 F0411:4 F0413:2 1 4 2 1 F0414:1 F0414:2 1 F0415:1 F0415:2 1 F0416:1 nära A03 F0417:1 1 6433455.0 1283234.5 16.124 på sanden F0418:1 1 6433455.2 1283233.7 15.976 på sanden 161 Arkeologicentrum AB F0419:1 1 6433455.6 1283233.9 16.009 F0420:1 1 6433455.5 1283234.5 16.049 F0421:1 6433455.0 1283234.6 16.030 F0422:1 6433451.3 1283233.5 15.766 i matjorden F0422:2 6433451.3 1283233.5 15.766 i matjorden 6433451.3 1283233.5 15.766 i matjorden F0422:4 6433451.3 1283233.5 15.766 i matjorden F0422:5 6433451.3 1283233.5 15.766 i matjorden F0422:3 2 F0422:6 1 F0422:7 1 6433451.3 1283233.5 15.766 i matjorden 6433451.3 1283233.5 15.766 i matjorden F0423:1 6433455.7 1283235.9 16.255 i matjorden F0423:2 6433455.7 1283235.9 16.255 i matjorden F0423:3 6433455.7 1283235.9 16.255 i matjorden 6433455.7 1283235.9 16.255 i matjorden F0424:1 6433457.2 1283235.4 16.194 F0424:2 6433457.2 1283235.4 16.194 F0424:3 6433457.2 1283235.4 16.194 6433457.2 1283235.4 16.194 6433453.0 1283234.3 16.025 6433453.0 1283234.1 15.847 6433453.0 1283234.1 15.847 6433453.1 1283234.9 15.922 6433454.5 1283235.1 15.955 på sanden 6433455.1 1283235.4 16.101 på sanden F0423:4 F0424:4 1 i matjorden 1 4 F0425:1 1 F0426:1 F0426:2 1 F0427:1 1 F0428:1 1 F0429:1 3 F0430:1 1 1 1 på sanden 6433455.4 1283234.5 16.021 i matjorden F0430:2 6433455.4 1283234.5 16.021 i matjorden F0431:1 6433456.5 1283236.3 16.394 i matjorden 6433456.5 1283236.3 16.394 F0432:1 6433462,12 1283248,90 Uppg saknas F0433:01 Uppg saknas F0433:02 Uppg saknas F0433:03 Uppg saknas F0433:04 Uppg saknas F0433:05 Uppg saknas F0433:06 Uppg saknas F0433:07 Uppg saknas F0431:2 F0433:08 1 1 Uppg saknas F0433:09 Uppg saknas F0433:10 Uppg saknas F0433:11 Uppg saknas F0433:12 Uppg saknas F0433:13 Uppg saknas 162 Arkeologicentrum AB F0433:14 Uppg saknas F0433:15 Uppg saknas F0433:16 Uppg saknas F0433:17 1 Uppg saknas F0433:18 2 Uppg saknas F0433:19 Uppg saknas F0433:20 Uppg saknas F0433:21 Uppg saknas F0433:22 Uppg saknas F0433:23 Uppg saknas F0433:24 1 Uppg saknas F0433:25 1 Uppg saknas F0433:26 3 Uppg saknas F0433:27 1 Uppg saknas F0433:28 Uppg saknas F0433:29 Uppg saknas F0433:30 Uppg saknas F0433:31 Uppg saknas F0433:32 1 Uppg saknas F0433:33 2 2 Uppg saknas F0433:34 1 1 Uppg saknas F0433:35 1 1 Uppg saknas F0433:36 F0433:37 Uppg saknas 1 Uppg saknas F0433:38 2 F0433:39 25 Uppg saknas F0433:40 4 Uppg saknas F1001:1 1 6433496.9 1283219.6 18.968 F1002:1 1 6433500.4 1283218.5 18.872 F1003:1 6433500.5 1283215.5 18.763 F1004:1 6433506.6 1283212.7 18.674 6433520.1 1283208.4 18.739 6433510.4 1283216.6 18.980 6433507.4 1283218.6 19.033 6433528.1 1283212.6 19.318 1 Uppg saknas F0434-F1000 F1005:1 1 F1006:1 F1007:1 1 F1008-1011 F1012:1 F1013:1 1 6433531.0 1283212.7 19.436 F1014:1 1 6433533.1 1283215.7 19.780 F1015:1 1 6433540.5 1283218.3 20.573 F1016:1 2 6433525.5 1283224.3 19.978 1 F1017-1020 163 Arkeologicentrum AB F1021:1 2 F1022:1 1 1 6433513.9 1283234.7 20.082 6433512.1 1283236.7 20.033 F1023:1 6433515.2 1283236.9 20.225 F1024:1 6433520.1 1283242.2 20.731 F1025:1 6433518.5 1283245.8 20.858 F1026:1 F1027:1 1 6433523.4 1283247.5 21.277 F1028:1 5 6433523.9 1283248.7 21.339 6433528.8 1283244.5 21.492 1 6433489.1 1283201.2 18.434 1 6433493.7 1283205.1 18.487 F1029:1 1 F1030:1 1 F1031-2000 F2001:1 3 1 F2002:1 2 F2003:1 3 6433497.7 1283208.0 18.501 F2004:1 1 6433495.9 1283214.8 18.772 F2005:1 1 1 6433513.7 1283202.9 18.433 1283248,90 Uppg saknas 1 6433493,9 1283200,0 Uppg saknas 6433498,6 1283209,8 Uppg saknas 6433493,2 1283211,5 Uppg saknas F3005:1 6433498,2 1283222,0 Uppg saknas F3006:1 6433502,9 1283219,1 Uppg saknas 6433503,8 1283227,0 Uppg saknas 1 1 6433505,2 1283226,2 Uppg saknas F4001:1 6 6433581.4 1283231.9 22.592 F4002:1 4 1 6433592.6 1283243.7 23.710 F4003:1 6433586.0 1283237.4 23.065 F4004:1 6433585.5 1283237.7 23.016 F4005:1 6433576.9 1283256.1 23.597 F4006:1 6433577.1 1283241.6 22.988 F4007:1 6433570.5 1283237.2 22.666 F4008:1 6433553.1 1283224.1 22.008 F4009:1 6433557.4 1283231.4 22.428 6433535.0 1283228.6 20.964 6433534.2 1283226.7 20.685 6433536.2 1283223.4 20.573 6433542.6 1283213.1 20.182 6433540.7 1283212.2 20.111 1 6433536.5 1283210.9 19.555 F2006-3000 6433462,12 F3001:1 F3002:1 10 F3003:1 3 1 F3004:1 1 F3007:1 F3008:1 1 F3009-4000 1 F4010-4037 F4038:1 1 F4039:1 9 2 1 F4040:1 F4041.1 1 F4042:1 F4043:1 5 3 1 164 Arkeologicentrum AB F4044:1 6433537.6 1283212.9 19.774 6433534.4 1283210.0 19.251 F4046:1 1 6433529.5 1283209.0 18.953 F4047:1 6433527.8 1283210.8 19.046 6433534.8 1283211.5 19.427 F4049:1 1 6433533.6 1283213.2 19.451 F4050:1 6433532.2 1283213.3 19.454 F4050:2 6433532.2 1283213.3 19.454 F4051:1 6433526.4 1283215.1 19.251 F4045:1 F4048:1 1 1 165 Arkeologicentrum AB 166 Arkeologicentrum AB Bilaga 16. Keramiken från Skepplanda 32 Torbjörn Brorsson Kontoret för keramiska studier Landskrona Keramikmaterialet från Skepplanda RAÄ 32 har bedömts huvudsakligen vara gropkeramik från MNA samt ett mindre inslag från romersk järnålder eller folkvandringstid. Från undersökningen påträffades sammanlagt 177 skärvor, och den totala vikten var 311 g. Fyndmängden varierade inom undersökningsytan och inom yta S01 påträffades 90 g, inom yta S05 var mängden 209 g och slutligen påträffades 12 g på yta S33. Vikten per skärva från hela undersökningen uppgår till nästan 1,8 g, vilket betyder att materialet är förhållandevis fragmenterat. Flertalet av skärvorna är spjälkade och väger under 1 g, och framför allt från yta S05 var skärvorna små. Däremot fanns betydligt större skärvor inom yta S01 och de 19 skärvorna från denna yta vägde sammanlagt 90 g, vilket innebär att medelvärdet var 4,7 g. Inom yta S01 påträffades en större mynningsskärva som vägde 40 g, och denna har påverkat utfallet av medelvärdet på vikten. Skärvvikten visar att ytorna varit utsatta för olika sekundära aktiviteter eller har skärvorna eller möjligtvis de ursprungliga kärlen från respektive yta deponerats på olika sätt. Normalt påträffas större skärvor i exempelvis gropar eller gravar, medan kraftigt fragmenterade material härrör från olika typer av lager. För att få en uppfattning om kärlstorlekar och keramikens kulturella tillhörigheter har bland annat skärvtjockleken noterats. Exempelvis är tunnväggig keramik (<6 mm) oftast från äldre järnålder och dessa skärvor tillhör ofta koppar. Tjockväggig keramik (>11 mm) tillhör ofta förrådskärl och inte alltför sällan dateras denna keramik till mellan- och senneolitikum. Man kan notera att skärvtjockleken kunnat uppmätas på endast 22 skärvor och skärvtjockleken varierar mellan 5 och 12 mm. Resterande skärvor från undersökningen är spjälkade. Det finns därmed olika typer av kärl i materialet och troligtvis har dessa också delvis olika dateringar. Det tunnväggiga kärlet (F82:2) påträffades på yta S05, och detta är troligtvis från romersk järnålder eller folkvandringstid. Resterande skärvor har bedömts vara gropkeramik. En variabel som bland annat syftar till att studera hur homogent materialet är och om det finns olika hantverksfaser i materialet är att registrera det största bergartskornet i skärvorna. Under mellan- och senneolitikum var det vanligt med grovkorning keramik med kornstorlekar på över 3 mm, medan det under andra perioder var vanligare med korn på mellan 1 och 3 mm. Under äldre järnålder fanns det dessutom finkeramik med korn under 1 mm i diameter. 167 Arkeologicentrum AB En stor del av skärvorna från Skepplanda har bergartskorn som överstiger 3 mm, och från yta S01 har en skärva (F288:1) ett korn på över 12 mm, och även på ytorna S05 samt S33 fanns grovkornig keramik. Godskvaliteten ger ett förhållandevis homogent intryck och bland annat har endast en typ av magring identifierats, och det är krossad bergart. Även skärvan som är från äldre järnålder var magrad på detta sätt, och i detta gods har största korn uppmätts till 1,92 mm. En godstyp som är mycket vanligt i gropkeramik i östra Mellansverige är det porösa godset, bestående av magring av kalk, i form av ben, snäckskal eller kalcit. Detta har inte påträffats i Skepplanda, men det finns ett antal skärvor (F316:3, F349:1, F351:2) från yta S01 som förefaller vara magrade med krossad bergart och växtmaterial i form av fröer. Även detta gods har blivit något poröst med ihåligheter. Samtliga skärvor är glättade, och dekor har identifierats på sex av skärvorna (F237:1, F349:1, F425:1). Den dekortyp som identifierats på samtliga sex skärvor är pinnintryck, som kan liknas vid en ojämn gropdekor. De sex skärvorna påträffades inom ytorna S01, S05 samt S33, vilket tyder på en samtidighet mellan dessa ytor. På skärva F349:1 fanns intrycken i två rader under mynningen (Figur keramik1) medan de andra skärvorna är för fragmentariska för att dekorkompisitionen kan bedömas närmre. De kärldelar som finns representerade är mynningar och bukskärvor, och inget kärl har kunnats rekonstrueras i sin helhet. Större delen av kärlformen på F349:1 från yta S01 har emellertid bestämts och det är ett större gropkeramiskt kärl med relativt rakt och avstruket mynningsparti. Mynningsdiametern har uppmätts till 23 cm. Skärva 316:1 påträffades inom samma yta som F349:1 och dessa har troligtvis tillhört samma kärl. Ett liknande kärl påträffades på yta S05 och tre mynningsskärvor, F173:1 och F204:2, har troligtvis tillhört ett kärl. Slutligen påträffades två skärvor med utåtböjt mynningsparti, F237:2, på yta S05. Keramiken från Skepplanda är huvudsakligen gropkeramik. Det finns ett antal gropkeramiska lokaler i västra Sverige, men gropkeramiska boplatser är inte vanliga i regionen. Det bekräftades bland annat av den stora genomgång som skedde under 1990-talet, då man fann att förekomsten av gropkeramik var sparsamt längs västkusten (Nordqvist 1997:155). Keramik med liknande dekortyp som pinnytrycken på skärvorna från Skepplanda har bland annat påträffats i Ånneröd i norra Bohuslän (Strinnholm 2001:Figur 20). C14-dateringar av material i anläggningarna i Ånneröd visade att platsen sannolikt varit i bruk kring 2800-2600 f.Kr, men kärlen i Ånneröd har emellertid något annat form än de från Skepplanda, och troligtvis är lokalerna inte samtida. I Auve i sydöstra Norge har ett betydande gropkeramiskt material påträffats, och bland annat finns det keramik med pinnintryck. Dessutom finns det kärl i Auve som har samma form som skärva F349:1 från Skepplanda och i Auve benämns kärlformen för antingen grupp 8 eller 9 (Østmo 2008:127). Keramik med pinnintryck och denna typ av kärlform i Auve dateras kring 3000 f.Kr. 168 Arkeologicentrum AB Figur 1. F349:1 från Skepplanda 32. Gropkeramisk skärva som daterats till omkring 3000 f. Kr. Litteratur Nordqvist, B., 2007. Västsverige. I: Edenmo, R., Larsson, M., Nordqvist, B. & Olsson, E. (red.). Regionalt och interregionalt. Stenåldersundersökningar i Syd- och Mellansverige. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar, skrifter nr. 23. Stockholm. Strinnholm, Anders, 2001. Bland säljägare och fårfarmare: struktur och förändring i Västsveriges mellanneolitikum. Coast to Coast-book 4. Uppsala och Göteborg. Østmo, E., 2008. Auve. En fangstboplass fra yngre steinalder på Vestøya i Sandefjord. Norske Oldfunn XXVIII. Kulturhistorisk Museum Universitetet i Oslo. Oslo. 169 Arkeologicentrum AB 170 Arkeologicentrum AB Bilaga 17. Vedartsanalys, Skepplanda 32 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 0958 2009-10-12 Vedartsanalyser på material från Västergötland, Skepplanda sn. Raä 32. Uppdragsgivare: Britta Wenstedt Edvinger/Arkeologicentrum Arbetet omfattar fyra kolprov från en boplats. Proverna kommer från olika typer av eldstäder. De innehåller kol från flera olika trädslag, särskilt A 06 med sex olika. Det kan tyda på att eldstaden har nyttjats vid ett flertal tillfällen och att man därför har kommit att använda olika ved. I alla fyra proven finns kol från trädslag som inte blir så gamla i sig och eftersom kolet med säkerhet kan knytas till respektive anläggning kommer dateringarna att bli säkra. Analysresultat Anl. ID 02 03 Anläggningstyp Grophärd Härd, rest av Provmängd 110.6g 163.4g Analyserad mängd 10.9g 14 bitar 3.2g 9 bitar 06 Härd 7.0g 4.9g 22 bitar 11 Grophärd 89.9g 17.3g 25 bitar Trädslag 14 bitar hassel 7 bitar ek 1 bit hassel 1 bit bark/näver 3 bitar al 1 bit björk 2 bitar ek 2 bitar hassel 1 bit lind 5 bitar salix 8 bitar bark/näver 7 bitar ask 17 bitar hassel 1 bit asp/salix Hoppas ni är nöjda med arbetet! Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: vedlab@telia.com 171 Utplockat för 14C-dat. Hassel 344mg Hassel 25mg Salix 49mg Hassel 852mg Övrigt Arkeologicentrum AB De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Al Gråal Klibbal Alnus sp. Alnus incana Alnus glutinosa Ask Fraxinus excelsior 250 år Asp Populus tremula 120 år Asp/Salix Populus tremula/ Salix Betula sp. Betula pubescens Betula pendula 120/ 60 år Ek Quercus robur 5001000 år Hassel Corylus avellana 60 år Lind Tilia cordata 800 år Salix Stort släkte med sälgar, pilar och viden Salix sp. Björk Glasbjörk Vårtbjörk Max ålder 120 år 300 år 60 år Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt Klibbalen är starkt knuten till vattendrag. Gråalen är mer anpassningsbar Näringsrik jord, solig växtplats. Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt och ger mycket glöd. Klibbalen kom söderifrån ca 5000 f.Kr. Gråalen vandrar in norrifrån ett par tusen år senare Hård, elastisk och seg. Hjulaxlar, redskap Inte så kräsen vad gäller jordmån Lätt och porös ved. Lätt att klyva. Tålig mot röta. Stängselstolpar, båtar takspån Viktigt för lövtäckt. Yggdrasil var en ask. Mycket folktro knutet till asken. För lövtäckt och barkbröd. Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande. Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. Ganska krävande på jordmån. Vill gärna ha ljus men tål beskuggning tex i ekskog Näringsrika, väl dränerade, gärna steniga marker Skuggtålig. Varierande anspråk vad gäller jordmån. De flesta arter är dock ljusälskande Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Ibland är det omöjligt att skilja asp från Salixsläktet. Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd. Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000års ekar men de är sällan över 500 år. Bildar lätt långa raka sega spön som använts till korgar och tunnband Vanligt träd på lövängar Lätt och mjuk ved. Innerbarken eller bastet användes till korgar och rep Mjuk och lätt ved. Dåligt som bränsle och virke. Barken har använts till garvning. Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. 172 Arkeologicentrum AB Bilaga 18. Växtmakrofossilanalys Skepplanda 32 ANALYSRAPPORT Växtmakrofossilanalyser av jordprover från Skepplanda 32, Västra Götaland. Metod De tillsända proverna volymbestämdes genom att den lufttorkade jorden hälldes i en graderad bägare och en känd volym vatten tillsattes. Provvolymen utgjorde alltså jordpartiklar minus luftvolymen mellan partiklarna. Proverna preparerades därefter med en kombination av slamnings- och flotationsteknik. Ingen särskild flotationsapparatur utnyttjades. Proverna har dispergerats med 1-5%ig NaOH. Sikt med 0,25 mm:s maskvidd användes. Proverna lufttorkades efter preparering och studerades under mikroskop i 6,7-40 gångers förstoring. Sedvanlig bestämningslitteratur och fröreferenser har utnyttjats. Proverna innehöll rikliga mängder färska rötter samt enstaka färska frön, daggmaskkokonger och insekter. Dessa betraktades som recenta och noterades inte som fynd. Samtliga växtrester som redovisas var förkolnade. De preparerade proverna och fynd förvaras på Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi, men kan med kort varsel tillsändas uppdragsgivaren om så önskas. Fyra prover från en stenåldersboplats har preparerats och analyserats, vilka sammantaget representerar 5,2 liter jord. Lämningarna är preliminärt hänförda till mellanneolitikum och uppvisar fynd som associerar till gropkeramisk kultur. Fynden redovisas i separat tabell i slutet av rapporten. Resultat och diskussion A02. Tillsammans med 1,3 dl träkol återfanns ett litet fragment av ett hasselnötskal. A03. Två prover från denna härdrest har analyserats. Innehållet i dem var påfallande likartat. I båda proverna fanns relativt rikligt med hasselnötskal, i PM07 17 fragment, vilka sammantaget motsvarar ett komplett nötskal, i PM08 fanns sju fragment. Det fanns dessutom frön av björnbär i båda proverna. De svenska stenåldersfynden av björnbär inskränker sig till enstaka frön från den mesolitiska lokalen Balltorp (Larsson 1993). Jag är ganska säker på att det inte finns några svenska neolitiska fynd av björnbär, däremot föreligger en handfull danska (säkra eller osäkra) neolitiska fynd av björnbär (Regnell 1998). Björnbär, som finns i ett flertal närbesläktade och svårskilda varianter, växer i allmänhet i öppen/halvöppen mark som skogsbryn, hagmark och vägkanter – inte olikt de livsbetingelser som gynnar hasselbusken. Åkerbinda fanns representerat av nio frön i de båda proverna från A03. Idag återfinns åkerbinda, som namnet antyder, oftast i öppen kulturmark som trädgårdar, åkrar, avfallsplatser och vägkanter. Den är med andra ord starkt knuten till kulturlandskapet. Men, åkerbindan trivs även i kustmiljöer och särskilt på klippor. I de båda proverna fanns dessutom enstaka fynd av ask, viol, nyponros och snärjmåra. Ask växer i frisk jord, gärna vid stränder. Fyndet av viol kan representera endera av ett dussintal arter och kan inte ges någon ekologisk 173 Arkeologicentrum AB signifikans. Nyponros trivs i öppen, gärna torr mark och kan definitivt placeras i samma miljö som björnbärsbusken. Snärjmåra hör kulturlandskapet till och gynnas av frisk näringsrik jord. Men den återfinns även i strandsnår, både längs sötvatten och havsstränder. Slutligen fanns förkolnade mus- eller sorkfekalier i båda proverna. Sammantaget visar fynden från A03 på insamling av växter och på en delvis öppen vegetation nära strandlinjen. A06. I provet fanns i form av förkolnade växtrester endast cirka 0,3 dl träkol. Sammanfattning Det finns få makrofossilanalyser utförda från gropkeramiska fyndplatser. Alvastraboplatsen har möjligen en viss koppling till gropkeramisk kultur, men inte entydigt eftersom det finns starka förbindelser med trattbägarkulturen. Från Alvastra pålbyggnad har rikliga fynd av växtrester gjorts (Göransson 1995). De övriga gropkeramiska lokaler där makrofossilanalys har utförts som jag kan komma på är Jonstorp (Hjelmqvist 1955) och Nymölla (Wyszomirska 1988) i Skåne samt Fågelbacken i Västmanland (Engelmark opubl rap). I dessa fall är fyndmängderna små. Fynden från Skepplanda 32 innebär ett litet men värdefullt tillskott till kunskapen om mellanneolitikums ekonomi. Här belyses insamling i en kustnära miljö. Hasselnötterna är fullt utbildade under september, samtidigt som björnbären är mogna. Här föreligger alltså en ganska god säsongsindikation. Referenser Hjelmqvist, H. 1955. Die älteste Geschichte der Kulturpflanzen in Schweden. Opera Botanica 1:3. Stockholm. Göransson, H. 1995. Alvastra Pile Dwelling: Palaeoethnobotanical Studies. Theses and Papers in Archaeology. N.S. A 6. Lund. Larsson, E.-L. 1993. Balltorp – ny metodik och gamla frön. Fynd 1993/2:74-77. Regnell, M. 1998. Archaeobotanical finds from the Stone Age of the Nordic countries. A catalogue of plant remains from archaeological contexts. LUNDQUA Report vol 36. Wyszomirska, B. 1988. Ekonomisk stabilitet vid kusten. Acta Archaeologica Lundensia Ser in 8°, No 17. 2010-03-18 Mats Regnell 08-16 48 09 — 0705-43 45 86 — mats.regnell@geo.su.se 174 Arkeologicentrum AB Anl. nr. Anl.typ Provvol. (l) A02 A03 PM07 A03 PM08 A06 Grop/härd Härdrest Härdrest Härd 1,0 1,9 1,8 0,5 Åkerbinda (Fallopia convolvolus ) Hasselnötskal, ant fragm (Corylus avellana ) Björnbär (Rubus fruticosus ) Ask (Fraxinus excelsior ) Nyponros (Rosa sp.) Snärjmåra (Galium aparine ) Viol (Viola sp.) Skepplanda 32 makrofossilanalys Träkol 1 17 26 1 7 34 1 1 1 Övrigt ca 1,3 dl 9 ca 1,0 dl Rikl m pinn- o kvistved; 3 förk gnagarfekalier 9 ca 0,6 dl Rikl m pinn- o kvistved; 1 förk gnagarfekalier ca 0,3 dl 175 Arkeologicentrum AB 176 Arkeologicentrum AB Bilaga 19. 14C-analyser Skepplanda 32 Poznań, 07-05-2010 Report on C-14 dating in the Poznań Radiocarbon Laboratory Customer: Britta Wennstedt Edvinger Scandinavian Archaeology Center P.O. Box 1 83421- Brunflo Sweden Job no.: 4306/10 Sample name Lab. no. Age 14C Skepplanda 230 A02 Skepplanda 230 Skepplanda 32 F349:1 Skepplanda 32 A02 Skepplanda 32 PK07 A06 Skepplanda 32 F0298 Poz-35041 Poz-35042 Poz-35043 Poz-35044 Poz-35045 Poz-35046 2355 ± 30 BP 2450 ± 35 BP 4015 ± 35 BP 2025 ± 30 BP 2120 ± 30 BP 4100 ± 35 BP Comments: Results of calibration of 14C dates enclosed Head of the Laboratory Prof. dr hab. Tomasz Goslar 07-05-2010 Job no.: 4306/10 Page 1 from 1 177 Remark Arkeologicentrum AB Results of calibration of 14C dates – order 4306/10. Given are intervals of calendar age, where the true ages of the samples encompass with the probability of ca. 68% and ca. 95%. The calibration was made with the OxCal software. INFORM : References - Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Skepplanda 32 F349:1 : 4015±35BP 68.2% probability 2575BC (68.2%) 2485BC 95.4% probability 2620BC (95.4%) 2460BC Skepplanda 32 A02 : 2025±30BP 68.2% probability 55BC (68.2%) 25AD 95.4% probability 160BC ( 1.5%) 130BC 120BC (93.9%) 60AD Skepplanda 32 PK07 A06 : 2120±30BP 68.2% probability 200BC (68.2%) 100BC 95.4% probability 350BC ( 4.7%) 320BC 210BC (90.7%) 40BC Skepplanda 32 F0298 : 4100±35BP 68.2% probability 2850BC (15.4%) 2810BC 2740BC ( 3.2%) 2720BC 2700BC (49.6%) 2570BC 95.4% probability 2870BC (21.7%) 2800BC 2780BC (71.3%) 2560BC 2520BC ( 2.4%) 2490BC 178 Arkeologicentrum AB Bilaga 20. Fotoförteckning ID AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O bildnr motiv riktning mot fotograf Datum Magnus Reuterdahl 2010-09-29 Magnus Reuterdahl Magnus Reuterdahl Magnus Reuterdahl Magnus Reuterdahl Magnus Reuterdahl Magnus Reuterdahl Magnus Reuterdahl Magnus Reuterdahl 2010-09-29 2010-09-29 SV NÖ Magnus Reuterdahl Magnus Reuterdahl Magnus Reuterdahl Magnus Reuterdahl Lisbet Bengtsson Lisbet Bengtsson 2009-06-28 2009-06-28 VNV N SV Lisbet Bengtsson Lisbet Bengtsson Lisbet Bengtsson 2009-06-28 2009-06-28 2009-06-29 NÖ Lisbet Bengtsson 2009-06-29 NNV Lisbet Bengtsson 2009-06-29 SSV SÖ Lisbet Bengtsson Lisbet Bengtsson 2009-06-30 2009-06-30 ÖSÖ Lisbet Bengtsson 2009-06-30 N 2009-07-01 0424 Fynd (F0349:1). Keramik, ornerad med dubbla rader av gropar, mynningsdel. Ca 7x5 cm. 0425 Fynd (F0036:1). Trindyxa, prickhuggen, bergart, ca 8,5x7 cm. 0426 Fynd (F0023:1). Spånpilspets typ B, förarbete, flinta, ca 7,5 cm 0427 Fynd (F0043:1). Pilspets med tväreggad spets, flinta, ca 2,5x1 cm. 0428 Fynd (F0015:1). Skifferspets, ca 5,5 cm 2010-09-29 2010-09-29 2010-09-29 AC2007-48-O 0429 Fynd (F0107:1). Ändskrapa, flinta, ca 7 cm. 0432 Fynd (F0219:1). Spånpilspets typ A, flinta, ca 10 cm 0439 Fynd (F0269:1). Spånpilspets typ A, flinta, ca 5 cm 0441 Fynd (F0275:1). Spånpilspets utan tånge, hjärtformad, flinta, senneolitisk, ca 3 cm 0442 Fynd (F0299:1).Ändskrapa, flinta, ca 8 cm 0455 Fynd (F0401:1). Spånpilspets med tånge typ C, flinta, ca 4,5 cm 0456 Fynd (F0402:1). Cylindrisk kärna, flinta, ca 13 cm. 0460 Fynd (F0321:1). Dubbelskrapa, flinta, ca 5 cm. 0940 SV delen av undersökningsområdet 0944 N delen av undersökningsområdet innan påbörjat arbete 0947 Översiktsbild Kattleberg 0949 Översiktsbild Kattleberg 0952 Utsikt mot Göta älv. Från den SV tomten, inom UO 0954 NV delen av undersökningsområdet, åkern, efter "skörd" 0958 Plöjning av den NV delen av undersökningsområdet, åkern 0959 Avbaning av S06 0961 Fyndsökning efter harvning, t.v. Magnus Reuterdahl, t.h. Leif Jonsson 0962 Anläggning? i S01, den blå pilen är riktad mot N 0966 Harvning omgång 3 AC2007-48-O 0968 A02, i S04, grophärd, innan snittning N Britta Wennstedt Edvinger Lisbet Bengtsson AC2007-48-O 0971 S09, i vilket fynd av tegel och asbest kom fram SÖ Lisbet Bengtsson 2009-07-02 AC2007-48-O 0972 S10 SÖ Lisbet Bengtsson 2009-07-02 AC2007-48-O AC2007-48-O 0974 S07 0975 S01 (t.v.) och S05 (t.h.) SÖ SV Lisbet Bengtsson Lisbet Bengtsson 2009-07-03 2009-07-03 AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O 179 2010-09-29 2010-09-29 2010-09-29 2010-09-29 2010-09-29 2010-09-29 2010-09-29 2009-07-01 Arkeologicentrum AB AC2007-48-O 1004 Länsstyrelsen på besök, vid A02, S06 NV Magnus Reuterdahl ? AC2007-48-O 1024 A07 i S29 Ö Magnus Reuterdahl 2009-07-14 AC2007-48-O AC2007-48-O 1030 A03 i S01 och S33 1040 S08 (t.v.) och S11 (t.h.) SÖ NÖ Lisbet Bengtsson Lisbet Bengtsson 2009-07-14 2009-07-07 AC2007-48-O 1041 Besöksinformation/utställning del 1 - Lisbet Bengtsson 2009-07-07 AC2007-48-O 1042 Besöksinformation/utställning del 2 - Lisbet Bengtsson 2009-07-07 AC2007-48-O 1043 A02 i S04 innan snittning NNÖ 2009-07-07 AC2007-48-O 1048 A02 i S04 innan snittning V AC2007-48-O 1051 Guidad tur, Maria HinnersonBerglund 1054 S06, med provgropar 1057 S13b, profilvägg, snedprofil vid djupschaktning, se ritning av profilväggen 1058 S13a+b, snedprofil vid djupschaktning, och schakt 13a 1059 A02 i S04, SV delen, Ö profilväggen, i förgrunden fyllningen 1075 A03, S01, sotfläck, bedöms vara från den gropkeramiska tiden N Magnus Reuterdahl Magnus Reuterdahl Lisbet Bengtsson ÖNÖ NNÖ Lisbet Bengtsson Lisbet Bengtsson 2009-07-07 2009-07-07 NNÖ Lisbet Bengtsson 2009-07-07 NÖ Magnus Reuterdahl Lisbet Bengtsson 2009-07-07 AC2007-48-O 1078 Kallkälla Skepplanda 247 SV 2009-07-09 AC2007-48-O AC2007-48-O 1079 Djupschaktning, S27 1080 Ristning i berghäll, sentida NNÖ V AC2007-48-O AC2007-48-O 1085 A13, S01 och S33 1089 A09 i S29 SSV VNV AC2007-48-O 1091 A10 i S29 N AC2007-48-O 1093 A06 i S28, halva anläggningen undersökt 1095 S29, Maria Hinnerson-Berglund & Magnus Reuterdahl VSV Magnus Reuterdahl Lisbet Bengtsson Magnus Reuterdahl Lisbet Bengtsson Magnus Reuterdahl Magnus Reuterdahl Leif Jonsson SÖ Leif Jonsson 2009-07-15 AC2007-48-O 1099 A10 i S29, halva anläggningen undersökt NNV Magnus Reuterdahl 2009-07-15 AC2007-48-O 1101 A13 i S33, halva anläggningen undersökt NNÖ Lisbet Bengtsson 2009-07-16 AC2007-48-O 1107 Översiktsbild N delen av SÖ delen av utredningsområdet, mestadels igenlagt 1111 A11, S29, halva anläggningen undersökt NNÖ Lisbet Bengtsson 2009-07-16 NV Magnus Reuterdahl 2009-07-16 AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O AC2007-48-O 180 ÖSÖ 2009-07-07 2009-07-07 2009-07-08 2009-07-09 2009-07-15 2009-07-15 2009-07-15 2009-07-15 2009-07-15 Arkeologicentrum AB Bilaga 21. Påsiktsbilder, Skepplanda 32 AC2007-48-O-0424 AC2007-48-O-0425 AC2007-48-O-0426 AC2007-48-O-0427 AC2007-48-O-0428 AC2007-48-O-0429 AC2007-48-O-0432 AC2007-48-O-0439 181 Arkeologicentrum AB 182 Arkeologicentrum AB AC2007-48-O-0441 AC2007-48-O-0442 AC2007-48-O-0455 AC2007-48-O-0456 AC2007-48-O-0460 AC2007-48-O-0940 AC2007-48-O-0944 AC2007-48-O-0947 183 Arkeologicentrum AB 184 Arkeologicentrum AB AC2007-48-O-0949 AC2007-48-O-0952 AC2007-48-O-0954 AC2007-48-O-0958 AC2007-48-O-0959 AC2007-48-O-0961 AC2007-48-O-0962 AC2007-48-O-0966 185 Arkeologicentrum AB 186 Arkeologicentrum AB AC2007-48-O-0968 AC2007-48-O-0971 AC2007-48-O-0972 AC2007-48-O-0974 AC2007-48-O-0975 AC2007-48-O-1004 AC2007-48-O-1024 AC2007-48-O-1030 187 Arkeologicentrum AB 188 Arkeologicentrum AB AC2007-48-O-1040 AC2007-48-O-1041 AC2007-48-O-1042 AC2007-48-O-1043 AC2007-48-O-1048 AC2007-48-O-1051 AC2007-48-O-1054 AC2007-48-O-1057 189 Arkeologicentrum AB 190 Arkeologicentrum AB AC2007-48-O-1058 AC2007-48-O-1059 AC2007-48-O-1075 AC2007-48-O-1078 AC2007-48-O-1079 AC2007-48-O-1080 AC2007-48-O-1085 AC2007-48-O-1089 191 Arkeologicentrum AB 192 Arkeologicentrum AB AC2007-48-O-1091 AC2007-48-O-1093 AC2007-48-O-1095 AC2007-48-O-1099 AC2007-48-O-1101 AC2007-48-O-1107 AC2007-48-O-1111 193 Arkeologicentrum AB Arkeologicentrum AB www.arkeologicentrum.se RAC2010:20
© Copyright 2025