1. No category

Forntiden på Kattleberg
Arkeologisk undersökning
Fornlämning Skepplanda 32 och 230
Skepplanda socken
Västergötland
Ale kommun
Västra Götalands län
Lisbet Bengtsson, Britta Wennstedt Edvinger & Magnus Reuterdahl
Arkeologicentrum AB
Arkeologicentrum AB
Forntiden på Kattleberg
belyst genom arkeologisk undersökning
av två förhistoriska boplatser,
Skepplanda 32 och 230, Västergötland,
Ale kommun, Västra Götalands län
Lisbet Bengtsson, Britta Wennstedt Edvinger & Magnus Reuterdahl
2010
Rapport från Arkeologicentrum 2010:20
Arkeologicentrum AB
Länsstyrelsens dnr: 431-28345-2006
Arkeologicentrums projektnr: P2007:48 O Hede-Älvängen
Län: Västra Götalands län
Landskap: Västergötland
Kommun: Ale kommun
Socken: Skepplanda
Fastigheter: Båstorp 6:7 (Skepplanda 230), Hamnen 1:1, Kattleberg 16:1, 17:1, Kattleberg 18:1
(Skepplanda 32)
Ek. kartblad: 7B 6g Älvängen
RAÄ-nr: Skepplanda 32, Skepplanda 230, Skepplanda 245, Skepplanda 246, Skepplanda 247
Rapport från Arkeologicentrum 2010:20
www.arkeologicentrum.se
Forntiden på Kattleberg belyst genom arkeologisk undersökning av två förhistoriska
boplatser, Skepplanda 32 och 230, Västergötland, Ale kommun, Västra Götalands län
Lisbet Bengtsson, Britta Wennstedt Edvinger & Magnus Reuterdahl
© år 2010, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, Trafikverket Region Väst,
Göteborg, och länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborg.
Kartutsnitt ur allmänna kartor © Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2009_00927.
Omslagsbild: Vy mot Kattleberg 2009-06-28. Foto Britta Wennstedt Edvinger, AC200748-O-0947. Utvalda fynd. Foto Magnus Reuterdahl, AC2007-48-O-0432, AC2007-48-O0439, AC2007-48-O-0455.
ISSN 1654-7896
Arkeologicentrum AB
Innehåll
Sammanfattning ...............................................................................................................vi
Bakgrund...............................................................................................................................1
Områdesbeskrivning ........................................................................................................2
Den forntida inramningen .......................................................................................... 10
Skepplanda 230 ............................................................................................................ 12
Sammanfattning ............................................................................................................. 12
Antikvarisk bakgrund .................................................................................................... 12
Metoder och genomförande...................................................................................... 13
Resultat ............................................................................................................................... 17
Tillfälliga besökare på Skepplanda 230.................................................................. 20
Måluppfyllelse.................................................................................................................. 25
Skepplanda 32 ............................................................................................................... 26
Sammanfattning ............................................................................................................. 26
Uppdragets bakgrund .................................................................................................. 26
Metoder och genomförande...................................................................................... 29
Resultat ............................................................................................................................... 38
Boplatsen Skepplanda 32 i ett sammanhang ...................................................... 48
Måluppfyllelse.................................................................................................................. 63
Referenser.......................................................................................................................... 65
Bilagor
Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter ................................................. 69
Skepplanda 230
Bilaga 2. Meterrutor, Skepplanda 230..................................................................... 73
Bilaga 3. Anläggningsbeskrivningar, Skepplanda 230 ..................................... 77
Bilaga 4. Fyndlista, Skepplanda 230......................................................................... 79
Bilaga 5. Vedartsanalys, Skepplanda 230............................................................... 83
Bilaga 6. Makrofossilanalys, Skepplanda 230 ....................................................... 85
Bilaga 7. 14C-analys, Skepplanda 230....................................................................... 87
Bilaga 8. Fotolista, Skepplanda 230 ......................................................................... 89
Bilaga 9. Påsiktsbilder, Skepplanda 230 ................................................................. 91
Bilaga 10. Meterrutor, Skepplanda 32..................................................................... 99
Bilaga 11. Resultat av plöjning, harvning och fyndinsamling i åkermark,
Skepplanda 32
Bilaga 12. Schaktbeskrivningar, Skepplanda 32................................................107
Bilaga 13. Anläggningsbeskrivningar, Skepplanda 32 ..................................113
Bilaga 14. Ritningar, Skepplanda 32 ......................................................................119
Bilaga 15. Fyndlista, Skepplanda 32.......................................................................123
Bilaga 16. Keramiken från Skepplanda 32 ...........................................................167
Bilaga 17. Vedartsanalys, Skepplanda 32.............................................................171
Bilaga 18. Makrofossilanalys, Skepplanda 32 .....................................................173
Bilaga 19. 14C-analys, Skepplanda 32.....................................................................177
Bilaga 20. Fotolista, Skepplanda 32 .......................................................................179
Bilaga 21. Påsiktsbilder, Skepplanda 32 ...............................................................181
Arkeologicentrum AB
Sammanfattning
Under sommaren 2009 undersökte Arkeologicentrum AB två förhistoriska boplatser i Göta älvdal, Skepplanda 32 och Skepplanda 230. Boplatserna ligger på
Kattleberg i Skepplanda socken, strax norr om Älvängen. Undersökningarna
föranleddes av den planerade Norge-/Vänerbanan och dåvarande Banverket stod
som beställare.
Skepplanda 230 utgörs av liten aktivitetsplats med ett smärre antal fynd från
såväl mesolitikum, neolitikum och äldre järnålder i form av flintfynd och två
grophärdar eller kokgropar, 14C-daterade till äldre järnålder. Dateringarna av de två
grophärdarna visar på återkommande aktivitet under äldre järnålder. De kan inte
kopplas till någon specifik verksamhet. Ett par kärnfragment har tolkats som delar
av cylindriska kärnor av flinta och indikerar gropkeramisk tradition. Svallade
flintfynd i kombination med strandlinjeförskjutningen indikerar att vissa av fynden
härrör från mesolitikum. Platsen tolkas som att den nyttjats vid enstaka tillfällen
under både sten- och järnåldern, eventuellt som en tillfällig tillverkningsplats eller i
samband med jakt, alternativt – främst avseende den senare arkeologiska perioden
– vid odling eller betesdrift.
Undersökningen av boplatsen Skepplanda 32 vid södra tunnelspåslaget
resulterade bl.a. i att boplatsen kunde separeras i en del utan anläggningar, huvudsakligen bestående av övrig flinta, och en sydöstlig del, dominerad av ett gropkeramiskt fyndmaterial med inslag av boplatsmaterial och anläggningar från äldre
järnålder. Det sydöstra, fyndrika området har erhållit ett nytt fornlämningsnummer,
Skepplanda 245.
Det är osäkert när platsen för södra tunnelpåslaget började nyttjas men fynden
visar att det kan ha varit under längre eller flera kortare perioder under
mellanneolitikum (3200–2300 f.Kr.) och/eller under senneolitikum (2300–1800
f.Kr). För ca 5000 år sedan utgjordes området av ett strandläge mot Göta älvdal.
14
C-dateringar indikerar en relativt sen fas, ca 2870-2460 f.Kr (kal. 14C, 2 σ),
medan fynden indikerar en brukningstid under både den äldre och senare delen av
den gropkeramiska perioden. Makrofossilanalys av material från en härd från äldre
järnålder visar på förekomst av björnbär, nypon och hasselnötter. Från mellanneolitisk tid finns hasselnötter belagda. Majoriteten av fynden är slagen flinta,
varav ca 300 är ledartefakter (spetsar, skrapor, cylindriska kärnor) i främst
gropkeramisk redskapstradition. Vid sidan av flintan har också mindre mängder
keramik påträffats. Keramiken bedöms i huvudsak vara gropkeramisk med smärre
inslag av järnålderskeramik. Åtta anläggningar framkom inom Skepplanda
boplatsen. De flesta utgörs av grophärdar. Två grophärdar har 14C-daterats till äldre
järnålder, ca 350 f.Kr–60 e.Kr. (kal. 14C, 2 σ). Fynden visar på minst två nyttjandefaser, en under yngre stenålder och en under äldre järnålder. Äldre och mellanliggande perioder är sparsamt representerade. Platsen tolkas som en sommar-/höstboplats under yngre stenålder och tillfällig aktivitetsplats under sensommar och
höst under äldre järnålder.
Båda boplatserna är undersökta och borttagna.
Arkeologicentrum AB
Bakgrund
Med anledning av planerad dubbelspårutbyggnad mellan Hede och Älvängen i Göta älvdal berörs de fasta fornlämningarna Skepplanda 32 och 230,
två förhistoriska boplatser. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har år 2007
upphandlat arkeologiska undersökningar av järnvägssträckan Hede–Älvängen och av tre närbelägna delsträckor på väg E45, mellan Älvängen och
Alvhem, Torpa och Stenröset samt Alvhem och Kärra. Riksantikvarieämbetet UV Väst vann anbudsupphandlingarna på väg E45 och undersökte dessa
under år 2008. Arkeologicentrum vann anbudsupphandlingen gällande järnvägssträckan Hede–Älvängen och utförde undersökningarna under år 2009.
Undersökning av tre fornlämningar ingick i uppdraget. Utöver de aktuella
boplatserna Skepplanda 32 och 230 ingick även Skepplanda 217, en antagen
båtlänning som visade sig utgöra ett åkerdike. Undersökningen av Skepplanda 217 redovisas separat i PM (Wennstedt Edvinger 2010). I denna rapport redovisas undersökningarna av de två förhistoriska boplatserna. De tre
undersökningarna på sträckan Hede–Älvängen beställdes och bekostades av
dåvarande Banverket, Investeringsdivisionen.
Figur 1. Översiktskarta över de tre undersökta lokalerna Skepplanda 32, Skepplanda 217
och Skepplanda 230. Underlag: terrängkartan © Lantmäteriet, Gävle, 2009. Medgivande I
2009_00927. Skala 1:50 000.
1
Arkeologicentrum AB
Områdesbeskrivning
Göta älvdal
De två undersökningsområdena ligger i Göta älvdal, inom Skepplanda
socken, Västergötland, och Ale kommun, Västra Götalands län. Göta älv är
93 kilometer lång och sträcker sig från utloppet ur Vänern till Hisingen där
den delar sig i två delar, Nordre och Göta älv, som mynnar i havet. Älvdalen
täcker ett cirka 850 km2 stort område i en cirka 4 kilometer bred korridor utmed Göta älv. Göta älvs dalgång karaktäriseras av branta skogklädda sluttningar, särskilt mot väster, och öppna odlade fält. I den aktuella delen är
kraftiga sluttningar och branta bergsformationer karaktäristiska. Bergen når
ca 100 meter över dalbottnen.
I den södra delen av Göta älvdal domineras berggrunden av gamla
gnejser. De äldsta är 1 700 miljoner år gamla. Landskapet är av sprickdalskaraktär, där branta och kullriga berg sticker upp mellan havs- och skogslandskap. Dessa är s.k. krosszoner, försvagningar i jordskorpan, som under
senaste inlandsisen breddades och fördjupades (Holmström et al. 2004:9). I
samband med detta omdanades landskapet och när isen släppte sitt grepp för
ca 15 000 år sedan tömdes det på morän och leror. Under den senaste nedisningen kom landskapet att förändras genom istäckets tyngd och rörelse
och genom landhöjningen efter att isen smält. När isen släppte sitt grepp för
cirka 14 000 år sedan täckte havet stora delar av området (Påsse 2006:194)
och bidrog till att svalla och omlagra jordmassorna. På högplatåerna återstod
tunna och magra moränjordar, medan de gamla fjordarna fylldes med
postglacial lera. De tvära bergsbranterna utgör fornhavets kustlinje (Holmström et al. 2004:15).
Figur 2. Utsikt mot Göta älv och
SV från undersökningsområdet
vid Skepplanda 32. Foto: AC200748-O-0952.
2
Arkeologicentrum AB
Undersökningsområdets topografi
Boplatserna Skepplanda 32 och 230 ligger på Kattleberg i Skepplanda
socken. Göta älv bildar här gräns mellan landskapen Bohuslän och Västergötland, och Kattleberg återfinns på älvdalens östra sida.
I dag utgörs Göta älvs östra sida av en smal remsa jordbruksmark med
spridd och gles bebyggelse innan de branta sluttningarna tar vid. Mitt i det
öppna, flacka ängs- och odlingslandskapet mellan Älvängen och Kattleberg
glider Grönån fram. Kattleberg är ett påtagligt landmärke i älvdalen (figur
3).
Naturmiljön i det aktuella området präglas av landskapet i Göta älvs och
Grönåns dalgångar. Den flacka, uppodlade dalbottnen bryts av uppstickande
berg av samma slag som Kattleberg. Göta älvs dalgång är av riksintresse för
naturvården, NRO 14122 Göta och Nordre älvs dalgångar. Vidare är det
bedömt som ett värdefullt odlingslandskap och ett riksintresse för friluftslivet (Seipel 2007). Området bedöms rymma kulturmiljövärden av mycket
högt värde, klass 2 i en skala på 1–3 (Länsstyrelsen Västra Götalands län,
2005, Länsstyrelsen Älvsborgs län 1994, Olovsson 2007:68).
Tabell 1. Kronologiska perioder som används i denna rapport.
Historisk tid
Historisk tid
Yngre järnålder
Järnålder
Äldre järnålder
Bronsålder
Stenålder
Bronsålder
Yngre stenålder
Äldre stenålder
Nyare tid
1500 – i dag
Medeltid
1100 – 1500 e. Kr.
Vikingatid
800 – 1100 e. Kr.
Vendeltid
600 – 800 e. Kr.
Folkvandringstid
400 – 600 e. Kr.
Romersk järnålder
1 – 400 e. Kr.
Förromersk järnålder
500 – 1 f. Kr.
Yngre bronsålder
1100 – 500 f. Kr
Äldre bronsålder
1800 – 1100 f. Kr.
Senneolitisk tid
2300 – 1800 f. Kr.
Mellanneolitisk tid
3300 – 2300 f. Kr.
Tidigneolitisk tid
4000 – 3300 f. Kr.
Mesolitisk tid
– 4000 f. Kr.
Kattleberg är till övervägande delen skogbeväxt, främst med barrskog
men blandskog förekommer också. Enligt SGU:s jordartskarta (7B Göteborg NO, serie Ae nr 40) utgörs marktäcket i den södra och sydvästra delen
av Kattleberget och Hamnberget av lera, berg och grus, där berggrunden i
huvudsak utgörs av medel- till grovkorning bandad gnejs (Svensson 2007:
60). En geoteknisk undersökning har genomförts vid södra tunnelspåslaget,
d.v.s. vid Skepplanda 32.
3
Arkeologicentrum AB
Figur 3. Flack sedimentmark omger Kattleberg. Vy mot N. Foto: AC2007-48-O-0949.
Figur 4. Skepplanda 32. En del av undersökningsområdet ligger i åkermark, här under
plöjning och harvning. Foto: AC2007-48-O-0966.
4
Arkeologicentrum AB
Figur 5. Skepplanda 230. Undersökningsområdet under röjning av avverkningsavfall.
Översikt mot Ö. Foto: AC2007-48-O-0819.
Figur 6. Skepplanda 230. Översikt mot VSV och boplatsen i fonden t.v. om bildens mitt.
Foto: AC2007-48-O-0838.
5
Arkeologicentrum AB
Området vid Kattleberg karaktäriseras av ett antal mindre dalgångar i
undersökningskorridorens närhet. Källsprång och källor med fria vattenytor
förekommer på flera platser i området (Seipel 2007:60), även i omedelbar
anslutning till Skepplanda 32.
Undersökningsområdet kring Skepplanda 32 ligger på den södra änden
av Kattleberg. Här karaktäriseras landskapet av en brant klippvägg och ett
något mindre bergsområde mot älven, en flackare höjdplatå med små, både
ännu brukade och äldre, igenväxta åkrar, hällmarksavsnitt och vegetation
med ekdominerad blandskog i trädskiktet (figur 4). I anslutning till åkermarken finns en äldre småskalig bebyggelse, senast nyttjad som fritidshus. Bebyggelsen återfinns i skogskanten med en vidsträckt utsikt söderut över Göta älvs dalgång (Sjöstedt 2007:23).
Undersökningsområdet vid Skepplanda 230 ligger vid den norra delen
av Kattleberg. Här är kontrasten mellan det branta, vegetationsklädda berget
och de stora öppna odlingsfälten än tydligare. Bebyggelsen i närheten är i
form av gårdar och enstaka moderna villor som ligger utmed lokalvägen vid
foten av berget. Vid undersökningstillfället var området kalhugget och hällmark skymtade på flera ställen. Före avverkningen – som genomförts med
anledning av Banverkets planerande nyttjande av området – utgjorde undersökningsområdet en ogallrad granplantering. Nedanför sluttningen och i
anslutning till bebyggelsen växer främst björk och sälg (Sjöstedt 2007:23)
(figur 5).
Fornlämningsmiljö
Kattleberg omges i nästan alla väderstreck av kulturhistoriska lämningar,
både fasta fornlämningar, bevakningsobjekt och s.k. övriga kulturhistoriska
lämningar, vissa undersökta och borttagna, andra ännu kvarliggande (tabell
1, figur 7).
Bland de fasta fornlämningarna i den berörda, sydvästra delen av Kattleberg återfinns t.ex. en fornborg, flera boplatser, varav flera undersökts och
daterats, områden med fossil åkermark, hällristningar i form skålgropar, förhistoriska gravar (stensättningar och rösen) och en milstolpe.
Bevakningsobjekt föreligger i form av två fyndplatser, en osäker stensättning och en boplats.
Övriga kulturhistoriska lämningar finns i form av två fyndplatser, minnesmärken från nyare tid, ett röse, en härd, en torplämning och en byggnad.
6
Arkeologicentrum AB
Tabell 1. Kulturhistoriska lämningar i undersökningsområdenas närhet i Skepplanda
socken före de aktuella arkeologiska undersökningarna (FMIS 2009-07-01). Fetstil=
berörda lämningar på sträckan Hede–Älvängen.
Raä -nummer
Lämningstyp
Antikvarisk bedömning
Skepplanda 1:1
Röse
Fast fornlämning
Skepplanda 2:1
Röse
Övrig kulturhistorisk lämning
Skepplanda 3:1
Röse
Fast fornlämning
Skepplanda 16:1
Boplats (Stenålder?)
Bevakningsobjekt
Skepplanda 17:1
Fornborg
Fast fornlämning
Skepplanda 32:1
Boplats (stenålder)
Fast fornlämning
Skepplanda 33:1
Fyndplats (boplats)
Övrig kulturhistorisk lämning
Skepplanda 33:2
Fyndplats (boplats)
Övrig kulturhistorisk lämning
Skepplanda 70:1
Grav- och boplatsområde (bronsålder)
Undersökt och borttagen
Skepplanda 116:1
Vägmärke (milstolpe)
Fast fornlämning
Skepplanda 117:1
Byggnad, annan
Övrig kulturhistorisk lämning
Skepplanda 123:1
Hällristning (skålgropar)
Fast fornlämning
Skepplanda 124:1
Boplats (stenålder)
Fast fornlämning
Skepplanda 125:1
Minnesmärke
Övrig kulturhistorisk lämning
Skepplanda 126:1
Fyndplats (slagen flinta)
Övrig kulturhistorisk lämning
Skepplanda 133:1
Stensättning
Fast fornlämning
Skepplanda 134:1
Hällristning (skålgropar)
Fast fornlämning
Skepplanda 135:1
Fyndplats
Bevakningsobjekt
Skepplanda 136:1
Boplats (stenålder?)
Fast fornlämning
Skepplanda 182:1
Fyndplats
Bevakningsobjekt
Skepplanda 183:1
Område med fossil åkermark
Förstörd
Skepplanda 184:1
Fyndplats
Övrig kulturhistorisk lämning
Skepplanda 217
Båtlänning
Fast fornlämning
Skepplanda 219
Boplats (stenålder)
Fast fornlämning
Skepplanda 220
Hällristning (skålgropar)
Fast fornlämning
Skepplanda 223
Boplats (stenålder)
Undersökt och borttagen
Skepplanda 225
Boplats (brons-äldre järnålder)
Fast fornlämning
Skepplanda 226
Fyndplats, boplats (järnålder)
Undersökt och borttagen
Skepplanda 227
Boplats (stenålder)
Fast fornlämning
Skepplanda 228
Boplats
Förstörd
Skepplanda 229
Fyndplats
Övrig kulturhistorisk lämning
Skepplanda 230
Boplats (stenålder)
Fast fornlämning
Skepplanda 231
Kolningsanläggning (kolningsgrop)
Övrig kulturhistorisk lämning
Skepplanda 232
Boplats
Fast fornlämning
Skepplanda 233
Härd
Övrig kulturhistorisk lämning
Skepplanda 234
Lägenhetsbebyggelse (torplämning)
Övrig kulturhistorisk lämning
Skepplanda 237
Stensättning
Bevakningsobjekt
7
Arkeologicentrum AB
Figur 7. Översiktskarta med registrerade kulturhistoriska lämningar på Kattleberg före
undersökning av Skepplanda 32 och 230. Alla lämningar är inom Skepplanda socken. Jfr
tabell 1. Underlag: terrängkartan © Lantmäteriet, Gävle, 2009. Medgivande I 2009_
00927. Skala 1:20 000.
Tidigare undersökningar
Fornminnesinventering och särskilda utredningar
Den så kallade Göteborgsinventeringen, som på riksantikvarie Hans Hildebrands initiativ genomfördes under perioden 1915–1929 var den första mer
omfattande antikvariska insats som berörde Skepplanda socken. Då registrerades här bl.a. fyndplatser med förhistoriskt boplatsmaterial, med dagens
antikvariska terminologi alltså förhistoriska boplatser.
År 1962 skedde RAÄ:s förstagångsinventering i Skepplanda socken.
Fornminnesinventeringen var nu knuten till utgivningen av den ekonomiska
kartan och bekostades, till skillnad från Göteborgsinventeringen som finansierats av regionala intressenter, med statliga medel. Vid förstagångsinventeringen överfördes Göteborgsinventeringens resultat till det dåvarande
fornminnesregistret, och Skepplanda 32 blev beteckning på den ena av de
här aktuella boplatserna. Fyndmaterialet skall enligt Göteborgsinventeringen
8
Arkeologicentrum AB
ha utgjorts av ett fragment av slipad flintyxa, en hjärtformig pilspets, en trekantig pilspets, två spånpilspetsar, tre knivar (rundryggade), sju spånskrapor, sex skärvskrapor, en skivskrapa samt ett flertal skärvor och spån.
RAÄ genomförde år 1982 en revideringsinventering i socknen. Inga nyfynd gjordes vid det tillfället på Kattleberg, men väl i andra delar av socknen.
Först i samband med särskild arkeologisk utredning inför Norge-/Vänerbanan kom boplatsen Skepplanda 230 att registreras, liksom även Skepplanda 217, det tredje slutundersökningsobjektet på sträckan Hede–Älvängen.
Utredningen rapporterades år 2005 (Munkenberg 2005).
Förundersökningar på Kattleberg och väster om väg 45
Flera fornlämningar i närområdet till de aktuella undersökningsområdena
har förundersökts. Utöver de aktuella Skepplanda 32 och 230 även fornlämningarna Skepplanda 126, Skepplanda 183, Skepplanda 217, Skepplanda
225, Skepplanda 227 och Skepplanda 228.
Skepplanda 126:1 är en fyndplats där man hittat slagen flinta. Området
är förundersökt utan vidare fynd (Hellgren 2004). Skepplanda 183:1, område med fossil åkermark bestående av ryggade åkrar, bedömdes i samband
med förundersökning 2006 vara förstörd (Munkenberg & Rudh 2007).
Skepplanda 225 är en boplats som förundersöktes 2007. Boplatslämningar konstaterades i form av gropar, en härd och stolphål, daterade till
perioden bronsålder–äldre järnålder (Nordqvist 2007).
Skepplanda 227 är en boplats funnen vid förundersökning år 2006. Den
har daterats till stenålder genom fynd av en lång, tandad spånpilspets, Beckers typ B (FMIS).
Skepplanda 228 är en boplats som vid förundersökning år 2006 konstaterades vara förstörd, antingen till följd av täktverksamhet eller på grund av en
anlagd crossbana. Ingen säker datering föreligger (Munkenberg & Rudh
2007).
Undersökningar på Kattleberg och väster om väg 45
Skepplanda 70 är ett grav- och boplatsområde undersökt och borttaget i
samband med förundersökning och indikerad av boplatsfynd från bronsålder
samt en eventuell grav (Nordqvist 2007).
Skepplanda 223 är en boplats, undersökt och borttagen i samband med
ombyggnad av väg 45, daterad till mesolitikum (Munkeberg & Rudh 2007).
Skepplanda 226 utgör boplatsrester undersökta och borttagna i samband
med förundersökning år 2007 (Nordqvist 2007) och undersökning år 2008
(FMIS 2010-10-01). Fynden utgörs av bearbetat trä, träföremål, trädetaljer
till båtar, huggspån och spår av en gårdsmiljö. Flera 14C-dateringar har
genomförts och resultaten pekar på perioden yngre romersk järnålder–äldre
folkvandringstid. Platsen tolkas som ett utkastlager från en verkstadsplats
samt en eventuell offerplats (FMIS 2010-10-04).
9
Arkeologicentrum AB
Den forntida inramningen
Figur 7. Göta älv och Grönån vid Kattleberg ca 3000 f.Kr. Skepplanda 32 och 230
markerade. Skala 1:50 000.
De äldsta spåren av mänsklig aktivitet i området är ca 11 000 år gamla
och visar på en jägar-samlarekonomi i ett arktiskt kustklimat. För omkring
10 000 år sedan var Göta älvdal en smal havsvik som nådde ungefär till
dagens Trollhättan. I dess mynning var en skyddad skärgård med flera stora
skyddade öar (Påsse 2006:198) på vilka vi i dag finner spår av de första
bosättningarna. Pollenanalyser visar att platåerna med de magra moränjordarna brukades av de första jordbrukarna för ca 5500 år sedan (Franzén
& Lindholm 2000:21). De bördiga lermarkerna i dalgångarna togs i anspråk
10
Arkeologicentrum AB
långt senare, när järnplogen började användas (Holmström & Widmark
2004:9).
Sprickdalar som Göta älvdal har utgjort viktiga kommunikationsleder. I
dessa skapades den betydelsefulla kontakten mellan kust och inland, som
sedan äldsta stenålder präglat bosättningsmönster och landskapsutnyttjandet
(Holmström & Widmark 2004:15). Bebyggelsen i områden som ligger under högsta kustlinjen är i regel lokaliserad till impediment såsom moränbackar och låga bergknallar ovanför den odlingsbara jorden (Holmström &
Widmark 2004:36).
De undersökta boplatslämningarna sträcker sig i tid från mesolitikum till
äldre järnålder, d.v.s. från ca 10 000 f.Kr.–550 e.Kr. Majoriteten av fynden
tillhör den gropkeramiska kulturen (3200 f.Kr.–2300 f.Kr). Gropkeramisk
kultur är ett samlingsbegrepp för en redskapsuppsättning som under yngre
stenålder utmärker en marin jägar-samlarekonomi. I den här rapporten begränsas begreppet gropkeramisk tradition till att omfatta liknande uppsättningar av redskap (ledartefakter) och andra föremål som står att finna på ett
antal boplatser från mellanneolitisk tid på västkusten. Bland de typiska redskapen finner vi spånpilspetsar med tånge (Beckers typ A–C) och spånskrapor av flinta, cylindriska flintkärnor och keramikkärl dekorerade med
gropar.
Figur 8. Gropkeramiska lokaler i Bohusläns och Västra
Götalands kustområde i urval. 1 Auve, 2 Änneröd, 3
Dafter, 4 Rörvik, 5 Lyse, 6
Stora Önnered och Hasslingehult, 7 Gröninge, 8
Onsala, 9 Olas, 10 Skepplanda 32 och 230. Karta
efter Strinnholm (2001:7).
11
Arkeologicentrum AB
Skepplanda 230
Sammanfattning
Vid undersökningen av boplatsen Skepplanda 230 framkom två anläggningar och
förhållandevis få fynd. De äldsta fynden utgörs av svallad flinta. Svallning i kombination
med höjden över havet, ca 50 meter, gör att några av fynden kan dateras till mesolitikum.
Fynden från neolitisk tid bestod av bearbetad flinta och kvarts, i form av flintartefakter,
kärnor, spån och avslag. Kärnfragment från cylindriska kärnor visar att dessa torde tillhöra
den gropkeramiska traditionen (3200–2300 f.Kr.). De gropkeramiska fynden kan vara
samtida med en del av fynden från den närbelägna boplatsen Skepplanda 32, och därmed
kan det finnas en koppling mellan de två platserna.
14
C-dateringar av anläggningarna på Skepplanda 230 visar att platsen också nyttjats
under äldre järnålder, då två grophärdar anlagts. Deras storlek i kombination med
analysresultaten visar att de sannolikt nyttjats vid flera tillfällen. Vidare visar analyserna
från samma anläggningar att det vid den tiden växte lövskog med ek, hassel, lind, lönn och
rönn eller oxel på eller i närheten av boplatsen, och att dessa vedarter valts som bränsle.
Sammantaget ger fynden en bild av en plats som nyttjats för tillfälliga stopp, troligen
vid olika tillfällen under stenåldern och under flera tillfällen under äldre järnålder.
Antikvarisk bakgrund
Skepplanda 230 registrerades som förhistorisk boplats i samband med en
arkeologisk utredning år 2006. Fynd av flintspån pekade mot en datering till
neolitisk tid, d.v.s. perioden 4000–1800 f.Kr. En arkeologisk förundersökning samma år tydde på samma datering, även om den gav få fynd: nio avslag, två spån och en övrig kärna, samtliga av flinta (Munkenberg & Rudh
2007:25).
Boplatsen låg i en sluttning på Kattlebergs östra sida. I sluttningen syns
ställvis hällmark. En del av sluttningen hade enligt äldre kartor bestått av
åkermark men har i modern tid använts för granplantering. Sluttningen vette
åt öster ned mot en gip i berget, där det var åkermark. Gipen vette i sin tur åt
ostnordost, ned mot ett biflöde till Grönån. Grönån rinner ut i Göta älv söder
om Kattleberg. I trakten kring Kattleberg, Grönån och dess utlopp i Göta älv
är flera stenåldersboplatser kända men också lämningar från senare skeden,
såsom hällristningar i form av skålgropar och stensättningar (figur 2).
Det finns gott om kulturhistoriska lämningar på denna del av Kattleberg.
200 respektive 400 m nordnordöst om Skepplanda 230 finns fyndplatser där
man funnit slagen flinta, Skepplanda 184:1 och Skepplanda 182:1, i liknande lägen. 450 m sydväst om Skepplanda 230 finns en registrerad kolningsgrop, Skepplanda 231. Möjligen visar detta på aktiviteter som kan ha pågått
i området under järnåldern.
12
Arkeologicentrum AB
Metoder och genomförande
Genomförande
Fältarbetet genomfördes under perioden 2009-05-18 till 2009-05-22. Vädret
var ostadigt under den aktuella veckan och avslutades med spöregn sista
fältarbetsdagen.
Undersökt yta
Lämningen hade i samband med förundersökningen avgränsats till en 35×20
meter stor yta (700 m2). Undersökningsområdet hade en naturlig avgränsning mot hällmark i sydväst och på en avsats mot fuktigare mark i sydöst. I
den första etappen avbaning avlägsnades växttäcket och det underliggande
mårlagret över hela undersökningsområdet. Därefter grävdes 14 meterrutor i
10 cm-stick. Anläggningsundersökning av två anläggningar skedde i samma
rensningsnivå som rutgrävningen. Slutligen avbanades en del av undersökningsområdet en andra gång, ned till botten av B-horisonten (figur 10).
Figur 8. Avbaning av växttäcket inom boplatsen Skepplanda 230 gjordes med minigrävare. Foto: AC2007-48-O-0827.
Metoder
Slutundersökningen genomfördes med en kombination av metoder, dels
genom avbaning med maskin, dels genom skiktvis rutgrävning för hand,
dels genom anläggningsundersökning. Inledningsvis utsattes undersökningsområdet med stakkäppar. Därefter avbanades växttäcket och mårlagret men
13
Arkeologicentrum AB
inga underliggande jordlager eftersom förundersökningsresultaten visat att
fynd förekom även ytligt. Stubbrytning bedömdes medföra omfattande skador på den lilla undersökningsytan. Brytning minimerades därför inledningsvis men kunde inte helt undvikas. Efterhand som undersökningen
fortskred avlägsnades flertalet stubbar. För att säkra eventuella spår i form
av anläggningar eller fynd inom rotsystemen granskades undersidan av varje
uppvänd stubbe före avlägsnande.
Figur 9. Nordvästra delen av undersökningsområdet vid Skepplanda 230. Körskador, ris,
stubbar och rotvältor försvårade undersökningen. Foto: AC2007-48-O-0811.
I samband med avbaningen gick det ganska lätt att urskilja ett par av
förundersökningsschakten. Andra sökschakt var mer diffusa. Förundersökningsrapporten redovisade schaktens belägenhet med en mittpunkt per
schakt, inmätt med gps. Därutöver hade schaktens längd, bredd och ungefärliga riktning noterats. För att undvika att förlägga meterrutor i förunder-
14
Arkeologicentrum AB
sökningsschakten och för att kunna åskådliggöra förundersökningsschakten
på en schaktplan markerades de med stakkäppar och mättes in. I planen
nedan bör man räkna med en felmarginal på upp till en meter när det gäller
sökschaktens placering och riktning (figur 10).
Efter avbaningen utsattes ett koordinanät i referenssystemet RT90 2,5
gon V över undersökningsområdet. Utifrån detta utvaldes meterrutor för
handgrävning. Meterrutorna handgrävdes med skärslev och jorden torrsållades (4 mm sållnät). Meterrutorna lades i ett första skede ut i två rader
(N-S) med jämna mellanrum. Detta var för att kunna göra en preliminär bedömning av markförhållandena och av fyndspridningen över boplatsen.
Meterrutorna var nästan helt fyndtomma. Därför ändrades strategin och de
övriga meterrutorna fördelades enligt flera olika kriterier: vissa rutor placerades i närheten av områden där man gjort fynd under förundersökningen,
andra för att i största möjliga grad täcka in hela ytan och ytterligare andra i
samband med markförändringar som mörka fläckar o.d.
Meterrutorna handgrävdes och jorden sållades genom ett nät med 4
mm:s maskvidd. Dokumentation skedde i rutprotokoll.
Fynd mättes in på fyndplatsen. Fynd på närmare avstånd än 0,25 meter
har förts till samma fyndnummer. Fynd i meterrutor har erhållit gemensamt
fyndnummer för respektive meterruta.
En andra avbaning kunde genomföras över en liten, stubbfattig del av
ytan i öst. För att verifiera eller justera avgränsningen av lämningen granskades fyndspridningen inom den avbanade ytan liksom mark- och terrängförhållandena inom och närmast intill den avbanade ytan. Arbetet försvårades dock av den stora mängden rötter, stubbar och viss mån av
mängden ris.
Dokumentation
Inmätning har skett med totalstation och rover R8 (nätverks-RTK).
Topografi, anläggningar, undersökningsenheter (undersökningsområde,
meterrutor, förundersökningens sökschakt etc.) och fynd har mätts in. En av
anläggningarna (A01) har handritats i sektion. Den andra anläggningen
(A02) hade så omfattande skador av någon meningsfull profil inte kunde
framrensas för dokumentation. Miljöer och anläggningar har fotograferats
digitalt. Under hela undersökningen fördes löpande anteckningar och
skriftlig dokumentation av arbetet. Undersökta meterrutor har beskrivits i
rutprotokoll.
Tillvarataget material
Sammanlagt 104 fynd fördelade på 40 fyndnummer har tagits tillvara (F003
vakant). Samtliga fynd utom fyra (kvarts) är av flinta (100 stycken).
Jordprover för makrofossilanalys samt kolprov för vedartsanalys och datering togs tillvara i grophärdarna A01 och A02. Totalt har sex prover från
Skepplanda 230 tagits tillvara och analyserats enligt tabell 2.
15
Arkeologicentrum AB
Figur 10. Schakt- och anläggningsplan. Skepplanda 230. Schakten från förundersökningen är återgivna med ungefärlig placering och riktning. Ytor V respektive Ö om
undersökningsområdets mitt består av hällmark. Skala 1:300.
Tabell 2. Tillvaratagna prover och utförda analyser. Skepplanda 230.
Kontext
Vedart
Växtmakrofossil
14
A01 Grophärd
1 prov
1 prov
1 prov
A02 Grophärd
(kokgrop)
1 prov
1 prov
1 prov
16
C
Arkeologicentrum AB
Särskilda omständigheter
Undersökningsområdet som under förundersökningen hade utgjort ogallrad
granplantering hade avverkats före undersökningens start. På flera ställen
fanns körskador efter skogsmaskiner. I undersökningsområdet fanns också
två stora rotvältor som hade skadat lämningen. Den granplantering som
tidigare funnits på lämningen försvårade arbetet genom ett stort antal granstubbar och -rötter. Skotning av timmer pågick runt undersökningsområdet
under hela utgrävningen. Arbetet försvårades av att området nyligen avverkats och att undersökningsområdet ställvis var täckt av mycket ris. Först
på eftermiddagen dag 2 kunde undersökningen påbörjas. Tiden dessförinnan
användes för röjning av avverkningsavfall.
Resultat
Undersökningen resulterade i två skadade anläggningar, A01 och A02, samt
104 fynd. Anläggningarna utgörs av grophärdar. Här används RAÄ:s
terminologi, där grophärd står för en eldstad med ansenligt djup och
skålformad botten. Grophärdarna är beskrivna i bilaga 3. Fynden består
huvudsakligen av splitter, avslag och övrig flinta, men det finns också en
osäker mikrospånkärna, två cylindriska kärnor, en kniv och en borr (bilaga
4). Av kvartsfynden kan nämnas en mycket liten kärna (figur 12).
Ur vardera anläggningen insamlades två jordprover och två träkolsprover. Analyserna visar att träkolsproverna omfattade flera olika vedarter,
ek, hassel och lind (A01) respektive ek, hassel, lind, lönn och rönn/oxel
(A02) (tabell 3, bilaga 5). Hassel utvaldes för datering och 14C-analysen
kunde avslöja att grophärdarna härrör från perioden yngre bronsålder–äldre
järnålder (tabell 4). Makrofossilanalysen kunde inte påvisa något arkeobotaniskt material över huvud taget (bilaga 6).
Tabell 3. Resultat av vedartsanalys.
Anl.
A01
Anläggningstyp
Grophärd
A02
Grophärd/kokgrop
Trädslag
18 bitar ek
3 bitar hassel
12 bitar lind
6 bitar ek
12 bitar hassel
34 bitar lind
6 bitar lönn
2 bitar rönn/oxel
17
Utplockat
för 14C-dat.
Hassel 33 mg
Hassel 27 mg
Arkeologicentrum AB
Figur 11. Fyndplan. Skepplanda 230. Kartskala 1:100, här förminskad till 80 %.
18
Arkeologicentrum AB
Figur 12. Kärna av kvarts (F005), ca 1 cm diam. Foto: AC2007-48-O-0462.
Tabell 4. Resultat av 14C-analys. Jfr bilaga 7.
Prov
Lab-nr
14
A01
Poz-35042
2450 +/-35
A02
Poz-35041
2355 +/-30
C-år BP
Kalibrerad
ålder f.Kr., 2 σ
760BC (23.8%) 680BC
670BC (71.6%) 400BC
520BC (95.4%) 380BC
19
Datering
760–400 f.Kr.
520–380 f.Kr.
Arkeologicentrum AB
Tillfälliga besökare på Skepplanda 230
Med tanke på de få fynden från förundersökningen och det sparsamma fyndmaterialet från den särskilda undersökningen är förutsättningarna inte särskilt goda för att sätta lokalen i ett sammanhang. Det som följer här är i alla
fall en ansats i den riktningen.
Fynden från undersökningen fastställer att lämningen Skepplanda 230
användes tillfälligt under stenålder och under järnålder. Boplatsbegreppet
har diskuterats i flera sammanhang. Att en lokal registrerats som boplats
innebär inte nödvändigtvis att den använts för någon stadigvarande bosättning. Skepplanda 230 torde i stället snarare ha varit platsen för ytterst tillfälliga besök under både stenålder och järnålder, kanske återkommande vid
flera tillfällen.
Nyttjande under stenålder
Mesolitikum
Undersökningsområdet ligger på ca 50 meter över havet och fynd registrerades på 50–52 meter över havet. Trots den snäva höjdramen har lokalen
använts under mer än ett skede. Från mesolitisk tid är de svallade
flintfynden. Om vi ser till strandlinjeförskjutningen, så låg terrängavsnittet
51–52 m.ö.h. i svallzonen vid tiden omkring 10 800 före vår tid (kal. BP) i
området mellan Nordre älv och Stenungsund (Påsse 2006:figur 6). Detta är
någorlunda jämförbart med området kring Kattleberg och skulle motsvara
en datering på ca 8 850 f.Kr. Göta älv var då en fjord, och Grönåns dalgång
utgjorde en fjordarm på dess östra sida. Hela Kattleberg var vid den tiden en
ö, helt omsluten av fjordvatten. Skepplanda 230 kan ha utgjort en av ett
antal lämpliga men tillfälliga tilläggsplatser för besökare under deras färder
på fjorden (jfr Skepplanda 182:1 och 184:1). Gipen – som vid den tiden var
en vik – har varit väl skyddad från vindar från både söder, väster och norr.
Neolitikum
De osvallade flintfynden, och då särskilt de från ett lågt liggande parti i den
östsydöstra delen av undersökningsområdet, torde vara från neolitisk tid.
Spånen därifrån är mycket lika flera av spånen från den gropkeramiska
delen av den närbelägna boplatsen Skepplanda 32 och torde vara från mellanneolitisk tid, närmare bestämt från den gropkeramiska traditionen. Flertalet fynd från det lågt liggande partiet i den östra delen av Skepplanda 230
har en sådan karaktär och spridning att de mycket väl kan vara lämningar
efter ett enda besök.
Man får också beakta möjligheten av att invånarna på Skepplanda 32
under det skedet också kan ha besökt Skepplanda 230. Avståndet mellan
boplatserna är mindre än 1,5 kilometer.
20
Arkeologicentrum AB
Figur 12. Grophärden A01 under undersökning Foto: AC2007-48-O-0843.
De kalibrerade 14C-dateringarna till 760-400 f.Kr. (A01) respektive 520380 f.Kr. (A02) visar i kombination med fynden av bearbetad flinta att
platsen användes under både stenålder och yngre bronsålder–äldre järnålder.
Genom vedartsanalyserna från samma anläggningar vet vi, att det växte
lövskog med ek, hassel, lind, lönn och rönn eller oxel i närheten av boplatsen vid den tiden. Förekomsten av dessa trädslag innebär, att det fanns råmaterial att tillgå för att tillverka exempelvis redskap.
Anläggningarna visar att besökarna vistades tillräckligt länge på platsen
eller av andra skäl bemödat sig om att gräva gropar och göra upp eld i noggrant konstruerade anläggningar som genererat mycken värme.
När det gäller fyndfattigdomen inom Skepplanda 230 så kan det vara
värt att påminna om resultaten från förundersökningen. Fyra av de sju förundersökningsschakten var fyndtomma. I de tre återstående schakten framkom tolv fynd, alla av flinta. Vid slutundersökningen har 104 fynd registrerats. Bland fynden finns enstaka verktyg, såsom en borr och kniv alternativt borr av flinta (figur 14), delar av cylindriska kärnor och plattformskärnor (figur 13) samt två kärnor av kvarts. I materialet finns ett tjugotal
exempel på slagen flinta som är svallad, bland annat en möjlig mikrospånkärna. Inget organiskt material och inte heller någon keramik eller annat
framkom under undersökningen.
21
Arkeologicentrum AB
Figur 13. Kärnfragment (F011) av cylindrisk kärna, flinta, ca 6,5 cm lång. Foto: AC2007-48O-0463.
Figur 14. Borr och kniv av flinta (F018:8), ca 7 cm. Foto: AC2007-48-O-0465.
22
Arkeologicentrum AB
Figur 15 . Undersökningsområdet under rensning inför avbaning. Utsikt mot NÖ och
dalgången där ett tillflöde till Grönån rinner. Foto: AC2007-48-O-0819.
De svallade flintavslagen har legat i strandzonen, när havsvattnet stod
omkring 50 m.ö.h. Det motsvarar ungefär perioden 9700–10 000 BP (Påsse
1996:figur 4-33, baserad på Krister Svedhages beräkningar för Risveden
1985). I arkeologiska termer betyder det tidig Hensbackaperiod (10200–
10000 BP) eller sen Hensbackaperiod (9700–9500) (Nordqvist 2000:figur
135).
Ett antal lokaler från tidig Hensbacka-kultur har identifierats i Västsverige och även undersökts i större eller mindre grad. Bengt Nordqvist har
sammanfattat resultaten från undersökning av boplatserna i mellersta Bohuslän och norra Halland, innefattande typboplatsen Hensbacka samt
lokalerna vid Hogen, Tosskärr, Gottskär, Sandbacken, Nösund och Glimsås
(2000:185 ff.). Boplatserna har legat både i dåvarande yttre och inre skärgård och utmed fastlandskusten. Undersökarna har inte kunnat konstatera
några tydliga anläggningar och de har heller inte funnit ben på lokalerna,
något som annars kunnat hjälpa oss att nå en större kunskap om den
perioden. Tidsställningen och bestämningen till Hensbacka-kultur grundar
sig i stället huvudsakligen på flintartefakter, höjden över havet och, i vissa
fall, stratigrafiska iakttagelser.
Skepplanda 230 tycks ha varit en plats där man inte stannade kvar under
längre tidsrymder, utan passerade vid eller något eller några tillfällen. Närbelägna Skepplanda 182:1 och 184:1 skulle möjligen kunna vara platser av
liknande slag. Det är möjligt att t.ex. Skepplanda 32 – belägen på sydsidan
Kattleberg och bara en dryg kilometer från Skepplanda 230 – var en viktig
boplats i trakten under mellanneolitisk tid. Enligt terrängkartan ligger
23
Arkeologicentrum AB
Skepplanda 32 på omkring 20–25 m över dagens havsnivå. Havsnivån bör
vid mellanneolitisk tid (3200–2300 f.Kr.) ha stått omkring 20–25 meter över
dagens. Det innebär att Kattleberg var nästan helt omslutet, dels av vattnet i
den fjord som Göta älvdal utgjorde, dels av vattnet i den mindre fjord som
nu utgör Grönåns dalgång. De som vistades där måste ha rört sig runt och
över berget. På östsluttningen, där Skepplanda 230 ligger, har man kanske
stannat för att vila eller förbereda sig för jakt eller fiske. Spåren i form av
flintsplitter och flintavslag visar på att man sett över sina redskap. När där
inte växer hög skog har man fin utsikt från Skepplanda 230 ned mot en gip i
Kattleberg och ända ned till en liten dal, där ett tillflöde till Grönån rinner
(figur 15). Den lilla dalen utgjorde då en vik i en fjord. Fjorden täckte det
som i dag är Grönåns dalgång och löpte in från Göta älvdal åt nordöst.
Nyttjande under yngre bronsålder–äldre järnålder
Platsen har använts för besök även senare, och belägg finns för någon sorts
nyttjande under övergången mellan brons- och järnålder i form av två
grophärdar. I Västsverige är det inte ovanligt med samma typ av anläggningar från övergången bronsålder–järnålder på platser med spår från stenålder. På vilket eller vilka sätt de topografiska kopplingarna har att göra med
resursutnyttjande, vet vi inte. Det kan vara fråga om djurhållning, jakt och
fångst eller någon annan utmarksaktivitet. Den större anläggningen A01 var
så pass stor, djup och välanvänd, att den kan ha använts vid flera tillfällen
(figur 16).
Vedartsanalyserna bidrar med en viss inblick i vegetationen nära platsen
vid den tiden, där lövträd verkar vara dominerande. I båda anläggningarna
fanns spår av ek, hassel och lind. I A02 fanns också spår av lönn och rönn
eller oxel. Mängden träslag i A02 indikerar att också denna anläggning kan
ha nyttjats vid mer än ett tillfälle.
Förundersökningen genomfördes under vintertid, en olämplig tid för
arkeologiskt fältarbete. Ljuset är dåligt, och det är svårt att urskilja skiftningar i marken, något som är viktigt för att bedöma tidigare användning.
Dessutom var platsen beväxt med tät granskog, något som ytterligare
försvårade sikten och som gjorde schaktningen svår att genomföra.
Förundersökningen belastades vidare av vattenansamling i sökschkakten.
Därigenom försämrades ytterligare möjligheterna till ett bra kunskapsunderlag inför en slutundersökning.
Om förundersökningen kunnat utföras på andra villkor, hade vi haft
ett bättre underlag inför en slutundersökning och då också bättre kunnat
bedöma, vilka frågor som var rimliga att ställa om verksamheter på platsen
under förgången tid. Vi vill därför understryka vikten av att arkeologiska
fältarbeten utförs under sommarhalvåret, detta för att vi skall kunna utnyttja
arkeologiämnets potential för att nå kunskap om gångna tider och då nå så
goda resultat som möjligt.
24
Arkeologicentrum AB
Figur 16. Grophärden A02 i profil. Ritningsskala 1:10, här förminskad till 1:20.
Måluppfyllelse
Undersökningsplanen kunde med smärre undantag följas. Undantagen beror
i sin tur på förhållanden som inte gått att förutse före fältarbetsstart. Vädret
med tidvis ymnigt regnande medförde vissa problem med elektroniken,
varför viss dokumentation (fyndinmätning) skett analogt i stället för digitalt.
Inga schemalagda visningar för allmänheten har genomförts. Sådana fick
ställas in av flera skäl. Ett skäl var den oplanerade risplockningen i undersökningsområdet vilken tog dyrbar fältarbetstid i anspråk. Vi hade att välja
mellan att röja själva eller att skjuta på fältarbetsstarten och beställa röjning,
och valde föregående alternativ för att inte riskera försenat avslut i förhållande till kontraktet. Ett annat var att det ända fram till sista fältarbetsdagen inte fanns något fyndmaterial att visa besökarna och bara två skadade
anläggningar. Det pedagogiska värdet av platsen var m.a.o. lägre än förväntat. Vidare bedömde vi det till följd av svårigheterna att ta sig fram till
undersökningsområdet på grund av avverkningsavfall inte möjligt att garantera besökares säkerhet på denna plats. En arbetsskada uppkom också under
undersökningens första fältarbetsdag 2009-05-18, orsakad av kvarliggande
avverkningsavfall. Skadan är anmäld till Banverket 2009-08-29. Spontanbesökare har dock tagits emot och guidats på platsen.
Sammantaget gick undersökningen i fält att genomföra trots en besvärlig
start. Vi hade förväntat oss betydligt fler fynd på än vad som blev fallet. De
enstaka fynden och de naturvetenskapliga analyserna har inneburit ett visst
bidrag till kunskapen om stenåldern och järnåldern i Göta älvdal liksom
visst underlag för jämförelser med andra lokaler i dalgången.
25
Arkeologicentrum AB
Skepplanda 32
Sammanfattning
Den arkeologiska undersökningen av boplatsen Skepplanda 32 genomfördes under tre
veckor i juli år 2009. Här hade vi förundersökningen påträffats slagen flinta över ett stort
område men inte några anläggningar. Delar av det föreslagna förundersökningsområdet
hade inte varit tillgängligt för sökschaktning under förundersökningen, varför boplatsens
utbredning i SÖ var osäker.
Stora mängder fynd och ett litet antal anläggningar framkom vid undersökningen.
Enstaka fynd var svallade, varav huvuddelen var lätt svallade. Bland de lätt svallade fanns
några spånpilspetsar. Den största delen av de bestämbara fynden var från mellanneolitisk
tid och tillhör gropkeramisk tradition (ca 3200–2300 f.Kr.). Fynden återfannns i den södra
delen av undersökningsområdet. Föremålen av flinta bestod bl.a. av ett antal spånpilspetsar
och skrapor samt knivar. Därutöver framkom spån, cylindriska kärnor, några mikrospån
och stora mängder avslag, splitter samt övrig flinta. Enstaka flintfynd har slipspår som
tyder på, att de slagits ur ett slipat yxhuvud eller ur en slipad mejsel. Föremål gjorda i andra
material än flinta bestod bl.a. av ett par skifferspetsar, ett fragment av ett prickhugget och
slipat yxhuvud av bergart, ett stycke pimpsten samt av keramik. 14C-analyser av brända
hasselnötskal och organiskt material på en bit ornerad keramik visar på dateringar kring
2460–2870 f.Kr. (kal. 14C, 2 σ).
Enstaka fynd är från senare tid. En flathuggen spets var det tydligaste exemplet. Den
torde vara från senneolitisk tid. Tio anläggningar, härdar, grophärdar, gropar m.m.,
påträffades i undersökningsområdet sydöstra del. Typologiskt kan de dateras till järnålder,
vilket också bekräftats av genomförda 14C-dateringar, 40 f.Kr.–350 e.Kr. (kal. 14C, 2 σ). Ett
par av dem kan vara från mellanneolitisk tid. Anläggningarna låg i den södra delen av
undersökningsområdet.
I de högre belägna partierna i norra delen av undersökningsområdet liksom i mitten och
i väster framkom ett fåtal artefakter, såsom en ändskrapa, kärnor, spån och mikrospån och
inga anläggningar. De spridda fynden utgjordes främst av flintavslag och övrig slagen flinta
av ojämn kvalitet.
Platsen tolkas som en återkommande under flera arkeologiska perioder använd boplats
och/eller aktivitetsplats. Störst signifikans har den av boplatsmaterialet att döma haft under
yngre stenålder, där fyndmaterialet domineras av artefakter karaktäristiska för en gropkeramisk tradition. Data kring den lokala miljön under denna tid är sparsamma, men boplatsen
har varit strandanknuten och ansluter till innehåll, datering och belägenhet till andra
gropkeramiska boplatser i regionen.
Uppdragets bakgrund
Undersökning av boplatsen Skepplanda 32 hade föregåtts av en arkeologisk
förundersökning, utförd av arkeologer från Riksantikvarieämbetets lokalkontor utanför Göteborg (Munkenberg & Rudh 2007). Den aktuella boplatsen ligger strax söder om ovan beskrivna förhistoriska boplats Skepplanda
230 i Göta älvdal inom Ale kommun (figur 17).
Länsstyrelsens bedömning var att fornlämningens hade ett sådant vetenskapligt och antikvariskt värde att den måste undersökas innan marken kunde upplåtas för den nya järnvägen. Tillstånd till en särskild arkeologisk
undersökning lämnades 2009-12-16 (Länsstyrelsen i Västra Götalands län,
dnr 431-28345-2006).
26
Arkeologicentrum AB
Figur 17. Skepplanda 32 ligger
ett litet stycke SSV om Skepplanda 230. Underlag: terrängkartan © Lantmäteriet, Gävle,
2009. Medgivande I 2009_
00927. Skala 1:50 000.
Syftet med undersökningen var att placera boplatsen i tid, rum och miljö
samt med avseende på aktiviteter eller verksamheter som bedrivits inom
boplatsen med en särskild tonvikt på att studera hur de som vistats där organiserat sina verksamheter samt på teknologi och ekonomi. Fältundersökningen genomfördes under tre veckor i juli år 2009.
Fornlämningsmiljö
Boplatsen Skepplanda 32 ligger på Kattlebergs sydligaste del, ca 1,3 kilometer SSV om Skepplanda 230 (figur 17). Där gjordes flera forntida fynd
under Göteborgsinventeringen på 1920-talet. De innefattade bland annat ett
fragment av en slipad yxa, en pilspets med urnupen bas, spånpilspetsar,
knivar och skrapor av flinta (FMIS).
I närområdet till Skepplanda 32 finns flera registrerade boplatser som
varit samtida med Skepplanda 32, vilket visar på att området på den VSV
delen av Kattleberg var viktigt under yngre stenålder. I området finns också
flera lämningar som visar på området nyttats i olika grad sedan dess. Inom
en radie av 200 m finns till västsydväst två stenåldersboplatser med liknande
fyndmaterial som vid Skepplanda 32, Skepplanda 219 och 227, och ett
område med fossil åkermark (ryggade åkrar) som är förstört. I samband med
förundersökning 2006 flyttades boplatsen Skepplanda 32 till sitt nuvarande
läge. Vid slutundersökningen av Skepplanda 32 framkom indikationer på att
det inte rör sig om samma fornlämning. Den ursprungliga (före förundersökning) platsen för Skepplanda 32 har erhållit ett nytt fornlämningsnummer (Skepplanda 246).
27
Arkeologicentrum AB
I närheten finns också Skepplanda 136:1 – en boplats på vilken man
funnit slagen flinta och inom vilken det finns en hällristning, Skepplanda
220, i form av en skålgrop. På fyndplatserna Skepplanda 33:1, 135:1 och
229 har man funnit slagen flinta och flintartefakter. Andra lämningar i närområdet är en förhistorisk grav i form av ett röse eller en stensättning
Skepplanda 3:1, Skepplanda 233 – en härd funnen i samband med sökschaktning 2006 (FMIS) och en torplämning, Skepplanda 234. Möjligen
finns också ytterligare en stenåldersboplats 400 m NÖ om Skepplanda 32:1,
Skepplanda 33:2. Enligt FMIS är dock uppgiften osäker.
Resultat från förundersökningen
Under förundersökningen öppnades elva sökschakt, tio meterrutor och en
yta. Flera av schakten i den nordvästra delen av boplatsen var fyndtomma
och utan anläggningar. Utifrån fyndspridningen ändrades gränserna för boplatsen, vilken i sin helhet flyttades åt sydöst. På grundval av topografiska
förhållanden adderades delar av tomtmarken söder och sydväst om den
sökschaktade ytan. Denna del av undersökningsområdet var med andra ord
inte förundersökt. Genom den nya avgränsningen kom Skepplanda 32 att
omfatta en area av drygt en hektar (Munkenberg & Rudh 2007:19).
Utifrån fynden från förundersökningen kan man sluta sig till att boplatsen nyttjades under den senare delen av neolitisk tid. Fynden bestod av
flinta i form av en spånpilspets (Beckers typ B), en spånkniv, en avslagskniv, ytterligare en kniv, tre kärnor, ett avslag med retusch samt avslag och
avfall (Munkenberg & Rudh 2007:19 f.). Dessutom hade boende på en av
fastigheterna samlat in fynd av flinta från sitt grönsaksland, bl.a. flera spån,
varav ett med inhak.
Undersökningens målsättning och syften
Det övergripande målet för undersökningen var att producera ny kunskap
om det förgångna med inriktning på Göta älvs och älvdals betydelse för
områdets utveckling och landskapets nyttjande. Den arkeologiska undersökningen syftade mer specifikt till att öka kunskapen både om invånarna och
deras verksamheter på just denna plats, och om den lokala miljön och vilka
möjligheter till försörjning den erbjudit.
Under neolitisk tid höll människorna boskap och brukade jorden, men
insamling, fiske och jakt hade också betydelse. Såsom det påpekats av Munkenberg i samband med förundersökningen, var platsen av intresse att
undersöka även om inga anläggningar skulle finnas bevarade, eftersom inga
neolitiska boplatser tidigare undersökts i närområdet. En undersökning skulle därför kunna bidra till diskussionen om neolitisk ekonomi och boplatsstrategi (Munkenberg & Rudh 2007:19).
28
Arkeologicentrum AB
Metoder och genomförande
Genomförande
Fältarbetet genomfördes under perioden 2009-06-29 till 2009-07-18. Undersökningen inleddes med utsättning av undersökningsområdet. Med stakkäppar markerades alla brytpunkter enligt förundersökningens avgränsning.
All maskingrävning skedde med larvgående minigrävare. Inmätning har
skett både med rover R8 och med totalstation. Inmätning skedde i det äldre
nationella kartreferenssystemet RT90 2,5 gon V.
Figur 18. Översiktskarta. Undersökningsområdet. Skala 1:1 500.
.
29
Arkeologicentrum AB
Den nordvästra och västra delen (figur 19) av undersökningsområdet
bestod av vallodling. Den aktuella delen av åkern slogs genom markägarens
försorg. Efter skörd plöjdes åkern och harvades därefter i tre omgångar med
mellanliggande ytplockning av fynd. Syftet med ytplockningen var dels att
eftersöka fyndkoncentrationer, dels att tillvarata ledartefakter enligt länsstyrelsens anvisningar. Ytterligare ytplockning genomfördes efter ett kraftigt regn (bilaga 11 och 15).
Senare drogs 16 sökschakt med maskin i åkern (S08, S11, S15–18, S20–
27, S30 och S40), i första hand för att bekräfta den avsaknad av anläggningar som förundersökningen demonstrerat. Ett djupschakt (S27) drogs i
syfte att eftersöka spår av transgression (figur 20).
I skogsmark i den nordöstra delen av undersökningsområdet drogs ett
schakt, S07. Schaktet drogs i ett flackt parti i skogen från åkerkanten mot
sydöst (figur 20). Schaktet drogs parallellt med ett fyndrikt förundersökningsschakt (S665), men närmare den yttre gränsen för boplatsen. Schaktet
S07 var fyndtomt med undantag av ett avslag.
I tomtmark i den sydvästra delen av undersökningsområdet drogs två
schakt med maskin, S09 och S10 (figur 20). Vid förundersökningen var denna del av undersökningsområdet inte tillgänglig eftersom tomterna ännu inte
var inlösta (Munkenberg & Rudh 2007:16 ff.). Det var därför viktigt att
undersöka om där fanns förhistoriska boplatslämningar eller inte. I schakt
S09 påträffades rester av nedgrävd asbest från en sentida byggnad. Schaktet
lades igen, markerades med stakkäpp och asbestförekomsten meddelades
Banverket.
I den östra delen av undersökningsområdet startade arbetet med
maskinavbaning av vegetationsskiktet på en yta (S06). Därefter upptogs åtta
meterrutor (R01–R08) som grävdes för hand. Avsikten var att få ett
underlag för bedömning av fyndfrekvens i matjorden inom denna del av
boplatsen, att eftersöka eventuella koncentrationer av fynd inom någon eller
några delar av ytan, och att studera fyndförande lager och matjordsdjup.
Denna del av undersökningsområdet var inte förundersökt då marken ännu
inte vid tidpunkten för förundersökningen var inlöst. I samband med
förundersökningen grävdes dock en meterruta (R651) i närheten för hand, i
vilken man påträffade bearbetad flinta. Efter handgrävning av de åtta
meterrutorna avbanades ytan med maskin. Fynd i meterrutor har registrerats
på respektive meterruta, som mätts in med totalstation. Övriga fynd mättes
in på respektive fyndplats. Öster om ytan S06 upptogs ett schakt (S31) i
vilket endast enstaka fynd gjordes. Norr om byggnaden i den östra delen
drogs ett schakt (S19) i syfte att klargöra huruvida fynd eller aktivitetsytor
fanns inom detta område (figur 20).
Söder om föregående delområde och i undersökningsområdet östligaste
del upptogs en liten yta (S04) inne i skogen. Fynden på denna yta mättes in
med totalstation efter fyndplats. Inom ytan påträffades en anläggning (A02),
som undersöktes och dokumenterades genom inmätning med totalstation
och handritning i plan och profil (bilaga 13 och 14).
I den södra delen av undersökningsområdet upptogs flera schakt (S01,
S03, S05, S12–13, S28–29, S32–34 och S35), varav några – S01, S05, S12-
30
Arkeologicentrum AB
13, S33 och S35 – kom att bilda en sammanhängande yta (figur 21). I ett av
schakten lät vi också gräva ett smalt djupschakt (S13b).
Den södra delen av undersökningsområdet var inte förundersökt då
marken inte var inlöst vid förundersökningstillfället. De öppnade ytorna
handrensades och fynd och anläggningar mättes in med totalstation. Fynd i
anläggningar har kopplats till anläggnings-ID i fyndlistan. Anläggningarna
(A01–A13) undersöktes och dokumenterades och prover samlades in (bilaga
13).
I den allra sydligaste delen av undersökningsområdet grävdes två
schakt (S02 och S14) med maskin. Den allra sydligaste delen låg på nedsidan ett fritidshus. Inmätning i denna del gjordes med en rover R8 i
nätverks-RTK.
Figur 19. Skepplanda 32. Undersökningsområdets delområden.
Undersökt yta
Undersökningsområdet utgjordes av en 165x85 m (NNÖ-SSV) stor yta.
Arean var 10 399 m2. Intensivt undersöktes 1 588 m2. Inledningsvis handgrävdes som nämnts åtta meterrutor i syfte att få ett grepp fyndspridning och
fyndfrekvens. Den anläggningsfria delen i V-NV-N i brukad åkermark
31
Arkeologicentrum AB
vilken varit föremål för återkommande harvning och ytplockning i syfte att
lokalisera fyndkoncentrationer och ledartefakter har en area av 4 610 m2. Av
denna yta har 759 m2 sökschaktats, vilket innebär att 16 % av arean i åkermark har sökschaktats. Det överskrider rekommenderade 10 % (Thomas
1974) och får därför betraktas som ett statistiskt tillförlitligt underlag för
slutsatser angående anläggningsförekomst i åkermarken.
Avbanad yta i den Ö-SÖ-S delen av undersökningsområdet är sammanlagt 827 m2. Samtliga indikationer från förundersökningen har följts upp,
men i övrigt har arbetet utgått från konstaterade fyndkoncentrationer och
anläggningsförekomst som successivt avgränsats genom utvidgning i alla,
möjliga riktningar (ej på hällmark) av den avbanade ytan tills fynd eller
anläggningar upphört.
Dokumentation
Topografi och undersökningsenheter (undersökningsområde, sökschakt, och
meterrutor etc.) har mätts in med totalstation eller rover R8 (nätverks-RTK).
Anläggningar har mätts in med totalstation i plan. A02 och A03 har även
handritats i plan (skala 1:10). Sju anläggningar, A02, A03, A06, A07, A09,
A10, A11, har handritats i sektion. Detsamma gäller markprofilen i djupschaktet 13b. Fynd utanför meterrutor har mätts in med totalstation. Undersökta meterrutor har beskrivits i rutprotokoll.
Miljöer och anläggningar har fotograferats digitalt, de senare både i plan
och profil. Under hela undersökningen fördes löpande anteckningar och
skriftlig dokumentation av arbetet.
Tillvarataget material
Fynd
Totalt har 2771 fynd fördelade på 850 fyndnummer registrerats (tabell 5,
bilaga 15). Majoriteten av fynden är av slagen flinta. Bland flintföremålen
finns spetsar, skrapor och kärnor. Enstaka föremål är av skiffer eller kvarts.
Resterande flintfynd utgörs av spån, avslag, splitter och övrig flinta. Det
finns också en mindre mängd keramik, varav enstaka bitar är ornerade.
Tabell 5. Fynd fördelade på råmaterialkategorier. Skepplanda 32.
Antal F-nr
Summa
798
33
7
5
4
1
1
1
850
Material
flinta
keramik
skiffer
bergart
ben
hasselnötsskal
kvarts
pimpsten
32
Antal fynd
2571
179
7
5
6
1
1
1
2771
Arkeologicentrum AB
Figur 20. Schaktplan, norra delen av området. Skala 1:800.
33
Arkeologicentrum AB
Figur 21. Schaktplan, södra delen. Skala 1:500.
34
Arkeologicentrum AB
Figur 22. Fyndsökning efter harvning. Foto: AC2007-48-O-0961.
Preparat
Jordprover för makrofossilanalys samt kolprov för vedartsanalys och datering togs tillvara i anläggning A02, A03, A06 och A11. Ett påträffat hasselnötsskal och ett preparat från en keramikbit har daterats.
Tabell 7. Tillvaratagna prover och utförda analyser. Skepplanda 32.
A-nr
Objektstyp
Vedartsanalys
14
A02
Härd, grophärd
1
1
A03
Härd, rest av
1
A06
Härd, grophärd
1
A11
Härd, grophärd
1
F0298
Hasselnötsskal
1
F349:1
Organisk beläggning på
keramik
1
S:a
C-analys
Makrofossilanalys
1
2
1
4
4
35
1
4
Arkeologicentrum AB
Publikt arbete
Informationsansvarig för undersökningen var fil.dr Maria Hinnerson Berglund (figur 23). Visningar genomfördes varje fältarbetsdag från den 2 juli
till den 16 juli och aviserades genom anslag uppsatta på 16 platser i trakten
samt genom färdanvisningar i form av skyltar. Förutom anslag utgick
inbjudningar till lokala hembygdsföreningar, fornminnesföreningar m.fl. via
e-post och telefon, via internetfora såsom Arkeologiforum och Kulturarvsforum samt på Arkeologicentrums hemsida och nyhetsbrev.
Räknat till och med den sista, formella visningsdagen uppgick det
sammanlagda besökarantalet till 164 personer. Under den sista arbetsdagen,
fredag den 17 juli, tillkom sex spontanbesökare.
Presentationer av undersökningsresultaten har senare hållits vid två tillfällen, dels vid Göteborgs universitets Västsvenska arkeologidag 2010-0312 (fil. dr Lisbet Bengtsson), dels på Lödöse museum 2010-03-18 (fil.dr
Maria Hinnerson Berglund).
Därutöver har såväl lokalpressen (Alekuriren) som dåvarande Banverkets och Vägverkets informatörer gjort reportage på platsen och rapporterat om undersökningens framskridande.
Ett urval av fynden från Skepplanda 32 är sedan september 2010 utlagda
på bilddelningssajten Flickr (www.flickr.com).
Figur 23. Besökare guidas. Foto: AC2007-48-O-1051.
36
Arkeologicentrum AB
Lokal fornlämningsmiljö
Strax nordväst om undersökningsområdet ligger spridd flinta i åkern, och i
en tillfartsväg till ett boningshus på den nordvästra sidan av åkern har en
husägare sett vad som troligen är en förhistorisk härd eller kokgrop. På
mindre ytor öster om undersökningsområdet skulle det kunna finnas ytterligare spår från det gropkeramiska skedet. Området i närheten av tunnelpåslaget vid Kattlebergs södra ände bör fortsatt bevakas.
Under undersökningen framkom ytterligare kulturminnen i närområdet
vilka registrerats och införts i FMIS. Kallkällan AC4803 (Skepplanda 247)
har redan nämnts. Den gropkeramiska boplatsen inom Skepplanda 32 har i
FMIS avgränsats och givits en egen beteckning, Skepplanda 245. Undersökningen redovisas dock i denna rapport under beteckningen Skepplanda
32. Likaså har fyndregistrering och annat arkivmaterial förts till fornlämningsnumret Skepplanda 32.
Eftersom beteckningen Skepplanda 32 i samband med förundersökningen kom att överföras till den aktuella fyndplatsen med ett annat geografiskt läge har Göteborgsinventeringens resultat s.a.s. gått förlorade. Den
äldre noteringen tillsammans med uppgifter om härdar från en markägare
har motiverat en notering i FMIS under beteckningen Skepplanda 246 (figur
24). Det är nämligen inte fastställt att förundersökningens Skepplanda 32 är
identisk med Göteborgsinventeringens fyndplats.
Figur 24. Nytillkomna FMIS-nummer: Skepplanda 245 (gropkeramisk boplats), 246
(boplats) och 247 (kallkälla). Utsnitt ur FMIS 2010-11-26. Skala 1:10 000.
37
Arkeologicentrum AB
Resultat
Strandlinjen och den lokala miljön
Undersökningsområdet ligger på 14–25 m.ö.h. Höjden överensstämmer väl
med transgressionsförloppet för Göteborg några mil sydväst om Skepplanda. Där torde man kunna se transgressionsspår på ca 17–23 m.ö.h. (Påsse
1996: figur 4-34). Landhöjningen har varit något kraftigare vid Skepplanda
än vid Göteborg. Därför bör spåren vid Skepplanda stå att finna något högre
upp i sluttningarna. Om man jämför Skepplanda med landskapsavsnittet
mellan Nordre älv och Stenungsund längre utåt kusten kommer man
närmare de förhållanden som rådde vid Skepplanda för några tusen år sedan.
Tore Påsse gjorde en studie som visar att transgressionen mellan Nordre
älv och Stenungsund, ungefär vid dagens Jörlanda, skulle ha avsatt spår på
en höjd av ca 20,5–26,5 m.ö.h. (Påsse 2006:figur 7). Med andra ord fanns
potential för att återfinna transgressionsspår inom undersökningsområdet
vid Skepplanda 32. Sådana eftersöktes men påträffades inte under denna
undersökning.
I samband med de geologiska undersökningar som Banverket låtit göra
inför tunnelbygget har geotekniker tagit upp borrkärnor nära den planerade
tunnelöppningen. En av borrkärnorna visar tecken på transgression (Tyréns
2009, Jamil 2009). Markytan vid provpunkten låg på drygt 20 m.ö.h. och
bottnen vid provtagningen på knappt 18 m.ö.h. (RH70). Den dokumenterade
lagerföljden var överst sandmulljord, därunder siltig torrskorpa av lera, därunder mellansand och underst siltsand. Provpunkten låg inom det arkeologiska undersökningsområdet, i den lägsta delen av åkern (X6433486,
Y1283180).
Merparten av flintan på Skepplanda 32 har tappats, slängts eller lämnats
på landbacken. En del av fynden har dock berörts av svallning vid en dåvarande strand. Det gäller fynd från såväl de högst belägna delarna som de
lägst belägna. Det innebär i sin tur, att den slagna flintan är efterlämnad
under mer än ett skede.
Fynd
Majoriteten av fynden i de 850 fyndposterna utgörs av flintföremål (bilaga
15). Bland flintföremålen finns spetsar, skrapor och kärnor. Totalt har 179
redskap kunnat identifieras till typ (tabell 6). De övriga fynden av flintor
utgörs av spån, avslag, splitter och övrig flinta. Det finns också en mindre
mängd keramik, varav enstaka bitar är ornerade.
38
Arkeologicentrum AB
Tabell 6. Fynd utom keramik fördelade på redskapskategorier. Skepplanda 32.
Sakord
avslag
Anm.
Antal fynd
1676
retuscherade 50,
tvärpilsliknande 1
spån, spånfragment
övrig slagen flinta
skrapa
404
303
66
ändskrapa 57 , dubbel
ändskrapa 8, rundskrapa 1
kärna, kärna?, kärnfragment
spets, spets?, flinta
mikrospån, mikrospånfragment
tvärpil, tvärpil?
förarbete, pilspets av skiffer
knacksten
spets, skiffer
yxa, fragment av
stötkantskärna, kvarts
mikrospånkärna, flinta
kniv, flinta
kniv, skiffer (eller spets)
61
cylindrisk kärna 6, övrig
kärna 6, bipolär kärna 4
tresidig (med tånge) 13,
hjärtformig 1
flinta 1, bergart 1
Figur 26. Redskapstyper, Skepplanda 32. Kärnor, skrapor och flintspetsar är de största
föremålskategorierna.
39
45
35
4
4
3
2
2
1
1
1
1
Arkeologicentrum AB
Figur 25. Fyndspridning i sökschakt och avbanade ytor. Skala 1:700
I den nordvästra och västra delen, åkern, (S08, S11, S15–18, S20–27,
S30 och S40) bestod de förhistoriska fynden i princip av fynden av slagen
flinta. Majoriteten av fynd var omöjliga att bestämma till tidsepok eller
funktion och utgörs av ”skräpflinta”. Enstaka fynd var dock av bättre kvalitet, såsom spån, kärnor, kärnfragment och en ändskrapa (F4003:1).
I den sydvästra delen (S09 och S10) gjordes inga fynd.
I den nordöstra delen (S07) bestod de fåtaliga fynden av slagen flinta.
Den gick inte att närmare bestämma till ålder eller tradition.
40
Arkeologicentrum AB
I den östra delen (S06 med provrutorna R1–8 samt S19) var fynden få
och bestod av slagen flinta, som inte heller den gick att närmare bestämma
till ålder eller tradition.
I den östligaste delen (S04) bestod fynden av slagen flinta samt av en
del av en prickhuggen trindyxa av bergart (figur 27). Yxkroppen var först
bultad och sedan slipad, och eggen var intakt. Yxhuvudet är troligen från
stenålder, och då troligen från neolitisk tid. Bland flintorna fanns tunna
avslag av mycket god kvalitet.
Figur 27. Fragment av trindyxa, F0036:1, prickhuggen, bergart, ca 8,5x7 cm. Foto:
AC2007-48-O-0425.
Figur 28. F107:1 Ändskrapa, flinta, ca 7 cm. Foto: AC2007-48-O-0429.
41
Arkeologicentrum AB
Den södra delen (S01, S03, S05, S12–13, S32–33 och S35 skall ses som
en i princip sammanhängande yta, samt S28–29 och S34 som redovisas som
ett sammanhängande schakt) var fyndrika i delar av schakten och inom delar
av den öppnade ytan. Nästan samtliga fynd var av flinta. Den stora andelen
redskap var slående. Spånpilspetsar och skrapor av flinta kan särskilt nämnas men här framkom också knivar och tvärpilar.
Ett antal avslag och spån med retusch eller med bruksspår kan också betecknas som redskap. Av redskap gjorda i andra material tog vi tillvara ett
par spetsar tillverkade av skiffer. Vi fann ett antal keramikfragment, till
största delen i små bitar. De torde vara från ett par, tre kärl. Det största fragmentet var en mynningsbit (F0349:1) med dekor i form av gropar placerade
i två horisontella rader under mynningen (figur 29). Till samma kärl hör
ytterligare en skärva (F0316:1). Bland keramiken finns också keramik från
romersk järnålder eller folkvandringstid.
Figur 29. F0349:1. Keramik, ornerad med dubbla rader av gropar, mynningsdel. Ca 7x5
cm. Foto: AC2007-48-O-0424.
Merparten av fynden från S01, S05 och S33 låg på och i en äldre, överlagrad markyta, mellan matjorden – en brun, siltig mull – och den underliggande sanden. Den gamla markytan skiljde sig från matjorden genom att
vara rödare till färgen och genom att ha en högre halt av humöst material.
Markytan var ca 2–10 cm mäktig. Föremålen och avfallet från redskapstillverkningen har genom markprocesser och bioturbation hamnat i den
42
Arkeologicentrum AB
översta delen av den underliggande sanden. Genom den processen har de
fynd, som varit svallade kommit att delvis ligga i samma nivå som de från
den gamla markytan.
I den allra sydligaste delen (S02 och S14) var de förhistoriska fynden
mycket få. Markytan var plan, men det visade sig, att det i öster och söder
hade byggts upp terrassmurar i vinkel i sen tid och att marken innanför
murarna fyllts ut. Enbart närmast berget i väster var marklagren relevanta
för vår arkeologiska undersökning.
Anläggningar och lager
Under undersökningen identifierades 13 anläggningar (tabell 8). Tre av dem
bortföll vid närmare undersökning (bilaga 13–14). Anläggningarna utgörs
huvudsakligen av härdar och gropar. Inga spår efter bostäder i form av
stolphål, väggrännor, hyddbottnar eller annat framkom vid denna undersökning.
Över en del av ytan inom schakt S05 och schakt S01 låg spridda, skörbrända stenar och spridda, kolpartiklar i ett skikt med jord, som avvek något
i både färg och sammansättning gentemot övriga delar av undersökningsområdet. Skiktet har tolkats som en möjlig äldre markyta. Där fanns också
några block som kan ha använts för att ställa kärl eller annat på och/eller för
att sitta på. I något fall, vid härdarna A03 och A13, kan man ana en mera
specifik användning då ett par skrapor och ett bränt hasselnötsskal nära
varandra och nära ett sådant block. Där fanns även spridda, skörbrända
stenar.
Figur 30. Härden A03 i S01 och S33 i profil mot NNÖ. Foto: AC2007-48-O-1101.
43
Arkeologicentrum AB
Analysresultat
Eftersom bara ett mindre antal anläggningar framkom har omfattningen av
genomförda naturvetenskapliga analyser varit liten. Fyra jordprover från tre
anläggningar har analyserats avseende förekomst av makrofossil (tabell 10,
bilaga 18). Fyra kolprover från fyra anläggningar har analyserats avseende
vedart (tabell 9, bilaga 17). Av dessa fyra utvaldes två kolprover (hassel och
Salix), ett hasselnötsskal och organisk beläggning från en keramikbit för
14
C-analys (tabell 11, bilaga 19). De två förra proverna daterades till äldre
järnålder och de två senare till yngre stenålder.
Tabell 8. Anläggningar inom Skepplanda 32. U=undersökt andel i procent.
A-nr
A-typ
Beskrivning
U%
Anm.
A01
Härd
0,7x0,4 m
50
A02
Härd, grophärd
1,95x1,8 m
100
A03
Härd, rest av
1,2x0,76 m
100
A04
Vakant
Utgår
A05
Vakant
Utgår
A06
Härd, grophärd
1,1x0,8 m
50
A07
Härd, grophärd
1,4x1,3 m
50
A08
Härd?)
0,3 m diam
50
A09
Nedgrävning
0,7x0,15 m
50
A10
Härd, grophärd
0,5x0,4 m
100
A11
Härd, grophärd
3,8x3,5 m
50
A12
Vakant
A13
Nedgrävning
Utgår
Utgår (del av
A11)
1,2x0,6 m
50
Tabell 9. Resultat av vedartsanalys (bilaga 17).
A-nr
A-typ
Härd, grophärd
Provmängd
110,6 g
Analyserad
mängd
10,9 g 14 bitar
A02
A03
Härd, rest av
163,4 g
3,2 g 9 bitar
A06
Härd, grophärd
7,0 g
4,9 g 22 bitar
A11
Härd, grophärd
89,9 g
17,3 g 25 bitar
44
Trädslag
14 bitar hassel
7 bitar ek, 1 bit
hassel, 1 bit bark/
näver
3 bitar al, 1 bit
björk, 2 bitar ek,
2 bitar hassel, 1
bit lind, 5 bitar
salix, 8 bitar bark/
näver
7 bitar ask, 17
bitar hassel, 1 bit
asp/salix
Utplockat
för 14C-dat.
Hassel 344 mg
Hassel 25 mg
Salix 49 mg
Hassel 852 mg
Arkeologicentrum AB
Tabell 10. Resultat av makrofossilanalys (bilaga18).
A-nr
A-typ
Resultat
A02
Härd, grophärd
Hasselnötsskal
A03
Härd, rest av
A03
Härd, rest av
A06
Härd, grophärd
Hasselnötsskal, björnbär, ask,
nyponros, viol, åkerbinda
Hasselnötsskal, björnbär, snärjmåra,
åkerbinda
-
Tabell 11. Resultat av 14C-analys (bilaga 19).
Prov
Lab-nr
14
F349:1
Poz-35043
4015 +/-35
A02
Poz-35044
2025 +/-30
A06
Poz-35045
2120 +/-30
F298
Poz-35046
4100 +/-35
C-år BP
Kalibrerad
ålder f.Kr., 2 σ
2620BC (95.4%) 2460BC
160BC ( 1.5%) 130BC
120BC (93.9%) 60AD
350BC ( 4.7%) 320BC
210BC (90.7%) 40BC
2870BC (21.7%) 2800BC
2780BC (71.3%) 2560BC
2520BC ( 2.4%) 2490BC
Preparat
Organisk beläggning på ornerad
keramik (S01)
Hassel
Salix
Bränt hasselnötsskal
Dateringar och säsongsindikatorer
Lämningarna och fynden i form av ledartefakter visar att platsen nyttjats i
flera olika faser, dels under stenålder, dels under järnålder. Fynden visar på
såväl gropkeramiskt som senneolitiskt nyttjande samt ytterligare besökare
under äldre järnåldern, vilket också verifieras av 14C-resultaten.
Växtmakrofossil i järnåldershärdarna antyder att platsen nyttjats under
tidig höst. Hasselnötter är fullt utbildade under september, samtidigt som
björnbären är mogna. På grund av hasselnötternas potential för förvaring är
stenåldersfyndet i mindre utsträckning säsongsindikerande.
45
Arkeologicentrum AB
Figur 31. Anläggningsplan med provtagningspunkter. Skepplanda 32. Skala 1:400.
46
Arkeologicentrum AB
Figur 32. Härden A02 i S04 mot V. Foto: AC2007-48-O-1048.
Figur 33. F0275:1. Pilspets av flinta, senneolitisk, ca 3 cm. Foto: AC2007-48-O-0441.
47
Arkeologicentrum AB
Boplatsen Skepplanda 32 i ett sammanhang
Den gropkeramiska traditionens bakgrund och idiosynkrasier har varit
föremål för återkommande diskussioner sedan den beskrevs för första
gången år 1899 (Larsson 2009:74). Den gropkeramiska kulturen var ursprungligen definierad utifrån den karaktäristiska ornamenterade keramiken.
Då sågs den huvudsakligen som en östsvensk och åländsk företeelse. Efterhand gjordes fynd med gropkeramiska karaktäristika på fler ställen i
Sverige, främst utmed kusterna, i Danmark och i södra Norge. I samband
med att fler lokaler tillskrevs gropkeramisk kultur kom också flintteknologin
och flintartefakterna att spela en större roll som ledartefakter (PapmehlDufay 2006:37 ff.).
Boplatserna i är regel belägna i den yttre delen av den dåtida innerskärgården, oftast vända mot havet och belägna på större öar. Många lokaler
ligger i svaga syd- eller sydvästsluttningar och har haft tillgång till färskvatten (Malmer 2002:77). Olika teorier rörande den gropkeramiska traditionens uppkomst har förespråkats, exempelvis invandring och ändrade
klimatförhållanden. Vad den i sig innebär och inneburit har också tagits upp,
bland annat om den huvudsakligen ska förstås som uttryck för etniska,
sociala, ideella eller ekonomiska förhållanden. (För en introduktion till olika
forskares syn och förklaringsmodeller hänvisas till Malmer 1962, 1969,
2002, Strinnholm 2001, Sundström 2003, Papmehl-Dufay 2006, Larsson
2009, Hackwitz 2009 m.fl.). Den gropkeramiska traditionen är dock problematisk att avgränsa geografiskt, då den uppträder med olika kvantitet och
sammansättningar av artefakter och fornlämningar (Hackowitz 2009:13).
Forskningen kring västsvenskt neolitikum har främst behandlat enskilda
fenomen såsom keramikstudier, gravdistribution, bosättningsstrukturer m.m.
och västsvensk gropkeramisk kultur har inte, med vissa undantag, diskuterats i någon större omfattning (jfr Nordqvist 1997, Persson 1998, Strinnholm 2001, Sundström 2003). Detta kan bero på att antalet undersökta
boplatser är relativt litet, att de undersökta boplatserna inte är särskilt välbevarade och att bebyggelselämningar i stort sett saknas (Munkenberg 2007:
141 ff.). I det följande används beteckningen gropkeramisk tradition för i
första hand en uppsättning redskap (ledartefakter) och andra föremål, som
står att finna på ett antal boplatser från mellanneolitisk tid på västkusten
(Persson 1998, Toreld 2003).
Bland de typiska redskapen finner vi spånpilspetsar med tånge (typ A–
C) och spånskrapor av flinta samt keramikkärl dekorerade med gropar. För
att tillverka spånen har invånarna slagit flintkärnorna på sådant sätt, att kvar
blivit en i det närmaste cylindrisk kärna. Därigenom utgör också de
cylindriska kärnorna ett kännemärke för den gropkeramiska traditionen. En
annan ledartefakt som hittats på vissa boplatser är pilspetsar tillverkade i
skiffer. Samtliga nu nämnda fyndkategorier är representerade på Skepplanda
32.
48
Arkeologicentrum AB
Figur 34. Förekomst av kärnor och kärnfragment, uppdelade på cylindriska kärnor och
övriga kärnor. Skala 1:600.
Cylinderkärnor betraktas traditionellt som en ledartefakt för mellanneolitikum och framför allt GRK i Västsverige. Man skall dock ha i minne
att den cylindriska kärnan finns representerad under hela perioden senpaleolitikum–mellanneolitikum, i olika former och i flera av redskapstraditionerna (Thorsberg 2007:174 f.). Förekomst av cylinderkärnor har ibland
tagits som intäkt för att en boplats är av äldre datum än lokaler utan sådana.
Det hänger samman med Carl Johan Beckers (1951) indelning av spånpilspetsarna, och att endast A- och B-pilspetsar tillverkas av spån från
cylindriska kärnor (Munkenberg 2007:138).
49
Arkeologicentrum AB
Tångepilspeltsar tillverkade av spån, s.k. spånpilspetsar, är en annan
ledartefakt. Dessa delas traditionellt upp efter Beckers (1951) indelning av
spånpilspetsar i A-, B- och C-typ. Denna typologi har dock ifrågasatts under
det senaste årtiondet (Munkenberg 2007:107).
Det finns dock konsensus att A-typen är tidigast, men att alla spetsar
finns mer eller mindre parallellt under mellanneolitikum B (Toreld 2003:35
och där angiven litteratur). Tångepilspetsarna kan rimligen knytas till
cylinderkärnor, medan tvärpilspetsarna är tillverkade av smärre avslag som
inte behöver vara slagna ur någon speciell typ av kärna (Persson 1998:74).
Figur 35. F0402:1 Cylindrisk kärna, flinta, ca 13 cm. Foto: AC2007-48-O-0456.
Figur 36. F0219:1 Spånpilspets typ A (Becker), flinta, ca 10 cm. Foto: AC2007-48-O-0432.
50
Arkeologicentrum AB
Figur 37. F0023:1 Spånpilspets typ B (Becker), förarbete, flinta, ca 7,5 cm. Foto: AC200748-O-0426.
Figur 38. F0401:1 Spånpilspets typ C (Becker), förarbete, flinta, ca 4,5 cm. Foto: AC200748-O-0455.
51
Arkeologicentrum AB
Figur 39. Förekomst av spetsar, uppdelade på typ och stenmaterial. Om inget annat
anges är de tillverkade av flinta. Skala 1:300.
52
Arkeologicentrum AB
Figur 40. Förekomst av flintskrapor. Skala 1:400.
53
Arkeologicentrum AB
Figur 41. F0299:1 Ändskrapa, flinta, ca 8 cm. Foto: AC2007-48-O-0442.
Figur 42. F0321:1 Dubbelskrapa, flinta, ca 5 cm. Foto: AC2007-48-O-0460.
I Västsverige är det främst spånpilspetsar och cylindriska plattformskärnor som visar på gropkeramisk tradition, medan ornerade keramikskärvor är mer ovanliga (Munkenberg 2007:107). Keramiken från Skepplanda 32 är som nämnts mycket fragmentarisk. Sex bitar har ornamentik.
Mynningsbiten med gropar placerade i två parallella rader under mynningen
(F0349:1) liknar keramik från ett antal andra gropkeramiska lokaler, bl.a.
kärl från Ånneröd (Skee 42) norr om Strömstad i norra Bohuslän (Strinnholm 2001:figur 20) och den keramik i Auve som utifrån kärlformen antingen benämns grupp 8 eller 9 (Østmo 2008:127). Dateringarna mellan
Auve och Skepplanda skiljer sig dock avsevärt, ca 5000 BP mot ca 4000
BP. Kärlet i vilket bitarna F349:1 och F316:1 har ingått är ett större gropkeramiskt kärl med relativt rakt och avstruket mynningsparti med en
mynningsdiameter på 23 cm (bilaga 16).
54
Arkeologicentrum AB
Figur 43. Keramikfyndens spridning. Skala 1:300.
Keramiktypologier för den västsvenska gropkeramiken finnas bland
annat i Lidéns genomgång av Jonstorpsboplatserna i NV Skåne (Lidén
1940) där man skiljer ut en äldre grupp som kännetecknas av vertikala
vinklar, vertikal sicksack, horisontell sicksack och staketmönster. En annan
dekor som räknas som tidig är linjedekor (Persson 2007:72). Anders Strinnholm har gjort en sammanställning av dateringar utifrån 14C-analys av
preparat från ben och organiska beläggningar vid västsvenska, gropkeramiska lokaler vilken visar på ett kalibrerat intervall mellan 3300 och
2500 f.Kr. (kal. 14C) (Strinnholm 2001:109). 14C-analyser av neolitiskt
material från Skepplanda 32 har givit åldern 2620–2490 f.Kr (kal. 14C, 2 σ)
(beläggning på keramik) respektive 2870–2490 f.Kr (kal. 14C, 2 σ) (bränt
hasselnötsskal).
55
Arkeologicentrum AB
Figur 44. Skifferspetsar i södra och mellersta Sverige. (Källa: Taffinder 1998, figur 4:1).
Skifferspetsar hör till standarduppsättningen av redskap under en mycket
lång del av Nordfennoskandiens forntid. Därutöver har sådana också
registrerats på ett antal platser i södra och mellersta Sverige (Taffinder
1998:99–144). I Västergötland är dock endast ett fåtal sådana spetsar funna.
Den enda socknen med mer än en skifferspets registrerad ligger på Vänersnäs nära Vänerns sydvästra ände (figur 44). I Västsverige kan man dock se
vissa koncentrationer av skifferspetsar. De finns i Bohuslän och södra
Dalsland och dessutom vid Vänerns nordvästra del och i det inre av Värmland (där de tycks följa sprickdalarna med deras åar och älvar med utflöden i
Vänern). Även om det inte går att urskilja spetstyp, kulturtillhörighet, etc. av
spridningsbilden, så ger den ändå en fingervisning om att de kontakter, som
invånarna på Skepplanda 32 haft med invånare i andra trakter av Västsverige huvudsakligen har varit med människor vid Vänern, i södra Dals-
56
Arkeologicentrum AB
land och i Bohuslän men däremot inte med befolkningen i det övriga
nuvarande Västergötland.
Mycket lite är känt om de råvarukällor, som använts för skifferspetsar i
södra och mellersta Sverige. Av Taffinders sammanställning att döma, så
skulle en möjlig råvarukälla till skifferspetsarna på Skepplanda 32 vara den
vid Rörtången. Rörtången ligger vid den bohuslänska kusten, kring 3 mil
VSV om Skepplanda. En annan möjlighet med nuvarande kunskapsläge
skulle vara skiffer från förekomster väster om Mellerud i Dalsland, omkring
8 mil NNÖ om Skepplanda (figur 45).
Figur 45. Råvarukällor för skiffer, som kan ha använts under stenåldern i södra och
mellersta Sverige. A. Grythyttan, Vs; B. Garphyttan, Vs; C. Mellerud, Ds; D. Glava, Vr; E.
Rörtången, Bo; F. Fredriksberg, Ramkvilla socken, Sm; G. Flera platser i Skåne; H. Visingsöserien, Ög; I. Almesåkra, Sm; K. Falköping, Vg; L. Äleklinta, Öl (Taffinder 1998, figur 4:38).
57
Arkeologicentrum AB
Figur 46. Spridning av föremål tillverkade av bergart, skiffer, pimpsten och kvartsit samt
mikrospån (flinta) och brända skal från hasselnötter. Skala 1:200.
58
Arkeologicentrum AB
Figur 47. F0015:1 Skifferspets, ca 5,5 cm. Foto: AC2007-48-O-0428.
Figur 48. Skifferspetsar med tånge från gropkeramisk tradition (Taffinder 1998, figur
4:17).
Båda fragmenten av skifferspetsar som framkom inom Skepplanda 32
var smala och hade rombiskt tvärsnitt (F0015:1, F0422:2). Tyvärr har deras
tångar skadats, men de kan liknas vid de gropkeramiska skifferspetsar som
Jacqueline Taffinder återger i bild, bland annat en från Hessland i Lurs
socken i Bohuslän (med beteckningen B i figur 48).
En förundersökt boplats vid Sandhem nära Hedängen, Skee 1617, kan
tjäna som jämförelse med Skepplanda 32. Boplatsen ligger sydöst om
Strömstad i norra Bohuslän. Fynden innefattade flinta, skiffer, kvartsit,
pimpsten, övrig bergart, keramik och ben/horn (Hernek & Jonsson 2004:2125). Bland flintfynden fanns ett fragment av ett slipat yxhuvud, tre stycken
pilspetsar av typ B och tre stycken av typ C/D, men däremot inga
cylindriska spånkärnor. Skifferfynden bestod av delar av skifferspetsar och
av rester från tillverkningen av spetsar. Skifferspetsarna har haft ett rombiskt tvärsnitt. Bland fynden i övrig bergart var ett något skadat yxhuvud
med fyrsidigt tvärsnitt, som tycks ha varit håleggad. Keramiken var huvud59
Arkeologicentrum AB
sakligen tillverkad med stora magringskorn, men det förekom också bitar av
kärl gjorda med mindre magringskorn och med en slät utsida. De fragment,
som var dekorerade bar gropar eller vertikala, ca 5 mm långa intryck. Boplatsen Skee 1617 bedömdes vara från sen mellanneolitisk tid (MNB).
Ett annat exempel är boplatsen vid Rörvik, Kville 442:1, i norra Bohuslän med dess rika fynd. Även om den inte kommit med i Taffinders översikt
år 1998 (figur 46), så är bland annat 64 pilspetsar av skiffer rapporterade
därifrån, och dessutom 362 pilspetsar av flinta, 89 skrapor av flinta samt
knivar, borr, knackstenar, hackor, dolkblad, klubbor och hackor av sten,
flintyxor samt grönstensyxor, s.k. pilskaftglättare av pimpsten, keramik och
föremål av ben och horn såsom fiskkrokar, prylar, mejslar, hackor, prydnadsföremål och vad som tolkats som armskydd (Janson 1936). Av fynden
att döma är spåren huvudsakligen från gropkeramiska tradition.
Boplatsens ekonomi
Fångst och jakt
Det finns ett litet antal indikationer rörande hushållningen på boplatsen
Skepplanda 32. Tyvärr var markförhållandena sådana, att ben inte bevarats.
De enda undantagen är några mycket små benfragment utan sluten kontext.
De flesta av de gropkeramiska lokaler, som är kända i Bohuslän har legat
vid havsstränderna (Hernek & Jonsson 2003:91). Där horn och ben bevarats
kan vi se att fiske och jakt på marina däggdjur var viktiga näringar.
Benfynd från gropkeramiska lokaler på andra platser i Västsverige ger
inblickar i djurlivet och visar på en variation inom fisket och jakten med
inslag av storvilt, småvilt, fiske, säl och fågeljakt (Jonsson 2004:29 f.,
Strinnholm 2001 m.fl.).
Insamling, odling, boskapsskötsel/djurhållning
Få makrofossilanalyser är utförda gropkeramiska fyndplatser och därmed ett
finns relativt litet jämförelsematerial. Bland analyser som är gjorda finns
Alvastraboplatsen (Göransson 1995), vilken dock också har kopplingat till
trattbägarkultur och i sig är en speciell och komplicerad plats. Jonstorp
(Hjelmqvist 1955) och Nymölla (Wyszomirska 1988) i Skåne samt Fågelbacken i Västmanland är andra exempel. I dessa fall är fyndmängderna små.
Makrofossil från järnåldershärden A03 visar på förekomst av vissa
växter och på en delvis öppen vegetation nära strandlinjen. Bland annat
björnbär, nypon och hasselnötter framkom vid den arkeobotaniska analysen.
Här belyses insamling i en kustnära miljö. Hasselnötterna är fullt utbildade
under september, samtidigt som björnbären är mogna. Här föreligger alltså
en ganska god säsongsindikation (bilaga 18). Samtidigt får man hålla i
minnet att dessa arter lämpar sig mycket väl för både förvaring och
transport, vilket innebär att säsongstillhörigheten inte kan fastslås utan
reservation. Bränt hasselnötskal (F0298:1) är här belagt även under yngre
stenålder och såsom tidigare nämnts 14C-daterat till 2870–2490 f.Kr. (kal.
14
C, 2 σ).
60
Arkeologicentrum AB
I fyndmaterialet finns det inga som belägg för att de odlade några grödor
under stenåldern på Kattleberg. Kattleberg består till stora delar av
hällmark. Det finns dock gipar i berget liksom mindre områden, som kan ha
varit lämpliga för odling även under neolitisk tid. Under åkermarken i den
nordvästra delen av undersökningsområdet syns tecken på en äldre strandzon med sandig jord som varit mager men lättodlad. Strandzonen är tydlig
även väster om undersökningsområdet. Norr om åkern och strax utanför
undersökningsområdet noterades vid undersökningstillfället en liten, skogbeklädd gip genom vilken det löpte en rännil. Om det odlats inom eller i
anslutning till vårt undersökningsområde under neolitisk tid och om spår av
odling över huvud taget bevarats till i dag på Kattleberg, så vore sådana
gipar lämpliga markavsnitt att undersöka närmare.
Indikationer på neolitisk djurhållning på västkusten finns bland annat vid
Rörvik (Kville 442:1) (Janson 1936:59 f, Henrici 1936) samt vid Ånneröd
(Skee 42) (Strinnholm 2001:figur 24). Det finns inte några indikationer på
djurhållning från förhistorisk tid vid Skepplanda 32.
Sammantaget kan vi hålla det för troligt, att ekonomin på boplatsen
Skepplanda 32 liknade den på andra boplatser inom den gropkeramiska traditionen och till stor del byggde på fångst, jakt och insamling.
Boplatsens kronologi
Ser vi till åldern på den gropkeramiska delen av Skepplanda 32 ger 14C en
datering till 2620–2460 f.Kr. (kal. 14C, 2 σ) respektive 2870–2490 f.Kr. (kal.
14
C, 2 σ). Ledartefakter och den karaktäristiska keramiken visar på mellanneolitikum (MNB) och inslag av senneolitikum. Fyndmaterialet är jämförbart med andra gropkeramiska boplatser i Västsverige. 14C-analyserna visar
också på en nyttjandefas under äldre järnålder, vilket bekräftas av förekomsten av keramik som daterats till romersk järnålder eller folkvandringstid.
De flintor som hittades i, vid eller i anslutning till härdarna får antas ha
hamnat där på grund av omrörda lager i förhistorisk eller nyare tid. 14Cdateringarna tillsammans med ledartefakterna visar att platsen nyttjats under
åtminstone två förhistoriska faser. Under den senare delen av gropkeramisk
tid, något nedslag under senneolitikum och därefter under förromersk till
romersk järnålder. Intressant att notera är att de båda stenåldersdateringarna,
2620–2460 f.Kr (kal. 14C, 2 σ) respektive 2870–2490 f.Kr (kal. 14C, 2 σ),
ligger i den senare delen av gropkeramisk tid (ca 3200–2300 f.Kr.).
61
Arkeologicentrum AB
Figur 49. Resultat av kalibrering av 14C-resultat.
Som jämförelse daterades det gropkeramiska skedet på en boplats vid
Flykärr, Herrestad 48, väster om Uddevalla i Bohuslän, förutom på typologiska grunder också genom 14C-analyser till 3650 f.Kr–2450 f.Kr. Som
grund för analyserna användes både organisk beläggning på keramik och
hasselnötsskal. Tolkningen är att det finns minst två faser av besök eller
bosättning inom det spannet (Bengtsson 1999:tabell 6–7). Ledartefakterna, i
detta fall spånpilspetsar av A-, B- och C-typ samt av senneolitisk typ, tycks
visa på ett liknande förhållande vid Skepplanda 32, d.v.s. två eller fler
stenåldersfaser.
Från göteborgstrakten finns det 14C-analyser från det gropkeramiska skedet på Hasslingehult (T1), Västra Frölunda 302, gjorda på organisk beläggning på keramik. Analysresultaten ger en spännvidd mellan 3100 och 2850
f.Kr. (Strinnholm 2001: figur 31 f.). Dateringarna från Dafter, Skee 592, i
norra Bohuslän ger tidsspannet 3000–2500 f.Kr. (Strinnholm 2001:64). 14Cdateringarna från Ånneröd, Skee 42, visar på ett intervall mellan 2900 och
2400 f.Kr. (Strinnholm 2001: figur 24). Ett ben från svin från boplatsen vid
Sandhem, Skee 1617, 14C-daterades till ca 2340–2035 f.Kr. (Hernek &
Jonsson 2004:25).
Lokal miljö
Den lägre belägna delen av Skepplanda 32, som var i bruk inom den
gropkeramiska traditionen har av allt att döma legat på och intill stranden.
Av det vi känner till om strandlinjeförskjutningen var Kattleberg en ö i den
inre skärgården. Genom markprofilerna kan jordarterna bedömas till silt och
sand. En rännil med färskvatten löpte över boplatsens östra del och rann ut i
fjordvattnet. Makrofossilanalyserna från järnålderskontexter visar på växter
från och på en delvis öppen vegetation präglad av nypon, björnbär och
hassel. Från gropkeramisk tid kan bara förekomst av hassel beläggas.
62
Arkeologicentrum AB
Hasseln är lätt att både transportera och förvara och därför inte någon
idealisk indikator på vegetation i närområdet.
Måluppfyllelse
Undersökningen har med enstaka undantag genomförts enligt den preliminära planeringen i undersökningsplanen. En mindre yta än planerat har
undersökts intensivt. Det beror på att fornlämningen visade sig ha en mindre
yta än vad förundersökningen gjort gällande. Vidare visade sig fornlämningen i huvudsak ligga utanför och sydost om förundersökt område.
Fyndmängden har vida överskridit den förväntade, både vad gäller kvantitet och kvalitet. Undersökningsplanen har följts avseende metoder för tillvaratagande fynd med undantag av grävning av meterrutor. Avsaknad av
fyndkoncentrationer och av identifierbara redskapstyper i åkermarken innebar att rutgrävning inte bedömdes kunna tillföra något annat än ytterligare
övrig flinta. Tonvikten i undersökningen enligt länsstyrelsens förfrågningsunderlag skulle ligga på ledartefakter, men sådana fanns bara i ringa mängd
i åkern. Fältarbetet koncentrerades i stället till den före slutundersökningen
helt okända, gropkeramiska boplatsen i SÖ där fyndfrekvensen var hög.
I tolkningsdelen har kunnat beaktas de ekonomiska och teknologiska
aspekterna av undersökningsplanens frågeställning. Livsvärldsproblematiken har hamnat i skymundan beroende dels av att det praktiska efterarbetet,
främst fyndregistreringen, slukat en stor del av manusresurserna, dels av att
boplatsen hade en annan karaktär än förundersökningen antytt. Tonvikten i
rapporten har därför placerats komparationer med andra, närbelägna gropkeramiska boplatser.
63
Arkeologicentrum AB
64
Arkeologicentrum AB
Referenser
Becker, C.-J. 1951. Den grubekeramiske kultur i Danmark. Aarbøger for
Nordisk Oldkyndighed og Historie.
Bengtsson, Lisbet. 1999. Hällorna och Flykärr: tidigneolitiska och mellanneolitiska boplatser i Bohuslän. I: Timmerås och Hällorna/Flykärr: boplatsundersökningar i mellersta Bohuslän. Arkeologiska undersökningar för
motorvägen Lerbo–Torp. Del 3, Riksantikvarieämbetet och Bohusläns museum, 40–79. Red. Gundela Lindman. Riksantikvarieämbetet UV Väst
Rapport 1998:6. Kungsbacka.
Brehm, Alfred, 1888. De ryggradslösa djurens lif. 2:a upplagan. (Vol. 4 av
Djurens lif, orig. Thierleben. Översättning från tyska och bearbetning av
Christopher Aurivillius och Carl Aurivillius). Stockholm. (Digital faksimilutgåva inom Projekt Runeberg: http://runeberg.org)
Edvinger, Britta Wennstedt, 2010. Tre generationer åkerdiken. Arkeologisk
undersökning, Skepplanda 217, Västergötland, Ale kommun, Västra Götalands län. PMAC2007:48 O, Arkeologicentrum AB. Östersund.
Ekman, Jan, 1974. Djurbensmaterialet från stenålderslokalen Ire, Hangvar
sn, Gotland. I: Gotlands mellanneolitiska gravar, 212–246. Janzon, Gunborg et al., red. Acta Universitetis Stockholmiensis. Studies in North-European Archaeology 6. Stockholm.
Ericsson, A. & Nilsson, P. 2003. En skärvstenshög och kolningslämningar i
Sunneränga. Riksväg 32, delen Skullaryd – Sunneränga. RAÄ 281 i Flisby
socken, Nässjö kommun, Jönköpings län. Riksantikvarieämbetet, UV Öst,
rapport, 2003:21. Linköping.
Franzén, Britt-Marie, & Lindholm, Kristina, med bidrag av Jan Uddén och
Helene Carlsson 2000. Agrarhistorisk landskapsanalys över f.d. Göteborgs
och Bohus län. Landskapsprojektet rapport 2000:8. Riksantikvarieämbetet.
Stockholm.
Hackwitz, K. von, 2009. Längs med Hjälmarens stränder och förbi: relationen mellan den gropkeramiska kulturen och båtyxekulturen. Stockholm.
Hellgren, M. 2004. Arkeologisk förundersökning gällande fornlämning
RAÄ nr 126, inom fastigheten Båstorp 4:36, Skepplanda socken, Ale
kommun, Västergötland. Lödöse Museum, Rapport 2004:42.
Henrici, Paul, 1936. Benfynd från boplatsen vid Rörvik. Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförenings tidskrift 1936, s. 82–91.
65
Arkeologicentrum AB
Hernek, Robert, & Leif Jonsson, 2003. Förhistoriskt fiske i Bohuslän, främst
under stenålder och bronsålder. Bohuslän, årsbok 2003, årgång 25, s. 83–
102.
Holmström, Erik, & Marie Odenbring Widmark, 2004. Gårdar i Västergötland: en bebyggelsehistorisk översikt. Agrarhistoria i Västra Götaland.
Länsstyrelsen i Västra Götaland 2004:36.
Janson, Sverker, 1936. En boplats från yngre stenåldern vid Rörvik i Kville
s:n. Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförenings tidskrift 1936, s. 57–81.
Jonsson, Leif. 2004. Bilaga 1. ANL Rapport 2003:37. Djurbenen från den
mellanneolitiska kökkenmöddingen vid Sandhem i Skee socken, Bohuslän.
Arkeologisk undersökning 2003. I: Boplatser och kökkenmöddingar från
yngre neolitikum: Arkeologisk utredning och förundersökning inför rätning
av Bohusbanan. Bohuslän, Skee socken, Hedängen 3:6, 3:10 och Sandhem
3:6, RAÄ 1617 och 1618, författad av Hernek, Robert, Leif Jonsson & Jörgen Streiffert, 29–40. Arkeologisk utredning och förundersökning. Riksantikvarieämbetet, UV Väst, rapport 2004:22. Mölndal.
Kihlstedt, Britta, Hanna Larsson & Henrik Runeson, 2007. Sittesta: en gropkeramisk boplats på Södertörn. Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken–Nyfors. Södermanland, Ösmo socken, Sittesta 1:17 och 1:6, RAÄ
68. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet, UV Mitt. Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Stockholm.
Kindgren, Hans, 1991. Dammen: en 8 000 år gammal avfallshög eller skeletten som bara blir yngre med tiden. Bohuslän, årsbok 1991, s. 87-104.
Kindgren, Hans, 1995. Hensbacka–Hogen–Hornborgasjön: Early Mesolithic
coastal and inland settlements in western Sweden. I: Man and the Sea in the
Mesolithic: Coastal settlement above and below present sea level. Fischer,
Anders, red. Oxbow Monograph 53. Oxford.
Larsson, Åsa M., 2009. Breaking & making bodies and pots. Material and
ritual practices in Sweden in the third Millenium BC. Uppsala.
Malmer, Mats P., 1962. Jungneolitische Studien. Lund.
Malmer, Mats P., 1969. Gropkeramikboplatsen Jonstorp. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.
Malmer, Mats P., 2002. The Neolithic of South Sweden: TRB, GRK and
STR. Stockholm.
Munkenberg, Betty-Ann, 2005. Norge/Vänerbanan - delen Hede-Älvängen.
Västergötland, S:t Peder och Skepplanda socknar. Riksantikvarieämbetet
UV Väst, rapport 2005:19. Mölndal.
66
Arkeologicentrum AB
Munkeberg, Betty-Ann, Rudh, Simon, Nordqvist, Bengt, & Connelid, Pär,
2007. Väg 45, ombyggnad mellan Älvängen och Alvhem. Arkeologisk utredning. UV Väst, rapport 2007:4. RAÄ 321-3731-2006.
Munkenberg, Betty-Ann, med bidrag av Simon Rudh, 2007. Förhistoriska
boplatser och marina lämningar utmed Norge/Vänerbanan. Västergötland,
Skepplanda socken, fornlämningarna Skepplanda 32, 183, 217, 218, 228,
230 och 232. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet UV Väst,
rapport 2007:12. Mölndal.
Munkenberg, Betty-Ann, 2007. De gropkeramiska boplatsernas miljö. Vistelser vid vatten – två artiklar om kokgropar och fyra om gropkeramiska
fyndplatser. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.
Nieminen, Johannes, & Betty-Ann Munkenberg, 2009. Stenålder i Göta älvdalen. Tre lokaler från mellan- och senmesolitikum samt tidigneolitikum,
Västergötland, Ale och Lilla Edets kommuner, fornlämningarna Skepplanda
223, Skepplanda 224 och Tunge 48. UV Väst, rapport 2009:29. Arkeologisk
undersökning. Mölndal.
Nilsson, O., 2005. Bidrag till kunskap om milkolningens ålder. I Skogshistoriska sällskapets årsskrift 2005. Falun.
Nordqvist, Bengt, 2000. Coastal Adaptations in the Mesolithic: A study of
coastal sites with organic remains from the Boreal and Atlantic periods in
Western Sweden. Göteborg.
Nordqvist, Bengt, 2007. Förundersökningar längs planerad vägsträcka av
E45 mellan Älvängen och Alvhem–Västergötland, Skepplanda sn, E45, Älvängen-Alvhem. Riksantikvarieämbetet UV Väst, rapport 2007:20. Mölndal.
Olovsson, Maria, 2007. 5.5 Kulturmiljö. Norge/Vänerbanan. Dubbelspårsutbyggnad Hede-Älvängen Miljökonsekvensbeskrivning. Utställelsehandling
2007-10-15, Banverket.
Papmehl-Dufay, Ludvig, 2006. Pitted Ware pottery and potters in southeast
Sweden. Stockholm.
Persson, Per, 1998. Gropkeramikerfenomenet på västkusten. In situ 1998, s.
41-48.
Persson, Per, 2007. Olas och dateringen av den äldsta gropkeramiken. In
situ 2004-2005.
Påsse, Tore, 1996. A mathematical model of shore level displacement in
Fennoscandia. SKB Technical Report 96-24. Svensk kärnbränslehantering
AB, Stockholm.
67
Arkeologicentrum AB
Påsse, Tore, 2006. Landskapets och vegetationens förändringar: området
mellan Nordre älv och Stenungsund. I: Flyktiga förbindelser: arkeologiska
undersökningar inför den nya gasledningen Göteborg –Stenungsund, 180–
208. Red. Niklas Ytterberg. Kulturhistoriska dokumentationer nr 21.
Bohusläns Museum, Uddevalla.
Sarauw, Georg, & Johan Alin, 1923. Götaälvsområdets fornminnen.
Göteborg.
Seipel, Lena, 2007. Kapitel 5.1 Landskapsbild. Norge/Vänerbanan Dubbelspårsutbyggnad Hede-Älvängen. Miljökonsekvensbeskrivning. Utställelsehandling 2007-10-15, Banverket.
Sjöstedt, Ola, 2007. 5.2 Naturmiljö. Norge/Vänerbanan Dubbelspårsutbyggnad Hede-Älvängen. Miljökonsekvensbeskrivning. Utställelsehandling 200710-15, Banverket.
Svensson, Anna, 2007. 5.4 Vattenfrågor, naturresurser. Norge/Vänerbanan
Dubbelspårsutbyggnad Hede-Älvängen Miljökonsekvensbeskrivning. Utställelsehandling 2007-10-15, Banverket.
Strinnholm, Anders, 2001. Bland säljägare och fårfarmare: struktur och
förändring i Västsveriges mellanneolitikum. Coast to Coast-book 4. Uppsala
och Göteborg.
Sundström, Lars, 2003. Det hotade kollektivet: neolitiseringsprocessen ur
ett östmellansvenskt perspektiv. Uppsala.
Taffinder, Jacqueline, 1998. The Allure of the Exotic: The social use of nonlocal raw materials during the Stone Age in Sweden. Aun 25. Uppsala.
Thomas, David Hurst, 1974. Predicting the Past. An introduction to anthropological archaeology. New York.
Thorsberg, Kalle, 2007. Något om spån, cylindriska kärnor och mellanneolitikum. Vistelser vid vatten – två artiklar om kokgropar och fyra om
gropkeramiska fyndplatser. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
Toreld, Andreas, 2003. …och vad säger flintan? Fyndanalys över en gropkeramisk lägerplats. Vid Starekilens stränder. Bohusläns museum och RIO
kulturkooperativ. Göteborg.
Tyréns AB. 2009. Norge/Vänerbanan, Kil–Göteborg, Prässebo–Älvängen,
geoteknisk undersökning, km 445+450, 445+460. Bygghandling. Ritningsnummer 1-532 027/735 G150 P735. Göteborg.
68
Arkeologicentrum AB
Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter
Uppdrag
Arkeologisk undersökning av förhistorisk boplats, RAÄ 230 i Skepplanda
socken, inom fastigheten Båstorp 6:7, Ale kommun, Västra Götalands län
och
Arkeologisk undersökning av förhistorisk boplats, RAÄ 32 i Skepplanda
socken, inom fastigheterna Hamnen 1:1 samt Kattleberg 16:1, 17:1 och
18:1, Ale kommun, Västra Götalands län
Diarie- och projektnummer
Länsstyrelsen i Västra Götalands län dnr: 431-28345-2006
Arkeologicentrum i Skandinavien AB projektnr: P2007:48 O Hede–
Älvängen
Beställare
Banverket, Investeringsdivisionen, Projektdistrikt Syd, Box 1014, 405 21
Göteborg
Belägenhet
Län: Västra Götalands län
Landskap: Västergötland
Kommun: Ale kommun
Socken: Skepplanda
Skepplanda 230
Fastighet: Båstorp 6:7
Ek. karta: 7B 6g Älvängen NÖ
SV-koordinat: X6434750 Y1283804
Skepplanda 32
Fastigheter: Hamnen 1:1 samt Kattleberg 16:1, 17:1 och 18:1
Ek.karta: 7B 6g Älvängen NÖ
SV-koordinat: X6433423 Y1283190
Utförare
Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, 834 21 Brunflo
Projektgrupp
Skepplanda 230: Britta Wennstedt Edvinger (pl), Lisbet Bengtsson (bpl),
Magnus Reuterdahl och Maria Hinnerson Berglund
Skepplanda 32: Britta Wennstedt Edvinger (pl), Lisbet Bengtsson (bpl), Joel
Berglund, Kjell Edvinger, Maria Hinnerson Berglund, Leif Jonsson,
Magnus Reuterdahl
69
Arkeologicentrum AB
Underkonsulter
Ceramologisk analys, Kontoret för keramiska studier, Torbjörn Brorsson,
Landskorna
14
C-analys, Poznan Radiocarbon Laboratory, Tomasz Goslar, Poznan, Polen
Makrofossilanalys, Institutionen för kvartärgeologi och naturgeografi, Mats
Regnell, Stockholms universitet
Vedartsanalys, Vedanatomiska laboratoriet, Erik Danielsson, Glava
Grävmaskin, Tarmo Nyman (maskinist), TK Timberhouse, Hamneda
Projekttid
Fältarbete, Skepplanda 230: 2009-05-18–2009-05-22
Arkeologtid: 146,5 h inklusive risplockning
Maskintid: 50 h inklusive återställning
Fältarbete, Skepplanda 32: 2009-06-29–2009-07-17
Arkeologtid: 528 h
Maskintid:120 h inklusive återställning utanför Banverkets arbetsområde
Undersökt yta och volym
Skepplanda 230
Extensivt undersökt: 611 m2
Intensivt undersökt: 611 m2
Antal handgrävda meterrutor: 14
Skepplanda 32
Extensivt undersökt: 10 399 m2
Intensivt undersökt: 1 588 m2
Antal handgrävda meterrutor: 8
Arkivmaterial och fotografier
Shapefiler, handritningar och digitala fotografier enligt bilaga 8 (Skepplanda
230) och bilaga 20 (Skepplanda 32) förvaras i Antikvarisk-topografiska
arkivet (ATA) i Stockholm. Rapporten finns i pdf-format på Arkeologicentrums hemsida (www.arkeologicentrum.se).
Ritningsnr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Objekt
Typ
S13b
A02 Härd
A02 Härd
A03 Härd
Markprofil
Plan
Profil
Plan och
profil
Profil
Profil
Profil
A06 Härd
A07 Härd
A10 Härd/ kokgrop
A09 Grop
A11 Härd
Profil
Profil
Riktning
mot
NNÖ
S, Ö
SV
Skala
1:20
1:10
1:10
1:10
Upprättad
av
LJO
MAR
MAR
LIB
N
Ö
N
1:10
1:10
1:10
LJO
MAR
MAR
V
NV
1:10
1:10
MAR
MAR
70
Arkeologicentrum AB
Underlag för redovisning samt kartering
Geodetisk inmätning Skepplanda 230: 2009-05-18–2009-05-22, Skepplanda
32: Bearbetning i GIS: ArcView GIS 3.2 (ESRI)
Koordinatsystem
RT 90 2,5 gon V; höjdsystem RH00.
Fynd
Fynden förvaras vid Arkeologicentrum i väntan på fyndfördelning. Familjen
Larsson har överlämnat sin fyndsamling (F0433:1–F0433:40) till Arkeologicentrum i avsikt att fynden i första hand skall tillföras Lödöse museum.
71
Arkeologicentrum AB
72
Arkeologicentrum AB
Bilaga 2. Meterrutor, Skepplanda 230
Koordinaterna nedan avser meterrutans SV hörn.
Ruta 1
Läge, terräng: X6434755 Y1283807
Djup: 0,1 m
Metod: de övre 0,05 m fingrävda och sållade (4 mm:s maskstorlek), de
undre 0,05 m grävda med spade och sållade
Lager: med grävmaskin borttaget lager och dess mäktighet: ca 0,05–0,1 m
mår: mycket mossa, barr, rötter, flis etc. efter skogsfällning samt delvis
påförd jord från andra områden. Lager därunder: A: mörk till svart jord, ca
0,1 m tjock, kompakt, fuktig, hoptryckt till följd av skördare. B: rostjord
Kommentar: stubbe i NÖ
Anläggningar: Fynd: 9 flintbitar
Ruta 2
Läge, terräng: X6434760 Y1283807
Djup: 0,1 m
Metod: handrensat och sållat (4 mm:s maskstorlek)
Lager: med grävmaskin borttaget: mossa och mår 0,05 m. Lager därunder:
A: mörkbrun silt 0,1 m, komprimerad av skördare. B: rostjord
Anläggningar: Fynd: 4 flisor flinta
Ruta 3
Läge, terräng: X6434780 Y1283812, till största delen hällmark
Djup: 0-0,1 m
Metod: handrensat
Lager: mörkbrun silt
Anläggningar: Fynd: Kommentar: vi tömde sprickan, som löpte centralt i klippan
Ruta 4
Läge, terräng: X6434755 Y1283812, NÖ om stubbe, omedelbart N om FU
102
Djup: 0,1 m
Metod: handrensa och sållat (4 mm:s maskstorlek)
Lager: med grävmaskin borttaget: ca 0,05–0,1 m mår. Lager därunder: A:
ganska kompakt, brun till mörkbrun, humös sand/silt, ca 0–0,1 m dj., delvis
med mycket rötter och stenar 0,2-0,5 cm stora, och med enstaka större
stenar upp till knytnävs storlek., B: rostjord.
Anläggningar: Fynd: flinta
73
Arkeologicentrum AB
Ruta 5
Läge, terräng: X6434760 Y1283812, plan mark
Djup: 0,15–0,25 m
Metod: handrensat; den bruna, humösa sanden även sållad (4 mm:s
maskstorlek)
Lager: med grävmaskin borttaget: ca 0,1 m. Lager därunder: L. 1: Brun,
humös sand 0–0,01 m/0,20 m. L. 2: rostfärgad, grusig sand 0,01 m/0,20 m–
0,25 m
Kommentar: Ett FU-schakt (101) hade löpt, där m2-rutans södra tredjedel
var utlagd. Därför kom den grusiga sanden på bara 0,01 m:s djup längs m2rutans S kant. Annars skulle den grusiga sanden ha börjat på ca 0,15 m:s
djup.
Anläggningar: Fynd: flinta, kvarts
Övrigt: foto
Ruta 6
Läge, terräng: X6434765 Y1283817, lätt sluttning
Djup: 0,01-0,1/0,05 m
Metod: handrensat
Lager: Med grävmaskin borttaget: Mossa och mår 0,05 m. Lager därunder:
A: mörkbrun silt. B: rostjord, gulbrun
Anläggningar: Fynd: 3 små bitar träkol
Ruta 7
Läge, terräng: X6434765 Y1283807, stubbar efter odlad gran
Djup: 0-0,1/0-0,2 m
Metod: handrensat
Lager: Uppgift saknas
Kommentar: kraftiga rötter från en tjock rotstam täckte delar av rutan efter
ett träd, som stått direkt S om rutan. Dessa togs bort med såg och rotsax.
Anläggningar: Fynd: Ruta 8
Läge, terräng: X6434762 Y1283818
Djup: 0–0,25 m
Metod: handrensat
Lager: med grävmaskin borttaget: mossa och mår. Lager därunder: A:
mörkbrun silt. B: gul rostjord, fin sand
Kommentar: i den SÖ:a fjärdedelen av rutan fanns en försänkning med fylle
av bl.a. > 10 st pinnar. Försänkningen utgjorde en del av ett sökschakt, 3×1
m, från FU (trol. S107), vars kanter kunde följas direkt Ö om rutan
Anläggningar: Fynd: flinta
74
Arkeologicentrum AB
Ruta 9
Läge, terräng: X6434770 Y1283817
Djup: 0,2–0,35 m
Metod: handrensat
Lager: med grävmaskin borttaget: ca 0,01 m. Lager därunder: L. 1: brun,
humös sand med 0,1–0,2 m st. stenar, 0–0,15 m dj. L. 2: rostfärgad, grusig
sand med 0,1–0,2 m st. stenar, 0,15–0,35 m dj.
Anläggningar: Fynd: flinta (nederst i L. 1)
Ruta 10
Läge, terräng: X6434775 Y1283812, relativt flat mark ovan bergknalle
Djup: 0,1 m
Metod: handrensat
Lager: med grävmaskin borttaget: ca 0,05–0,1 m mår. Lager därunder: A:
0,07-0,1 m brun, humös sand uppblandad med relativt mycket sten ca 2–10
cm st. Marken var delvis sönderkörd, omrörd, sank och komprimerad av
skogsmaskin. Del av rutan var ordentligt påverkad av körskada. B: rostjord
Anläggningar: Fynd: flinta
Ruta 11
Läge, terräng: X6434770 Y1283812, i sydsluttning
Djup: 0,1–0,15 m
Metod: handrensat
Lager: med grävmaskin borttaget: 0–0,05 m mår. Lager därunder: A: brun,
humös sand/silt 0,1–0,15 m med stenar. B: rostjord
Kommentar: ca 25–30 % av rutan berördes av stubbe; viss påverkan också
av skogsmaskin.
Anläggningar: Fynd: flinta
Ruta 12
Läge, terräng: X6434765 Y1283812
Djup: 0,15 m
Metod: delvis handrensat, delvis grävt med spade och då sållat (4 mm:s
maskstorlek)
Lager: med grävmaskin borttaget: -; mår ca 0,05 m borttaget manuellt p.g.a
rötter. Lager därunder: A: brun humös sand/silt ca 0,1–0,15 m. B: rostjord
Kommentar: stubbe påverkade den S och SÖ delen (ca 40 %)
Anläggningar: Fynd: flinta
Ruta 13
Läge, terräng: X6434771 Y1283815
75
Arkeologicentrum AB
Djup: 0-0,1/0,07 m
Metod: handrensat
Lager: med grävmaskin borttaget: inte angivet. Lager därunder: A.
mörkbrun silt 0–0,1/0,04 m dj. med många små, tunna rötter, en huvudstor
och fyra mindre stenar. B: rostjord.
Anläggningar: Fynd: Ruta 14
Läge, terräng: X6434763 Y1283818
Djup: 0–0,09/0,2 m
Metod: handrensat
Lager: med grävmaskin borttaget: mossa och mår. Lager därunder: L. 1:
mörkbrun silt. L. 2: rostjord med små stenar och fyra nävestora stenar. L. 3:
Grå lera.
Anläggningar: Fynd: 3 flintor <2 cm (1 st med cortex, naturlig?)
76
Arkeologicentrum AB
Bilaga 3. Anläggningsbeskrivningar, Skepplanda
230
A01 Härd
Härd, grophärd, oval, 2,3×1,7 m (VSV–ÖNÖ) och ca 0,4 m dj, bestående av
sotbemängd jord, kolpartiklar och rikligt med skörbrända stenar, 0,05–0,25
m st, vanligen 0,1 m st. Skadad av rotvälta. Osäkert ursprungligt djup och
form p.g.a. skadan.
Belägenhet: X6434763 Y1283817 Z51,387
Fynd: nej
Prover: 1 makrofossilprov, 1 kolprov
Ritningar: plan: nej, profil: ja
Foto: ja
A02 Härd
Härd, grophärd (kokgrop?), rest av, oval, 0,8×0,7 m (NV–SÖ) och ca 0,3 m
dj, bestående av sotbemängd jord, kolpartiklar och sparsamt med skörbrända
stenar, varav iakttogs i rotsystemet till rotvälta ett tiotal, 0,02–0,1 m st, måttligt skörbrända men spruckna och sotiga. En större sten, sotig men inte
bränd, låg i sotfyllningens V del. Skadad av rotvälta. Osäkert ursprungligt
djup och form p.g.a. skadan.
Belägenhet: X6434758 Y1283813 Z51,194
Fynd: ja (F003)
Prover: 1 makrofossilprov, 1 kolprov
Ritningar: plan: nej, profil: nej
Foto: ja
77
Arkeologicentrum AB
78
Arkeologicentrum AB
Bilaga 4. Fyndlista, Skepplanda 230
F001:1
F002:1
F003:1
F004:1
F005:1
F006:1
F007:1
F008:1
F009:1
F010:1
F011:1
F011:2
F012:1
F013:1
F014:1
F014:2
F015:1
F015:2
F016:1
F017:1
F017:2
F017:3
F017:4
F017:5
F018:1
F018:2
F018:3
F018:4
F018:5
F018:6
F018:7
F018:8
F018:9
F018:10
F018:11
F018:12
F018:13
F018:14
F018:15
F019:1
F019:2
F019:3
F019:4
F019:5
F020:1
F020:2
F020:3
F020:4
F020:5
F020:6
F020:7
flinta
flinta
flinta
kvarts
flinta
flinta
kvarts
kvarts
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
avslag
avslag
vakant
splitter
kärna
splitter
avslag
kärna
avslag
kärna
kärna
avslag
avslag
avslag
avslag
avslag
avslag
avslag
avslag
avslag
avslag
splitter
övrig
avslag
övrig
avslag
avslag
övrig
avslag
avslag
borr
kniv och borr(?)
avslag
avslag
avslag
avslag
avslag
avslag
spån
avslag
övrig
övrig
splitter
splitter
kärna
avslag
avslag
övrig
avslag
avslag
avslag
1
1
0
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
svallad
cortex
patinerad
bränd
egenskap/anm 2
egenskap/anm 1
antal
sakord
material
F-nr
A. Fynd-ID och egenskaper
1
1
2
liten
avslag ur knacksten
cylindrisk
cylindrisk
fragm
fragm
1
1
1
1
1
spånliknande
1
1
1
1
1
spånliknande
1
1
1
1
1
1
spånliknande
spån
bruksretuscher
1
1
bruksretuscher
spånliknande
1
1
1
1
plattformskärna
del av
1
med retuscher
1
fragment
1
79
1
1
1
1
1
1
Arkeologicentrum AB
F020:8
F020:9
F021:1
F022:1
F022:2
F023:1
F023:2
F023:3
F023:4
F023:5
F024:1
F024:2
F025:1
F026:1
F027:1
F028:1
F029:1
F030:1
F031:1
F032:1
F033:1
F034:1
F035:1
F036:1
F036:2
F036:3
F036:4
F037:1
F037:2
F037:3
F037:4
F038:1
F038:2
F039:1
F039:2
F039:3
F040:1
F040:2
F040:3
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
flinta
kvarts
avslag
övrig
spån
avslag
spån
avslag
avslag
avslag
avslag
övrig
avslag
övrig
spån
övrig
kärna ?
splitter
övrig
spån
övrig
avslag
splitter
övrig
kärna
avslag
splitter
övrig
övrig
splitter
avslag
avslag
övrig
avslag
övrig
splitter
övrig
övrig
splitter
splitter
övrig
1
3
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
3
1
4
1
2
1
5
2
1
1
1
104
1
2
fragment
bruksretuscher
1
bruksretuscher
spånliknande
1
1
1
1
1
fragment
1
1
mikrospånkärna?
1
fragment
1
1
1
1
1
övrig
fragm
1
1
1
2
1
1
1
1
2
1
4
fragm
1
1
80
4
1
1
1
1
2
1
5
2
Arkeologicentrum AB
F001:1
F002:1
F003:1
F004:1
F005:1
F006:1
F007:1
F008:1
F009:1
F010:1
F011:1
F011:2
F012:1
F013:1
F014:1
F014:2
F015:1
F015:2
F016:1
F017:1
F017:2
F017:3
F017:4
F017:5
F018:1
F018:2
F018:3
F018:4
F018:5
F018:6
F018:7
F018:8
F018:9
F018:10
F018:11
F018:12
F018:13
F018:14
F018:15
F019:1
F019:2
F019:3
F019:4
F019:5
F020:1
F020:2
F020:3
F020:4
F020:5
F020:6
F020:7
6434768,52
6434772,29
1283814,62
1283814,85
52,046
52,215
1:a avbaning
1:a avbaning
6434761,79
6434757,07
6434754,77
6434755,15
6434771,69
6434784,06
6434765,01
6434763
6434763
6434760,8
6434756,67
6434758,86
6434758,86
6434759,01
6434759,01
6434759,42
6434759,71
6434759,71
6434759,71
6434759,71
6434759,71
6434760,23
6434760,23
6434760,23
6434760,23
6434760,23
6434760,23
6434760,23
6434760,23
6434760,23
6434760,23
6434760,23
6434760,23
6434760,23
6434760,23
6434760,23
6434760,9
6434760,9
6434760,9
6434760,9
6434760,9
6434760,32
6434760,32
6434760,32
6434760,32
6434760,32
6434760,32
6434760,32
1283807,25
1283808,65
1283807,06
1283815,23
1283833,64
1283818,62
1283820,34
1283819,44
1283819,44
1283821,44
1283817,68
1283825,45
1283825,45
1283824,23
1283824,23
1283824,64
1283824,33
1283824,33
1283824,33
1283824,33
1283824,33
1283824,13
1283824,13
1283824,13
1283824,13
1283824,13
1283824,13
1283824,13
1283824,13
1283824,13
1283824,13
1283824,13
1283824,13
1283824,13
1283824,13
1283824,13
1283824,6
1283824,6
1283824,6
1283824,6
1283824,6
1283824,75
1283824,75
1283824,75
1283824,75
1283824,75
1283824,75
1283824,75
51,531
51,501
51,398
51,195
50,068
52,577
50,943
50,993
50,993
50,881
50,619
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
1:a avbaning
1:a avbaning
1:a avbaning
1:a avbaning
1:a avbaning
1:a avbaning
1:a avbaning
81
1:a avbaning
1:a avbaning
1:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
R-nr
A-nr
avbaning1 eller 2
Z-koord
Y-koord
X-koord
F-nr
B. Belägenhet och fyndkontext
Arkeologicentrum AB
F020:8
F020:9
F021:1
F022:1
F022:2
F023:1
F023:2
F023:3
F023:4
F023:5
F024:1
F024:2
F025:1
F026:1
F027:1
F028:1
F029:1
F030:1
F031:1
F032:1
F033:1
F034:1
F035:1
F036:1
F036:2
F036:3
F036:4
F037:1
F037:2
F037:3
F037:4
F038:1
F038:2
F039:1
F039:2
F039:3
F040:1
F040:2
F040:3
6434760,32
6434760,32
6434760,18
6434759,59
6434759,59
6434759,02
6434759,02
6434759,02
6434759,02
6434759,02
6434761,14
6434761,14
6434760,84
6434762,81
6434764,94
6434765,12
6434766,85
6434766,99
6437770
6434758,05
6437775
6437765
6437770
6437762
6437762
6437762
6437762
6437755
6437755
6437755
6437755
6437760
6437760
6437755
6437755
6437755
6437760
6437760
6437760
1283824,75
1283824,75
1283825,45
1283825,27
1283825,27
1283825,12
1283825,12
1283825,12
1283825,12
1283825,12
1283823,72
1283823,72
1283823,22
1283819,49
1283820,94
1283822,3
1283824,56
1283819,46
1283812
1283813,13
1283812
1283812
1283817
1283818
1283818
1283818
1283818
1283812
1283812
1283812
1283812
1283807
1283807
1283807
1283807
1283807
1283812
1283812
1283812
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Uppgift saknas
52,124
51,194
52,526
51,659
51,704
51,05
51,05
51,05
51,05
51,233
51,233
51,233
51,233
51,36
51,36
51,243
51,243
51,243
51,267
51,267
51,267
82
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
2:a avbaning
R11
A02
R10
R12
R09
R08
R08
R08
R08
R04
R04
R04
R04
R02
R02
R01
R01
R01
R05
R05
R05
Arkeologicentrum AB
Bilaga 5. Vedartsanalys, Skepplanda 230
VEDLAB
Vedanatomilabbet
Vedlab rapport 0959
2009-10-12
Vedartsanalyser på material från Västergötland, Skepplanda sn. Raä
230.
Uppdragsgivare: Britta Wenstedt Edvinger/Arkeologicentrum
Arbetet omfattar två kolprov från en undersökning av en boplats.
Bägge proven kommer från eldstäder och innehåller kol från trädslag som
inte blir så gamla i sig. Dateringsresultaten kommer därför att bli
tillförlitliga.
Att en härd innehåller så många trädslag som A 02 kan bero på att den
använts ett flertal gånger och att man då tagit ved från olika träd.
Analysresultat
Anl.
Anläggnings-
Prov-
Analyserad
typ
mängd mängd
02
Härd/kokgrop
311g
9.8g 60 bitar
01
Kokgrop
34.6g
0.5g 33 bitar
Trädslag
Utplockat
för 14C-dat.
6 bitar ek
12 bitar hassel
34 bitar lind
6 bitar lönn
2 bitar rönn/oxel
18 bitar ek
3 bitar hassel
12 bitar lind
Hassel 27mg
Hassel 33mg
Erik Danielsson/VEDLAB
Kattås, 670 20 GLAVA, Tfn: 0570/420 29, E-post: vedlab@telia.com
83
Övrigt
Arkeologicentrum AB
De här trädslagen förekom i materialet
Art
Latin
Ek
Quercus
robur
Hassel
Corylus
avellana
60 år
Lind
Tilia
cordata
800
år
Lönn
Acer
platanoide
s
150
år
Sorbus
Rönn
Sorbus sp.
Sorbus
aucuparia
Sorbus
intermedia
120
år
Oxel
Max
ålder
5001000
år
Växtmiljö
Egenskaper och
användning
Växer bäst på lerhaltiga
Hård och motståndskraftig
mulljordar men klarar
mot väta. Båtbygge,
också mager och stenig
stängselstolp, stolpar,
mark. Vill ha ljus, skapar
plogar, fat.
själv en ganska luftig miljö Energirik ved ger mycket
med rik undervegetation glöd.
med tex hassel.
Ganska krävande på
Bildar lätt långa raka sega
jordmån. Vill gärna ha ljus spön som använts till
men tål beskuggning tex i korgar och tunnband
ekskog
Näringsrika, väl
Lätt och mjuk ved.
dränerade, gärna steniga
marker Skuggtålig.
Frisk mullrik mark. Mest
Hård seg och lätt ved.
som inslag i annan skog
Finsnickerier, räfsskaft,
och i gläntor och
bränsle
skogsbryn.
Anspråkslös vad gäller
Hård och stark men känslig
jordmån men
för röta. Räfspinnar, lieorv,
ljuskrävande
yxskaft, skidor
Övrigt
Ekollonen har använts som
grisfoder. Trädet har ofta
ansetts som heligt och
kopplat till bla Tor. Man
talar ofta om 1000-års ekar
men de är sällan över 500
år.
Vanligt träd på lövängar
Innerbarken eller bastet
användes till korgar och
rep
Invandrade med
ekblandskogen ca 4000 fkr.
Bark kvistar och löv till
kreatursfoder. Bär till sylt
mm Rönn och oxel går ej
att skilja med
vedartsanalys. Oxeln växer
upp till VärmlandsUpplandsgränsen.
Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur:
Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden
och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran.
Brepol, Turnhout 1992.
Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2
och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500.
Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och
Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade
och färska vedprover.
84
Arkeologicentrum AB
Bilaga 6. Makrofossilanalys, Skepplanda 230
85
Arkeologicentrum AB
86
Arkeologicentrum AB
Bilaga 7. 14C-analys, Skepplanda 230
Poznań, 07-05-2010
Report
on C-14 dating in the Poznań Radiocarbon
Laboratory
Customer:
Britta Wennstedt Edvinger
Scandinavian Archaeology Center
P.O. Box 1
83421- Brunflo
Sweden
Job no.:
4306/10
Sample name
Lab. no.
Age 14C
Skepplanda 230 A02
Skepplanda 230
Skepplanda 32 F349:1
Skepplanda 32 A02
Skepplanda 32 PK07 A06
Skepplanda 32 F0298
Poz-35041
Poz-35042
Poz-35043
Poz-35044
Poz-35045
Poz-35046
2355 ± 30 BP
2450 ± 35 BP
4015 ± 35 BP
2025 ± 30 BP
2120 ± 30 BP
4100 ± 35 BP
Comments: Results of calibration of 14C dates enclosed
Head of the Laboratory
Prof. dr hab. Tomasz Goslar
07-05-2010
Job no.: 4306/10
87
Page 1 from 1
Remark
Arkeologicentrum AB
Results of calibration of 14C dates – order 4306/10.
Given are intervals of calendar age, where the true ages of the samples encompass
with the probability of ca. 68% and ca. 95%. The calibration was made with the
OxCal software.
INFORM : References - Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10
Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]
Skepplanda 230 A02 : 2355±30BP
68.2% probability
485BC (13.2%) 460BC
450BC ( 4.3%) 435BC
420BC (50.7%) 385BC
95.4% probability
520BC (95.4%) 380BC
Skepplanda 230 A01 : 2450±35BP
68.2% probability
750BC (20.9%) 680BC
670BC ( 6.2%) 640BC
560BC (24.4%) 480BC
470BC (16.7%) 410BC
95.4% probability
760BC (23.8%) 680BC
670BC (71.6%) 400BC
88
Arkeologicentrum AB
Bilaga 8. Fotolista, Skepplanda 230
ID
bildnr motiv
AC2007-48-O
0810
Översikt, uo före undersökning
riktning
mot
N
fotograf
datum
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
2009-05-17
AC2007-48-O
0811
Översikt, uo före undersökning
NV
AC2007-48-O
0812
Översikt, uo före undersökning
SSÖ
AC2007-48-O
0813
Översikt, uo före undersökning
S
AC2007-48-O
0814
SV
AC2007-48-O
0815
Översikt, uo före undersökning,
Magnus Reuterdahl och Maria
Hinnerson Berglund rensar ris inom
utredningsområdet
Översikt, efter grovrensning av ris.
SV
Lisbet Bengtsson
2009-05-18
AC2007-48-O
0816
Översikt, efter grovrensning av ris.
SSÖ
Lisbet Bengtsson
2009-05-18
2009-05-17
2009-05-17
2009-05-17
2009-05-18
AC2007-48-O
0817
Översikt, efter grovrensning av ris.
SÖ
Lisbet Bengtsson
2009-05-18
AC2007-48-O
0818
NÖ
Lisbet Bengtsson
2009-05-18
AC2007-48-O
0819
Översikt över utredningsområdet
efter grovrensning av ris. I
bakgrunden Magnus Reuterdahl
och Maria Hinnerson Berglund.
Översikt, efter grovrensning av ris.
Ö
Lisbet Bengtsson
2009-05-18
AC2007-48-O
0820
Översikt, efter grovrensning av ris.
SV
Lisbet Bengtsson
2009-05-18
AC2007-48-O
0821
Ö
Magnus
Reuterdahl
2009-05-18
AC2007-48-O
0822
NÖ
Magnus
Reuterdahl
2009-05-18
AC2007-48-O
0826
VSV
Britta Wennstedt
Edvinger
2009-05-19
AC2007-48-O
0827
ÖSÖ
Britta Wennstedt
Edvinger
2009-05-19
AC2007-48-O
0829
A01 grophärd delvis i rotvälta,
under utgrävning av Lisbet
Bengtsson
A01 grophärd delvis i rotvälta,
under utgrävning av Lisbet
Bengtsson
Arbetsbild. Meterruta R01 under
utgrävning av Maria Hinnerson
Berglund
Arbetsbild. Avbaning av
utredningsområdet. Lisbet
Bengtsson övervakar.
A02, kokgrop/härd, delvis i rotvälta
VSV
2009-05-19
AC2007-48-O
0830
VSV
AC2007-48-O
0831
N
Lisbet Bengtsson
2009-05-21
AC2007-48-O
0834
ÖNÖ
Lisbet Bengtsson
2009-05-21
AC2007-48-O
0835
ÖSÖ
Lisbet Bengtsson
2009-05-21
AC2007-48-O
0838
Arbetsbild. Maria Hinnerson
Berglund och Magnus Reuterdahl
vid såll
Meterruta R05, med stenansamling
med 1 kvarts, 2 splitter av flinta o. 1
tunt, ngt svallat avslag av flinta.
Översikt från uo efter avbaning, ner
över gipen i Kattleberg och ner mot
E45:an
Översikt, stagkäpparna markerar
förundersökningsschakten. I
bakgrunden arbetar Britta
Wennstedt Edvinger och Maria
Hinnerson Berglund
Utsikt mot Kattleberg. Skepplanda
230 ligger i slänten ned mot en gip
(gipen döljs av en lövskogsdunge i
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
VSV
Lisbet Bengtsson
2009-05-21
89
2009-05-19
Arkeologicentrum AB
mitten av bilden)
AC2007-48-O
0840
A01, framrensad
Ö
AC2007-48-O
0843
SÖ
AC2007-48-O
0847
A01, snittad, sittandes vid kanten
Lisbet Bengtsson
A01, profil
AC2007-48-O
0462
AC2007-48-O
0463
AC2007-48-O
0465
NÖ
Fynd (Fnr 5), kärna av kvarts, ca 1
cm diam
Fynd (Fnr 11), kärnfragment av
cylindrisk kärna, flinta, ca 6 cm lång
Fynd (Fnr 18:8), borr och kniv, flinta, ca 7 cm
90
Magnus
Reuterdahl
Magnus
Reuterdahl
Magnus
Reuterdahl
Magnus
Reuterdahl
Magnus
Reuterdahl
Magnus
Reuterdahl
2009-05-21
2009-05-21
2009-05-21
2010-09-29
2010-09-29
2010-09-29
Arkeologicentrum AB
Bilaga 9. Påsiktsbilder, Skepplanda 230
AC2007-48-O-0810
AC2007-48-O-0811
AC2007-48-O-0812
AC2007-48-O-0813
AC2007-48-O-0814
AC2007-48-O-0815
AC2007-48-O-0816
AC2007-48-O-0817
91
Arkeologicentrum AB
92
Arkeologicentrum AB
AC2007-48-O-0818
AC2007-48-O-0819
AC2007-48-O-0820
007-48-O-0821
AC2007-48-O-0822
AC2007-48-O-0826
AC2007-48-O-0827
AC2007-48-O-0829
93
Arkeologicentrum AB
94
Arkeologicentrum AB
AC2007-48-O-0830
AC2007-48-O-0831
AC2007-48-O-0834
AC2007-48-O-0835
AC2007-48-O-0838
AC2007-48-O-0840
AC2007-48-O-0843
AC2007-48-O-0847
95
Arkeologicentrum AB
96
Arkeologicentrum AB
AC2007-48-O-0462
AC2007-48-O-0463
AC2007-48-O-0465
97
Arkeologicentrum AB
98
Arkeologicentrum AB
Bilaga 10. Meterrutor, Skepplanda 32
Samtliga handgrävda rutor, öppnades i den östra delen av undersökningsområdet inom S04. Samtliga rutor mätte 1×1 m i plan.
Ruta 01
Terräng: tomtmark, tidigare åker, svagt sluttande Ö–V
Efter borttagning av grässvålen: handgrävdes ner till 0,3 m:s djup.
Lager/jordarter: 0,05 m grässvål med lupiner. Därunder A: plogat lager 0,22
m sandig jord med spridda småstenar. Därunder B: grusig och stenig, moig
mjälig ”alv”.
Fynd: flinta: 16 avslag samt 2 avslag med patina samt 1 svallad.
Kommentar: Recent: 1 obränt benfragment (nöt? – bedömning i fält Leif
Jonsson) samt 2 brända benfragment (oidentifierade). Recent inblandning av
rödgods, fajans, glas, antracit och spik i hela lager A. Kolbitar i hela lager
A.
Prover: –
Foton: enbart i översiktsbild
Koordinater: X6433490, Y1283244
Ruta 02
Terräng: tomtmark, tidigare åker, svagt sluttande Ö–V
Efter borttagning av grässvålen: handgrävdes ner till 0,3 m:s djup.
Lager/jordarter: 0,05 m grässvål med lupiner. Därunder A: plogat lager 0,25
m sandig jord med spridda småstenar. Därunder B: 0,1 m grusig och stenig,
moig mjälig ”alv”.
Fynd: flinta: 7 avslag, 11 övr., 4 övr. brända.
Kommentar: Recent: Recent inblandning i hela lager A: porslin, fajans, glas,
antracit, spik, obränt benfragment (animalt, oidentifierat, edömning i fält av
Leif Jonsson), mässingsbleck.
Prover: –
Foton: enbart i översiktsbild
Koordinater: X6433487, Y1283249
Ruta 03
Terräng: tomtmark, tidigare åker, svagt sluttande Ö–V
Efter borttagning av grässvålen: handgrävdes ner till 0,3 m:s djup.
Lager/jordarter: 0,05 m grässvål med lupiner. Därunder A: 0,25 m sandig
jord, matjord. Därunder B: sand, grus, småsten 0,05 m.
Fynd: flinta: 1 spånfragment med retuscherade kanter, 2 avslag, 14 övr.
flinta (F0180). Alla fynd i lager A.
Kommentar: Recent inblandning av porslin, fajans, glas, spik, tegel i hela
lager A.
Prover: –
Foton: enbart i översiktsbild
Koordinater: X6433490, Y1283242
99
Arkeologicentrum AB
Ruta 04
Terräng: tomtmark, tidigare åker, svagt sluttande Ö–V
Efter borttagning av grässvålen: handgrävdes ner till 0,25–0,3 m:s djup.
Lager/jordarter: 0,05 m grässvål med lupiner. Därunder A: plogat lager 0,25
med sandig jord med småsten, matjord. Därunder B: gul, mjälig sand med
småsten.
Fynd: flinta: 8 avslag, 4 flata avslag, 12 övr. flinta.
Kommentar: Recent inblandning av butelj, glas, fönsterglas, porslin, fajans,
spik, kapsyler, kokt, lyktglas i hela lager A.
Prover: –
Foton: enbart i översiktsbild
Koordinater: X6433480, Y1283240
Ruta 05
Terräng: tomtmark, tidigare åker, svagt sluttande Ö–V
Efter borttagning av grässvålen: handgrävdes ner till 0,3 m:s djup.
Lager/jordarter: 0,05 m grässvål med lupiner. Därunder A: plogat lager
0,25–0,3 m sandjord med sten, matjord. Därunder B: moigare sand med
sten.
Fynd: flinta: 7 avslag, 1 spånfragment bränd, 16 övr. flinta.
Kommentar: Recent inblandning av tegel, glas, porslin, spik i hela lager A.
Prover: –
Foton: enbart i översiktsbild
Koordinater: X6433484, Y1283239
Ruta 06
Terräng: tomtmark, tidigare åker, svagt sluttande Ö–V
Efter borttagning av grässvålen: handgrävdes ner till 0,2–0,3 m:s djup.
Lager/jordarter: 0,05 m grässvål med lupiner. Därunder A: 0,2 m sandjord,
matjord. Därunder B: 0,1 m sand.
Fynd: flinta: 1 “spån”, 3 avslag, 10 övr. flinta (1 svallad).
Kommentar: Recent inblandning av rödgods, tegel, porslin, buteljglas,
fönsterglas, spik m.m. i hela lager A. Recent grop i sydöstra hörnet, 0,1 m
ned i sanden.
Prover: –
Foton: enbart i översiktsbild
Koordinater: X6433487, Y1283235
Ruta 07
Terräng: tomtmark, tidigare åker, svagt sluttande Ö–V
Efter borttagning av grässvålen: handgrävdes ner till 0,33 m:s djup.
Lager/jordarter: 0,05 m grässvål med lupiner. Därunder A: 0,22 m sandjord,
matjord. Därunder B: stenig sand 0,03 m.
Fynd: flinta: 1 spånfragment, 6 avslag, 8 övr. flinta (3 eldpåverkade)
Kommentar: Recent inblandning av tegel, kakel, porslin, kapsyler och spik i
hela lager A.
Prover: –
100
Arkeologicentrum AB
Foton: enbart i översiktsbild
Koordinater: X6433494, Y1283241
Ruta 08
Terräng: tomtmark, tidigare åker, svagt sluttande Ö–V
Efter borttagning av grässvålen: handgrävdes ner till 0,27 m:s djup.
Lager/jordarter: 0,05 m grässvål med lupiner. Därunder A: 0,27 m sandjord
med sten, matjord. Därunder B: sand med stenar.
Fynd: flinta: 1 spån, 9 avslag, 23 övr. flinta.
Kommentar: Recent inblandning av tegel, glas, spik, kapsyl fr. Alingsås
bryggeri klass II i hela lager A.
Prover: –
Foton: enbart i översiktsbild
Koordinater: X6433486, Y1283243
101
Arkeologicentrum AB
102
Arkeologicentrum AB
Bilaga 11. Resultat av plöjning, harvning och
fyndinsamling i åkermark, Skepplanda 32
Åkerytan plöjdes en gång och harvades tre gångar. Mellan harvningarna
skedde ytplockning av fynd. Majoriteten av dessa fynd utgörs av flinta
varav enstaka är bearbetade. Efter den tredje harvningen och fyndplockningen föll ett kraftigt regn, vilket föranledde ytterligare fyndplockning i
åkerområdet.
• Första harvningen: 37 fynd (beteckning inom serien F1001).
• Andra harvningen: 19 fynd (beteckning inom serien F2001).
• Tredje harvningen: 30 fynd (beteckning inom serien F3001).
• Ytplockning efter regn efter den tredje harvningen: 110 fynd (beteckning
inom serien F4001).
Fyndspridning efter harvning 1
103
Arkeologicentrum AB
Fyndspridning efter harvning 2
Fyndspridning efter harvning 3
104
Arkeologicentrum AB
Fyndspridning efter regn
105
Arkeologicentrum AB
106
Arkeologicentrum AB
Bilaga 12. Schaktbeskrivningar, Skepplanda 32
Beteckningen schakt har använts även för avbanade ytor och kvarstår då bland annat fynd
redovisas efter schakten. Här samredovisas sammanhängande schakt som ytor. För
schakten i den norra och nordvästra delen, dvs åkern, är lagerföljden mycket likartad, därför
redovisas dessa ihop. Beskrivningarna syftar till, tillsammans med uppgifterna om markförhållandena i de handgrävda meterrutorna (R01–R08) och i anläggningsbeskrivningarna, att
ge en uppfattning om markförhållandena i hela undersökningsområdet.
Schakt i åkermark i det nordvästra och västra området
Totalt drogs 16 schakt (S08, S11, S15-18, S20-27, S30 och S40) på totalt
420 löpmeter inom området. Tre av schakt (S08, S11 och S30) drogs
igenom hela området (ung. NÖ-SV), de är 185-95 m l. 13 kortare schakt,
65-4 m l, drogs för att täcka upp området mellan dessa. Schakten är normalt
1,5-2 m br och 0,4-0,5 m dj. För att säkerställa att lämningar inte överlagrats
genom transgression djupschaktades fyra schakt (S27) till 2 m dj.
Schakt 11 fungerar som beskrivning, det drogs genom större delen av
området (NÖ-SV) med profil skisser för den NÖ delen, den mittersta delen
och den SÖ delen av åkern.
107
Arkeologicentrum AB
Markförhållandena nära åkerns övre, norra ände är brun, humös sand, 0,250,15 m mäktigt. Därunder rostfärgad, grusig sand, alternativt mörkbrun,
torvig humus, alternativt gul, sandig mjäla.
Störningar: sorkbon; enstaka diken och enstaka borrhål, ca 10 cm i diameter,
gjort av geotekniska skäl inför öppnandet av tunneln genom Kattleberg.
Schakt
löpmeter
S08
116
S11
96
S15
5
S16
4,5
S17
3,5
S18
3,5
S20
26
S21
8
S22
6,5
S23
28
S24
8
S25
8
S26
13
S27
35
S30
44
S40
15
Totalt
420
Schakt i den nordöstra delen
Den nordöstra delen ligger i skogsmark (blandskog, företrädesvis lövskog).
Vid förundersökningen hittades enstaka fynd i denna del i samband med
sökschaktning varför ett schakt (S07) drogs i syfte att klargöra fyndfrekvens
och eventuell förekomst av anläggningar. Ett flintavslag hittades.
108
Arkeologicentrum AB
Schakt i den östra delen
I denna del grävdes två schakt (S19 och S31) och en yta avbanades (S06).
Schakt 19 grävdes i skogen lite norr om huset i den östra delen av
området och schakt 31 mellan ytan S06 och åkern. Schakten mäter 13 respektive 12 meter och ett mindre antal fynd hittas i dem.
Schakt 06 är egentligen en avbanad yta och inte schakt, ca 16,5x14 m
(NV-SÖ) i vilken åtta meterrutor handgrävdes. Då fyndmängderna var små
och inga anläggningar framkom lades området igen utan vidare undersökningar.
Schakt i den östligaste delen
Schakt 04 utgjordes ursprungligen av ett schakt som utökades till en yta då
en anläggning (A02) hittades. I den östligaste delen ansluter den mot berg i
dagen. I den västnordvästra delen undersöktes en grophärd (A02). Intill
denna och inom ytan hittades spridda fynd av slagen flinta samt en del av ett
yxhuvud i bergart, prickhuggen och slipad. Härden är daterad med 14C till
äldre järnålder.
109
Arkeologicentrum AB
Schakt i den södra delen
Schakten 01,03,05,12-13,32-33 och 33 är att se som en 397 m2 stor sammanhängande yta, ca 45x20 m (NÖ-SV). Schakten 29 och 34 samman grävdes och ses som ett schakt. Intill detta ligger schakt 28.
Den större ytan utgjordes ursprunglighen av ett antal schakt som
breddades i syfte att avgränsa den gropkeramiska boplatsen. Matjordstäcket
togs bort med maskin varefter det handgrävdes. Markförhållanden: under
grässvålen bestod marken av brun, humös mo/sand (matjord). En del av ytan
var därunder täckt av ett rödare skikt med mer humöst material i (0,02–0,1
m mäktigt); i det skiktet och i övergången till underliggande lager låg
merparten av fynden. Detta var en gammal markyta från stenålder. Därunder
bestod marken av brungul, grusig sand, i vissa partier gulare och med inslag
av mjäla. Flera diken i marken var synliga i schakt 05 och 29. Störningarna
var särskilt tydliga nära boningshuset, med diken i olika riktningar och med
en markduk intill huset.
I den sydsydöstra delen av schakt 13, kallat 13b gjordes en djupschaktning.
Inom ytan påträffades tre anläggningar och stora mängder fynd,
pilspetsar, skrapor och spån av flinta samt keramik. Majoriteten av fynden
är från gropkeramisk tid men det finns inslag av senneolitiska fynd och fynd
från äldre järnålder.
I schakten 28, 29 och 34 påträffades sex anläggningar, fem härdar och en
osäker. En härd är daterad till äldre järnålder. Det finns dock flera fynd av
slagen flinta.
110
Arkeologicentrum AB
S13b, Profil, mått i centimeter
Schakt i den sydligaste delen
I syfte att avgränsa den gropkeramiska boplatsen drogs två schakt i den
sydligaste delen av området, S02 och S14. I bägge schakten kunde man
tydligt se att man påfört jord i samband med att man skapat en terrass i sen
tid, sannolikt till huset.
111
Arkeologicentrum AB
Schakt i den sydvästra delen
Tomtmarken vid huset i den sydvästra delen hade inte förundersökts
eftersom man vid tiden för förundersökningen inte hade tillgång till detta
område. Det var därför viktigt att klargöra huruvida det fanns förhistoriska
lämningar inom denna del. Två mindre sökschakt (S09 och S10) drogs i en
del som kunde antas vara opåverkad av det befintliga huset. I schakt 9
påträffades snart en sentida störning i form av nedgrävt asbest, porslin, tegel
m.m. och i schakt 10 framkom snabbt berg i dagen. Inga fynd av förhistorisk karaktär.
112
Arkeologicentrum AB
Bilaga 13. Anläggningsbeskrivningar, Skepplanda 32
A01 Härd
Undersökt: 50 %
Beskrivning: 0,7×0,4 m (VNV–ÖSÖ) och 0,3 m djup, något orgelbunden,
rund till oval. I ytan tio stenar, 0,1-0,3 m st, enstaka skörbrända, och inslag
av sot och aska.
Anläggningen snittades och fyllningen sållades.
Fyllning: Överst ett lager av sotinblandad sand med skärvig sten, därunder
ett 0,5–0,25 m tj lager med grå sand med inslag av sot och aska samt skärvig
sten. De skärviga stenarna var 0,05–0,3 m stora.
Fynd:Prover:Foton: AC2007-48-O-0962
Belägenhet: X6433457,1 Y1283235,4
A02 Härd, grophärd
Undersökt: 100 %
Beskrivning: 1,95 × 1,80 m (N–S) och 0,25 m djup, formen något
oregelbunden, rund till oval. I ytan ett 60-tal stenar, inslag av kol och sot.
Koncentration av stenar i den SÖ delen, denna del också mörkare, med mer
kol. Stenarna var 0,04–0,3 m stora och skärviga. Störd av stubbe i den SV
kanten. Bottnen lätt skålformad. Nedgrävningen var tydligast i den NÖ och i
den NV delen av A02; den var flackare och mer otydlig i den S delen.
Framrensad, därefter snittad med kryssprofil. Den NV och den SÖ delen
undersökt, fyllningen sållad, 4 mm:s maskstorlek. I ett senare skede även
fyllningen från den NÖ och den SV delen sållade, 4 mm:s maskstorlek.
Fyllning: överst ett lager av sotinblandad sand med skärvig sten. Därunder
ett 0,02–0,15 m tj. lager med sot, kol och skärvig sten. De skärviga stenarna
var 0,02–0,3 m stora och rikligt förekommande.
Fynd: enbart få fynd, alla av flinta: 2 st i det undre, kolrika lagret. Dessutom
5 st flintor precis i övergången mellan det undre lagret och den
underliggande sanden; det var svårt att avgöra, om de hörde till A02 eller
inte; i ett senare skede tog vi tillvara ytterligare 2 flintbitar från övergången
till den underliggande sanden (2009-07-14, inte inmätta). Under det senare
skedet tog vi också tillvara några fynd från ytan intill A02 samt från A02
(2009-07-14, lades i tre påsar, inte inmätta).
Terräng, läge: relativt plant, i schakt 04.
Prover: ett prov för vedartsanalys och 14C-analys: taget i den N–Sprofilväggen i den NV delen, relativt centralt i A02, se profilritning. Två
prover för växtmakroanalys: det första taget i den SÖ delen, inmätt. Det
andra taget från den NÖ delen.
Ritningar: i plan, i profil.
Foton: Ja. AC2007-48-O-0968, AC2007-48-O-1043, AC2007-48-O-1048
Belägenhet: X6433464,0 Y1283247,6
113
Arkeologicentrum AB
A03 Härd, rest av
Undersökt: 100 %
Beskrivning: 1,2 × 0,76 m (NV–SÖ) och 0,17 m djup, i det närmaste oval
till formen.
Framrensad, därefter snittad. Handrensad. Som kontroll sållade vi dessutom
en del av den handrensade fyllningen, motsvarande en spann (= 10 liter).
Sållet hade en masktäthet av 2 mm. Sållningen gav inga fler fynd. I ett
senare skede handrensade vi även den andra halvan av anläggningen – det
gav inga fler fynd.
Fyllning: mörkbrun, humös silt med sot och lite kol. En del skörbrända
stenar. Plan botten. Det låg en rektangulär bottensten i mitten av A03 samt
ett bottenblock med plan ovandel i kanten av A03.
Fynd: skrapor, avslag.
Terräng, läge: svag sluttning, nästan plan mark. Tomtmark. Ovanpå A03 har
det varit trädgårdsland (1900-tal, 2000-tal). Enligt en äldre karta över Kattlebergs Hamn, upprättad åren 1809–1811 och förvarade på gården Hamnen,
utgjordes området då av åkermark. Merparten av A03 låg i schakt 33; den V
kanten gick in i schakt 01.
Prover: ett makrofossilprov (PM07) för vedartsanalys och 14C-analys (bränt
hasselnötsskal). Två prover för växtmakrofossilanalys.
Ritningar: i plan, i profil.
Foton: AC2007-48-O-1101
Belägenhet: X6433453,14 Y 1283234,13
A04 Utgår ej anläggning
Undersökt: 50 %
A05 Utgår, ID ändrat till A13
A06 Härd, grophärd
Undersökt: 50 %
Beskrivning: 1,1 × 0,8 m (SÖ–NV) och 0,45 m djup, snarast oval.
Fyllning: fyllningen sotigast med inslag av kol i de övre 0,2 m, rikligt med
0,05–0,15 m stora, skarpkantade stenar. De undre 0,25 m med ca 0,15–0,25
m stora stenar, skarpkantade. Fyllning mellan stenarna med lite kol och sot.
Stenarna lagda mot rena sanden/gruset i bottnen.
Fynd: Flintskrapa hittades direkt ovanpå härden i det översta kolinblandade
lagret, F0321:1.
Terräng, läge: nedre del av östsluttning av mindre bergsparti, på sandjord
Prover: för vedartsanalys, taget från det översta 0,2 m-lagret. För
växtmakroanalys, taget från det översta 0,2 m-lagret. 14C analys gjord.
Ritningar: profil
Foton: Ja . AC2007-48-O-1054, AC2007-48-O-1093
Belägenhet: X6433458,2 Y1283209,7
114
Arkeologicentrum AB
A07 Härd, grophärd
Undersökt: 50 %
Beskrivning: 1,4 × 1,3 m (Ö–V) och 0,3-0,4 m djup, något oval till formen.
I dess övre och centrala del var fyllningen svart med en hel del kol och sot
och med skörbrända stenar 0,02–0,2 m stora. Snittningen visade på en tydlig
nedgrävning med relativt raka väggar och en jämn (= horisontell??) botten.
Fyllningen: Rikligt med kol, sot och skörbrända stenar, de skörbrända
stenarna avtog i mängd mot bottnen och vid kanterna.
Kommentar: de övre lagren var omrörda på grund av sentida aktiviteter med
anledning av boningshuset. Ca 0,6 m åt SV låg A08. Ca 0,7 m åt VSV låg
A09.
Terräng, läge: flack slänt invid och SV om boningshus.
Fynd: enstaka flintor i och kring A07.
Ritningar: profilritning.
Prover: Kolprov (PK02) och makrofossilprov (PM03)
Foton: Nej.
Belägenhet: X6433446.5 Y1283203.4
A08 Härd(?)
Undersökt: 50 %
Beskrivning: 0,3 m diam och 0,2 m djup, orgelbunden, närmast rund, med
tre skörbrända stenar, 0,05-0,1 m st i toppen.
Fyllning: mörkbrun till grå fyllning med inslag av ett fåtal mindre stenar,
skärviga, ca 0,05–0,1 m stora. Sot och inslag av kol.
Kommentar: Möjligen en härd eller grop med fyllning från härd, ganska
otydlig.
Terräng, läge: flack slänt vid och SV om boningshus.
Fynd: Prover:Ritningar:Foton: Nej.
Belägenhet: X6433446,7 Y1283202,1
A09 Nedgrävning
Undersökt: 50 %
Beskrivning: 0,7 ×0,5 m (N–S) och 0,4 m djup, närmast oval. Synlig i den V
schaktväggen. Den S kanten är en tydlig, rak nedgrävning ner till ca 0,4 m
djup, något störd av rötter i den N kanten, dock ganska tydlig kant. Jämn flat
botten.
Fyllning: mörkbrun till svart fyllning med inslag av ett fåtal mindre stenar,
skärviga, ca 0,02–0,05 m stora. Sot och inslag av kol.
Terräng, läge: flack slänt invid och SV om boningshus.
Fynd: pilspets
Prover: Kolprov (PK03) och makrofossilprov (PM04)
Ritningar: profil
115
Arkeologicentrum AB
Foton: AC2007-48-O-1089
Belägenhet: X6433447,1 Y1283202,2
A10 Härd, grophärd alt. kokgrop
Undersökt: 50 %
Beskrivning: i ytan 0,5× 0,4 m (Ö–V) och 0,4 m djup, närmast oval till
formen.
Fyllning: i ytan ett mörkgrått skikt, som bedömdes bestå av aska. I det
skiktet låg enstaka skörbrända stenar, 0,05–0,2 m stora. Flera kraftiga rötter
av björk hade stört anläggningens övre del. Själva fyllningen bestod av jord
med sot och kol och enstaka, skörbrända stenar.
Terräng, läge: flack slänt invid boningshus.
Fynd: Prover: Makroprov (PM05)
Ritningar: i profil.
Foton: Ja. AC2007-48-O-1091, AC2007-48-O-1099
Belägenhet: X6433453,4 Y1283208,9
A11 Härd, grophärd
Undersökt: 50 %
Beskrivning: närmast oval, 3,8 ×3,3 m (Ö–V) och minst 0,45 mdj, sannolikt
ursprungligen något djupare, men den översta delen skadad.
Fyllning: kraftig kolpackning med i vissa delar rikligt med skörbrända
stenar, 0,05-0,15 m st. Omrörd vid husbygge, av rör samt rötter. Fyllningen
är mäktigast i den SV delen – där låg också mest skärvsten, nästan som en
packning.
Kommentar: Ursprungligen bedömd som två anläggningar A11 och A12,
vid undersökning (snittning) syntes det att de hörde samman och blev A11.
Terräng, läge: Flack slänt invid boningshus.
Fynd: Få fynd i fyllningen men en del kring och precis i kanten; bl.a. en
pilspets och en cylinderkärna (F0401).
Prover: Tre kolprover (PK04, PK05 och PK06)
Ritningar: i profil.
Foton: Ja. AC2007-48-O-1111
Belägenhet: X6433453,7 Y1283210,6
A12 Utgår (se A11)
A13 Nedgrävning
Undersökt: 50 %
Beskrivning: 1,2 × 0,6 m (Ö–V) och 0,05–0,1 m djup, oval. Efter
framrensningen snittade vi och handrensade anläggningen.
116
Arkeologicentrum AB
Fyllning: brun, humös sand, med viss mängd skörbrända stenar i ytan.
Ojämn botten. Anläggningen var tydligt urskiljbar gentemot underliggande
jordart, en gulbrun, grusig sand.
Kommentar: A13 var först inmätt som A05. Anläggningen döptes om till
A13 i samband med ommätning efter det att anläggningen handrensats.
Terräng, läge: svag sluttning, nästan plan mark. Tomtmark. Ovanpå A13 har
det varit trädgårdsland (1900-tal, 2000-tal). Enligt en äldre karta tidigare
åker. Merparten av A13 låg i schakt 33; den V kanten gick in i schakt 01.
Fynd: flinta, tegel.
Prover: Anläggningen var störd i en del; därför tog vi inga prover från den.
Ritningar:
Foton: Ja. AC2007-48-O-1030, AC2007-48-O-1075
Belägenhet: X6433454,44 Y1283235,11
117
Arkeologicentrum AB
118
Arkeologicentrum AB
Bilaga 14. Ritningar, Skepplanda 32
A02. Planritning. Ritningsskala 1:10, här förminskad med 50 % (skala 1:20).
119
Arkeologicentrum AB
A02. (1) Avbanad matjord (siltig mull), (2) Mörkt brungrå, sotblandad silt, (3) Svart,
kolbemängd silt, (4) Gul silt, (5) Ej grävt. Ritningsskala 1:10, här förminskad med 50 %
(skala 1:20).
A03. (1) Avbanad matjord (siltig mull), (2) Mörkbrun, sotblandad silt med korplartiklar, (3)
Brungul, grov sand (B-horisont). Ritningsskala 1:10, här förminskad med 50 % (skala
1:20). Planritningen visar härden under undersökning med provtagningsplats för
makrofossil på 0,1 m djup. Jfr profilritning.
120
Arkeologicentrum AB
A06. (1) Avbanad matjord (siltig mull), (2) Mörkt brungrå siltig mull (matjordsrest), (3)
Svart, sotbemängd silt, (4) Lätt sotbemängd silt, (5) Gul, fin sand–silt . Ritningsskala 1:10,
här förminskad med 50 % (skala 1:20).
(1) Avbanad matjord (siltig mull), (2) Mörkt brungrå siltig mull (matjordsrest), (3) Svart,
sot- och kolbemängd silt, (4) Gul sand . Ritningsskala 1:10, här förminskad med 50 %
(skala 1:20).
121
Arkeologicentrum AB
A11. (1) Avbanad matjord (siltig mull), (2) Svart kollager, (3) Rödbrun sand (B-horisont),
(4) Gul sand (C-horisont), (5) Ler, (6) Rot . Ritningsskala 1:10, här förminskad med 50 %
(skala 1:20).
122
Arkeologicentrum AB
Bilaga 15. Fyndförteckning, Skepplanda 32
material
sakord
fragment
antal
spån
kontext
ändskrapa
F-nr
egenskap 1
A. Fynd-ID och egenskaper
F0001:1
S01
1
flinta
avslag
F0002:1
S01
3
flinta
avslag
F0002:2
S01
1
flinta
avslag
F0003:1
S01
1
flinta
avslag
F0004:1
S01
1
flinta
skrapa
F0005:1
S01
15
flinta
avslag
F0005:2
S01
5
flinta
avslag
F0005:3
S01
3
flinta
spån
F0006:1
S01
1
flinta
kärna
F0007:1
S01
1
flinta
avslag
F0008:1
S01
1
flinta
spån
F0009:1
S01
3
flinta
avslag
F0009:2
S01
1
flinta
avslag
F0010:1
S01
1
flinta
avslag
F0011:1
S01
1
flinta
kärna
F0011:2
S01
1
flinta
avslag
F0011:3
S01
6
flinta
avslag
F0012:1
S01
1
flinta
skrapa
F0013:1
S01
1
flinta
spån
F0013:2
S01
4
flinta
avslag
F0013:3
S01
1
flinta
avslag
F0014:1
S01
1
flinta
avslag
F0014:2
S01
2
flinta
avslag
F0015:1
S01
1
skiffer
spets
fragment
F0016:1
S04
1
flinta
spån
fragment
F0017:1
S01
1
flinta
spets
F0018:1
S01
6
flinta
avslag
F0018:2
S01
5
flinta
avslag
F0018:3
S01
5
flinta
avslag
F0018:4
S01
1
flinta
kärna
F0019:1
S01
1
flinta
F0019:2
S01
1
F0020:1
S01
F0021:1
F0022:1
fragment
cylindrisk kärna
dubbeländskrapa
avslag
spånpilspets med tånge
fragment
skrapa
ändskrapa
spån
flinta
skrapa
ändskrapa
spån
1
flinta
spån
med retuscher
fragment
S01
1
flinta
spån
S01
7
flinta
avslag
123
fragment
Arkeologicentrum AB
F0022:2
S01
1
flinta
avslag
F0022:3
S01
1
flinta
avslag
F0022:4
S01
1
flinta
spån
F0023:1
S01
1
flinta
spets
F0024:1
S01
1
flinta
avslag
F0025:1
S01
7
flinta
avslag
F0025:2
S01
3
flinta
avslag
F0025:3
S01
1
flinta
avslag
F0026:1
S01
3
flinta
avslag
F0027:1
S01
1
flinta
avslag
F0028:1
S01
2
flinta
avslag
F0029:1
S04 A02
1
flinta
avslag
F0030:1
S04 A02
1
flinta
avslag
F0031:1
S04 A02
1
flinta
avslag
F0032:1
S04 A02
1
flinta
avslag
F0033:1
S04 A02
1
flinta
avslag
F0034:1
S04
1
flinta
avslag
F0035:1
S04
1
flinta
skrapa
dubbeländskrapa
spån
F0036:1
S04
1
bergart
yxa
trindyxa, prickhuggen
fragment
F0037:1
S04
1
flinta
avslag
F0038:1
S04
1
flinta
sten
F0039:1
S01
6
flinta
avslag
F0040:1
S01
2
flinta
avslag
F0040:2
S01
2
flinta
övrig
spånpilspets
förarbete spånpilspets
tvärpilsliknande
råmaterial
F0040:3
S01
3
flinta
spån
F0041:1
S01
9
flinta
avslag
F0041:2
S01
3
flinta
övrig
F0042:1
S01
1
pimpsten sten
F0042:2
S01
9
flinta
avslag
F0042:3
S01
9
flinta
övrig
F0042:4
S01
1
flinta
spån
F0043:1
S01
1
flinta
tvärpil
F0043:2
S01
1
flinta
mikrospån
F0044:1
S01
5
flinta
avslag
F0044:2
S01
1
flinta
spån
F0044:3
S01
1
flinta
övrig
F0045:1
S01
1
flinta
avslag
med bruksretuscher
F0045:2
S01
1
flinta
skrapa
ändskrapa
F0045:3
S01
1
flinta
spets
förarbete spånpilspets
F0046:1
S01
1
flinta
spets?
spånpilspets?
fragment
mikrospånkärna
fragment
F0046:2
S01
1
flinta
kärna
F0046:3
S01
1
flinta
avslag
124
2 fragment
råmaterial
med bruksretuscher
fragment
fragment
spån
Arkeologicentrum AB
F0047:1
S03
1
flinta
avslag
F0048:1
S03
1
flinta
övrig
F0049:1
S03
1
flinta
avslag
F0050:1
S03
6
flinta
avslag
F0050:2
S03
6
flinta
spån
F0050:3
S03
7
flinta
övrig
F0051:1
S03
1
flinta
avslag
F0052:1
S03
1
flinta
sten
F0053:1
S03
1
flinta
avslag
F0053:2
S03
1
flinta
spån
F0054:1
S03
1
flinta
avslag
F0054:2
S03
1
flinta
spån
F0055:1
S03
1
flinta
avslag
F0056:1
S05
1
flinta
spån
F0056:2
S05
1
flinta
övrig
F0056:3
S05
1
skiffer
förarbete
F0057:1
S05
1
flinta
avslag
F0058:1
S05
1
flinta
avslag
F0058:2
S05
1
flinta
spån
fragment
F0059:1
S05
1
flinta
spån
fragment
F0059:2
S05
1
flinta
avslag
fragment
F0059:3
S05
1
skiffer
F0059:4
S05
1
flinta
spets eller
kniv
skrapa
F0060:1
S05
1
flinta
spån
F0061:1
S05
2
flinta
skrapa
F0062:1
S05
2
flinta
avslag
F0063:1
S05
3
flinta
avslag
F0064:1
S05
1
flinta
avslag
F0065:1
S05
3
flinta
avslag
F0066:1
S05
4
flinta
avslag
F0067:1
S05
1
flinta
tvärpil
F0068:1
S05
2
flinta
avslag
F0068:2
S05
1
skiffer
förarbete
F0069:1
S05
1
flinta
spån
F0070:1
S05
4
flinta
avslag
F0070:2
S05
1
flinta
spån
fragment
F0071:1
S05
2
flinta
avslag
fragment
F0072:1
S05
5
flinta
avslag
F0073:1
S05
2
flinta
avslag
F0073:2
S05
2
flinta
övrig
F0073:3
S05
2
flinta
spån
F0074:1
S05
1
flinta
spån
125
med bruksretuscher?
5 fragment
råmaterial
fragment
fragment
bearbetat
fragment
bearbetad
rundskrapa
avslag
fragment
ändskrapa
spån
fragment
bearbetat
fragment
fragment
1 spånliknande
Arkeologicentrum AB
F0075:1
S05
4
flinta
övrig
F0075:2
S05
3
flinta
avslag
F0076:1
S05
1
flinta
spets
F0077:1
S05
3
flinta
avslag
F0078:1
S05
2
flinta
spån
F0078:2
S05
1
flinta
avslag
spånliknande
F0078:3
S05
1
skiffer
förarbete
bearbetat
F0078:4
S05
1
flinta
kärna
F0078:5
S05
1
flinta
knacksten?
tånge till tresidig
spånpilspets
F0079:1
S05
6
flinta
avslag
F0080:1
S05
1
flinta
kärna
F0081:1
S05
4
flinta
avslag
F0081:2
S05
3
flinta
övrig
F0081:3
S05
1
flinta
spån
F0081:4
S05
1
flinta
kärna
F0082:1
S05
2
keramik
kärl
F0083:1
S05
3
flinta
avslag
F0083:2
S05
1
flinta
spån
F0084:1
S05
4
flinta
avslag
F0084:2
S05
2
flinta
spån
F0085:1
S05
12
flinta
avslag
F0085:2
S05
1
flinta
kärna
konisk
F0086:1
S05
1
ben
ben
bränt
F0087:1
S05
1
flinta
skrapa
ändskrapa
F0088:1
S05
6
flinta
spån
F0089:1
S05
9
flinta
avslag
F0090:1
S05
1
flinta
spets?
F0090:2
S05
1
flinta
avslag
F0090:3
S05
8
flinta
spån
F0090:4
S05
6
flinta
övrig
F0090:5
S05
47
flinta
avslag
F0091:1
S05
1
bergart
knacksten
F0092:1
S05
2
keramik
kärl
fragment
F0093:1
S05
2
keramik
kärl
fragment
F0094:1
S05
1
flinta
mikrospån
fragment
F0094:2
S05
4
flinta
spån
4 fragment
F0094:3
S05
32
flinta
avslag
F0094:4
S05
11
flinta
övrig
F0095:1
R001 S06
16
flinta
avslag
F0095:2
R001 S06
2
ben
ben
F0096:1
R002 S06
14
flinta
avslag
126
fragment
1 spånliknande
fragment
2 fragment
fragment
avslag
tresidig spånpilspets med
tånge?
med bruksretuscher?
5 fragment
bränt
Arkeologicentrum AB
F0096:2
R002 S06
8
flinta
övrig
F0097:1
S06 (Yta)
1
flinta
avslag
F0098:1
S06 (Yta)
1
flinta
avslag
F0099:1
S06 (Yta)
1
flinta
avslag
F0100:1
S06 (Yta)
1
flinta
avslag
F0101:2
S06 (Yta)
1
flinta
avslag
F0102:1
S06 (Yta)
1
flinta
avslag
F0103:1
S06 (Yta)
1
flinta
avslag
F0104:1
S01
1
flinta
avslag
F0105:1
S01
2
flinta
övrig
F0106:1
S01
8
flinta
avslag
F0106:2
S05
2
flinta
övrig
F0107:1
S05
1
flinta
skrapa
ändskrapa
spån
F0108:1
S05
1
flinta
spån
med retuscher
fragment
F0109:1
S05
10
flinta
avslag
F0110:1
S05
2
flinta
tvärpil?
F0110:2
S05
4
flinta
spån
F0110:3
S05
17
flinta
avslag
F0110:4
S05
4
flinta
övrig
F0110:5
S05
2
ben
ben
bränt
F0111:1
S05
14
keramik
kärl
fragment
F0112:1
S05
23
flinta
avslag
F0112:2
S05
1
flinta
mikrospån
F0112:3
S05
2
flinta
kärna
fragment
2 fragment
ändskrapa
spån, fragment
spånpilspets med tånge
fragment
ändskrapa
spån
2 fragment
fragment
F0113:1
S05
1
flinta
skrapa
F0114:1
S05
2
flinta
avslag
F0115:1
S05
1
flinta
spets
F0116:1
S05
9
flinta
avslag
F0117:1
S05
1
flinta
skrapa
F0118:1
S05
6
flinta
avslag
F0119:1
S05
1
flinta
spån
F0120:1
S05
1
flinta
avslag
F0121:1
S05
1
flinta
avslag
med retuscher
F0122:1
S05
1
flinta
spets
tresidig spånpilspets med
tånge
F0122:2
S04
1
flinta
spån
F0123:1
S04
1
flinta
spån
F0124:1
S04
1
flinta
avslag
F0125:1
S04
1
flinta
avslag
F0126:1
S04
1
flinta
avslag
F0127:1
S04
1
flinta
avslag
F0128:1
S05
1
flinta
avslag
F0129:1
vakant
127
fragment
Arkeologicentrum AB
F0130:1
S05
1
flinta
övrig
F0131:1
S05
1
flinta
spån
F0132:1
S05
5
flinta
avslag
F0133:1
S05
1
flinta
avslag
med bruksretuscher
F0134:1
S05
1
flinta
spån
med bruksretuscher
F0134:2
S05
3
flinta
avslag
F0135:1
S05
1
flinta
avslag
F0136:1
S05
1
flinta
spån
med bruksretuscher
fragment
med retuscher
F0137:1
S05
1
flinta
kärna?
F0137:2
S05
3
flinta
övrig
F0137:3
S05
5
flinta
avslag
några spånliknande
F0137:4
S05
1
flinta
spån
tresidigt, bearbetat
F0138:1
S05
7
flinta
avslag
F0138:2
S05
1
flinta
spån
F0138:3
S05
1
flinta
avslag
F0139:1
S05
1
flinta
spån
F0140:1
S05
1
flinta
spån
F0141:1
S05
1
flinta
spån
F0142:1
S05
4
flinta
avslag
F0142:2
S05
1
flinta
övrig
F0143:1
S05
3
flinta
spån
F0144:1
S05
2
flinta
övrig
F0145:1
S05
1
flinta
spån
med retuscher
F0146:1
S05
1
flinta
skrapa
dubbeländskrapa
med bruksretuscher
fragment
fragment
med retuscher
fragment
3 spånliknande
1 fragment
F0147:1
S05
1
flinta
spån
F0148:1
S05
4
flinta
avslag
F0149:1
S05
3
flinta
avslag
F0149:2
S05
1
flinta
kärna
fragment
F0149:3
S05
6
flinta
spån
1 med retuscher
F0150:1
S05
4
flinta
avslag
F0150:2
S05
2
flinta
spån
F0150:3
S05
2
flinta
övrig
F0151:1
S05
3
flinta
avslag
F0151:2
S05
1
flinta
kärna
F0151:3
S05
2
flinta
övrig
F0151:4
S05
2
flinta
spån
F0151:5
S05
1
flinta
skrapa
ändskrapa
F0152:1
S05
1
flinta
kärna
fragment
F0152:2
S05
1
flinta
skrapa
ändskrapa
F0152:3
S05
4
flinta
avslag
F0152:4
S05
1
flinta
övrig
F0153:1
S05
2
flinta
avslag
128
fragment
spån
4 fragment
1 fragment
fragment
1 fragment
avslag
spån
Arkeologicentrum AB
F0153:2
S05
1
flinta
övrig
F0154:1
S05
1
flinta
skrapa
F0154:2
S05
4
flinta
avslag
F0154:3
S05
5
flinta
spån
F0154:4
S05
1
flinta
övrig
F0155:1
S05
2
flinta
avslag
F0156:1
S05
2
flinta
avslag
F0157:1
S05
2
flinta
spån
F0157:2
S05
2
flinta
övrig
F0158:1
S05
1
flinta
spån
med bruksretuscher
F0159:1
S05
6
flinta
avslag
1 spånliknadne
F0159:2
S05
2
flinta
övrig
F0159:3
S05
1
flinta
spån
F0160:1
S05
2
flinta
avslag
F0161:1
S05
2
flinta
avslag
F0162:1
S05
2
flinta
avslag
F0162:2
S05
2
flinta
spån
F0163:1
S05
5
flinta
avslag
F0163:2
S05
2
flinta
spån
F0163:3
S05
1
flinta
spets
F0164:1
S05
3
flinta
avslag
F0165:1
S05
1
flinta
skrapa
F0165:2
S05
3
flinta
avslag
F0166:1
S05
1
flinta
skrapa
F0166:2
S05
1
flinta
avslag
F0167:1
S05
1
flinta
F0168:1
S05
1
F0169:1
S05
F0169:2
ändskrapa
spån
4 fragment
fragment
1 fragment
spånpilspets med tånge
ändskrapa
avslag
ändskrapa
spån
skrapa
ändskrapa
avslag
keramik
kärl
fragment
23
flinta
avslag
S05
3
flinta
spån
F0169:3
S05
4
flinta
övrig
F0169:4
S05
1
flinta
F0170:1
S05
1
F0171:1
S05
F0171:2
1 med bruksretuscher
1 fragment
kärna?
fragment
fragment
flinta
skrapa
ändskrapa
spån
20
flinta
avslag
S05
1
flinta
skrapa
ändskrapa
spån
F0171:3
S05
3
flinta
spån
F0171:4
S05
4
flinta
övrig
F0172:1
S05
1
flinta
avslag
F0173:1
S05
2
keramik
kärl
fragment
F0174:1
S05
4
keramik
kärl
fragment
F0175:1
S05
5
flinta
avslag
F0176:1
S05
14
flinta
avslag
F0176:2
S05
2
flinta
övrig
129
2 fragment
Arkeologicentrum AB
F0176:3
S05
3
flinta
spån
F0176:4
S05
1
flinta
kärna
F0177:1
S05
2
flinta
övrig
F0177:2
S05
3
flinta
avslag
F0177:3
S05
2
flinta
spån
F0178:1
S05
1
flinta
spån
bearbetad
F0179:1
R003 S06
1
flinta
spets
spånpilspets med tånge
F0180:1
R003 S06
1
flinta
spån
med retuscher
F0180:2
R003 S06
14
flinta
avslag
F0180:3
R003 S06
2
flinta
övrig
F0181:1
R004 S06
16
flinta
avslag
F0181:2
R004 S06
5
flinta
övrig
F0181:3
R004 S06
1
flinta
avslag
F0181:4
R004 S06
1
flinta
spån
F0182:1
R005 S06
13
flinta
avslag
F0182:2
R005 S06
6
flinta
övrig
F0182:3
R005 S06
3
flinta
spån
F0182:4
R005 S06
1
flinta
kärna
F0183:1
R006 S06
7
flinta
övrig
F0183:2
R006 S06
3
flinta
avslag
F0183:3
R006 S06
1
flinta
avslag
F0184:1
R007 S06
10
flinta
avslag
F0184:2
R007 S06
1
flinta
spån
F0184:3
R007 S06
1
flinta
övrig
3 fragment
fragment
med retuscher
fragment
med retuscher
med bruksretuscher
fragment
F0185:1
R008 S06
18
flinta
avslag
F0185:2
R008 S06
11
flinta
övrig
F0185:3
R008 S06
1
flinta
spets
spånpilspets?
fragment
F0185:4
R008 S06
1
flinta
spets
spånpilspets?
fragment
F0185:5
R008 S06
1
flinta
spån
F0186:1
S03
1
flinta
skrapa
ändskrapa
avslag
F0187:1
S03
1
flinta
spån
F0187:2
S03
3
flinta
avslag
F0187:3
S03
1
flinta
skrapa
ändskrapa
spån
F0188:1
S05
2
flinta
avslag
F0188:2
S05
1
flinta
spån?
F0188:3
S05
1
flinta
övrig
F0188:4
S05
1
flinta
skrapa
ändskrapa
spån, konkav ändskrapa
F0189:1
vakant
F0190:1
S07
1
flinta
avslag
F0191:1
S07
1
flinta
övrig
F0192:1
S08
1
flinta
skrapa
ändskrapa
spån
F0193:1
S08
1
flinta
spån
med bruksretuscher
fragment
130
Arkeologicentrum AB
F0194:1
S08
1
flinta
övrig
F0195:1
S08
1
flinta
kärna
F0196:1
S05
1
flinta
spets
F0197:1
S05
17
flinta
avslag
F0197:2
S05
1
flinta
övrig
F0197:3
S05
4
flinta
spån
F0198:1
S05
1
flinta
kärna
fragment
fragment
F0198:2
S05
5
flinta
spån
1 med retuscher
5 fragment
F0198:3
S05
12
flinta
avslag
F0198:4
S05
1
flinta
mikrospån
fragment
F0199:1
S05
3
flinta
spån
1 fragment
F0199:2
S05
1
flinta
spets
F0199:3
S05
3
flinta
mikrospån
F0199:4
S05
25
flinta
avslag
F0199:5
S05
2
flinta
övrig
F0200:1
S05
1
flinta
spets
tånge till pilspets
fragment
F0201:1
S05
1
flinta
skrapa
dubbeländskrapa
spån
F0202:1
S05
6
flinta
avslag
F0203:1
S05
1
flinta
avslag
F0203:1
S05
50
flinta
avslag
F0203:1
S05
1
flinta
kärna
fragment
F0203:1
S05
4
flinta
spån
2 med retuscher
4 fragment
F0204:1
S05
10
keramik
keramik
F0205:1
S05
1
flinta
skrapa
ändskrapa
spån
F0206:1
S05
1
keramik
kärl
F0207:1
S05
1
flinta
spån
bearbetat
fragment
F0207:2
S05
13
flinta
avslag
1 mikrospånsliknande
F0207:3
S05
3
flinta
övrig
F0208:1
S05
1
flinta
kärna
fragment
F0208:2
S05
1
flinta
spån
tresidigt
bearbetat
F0208:3
S05
3
flinta
spån
2 med retuscher
3 fragment
F0208:4
S05
11
flinta
avslag
F0208:5
S05
7
flinta
övrig
F0209:1
S05
1
keramik
kärl
fragment
F0210:1
S05
1
flinta
spets
spånpilspets med tånge
F0210:2
S05
1
flinta
avslag
F0211:1
S05
1
flinta
föremål
F0211:2
S05
1
flinta
spån
F0211:3
S05
1
flinta
F0211:4
S05
2
flinta
fragment
4 fragment
spånpilspets med tånge
fragment
1 fragment
med retuscher
bearbetat
fragment
skrapa
ändskrapa
spån
spets
spånpilspets med tånge
2 fragment
F0211:5
S05
6
flinta
avslag
F0211:6
S05
2
flinta
övrig
131
spånpilspets med tånge
Arkeologicentrum AB
F0212:1
S05
4
flinta
avslag
F0213:1
S05
1
flinta
spån
med retuscher
F0214:1
S05
1
keramik
kärl
fragment
F0215:1
S05
1
flinta
avslag
med bruksretuscher
F0215:2
S05
1
flinta
spån
F0215:3
S05
6
flinta
avslag
F0215:4
S05
2
flinta
övrig
F0216:1
S05
1
flinta
spån
F0216:2
S05
4
flinta
avslag
F0216:3
S05
6
flinta
avslag
F0217:1
S05
2
flinta
avslag
F0217:2
S05
3
flinta
spån
F0218:1
S05
1
flinta
spån
F0218:2
S05
3
flinta
avslag
F0218:3
S05
3
flinta
övrig
F0219:1
S05
1
flinta
spets
spånpilspets med tånge
F0219:2
S05
1
flinta
spån
med bruksretuscher
F0219:3
S05
6
flinta
avslag
F0219:4
S05
1
flinta
kärna
fragment
F0220:1
S05
1
flinta
avslag
med retuscher
F0220:2
S05
6
flinta
avslag
F0220:3
S05
2
flinta
övrig
F0221:1
S05
1
flinta
skrapa
ändskrapa
F0222:1
S05
1
flinta
mikrospån
med retuscher
F0222:2
S05
4
flinta
avslag
1 spånliknadne
F0222:3
S05
1
bergart
avslag
F0222:4
S05
2
flinta
övrig
F0222:5
S05
1
flinta
spets
spånpilspets med tånge
F0223:1
S05
1
flinta
kärna
övrig kärna
F0223:2
S05
15
flinta
avslag
F0223:3
S05
5
flinta
övrig
F0223:4
S05
3
flinta
spån
F0224:1
S04
2
keramik
kärl
fragment
F0225:1
S04
1
flinta
skrapa
ändskrapa
F0226:1
S04
1
flinta
övrig
F0227:1
S04
1
flinta
avslag
F0228:1
S04
1
flinta
avslag
F0229:1
S04
5
flinta
avslag
F0230:1
S12
1
flinta
avslag
bearbetad
F0231:1
S12
1
flinta
spets
spånpilspets med tånge
F0232:1
S12
1
flinta
spån
med retuscher
F0232:2
S12
1
flinta
avslag
132
fragment
med retuscher
fragment
3 fragment
avslag
fragment
3 fragment
eggfragment
Arkeologicentrum AB
F0233:1
S12
1
flinta
spån
F0233:2
S12
1
flinta
mikrospån
F0234:1
S12
1
flinta
skrapa
F0234:2
S12
1
flinta
avslag
F0235:1
S05
1
flinta
F0236:1
S05
1
F0236:2
S05
F0236:3
fragment
ändskrapa
spån
skrapa
ändskrapa
spån
flinta
avslag
bearbetad
1
flinta
spån
S05
4
flinta
avslag
F0237:1
S05
74
keramik
kärl
fragment
F0238:1
S05
1
flinta
skrapa
ändskrapa
avslag
F0238:2
S05
1
flinta
skrapa
ändskrapa
spån
F0238:3
S05
4
flinta
mikrospån
F0238:4
S05
13
flinta
avslag
F0238:5
S05
1
flinta
övrig
F0239:1
S05
3
flinta
spån
3 med bruksretuscher
F0239:2
S05
1
flinta
avslag
spånliknande med
bruksretuscher
F0239:3
S05
1
flinta
mikrospån
F0239:4
S05
9
flinta
avslag
F0239:5
S05
1
flinta
övrig
F0240:1
S05
1
keramik
kärl
F0241:1
S05
1
flinta
spån
F0241:2
S05
1
flinta
mikrospån
F0241:3
S05
15
flinta
avslag
F0241:4
S05
3
flinta
övrig
F0242:1
S05
21
flinta
avslag
3 fragment
fragment
fragment
spånliknande
F0242:1
S05
1
flinta
spån
F0242:1
S05
3
flinta
övrig
F0243:1
S05
1
flinta
spån
med retuscher
F0244:1
S05
1
flinta
avslag
med retuscher
F0244:2
S05
1
flinta
spån
F0244:3
S05
28
flinta
avslag
F0245:1
S05
1
keramik
kärl
fragment
F0246:1
S02
1
flinta
avslag
med bruksretuscher
F0247:1
S02
2
flinta
avslag
F0247:2
S02
1
kvarts
kärna?
stötkantskärna?
F0248:1
S02
1
flinta
avslag
spånliknande med
bruksretuscher
F0249:1
S01
1
flinta
spån
F0249:2
S01
3
flinta
avslag
F0250:1
S01
1
flinta
avslag
F0251:1
S03
1
flinta
övrig
F0251:2
S03
1
flinta
kärna?
133
fragment
fragment
fragment
fragment
Arkeologicentrum AB
F0252:1
S03
1
flinta
skrapa
ändskrapa
spån
F0252:2
S03
1
flinta
skrapa
ändskrapa
avslag
F0252:3
S03
3
flinta
avslag
F0252:4
S03
1
flinta
övrig
F0253:1
vakant
F0254:1
S05
1
flinta
avslag
F0254:2
S05
1
flinta
övrig
F0255:1
S05
1
flinta
skrapa
ändskrapa
F0256:1
S05
1
flinta
spets
spånpilspets med tånge
F0258:1
S05
2
flinta
avslag
F0258:2
S05
1
flinta
avslag
F0259:1
S05
1
flinta
avslag
med bruksretuscher
F0260:1
S05
1
keramik
kärl
fragment
F0257:1
spånliknande med
bruksretuscher
avslag
vakant
F0261:1
vakant
F0262:1
S05
1
flinta
avslag
F0262:2
S05
1
flinta
spån
F0263:1
S05
4
flinta
avslag
F0263:2
S05
2
flinta
övrig
F0264:1
S05
1
flinta
avslag
F0264:2
S05
1
flinta
spån
fragment
F0265:1
S05
1
flinta
spån
fragment
F0266:1
S05
4
flinta
avslag
F0266:2
S05
2
flinta
spån
F0266:3
S05
1
flinta
övrig
fragment
2 fragment
F0267:1
S05
2
flinta
avslag
F0267:2
S05
1
flinta
övrig
F0268:1
S05
7
flinta
avslag
3 spånliknande
F0268:2
S05
1
flinta
skrapa
ändskrapa
F0268:3
S05
9
flinta
övrig
F0268:4
S05
1
flinta
spån
F0269:1
S05
1
flinta
spets
spånpilspets med tånge
F0270:1
S05
1
flinta
skrapa
ändskrapa
F0271:1
S05
4
flinta
spån
F0271:2
S05
9
flinta
avslag
F0271:3
S05
1
flinta
övrig
F0272:1
S05
1
flinta
spets
spånpilspets med tånge
F0273:1
S05
1
flinta
avslag
med retuscher
F0273:2
S05
2
flinta
mikrospån
med retuscher
F0273:3
S05
1
flinta
avslag
spånliknande med retuscher
F0273:4
S05
6
flinta
mikrospån
6 fragment
F0273:5
S05
10
flinta
spån
8 fragment
134
avslag
fragment
spån
3 fragment
1 med retuscher
1 fragment
Arkeologicentrum AB
F0273:6
S05
71
flinta
avslag
F0274:1
S05
4
keramik
kärl
fragment
F0275:1
S04 A02
1
flinta
spets
hjärtformig pilspets
F0276:1
S04 A02
1
flinta
avslag
F0277:1
S04 A02
1
flinta
avslag
F0278:1
S04 A02
1
flinta
avslag
F0279:1
S19
1
flinta
avslag
F0280:1
S19
1
flinta
kärna?
F0280:2
S19
3
flinta
avslag
F0280:3
S19
12
flinta
mikospån
F0280:4
S19
2
flinta
övrig
F0281:1
S05
3
flinta
avslag
F0281:2
S05
2
flinta
avslag
med retuscher
F0282:1
S05
1
flinta
spån
med retuscher
fragment
F0282:2
S05
1
flinta
övrig
F0283:1
S05
1
flinta
skrapa
ändskrapa
avslag
F0283:2
S05
4
flinta
avslag
F0284:1
S05
1
flinta
skrapa
ändskrapa
avslag
F0285:1
S05
6
flinta
avslag
F0286:1
S05
1
flinta
kärna
F0287:1
S05
24
flinta
avslag
F0287:2
S05
1
flinta
spån
F0288:1
S05
29
keramik
kärl
F0289:1
S05
1
flinta
kärna?
F0290:1
S05
1
flinta
skrapa
ändskrapa
avslag
F0291:1
S05
1
flinta
spets
tånge till pilspets
fragment
F0292:1
S05
2
flinta
avslag
F0293:1
S05
6
flinta
spån
F0293:2
S05
15
flinta
avslag
F0294:1
S12
1
keramik
kärl
fragment
F0295:1
S12
1
flinta
skrapa
ändskrapa
F0296:1
S01
1
flinta
kärna
F0297:1
S01
1
flinta
spån
F0298:1
fragment
fragment
fragment
4 fragment
eggfragment
fragment
med bruksretuscher
fragment
vakant
F0299:1
S01
1
flinta
skrapa
ändskrapa
spån
F0300:1
S01
1
flinta
spån
bearbetad
fragment
F0300:2
S01
9
flinta
avslag
F0301:1
S01
1
flinta
spån
med bruksretuscher
F0302:1
S01
4
keramik
kärl
fragment
F0303:1
S01
14
flinta
avslag
F0303:2
S01
2
flinta
spån
F0304:1
S01
1
keramik
kärl
135
fragment
fragment
Arkeologicentrum AB
F0305:1
S01
1
flinta
F0306:1
S01 A13
1
hasselnöt skal
F0307:1
S01
2
keramik
kärl
F0308:1
S01
11
flinta
avslag
F0308:2
S01
2
flinta
spån
1 bearbetad
F0309:1
S01
25
flinta
avslag
1 med bruksretuscher
F0309:2
S01
7
flinta
spån
F0310:1
S01
1
flinta
spån
F0311:1
S01
4
flinta
avslag
F0312:1
S01
1
flinta
skrapa
F0313:1
S01
3
flinta
avslag
F0313:2
S01
1
flinta
spån
F0314:1
S01
1
flinta
spån
bearbetat, pilspets?
F0315:1
S01
14
flinta
avslag
2 med bruksretuscher
F0315:2
S01
1
flinta
spån
med bruksretuscher
F0315:3
S01
1
flinta
spets
spånpilspets
delvis slipad
F0316:1
S01
2
flinta
spets
spånpilspets med tånge
2 fragment
F0316:2
S01
24
flinta
avslag
3 med bruksretuscher
F0316:3
S01
4
keramik
kärl
fragment
F0316:4
S01
5
flinta
spån
3 fragment
F0316:5
S01
1
flinta
kärna
fragment
F0316:6
S01
1
flinta
spån
F0317:1
S01
1
flinta
övrig
med retuscher och
bruksretuscher
med retuscher
F0317:2
S01
11
flinta
avslag
3 med bruksretuscher
F0317:3
S01
4
flinta
spån
F0317:4
S01
1
flinta
kniv
F0318:1
S01
1
flinta
mikrospån
F0318:2
S01
1
flinta
övrig
F0319:1
S01
1
flinta
avslag
plattformsförbättringsavslag
F0319:2
S01
1
flinta
spån
med bruksretuscher
fragment
F0319:3
S01
1
flinta
spets
spånpilspets med tånge
fragment
F0319:4
S01
2
flinta
avslag
F0320:1
S01
11
flinta
avslag
F0320:2
S01
1
flinta
spets
tresidig spånpilspets
fragment
F0320:3
S01
1
flinta
skrapa
ändskrapa
avslag
F0320:4
S01
1
flinta
spån
fragment
F0320:5
S01
2
flinta
kärna
2 fragment
F0320:6
S01
1
flinta
avslag
med bruksretuscher
F0321:1
S29
1
flinta
skrapa
dubbeländskrapa
F0322:1
S29
1
flinta
kärna
F0322:2
S29
1
flinta
avslag
F0322:3
S29
1
flinta
övrig
136
spån
fragment
2 fragment
7 fragment
med retuscher, pilspets?
dubbeländskrapa
spån
fragment
fragment
4 fragment
med retuscher
fragment
fragment
spån
fragment
Arkeologicentrum AB
F0323:1
S30
2
flinta
avslag
F0324:1
S30
1
flinta
övrig
F0325:1
S31
2
flinta
avslag
F0326:1
S31
1
flinta
avslag
F0326:2
S31
1
flinta
spån
med bruksretuscher?
F0327:1
S31
1
flinta
avslag
med retuscher
F0327:2
S31
5
flinta
avslag
F0327:3
S31
2
flinta
spån
F0328:1
S06
3
flinta
avslag
F0329:1
S03
4
flinta
avslag
F0330:1
S03
1
flinta
avslag
F0330:2
S03
3
flinta
avslag
F0331:1
S03
1
flinta
spån
F0332:1
S03
3
flinta
avslag
F0333:1
S28 A06
1
flinta
övrig
F0334:1
S28 A06
1
flinta
spets
F0335:1
S28
1
flinta
avslag
F0336:1
S28
5
flinta
avslag
F0336:2
S28
1
flinta
spån
F0336:3
S28
1
flinta
spån
med retuscher
F0337:1
S28
1
flinta
spån
med bruksretuscher
F0338:1
S28
9
flinta
avslag
F0338:2
S28
1
flinta
övrig
F0338:3
S28
1
flinta
kärna
F0338:4
S28
1
flinta
spets
F0339:1
S29
5
flinta
avslag
F0339:2
S29
1
flinta
spån
F0339:3
S29
1
flinta
övrig
F0339:4
S29
1
flinta
spån
F0340:1
S29
1
flinta
övrig
F0340:2
S29
2
flinta
avslag
F0341:1
S29
1
flinta
spån
F0342:1
S29
1
flinta
skrapa
ändskrapa
F0343:1
S29
1
flinta
kärna
bipolär
F0343:2
S29
3
flinta
avslag
F0343:3
S29
4
flinta
övrig
F0344:1
S29
2
flinta
avslag
F0345:1
S29
2
flinta
spån
F0345:2
S29
1
flinta
avslag
F0346:1
S29 A07
3
flinta
övrig
F0347:1
S01
3
flinta
spån
F0347:2
S01
1
flinta
spån
137
1 med bruksretuscher
fragment
fragment
med retuscher
spånpilspets med tånge
fragment
kärnfragment?
fragment
tresidig spånpilspets
förarbete
förarbete till spets?
med retuscher
avslag
2 fragment
3 fragment
med retuscher
Arkeologicentrum AB
F0347:3
S01
1
flinta
spets
F0347:4
S01
1
flinta
spets
F0347:5
S01
5
flinta
avslag
F0348:1
S01
1
flinta
spån
F0348:2
S01
1
flinta
spån
F0348:3
S01
4
flinta
avslag
F0349:1
S01
3
keramik
kärl
F0349:2
S01
10
flinta
avslag
F0349:3
S01
1
flinta
mikrospån
F0349:4
S01
2
flinta
spån
F0349:5
S01
2
flinta
övrig
F0350:1
S01
1
flinta
spets
F0350:2
S01
3
flinta
avslag
F0351:1
S01
3
flinta
avslag
F0351:2
S01
4
keramik
kärl
fragment
F0351:3
S01
2
flinta
spån
1 bearbetad
1 fragment
F0352:1
S12
1
flinta
kärna
cylindrisk kärna
med två plattformar
F0353:1
S12
1
flinta
spån
F0354:1
S12
1
flinta
spån
med bruksretuscher?
F0355:1
S12
1
flinta
spån
med retuscher
F0356:1
S12
1
flinta
avslag
spånliknande
F0356:2
S12
1
flinta
övrig
F0357:1
S12
1
flinta
avslag
F0357:2
S12
1
flinta
spån
F0358:1
S12
1
flinta
spån
F0359:1
S12
2
flinta
avslag
F0360:1
S33
1
flinta
kärna
F0360:2
S33
6
flinta
spån
F0360:3
S33
4
flinta
avslag
F0360:4
S33
7
flinta
övrig
F0361:1
S03
1
flinta
skrapa
F0362:1
S03
3
flinta
spån
F0362:2
S03
1
flinta
övrig
F0363:1
S29
1
flinta
spån
fragment
F0364:1
S29
1
flinta
spån
fragment
F0365:1
S29
1
flinta
avslag
F0365:2
S29
1
flinta
spån
F0366:1
S29
1
flinta
avslag
F0367:1
S29
7
flinta
avslag
F0368:1
S29
1
flinta
avslag
F0369:1
S05
1
flinta
avslag
138
tresidig spånpilspets med
tånge
tresidig spånpilspets?
fragment
med retuscher
fragment
fragment
med gropar och organisk
beläggning
1 med retuscher
2 fragment
spånpilspets med tånge
fragment
fragment
fragment
6 fragment
ändskrapa
avslag
2 fragment
fragment
1 spånliknadne
Arkeologicentrum AB
F0370:1
S05
5
flinta
spån
F0370:2
S05
1
flinta
mikrospån
F0370:3
S05
8
flinta
avslag
F0371:1
S01
1
flinta
spets
F0371:2
S01
1
flinta
spån
F0371:3
S01
1
flinta
spån
F0371:4
S01
5
flinta
avslag
F0371:5
S01
3
flinta
övrig
F0372:1
S33
13
flinta
avslag
F0372:2
S33
3
flinta
övrig
F0372:3
S33
1
flinta
spets
F0372:4
S33
9
flinta
spån
F0372:5
S33
1
flinta
kärna
F0372:6
S33
1
flinta
F0372:7
S33
1
F0373:1
S33
F0374:1
2 med bruksretuscher
3 fragment
tresidig spånpilspets
förarbete
1 spånliknande
tresidig spånpilspets med
tånge
4 med bruksretuscher
9 fragment
skrapa
ändskrapa
avslag
flinta
avslag
med bruksretuscher
1
flinta
spån
med retuscher
S33
1
flinta
spån
med retuscher
F0374:2
S33
9
flinta
avslag
F0374:3
S33
3
flinta
övrig
F0375:1
S33 A03
2
flinta
avslag
F0376:1
F0377:1
vakant
S33
1
flinta
F0378-0387
spån
fragment
vakant
F0388:1
S01
1
flinta
skrapa
F0389:1
S01
4
flinta
avslag
F0390:1
S29 A11
1
flinta
spets
F0391:1
S29 A11
1
flinta
avslag
F0392:1
S29 A11
1
flinta
spån
F0392:2
S29 A11
1
flinta
övrig
F0393:1
S28
1
flinta
avslag
spånliknande
F0393:2
S28
2
flinta
övrig
2 med bruksretuscher
F0394:1
S28
1
flinta
övrig
bearbetad
F0395:1
S28
1
flinta
spån
F0395:2
S28
8
flinta
avslag
F0396:1
S33 A03
1
flinta
skrapa
F0397:1
S33 A03
2
flinta
spån
F0397:2
S33 A03
1
flinta
mikrospån
F0397:3
S33 A03
6
flinta
avslag
F0398:1
ändskrapa
avslag
tresidig spånpilspets med
tånge
fragment
fragment
fragment
ändskrapa
eggfragment
1 fragment
vakant
F0399:1
S33
1
flinta
kärna?
fragment
F0399:2
S33
1
flinta
spån
fragment
139
Arkeologicentrum AB
F0399:3
S33
3
flinta
övrig
F0400:1
S29 A11
1
flinta
avslag
F0401:1
S33
1
flinta
spets
F0402:1
S33
1
flinta
kärna
F0403:1
S33
2
flinta
avslag
F0403:2
S33
1
flinta
spets
F0403:3
S33
1
flinta
spån
F0403:4
S33
8
flinta
avslag
F0404:1
S33
1
keramik
kärl
fragment
F0405:1
S33
1
keramik
kärl
fragment
F0406:1
S33
2
flinta
spån
F0406:2
S33
8
flinta
avslag
F0407:1
S33
1
flinta
kärna
F0407:2
S33
1
flinta
övrig
F0408:1
S01
1
flinta
spets
F0409:1
S33
1
flinta
F0410:1
S33
1
F0411:1
S33
F0411:2
tresidig spånpilspets med
tånge
cylindrisk kärna
fragment
spånpilspets med tånge
fragment
med två plattformar
fragment
2 fragment
cylindrisk kärna
fragment
skrapa
tresidig spånpilspets med
tånge
ändskrapa
flinta
skrapa
ändskrapa
avslag
1
flinta
spets
spånpilspets med tånge
fragment
S33
6
flinta
spån
5 med bruksretuscher
6 fragment
F0411:3
S33
1
skiffer
förarbete
slipat
F0411:4
S33
17
flinta
avslag
F0412:1
S29 A11
1
flinta
spån
F0413:1
S29 A11
1
flinta
spån
F0413:2
S29 A11
1
flinta
avslag
F0414:1
S29 A11
1
flinta
spån
F0414:2
S29 A11
3
flinta
avslag
F0415:1
S29 A11
1
flinta
spån
F0415:2
S29
2
flinta
avslag
F0416:1
S01
1
flinta
avslag
F0417:1
S01
1
keramik
kärl
fragment
F0418:1
S01
1
keramik
kärl
fragment
F0419:1
S01
1
keramik
kärl
fragment
F0420:1
S33
1
keramik
kärl
fragment
F0421:1
spån
fragment
vakant
F0422:1
S33
2
flinta
spån
F0422:2
S33
1
skiffer
spets
fragment
F0422:3
S33
2
flinta
spån
2 fragment
F0422:4
S33
1
flinta
spån
F0422:5
S33
1
flinta
mikrospån
F0422:6
S33
4
flinta
avslag
F0422:7
S33
3
flinta
övrig
140
med retuscher och
bruksretuscher
Arkeologicentrum AB
F0423:1
S33
1
flinta
mikrospån
F0423:2
S33
2
flinta
spån
F0423:3
S33
4
flinta
avslag
F0423:4
S33
1
keramik
kärl
fragment
F0424:1
S01
1
flinta
spets
spånpilspets med tånge
F0424:2
S01
1
flinta
mikrospån
F0424:3
S01
1
flinta
spån
F0424:4
S01
12
flinta
avslag
F0425:1
S33 A03
1
keramik
kärl
F0426:1
S33 A03
1
flinta
spån
F0426:2
S33
5
flinta
avslag
F0427:1
S01 A13
1
flinta
övrig
F0428:1
S33
2
flinta
avslag
F0429:1
S33
7
flinta
avslag
F0430:1
S33
2
flinta
spån
F0430:2
S33
3
flinta
avslag
F0431:1
S33
1
flinta
spån
F0431:2
S33
3
flinta
avslag
F0432:1
S33
1
flinta
yxa
slipat eggfragment
F0433:01
ca S01 Larsson
1
flinta
spån
med retuscher
F0433:02
ca S01 Larsson
1
flinta
kärna
cylindrisk kärna
F0433:03
ca S01 Larsson
3
flinta
spån
F0433:04
ca S01 Larsson
1
flinta
avslag
F0433:05
ca S01 Larsson
1
flinta
spån
bearbetade
2 fragment
fragment
fragment
fragment
fragment
2 fragment
fragment
fragment
fragment
1 fragment
spånliknande
F0433:06
ca S01 Larsson
1
flinta
spets
spånpilspets med tånge
fragment
F0433:07
ca S01 Larsson
1
flinta
spets
fragment
F0433:08
ca S01 Larsson
1
flinta
spån
tresidig spånpilspets med
tånge
med retuscher
F0433:09
ca S01 Larsson
1
flinta
spån
F0433:10
ca S01 Larsson
1
flinta
avslag
F0433:11
ca S01 Larsson
1
flinta
spån
med retuscher
F0433:12
ca S01 Larsson
1
flinta
spån
med retuscher?
F0433:13
ca S01 Larsson
1
flinta
spån
med retuscher
F0433:14
ca S01 Larsson
1
flinta
spån
med retuscher
F0433:15
ca S01 Larsson
1
flinta
spån
med retuscher?
fragment
F0433:16
ca S01 Larsson
1
flinta
spån
med retuscher?
fragment
F0433:17
ca S01 Larsson
1
flinta
spån
med retuscher?
fragment
F0433:18
ca S01 Larsson
2
flinta
spån
med retuscher
2 fragment
F0433:19
ca S01 Larsson
1
flinta
mikrospån
med retuscher
F0433:20
ca S01 Larsson
2
flinta
spån
med retuscher
2 fragment
F0433:21
ca S01 Larsson
1
flinta
kärna
cylindrisk kärna
med två plattformar
F0433:22
ca S01 Larsson
1
flinta
kärna
med två plattformar?
fragment
F0433:23
ca S01 Larsson
7
flinta
spån
4 med retuscher
5 fragment
141
fragment
Arkeologicentrum AB
F0433:24
ca S01 Larsson
2
flinta
skrapa
dubbeländskrapa
spånskrapa
F0433:25
ca S01 Larsson
2
flinta
skrapa
ändskrapa
spånskrapa
F0433:26
ca S01 Larsson
3
flinta
kärna
övrig kärna
F0433:27
ca S01 Larsson
1
flinta
kärna
bipolär
F0433:28
ca S01 Larsson
1
flinta
kärna?
F0433:29
ca S01 Larsson
1
flinta
kärna
bipolär
F0433:30
ca S01 Larsson
1
flinta
avslag
plattformsförbättringsavslag
F0433:31
ca S01 Larsson
1
flinta
kärna?
bipolär
fragment
F0433:32
ca S01 Larsson
1
flinta
avslag
med retuscher
F0433:33
ca S01 Larsson
9
flinta
spån
7 med retuscher
9 fragment
F0433:34
ca S01 Larsson
2
flinta
spån
tresidig med retuscher
2 fragment
F0433:35
ca S01 Larsson
6
flinta
skrapa
ändskrapa
avslagsskrapa
F0433:36
ca S01 Larsson
1
flinta
avslag
med bruksretuscher
F0433:37
ca S01 Larsson
1
flinta
spån
F0433:38
ca S01 Larsson
7
flinta
avslag
F0433:39
ca S01 Larsson
57
flinta
avslag
F0433:40
ca S01 Larsson
7
flinta
övrig
7 med bruksretuscher
F0434F1000
F1001:1
vakant
åkern, efter 1:a harvn.
1
flinta
spån
F1002:1
åkern, efter 1:a harvn.
1
flinta
övrig
F1003:1
åkern, efter 1:a harvn.
1
flinta
avslag
med bruksretuscher
F1004:1
åkern, efter 1:a harvn.
1
flinta
avslag
med bruksretuscher
F1005:1
åkern, efter 1:a harvn.
1
flinta
kärna
övrig kärna
F1006:1
åkern, efter 1:a harvn.
2
flinta
avslag
F1007:1
åkern, efter 1:a harvn.
2
flinta
övrig
F1012:1
åkern, efter 1:a harvn.
1
bergart
knacksten
F1013:1
åkern, efter 1:a harvn.
2
flinta
övrig
F1014:1
åkern, efter 1:a harvn.
1
flinta
avslag
med bruksretuscher
F1015:1
åkern, efter 1:a harvn.
1
flinta
spån
med bruksretuscher
F1016:1
åkern, efter 1:a harvn.
2
flinta
avslag
1 med bruksretuscher
F1008-1011
fragment
vakant
F1017-1020
vakant
F1021:1
åkern, efter 1:a harvn.
3
flinta
övrig
F1022:1
åkern, efter 1:a harvn.
1
flinta
avslag
F1023:1
åkern, efter 1:a harvn.
1
flinta
avslag
med bruksretuscher
F1024:1
åkern, efter 1:a harvn.
1
flinta
kärna
övrig kärna
F1025:1
åkern, efter 1:a harvn.
1
flinta
kärna
F1026:1
fragment
vakant
F1027:1
åkern, efter 1:a harvn.
1
flinta
kärna
F1028:1
åkern, efter 1:a harvn.
10
flinta
avslag
F1029:1
F1030:1
fragment
vakant
åkern, efter 1:a harvn.
3
flinta
142
övrig
fragment
Arkeologicentrum AB
F1031-2000
vakant
F2001:1
åkern, efter 2:a harvn.
7
flinta
avslag
F2002:1
åkern, efter 2:a harvn.
5
flinta
övrig
F2003:1
åkern, efter 2:a harvn.
5
flinta
avslag
F2004:1
åkern, efter 2:a harvn.
1
flinta
kärna
med 2 plattformar
F2005:1
åkern, efter 2:a harvn.
1
flinta
kärna
med 1 plattform
F2006-3000
F3001:1
vakant
åkern, efter 3:e harvn.
1
ben
ben
bränt
F3002:1
åkern, efter 3:e harvn.
14
flinta
avslag
F3003:1
åkern, efter 3:e harvn.
7
flinta
övrig
F3004:1
åkern, efter 3:e harvn.
4
flinta
spån
4 fragment
F3005:1
åkern, efter 3:e harvn.
1
flinta
kärna
fragment
F3006:1
åkern, efter 3:e harvn.
1
flinta
avslag
F3007:1
åkern, efter 3:e harvn.
1
flinta
kärna
fragment
F3008:1
åkern, efter 3:e harvn.
1
flinta
kärna
fragment
F3009-4000
med retuscher
vakant
F4001:1
åkern, efter regn
19
flinta
avslag
F4002:1
åkern, efter regn
23
flinta
övrig
F4003:1
åkern, efter regn
1
flinta
skrapa
F4004:1
åkern, efter regn
1
bergart
spån
F4005:1
åkern, efter regn
1
flinta
kärna
övrig kärna
F4006:1
åkern, efter regn
1
flinta
kärna
med 1 plattform
F4007:1
åkern, efter regn
2
flinta
spån
F4008:1
åkern, efter regn
1
flinta
avslag
med retuscher
F4009:1
åkern, efter regn
1
flinta
spån
slipat
F4010-4037
ändskrapa
spån
fragment
2 fragment
fragment
vakant
F4038:1
åkern, efter regn
1
flinta
spån
F4039:1
åkern, efter regn
35
flinta
avslag
F4040:1
åkern, efter regn
1
flinta
avslag
F4041.1
åkern, efter regn
1
flinta
mikrospån
F4042:1
åkern, efter regn
1
flinta
avslag
F4043:1
åkern, efter regn
13
flinta
övrig
F4044:1
åkern, efter regn
1
flinta
spån
med inhak och retuscher
fragment
F4045:1
åkern, efter regn
2
flinta
spån
med retuscher
fragment
F4046:1
åkern, efter regn
1
flinta
kärna
övrig kärna
F4047:1
åkern, efter regn
1
flinta
avslag
med retuscher
F4048:1
åkern, efter regn
1
flinta
avslag
med retuscher
F4049:1
åkern, efter regn
2
flinta
avslag
spånliknande
F4050:1
åkern, efter regn
4
flinta
avslag
F4050:2
åkern, efter regn
1
flinta
övrig
F4051:1
åkern, efter regn
1
flinta
avslag
143
fragment
plattformsförbättringsavslag
fragment
med retuscher
Arkeologicentrum AB
F0003:1
F0004:1
1
F0005:1
F0005:2
5
F0005:3
F0006:1
1283239.5
17.232
6433462.1
1283237.2
16.717
6433462.1
1283237.2
16.717
6433460.8
1283236.4
16.561
6433459.0
1283235.3
16.412
6433456.2
1283234.8
16.195
6433456.2
1283234.8
16.195
6433456.2
1283234.8
16.195
6433455.5
1283234.4
16.202
6433451.7
1283232.6
15.891
F0008:1
6433460.1
1283237.3
16.554
F0009:1
6433457.8
1283235.9
16.297
6433457.8
1283235.9
16.297
F0010:1
6433457.2
1283235.7
16.341
F0011:1
6433454.4
1283234.2
16.121
6433454.4
1283234.2
16.121
F0011:3
6433454.4
1283234.2
16.121
F0012:1
6433453.1
1283233.4
15.985
F0013:1
6433453.0
1283233.2
16.038
F0013:2
6433453.0
1283233.2
16.038
F0011:2
2
2
F0013:3
2
6433453.0
1283233.2
16.038
F0014:1
2
6433452.6
1283233.1
15.951
F0014:2
6433452.6
1283233.1
15.951
F0015:1
6433452.0
1283232.9
15.903
F0016:1
6433451.8
1283232.7
15.897
F0017:1
6433451.6
1283232.5
15.892
F0018:1
6433451.4
1283232.6
15.852
6433451.4
1283232.6
15.852
6433451.4
1283232.6
15.852
6433451.4
1283232.6
15.852
F0019:1
6433450.9
1283232.4
15.814
F0019:2
6433450.9
1283232.4
15.814
F0020:1
6433449.4
1283231.6
15.614
F0021:1
6433449.1
1283231.3
15.616
F0022:1
6433449.1
1283231.1
15.625
F0018:2
5
F0018:3
F0018:4
2
1
144
kommentar läge
6433467.0
F0007:1
F0009:2
1
Z
1
Y
F0002:2
X
F0002:1
svallad
1
patinerad
cortex
F0001:1
bränt
F-nr
B. Egenskaper (flinta) samt belägenhet och kontext
Arkeologicentrum AB
F0022:2
1
6433449.1
1283231.1
15.625
6433449.1
1283231.1
15.625
F0022:4
6433449.1
1283231.1
15.625
F0023:1
6433447.3
1283229.8
15.408
6433446.9
1283230.4
15.449
6433446.5
1283229.3
15.317
6433446.5
1283229.3
15.317
F0025:3
6433446.5
1283229.3
15.317
F0026:1
6433444.6
1283228.6
15.016
F0027:1
6433442.5
1283226.7
14.703
F0028:1
6433461.7
1283237.3
16.628
F0029:1
6433463.7
1283248.1
17.597
F0030:1
6433464.1
1283248.1
17.665
F0031:1
6433464.5
1283247.2
17.688
F0022:3
F0024:1
1
1
F0025:1
F0025:2
3
F0032:1
1
6433464.5
1283247.1
17.689
F0033:1
1
6433464.7
1283247.7
17.703
6433465.5
1283247.5
17.717
F0035:1
6433464.6
1283248.2
17.683
F0036:1
6433462.1
1283248.9
17.609
F0034:1
1
F0037:1
1
6433459.6
1283249.1
17.564
F0038:1
1
433460.47
1283247.1
17.366
F0039:1
3
6433462.9
1283238.5
16.757
dumphög
F0040:1
6433457.7
1283235.9
16.313
dumphög
F0040:2
6433457.7
1283235.9
16.313
dumphög
6433457.7
1283235.9
16.313
dumphög
6433455.4
1283234.6
16.251
dumphög
F0041:2
6433455.4
1283234.6
16.251
dumphög
F0042:1
6433452.6
1283233.2
16.041
dumphög
6433452.6
1283233.2
16.041
dumphög
F0042:3
6433452.6
1283233.2
16.041
dumphög
F0042:4
6433452.6
1283233.2
16.041
dumphög
F0043:1
6433452.6
1283233.2
16.042
dumphög
F0043:2
6433452.6
1283233.2
16.042
dumphög
F0044:1
6433445.7
1283229.5
15.251
dumphög
F0044:2
6433445.7
1283229.5
15.251
dumphög
F0044:3
6433445.7
1283229.5
15.251
dumphög
F0045:1
6433440.4
1283224.2
14.413
dumphög
F0045:2
6433440.4
1283224.2
14.413
dumphög
F0045:3
6433440.4
1283224.2
14.413
dumphög
F0046:1
6433440.4
1283224.3
14.410
dumphög
F0046:2
6433440.4
1283224.3
14.410
dumphög
F0046:3
6433440.4
1283224.3
14.410
dumphög
F0040:3
F0041:1
F0042:2
1
3
145
Arkeologicentrum AB
F0047:1
6433467.8
1283228.8
16.863
6433461.7
1283224.5
16.251
F0049:1
6433461.0
1283224.5
16.155
F0050:1
6433460.1
1283223.3
16.016
dumphög
6433460.1
1283223.3
16.016
dumphög
6433460.1
1283223.3
16.016
dumphög
F0048:1
1
1
F0050:2
1
F0050:3
F0051:1
1
6433458.5
1283222.8
15.891
F0052:1
1
6433458.0
1283221.4
15.842
F0053:1
6433457.5
1283221.9
15.820
F0053:2
6433457.5
1283221.9
15.820
6433455.7
1283220.6
15.431
F0054:2
6433455.7
1283220.6
15.431
F0055:1
6433455.8
1283220.1
15.420
F0056:1
6433442.1
1283224.1
14.444
6433442.1
1283224.1
14.444
6433442.1
1283224.1
14.444
6433442.8
1283224.7
14.513
F0058:1
6433443.1
1283224.5
14.547
F0058:2
6433443.1
1283224.5
14.547
6433443.6
1283225.3
14.673
6433443.6
1283225.3
14.673
6433443.6
1283225.3
14.673
6433443.8
1283224.9
14.669
F0060:1
6433447.9
1283228.0
15.285
F0061:1
6433444.0
1283224.8
14.690
F0062:1
6433444.3
1283226.2
14.821
6433445.1
1283226.6
14.934
6433446.0
1283225.8
14.979
6433446.1
1283227.1
15.091
F0066:1
6433446.9
1283227.4
15.174
F0067:1
6433447.4
1283228.4
15.343
6433447.9
1283228.0
15.285
F0068:2
6433447.9
1283228.0
15.285
F0069:1
6433448.9
1283227.6
15.318
6433448.8
1283228.8
15.418
F0070:2
6433448.8
1283228.8
15.418
F0071:1
6433449.7
1283228.7
15.526
F0054:1
1
F0056:2
1
F0056:3
F0057:1
1
F0059:1
1
F0059:2
1
1
F0059:3
F0059:4
F0063:1
1
1
F0064:1
F0065:1
F0068:1
F0070:1
F0072:1
1
2
1
2
6433450.4
1283229.4
15.607
F0073:1
1
6433450.9
1283229.8
15.682
F0073:2
6433450.9
1283229.8
15.682
F0073:3
6433450.9
1283229.8
15.682
F0074:1
6433451.3
1283229.5
15.727
146
Arkeologicentrum AB
F0075:1
6433452.0
1283230.2
15.701
F0075:2
6433452.0
1283230.2
15.701
F0076:1
6433452.8
1283230.6
15.898
6433453.0
1283230.9
15.917
F0078:1
6433453.6
1283231.4
15.962
F0078:2
6433453.6
1283231.4
15.962
F0078:3
6433453.6
1283231.4
15.962
F0078:4
6433453.6
1283231.4
15.962
6433453.6
1283231.4
15.962
6433454.7
1283231.9
16.056
6433455.1
1283232.8
16.140
6433455.8
1283232.4
16.130
6433455.8
1283232.4
16.130
F0081:3
6433455.8
1283232.4
16.130
F0081:4
6433455.8
1283232.4
16.130
F0082:1
6433457.3
1283233.3
16.309
F0083:1
6433457.8
1283233.4
16.342
F0083:2
6433457.8
1283233.4
16.342
F0084:1
6433458.1
1283233.8
16.361
6433458.1
1283233.8
16.361
F0085:1
6433458.6
1283234.1
16.332
F0085:2
6433458.6
1283234.1
16.332
F0086:1
6433458.7
1283234.4
16.365
6433458.6
1283234.6
16.400
6433460.3
1283235.1
16.434
6433460.3
1283235.0
16.450
F0090:1
6433460.2
1283235.1
16.428
F0090:2
6433460.2
1283235.1
16.428
F0090:3
6433460.2
1283235.1
16.428
F0090:4
6433460.2
1283235.1
16.428
F0090:5
6433460.2
1283235.1
16.428
F0091:1
6433459.4
1283234.1
16.355
F0092:1
6433459.6
1283234.9
16.430
F0093:1
6433459.4
1283235.0
16.410
6433459.1
1283234.7
16.394
F0094:2
6433459.1
1283234.7
16.394
F0094:3
6433459.1
1283234.7
16.394
6433459.1
1283234.7
16.394
6433490.4
1283244.6
19.323
6433490.4
1283244.6
19.323
F0096:1
6433487.6
1283248.5
19.244
F0096:2
6433487.6
1283248.5
19.244
F0077:1
1
1
F0078:5
F0079:1
1
1
F0080:1
F0081:1
1
F0081:2
F0084:2
F0087:1
1
2
1
F0088:1
F0089:1
F0094:1
F0094:4
4
1
3
F0095:1
F0095:2
2
147
Arkeologicentrum AB
F0097:1
6433483.4
1283246.7
18.843
F0098:1
6433485.8
1283245.9
19.149
F0099:1
6433485.9
1283243.7
19.057
F0100:1
6433487.4
1283240.9
19.057
F0101:2
6433488.8
1283241.2
19.179
F0102:1
6433489.1
1283239.6
19.117
F0103:1
6433490.9
1283240.5
19.314
6433492.4
1283239.7
19.386
6433463.7
1283238.4
16.777
6433461.1
1283236.7
16.509
F0106:2
6433461.1
1283236.7
16.509
"på sanden"
F0107:1
6433460.7
1283236.5
16.488
"på sanden"
F0108:1
6433460.4
1283235.9
16.397
"på sanden"
F0109:1
6433460.2
1283235.7
16.388
"på sanden"
6433459.8
1283235.6
16.367
6433459.8
1283235.6
16.367
6433459.8
1283235.6
16.367
F0110:4
6433459.8
1283235.6
16.367
F0110:5
6433459.8
1283235.6
16.367
F0111:1
6433459.0
1283234.2
16.244
6433458.6
1283234.4
16.285
F0112:2
6433458.6
1283234.4
16.285
F0112:3
6433458.6
1283234.4
16.285
F0113:1
6433458.5
1283235.0
16.278
F0114:1
6433457.1
1283233.2
16.224
F0115:1
6433447.3
1283226.9
15.040
"på sanden"
6433449.4
1283228.8
15.403
"på sanden"
6433450.1
1283229.7
15.519
6433451.8
1283230.0
15.640
6433452.9
1283231.3
15.808
F0120:1
6433452.9
1283231.2
15.808
F0121:1
6433454.6
1283231.7
15.900
"på sanden"
F0122:1
6433455.7
1283231.6
15.988
"på sanden"
F0122:2
6433455.7
1283231.6
15.988
F0123:1
6433462.1
1283248.4
17.447
F0124:1
6433462.4
1283248.2
17.461
6433463.1
1283246.9
17.321
6433463.3
1283246.9
17.357
6433463.8
1283246.8
17.382
6433465.2
1283248.1
17.586
6433445.3
1283224.5
14.645
F0104:1
1
1
F0105:1
F0106:1
8
F0110:1
1
F0110:2
F0110:3
F0112:1
F0116:1
6
3
3
1
F0117:1
F0118:1
2
F0119:1
1
F0125:1
1
F0126:1
F0127:1
F0128:1
1
1
1
F0129:1
F0130:1
148
"på sanden"
Arkeologicentrum AB
F0131:1
6433446.0
1283224.2
14.690
F0132:1
6433446.8
1283224.8
14.832
F0133:1
6433448.0
1283223.3
14.808
F0134:1
6433448.4
1283223.0
14.843
F0134:2
6433448.4
1283223.0
14.843
6433448.5
1283225.1
15.021
F0136:1
6433448.7
1283226.2
15.104
F0137:1
6433449.3
1283226.5
15.162
6433449.3
1283226.5
15.162
6433449.3
1283226.5
15.162
F0137:4
6433449.3
1283226.5
15.162
F0138:1
6433450.6
1283226.3
15.288
F0138:2
6433450.6
1283226.3
15.288
F0138:3
6433450.6
1283226.3
15.288
F0139:1
6433450.7
1283225.2
15.284
F0140:1
6433451.6
1283224.7
15.284
F0141:1
6433451.8
1283225.1
15.346
6433454.0
1283225.2
15.456
F0142:2
6433454.0
1283225.2
15.456
F0143:1
6433453.5
1283226.7
15.570
F0144:1
6433452.9
1283227.1
15.567
F0145:1
6433451.7
1283227.4
15.453
F0146:1
6433451.6
1283227.7
15.507
F0147:1
6433451.2
1283228.7
15.533
F0135:1
F0137:2
1
2
F0137:3
F0142:1
1
1
F0148:1
3
6433452.1
1283228.4
15.618
F0149:1
2
6433454.0
1283229.0
15.760
F0149:2
6433454.0
1283229.0
15.760
F0149:3
6433454.0
1283229.0
15.760
F0150:1
6433454.7
1283228.0
15.751
F0150:2
6433454.7
1283228.0
15.751
F0150:3
6433454.7
1283228.0
15.751
F0151:1
6433455.4
1283228.9
15.852
F0151:2
6433455.4
1283228.9
15.852
6433455.4
1283228.9
15.852
F0151:4
6433455.4
1283228.9
15.852
F0151:5
6433455.4
1283228.9
15.852
F0152:1
6433455.7
1283229.9
15.953
F0152:2
6433455.7
1283229.9
15.953
F0152:3
6433455.7
1283229.9
15.953
F0152:4
6433455.7
1283229.9
15.953
6433456.9
1283229.9
16.041
6433456.9
1283229.9
16.041
F0151:3
1
F0153:1
F0153:2
1
149
Arkeologicentrum AB
F0154:1
6433456.6
1283227.2
15.878
6433456.6
1283227.2
15.878
F0154:3
6433456.6
1283227.2
15.878
F0154:4
6433456.6
1283227.2
15.878
F0154:2
1
F0155:1
2
6433457.9
1283228.1
16.043
F0156:1
2
6433457.8
1283229.5
16.016
6433458.8
1283229.0
16.118
6433458.8
1283229.0
16.118
F0157:1
F0157:2
2
F0158:1
6433461.2
1283229.5
16.283
i dumphög
F0159:1
3
6433461.8
1283230.0
16.305
i dumphög
F0159:2
1
6433461.8
1283230.0
16.305
i dumphög
6433461.8
1283230.0
16.305
i dumphög
6433460.9
1283230.0
16.238
6433462.0
1283231.1
16.349
F0159:3
F0160:1
2
F0161:1
F0162:1
1
6433459.8
1283231.1
16.261
F0162:2
1
6433459.8
1283231.1
16.261
F0163:1
3
6433460.6
1283233.4
16.383
F0163:2
6433460.6
1283233.4
16.383
F0163:3
6433460.6
1283233.4
16.383
F0164:1
6433461.1
1283234.3
16.418
6433458.6
1283231.6
16.174
F0165:2
6433458.6
1283231.6
16.174
F0166:1
6433457.3
1283231.8
16.141
F0166:2
6433457.3
1283231.8
16.141
"på sanden"
6433458.4
1283233.8
16.232
"på sanden"
6433458.1
1283233.8
16.214
"på sanden"
6433458.2
1283234.2
16.196
"på sanden"
6433458.2
1283234.2
16.196
"på sanden"
6433458.2
1283234.2
16.196
"på sanden"
F0169:4
6433458.2
1283234.2
16.196
"på sanden"
F0170:1
6433457.7
1283233.9
16.186
F0171:1
6433457.4
1283233.6
16.182
F0171:2
6433457.4
1283233.6
16.182
6433457.4
1283233.6
16.182
F0171:4
6433457.4
1283233.6
16.182
F0172:1
6433457.5
1283233.3
16.183
"på sanden"
F0173:1
6433457.2
1283233.3
16.162
"på sanden"
F0174:1
6433456.7
1283233.0
16.078
"på sanden"
F0175:1
6433457.6
1283234.5
16.211
"på sanden"
F0176:1
6433455.9
1283231.9
15.921
"på sanden"
6433455.9
1283231.9
15.921
"på sanden"
6433455.9
1283231.9
15.921
"på sanden"
F0165:1
F0167:1
1
1
F0168:1
F0169:1
1
F0169:2
F0169:3
F0171:3
F0176:2
F0176:3
1
1
2
1
150
Arkeologicentrum AB
F0176:4
6433455.9
1283231.9
15.921
"på sanden"
F0177:1
1
6433454.0
1283233.7
16.053
i dumphög
F0177:2
1
6433454.0
1283233.7
16.053
i dumphög
6433454.0
1283233.7
16.053
i dumphög
6433454.3
1283233.6
16.091
6433454.1
1283233.9
16.074
lager A
1
6433490.6
1283242.5
19.122
lager A
1
6433490.6
1283242.5
19.122
lager A
6433490.6
1283242.5
19.122
lager A
6433480.5
1283240.6
18.141
F0181:2
6433480.5
1283240.6
18.141
F0181:3
6433480.5
1283240.6
18.141
F0177:3
1
F0178:1
F0179:1
1
F0180:1
F0180:2
3
F0180:3
F0181:1
6
F0181:4
1
6433480.5
1283240.6
18.141
F0182:1
4
6433484.5
1283239.5
18.429
m2-ruta X480/Y240,
lager A
m2-ruta X480/Y240,
lager A
m2-ruta X480/Y240,
lager A
m2-ruta X480/Y240,
lager A
m2-ruta X484/Y239
F0182:2
4
6433484.5
1283239.5
18.429
m2-ruta X484/Y239
F0182:3
6433484.5
1283239.5
18.429
m2-ruta X484/Y239
F0182:4
6433484.5
1283239.5
18.429
m2-ruta X484/Y239
6433487.4
1283235.5
18.635
F0183:2
6433487.4
1283235.5
18.635
F0183:3
6433487.4
1283235.5
18.635
6433494.5
1283241.6
19.266
6433494.5
1283241.6
19.266
6433494.5
1283241.6
19.266
6433486.5
1283243.6
18.903
6433486.5
1283243.6
18.903
6433486.5
1283243.6
18.903
6433486.5
1283243.6
18.903
6433486.5
1283243.6
18.903
F0183:1
F0186:1
1
6433469.4
1283230.0
17.015
m2-ruta X487/Y235,
lager A
m2-ruta X487/Y235,
lager A
m2-ruta X487/Y235,
lager A
m2-ruta X494/Y241,
lager A
m2-ruta X494/Y241,
lager A
m2-ruta X494/Y241,
lager A
m2-ruta X486/Y243,
lager A
m2-ruta X486/Y243,
lager A
m2-ruta X486/Y243,
lager A
m2-ruta X486/Y243,
lager A
m2-ruta X486/Y243,
lager A
i dumphög
F0187:1
1
6433466.7
1283227.9
16.711
i dumphög
F0187:2
2
6433466.7
1283227.9
16.711
i dumphög
F0187:3
6433466.7
1283227.9
16.711
i dumphög
F0188:1
6433517.9
1283274.2
22.611
F0184:1
2
1
1
F0184:2
F0184:3
1
F0185:1
8
F0185:2
4
1
F0185:3
F0185:4
1(?)
F0185:5
1
1
F0188:2
1
6433517.9
1283274.2
22.611
F0188:3
1
6433517.9
1283274.2
22.611
6433517.9
1283274.2
22.611
6433521.4
1283271.9
22.522
F0188:4
F0189:1
F0190:1
151
på mjälan
Arkeologicentrum AB
F0191:1
6433526.9
1283269.2
22.365
F0192:1
6433534.1
1283215.0
19.415
F0193:1
6433532.1
1283212.8
19.062
F0194:1
1
6433526.2
1283211.9
18.793
F0195:1
1
6433505.4
1283203.6
17.890
6433460.5
1283235.3
16.364
6433460.2
1283234.5
16.376
6433460.2
1283234.5
16.376
F0196:1
F0197:1
3
F0197:2
1
F0197:3
1
6433460.2
1283234.5
16.376
F0198:1
6433460.0
1283234.2
16.307
F0198:2
6433460.0
1283234.2
16.307
6433460.0
1283234.2
16.307
6433460.0
1283234.2
16.307
6433459.3
1283234.1
16.270
F0199:2
6433459.3
1283234.1
16.270
F0199:3
6433459.3
1283234.1
16.270
6433459.3
1283234.1
16.270
F0199:5
6433459.3
1283234.1
16.270
F0200:1
6433459.4
1283233.8
16.296
F0201:1
6433458.9
1283233.4
16.279
F0202:1
6433458.6
1283233.2
16.253
F0203:1
6433457.7
1283232.7
16.101
6433457.7
1283232.7
16.101
6433457.7
1283232.7
16.101
F0203:1
6433457.8
1283232.5
16.101
F0204:1
6433457.3
1283232.6
16.079
F0205:1
6433455.9
1283233.0
16.086
F0206:1
6433455.9
1283233.0
16.086
F0207:1
6433455.8
1283232.9
16.025
6433455.8
1283232.9
16.025
6433455.8
1283232.9
16.025
F0208:1
6433460.4
1283233.9
16.306
F0208:2
6433460.4
1283233.9
16.306
F0208:3
6433460.4
1283233.9
16.306
6433460.4
1283233.9
16.306
F0208:5
6433460.4
1283233.9
16.306
F0209:1
6433460.3
1283233.8
16.290
F0210:1
6433460.4
1283234.0
16.338
F0210:2
6433460.4
1283234.0
16.338
F0211:1
6433460.5
1283233.1
16.299
F0211:2
6433460.5
1283233.1
16.299
F0211:3
6433460.5
1283233.1
16.299
F0198:3
1
2
1
F0198:4
F0199:1
F0199:4
2
1
F0203:1
2
F0203:1
1
F0207:2
F0207:3
F0208:4
2
1
1
1
152
Arkeologicentrum AB
F0211:4
6433460.5
1283233.1
16.299
F0211:5
2
6433460.5
1283233.1
16.299
F0211:6
1
6433460.5
1283233.1
16.299
F0212:1
6433460.2
1283232.7
16.289
F0213:1
6433459.7
1283233.0
16.272
F0214:1
6433459.6
1283232.7
16.276
F0215:1
6433459.0
1283232.4
16.249
F0215:2
6433459.0
1283232.4
16.249
F0215:3
6433459.0
1283232.4
16.249
F0215:4
1
6433459.0
1283232.4
16.249
F0216:1
6433459.8
1283232.7
16.209
F0216:2
6433459.8
1283232.7
16.209
6433459.8
1283232.7
16.209
F0217:1
6433460.1
1283232.4
16.227
F0217:2
6433460.1
1283232.4
16.227
F0218:1
6433459.2
1283231.9
16.187
F0218:2
6433459.2
1283231.9
16.187
6433459.2
1283231.9
16.187
F0219:1
6433460.4
1283231.8
16.277
F0219:2
6433460.4
1283231.8
16.277
F0216:3
6
F0218:3
1
F0219:3
1
6433460.4
1283231.8
16.277
F0219:4
1
6433460.4
1283231.8
16.277
6433459.5
1283231.8
16.169
6433459.5
1283231.8
16.169
F0220:1
F0220:2
1
F0220:3
1
6433459.5
1283231.8
16.169
F0221:1
2
6433459.9
1283231.7
16.206
F0222:1
6433460.3
1283231.0
16.197
F0222:2
1
6433460.3
1283231.0
16.197
F0222:3
1
6433460.3
1283231.0
16.197
F0222:4
6433460.3
1283231.0
16.197
F0222:5
6433460.3
1283231.0
16.197
F0223:1
6433456.8
1283232.3
16.029
F0223:2
3
6433456.8
1283232.3
16.029
F0223:3
4
6433456.8
1283232.3
16.029
F0223:4
6433456.8
1283232.3
16.029
F0224:1
6433456.9
1283232.3
16.031
i lager m. kol
F0225:1
6433456.8
1283232.6
16.043
nederst i lager m. kol
F0226:1
6433463.6
1283247.9
17.378
nederst i lager m. kol
F0227:1
6433463.6
1283247.9
17.380
F0228:1
6433463.8
1283248.1
17.387
6433463.1
1283248.8
17.571
6433465.8
1283248.2
17.642
F0229:1
F0230:1
1
1
153
Arkeologicentrum AB
F0231:1
6433454.5
1283236.5
16.173
F0232:1
6433452.3
1283235.7
16.061
F0232:2
6433452.3
1283235.7
16.061
F0233:1
6433450.7
1283235.0
15.894
F0233:2
6433450.7
1283235.0
15.894
F0234:1
6433444.8
1283231.2
15.144
F0234:2
6433444.8
1283231.2
15.144
F0235:1
6433454.7
1283232.2
15.916
F0236:1
6433455.1
1283232.0
15.963
F0236:2
6433455.1
1283232.0
15.963
6433455.1
1283232.0
15.963
F0237:1
6433456.9
1283232.8
16.069
F0238:1
6433457.4
1283232.5
16.110
F0238:2
6433457.4
1283232.5
16.110
F0238:3
6433457.4
1283232.5
16.110
6433457.4
1283232.5
16.110
F0238:5
6433457.4
1283232.5
16.110
F0239:1
6433457.5
1283232.1
16.107
F0239:2
6433457.5
1283232.1
16.107
F0239:3
6433457.5
1283232.1
16.107
6433457.5
1283232.1
16.107
6433457.5
1283232.1
16.107
F0240:1
6433459.4
1283231.0
16.214
F0241:1
6433459.6
1283231.2
16.273
6433459.6
1283231.2
16.273
6433459.6
1283231.2
16.273
6433459.6
1283231.2
16.273
6433459.6
1283231.5
16.255
F0242:1
6433459.6
1283231.5
16.255
F0242:1
6433459.6
1283231.5
16.255
F0243:1
6433459.5
1283232.1
16.253
F0244:1
6433459.7
1283232.2
16.262
F0244:2
6433459.7
1283232.2
16.262
6433459.7
1283232.2
16.262
6433460.2
1283233.2
16.276
6433432.2
1283208.1
13.130
F0247:1
6433433.3
1283206.9
13.238
F0247:2
6433433.3
1283206.9
13.238
F0248:1
6433436.5
1283205.2
13.339
F0249:1
6433438.8
1283222.5
14.116
F0249:2
6433438.8
1283222.5
14.116
F0250:1
6433446.1
1283229.0
15.213
F0236:3
F0238:4
1
1
F0239:4
F0239:5
2
1
1
F0241:2
F0241:3
1
F0241:4
1
F0242:1
F0244:3
2
5
F0245:1
F0246:1
6
2
1
1
154
Arkeologicentrum AB
F0251:1
6433470.2
1283230.2
17.043
F0251:2
6433470.2
1283230.2
17.043
F0252:1
6433454.4
1283220.0
15.240
6433454.4
1283220.0
15.240
F0252:3
6433454.4
1283220.0
15.240
F0252:4
6433454.4
1283220.0
15.240
6433442.8
1283222.6
14.393
6433442.8
1283222.6
14.393
6433450.6
1283223.8
15.084
F0256:1
6433450.1
1283225.8
15.217
F0257:1
6433453.0
1283225.4
15.413
6433452.0
1283228.5
15.586
6433452.0
1283228.5
15.586
6433452.6
1283229.6
15.656
6433454.3
1283227.7
15.727
6433457.0
1283228.1
15.880
6433457.0
1283228.1
15.880
F0252:2
1
i dumphög vid röda
stugan i S
i dumphög vid röda
stugan i S
i dumphög vid röda
stugan i S
i dumphög vid röda
stugan i S
i dumphög vid röda
stugan i S
F0253:1
F0254:1
1
F0254:2
F0255:1
F0258:1
1
1
1
F0258:2
F0259:1
1
F0260:1
på sanden
F0261:1
F0262:1
1
F0262:2
i dumphög 2009-0708
i dumphög 2009-0708
i dumphög 2009-0708
F0263:1
1
6433458.3
1283228.0
16.009
F0263:2
1
6433458.3
1283228.0
16.009
F0264:1
6433458.5
1283228.9
16.025
F0264:2
6433458.5
1283228.9
16.025
F0265:1
6433460.9
1283230.7
16.198
6433461.1
1283230.3
16.209
6433461.1
1283230.3
16.209
6433461.1
1283230.3
16.209
F0267:1
6433460.7
1283229.7
16.210
F0267:2
6433460.7
1283229.7
16.210
6433459.9
1283233.2
16.162
i/på diket
6433459.9
1283233.2
16.162
i/på diket
6433459.9
1283233.2
16.162
i/på diket
F0268:4
6433459.9
1283233.2
16.162
i/på diket
F0269:1
6433460.7
1283233.9
16.250
i/på diket
F0266:1
2
F0266:2
F0266:3
F0268:1
1
1
F0268:2
F0268:3
3
F0270:1
1
6433460.9
1283233.5
16.311
på sanden
F0271:1
1
6433461.3
1283233.8
16.296
på sanden
6433461.3
1283233.8
16.296
på sanden
6433461.3
1283233.8
16.296
på sanden
F0272:1
6433461.3
1283233.4
16.292
F0273:1
6433461.2
1283233.0
16.281
på sanden (här
grusig, lerig)
på sanden (här
F0271:2
F0271:3
1
155
Arkeologicentrum AB
grusig, lerig)
F0273:2
6433461.2
1283233.0
16.281
F0273:3
6433461.2
1283233.0
16.281
F0273:4
6433461.2
1283233.0
16.281
F0273:5
6433461.2
1283233.0
16.281
6433461.2
1283233.0
16.281
F0274:1
6433461.3
1283233.0
16.282
på sanden
F0275:1
6433461.6
1283232.8
16.318
Funnen vid A02, inte
br.
F0276:1
6433464.7
1283247.4
17.464
F0277:1
6433464.9
1283247.7
17.469
6433464.8
1283248.0
17.446
F0279:1
6433465.1
1283248.2
17.502
F0280:1
6433514.8
1283266.2
22.193
F0280:2
6433514.8
1283266.2
22.193
6433514.8
1283266.2
22.193
6433514.8
1283266.2
22.193
F0281:1
6433454.1
1283225.6
15.542
F0281:2
6433454.1
1283225.6
15.542
F0282:1
6433454.0
1283227.3
15.632
F0282:2
6433454.0
1283227.3
15.632
F0283:1
6433453.5
1283228.4
15.653
F0283:2
6433453.5
1283228.4
15.653
6433453.1
1283228.3
15.605
6433453.2
1283229.1
15.718
6433455.9
1283229.3
15.871
F0273:6
F0278:1
13
8
1
F0280:3
F0280:4
2
F0284:1
1
F0285:1
1
1
1
F0286:1
på sanden (här
grusig, lerig)
på sanden (här
grusig, lerig)
på sanden (här
grusig, lerig)
på sanden (här
grusig, lerig)
Funnen vid A02, inte
br.
F0287:1
7
3
6433456.0
1283230.0
15.911
F0287:2
1
1
6433456.0
1283230.0
15.911
6433456.0
1283230.0
15.855
på/i sanden
på/i sanden
F0288:1
F0289:1
1
6433455.4
1283230.5
15.876
F0290:1
1
6433455.6
1283230.3
15.883
F0291:1
6433455.8
1283230.5
15.909
F0292:1
6433461.6
1283231.7
16.363
F0293:1
6433460.6
1283235.1
16.376
på/i sanden
6433460.6
1283235.1
16.376
på/i sanden
6433460.5
1283235.5
16.423
6433450.1
1283236.1
15.891
6433451.1
1283234.8
15.926
6433456.0
1283235.2
16.191
F0293:2
2
1
F0294:1
F0295:1
F0296:1
F0297:1
1
1
1
156
på/i sanden
på sanden. 26 cm
fr.lång spånskrapa
(F0299:1) o.20 cm
fr.hasselnötsskal,
samma nivå.
Arkeologicentrum AB
F0298:1
F0299:1
6433456.3
1283235.2
16.227
på sanden
F0300:1
6433456.6
1283234.9
16.260
på sanden
6433456.6
1283234.9
16.260
på sanden
F0301:1
6433455.2
1283234.7
16.134
på sanden
F0302:1
6433455.3
1283234.5
16.134
på sanden
6433455.5
1283234.1
16.139
på sanden
1
6433455.5
1283234.1
16.139
på sanden
6433454.6
1283234.6
16.074
på sanden
1
6433454.7
1283234.3
16.107
6433453.9
1283233.7
16.002
6433454.0
1283233.6
16.006
6433454.0
1283233.5
16.000
6433454.0
1283233.5
16.000
6433452.5
1283232.8
15.843
på sanden
6433452.5
1283232.8
15.843
på sanden
6433451.9
1283233.1
15.799
6433451.4
1283232.2
15.734
6433451.4
1283232.0
15.728
6433450.1
1283231.2
15.671
F0313:2
6433450.1
1283231.2
15.671
F0314:1
6433450.0
1283231.1
15.664
6433449.0
1283230.3
15.394
F0315:2
6433449.0
1283230.3
15.394
F0315:3
6433449.0
1283230.3
15.394
F0316:1
6433447.3
1283229.5
15.209
6433447.3
1283229.5
15.209
6433447.3
1283229.5
15.209
6433447.3
1283229.5
15.209
F0316:5
6433447.3
1283229.5
15.209
F0316:6
6433447.3
1283229.5
15.209
F0300:2
3
F0303:1
F0303:2
1
1
F0304:1
F0305:1
F0306:1
1
F0307:1
F0308:1
1
F0308:2
F0309:1
2
F0309:2
3
4
F0310:1
F0311:1
2
F0312:1
F0313:1
F0315:1
F0316:2
1
1
4
1
F0316:3
F0316:4
1
på sanden
F0317:1
1
6433445.8
1283229.0
14.952
på grusig sand
F0317:2
2
6433445.8
1283229.0
14.952
på grusig sand
F0317:3
2
6433445.8
1283229.0
14.952
på grusig sand
F0317:4
6433445.8
1283229.0
14.952
på grusig sand
F0318:1
6433445.8
1283229.0
14.953
F0318:2
6433445.8
1283229.0
14.953
F0319:1
6433447.2
1283227.8
14.958
F0319:2
6433447.2
1283227.8
14.958
F0319:3
6433447.2
1283227.8
14.958
F0319:4
2
6433447.2
1283227.8
14.958
F0320:1
6
6433447.3
1283227.9
14.970
157
på grusig sand
Arkeologicentrum AB
F0320:2
6433447.3
1283227.9
14.970
F0320:3
6433447.3
1283227.9
14.970
F0320:4
6433447.3
1283227.9
14.970
F0320:5
6433447.3
1283227.9
14.970
F0320:6
6433447.3
1283227.9
14.970
F0321:1
6433457.9
1283209.9
15.877
F0322:1
6433521.3
1283223.1
19.335
F0322:2
6433521.3
1283223.1
19.335
6433521.3
1283223.1
19.335
6433506.1
1283233.0
19.359
F0324:1
6433501.4
1283226.5
18.812
F0325:1
6433493.3
1283217.3
18.412
6433487.9
1283226.8
18.385
F0326:2
6433487.9
1283226.8
18.385
F0327:1
6433490.2
1283224.6
18.566
6433490.2
1283224.6
18.566
6433490.2
1283224.6
18.566
F0322:3
F0323:1
F0326:1
F0327:2
1
1
1
2
F0327:3
F0328:1
2
6433487.5
1283236.1
18.952
F0329:1
2
6433464.6
1283234.7
16.770
på sanden, här ngt
mjälig
på sanden
F0330:1
1
6433462.8
1283225.0
16.611
på sanden
F0330:2
1
6433462.8
1283225.0
16.611
på sanden
6433458.8
1283223.3
15.886
på sanden
på sanden
2
F0331:1
F0332:1
6433456.5
1283221.3
15.552
F0333:1
1
6433455.1
1283220.2
15.309
F0334:1
6433458.1
1283209.7
15.805
6433458.3
1283209.8
15.800
F0336:1
6433458.3
1283210.3
15.833
F0336:2
6433458.3
1283210.3
15.833
F0336:3
6433458.3
1283210.3
15.833
F0337:1
6433458.2
1283210.6
15.801
6433457.7
1283211.3
15.865
F0338:2
6433457.7
1283211.3
15.865
F0338:3
6433457.7
1283211.3
15.865
F0338:4
6433457.7
1283211.3
15.865
6433455.0
1283212.7
15.307
F0339:2
6433455.0
1283212.7
15.307
F0339:3
6433455.0
1283212.7
15.307
F0339:4
6433455.0
1283212.7
15.307
F0335:1
F0338:1
F0339:1
F0340:1
1
2
1
1
1
F0340:2
1
F0341:1
1
F0342:1
1
1
6433454.0
1283211.1
15.344
6433454.0
1283211.1
15.344
6433453.1
1283210.7
15.211
6433452.8
1283210.3
15.122
158
Arkeologicentrum AB
F0343:1
6433455.5
1283212.2
15.369
6433455.5
1283212.2
15.369
F0343:3
6433455.5
1283212.2
15.369
F0344:1
6433449.6
1283205.5
14.575
6433447.4
1283203.8
14.512
6433447.4
1283203.8
14.512
6433446.7
1283203.2
14.401
F0347:1
6433447.7
1283228.5
15.055
på grusig sand
F0347:2
6433447.7
1283228.5
15.055
på grusig sand
F0347:3
6433447.7
1283228.5
15.055
på grusig sand
F0347:4
6433447.7
1283228.5
15.055
på grusig sand
6433447.7
1283228.5
15.055
på grusig sand
F0348:1
6433448.7
1283229.0
15.304
på grusig sand
F0348:2
6433448.7
1283229.0
15.304
på grusig sand
6433448.7
1283229.0
15.304
på grusig sand
6433448.1
1283229.6
15.330
på grusig sand
6433448.1
1283229.6
15.330
på grusig sand
F0349:3
6433448.1
1283229.6
15.330
på grusig sand
F0349:4
6433448.1
1283229.6
15.330
på grusig sand
F0349:5
6433448.1
1283229.6
15.330
på grusig sand
F0350:1
6433447.5
1283230.4
15.305
på grusig sand
6433447.5
1283230.4
15.305
på grusig sand
F0351:1
6433446.8
1283230.2
15.267
på grusig sand
F0351:2
6433446.8
1283230.2
15.267
på grusig sand
F0351:3
6433446.8
1283230.2
15.267
F0352:1
6433447.4
1283235.4
15.656
på sanden
F0353:1
6433449.1
1283236.5
15.887
på sanden
F0354:1
6433450.7
1283236.0
15.923
på sanden
F0355:1
6433451.1
1283235.1
15.936
på sanden
F0356:1
6433451.4
1283235.0
15.960
på sanden
F0356:2
6433451.4
1283235.0
15.960
på sanden
F0357:1
6433453.9
1283238.2
16.228
på sanden
F0357:2
6433453.9
1283238.2
16.228
på sanden
6433452.7
1283239.2
16.257
på sanden
6433453.6
1283239.1
16.241
på sanden
6433453.1
1283234.7
16.067
F0360:2
6433453.1
1283234.7
16.067
F0360:3
6433453.1
1283234.7
16.067
6433453.1
1283234.7
16.067
F0361:1
6433453.8
1283234.6
16.125
i profilbänken. I brun,
humös mo
i profilbänken. I brun,
humös mo
i profilbänken. I brun,
humös mo
i profilbänken. I brun,
humös mo
på sanden
F0362:1
6433457.7
1283221.8
15.729
på sanden
F0343:2
F0345:1
1
1
F0345:2
F0346:1
F0347:5
F0348:3
2
3
1
2
F0349:1
F0349:2
F0350:2
1
1
F0358:1
1
F0359:1
F0360:1
F0360:4
1
2
159
Arkeologicentrum AB
F0362:2
6433457.7
1283221.8
15.729
F0363:1
6433453.7
1283210.5
15.196
F0364:1
6433453.3
1283211.8
15.169
F0365:1
6433454.2
1283212.4
15.184
F0365:2
6433454.2
1283212.4
15.184
6433454.6
1283212.9
15.231
på sanden
6433455.9
1283212.4
15.371
på sanden
F0368:1
6433455.5
1283214.5
15.249
F0369:1
6433453.5
1283212.8
15.213
F0370:1
6433450.7
1283228.1
15.378
F0370:2
6433450.7
1283228.1
15.378
6433450.7
1283228.1
15.378
nära diffus spridn. av
träkol
på sanden; rensn. av
5x5 m stor yta
på sanden; rensn. av
5x5 m stor yta
på sanden; rensn. av
5x5 m stor yta
på sanden; rensn. av
5x5 m stor yta
F0371:1
6433449.8
1283230.4
15.444
F0371:2
6433449.8
1283230.4
15.444
F0371:3
6433449.8
1283230.4
15.444
6433449.8
1283230.4
15.444
6433449.8
1283230.4
15.444
1
6433447.8
1283231.2
15.270
S om stensaml.
1
6433447.8
1283231.2
15.270
S om stensaml.
F0372:3
6433447.8
1283231.2
15.270
S om stensaml.
F0372:4
6433447.8
1283231.2
15.270
S om stensaml.
6433447.8
1283231.2
15.270
F0372:6
6433447.8
1283231.2
15.270
F0372:7
6433447.8
1283231.2
15.270
F0373:1
6433452.5
1283234.7
15.918
"på sanden"
F0374:1
6433452.8
1283234.9
15.917
"på sanden"
6433452.8
1283234.9
15.917
"på sanden"
6433452.8
1283234.9
15.917
"på sanden"
F0375:1
6433453.1
1283234.4
15.956
F0376:1
6433453.3
1283234.6
15.974
F0377:1
6433453.7
1283234.7
15.982
6433453.4
1283234.7
16.028
F0389:1
6433441.2
1283225.6
14.495
F0390:1
6433447.6
1283202.5
14.498
F0391:1
6433447.3
1283202.2
14.447
F0392:1
6433453.5
1283210.4
15.085
F0392:2
6433453.5
1283210.4
15.085
F0393:1
6433453.7
1283211.6
15.123
F0393:2
6433453.7
1283211.6
15.123
F0366:1
1
F0367:1
F0370:3
1
2
F0371:4
1
F0371:5
1
F0372:1
5
F0372:2
F0372:5
F0374:2
1
1
1
2
F0374:3
1
1
på sanden
F0378-0387
F0388:1
1
160
matjord mot
mjäla/lera
matjord mot
mjäla/lera
ur profil, på 15 cm:s
djup
ur profil, på 15 cm:s
djup
Arkeologicentrum AB
F0394:1
6433453.9
1283212.8
15.218
F0395:1
1
6433457.7
1283209.6
15.800
F0395:2
3
6433457.7
1283209.6
15.800
F0396:1
1
6433453.4
1283234.1
15.912
F0397:1
1
6433453.6
1283234.2
15.958
6433453.6
1283234.2
15.958
6433453.6
1283234.2
15.958
6433453.1
1283234.5
16.037
6433452.6
1283234.7
15.960
6433452.6
1283234.7
15.960
6433452.6
1283234.7
15.960
F0400:1
6433448.7
1283235.8
15.849
F0401:1
6433448.6
1283204.9
14.547
F0402:1
6433453.8
1283213.1
15.094
F0403:1
6433454.7
1283235.8
16.170
F0403:2
6433454.7
1283235.8
16.170
F0403:3
6433454.7
1283235.8
16.170
6433454.7
1283235.8
16.170
F0404:1
6433454.9
1283235.5
16.173
F0405:1
6433454.9
1283235.2
16.126
6433454.0
1283235.5
16.056
6433454.0
1283235.5
16.056
F0397:2
F0397:3
1
1
F0398:1
F0399:1
1
F0399:2
F0399:3
F0403:4
1
3
F0406:1
2
F0406:2
3
1
i profilvägg. På
sanden
i profilvägg. På
sanden
i profilvägg. På
sanden
F0407:1
1
6433453.9
1283235.3
16.032
F0407:2
1
6433453.9
1283235.3
16.032
F0408:1
6433454.0
1283235.2
16.078
F0409:1
6433455.2
1283233.4
16.076
6433455.4
1283233.7
16.102
F0411:1
6433452.2
1283234.0
15.860
F0411:2
6433452.2
1283234.0
15.860
F0411:3
6433452.2
1283234.0
15.860
6433452.2
1283234.0
15.860
F0412:1
6433453.2
1283212.3
14.929
F0413:1
6433453.9
1283211.8
15.259
6433453.9
1283211.8
15.259
6433453.8
1283211.1
15.249
6433453.8
1283211.1
15.249
6433453.7
1283210.4
15.220
6433453.7
1283210.4
15.220
6433454.7
1283210.4
15.274
på sanden
F0410:1
F0411:4
F0413:2
1
4
2
1
F0414:1
F0414:2
1
F0415:1
F0415:2
1
F0416:1
nära A03
F0417:1
1
6433455.0
1283234.5
16.124
på sanden
F0418:1
1
6433455.2
1283233.7
15.976
på sanden
161
Arkeologicentrum AB
F0419:1
1
6433455.6
1283233.9
16.009
F0420:1
1
6433455.5
1283234.5
16.049
F0421:1
6433455.0
1283234.6
16.030
F0422:1
6433451.3
1283233.5
15.766
i matjorden
F0422:2
6433451.3
1283233.5
15.766
i matjorden
6433451.3
1283233.5
15.766
i matjorden
F0422:4
6433451.3
1283233.5
15.766
i matjorden
F0422:5
6433451.3
1283233.5
15.766
i matjorden
F0422:3
2
F0422:6
1
F0422:7
1
6433451.3
1283233.5
15.766
i matjorden
6433451.3
1283233.5
15.766
i matjorden
F0423:1
6433455.7
1283235.9
16.255
i matjorden
F0423:2
6433455.7
1283235.9
16.255
i matjorden
F0423:3
6433455.7
1283235.9
16.255
i matjorden
6433455.7
1283235.9
16.255
i matjorden
F0424:1
6433457.2
1283235.4
16.194
F0424:2
6433457.2
1283235.4
16.194
F0424:3
6433457.2
1283235.4
16.194
6433457.2
1283235.4
16.194
6433453.0
1283234.3
16.025
6433453.0
1283234.1
15.847
6433453.0
1283234.1
15.847
6433453.1
1283234.9
15.922
6433454.5
1283235.1
15.955
på sanden
6433455.1
1283235.4
16.101
på sanden
F0423:4
F0424:4
1
i matjorden
1
4
F0425:1
1
F0426:1
F0426:2
1
F0427:1
1
F0428:1
1
F0429:1
3
F0430:1
1
1
1
på sanden
6433455.4
1283234.5
16.021
i matjorden
F0430:2
6433455.4
1283234.5
16.021
i matjorden
F0431:1
6433456.5
1283236.3
16.394
i matjorden
6433456.5
1283236.3
16.394
F0432:1
6433462,12
1283248,90
Uppg saknas
F0433:01
Uppg saknas
F0433:02
Uppg saknas
F0433:03
Uppg saknas
F0433:04
Uppg saknas
F0433:05
Uppg saknas
F0433:06
Uppg saknas
F0433:07
Uppg saknas
F0431:2
F0433:08
1
1
Uppg saknas
F0433:09
Uppg saknas
F0433:10
Uppg saknas
F0433:11
Uppg saknas
F0433:12
Uppg saknas
F0433:13
Uppg saknas
162
Arkeologicentrum AB
F0433:14
Uppg saknas
F0433:15
Uppg saknas
F0433:16
Uppg saknas
F0433:17
1
Uppg saknas
F0433:18
2
Uppg saknas
F0433:19
Uppg saknas
F0433:20
Uppg saknas
F0433:21
Uppg saknas
F0433:22
Uppg saknas
F0433:23
Uppg saknas
F0433:24
1
Uppg saknas
F0433:25
1
Uppg saknas
F0433:26
3
Uppg saknas
F0433:27
1
Uppg saknas
F0433:28
Uppg saknas
F0433:29
Uppg saknas
F0433:30
Uppg saknas
F0433:31
Uppg saknas
F0433:32
1
Uppg saknas
F0433:33
2
2
Uppg saknas
F0433:34
1
1
Uppg saknas
F0433:35
1
1
Uppg saknas
F0433:36
F0433:37
Uppg saknas
1
Uppg saknas
F0433:38
2
F0433:39
25
Uppg saknas
F0433:40
4
Uppg saknas
F1001:1
1
6433496.9
1283219.6
18.968
F1002:1
1
6433500.4
1283218.5
18.872
F1003:1
6433500.5
1283215.5
18.763
F1004:1
6433506.6
1283212.7
18.674
6433520.1
1283208.4
18.739
6433510.4
1283216.6
18.980
6433507.4
1283218.6
19.033
6433528.1
1283212.6
19.318
1
Uppg saknas
F0434-F1000
F1005:1
1
F1006:1
F1007:1
1
F1008-1011
F1012:1
F1013:1
1
6433531.0
1283212.7
19.436
F1014:1
1
6433533.1
1283215.7
19.780
F1015:1
1
6433540.5
1283218.3
20.573
F1016:1
2
6433525.5
1283224.3
19.978
1
F1017-1020
163
Arkeologicentrum AB
F1021:1
2
F1022:1
1
1
6433513.9
1283234.7
20.082
6433512.1
1283236.7
20.033
F1023:1
6433515.2
1283236.9
20.225
F1024:1
6433520.1
1283242.2
20.731
F1025:1
6433518.5
1283245.8
20.858
F1026:1
F1027:1
1
6433523.4
1283247.5
21.277
F1028:1
5
6433523.9
1283248.7
21.339
6433528.8
1283244.5
21.492
1 6433489.1
1283201.2
18.434
1 6433493.7
1283205.1
18.487
F1029:1
1
F1030:1
1
F1031-2000
F2001:1
3
1
F2002:1
2
F2003:1
3
6433497.7
1283208.0
18.501
F2004:1
1
6433495.9
1283214.8
18.772
F2005:1
1
1 6433513.7
1283202.9
18.433
1283248,90
Uppg saknas
1 6433493,9
1283200,0
Uppg saknas
6433498,6
1283209,8
Uppg saknas
6433493,2
1283211,5
Uppg saknas
F3005:1
6433498,2
1283222,0
Uppg saknas
F3006:1
6433502,9
1283219,1
Uppg saknas
6433503,8
1283227,0
Uppg saknas
1
1 6433505,2
1283226,2
Uppg saknas
F4001:1
6
6433581.4
1283231.9
22.592
F4002:1
4
1 6433592.6
1283243.7
23.710
F4003:1
6433586.0
1283237.4
23.065
F4004:1
6433585.5
1283237.7
23.016
F4005:1
6433576.9
1283256.1
23.597
F4006:1
6433577.1
1283241.6
22.988
F4007:1
6433570.5
1283237.2
22.666
F4008:1
6433553.1
1283224.1
22.008
F4009:1
6433557.4
1283231.4
22.428
6433535.0
1283228.6
20.964
6433534.2
1283226.7
20.685
6433536.2
1283223.4
20.573
6433542.6
1283213.1
20.182
6433540.7
1283212.2
20.111
1 6433536.5
1283210.9
19.555
F2006-3000
6433462,12
F3001:1
F3002:1
10
F3003:1
3
1
F3004:1
1
F3007:1
F3008:1
1
F3009-4000
1
F4010-4037
F4038:1
1
F4039:1
9
2
1
F4040:1
F4041.1
1
F4042:1
F4043:1
5
3
1
164
Arkeologicentrum AB
F4044:1
6433537.6
1283212.9
19.774
6433534.4
1283210.0
19.251
F4046:1
1 6433529.5
1283209.0
18.953
F4047:1
6433527.8
1283210.8
19.046
6433534.8
1283211.5
19.427
F4049:1
1 6433533.6
1283213.2
19.451
F4050:1
6433532.2
1283213.3
19.454
F4050:2
6433532.2
1283213.3
19.454
F4051:1
6433526.4
1283215.1
19.251
F4045:1
F4048:1
1
1
165
Arkeologicentrum AB
166
Arkeologicentrum AB
Bilaga 16. Keramiken från Skepplanda 32
Torbjörn Brorsson
Kontoret för keramiska studier
Landskrona
Keramikmaterialet från Skepplanda RAÄ 32 har bedömts huvudsakligen vara
gropkeramik från MNA samt ett mindre inslag från romersk järnålder eller
folkvandringstid.
Från undersökningen påträffades sammanlagt 177 skärvor, och den totala vikten
var 311 g. Fyndmängden varierade inom undersökningsytan och inom yta S01
påträffades 90 g, inom yta S05 var mängden 209 g och slutligen påträffades 12 g på
yta S33.
Vikten per skärva från hela undersökningen uppgår till nästan 1,8 g, vilket betyder
att materialet är förhållandevis fragmenterat. Flertalet av skärvorna är spjälkade
och väger under 1 g, och framför allt från yta S05 var skärvorna små. Däremot
fanns betydligt större skärvor inom yta S01 och de 19 skärvorna från denna yta
vägde sammanlagt 90 g, vilket innebär att medelvärdet var 4,7 g. Inom yta S01
påträffades en större mynningsskärva som vägde 40 g, och denna har påverkat
utfallet av medelvärdet på vikten.
Skärvvikten visar att ytorna varit utsatta för olika sekundära aktiviteter eller har
skärvorna eller möjligtvis de ursprungliga kärlen från respektive yta deponerats på
olika sätt. Normalt påträffas större skärvor i exempelvis gropar eller gravar, medan
kraftigt fragmenterade material härrör från olika typer av lager.
För att få en uppfattning om kärlstorlekar och keramikens kulturella tillhörigheter
har bland annat skärvtjockleken noterats. Exempelvis är tunnväggig keramik (<6
mm) oftast från äldre järnålder och dessa skärvor tillhör ofta koppar. Tjockväggig
keramik (>11 mm) tillhör ofta förrådskärl och inte alltför sällan dateras denna
keramik till mellan- och senneolitikum.
Man kan notera att skärvtjockleken kunnat uppmätas på endast 22 skärvor och
skärvtjockleken varierar mellan 5 och 12 mm. Resterande skärvor från undersökningen är spjälkade. Det finns därmed olika typer av kärl i materialet och
troligtvis har dessa också delvis olika dateringar. Det tunnväggiga kärlet (F82:2)
påträffades på yta S05, och detta är troligtvis från romersk järnålder eller
folkvandringstid. Resterande skärvor har bedömts vara gropkeramik.
En variabel som bland annat syftar till att studera hur homogent materialet är och
om det finns olika hantverksfaser i materialet är att registrera det största
bergartskornet i skärvorna. Under mellan- och senneolitikum var det vanligt med
grovkorning keramik med kornstorlekar på över 3 mm, medan det under andra
perioder var vanligare med korn på mellan 1 och 3 mm. Under äldre järnålder
fanns det dessutom finkeramik med korn under 1 mm i diameter.
167
Arkeologicentrum AB
En stor del av skärvorna från Skepplanda har bergartskorn som överstiger 3 mm,
och från yta S01 har en skärva (F288:1) ett korn på över 12 mm, och även på
ytorna S05 samt S33 fanns grovkornig keramik. Godskvaliteten ger ett
förhållandevis homogent intryck och bland annat har endast en typ av magring
identifierats, och det är krossad bergart. Även skärvan som är från äldre järnålder
var magrad på detta sätt, och i detta gods har största korn uppmätts till 1,92 mm.
En godstyp som är mycket vanligt i gropkeramik i östra Mellansverige är det
porösa godset, bestående av magring av kalk, i form av ben, snäckskal eller kalcit.
Detta har inte påträffats i Skepplanda, men det finns ett antal skärvor (F316:3,
F349:1, F351:2) från yta S01 som förefaller vara magrade med krossad bergart och
växtmaterial i form av fröer. Även detta gods har blivit något poröst med
ihåligheter.
Samtliga skärvor är glättade, och dekor har identifierats på sex av skärvorna
(F237:1, F349:1, F425:1). Den dekortyp som identifierats på samtliga sex skärvor
är pinnintryck, som kan liknas vid en ojämn gropdekor. De sex skärvorna
påträffades inom ytorna S01, S05 samt S33, vilket tyder på en samtidighet mellan
dessa ytor. På skärva F349:1 fanns intrycken i två rader under mynningen (Figur
keramik1) medan de andra skärvorna är för fragmentariska för att
dekorkompisitionen kan bedömas närmre.
De kärldelar som finns representerade är mynningar och bukskärvor, och inget kärl
har kunnats rekonstrueras i sin helhet. Större delen av kärlformen på F349:1 från
yta S01 har emellertid bestämts och det är ett större gropkeramiskt kärl med relativt
rakt och avstruket mynningsparti. Mynningsdiametern har uppmätts till 23 cm.
Skärva 316:1 påträffades inom samma yta som F349:1 och dessa har troligtvis
tillhört samma kärl. Ett liknande kärl påträffades på yta S05 och tre
mynningsskärvor, F173:1 och F204:2, har troligtvis tillhört ett kärl. Slutligen
påträffades två skärvor med utåtböjt mynningsparti, F237:2, på yta S05.
Keramiken från Skepplanda är huvudsakligen gropkeramik. Det finns ett antal
gropkeramiska lokaler i västra Sverige, men gropkeramiska boplatser är inte
vanliga i regionen. Det bekräftades bland annat av den stora genomgång som
skedde under 1990-talet, då man fann att förekomsten av gropkeramik var sparsamt
längs västkusten (Nordqvist 1997:155).
Keramik med liknande dekortyp som pinnytrycken på skärvorna från Skepplanda
har bland annat påträffats i Ånneröd i norra Bohuslän (Strinnholm 2001:Figur 20).
C14-dateringar av material i anläggningarna i Ånneröd visade att platsen sannolikt
varit i bruk kring 2800-2600 f.Kr, men kärlen i Ånneröd har emellertid något annat
form än de från Skepplanda, och troligtvis är lokalerna inte samtida. I Auve i
sydöstra Norge har ett betydande gropkeramiskt material påträffats, och bland
annat finns det keramik med pinnintryck. Dessutom finns det kärl i Auve som har
samma form som skärva F349:1 från Skepplanda och i Auve benämns kärlformen
för antingen grupp 8 eller 9 (Østmo 2008:127). Keramik med pinnintryck och denna typ av kärlform i Auve dateras kring 3000 f.Kr.
168
Arkeologicentrum AB
Figur 1. F349:1 från Skepplanda 32. Gropkeramisk skärva som daterats till omkring 3000
f. Kr.
Litteratur
Nordqvist, B., 2007. Västsverige. I: Edenmo, R., Larsson, M., Nordqvist, B. & Olsson, E. (red.). Regionalt och interregionalt. Stenåldersundersökningar i Syd- och
Mellansverige. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar, skrifter nr.
23. Stockholm.
Strinnholm, Anders, 2001. Bland säljägare och fårfarmare: struktur och förändring i Västsveriges mellanneolitikum. Coast to Coast-book 4. Uppsala och Göteborg.
Østmo, E., 2008. Auve. En fangstboplass fra yngre steinalder på Vestøya i Sandefjord. Norske Oldfunn XXVIII. Kulturhistorisk Museum Universitetet i Oslo. Oslo.
169
Arkeologicentrum AB
170
Arkeologicentrum AB
Bilaga 17. Vedartsanalys, Skepplanda 32
VEDLAB
Vedanatomilabbet
Vedlab rapport 0958
2009-10-12
Vedartsanalyser på material från Västergötland, Skepplanda sn. Raä 32.
Uppdragsgivare: Britta Wenstedt Edvinger/Arkeologicentrum
Arbetet omfattar fyra kolprov från en boplats. Proverna kommer från olika typer av
eldstäder. De innehåller kol från flera olika trädslag, särskilt A 06 med sex olika.
Det kan tyda på att eldstaden har nyttjats vid ett flertal tillfällen och att man därför
har kommit att använda olika ved.
I alla fyra proven finns kol från trädslag som inte blir så gamla i sig och eftersom
kolet med säkerhet kan knytas till respektive anläggning kommer dateringarna att
bli säkra.
Analysresultat
Anl.
ID
02
03
Anläggningstyp
Grophärd
Härd, rest av
Provmängd
110.6g
163.4g
Analyserad
mängd
10.9g 14 bitar
3.2g 9 bitar
06
Härd
7.0g
4.9g 22 bitar
11
Grophärd
89.9g
17.3g 25 bitar
Trädslag
14 bitar hassel
7 bitar ek
1 bit hassel
1 bit bark/näver
3 bitar al
1 bit björk
2 bitar ek
2 bitar hassel
1 bit lind
5 bitar salix
8 bitar
bark/näver
7 bitar ask
17 bitar hassel
1 bit asp/salix
Hoppas ni är nöjda med arbetet!
Erik Danielsson/VEDLAB
Kattås
670 20 GLAVA
Tfn: 0570/420 29
E-post: vedlab@telia.com
171
Utplockat
för 14C-dat.
Hassel 344mg
Hassel 25mg
Salix 49mg
Hassel 852mg
Övrigt
Arkeologicentrum AB
De här trädslagen förekom i materialet
Art
Latin
Al
Gråal
Klibbal
Alnus sp.
Alnus incana
Alnus
glutinosa
Ask
Fraxinus
excelsior
250 år
Asp
Populus
tremula
120 år
Asp/Salix
Populus
tremula/
Salix
Betula sp.
Betula
pubescens
Betula
pendula
120/
60 år
Ek
Quercus
robur
5001000
år
Hassel
Corylus
avellana
60 år
Lind
Tilia cordata 800 år
Salix
Stort släkte
med sälgar,
pilar och
viden
Salix sp.
Björk
Glasbjörk
Vårtbjörk
Max
ålder
120 år
300 år
60 år
Växtmiljö
Egenskaper och användning
Övrigt
Klibbalen är starkt
knuten till
vattendrag. Gråalen
är mer
anpassningsbar
Näringsrik jord,
solig växtplats.
Motståndskraftigt mot fukt.
Brinner lugnt och ger mycket
glöd.
Klibbalen kom söderifrån
ca 5000 f.Kr. Gråalen
vandrar in norrifrån ett
par tusen år senare
Hård, elastisk och seg.
Hjulaxlar, redskap
Inte så kräsen vad
gäller jordmån
Lätt och porös ved. Lätt att
klyva. Tålig mot röta.
Stängselstolpar, båtar takspån
Viktigt för lövtäckt.
Yggdrasil var en ask.
Mycket folktro knutet till
asken.
För lövtäckt och
barkbröd.
Glasbjörken är
knuten till fuktig
mark gärna i närhet
till vattendrag.
Vårtbjörken är
anspråkslös och
trivs på torr
näringsfattig mark.
Båda arterna är
ljuskrävande.
Växer bäst på
lerhaltiga
mulljordar men
klarar också mager
och stenig mark.
Vill ha ljus, skapar
själv en ganska
luftig miljö med rik
undervegetation
med tex hassel.
Ganska krävande
på jordmån. Vill
gärna ha ljus men
tål beskuggning tex
i ekskog
Näringsrika, väl
dränerade, gärna
steniga marker
Skuggtålig.
Varierande anspråk
vad gäller jordmån.
De flesta arter är
dock ljusälskande
Stark och seg ved. Redskap,
asklut, träkol. Ger mycket
glöd.
Ibland är det omöjligt att
skilja asp från
Salixsläktet.
Glasbjörk bildar även
underarten Fjällbjörk.
Förutom veden har nävern
haft stor betydelse som
råmaterial till slöjd.
Hård och motståndskraftig
mot väta. Båtbygge,
stängselstolp, stolpar, plogar,
fat.
Energirik ved ger mycket
glöd.
Ekollonen har använts
som grisfoder. Trädet har
ofta ansetts som heligt
och kopplat till bla Tor.
Man talar ofta om 1000års ekar men de är sällan
över 500 år.
Bildar lätt långa raka sega
spön som använts till korgar
och tunnband
Vanligt träd på lövängar
Lätt och mjuk ved.
Innerbarken eller bastet
användes till korgar och
rep
Mjuk och lätt ved. Dåligt som
bränsle och virke.
Barken har använts till
garvning.
Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen,
Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan.
Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout
1992.
Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2
och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500.
Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och
Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade
och färska vedprover.
172
Arkeologicentrum AB
Bilaga 18. Växtmakrofossilanalys Skepplanda 32
ANALYSRAPPORT
Växtmakrofossilanalyser av jordprover från Skepplanda 32, Västra
Götaland.
Metod
De tillsända proverna volymbestämdes genom att den lufttorkade jorden hälldes i en graderad bägare
och en känd volym vatten tillsattes. Provvolymen utgjorde alltså jordpartiklar minus luftvolymen
mellan partiklarna. Proverna preparerades därefter med en kombination av slamnings- och
flotationsteknik. Ingen särskild flotationsapparatur utnyttjades. Proverna har dispergerats med 1-5%ig NaOH. Sikt med 0,25 mm:s maskvidd användes. Proverna lufttorkades efter preparering och
studerades under mikroskop i 6,7-40 gångers förstoring. Sedvanlig bestämningslitteratur och
fröreferenser har utnyttjats. Proverna innehöll rikliga mängder färska rötter samt enstaka färska frön,
daggmaskkokonger och insekter. Dessa betraktades som recenta och noterades inte som fynd.
Samtliga växtrester som redovisas var förkolnade. De preparerade proverna och fynd förvaras på
Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi, men kan med kort varsel tillsändas
uppdragsgivaren om så önskas.
Fyra prover från en stenåldersboplats har preparerats och analyserats, vilka
sammantaget representerar 5,2 liter jord. Lämningarna är preliminärt hänförda till
mellanneolitikum och uppvisar fynd som associerar till gropkeramisk kultur.
Fynden redovisas i separat tabell i slutet av rapporten.
Resultat och diskussion
A02. Tillsammans med 1,3 dl träkol återfanns ett litet fragment av ett
hasselnötskal.
A03. Två prover från denna härdrest har analyserats. Innehållet i dem var
påfallande likartat. I båda proverna fanns relativt rikligt med hasselnötskal, i PM07
17 fragment, vilka sammantaget motsvarar ett komplett nötskal, i PM08 fanns sju
fragment. Det fanns dessutom frön av björnbär i båda proverna. De svenska
stenåldersfynden av björnbär inskränker sig till enstaka frön från den mesolitiska
lokalen Balltorp (Larsson 1993). Jag är ganska säker på att det inte finns några
svenska neolitiska fynd av björnbär, däremot föreligger en handfull danska (säkra
eller osäkra) neolitiska fynd av björnbär (Regnell 1998). Björnbär, som finns i ett
flertal närbesläktade och svårskilda varianter, växer i allmänhet i öppen/halvöppen
mark som skogsbryn, hagmark och vägkanter – inte olikt de livsbetingelser som
gynnar hasselbusken. Åkerbinda fanns representerat av nio frön i de båda proverna
från A03. Idag återfinns åkerbinda, som namnet antyder, oftast i öppen kulturmark
som trädgårdar, åkrar, avfallsplatser och vägkanter. Den är med andra ord starkt
knuten till kulturlandskapet. Men, åkerbindan trivs även i kustmiljöer och särskilt
på klippor. I de båda proverna fanns dessutom enstaka fynd av ask, viol, nyponros
och snärjmåra. Ask växer i frisk jord, gärna vid stränder. Fyndet av viol kan
representera endera av ett dussintal arter och kan inte ges någon ekologisk
173
Arkeologicentrum AB
signifikans. Nyponros trivs i öppen, gärna torr mark och kan definitivt placeras i
samma miljö som björnbärsbusken. Snärjmåra hör kulturlandskapet till och gynnas
av frisk näringsrik jord. Men den återfinns även i strandsnår, både längs sötvatten
och havsstränder. Slutligen fanns förkolnade mus- eller sorkfekalier i båda
proverna.
Sammantaget visar fynden från A03 på insamling av växter och på en delvis öppen
vegetation nära strandlinjen.
A06. I provet fanns i form av förkolnade växtrester endast cirka 0,3 dl träkol.
Sammanfattning
Det finns få makrofossilanalyser utförda från gropkeramiska fyndplatser.
Alvastraboplatsen har möjligen en viss koppling till gropkeramisk kultur, men inte
entydigt eftersom det finns starka förbindelser med trattbägarkulturen. Från
Alvastra pålbyggnad har rikliga fynd av växtrester gjorts (Göransson 1995). De
övriga gropkeramiska lokaler där makrofossilanalys har utförts som jag kan
komma på är Jonstorp (Hjelmqvist 1955) och Nymölla (Wyszomirska 1988) i
Skåne samt Fågelbacken i Västmanland (Engelmark opubl rap). I dessa fall är
fyndmängderna små.
Fynden från Skepplanda 32 innebär ett litet men värdefullt tillskott till kunskapen
om mellanneolitikums ekonomi. Här belyses insamling i en kustnära miljö.
Hasselnötterna är fullt utbildade under september, samtidigt som björnbären är
mogna. Här föreligger alltså en ganska god säsongsindikation.
Referenser
Hjelmqvist, H. 1955. Die älteste Geschichte der Kulturpflanzen in Schweden. Opera
Botanica 1:3. Stockholm.
Göransson, H. 1995. Alvastra Pile Dwelling: Palaeoethnobotanical Studies. Theses and
Papers in Archaeology. N.S. A 6. Lund.
Larsson, E.-L. 1993. Balltorp – ny metodik och gamla frön. Fynd 1993/2:74-77.
Regnell, M. 1998. Archaeobotanical finds from the Stone Age of the Nordic countries. A
catalogue of plant remains from archaeological contexts. LUNDQUA Report vol 36.
Wyszomirska, B. 1988. Ekonomisk stabilitet vid kusten. Acta Archaeologica Lundensia Ser
in 8°, No 17.
2010-03-18
Mats Regnell
08-16 48 09 — 0705-43 45 86 — mats.regnell@geo.su.se
174
Arkeologicentrum AB
Anl. nr.
Anl.typ
Provvol. (l)
A02
A03 PM07
A03 PM08
A06
Grop/härd
Härdrest
Härdrest
Härd
1,0
1,9
1,8
0,5
Åkerbinda (Fallopia convolvolus )
Hasselnötskal, ant fragm (Corylus avellana )
Björnbär (Rubus fruticosus )
Ask (Fraxinus excelsior )
Nyponros (Rosa sp.)
Snärjmåra (Galium aparine )
Viol (Viola sp.)
Skepplanda 32 makrofossilanalys
Träkol
1
17 26 1
7 34
1
1
1
Övrigt
ca 1,3 dl
9 ca 1,0 dl Rikl m pinn- o kvistved; 3 förk gnagarfekalier
9 ca 0,6 dl Rikl m pinn- o kvistved; 1 förk gnagarfekalier
ca 0,3 dl
175
Arkeologicentrum AB
176
Arkeologicentrum AB
Bilaga 19. 14C-analyser Skepplanda 32
Poznań, 07-05-2010
Report
on C-14 dating in the Poznań Radiocarbon Laboratory
Customer:
Britta Wennstedt Edvinger
Scandinavian Archaeology Center
P.O. Box 1
83421- Brunflo
Sweden
Job no.:
4306/10
Sample name
Lab. no.
Age 14C
Skepplanda 230 A02
Skepplanda 230
Skepplanda 32 F349:1
Skepplanda 32 A02
Skepplanda 32 PK07 A06
Skepplanda 32 F0298
Poz-35041
Poz-35042
Poz-35043
Poz-35044
Poz-35045
Poz-35046
2355 ± 30 BP
2450 ± 35 BP
4015 ± 35 BP
2025 ± 30 BP
2120 ± 30 BP
4100 ± 35 BP
Comments: Results of calibration of 14C dates enclosed
Head of the Laboratory
Prof. dr hab. Tomasz Goslar
07-05-2010
Job no.: 4306/10
Page 1 from 1
177
Remark
Arkeologicentrum AB
Results of calibration of 14C dates – order 4306/10.
Given are intervals of calendar age, where the true ages of the samples encompass
with the probability of ca. 68% and ca. 95%. The calibration was made with the
OxCal software.
INFORM : References - Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10
Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]
Skepplanda 32 F349:1 : 4015±35BP
68.2% probability
2575BC (68.2%) 2485BC
95.4% probability
2620BC (95.4%) 2460BC
Skepplanda 32 A02 : 2025±30BP
68.2% probability
55BC (68.2%) 25AD
95.4% probability
160BC ( 1.5%) 130BC
120BC (93.9%) 60AD
Skepplanda 32 PK07 A06 : 2120±30BP
68.2% probability
200BC (68.2%) 100BC
95.4% probability
350BC ( 4.7%) 320BC
210BC (90.7%) 40BC
Skepplanda 32 F0298 : 4100±35BP
68.2% probability
2850BC (15.4%) 2810BC
2740BC ( 3.2%) 2720BC
2700BC (49.6%) 2570BC
95.4% probability
2870BC (21.7%) 2800BC
2780BC (71.3%) 2560BC
2520BC ( 2.4%) 2490BC
178
Arkeologicentrum AB
Bilaga 20. Fotoförteckning
ID
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
bildnr
motiv
riktning
mot
fotograf
Datum
Magnus
Reuterdahl
2010-09-29
Magnus
Reuterdahl
Magnus
Reuterdahl
Magnus
Reuterdahl
Magnus
Reuterdahl
Magnus
Reuterdahl
Magnus
Reuterdahl
Magnus
Reuterdahl
Magnus
Reuterdahl
2010-09-29
2010-09-29
SV
NÖ
Magnus
Reuterdahl
Magnus
Reuterdahl
Magnus
Reuterdahl
Magnus
Reuterdahl
Lisbet Bengtsson
Lisbet Bengtsson
2009-06-28
2009-06-28
VNV
N
SV
Lisbet Bengtsson
Lisbet Bengtsson
Lisbet Bengtsson
2009-06-28
2009-06-28
2009-06-29
NÖ
Lisbet Bengtsson
2009-06-29
NNV
Lisbet Bengtsson
2009-06-29
SSV
SÖ
Lisbet Bengtsson
Lisbet Bengtsson
2009-06-30
2009-06-30
ÖSÖ
Lisbet Bengtsson
2009-06-30
N
2009-07-01
0424 Fynd (F0349:1). Keramik, ornerad med
dubbla rader av gropar, mynningsdel.
Ca 7x5 cm.
0425 Fynd (F0036:1). Trindyxa,
prickhuggen, bergart, ca 8,5x7 cm.
0426 Fynd (F0023:1). Spånpilspets typ B,
förarbete, flinta, ca 7,5 cm
0427 Fynd (F0043:1). Pilspets med
tväreggad spets, flinta, ca 2,5x1 cm.
0428 Fynd (F0015:1). Skifferspets, ca 5,5 cm
2010-09-29
2010-09-29
2010-09-29
AC2007-48-O
0429 Fynd (F0107:1). Ändskrapa, flinta, ca 7
cm.
0432 Fynd (F0219:1). Spånpilspets typ A,
flinta, ca 10 cm
0439 Fynd (F0269:1). Spånpilspets typ A,
flinta, ca 5 cm
0441 Fynd (F0275:1). Spånpilspets utan
tånge, hjärtformad, flinta,
senneolitisk, ca 3 cm
0442 Fynd (F0299:1).Ändskrapa, flinta, ca 8
cm
0455 Fynd (F0401:1). Spånpilspets med
tånge typ C, flinta, ca 4,5 cm
0456 Fynd (F0402:1). Cylindrisk kärna,
flinta, ca 13 cm.
0460 Fynd (F0321:1). Dubbelskrapa, flinta,
ca 5 cm.
0940 SV delen av undersökningsområdet
0944 N delen av undersökningsområdet
innan påbörjat arbete
0947 Översiktsbild Kattleberg
0949 Översiktsbild Kattleberg
0952 Utsikt mot Göta älv. Från den SV
tomten, inom UO
0954 NV delen av undersökningsområdet,
åkern, efter "skörd"
0958 Plöjning av den NV delen av
undersökningsområdet, åkern
0959 Avbaning av S06
0961 Fyndsökning efter harvning, t.v.
Magnus Reuterdahl, t.h. Leif Jonsson
0962 Anläggning? i S01, den blå pilen är
riktad mot N
0966 Harvning omgång 3
AC2007-48-O
0968 A02, i S04, grophärd, innan snittning
N
Britta Wennstedt
Edvinger
Lisbet Bengtsson
AC2007-48-O
0971 S09, i vilket fynd av tegel och asbest
kom fram
SÖ
Lisbet Bengtsson
2009-07-02
AC2007-48-O
0972 S10
SÖ
Lisbet Bengtsson
2009-07-02
AC2007-48-O
AC2007-48-O
0974 S07
0975 S01 (t.v.) och S05 (t.h.)
SÖ
SV
Lisbet Bengtsson
Lisbet Bengtsson
2009-07-03
2009-07-03
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
179
2010-09-29
2010-09-29
2010-09-29
2010-09-29
2010-09-29
2010-09-29
2010-09-29
2009-07-01
Arkeologicentrum AB
AC2007-48-O
1004 Länsstyrelsen på besök, vid A02, S06
NV
Magnus
Reuterdahl
?
AC2007-48-O
1024 A07 i S29
Ö
Magnus
Reuterdahl
2009-07-14
AC2007-48-O
AC2007-48-O
1030 A03 i S01 och S33
1040 S08 (t.v.) och S11 (t.h.)
SÖ
NÖ
Lisbet Bengtsson
Lisbet Bengtsson
2009-07-14
2009-07-07
AC2007-48-O
1041 Besöksinformation/utställning del 1
-
Lisbet Bengtsson
2009-07-07
AC2007-48-O
1042 Besöksinformation/utställning del 2
-
Lisbet Bengtsson
2009-07-07
AC2007-48-O
1043 A02 i S04 innan snittning
NNÖ
2009-07-07
AC2007-48-O
1048 A02 i S04 innan snittning
V
AC2007-48-O
1051 Guidad tur, Maria HinnersonBerglund
1054 S06, med provgropar
1057 S13b, profilvägg, snedprofil vid
djupschaktning, se ritning av
profilväggen
1058 S13a+b, snedprofil vid
djupschaktning, och schakt 13a
1059 A02 i S04, SV delen, Ö profilväggen, i
förgrunden fyllningen
1075 A03, S01, sotfläck, bedöms vara från
den gropkeramiska tiden
N
Magnus
Reuterdahl
Magnus
Reuterdahl
Lisbet Bengtsson
ÖNÖ
NNÖ
Lisbet Bengtsson
Lisbet Bengtsson
2009-07-07
2009-07-07
NNÖ
Lisbet Bengtsson
2009-07-07
NÖ
Magnus
Reuterdahl
Lisbet Bengtsson
2009-07-07
AC2007-48-O
1078 Kallkälla Skepplanda 247
SV
2009-07-09
AC2007-48-O
AC2007-48-O
1079 Djupschaktning, S27
1080 Ristning i berghäll, sentida
NNÖ
V
AC2007-48-O
AC2007-48-O
1085 A13, S01 och S33
1089 A09 i S29
SSV
VNV
AC2007-48-O
1091 A10 i S29
N
AC2007-48-O
1093 A06 i S28, halva anläggningen
undersökt
1095 S29, Maria Hinnerson-Berglund &
Magnus Reuterdahl
VSV
Magnus
Reuterdahl
Lisbet Bengtsson
Magnus
Reuterdahl
Lisbet Bengtsson
Magnus
Reuterdahl
Magnus
Reuterdahl
Leif Jonsson
SÖ
Leif Jonsson
2009-07-15
AC2007-48-O
1099 A10 i S29, halva anläggningen
undersökt
NNV
Magnus
Reuterdahl
2009-07-15
AC2007-48-O
1101 A13 i S33, halva anläggningen
undersökt
NNÖ
Lisbet Bengtsson
2009-07-16
AC2007-48-O
1107 Översiktsbild N delen av SÖ delen av
utredningsområdet, mestadels
igenlagt
1111 A11, S29, halva anläggningen
undersökt
NNÖ
Lisbet Bengtsson
2009-07-16
NV
Magnus
Reuterdahl
2009-07-16
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
AC2007-48-O
180
ÖSÖ
2009-07-07
2009-07-07
2009-07-08
2009-07-09
2009-07-15
2009-07-15
2009-07-15
2009-07-15
2009-07-15
Arkeologicentrum AB
Bilaga 21. Påsiktsbilder, Skepplanda 32
AC2007-48-O-0424
AC2007-48-O-0425
AC2007-48-O-0426
AC2007-48-O-0427
AC2007-48-O-0428
AC2007-48-O-0429
AC2007-48-O-0432
AC2007-48-O-0439
181
Arkeologicentrum AB
182
Arkeologicentrum AB
AC2007-48-O-0441
AC2007-48-O-0442
AC2007-48-O-0455
AC2007-48-O-0456
AC2007-48-O-0460
AC2007-48-O-0940
AC2007-48-O-0944
AC2007-48-O-0947
183
Arkeologicentrum AB
184
Arkeologicentrum AB
AC2007-48-O-0949
AC2007-48-O-0952
AC2007-48-O-0954
AC2007-48-O-0958
AC2007-48-O-0959
AC2007-48-O-0961
AC2007-48-O-0962
AC2007-48-O-0966
185
Arkeologicentrum AB
186
Arkeologicentrum AB
AC2007-48-O-0968
AC2007-48-O-0971
AC2007-48-O-0972
AC2007-48-O-0974
AC2007-48-O-0975
AC2007-48-O-1004
AC2007-48-O-1024
AC2007-48-O-1030
187
Arkeologicentrum AB
188
Arkeologicentrum AB
AC2007-48-O-1040
AC2007-48-O-1041
AC2007-48-O-1042
AC2007-48-O-1043
AC2007-48-O-1048
AC2007-48-O-1051
AC2007-48-O-1054
AC2007-48-O-1057
189
Arkeologicentrum AB
190
Arkeologicentrum AB
AC2007-48-O-1058
AC2007-48-O-1059
AC2007-48-O-1075
AC2007-48-O-1078
AC2007-48-O-1079
AC2007-48-O-1080
AC2007-48-O-1085
AC2007-48-O-1089
191
Arkeologicentrum AB
192
Arkeologicentrum AB
AC2007-48-O-1091
AC2007-48-O-1093
AC2007-48-O-1095
AC2007-48-O-1099
AC2007-48-O-1101
AC2007-48-O-1107
AC2007-48-O-1111
193
Arkeologicentrum AB
Arkeologicentrum AB
www.arkeologicentrum.se
RAC2010:20