Ladda ner pdf - Älvstranden Utveckling
älvstrand ret Sista num h – Tack oc hej då! # 2.2014 Frihamnen FYLLS MED LIV Mannen med HÖGTFLYGANDE PLANER PÅ PROVTUR MED förarlös bil En rejäl dos RADIONOSTALGI ANNONS VÅR DIALOG FORTSÄTTER ILLUSTRATION: MARIA KASK Västra Eriksberg, Brf Albertina. Känn dig som hemma! Nyfiken på Riksbyggen? Vad som gör oss på Riksbyggen speciella är att samtidigt som våra konkurrenter säljer och lämnar över sina lägenheter, börjar vårt viktigaste engagemang – den dagliga skötseln och långsiktiga utvecklingen av fastigheten. Vi är med på resan under många år, vilket gör att vi tar ett helt annat ansvar redan från början. älvstrand # 2.2014 VÄSTRA ERIKSBERG, BRF ALBERTINA 12 14 16 22 Välkommen till Brf Albertina och Västra Eriksberg. Här kan du välja mellan 1:or, mindre och större 2:or samt 3–5 sköna rum och kök. Säljstart juni 2014. Kontakta Solveig Strand Andrén, 031-704 56 09 www.riksbyggen.se/albertina Sannegårdshamnen, Brf Akterspegeln. DESSUTOM Vi har nya, hållbara, energieffektiva och personliga hem i alla storlekar. Anpassade för att passa alla, oavsett om du är student, har familj eller är senior. Vilket hem kommer du känna dig mest hemma i? Besök oss på www.riksbyggen.se DET DU HÅLLER I DIN HAND är det sista numret av Älvstrand. I dagens medievärld läggs tidningar ner i en alarmerande omfattning. Det är inte unikt att ännu en redaktionell produkt går i graven. Men det finns en väsentlig skillnad – i detta fall handlar det inte om annonstapp, vikande upplagor eller förlorade prenumeranter. Älvstrand försvinner därför att den ersätts med ett magasin som speglar hela staden. Och anledningen är enkel. 16–19 HÄR TESTAS HÅLLBARA IDÉER Älvstaden är testarena när tjänster och lösningar för hållbar stadsutveckling tas fram. ÄLVSTRANDEN UTVECKLING har fått ett nytt ägardirektiv som förändrar spelreglerna. Vi ska hjälpa Göteborg att förverkliga Vision Älvstadens idé om att hela staden, möta vattnet och stärka den regionala kärnan. Vi ska skapa blandstad med ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet utan stadsdelsgränser. Och vi ska göra det i tät samverkan med stadens planerande nämnder och olika externa intressenter. UTAN HÄNDER PÅ RATTEN Snart kör det runt 100 självkörande bilar i Göteborg. Läs mer om det spännande forskningsprojektet. NYTT LIV I FRIHAMNEN Rollerderby, stadsodling, tango och seglarskola är några exempel på vad som händer i Frihamnen. TIDNINGEN ÄLVSTRAND har varit en snygg, informativ och levande röst BLAND RADIOVÅGOR OCH ELEKTRONRÖR för vad som hänt genom åren. Den har fyllt sin funktion på ett fantastiskt bra sätt och speglat framväxten av bostäder, verksamheter och stadsliv på både norra och södra sidan av älven. Ett stort tack till alla som jobbat redaktionellt med text, bild och layout! Men för Älvstranden Utveckling är uppdraget nu betydligt mer inriktat på samverkan och vårt direktiv är att höja blicken. Stadsutveckling i Göteborg är vår uppgift – i alla väderstreck. Vi har visserligen stora uppgifter framför oss i Frihamnen, men för oss är Älvstrand inte längre singularis, vi agerar vidare även på Skeppsbron och i Norra Masthugget. På Radiomuséet kan man gotta sig i radionostalgi, men också förstå mer av dagens ingenjörskonst. Positiva testpiloter Mannen bakom skyskrapan 09 11 Nu byggs Örgryte Torp 20 14 år med tidningen Älvstrand 26 Namnkunnigt i Nostalgisk återblick 31 Omslagsbild Rollerderby är en av aktiviteterna som nu fyller Frihamnen med liv. FOTO: CAROLIN FREIHOLTZ ATT DENNA TIDNING NU ERSÄTTS med en gemensam för hela staden innebär naturligtvis inte att vi slutar informera om vår verksamhet. Vi har andra kanaler som fyller självklara kommunikativa behov. Exempelvis kommer vi självklart att meddela alla berörda vilka parkeringsalternativ som blir aktuella när dagens p-ytor på Lindholmen tas i bruk för nya byggnader i stället för bilar. Vår dialog med alla intressenter fortsätter med oförminskad takt och omfattning – om än inte i form av tidningen Älvstrand. Älvstrand ges ut av Älvstranden Utveckling AB Redaktionsråd Johan Ekman (ansvarig utgivare) och Birgitta Palmgren, Älvstranden Utveckling AB, Anita Bengtson, Lindholmen Science Park AB samt Birgitta Lagerlöf, Medialaget AB. Adress ÄlvstrandenUtveckling AB, Box 8003, 402 77 Göteborg Tel 031-368 96 00 E-post: johan.ekman@alvstranden.goteborg.se Webb www.alvstranden.com Upplaga 37 000. Tidningen når boende och verksamma längs älvstranden, kontor i Göteborg och Mölndal samt intresserade av utvecklingen i området. Produktion Medialaget AB, www.medialaget.com Tryck Sandstens Tryckeri AB Tack för 14 spännande år. Vi önskar alla läsare en skön sommar! Älvstranden Utveckling AB är ett helägt kommunalt bolag med uppgift att i konstruktiv samverkan med andra förverkliga Vision Älvstadens mål om en inkluderande, grön och dynamisk stad. LENA ANDERSSON ÄLVSTRANDEN UTVECKLING AB KVILLEBÄCKEN SANNEGÅRDSHAMNEN SANNEGÅRDSHAMNEN, BRF AKTERSPEGELN Här kan du bo i en fulländad miljö nära kajkanten, saltstänkta promenadstråk, ERIKSBERG LINDHOLMEN FRIHAMNEN ÄLVSBORGSBRON Kontakta Martin Lundblad, 031-704 56 12 www.riksbyggen.se/akterspegeln LVBRON GÖTA Ä kommunikationer och centrala Göteborg. Lägenheter mellan 65–112 kvm, 2–4 rok med preliminär inflyttning från sommaren 2015. Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i. GULLBERGSVASS KANALTORGET NORRA MASTHUGGET SKEPPSBRON ÖRGRYTE TORP älvstrand # 2.20143 Förra årets succé Möta Älv fortsätter även nu i sommar. Ta chansen att sitta ner en stund med ditt eget fika eller köp en ekologisk kaffe och glass i Älvboden. 4 Massor av nytt i Älvrummet! I sommar kan du förutom den inspirerande temautställningen ”Vårt liv mellan husen” se fyra nya utställningar i Älvrummet: • I slutet av juni öppnar en helt ny om Västsvenska paketet och om varför framtidens Västsverige behöver hållbar och effektiv infrastruktur. • Frihamnen är testarena för stadsutveckling i Göteborg enligt Vision Älvstaden. I Älvrummet finns information om visionen och det spännande projektet där Frihamnen fylls med liv. • Se planerna på hur Centralenområdet ska knyta an mot vattnet och utvecklas till ett attraktivt regionalt centrum och kommunikationsnav. • För Skeppsbron finns en vision om att skapa en inkluderande blandstad som möter vattnet. Arbetet med ny spårväg samt det nya resecentret pågår. Detaljplanen för själva bebyggelsen kommer förhoppningsvis att vinna laga kraft under andra eller tredje kvartalet i år. Se utställning och film. ••• ➜ För öppettider med mera se www.alvrummet.se älvstrand # 2.2014 sidan 06 Götaverksgatan 1 Strix Drama AB Lindholmspiren 3 Fysiken Friskvård i Göteborg AB Valdemar Noréns gata 3 China-Euro Vehicle Technology AB Saluhall har tilldelats Yimbypriset 2014. De får priset för ”sitt arbete med Kville Saluhall, det nya mattemplet vid Vågmästareplatsen, som genom sin funktion och utformning knyter samman stadsdelarna på Centrala Hisingen”. Priset delas av Emma Hedenryd och Roland Sundell från Älvstranden Utveckling och saluhallens arkitekter Gustav Apell och Joakim Häggström. ••• ➜ Läs hela motiveringen på www.gbg.yimby.se tecknat gröna hyresavtal med Älvstranden Utveckling. Avtalen är en del i arbetet för hållbar stadsutveckling och innebär att hyresgäst och hyresvärd tar ett gemensamt ansvar för att minska miljöpåverkan. Energi, avfall, resor, möbler och el leverantör är områden som regleras i avtalet. Bland annat ingår att hyresgästen ska köpa sin el från förnyelsebara energi källor. Hyresgäster som tecknar gröna avtal får tillgång till ett nätverk där hyresgäster och leverantörer delar med sig av sina erfarenheter från miljöarbetet. ••• Anders Carlssons gata 7 Torbeskär Byggnads AB Theres Svensson gata 10 Explipro Group AB Personerna bakom Kville Under våren har de första hyresgästerna LINDHOLMEN: Lindholmspiren 5A LeanNova PRISAD SALUHALL Gröna hyresavtal NYA HYRESGÄSTER All mark anvisning under ett tak Genom ett sam arbete mellan Älv stranden Utveckling och fastighetskontoret annonseras nu alla markanvisningar på en gemensam plats under plan- och bygg projekt på Göteborgs Stads webb: www.goteborg.se/markanvisning FÖLJ ÄLVSTRANDEN PÅ #alvstranden ÄLVSTRANDEN UTVECKLING HÄLSAR ALLA NYA HYRESGÄSTER VÄLKOMNA! FOT O: HA NS WR ETL ING Min stad är en tredimensionell karta där vem som helst kan bygga sitt eget framtida Göteborg. Prova den interaktiva skärmen i Älvrummet eller gå in på www.minstad.goteborg.se ••• FOTO : HAN S WRET LING Njut en stund i solen! Skonaren Ingo kan ses vid Kvarnpiren då och då. Nu hoppas entusiasterna att Eriksberg ska kunna bli en levande kulturhamn. FOTO: HANS WRETLING 3D Känn på nya Göteborg i Helen Sandberg, Älvstranden Utveckling, om den nya loungen i Lindholmen Science Park FOTO: BIRGITTA LAGERLÖF – Det här är solsidan av Göteborg, vi vill se en levande kulturhamn och ett myllrande folkliv, säger Tommy Hero från föreningen Kulturbåtsfestivalen. Han får medhåll av Olle Lindkvist från Älvstranden Utveckling. – Precis vad vi vill. Nu i sommar ska pirerna på Eriksberg rustas upp. En solig vårdag är det gott om flanörer vid kajerna på Eriksberg. Det har också varit målsättningen med omvandlingen av området och det är därför som pirerna nu rustas upp. Tanken är att de ska stå klara lagom till sista helgen i september då bland annat Kulturbåtsfestival, Lundby dagen och Hummerfestival kommer att fylla kajerna med människor. – Förra året blev det en folkfest och det hoppas vi på i år också, säger Tommy Hero. Hela september är kulturmånad i Lundby med aktiviteter runt om på olika platser i stadsdelen. Se stadsdelsförvaltningen Lundbys webbsida för aktuell information. ••• ”Här kan du inleda ett spontant samtal, profilera dig och ta en första kontakt med vem som helst.” FOTO: HANS WRETLING Kulturhamn Eriksberg Lindholmspiren 3–5 HOS OSS sara anderberg chef verksamhetsstyrning älvstranden utveckling Sara ansvarar för verksamhetsstyrning och stöd så att bolaget kan leva upp till ägardirektiv och målet att inom fem år bli det mest välskötta kommunala bolaget i Sverige. Det handlar om att skapa en långsiktig metodisk plan och struktur för att nå överenskomna mål och säkra att stadens riktlinjer efterlevs. kontakt: sara.anderberg@alvstranden.goteborg.se älvstrand # 2.20145 FOTO: SVANTE ÖRNBERG @ LINDHOLMEN SCIENCE PARK RUM FÖR MÖTEN Ett offentligt vardagsrum där du kan få sällskap i soffan, ha affärsmöte i en trädkoja eller ett lika spontant samtal som i en flygplatslobby. Lindholmen Science Park har fått en mötesplats som välkomnar alla. LOUNGE LINDHOLMEN SCIENCE PARK S tora träd sträcker sina kronor mot taket. Långa gröna soffor breder ut sig bredvid hyllor där man kan byta sin bok mot en ny och du kan välja mellan ståbord, konferensbord och sköna fåtöljer. Lindholmen Science Parks nya lounge är en mötesplats som är uppdelad i flera mindre ytor med olika funktion och form. – Lokalen ska uppmuntra och skapa möjlighet att mötas och arbeta på det sätt som passar för stunden, säger arkitekten Per Bornstein som tillsammans med sin byrå Bornstein Lyckefors formgett loungen. TIDIGARE ANVÄNDES YTAN, som ligger strax intill lunchrestaurangen, till utställningar. Nu vill Älvstranden Utveckling skapa en plats där högskola, näringsliv och stad kan mötas. – Vi har velat ha en neutral mötesplats utan kommersiella intressen där det inte är 6 Loungen har även utrymme för större grupper att träffas och olika nätverksgrupper har redan visat intresse att förlägga möten och frukostträffar där. Den planerade hållplatsen för ElectriCity kommer att ligga strax utanför. I loungen kan man sitta skönt och vänta på bussen. för uppstyrt. Man kan inte boka bord utan vem som helst kan när som helst komma förbi och använda platsen, säger Helen Sandberg på Älvstranden Utveckling. PÅ DET SÄTTET är det en unik plats som närmast kan liknas vid Stadsbibliotekets lokaler. Skillnaden är att loungen är utformad för att uppmuntra till nätverksbyggande. Helen Sandberg jämför med vad som händer om du slår dig ner på en parkbänk i stan och börjar prata med någon. – Då är risken stor att du uppfattas som lite knäpp. Men klimatet i Lindholmen Science Park är annorlunda. Här kan du inleda ett spontant samtal, profilera dig och ta en första kontakt med vem som helst. Många är duktiga på nätverksbyggande och det vi vill stimulera och skapa en bra plats för, säger hon. DET KOMMER FINNAS gratis wi-fi i lokalen Ariktekt Per Bornstein har studerat hur människorna rör sig i lokalen för att få gångstråk och sittplatser på rätt plats. älvstrand # 2.2014 och en rad arbetsplatser för den som har en stund över mellan möten, kanske är student eller helt enkelt trivs med att sitta där. – Ingen äger denna yta och alla ska känna att de kan komma hit. Den dagen det är fullt har vi ett bra problem, säger Per Bornstein. I arbetet med att forma loungen har han och hans kollegor utgått ifrån hur folk kommer att röra sig genom den 500 kvadratmeter stora lokalen. Genom att rödmarkera ut- och ingångar på en skiss har de fått fram de naturliga ”gångvägarna”. I fläckarna emellan har olika sektioner skapats för olika typer av umgänge. Korsar man lokalen ändrar de olika sektionerna karaktär. Från att erbjuda ytor för mer lugna aktiviteter till mer aktiva och från att vara mer privata till att vara mer offentliga. FÄRGERNA ÄR VARMA och en upphöjd sektion med soffor är helt klädd i ett grönt tyg. – Arkitekturen i huset är ganska kall och grå och vi vill att den här ytan ska tillföra det som saknas. Vi vill addera lite värme, säger Per Bornstein. Han hoppas loungen ska upp Skapad av arkitektfirman Bornstein Lyckefors som bland annat formgett restauranger som Spisa och Barabicu. Plats för arbete, möte och avkoppling. Öppen för alla. Går inte att boka. Gratis wi-fi. Tillåtet att ta med mat och dryck. levas som ett vardagsrum på stan. – Det kan blåsa lite kallt mellan husen på Lindholmen och då erbjuder det här stället en öppen, välkomnande plats att hänga och mötas på. ÅSA REHNSTRÖM älvstrand # 2.20147 Positiva testpiloter Bra, enkelt och lättillgängligt var några synpunkter när testpiloterna i resetjänsten Ubigo träffades för att avsluta projektet. BEGRAVNING OCH FAMILJERÄTT 031-355 40 00 dygnet runt www.gillisedman.se AUKTORISERAD SERVICE CMS Group erbjuder auktoriserad service till din Volvo, Ford eller Renault. Smidig verkstadstjänst för dig som bor, arbetar eller studerar på Lindholmen 70 hushåll i Göteborg har med hull, hår och egna pengar gått in för att under sex månader testa Ubigo. En digital resetjänst med syfte att premiera smart och hållbart resande. Ubigo har utvecklats och testats inom projektet Go:Smart som leds av Closer vid Lindholmen Science Park. Deltagarna är oerhört nöjda, I maj avslutades projektet vad händer nu? och testpiloterna bjöds på av– Tjänsten kommer att slutningsfirande. startas upp igen i begränsad – Testet handlade om att omfattning efter sommaren. prova en affärsmodell. Därför Vi hoppas att deltagarna vill var det viktigt att ha riktiga fortsätta vara Ubigoresenärer, hushåll, riktiga pengar, och sa Elina Seblad vd för Ubigo riktiga tjänster. Vi hade 70 Sverige AB. hushåll när vi startade testet och ingen har hoppat av. Det är fantastiskt, konstaterar ➜ Läs mer på www.ubigo.me Connecta på Lindholmen ”Regionen behöver Vi hjälper dig bland annat med med: NU FINNS VI ÄVEN PÅ LANDVETTER! Service och reparationer Garantireparationer Vi tar hand om din bil när du är på resa. Plåt och lackskador PARKERING Däckhotell BILVÅRD VERKSTAD Från parkering till incheckning under 60sekunder Kontakta oss på: 031-3501000 www.cmsgroup.se/landvetter 031-3501062 eller besök www.cmsgroup.se Ni hittar oss på Lindholmspiren 5 i Lindholmen Science Park Hans Arby, en av initiativtagarna till projektet. Marianne Karlsson, professor på Chalmers, konstaterar att motiven till varför deltagarna använder Ubigo har förändrats under tiden. – I början var motivet nyfikenhet, men nu på slutet är det framförallt bekvämlighet som är drivkraften. Fördelarna är en ökad kontroll över kostnaderna och det ökade utbudet av trans portmöjligheter. VI SERVAR I FÖRSTA HAND MÄNNISKOR växa och Göteborg borde redan nu börja bete sig som en miljonstad, även om det ännu fattas några hundratusen själar.” Det sa Handelskammarens vd Johan Trouvé när han talade på Lindholmen Connected i april. Lindholmen Connected är ett nytt affärsnätverk i Lindholmen Science Park med tanken att skapa nya affärsmöjligheter och ge företag en chans att utbyta idéer och erfarenheter. ••• Anne Yu från Viktoria Swedish ICT, ett av värdföretagen på nätverksträffen. ➜ Läs mer på www.lindholmen.se/lindholmenconnected 4 tycker till ! Du har varit testpilot för Ubigo, en resetjänst som premierar hållbart resande. Hur har det gått? Erica Strömberg, 34 år, Hisingen – Det har varit väldigt bra, smidigt, enkelt och kul att vara med och prova något nytt. Jag har väl mest utnyttjat kollektivtrafiken och det har också varit mycket smidigare med betalning och biljetter. Jag har nog inte ändrat mina resvanor så mycket – möjligen har jag åkt mer buss inom stan. Jonas Östlund, 35 år, Masthugget – Appen har varit relativt enkel och jag har inte behövt kontakta kundtjänst mer än någon enstaka gång. Jag har mest utnyttjat Västtrafik och cykel. Och taxi – men det har inte fungerat så bra som jag hade hoppats. Det hade varit bättre om man hade kunnat förbetala taxiresor på något sätt. – Jag tror att jag skulle fortsätta om Ubigo blev permanentat. Bilpool kommer jag definitivt att fortsätta med. Jag har slutat låna mina föräldrars bil nu och det tror jag att de är glada för. Mariana Prybil, 49 år Centrala Göteborg – Det har funkat jättebra, så lättillgängligt med appen. Det har varit lätt att boka och det är bra biljettpriser på Västtrafik. Styr och Ställ har varit en riktig bonus tycker jag. Jag har kanske inte ändrat mina vanor så mycket, förutom att jag har utnyttjat Västtrafik mer än innan. Buss är verkligen fantastiskt, det har jag åkt mer. Sedan har bilpoolerna varit bra. Att det finns ett miljötänk i det uppskattar jag, vi hade nog kunnat tänka oss att vara med längre. Jimmy Persson, 64 år Västra Frölunda – Det är ett smidigt system, speciellt för resor med Västtrafik. Jag åker ibland i regionen och då är detta ett prismässigt bra alternativ. Jag har heller inte haft några problem med chaufförerna – alla har väl inte varit helt utbildade och vetat vad Ubigo är, men de har förstått och varit okej när jag har förklarat. ••• älvstrand # 2.20149 Ny strategi för bättre berättande – Det händer så mycket i Göteborg och vi vill bli bättre på att berätta det. Det säger Helena Mehner, kommunikationsdirektör i Göteborg och en av personerna bakom Göteborgs Stads nya kommunikationsstrategi. Inom Göteborgs Stad arbetar drygt 40 000 personer. De servar en stad med nästan 500 000 invånare och som varje år tar emot många miljoner turister och besökare. Samtidigt står Göteborg inför stora stadsutvecklingsprojekt. Satsningar som ska utveckla staden och göra den ännu bättre för såväl boende som besökare och näringsliv. – Vi har ett demokratiskt uppdrag att berätta om vad som händer för alla som bor och lever här. Vi ska bli bättre på att berätta vad staden gör och varför. Visa vilken bredd av verksamheter som finns, vilka områden vi verkar inom och på vilket sätt organisationen, med stadsdelar, fackförvaltningar och bolag bidrar till att Göteborg blir en attraktiv plats att bo och verka i, besöka och återvända till. tionsstrategi kommer det att bli lättare och effektivare att nå ut. HUVUDBUDSKAPET ÄR ”Hållbar stad – öppen för världen”. Det beskriver hur staden som organisation förhåller sig till sin omvärld och vad som är speciellt med just Göteborg. Men strategin handlar inte bara om nyckelord och en gemensam idé. Den handlar också om att hitta bra forum för att prata med göteborgarna. – Vi komHelena Mehner mer att finnas i sociala medier, jobba mer i Älvrummet och även kanske utveckla mobila älvrum. Dessutom kommer vi att ge ut ett gemensamt magasin som hela staden ligger bakom. Där kommer vi att berätta vad som händer i staden och förklara varför. Jag tror att vi tidigare har varit lite inåtvända. Det vill vi ändra på nu. Hallå, Ola Serneke! Du har en massa idéer om stads utveckling på Lindholmen och i Frihamnen – vad är det som lockar? – Potentialen i ett outvecklat område! Det ligger nära centrum, nära lederna och nära vatten och grönområden. Vi har ju nästan samma möjligheter som man hade i London Docklands – och se vad de har gjort. Vi måste satsa på en hög exploateringsgrad med bostäder, restauranger, kaféer, service och handel – en bra blandstad med mycket människor så att det kan bli en bra omsättning för företagen. 10 ATT HA ETT GEMENSAMT magasin handlar om att visa att man verkligen vill och kan arbeta mot samma mål. Det gemensamma magasinet är också anledningen till att Älvstranden Utveckling har valt att sluta ge ut tidningen Älvstrand. – Vårt mål är att både vi som jobbar inom staden och alla som bor här känner sig stolta över det vi gör tillsammans. MARIA LAGERGRÉEN Här ska höghuset byggas” Förutom Karlavagnstornet, som med sina 201 meter kan bli nordens högsta byggnad, har du pratat om att bygga bostäder på betongfundament i Frihamnen. Berätta om dina tankar! – Tornet är ett sätt att se till att det blir mycket folk här på Lindholmen. Men idéerna om att bygga bostäder på betongfundament i Frihamnen handlar om att utnyttja vattenytan effektivt för att bygga sjysta hus i till exempel fyra våningar. Arkitekttävlingen för Karlavagnstornet avslutas i juni. Vad är nästa steg? – Då sätter vi igång detaljplanearbetet så att vi kan börja med bygglovshandlingarna. Det ska stå ett torn här senast år 2020. Det kan jag lova. HELENA MEHNER KONSTATERAR att det förändrade medielandskapet, med digitalisering, appar, e-tjänster och nya krav på information från invånarna har lett till att behovet av kommunikation från staden har förändrats. Däri ligger också orsaken till att man har valt att ta fram en ny kommunikationsstrategi. – I vår kommunikation ska man känna att Göteborg är en hel stad och en hel organisation. Självklart finns det olika målgrupper och varje förvaltning har ansvar för att kommunicera sina budskap. Men med en gemensam kommunika- ❞ Vad tänker du om den stadsutveckling som Göteborg står inför – vad kommer att krävas av byggbolagen? – Det behöver finnas bra finansierings möjligheter för byggande. Sen måste detaljplanerna gå snabbare och vi behöver vara med i arbetet. Vi måste också hitta rationella byggsätt, minska riskerna för fel och bli bättre på att använda samma grundstruktur till olika byggnader och i stället jobba på att de skiljer sig estetiskt på utsidan. TEXT: MARIA LAGERGRÉEN FOTO: ANDERS VÄSTLUND älvstrand # 2.2014 Se design förslagen för Karlavagnstornet! NAMN: Ola Serneke ÅLDER: 43 år GÖR: vd på Serneke (tidigare Sefa) DRIVS AV: Att få utveckla projekt, bolag, organisationer och driva saker som är i förändring. Att slentrianmässigt glida på i vardagen gör att man blir trött. Människor mår bättre av att skakas om lite. NAMNET: Vi kunde inte heta Sefa längre eftersom det är ett så vanligt företagsnamn. Vi bytte till Serneke för att det är ett unikt namn. Det var mina föräldrar som kom på det genom att kombinera bokstäverna i sina respektive namn. www.serneke.se älvstrand # 2.201411 ❞ Man måste våga misslyckas för att lyfta stadsutvecklingen till en ny dimension”. Lina Lundgren, verksamhetsutvecklare Älvstranden Utveckling 3 fokusområden • en stad för alla – socialt blandat boende, mötesplatser och mångfald av verk samheter • hållbara livsstilar • smarta energisystem GÖTEBORGS INNOVATIONSPLATTFORM FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING är ett samarbete inom staden mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor där man identifierar, testar och utvecklar nya sätt att nå innovation med Älvstaden som verklig testarena. Innovationsplattformen drivs av Johanneberg Science Park, Chalmers, Mistra Urban Futures och Göteborgs Stad genom stadsledningskontoret, stadsbyggnadskontoret, Älvstranden Utveckling och BRG med Vinnova som huvudfinansiär. HÅLLBARA IDÉER TESTAS I ÄLVSTADEN ➜ Är du nyfiken på mer information om hur du kan delta? Håll utkik på: alvstaden.goteborg.se @ LINDHOLMEN SCIENCE PARK – Vi behöver öka takten och lyfta nivån på stadsutvecklingen. Det här är en unik möjlighet att få idéer och initiativ att snabbare bli verklighet, säger Lina Lundgren om innovationslabbet för hållbar stadsutveckling. göra allt på rätt sätt och i rätt ordning, vilket har medfört att idéer och initiativ tar tid att förverkliga. Men vi måste våga pröva, misslyckas, göra om och prova igen för att hitta lösningar som matchar de verkliga behoven, förklarar Lina Lundgren. I höst startar en serie spännande workshops på Visual Arena i Lindholmen Science Park. I ett så kallat innovationslabb ska lösningar och tjänster för stadsutveckling utmanas och utvecklas, men också genomföras i praktiken med Älvstaden som testarena. I labbet samlas och möts olika grupper: medborgare, näringsliv, akademi och det offentliga. Det ger en bra mix av erfaren heter och kunskap. – Det är väldigt viktigt att involvera flera olika aktörer när vi bygger ny stad. Vi behöver vara i en miljö som stimulerar nytänkande och kraftsamlar genom att olika kompetenser och synsätt kan mötas över gränserna. Visual Arena främjar detta, säger Lina Lundgren, verksamhetsutvecklare och innovationsstrateg på Älvstranden Utveckling. I INNOVATIONSLABBET prövas idéerna kontinuerligt. Mellan workshoparna ger man sig ut för att ta reda på de verkliga behoven hos allmänhet och användare. Är det här bra eller dåligt? Vad ska utvecklas? Håller det affärsmässigt? Det är en avgörande del av processen. Labben kommer att ha tre fokusområden som ligger i linje med Vision Älvstaden: en stad för alla, hållbara livsstilar och smarta energisystem. Lina Lundgren arbetar nu för fullt med att samla in idéer och initiativ för att se vilka som är tänkbara att arbeta vidare med. HON HAR TIDIGARE arbetat med den här typen av uppdrag inom näringslivet och tycker det är bra att Göteborgs Stad och andra offentliga aktörer nu prövar nya sätt att arbeta. – Det finns en god vilja inom staden att 12 älvstrand # 2.2014 HUR BYGGER MAN BOSTÄDER som underlättar för de boende att källsortera, återvinna och återbruka? Vilka lösningar gör det miljömässigt, effektivt och enkelt att leverera varor till privatpersoner och butiker? Hur ser framtida hållplatser ut och vilka kringtjänster finns här? Hur skapar vi mötesplatser, liv mellan husen och grönstruktur mitt i staden? Detta är exempel på områden som skulle kunna utvecklas i innovationslabbet. – Det här är en unik miljö som ger näringsliv och forskning möjlighet att få sina tjänster och produkter utvecklade i samklang med stadens sociala behov och faktiskt förverkligade i Älvstaden, säger Lina Lundgren. LABBET ÄR EN DEL av Göteborgs nya Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling. Labbet är mobilt, det vill säga det kommer att verka i olika delar av staden. Men det kommande året är det Visual Arena i Lindholmen Science Park som gäller. – Vi är jätteglada för det här samarbetet. Vi behöver en miljö som stimulerar innovation och affärsmässiga drivkrafter och där erfarenheter från olika områden kan mötas, säger Lina Lundgren. TEXT OCH FOTO: BIRGITTA LAGERLÖF älvstrand # 2.201413 @ LINDHOLMEN SCIENCE PARK Erik Coeling har händerna på knät när bilen rullar fram i Göteborgstrafiken. FOTO: KALLE LEKHOLM Look – no hands! DriveMe 100 vanliga bilförare kommer under 2017 och 2018 att testa självköran de bilar på Lundbyleden, Söderleden och E 6:an i Göteborg. Bilarna är utrustade med radar, kameror och är ständigt uppkopplade mot en trafiklednings central. De använder körfältsmarkeringarna i vägen tillsammans med gps och högupplösta kartor för att veta var de befinner sig. Bakom projektet står Volvo Cars, Göteborgs Stad, Trafikverket, Trans portstyrelsen och Lindhol men Science Park. ••• Volvoingenjören släpper ratten och pedalerna och bilen följer själv filen fram över Älvsborgsbron. 2017 ska 100 självkörande Volvobilar rulla i staden, men redan nu är de första prototyperna i trafik. N är vår självkörande Volvo kommer upp på bron vinglar bilen snett framför till. Vårt fordon saktar in och kör sedan försiktigt förbi. Genom rutan ser vi att föraren i den ostadiga bilen bredvid sitter och sms:ar. – Han hade haft nytta av en självkörande bil, skämtar Erik Coeling. Just att ge förare tid över till annat som att sms:a eller läsa tidningen är en av de vinster som Volvo framhåller med de självkörande bilarna. Bilen vi sitter i är en prototyp inom projektet DriveMe och Erik Coeling är säkerhetsspecialist på Volvo Cars. Åkturen är en de många uppvisningar för svensk och internationell media som hållits på Lindholmen under våren. I DRIVEME SAMARBETAR Volvo Cars med Trafikverket, Transportstyrelsen och Göteborgs Stad för att studera själv körande bilar. Med i projektet är också Lindholmen Science Park. – Vår roll i projektet är att tillhandahålla en öppen innovationsmiljö där de olika aktörerna kan mötas. Vi kommer också att titta på kopplingar till andra samverkansprojekt inom Lindholmen Science Park, säger Peter Öhman, operativ chef på Lindholmen Science Park. Förutom att förarna får tid över till annat ser man flera framtida vinster för samhället i stort med de självköran de bilarna. Anders Lie från Trafikverket tror att de kan innebära stora vinster för trafikeffektivitet, miljö och säkerhet. – Vi tror att maskiner kör bättre än människor. En fullpackad motorväg är till mer än hälften outnyttjad asfalt. Automatiska fordon skulle kunna köra tätare både i bredd- och längsled, säger han. Dessutom slipper man med de själv körande bilarna många olyckor som orsakas av den mänskliga faktorn. – DE BRYTER INTE mot lagen, i alla fall inte med flit. Fortkörning leder till många dödsfall i dag. Dessutom kommer de alltid att vara försiktiga och hyggliga mot den omgivande trafiken. Men han säger inte att allt är guld och gröna skogar med de självkörande bilarna. – Det kommer dyka upp andra sorters fel i stället för de mänskliga felen, vilka vet vi ännu inte. Även om fokus för DriveMe-projektet är på personbilar ser Anders Lie minst lika stora fördelar för gods- och kollektivtrafiken, där förarnas löner är en stor del av kostnaden. – Man kan till exempel tänka sig kollektivtrafik med halvstora förarlösa fordon utanför stadskärnorna, eller en förarlös paketbil som rör sig i gångfart då den inte har någon förare som tickar pengar. ANNELI HULTHÉN, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, säger att förarlösa bilar kan ge ett mer effektivt användande av stadens ytor. Om bilen parkerar sig själv går det till exempel att få plats med fler fordon i parkeringshusen, som dessutom kan placeras mindre centralt. Hon ser positivt på projektet överlag. – Vi är jätteförväntansfulla och tycker att det här är vansinnigt roligt. Det är också kul att det är vanliga göteborgare som ska vara med och testa. KALLE LEKHOLM FOTO: VOLVO CARS 14 älvstrand # 2.2014 älvstrand # 2.201415 Rollerderby Göteborgs första utomhusbana för rollerderby har invigts i Frihamnen. Sporten – en hård kontaktsport på rullskridskor – där de flesta utövare är kvinnor – har växt kraftigt under 2000-talet. I dag finns tre lag i Göteborg och önskan om en utomhusbana har varit stor. Under invigningsdagen hölls två matcher och dessutom fick alla som ville låna rullskridskor och själva prova på. FOTO: JONATAN FERNSTRÖM, CAROLIN FREIHOLTZ OCH BEATRICE TÖRNROS Nytt liv i Frihamnen Rollerderby, seglarskola, stadsodling och playa. Under maj har Frihamnens asfaltsytor och hamnbassänger fyllts med liv och rörelse. Parallellt med att den nya stadsdelen tar form på planerarnas kontor bjuds göteborg arna in att göra platsen till sin. Förhoppningen är att människor ska engagera sig och ta del i utformningen av den framtida stadsdelen. It takes two... Den 17 maj ekade tangomusiken över Frihamnen. Det bjöds på både dansuppvisning och möjlighet att själv prova den argentinska dansen. Fler tangokvällar ordnas i sommar. Världsrekord i pyramid En 17,25 meter hög pyramid i återvinningsbar plast blev startskottet till aktiviteterna i Frihamnen. Pyramiden restes i samband med Vetenskapsfestivalen, och bestod av delar till verkade i Älvrummet av mellandstadieelever från hela staden. Formen är en fraktal, vilket innebär att den stora pyramiden består av tusentals mindre likadana pyramider. 4 096 stycken, för att vara exakt. Höjden gav nytt världsrekord i Guinness World Records. Växtkraft Det spirar i pallkragar och återvunna oljefat. Den 24 maj invigdes stadsodlingen i Frihamnen i regi av arkitektkontoret Kjellgren Kaminsky. För 300 kronor får man allt som behövs för att odla sina egna grönsaker mitt i city. I sommar kommer föreläsningar och andra odlingsaktiviteter att anordnas. 16 älvstrand # 2.2014 älvstrand # 2.201417 Vad händer nu då? om En utställning för et m m ra prog si Frihamnen visa Älvrummet. Ta chansen – lär dig segla! Alla göteborgare är välkomna till gratis seglarskola i hamnbassängen. Gammal som ung – oavsett seglingsvana eller funktionshinder går det att prova på segling med Accessjolle i projektet ”Segla för alla”. Seglarskolan har öppet under helgerna i sommar. Bakom projektet står bland andra GKSS, Älvstranden Utveckling och Lundby stadsdelsförvaltning. • Med start i juni utformar den hol ländska konstnärsduon Haas & Hahn tillsammans med barn och unga från Göteborg en monumentalmålning för Jubileumsparken. • Rollerderby-evenemang, läs mer på www.gbgrollerderby.se ILLUSTRATION: MARIA KASK FOTO: JONATAN FERNSTRÖM • Seglarskolan fortsätter med skoloch sommarseglingar. • I sommar anordnas tangokvällar på rollerderbybanan, läs mer på www.tangoguiden.se • I september öppnar ett tillfälligt åretrunt-bad. Enligt planen ska ett perma nent bad vara på plats 2015. Stadsdelen tar form • Från och med december stannar buss 16, 16x och 45 i Frihamnen. • Mer information om aktiviteterna i Fri hamnen hittar du på www.älvstaden.se @ FRIHAMNEN 3 000 nya bostäder och 2 000 nya arbetsplatser ska stå klara i Frihamnen lagom till 400-årsjubiléet 2021. – Jag tror att vi arbetar bättre med en skarp deadline och tydliga mål, säger Hanna Areslätt, projektchef på Älvstranden Utveckling. Kajskjul 113 ombyggnad av Kajskjul 113 i Friham nen. Huset byggdes 1962 som en del av hamnen och saknar i dag instal lationer för värme, kyla och ventila tion. Detta ska åtgärdas för att skapa moderna lokaler för både kontor och publika ytor. Kajskjul 113 ligger inom den första etappen av Frihamnen som ska stå klar till Göteborgs 400-årsjubileum 2021. Planen är att ombyggnaden ska inledas 2015 och vara klar 2017. ••• 18 FOTO: CAROLIN FREIHOLTZ I våras inleddes förarbetet inför en Playa del Frihamnen En av de mest efterfrågade sakerna i den framtida Jubileumsparken är ett utomhusbad. Ännu dröjer det ett tag tills man kan bada i Frihamnen. Men den 31 maj invigdes Playan som ett första steg. Det är en sandstrand mitt i stan, och ett steg på vägen mot en stadsmässig badplats. Playan är öppen hela sommaren för den som vill prova ett annorlunda strandhäng. älvstrand # 2.2014 Gult område: Boulevardstaden Rött område: Alléstaden Svart område: Hamnstaden. Det övergripande programmet för Frihamnen och delar av Ringön är på samråd till och med den 9 september, och kan därefter antas av politikerna i byggnadsnämnden. I höst ska detaljplanearbetet med den första etappen av Frihamnen påbörjas. Programmet föreslår ett stadsmässigt stråk, ”Boulevard staden”, med hus på 6–14 vå- ningar längs Hjalmar Brantings gatan. Här ska också finnas utrymme för enstaka riktigt höga hus på uppåt 30 våningar. I DE ANDRA OMRÅDENA, ”Allé staden” och ”Hamnstaden” blir bebyggelsen lägre men ska ändå ha en tät kvarterskaraktär. Dessutom ska stadsparken Jubileumsparken skapas på Kvillepiren. – I den första etappen har vi som mål att bygga 3 000 nya lägenheter och 2 000 nya arbetsplatser, som ska vara färdiga år 2021. Då ska också en första del av Jubileumsparken vara klar, säger Hanna Areslätt. REDAN NU PÅGÅR en mängd aktiviteter i området – rollerderby, badkultur, stadsodling och mycket annat. Aktiviteterna ska göra folk uppmärksamma på området, men framför allt är det ett sätt att få fler involverade i platsen. – Aktiviteterna är en del av vårt dialogarbete. Målet är att det ska finnas plats för mångfald i Frihamnen, och då gäller det att programmera in det redan i ett tidigt skede. Det är ett spännande arbetssätt, säger Hanna Areslätt. FRIHAMNENS LÄGE ÄR centralt placerat i staden, och kommer upplevas som än mer centralt när den nya Hisingsbron är på plats. Planer finns också på fler förbindelser över älven, till exempel skyttelfärjor. – Vi gör allt vi kan för att skapa en tät och blandad innerstad. Tätare än vi på Älvstranden Utveckling byggt tidigare, och med en jämn fördelning mellan bostäder och arbetsplatser. FRIHAMNENS FÖRSTA ETAPP blir pilotprojekt för Göteborgs Stads nya gemensamma system för markanvisning. Markanvisning kommer att ske i flera steg för att möta de olika behoven hos olika aktörer. – Det kräver mycket resurser att vara med i hela byggprocessen. Genom att släppa markanvisningarna successivt kan vi släppa in fler aktörer, vilket är bra för att få en större variation. KALLE LEKHOLM älvstrand # 2.201419 Hej Katarina Widén Allansson på Skanska! Ni är en av de parter som ska bygga bostäder i Örgryte Torp. Kan du beskriva vad det kommer att bli för plats? – Platsen i sig ligger fantastiskt fint, nära centrum, men också nära rekreationsområden i Delsjön. De nya bostäderna kommer att skapa en tydlig entré till området och vi hoppas att alla ska känna att det är öppet att röra sig mellan husen och genom området. – Parkeringen komSkanska är en av aktörerna i Örgryte Torp. De bygger 80 Svanenmärkta lägenheter. Området ska bebyggas med en blandning av flerfamiljshus och radhus – av skiftande karaktär och med olika upplåtelseformer. Sammanlagt kommer det byggas cirka 500 bostäder i området. Fyra parter – Skanska, NCC, HSB och Älvstranden Utveckling – är involverade i ett konsortium. Arbetssättet där bygger på samverkan, gemensamma målbilder och gemensamt ansvar. – Älvstranden Utveckling ska inte bygga något, vår roll är i stället att hålla ihop projektet och bidra till att Örgryte Torp blir ett område med en bra blandstad där det är enkelt att leva klimatsmart, säger Olle Lindkvist från bolaget. Det finns höga arkitektoniska ambitioner och mycket av det inledande arbetet har 20 handlat om att prata sig samman inom konsortiet för att skapa en enhetlighet men där det ändå finns variation. Det har bland annat handlat om att hitta bra färger till husen och se till att området hänger ihop utseendemässigt. – Örgryte Torp kommer att kännas som en upp daterad version av den andra bebyggelsen som finns längs Delsjövägen med lamellhus, gräsytor och naturen som tittar fram mellan husen. Men med lite moderna inslag, säger Olle Lindkvist. MARIA LAGERGRÉEN Hur fungerar det att arbeta tillsammans som ni har gjort med de övriga parterna i konsortiet? – Från Skanskas sida har vi goda erfarenheter från denna typ av samverkan. Det är ett bra och öppet klimat inom konsortiet. Det är bra med ett forum där vi kan diskutera oss fram till en gemensam ståndpunkt och ta med oss en gemensam värdegrund in i hela området. – Det gör skillnad att arbeta på det här sättet. Tillsammans blir vi helt enkelt lite starkare. Vad ska Skanska bygga? – Vi ska bygga cirka 80 lägenheter och 24 radhus. Lägenheterna kommer att bli svanenmärkta. Det innebär att de är energisnåla och har låg klimatpåverkan samt är byggda med hållbara material som minimerar miljöoch hälsopåverkan. Det kommer också att finnas en genomtänkt drift- och underhållsplan så att vi kan stötta bostadsrättsföreningen i den fortsatta driften av fastigheten. ILLUSTRATION: SKANSKA NU BYGGS ÖRGRYTE TORP Granne med Delsjön, men också nära Liseberg och city. Arbetet med att bygga bostäder i Örgryte Torp är snart i full gång. mer till största delen att ligga under jord så att det blir mer plats för människor och cyklar. Det ska vara enkelt att leva hållbart här. Viktigt med helhetssyn I sitt nya uppdrag som projektchef för Gullbergvass på Älvstranden Utveckling ska Carl-Anton Holmgren också finnas med inom projektet Örgryte Torp. – Jag tror att det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv på hela stadsutvecklingsprocessen. Därför är det nödvändigt att arbeta nära tillsammans, med andra offentliga aktörer och med privata intressenter. När vi nu bygger en tät och blandad stad som är öppen för alla, måste den planeras så att vi kan resa och röra oss på ett hållbart sätt. Det gör vi genom att prioritera yteffektiva trafikslag som cykel, gång och kollektivtrafik. Carl-Anton pratar också om vikten älvstrand # 2.2014 av att bygga en stad där alla är välkomna, men också om att fortsätta utveckla bra metoder för samverkan. Till exempel i konsortier där olika byggbolag tillsammans med det offentliga utvecklar ett område. Men Carl-Anton lyfter också frågan om att nyttja kraften i innovation. – Under projekt med långa byggtider måste man under genomförandet även arbeta med att uppfylla målen i Vision Älvstaden. Exempelvis genom att skapa goda förutsättningar för verksamheter och kultur medan arbetet pågår. Örgryte Torp och Stora Torp Örgryte Torp är namnet på det område som byggs där gamla tv-huset låg. Bredvid ligger Stora Torp, en herrgårdsbyggnad med 9 600 kvadratmeter tomtyta och 3 200 kvadratmeter kontorsyta. Stora Torp var en stor lantegendom med anor från 1550-talet. Huset fick sitt nuvarande utseende i slutet av 1870-talet. ••• Älvstranden Utveckling i Örgryte? När Sveriges television flyttade från tv-huset Synvillan i Delsjön till Kanalhuset på Lindholmen skedde ett byte som ledde till att Älvstranden Utveckling så småningom fick ta ansvar för utvecklingen av området Örgryte Torp. I samverkan med ett antal byggher rar ska det byggas ett blandat bostads område med hyres rätter, bostadsrätter och äganderätter i radhus. Byggandet be räknas starta under hösten 2014 med första inflyttning i slutet av 2016. ••• älvstrand # 2.201421 FOTO: SVANTE ÖRNBERG @ LINDHOLMEN SCIENCE PARK Njut av radiohistoria I höljen av ädelträ, hårdplast och lackerad metall gömmer sig elektronrör, transistorer och högtalare. På Radiomuséet visas teknikhistorien bakom dagens och morgondagens ingenjörskonst. – Ni har säkert sett teleportering i science fictionfilmer. När Marconi gjorde de första radiosändningarna var det lika oväntat för dåtiden som om vi i dag skulle bevittna en teleportering. Åke Kjellin visar runt på Radiomuséet, som ligger i Götaverkens gamla ritkontor på Lindholmen. Han berättar om radions historia, och den enorma teknikutveckling som skett sedan italienaren Guglielmo Marconis gjorde sina första sändningar i slutet av 1800-talet. Här finns mängder av vanliga radiomottagare från olika tidevarv, men också fartygs- och flygradio, en amatörradiostation, militära apparater. Och skivväxlare, bilradio och trådspelare, där lju- 22 älvstrand # 2.2014 det lagras magnetiskt på en tunn lina av metall. – Alla som en gång varit ute med ett kastspö förstår nog vilket trassel en sådan tråd kunde ställa till med. DET VILAR ETT TJOCKT nostalgiskt skimmer över utställningen, men Åke Kjellin understryker att föremålen är mer än bara en påminnelse om svunna tider. – Visst kan man tycka att det är mycket nostalgi över vår utställning. Men det är en intressant bakgrund till dagens teknik – hade inte utvecklingen inom radioteknologin varit så stark hade vi inte haft datorer och robotar i dag. Man får ingen bra älvstrand # 2.201423 Radiomuseet utveckling utan att stå på en stabil grund, säger Åke Kjellin. Anders Carlssons gata 2, Lindholmen – ROGER, HAVE A nice day. INTRÄDE 50 kronor Mannen som sitter i Radiomuséets amatörradiostation heter Sten Wahlskog. Men bland radiovågorna är det ingen som kallar honom så – där heter han SM6DER. Det är Stens personliga anropskod i ett kodsystem som används av radioentusiaster över hela världen såväl som fartyg, flyg och militär. Han avslutar precis radiosamtalet med en man i Rumänien, och tidigare under dagen har han bland annat pratat med en station i Italien och en Aeroflotpilot någonstans i Ryssland. – Jag har hela världen här inne, säger han med en gest mot radion. ÖPPET 12–20 onsdagar och 12–15 tisdagar, torsdagar och fredagar. Guidad rundvandring varje tisdag 14.00. BUTIK & VERKSTAD Muséet har en butik där fungerande radioapparater och komponenter säljs. Det går också bra att lämna in gamla radioapparater och skivspelare för reparation. ➜ Läs mer på www.radiomuseet.se Från Guglielmo Marconis stramt ändamålsenliga gnistsändare till plastig femtiotalskitsch – apparaterna på Radiomuséet berättar både kultur- och teknikhistoria. KALLE LEKHOLM Åke Kjellin är ordförande för Radiohistoriska föreningen i Västsverige, som driver museet. Ett tjugotal av föreningens medlemmar arbetar ideellt här. Radiospråket AM, FM, QSR och DX – radiofolket slänger sig gärna med förkortningar. Här reder vi ut vad en handfull av dem betyder. • AM-radio: ”Amplitudmodulering”. Innebär att radiovågens ljudstyrka varieras över tid, för att förmedla till exempel en ljudvåg. Detta är den äldsta sortens radio. FOTO: SVANTE ÖRNBERG En Kungsradio tillverkad i Göteborg. Kungsradio startade som en underavdelning till cykeltillverkaren Bröderna Anderssons Velocipedfabrik på Kungsgatan, och växte efter hand till Västsveriges största radiotillverkare. FOTO: SVANTE ÖRNBERG • FM-radio: ”Frekvensmodulering”. Här är det i stället radiovågens frekvens, eller tonhöjd, som varieras. FM-radion har bättre ljudkvalitet än AM, och i dag sänds i princip all svensk radio på FM-bandet. • DAB-radio: Sänds digitalt, det vill säga som ettor och nollor i stället för som ljudvågor. Digitala sändningar innebär avsevärt högre kvalitet än analoga, men kräver också mer avancerade mottagare. Flera utredningar har föreslagit en total övergång till digitalradio i framtiden. • DX-ing: En hobby där radioamatörer lyssnar efter avlägsna radiostationer. När de fått in en sändning kontaktar de stationen och meddelar sin position och sändningens kvalitet. Som tack brukar radiostationerna skicka ett vykort, som kallas QSL-kort. ••• 24 älvstrand # 2.2014 älvstrand # 2.201425 14 ÅR MED TIDNINGEN ÄLVSTRAND SKAPA BOENDE Från nedlagt varvsområde till levande bland stad. Norra Älvstranden har genomgått en stor förvandling. De senaste 14 åren har tidningen Älvstrand berättat om visionerna och framväxten av den nya stadsdelen. Vi har träffat människorna bakom, de som pla nerar, de som bestämmer, de som engagerar sig och de som valt att bo eller verka här. Så här i sista numret bjuder vi på ett axplock av bilder från tidningens 14 år. FOTO: ANNA VON BRÖMSSEN, BIRGITTA LAGERLÖF, KENTH LÄRK, ANDERS VÄSTLIUND, HANS WRETLING OCH SVANTE ÖRNBERG Människor, mångfald och mötesplatser DET STORA LYFTET Nybyggen lyfter Älvstranden, så löd rubriken på omslaget i Älvstrand nr 2–2004. Då hade omvandlingen av Norra Älvstranden från nedlagt varvsområde till ”Den goda staden” med nya bostäder och lokaler för företag, ubildning, forskning, kultur och handel pågått i nästan 20 år. Eriksberg var först ut och när tidningen Älvstrand kom ut med sitt första nummer i april 2000 var det omvandlingen av Sannegårdshamnen som planerades. olmshamnen i ett reportage Stefan Herold kastar loss från Lindh Älvstrand nr 2–2013. en, om båtliv längs Norra Älvstrand Intresset var stort när byggplanerna för Sannegårdshamnen presenterades på Bodagar i Eriksbersghallen. Älvstrand nr 3–2003. Några av framtidens hyresgäster provade på alternativa bostads lösningar på Bomässan Bo i Göteborg 2005. Norra Älvstranden, Amhult och Gårdsten var i fokus när Göteborg under elva dagar visade upp det bästa staden hade att erbjuda. Älvstrand nr 3–2005. Färjenäsparken invigs, Älvstrand nr 4–2010 Halvägs mot målet! lägenheter för drygt 10 000 boende på Eriksberg, i Sanne gården och Lindholmen och det planerades bostäder för ytterligare cirka 10 000 personer. Bland annat Kvillbäcken stod på tur. Familjen Krümmel (till höger) ångrade inte flytten från villan i Alingsås till HSB:s bostadsrättsföreningen Malö på Eriksberg. Älvstrand nr 2–2011. 26 älvstrand # 2.2014 – Att vi hela tiden har arbetat utifrån de tre dimensionerna för hållbarhet, ekonomiskt, socialt och ekologiskt, utan att det hette så från början. – Vi har ända sedan start haft de mjuka värdena i fokus och jobbat för att ge förutsättningar för liv. Betong och armering skapar inga värden i sig. Det är livet som skapar värde och speciellt i möten mellan människor. Vi har arbetat för att få till stånd dessa mötesplatser, att plantera in liv och rörelse i området. – Under hela resan har vi också haft ekologisk hållbarhet i fokus. Sopsugen på Eriksberg är ett tidigt exempel, hela Sannegårdsprojektet hade fokus på minskad energiförbrukning och Kvillebäcken planeras för att kunna leva miljösmart. – Ekonomiskt har ledstjärnan varit att vi ska klara oss utan skattefinansiering, det ger långsiktighet. – Människa, mångfald och mötesplats har varit tre viktig parametrar i vårt arbete. Vi ska dock inte blunda för att succén och det stora intresset fär att bo på Norra Älvstranden har gett en gräddhylla. Det är en viktig erfarenhet som vi nu tar med oss i arbetet med Frihamnen. Tillsammans ska vi skapa en ännu bättre stad. ••• ”Sveriges största passivhus... byggs i Sannegårds hamnen...” stod att läsa i Älvstrand nr 1–2007. Det handlade om Älvstranden Utvecklings projekt Hamnhuset. Ett så kallat passivhus, där värme från solen, tv-apparaten, sänglampan och de boendes egna kroppar står för den största delen av uppvärmningen. Ett passivhus i den storleken, 116 hyreslägenheter, hade aldrig tidigare byggts och intresset var enormt. – Fler tusen personer har fått information genom studie besök eller seminarier, berättar miljöchef Staffan Bolminger. Internationella matmarknader på stadsdels torgen önskade sig Åse Jendman i medborgardialogen om Centrala Älvstaden, Älvstrand nr 3–2011. 2011 konstaterades att det hade byggts nästan 5 000 Hallå där, Johan Ekman! Du har varit ansvarig utgivare i många år för Älvstrand. Vad slår dig när du nu bläddrar igenom 14 år med tidningen? Tidiga visioner om Skeppsbron, presenterade i Älvstrand nr 1 – 2009. Visioner om staden vid älven 2004 fick Älvstranden Utveckling uppdraget att även omvandla södra sidan av älven. Arbetet tog fart 2005 med en dialog med göteborgarna. Bland annat arbetade sex lag fram förslag som sedan låg till grund för programarbetet för södra Älv stranden. 2010 tog Göteborgs Stads arbete med Centrala Älvstaden fart. Tanken var att få en samlad idébild för utveckling av centrala Göteborg på bägge sidor om Göta älv. Dialog med såväl medborgare som experter var centralt i arbetet som mynnade ut i att Vision Älvstaden antogs av kommunfullmäktige hösten 2012. Visionen slår fast att Älvstaden ska vara öppen för världen, inkluderande, grön och dynamisk. Den ska utformas så att den helar staden, möter vattnet och stärker den regionala kärnan. Nu pågår arbetet med att förverkliga detta och i Älvstaden planeras för bland annat 25 000 bostäder och 50 000 nya arbetsplatser fram till år 2035. älvstrand # 2.201427 14 ÅR MED TIDNINGEN ÄLVSTRAND Göteborgshjulet stod på Kanaltorget 2010–2012 och lockade många besökare till Älvrummet. Älvstrand nr 2–2010. UTVECKLA STADEN När löparna når Norra Älvstranden är det en rejäl bit kvar i världens största halvmara, GöteborgsVarvet. Med sång, musik och ett spurtpris vid Lindholmen Science Park (halva distansen) hoppas arrangörerna ge ny energi åt deltagarna. Löparna här intill hade dessutom nöjet att pryda omslaget på det allra första numret av tidningen Älvstrand, nr 1–2000. ”Få städer i Europa har så fantastiska utveck lingsmöjligheter i stadskärnan som Göteborg”, sa dåvarande kommunal rådet Göran Johansson och pekade på Älvstaden när Älvrummet invigdes 2008. Sedan dess har Älvrummet blivit den naturliga mötesplatsen för diskussioner och information om stadsutveckling i Göteborg. Inte minst gjorde hjulet platsen känd för göteborgarna. På ett år ökade antalet besökare från 60 000 till 320 000. Utan hjulet som dragplåster har Älvrummet cirka 100 000 besökare per år. Och utvecklingen av stadskärnan, den har ju bara börjat. SÅ SKA STADEN VÄXA – Älvrummet invigt Älvstrand nr 1–2008 UPPLYST OM BROAR MED SPRING I BENEN El Alamillobron i Sevilla Besitter broar magisk lyskraft? och vad kan Göteborg lära av Newcastle, Rotterdam eller Sevilla? frågade vi oss i en serie artiklar om världens broar. Tanken var att höja blicken och ge inspiration i diskussionen om nya förbindelser över Göta älv. På bilden är det El Alamillo-bron i Sevilla som lyser upp i Älvstrand nr 1–2010. Joel Kinnaman i Brott och Straff på Backa Teater, Älvstrand nr 4–2007. Från Lindholmen till Hollywood Regn och rusk var Kan en ond gärning rättfärdigas det när Linda Rönn, Sara Axelsson, Marie Johansson och Caroline Persson sprang Lindholmenstafetten år 2011. Stafetten har arrangerats varje år sedan 2007, med undantag för 2013. Älvstrand har självklart rapporterat. om syftet är gott? Backa Teater gjorde 2007 succé med föreställningen Brott och straff. Mattias Andersson regisserade och Joel Kinnaman spelade rollen som Raskolnikov. Samma år hade teatern flyttat till ny renoverade lokaler på Lindholmen och här fortsätter ensemblen göra uppskattad, nytänkande och prisbelönt teater. Joel Kinnaman har i sin tur fortsatt med en framgångsrik filmkarriär, bland annat i Snabba Cash och Hollywoodproduktionen Robocop. Älvstrand nr 1–2003 Folkfester Livfulla älvstränder. Att fylla kajerna med liv och skapa mötesplatser har varit en viktig del i arbetet med att utveckla stadsdelen. Bilderna visar sjösättningen av ostindiefararen Götheborg 2003 och folkfesten i juni 2006 när det samma dag var invigning av Götatunneln och målgång för Volvo Ocean Race. Älvstrand nr 2–2006. Med kvartertsodlat fick rivningstomterna i Kvillebäcken nytt liv och Kville Saluhall öppnade hösten 2013. Bilder från Älvstrand nr 3–2011 och 3–2013. Saluhallen blev hjärtat En saluhall som hjärtat i området och kvartersodlat på rivningstomten mitt emot var viktiga steg på vägen mot att bygga ett socialt och ekologiskt hållbart Kvillebäcken. Saluhallen är prisbelönad både för sin arkitektur och sitt bidrag till stads utvecklingen. Odlingsprojekten drar nu vidare till Frihamnen. 28 älvstrand # 2.2014 älvstrand # 2.201429 14 ÅR MED TIDNINGEN ÄLVSTRAND FOKUS LINDHOLMEN NOSTALGISKA ÅTERBLICKAR – DEL 21 ”Ericsson tar steget över älven” Synvillans minne lever vidare... var en av rubrikerna i det allra första numret av Älvstrand. Då var det klart att företag skulle bygga en 35 000 kvadratmeter stor kontorsbyggnad på Lindholmen. 2002 flyttade 1 500 medarbetare in och etableringen blev avgörande för, och början på, en framgångsrik utveckling av Lindholmen. tsen Lars-Erik Lundin på pla Ericssons fastighetschef på ute gas byg lle gnaden sku där den nya kontorsbyg . 000 1–2 nr nd Lindholmspiren. Älvstra Nostalgiska återblickar Göteborgsförfattaren Lars O. Carlsson, med genuin kärlek till staden, gör regelbundna nedslag i stadens historia – ty det är äldre tiders prövningar som format och härdat dagens göteborgare. Mycket nöje! Volvo Cars vice vd Sven Eckerstein, Ericssons regionchef Åke Johansson och Lindholmen Science Parks vd Mats Karlsson diskuterar framtida affärsmöjligheter på Lindholmen. Älvstrand nr 3–2003. Den 14 september 1970 började man flytta in i ett nytt och modernt radio- och tv-hus i Göteborg, men det dröjde till den 30 september året därpå innan själva invigningen förrättades. Då hade för övrigt Sverige just fått sin andra tv-kanal genom starten av TV 2. Fastigheten var loka liserad invid Delsjövägen och arkitekter bakom skapelsen var Rune Falk (1926–2007) och Armand Björkman (född 1932) på White arkitekter. ”Nya utsikter för Ericsson”. Rundvandring före inflytt i de nya lokalerna. Älvstrand nr 4–2002. MÖTESPLATS I CENTRUM 2003 var det äntligen dags för inflyttning i Lindholmen Science Parks nya huvudbyggnad. ”Lindholmen ska bli ett begrepp för dynamik och tillväxt och kring Navet ska det kretsa en rad aktiviteter”, sa Lindholmen Science Parks vd Mats Karlsson vid invigningen. Resten är en framgångssaga. Antalet som arbetar, studerar och bor på Lindholmen har ökat från 7 500 år 2001 till 21 000 personer år 2013. Visionen är 30 000 år 2020. Det dröjde inte allt för länge innan Göteborgshumorn döpt byggnaden till Synvillan. Ja, i sanningens namn lär denna benämning, enligt ett dokument om ”Göteborgs-tv 25 år”, redan ha använts på den första studion vid Delsjövägen som stod klar den 1 februari 1959. tivitet” ”En katalysator för krea Tidiga planer på högt hus Redan 2001 fanns planer på att bygga ett riktigt högt hus på Lindholmen. Fyra arkitektkontor fick i uppdrag att rita förslag på hotell och konferensanläggning. Bilden visar det vinnande bidraget som presenterades i Älvstrand nr 2–2001. Det dröjde några år, men 2013 fick Lindholmen sitt hotell och snart kanske även ett över 200 meter högt hus... 30 sa Chalmers rektor Karin Markides när Kuggen och mötesplats Lindholmen Science Park invigdes 2011. Här tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén och EU-kommissionär Cecilia Malmström. Älvstrand nr 3–2011. När jag sökte efter en illustration till denna artikel hittade jag i min nostalgiska låda ett så kallat QSL-kort från den tiden då jag DX-ade, det vill säga lyssnade på radiosändningar från hela världen. Jag hade lyssnat på Fiskhamnsrapporten och skrev till Sveriges Radio och meddelade att det lät bra. För det belönades jag alltså med detta QSL-kort. (Läs mer om DX-ande och radiohistoria på sidan 24.) älvstrand # 2.2014 Feskekörka, Kålleseum, Högmässan, Ellyse palatset, Hedendomen, Vattenståndet och Ackordcentralen är några utmärkta exempel på göteborgarens kärleksfulla förmåga att döpa om stadens mera offentliga byggnader. Kanalhusets föregångare, Synvillan, hör också till samlingen och nu kommer denna försvunna institution att odödligförklaras via ett gatunamn. I vilket fall som helst kom det att på denna plats produceras en mängd svenska radio- och tv-klassiker, spännande serier, uppskattade underhållsprogram, heta debattprogram samt inte minst granskande journalistik. Vem minns inte högtidsstunder framför tv-apparaten i form av Hem till byn, Gäst hos Hagge, Albert och Herbert, Jubel i busken, Raskens och alla andra underbara göteborgsproduktioner? Våren 2007 flyttade verksamheten till Kanal huset på Norra Älvstranden och år 2010 revs Synvillan och jämnades med marken. Här kommer snart ett flertal olika byggherrar att bygga trevliga bostäder och gatunamnen blir också spännande. Till saken hör nämligen att Göteborgs Stad har en så kallad namnbank med gatunamn som kan bli aktuella i framtiden. Det kan handla om personer som berikat vår stad och när rätt tid och plats är inne, kan den personens namn plötsligt sitta på en gatuskylt. I denna namnbank fanns ett stort antal artist-, radio- och tv-personligheter, vars namn inte direkt kan placeras var som helst i staden. Men nu – på den gamla Synvillans tomt – är de synnerligen passande. Huvudvägen in i området kommer att få namnet Synvillans Gata och utmed denna kommer tolv välkända profiler att passera revy, med var sitt gatunamn, nämligen: Författaren, skådespelaren och dramatikern Kent Andersson (1933–2005), komikern, revyartisten och skådespelaren Sten-Åke Cederhök (1913–1990), naturmänniskan samt radio- och tv-mannen Nils Dahlbeck (1911–1998), journalisten, författaren och teatermannen Uno ”Myggan” Ericson (1926–2001), regissören samt radio- och tv-mannen Åke Falck (1925–1974), sångerskan, revyartisten och skådespelerskan Sonya Hedenbratt (1931–2001), viskompositören och sångerskan Barbro Hörberg (1932–1976), pianisten, jazzmusikern och kompositören Jan Johansson (1931–1968), journalisten och tv-producenten Steen Priwin (1934–1995), skådespelerskan Viveka Seldahl (1944–2001), skådespelerskan och operettsångerskan Märta Ternstedt (1915–1994) samt skådespelerskan Gunn Wållgren (1913–1983). Axel Engdahl, Hagge Geigert, Ludde Gentzel och Karin Kavli är exempel på motsvarande profiler som har hedrats med gatunamn på andra platser i staden. I Örgryte Torp finns sedan tidigare Alfred Wigelius Väg. Ett namn till minne av jägmästaren A Wigelius (1882–1955). LARS O. CARLSSON älvstrand # 2.201431 Avsändare: Älvstranden Utveckling AB Box 8003 402 77 Göteborg B Gruppförsändelse KVILLE SALUHALL ingen i hjärtat av His Öppettider: Måndag – fredag 10 –19 Lördagar 10 –16 Adress: Gustaf Dalénsgatan 2 , Vågmästareplatsen Telefon: 031-23 16 00 www.kvillesaluhall.se U HAL AL U HAL L AL L L L L L L L L U HAL S AL L KVI LE S AL AL L L U HUAH A L KVI LE S AL AL L L U HUAH A L KVI LE S S U HAL L KVI LE S S AL S S S AL AL L L U HUAH A L KVI LE L L KVI LE
© Copyright 2024