1. No category

älvstrand
# 1.2014
Lindholmen
siktar framåt
Guide till
loppen
längs älven
25 000 nya bostäder
på gång i älvstaden
Framtidens bilar
föds på lindholmen
ANNONS
Från ord
till handling
sid
Et t helt hus om
Göteborgs framtid.
21 MARS: Tillåtande Oaser. Mångfald av aktörer och uttryck är en av de viktigaste
faktorerna till en spännande och framgångsrik stad. Det är bara att titta på de
ställen vi helst reser till och oftast inspireras av. Dynamiken i dessa städer stärker
det kreativa klimatet och attraherar både näringsidkare och medborgare, särskilt
unga. Under hösten reste vi till sex europeiska städer och studerade exempel på
annorlunda stadsplanering och hur magin i ett område kan påverka en hel stad
positivt. Välkommen till en presentation av benchmarken Tillåtande Oaser.
10 APRIL: Business Region Göteborg Mipim. Rapport från världens största fastighetsoch investerarmässa. Drygt 20 000 deltagare från 79 länder besöker varje år
mässan i Cannes, Frankrike. Business Region Göteborg arbetar aktivt gentemot
internationella investerare. Kom och lyssna på några av stadens representanter
vid mässan.
06
Att Älvstranden Utveckling AB arbetar efter ett nytt ägardirektiv är
ingen nyhet längre. För att ytterligare tydliggöra bolagets inriktning
har styrelsen angett tre grundprinciper för hur vi ska tänka och agera.
För det första ska vi inte bygga något som någon annan aktör kan
bygga. Naturligtvis i enlighet med de aktuella projektkraven.
För det andra ska vi avyttra fastigheter som inte är strategiskt vik­
tiga för oss i vårt uppdrag att förverkliga Vision Älvstaden. Utveckling
är det som i hög grad gäller framöver, inte traditionell förvaltning.
Och för det tredje ska all vår mark förmedlas via Fastighets­
kontoret. För externa intressenter ger detta en enhetlig upplevelse av
Göteborgs markanvisningsprocess. För att lyckas med stora stadsut­
vecklingsprojekt är en samlad och samverkande stad av största vikt.
Slutresultatet blir hållbart såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt.
älvstrand # 1.2014
06
12
16
24
dessutom
I Älvrummet, som ligger precis framför GöteborgsOperan, finns både
inspiration och information kring Göteborgs stadsutveckling. Här är
det lätt att skapa sig en helhetsbild utifrån det som är klart och det
som är planerat. Ibland bjuder vi in till seminarier, föreläsningar
och debatt om angelägna ämnen som kopplas till utvecklingen av
områdena kring och i närheten av älvstränderna. Våra populära
soppluncher är ett exempel. Välkommen något av dessa datum:
Foto: andres västlund
Genom Älvstranden Utveckling
och Stadsbyggnadskontoret.
här föds framtidens bilar
Cevt utvecklar nästa generations bil – det roligaste
jobbet inom bilutveckling, säger vd Mats Fägerhag.
Älvstranden populär löpsträcka
Förena nytta med nöje. Vi tipsar om löptävlingar
längs Älvstranden och hur du förbereder dig.
vision Älvstaden blir verklighet
Guide till Göteborgs största stadsutvecklingsprojekt
och hur staden ska kopplas samman över älven.
Bostäder vid Stora Torp kommer äntligen igång. Mark- och miljö­
överdomstolen undanröjde slutgiltigt det sista hindret för de planera­
de 450 bostäderna där det tidigare tv-huset ”Synvillan” en gång stod.
Byggstart blir till hösten. Lika många lägenheter är nu också nära att
få grönt ljus på Lind­holmen. Lindholmshamnen får ett spännande och
unikt läge nära vattnet och blandstadskänslan skall stärkas av rejält
med kontors- och handelsytor, en restaurang i vattnet och en förskola.
lindholmen taggar upp
Lindholmen Science Park vill bli världsledande
och satsar nu för att växa ytterligare.
Fler idéer till ElectriCity välkomnas
09
Hamnbanan i tunnel ger nya möjligheter
10
Planerna för Norra Masthugget tar fart
20
Social hänsyn i upphandlingar
23
Frihamnen är den stora utmaningen. Området ska ju bli juvelen i
kronan under Göteborgs jubileumsfirande och motsvarar ytmässigt
hela staden innanför vallgraven. Här ska 1 000 bostäder, lika många
arbetsplatser och en jubileumspark hinna bli verklighet till 2021.
Och det är bara första steget. 2035 ska det bo och arbeta 30 000
männi­skor i Frihamnen! Kraven är därför skyhöga och en program­
handling kommer redan i maj. Parallellt med det ”hårda” planerandet
ska det ske värdeskapande aktiviteter som lockar in fler människor i
området genom att använda kultur, lek och överraskningar.
Frihamnen ska skapas med dialog, barn­
perspektiv och mänskliga förtecken. Det är
nämligen så – och bara så – som Göteborg
kan utvecklas i rätt riktning!
115 år för att få spår på Stora Badhusgatan 30
Omslagsbild Hasse Johansson och Malin Persson från
Lindholmen Science Parks styrelse blickar framåt.
FOTO: Svante Örnberg
Älvstrand ges ut av Älvstranden Utveckling AB
Redaktionsråd Johan Ekman (ansvarig utgivare)
och Birgitta Palmgren, Älvstranden Utveckling AB,
Anita Bengtson, Lind­holmen Science Park AB samt
Birgitta Lagerlöf, Medialaget AB.
Adress Älvstranden­Utveckling AB, Box 8003,
402 77 Göteborg
Tel 031-368 96 00
E-post: johan.ekman@alvstranden.goteborg.se
Webb www.alvstranden.com
Upplaga 37 000. Tidningen når boende och verksamma längs älvstranden, kontor
i Göteborg och Mölndal samt intresserade av utvecklingen i området.
Produktion Medialaget AB, www.medialaget.com
Tryck Sandstens Tryckeri AB
Annonser och gratisprenumerationer Thomas Lagergréen,
031-98 30 37, thomas@medialaget.com
Nästa nummer juni 2014
I samverkan. För Göteborgarna.
JOHAN EKMAN
Älvstranden Utveckling AB är ett helägt kommunalt bolag med uppgift att
i konstruktiv samverkan med andra förverkliga Vision Älvstadens mål om
en inkluderande, grön och dynamisk stad.
ÄLVSTRANDEN UTVECKLING AB
KVILLEBÄCKEN
Sannegårdshamnen
2
ÄLVRUMMET
Kanaltorget 1, vid Operan • Öppettider: mån–tors 15–19, fre–sön 11–15.
FRIHAMNEN
BRON
Lindholmen
Älvsborgsbron
Eriksberg
LV
GÖTA Ä
Välkommen in på älvrummet.se för mer information om kommande aktiviteter
eller besök oss på www.facebook.com/alvrummet
KANALTORGET
NORRA MASTHUGGET
älvstrand # 1.2014
GULLBERGSVASS
SKEPPSBRON
STORA TORP
älvstrand # 1.20143
foto: hans wretling
”Lindholmen Science
Park har blivit
själva varumärket
för en Science Park.”
Sista veckan i februari hölls det första innovationslabbet om hållbara idéer för stadsutveckling i Älvstaden.
Hasse Johansson, ordförande i Lindholmen Science Park
Hållbara lösningar testas i Älvstaden
Lina Lundgren, hos Älvstranden Utveckling.
Älvstrandens Utvecklings roll är bland
annat att se till att tänkbara innovationer blir
verklighet. Man kommer att sätta upp en sluss
som tar in och filtrerar idéerna, för att sedan
utveckla dem vidare i innovationslabb.
Arbetet sker i ständig förändring och bygger på att involvera och göra medborgare och
näringsliv synliga i planeringprocessen.
– Så kan vi verkligen ta reda på vilka behov
och förväntningar som finns – för att sedan
25 000
4
Glufs, glufs
Theres Svensson gata 10:
Lindholmens Konstrum
Lindholmspiren 5A:
RedBridge AB
Mideye AB
Lindholmspiren 3A:
Exobulid ABX
Älvstranden Utveckling hälsar
alla nya hyresgäster välkomna!
Nu är de på plats i Kvillebäcken,
Göteborgs första självtömmande papperskorgar. Med hjälp av vakuum­teknik sugs
soporna iväg automatiskt och de
landar sedan i en uppsamlingsstation
i utkanten av området.
– I Kvillebäcken har arbetet med
hållbarhet stått i fokus ända sedan start.
Effektiv insamling av avfall har varit en av
huvudpunkterna i miljöarbetet och nu är
både den självtömmande papperskorgen
och en källsorterande sopsug igång i Göteborgs nya gröna stadsdel, säger Johan
Ekman från Älvstranden Utveckling. •••
Så många nya bostäder är plane­rade
att byggas i Älvstaden i Göteborg fram till
år 2035. Det planeras även för 45 000 nya
arbetsplatser i området, utökad handel,
grön­områden, mötesplatser och ett levande
kulturliv. Läs mer på sidorna 16–19 i denna
tidning. •••
Missade du WebCoast?
Kom med idéer om
skön kollektiv resa
WebCoast – Västsveriges deltagardrivna konferens med fokus på
Utsikt från Lindholmspiren 5 A
kommunikation, webbanvändning och webbutveckling fyllde Lindholmen Science Park 16 –18 mars. Hade du inte möjighet att gå? Lugn, på
www.webcoast.se finns gott om filmer, bilder och blogginlägg. •••
Har du en idé som kan förhöja upplevelsen när
du reser kollektivt, eller om nya tjänster och produkter som kan kopplas till resandet? Då är Resenärskampen något för dig.
Västra Götalandsregionen och Västtrafik står inför
utmaningen att fördubbla resandet med kollektivtrafik. För att det ska lyckas krävs mer än utbyggd trafik.
Genom tävlingen Resenärskampen hoppas man
få in nya och fräscha idéer som kan förhöja själva
reseupplevelsen och öka tjänsteutbudet kring resandet. Målet är att de vinnande idéerna realiseras och
används.
Tävlingen pågår 11 mars – 23 april och i vinst­
potten finns bland annat årskort från Västtrafik.
➜ Läs mer på www.resenarskampen.se där
du också kan lämna ditt bidrag. •••
getinge till lindholmen
foto: istockphoto
Nyfiken på hur
Sveriges högsta
hus kommer
att se ut?
18 juni
avslöjas det
vinnande
förslaget
i design­
tävlingen för
huset som ska
byggas på
Lindholmen.
Håll ut :)
koppla dem med hållbara lösningar, säger Lina Lundgren.
Bakom satsningen står:
Göteborgs Stad genom stads­
ledningskontoret, stadsbyggnadskontoret, Älvstranden
Utveckling och BRG, Johanneberg
Science Park och Chalmers Mistra
Urban Futures som stora aktörer,
samt Vinnova som en av finan­­
siärerna.•••
24
LINDHOLMEN:
Foto: hans wretling
Genom ett unikt samarbete ska
idéer och lösningar för hållbar stadsutveckling
testas och demonstreras med Älvstaden
som testarena. Strategierna bygger på Vision
Älvstaden och arbetet sker via Göteborgs
nya Innovationsplattform för hållbar
stadsutveckling.
– Det är ett samarbete mellan akademi,
näringsliv och staden som innebär att vi kan
testa, demonstrera och implementera storskaliga lösningar för hållbara städer, säger
sidan
Nya hyresgäster
älvstrand # 1.2014
Getingekoncernen flyttar till Lindholmen Science Park. Medicinteknik­
företaget Getinge har cirka 15 000 medarbetare över hela världen och flyttar
nu sitt huvudkontor till Eklandias nya kontorshus Aurora på Theres Svenssons
gata på Lindholmen. Förutom huvudkontoret kommer man också etablera
ett nytt innovationscenter här.
– Vi ser fram emot att flytta till nybyggda och moderna lokaler anpassade
för vår verksamhet. Lokaliseringen ger oss närhet till förstklassiga akademiska institutioner samt de specialistkompetenser vi behöver för att expandera i
linje med vår strategi, säger Johan Malmquist, vd Getingekoncernen. •••
Följ Älvstranden på #alvstranden
hos oss
ahmed elboussamaki
ekonomiavdelningen
älvstranden
utveckling
Ahmed sköter bland annat in- och utbetal­ningar samt fakturering av kunder och
leverantörer. Han hjälper också kunder som
har frågor om fakturor och betalningar.
kontakt:
ahmed.elboussamaki@alvstranden.goteborg.se
älvstrand # 1.20145
@ lindholmen science park
För Cevt handlar en del av
utmaningen om att hitta sätt att
förena två företagskulturer, Volvo
och Geely.
– Om man ska förändra
någonting är det lättare med ett helt
nytt bolag och ny struktur,
säger Mats Fägerhag, vd på Cevt.
Här tillsammans med Leo Chai,
Flora Fang, Judy Wei, Liao Huihong
och Steven Yang, fem kinesiska
representanter på plats på
Lindholmen.
D
Foto: Anders Västlund
De ska utveckla grunden för nästa generations
bilar för Volvo PV och Geely och gå från noll
till 400 anställda på knappt två år.
På Cevt är det full fart från morgon till sen kväll.
FIXAR flexibla
framtidsbilar
6
älvstrand # 1.2014
et har bara gått ett drygt år sedan Geely
group beslutade sig för att göra en stor
investering med syfte
att utveckla en ny arki­
tektur för bilar inom C-segmentet,
det vill säga en liten familjebil. För
att leda utvecklingen startades Cevt,
China-Euro Vehicle Technology med
Mats Fägerhag som vd och lokaler på
Lindholmen.
– Vi tycker att det har gått snabbt,
men ur ett kinesiskt perspektiv går det
inte snabbt nog, säger Mats Fägerhag.
Redan nu sitter det drygt 200 per­soner i
det nybyggda kontoret på Lind­holmen,
innan året är slut ska de vara dubbelt
så många. Och Mats Fägerhag är säker
på att själva upp­draget – att utveckla
en helt ny bil­arkitektur för nästa ge­
nerations Volvo- och Geelybilar – är
lockande i sig.
– De arbetsuppgifter vi har är något
av bilutvecklingens finrum. Det är det
roligaste jobbet inom branschen. Att
skapa något helt nytt från grunden.
Arbetet med att ta fram en ny arkitek­
tur handlar också om att utveckla ett
system som möjliggör för både Volvo och Geely att
bygga så många olika bilar som möjligt utifrån samma
grund. Det innebär bland annat att kvaliteten blir
högre och kostnaderna lägre samt att modellerna blir
mer flexibla för förändring. Någonting som är absolut
nödvändigt i dag när all teknikutveckling går så snabbt.
Konsumenterna vill ha bilar där den senaste tekniken
går att använda – trots att det är teknik som kanske
inte fanns när bilen utvecklades. För att nå målen ar­
betar man huvudsakligen med virtuella verktyg och
datorbaserade analyser. Det gör att förståelsen för vad
Nu utvecklas ett
system som ger
möjlighet att bygga
många olika bilar
utifrån samma
grund.
älvstrand # 1.20147
som händer blir bättre och man får
en snabbare feedback.
– Vi utvecklar de teknologier vi
behöver utan några kompromisser
och vi kan också skräddarsy efter
de behov som finns inom dessa två
varumärken. Våra standardiserade
gränssnitt möjliggör olika bilkon­
figurationer. Sedan kan vi göra
de bästa bilarna för Volvo och de
bästa bilarna för Geely, säger Mats
Fägerhag.
Detta är förvisso ett arbetssätt som
finns inom hela bilindustrin i dag –
men en sak som utmärker Cevt på
Lindholmen är det nära samarbetet
med Kina och Geely. På plats på
kontoret på Lindholmen finns stän­
digt ett antal kinesiska medarbe­
tare. De kommer hit för att lära och
för att stärka kontakterna mellan
bolaget i Sverige och den kinesiska
ägaren, förklarar Mats Fägerhag.
– Kineserna på Geely är stolta
ägare av Volvo som för dem står
för något fantastiskt. De är väldigt
måna om att vårda vårt samarbete.
Att ha kineser på plats här under­
lättar oerhört mycket i relationen
med Geely och stärker banden mellan
företagen.
Att sitta på ett attraktivt ställe är ock­
så viktigt och för såväl Mats Fägerhag
som för Geely var Lindholmen Science
Park ett relativt självklart val. Här
finns hjärtat i svensk fordonsutveck­
ling och här finns också en mängd
andra företag med den spetskompe­
tens som behövs.
– Det måste finnas rätt grundkom­
petens på Cevt. Dessutom gäller det
att skapa en bra dialog med leveran­
törer, universitet, högskolor och kny­
ta kontakter med de spetsföretag som
finns i Sverige och i världen. För att
ligga i framkant gäller det att tänka
globalt och operera i en global miljö.
Men man måste också ha ett kon­
tor som i sig kan attrahera medarbe­
tare.
– Om man ska vara i Sverige ska
man vara här på Lindholmen. Det
gäller att vara på en attraktiv plats
om man vill locka den bästa kompe­
tensen.
GÖTEBORGS
STADS NYCKEL
I december fick Cevt tillsammans med Sykes, ta emot
Göteborgs Stads nyckel från
Business Region Göteborg.
Sykes är ett världsledande
företag inom kundtjänst,
teknisk support och
växeltjänster med 45 000
anställda i 80 länder varav
250 på Lindholmen .
– Jag har varit med och
etablerat Sykes i massor
av länder runt om i Europa men det här är första
gången jag får ta emot
pris för det, säger bolagets
Christian Schaffer i ett pressmeddelande.
Priset delas ut till ett utländskt företag som genom
sin etablering bidrar till det
internationella näringslivet
i Göteborg. Företaget ska
ha planer för att bidra till
framgångsrik och långsiktig
tillväxt för regionen. •••
Maria lagergréen
2015 ska elektriska bussar gå mellan Lindholmen och Johanneberg Science Park. Forskningsprojektet är öppet för idéer som kan testas skarpt.
Utrymme för fler idéer
inom ElectriCity
@ lindholmen science park Att elektriska
bussar i ett pilotprojekt ska trafikera sträckan Lindholmen – Chalmers med start 2015
är redan klart. Att busshållplatserna ska bli
något alldeles extra likaså – men vad kan
man göra mer?
– Test- och demoarenan ElectriCity är ett
samarbete som ska pågå under minst tre år.
Här jobbar vi med ett öppet sinne för vilka
möjligheter som finns, säger Gunnar Ohlin,
projektledare från Lindholmen Science
Park.
Syftet med samarbetet är att utveckla
och demonstrera en helt eldriven busslinje
i Göteborg. Bussarna drivs av förnyelsebar
el och är ljudlösa och utsläppsfria. Men det
handlar inte bara om bussarna och vilket
drivmedel de använder, utan också om kol­
lektivtrafikens roll i samhällsutvecklingen.
– Bussarna är bara en del, laddinfrastruk­
turen, hållplatserna och miljön runt och
utmed linjen är väl så intressanta, säger
Gunnar Ohlin.
Inom ramen för ElectriCity finns stora
Vad gör egentligen Cevt?
Cevt ska ta fram en ny gemensam arkitektur som ska ligga till grund
för nästa generations Volvo- och Geelybilar. I stället för att börja från
början varje gång utvecklas ett koncept som är en slags avancerad
byggsats där olika kombinationer av delar kan ge olika typer av bilar.
Om tre år ska Volvo ha helt nya bilar som är baserade på den
utveckling som sker på Cevt. •••
Parter i Electricity: Volvo,
Göteborgs Stad, Energimyndigheten, Västra Götalandsregionen, Göteborg Energi,
Västtrafik, Lindholmen Science
Park, Johanneberg Science
Park, Älvstranden Utveckling,
Chalmersfastigheter och
Akademiska hus.
möjligheter att testa olika idéer
– high tech och low tech – och
det finns pengar att söka för
idéer som lever upp till kra­
ven. Både Energimyndigheten
och Västra Götalandsregionen
har medel avsatta just för
ElectriCity och projekt som kan
bidra till att göra kollektivtra­
fiken mer attraktiv, vara håll­
bara, innovativa och möjliga
att skala upp.
– Detta är en test- och demon­
strationsarena där stora och
små företag har möjlighet att testa nya
idéer i skarpt läge.
Gunnar Ohlin passar under ett frukost­
seminarium på Lindholmen Science Park
på att visa exempel på innovativa busshåll­
platser – busshållplatser som definitivt visar
prov på hur man kan tänka utanför boxen.
– Här har de satt solpaneler på taket,
här finns en interaktiv skärm och den här
kan man ladda sin elcykel vid. Men allt
behöver inte vara high tech, säger han och
berättar om när han själv stod en kulen ef­
termiddag och väntade på bussen hem.
I busskuren hade han sällskap att ytterli­
gare några tysta, frusna personer och be­
stämde sig för att gripa tillfället i flykten.
– Jag frågade helt enkelt hur de skulle
vilja förändra busskuren, vad de vill ha
busskuren till. Vi hade ett väldigt intres­
sant samtal om olika önskemål och behov
och jag kände att temperaturen steg med
flera grader.
Maria lagergréen
➜ Läs mer
www.testsitesweden.com/electricity
Foto: Anders Västlund
8
älvstrand # 1.2014
älvstrand # 1.20149
Kom till
et!
Älvr umm
Vi på Lindholmen
etet med
ende arb
å
g
s
å
p
t
e
D
resentera
planen p
,
rs
a
m
järnvägs
et den 18
i Älvrumm n 17.30
klocka
tycker till
!
Förbereder du dig för någon löptävling
och hur tränar du i så fall?
Dejen Kahsay, industriprogrammet, Lindholmens gymnasium
– Just nu har jag skadat
mitt knä, men till sommaren kommer jag att
tävla på 800 meter och
1 500 meter. Jag är kortdistanslöpare och 2012
vann jag 1 500 meter på
DN-galan Youth.
Hallå där,
Gränser detaljplaner
Tunnel
Tunnelmynning
Område för ny möjlig bebyggelse
När Hamnbanan placeras
i tunnel blir det lättare att röra
sig i området, och du som
boende får bättre tillgänglighet till både
älven och Krokängsparken
Skissen visar Hamnbanans placering i tunneln under Krokängsparken samt områden för ny möjig bebyggelse. Illustration: Trafikverket
Hamnbanan i tunnel
binder samman staden
@ ERIKSBERG Nu planeras järnvägstunneln för Hamnbanan
under Krokängsparken och för
ny bebyggelse som binder samman området. Under året finns
flera möjligheter att ta del av
arbetet.
Hamnbanan, järnvägslänken
till och från Göteborgs hamn,
ska byggas ut och kommer då
att gå på dubbelspår i en tun­
nel under Krokängsparken i
Eriksberg. Tack vare detta blir
det möjligt att knyta ihop områ­
det och bygga nya bostäder och
arbetsplatser i ett sammanhäng­
ande område från Säterigatan i
norr till Östra Eriksbergsgatan
i söder.
Arbetet med att planera järnvä­
gen och stadsbebyggelsen pågår
nu parallellt. Trafikverket arbe­
tar med underlag för järnvägs­
10
Rälsen till
Nordens
största hamn
Göteborgs hamn
är Nordens
största hamn och
Hamnbanan är
järnvägslänken
till övriga Sverige.
Den är i dag enkelspårig, men
ska byggas ut till
dubbelspår för att
klara framtidens
behov av förbättrad kapacitet och
säkerhet. •••
tunneln och stadsbyggnadskon­
toret för bebyggelsen i området.
Under våren sker samråd för
järnvägsplanen med berörda
sakägare.
Det har anordnats informa­
tionsträffar i Lundby och den
18 mars presenteras järnvägs­
planen i Älvrummet. Sista dag
att lämna synpunkter om järn­
vägsplanen i detta skede är 24
mars. Hösten 2014 sker utställ­
ning av järnvägsplanen.
På stadsbyggnadskontoret
arbe­tas det för fullt med två de­
taljplaner för området. En för
järnvägstunneln under Krok­­­
ängsparken och en för tunnel
och bebyggelse i östra delen av
området.
Genom att lägga järnvägen
i tunnel binds Lundby kyrkby
samman med området vid
Juvelkvarnen och Älvstranden
och de boende på båda sidor
om Hamnbanan får bättre till­
gänglighet till älven respektive
Krokängsparken.
För området från Säterigatan
i norr till Östra Eriksbergsgatan
i söder planeras en samman­
hängande bebyggelse med cirka
750 bostäder, både hyresrätter
och bostadsrätter, verksam­
heter, en förskola och parker.
Detaljplanen för bebyggelsen
går ut på samråd före somma­
ren och utställning är planerad
till hösten 2014.
Byggstart för järnvägen är
2018 och inflyttning i bostä­
derna beräknas till 2021.
Birgitta lagerlöf
➜ Läs mer www.trafikverket.se/hamnbanan
➜ Läs mer under Plan- och byggprojekt på www.goteborg.se
älvstrand # 1.2014
Mattias Jonsson, ny styrelseord­
förande i Älvstranden Utveckling
sedan1 januari 2014.
Vem är du?
– Jag är 39 år och bor i Göteborg med
min femåriga dotter, sambo och två
bonusbarn. Ursprungligen kommer jag
från Lysekil och har bland annat jobbat
på Volvo i Uddevalla. Där var jag facklig
ordförande i IF Metall och blev 2003
ombudsman på förbundet i Göteborg.
– Sedan 2010 sitter jag i riksdagen
på Göteborgsbänken för Socialdemokraterna.
Vad frågor driver du i riksdagen?
– Jag sitter i justitieutskottet där jag
bland annat ansvarar för rättsprocessliga frågor. Arbetsmarknad, arbetsmiljö,
välfärd och socialförsäkringsfrågor är
annat som ligger mig varmt om hjärtat.
Ett spännande uppdrag jag har utanför
riksdagen är i Polisens personalansvarsnämnd. Där prövas frågor om en
polis har agerat brottsligt eller på
annat sätt gjort fel i tjänsten.
Varför ville du bli ordförande i ÄU?
– Det här är ju ett oerhört spännande
bolag med en jättespännande uppgift,
att få vara med och utveckla staden och
bygga fler bostäder. Men också med
stora utmaningar. När möjligheten dök
upp kändes det alldeles för intressant
för att kunna tacka nej.
Mattias Jonsson, ny ordförande i
Älvstranden Utveckling.
Foto: Hans Wretling
Sanny Mitra, studerar
till dataingenjör
– Jag tränar kampsport
och springer som konditionsträning. Som ett kul
delmål tänker jag ställa
upp i Toughest som går
i Kungälv i oktober, vilket
är en hinderbana du
springer med vikter på dig.
Vad vill du driva när det gäller
Älvstranden Utveckling framöver?
– Vi måste få tempo i arbetet med
Vision Älvstaden och i utvecklandet av
älvstränderna. Vi måste se till att alla
jobbar mot samma mål, att vi inte ser
utvecklingen av staden som stuprör
utan i ett ”hela staden”-perspektiv. Här
kan Älvstranden Utveckling vara en
kugge i maskineriet.
Kassandra Grmusa,
studerar bygg
– Jag springer en mil
nästan varje dag och
målet är att springa Göteborgsvarvet i sommar.
Vilka är bolagets största utmaningar?
– Det krävs förändringar jämfört med
hur man har jobbat tidigare. En är att
sälja av fastigheter för att få medel. Vi
ska inte förvalta sådant som vi inte har
strategisk nytta av. Vi måste också ha
en öppen dialog och ett bra samarbete
med andra aktörer i staden. Jag upplever att bolaget har tagit stora kliv i den
här riktningen redan. Det är också av
yttersta vikt att saker och ting fungerar
som de ska. Bolaget ska vara välskött
och vi ska inte sätta oss i sitsen att få
kritik av revisionen.
Karl Thelin, studerar
till sjöingenjör
– Jag springer en mil fem,
sex gånger i veckan och
så gymmar jag. Jag ska
springa Göteborgsvarvet för
åttonde gången i sommar
och målet är 1.24. Sedan
hade det så klart varit kul att
slå rekordet, som är 1.20.15.
Birgitta lagerlöf
älvstrandälvstrand älvstrand
# 4.2013
Tidningen
Älvstrand
hem till dig?
Vill du ha ett alldeles eget exemplar
av Älvstrand till din brevlåda? Maila
thomas@medialaget.com eller
ring Thomas, 031-98 30 37.
# 1.2014
# 3.2013
LINDA BIDrAr MED
kONSTNÄrENS BLICk
Jonas är testpilot
för ny resetjänst
FrIhAMNEN
FYLLS MED LIV
Bon appétit!
I NYA
SALUHALLEN
Ny vd på
Älvstranden
Utveckling
FÅ NYTT HOPP
MED ALHAJI
Första etappe
i Frihamnenn
Lena vill hitta
nYa Vägar
NYBYGGARNA
I KVILLEBÄCKEN
NJUT AV VINTErN På ÄLVSTrANDEN
Lindholm
siktar fram en
åt
Guide till
loppen
längs älven
25 000 nya
på gång
bostäder
i älvstaden
Framtidens
bilar
Föds på lindho
lmen
älvstrand # 1.201411
Göteborgsvarvet
Älvstranden är en fin sträcka
för löpning. Kanske är det en
av orsakerna till att så många
tävlingar slingrar sig utmed
älven. Oavsett om du springer
med en kollega, är själv eller
bara tolv år finns det ett lopp
för alla. Tidningen Älvstrand
guidar dig till start.
Inriktning: Ett av världens största lopp med över 40 000 löpare i mål,
4 000 funktionärer och 34 år på nacken. Även Mellan, Lilla och Mini
Göteborgs­varvet för åldrarna 14–19, 7–13 och 0–6.
Distans: En halv maraton, 21 kilometer.
Bana: Start i Slottsskogen. Loppet går genom Majorna, över Älvsborgsbron, längs Norra Älvstranden, vidare över Göta älvbron, förbi Nordstan,
längs Avenyn och genom Vasastan. Målgång på Slottsskogsvallen.
Datum: 17 maj. Första starten går klockan 13.00. Plus: Göteborgsvarvet omgärdas av en mängd kringarrangemang under
hela året. I anslutning till löparbanan finns även cirka 50 musikplatser som
spelar allt från folkmusik till rock och R&B.
Arrangörer: Göteborgs Friidrottsförbund.
➜ Läs mer www.goteborgsvarvet.se
Göteborgsvarvets seedningslopp
Inriktning: Göteborgsvarvets Seedningslopp vänder sig till alla löpare som vill
förbättra sin startposition. Om du springer snabbt i seedningsloppet hamnar du
längre fram i startledet i Göteborgsvarvet.
Distans: 10 kilometer.
Bana: Start och målgång på Frihamnspiren. Loppet går genom Frihamnen till
tv-huset och tillbaka till Frihamnspiren längs vattnet. Banan löps två varv.
Datum: 23 mars klockan 13.00. Plus: Träningsinstruktörer hjälper till med uppvärmning innan start och löparna får
20 procents rabatt på löparutrustning.
Arrangörer: Göteborgs Friidrottsförbund.
➜ Läs mer www.goteborgsvarvet.se
Lindholmenstafetten
Oavsett om du är en erfaren löpare eller
ej är det aldrig för sent att börja tävlingsspringa. Men det krävs att du förbereder
dig genom att träna rätt. Och det gäller
att börja i tid.
– Det är egentligen lika svårt att springa
en mil som ett längre lopp, därför behö­
ver du minst ett halvår för att komma
i form till tävlingen, säger Erik Persson
som håller i löparkvällar på IF Kville.
Är du nybörjare rekommenderar han
12
att du inte börjar med Göteborgsvarvet
utan väljer en kortare distans, exempelvis
Jubileums­loppet. Om du inte tävlat innan
är Erik Perssons främsta råd att skynda
långsamt och träna försiktigt. Gärna ofta
för att kunna förbättra dig, men bara
korta distanser och utan högt tempo.
Ungefär tre gånger i veckan är lagom.
Börja med att successivt gå och springa,
öka sedan långsamt distansen och
intensiteten.
– Det största misstaget de flesta gör i
början är att de går ut för hårt och blir
antingen sjuka eller skadar sig, säger han.
Är du i stället en van löpare som kan­
ske till och med sprungit Göteborgsvarvet
tidigare och vill förbättra ditt resultat är
det viktigt att variera tempo och distanser
så mycket som möjligt. Ett bra tips är att
köra korta intervaller då man springer
fort. 1 000 meter brukar vara lagom.
– Som van löpare har man fin kondi­
tion, men det kan var svårt att få upp
tempot. Ofta har man även en bekväm
älvstrand # 1.2014
distans man fastnat lite i. Då är intervallträ­
ning jättebra för man tränar muskler och
tvingar upp farten.
Eric Persson tycker även man ska prova
att springa och träna i grupp. Det brukar
förbättra de flesta löpares resultat avsevärt.
När det är ett par veckor kvar innan lopp
gäller samma sak oavsett om du är van lö­
pare eller ej. Träna mindre.
– På så sätt har du inte tränat bort kraften
utan kan toppa formen, säger Eric Persson.
Åsa Rehnström
Jubileumsloppet
Inriktning: Ett elit- och motionslopp som är en del av firandet av
Göteborgs 400-årsjubileum. Loppet startade förra året och kulminerar
jubileumsåret 2021.
Distans: 10 kilometer.
Bana: Utmed Norra och Södra Älvstranden. Start vid Göteborgs­kasinot,
över Älvsborgsbron och målgång på Lindholmen.
Datum: 13 september klockan 14.00.
Plus: En del av startavgiften går till hjärnforskning och studier om vilken
effekt fysisk aktivitet har på hjärnan.
Arrangörer: IF Kville, GKIK (Göteborgs Kvinnliga IK), Sävedalens AIK
och IFK Göteborg.
➜ Läs mer www.goteborgsjubileumslopp.se
foto: istockphoto
KOM IGEN NU DÅ!
Inriktning: Stafett med fyra löpare i varje lag.
Distans: 4 X 2,5 kilometer, totalt 10 kilometer.
Bana: Runt Lindholmen och mestadels längst vattnet. Start och målgång sker på
Lindholmsplatsen.
Datum: 11 september klockan 18.00.
Plus: Förutom privatpersoner vänder sig arrangörerna till företag som vill satsa på
friskvård och teambuilding. De bjuder även på underhållning och mat efter loppet.
Arrangörer: Friidrottsklubben IF Kville.
➜ Läs mer www.lindholmenstafetten.se
älvstrand # 1.201413
Nu byggs ryggraden
i nya Skeppsbron
Skeppsbron är uppgrävd och spårvägsbygget pågår för fullt. 2015
ska vagn­arna rulla, och innan
sommaren 2014 väntas detaljplanen
för bebyggelsen i den nya stads­
delen antas.
Ingen kan ha undgått att lägga
märke till det arbete som pågår på
Skeppsbron – det är den nya spår­
vagnslinjen mellan Järntorget och
Lilla Torget via Stenpiren som tar
form.
– Bygget pågår för fullt och går
enligt planen. Två av tre etapper
är redan i gång och den sista ska
påbörjas under våren, säger Per
Olsson, projektledare för projek­
tringen av Skeppsbron.
Dessutom bygger Västtrafik ett
nytt resecentrum på Stenpiren, där
runt 16 000 resenärer förväntas
passera varje dag. Nästa höst ska
allt vara klart och spårvagnar, bus­
sar och färjor ska sättas i trafik.
Den infrastruktur som nu byggs
är ryggraden i den nya stadsdelen
Skeppsbron. Det ska byggas flera
nya kvarter med både bostäder,
kontor och affärslokaler. Dess­utom planeras för bland annat ett
offentligt bad och en byggnad med
någon form av utåtriktad publik
verksamhet.
Detaljplanen för Skeppsbron har
under åren flera gånger blivit för­
senad, senast på grund av skatte­
frågor som måste redas ut. Under
våren hoppas dock Per Olsson att
planen kommer att antas i kom­
munfullmäktige och att planering
och byggande av de nya kvarteren
kan komma igång.
Vid Rosenlundsverket har ett
kontorshus rivits för att ge plats åt
spårvägen. Göteborg Energi, som
äger marken, kommer att ersätta
det med ett nytt hus med lokaler för
den egna verksamheten.
Älvrummet visar under våren en utställning om planerna för centralenområdet. Den handlar bland annat om
att det ska bli grönare och komma närmare vattnet. Illustrationen är en idéskiss från parallella idéstudier för
centralenområdet skapad av White, West8 och Spacescape.
Centralenområdet i förvandling
Området kring Göteborgs centralstation håller på att
byta skepnad. Visioner ska bli till verklighet och delprojekt fogas samman till en helhet. I Älvrummet kan
du i vår följa förvandlingen i en helt ny utställning.
Centralenområdet är i nuläget en trafikplats. En
knutpunkt för bussar, spårvagnar och tåg. Och inte
så mycket mer. Men det ska det bli ändring på.
De närmsta åren ska en mängd olika byggprojekt
skapa en ny stadsdel som binds ihop med vattnet
och stadskärnan och nu visas en utställning i
Älvrummet om arbetet.
Utställningen handlar om hur centralenområdet
ska bli en attraktiv entré till Göteborg med större
närhet till älven, nya stråk till Avenyn och den gamla
stadskärnan. Området ska få en tät blandad stads­
14
bebyggelse med arbetsplatser, bostäder och grönska
och det ska finnas mer plats för kultur, restauranger,
kaféer och folkliv.
I Älvrummet kan du även ta del av det förslag som
vann tävlingen om hur den nya Hisingsbron kom­
mer att se ut. Andra delar av utställningen berät­
tar om Västlänkens station Centralen, en utbyggd
centralstation och om hur välfungerande gång- och
cykelstråk ska skapa större bekvämlighet och närhet
för resenärer.
Utställningen om centralenområdet startar under
våren. Senare kommer även ett statsutvecklingspro­
gram för området som visar hur området ska utveck­
las till en attraktivt central stadsdel.
Åsa Rehnström
älvstrand # 1.2014
Följ arbe
tet
i ko m m a
nde
u t s tä l l n i n
g
på Älvr um
met!
Nu kan
bygget av
klimatsnåla
radhus och
lägenheter
vid Stora Torp
ta fart.
Klart för 450 bostäder vid Stora Torp
Efter en överklagan har detaljplanen för bostäder vid Stora Torp nu vunnit
laga kraft. Det är området i Örgryte där det gamla tv-huset ”Synvillan” låg som ska
bebyggas med bostäder. Läget är attraktivt med närhet till Delsjöområdet, samtidigt som det ligger centralt med goda kommunikationer och cykelmöjligheter.
Området ska få en utpräglad miljöprofil och bebyggas med en blandning av
flerfamiljshus och radhus med olika upplåtelseformer. Bygger gör Älvstranden
Utveckling, HSB, Skanska och NCC.
Byggstart av de 450 bostäderna kan ske hösten 2014 med inflyttning
under 2016. ➜ Läs mer www.storatorp.se
älvstrand # 1.201415
BACKAPLAN
Ska utvecklas som knutpunkt och bli en del av ett stadsmässigt
stråk över älven till centralenområdet. Tät blandstad med fortsatt
utveckling av handeln. Den gröna stadsdelen Kvillebäcken med
2 000 nya bostäder samt verksamhetslokaler och Kville Saluhall är
starten. Byggnation i centrumbebyggelse och knutpunkt beräknas
ta fart under 2016. I området planeras för sammanlagt 5 000
nya bostäder och en dubblering av ytorna för handel.
Cirka 8 000 nya arbetsplatser tillförs området.
Ringön är en resurs i staden som ska värnas. Den småskaliga
fastighetsindelningen tillsammans med de många olika verksamheterna utgör stommen. Men för att möta ett näringsliv i förändring och öppna upp Ringön mot övriga Göteborg pågår arbeten
som möjliggör ett mer blandat innehåll. Den slutliga målbilden
med riktig blandstad inom hela området, med både verksamheter och bostäder, ligger cirka 30 år fram i tiden.
Kvillebäcken
RINGÖN
ÄLVSTADEN
växer fram
Visisonsskiss: Okidiki Arkitekter
FRIHAMNEN
Här ska en del av framtidens Göteborg växa fram med bland
annat 25 000 nya bostäder och 45 000 nya arbetsplatser
till år 2035. Utvecklingen sker i etapper, men Lindholmen,
Frihamnen, Södra Älvstranden och Backaplan är områden där
det händer mycket de närmaste åren.
Älvstaden ska växa successivt och ut­
i­från pågående projekt. Så hoppas man
kunna skapa en sammanhållen stad
samtidigt som utbyggnad pågår.
Läs mer om Göteborgs största stads­
LINDHOLMEN
utvecklingprojekt på nästa uppslag.
Fortsatt utveckling av området med Lindholmen
I Frihamnen ska innerstaden växa över älven och här
ska Kvillestaden, Backaplan, Lindholmen och Ringön
knytas ihop. En tät och grön stadsdel utvecklas. Området
får allt som allt ett tillskott på minst 7 000 bostäder och
15 000 arbetsplatser. Av dessa bör 1000 bostäder och
lika många arbetsplatser kunna stå färdiga till Göteborgs
400-årsjubileum år 2021. Just nu pågår ett programarbete för Frihamnen och delar av Ringön. Under året kommer
arbetet med en detaljplan för den första etappen, som
gäller tiden fram till 2021, att påbörjas.
16
Den historiska stadskärnans blandade verk­
samheter och rika utbud av aktiviteter ska värnas.
Nordstan ska utvecklas mot Lilla Bommen och
Centralenområdet.
älvstrand # 1.2014
Gullbergsvass ska stärkas med ett blandat innehåll och lokala kvaliteter, samt en
ny park. Området ska närma sig vattnet
med promenadstråk längs älven.
Detaljplanearbete pågår för en sänkning av Mårten Krakowgatan, förberedd
för överdäckning. Totalt föreslås på sikt ett
tillskott om cirka 5 000 bostäder och
8 000 arbetsplatser inom området.
CENTRALENOMRÅDET
HISTORISKA
STADSKÄRNAN
Här ska staden närma sig vattnet och stadslivet utvecklas
när nuvarande bebyggelse kompletteras med såväl nya
bostäder som yta för verksamheter och kulturliv. Skeppsbron
ska bli ”Göteborgarnas nya mötesplats” och Järntorget och
Norra Masthugget en levande stadsdel med myllrande kulturliv, boende, verksamheter och handel. För hela området
planeras 2 500 nya bostäder och 7 000 nya arbetsplatser.
Planarbete för första etappen av Norra Masthugget pågår
och detaljplanen för Skeppsbron förväntas snart antas i fullmäktige. (Läs mer om Norra Masthugget på sidorna 20–22
och om Skeppsbron på sidan 15 i denna tidning).
GULLBERGSVASS
Arpeggio, vinnande broförslag
Science Park. Bland annat satsning på fler
arbetsplatser, bostäder och grönytor. Lindholms­
hamnen, höghuset vid Karlavagnsgatan, samt
student­bostäder vid Plejadgatan är några exempel.
Totalt bör 3 600 bostäder kunna byggas fram till
år 2035.
SÖDRA ÄLVSTRANDEN
015
rt 2
sta
g
bron
s
0
yg
ing d b 202
His nera klar
Pla stå
a
Sk
Här ska en tät och stadsmässig bebyggelse som knyter an mot vattnet
utvecklas. Centralenområdet ska
vara ett attraktivt kommunikationsnav och en del av ett stadsmässigt
stråk som går över Backaplan till
Wieselgrensplatsen.
Ett stadsutvecklingsprogram tas
fram för att belysa utvecklingen i sin
helhet i centralenområdet. Just nu
pågår arbete med detaljplaner för
utbyggnad av infrastruktur. Först ut
är byggnation av den nya Hisingsbron, därefter en ny station för
Västlänken vid Centralen.
Omkring 1 500–2 000 nya bostäder och 7 000–8 500 fler arbets­
tillfällen i en etappvis utbyggnad
fram till 2035.
(Läs mer om Centralenområdet
på sidan 14 i denna tidning).
älvstrand # 1.201417
”guldläge för staden”
är ett avstamp i ett nytt arbetssätt, säger
Åsa Swan, som nyligen tillträtt en tjänst
som stadsutvecklare hos Älvstranden
Utveckling.
– Vilka möjligheter vi har! Vilken annan
stad i Göteborgs storlek har chans att bygga så mycket centralt och vattennära?
Åsa Swan är stadsutvecklare på
Älvstranden Utveckling och full av entusiasm inför de utmaningar som väntar.
Utmaningarna är stora, men även möj­
ligheterna när visionen för Älvstaden nu
ska blir verklighet. Det är området på
båda sidor älven i centrala Göteborg, från
Lindholmen till Ringön på den norra sidan
och från Gullbergsvass till Stigbergsliden
på den södra som det handlar om (se karta
på föregående sida).
Här ska 25 000 nya bostäder och
45 000 nya arbetsplatser få plats på to­
talt cirka 4,5 miljoner kvadratmeter BTA
(bruttoarea). Stadsutvecklingen ska ske
med ledorden ”hela staden, möta vattnet
och stärka kärnan”.
– En förutsättning för att det ska lyckas
är att vi gör det här tillsammans. Det gäller
såväl inom stadens olika delar som att vi
gör det ihop med göteborgarna. Älvstaden
borgs Stads aktörer. Stadsbyggnads­
kontoret, fastighetskontoret, trafikkon­
toret och park- och naturförvaltningen
andra. Att samordna allt som ska ske i
Göteborg de kommande åren är en av de
verkligt stora utmaningarna. Det byggs
ju inte bara i Älvstaden
och dessutom kommer
arbetet med några av de
stora projekten inom
Västsvenska paketet att
ta rejäl fart framöver.
– För att se till att det
hela tiden finns en helhetssyn och att
inget faller mellan stolarna i arbetet med
Älvstaden har man infört så kallade
förstepiloter för de geografiska delområ­
dena, berättar Åsa Swan.
Förstepiloternas uppgift är att säker­
ställa att arbetet sker i enlighet med
Vision Älvstaden, att tidplan och ekono­
mi följs samt att synliggöra knäckfrågor.
”Älvstaden är ett
avstamp i ett nytt
arbetssätt...
...En förutsättning
att ska lyckas är
att vi gör det här
tillsammans”.
Åsa Swan, ny stadsutveck­
lare på Älvstranden
Utveckling. Hon kommer
närmast från en tjänst som
planchef på stadsbyggnadskontoret i Göteborg.
Möjligheter:
• Nya bostäder och
arbetsplatser i
centrala Göteborg
• Vattennära läge
• Bygga miljösmart
• Skapa blandstad
foto: flygare palmnäs
Utmaningar:
• Koppla samman
staden över älven
• Bygga till rimliga
priser
• Vatten­nivåerna
• Skapa blandstad
Älvstranden Utveckling är en av Göte­
aktiviteterna ligger i lite olika fas. På
Lindholmen hoppas Åsa Swan att pro­
gramarbete snart ska komma igång
för området vid Karlavagnsgatan /
Polstjärnegatan samt på Södra
Lindholmen. Karlavagnsplatsen får ett
rejält lyft med det planerade höghuset
(2021 decimeter!) samt nya bostäder och
kontor intill. Det pågår också planarbete
för studentbostäder på Plejadgatan nära
stapelbädden på Lindholmen.
För Frihamnen pågår en stråkstudie och
ett programarbete som ska ge en övergri­
pande struktur för bostäder, verksamhe­
ter och en jubileumspark inför 2021 när
Göteborg fyller 400 år. För programmet
planeras samråd till sommaren.
På Södra Älvstranden händer också
mycket. På Skeppsbron byggs just nu
en ny spårväg och detaljplanen ska upp
i kommunfullmäktige för beslut innan
sommaren. För området väster om
Järntorget pågår detaljplanearbeten där
Stenas beslut att flytta terminalen har gett
nya möjligheter. På Södra Älvstranden
föreslås ett tillskott på 2 500 ny bostäder
och 7 000 nya arbetsplatser.
Vilka är då knäckfrågorna? Förutom
I Gullbergsvass tas det fram en förstudie
samordningen mellan parterna ser Åsa
Swan genomförandeekonomin som en
rejäl nöt att knäcka.
– Att få ihop de ekonomiska kalky­
lerna och samtidigt bygga en vattennära,
hållbar och attraktiv blandstad. Vi byg­
ger ju inte bara bostäder och kontor, det
behövs infrastruktur, platser att mötas
på samt möjligheter till kultur och rekre­
ation. Allt ska byggas i rätt ordning,
socialt hållbart, till ett pris som gör att
människor har råd bo där och med en
blandning av upplåtelseformer. Det är en
utmaning, säger Åsa.
Sedan har förstås varje delområde
inom Älvstaden sina utmaningar och
om hur området kan utvecklas framöver
med de förutsättningar som Västlänken
samt en nedsänkning och framtida över­
däckning av E45 ger. Inom Älvstaden
pågår också arbetet med utvecklingen
av centralenområdet, Backaplan och
Ringön.
Och mellan älvstränderna ska en ny
bro byggas, klar senast år 2020.
– Ja, det är mycket på gång. Vilket
guldläge Göteborg har att utveckla
Älvstaden med ett rikt kulturliv, parker,
aktiviteter och verksamheter så att områ­
det blir tillgängligt och en angelägenhet
för alla i Göteborg, säger Åsa Swan.
Välkommen på vårens
föreläsningar & seniorträffar
FöreläsNiNgar
Tisdagar 17:30 – 18:30
Sjöporten 4 plan 5, Allrummet
Närhälsan Eriksberg vårdcentral
Tis 11 mars
Information om barn-HLR
Tis 18 mars
Sömn: Teori och praktiska råd om hur du kan
förbättra din sömn
Tis 25 mars
Prova-på spädbarnsmassage (begränsat antal
platser, anmälan krävs)
Tis 8 april
Introduktion till mindfulness – medveten närvaro
Tis 15 april
Information om barn-HLR
Tis 6 maj
Har du ont i ryggen? Egenvårdsråd vid ryggont
Tis 20 maj
Information om vuxen-HLR
seNiorTräFFar
onsdagar 15:00 – 16:00
Sjöporten 4 plan 5, Allrummet
Närhälsan Eriksberg vårdcentral
ons 5 mars
Vad händer med hjärta och kärl när vi blir äldre?
ons 7 maj
Är dåligt minne liktydigt med demens?
ons 11 juni
Bra mediciner – vad är det?
Närhälsan Eriksberg vårdcentral
031-747 97 00 • narhalsan.se/eriksbergvardcentral
Närhälsan Kyrkbyn vårdcentral
031-747 84 00 • narhalsan.se/kyrkbynvardcentral
birgitta lagerlöf
Närhälsan är det nya namnet på den offentliga primärvården i Västra Götaland.
18
älvstrand # 1.2014
älvstrand # 1.201419
­
I Norra Ma
sthug
planeras fö get
r
cirka 1 000
bostäder
samt dr y g
t 100
kvadratme 000
ter för
v e rk s a m h e
ter.
framsida
I dag är området mellan Första
Långgatan och älven en baksida.
Parkeringar, asfalt och otillgängliga hus.
Men här finns stor potential, och nu har
arbetet med att ta fram en vision för
Norra Masthuggets första etapp börjat.
20
A
rbetet med Norra Masthugget är ännu i sin lin­
da, men det har börjat röra på sig. Ett konsor­
tium, där fastighetsägarna i området samt NCC
och Riksbyggen ingår, har bildats och nu pågår
arbetet med att ta fram en gemensam vision för fullt.
– Det finns ett jätteintresse för att utveckla Norra
Mast­hugget. Både från fastighetsägarna i konsortiet och
från Göteborgs Stad. Just nu försöker vi bygga ihop de
inblandade aktörernas idéer om hur området ska ut­
vecklas med stadens vision för Älvstaden för att komma
fram till en gemensam vision, säger Åsa Vernersson,
projektledare på Älvstranden Utveckling.
Till sommaren kommer flera olika arkitektkontor att
älvstrand # 1.2014
få uppdraget att parallellt ta fram grova skisser för
områdets struktur.
– Det är viktigt att tänka på att det de ska ta fram är
en övergripande struktur för området och inte exakt
placering av enskilda hus eller gator.
Därefter kommer man plocka russinen ur kakan och
baka ihop de bästa idéerna ur arkitektbyråernas förslag
till den första detaljplanen av tre för området Norra
Masthugget. Det arbetet kommer att inledas under
2015.
– Syftet med projekttävlingen för arkitekter är bland
annat att få idéer om flöden och stråk genom området.
Men också om hur vi kan använda husens botten­­våningar
för att få en levande stad som knyter an till själen i
Majorna och Linné, som området hör till. Det är ett
område med mycket kulturella verksamheter, vilket vi
vill ta tillvara.
En av de mer spektakulära idéerna som figurerat i
debatten på senare år är att bygga en linbana mel­
lan fast­landet och Hisingen i samband med stadens
400-årsjubileum 2021. I samband med projekttävlingen
kommer arkitektkontoren att få komma med förslag på
tänkbara placeringar för den om det skulle beslutas att
den ska landa i området.
– Det skulle vara ett spännande sätt att komma förbi
foto: flygare palmnäs
BAKSIDA BLIR
älvstrand # 1.201421
Stenaterminalen
I höstas föll ännu en pusselbit
på plats för Norra Masthugget när
det blev klart att Stenas Danmarks­
terminal kommer att flytta från sitt
nuvarande läge år 2020. Därmed
försvinner en barriär mellan Linnéstaden och vattnet och göte­
borgarna kommer att få tillgång till
en helt ny bit älvstrand. •••
Framtidens Första Långgata? En visionsbild från
programarbetet.
barriären Göta älv, och göra det lättare att
ta sig mellan området kring Järntorget och
Hisingen, säger Åsa Vernersson.
I området finns i dag flera aktörer med
koppling till internationell handel.
Både Stenasfären och handelshuset Elof
Hansson har sitt säte här, och båda är med
i det konsortium som bildats.
Elof Hansson Fastigheter vill utveckla
området till ett centrum för internationell
handel.
”Vi har föreslagit
att Järnvågs­
området ska bli
ett kluster för
handelsknutna
verksamheter.”
Lennart Hedström, vd
Elof Hansson Fastigheter
– Vi har föreslagit att det ska bli ett
kluster för handelsknutna verksamheter.
Det handlar inte om att vi vill bygga ett
kontorshus, utan snarare om att skapa en
miljö, lite som Lindholmen Science Park,
där samhälle, näringsliv och akademi kan
mötas, säger Lennart Hedström, vd för Elof
Hansson Fastigheter.
En annan tung aktör i om­rådet är Folkets
Hus, som redan nu drar många till området
med såväl konferenser, större evenemang
– som Göteborgs filmfestival – och hyres­
gäster som Folkteatern. De vill
gärna bygga ett hotell här för
att stärka sin egen verksamhet,
men vd Lennart Lundgren är
lika engagerad i utvecklingen av
området i stort.
– Vår verksamhet handlar om
att erbjuda mötesplatser, och det
har vi med oss in i samtalen med
de andra parterna. Redan nu
sker många möten av olika slag
i området runt Järntorget och
det vill vi förstärka ännu mer.
Lennart Lundgren tycker det
finns en positiv anda i kon­
sortiet.
– Jag upplever att alla är
ivriga, att det finns en optimism
bland aktörerna. Det har bör­
jat rulla på, och det rullar i en
gynnsam riktning.
Kalle Lekholm
Området kring Järntorget, Olof
Palmes- och Heurlins plats är redan
i dag en mötesplats med starkt kulturliv. Planerna är att detta ska tas
tillvara och utvecklas ytterligare i det
framtida Norra Masthugget.
22
älvstrand # 1.2014
Snart social hänsyn
i upphandlingar
Social hänsyn är på väg att bli en självklar och accepterad del i stadens affärer. Just nu pågår ett pilotprojekt för att
hitta en bra modell som kan fungera i
alla olika typer av upphandlingar.
Sedan 2012 har social hänsyn varit ett
prioriterat mål i Göteborgs Stads bud­
get. Målet för 2014 är att hälften av
stadens tjänsteupphandlingar ska göras
med social hänsyn. Huvudfokus är att
hjälpa tre prioriterade grupper, ung­
domar, utrikes födda och funktions­
hindrade in i arbete.
För att det ska fungera för såväl
upphandlande förvaltning som för
leverantörerna måste det det finnas ett
ramverk och goda förutsättningar att
leva upp till kraven.
– I Sverige har social hänsyn i upp­
handling varit ett outforskat område,
därför finns det ännu inte några själv­
klara modeller, säger Jörgen Larzon på
Göteborgs Stad Upphandlingsbolaget
som har i uppdrag att stötta förvalt­
ningarna och bolagen i arbetet med att
ta social hänsyn.
I pilotprojektet som ännu är i sitt in­
ledningsskede deltar trafikkontoret,
park- och naturförvaltningen, Higab,
Upphandlingsbolaget och Älvstranden
Utveckling.
– Det är viktigt att vi inom Göte­
borgs Stad tar ett socialt ansvar och
tillsammans lägger en grund som ska­
par förutsättningar och rutiner för att
detta ska bli bra, säger Claes Premmert
på Älvstranden Utveckling.
Han berättar att det inom gruppen
finns ett gemensamt synsätt med ambi­
tionen att hitta sätt att ställa krav som
faktiskt bidrar till att ge fler människor
jobb eller möjlighet att samla på sig
erfarenhet.
– I Göteborg finns inom de priori­
terade grupperna flera tusen personer
som kan och vill börja arbeta i mor­
gon. Vi vill genom att ställa krav på
våra leverantörer hjälpa dessa männi­
skor.
För en leverantör kan ett krav på
social hänsyn handla om att erbjuda
sysselsättning för någon från de prio­
riterade grupperna. Hur det ska gå till
beror på upphandlingens art – men
inom pilotprojektet arbetar man med
att etablera olika stödfunktioner och
informationskanaler för att göra det
tydligt för leverantören hur man ska
leva upp till kraven.
Både Claes Premmert och Jörgen
Larzon framhåller att detta är en fan­
tastisk möjlighet för leverantörerna,
eftersom att de får stöd och hjälp att
hitta nya sätt att berika sin organisa­
tion.
– Genom kraven på social hänsyn
kan leverantörerna få in kompetens
på företaget utöver vad de kanske för­
väntat sig. Det är noga utvalda och väl
matchade kandidater som vill ge sig
in på arbetsmarknaden, vilket också
är målet för vårt projekt, säger Jörgen
Larzon.
Maria Lagergréen
➜ Läs mer www.socialhansyn.se
Illustration: Helena Bergendahl
älvstrand # 1.201423
foto: hans wretling
❞
Det är ett underbart och unikt läge med närheten
till vattnet, kajerna, Ostindiefararen och evenemang
som Volvo Ocean Race. Det ska vi ta vara på”,
Malin Persson, vd för Stiftelsen Chalmers tekniska högskola samt ledamot
i styrelsen för Lindholmen Science Park
LINDHOLMEN
taggar upp
foto: svante örnberg
Drömmen blev sann. Det gamla varvsområdet har
omvandlats till en framstående arena för forskning och
innovation. I dag är det fler människor som arbetar eller
studerar på Lindholmen än under varvens glansdagar.
Och nu höjs ambitionen. Lindholmen Science Park vill bli
världsledande och målet är att 30 000 ska vara
verksamma på området senast år 2020.
24
❞
älvstrand # 1.2014
D
et är fascinerande hur man lyck­
ats. Jag har varit med och följt ut­
vecklingen i lite olika roller under
hela resan och det ska erkännas
att jag från början var ambivalent. Att vi nu
har lyckats ger mig hög tilltro även framåt”.
Det säger Malin Persson, vd för Stiftelsen
Chalmers tekniska högskola, och tidigare
bland annat vd och koncernchef för Volvo
Technology.
Hasse Johansson, ordförande i Lindhomen
Science Park och tidigare forsknings- och ut­
vecklingschef på Scania, håller med:
– Ja, att folk och företag själva söker sig hit
är beviset. Området har en tydlig attraktions­
kraft och Lindholmen Science Park har blivit
själva varumärket för en Science Park.
De är eniga om att utvecklingen på
Lindholmen har betytt mycket för Göteborg
och att det har inneburit stora steg i utveck­
lingen mot kunskapsstad och kunskapsre­
gion.
– Vi har lyckats para de gamla näringarna
med en kunskapsdimension, säger Hasse
Johansson och nämner det maritima klustret
som ett som gått i bräschen.
– Tack vare smarta beslut från såväl staden
som Chalmers och andra intressenter har
det blivit bra utveckling på investeringarna.
Från Chalmers horisont har det till exempel
”Nästa steg är mer
aktiviteter för allmänheten”, säger
Hasse Johansson
och Malin Persson
när de skissar
på framtidens
Lindholmen
Science Park.
älvstrand # 1.201425
❞
Området har en tydlig attrak­tions­
kraft och har blivit själva
varumärket för en Science Park”.
inneburit att vi har fått två tydliga campus i
Göteborg; Johanneberg och Lindholmen,
säger Malin Persson.
Hasse Johansson, styrelse­ordförande
i Lindholmen Science Park.
Själva idén med en science park kan i korthet
förklaras med att vara en samverkansmiljö
för forskning, näringsliv och samhälle. Här
ska parter kunna mötas och delta i olika pro­
jekt för att tillsammans skapa nya kun­skaper
och framgångsrika innovationer.
Grejen är att alla deltagare har något
att vinna på samverkan. Utom möjligtvis
Lindholmen Science Park själva:
– Att Lindholmen Science Park är en
neutral mötesplats och en icke vinstdrivande
organisation är nyckeln till att vi har lyck­
ats så bra. Vi ska mäkla för andra och ge
så mycket vi kan i det arbetet. När projek­
tet är klart lämnar vi det, förklarar Hasse
Johansson.
Ett mycket konkret och lyckat exempel som
båda vill lyfta fram är AstaZero som från
början var ett litet projekt inom programmet
Test Site Sweden i Lindholmen Science Park.
Ur projektet har bolaget ASTA fötts och nu
i sommar 2014 invigs AstaZero, en högtek­
nologisk testanläggning i Hällered utanför
Borås.
– Det här är en anläggning i världsklass
som kommer att få stor betydelse för forsk­
ning och utveckling för alla berörda parter
inom trafiksäkerhet, säger Malin Persson.
Lindholmen Science Park bygger vidare på
det som hittills varit framgångsrikt och har
höga ambitioner framåt. Visionen är bland
annat att 30 000 personer ska vara verksam­
ma på området senast år 2020.
birgitta lagerlöf
foto: hans wretling
VISION ÅR 2020
26
• 30 000 människor studerar, forskar,
arbetar eller bor på Lindholmen.
• Minst fem nya globala företag har
etablerat forsknings- och utvecklingsverksamhet på Lindholmen.
• Minst 20 företag med sammantaget
1 000 anställda har sitt ursprung från
Lindholmen.
älvstrand # 1.2014
Höghus, linbana och
framtidsmuseum…
… finns med på Hasse Johannsons och Malin Perssons
önskelista för Lindholmen Science Park. Men också fungerande kollektivtrafik och fler bostäder. Här följer några
punkter de anser är viktiga för fortsatt framgång.
Mer samarbete
Fortsatt och utvecklat samarbete såväl nationellt som in­
ternationellt samt ökad närvaro i, och fokus på, EU. Men
också att utveckla och förstärka samarbetet med innova­
tionscentrum i Sverige och runt om i världen. Ett av dessa
finns i Brasilien. Där leder Lindholmen Science Park sam­
arbetet från svensk sida på uppdrag av Vinnova.
Fungerande infrastruktur
En väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik är av­
görande för att såväl verksamheter som boende ska lockas
till Lindholmen.
– Det ska vara lätt att ta sig hit och projektet ElectriCity,
den ljudlösa elbussen som nu utvecklas och som ska gå
mellan Lindholmen och Johanneberg, är ett exempel på
offensiva satsningar som behövs, säger Malin Persson.
Utveckling av området och gärna ett riktigt högt hus
Fler bostäder så att det blir mer liv i området även efter
kontorstid står också högt på önskelistan. Att Radisson
Blu Riverside Hotel har etablerat sig i området betyder
mycket, liksom att det ska byggas upp emot 500 bostäder
LINDHOLMEN SCIENCE PARK
En internationell samverkansmiljö där näringsliv, akademi
och samhälle tillsammans kan driva forsknings- och utvecklingsprojekt. Fokusområden är Transport, ICT (informationsoch kommunikationsteknik) och Media.
Bolaget ägs av Chalmers tekniska högskola, Göteborgs
Stad, Business Region Göteborg och näringslivet. Samverkansavtal i nivå med huvudägarna finns med Göteborgs
universitet och Trafikverket. Andra samarbetspartners och
finansiärer är Västra Götalandsregionen, Vinnova och
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Lindholmen Science Park har ett nära samarbete med
Älvstranden Utveckling, som ansvarar för utvecklingen av
den fysiska miljön i området. 21 000 personer arbetar, forskar, bor eller studerar för närvarande i området.
vid Lindholmshamnen samt det planerade höghuset.
– Vi behöver inte bara intellektuell attraktionskraft,
utan också en häftig fysisk miljö. Här är det 201 meter
höga huset som planeras på Karlavagnsplatsen mitt i
Lindholmen oerhört viktigt. Den blir en symbolbyggnad
för området – gärna kombinerat med en linbana över äl­
ven, säger Hasse Johansson.
Locka allmänheten
Fler publika aktiviteter som får människor från hela
Göteborg att komma till Lindholmen. Även om det redan
nu händer en hel del så behövs mer och fler typer av ar­
rangemang för att locka allmänheten till området.
– Det är ett underbart och unikt läge med närheten till
vattnet, kajerna, Ostindiefararen och evenemang som
Volvo Ocean Race. Det ska vi ta vara på, säger Malin
Persson.
Ett framtidsmuseum
Hasse Johansson drömmer om ett framtidsmuseum där
allmänheten kan komma för att känna och ta på framti­
dens teknik.
– Vi behöver väcka intresset för teknik och utveckling
hos dagens unga. I museet skulle vi kunna berätta om vad
som är på gång och ge visioner inför framtiden. Ett mu­
seum för hela familjen som också skulle sätta Lindholmen
och kompetensen som finns här på kartan.
25000
25 000
20000
20 000
15 000
15000
10 000
10000
5000
5 000
0
0
år 2001
år 2013
år
Antalet anställda, studerande och boende på Lindholmen har ökat från 7 500 år 2001 till 21 000 år 2013.
älvstrand # 1.201427
ANNONS
Västra Eriksberg, Brf Albertina.
Känn dig
som hemma!
Vi har nya, hållbara, energieffektiva och personliga
hem i alla storlekar. Anpassade för att passa alla,
oavsett om du är student, har familj eller är senior.
Vilket hem kommer du känna dig mest hemma i?
Se www.riksbyggen.se/visningar för en visning som
passar just dig!
Nyfiken på Riksbyggen?
Vad som gör oss på Riksbyggen speciella är att samtidigt som våra
konkurrenter säljer och lämnar över sina lägenheter, börjar vårt
viktigaste engagemang – den dagliga skötseln och långsiktiga
utvecklingen av fastigheten. Vi är med på resan under många år,
vilket gör att vi tar ett helt annat ansvar redan från början.
Sannegårdshamnen, Brf Akterspegeln.
VÄSTRA ERIKSBERG, BRF ALBERTINA
Nu planerar vi för fler unika lägenheter, 1–5 rum och kök, i den marina miljön
på Västra Eriksberg vid dockan. Har du inte varit här på länge, så ta en
tur hit. Vi planerar för en preliminär säljstart i april 2014 vilket innebär
inflyttning under 2016. Var med från början och lämna din intresseanmälan
redan nu.
Kontakta Solveig Strand Andrén 031-704 56 09, www.riksbyggen.se/albertina
SANNEGÅRDSHAMNEN, BRF AKTERSPEGELN
Här kan du bo i en fulländad miljö nära kajkanten, saltstänkta promenadstråk,
kommunikationer och centrala Göteborg. Lägenheter mellan 57–112 kvm,
3–4 rok med preliminär inflyttning från sommaren 2015. Alla har närhet till
vattnet!
Kontakta Bodil Jönsson 031-704 56 04, www.riksbyggen.se/akterspegeln
Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar
rummen som du bor och arbetar i.
Nostalgiska återblickar – del 20
Samlingspunkt
för entreprenörer
På rätt spår –
då seklet var ungt
Nostalgiska återblickar
Göteborgsförfattaren
Lars O. Carlsson, med
genuin kärlek till staden,
gör regelbundna nedslag
i stadens historia – ty det är
äldre tiders prövningar som
format och härdat
dagens göteborgare.
Mycket nöje!
Spårvagnstrafiken i Göteborg har
en lång historia och fram till 1903
var det hästkrafter som gällde.
Utbyggnaden fortsätter, nu
senast på Stora Badhusgatan
– en sträcka som var aktuell
redan för 115 år sedan.
Foto: Göteborgs Spårvägar
När stadsbyggnadskontoret i sitt förslag till
detaljplan för något år sedan ritade in spårvagnsspår i Stora Badhusgatan kanske någon
nickade lite igenkännande. Den personen
hade helt rätt, men också ett särdeles gott
minne – förslaget var 115 år gammalt!
S
pårvägen var ett ständigt återkommande
ämne för Tekniska Samfundets möten vid
den tiden. Det kunde handla om ledningsnät
eller vagnstallar. Intresset var stort. Spårvägen
var ett relativt ungt fenomen. Stadens första
hästspårväg invigdes 1879 och 1902 påbörja­
des elektri­fieringen.
Året 1903 var det första fullt elektriska
spårvagnsåret och spårvagnschefen Sigfrid
Edström stod alltså i talarstolen inför en stor
skara teknikintresserade herrar – jo, damer
var osynliga på den tiden. Han påminde för­
samlingen om att tanken att anlägga en spår­
väg längs Badhusgatan inte var ny. Den
7 december 1899 hade stadsfullmäktige tillsatt
en kommitté som skulle fundera på detta med
elektriska spårvägar, men också om linje­
sträckningarna.
Den 26 mars 1900 gör så kommittén ett
uttalande där man förordar Järntorget –
Järntorgsgatan – Stora Badhusgatan – Södra
Hamngatan som en önskvärd framtida sträck­
ning. Man menar att en av förtjänsterna
med en sådan dragning var att man därmed
skulle få en behövlig spårvägsförbindelse med
30
En satsning på kvinnligt företagande
och en samlingspunkt för kvinnliga
nätverk. Sågeriets Tillväxtcentrum
har flera ambitioner. Alla handlar om
att hjälpa företag att ta nästa steg
på tillväxtstegen.
Skeppsbron. Problemet var dock den livliga
båttrafiken i vallgraven som innebar att man
måste hålla Pusterviksbron öppen alltför ofta.
Tisdagen den 27 januari 1903 var ”Spårvagn
på Badhusgatan” åter på tapeten när Tekniska
Samfundet samlades. I sitt inledningsanföran­
de sa Sigfrid Edström bland annat följande:
”Det torde icke vara tu tal om, att icke en
spårvägsförbindelse genom Badhusgatan är af
den allra största vikt för vår stad.”
Noterbart är att detta var en personlig åsikt,
som han troligen inte hade sanktionerat med
sin styrelse.
Hamnkaptenen Knut Borgstedt var inte
odelat positiv. Han upplevde att det redan
nu rådde stor trängsel på kajen och detta
skulle förvärras om mer trafik förflyttades till
Skeppsbron. Detta skulle bland annat leda till
större svårigheter när det exempelvis gällde att
lossa och lasta fartyg.
Ingenjören Figge Blidberg, Göteborgs
mångårige byggnadschef, var också tveksam.
Han tyckte att broarna var det största pro­
blemet. Det handlade främst om broarna vid
Pustervik, men även Residensbron.
Sjökapten Henrik W. P. Wetterström, som
bland annat var ledamot i hamnstyrelsen, sa
att det såg bra ut på kartan och att det säkert
var bra för spårvägen, men mindre bra ur
trafiksynpunkt.
Mötesordföranden Erik Anders Wijkander
avrundande debatten genom att konstatera
att broarna tycktes vara det största hindret,
men också att det kunde vara olämpligt att
dra fram spårvagnsspår där det redan fanns
järnvägsspår. Professor Wijkander kan tyckas
ha suttit på många stolar. Han var bland an­
nat ordförande för Bergslagernas Järnvägs
AB, ordförande för Göteborgs hamnstyrelse
samt hade ett förflutet som styrelseledamot i
Göteborgs spårvägar.
Oavsett vad man tycker och tänker i frågan
så har det ju runnit några liter vatten under
broarna sedan det gamla sekelskiftet, så man
kan väl ändå konstatera att frågan åtminstone
har fått möjlighet att mogna…
Lars O. Carlsson
älvstrand # 1.2014
”Götaälvbron i Göte­borg” av David Obi är ett av
konstverken i det nystartade galleriet.
Galleri i Älvstaden
Nyfiken på lite ny konst? Då kanske det nystartade Rivercity Gallery kan vara något.
– Vi hjälper konstnärer att sprida sin konst och
vill bidra till kulturlivet i den framväxande Älvstaden,
säger Monica Göransson som driver galleriet.
Än så länge har inte Rivercity Gallery någon lokal,
utan kommer inledningsvis att arbeta med tillfälliga utställningar, webben och kundbesök. Galleriet
vänder sig till både privatpersoner och företag och
de sistnämnda kan även hyra konst. •••
➜ Läs mer www.rivercitygallery.se
– Huvudsakligen kommer vi att
satsa på kvinnligt företagande, men
självklart är män också välkomna,
säger Linda Björk som står för idén
och är en av flera delägare i centret.
Sågeriets Tillväxtcentrum ligger på
Lind­holmen, som sig bör i Sågeriet.
Där har man renoverat och ställt
iordning en lokal med plats för
20 –25 företag. Men det är inte ett
traditionellt kontorshotell – långt
därifrån.
– Genom att knyta till oss partners
och nätverk skapar vi en miljö där
våra medlemsföretag får hjälp med
företagets utveckling och tillväxt.
Själva konceptet handlar om att
ett företag – som varit igång i minst
1–3 år och har en omsättning på
1–3 miljoner kronor – hyr kontors­
plats på Sågeriets Tillväxtcentrum.
Då blir man också medlem och får
rådgivning i vad som behövs för att
utveckla företaget.
– Vi ska försöka hjälpa bolag att
hitta rätt genom olika utvecklings­
steg. Att sitta här och ha en kon­
torsplats här är egentligen den lilla
biten. Vårt mål är att våra medlems­
företag ska dubbla sin omsättning
på tre år, säger Linda Björk.
Maria lagergréen
På Sågeriets Tillväxtcentrum finns plats för 20 –25 företag, under 2014/2015 finns
planer på att öppna center i Stockholm, Malmö och Köpenhamn. Centret kommer
att öppna för inflytt under våren och ha en större kick-off sent i maj.
➜ Läs mer www.tillvaxtcentrum.com
AUKTORISERAD SERVICE
CMS Group erbjuder auktoriserad service till din Volvo, Ford eller Renault.
Smidig verkstadstjänst för dig
som bor, arbetar eller studerar
på Lindholmen
Vi hjälper dig bland
annat med med:
NU FINNS VI ÄVEN PÅ
LANDVETTER!
Service och reparationer
Garantireparationer
Vi tar hand om din bil när du är på resa.
Plåt och lackskador
PARKERING
Däckhotell
VERKSTAD
Från parkering till incheckning
under
60sekunder
Kontakta oss på:
031-3501000
www.cmsgroup.se/landvetter
031-3501062
eller besök www.cmsgroup.se
Ni hittar oss på
Lindholmspiren 5
i Lindholmen Science Park
BILVÅRD
VI SERVAR I FÖRSTA HAND MÄNNISKOR, INTE BILAR
älvstrand # 1.201431
Avsändare:
Älvstranden Utveckling AB
Box 8003
402 77 Göteborg
B
Gruppförsändelse
Välko m m e n ti ll
Sibylla lundbystrand!
DAGenS lUnCH
Serveras vardagar kl. 11.00–14.00 inkl dryck & kaffe.
torsdag
måndag
RAmbeRGARe
(pannbiff med brunsås,
stekt bacon & stekt lök)
tisdag
SUpeR meAl
köttbUlle meAl
itt
Nu glutenfr
r
e
ll
korv- e
rhamburge
bröd!
onsdag
(inkl brunsås & lingon)
59:-
Fredag
bAmSe meAl
(valfri Bamse korv)
kebAbtAllRik meAl
Alltid på lördag & söndag
FUnbox 25:–
MED
EN ROLIG
LEKSAK!
en Rejäl FRUkoSt!
Serveras vardagar kl. 08.00–10.30
liten varm smörgås 35:–
Stor varm smörgås 45:–
(välj mellan korv, bacon, pannbiff eller mixad & 2 ägg)
liten varm smörgås med valfri potatis 49:–
Stor varm smörgås med valfri potatis 59:–
(välj mellan korv, bacon, pannbiff eller mixad & 2 ägg)
liten frukosttallrik med valfri potatis 49:–
Stor frukosttallrik med valfri potatis 59:–
(välj mellan korv, bacon, pannbiff eller mixad & 2 ägg)
Sibylla lundbystrand
Polstjärnegatan 9A
Ring gärna för beställning 031-22 91 79,
övriga ärenden 031-23 45 11
ÖPPettideR:
Mån–fre 08.00–22.00
Lör–sön 11.00–22.00
Välj mel
la
stekt po n
tatis,
strips
eller mo
s!