Movium Direkt nr 6, 2014
NYHETSBREV FRÅN MOVIUM – SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING • EXKLUSIVT FÖR MOVIUM RÅDGIVNING • NUMMER 6, 2014 Kära läsare! Ett späckat Movium Direkt erbjuds härmed – många rådgivare har varit flitigt tillfrågade under denna onormalt milda höst. Variationen i frågeutbudet är stor – i Frågor & svar kan du läsa om lämpliga häckväxter, allergiframkallade ört, CAD-problematik, skelettjordar, naturliga lekmiljöer – och mycket annat. Många frågor handlar om angrepp av olika växtskadegörare, är det till och med så att vi kan presentera en för Sverige ny sjukdom på rosor? Foton och symptombild kan tyda på det, enligt våra experter Maj-Lis Pettersson och Ingrid Åkesson. Men ytterligare fakta och bevis krävs via analys på specialistlaboratorium. Det stora utbudet av växtskyddsfrågor kan ju ha att göra med den ovanligt milda och långa växtsäsongen. Tisdagen den 28 oktober 2014 kommer att sätta stora spår i statistikrullorna, onormalt varm luft vällde upp över södra halvan av landet. Högst temperatur uppmättes i Kristianstad: 17,7 grader. Det svenska värmerekordet för november genom alla tider är 18,4 grader i närliggande Ugerup den 2 november 1968. Stockholm hade den 28 oktober 15,9 grader, den högsta temperaturen som uppnåtts så sent på säsongen sedan mätningarna startade 1756. I detta nummer av Movium Direkt finns också ett reportage från en av Englands mest berömda trädgårdsanläggningar: Hidcote Manor Garden. Den ägs och förvaltas av the National Trust – en organisation med 4,5 miljoner medlemmar och inom vars ram 80 000 volontärer är verksamma. Det är fascinerande och nästan lite overkligt när man inser hur många timmars ideellt arbete som läggs ned för att värna det brittiska kulturarvet. National Trust har ambitionen att också hjälpa andra länder att skapa motsvarande organisationer – är det kanske så att vi inom några år kan bli medlemmar i National Trust of Sweden? Hälsningar Göran Nilsson Redaktör för Movium Direkt: Göran Nilsson, Movium The Temperate House, Kew Gardens, London. 1863 invigdes Temperate House, som anses vara det största överlevande växthuset i världen från den Victorianska tidsepoken. Det stängdes 2013 för en omfattande renovering för en budgeterad kostnad på cirka 430 miljoner kronor, med planerad återinvigning under 2018. Kew´s chefsträdgårdsmästare, Richard Barley, bjöd in till en exklusiv visning av det för tillfället tömda växthuset för en svensk grupp på studieresa i England i början av oktober. Foto: Göran Nilsson. Movium Direkt nr 6, 2014 • 1 S LU:S TAN K E S M E D J A F Ö R H Å L L B A R S TA D S U T V E C K L I NG Ett urval av frågor & svar nyligen dokumenterade av Moviums rådgivare Häckväxter för framtiden Fråga: Vi arbetar till största delen med design och nyanläggning av privata tomter, där häckar är viktigt. Sjukdomar är inte en specialitet, men jag försöker följa med i utvecklingen för att kunna ge kvalificerade växtförslag och inte minst ta mitt ansvar som verksam inom utemiljö. Tuja är den häck som spontant de flesta vill ha (eller känner till) – växer upp snabbt och ger insynsskydd året om. Det är inte min favorit ... Nu har tuja dessutom börjat uppvisa olika svampsjukdomar (svartgrå respektive blekgula barr), som gör att jag kan avråda med gott samvete. För några år sedan försvann det förträffliga Amelanchier-häcksläktet. Men nu börjar det ta emot även att rekommendera avenbok, bok och liguster, på grund av olika sjukdomar som inte är kul att chansa med. I år tycker jag att jag fått in mer rapporter än vanligt dessutom. Vad säger du och dina kollegor om häckval inför morgondagen? Av särskilt intresse för mina kunder är häckar som kan hållas smala, täta och höga (2 meter). Allra helst ska de även vara snabbväxande och vintergröna, men man kan inte få allt ... Ger exempel på höga häckar jag funderar på att skifta över till, som jag önskar veta sjukdomsstatus på: Larix kaempferi, Acer campestre, Sorbus mougeotii, Cercidiphyllum japonicum,Tilia cordata. Finns det fler? Vill såklart även gärna ha andra värdefulla aspekter än sjukdomar angående dessa förslag till häckväxter. Taxus är oslagbar enligt mig, men ofta för dyr och långsam för ”nybyggarkunden”. Malus var. sargentii har jag hört kan bli hög som häck (tät plantering) jämfört som buske – men jag har inte sett detta själv. Hur är dina erfarenheter? Den är särskilt intressant med sina många värden (grenbyggnad, blomning, höstfärger, bär som sitter kvar ett tag). 2 • Movium Direkt nr 6, 2014 Cornus och Aronia är användbara, men inte som höga insynstäta häckar i nybyggarvillakvarter. Svar: Din huvudfråga är viktig.Vad skall vi välja när det gäller stomväxter, det som skapar ramarna i våra anläggningar och där vi vill ha någon form av garanti för att det fungerar utan problem över lång tid, en säker investering helt enkelt? Så gott som inga växter är garanterade att klara sig utan angrepp. Det kan ske vid enstaka tillfällen men är sällan permanent. Andra drabbas mer frekvent av skador/angrepp som kan vara mer eller mindre ständigt återkommande. Det gäller då att hålla sig till gruppen med färre angrepp. Av de växter du undrade över har jag sett lärkhäckar rejält angripna av barrlöss och jag tror inte att lärkarterna skiljer sig åt i mottaglighet. Klippt naverlönn, Acer campestre, angrips åtminstone i östra Sverige mycket svårt av mjöldagg. Jag har sett betydligt bättre naverlönnshäckar i södra och sydvästra Sverige. På Ultuna planterades omfattande formklippta enheter av naverlönn i början av 70-talet, trots stark kritik från studenthåll, bland annat från undertecknad som då studerade där. I slutet av 70-talet revs allt bort främst på grund av de starka mjöldaggsangreppen och det bedrövliga utseendet som planteringarna uppvisade. Häckoxel, Sorbus mougeotii E, är en normalt sett mycket mer motståndskraftig oxelart, till exempel mot den kraftigt förfulande svampsjukdomen skorv, än vanlig oxel, Sorbus intermedia E. Men år med särskilt starka bladsvampangrepp, som i år, kan även häckoxel angripas, dock främst i häckens lägre delar. Österrikisk oxel, Sorbus austriaca E, har ytterligare bättre motståndskraft mot skorv och avviker inte så mycket i utseende från häckoxel. Katsura, Cercidiphyllum japonicum, anser jag inte vara särskilt bra som häck eftersom den främst växer på höjden, den grenar inte ut och skapar en tät häck med bra armering som gör att den håller ihop bra. Jag har sett en sådan häck men det bekräftade bara min syn på saken. Lind, Tilia cordata, däremot fungerar bra trots att även den ibland får angrepp av bladsvampar. Det är möjligt att detta beror på materialets ursprung, inget urvalsarbete har gjorts men det borde vara möjligt. Lind är lätt att vävnadsodla så det skulle kunna bli en bra produkt. Andra arter som du nämner är bukettapel, Malus toringo var. sargentii E. Det är exempel på en art som grenar sig mycket bra i sidled genom klippning och skapar väl sammanhållna häckar med höga kvaliteter. Men det gäller att man klipper mycket i början för att kombinera höjdutveckling med täthet och sammanhållning. Två meter är inga problem att uppnå, dels genom tätare plantering och, som sagt, dels genom frekvent och medveten uppbyggnadsbeskärning. Skogskornell, Cornus sanguinea E, når lätt både två och tre meter och går fint att klippa. Den skjuter lite rotskott som både ökar tätheten men som också medför att den vandrar lite, men med en gräsmatta på insidan försvinner skotten effektivt. Det är en härdig frisk art med mörkviolett höstfärg. Jag vill puffa för några andra alternativ. I första hand häckhagtorn, Crataegus flabellata var. grayana E. Det är nog bara avenbok och bok som kan nå upp till den fasthet som en hög, smal häck av häckhagtorn kan ge med frekvent klippning under uppbyggnadsfasen. Det täta rikgreniga styva grenverket kombinerat med långa blanka rödbruna tornar skapar denna fasta armerade byggnad. Den har friskt grönt bladverk som på hösten färgas i gult/gulorange med ofta rikt inslag av vackert röda frukter. Den kan användas över större delen av landet. Ytterligare en intressant häckväxt är ungersk syren, särskilt Syringa josikaea 'Oden' E. Den har ett starkt upprätt växtsätt med skapligt bra sidogrenar för att bilda en stark sammanhållen häck. Bladen är mörkgröna, blanka med svagt orangegul höstfärg med inslag av violett. Om man tillåter den att blomma är den mörkt lavendelblå. Avslutningsvis en gammal klassiker som borde användas mer, nämligen gran, Picea abies. Med tanke på det ökade problemet med tuja så är gran i nuläget det bästa städsegröna alternativet för häckar högre än 1,75 meter. Och den kan i princip användas över hela landet förutsatt att lämplig proveniens/frökälla för respektive geografiskt område används. Tomas Lagerström Åtgärder för ojämn häck Fråga: Vi har en kund som har avenbokshäckar som planterades hösten 2011. Dessa har under de första åren fått växa utan någon skötsel att tala om. Detta har lett till en väldigt ojämn tillväxt Vilka åtgärder kan vara aktuella för en avenbokshäck med ojämn tillväxt? Movium Direkt nr 6, 2014 • 3 på plantorna.Vid plantering var dessa 60-80 cm höga enligt den anbudsförfrågan vi tagit del av. I dagsläget är cirka hälften av plantorna inte över 90 cm höga, och somliga är närmare 1,5 meter höga. Vad är bäst i detta läge? Ska vi klippa ner häcken så att de högsta plantorna får samma höjd som de lägsta, eller ska vi låta häcken vara tills önskad sluthöjd uppnåtts? Denna är 180 cm. Svar: Hur ser problemet ut annat än att höjdskillnaderna är stora? Har även de svagare, låga plantorna frisk grön färg och normalstora blad eller har de varit blekgröna/gulgröna och bladen små? Har det gödslats och vattnats under dessa år? Skulle du säga att växtplatsens förhållande är likvärdigt över hela planteringen eller kan den tänkas variera så att de delar där de svagt utvecklade plantorna växer är särskilt fuktiga eller torra? Kolla med en grep om marken där de svagt utvecklade växer är mer komprimerad än där de välvuxna växer. Det gäller att analysera och ringa in problemet. Är det en markfråga hjälper det inte att klippa tillbaka. Fundera på mina frågor och återkom så skall jag ge förslag på åtgärder. Frågeställaren: Växtplatsen är likvärdig över hela sträckan. Jorden som man har planterat i är fin över hela sträckan. Jag kan inte se någon skillnad på jorden på något ställe. Gödsling och vattning ska, enligt uppgift, inte skett alls sedan plantering. Man ser att behovet av gödsling är stort. Bladen är mer gulaktiga än gröna. Jag bifogar några bilder från växtplatsen. kommer inte att uppnå kvalitetsmåttet och kommer oftast att kastas. Nu är det som det är och vad gör vi då? Jag föreslår i första hand följande. Gödsla de svaga plantorna med 5 promille-näringslösning typ Blomstra, 10 liter/tillfälle, med start i slutet av april. Gödsla sedan varannan vecka på motsvarande sätt till slutet av juli. Klipp sedan ner de svaga plantorna till 50 procent i slutet av april 2016. Därefter borde plantorna starta om och uppbyggnaden kan starta. De starkväxande plantorna toppas vid sluthöjd och sidoklippning pågår hela tiden. Om det är extra angeläget att få till häcken och slippa den långa extra utvecklingstiden föreslås att de svaga plantorna tas bort och ersätts med krukodlade Carpinus betulus Fk Carin E 100-125. De går oftast under beteckningen ungträd 100-125 cm. Tomas Lagerström Skirt träd för liten innergård Fråga: Jag jobbar med en ny sjukhusbyggnad i en skånsk stad, där det kommer att finnas två små, cirka 5 x 10 meter, kringbyggda tittgårdar, markerade på en plan som jag bifogar.Våningshöjderna på omkringliggande byggnader är angivna på planen, med norr rakt uppåt. Det är inte bjälklag under men huset ska ju grundläggas på något sätt så det kommer inte finnas mycket befintlig jord på platsen. På de små gårdarna finns önskemål om att plantera träd. Finns det något litet skirt träd som skulle klara platsen? Vad kan vi i så fall göra för att det ska ha så stor chans som möjligt att trivas? Svar: Rådgivaren: Bra, då vet jag förutsättningarna. Orsaken till den ojämna utvecklingen beror inte bara på dålig etableringsskötsel utan kan också orsakas av ojämnt plantmaterial, så tillvida att de har olika växtkraft. Så ser det oftast ut när man arbetar med avenbok. Ju mindre plantor man köper desto större risk att man får plantor med svagare tillväxt. Är de krukodlade från frö har de aldrig utvecklats i konkurrens, vilket frilandsodlade har. De svagaste 4 • Movium Direkt nr 6, 2014 Rent spontant kan det vara svårt att ge ett vettigt råd mot bakgrund av att man bör veta mer kring omfattningen av rotutrymme – detta är avgörande ifall det är möjligt med träd överhuvudtaget – oavsett tolerans bland trädarter så är en vettig livsmiljö av största betydelse för en långsiktig, hållbar plantering. Jag har dock ett förslag på en trädart som skulle kunna hantera denna relativt utmanande växtplats och som kan utvecklas till ett medelstort sirligt träd. Det är en lönn med det konstiga namnet dansk lönn (Acer × zoeschense). Lönnen är en hybrid som först uppkom i en trädgård i Köpenhamn (1880) – därav det lite märkliga svenska namnet. Föräldrarna är naverlönn (Acer campestre) och en underart till turkisk lönn (Acer cappadocicum ssp. lobelii). I odling är det främst sorten 'Annae' som förekommer. Ett träd av sorten blir 8-10 meter högt och nästan lika brett. Bladen liknar de hos naverlönnen men får en djupare flikning. Bladen är vanligen vackert mörkgröna med en glänsande ovansida. Sorten har bevisat kunna hantera varma och periodvis torra förhållanden mycket väl, vilket kanske inte är så förvånande med tanke på vilka föräldrarna är. Det är ett intressant träd för innergårdar eller platser på betongbjälklag, finns både som solitärkvalitet och som allékvalitet. Härdig i zon 1-3. Förekommer ibland som Acer × neglectum. Henrik Sjöman Amerikansk gäst ger allergiproblem Fråga: Den här växten dök upp i ett potatisland, se foto. Växten har blivit 1 meter hög på två månader och blomman är grönvit.Vad är det för växt? Svar: Detta är en malörtsambrosia, Ambrosia artemisiifolia. Arten är ännu så länge ganska sällsynt. Den påträffas till exempel i trädgårdar, kompost- och jordhögar och på ruderatmark. Plantan blir upp till en meter hög, stjälken är upprätt, ofta rikt grenig och upptill luddhårig. De övre bladen är oskaftade och de nedre är kortskaftade. Plantorna blommar sent på säsongen och hinner endast sätta frukt när höstfrosten dröjer till november, vilket framför allt förekommer i den södra delen av Sverige. Växten härstammar från Nordamerika och den spreds till en början till Europa under 1900-talet, dels med utsäde, dels med amerikanska trupper under de båda världskrigen. Den viktigaste spridningskällan i dagsläget är via fågelfrö. Malörtsambrosian har inga vackra blommor men bladverket är skirt och vackert. Vi ska emellertid ta bort plantorna så fort de upptäcks eftersom de ger upphov till stora Malörtsambrosia, Ambrosia artemisiifolia. Foto: Tomas Lagerström. allergiproblem. Enligt EFSA (European Food Safety Authority) ger malörtsambrosian upphov till hösnuva, ögonirritation och även astma. Eftersom den blommar så sent på säsongen så förlängs den besvärliga perioden med flera månader för pollenallergiker. En artikel med rubriken Hotet mot pollenallergikerna publicerades 2012 i Upsala Nya Tidning. Författare var Lars Andersson, professor, samverkanslektor i växtodlingslära, institutionen för växtproduktionslära, SLU, Åslög Dahl, fil dr, ansvarig för Pollenlaboratoriet vid Göteborgs universitet och Anna-Karin Kolstedt, fil dr vid samma institution som Lars Andersson. De pekar på vikten att alla tar sitt ansvar och stoppar malörtsambrosians framfart i Sverige. Läs mer om malörtsambrosian: http://ograsradgivaren.slu.se/ http://www.ewrs.org/IW/ambrosia.asp Artikeln i Upsala Nya Tidning: http:// www.unt.se/asikt/debatt/hotet-motpollenallergikerna-1778811.aspx Maj-Lis Pettersson Movium Direkt nr 6, 2014 • 5 Ekar i grupp Fråga: Jag arbetar i ett projekt där vi tänkt placera tre ekar, Quercus robur fk Ultuna E, i en upphöjd rondell omgiven av en mur i stål. Rondellen är 18 meter i diameter. Ena sidan av rondellen är upphöjd 1,1 meter och motsatt sida är upphöjd 0,25 meter från omgivande mark. Beställaren är rädd att ekarna kommer att växa ihop på ett fult sätt eftersom de står så nära varandra. Är det skillnad mellan olika sorts ekar i sättet de växer ihop? Vilken sorts ek skulle i så fall passa bäst i denna miljö och växa ihop ”snyggast”? Svar: Det är få arter som utvecklas så bra i täta ställningar som vanlig ek. Ser man ek i skogsbestånd, naturliga eller planterade, ser man att träd kan stå förvånansvärt nära varandra och ändå utveckla vackra stammar och bra krongrenar. Den nya allén genom Ultuna campus består av 4 rader ek, Quercus robur Fk Ultuna E. Där står ekarna 2 och 2 i 5 meter breda växtbäddar. Avståndet mellan träden är cirka 2,5 meter, vill jag minnas. De horisontella relativt glesa grenar som ekarna har sammanfogas till två-gruppens gemensamma krona. Man skall redan från början bestämma sig för det framtida utseendet på träden. Skall det så småningom endast stå en eller några fristående solitärer kan man inte tätgruppera träd i större storlekar för att 10-20 år senare friställa slutträden. Då är risken stor att de fått kraftigt deformerade kronor. Om avsikten är att friställa en solitär på sikt är det lika bra att plantera 3-5 solitärer på större avstånd i starten och senare välja ut den som skall stå kvar och kanske flytta övriga. Ett annat alternativ kan vara att istället plantera ungträd med c/c 2-3 meter över hela ytan och successivt gallra sig fram till den slutliga solitären. Denna dynamiska modell påskyndar höjdutvecklingen och utvecklar välutvecklade träd men kräver engagemang under hela förloppet. I sådana upplägg växer eken påfallande snabbt. Det förslag som du arbetar med, där tre träd kommer att växa nära varandra, kommer att 6 • Movium Direkt nr 6, 2014 innebära att det på sikt uppfattas som ett träd med en tre-stammig krona. Sätt dem inte för glest, då tappar man den effekten. Det blir riktigt snyggt. Vanlig ek är helt rätt växtslag för detta. Det du belyser i din fråga handlar också om ett synsätt, träd skall stå ett och ett. Gruppering av träd är ett mycket intressant område och här kan kreativiteten skapa spännande variation förutsatt att man tar träd som fungerar bra i sammanhanget. Ek är verkligen en sådan art. Tomas Lagerström Ekonomisk värdering av träd Fråga: Jag arbetar som markförvaltare på en kommun i Skåne.Vi hanterar just nu en konflikt med en arrendator som brutit mot avtalet med oss och fällt ett 50-tal (uppskattningsvis) träd inom arrendeområdet. Arrendet är ett jordbruksarrende och träden står/stod längs stengärden som delar av området i olika fält. Det finns bebyggelse i direkt anslutning till arrendestället, men träden står/stod som sagt inte bland bebyggelsen. Min fråga är då om din värderingsmodell för urbana träd kan tillämpas i detta fall? Och i så fall vem man skulle kunna anlita som har kompetens till att utföra värderingen? Svar: Ekonomisk värdering är alltid mycket komplicerat och det finns tyvärr ingen modell som fungerar på alla platser. Alnarpsmodellen går absolut att använda och den kommer ge dig den kostnad som det faktiskt blir att återställa platsen med samma träd av samma storlek. Tyvärr brukar många reagera på de höga kostnaderna som det ofta blir när det är ett större antal träd. I ert fall skulle det med stor sannolikhet bli flera miljoner kronor, vilket troligen kommer att bli problematiskt i försäkringsärendet. Mitt förslag är därför att utgå ifrån en mindre storlek i plantskolorna, exempelvis 8-10, 10-12 eller 1214, och räkna med hur mycket det skulle kosta att plantera dessa som ersättningsträd. På så sätt blir det en för försäkringsbolagen ”rimligare” kostnad. När det gäller personer som kan göra värderingen åt dig har jag inget tips såhär direkt, men kolla gärna på Svenska Trädföreningens hemsida: http://www.tradforeningen.org/ De har en funktion som heter Hitta företagare, där kunniga personer från hela Sverige finns representerade. Hör gärna av dig om du behöver ytterligare råd! Johan Östberg Angrepp på alar Att klibbal dör i närheten av sjöar och vattendrag är tyvärr vanligt förekommande idag. Orsaken är sannolikt Phytophthora alni, rothalsröta. Patogenen sprids mellan träd i strömmande vatten. Barkvävnad, sildel och kambium angrips, när rothalsnekrosen omsluter hela stammen dör trädet. Fråga: Frågeställaren: Runt en sjö i Småland har vi ett antal alar som angripits av någon insekt. En del träd har håliga blad mellan nerverna, medan andra i princip inte har några blad alls kvar. När vi tittade närmare på området hittade vi också några alar som var helt döda. Jag vet inte om det hör ihop eller om dessa alar dött något tidigare år. Jag bifogar bilder.Vet du vad det är? Och har det något samband med de döda alarna? Tack för ditt svar. Ska jag tolka det som att det inte är någon särskild åtgärd vi bör göra? Svar: Angripen art är Alnus glutinosa, klibbal. Skadorna på bladverket är orsakade av Agelastica alni, allövbaggen, vars larver gör så kallade fönstergnag. De äter upp pallisad- och svampvävnad på undersidan av bladet, men lämnar epidermis orörd. Hålgnag orsakas av den färdigutvecklade skalbaggen. Rådgivaren: Nej, tyvärr! Björn Vollbrecht Diagnos av buxbomssjuka Fråga: Jag arbetar på en kyrkogårdsförvaltning i Västergötland.Vi upptäckte nyligen två buxbomsplantor på en av våra gravar som vi befarar har angripits av buxbomssjukan. Jag hoppas att vi har fel då vi har klarat oss helt från buxbomssjukan här i trakterna än så länge. Jag bifogar bilder som jag hoppas kan vara till hjälp för att guida oss om det är Cylindrocladium buxicola eller inte? Klibbal angripen av Agelastica alni, allövbagge. Movium Direkt nr 6, 2014 • 7 som enligt holländska försök visat sig ha ett bra förebyggande skydd mot svampen i fråga. Enligt Kemikalieinspektionen har det inte kommit in någon ny ansökan om dispens för detta preparat. Det är svårt att säga om eventuella sporer har överlevt tvätten, har temperaturen varit 60°C eller högre bör de inte överlevt. Tvätta även resterande delar av häcksaxen med stark såpspritlösning (1 dl såpa + 0,5 dl T-Röd per liter vatten). Maj-Lis Pettersson Död buxbom med svampmycel runt rötterna Fråga: Buxbum angripen av Cylindrocladium buxicola. En fråga angående verktyg: vi hann tyvärr klippa busken med en batteridriven häcksax. Saxbladen har gått i en tvätt med alkaliskt avfettningsmedel, vågar vi använda saxen igen? Svar: Detta ser allvarligt ut.Vad jag kan se på bilderna så finns det en stor mängd döda blad och rikligt med svarta streck utmed grenarna. Detta är karaktäristiska symptom vid angrepp av Cylindrocladium buxicola. Döda blad kan även orsakas av den sekundära svampen Volutella buxi, men då bildas inte svarta streck. Det jag inte kan se av bilderna är vit svampbeläggning på bladens undersida. Antagligen är det alltför torrt i beståndet för att svampen skall sporulera. Jag vågar påstå att plantorna är starkt angripna av Cylindrocladium buxicola och bör avlägsnas fortast möjligt och brännas. Ta även bort det översta jordlagret (cirka 10 cm). Sätt inte nya buxbomplantor på denna gravvård. Tyvärr finns det inga registrerade svampmedel att använda för att skydda friska plantor på andra gravvårdar. Fram till 28/6 2013 fanns dispens att använda ett biologiskt preparat, Mikroferm, 8 • Movium Direkt nr 6, 2014 Vi har i flera år haft angrepp av Cylindrocladium buxicola på buxbomshäckar på våra kyrkogårdar, nu finns det misstänkta angrepp igen och därför grävde vi upp en bit häck för att odla fram sporer som vi sedan kan undersöka i mikroskop. Vi har inte hittat några sporer från Cylindrocladium men upptäckte istället att jorden och rötterna på plantan var fulla av svampmycel från någon svamp.Vi har aldrig sett detta förut och undrar om det kan vara denna svamp som dödar buxbomen. Vet du kanske något om vad det kan vara för svampar och hur de angriper växter, är den specifik för buxbom eller kan den angripa olika växtarter? Kan man genom en laboratorieanalys få fram vad det är för svamp? Vilket laboratorium skulle du i så fall rekommendera? Vad kan man göra åt det? Hur sprids den? Många frågor, jag skulle vara tacksam om du ville titta på bilderna jag skickar med och om du kan återkomma med något svar. Svar: Den här svampen tror jag inte behöver skickas till något laboratorium. Jag gissar att det är mycel till en hattsvamp.Vänta och se vad som kommer upp. För flera år sedan hade jag två liknande fall med döende buxbom på ytor där det växte jättetrattskivling, dels i min egen trädgård, dels på en kyrkogård i Malmö. Då kom fruktkropparna i månadsskiftet augusti-september. Jättetrattskivlingen växer i stora häxringar eller Jättetrattskivling vid buxbomshäck på kyrkogård. Foto: Anna Jeppsson, Malmö kyrkogårdsförvaltning. halvcirklar. Har du sett några fruktkroppar än? Jag har bilder på svamparna att jämföra med. Frågeställaren: Tack för det snabba svaret! Jag har inte sett några fruktkroppar än. Men kan alltså mycelet döda buxbomen? Vi har flera ställen inom det här området där buxbomen är vissen och död men med frisk buxbom emellan dessa döda partier. Vilken utveckling ska man tro att det här får och vad kan man göra? Frågeställaren – lite senare: Hej igen, nu har vi upptäckt svampar i jorden där buxbomen är död och det ser ut att kunna vara en trattskivling även om fruktkropparna är små. De växer också inom ett område på kvarteret så med lite god vilja skulle man kunna skönja formen av en häxring. Vi måste ta bort de döda buxbomspartierna och återplantera med någon annan häckväxt, vi planterar inte buxbom längre på våra kyrkogårdar på grund av Cylindrocladium buxicola. Hur bör man göra för att minimera risken att en ny häck också blir angripen av mycelet? Hur mycket bör man gräva ur jorden och finns det något man kan göra för att förebygga nya angrepp? Här kommer en sammanfattning av ett uppföljande telefonsamtal med frågeställaren. Möjliga åtgärder diskuterades utifrån de uppgifter vi båda hade hämtat på nätet och i faktablad om växtskydd om häxringar, jättetrattskivling, Leucopaxillus giganteus, samt de erfarenheter som jag har haft med jättetrattskivling på buxbom i min egen trädgård. Jag har inte kunnat hitta någon uppgift om att jättetrattskivling dödar buxbom eller andra växter förutom gräs i gräsytor, däremot att den ofta växer även i häckar längs vägar och i glesa planteringar. Flera svamparter kan bilda häxringar men de två som oftast lyfts fram är jättetrattskivling och nejlikbroskskivling.Vissa arter uppges kunna utsöndra gifter, till exempel blåsyra, utan att det preciserats vilka arter det gäller. Angreppen i min trädgård drabbade några buxbomsklot.Vid grävning runt om plantorna i rabatten var jorden snustorr och genomvävd av vitt mycel. Min slutsats är att svampen konkurrerar om vatten och att mycelet råkar vara som tätast i samma markskikt som buxbomen har huvuddelen av sina rötter. Det började med att ett klot torkade in från ena sidan och bladen blev vitaktiga. Det var en process på två till tre år tills sammanlagt fyra klot var döda. Inte förrän på hösten i slutet av augusti och början av september kom de stora fruktkropparna fram på flera håll i rabatterna, inte bara runt buxbomen. Först när jag hade fått klart för mig Rådgivaren: Jag skickar foton från min egen trädgård som jämförelse. Dessutom foton från Malmö kyrkogårdsförvaltning. Mycel av jättetrattskivling i omedelbar närhet av rötterna på buxbomsplanta. Foto: Ingrid Åkesson. Movium Direkt nr 6, 2014 • 9 Jättetrattskivling. Foto: Ingrid Åkesson. att svampen var jättetrattskivling, som jag visste växer i stora häxringar, kunde jag skönja en stor, halvcirkelformad häxring, bland buskar och marktäckande perenner. Endast buxbom har dödats under svampens framfart. Andra växter i närheten har visat torksymptom men det går inte att avgöra om torkan är enda orsak eller om svampen har varit involverad. På den aktuella kyrkogården i Malmö dog buxbomshäckar i partier som var skarpt avgränsade från friska plantor. Fram på höstkanten kom det fram fruktkroppar som kunde förklara orsaken. Ringarna växer med 15-50 cm årligen. Mycelet kan finnas på 1 ½ meters djup och en bra bit både innanför och utanför ringen. Vilka åtgärder kan då vara realistiska? Kan man bli av med smittan? Litteraturuppgifter om möjliga åtgärder rör som regel häxringar i gräsytor. De flesta åtgärder baseras på praktiska tester, vilka dock kan vara svåra att utvärdera, eftersom ringarna kan försvinna av sig själv. Det kan exempelvis ske om två ringar stöter på varandra eller om det finns hinder i vägen som hårdgjorda ytor eller annan ogynnsam omgivning. I ett faktablad av A. Tronsmo som riktar sig till golfbanor, behandlas mekaniska metoder såsom: - Riklig vattning. Spruta in vatten i växtlagret (till exempel i hål med grep) med 30 cm:s mellanrum inklusive 50 cm innanför och utanför ringen, 2-3 ggr i veckan under 4-6 veckor. - Ta bort infekterad växtmassa, lägg i ny jord och så om gräset. 10 • Movium Direkt nr 6, 2014 - Utnyttja svamparnas problem med att möta sig själv. Tillväxten kan hämmas genom att en torva skärs ut, vänds 180 grader och läggs tillbaka på sin plats. Detta kan också utnyttjas genom att man bearbetar jorden och sår nytt. Då hamnar jordklumparna åt alla möjliga håll och svampen störs. I Faktablad om växtskydd 21T från SLU av Maj-Lis Pettersson (2009) finns uppgifter om olika medel. Idag är det endast Binab TF WP som är godkänt av Kemikalieinspektionen. Det är ett biologiskt preparat som består av två Trichodermaarter. Medlet ska vattnas ut och det förutsätter att man gör en mängd hål i marken för att preparatet ska tränga ner. Man använder förslagsvis en grep som trampas ner med 10-15 cm mellan sticken och minst 30 cm på båda sidor om ringen. Å andra sidan finns också uppgifter om att man i vissa fall har fått bra resultat genom att vattna rikligt i hålen, varje dag i en månads tid. På den kyrkogård som frågan gäller tror jag att det bästa är att gräva upp och forsla bort alla plantor med symptom, tillsammans med omgivande jordkokor med mycket mycel. Det är svårt att avgöra hur mycket som behöver tas bort, kanske räcker det att luckra, jordförbättra och vattna upp jorden innan man planterar nytt. Tar man bort för lite runtomkring finns risk att kvarvarande orört och aktivt mycel i framkanten av häxringen fortsätter att växa. Det kan vara svårt att avgöra var gränsen går. Buxbomsklot angripna av jättetrattskivling. Foto: Ingrid Åkesson. I min trädgård valde jag att gräva jag upp buxbomen, ta bort all jord med kraftigt mycel cirka 50 cm från plantorna, dubbelgräva och luckra, jordförbättra och plantera nytt med perenner. Jättetrattskivlingarna har inte synts alls i år, tre år sedan rabatten lades om. Förra året fanns ett fåtal fruktkroppar i en idegranshäck, utanför det nyplanterade och nära en gång- och cykelväg, på väg att växa ur trädgården. Det bör tilläggas att vitt mycel i jorden kan tillhöra även andra svampar. I år hittade jag kraftigt mycel i jorden i närheten och tänkte att svamparna var på väg igen men det visade sig vara karbolchampinjon respektive glitterbläcksvamp. Källor Arne Tronsmo. 2012. Häxringar. Ett faktablad om häxringar i integrerat växtskydd för golfbanor. http://sterf.golf.se/dynamaster/file_archive/1 20202/8e756f47aece65ae4d1129d55dad973d/ h%e4xringar%20120202.pdf Maj-Lis Pettersson. 2009. Häxringar. Faktablad om växtskydd 21 T. (Kan beställas från SLU. På nätet finner man en tidigare version.) Leucopaxillus giganteus. Wikipedia, engelska. http://en.wikipedia.org/wiki/Leucopaxillus_ giganteus Ingrid Åkesson Svamp på rödek Fråga: Vid en besiktning stötte jag på en svamp vid stambasen till en rödek av stor kvalitet (30-35). Kan du säga om det finns anledning att reklamera trädet eller är svampen ofarlig? Trädet har vattensäck. Tryffelsvamp funnen vid stambas till rödek. Svar från rådgivare 2: Det finns ingen anledning till att reklamera, svampen är inte bara ofarlig, den lever dessutom i symbios med bland annat rödek och bildar mycorrhiza. Jag delar Ingrid Åkessons analys fullt ut, att det rör sig om en tryffel. Helt säkert tillhör den släktet Scleroderma, jag är något osäker på arten, kan vara rottryffel, Scleroderma citrinum, eller brunknottrig rottryffel, Scleroderma verrucosum. Jag bestämmer mig för den förstnämnda, alltså rottryffel. Björn Vollbrecht Rosor med höstproblem Fråga: Svar från rådgivare 1: Jag vågar mig inte på att säga vad detta är. Den påminner om någon rottryffel eller röksvamp men det finns flera arter i svampfloran och den som ska leva på murken ved stämmer inte med bilden. Storsvampar är inte min starka sida. Jag skickar därför vidare till Björn Vollbrecht. Ingrid Åkesson De rosor vi hade problem med rosmjöldagg på i somras repade sig relativt okej efter besprutning med Kumulus. Nu ser de dock tråkiga ut igen. Beror detta på hösten eller är det svartfläcksjuka? Vilken åtgärd är i så fall lämplig? Kunden har gjort väldigt klart för oss att de önskar behålla rosorna, och vill att vi utför alla åtgärder som krävs för att få dem att må bra och bli vackra under kommande år. Movium Direkt nr 6, 2014 • 11 Svar från rådgivare 1: Det här är således en fortsättning på problemet med 'New Dawn'-rosorna som vi diskuterade i somras och som publicerades i Movium Direkt nr 5/2014. De nya fläckarna på rosbladen är inte svartfläcksjuka. Svartfläcksjukans fläckar har ”stråliga” kanter och bladen gulnar rätt snabbt vid angrepp. Purpurfläcksjuka är ett annat symptom som kan ha flera olika orsaker. Det kan ha svampangrepp som orsak men också vara en icke parasitär sjukdom som orsakas av dåliga växtförhållanden, till exempel näringsobalans eller dålig dränering. Bladsymptomen är dramatiska och jag gissade först att det är ett svampangrepp men om det är en svamp, till exempel Sphaceloma rosarum, som är en av kandidaterna, borde fläckarna så här års ha ett ljusare dött parti i mitten. Mina rosor i trädgården har en sådan purpurfläcksjuka men symptomen är inte lika dramatiska. Svampsjukdom på ros – med för Sverige ny symptombild? 12 • Movium Direkt nr 6, 2014 Purpurfläcksjuka som orsakas av svamp anses inte heller lika allvarlig som svartfläcksjuka enligt litteraturuppgifter. Vad kan man göra åt problemet? Precis som vi sagt tidigare är det förebyggande åtgärderna viktigast. I somras konstaterades att jorden inte var den bästa och att rosorna led av näringsbrist. Du tillförde naturgödsel men om det var enda åtgärden var det kanske inte tillräckligt. Plantorna på fotona ser fortfarande gulaktiga ut. Jag kan inte säga exakt hur du ska förbättra jorden men om det hade varit mina rosor, skulle jag ha grävt (djupt) i framkanten av rabatten och runt plantorna för att undersöka hur jorden ser ut, om den är tillräckligt djup och väldränerad och om matjorden verkar vara en ”bra” rosjord. Vid behov skulle jag förbättra jorden eller byta ut den i gropen, så att rötterna kan söka sig dit under nästa år. Ifall en svamp är orsaken brukar man hänvisa till samma åtgärder som mot svartfläcksjuka. Höststädning och vinterförberedelser är grunden. I samband med bladfallet ska alla blad tas bort och skotten klippas in, så att det inte finns några spår varken av mjöldagg eller purpurfläcksjuka. En mindre lövsug underlättar arbetet med att samla ihop bladen. Gräv om jorden för att vända ner kvarvarande ytlig smitta. Jordförbättra med kompost och/eller komposterad eller brunnen kogödsel. Kupa plantorna. I samband med bekämpning av svartfläcksjuka och andra svampar bör det biologiska preparatet Binab TF WP nämnas. Det består av två Trichoderma-arter och används vid biologisk bekämpning av en rad svampsjukdomar. Det lovordas av en del användare, speciellt i samband med ekologisk skötsel av rosor, medan andra tycker att effekten är dålig mot svartfläcksjuka. Jag har inte sett någon vetenskaplig dokumentation av effektiviteten. Det är i stället olika praktiska tester och uppfattningar om effektiviteten som cirkulerar. Som exempel kan nämnas att Riksförbundet Svensk Trädgård gjorde en så kallad trädgårdsspaning 2010 med hjälp av 22 fritidsodlare och medlemmar. Man testade att spruta med Binab från knoppsprickning och varannan vecka därefter enligt firmans rekommendation och jämförde med obehandlade rosor. Effekten var i de flesta fall dålig. I motsats till detta står en artikel av Eva Stade om skötsel av rosor på Svenska Rosensällskapets hemsida. Hon meddelar att hon har fått effekt både mot svartfläcksjuka och någon form av purpurfläcksjuka. Användning av Binab under säsong fungerar dock inte i kombination med svavelpreparat, Kumulus. Jag gissar att du kommer att fortsätta använda Kumulus. Börja då redan vid knoppsprickningen. Förutom effekt mot mjöldagg kan Kumulus ha viss sidoeffekt mot andra svampar men, som sagt, då kan du inte använda Binab. I övrigt hänvisar jag till det jag har skrivit tidigare. Det här är mitt svar men eftersom det är frågetecken om den egentliga orsaken till dina purpurfläckar, skickar jag detta även till Maj-Lis Pettersson, så får vi höra vad hon säger. Ingrid Åkesson fläcksvampar heller, så är det inte realistiskt att ha dessa rosor kvar. Plantornas dåliga näringsstatus (bleka plantor) kan naturligtvis påverka deras motståndskraft mot svampsjukdomar. Om blekheten beror på brist av något enskilt näringsämne eller obalans mellan olika näringsämnen kan vara komplicerat att utröna. Det finns friskare rosor i handeln, men först skall jorden bytas ut. Maj-Lis Pettersson Jämnhetskrav på markyta Fråga: Jag letar efter jämnhetstolerenser för grässådd och grästurf. Jag hittar inget i AMA. Någon sa att det står i någon gammal AMA – jag har kikat i -98 men inte funnit något. Eller också tittar jag på fel ställe. En följdfråga är om andra toleranser gäller för en buskplantering? Det enda jag hittar är krav på största storlek för jordklumpar. Hoppas du kan hjälpa mig! Svar: Svar från rådgivare 2: Jag har läst Ingrids kommentarer och tittat på medsända bilder. Jag håller med Ingrid om att detta inte är angrepp av varken svartfläcksjuka eller purpurfläcksjuka. Jag har inte sett ett dylikt symptom tidigare.Vid sökning i litteratur, främst Compendium of Rose Diseases av R. Kenneth Horst, finner jag en symptombeskrivning som stämmer mycket väl. Det handlar då om svampen Colletotrichum capsici och sjukdomsbeskrivningen lyder som följer: ”C. capsici causes circular, oxblood red spots. Initially small, the spots gradually enlarge and turn chestnut brown. Leaves finally dry out and fall”. Angreppet förfular plantorna och ser mycket aggressivt ut. Symptombeskriviningen kommer från amerikanska studier och ger oss en ledtråd om att det skulle kunna vara den sjukdomen. I så fall är det en ny sjukdom för Sverige men för att avgöra detta krävs diagnos och bestämning av svampen på specialistlaboratorium. 'New Dawn' är en sort som inte så sällan angrips av mjöldagg och svartfläcksjuka. Eftersom det inte finns några effektiva åtgärder mot dessa sjukdomar, och definitivt inget mot andra blad- AMA Anläggning har inga generella krav förutom det som anges under DCL att ”Jord ska påföras så att färdig markyta lutar jämnt mellan angivna nivåer”. Det är meningen att projektören ska specificera kraven på jämnhets- och nivåtolerans anpassat till de aktuella ytorna. RA Anläggning 13 anger under DCL.25 som exempel på jämnhetstolerans 50 mm för planteringsyta och 30 mm för gräsyta vid mätning med 3 m rätskiva. Dessa siffror kan dock inte ses som krav om det inte är angivet i handlingarna. AMA:s tänkande när det gäller objektsanpassning är ännu tydligare när det gäller hur många klippningar av gräs som ska ingå i E:s åtagande. Fram till och med AMA Anläggning 07 fanns ett generellt krav under DD att minst två klippningar skulle göras före slutbesiktningen. Detta krav togs bort i AMA Anläggning 10 och tanken var att projektören skulle ange hur många klippningar som ska ingå, beroende på vad det är för gräsyta. Två klippningar är ju knappast relevant för till exempel sprutsådda vägslänter – för en golfgreen vill man kanske ha fler än två klippningar. Många projektörer har missat detta och där inget antal klippningar är angivet, kan man som Movium Direkt nr 6, 2014 • 13 besiktningsman få nöja sig med att gräsytan såddes dagen före besiktningen. Detta är knappast något problem i de fall att E har skötseln under garantitiden, men där B tar över skötseln, hamnar man i ett läge där det kan vara svårt att bedöma orsaken till en eventuellt dålig etablering – dålig jord, dålig sådd (som E ansvarar för) eller dålig skötsel med vattning m.m. (som B ansvarar för). Ove Samuelsson Ritningar och CAD Fråga: Här på vårt teknikkonsultföretag har vi lite olika sätt att jobba med lagerbenämningar. Jag tänkte börja köra efter SB11 som ju är det system som många efterfrågar att man ska följa, särskilt om man ska tillämpa BIM. Tidigare så har vi ofta använt markbegränsningslinjen som grund i 2D-CAD och sedan anslutit andra ytor utan att överlappa linjer (så jobbade vi på Alnarp också). Ska man arbeta efter SB11 så verkar man inte använda den generella termen markbegränsningslinje utan har mer detaljerade benämningar, till exempel beläggning av smågatsten. Syftet med detta måste ju vara att få en hel sammanlänkad yta som kopplas till en viss information, dvs. lagret. Men då måste man börja cadda överlappande. Annars ser jag ingen vits med att jobba efter SB11. När man inte caddar överlappande så har ju bara ritningen en funktion som en helhet. Varje informationsdel, till exempel alla planteringsytor, kan ju inte stå för sig själv vilket de måste kunna göra om man ska kunna tillämpa BIM. Hur ser du på detta? Svar: Det här är en synnerligen relevant fråga.Vi håller själva på och funderar på hur vi ska förhålla oss till såväl lagernamn som BIM i undervisningen och har inget färdigt svar. Jag har själv sökt och fått lite interna pengar för att just undersöka den här frågan för att kunna uppdatera undervisningen. Så det kan vara bra att återkomma till mig någon gång efter jul. Nu så här direkt så rekommenderar jag att du kontaktar Klas Eckerberg, landskapsarkitekt, som 14 • Movium Direkt nr 6, 2014 har arbetat med att uppdatera SB 11. Du når honom på e-post: ke@eckerberg.se Lycka till! Vi hörs kanske längre fram ... Anders Westin Vacuumsugning av jord Fråga: Jag undrar om du vet vad det kostar att dammsuga bort befintlig jord kring ett träd i gatumiljö? Jag undrar även om du vet vad skelettjord kostar per kvadratmeter? Det handlar om 20 träd på en parkeringsplats. Jag har förstått att det kan finnas vissa komplikationer med skelettjord med äldre träd, att det kan bli problem med stabiliteten om kronan börjar växa men att rotsystemet inte hinner med. Brukar man göra ett ”rotprov” så att man vet om det finns rätt mängd rötter? Träden som finns är väl inga praktexemplar, de står i hårdgjord miljö och via en okulär besiktning ser det inte ut som om det finns en VA-ledning i närheten som de tar vatten ur.Vissa stamskador finns också. Det har föresvävat mig att det kanske är bättre att köpa nya, stora träd och ge dem en bra livsmiljö. Då slipper man ju kostnaden för vacuumsugen. Svar: Det är oerhört svårt att sätta ett kvadratmeterpris på vakuumschaktning eftersom schaktkapaciteten kan variera väldigt mycket beroende på markens förutsättningar och rötternas utbredning. Består jorden av grus/sand-dominerad jord går det relativt lätt att schakta, består marken i stället av lera och är torr och kompakt tar det betydligt längre tid. För att ge dig en någorlunda idé om prisbild är det bättre att ge ett dagspris på vad utrustning och maskiner kostar för att utföra en vakuumschakt. Normalt brukar maskinbesättningen vara enligt följande: 1 styck vanlig grävare 5000-6000 kr/ dag, 1 stor kompressor cirka 5000 kr/dag, 1-2 personer 3000-4000 kr/dag, 1 styck vakuumbil 16000-18000 kr/dag, transporter cirka 5000 kr. En komplett skelettjord med luftigt bärlager ligger på mellan 600-1000 kr per kvadratmeter. Örjan Stål Projektering av skelettjord Fråga: Jag jobbar på ett teknikkonsultföretag och dyker då på projektering av skelettjordar – det blir lite olika lösningar olika gånger. AnläggningsAMA har två olika metoder.Vilken är bäst? Läste nyligen att man inte skulle ha mull alls i skelettjorden för att få ner mer syre till rötterna. Jag undrar vad som är den optimala lösningen – vilka är de senaste rönen? Är det till exempel OK att ha en 2 meter bred skelettjord som sträcker sig längs gatan längs en allé? Det finns olika krav på volymer också – 12-20 kvadratmeter? Det beror naturligtvis på trädslag. Önskar få mer på fötterna när jag ska projektera! Svar: Om man ska tolka de senaste internationella rönen samt svenska erfarenheter så är den färdigblandade skelettjorden mindre använd och att det är Stockholmsmodellen eller Cornell Structual Soil som gäller. Att ha en jord med visst organiskt material längre ner i skelettjorden behöver inte vara ett problem så länge syretillförseln kan tillgodoses. God syretillgång i jorden ges genom stor porvolym och där överskottsvatten kan dräneras bort i tillräcklig omfattning. Det bör också tilläggas att man bör undvika låghumifierade organiska material i jorden för att undvika risk för anaerob nedbrytning vid kontakt med vatten. Örjan Stål Trädplantering utan mineraljord Fråga: I ett projekt i Skåne ska åkermark omvandlas till betes-/naturmark på ett möjligt fornlämningsområde.Vi skulle vilja plantera träd här utan att behöva schakta djupare än matjordslagret, som redan är omrört av tidigare odling, med tanke på eventuella fornlämningar. Hur gör man på bästa sätt? Behöver man alltid en mineraljord för trädgropen? Kan man sätta mindre trädkvaliteter för att få det att fungera utan mineraljordslagret? Vi tänker oss höja ytan något med ytterligare matjord. Svar: Nej, man behöver inte alltid ha ett mineraljordslager. Det viktigaste är att växtbädden är homogen, dvs. att den inte avviker för mycket i sin textur (kornfördelning). När det gäller åkerjordar i Skåne har de ofta ett relativit djupt lager med humusberikad jord. Därför räcker det oftast att man gräver i de översta 40-50 cm, ställer rotklumpen direkt på den framtagna terrassen och sedan återfyller med antingen samma jord eller en tillförd jord med likvärdig textur som omgivande mark. Om rotklumpen har en sådan tjocklek att den inte kan grävas ned till det maxdjup som tillåts kan man med fördel bygga upp en kulle runt växtbädden eller använda en trädstorlek som medger en mindre klumpstorlek. Örjan Stål Blir lera och sand cement? Fråga: Jag fick en halvknepig fråga från en av våra konsulter för markarbeten i en jättestor park (8-9 hektar) som vi ska bygga under nästa år. Det vi har pratat om internt är att vi ska försöka göra så lite som möjligt med jorden eftersom parken är så stor att det blir ekonomiskt ohållbart att göra en massa arbeten och byta jord. Parken ligger idag på väldigt lerig mark (gammal sjöbotten). Nu skickade min konsult följande frågeställning: ”Angående jord som ska återanvändas till gräsytor: I normala fall skulle man nog valt växtbädd typ 3 (bearbetad befintlig jord), men eftersom vi kommer höja marken på de flesta ställen, så behöver vi bana av jorden som vi har talat om, och då räknar jag med att det blir växtbädd typ 2 ändå (påförd växtjord). Jag räknar med 20 cm avbaning, som sedan får sållas/bearbetas på valfritt sätt, så att inga jord- eller rotklumpar större än diam. 35 mm får förekomma. Den jorden sa vi förut att den skulle jordförbättras enligt anvisningar. Hur ska vi jordförbättra? Jag har tidigare föreslagit att 2-3 cm sand blandas i översta jordlagret, och att det ska gödslas med Multicote åtta månaders eller likvärdig.Vad tror ni om det? Ska entreprenören utföra någon jordanalys, eller blir det överdrivet?” Movium Direkt nr 6, 2014 • 15 Vad anser du? Sand känns helt fel, blir inte lera och sand cement? Ska man välja att göra ingenting eller någonting? Svar: Jo, det stämmer att sand och lera ofta blir betongliknande efter några år. Tillförsel av organiskt material hindrar detta – men det bryts ner. Det är ingen bra lösning till gräsytor då organiskt material gör dem känsliga för slitage. För att veta hur man ska göra bör man veta hur gräsytorna ska användas. Jag tar ytterligheterna nedan: En gräsyta som inte används annat än när jorden är torr kan fungera på lerjord. Är det gräsytor som används oberoende av väder och rätt mycket kan ett ytlager (Typ 2 med B-jord som växtjord med låg mullhalt) av sand på cirka 10 cm ge den slityta som behövs. Med tiden trampas sanden in i leran och gräsytan behöver göras om helt. Vill du ha en riktigt bra och tålig gräsyta får du göra Typ 1 med B-jord, den behöver vattnas när det är torrt annars blir den brun. Den totala uppbyggnaden bör vara minst 300 mm. Inga enkla svar – men det är användning och pengar som styr ditt val. Kom ihåg att lerjord som sållas kan bli förstörd strukturmässigt! Det måste göras med försiktighet så att aggregaten inte slås sönder alltför mycket. Eva-Lou Gustafsson Jordförbättring i skogsglänta Fråga: Vi håller på att projektera små platser för utelek i en befintlig skog i Stockholm. Området består av kuperad blandskog som sluttar brant mot norr. Underliggande berg är ytligt och stora delar av området består av berg i dagen. Bergtyp 2 dominerar. I ett område finns idag en stor grupp befintliga aspar som vi tar ner för att skapa en glänta med kullar och kryptunnlar där barnen kan springa omkring. På denna yta vill vi även så gräs. Tanken är att föreskriva växtbädd typ 3. Jag skulle vilja ha lite råd på vägen när jag föreskriver lämplig jordförbättring. Som träden visar är just detta område lite fuktigare.Vad jag är rädd 16 • Movium Direkt nr 6, 2014 Skogsglänta som ska beredas för utelek. för är att föreskriva en jordförbättring som gör att man får mycket ”osnygga” sättningar i gräsmattan efter en tid. Gräset blir troligtvis något liknande Weibulls ”Solbacke” som är skötselextensivt och passar till naturmarken. Lite tips mottages tacksamt! Svar: Det är lite svårt när jag inte vet hur jorden ser ut på platsen. Det borde finnas någon typ av organiskt lager, speciellt om det är en fuktig plats (på den bild du skickat ser det ut som det kanske inte är så fuktigt) – men det kanske försvinner med träden. Om du ska slippa sättningar bör det huvudsakligen vara mineraljord. Det finns två olika alternativ: Om det är organiskt material behöver det tas bort och ersättas med mineraljord med låg mullhalt (cirka 3 procent). Om det är mineraljord kan man jordförbättra i ytan med lite organiskt material (blanda in lite barkmull eller liknande i de övre centimetrarna). Asp skjuter rotskott – så se till att aspen verkligen är borta med rötter och allt. Eva-Lou Gustafsson Utformning av naturliga lekmiljöer Fråga: Jag brinner för att det ska finnas hållbara, inspirerande, fartfyllda och estetiska platser för barn. För ett antal år sedan hände något med utemiljöerna för barn, allt skulle vara ”EU-märkt”. Endast prefabricerad lekutrustning fick placeras på kommunens ansvarsområden. Det har nu kommit en möjlighet att få utforma en mer naturlik lekmiljö på en förskolegård, men säkerhetsfrågan kommer då på tapeten.Vad är möjligt att använda? Det behövs något skrivet dokument, skriftlig dokumentation etc. som den ansvariga utvecklingsledaren kan använda i samarbetet inom kommunen, i kontakten med samhällsbyggnadsförvaltningen. Har du möjlighet att hjälpa mig? Allt handlar inte om säkerhet, det är ännu farligare att inte bejaka barnens rätt till attraktiva, fantasieggande och utvecklande lekmiljöer. Men glöm inte bort att ”EU-märkningen” bygger på kloka tankar, till exempel om lämpliga mått på springor, vinklar och höjder. Petter Åkerblom Ansvarsfrågor på lekplatser Fråga: Svar: Dina funderingar är intressanta och viktiga. Det är bra med trygg och säker lekutrustning. Men det är ännu bättre med barn som leker av hjärtans lust. De rekommendationer du pratar om gäller själva lekutrustningen och det underlag de står på, till exempel krav på viss tjocklek av sandlager under gungor och klätterställningar. Men detta hindrar inte att man skapar miljöer för lek på annat sätt, och naturmaterial som stockar, stubbar, lövhögar och stenar får mycket väl användas. Det viktiga är att man motiverar varför man satsar på detta slags material. Skriv ned detta och sprid bland personal och föräldrar. Det är också viktigt att man gör regelbunden tillsyn av lekmiljön. Barnen själva är kanonbra hjälpmedel i detta arbete. Ge dem i uppgift att rapportera så fort de själva upptäcker något som är trasigt, murket, vasst och inte som det brukar vara. Ta en sväng med ungarna då och då och kolla upp sådant som barnen upptäcker bättre än vi (då de har en helt annan ögonhöjd än vi). Det handlar inte bara om att man har ansvar, utan också om hur man tar ansvar. Skitiga, lyckliga ungar ingår också i den vuxnes ansvarstagande för att skapa kreativa, kompetenta människor. Om ni har dokumenterat visioner och mål med den miljö ni skapat, och dokumenterat hur ni följer upp och vidtar åtgärder, då visar ni ju hur ni gör för att ta ansvar. Om olyckan är framme kan ni ju visa vilka rutiner ni har, och det väger mycket tungt i eventuella juridiska efterspel. För att få flera råd kontakta till exempel Naturskolan i Lund, som arbetat länge och framgångsrikt med att förankra ett liknande synsätt bland föräldrar, skolledare och pedagoger, naturskolan@ lund.se I den kommun i Norrland där jag arbetar finns många lekplatser, varav några i halvprivata/privata lägen omgärdade av hus. Dessa lekplatser vill vi göra oss av med men det är svårt eftersom försäljning kräver ändring av detaljplan, vilket kostar mycket pengar. Vi har tidigare provat att skriva avtal med samfälligheter för drift av lekplatserna, men samfälligheterna har inte motsvarat våra krav för drift och lekplatssäkerhet. Dessutom har vi hört att det är markägaren som är ansvarig om någonting händer, oavsett avtal. Stämmer det att markägaren alltid är ansvarig även om det finns ett avtal som beskriver att kommunen upplåter marken till en samfällighet och att den ansvarar för drift och lekplatssäkerhet? Finns det någon lag eller bestämmelse som gör att tveksamheten kring detta kan skingras? Eller går det att skriva bort sitt ansvar? Hur ska ett sådant avtal i så fall se ut? Vi är i dagarna i slutskedet för att färdigställa en lekplatspolicy och skulle behöva reda ut detta en gång för alla. Svar: Frågan om ansvar och avtal vid en överlåtelse till en ny huvudman är en juridisk fråga som jag inte har kompetens att reda ut för er, varför jag rekommenderar er att kontakta jurist i frågan. Ur ett säkerhetsperspektiv kan jag tycka att frågan om hur ni överför kommunens kompetens avseende årlig säkerhetsbesiktning, funktionskontroll, tillsyn, drift och underhåll inklusive korrigerande underhåll m.m. (se SS-EN 1176-7:2008, Vägledning för installation, besiktning, underhåll och drift) till den nya huvudmannen viktig och något ni bör ta ställning till. Jan-Olof Gullberg Movium Direkt nr 6, 2014 • 17 Volontärers insats skapar mervärde i engelsk kulturträdgård Text och foto: Göran Nilsson, Movium Vi är en grupp på 25 personer som får uppleva något utöver det vanliga vid ett besök i Hidcote Manor Garden en fredag i början av oktober. Anläggningen är egentligen stängd för besökare under torsdagar och fredagar från oktober och ett par månader framåt för underhållsarbeten, bland annat ska de totalt dryga sju kilometrarna häckar klippas. Gruppen på studietur i England, arrangerad av SSPPG – Swedish Society of Public Parks and Gardens, får via goda kontakter med anläggningens chef ändå möjlighet att komma in, vi får ha trädgården – och fotovinklar – helt för oss själva och med kunnig guide uppleva all växtprakt i de olika rummen. Under högsäsong kan det nog annars kännas trångt i de ofta smala gångarna och passagerna – Hidcote Manor Garden är bara på drygt fyra hektar men lockar årligen 160 000 besökare, den är känd i breda kretsar och har ett rykte om att kanske vara Englands mest betydelsefulla arts and crafts-trädgård. Hidcote är en farm med gamla anor, belägen ett tjugotal mil öster om London i grevskapet Gloucestershire nära gränsen till Wales. Den Ett av de mest spektakulära inslagen i Hidcote Manor Garden – strax intill mangårdsbyggnaden står denna magnifika libanonceder (Cedrus libani). Den fanns på plats redan då gården hamnade i familjen Winthrop/Johnstons ägo 1907. 18 • Movium Direkt nr 6, 2014 Entrébyggnaden till Hidcote som besökare passerar för att ledas vidare ut till de olika trädgårdsrummen. nuvarande trädgårdsanläggningens historia kan dateras tillbaka till 1907. Då köpte en välbärgad amerikansk dam, Mrs Gertrude Winthrop, lantbruksegendomen på 140 hektar, uppe på Cotswolds Hills, för 7 200 pund. Hon flyttade in och påbörjade renovering av mangårdsbyggnaderna, som var i dåligt skick, tillsammans med sin 35-årige son – Lawrence Johnston, född och uppvuxen i Paris. Lawrence Johnston hade flyttat till England 1893 för att studera på Trinity College i Cambridge. Han blev engelsk medborgare 1900 och gjorde därefter en militär karriär, som nådde majors grad, med insatser både i andra boerkriget i Sydafrika och i första världskriget. Det sägs att det var under tiden i Sydafrika som han utvecklade ett stort intresse för landets flora. Tillbakadragen växtsamlare Lawrence Johnston var en blyg och tillbakadragen person och ungkarl, och förblev så hela sitt liv. Han var inte så intresserad av lantbruk utan ville hellre ägna sig åt trädgårdsupplevelser, måleri och tennisspel tillsammans med få men goda vänner. Runt 1910 påbörjade han utvidgningen och utvecklingen av den lilla trädgård som tillhörde bostadshuset på Hidcote och 1913 hade han arbetat fram en skiss på hur han tänkt sig trädgårdens huvuddrag och som man fortfarande kan identifiera idag. 1919 inköpte modern en del av en granngård och trädgården kunde utökas med en naturinspirerad del som kallas the Wilderness. Detta trots att det berättas att Mrs Gertrude Winthrop klagade på sonen för att hans trädgårdsin- tresse kostade alldeles för mycket pengar. Från 1920-talet och framåt hade anläggningen blivit så omfattande att den sysselsatte 12 heltidsanställda trädgårdsmästare. Fram till början av 1930-talet fick trädgården kontinuerligt nya inslag. Den innehåller en stor mängd sällsynta träd, buskar och perenner. Johnston var en stor växtsamlare, han åkte långväga för att samla ovanliga växter, bland annat till Sydafrika, Sydamerika och västra Kina. Flera växter har namngivits så att man kan härleda kopplingar till Johnston eller Hidcote. Trädgårdsrum med teman Trädgården byggs upp av separata rum omgärdade av häckar och stenmurar, rummen kopplas till varandra med ett extensivt system av gångar och utskurna portaler i häckarna. Rummen och dess blomsterrabatter har olika teman och karaktärsdrag, här finns till exempel The White Garden, Mrs Winthrop`s Garden, The Fuchsia Garden and the Winter Border. Flera av rummen har ”möblerats” med effektfulla inslag, som formklippta buxbomshäckar med djurmotiv, fontäner och dammar. Johnston influerades av arts and crafts-rörelsen, som hade ett starkt fäste i denna del av England Bild från the White Garden med portal som leder in till the Old Garden. Movium Direkt nr 6, 2014 • 19 under decennierna runt sekelskiftet 1800-1900. Rörelsen vände sig mot industrialismens likriktade produkter och värnade istället traditionell hantverkskonst med enkla former, ofta med ett romantiskt folkloristiskt skimmer. Rörelsen hade stort inflytande på arkitektur, inredning, stadsplanering och trädgårdskonst. Inpiration till andra En av de främsta företrädarna under denna tid, och en av Johnstons främsta inspirationskällor, var Gertrude Jekyll (1843-1932), en inflytelserik trädgårdsdesigner, konstnär och författare. Det finns dock inga källor som kan berätta att Johnston och Jekyll verkligen träffades. Idémässigt utgjorde Hidcote i sin tur sedan en inspirationskälla, enligt Jekylls designkoncept, till andra berömda anläggningar som etablerades under mellankrigstiden, till exempel Vita SackvilleWests och Harold Nicholsons Sissinghurst Castle Garden, som öppnade för allmänheten 1938. Vy över the Red Borders med libanoncederträdet i fonden. 20 • Movium Direkt nr 6, 2014 Mrs Gertrude Winthrop dog 1926 och Lawrence Johnston levde därefter ensam på Hidcote. Ryktet började spridas att det fanns något exceptionellt att uppleva på Hidcote och han började så smått, lite motvilligt, göra anläggningen tillgänglig för allmänheten som fick tillträde via inbjudningar till olika organisationer och föreningar, under början av 1930-talet under några dagar per år. Han började tillbringa allt mer tid på sin andra egendom som han köpt 1924 – Serra de la Madone i sydöstra Frankrike, nära Menton mellan Monaco och Italien. Även där byggde han upp en ryktbar trädgårdsanläggning. Kontakt med National Trust Lawrence Johnston skapade ett kontaktnät under 1930-40-talen som innefattade bland annat Royal Horticultural Society, det exklusiva Garden Society och Royal Botanic Gardens at Kew. Under Hidcotes glansdagar under 1930-talet besöktes platsen för första gången av en av National The Bathing Pool Garden där Lawrence Johnston brukade ta ett bad. Trusts trädgårdskonsulenter. Kontakten ledde så småningom till att Johnston 1948 överlät Hidcote till National Trust, mot bakgrund av att han övertygats om att trädgården hade ett så stort och signifikant värde att den borde bevaras för eftervärlden. Det var den första trädgårdsanläggningen som stiftelsen fick i sin ägo. Han flyttade för gott till Frankrike och gjorde endast några enstaka årliga besök på Hidcote. 1958 dog Lawrence Johnston i en ålder av 86 år. Han ligger begravd, vid sidan om sin moder, på kyrkogården i närliggande staden Mickleton. Största markägaren För National Trust blev förvärvet av Hidcote starten för en process där man blev medveten om att även andra unika trädgårdsanläggningar kunde vara hotade och riskerade att försvinna eller förvanskas vid till exempel en försäljning på öppna marknaden. Flera förvärv följde och i dagsläget förvaltar National Trust över 200 trädgårdsanläggningar. National Trust, eller egentligen National Trust for Places of Historic Interest or Natural Beauty, grundades 1895 som en charitable organisation, dvs. med syfte att arbeta med välgörenhet. Organisationen äger och förvaltar byggnader, kulturhistoriska miljöer och stora naturområden i England, Wales och Nordirland. Det är Storbritanniens största markägare med förvaltning av nära 350 slott och herrgårdar. En stor del av omsättningen utgörs av bidrag från organisationer och enskilda samt genom medlemsavgifter. National Trust har cirka 4,5 miljoner medlemmar, ett enskilt medlemskap kostar 58 pund per år, sedan finns det familjemedlemskap etc. I medlemskapet ingår bland annat fri entré till alla organisationens anläggningar och områden samt en årlig handbok med aktuell information om alla platserna. Entréavgiften till Hidcote för icke medlemmar är 12 pund så det krävs inte många besök på denna eller andra anläggningar för att tjäna in medlemsavgiften. Movium Direkt nr 6, 2014 • 21 Man räknar med att det inom National Trust finns 80 000 personer som är listade och beredda att utöva någon form av frivilligarbete på organisationens olika anläggningar. Antalet har ökat markant under de senaste 30-40 åren. Volontärskapet manifesteras också högre upp i hierarkin: inga arvoden betalas ut till någon av styrelsemedlemmarna, varken i den nationella styrelsen med säte i Swindon eller i någon av styrelserna för de 11 regionala avdelningarna som organisationen är indelad i. Mike Beeston, platschef, har arbetat 13 år på Hidcote. Under hösten övergår han till en tjänst som trädgårdsrådgivare för National Trusts anläggningar i sydvästra England. Vid SSPPG-gruppens besök på Hidcote fick vi en mycket trevlig, välinitierad guidning i trädgården av t.f. chefsträdgårdsmästaren Andrew Hunt och information om National Trust av anläggningens general manager Mike Beeston. Som svensk besökare är det framförallt en företeelse inom National Trust som man häpnar över – den gigantiska omfattningen av frivilliginsatser via volonteers. Skylt i ett av trädgårdsrummen som förkunnar att buxbomen angrips av Cylindrocladium buxicola även i England. 22 • Movium Direkt nr 6, 2014 Volontärer med cv På Hidcote finns en lista på cirka 120 volontärer. Mike Beeston påpekade skämtsamt att man brukar kalla gruppen för the silver surface – med hänvisning till gruppens dominerande hårkulör – över 90 procent av volontärerna har passerat de 60.Volontärernas årliga arbetsinsats varierar men det kan i tid handla om motsvarande mellan 10 till 15 helårsinsatser för anställda, vilka har en arbetstid på 37,5 timmar per vecka. På Hidcote finns 12 heltidsanställda trädgårdsmästare, inkluderat Andrew Hunt och 3 st. garden supervisors med arbetsledarskap för de tre områden anläggningen är indelad i. Dessutom finns personal i administration, shop, restaurang etc., totalt blir det cirka 25 heltidsanställda. Vid tillfället för vårt besök var 25 volontärer involverade i trädgårdens skötsel, i ett schema som innefattade 5 personer per dag.Volontärerna deltar i praktiskt taget alla tänkbara skötselinsatser, parallellt med de anställda, dock inte i till exempel arbeten som kräver certifiering för att hantera motorsåg.Volontärerna får fylla i en blankett där de kan ange sitt cv och vad de kan tillföra anläggningen i form av kunskap och färdigheter. Är det till exempel tillfälle för att göra en speciell fotosession att använda för marknadsföringsinsatser kan en listad volontär med fotokompetens tillkallas. National Trust har ett speciellt volontärsprogram vilket innebär att det centralt finns en volontärsbyrå som ordnar kurser för personer som arbetar regionalt och lokalt med att samordna volontärsinsatserna.Volontärerna är försäkrade via National Trust och de får klä sig i ”National The Long Walk med häckar under klippning. Promenadstråket kunde etableras genom tillköpet av mark 1919. Det löper parallellt med the Wilderness och mynnar ut i en portal från vilken det är en hänförande utsikt över ett kulligt odlingslandskap. Trust”-uniform på precis samma sätt som de anställda. De får reseersättning för att ta sig till och från arbetsplatsen, dock finns en gräns – ersättning utgår för max. 40 miles (motsvarande cirka 64 kilometer). De får, liksom medlemmarna, fritt inträde till National Trusts anläggningar samt dessutom rabatt i butiker och restauranger på dessa platser. Gemenskap med bygden Både Andrew Hunt och Mike Beeston poängterade att volontärerna inte tar över någon annans arbete: de utför arbetsuppgifter som annars aldrig skulle bli utförda. De får genomgå en introduktion och jobbar därefter integrerat tillsammans med de anställda. På en fråga om vad facket säger om volontärernas insatser blev svaret att få park- och trädgårdsarbetare är fackligt organiserade … För Hidcotes del ser man positivt på volontärsinsatserna också av den anledningen att en god relation skapas mellan trädgården och omgivande samhälle.Volontärerna bor i bygden och inbjuds till speciella tillställningar i trädgården, det kan handla om en grillfest på sommaren eller en julfest. Trädgård med miljöprofil Det finns en tydlig målsättning att arbeta miljö- och kretsloppsintriktat på National Trusts trädgårdar – vi förvånades över ett projekt som nog skulle vara svårt att introducera i Sverige: sedan 10 år tillbaka är National Trust en peat free organisation, dvs. inga jord- eller jordförbättringsprodukter innehållande torv får användas.Vi fick kanske ingen riktig klarhet i vad som användes istället men vi noterade att kokosfiber och bark var tillåtna ingredienser, samt naturligtvis kompost. På Hidcote finns en stor köksträdgård, 80 procent av grönsakerna går till anläggningens restaurang, resterande del säljs till allmänheten och ger intäkter på cirka 35 000 kr per år. Matrester från restaurangen omhändertas i en Movium Direkt nr 6, 2014 • 23 Curious Minds Live Life to the Full Out and about Explorer families Home and family Kids first families Young experience seekers T.f. chefsträdgårdsmästaren Andrew Hunt vid den svenska kompostmaskinen som tar hand om matrester från restaurangen. automatiserad Joraform kompostmaskin, den färdiga komposten därifrån blandas sedan med kompost från en anläggning som tar hand om park- och trädgårdsavfallet. Indelning av besökare Vi fick också tillfälle att diskutera marknadsföringsfrågor vid besöket på Hidcote, tillsammans med representanter från en närliggande National Trust-anläggning – Snowshill Manor & Garden. Det var intressant att notera den segmentering av besökare man använde i strategidiskussioner kring marknadsföring på denna anläggning (för egen översättning): 31 % av besökarna 30 % 23 % 11 % 4% 1% 0% Varje segment finns sedan definierat mera i detalj, Curious Minds kännetecknas till exempel av att personerna gärna vill få en upplevelse med en nostalgisk anknytning, uppskattar god service och artighet, planerar sitt besök i god tid, avsätter gott om tid för besöket med tid att också reflektera över det man ser och att man är nyfiken, dock nödvändigtvis inte intellektuell. Tillhör man gruppen Live Life to the Full har man ofta ett stressigt, noggrant planerat och inrutat liv, man är individualist, anländer tidigt till besöksmålet för att undvika köer, vill ofta ha så detaljerad information som möjligt och kräver hög kvalitet både på upplevelser och det man inhandlar i butik och restaurang. Det återstod för var och en i vår grupp att försöka härleda vilket segment man tillhör efter vårt besök på Hidcote. Oavsett vilket så kunde vi efter en upplevelserik dag återvända till vårt hemtrevliga hotell i den idylliska och mycket typiskt engelska lilla staden Mickleton, de lantliga miljöerna vi tjusas av i engelska TV-serier finns ju faktiskt i verkligheten … Lawrence Johnston`s Tool Shed med extra ”yttertak” av Wisteria. 24 • Movium Direkt nr 6, 2014 Nyheter Nya Movium Fakta Under hösten har hittills utkommit två nya Movium Fakta i tryckt form: Riskträd – Identifikation och åtgärder av Johan Östberg (nr 4/2014) och Förtätning av kyrkogårdar av Malte Sahlgren, Erik Ljungberg och Ann-Britt Sörensen (nr 7/2014). Vit skogsaster, Aster divaricatus. Mälardalen. Perennagruppen är ansluten till Plantskolesektionen inom LRF Trädgård. Källa: www.perennagruppen.com Mästarrabatt för Norrland De två mellanliggande faktabladen, nr 5 respektive nr 6, finns endast i digital version, möjliga att ladda ner från Moviums hemsida. Båda belyser riktlinjers och normers betydelse i planeringen av barns utemiljöer. Nr 5 har titeln Plats för lek i översiktlig planering och har skrivits av Stina Bodelius och Maria Kylin. Nr 6 har titeln Säkerställ barnens utemiljöer! Författare är Elin Normann Bjarsell och Maria Kylin. Årets perenn utsedd Vit skogsaster, Aster divaricatus, har utsetts till Årets perenn 2015. Motiveringen inleds med följande rader: ”Den vita skogsastern är en unik skönhet! Som ingen annan perenn med höjd, blommar den sensommar och höst t.o.m. i det svåraste läget, torr skugga. Med sina moln av små strålblommor mot mörkgröna blad, på svarta sicksackande stammar, fyller den ut den plats den får i rabatt, kruka eller woodland, i de flesta jordar i hela landet. Den är också värdefull som snittblomma!” Årets perenn utses varje år av Perennagruppen, som består av cirka femton företag som odlar perenner, från sydligaste Skåne till norra Mästarrabatten 2015 har fått namnet Norrsken & Midnattssol. Det är Mariana Mattsson som fått uppdraget att designa årets rabatt, som kommer at bli den sista som lanseras, enligt ansvarig instans LRF Trädgård/Plantskola. Mästarrabatten beskrivs med följande ord: ”Mariana Mattsson är Lapplands trädgårdsambassadör och hon har skapat en rabatt med design för odlingszon 7.Växtvalet består av exklusivare sorter av välbekanta arter, som bergenia i vitt, slingrande stormhatt, pärlmalört och fjällkåpa. Där finns den citrongula trädgårdssmörbollen 'Alabaster', stjärnklocka av sorten 'Star of Beauty' och vårälväxingen. Inspirerande, roligt och välkommet med en mästarrabatt för Norrland!” Källa: www.perenner.se Nya sorter i Grönt kulturarv® Nu lanseras fler historiska perenner under varumärket Grönt kulturarv®. Från våren 2015 utökas sortimentet med tre nya sorter. Sorterna är bergnepetan 'Linghem' från Östergötland, höstfloxen 'Morfar Albert', odlad i en koloniträdgård i Stockholm, och stor kustruta 'Rospiggen', insamlad i Uppland. Alla har en odlingshistoria som sträcker sig bakåt till 1920eller 1930-talet och troligen ännu längre. Movium Direkt nr 6, 2014 • 25 Sammanlagt finns nu nio olika sorter av Grönt kulturarv®-perenner i handeln. Under varumärket saluförs sorter som har odlats minst 75 år i svenska trädgårdar. Sorterna bär dessutom på en historia och i flera fall finns det traditioner, berättelser och lokala namn knutna till dem. De har inspirerat till de nya sortnamn som perennerna har fått. Sorterna har inventerats av Perennuppropet och valts ut att för att bevaras i den genbank som Programmet för odlad mångfald, POM, håller på att bygga upp. Lanseringen av sorterna görs tillsammans med perennplantskolorna i Perennagruppen. Sorterna finns att köpa i bland annat handelsträdgårdar från våren 2015. Varumärket Grönt kulturarv® har skapats för att göra det möjligt att lansera och salu-föra odlingsvärt växtmaterial som samlats in genom Programmet för odlad mångfald, POM, ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. POM samordnas från SLU i Alnarp, men är ett nätverk där flera olika organisationer och myndigheter ingår, till exempel friluftsmuseer, botaniska trädgårdar, FritidsOdlingens Riksorganisation, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet. Källa: Nyheter från SLU 2014-10-08 Fyra parker Siena-prisnominerade Sveriges Arkitekter har presenterat vilka objekt som är nominerade för att få Siena-priset 2014. I år är det fyra parker av olika karaktär som har chansen att stå som vinnare av det åtråvärda priset: ”Alla fyra parker har haft olika ingångar och olika uttryck. Gemensamt för dem är att de har tydliga koncept och att den övergripande idén tydligt har slagit igenom”, kommenterar juryn för Sienapriset. De nominerade är: - Brovaktarparken, Stockholm. Landskapsarkitekt: Nod Combine genom Anders Mårsén. Beställare: Stockholms Stad genom Ewa Reuterbrand. - Skellefteå Stadspark. Landskapsarkitekt: Ramböll genom Ulf Nordfjell LAR/MSA. Beställare: Skellefteå kommun genom Zandra Nordin. - Skärholmens Perennpark. Landskapsarkitekt: Piet Oudolf. Beställare: Svenska Bostäder genom Stefan Mattson. 26 • Movium Direkt nr 6, 2014 - Strömparken, Norrköping. Landskapsarkitekt: Tyréns. Beställare: Norrköpings kommun genom Marie Edling. Juryn 2014 består av Sabina Richter, Per Andersson, Kerstin Fogelberg, utsedda av Sveriges Arkitekters Akademi för landskapsarkitektur, samt Jan Lang och Erik Simonsen, Starka Betongindustrier. Sienapriset har delats ut sedan 1987 av Sveriges Arkitekter med Starka betongindustrier som sponsor.Vinnaren tillkännages vid Arkitekturgalan i Stockholm 28 november. Källa: www.arkitekt.se Trädfällning till Högsta domstolen Tre nedsågade tallar på Gotland blir nu ett fall för Högsta domstolen. En man från Ängelholm på besök hos en kompis har erkänt att han, kraftigt berusad, bestämde sig för att såga ned tre tallar på grannens tomt eftersom de skymde solen. Ångerfull gick han därefter med på att ersätta grannen med 25 000 kr. Grannen hävdade att träden också hade ett estetiskt värde och att han fått gå i terapi efter händelsen och ville ha en ersättning med 400 000 kr. I tings- och hovrätt har Ängelholmsbon krävts på 180 000 kr. Nu kräver han via sin advokat att få en korrekt bedömning hur träd egentligen ska värderas. Högsta domstolen tycker att denna fråga är så pass viktig att man bestämt sig för att upp fallet till prövning. Källa:TT 2014-10-08 Norge-satsning på NGSA Nordic Green Space Award (NGSA) har nu funnits i praktisk drift i drygt två år. 9 parker och gröna områden i Sverige, Norge och Danmark har hittills erhållit utmärkelsen efter jurybedömning, varav 3 i Sverige – Hagaparken i Solna, Trädgårdsföreningen i Göteborg och nu senast i augusti Pildammsparken i Malmö. Nästa år blir det en satsning på NGSA i Norge i samband med att 2015 proklamerats som Friluftslivets år. Organisationen Norsk Friluftsliv kommer att sponsra tre stycken ansökningar till NGSA för områden som är relaterat till friluftsliv. Källa: www.fagus.no Slutseminarium grågröna systemlösningar för hållbara städer Linköping 11 december 2014 Seminariet i Linköping är en slutredovisning i projektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer. Projektet är samfinansierat av Vinnova och projektdeltagarna. www.greenurbansystems.eu Inbjudan med program och anmälan: www.movium.slu.se Foto: Johan Östberg. I takt med att städerna växer försvinner den naturliga markytan och ersätts med olika hårda och mindre vattengenomsläppliga material. Utvecklingen leder till fler översvämningar och överbelastning av dagvattensystem och till att stadsträden dör av ojämn vattentillgång och dåligt gasutbyte. Detta projekt ska bidra till att skapa städer som står bättre rustade inför den ökande urbaniseringen och ett mer nederbördsrikt klimat. Med nya systemlösningar främjas lokalt omhändertagande av dagvatten genom flödesutjämning, rening och infiltration till stadens gröna ytor. Träd och grönska är oumbärliga inslag i den moderna stadsbilden med positiva effekter på bland annat stadsklimatet, stadens attraktionskraft och människors hälsa och välbefinnande samt en ofta dåligt utnyttjad potential att reducera dagvattenmängder. Dagvatten leds ofta direkt ut i sjöar och vattendrag, ibland med överbelastning av reningsverk som följd, istället för att naturligt filtreras ned i jordlagren. Projektdeltagare Forskarutförare: CBI Betonginstitutet, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, SLU Alnarp och VTI Statens Väg- och transport forskningsinstitut. Industrirepresentanter: Hasselfors Garden, MinBaS, NCC, Sveriges Stenindustriförbund, STARKA, Cementa, Pipelife och Benders. Konsulter: CEC Design, SWECO, Viös AB, StormTac AB, Movium – SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling och Thorbjörn Andersson – Landskapsarkitekt. Städer och kommuner: Stockholm Stad Trafikkontoret, Växjö Kommun och Malmö Stad. För mer information om projektet kontakta projektkoordinator: Björn Schouenborg, bjorn.schouenborg@cbi.se Movium Direkt nr 6, 2014 • 27 Kalender November 2014 4 Barn, Unga och Byggd miljö, nätverksträff i Alnarp/ SLU, www.slu.se 4 MKB-dagen 2014, konferens i Uppsala anordnad av Forum för MKB och miljöbedömning i samar- bete med Naturvårdsverket, www.slu.se 4 Planerarrollen i samtiden och framtiden, konferens i Malmö anordnad av Sveriges Kommuner och Landsting, www.skl.se 5 Inspirationsseminarium om Formas utlysning Hållbart samhällsbyggande i Stockholm, anordnat av bl.a. Formas och IQ Samhällsbyggnad, www.iqs.se 5-6 Utomhusmiljö 2014: Så skapas framtidens hållbara stad!, konferens i Stockholm anordnad av Informa IBC Sweden, www.utomhusmiljo.se 6 Samhällsbyggnadsdagen i Göteborg, anordnad av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, www.sp.se 10-11 En svala gör ingen sommar – Jordbruksverkets miljömål- seminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 i Stock- holm, www.jordbruksverket.se 10-11 Building Sustainability SGBC14, konferens i Stock- holm anordnad av bl.a. Sweden Green Building Council och Stockholm stad, www.miljorapporten.se 12-13 Förtätning av staden. Att utveckla stadsliv, hållbara värden och medborgarnas livskvalitet, konferens i Stockholm anordnad av Teknologisk Institut i samarbete med bl.a. SLU, FUSE och Svenska Stadskärnor, www.teknologiskinstitut.se 12-13 Träddagen 2014:Träd och juridik, konferens och work- shops arrangerade av Svenska Trädföreningen i samarbete med Falu pastorat, www.tradforeningen.org 12-13 Vattnet i den hållbara staden, konferens i Göteborg anordnad av bl.a. Göteborgs stad, www.anmalangoteborg.se 13 Klimatforum 2014, konferens i Stockholm, anordnad av Naturvårdsverket och MiljöAktuellt, www.naturvardsverket.se 13 Bytræseminar 2014: Stormfald, nye elm og gamle alléer, seminarium i Frederiksberg anordnat av Københavns universitet och Dansk Træplejeforening, http://ign.ku.dk/efteruddannelse-kurser/ 18 Hållbar stadsutveckling genom EU-initiativ och program, seminarium i Stockholm anordnat av Sveriges Kommuner och Landsting, www.skl.se 18 Grundkurs i ekosystemtjänster i Stockholm anordnad av MiljöRapporten, www.miljorapporten.se 18 Miljöanalysdag: Smartare miljöanalysmetoder, semina- rium i Ultuna anordnat av Fortlöpande miljöanalys vid SLU, www.slu.se 18 Så spennende som mulig – så trygt som nødvendig; skolen som nærmiljøpark, inspirationsdag i Oslo anordnad av BAD, PARK OG IDRETT och Norsk Lekeplass- forum, www.badparkogidrett.no 18-20 Träffpunkt Idrott, mässa i Göteborg anordnad av bl.a. Svenska Mässan, www.traffpunktidrott.se 19-20 Håll Sverige Rent-konferensen 2014 i Stockholm, www.hsr.se 25-26 Växjösamtalet 2014:Träbyggande & bostadsmarknad, www.vaxjosamtalet.se 26 Omvandling av industriområden, workshop i Helsing- borg anordnad av Movium Partnerskap 27 Water in the Sustainable City – bridging research and practice, seminarium i Lund anordnat av Urban Arena, Lund University, www.urban.lu.se 28 Stads- och landsbygdsutveckling i Europa och Sverige, seminarium i Stockholm anordnat av Sveriges Kommuner och Landsting, www.skl.se 28 Arkitekturgalan 2014 i Stockholm, anordnad av Sveri- ges Arkitekter, www.arkitekt.se December 2014 2 10 10 11 Storkrematoriet i Ringsted och Næstveds kyrkogård, stu- dieresa till Danmark anordnad av Movium Urbanforskningens dag: Staden visualiserad, seminarium i Malmö anordnat av ISU, Malmö högskola och Movium, www.isumalmo.se Medborgardialog som drivkraft i platsutveckling, semina- rium i Stockholm anordnat av Sveriges Kommuner och Landsting, www.skl.se Grågröna systemlösningar för hållbara städer, Movium- seminarium i Linköping Information om Moviums egna kurser och seminarier finner du alltid på www.movium.slu.se. Du kan också kontakta Parvin Mazandarani på 040-41 52 11, parvin.mazandarani@slu.se. Redaktör: Göran Nilsson. Movium, SLU, Box 54, 230 53 Alnarp • Tel: 040-41 52 08 • goran.k.nilsson@slu.se • www.movium.slu.se 28 • Movium Direkt nr 6, 2014
© Copyright 2024