1. No category

DIREKT
NYHETSBREV FRÅN MOVIUM – SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING • EXKLUSIVT FÖR MOVIUM RÅDGIVNING • NUMMER 7, 2014
Kära läsare!
I denna upplaga av Movium Direkt kan vi som vanligt erbjuda
en bred exposé av vad som är aktuellt i utemiljöbranschen
– genom att publicera ett urval av de frågor och svar som
avhandlas mellan rådgivningsprenumeranter och rådgivare
speglas frågeställningar och problemområden inom ett brett
perspektiv.
Ett projekt som haft just ett brett perspektiv är Grågröna
systemlösningar för hållbara städer. Projektet är samfinansierat av Vinnova och ett antal branschaktörer. En slutredovisning av projektet anordnas av Movium i Linköping den
11 december. Har du inte anmält dig till detta intressanta
seminarium så finns fortfarande chansen – sista anmälningsdag är den 3 december men som det ser ut nu kan eventuella eftersläntrare också beredas plats. I årets sista Movium
Direkt, som utkommer strax före jul, kommer vi att ha en
artikel som speglar några av de intressanta resultat som
framkommit i projektet.
På nyhetsplats berättas att Brovaktarparken i Stockholm
fått 2014 års Sienapris. Juryn har gjort ett intressant val –
pristagarna har bevisat att även en plats omgiven på alla
ledder av stökig infrastruktur kan bli en attraktiv mötesplats
för vissa målgrupper. Brovaktarparken var även nominerad
till Årets Stockholmsbyggnad 2014, i det sammanhanget
beskrev Stockholms stadsarkitekt Karolina Keyzer parken
på följande sätt: ”En plats under en bro mellan höga hus har
blivit ett eget parkrum. Inspirerad av vägbankar lockar den
till rull och lek, inte ro och picknick. Rätt park på rätt plats. Ett
välkommet byggnadsverk i staden!”
Hälsningar Göran Nilsson
Redaktör för Movium Direkt: Göran Nilsson, Movium
London Aquatics Center i Queen Elizabeth Olympic Park. Simanläggningen är ritad av den ryktbara irakisk-brittiska arkiteken Zaha
Hadid. Under OS 2012 hade byggnaden två provisoriska flyglar med läktare på långsidorna som gav en åskådarkapacitet på 17 500 personer. Efter OS-tävlingarna revs flyglarna och byggnaden fick sitt nuvarande utseende med plats för 2 500 åskådare. Anläggningen drivs
i kommunal regi och har två 50-meters bassänger för simning och en 25-meters bassäng för simhopp. Läs mer om Queen Elizabeth
Olympic Park på sid. 14! Foto: Göran Nilsson.
Movium Direkt nr 7, 2014 • 1 Ett urval av frågor & svar nyligen
dokumenterade av Moviums rådgivare
Planering för gatuträd
Fråga:
Vi arbetar med gatorna i en ny stadsdel i norra
Storstockholm. Kommunens gestaltningsprogram
anger att bland annat gatuträdet Tilia cordata
'Green Spire' ska användas. Frågor har nu dykt upp
kring hur orolig man ska vara för honungsdagg.
Det kommer vara längsgående parkeringar mellan
träden. Vad är era erfarenheter? Hur orolig ska man
vara för honungsdaggen? Finns något annat bra
lindalternativ?
Träd ska även planteras i två parallella, två meter
breda gräsrefuger längs samma långa väg som linden. Mellan refugerna är det skelettjord. Bilväg på
utsidan av refugerna och bussfil mellan refugerna.
Carpinus betulus fk Carin E finns som förslag. Trädet ska klara växtförhållandena (rötterna kan växa
åt tre håll), gå att stamma upp för buss/lastbil och
inte bli allt för bred. Vad tror du om Carin? Annat
förslag?
Svar:
Valet av Tilia cordata 'Green Spire' ställer jag mig
mycket tveksam till med tanke på hur bred den faktiskt blir. I Enköping finns planteringar som nu är
30 år och då kan man se att de blir riktigt bredkroniga. I E-systemet finns Tilia cordata LINN E, en
ny smalkronig klon som inte blir tillnärmelsevis så
bred. Men det är en skogslind och med den följer
honungsdagg. Detta gäller också den lite bredare
fast fortfarande stadsanpassade T. cordata 'Rancho'.
Den finns att beskåda runt stora torget i Enköping,
där den stått cirka 10 år och planterades som större
träd. Den är också alléplanterad på gatan förbi
kommunhuset i samma stad. Allén är av ungefär
samma ålder. Men som sagt, det är skogslindar.
Avenboken Carpinus betulus Fk Carin E skulle
kunna gå bra. Honungsdagg har jag inte sett något
problem med hos den arten. Men uppstamning är
nödvändig eftersom lägre grenar är tämligen horisontella. Med rödek Quercus rubra Fk Bäcklösa
E eller Fk Enköping E förhåller det sig på samma
2 • Movium Direkt nr 7, 2014
sätt och den skulle samtidigt sätta färg på staden på
hösten.
Ett annat nytt träd som jag tror skulle passa
ännu bättre är Acer platanoides PARAD E som är
ett smalkronigt träd, likt de nyare internationella
sorterna, men som är betydligt härdigare. Den finns
ännu i begränsad omfattning men är man tidigt
ute så kan man boka. Du berättar att det handlar
om gatuträd i den nya stadsdelen och då ligger ni
säkert en tre-fyra år före i planering, eller hur?
Även Acer platanoides Fk Pernilla E skulle
fungera bra. Den har en betydligt mer samlad
krona än A. platanoides Fk Ultuna E, som växer
kraftigare och yvigare. Av mer exotiska material
tycker jag att Acer × freemanii AUTUMN BLAZE
är riktigt bra och den ger samtidigt riktigt starka
röda höstfärger. Den finns sedan tre år tillbaka i
Kunskapsparken på Ultuna. Jag hoppas att du skall
hitta något eller några bra träd av mina förslag.
Frågeställaren:
Lind är tänkt att stå längs husen vid parkeringarna
och ett annat trädval, till exempel avenbok, i refugerna mitt i vägrummet längs bussfilerna. Träd i
refugerna var inte med från början och nu kan man
ju fundera på om det inte är linden som ska vara i
refugerna. Vi får dock nu utgå från att lind ska vara
vid parkeringarna (som är tidsbegränsade). Det är
ett stort vägrum så höjden 15-20 meter är nog bra
och det är viktigt att kunna stamma upp för lastbilar/bussar då träden står mycket nära vägbanan.
Du anser att även 'Rancho' har problem med honungsdagg. Flera växtleverantörer anger den som i
princip fri från honungsdagg.
Vilka lindar är vanligast som alléträd längs
stadsgator med parkeringar?
Acer × freemanii AUTUMN BLAZE är kanske inte intressant på den aktuella huvudgatan
men kanske på en av de andra. Det står zon 1-2 i
växtkatalogerna. Klarar den sig verkligen i norra
Storstockholm? Känns som minst zon 3 och för
gator med många träd gärna zon 4.
Freemanslönn finns det flera sorter av. Man skulle kunna dra en
parallell mellan freemanslönn och parklind. Båda är naturhybrider
och bildar olika kloner när deras respektive hybridpartners växer
tillsamman. För freemanslönnen är det Acer rubrum och Acer
saccharinum medan det för parklinden är Tilia cordata och Tilia
platyphyllos. Den härdiga sorten på bilden heter Acer × freemanii
AUTUMN BLAZE ('Jeffersred'). Så här såg den ut i början av
oktober i Kunskapsparken på Ultuna, där den vuxit i tre år. Foto:
Tomas Lagerström.
Vilken höjd och bredd bedömer du att Carpinus
betulus FK Carin resp Fk Stenshuvud har? Får uppgifter på höjd mellan 10 och 15-18 meter.
Rådgivaren:
Honungsdagg förekommer betydligt mer i planteringar än i produktionen, varför jag ställer mig
tveksam till uppgiften om att vissa kloner av skogslind inte skulle få honungsdagg. Sorten 'Rancho'
är tämligen ny på marknaden i Sverige och har
varit här i cirka 10 år. Men uppgiften om att den
skulle vara mer eller mindre vara fri från honungsdagg kom redan i samband med lanseringen. Det
var utan tvekan ett försäljningsargument, till intet
förpliktigande, enligt min mening.
Man frågar sig då var den erfarenheten kom
ifrån? Man får ta sig en funderare på varför en lind
får honungsdagg. Det är löss som suger i sig sockerhaltig vätska från trädets blad och lusens exkrementer, dvs. honungsdagg, droppar ner på lägre sittande grenars blad. Då kan man säga att lindar som
inte lössen dras till, eller av andra anledningar inte
ger sig på, är fria från honungsdagg. Och vad kan
det vara för anledningar som gör att lössen inte går
på dessa arter/sorter? Det kan vara tätt filthåriga
blad, eller riktigt blankbladiga med tätare ytskikt,
kutikula. Filtludna blad har till exempel silverlinden, men bara på bladundersidan varför även dessa
angrips av löss och får honungsdagg.
Däremot så har blankbladiga arter, som glanslinden Tilia × europaea 'Euchlora', tydligen en så
förstärkt kutikula att lössen inte angriper. Glanslinden är den art som jag under mina mer än 40 år
i branschen alltid betraktat som fri från honungsdagg, men ingen regel utan undantag. För 2-3 år
sedan såg jag lite honungsdagg på ett exemplar på
Ultuna. Men det var faktiskt första gången.
Glanslind är ett mycket bra träd i stadssammanhang bland annat av den anledningen. En del
har synpunkter på att deras lägre grenar hänger ner
men det är inte svårare än normal uppstamning att
korrigera detta i så fall. Inget träd är skötselfritt i
en stadsmiljö. Men fräschören på bladverket hos
glanslind är enligt min långa erfarenhet helt utan
konkurrens.
Som svar på din fråga om vilken lind som är
vanligast i gatu- och parkeringssammanhang skulle
jag vilja säga utan tvekan parklind Tilia × europaea
'Pallida'.
Jag ställer mig mycket tveksam till att Acer
× freemanii AUTUMN BLAZE inte skulle vara
härdig norr om Stockholm, som absolut inte har ett
sämre klimat än zon 3, snarare tvärtom. Sedan kan
naturligtvis mikroklimatet ge signaler om kärvare
förhållanden. Ett bebyggt område med all form av
dränerande ingrepp i marken, bortledande av dagvatten, värmeackumulerande hårdgjorda ytor och
byggnader kommer dessutom att förbättra zonen i
den nya stadsdelen.
På Ultuna har denna art/sort stått i tre vintrar,
visserligen milda sådana men åtminstone en riktigt
besvärlig vår, våren 2013, då väldigt många vedar-
Movium Direkt nr 7, 2014 • 3 tade växter skadades på grund av tjältorka. Marken
var djupfryst till slutet av april under en period av
två månader med starkt solsken varje dag, med
några få dagars undantag. Vi har inte sett minsta
skada än, men med de två föräldraarterna rödlönn,
Acer rubrum, och silverlönn, Acer saccharinum,
är chanserna goda för bra klimatanpassning, vilket
också den relativt tidiga höstfärgningen indikerar.
Ofta har plantskolorna inget att gå på när en
ny sort förs in och då tar man det säkra före det
osäkra och skriver en lägre zon, till exempel zon
1-2 istället för 3 eller 4. Jag har information om att
AUTUMN BLAZE även har odlats utan problem i
Gävle men jag känner inte till odlingsförutsättningarna på platsen.
Slutligen angående höjd på avenbok från Fk
Stenshuvud respektive Fk Carin. Vad är det för
skillnad på dessa egentligen? Eftersom jag är den
som arbetat med utvecklingen av avenbok och tagit
fram båda frökällorna så kan jag säga följande.
Fk Carin härstammar från ett kvalitetsurval i en
3-års fröplantbädd i Rögle plantskola. 300 riktigt
bra trädämnen, dvs. plantor som visade bra trädegenskaper, framför allt bra driv på toppskottet,
planterades i en fröplantage i mitten av 80-talet.
Efter hand har träd som inte behållit den förväntade
kvaliteten med starkt driv i toppen tagits bort.
Utgångspunkten vid pollinering är helt enkelt
en större andel träd med bra egenskaper, vilket
ger frö som i sin tur ger större andel bra träd än i
ursprungsenheten Fk Stenshuvud, där alla individer i området som blommar kan bidra till nästa
generation plantor. Och har man sett hur det ser
ut i ett avenboksbestånd i naturen förstår man att
om träden och buskträden där är så krokiga och
eländiga då blir avkomman troligen likadana som
föräldrarna. Och då blir andelen träd i en sådd
mycket liten men till häck kan de naturligtvis duga
om de pinnas upp.
Så de som blir träd från Fk Stenshuvud respektive Fk Carin kommer inte att skilja sig åt nämnvärt men om man ser bestånd av respektive typ i en
plantskola kommer man att se en betydligt jämnare
enhet av Fk Carin. Höjdmässigt, räknat på ca 30 år,
pratar vi om 10-15 meter. Markförhållanden och
nederbörd är så avgörande för storleksutvecklingen
att bättre precision än så kan man nog inte ge.
4 • Movium Direkt nr 7, 2014
Sedan tycker jag att det är mycket trevligt att
avenbok har börjat användas i större omfattning.
Det är det verkligen värt – detta vackra träd.
Frågeställaren:
Sammanfattar jag det hela nu känns det som att
'Green Spire' känns pålitlig och bra om den blir
8-10, max 12 meter, bred – om man inte anser
honungsdaggen är ett stort problem. Är daggen
verkligen ett stort problem? För gångbanan kanske
men inte bilarna som står så kort stund?
Tilia × europaea 'Euchlora', glanslind, är ett bra
stadsträd enligt bland andra Stångby, Splendor,
Billbäcks. Men man anger att sorten med tiden får
kraftigt nedhängande grenar och därför inte passar
som gatuträd. Glanslinden anges vara nästan fri
från honungsdagg.
Billbäcks anger att på några ställen i Sverige
har glanslinden angripits av en bakteriesjukdom
som dödat större eller mindre delar av kronan.
Vad anser du om detta? Känns inte bra att välja
ett träd som planteras i en så stor mängd och som
kan angripas av en sjukdom som man redan idag
känner till.
Tilia tomentosa, silverlind, omnämns av plantskolorna som ett bra alléträd. Är det ett alternativ?
Tilia cordata LINN E (höjd 10-12 meter och
bredd 4-5 meter) känns pålitligt och bra men träden
blir kanske lite för låga längs denna gata?
Rådgivaren:
Glanslind har minst honungsdagg, ingen tvekan om
det. Den bakterios som nämns är känd framför allt
ifrån Landskrona men här uppe i Mellansverige har
jag aldrig hört talas om den. Men ta det säkra före
det osäkra och välj bort glanslind när det kommer
till så stora mängder av träd i en så central funktion.
Silverlind är inget säkert träd idag av flera orsaker. Härdigheten är inte tillräckligt bra och kronbyggnaden håller inte måttet. Det är för mycket
spetsiga grenvinklar och trångt. Jag skulle tills
vidare bara rekommendera den till solitär- eller
grupplantering. Men vi har förhoppningar om att
Henrik Sjömans insamling på Balkan så småningom kan ge härdigare och bättre byggda träd.
Som jag tidigt befarade och skrev i mitt första
svar var ryktet om att 'Rancho' skulle vara fri från
honungsdagg falskt. Jag har lyssnat med stadsträdgårdsmästaren i Enköping, Tomas Lindvall, som
bekräftade detta. ”Man märker det när man cyklar
under dom att det är klibbigt”, säger han. Dessutom
är 'Rancho' ingen enhetlig sort utan består av 3-4
olika typer! Det syns inte minst i Kungsträdgården
i Stockholm men också i Enköping, enligt både
Stefan Mattson och Tomas Lindvall.
Återstår då Tilia cordata 'Green Spire'. Att den
blir stor är väl ingen tvekan. Efter 30 år i Enköping
ligger bredden på 8-12 meter enligt mätning i ett
flygfotografi från 2013. Då lär bredden snarare bli
uppåt 15-17 meter på sikt. Och det kanske man får
räkna med på de flesta större träden. Men lindar
ger jämna enheter och är lätta att hantera om man
gör det i tid. Inga trädplanteringar sköter sig själva
utan måste följas framför allt under de första 20-30
åren.
När det gäller Tilia cordata LINN E så avgörs
storleksutvecklingen liksom hos andra arter/sorter
också av situationen, som markförhållanden, täthet
i raden, avstånd mellan raderna samt avstånd till
byggnader på sidorna. Tätare plantering ger högre
och smalare träd. Större avstånd ger lägre och mer
bredkroniga träd.
Avslutningsvis så är det naturligtvis viktigt att
alltid se till att växtbetingelserna är så jämna som
möjligt om man vill ha en pampig allé. Så se till
att påverka väg- och gatubyggarna om att använda
växtvänligt bärlager längs hela allén så att rötterna
får större rotareal. Lycka till!
Tomas Lagerström
Identifiering av träd
Fråga:
Vi är ett par landskapsarkitekter på ett konsultkontor i Göteborg som skulle behöva hjälp med att
identifiera ett par träd, bifogar bilder! Båda träden
står på en kyrkogård.
Svar:
Träd 1 är helt klart ask, Fraxinus excelsior. Träd
2 är en alm av resistent typ, troligen 'Rebona' eller
'New Horizon'. Det är träd framtagna för att vara
lämpliga i gatumiljö, alltså tåla värme, torka och
ha ett smalkronigt habitus. De kommer aldrig att
ersätta våra döda skogsalmar eftersom de har full-
Blad från ett almträd av resistent typ.
ständigt annat habitus och bladverk. 'Rebona' och
'New Horizon' är korsningar mellan bland annat
asiatiska almar, som är motståndskraftiga mot almsjuka och småbladiga, en egenskap som värdesätts
inte minst i varmare länder.
Eric Wahlsteen
Gräs och pollenallergi
Fråga:
Gräs har blivit populärt i offentliga miljöer på
senare år. Gräsen tillför kvaliteter om dom får
utvecklas och gå i blom och många gånger stå kvar
över vintern.
Min fråga gäller astma- och allergiaspekten vid
denna utveckling. Man har ju lärt sig att pollenallergiker är känsliga för till exempel gräs. Jag
funderar på att ha olika gräsarter i en större central
park och undrar om det är vissa arter man bör
undvika.
Svar:
Det stämmer att gräs är en av de vanligaste orsakerna till pollenallergi i Sverige. Bland gräsen
som producerar mest pollen hittar jag i litteraturen:
Movium Direkt nr 7, 2014 • 5 ängskavle, knylhavre, hundäxing, timotej, rajgräs,
röd- och ängssvingel, ängsgröe, kruståtel, ven,
rörflen och blåtåtel.
Ur tidigare svar i Movium Rådgivning av Mona
Wembling saxar jag:
”Gräs är ett dilemma för många gräsallergiker,
både som blommande och nyklippt! Prydnadsgräs
har troligtvis samma funktion, jag har inga fakta
på de vanligaste som Miscanthus, tuvrör etc, men
jag vet att t.ex. Molinia producerar mycket pollen.
Men med rätt placering och i måttlig mängd kan
jag inte föreställa mig att de skapar några större
problem. En av mina ickeblommande favoriter är
dock Miscanthus sinensis 'Gracillimus'.”
I Frågor & Svar 2002 svarade Ann-Britt Sörensen:
”Vad som exakt gäller för tuvtåtel (Deschampsia
cespitosa 'Goldschleier'), kan jag inte säga. Generellt är gräs (även prydnadsgräs) en av våra största
pollenproducenter och bör undvikas i större mängder i ”intima” miljöer, typ innerstadsmiljöer. För
”gräsmattegräs” kan man dock reducera problemet
genom skötseln, det vill säga klipp ofta och med
uppsamlare.
Beträffande släktingen kruståtel (Deschampsia
exuosa), liksom för blåtåteln (Molinia caerulea),
så är enstaka plantor ett måttligt problem, men
massförekomsten gör att pollenmängden från dem
blir besvärande hög för allergikern. De bör alltså
undvikas i människors nära miljöer, annat än i
enstaka plantor.
En klippt gräsyta och en naturlik miljö i närheten av den tänkta planteringen låter för mig som en
tillräcklig belastning för allergiker. Så jag får nog
hålla med skeptikerna. Försök om möjligt finna
något alternativ.”
Tuvtåtel har enligt Sven-Olof Strandhede en
måttlig pollenproduktion men har ändå betydelse
för att underhålla symptomen för gräsallergiker under högsommaren. Det talar inte för en massplantering av det eller likartade prydnadsgräs, men rent
generellt så tror jag att prydnadsgräsen har en plats
i offentliga miljöer, men lämpligen undviker man
massplanteringar i miljöer där många människor
vistas. Ett avstånd som diskuteras i litteraturen är
200 meter från miljöer med stor pollenproduktion.
Fredrik Jergmo
6 • Movium Direkt nr 7, 2014
Växter för läplantering
Fråga:
Vi arbetar med ett projekt i Mälarregionen där en
ny verksamhet/byggnad ska anläggas på vad som
nu är åker. För att skydda huset och framförallt
människorna från den värsta snålblåsten är tanken att det ska etableras läplanteringar. Utöver att
vara ett vindskydd syftar planteringarna också till
att bädda in den nya byggnaden i landskapet och
hindra drivbildning av snö. Tillgängligt utrymme
för läplanteringar (som kommer finnas i norr och i
söder) är cirka 150 x 10 meter och 80 x 10 meter.
Byggnadens tak kommer att vara försett med solpaneler vilket gör att vi i den södra läplanteringen
inte får ha växter/träd som blir högre än uppskattningsvis 10 meter.
Vi önskar en sammansättning av växter som
utöver att det skapar en bra läplantering även gör
att planteringen passar in i det omgivande landskapet. Läplanteringen ska också ha årstidskaraktäristika såsom vårblom och höstfärg. Har du förslag
på växter som kan komplettera eller ersätta annat i
nedanstående lista?
Acer campestre, Alnus glutinosa, Pinus mugo,
Prunus sargentii, Prunus spinosa, Sorbus aucuparia, Crataegus grayana, Rosa pendulina, Lonicera
xylosteum, Sambucus racemosa.
Vilken plantkvalitet och vilket planteringsavstånd är lämpligt, hur bör man tänka? Växterna
kommer att planteras i ett öppet och utsatt läge.
Samtidigt kommer det att bli en relativt stor mängd
växter så att välja allt för stora plantkvaliteter är
inte ekonomiskt möjligt. I boken Det nya landskapet av Roland Gustavsson och Torleif Ingelög föreslås ett radavstånd i läplantering på 1,5 meter och
ett plantavstånd inom raden på 1,5 meter där man
varvar buskar, amträd och beståndsträd. Radavståndet beror väl också till viss del på växtmaterialets
storlek, men är detta lämpliga mått även om jag
breddar planteringen?
Svar:
Eftersom projektet ligger i Mellansverige och du
vill ansluta i det omgivande landskapets karaktär har jag följande förslag. Jag har också lagt in
dynamik i förslaget även om verksamheter tenderar
att vara mer dynamiska än vegetation och snabbt
Slån, Prunus spinosa E, är en av de finaste och mest användbara brynväxterna i park- och landskapsplanteringar. Slånet har
stort värde för den biologiska mångfalden inte minst för fåglar för
skydd och föda. Den är bland annat stenknäckens favorit. Slånet
har dock ett rykte om sig att skjuta mycket rotskott, det är viktigt
att förebygga dylika problem. Foto: Tomas Lagerström.
expanderar eller flyttar och sambanden därmed ofta
går förlorade och vegetationen till exempel avverkas, men den skulle också kunna utnyttjas som en
resurs i den nya situationen.
De huvudträd som jag anser lämpligast är vårtbjörk, Betula pendula Fk Julita E, ek, Quercus
robur Fk Ultuna E eller Fk Linköping E, avenbok,
Carpinus betulus Fk Carin E. Här kan vårtbjörken
också fungera som amträd för eken. Till brynzonen
mot söder och mot byggnaden är rönn, Sorbus aucuparia Fk Västeråker, ett vackert och lagom högt
inslag. Dessa planteras som busk- eller ungträd.
I de sydvända brynen rekommenderar jag också
slånenheter, Prunus spinosa Fk Västeråker E. Slån
bör inte användas där den gränsar eller i närtid
kommer att gränsa till asfalt eftersom deras expansiva och starka rotsystem kommer att förstöra
asfalten. Kortklippt gräsyta bildar en bra buffert.
Som basen i buskskikt mot asfaltyta rekommenderas i stället måbär, Ribes alpinum Fk Elisabeth E,
och skogstry, Lonicera xylosteum Fk Åmål E.
Enstaka inslag av benved, Euonymus europaeus
Fk Ultuna E, ger vackra höstfärger både genom
bladverk och länge kvarsittande frukter. Det är
tilltalande att plantera in några 3-plantsgrupper
med äppleros, Rosa rubiginosa Fk Hoburgen, och
nyponros, Rosa dumalis Fk Västeråker, samt i
framkanten den låga hartsrosen Rosa villosa ssp.
mollis Fk Balingsta E, som kan användas i större
mängd. Alltför många högre rosor som de två förstnämnda är jag tveksam till ur skötselsynpunkt.
I brynet mot norr kan hassel, Corylus avellana
Fk Torslunda eller Fk Öglunda, få dominera tillsammans med skogskornell, Cornus sanguinea Fk
Halltorp. Båda blir höga med hasseln i sin bukett
och kornellen tät snårbildande genom kompletterande rotskottskvastar. Den senare har mörkviolett höstfärg och vackert mörkrött grenverk under
vinterhalvåret. Färgerna blir starkare i ljusa lägen.
Inslag av hägg och olvon bör hållas nere med
tanke på häggspinnmal och olvonbagge. Risken
att få angrepp minskar kraftigt om man endast
planterar några enstaka plantor per art. Med sina
kvaliteter kommer de ändå att tillföra anläggningen
mycket. Olvon, Viburnum opulus Fk Toppmyra E,
planteras i ljusa lägen medan häggen kan planteras
var som helst.
Ett annat problem med häggen, Prunus padus
Fk Ultuna E, just i detta sammanhang kan också
vara den rikliga fröspridningen med hjälp av fåglar.
Och eftersom den är så konkurrensstark kommer
den lätt att ta sig fram i hela planteringen. Använd
också lågbuskarna måbär och skogstry i ganska
stor mängd för att minska genomblåsningen av
beståndet.
Fågelbär, Prunus avium Fk Svea E, är alltid
tilltalande i denna typ av planteringar också i detta
landskap och ett mindre inslag ger ett värdefullt
tillskott. För den biologiska mångfaldens skull
borde man också plantera in getapel, Rhamnus
cathartica Fk Toppmyra E, som är den viktigaste
värdväxten för den vackra citronfjärilen, samt lite
tidigblommande viden för de tidigaste insekterna,
till exempel gråvide, Salix cinerea. Plantor av den
arten måste troligen kontraktodlas eftersom den
tyvärr inte ingår i sortimentet i dagsläget.
Ett bra grepp är att in mot byggnaderna variera
brynbredden genom att arbeta med alternerande
Movium Direkt nr 7, 2014 • 7 1, 2 eller 3 rader i planteringen. Mot norr kan du
arbeta konsekvent med två rader.
Med tanke på planteringens läge och den leriga
jorden bör hela växtbädden (10 meter) höjas/välvas
med högsta punkten 75-100 cm högre än omgivande mark. Lämpligast är att låta höglinjen variera i
djupet så att denna markmodellering backar upp
planteringen och skapar en välfungerande och uttrycksfull enhet.
Jag rekommenderar plantering genom landskapsväv och täckning med 5-7 cm grus. Är man
ute i god tid, i detta fall minst 2 år före plantering,
kan man ta fram växtmaterialet i form av pluggplantor i en kontraktsodling och sedan rationellt
plantera allt med planteringsrör. På grund av
växters olika groningsbeteenden, med olika längd
på frövilan, kan man i tidsnöd tvingas komplettera
planteringen med traditionella buskplantor, barrotade eller krukodlade.
Hela planteringen nätas in under 3-5 år som
skydd mot viltet.
Frågeställaren:
Tack för utförligt svar! Jag har några kompletterande funderingar. Dels skulle jag gärna se att
planteringarna får något inslag av barr och undrar
vad du föreslår för lämpligt växtmaterial utifrån
de givna förutsättningarna. Sedan undrar jag över
antal rader, avstånd mellan rader och avstånd mellan plantor. Jag tolkar ditt svar som att södervända
bryn har 1-3 rader, nordvända bryn har 2 rader. Hur
många rader föreslår du för huvudträd? Radavstånd
= 1 meter? Plantavstånd inom raden = 1 meter?
Rådgivaren:
Avståndet mellan rader är lämpligen 1 meter och
avståndet mellan plantor i raden 1 meter. Allt planteras i förband, vilket innebär att man inte kan se
rakt igenom planteringen. Vid radavslut sätts plantorna i jämnhöjd med varandra så att inte onödiga
tomma ytor skapas, även om det för ogräsförekomsten spelar mindre roll eftersom marken är täckt
med landskapsduk.
Planteringarna på norrsidan respektive sydsidan
behöver inte hanteras lika. Ur energisynpunkt är
det viktigast att ha en hög vegetation på norrsidan.
På södersidan kan man arbeta mer efter principen
8 • Movium Direkt nr 7, 2014
flerskiktat buskage med solitärträd, dvs. en betydligt luckigare plantering, där enskilda träd syns
bättre och höjer prydnadseffekterna avsevärt och
kan ge fina utblickar i landskapet åtminstone från
andra våningen om det nu är eftersträvansvärt.
Med denna typ av vegetation på södra sidan
får planteringen inte lika starka skillnader mellan
växtförutsättningarna på södra respektive norra
sidan, vilket innebär att man kan arbeta med en
buskartsblandning över hela ytan och ange artsammansättningen i procent. Solitärerna kan placeras
ut separat och kan planteras mellan raderna eller
i raderna, ersättande exemplar i blandningen.
Arbetar ni med pluggplantor av alla trädarterna
grupperar ni in trädplantorna så att det skapas två
eller flera buskartsplantor mellan varje trädplanta
beroende på vad som eftersträvas.
Björkar kan bilda stiliga grupper/dungar med
plantavstånd på 2-3 meter mellan träden medan ek
i 30-40 årsstadiet bör stå 5-7 meter från varandra
om de fortsatt skall stimulera varandra innan slutställningen sker. Startläget är förstås ett helt annat.
Då bör man inte ha mer än 3 meter mellan, vilket
innebär två individer av andra arter.
Visst kan barrväxter användas, och då tänker jag
främst på städsegröna, och i lerlandskapet och i
naturlik plantering handlar det bara om gran, Picea
abies. Använd då en frökälla eller proveniens från
20-30 mil längre norrut för att inte få så starkväxande granar.
Gruppera gärna granarna i grupper om 3-5
stycken med avståndet 3 meter från varandra, två
i ena raden och en i raden bakom eller framför
vid grupp om tre plantor. Använd omplanterade
3-4-åriga plantor. Dessa brukar vara 30-50 cm
höga. De vanligaste skogsplantorna idag är pluggplantor och de är alldeles för små.
Tomas Lagerström
Växtval för skolmiljö
Fråga:
Jag har fått i uppgift att renovera utemiljön kring
ett högstadium i en kommun i Västsverige. Där går
cirka 230 elever i årskurs 7-9. Jag vet inte var jag
ska börja, i dagsläget ser det helt bedrövligt ut, och
det har det gjort under många år. Där finns igenväxta planteringar med fel växtval.
Jag har läst några exjobb och förstått att ungdomar önskar sig lummiga sittplatser där man kan
träffa kompisar, men här är det mer fråga om att
snygga till under fönstren och vid trappor. Det är
stora ytor det handlar om. Jag skulle behöva tips på
några mindre kommuner att göra studiebesök till,
som har lyckats med liknande uppdrag. Och även
andra tips på idéer och växtval, för att få igång
tankeprocessen.
tycker du man ska göra om man inte planterar växter där? Det är gräs och asfalterad gångväg intill.
Det funkar inte riktigt till sittytor. Att så gräs känns
extremt tråkigt.
Trappan jag nämnde är i behov av nya planteringar. Den är lång, ligger i en brant slänt, går mellan två hus så det är skuggigt där. Har du förslag på
några växter dit? Vit skogsaster kan ju vara något
men det behövs lignoser också.
Svar:
Intressant men svårt uppdrag du har fått! Jag har
mest varit involverad i projekt som gäller mindre barn upp till högstadiet, där leken är viktig.
Högstadieungdomarna och deras ytor har jag sämre
koll på men det vi lade till när vi riktade oss mot
barnen var ”hänga-på-ställen” för de lite äldre med
bänkar/sittstenar på grus/stenmjöl med miljöskapande och ramande vegetation. Vi föreslog en
blandning av stabila stomväxter som smällspirea,
körsbärsplommon, fågelbär, bukettapel och lärk,
och lite mer exklusivt som bambu, gingko, himalayabjörk, strimlönn och liknande.
När du beskriver uppdraget låter det som att det
handlar om att snygga till kring trappor och längs
fasaden. Eller handlar det om hela skolgården? Jag
är lite skeptisk till fasadplanteringarna som oftast
blir ”mos” och inte är användbara annat än för
ögat. Ett alternativ är att bredda dem (4-5 meter där
det är möjligt) med plats för inre rum. Och/eller
hitta platser längre ut på skolgården som kan bli
träffpunkter och ”hänga-en-stund-mål” med olika
karaktär från prydligt till naturkänsla. Inte helt lätt
att få till detta så klart.
Jag har inget tips på mindre ort men tycker att
Malmö kommit långt i sin skolgårdsupprustning.
Där drivs ett projekt Gröna skolgårdar och det finns
en hel del att se. Det är planerat en bok kring barns
delaktighet i Gröna skolgårdar, kolla med Malmö
stad och projektet om den redan getts ut. Info via:
http://gronaskolgardar.se/
Rådgivaren:
Angående fasaderna skulle jag satsa på fasadgrönska om möjligt eller klätteranordningar ett par
decimeter ut från väggen. Jag skulle testa murgröna
och självklättrande vildvin på fasaden och på
klätterstöd skogsklematis, bergklematis, kaprifol
(vanlig, äkta eller vintergrön) eller pipranka.
Några rejälare buskar med fina kvalitéer över
året (blomning, bär, höstfärger) och vacker vintersilhuett – Euonymus av något slag, Viburnum plicatum, Exochorda racemosa, Viburnum × bodnantense, Cornus mas, Amelanchier laevis skulle vara
fint mot väggen där utrymme finns. Vid fötterna
vintergröna, någon näva... Annars stensättning närmast väggen – till exempel kullersten i bruk.
Är det en bredare plantering vid trappan i skugga
skulle jag sätta in buskar typ Ribes alpinum,
Lonicera xylosteum, Ilex av något slag, Mahonia
aquifolium eller varför inte någon Taxus (hybrid
som är bärfri) för formklippning. Under på marken
Galium odoratum, Hedera helix 'Woerner', Lamiastrum galeobdolon av någon namnsort, Brunnera
macrophylla, Stellaria holostea, med flera.
Om gräs är aktuellt rekommenderas sådd av Poa
nemoralis, alternativt Melica uniflora. Sätt in lökväxter för tidig blomning typ Scilla/Chinodoxa, Hyacinthoides, Galantus med flera släkten. Det är viktigt att
byta jord eller jordförbättra rejält före en sådan åtgärd
samt stängsla in åtminstone under en period.
Allan Gunnarsson
Frågeställaren:
Man bör absolut titta på hur sittplatserna kan förbättras. Men jag får nog ta itu med ytorna metrarna
närmast husen i första hand. Jag håller med om att
planteringar under fönster ofta blir "mos". Men hur
Fråga:
Jag har sökt någon som är uppdaterad på vad som
gäller för almsjuka och har blivit hänvisad till dig.
Jag håller på med en åtgärdsplan för almblombocken åt länsstyrelsen och har bland annat föreslagit
Almblindbocken och döda almar
Movium Direkt nr 7, 2014 • 9 att man ska bevara gamla, döda almar. Efter att ha
skickat förslaget på remiss har jag fått synpunkter
på att almar som dött av almsjukan ska avverkas
för att förhindra smittspridning. Jag har för mig
att sådana regler inte gäller längre men eftersom
synpunkterna kommer från Jordbruksverket och
Skogsstyrelsen måste jag gå vidare. Det finns information på myndigheternas webbplatser om detta.
Man har också påpekat att i planen måste ingå
att ta bort ett friskt träd intill döende träd i alléer
för att hindra rotspridning. Vad är din uppfattning
om detta?
Svar:
Det finns inga lagliga hinder för att bevara almblombocken enligt dina planer. Almsjukan togs nämligen
bort ur växtskyddslagstiftningen redan 1995, när vi
gick med i EU. Jordbruksverket ansvarar för växtskyddslagstiftningen och de uppgifter som du hittar
hos Skogsstyrelsen kommer säkert därifrån.
Det finns således inte längre några bindande
regler om bekämpning av almsjukan. Arbetet med
almsjukebekämpning fortsatte ändå i Sverige tills
bekämpningsarbetet lades ner i sydvästra Skåne.
Den föreskrift om almsjuka som ännu finns kvar
gäller bara om det förekommer ett organiserat
bekämpningsarbete inom ett större samlat område.
Enstaka insatser har ingen effekt, om inte alla inom
ett område samverkar om inventering, röjning,
transporter, upparbetning m.m. I dagsläget bedrivs
almsjukebekämpning på Gotland. Syftet är att bevara de värdefulla Natura 2000-områdena på ön.
När det gäller rotspridning så är den uppgiften
relevant om man vill bevara almarna i allén så
länge som möjligt. Om någon i övrigt bekymrar sig
om gamla almar och smittrisk kan det vara bra att
veta att efter tre år är inte almarna längre attraktiva
för de almsplintborrar som sprider sjukdomen.
Under det samtal jag hade med dig uppmanade
jag dig att åter vända dig till personer på Jordbruksverket med ”historisk” almsjukekunskap. Det
har gett resultat. När jag kontrollerade uppgifterna
har informationen på webbplatserna ändrats. Det
framgår också tydligt på Skogsstyrelsens sidor att
det som skrivs gäller Gotland.
Vill du veta mer om almsjukebekämpningen som
bedrevs i sydvästra Skåne, med Malmö i spetsen,
10 • Movium Direkt nr 7, 2014
finns två Gröna Fakta att hämta i Moviums databas: Träden efter almsjukan (nr 6/1997) och
Efter almsjukan (nr 2/2005).
Aktuell information när det gäller arbetet på
Gotland: http://www.skogsstyrelsen.se/Global/
aga-och-bruka/Skogseko/Lokaleko/Lokaleko%20
2-2014/Gotland.pdf
Ingrid Åkesson
Skadegörare på björk
Fråga:
Vid inventering av träd på en begravningsplats i
en norrländsk stad i februari påträffades en björk
där en skadegörare hade gjort stor åverkan i trädets
krona. Enligt kyrkogårdsföreståndaren är det en insekt vars larver gräver gångar under barken. Detta
har drabbat ett mindre antal företrädesvis äldre och
redan försvagade träd tidigare.
Det aktuella trädet visade sig vid fortsatt inventeringsarbete på sensommaren vara helt dött. Min
fråga är: Vad är det för skadegörare björken har
drabbats av?
Björk angripen av björksplintborre.
Svar:
Jag misstänkte genast att det rörde sig om björksplintborre (Scolytus ratzeburgi). För att vara helt
säker på bestämningen så skickade jag frågan till
entomolog Åke Lindelöw vid SLU. Han säger att
det råder ingen tvekan om att det är just björksplintborre. Han berättar vidare att det bildas
typiska hackmärken av hackspett under höst/vinter/
vår då spetten söker efter larver i innerbarken.
Björksplintborren är vanlig i hela landet och
koloniserar stressade björkar oavsett var de växer;
myrkanter, berg, tomtmark, parker, till och med
uppe i fjällbjörkskogen finns de. Ibland kan de kolonisera en grov gren, men oftast tar de hela trädet
och larverna kan bara utvecklas om trädet dör.
Maj-Lis Pettersson
Juridik kring uppskjuten besiktning
Fråga:
Vad händer om en markentreprenad ej går att
besiktiga på grund av att vintern kommer med
en massa snö? Kan beställaren hålla pengar tills
anläggningen är besiktningsbar eller vad gäller?
Frågan gäller en entreprenad som ska besiktigas
enligt konsumenttjänstlagen.
Svar:
Det avgörande är om entreprenaden är färdigställd
eller inte. Om parterna är överens om att entreprenaden är färdigställd, bör entreprenaden godkännas,
men man får göra en kompletterande slutbesiktning
när snön har försvunnit. B (beställaren/konsumenten) bör dock ha rätt att innehålla ett visst belopp för
eventuella fel som kan komma att noteras vid den
kompletterande slutbesiktningen. Hur stort detta belopp ska vara, är upp till parterna att komma överens
om. (Det bör dock vara mindre än de 10 procent av
det avtalade priset, som gäller enligt nedan.)
Om parterna inte är överens om att entreprenaden är färdigställd, är det upp till E (entreprenören/
näringsidkaren) att bevisa sin åsikt. Det kan han
göra till exempel med fotodokumentation eller med
förbesiktning. Om E inte kan bevisa att entreprenaden är färdigställd, gäller enligt 52 § KtjL att B har
rätt att innehålla 10 procent av det avtalade priset
till dess att entreprenaden har godkänts.
Ove Samuelsson
Egenskaper hos jordmassor
Fråga:
Jag jobbar i ett projekt i ett exploateringsområde i
en skånsk kommun. För att lösa dagvattensituationen måste hela området fyllas upp väldigt mycket,
cirka 2 meter i östra delen. För exploatören är det
naturligtvis dyrt att köra bort matjordsmassor och
att sedan vara tvungen att köra dit bättre massor.
Hållbarhetsmässigt är naturligtvis också alla transporter ett problem.
Nu är frågan: hur mycket kan vi fylla med befintlig matjord och på vilka ytor?
Materialtypen i terrass är 6A med en mullhalt på
7-20 procent. Vi kommer att göra en anläggningsanalys så vi får reda på lite mer precisa siffror.
Inom området kommer vägar, små hårdgjorda platser, parkmark, fördröjningsmagasin och lekplats att
anläggas.
Svar:
6A kommer att röra på sig mycket och går inte att
göra några fasta ”installationer” på. Det är tveksamt
om det går att plantera något annat än landskapsplantor. Parkmark i form av naturmark kan det eventuellt användas till men markytan kommer troligtvis
att sjunka mycket. Det finns även risk för anaerob
nedbrytning av organiskt material (metangasbildning) som kan göra att växter dör på grund av akut
syrebrist. OBS! pH kan vara lågt-mycket lågt.
Det låter som ett riktigt besvärligt läge och hör
med geotekniker om jordens stabilitet – det kan
hända att de avråder helt från att fylla upp med massorna för att det blir för instabilt även för naturmark.
Återkom när du har mer information om jorden.
Eva-Lou Gustafsson
Föreskrivningar för cirkulationsplats
Fråga:
Jag har en yta i en cirkulationsplats i en kommun i
Skåne, där målet är en blomstrande torräng. Ytan
moduleras i form av en kulle. Min tanke är att
använda befintlig jordmån. Dessvärre har jag bara
tillgång till en något sporadisk geoteknisk rapport
där jordmånen beskrivs som: mullhaltig grusig
sand, mullhaltig sand, något blockig siltig sandmorän (beroende på provgrop).
Movium Direkt nr 7, 2014 • 11 AMA 13 används. För fyllningen har jag föreskrivit följande:
CEB.122 Fyllning med jordmaterial för vegetationsyta. Fyllning skall utföras med jordmaterial av
typ 12, tabell AMA CE/2.
Dvs. jag har frånskrivit mig att typ 13 och 14 används för att jag tänker mig att underlaget för min
växtbädd ska vara torr och ”genomsläpplig”.
För växtbädden har jag föreskrivit följande:
DCL.1122 Växtbädd typ 2 med jord B. 200 mm
växtjord med pH 7-8 och 2-3 viktprocent mullhalt.
Fall A.
Dvs. kornstorlek enligt Jord B, torra förhållanden, men med ändring av mullhalt (om man nu ser
ängsyta som gräsyta) och ett tillägg för pH. (Jag
har läst ditt svar i Movium Direkt 2/2013.)
För sådd har jag föreskrivit följande:
DDB.112 Sådd av blomsteräng. Veg Tech 6701Frisk till torr jord eller likvärdig.
Eventuell jordförbättring och kalkning får ersättas separat.
Min fråga är om du tror på ovanstående föreskrivningar, samt om jag kan skriva in något om
nivåer för kväve och fosfor, för att inte riskera att
få en för näringsrik jord. Inom arbetsområdet finns
nämligen jordar som beskrivs som leriga, gyttjiga
med högförmultnad torv i anslutning till en å med
en alridå.
Svar:
Det du har skrivit låter bra och borde inte ge dig
någon jord med lerhalt över 5 procent. Du bör
skriva in näringsdata också för P och K, här kan
du använda RA, men du bör ligga lågt med N och
ledningstal, gärna lite under RA.
Du skulle även kunna använda befintlig jord –
förutsatt att den stämmer med önskad kornstorleksfördelning, jordförbättra lite i ytan och kalka om du
vill ha högre pH (befintligt pH är troligtvis lägre än
det du skrivit).
Eva-Lou Gustafsson
Volym av skelettjord
Fråga:
Min beställare har önskat 15 kubikmeter skelettjord
med träd. Jag har tre olika storlekar på gatuträden
beroende på gatukaraktär så jag undrar om jag ska
12 • Movium Direkt nr 7, 2014
föreslå beställaren att dra ner på skelettjordsvolymen för att spara pengar. Så här ser det ut:
Längs huvudgata: Quercus rubra fk Enköping E.
Längs lokalgata: Sorbus aucuparia var. edulis, Alnus incana 'Laciniata', Sorbus austriaca fk
Gottsunda E.
Längs gågator uppstammade solitärbuskar/
småträd planterade i perennytor: Acer tataricum
ssp ginnala fk, Sorbus commixta 'Carmencita' E,
Syringa reticulata fk Enskede E.
15 kubikmeter per träd känns ju rimligt längs
huvudgatan för Quercus rubra men kanske lite
onödigt mycket längs lokalgatorna för de ganska
små träden? Längs gågatorna kan jag få till cirka
6-7 kubikmeter vanlig planteringsjord per småträd/
solitärbuske, det borde väl räcka?
Eller är det lika bra att inte ta upp frågan överhuvudtaget och köra på med skelettjord överallt?
Hur hade du gjort? Projektet är i en norrländsk
kommun.
Svar:
För mig finns inga för stora volymer vad gäller en
planteringsbädd. Skall vi tänka långsiktigt, vilket
vi skall, ju större desto bättre. Inköp och plantering
av träd, samt framtida underhåll, är en stor investering. Vi förvaltar denna bäst med att göra rätt från
början.
Jag tycker att 15 kubikmeter per träd för Quercus rubra är en för liten volym, för ett träd som
i framtiden behöver större utrymme för sitt rotsystem, här krävs 25-30 kubikmeter per träd. För
övriga valda träd/buskar är det bara att ”köra på”
med en belastningsbar jord på minst 15 kubikmeter
per individ.
Björn Vollbrecht
Trädens vattenupptagande förmåga
Fråga:
Jag kulle vilja använda växter, helst träd, för att ta
upp vattenöverskott från ett besvärligt område, det
beskrivs så här i geo-rapporten:
”… lera varav översta ca 0,4-2,5 m har torrskorpekaraktär. Leran underlagras av ca 0,2-4 m
friktionsjord på berg.”
Området, som tillhör en förskola, avgränsas mot
väster av berg i dagen och mot söder av packnings-
skadad mark. Undrar om det finns någon/några
lämpliga arter som klarar utmaningen och om jag
behöver ordna en särskild växtbädd. Har läst en del
frågor angående liknande lerområden på Moviums
hemsida och drar slutsatsen att skelettjord inte
alltid är det bästa alternativet med tanke på kompakteringsrisken.
Service med material för
gravstenssäkerhet
Svar:
Träd tar normalt inte upp överskottsvatten, det
som kan betecknas som dränerbart vatten. Trädens
rötter suger upp det vatten som är kapillärt bundet
i marken och som betecknas som växttillgängligt.
Vissa arter, som till exempel pil och al, kan dock
klara av att växa i områden med stående vatten
men de tar inte upp och förbrukar denna vattenmängd.
Att leda ner vatten till trädgropar för att ta hand
om dagvatten bygger på att marken har en så god
dränerade effekt att överskottsvattnet infiltreras och
fördröjs i markporerna men att dräneringsjämvikt
uppnås så att en tillräcklig balans mellan syre och
vatten ska uppnås i marken för att rötterna ska
kunna växa och sedermera kunna ta upp nödvändig
mängd vatten.
Örjan Stål
Svar:
Jo, det säkraste är att förvaltningarna tillhandahåller icke tjälskjutande material i områden där detta
behövs. Anledningen är att man inte kan räkna med
att stenmontören har sådant material med sig, dels
då det är osäkert hur mycket som behövs, dels med
tanke på transporten av detta material. Informera
de montörer som regelbundet arbetar på er kyrkogård var materialet finns att hämta.
Ann-Britt Sörensen
Ommontering av gravstenar
Svar:
Det stämmer att det har kommit ut en ny utgåva
av SS-EN 1176-11, Tredimensionella nätkonstruktioner, som än så länge endast finns på engelska.
Ändringarna är som följer, med reservation för
översättningen från engelska till svenska:
Figur 3: ordalydelsen ”fasta grepp” utgår och
ersätts med ”säkra grepp”.
Figur 5: figur c har tillkommit och figur a och b
är förenklade.
Rubrik 4.4, Konvergerande redskapsdelar, har
ändrad text i tredje stycket och det viktigaste är att
20 grader har slopats och ersatts med 55 grader,
samt att man där så anges ska använda provkropp
(SS-EN 1176-1: 2008, D 2.2.1).
Rubrik 4.4, Konvergerande redskapsdelar, har
ändrats med tillkommande text i fjärde stycket och
ny figur.
Jan-Olof Gullberg
Fråga:
På vår kyrkogård har vi efter kontroll av gravstenarna funnit många som inte håller måttet. I brev
till gravrättsinnehavarna erbjuder vi oss att göra
ommontering, men talar också om att gravrättsinnehavaren är fri att anlita vilken annan stenmontör
som helst. Är detta ett riktigt förfarande?
Svar:
Ja, det kan man väl säga, men ni åsidosätter konkurrensen genom att era priser inte omfattar moms
och så är det ni själva som sedan kontrollerar ert
eget montage. Å andra sidan har stenmontörerna
nu bråda dagar, så visst kan ni avhjälpa anstormningen av arbete i alla fall i detta initialskede. Men
mest korrekt är att låta stenmontörerna ta hand om
ommonteringarna.
Ann-Britt Sörensen
Fråga:
Vår förvaltning håller på att kontrollera säkerheten
hos gravstenarna. Det står i instruktionerna att vi
ska tillhandahålla icke tjälskjutande material om så
är nödvändigt. Stämmer detta verkligen?
Ändringar i lekplatsstandard
Fråga:
Eftersom det har kommit en ny utgåva för standard säkerhet på lekplatser (SS-EN 1176-11:2014)
undrar jag vad ändringarna rent praktiskt innebär.
Innebär det några avsevärda förändringar som vi
som beställare behöver tänka på?
Movium Direkt nr 7, 2014 • 13 Queen Elizabeth Olympic Park
ny sevärdhet i London
Text och foto: Göran Nilsson, Movium
I Stratford nordost om centrala London står nu
en ny innehållsrik och estetiskt tilltalande parkanläggning klar på området som stod i världens blickpunkt under 0S 2012. Efter två års
omdaning har en ny stadspark för de boende i
området skapats.
Området i Stratford, som blev platsen för Olympic
Park med Olympiastadion, ett antal andra evenemangsanläggningar samt OS-byn, var tidigare skräpig och nedgången industrimark. På till exempel
markytan där det nya simstadion byggdes fanns det
ett högt berg av kasserade kylskåp för skrotning.
2007 påbörjades arbetet med att sanera området
och skapa plats för de anläggningar och faciliteter
som var planerade i och med OS-satsningen. När
OS invigdes i juli 2012 innehöll Olympic Park en
till stor del temporär parkanläggning, anpassad för
de stora åskådarmassorna som skulle förflytta sig
mellan arenorna. Efter att OS-tävlingarna avslutats
påbörjades en transferering av området med målet
att skapa en ny attraktion för boende i närliggande
bostadskomplex och turister – Queen Elizabeth
Olympic Park.
Olympiastadion i Stratford. Under OS-tävlingarna hade stadion en kapacitet på 80 000 åskådare. Den stängde 2013 för en ombyggnad
och kommer att öppnas återigen under 2016 som både fotbolls- och friidrottsarena med en kapacitet på cirka 55 000 åskådare. Stadion
kommer att bli Premier league-laget West Ham Uniteds hemmaarena från och med hösten 2016, laget vann en hård kamp mot konkurrenten Tottenham för att bli hyresgäst. Under fotbollsmatcher kommer nedre läktarsektioner att dras fram till omedelbar närhet av spelplanen. Varje år från 1 juni till en bit in i augusti skjuts de nedre läktarsektionerna in och stadion blir officiell hemmaarena för det brittiska
friidrottsförbundet, med bland annat värdskap för VM i friidrott 2017.
14 • Movium Direkt nr 7, 2014
Öppning i två etapper
Queen Elizabeth Olympic Park har efter ombyggnaden öppnats upp för allmänheten i två olika etapper. Den norra delen invigdes i juli 2013. Här finns
öster om floden det nästan två hektar stora Hopkins
Field, med gräsyta för lek och avkoppling. På
Vår guide Peter Neal i Hopkins Field, i bakgrunden cykelvelodromen Lea Valley Velopark.
14
A12
A12
ENTRY AND EXIT
TO THE PARK
LEE
NA
VIG
ATI
ON
15
13
A12
ENTRY AND EXIT
TO THE PARK
WATERDEN
ROAD
HERE
EAST
RIV
ER
Leyton Station
12
CHOBHAM
MANOR
Central Line
ALFRED’S
MEADOW
HOPKINS
FIELDS
9
HONOR LEA
AVENUE
AVENUE
RIVER LEA
PARK
OLYMPIC
En ljuvlig brittsommardag i oktober var vi en
svensk grupp på 25 personer som fick möjligheten
uppleva den nya parken under sakkunnig guidning.
Gruppen var på en studieresa anordnad av Swedish
Society of Public Parks and Gardens. Som trevlig och i området väl insatt ciceron hade vi Peter
Neal, landskapsarkitekt med eget företag, som varit
engagerad i planeringen av området. Peter Neal har
vid några tillfällen varit i Sverige och föreläst om
Queen Elizabeth Olympic Park, bland annat vid
stadsträdgårdsmästarkongress i Lund och konferens Publika parker och trädgårdar i Helsingborg.
Parken inramas av ett flergrenat avsnitt av floden
Lea. Parken präglas på många sätt av närheten till
floden och möjligheten att beskåda både djurliv
och mänskliga aktiviteter, till exempel i form av
guidade båtturer. Kopplat till floden har ett våtmarksområde anlagts som tillsammans med blomsterrika ängar vid flodkanterna skapar en varierad
fauna.
11
ENTRY
AND EXIT
TO THE
PARK
EAST VILLAGE
10
388
Hackney
Wick
Station
STRATFORD
INTERNATIONAL
STATION
WESTFIELD
AVENUE
MANDEVILLE
PLACE
London Overground
339
WESTFIELD
STRATFORD CITY
8
CA
RP
EN
TE
RS
OLD RIVER LEA
STRATFORD
WATERFRONT
RO
AD
7
ENTRY AND
EXIT TO THE
PARK
INFORMATION
POINT
Stratford
Station
i
Jubilee Line
Central Line
London Overground
Docklands Light Railway
National Rail Services
6
London Buses
1
5
CITY MILL
RIVER
N
W
2
4
WATERWORKS
RIVER
E
ENTRY AND EXIT TO
THE PARK
S
Westfield Stratford City
Stratford High Street
SOUTH
LAWN
3
QUEEN ELIZABETH OLYMPIC PARK
Childrens Playground
Information Point
Parking
Toilets
Blue Badge Parking
TIMBER LODGE
ATM
Accessible Toilets
TUMBLING BAY PLAYGROUND
Eating and Drinking
Changing Places
Accessible Toilet
STADIUM
2
ARCELORMITTAL ORBIT
3
SOUTH LAWN
4
PODIUM
5
AQUATICS CENTRE
13
LEE VALLEY VELOPARK
6
FOUNTAIN
14
LEE VALLEY HOCKEY AND TENNIS CENTRE
7
OUTDOOR ROOMS
15
MULTI-STOREY CARPARK
8
CARPENTERS LOCK
9
FACILITIES
i
1
COPPER BOX ARENA
10
WETLANDS
11
12
TRAVEL KEY
WALKING DISTANCES
Översiktskarta Queen Elizabeth Olympic Park.
0 mins
5 mins
London Underground
Walkways
London Overground
Roads
Docklands Light Railway
National Rail Services
10 mins
London Buses (388, 339)
västra sidan finns en upplevelse- och äventyrspark
för barn, Tumbling Bay, med svajande repbroar i
trädtopparna, hisnande rutschbanor och gungor,
klätterträd m.m.
Nära Tumbling Bay finns det 2,5 hektar stora
naturområdet The Waterglades, en av de största
våtmarkerna som anlagts i England. Här skapar
ett 40-tal olika växtarter och över 600 planterade
träd en miljö med stor biologisk mångfald, bland
”nybyggarna” finns fladdermöss, olika fågelarter,
grodor, ormar etc. Våtmarken bidrar i hög grad till
områdets ekosystemtjänster eftersom den renar
dagvattnet från den närliggande hårt exploaterade
stadsdelen East Village.
QueenElizabethOlympicPark.co.uk
Attraktioner för upplevelse
Den södra delen av Queen Elizabeth Olympic
Park öppnades i början av april 2014. Här kan man
flanera i The Arc Promenade längs en allé av 100
träd. Väster om allén, i riktning mot Olympiastadion, har ett antal trädgårdsrum och attraktioner
skapats. Den övergripande designen för denna del
Movium Direkt nr 7, 2014 • 15 Plaza med vattenspelsfontän, i fonden ArcelorMittal Orbit.
Äventyrslekplatsen Tumbling Bay. Medan barnen leker kan föräldrarna fika eller ta en bit mat i närliggande Timber Lodge Café.
Cafébyggnaden har träfasad som smälter in i den omgivande
miljön och hållbarhetsfilosofin har varit bärande i konstruktionen
av byggnaden med bland annat solceller som producerar egen
grön energi.
16 • Movium Direkt nr 7, 2014
av parken har utformats av den brittisk-födde landskapsarkitekten James Corner, kanske mest känd
för sitt designarbete vid High Line i New York.
Hans företag James Corner Field Operations har
samarbetat med några ledande landskapsarkitekter
och trädgårdsdesigners i utformningen av de olika
trädgårdsrummen. Liksom vid arbetet med High
Line har Corner bland annat anlitat den holländske
legendaren Piet Oudulf i valet av växtmaterial.
Bland attraktionerna finns bland annat en fontän på
en hårdgjord yta med 195 datorstyrda munstycken,
omväxlande i vila och i aktivitet, som lockar unga
och gamla till lekfulla vattenäventyr med risken att
få en oväntad dusch.
Som ett blickfång, och på plats redan under
OS-tävlingarna, ståtar den 114 meter höga ArcelorMittal Orbit, Storbritanniens högsta skulptur med
utsiktsplattform på 80 meters höjd. Strax söder
om skulpturen finns områdets största aktivitetsyta,
South Lawn på 2,5 hektar. Där kan bland annat
konserter anordnas med möjligheter att ta in
20 000 åskådare som har nära tillträde via tunnelbana och andra allmänna kommunikationer vid
Stratford Station.
Trädgårdsrum med växtbiotoper
Öster om allén, i sluttningarna ner mot Leas västra
strand, finns ett antal trädgårdsrum med varierande
växtbiotoper. Dessa planteringar gav besökarna
ögonfägnad redan vid OS-tävlingarna och tillhör
de få ingredienser i parken som fick vara kvar även
efter omdaningen. Trädgårdsrummen designades
av Sarah Price tillsammans med bland andra Nigel
Dunnett och James Hitchmough från Sheffield University. Sarah Price är en av Englands mest omtalade trädgårdsdesigners med bland annat guldmedalj
på Chelsea Flower Show på meritlistan. Forskarna
från Sheffield har gjort sig kända för innovativt
tänkande när det gäller perennplanteringar, både
när det gäller växtkomposition och etableringsteknik, inte minst för olika typer av naturlik örtartad
ängsvegetation.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det
är en imponerande och inspirerande park som nu
erbjuds de många nyinflyttade invånarna i området.
Det finns skäl att anta att parken med dess attraktioner och sportanläggningar också kommer att bli
högt rankad på många turisters ”att göra”-lista, och
den är lätt att nå med tunnelbana. Här finns något
att uppleva för alla – barnen får sitt lystmäte på
vattenspel och lekplatser, växtkännaren kan hämta
inspiration till egen täppa och den som är intresserad av natur och ekologi kan hitta artrika biotoper
mitt i en starkt expanderande urban omgivning.
Och vill man bara ta det lugnt och studera folklivet
finns det gott om möjligheter för en ”nice cup of
tea” …
Fakta Queen Elizabeth Olympic Park
Områdets totala yta: 226 hektar, samma storlek som
Hyde Park.
Ekologi: 46 hektar utgörs av områden som har
skogsliknande eller annan naturlik karaktär med förutsättningar för ett rikt naturligt djurliv. 525 fågelholkar
och 150 lådor för fladdermöss har satts upp.
Kostnad: totalt har 3,6 miljarder kronor investerats
i parkens transferering efter OS, inräknat rivning av
temporära anläggningar använda under OS-tävlingarna, nya vägar och gångvägar som förbinder parken
med omgivande bostads- och shoppingkomplex
samt uppbyggnad av nuvarande park enligt beslutad
detaljplan.
Perennplanteringar i sluttningen ner mot floden Lea.
Movium Direkt nr 7, 2014 • 17 Nyheter
Sienapris till Brovaktarparken
Den 28 november arrangerade Sveriges Arkitekter
sin årliga Arkitekturgala i Stockholm med festligheter och prisutdelning.
Vinnare av 2014 års Sienapris blev Brovaktarparken i Stockholm. Juryns motivering:
”Med omhändertagandet av denna bortglömda
plats har staden fått ett överraskande tillskott som
med sin gestaltning lyckas bevara och förstärka det
oväntade ögonblicket, känslan av att ha upptäckt
något annorlunda. Det är en miljö som väcker nyfikenhet nog för att ta en omväg eller göra ett besök
för att uppleva parkens växlingar i tid och rum.”
Ansvariga arkitekter: Landskapsarkitekt Petter Hauffman, landskapsarkitekter MSA Anders
Mårsén, Elin Olsson, Johan Paju, arkitekter SAR/
MSA Magnus Schön och Eveliina Hafvenstein
Säteri. Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret.
Sienapriset har delats ut sedan 1987 av Sveriges Arkitekter med Starka betongindustrier som
sponsor.
Planpriset till Malmö stad
Under Arkitekturgalan utdelades bland annat även
Planpriset 2014. Vinnare blev Malmö stad och
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.
Juryns motivering:
”De sociala konsekvenserna av ökande skillnader i levnadsförhållanden i våra städer är en
angelägen samhällsfråga som de flesta kommuner
arbetar med. Årets Planprisvinnare har närmat sig
frågan på ett nytt sätt. Kommunens arbetssätt har
möjliggjort en bred samverkan med både forskning, ideella krafter och näringsliv. Genom detta
arbetssätt har vinnaren fördjupat förståelsen för
samband mellan hälsa och den byggda miljön på
en mer vetenskaplig grund. Det stärker inte minst
den fysiska planeringens trovärdighet och ställning
i stadsutvecklingen. Vinnaren av Planpriset 2014 är
en bra inspiration för andra kommuner.”
Ansvarig arkitekt: Stadsbyggnadsdirektör arkitekt SAR/MSA Christer Larsson. Medarbetare:
18 • Movium Direkt nr 7, 2014
Programarkitekt Marianne Dock, Malmö stad,
vicerektor Eva Engquist, Malmö högskola, miljödirektör Katarina Pelin, Malmö stad. Kommissionärer: Kommissionens ordförande Sven-Olof Isacsson, huvudsekreterare Anna Balkfors. Beställare:
Kommunstyrelsen Malmö stad.
Danskt pris till takparadis
Det stora Dansk Landskabspris 2014 på 40 000
Dkr har tilldelats Tagparadiset på Vestervangs
Fritidshjem i Köpenhamn. Prismottagare är Boe
Sallingboe, innehavare av företaget Altan-Alferne,
som tillsammans med barn och pedagoger skapat
ett paradis på fritidshemmets takterrass.
Boe Sallingboe har själv barn på fritidshemmet
och initierade i slutet av 2011 projektet med planer
på hur man skulle kunna nyttiggöra den då stora
oanvända takterassen. Fritidshemmets styrelse
beslutade i januari 2012 att gå vidare med projektet
och Boe har sedan dess drivit detta framåt med små
medel med olika intressenter inkopplade. I december 2013 avslutades projektet i och med att takterrassen fick sin nuvarande utformning med bland
annat lådor för odling av grönsaker och en lekplats
kallad ”djungeln”.
Bakom Dansk Landskabspris står Park- og Naturforvalterne, Dansk Landskabsarkitektforening
och Danske Arkitektvirksomheder. I årets inbjudan
att lämna in förslag till pristagare klargjordes att de
skulle inrymmas under temat ”et bedre sted at bo”.
Temat har sin bakgrund i den nya danska arkitektpolitiken som lanserades under våren 2014 under
beteckningen ”Mennesker i centrum”. Arkitektpolitiken har fyra fokusområden: mötet med arkitekturen; demokrati; hållbarhet; värdeskapande.
Det utses också en vinnare av det lilla Dansk
Landskabspris. Årets mottagare blev Mariaparken
i Vejle med juryns motivering att involverandet av
brukarna i omdaningen av parken varit exemplarisk. Vejle kommun fick motta 10 000 Dkr eftersom kommunen gör så stora ansträngningar för att
staden ska förbli ”et godt sted att bo”.
Källa: Landskab nr 6/2014
Stenpris till krematoriebyggnad
i Kalmar
Strindberg Arkitekter tilldelas arkitekturpriset Stenpriset 2014 för deras arbete med renoveringen och
tillbyggnaden av krematoriet vid Norra kyrkogården i Kalmar.
Stenpriset är ett arkitekturpris som delas ut av
Sveriges Stenindustriförbund till ett projekt i Sverige där natursten använts på ett estetiskt, hållbart
och nyskapande sätt. Vinnarna från Strindberg
Arkitekter får bland annat ta emot en prisstatyett
formgiven av konstnären Bertil Vallien.
I sin motivering har juryn tagit fasta på att
projektet genomgående har höga estetiska kvaliteteter. Det präglas av harmoni på flera plan – mellan
den nya och den ursprungliga byggnaden, mellan
ute- och innemiljöerna, mellan olika material och
mellan olika bearbetningar av den natursten som
använts.
Arkitekterna har även visat stor omsorg om avskedets olika uttryck i ett mångkulturellt samhälle.
I juryn för Stenpriset 2014 ingick Kurt Johansson, professor vid SLU Alnarp och expert på natursten, Alex van de Beld, arkitekt, ALB Surroundings, Onix (Årets Arkitekt i Nederländerna 2010),
Anders Jönsson, landskapsarkitekt, Andersson
Jönsson Landskapsarkitekter (vinnare av Stenpriset
2013 för utformningen av Stortorget i Gävle) samt
Kai Marklin, ordförande, Sveriges Stenindustriförbund.
Källa: Pressmeddelande från Sveriges Stenindustriförbund 13 november
Åke Lindelöw uppmärksammas för
samverkan
Åke Lindelöw på SLU får pris för sin långa samverkan med allmänhet, skogsnäring och Skogsstyrelsen inom området skogsentomologi. Bakom
priset står Regionförbundet Uppsala län. Om Åke
Lindelöws insatser för samverkan säger juryn
bland annat:
”Åke Lindelöw har en förmåga att skapa intresse
hos både fackfolk och allmänhet om skogsentomologi. Samverkan har tydliga Uppsalakopplingar till
bl.a. Stadsskogens dag och kulturnatten i Uppsala.
Samverkan har också varit synlig i media, bland
annat i SVT:s morgonsoffa.”
Priset på 25 000 kr delas ut i anslutning till
Regionförbundet Uppsala läns fullmäktigesammanträde den 4 december. Åke Lindelöw har ofta
agerat resursperson inom Movium Rådgivning – se
till exempel Fråga/Svar på sid. 11!
Källa: Nyheter från SLU 10 november
Stockholm söker stadsträdgårdsmästare
En av utemiljömiljöbranschens viktigaste befattningar är ute på annons – Stockholms stad söker ny
stadsträdgårdsmästare efter Pia Krensler. Tjänsten
är placerad på Trafikkontoret, avdelningen Stadsmiljö. Sista ansökningsdag: 7 december. Mera
information via www.stockholm.se/jobb.
Två nya biogasanläggningar
certifierade
Biogasanläggningar i Lidköping och Örebro har
nu blivit certifierade inom systemet Certifierad
återvinning, som drivs av Avfall Sverige. Det är
branschens frivilliga produktcertifiering av kompost och biogödsel för användning som jordförbättringsmedel och/eller växtnäringskälla. Revisioner
av egenkontrollen kring anläggningens kvalitetsarbete och utfärdandet av certifikat utförs av ett
oberoende certifieringsorgan, för närvarande SP
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Det finns nu 17 certifierade biogasanläggningar
och 2 certifierade komposteringsanläggningar inom
systemet.
Källa: Certifierad återvinning, nyhetsbrev nr
3-2014
SLU till Näringsdepartementet
Det har rått oklarheter kring SLU:s hemvist efter
senaste valet. Nu har regeringen beslutat att SLU
kommer att höra till landsbygdsminister Sven-Erik
Buchts ansvarsområde, och därmed sortera under
Näringsdepartementet. SLU:s rektor Lisa Sennerby
Forsse och SLU:s styrelseordförande Rolf Brennerfelt fick efter valet SLU-styrelsens uppdrag att föra
en dialog med regeringen i frågan. Från regeringens sida finns alltså inga planer på att ändra det
förhållande att SLU sorterar under landsbygdsministern och därmed dennes departement.
Källa: Nyheter från SLU 20 november
Movium Direkt nr 7, 2014 • 19 Entreprenadbesiktningskurs i
Umeå
Publika parker och trädgårdar –
konferens 14-15 april 2015
SBR Byggingenjörerna arrangerar i samarbete med
BEUM och Movium en specialkurs i Umeå i Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö.
Steg 1 i kursen anordnas den 5-6 februari 2015, steg
2 inklusive tentamen den 18 mars. Anmälan sker till
SBR, sista anmälningsdatum 8 januari.
Planera redan nu in ett av utemiljöbranschens största
och hetaste evenemang i kalendern! Konferensen Publika parker och trädgårdar arrangeras på Katrinetorp i Malmö den 15 april. Konferensen är ett samarrangemang mellan Malmö stad, Helsingborgs stad,
Movium SLU, SSPPG – Swedish Society of Public
Parks and Gardens samt European Garden Heritage
Network.
Information och länk till anmälan via
www.movium.slu.se/utbildning
Information om BEUM – Föreningen Besiktningsmän
för utemiljö: www.beum.se.
Godkänd tentamen på entreprenadbesiktningskursen
är ett av kraven för att komma ifråga som certifierad
besikningsman för utemiljö – ett projekt som BEUM
driver tillsammans med SP Certifiering.
Dagen före konferensen, den 14 april, samlas
SSPPG:s medlemmar till en nätverksträff på Katrinetorp.
Det blir åttonde året i rad som konferensen anordnas
– som vanligt med en rad celebra både internationella
och svenska föreläsare. Konferensens fokus kommer
att ligga på planering för barns park- och trädgårdsupplevelser.
Mera information kommer i början av januari.
Kalender
December 2014
10
10
11
Urbanforskningens dag: Staden visualiserad,
seminarium i Malmö anordnat av ISU, Malmö högskola och Movium, www.isumalmo.se
Medborgardialog som drivkraft i platsutveckling, seminarium i Stockholm anordnat av Sveriges Kommuner och Landsting, www.skl.se
Grågröna systemlösningar för hållbara städer, Movium-seminarium i Linköping
Januari 2015
27
28
Alnarps Jordbruks- och Trädgårdskonferens 2015, anordnad av Partnerskap Alnarp,
http://partnerskapalnarp.slu.se
Byens Gulv – teknik, arkitektur og planlægning, konferens i Nyborg Strand, Danmark, anordnad av bland andra Københavns Universitet – Sektion for Landskabsarkitektur og Planlægning,
http://ign.ku.dk/byens-gulv/
Februari 2015
5
5-6
LandskapsingenjörsDagen 2015, företagsmässa i Alnarp, www.landskapsingenjor.se
Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö – steg 1, specialkurs i Umeå anordnad av SBR
Byggingenjörerna i samarbete med BEUM och Movium, info: www.movium.slu.se
Mars 2015
11
12
18
Jämställda utemiljöer för barn och unga, Movium Partnerskapsträff i Göteborg
European i-Tree Conference i Alnarp, anordnad av i-Tree, Treeco2nomics och SLU, www.i-tree.se
Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö – steg 2, www.movium.slu.se (se ovan)
Information om Moviums egna kurser och semi­narier finner du alltid på www.movium.slu.se. Du kan också kontakta Parvin Mazandarani
på 040-41 52 11, parvin.mazandarani@slu.se.
Redaktör: Göran Nilsson. Movium, SLU, Box 54, 230 53 Alnarp • Tel: 040-41 52 08 • goran.k.nilsson@slu.se • www.movium.slu.se
20 • Movium Direkt nr 7, 2014