1. No category

Mars
attacks!
-En uppgift i historiebruk samt den
svenska demokratiseringsprocessen.
Mars Attacks!
En grupp delegater från planeten Mars
har kommit till jorden för att eliminera
mänskligheten om inte vi människor kan
argumentera för vår fortsatta existens!!!!!
Regeringen har kommit fram till att om vi
berättar för marsianerna om vår historia
och vårt kulturarv och vad det är som har
format vårt samhälle till det vi lever i
idag, kan det finnas en chans att vi får
överleva.
DU
är den som fått detta ärorika &
anvarsfulla uppdrag!
Del 1
Denna marisian har pluggat in
jordens historia och vet en del.
-Men det Han har läst är olika
skildringar av historien, olika
“historiebruk” vilka på något sätt
varit vinklat. Detta har förvirrat
marsianen! Han undrar hur det
ligger till egentligen och varför
folk skrivit annorlunda.
Uppgift 1.
Hjälp marisanen! Förklara vad som kan vara orsak till att man vinklat
historien just så och argumentera för den version du skulle ansluta dig till!
Skildring 1 / “Förintelsen”
Bilden är hämtad från http://www.levandehistoria.com
En hemsida där författarna av olika skäl förnekar att Förintelsen ägt rum.
● Jämför gärna med http://www.levandehistoria.se/
Skildring 2 / Vasaloppet
Åkte Gustav Vasa Vasaloppet?
Historia För några dagar sedan figurerade jag i TV4 i det program i Sveriges Historia-serien som
handlar om Gustav Vasa och hans söner. Därmed inställer sig den närmast förutbestämda
frågan: åkte den blivande kungen verkligen det första Vasaloppet? Eller är även detta en skröna?
Det är ju väl känt att många av de ”äventyr” i Dalarna som Gustav Eriksson råkade ut för skrevs
ihop först i efterhand, antingen av Peder Svart eller ännu senare, efter mönster från gamla
vandringssägner.
Enligt den historia som ligger till grund för Vasaloppet skall Gustav Eriksson ha kommit till Mora vid
julhelgen 1520 för att resa bönderna till kamp mot Kristian II. Han skall ha påmint dem om hur
förfärliga tidigare danska fogdar varit, men bönderna var ointresserade av hans tal. Gustav
fortsatte därför mot Norge. Dessutom var han enligt 1500-talets källor motarbetad och stundom
jagad, inte av danskar utan av kungatrogna dalkarlar. I Norge hoppades han förmodligen kunna
fortsätta med skepp till Tyskland, där han visste att han var välkommen.
Vägen mot Norge gick via Sälen. Eftersom skidåkarkonsten var föga utvecklad bland uppländska
herremän kan vi lugnt utgå från att Gustav nyttjade snöskor, red på en häst eller åkte i en släde –
ingen vet. Äldsta uppgiften om färdsättet stammar från 1593, då kyrkoherden Herman Pauli i
Malung anger att han själv sett platser som Gustav passerat med snöskor. I vilket fall som helst
tog det tid, och medan färden pågick hann folket i Mora ändra sig. Bud lär ha anlänt från
Mälardalen med redogörelser för danskarnas framfart. Alltså sände man iväg en styrka för att
hämta tillbaka Gustav och göra uppror. ”Överst uppe i Lima” (Lima socken) hann de utsända
ikapp Gustav i januari 1521. Snart var befrielsekriget ett faktum.
Vad var orsaken till den inledande motviljan att bistå Gustav? Varför höll dalkarlarna till en början
på Kristian II? Svaret är inte svårfunnet. I och med att Kristian blivit kung lyftes blockaden mot
Sverige. Det blev fred, vilket gynnade de järnexporterande storbönderna och bergsmännen. Att
gripa till vapen mot en kung som man inte visste någonting om var dessutom föga välbetänkt. Så
varför ändrade sig bönderna plötsligt?
Knappast på grund av nyheterna om Stockholms blodbad. Ingen utom de närmast berörda lär ha
ägnat de okända stockholmare som dräpts på Stortorget några tankar. Det fanns bättre skäl för
dalkarlarna att ändra åsikt. Den nye kungen lanserade under vintern 1520–1521 ett nordiskt
handelskompani som skulle ta upp kampen mot Hansan. Järnproduktionen i Bergslagen skulle
ställas till kompaniets förfogande. Lägg därtill att Kristian, som var djupt skuldsatt, införde en
omfattande extraskatt. Till råga på allt utfärdade han påbud om att alla bönder skulle avväpnas.
Allt sammantaget var detta närmast en krigsförklaring mot dalkarlarna. Att i detta läge kalla tillbaka
Gustav Eriksson var logiskt. Han befann sig på kort avstånd från Mora och hade gott om
kontakter i det mellansvenska frälset. Resten är historia.
Gustav Vasa åkte alltså inte Vasaloppet. Han for åt fel håll (från Mora mot Sälen), och han
använde inte skidor. Dessutom färdades han långsamt, med många avbrott, så att man kunde
hinna ikapp honom.
Vad hade hänt om den unge Gustav verkligen varit en skicklig skidåkare, eller om han varit rask
på snöskor eller haft ett mer effektivt fortskaffningsmedel? Då hade han kanske vunnit det
första, felvända, Vasaloppet och hunnit fram till Norge utan att ha fått höra om dalkarlarnas
kovändning. Folket i Mora hade tvingats välja en annan man till hövitsman. En annan man hade
senare valts till riksföreståndare. Gustav Eriksson hade aldrig blivit kung Gustav Vasa. Och
Vasaloppet hade inte existerat.
Hämtat ifrån http://blog.svd.se/historia/2011/09/02/akte-gustav-vasa-vasaloppet/
En artikel i vilken Dick Harrison ifrågasätter tidigare historiebruk där man av olika
skäl förmedlat en förenklad och heroisk bild av Gustav Vasa.
Marsianen har alltså läst på en
del om svensk historia, men han
har också tittat på lite filmer.
Bland annat “Sveriges historia” med
Martin Timell och Dick Harrison. Han
tyckte dem verkade bra, men blir
lite förvirrad när han läser
nedanstående artikel. Kan han
verkligen lita på den där Dick
Harrison?
Läs igenom nedanstående artikel och besvara därefter frågorna som följer
efter artikeln.
Vasa vs Hitler
Gustav Vasa jämförs med Hitler när TV4
berättar Sveriges historia
Publicerat den 30 augusti 2011 kl 18:59
Oikofobi/Stockholm. Gårdagens prem iäravsnitt av TV4:s nya satsning
Sveriges Historia svarade väl m ot förväntningarna på vänsterextrem a budskap.
Bland annat jäm fördes den svenska nationens grundare Gustav Vasa m ed Hitler.
Redan när arbetet med det nya standardverket Sveriges Historia tog sin början under 2010 stod
det klart att upphovsmännen i huvudsak var drivna av politiska motiv.
Den kontroversielle historieprofessorn Dick Harrison, som ledde arbetet, bekäftade i SvD att han
och hans handplockade kollegor ville skriva en ”ny historia” som inte kan ”missbrukas av
sverigedemokrater”. Till Svenska Dagbladet sade Harrison bland annat följande om
Sverigedemokraterna och svensk kultur:
– Deras idéer om en specifikt svensk kultur stammar från 1800-talets nationalromantiska
strömningar, det vi vet idag får sådana tankar att verka väldigt tokiga.
I måndagens avsnitt av Sveriges Historia var det Dick Harrison som valde att skildra den svenska
nationens grundare, Gustav Vasa, i ett mindre smickrande sken. Enligt Dick Harrison var Gustav
Vasa i princip ”som Hitler”, eftersom han slog ned uppror och spred ”propaganda”.
Programmet fortsatte med att framföra en av vänsterns favoritteorier – den om att vikingarna inte
hade hjälmar med horn.
– Man skäms över att vara svensk! utbrister Dick Harrison i programmet.
Därefter förklarar han att ”myten” om vikingar med horn är ”påhittad” av 1800-talets
nationalromantiker. I själva verket grundade sig teorin om vikingahjälmar med horn på flera fynd,
bland annat skandinaviska hällristningar och faktiska fynd av hornförsedda hjälmar i England.
Senare forskning har dock kunnat tidsbestämma hjälmarna till 150-50 f.Kr, alltså före vikingatiden.
Hämtat ifrån
http://www.friatider.se/gustav-vasa-jamfors-med-hitler-nar-tv4-berattar-sverigeshistoria
Se även:
http://gotiskaklubben.w ordpress.com/2010/01/23/sveriges-historia-goterna/
Uppgift 2.
Marsianen undrar nu följande:
1. Kan man lita på Dick Harrison?
2. Hade vikingarna horn på hjälmarna eller inte? (forska djupare i ämnet
på egen hand) /(Alternativt kan du forska djupare i frågan om goternas
ursprung).
3. Vilka skäl kan det finnas hos ovanstående författare att påstå att Dick
Harrison har fel?
DEl 2
Marsianen känner sig något bättre
till mods, men tycker fortfarande
inte att människorna skall få leva.
Han har nämligen studerat Nord
korea och sett att människor där
lever under diktatur. Detta gillar
han inte! -Han tror tydligen att
alla jordens länder är diktaturer!
Marsianerna vill ha demokrati!
Uppgift 3:
Din uppgift blir nu att förklara för marsianen att vi har demokrati i de
flesta länderna! Men för att han skall förstå ordenligt behöver du redogöra
för hela demokratiseringsprocessen!
Förklara:
● diskutera förutsättningar för demokratins införande.
● hur det gick till när Sverige fick demokrati.
● vad demokratins införande har fått för konsekvenser!
(Om du behöver för att fylla dina kriterier bör du dessutom belysa demokratiseringsprocessen
utifrån minst två olika historieperspektiv, punkt nummer 1 på betygskriterierna,
pusselbitsmodellen).
Till din hjälp för att hitta mer information om demokratiseringsprocessen förutom
det som står i historieboken kan du se följande länkar:
http://www.norden.org/sv/fakta-om-norden/nordens-historia/industrialisering-demokratisering-oc
h-nationalisering-ca-1810-1920
http://www.popularhistoria.se/artiklar/bonderna-avgjorde-demokratiseringen/
http://www.regeringen.se/sb/d/2468
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/allmant-om-det-langa-1800-tale
t#
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-korta-1900-talet/sverige-under-1900-talet#
http://historia2.se/index.php?option=com_content&view=article&id=62&Itemid=82
http://stiglundberg.org/historiska-epoker/#Revolutionernas
http://www.popularhistoria.se/artiklar/100-handelser-som-skakade-sverige/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_historia#Demokratins_genombrott_.281905-1920.29
http://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati
http://sv.wikipedia.org/wiki/Folkr%C3%B6relse
Regeringen önskar dig
lycka till!
de hoppas att du lyckas berätta för
marsianerna om vår historia så att vi får
överleva!!!
Momentet är främst kopplat till de förprickade betygskriterierna.
Betyget E
● Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under
olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt
redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och
konsekvenser.
●
Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för
olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan
skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla
slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse
för framtiden.
●
Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp för att formulera, utreda,
förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
●
Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om
historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen
utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse
för tolkningen.
●
Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har
använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger
eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen
deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
Betyget C
●
Du kan utförligt redogöra för förändringsprocesser (hur saker och ting hänger samman,
orsaker och konsekvenser, vad som markerar övergången från en period till en annan, "den
röda tråden" etc.), händelser och personer (individuellt perspektiv) under olika tidsperioder
samt för olika tolkningar av dem genom att du använder "pusselbitsmodellen".
●
Du ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna
och förhållanden i nutiden och analyserar tänkbara framtidsscenarion.
Du kan med viss säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra
slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
Du kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska
skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven
från källkritiska metoder och värderar med enkla omdömen olika tolkningsmöjligheter av
källmaterialet.
●
Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts
på olika sätt (t.ex nationalistiska motiv : vikingabilden, konflikten om Alexander den Store)
samt utförligt förklara varför de har använts olika. Du kan också värdera med enkla
omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
Betyget A
●
Du kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer
under olika tidsperioder.
Du kan utförligt och nyanserat redogöra för olika tolkningar av dem. Du kan jämföra de olika
tolkningarna, förorda en av dem och med nyanserade omdömen motivera ditt val.
(pusselbitsmodellen).
●
Du ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan
skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika
sätt att se på dessa samband.
Du kan dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och
förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
Du kan med säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra
slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
Du kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska
skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I
värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika
tolkningsmöjligheter av källmaterialet.
●
Du kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som
har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika.
Dessutom ger du några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med
nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.