Risk och sårbarhetsplan .pdf
Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Analys av kommunens risker och sårbarheter Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-26, § 152 Reviderad av kommunfullmäktige 2013-11-13, § 157 Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Förord Att förebygga och hantera kriser Kraven på kommunerna när det gäller förmågan att förebygga och hantera kriser ökar hela tiden och så gör också allmänhetens förväntningar på kommunerna. Samtidigt ökar påfrestningarna på samhället bl.a. beroende på klimatförändringarna. I Nora kommun är medvetenheten stor när det gäller det omistliga värde som vår kulturmiljö i form av trästaden har. Trästaden i sig utgör ju tyvärr också en påtaglig risk på så sätt att en större brand kan ödelägga det som är vår ”själ”. Därför har vi också tagit fram en särskild brandskyddsstrategi för stadskärnan. Vattenförsörjning är även det ett område där Nora kommun är exponerad för en större risk än många andra kommuner. Detta beror på att vårt dricksvatten tas från en ytvattentäkt, Bälgsjön med bara en enda huvudvattenledning in till tätorten. Nora. För att hantera risken upprättades tidigt en ”vattenplan”. Det nämnda är bara exempel på risker som finns i vår kommun. Den risk- och sårbarhetsanalys som du håller i handen är avsedd att vara ett hjälpmedel för oss som arbetar i kommunen och de vi samverkar med att förebygga och hantera kriser av varjehanda slag. Analysen är säkerligen inte heltäckande, utan måste hållas levande och kompletteras vartefter vi gör nya erfarenheter. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Innehållsförteckning Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun ........................................................................................... 1 Förord ..................................................................................................................................................... 2 2. Övergripande beskrivning av Nora kommun ...................................................................................... 6 2.1 Inledning ........................................................................................................................................... 7 2.2 Bakgrund .......................................................................................................................................... 8 2.3 Syfte ................................................................................................................................................. 8 Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att .................................................................................. 8 2.4 Mål ................................................................................................................................................... 8 2.5 Arbetsmetodik ................................................................................................................................... 9 Riskbedömning ................................................................................................................................... 9 Urval och prioritering .......................................................................................................................... 9 2.6 Avgränsning .................................................................................................................................... 10 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ................................................................................................................................................. 11 3.1 Det geografiska ansvarsområdet ................................................................................................... 12 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område .............................................................................................................................. 12 4.1 Kommunens riskbild ....................................................................................................................... 12 4.2 Identifierade hot och risker i kommunen ........................................................................................ 13 4.3 Extrema väderhändelser ................................................................................................................ 14 4.3.1 Stormar .................................................................................................................................... 14 4.3.2 Klimatförändringar ............................................................................................................... 14 4.3.3 Översvämningsrisker ............................................................................................................... 15 4.3.4 Dammbrott ............................................................................................................................... 15 4.3.5 Skogsbränder .......................................................................................................................... 16 4.4 Olyckor ........................................................................................................................................... 16 4.4.1 Olyckor inom industrin ............................................................................................................. 16 4.4.2 Föroreningar ............................................................................................................................ 17 4.4.2.1 Mark- och vattenföroreningar av nedlagd verksamhet .....................................................18 Sågverk ............................................................................................................................................ 18 Gruvor ............................................................................................................................................... 18 4.4.3 Farligt gods transporter ........................................................................................................... 19 Farliga ämnen som hanteras i stor mängd i Nora kommun. ............................................................ 19 4.4.4 Brand ....................................................................................................................................... 20 4.4.4.1 Brand som kan drabba bildningsförvaltningen ................................................................. 20 4.4.4.2 Brand som kan drabba socialförvaltningen ...................................................................... 20 4.4.4.3 Brand som kan drabba IT-/dataverksamheten ................................................................. 20 4.4.4.4 Brand i trähusbebyggelse ................................................................................................. 20 4.4.4.5 Brand som kan drabba vattenverken ............................................................................... 22 4.4.4.6 Brand som kan drabba bostäder ...................................................................................... 22 4.4.5 Trafikolycka ............................................................................................................................. 22 4.4.6 Tågolycka ................................................................................................................................ 23 4.4.7 Flygolycka................................................................................................................................ 23 4.4.8 Publika evenemang ................................................................................................................. 23 4.5 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem ................................................................................. 24 4.5.1 Dricksvattenförsörjning ............................................................................................................ 24 Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun 4.5.2 Livsmedelsförsörjning .............................................................................................................. 25 4.5.3 Teleavbrott ............................................................................................................................... 25 4.5.4 Elavbrott .................................................................................................................................. 25 4.5.5 Värmeförsörjning ..................................................................................................................... 25 4.5.6 Finansiella system ................................................................................................................... 26 4.5.7 IT-bortfall ................................................................................................................................. 26 4.5.8 Drivmedelsbrist ........................................................................................................................ 26 4.6 Antagonistiska hot och social oro ................................................................................................... 27 4.6.1 Social oro ................................................................................................................................. 27 4.6.2 Sabotage dataintrång .............................................................................................................. 27 4.7 Sjukdomar ...................................................................................................................................... 28 4.7.1 Pandemi .................................................................................................................................. 28 4.7.2 Epizooti- zoonoser ................................................................................................................... 29 Smitta djur – Epizooti........................................................................................................................ 29 4.8 Riskmatris ....................................................................................................................................... 29 Riskvärdering Nora kommun ................................................................................................................ 30 Extrema väderhändelser .................................................................................................................. 30 Olyckor.............................................................................................................................................. 30 Teknisk infrastruktur & försörjningssystem....................................................................................... 30 Sjukdomar ........................................................................................................................................ 30 Antagonistiska hot & social oro ........................................................................................................ 30 4.9 Kritiska beroenden.......................................................................................................................... 37 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som .............................................................. 39 kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser .....................................................39 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse ............................40 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse ........................................................................................................................... 41 7.1 Bedömningsnivåer .......................................................................................................................... 41 7.2 Indikatorer på krishanteringsförmåga ............................................................................................. 42 7.3 Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar .....................43 7.3.1 Övergripande ........................................................................................................................... 44 7.3.2 Strömavbrott ............................................................................................................................ 44 7.3.3 Värmebortfall ........................................................................................................................... 45 7.3.4 Tele- och IT-bortfall ................................................................................................................. 45 7.3.5 Livsmedelsförsörjning .............................................................................................................. 45 7.3.6 Drivmedelsförsörjning .............................................................................................................. 46 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat ........................................................................... 47 Fortsatt arbete ...................................................................................................................................... 48 Allmänt .................................................................................................................................................. 48 Riskhantering i samhällsutveckling ...................................................................................................... 48 Mål för säkerhetsarbetet ....................................................................................................................... 48 Planering .............................................................................................................................................. 48 Samverkan och samordning ................................................................................................................. 49 Utbildning och övning ........................................................................................................................... 49 Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Uppföljning och uppdatering ................................................................................................................. 49 Rapportering ......................................................................................................................................... 49 Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun 2. Övergripande beskrivning av Nora kommun Nuvarande Nora kommun bildades 1965. Kommunen ligger i norra delen av Örebro län. Det är ca 35 km till Örebro och 230 km till Stockholm. I början av 70-talet satsade kommunen på attraktiva småhusområden i naturnära områden och på kulturmiljön i Nora centrum. Befolkningen ökade och 1993 tilldelades stadskärnan det så kallade Europa Nostrapriset för att den bevarats på ett tidsenligt sätt. Nora stad är en av de tre så kallade trästäderna i Sverige. Befolkningen ligger ganska stabilt på knappa 10 500 invånare och har minskat något under senare år. Många förknippar Nora med vackra omgivningar och pittoresk stadskärna. Även deckardrottningen Maria Lang och visan om Tre små gummor skulle gå en gång till marknaden uti Nora återfinns i mångas minne i förhållande till Nora. Icke att förglömma är Noraglassen… Nora är en utpräglad entreprenörskommun. Andelen egenföretagare ligger över riksgenomsnittet och småföretag är vanligast. Men det finns några stora företag t ex Alfreds Nobels första företag – då Nitro Nobel – numera Orica, som tillverkar civila sprängämnen. Danfo som tillverkar offentliga toaletter för hela världsmarknaden. Nora har företag som representerar en stor bredd av branscher och kommunens utvecklingsbolag anstränger sig för att gynna entreprenörskap och kreativitet. Kommunen har en mängd risker av olika slag och omfattning. Förutom många små risker som kan leda till ”små” olyckor finns bl.a. länsvägar, lokaler för industrier, vård och undervisning, stadstrafikmiljö och flygleder över kommunen som kan leda till stora och omfattande skador. Förhöjd risk för brandspridning och ett snabbt förlopp gäller framförallt hela Nora stadskärna där det förekommer trähusbebyggelse som står tätt. Nora är ett känt turistmål och personantalet ökar avsevärt på sommarhalvåret. Tätorten Nora har tidigare drabbats av översvämningar och framförallt är det bebyggelse nära Norasjön som drabbas. Nerikes Brandkår har verksamhet på två orter. Varje förvaltning ska göra sin riskinventering för att visa var riskerna finns, vilken sannolikheten är för att en olycka ska inträffa och vilka konsekvenserna blir för människor eller miljön. Inventeringen ska vara grunden för omedelbara åtgärder och för åtgärder på lång sikt. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 6 av 49 2.1 Inledning Varje kommun är skyldig enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap att bland annat att göra en riskoch sårbarhetsanalys. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och säkerhetsskyddslag (1996:627) ställer även krav på riskidentifiering. Risk- och sårbarhetsanalysen ska ligga till grund för en plan hur kommunen skall hantera extraordinära händelser. Denna ska fastställas för varje ny mandatperiod. Det finns många risker, eller typer av risker, där man kan befara att konsekvenserna blir allt större om den nuvarande samhällsutvecklingen fortsätter. Det kan exempelvis gälla naturkatastrofer, svåra olyckor inom trafik- och kommunikationssektorn, större bränder, utsläpp i luft eller vatten, störningar i eltillförseln eller i teletrafiken, hot och sabotage. En risk- och sårbarhetsanalys är en grund för att kunna genomföra insatser för att förbättra beredskapsförmågan och minimera avbrottstiden när något inträffat. Genom att tänka efter före någonting händer blir inte situationen främmande utan snarare väntad och hanterbar. Denna rapport är skriven i syfte att vara ett levande dokument som presenterar en sammanställning av kommunens identifierade och värderade riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser samt kommunens bedömda förmåga att hantera olika händelser. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 7 av 49 2.2 Bakgrund Samhället är i dag i många avseenden sårbart. Hot och risker kan utlösas och skada människor och miljö och/eller orsaka ekonomisk skada. Exempel på hot och risker kan vara naturkatastrofer, utsläpp i luft/vatten, bränder och explosioner, längre elavbrott som i sin tur innebär störningar i vatten- telefon- och dataförsörjningen, sabotage, hot och smitta. Risker och sårbarhet ska behandlas i ett helhetsperspektiv. När kommunen ska stärka sin krishanteringsförmåga är det angeläget att kommunens verksamheter, kommunala bolag och samverkande myndigheter deltar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Därför har det vid framtagandet av denna analys arbetats tvärsektoriellt och analyserats hur en händelse påverkar olika verksamheter i kommunen. 2.3 Syfte Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att öka medvetenheten och kunskapen om risker och sårbarheter hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga ge underlag för information till kommuninnevånarna och anställda ge underlag för planering och genomförande av åtgärder som kan minska riskerna och sårbarheten samt ökar robustheten stödja den fysiska planeringen utveckla förmågan att hantera inträffade kriser bidra med åtgärder som långsiktigt ger en god ekonomi 2.4 Mål Kraven på kommunen i samhällets krishanteringssystem anges i överenskommelsen mellan staten och dåvarande Kommunförbundet 2004-06-23 och kan sammanfattas i nedanstående målbild Kommunen skall ha god kunskap och en samlad bild om risker och sårbarhet, som kan påverka kommunens verksamhet. Kommunen skall ha en planering för hur risker och sårbarheter skall undanröjas eller minskas. Kommunen skall ha en planering för hur den skall hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Kommunen ska verka för samordning av all krishantering i det förebyggande arbetet och i det akuta skedet, som berörda aktörer inom det geografiska området ansvarar för. Göra förmågebedömningar på de risker, hot och sårbarheter som kommunen identifierat, kopplat till en aktivitetsplan. Kommunens planer skall baseras på nämndvisa risk- och sårbarhetsanalyser för alla verksamheter som måste kunna upprätthållas vid en samhällsstörning och/eller en extraordinär händelse. Detta gäller även verksamheter som bedrivs i annan form, som t ex BKT, BMB och Norabostäder AB. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 8 av 49 2.5 Arbetsmetodik Att våga tänka det otänkbara och att våga prata om det ingen vill ska hända är ett första steg att förbereda sig för kriser. Därför har denna risk- och sårbarhetsanalys tagits fram med fokus på extraordinära händelser. En extraordinär händelse är en händelse som: avviker från det normala innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för sådan störning kräver skyndsamma insatser av kommunen Endast de ”allvarligaste” riskkällorna har tagits upp, dvs. sådana objekt som bedömts kunna ge stora konsekvenser för människors liv, miljö, egendom och produktion. Riskerna/sårbarheterna har beskrivits genom olika scenarier, (en beskrivning av en tänkt händelse och det förlopp som kan vara förknippat med denna händelse). Analysen ska ge en vägledning för vilka olyckor som kan inträffa vid en viss hantering, transport, lokalisering m.m. samt vilka konsekvenser detta kan medföra. Den ska också vara ett led i det förebyggande arbetet för att i möjligaste mån förhindra att stora olyckor sker. Grundläggande för riskinventeringen har varit att berörda aktörer identifierat risker och sårbarheter inom ”sina” områden samt vilka skador det kan ge på samhället. Riskbedömning Utifrån utvalda objekt har det sedan gjorts en bedömning av sannolikheten för skadehändelsen och vilka konsekvenser en eventuell olycka kan få. Tyngdpunkten har lagts mer på konsekvensen än sannolikheten. Vid beskrivna scenarier har det utgåtts från värsta tänkbara fall som grund. Sannolikheten för att en olycka ska ske kan vara liten men konsekvenserna stora om den inträffar. I sådana fall redovisas olyckan som en risk i denna plan. Värderingen av konsekvenserna och sannolikheterna bygger på uppskattningar och är endast ett verktyg (se avsnitt Riskmatris, sid 28-34). Objekten har värderats utifrån vad som kan drabba människors liv, miljö, egendom och produktion. Urval och prioritering Utifrån riskunderlaget har varje aktör valt ut de allvarligaste riskerna som anses vara de ”värsta” inom deras områden. Dessa risker har sedan vid en gemensam träff redovisats för varandra och kommunledningen. Syftet med denna del i processen har dels varit att aktörerna har tvingats fundera igenom ”sin” riskbild och dels att de olika exemplen ska leda fram till associationer från andra aktörer. Objekt som man bedömer som risker i en förvaltning visar sig kanske beröra flera andra verksamheter. Detta arbetssätt skapar en gemensam förståelse för risk- och sårbarhetsarbetet, ger ökad kunskap och en samlad bild om risker och sårbarheter i kommunen. Kunskapsspridning är en viktig del i arbetet. Den personal som varit med och utarbetat analysen har ett delansvar att vid förändringar rapportera dessa till säkerhetskoordinatorn. Risk och Sårbarhetsanalysen har utarbetats av: Bergslagens Kommunalteknik (BKT), Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (BMB), Landstinget i Örebro län, Svenska kyrkan i Nora, Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen IT-enheten, Orica Mining AB, Norab, Polisen, Nerikes Brandkår Foto: Nora kommun, Orica Mining AB och Nerikes Brandkår Risk- och sårbarhetsanalysen är sammanställd av Gunnar Karlsson Säkerhetskoordinator på Nerikes Brandkår. Frågor, åsikter, synpunkter, uppdateringar eller annat rörande Risk och sårbarhetsanalysen riktas till: 0581-78 96 02, gunnar.a.karlsson@nerikesbrandkar.se För layouten svarar Elisabeth Wennerström IT-samordnare på Nora Kommun. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 9 av 49 2.6 Avgränsning Denna risk- och sårbarhetsanalys är till för att bedöma de risker och sårbarheter som kommunen har. Det vi eftersträvar i den förestående risk- och sårbarhetsanalysen är att göra en översiktlig inventering av de risker och sårbarheter vi har i Nora kommun och som faller under kommunens geografiska ansvarsområde. Utifrån de identifierade och värderade riskhändelserna inom kommunens ansvarsområde har en avgränsning skett. Att genomföra en förmågebedömning av alla identifierade risker och hot är inte rimligt att göra varje år. Detta innebär dock att det blir viktigt att alternera analyserade risker och hot från år till år så att fler områden analyseras över tid. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 10 av 49 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område I kommunen finns ett antal olika verksamheter som kan anses samhällsviktiga. Boenden för äldre och gruppboenden för funktionsnedsatta, inom skolverksamheten finns skolor och förskolor. Kommunens förvaltningar och krisledningsorganisation är viktiga verktyg i vardagen respektive då en olycka eller kris inträffar. En annan viktig del för medborgarna är dricksvatten och avloppsrening. Utan tillgång till rent vatten blir ett samhälle snabbt lamslaget. Utöver de delar som kommunen är ansvariga för finns andra verksamheter som fyller nyttiga och livsviktiga funktioner. Precis som behovet av rent vatten är vi även i behov av el och värme. För att ett samhälle ska fungera finns en rad funktioner som är viktiga några exempel kan vara livsmedelsförsörjning, drivmedelsförsörjning, tillgång till kollektiva transportmedel, telefoni, Internet, betalförmedlingar, banker, vårdcentraler och apotek. Underlaget från kommunens identifiering av samhällsviktiga verksamheter i Styrel-projektet samt Pandemiplaneringen har använts för att få en bra bild av vilka samhällsviktiga verksamheter som finns i Nora kommun. En verksamhet brukar definieras som samhällsviktig om den uppfyller det ena eller båda av följande villkor: • Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. • Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. De verksamheter i kommunen som bedöms vara samhällsviktiga finns inom följande sektorer och bedriver följande verksamhet: Sektorer Typer av identifierad verksamhet Energiförsörjning Produktion och distribution av el, fjärrvärme samt tillgången på drivmedel. Kommunikationssystem i form av TV, radio, Internet, tidningar, post, IT och teletjänster. Kontantförsörjning som kontanthantering, betalningsförmedling, fondverksamhet och värdepapper. Offentliga trygghetssystem som utbetalning av pension, a-kassa, socialförsäkringar och försörjningsstöd. Psykiatri, primärvård, barn- och omsorg, smittskydd, läkemedelsdistribution, funktionshindrade och äldre. Räddningstjänst, polis, SOS Alarm Väg-,( järnväg- och flygtransporter/logistik.) Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, sophantering samt väghållning. Tillverkning, distribution och kontroll av livsmedel. Detaljhandel, tillverkningsindustrin Ledningsfunktioner, stödfunktioner samt tjänsteproduktion. Information och kommunikation Finansiella tjänster Socialförsäkringar och trygghetssystem Hälso- och sjukvård samt omsorg Skydd och säkerhet Transporter Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Handel och industri Offentlig förvaltning Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 11 av 49 3.1 Det geografiska ansvarsområdet Krishanteringssystemet bygger på sektors- och områdesansvar. Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället – lokalt, regionalt och nationellt. På lokal nivå har kommunerna områdesansvaret, på regional nivå har länsstyrelsen områdesansvaret och på nationell nivå är det regeringen som är områdesansvarig. Den som har det geografiska områdesansvaret ska bland annat: • ha ett relevant nätverk, • ha tvärsektoriella risk- och sårbarhetsanalyser, • kunna samordna informationen till allmänheten vid en kris, • ha en kompetent krishanteringsorganisation, • kunna prioritera resurser vid behov och efter särskilda beslut. Det geografiska områdesansvaret är ett komplement vid en kris som berör flera sektorer samtidigt. Områdesansvaret pekar ut en sammanhållande aktör för de gemensamma insatser som krävs för att hantera krisen. Däremot innebär det inte att den som har geografiskt områdesansvar tar över ansvar från någon annan. (Källa: Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB) 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 4.1 Kommunens riskbild Extraordinära händelser, såsom svåra olyckor eller samhällsstörningar, kan inträffa hastigt, oväntat och utan förvarning och få stora konsekvenser. De kan bland annat orsakas genom handhavandefel, tekniska eller organisatoriska fel, kraftig väderpåverkan, naturkatastrofer samt hot och våld eller annan avsiktlig påverkan. En händelse kan, även om den inledningsvis bedöms liten, starta en kedja av händelser som kommunen måste kunna hantera också i samverkan med andra berörda aktörer. Tätorten Nora har tidigare drabbats av översvämningar och framförallt är det bebyggelse nära Norasjön som drabbas. Flera vägar längs sjöarna Norasjön och Fåsjön har tidigare översvämmats. Under vårfloden 1977 stod vattenståndet i Norasjön ca 1,5 meter över normalvattenstånd. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 12 av 49 4.2 Identifierade hot och risker i kommunen Följande hot och risker har identifierats och kan anses utgöra en risk för kommunen: Extrema väderhändelser Stormar Värmebölja Översvämning Ras och skred Skogsbrand Olyckor Utsläpp från farliga anläggningar Föroreningar Farligt gods olycka Bränder, t ex i Nora stadskärna Trafikolycka (Tågolycka) (Flygolycka) Publika evenemang Dammbrott Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Dricksvattenförsörjning, otjänligt vatten Livsmedelsförsörjning Teleavbrott Elavbrott Värmeförsörjning Finansiella system IT-bortfall Drivmedelsbrist Antagonistiska hot och social oro Social oro Sabotage dataintrång Hot och våld mot tjänsteman, förtroendevalda Sjukdomar Pandemi Epidemi Influensa Epizooti- zoonoser Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 13 av 49 4.3 Extrema väderhändelser 4.3.1 Stormar Naturkatastrofer kan variera kraftigt gällande konsekvens och omfattning. För att kunna hantera dessa händelser måste kommunen ha en krisorganisation med tydliga roller och mandat. Vid naturkatastrofer kommer trycket på informationssidan att vara stort likväl behovet av extra personal som snabbt kan hjälpa till. 4.3.2 Klimatförändringar På uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län har SMHI under 2011 med hjälp av klimatscenarier från den senaste globala klimatforskningen modellerat framtida temperatur, nederbörd och vattenföring för länet. Resultaten visar på ett betydligt varmare klimat i slutet av seklet med ökade årsmedeltemperaturer på ca 4-5°C jämfört med referensperioden 1961-1990. Nederbörden väntas också öka med ca 10-20 %. Temperatur- och nederbördsökningen blir troligtvis störst under vintern. Trenden visar alltså på varmare och blötare vintrar med mindre snö vilket innebär att vårflodens storlek minskar. Istället ökar vattenflödena under senhösten och vintern. Den minskade vårfloden kan innebära att extremvattenföringen minskar medan medelvattenföring istället ökar tillföljd av den ökade nederbörden. Det innebär att ras- och översvämningsriskerna troligtvis minskar under våren men ökar under höst och vinter. Under sommaren däremot förväntas ett torrare klimat och lokalt kan det bli vattenbrist under särskilt torra somrar. Med ökade temperaturer sommartid följer även kraftigare och fler skyfall vilket kan öka extremvattenföringen i mindre vattendrag och skapa problem för dagvattenhanteringen som redan idag har problem med avledningen vid skyfall. Modelleringen visar på långsiktiga trender och beskriver därför inte situationen under enskilda år, således kan det även i framtiden bli exempelvis kalla vintrar med stora snömängder under enskilda år tillföljd av lokala väderfenomen. Resultaten visar däremot entydigt att klimatet förändras i relativt snabb takt och att variationen av väder ökar vilket kräver en höjd beredskap för höga flöden under framförallt vinter men även för skyfall och värmeböljor under sommaren. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 14 av 49 4.3.3 Översvämningsrisker Tätorten Nora har tidigare drabbats av översvämningar och framförallt är det bebyggelse nära Norasjön som drabbas. Flera vägar längs sjöarna Norasjön och Fåsjön har tidigare översvämmats. Under vårfloden 1977 stod vattenståndet i Norasjön ca 1,5 meter över normalvattenstånd. Det finns även flera områden längs Hagbyån som översvämmas bland annat vid den gamla pyrotekniska fabriken väster om centrum. I kommunen finns flera kulturmiljöer med gamla hyttområden som tidigare har drabbats av översvämningar bland annat i Pershyttan, Dalkarlsberg och i närheten av Järnboås. I dessa områden har vägar, bebyggelse drabbats och det är oklart i vilken grad kulturmiljöerna drabbas vid höga flöden. Kommunen drabbas nästan varje år av skyfall som skapar mindre översvämningsproblem och källaröversvämningar. Foto: Rastälvens mynning i Fåsjön våren 1977 Fotograf: Roland Eneflod Polisen 4.3.4 Dammbrott Ett dammbrott på Hagbydammen skulle få förödande konsekvenser för tätorten Nora. Dammbrott kan inträffa till följd av bristfälligt underhåll av en damm men det kan också inträffa på grund av till exempel elfel, underdimensionering eller genom dominoeffekter om dammar uppströms brister. Höga dammar med stora magasin utgör den största risken och finns det bebyggelse nedströms kan skadorna och konsekvenserna bli mycket allvarliga. Klimatförändringarna kan öka risken för dammbrott genom att extrema flöden kan komma att bli vanligare. När det gäller dammsäkerhet har kraftindustrin ett eget klassificeringssystem som benämns ”RIDAS”. Systemet utgår från konsekvenserna av ett dammbrott, exempelvis risk för förlust av människoliv eller ekonomisk skadegörelse. I Örebro län finns 14 dammar som är klassade som 1, vilket innebär icke försumbar risk för förlust av människoliv eller beaktansvärd risk för allvarlig skada på viktig samhällelig verksamhet. Hagbydammen är en av dem som tillhör riskklass. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet när det gäller dammar och övrig vattenverksamhet. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 15 av 49 4.3.5 Skogsbränder Det finns några skogsområden inom kommunen där det vid extrem torka kan finnas risk för bränder genom åsknedslag, mänskliga faktorn eller avverkning. Om branden sprids kan det spridas snabbt och gå mot bebyggelse. Insatserna kan bli långvariga och mycket krävande. 4.4 Olyckor 4.4.1 Olyckor inom industrin Riskerna inom befintliga industrier finns huvudsakligen hos Orica Mining AB och Norab. Dessa industrier hanterar sprängämnen. Olika scenarier beroende på händelse finns beskrivna i företagens riskanalyser. Alla anläggningar som genom sin verksamhet kan orsaka brand, kemikalieutsläpp och explosioner och som genom sina farliga egenskaper kan skada människor, miljö och egendom klassas som Sevesoanläggningar. I Nora kommun finns två sådana anläggningar Orica Mining AB och Norab varav Orica Mining AB klassas som högre. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 16 av 49 4.4.2 Föroreningar Verksamheter som kan innebära risk för föroreningar är t ex industrier, skjutbanor, bensinstationer, deponier med mera. Deponier innehåller allt från ämnen som är vanliga i naturen till naturfrämmande ämnen som människan framställt. En olycka vid kemikaliehantering kan till exempel ge upphov till utsläpp, brand och explosion. Föroreningarna kan orsakas av dels direkta utsläpp till luften eller marken/vatten och dels nedfallande, diffusa utsläpp till luften. Fordonstrafik kring sådana anläggningar kan också vara omfattande både dag- och nattetid (se farligt gods). Ett antal anläggningar i Nora kommun klassas enligt miljöbalken som miljöfarliga verksamheter av Länsstyrelsen. Miljöfarliga verksamheter tilldelas olika klasser A-C där A är den största. För Noras del klassas ORICA i klass A, NORAB i klass B och bensinstationer i klass C. Deras påverkan på miljön vid normal drift är relativt liten, men de kan vid olyckor eller tillfredsställande skötsel ge stora miljöskador. Länsstyrelsen i Örebro län utförde år 2005 en översiktlig inventering enligt MIFO-metodiken med syfte att identifiera och inventera potentiellt förorenade områden (MIFO = Metodik för Inventering av Förorenade Områden). Dessa objekt inordnas i fyra riskklasser: • Klass 1: Mycket stor risk för människors hälsa och miljö • Klass 2: Stor risk för människors hälsa och miljö • Klass 3: Måttlig risk för människors hälsa och miljö • Klass 4: Liten risk för människors hälsa och miljö I Nora kommun har 135 potentiellt förorenade områden kunnat identifieras. 4 objekt har riskklassats enligt MIFO fas 1 (orienterade studier) och inordnats i följande riskklasser: • • • • • 4 objekt i riskklass 1 58 objekt i riskklass 2 63 objekt i riskklass 3 10 objekt i riskklass 4 236 ej inventerade De objekt som har riskklassats i riskklass 1 är följande: Bofors Skjutfält förbränningsplats, Rösimmen (SBTC), brännplatsen ORICA, Gamla tändmedelsfabriken ORICA, Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 17 av 49 4.4.2.1 Mark- och vattenföroreningar av nedlagd verksamhet Under årens lopp har mark på många ställen förorenats av verksamheter och utsläpp som idag är nedlagda. Föroreningarna syns ofta inte och effekterna kan visa sig långt efter det att föroreningen uppkom. Förorenad mark är ett problem vid befintlig industriell verksamhet, vid expansion och nyexploatering men också vid byggande av bostäder etc. Ett annat problemområde är risken att markföroreningarna kan sprida skadliga ämnen med yt- och grundvatten till omgivande mark- och vattenområden och därigenom skada miljön för lång tid framöver. Länsstyrelsen har gjort en kartering och riskbedömning av markföroreningar (MIFOundersökning, se sid 16). Det finns ett flertal kartlagda riskobjekt i kommunen. Möjlig konsekvens blir att mark inte kan användas för alla ändamål utan att det saneras innan och att föroreningar sprids till omgivande mark och vatten. Vissa bostadsområden kan ligga nära verksamhetsområden med farlig verksamhet. Det finns miljökvalitetsnormer för luft som inte ska överskridas. Detta bör tas i beaktande vid planering och beslut till ny utveckling av bostadsområden i närhet av sådan farlig verksamhet. Tänkbar olyckstyp kan vara läckage, utsläpp av farliga ämnen, explosion eller brand. Konsekvenserna blir skadade människor, skadad teknisk infrastruktur och att hus i angränsande bostadsområden skadas. På längre sikt kan det betyda att människor kan behöva omplaceras eller på kortare sikt luktproblem som leder till att dörrar och fönster måste hållas stängd under en viss tid. Utsläpp eller dylikt i eller nära en enhet kan uppstå . Lokaler behöver då utrymmas och ett stort informationsbehov uppstår. Räddningstjänst måste tillkallas och eventuellt uppstår lokalbehov då drabbad enhet måste saneras och/eller isoleras. Sjukvården måste kontaktas med anledning av eventuella följdverkningar av händelsen. Sågverk Sågverket i Striberg är på väg att undersökas. Tidigare fanns höga halter av pentaklorfenol i vattnet nedströms sågverket. Nu förväntas låga halter av pentaklorfenol, men möjligen höga halter av dioxin i jord och sediment. Gruvor Nora kommun har många gruvor medolika grader av tungmetallföroreningar. Vid någon av sjöarna finns kanske skador på livet i vattnet, men ingen förutsedd risk för människors hälsa. Gruvorna utgör även en risk om det ej är inhägnade. Den senaste inventeringen genomfördes 1995 för att följa upp länsstyrelsens inventering och åtgärdsprogram från 1984. Man kunde då konstatera att nästan hälften av gruvhålen som ansågs vara i behov av åtgärd 1984 inte hade åtgärdats. Det bedrivs idag inget liknande arbete från kommunens sida och ärenden rörande stängsling överlämnas till polisen för åtgärd. Det ska dock nämnas att det pågår en fortlöpande inventering av förorenad mark bl.a. kring gamla gruvområden men man tar ingen notis om stängseltillståndet. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 18 av 49 4.4.3 Farligt gods transporter På vägar transporteras farligt gods genom kommunen. Det finns tyvärr ingen täckande information om vilken typ av kemikalier som transporteras. De ämnen som vi vet hanteras i stor mängd är bensin och diesel samt ammoniumnitrat som används för produktion av explosiva ämnen. Om en olycka med farligt gods skulle inträffa där det finns bostäder, äldreboende, daghem, skolor, vattentäkt etc. kan detta få mycket allvarliga konsekvenser. Två av kommunens grundskolor ligger nära bensinstationer. Från miljösynpunkt är det känsligt om utsläpp rinner ner i marken eller i vattendrag som mynnar ut i våra i sjöar. En händelse som får mycket stora konsekvenser är om en farligt godsolycka med kemikalieutsläpp skulle inträffa vid vattentäkten och att ytvattentäkten skulle förorenas Stora delar av Nora samt Gyttorp, Pershyttan, Striberg och Ås och får sitt vatten från denna vattentäkt, totalt ca 6 500 personer. Farliga ämnen som hanteras i stor mängd i Nora kommun. 50 Ammoniumnitrat 1942 30 1202 Diesel- eller eldningsolja 33 Bensin 1303 Oxiderande ämne för bland annat produktion av explosiva ämnen. Kan ge ett explosionsartat brandförlopp i kontakt med brandfarliga ämnen. Brandfarligt och farligt för miljön, bland annat för grundvattnet. Mycket brandfarligt och farligt för miljön, bland annat för grundvattnet. Utöver detta tillverkas stora mängder produkter som är mycket explosionsfarligt vid stötar, friktion, eld eller annan antändningsorsak. Det farliga godset utgör en fara för kommuninnevånarnas hälsa och miljö. Särskilt gäller det för transporterna till bensinstationerna i Noras tätort Utmed riksväg 50 går mycket ”tung trafik” och även farligt gods transporter. Vägen passerar inte några centrala delar i Nora kommun. Risken är dock stor för att en stor olycka kan ske sker med stora konsekvenser. Tung trafik och farligt gods trafik passerar även de centralare delarna av Nora, såsom Tingshusgatan, Järntorgsgatan, Bergslagsvägen ut mot Born. Om en olycka skulle inträffa i tätorten med ett utsläpp av t.ex. gasol skulle detta kunna få allvarliga konsekvenser eftersom det finns en skola och annan bebyggelse i närheten av vägen. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 19 av 49 4.4.4 Brand 4.4.4.1 Brand som kan drabba bildningsförvaltningen En brand i en förskola eller skola skulle få stora konsekvenser både för liv/hälsa, egendom och produktion. Svårigheter med att tillhandahålla ersättningslokaler kommer att uppstå samt att det kommer att medför stora kostnader. 4.4.4.2 Brand som kan drabba socialförvaltningen Brand i ett äldreboende med sängliggande människor innebär att det kan uppstå en mycket svår utrymning, framförallt på Tullbacken där det är tvåvåningsboende. I särskilt boende kan brand uppstå vid t.ex. en kvarglömd spisplatta, tänt ljus och sängrökning. Svårigheter med att tillhandahålla ersättningslokaler kommer att uppstå samt att det kommer att medför stora kostnader. 4.4.4.3 Brand som kan drabba IT-/dataverksamheten Brand i kommunens serverrum kan få mycket stora konsekvenser såsom långvarig driftstörning och dataförlust. 4.4.4.4 Brand i trähusbebyggelse Förhöjd risk för brandspridning och ett snabbt förlopp gäller framförallt hela Nora stadskärna där det förekommer trähusbebyggelse som står tätt. Även här vistas många människor på en förhållandevis liten yta. Brand i våra gamla trähus i centrala Nora kan också innebära att oersättliga kulturmiljöer förstörs. Värdet av vår kulturhistoriska bebyggelse har inte tagits med i denna analys. Däremot har ett dokument ”Brandskyddsåtgärder med varsamhet om kulturhistoriska värden i Nora stadskärna” tagits fram . Göhtlinska gården i centrala Nora Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 20 av 49 Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 21 av 49 4.4.4.5 Brand som kan drabba vattenverken En brand i något av vattenverken får stora konsekvenser för Nora kommun eftersom man inte i dagsläget förfogar över någon reservvattentäkt. 4.4.4.6 Brand som kan drabba bostäder Den främsta risken som skulle kunna drabba en byggnad är brand. I kommunen finns ett antal bostadsbolag. Nora Bostäder AB är kommunens största bostadsföretag som förvaltar c:a 720 lägenheter samt ett 30-tal kommunala fastigheter. Det som främst riskerar att drabba Nora Bostäder är brand eller vandalisering. En större brand för Nora Bostäder AB skulle innebära att flera kommuninvånare blir bostadslösa och att kommunen måste ordna alternativt boende till dessa under en längre period. Särskilt vintertid blir detta behovet extra akut. 4.4.5 Trafikolycka Vid skolskjutsolycka eller annan olyckshändelse där ett flertal barn/ungdomar och/eller personal i verksamheterna är inblandad uppstår behov av sociala insatser för närstående, kamrater, kollegor och eventuellt övriga vilka känner sig berörda av händelsen. Informationsbehov uppstår. Behov av alternativ skolskjutsorganisering kommer att bli aktuellt. Om verksamhetspersonal (personal eller skolledning) avlider uppstår behovet av alternativ organisering. Vikarie- och informationsbehov uppstår, samt behov av sociala insatser för närstående, kollegor, övrig kommunal personal samt övriga. I Nora kommun omkommer i snitt en person vart tredje år i trafiken. Risk för ett stort antal omkomna och svårt skadade finns vid t ex bussolycka och seriekrock. I Nora kommun finns i dagsläget vissa vägsträckor som är mer olycksdrabbade än andra liknande vägsträckor. Nedanstående bild visar trafikolyckorna i kommunen under 2005-2011. Röda markeringar innebär olycka med personskador. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 22 av 49 4.4.6 Tågolycka I Nora kommun finns idag endast veteranjärnvägen men planer finns på att återuppta persontrafik för att underlätta kommunikationerna med främst Örebro. Riskerna kommer i sådana fall att öka genom personer som exempelvis går över spåren eller genom att bilar kolliderar med tåg vid övergångar. Tänkbara olyckstyper kan vara urspårning, kollision, dikeskörning, läckage, utsläpp av farliga ämnen, explosion eller brand. En möjlig konsekvens av detta kan vara eventuell förorening av mark och vatten. Eventuellt även dödsfall och skadade människor. 4.4.7 Flygolycka Om ett flygplan skulle störta i en av kommunens tätorter skulle konsekvenserna kunna bli förödande och orsaka många dödsfall, bränder och störningar på infrastruktur och kommunikationer. Även om ett haveri inte är särskilt sannolikt kan eventuellt delar från planen lossna och därigenom skapa förödelse på marken. 4.4.8 Publika evenemang Nora stadshotell, Karlsängsskolans idrottshall, Teatern/Biografen, Carlssonhallen är exempel på samlingslokaler där en brand eller attentat skulle få stora konsekvenser för många människor. Nora Marken, en olycka vid Marken drabbar väldigt många människor. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 23 av 49 4.5 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem 4.5.1 Dricksvattenförsörjning Samtliga VA-anläggningar är känsliga för kemikalieolyckor, sabotage, brand och dataintrång. Den allvarligaste konsekvensen uppstår om dricksvattnet blir otjänligt. Bakterier, virus och andra mikroorganismer (ex. Cryptosporidium) kan komma in i vattnet och orsaka magproblem och illamående. Anledningen kan vara att ytvatten eller avloppsvatten trängt in eller att smådjur trillat ner i brunnen. Det kan också finnas avlopp i närheten som sprider orenheter. För människors överlevnad behöver vi tillgång till vatten i tillräcklig mängd och av godtagbar kvalitet. I Sverige använder vi dagligen ungefär 70 liter vatten per person för dryck, till matlagning och personlig hygien. För disk, tvätt och städning med mera används ytterligare ca 130 liter vatten per person och dygn. I ett krisläge tillhör dricksvatten ett av de nödvändigaste behoven för den enskilda individen och befolkningen som helhet. Vattenverket i Striberg har ett fast dieseldrivet reservkraftverk på 160 KVA och råvatten pumpstationen har ett på 160 KVA. I Järnboås kraftverk finns också ett fast dieseldrivet reservkraftverk på 31 KVA. Någon reservvattentäkt förfogar Nora kommun inte över, däremot håller BKT att se över olika förslag till lösningar tillsammans med grannkommunerna. Planer finns att ansluta mot Lindesberg vilket skulle innebära att vattenverken blir reserver åt varandra. Två skyddsområden finns. Dels ett för Stribergs vattenverk och dels ett för Järnboås vattenverk. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 24 av 49 4.5.2 Livsmedelsförsörjning Ofta är livsmedelsförsörjningen en privat verksamhet som är svår att fånga upp. Beredskapen hos de privata aktörerna blir avgörande I kommunens regi finns verksamheter med tillagningskök och mattjänst som transporterar ut mat till människor i behov av hemtjänst. Logistikverksamheten är generellt mycket beroende av infrastrukturen, dvs. väg- och järnvägsnätet, men förbrukar även stora kvantiteter drivmedel. Problem eller störningar av den karaktären skulle orsaka störningar som gör att livsmedelstransporter får svårare att ta sig fram. 4.5.3 Teleavbrott Tekniska hjälpmedel som telefoni och IT gör att vardagen som oftast fungerar enligt rutin. Ett långvarigt avbrott i kommunikationsmöjligheterna som tele och IT erbjuder skapar problem för privatpersoner såväl som kommunens verksamheter. Utan kontakt med omvärlden blir kommunen avskärmad och får större svårigheter att kommunicera med verksamheter såväl innanför som utanför kommungränsen. Ett akut problem skulle bli möjligheten för medborgare som är i behov av räddningstjänstens, ambulans eller polisens assistans inte lika enkelt kan få den hjälp de behöver. 4.5.4 Elavbrott Elförsörjningen innefattar produktion, distribution och slutanvändning av el som i sin tur består av tre systemnivåer med stamnät, regionnät och lokala nät. Lokalnäten utsätts ofta för avbrott i samband med väderrelaterade händelser medan region- och stamnäten inte är lika känsliga för väderrelaterade händelser, särskilt inte stamnäten. Även om det svenska elsystemet är driftsäkert är det ändå sårbart för olyckor, sabotage, tekniska fel och extremt väder. Under de senaste åren har leverantörerna Fortum och E. ON grävt ner många elledningar och därmed skapat större robusthet i näten i länet. Av länets 12 kommuner får tre kritik i Krisberedskapsmyndighetens (KBM) robusthetsutredning. Nora kommun tillhör en av dom. Alla tre kommuner saknar dubbla ingångar till tätorterna. Konsekvenserna av ett omfattande elavbrott beror i huvudsak på vilken reservkraft och andra reservåtgärder som kan användas. Tillgången till reservkraftsaggregat med bränsle är av stor betydelse för att klara större störningar i elförsörjningen. Nora kommun har inget eget energibolag utan det är E. ON som är Noras leverantör av el och fjärrvärme. Nora kommun är dock precis lika beroende av el- och fjärrvärmeförsörjning som landets övriga kommuner. Nora kommun bör inrikta arbetet på att skapa ytterligare en regional ledning till kommunen för att göra kommunen mindre sårbar för strömavbrott. Vid bortfall av el och/eller fjärrvärme riskerar Nora kommun att drabbas på flera olika plan. Främst gäller det situationen vid våra äldreboenden som ju är mer beroende av värme och el till diverse hjälpmedel än kommunens övriga verksamheter. Ett längre elavbrott kan också få stora konsekvenser på ett äldreboende då det kan finns känslig apparatur samt att branddörrarna kan påverkas. Mobila reservkraftverk finns tillgängliga. Vattenverken har varsitt permanent reservkraftverk som kan brukas vid elavbrott. 4.5.5 Värmeförsörjning Ett bortfall i värmeförsörjningen får precis som ett elavbrott stora konsekvenser för invånarna i kommunen. Vid ett långvarigt el och värmeavbrott skulle inträffa under vintern kan en evakuering bli nödvändig för att förhindra att människor dör i kylan. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 25 av 49 4.5.6 Finansiella system Ett datahaveri som drabbar de finansiella systemen ger konsekvenser när elektroniska betalsystem, betalkort och automater för kontantuttag inte fungerar. Det finns inga krav från lagstiftaren på att exempelvis banker ska hålla en viss lägsta driftsäkerhet för betaltjänster. Liknande blir det vid längre strömavbrott då bankkontoren kommer att stänga, bland annat av säkerhetsskäl. Även bankomaterna kommer att vara obrukbara, liksom kortbetalning i butiker och bensinstationer. Det krävs en planering för hur betalningssystem ska fungera på en tillräcklig nivå vid en kris. 4.5.7 IT-bortfall Dagens samhälle blir mer och mer beroende av såkallade e-tjänster och tekniska lösningar. Det gäller givetvis även Nora kommun. Vår verksamhet är i mycket uppbyggt på att våra datasystem och servrar fungerar för att kunna ge medborgarna den service de är berättigade till. De främsta yttre hoten finns inom elförsörjning och kommunikationer. Brist på el är ett av de största hoten då dessa inom några timmar sänker all IT-verksamhet och därigenom mycket annan verksamhet. Det finns behov av ytterligare reservelkraft vid långvariga el-avbrott. Exempel på hot mot kommunikationen är avgrävda kablar, kabelbränder och dylikt. Hot via Internet, exempelvis hackerattacker eller intrång är hot som måste tas på allvar. De inre riskerna kretsar ofta kring problem i IT-infrastrukturen. Här handlar det om att skapa olika former av backup, i första hand ett backup-system som kan aktivera sparad information på ett bra sätt vid en datakrasch. En brand i serverhall skulle få mycket allvarliga konsekvenser. Om bredbandet via skulle drabbas av avbrott, via t.ex. sabotage eller olycka riskerar särskilt företag att drabbas av inkomstbortfall och förseningar. Även privatpersoner som exempelvis använder Internet att betala sina räkningar skulle drabbas. Brist på komplett dokumentation kring själva systemen är en risk. Det är viktigt att den finns sparad i någon form, så att den inte bara finns i medarbetarnas huvuden. Beroendet av nyckelpersonal gör IT-verksamheten känslig för personalförluster, det är viktigt att inte en person ensam har kunskap om ett system. För ledning och information används e-post, information över Internet, exempelvis via kommunens hemsida är en av de viktigaste informationsvägarna, särskilt i händelse av kris. Kommunen har idag två separata internet uppkopplingar samt access via två olika leverantörer. Avbrott i sådana system kan få allvarliga konsekvenser i samband med till exempel elavbrott/brand. Larmfunktioner, dokumentation i journaler med mera kan påverkas om vissa IT-system/ kommunikationer slutar fungera. Äldreomsorgen är beroende av att datasystemet Sofia Omfale/VIVA fungerar. Eftersom dokumentationen kring brukarna sker både i programmet och på papper minskar sårbarheten, ett långvarigt avbrott skulle dock kunna leda till en stor arbetsbörda vid bland annat utbetalningen av försörjningsstöd. Kommunen har idag två separata internet uppkopplingar samt access via två olika leverantörer. 4.5.8 Drivmedelsbrist En stor del av den samhällsviktiga verksamheten är beroende av en fungerande drivmedelsförsörjning, bland annat hemtjänst, räddningstjänsten, kollektivtrafik, snöröjning, mattransporter och många fler. Drivmedelsförsörjningen påverkas även av ett långvarigt strömavbrott. Även om det skulle finnas drivmedel på bensinstationerna i kommunen så krävs det elektricitet för att kunna pumpa upp den ur marken. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 26 av 49 4.6 Antagonistiska hot och social oro 4.6.1 Social oro När det gäller hot och våld mot personalen finns risken för detta inom alla områden. Inom äldreomsorgen och LSS är risken för allvarliga skador dock mindre. De områden där vi bedömer att riskerna är större är inom psykiatrin och IFO (Individ- och familjeomsorgen). Våld mellan brukare är relativt vanligt och är något som skulle kunna leda till en allvarlig situation. I psykiatrin möter personalen ofta brukaren i hemmet vilket kan leda till en större sårbarhet. Inom IFO möter personalen brukarna både i hemmet och på arbetsplatsen. En pedofil bland personalen i skolverksamheten skulle skapa stor oro bland barn/ungdomar, föräldrar, personal och övrig allmänhet. Informationsbehov uppstår och det massmediala trycket skulle bli stort. Behov av sociala insatser för alla som i någon form är berörda av verksamheterna. Polisutredning och domstolsförfarande blir säkerligen följden. Kidnappning av eget barn eller gisslantagning skulle också skapa stor oro bland barn/ungdomar, föräldrar, personal och övrig allmänhet. En otrygg situation med en osäker utgång uppstår. Vilket skulle leda till att informationsbehov uppstår och även ett stort massmedialt tryck. Situationen kommer att kräva polisingripande, utredning och framtida domstolsförfarande. Socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen inleder samarbete kring berörd familj efter händelsen. Vid bombhot måste lokal utrymmas, polisen kontaktas och lokalerna måste genomsökas. Verksamheten vid enheten behöver stängas och informationsbehov uppstår. 4.6.2 Sabotage dataintrång Sabotage kan få flera konsekvenser, bland annat databortfall och dataleveransbortfall. Vid databortfall försvinner data som finns i våra system medan leveransbortfall hindrar oss att nå data. I bägge fallen kan det behövas omstart av datasystem och driftavbrott till följd. Ett dataintrång i kommunens system skulle innebära t ex att personakter i verksamhetssystem riskerar att läcka och att skyddade handlingar kan spridas trots sekretess. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 27 av 49 4.7 Sjukdomar 4.7.1 Pandemi En smitta i till exempel mat eller vatten kan drabba ett äldreboende svårt då många redan är fysiskt svaga, smittorisken finns även inom LSS-boenden. En smitta skulle kunna leda till ett stort bortfall av personal vilket även skulle drabba brukarna i nästa steg. Vid en epidemi/pandemi kan verksamheterna som skolor behöva stängas alternativt isoleras. Informations- och vikarie behov uppstår och sannolikt även sanering av lokaler. Vad är influensa? Influensa är en virussjukdom med symptom som feber, ont i muskler och leder, huvudvärk och torrhosta. Smittämnet finns i svalget hos den sjuke och sprids till andra främst som luftburen droppsmitta, men även genom direkt kontakt och indirekt kontakt via till exempel händer eller föremål. Smittsamheten är mycket stor och inkubationstiden är kort, 1-3 dygn. Vad är influensapandemi? En pandemi är en epidemi som får spridning över stora delar av hela världen. Ibland ändrar influensavirus skepnad totalt och då blir alla mycket mottagliga för smittan som snabbt sprider sig globalt med många sjuka och ökad dödlighet som följd. En stor del av befolkningen i alla världsdelar drabbas – det är en influensapandemi. Även andra sjukdomar kan leda till en pandemi. De senaste årens fokus på influensapandemi har medfört att vi ofta använder ordet pandemi i betydelsen influensapandemi. En pandemiplan för Nora kommun upprättades i december -2007. Hur påverkar det samhället och kommunen? Erfarenheter från tidigare pandemier visar att det som utmärker en situation med influensapandemi jämfört med många andra allvarliga störningar är att: • • • • • • • • Det är en smittsam sjukdom. Varje fall genererar nya fall, situationen försvåras gradvis. Ett stort antal människor insjuknar. Hälso- och sjukvård samt kommunal omsorg utsätts för mycket stor belastning under en längre tid, samtidigt som personalen utsätts för smitta. Hela landet kan drabbas samtidigt liksom stora delar av vår omvärld. Pandemin kan pågå under flera månader samt återkomma i en eller flera vågor. Om många blir allvarligt sjuka kan stor oro sprida sig i samhället och påverka människors handlingsmönster. Svårigheter att upprätthålla verksamheter, minskad handel och minskat resande med mera kommer att påverka ekonomin. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 28 av 49 4.7.2 Epizooti- zoonoser Smitta djur – Epizooti En epizootisjukdom är en allvarlig och ofta mycket smittsam djursjukdom. Enligt definitionen i lagstiftningen är det en allmänfarlig sjukdom som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa. Med allmänfarlig menas att sjukdomen ska utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medföra stora ekonomiska förluster för samhället. Exempel på de allvarligaste djursjukdomarna är mul- och klövsjuka, svinpest och fågelsjukdomarna newcastlesjuka och fågelinfluensa. Dessa sjukdomar anses vara de allvarligaste eftersom de är mycket smittsamma och orsakar stora ekonomiska förluster för drabbade områden. Ett utbrott av en allvarlig smittsam djursjukdom kallas för epizooti. Zoonoser kallas de smittsamma djursjukdomar som även kan smitta mellan djur och människor. Exempel på zoonoser är salmonella och BSE (galna ko-sjukan). 4.8 Riskmatris En övergripande riskanalys har genomförts för inventerade riskhändelser av aktörer som har kunskap om eller arbetar med frågorna. De identifierade riskhändelserna är värderade utifrån sannolikhet och konsekvens. Sannolikheten är ett mått på hur troligt det är att en viss oönskad händelse inträffar och konsekvensen är den skada som kan uppstå till följd av den oönskade händelsen. Sannolikheten är bedömd på en femgradig skala enligt tabellen nedan. 1. 2. 3. 4. 5. Mycket låg sannolikt (1 ggr per 1000 år) Låg sannolikhet (1 ggr per 100 år) Medelhög sannolikhet (1 ggr per 50 år) Hög sannolikhet (1 ggr per 10 år) Mycket hög sannolikhet (1 ggr per år) Även konsekvenserna bedöms genom en bedömning på en femgradig skala. 1. 2. 3. 4. 5. Mycket begränsade: Små skador eller förluster på kort sikt Begränsade: Måttliga skador eller förluster på kort sikt Allvarliga: Betydande skador eller förluster på kort eller lång sikt Mycket allvarliga: Mycket stora skador eller förluster på lång sikt Katastrofala: Extremt allvarliga skador eller förluster på lång sikt eller permanent Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 29 av 49 Riskvärdering Nora kommun Mycket hög sannolikhet (1gång/år) Hög sannolikhet (1gång/10 år) 2, 4, 25 1, 18 3, 8, 9, 14 15 Medelhög sannolikhet (1 gång/50 år) 22, 24, 26 5, 7, 10 13, 16, 19 23, 27, 28 29 6, 17, 21 Låg sannolikhet (1 gång/100 år) 20 Mycket låg sannolikhet (1gång/1 000 år) (11) Mycket begränsade Begränsade (12) Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Extrema väderhändelser 1. 2. 3. 4. 5. Stormar Värmebölja Översvämning Ras och skred Skogsbrand Olyckor 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. Utsläpp från farliga anläggningar Föroreningar Farligt gods olycka Brand Trafikolycka (Tågolycka) (flygolycka) Publika evenemang Dammbrott Teknisk infrastruktur & försörjningssystem 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. Livsmedelsförsörjningen Teleavbrott Elavbrott Värmeförsörjningen Finansiella system IT-bortfall Drivmedelsbrist Sjukdomar 23. 24. 25. 26. Pandemi Epidemi Influensa Epizooti-zoonoser Antagonistiska hot & social oro 27. Social oro 28. Sabotage-dataintrång 29. Hot och våld mot socialtjänsteman Dricksvattenförsörjningen, otjänligt vatten Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 30 av 49 Objekt där en olycka påverkar människors liv och hälsa - riskbedömda med konsekvensklass 3-5 och med sannolikhet 3-4. Verksamhet/ namn på objektet Äldreboendena Tullbacken och Hagbyängar Riskkälla Allvarlig bussolycka (skol-, läns-, turistbuss) Äldreomsorgen, hemtjänsten i kommunen Många människor inblandade Kollision, avåkning, tekniskt fel Brist i vård och omsorg, störningar i el och tele, personalbrist Oro, värmebortfall, trygghetslarm ur funktion, fysiska skador Äldreomsorgen, hemtjänsten i kommunen Barnomsorgen i kommunen Smitta i livsmedel eller i vatten Smitta i livsmedel eller i vatten Olycka med farligt gods Storm, snöoväder, strömavbrott, störningar i teletrafiken, pandemi Smittade äldre människor Smittade barn Läckage, brand, utsläpp Fysiska skador Vägar i kommunen Tänkbar olyckstyp Sängliggande Brand människor Konsekvens Dödsfall brännskador, rökskador, oro, utrymning Dödsfall, många allvarligt skadade, chock Sjukdom, dödsfall, oro Konsekvens Sannolik–klass liv het 5 3 5 4 3 4 4 3 3 3 3 3 Sjukdom, oro Objekt där en olycka påverkar människors liv och hälsa - riskbedömda med konsekvensklass 3-5 och med sannolikhet 2-4. Verksamhet/ namn på objektet E-ON ORICA NORAB ORICA NORAB ORICA NORAB Nora simhall Riskkälla Tänkbar olyckstyp Konsekvens Utsläpp av miljöfarliga ämnen Utsläpp av miljöfarliga ämnen Explosion Explosion, läckage, olycka Explosion, läckage, olycka Explosion produktion Fysisk skada, oro Större utsläpp av klor Carlsson Utsläpp av hallen ammoniak Bensinstationer Större och verkstäder utsläpp av miljöfarliga ämnen Bensinstationer Explosion, brand Läckage, olycka Fysisk skada, dödsfall, oro Fysisk skada, dödsfall, oro Fysisk skada, oro Läckage, olycka Läckage, olycka Fysisk skada, oro Lättare fysisk skada, oro Explosion vid påfyllning av tankbil, brand Dödsfall, fysisk skada, oro Konsekvens –klass liv Sannolikhet 2 4 4 3 5 2 3 3 3 3 1 3 5 2 Forts. nästa sida Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 31 av 49 Forts. fr. föregående sida (Objekt där en olycka påverkar människors liv och hälsa - riskbedömda med konsekvensklass 3-5 och med sannolikhet 2-4) Verksamhet/ namn på objektet All kommunal verksamhet Riskkälla Tänkbar Konsekvens Konsekvens Sannolikolyckstyp –klass liv het Epidemi, Utbrott av Stora sjuktal, pandemi influensapandemi dödsfall 5 3 bland äldre och svaga All kommunal Naturkatastrof Svåra stormar, Oro, verksamhet snöfall värmebortfall, 2 3 fysisk skada All kommunal Avbrott i Längre Oro, verksamhet värmetillförseln strömavbrott värmebortfall, 2 4 vintertid fysisk skada Bälgsjön vattentäkt Utsläpp av Olycka, läckage, Fysisk skada, miljöfarliga sabotage oro 3 2 ämnen Stribergs vattenverk Utsläpp av Olycka, läckage, Fysisk skada, miljöfarliga sabotage oro 4 3 ämnen Järnboås vattenverk Utsläpp av Olycka, läckage, Fysisk skada, miljöfarliga sabotage oro 4 3 ämnen Infiltrationsområdet Kontaminering Olycka, läckage, Fysisk skada, och/eller av förorening sabotage oro grundvattenmagasin 3 2 Distributionsnätet för vatten Bakteriell förorening Olycka, läckage, sabotage Fysisk skada, oro Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun 3 3 Sida 32 av 49 Objekt där en olycka påverkar människors liv och hälsa - riskbedömda med konsekvensklass 2-4 och med sannolikhet 2-4. Verksamhet/ namn på objektet Förskolor/skolor Förskolor/skolor Förskolor/skolor Äldreomsorgen Äldreomsorgen I kommunen befintliga kemiska industrier Kommunala samlingslokaler Förskola/skola Äldreboende Riskkälla Gisslantagning Gisslandrama på förskola/ skola Kidnappning av Kidnappning eget barn ex. vid vårdnadstvist Pedofil bland Sexuella personalen övergrepp/ ofredande Vårdtagare Person försvinner avviker, går vilse eller liknande Felmedicinering Person får fel eller ingen medicin Brand Kemisk brand Brand Brand Brand Särskilt Brand omsorgsboende Socialförvaltningen/skola Tänkbar olyckstyp Hot om våld, fysiskt våld, gisslandrama Konsekvens Fysisk skada, chock, oro Konsekven s –klass liv Sannolikhet 3 4 2 4 3 3 2 4 4 3 3 3 3 3 Oro, chock Fysisk skada, oro, chock Fysisk skada, oro Dödsfall, fysisk skada, oro Fysisk skada, oro Brand i ex. biblioteket, Carlsson hallen Anlagd brand i skola Fysisk skada, oro Fysisk skada, oro 2 4 Anlagd brand, sängrökning Anlagd brand Dödsfall, fysisk skada, oro 4 4 4 4 4 3 Fysiskt våld, hot mot tjänsteman eller elev Dödsfall, fysisk skada, oro Dödsfall, fysisk skada, oro Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 33 av 49 Objekt där en olycka kan medföra skador på miljön - riskbedömda med konsekvensklass 3-5 och med sannolikhet 2-5. Verksamhet/ namn på objektet E-ON ORICA NORAB Nora simhall Carlsson hallen Riskkälla Tänkbar olyckstyp Konsekvens Utsläpp av miljöfarliga ämnen Större utsläpp av klor Utsläpp av ammoniak Explosion, läckage, olycka Explosion, läckage, olycka Explosion, läckage, olycka Explosion eller brand vid påfyllning från tankbil Kemisk brand Utsläpp, giftig rök, giftig gas 4 4 Utsläpp, giftig rök, giftig gas 3 3 Utsläpp, giftig rök, giftig gas 3 3 4 2 4 3 Anlagd brand Giftig rök, markförorening 3 3 Bensinstationer Explosion, brand I kommunen befintliga kemiska industrier Deponier Brand Brand Konsekvensklass liv Sannolik het Utsläpp, giftig rök, markförorening Utsläpp, giftig rök Objekt där en olycka kan medföra skador på miljön - riskbedömda med konsekvensklass 3-5 och med sannolikhet 2-5. Verksamhet/ namn på objektet Riskkälla Tänkbar olyckstyp Konsekvens Bälgsjön vattentäkt Utsläpp av miljöfarliga ämnen Utsläpp av miljöfarliga ämnen Utsläpp av miljöfarliga ämnen Kontaminering av förorening Olycka, läckage, sabotage Olycka, läckage, sabotage Olycka, läckage, sabotage Olycka, läckage, sabotage Olycka, läckage, sabotage Utslagning av vattentäkt, sanering Utslagning av vattentäkt, sanering Utslagning av vattentäkt, sanering Utslagning av vattentäkt, sanering Sanering Stribergs vattenverk Järnboås vattenverk Infiltrationsområdet och/eller grundvattenmagasin Distributionsnätet Bakteriell för vatten förorening Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Konsekve ns–klass liv Sannolikhet 5 2 5 1 5 1 5 2 5 3 Sida 34 av 49 Objekt där en olycka kan medföra skador på egendom - riskbedömda med konsekvensklass 3-5 och med sannolikhet 2-5. Verksamhet/ namn på objektet Kommunala samlingslokaler Riskkälla Tänkbar olyckstyp Konsekvens Brand Stribergs vattenverk Brand Brand i ex. biblioteket, Carlsson hallen Olycka, sabotage Järnboås vattenverk Brand Svåra materiella skador, behov av renovering eller nybyggnation Svåra materiella skador, behov av renovering eller nybyggnation Svåra materiella skador, behov av renovering eller nybyggnation Svåra materiella skador, förlust av kulturhistoria Svåra materiella skador Olycka, sabotage I kommunen Brand befintliga kulturbyggnader Förskola/skola Brand Äldreboende Brand Särskilt Brand omsorgsboende IT (servrar) Brand IT Intrång IT All kommunal verksamhet Virusattack Olycka, anlagd brand Olycka, anlagd brand Olycka, anlagd brand Olycka, anlagd brand Olycka, sabotage Intrång, slarv från anställd, oaktsamhet Intrång i server från ”hacker” Naturkatastrof Svåra stormar, snöfall Konsekvens –klass liv Sannolikhet 4 3 4 2 4 2 4 3 4 4 Svåra materiella skador 4 4 Svåra materiella skador 4 4 5 4 4 4 4 4 4 3 Svåra materiella skador Svåra materiella skador Svåra materiella skador, sekretess materiel i fel händer Svåra materiella skador på kommunal egendom Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 35 av 49 Objekt där en olycka kan medföra skador på produktion - riskbedömda med konsekvensklass 2-5 och med sannolikhet 2-4. Verksamhet/ Riskkälla namn på objektet IT Virusattack, intrång Tänkbar olyckstyp Konsekvens Intrång i server All kommunal verksamhet All kommunal verksamhet All kommunal verksamhet Strömavbrott Olycka, sabotage Försvunna dokument, materiel m.m. Produktionsbortfall, dålig service åt allmänheten Främst problem inom vård/omsorg All kommunal verksamhet Kommunala lokaler Naturkatastrof All kommunal verksamhet Avbrott i värmetillförseln Avbrott i Läcka, sabotage vattenförsörjningen Epidemi/pandemi Bombhot Utbrott av Stor personalvärldsomspännande frånvaro, kraftig influensaepidemi försämring av den kommunala servicen Svåra stormar, Försämring av den snöfall kommunala servicen Anonymt hot Utrymning, avspärrning, produktionsbortfall Olycka, sabotage Produktionsbortfall Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Konsekvens Sannolik–klass liv het 5 3 3 4 3 4 5 3 3 3 3 3 2 4 Sida 36 av 49 4.9 Kritiska beroenden Samhället vi lever i präglas av en ökande grad av beroenden vilket samtidigt gör oss mer sårbara. De flesta samhällsviktiga verksamheterna i Nora kommun är beroende av el och därmed ökar även sårbarheten vid störningar i elförsörjningen. Nora kommun endast har en ingående regional ledning till Knutsberg. En kommun av Noras storlek bör ha två. Kontantförsörjningen, vatten- och avloppssystem, transportsektorn, drivmedelsförsörjningen och äldreomsorgen kräver el för att bara nämna några. Vi lever i ett samhälle som är helt beroende av elektricitet och utan el stannar Sverige. I det moderna samhället är kraven på säkra och kontinuerliga elleveranser stora. Elbortfall ger kännbara förluster och starttiden för att få igång stora processer är lång. Elavbrott i kombination med otillräcklig reservkraft kan ge många olika negativa effekter. Vid långa elavbrott kan exempelvis akutsjukhusen i länet få problem även om reservkraft finns. Drivmedel behövs för att driva både fordon och reservkraftverk. Förutom transportsektorn är polis, räddningstjänst, bevakning, avfallshantering, akutsjukvård och äldreomsorg beroende av drivmedel till sina fordon. Enligt Energimyndighetens tidning Energivärlden, så skulle en oljekris slå direkt mot den svenska transportsektorn som till 95 % är beroende av diesel och bensin. Utan vägtransporter stannar i princip hela Sverige. Många samhällsviktiga verksamheter är försedda med reservkraftverk och vid ett elavbrott behöver dessa drivas med huvudsakligen dieselolja men också bensin. Drivmedelsbrist kan innebära att det blir svårt att upprätthålla reservkraftsdriften och dessutom är de fordon som kör ut diesel till aggregaten också beroende av diesel. I dagens läge finns det inget förråd av diesel i kommunerna, det kan dock finnas begränsade lager hos till exempel lokala företag och lantbrukare. Bränsleförsörjningen är i hög grad beroende av elförsörjningen. Oljebolag behöver ordermottagningar, distributionsplaneringar, lastning av tankbilar på depåer som kräver fungerande elförsörjning för att kunna utföras. Vattenförsörjningssystemen är helt beroende av elektricitet för att driva exempelvis reningsanläggningar, pumpar med mera. Därför finns ofta reservkraftsaggregat installerade men som i sin tur är beroende av vanligtvis diesel. Mobila kraftaggregat kan dock försörja mindre pumpstationer. En extrem väderhändelse i samband med längre avbrott i elsystemet där reservkraften inte räcker till kan få stora följder för vattenförsörjningen och avloppssystemen. De flesta avloppssystem kräver ständig tillförsel av el och ett elavbrott leder nästan omedelbart till bräddning. Ur ett krishanteringsperspektiv är tillgången på rent vatten viktigt dels för den enskilda individen men också för att kunna upprätthålla sjukvård och livsmedelsförsörjning. Fjärrvärmesystemen är starkt beroende av transporter för en ständig tillgång till bränsle eftersom det är svårt att lagra så stora volymer som krävs. Detta är särskilt kritiskt för de anläggningar som drivs med bio- och avfallsbränslen med tanke på att det rör sig om stora volymer som ska fraktas. Fjärrvärmeverken måste ha matarvatten som cirkulerar i värmepannorna och vattnet måste vara rent och behandlas med kemikalier för att motverka korrosion. Ett annat beroende inom fjärrvärmeprocessen är tillgång på vatten för att ersätta förluster i fjärrvärmedistributionen, och utan vatten uppstår problem inom något dygn. Avloppssystem och fjärrvärmeverk behöver båda ständig tillförsel av vatten. Avloppssystemen är även de beroende av vatten och kommer det inget vatten kan avloppen drabbas av stopp. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 37 av 49 Livsmedelsförsörjningen består av flera verksamheter som livsmedelsproduktion, lager, dagligvaruhandel, restauranger och storkök. Dricksvatten behövs på många sätt som till exempel en insatsvara som ingår i det slutliga livsmedlet som exempelvis mjölk och grönsaker. Dricksvattnet kan också användas som en del i en industriell process för sköljning och sortering av råvaror. Beroendet av fungerande tele- och datakommunikationer har successivt ökat i och med den tekniska utvecklingen inom livsmedelssektorn. Verksamheterna är beroende av el och IT-baserade system. Lagerhållningen har minskat som ett led i utvecklingen av en mer kostnadseffektiv distribution av livsmedel, där distributionen av livsmedel är beroende av ett fåtal centrallager som tillhör de stora livsmedelskedjorna. Livsmedelsförsörjningen är starkt beroende av transporter i alla verksamheter. Konceptet ”Just In Time” används inom livsmedelsförsörjningen och innebär att lagerhållningen är liten och sker till stor del på vägarna. Transporter behövs för att förflytta produkter i livsmedelskedjan och elförsörjningen är viktig för att hålla igång de flesta verksamheter. All samhällsviktig verksamhet är beroende av transporter. Transportsektorn är beroende av infrastruktur, el, drivmedel, personal, elektroniska kommunikationer, orderhantering, logistikplanering och trafikledning. Tillgången till personal är ett stort beroende inom lastbilstransporter. Infrastruktur behövs för framkomligheten och extrema väderhändelser kan påverka leveranssäkerheten. För vägtransporter behövs bränsle i form av diesel och bensin. Kraftiga väderstörningar eller olyckor påverkar dessa transporter. Polis, räddningstjänst, ambulanssjukvård och bevakningspersonal behöver bil eller buss för att kunna utföra sitt arbete, men även ambulanssjukvården är beroende av luftburna transporter som ambulanshelikoptrar och ambulansflyg. Livsmedelsförsörjningen är beroende av transporter då det inte finns några stora beredskapslager och lagermarginalerna är relativt små. Transportsektorn är oerhört beroende av tillgången till drivmedel. Fungerande telefon- och dataförbindelser har stor betydelse för samhället. Utan dessa förbindelser blir det även svårt att samverka och samordna länet vid en kris. IP-telefoni blir allt vanligare med eller utan avtal med operatör som innebär svårigheter med att lokalisera personen som ringer samtidigt som den är beroende av el och Internetåtkomst för att fungera. De mobila näten kräver kontinuerlig elförsörjning vilket gör dem sårbara. Internet är ofta den dominerande informationskanalen vilket också ökar sårbarheten vid störningar i Internettrafiken. En störning i de elektroniska kommunikationerna skulle påverka alla samhällsviktiga verksamheter och mest beroende är exempelvis betalningssystem, livsmedel, medier och transporter. Telekommunikationerna är ett systemområde med många beroenden och som är relevanta i krissituationer som möjligheten att nå SOS Alarm, polisen, räddningstjänsten och sjukvården. Även elproduktionen och distributionen styrs av telekommunikation. Nora kommun är beroende av elektroniska kommunikationer för att få fram korrekt information och för att kunna kommunicera ut läget för övriga kommuner i länet. Informationsbehovet kan bli stort till medborgarna och medietrycket kan bli enormt vid kriser. Medborgarna förväntar sig och kräver information från myndigheterna. Detta är dock ett beroende som finns under alla större händelser och kriser. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 38 av 49 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Kommunen besitter resurser som kan användas för att hantera en extraordinär händelse. Resurserna finns både i form av apparatur, verktyg men även i form av personella resurser som har spetskompetens inom sitt område. Reservkraft Om någon verksamhet drabbas av ett elavbrott finns kommer till viss del möjligheten att koppla in reservkraft. Mobila reservkraftverk som kan transporteras och kopplas in som energikälla. Äldreboendena samt Tingshuset (kommunhuset), som innefattar krisledningsorganisationen kommer att förberedas för att ta emot el från mobilt elkraftverk som sätts i bruk vid ett elavbrott. Kommunens vattenverk har fasta reservkraftverk, detta för att kunna säkerställa att vattenleveransen till kommunens invånare ska kunna fungera vid ett elavbrott. Krisledningsorganisationen är regelbundet övad och har även en alternativ samlingsplats om en extraordinär händelse skulle kräva det. Personella resurser Som personella resurser har kommunen även en POSOM-grupp. POSOM står för psykiskt och socialt omhändertagande. Gruppen innehåller specialkompetens i form av psykologer, kuratorer, personal från räddningstjänsten, polisen, kyrkan och sjukvården. POSOM-gruppens syfte är att hjälpa till med det psykologiska arbetet och trauman i samband med större olyckor där många är skadade eller olyckor som drabbar anhöriga i stor omfattning. Bergslagens Civilförsvarsförening har bildat en FRG-grupp som kommunen kan utnyttja. Samverkan/nätverk Nora kommun ingår i kommunförbundet Nerikes brandkår där kommunen samverkar med Örebro, Hallsberg, Kumla, Lekeberg, Laxå, Askersund, och Lindesberg om räddningstjänst och olycksförebyggande verksamhet. Nerikes brandkår utgör en viktig resurs i hanteringen av extraordinära händelser. Genom avtal, lagar och förordningar ska Nerikes brandkår bistå medlemskommunerna med stabs och ledningsverksamhet vid större händelser, säkerställande av kommunikation mellan SOS Alarm och kommunernas krisledningsorganisationer. Nora kommun samverkar med kommunerna i norra Örebro län, KNÖL, Hällefors, Ljusnarsberg och Lindesberg. Kommunerna inom KNÖL har ett gemensamt tekniskt kommunalförbund, Bergslagens Kommunalteknik och gemensam myndighetsnämnd och förvaltningsorganisation, Bergslagens Miljöoch Byggnadsnämnd. Kommunen är from juli -2013 anslutet till RAKEL. På Länsstyrelsen i Örebro län finns även kompetens i form av deras avdelning för beredskaps och säkerhetsfrågor. Kopplat till denna finns även kontakter i form av de övriga beredskaps/säkerhetssamordnarna i länet. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 39 av 49 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Det är svårt att greppa vad som samhällsviktiga verksamheter överlag har för kapacitet att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Precis som kommunens verksamheter så är de andra samhällsviktiga aktörerna beroende av exempelvis att elförsörjningen fungerar. Givetvis skiljer det i vilken mån de kan upprätthålla sin verksamhet då olika incidenter inträffar. Vissa aktörer har bättre möjligheter att klara av sin verksamhet vid vissa bortfall medan andra lider mer. Givetvis beror detta även på vilken typ av incident som inträffar. Då de identifierade verksamheterna är av så olika karaktär och har så differentierade uppgifter och samhällsansvar så är vissa mer förberedda på kriser och olyckor än andra. ORICA som är klassat som en SEVESO-anläggning är ett exempel på en verksamhet som i och med sin roll har ett stort samhällsansvar. Dessa typer av verksamheter har egna handlingsplaner, verktyg osv. för att handskas med en kris eller en olycka. Styrelprojektet visar att Nora kommun har en struktur på det lokala elnätet som gör att kommunen, även vid kraftig reducering av elen, kan hålla igång sina viktigaste funktioner. Det gäller ledning, räddningstjänst, polis och sjukvård, äldre- och gruppboenden, drivmedelsförsörjning, apotek, bank, transporter samt skolor som kan användas som samlingssalar eller värmestugor. De svaga punkterna är att Nora kommun endast har en ingående regional ledning till Knutsberg. En kommun av Noras storlek bör ha två. I Länsstyrelsens Risk och Sårbarhetsanalys får Nora kommun kritik för detta. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 40 av 49 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse 7.1 Bedömningsnivåer Följande bedömningsnivåer ska användas vid en samlad bedömning av var och en av de båda delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Nivå Beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Bedömningen att förmågan är god innebär att kommunen respektive landstinget bedöms ha resurser och kapacitet att kunna lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. Att förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen respektive landstinget har inte tillräckligt med resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Bristfällig förmåga innebär att kommunens respektive landstingets resurser kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket bristfällig innebär att kommunen respektive landstinget står i det närmaste oförberett. Krisberedskapsförmåga ska bedömas utifrån delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Dessa delförmågor ska bedömas med hjälp av nedanstående indikatorer. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 41 av 49 7.2 Indikatorer på krishanteringsförmåga Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för intern information. Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs regelbundet. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen eller landstinget att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Larm Förmåga 1 1 1 1 1 Förmåga 1 Det finns övade larmrutiner. Förmåga 1 Omvärldsbevakning Förmåga Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser som kan leda till extraordinära händelser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer. Materiella resurser Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser. Personella resurser 1 Förmåga 1 1 Förmåga Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. 1 Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen respektive landstinget samt att ta emot extern personal som förstärkning. 1 Praktiska erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Förmåga 2 2 Sida 42 av 49 7.3 Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Informationssäkerhet Förmåga Det finns redundans och robusthet inom kommunens respektive landstingets kommunikationssystem (IT, tele, radio). 1 Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen eller landstinget att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. 1 Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i kommunens respektive landstingets infrastruktur. Reservkraft Förmåga 1 Förmåga Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka. Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad. Materiella resurser 3 Förmåga 2 3 Förmåga Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel efter att scenariot har inträffat och som har uthållighet om minst en vecka. 2 Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. 2 Personella resurser Förmåga Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. 1 Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen respektive landstinget samt att ta emot förstärkningsresurser. 1 Samverkan Förmåga Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun 2 Förmåga 2 2 Sida 43 av 49 7.3.1 Övergripande Enligt de indikatorer som anges av tabellen anses förmågan vara relativt god för kommunen vad gäller dess förmåga att motstå extraordinära händelser. Några avvikelser finns i tabellerna som bör kommenteras. Flytt av krisledningsorganisationen är inte övad och genererar därför i ett sämre resultat. Kommunens krisorganisation har en alternativ samlingsplats men flyttning av krisorganisationen till denna plats är inte övad. När det gäller genomförda övningars förankring och anknytning till verkliga händelser har kommunen varit förskonad från extraordinära händelser med undantag för Tsunamikatastrofen i Thailand 2005. Många av de scenarier som spelats upp i övningar har dock varit knutna till realistiska och aktuella incidenter/katastrofer som inträffat i Sverige och övriga världen. Givetvis skiljer sig kommunens förmåga i att hantera extraordinära händelser beroende på hur händelsen ser ut och hur omfattande den kan vara. Olika incidenter påverkar organisationen i olika grad och utsträckning. Exempelvis ett totalt strömavbrott skulle göra kommunen väldigt sårbar samtidigt som det blir svårt att påbörja krisledningsarbetet. Mycket tid och resurser skulle gå åt att få tag på information och försöka informera kommuninvånarna om vad som inträffat (se nedan om strömavbrott). 7.3.2 Strömavbrott Vid långvariga strömavbrott uppstår stora problem för allmänheten. I princip alla verksamheter offentliga som privata är beroende av el. Risken är stor att ett långvarigt strömavbrott lamslår ett helt samhälle. Många verksamheter kan hantera ett kortvarigt strömavbrott relativt väl men när strömavbrottet drar ut på tiden uppstår problem. I en sådan situation kommer många verksamheter vara i behov av reservkraft. Nora kommun har endast en ingående regional ledning in i kommunen, detta har påpekats i Länsstyrelsens Risk och Sårbarhetsanalys. Vissa nyckelfunktioner är försedda med reservkraft och mobila reservkraftverk finns att disponera. Samtidigt finns möjligheten att kunna genomföra vissa arbetsuppgifter även i en strömlös situation. Exempelvis sker dokumentation av medicinering inom äldreomsorgen och hemtjänsten i pappersform. Det som däremot blir en följd av att bruka reservkraft är drivmedelsförsörjningen som måste vara säkrad på ett betryggande vis. Sammantaget är bedömningen att kommunen kommer få det svårt att upprätthålla sin verksamhet vid ett långvarigt och omfattande strömavbrott. Reservkraft går att använda men reservkraften kommer inte att kunna användas på alla platser som skulle behöva den och den är i behov av drivmedelsförsörjningen. En faktor som kommunen kan uppleva vid ett omfattande strömavbrott är svårigheten att samla och sprida information. Omfattande och långvarigt strömavbrott är bedömt som en svår situation att lösa . Även om rutiner, planer och övningar genomförs så försvåras arbetet eftersom många tekniska hjälpmedel sätts ur spel eller begränsas. Exempelvis då insamling och spridning av information försvåras avsevärt . Även om kommunen eller krisledningsorganisationen kan ta emot information så är det svårt att nå ut med informationen till allmänheten. Kommunens förmåga att hantera ett omfattande strömavbrott får anses ha en del brister. Bristerna bygger på att dagens samhälle är extremt elberoende. Dessa brister är svåra att åtgärda för en enskild kommun. Bedömningen är att kommunen skulle ha problem med att få tillräcklig information och få ut denna information till allmänheten. Även larmning av krisorganisationen kan försvåras avsevärt beroende på omfattningen av händelsen. Förmågan: Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 44 av 49 7.3.3 Värmebortfall Vid ett bortfall i värmeförsörjningen kan det hända att olika verksamheter behöver omlokaliseras. Problem med värmeförsörjningen kan innebära problematik för stora verksamheter som skolor, förskolor, men främst äldreboenden och gruppboenden. Detta då de innefattar personer som inte är lika enkelt att flytta på. Vid extrem och långvarig kyla handlar det möjligen om att behöva omlokalisera för att förhindra dödsoffer. Det skulle även kunna innebära att anordna värmestugor dit människor kan ta sig för att undvika kylan. För en reguljär verksamhet som inte berör omsorgen är situationen av en mindre kritisk karaktär. Det kan främst vara frågan om att verksamheten på långsikt behöver stängas ner på grund av olidliga arbetsförhållanden. Alternativa platser finns identifierade i form av en inventering men rutiner för hur en sådan flytt ska genomföras finns inte beskrivet. Förmågan att hantera ett problem i värmeförsörjningen anses ha brister. Förmågan: Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister. 7.3.4 Tele- och IT-bortfall Ett problem vid ett långt IT-bortfall är att många verksamheter och system skulle stanna. I dagens informationssamhälle utgör de elektroniska hjälpmedlen en viktig del i människors vardag såväl som i tjänsten som privat. I det dagliga arbetet skulle tillgängligheten till information bli betydligt svårare. För verksamheterna i kommunen skulle det innebära merarbete. Det blir genast svårare att genomföra flera arbetsuppgifter. I den mån det går att påverka ett bortfall av Tele och IT genomförs åtgärder för att minska sårbarheten som exempelvis backup på servrar. Journaler inom äldreomsorgen dokumenteras på papper. Förmågan: Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister. 7.3.5 Livsmedelsförsörjning Verksamheten med tillagningskök kan drabbas exempelvis genom brand eller elavbrott. Om detta skulle inträffa i något av kommunens tillagningskök så går det att tillfälligt omdirigera tillagningen till andra verksamma tillagningskök. Säkrandet av transporter av livsmedel inom kommunens gränser är en svår fråga för kommunen att säkerställa. Detta eftersom det sker i privat regi genom privata logistikföretag. Förmågan får anses vara relativt god men ett frågetecken existerar när det gäller distributionskedjan. Om en händelse inträffar som slår ut delar av livsmedelsproduktionen eller infrastruktur, som väg- och järnvägsnätet kan det uppstå störningar som gör att livsmedelstransporter får svårare att ta sig fram. Denna del är svår för kommuner att förutspå eller skydda sig emot. Förmågan: Förmågan går dessvärre inte att bedöma då transporter av livsmedel till kommunens verksamheter och livsmedelsbutiker står utom räckhåll för en bedömning. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 45 av 49 7.3.6 Drivmedelsförsörjning En oerhört viktig fråga gällande en krissituation är drivmedelsförsörjningen. Om exempelvis det blir elbrist eller värmebortfall blir frågan om drivmedel till kommunens reservkraftverk aktuell. Uthålligheten på reservkraften och förmågan att snabbt kunna få påfyllning av drivmedel är två beroenden som är svåra att uppfylla. Även om reservkraft finns behöver den försörjas med drivmedel. Reservkraften har sina begränsningar då den slukar relativt mycket drivmedel, drivmedel som inte är av samma karaktär och egenskaper som den diesel som finns på landets bensinstationer. Vid en drivmedelsbrist på landets bensinstationer kommer kommunen precis som privatpersoner att drabbas. De fordon som kommunen äger och använder är i stort behov av drivmedel, t ex fordon för hemtjänsten, matleveranser och snöröjningen. Det kan få stora konsekvenser om dessa inte har tillgång på drivmedel om det råder drivmedelsbrist på landets bensinstationer. Förmågan: Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 46 av 49 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat • Kommunen har idag två separata internet uppkopplingar samt access via två olika leverantörer. Arbete pågår med att förbereda Äldreboendet Tullbackagården och Tingshuset (kommunhuset) för att ta emot el från mobilt reservkraftverk. • Nora kommun bör inrikta arbetet på att skapa ytterligare en regional ledning till kommunen för att göra kommunen mindre sårbar för strömavbrott. Diskussion har inletts med Fortum • Idag har Nora kommun ingen reservvattentäkt planer finns att ansluta mot Lindesberg. Bergslagens Kommunalteknik (BKT) har i samarbete med Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (BMB) ansvar för framtagandet av en vattenförsörjningsplan för, Nora, Lindesberg, Ljusnarsberg och Hällefors kommun. Den kommer enligt beräkning presenteras i oktober 2014. • En kvarstående punkt som har identifierats i och med denna risk och sårbarhetsanalys är att se över drivmedelsförsörjningen till reservkraften. Om ett längre strömavbrott inträffar behöver kommunen se till att det tillhandahålls drivmedel om det skulle behövas under en längre period om reservkraften måste driva exempelvis krisledningsorganisationen och/eller andra viktiga verksamheter. Ett kvarstående arbete är att inventera reservkraften för att noggrant ta reda på hur länge de befintliga reservkraftverken kan drivas utan tillförsel av drivmedel. • Kommunens personal genomgår under 2011-2013 en grundläggande utbildning i brandkunskap för att stärka sitt systematiska brandskyddsarbete. • I övrigt så är en övergripande punkt att löpande hålla risk- och sårbarhetsanalysen som ett levande dokument och arbeta igenom riskinventeringslistan med hjälp av de angivna indikatorerna för att bedöma hur väl kommunen klarar störningar. • Övning och utbildning av krisledningen vår och höst varje år. Under våren 2013 genomgick både politiker och tjänstemän utbildning i stab och ledningsmetodik. • POSOM utbildas varje år. • Inventering av andra objekt som kommunen bedömer som samhällsviktiga och kräver reservkraft. En ny krisledningsplan kommer att tas fram under -2013. • • Bergslagens Kommunal Teknik (BKT) har ett pågående arbete med framtagande av åtgärder för att förstärka Hagbydammen. • Revidering av Översiktsplan (ÖP) pågår och beräknas vara klar -2015. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 47 av 49 Fortsatt arbete Allmänt Denna Risk- och sårbarhetsanalys är endast en del av Nora kommuns arbete för ökad säkerhet. Huruvida dessa risker skall tolereras eller ej, åtgärdas nu eller på sikt är något som kommunens politiker får ta beslut om inom ramen för det kommunala planarbetet. Kommunen bör själv bestämma vilken acceptansnivå som skall gälla eftersom det inte finns några nationella mål för detta. Vad som nu ligger framför oss är att antingen bygga bort (de som går), minska eller hantera de risker och sårbarheter som vi tagit fram i analysen. Uppenbart är att vi måste ha en organisation som kan hantera kriser som innebär allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner och ställer krav på ett skyndsamt agerande. Det är angeläget att man ser till den samlade samhällsnyttan när man prioriterar vilka risker och sårbarheter som ska åtgärdas. Vinsterna med det förebyggande arbetet kommer inte enbart att tillfalla kommunen, utan även det övriga samhället. Det kan t.ex. gälla minskade vårdkostnader eller minskade kostnader för sjukfrånvaro på grund av olycksfall. För att förverkliga detta arbete krävs en förståelse och en vilja att säkerhetsarbetet blir en naturlig del i den normala verksamheten. Tid måste därför läggas på att förankra säkerhetsarbetet och få en förståelse hos såväl den politiska ledningen som i de olika förvaltningarna och ta fram riktlinjer för: • • • • riskhantering i samhällsutveckling inrikta säkerhetsarbetet med tydliga mål uppföljning rapportering Riskhantering i samhällsutveckling Riskhantering i samhällsutveckling är begrepp som syftar till att uppnå ett mindre sårbart samhälle. I översikts- och detaljplanering skall särskilt beaktas de risker som kan uppstå i samband med lokalisering av nya verksamheter och anläggningar, samt om möjligt bidra till att minska de risker som redan finns i samhället. Mål för säkerhetsarbetet Det behövs tydliga och mätbara mål för att utveckla det olycksförebyggande arbetet i kommunen och förmågan att hantera uppkomna krissituationer. Följande punkter är några förutsättningar när beslutsfattare och verksamhetsansvariga ska genomföra åtgärder. Planering • • Kommunens krisledningsplan och verksamhetsplaner ska vara baserade på de förvaltningsoch verksamhetsvisa risk- och sårbarhetsanalyserna Verksamhetsplanerna ska ange mål för hur riskerna och sårbarheterna kan förebyggas och hur verksamheterna och bolagen klarar av kriser inom sin verksamhet Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 48 av 49 Samverkan och samordning • • Utveckla samverkan och samordning med andra berörda aktörer (krishanteringsråd). Utveckla samsyn och samverkan i det skadeförebyggande arbetet, under och efter en krissituation. Utbildning och övning • • Utbildning i skadeförebyggande arbete. Utbildning och övning med kommunens krisledning Uppföljning och uppdatering Vårt säkerhetsarbete måste kontinuerligt följas upp. Eftersom Risk- och sårbarhetsanalysen är en delprocess i säkerhetsarbetet så ska även denna följas upp, inte bara dokumentet i sig utan hela framtagningsprocessen. Några exempel: • Regelbundna genomgångar med förvaltningschefer och samverkande aktörer. • Följa upp att skyddsinriktade åtgärder vidtas, så att konsekvenser till följd av olyckor förhindras eller begränsas • Undersöka orsaker till olyckor, dess olycksförlopp samt hur kommunen hanterar kriser. • Förslag till förändringar från verksamheten. • Uppslag från kontakter med andra kommuner, samverkande myndigheter etc. • Följa riskutvecklingen på regional och nationell nivå samt bedriva aktiv riskhantering på lokal nivå. • Förändring i omvärlden. Erfarenheter om hur risker förebyggs och kännedom om nya risker och sårbarheter ska tillvaratas och spridas mellan kommunens verksamheter. Risk- och sårbarhetsanalysen ska vara ett ”levande dokument” som uppdateras varje år. Ett annat syfte med den årliga uppdateringen är att underlätta för nämndernas verksamhetsplanering och budgetarbete då analysen är underlag för uppdragen i kommunens handlingsplan. Därmed rapporteras också viktiga förändringar till kommunstyrelsen. Rapportering Kommunen ska hålla Länsstyrelsen underrättad om vilka åtgärder som vidtagits för att minska risker och sårbarheter i kommunen samt hur de skapat en god förmåga att hantera uppkomna krissituationer. Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Sida 49 av 49
© Copyright 2024