Normbrytande beteende bland unga
Normbrytande beteende bland unga - Risker, skydd, bedömning och effektiva insatser. Henrik Andershed, Professor Verksam vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro universitet Dagens ämnen Vilka insatser fungerar och vilka fungerar inte? Hur kan vi bli effektivare i insatser? Varför viktigt att fokusera på risk- och skyddsfaktorer? Risk-skyddsfokus i praktiskt arbete Varför ska vi satsa mer resurser på bättre och mer strukturerade bedömningar/utredningar av risk- och skyddsfaktorer? Normbrytande beteende? All form av brottsligt beteende + regel- och normbrott Aggressivt Icke-aggressivt Sammanfattning av insatsers effekter Insats Effekt i metaanalyser på återfall i brott Möjliga insatser inom påföljden Ungdomsvård Familjebaserade insatser Liten–medelstor positiv KBT-baserade program Liten–medelstor positiv Äventyrsprogram (”Wilderness programs”) Militärliknande utbildningsläger (”Boot camps”) Avskräckande insatser (”Scared Straight”) Ungdomstjänst Liten positiv Kontaktperson / mentorskap Liten positiv Medling vid brott (gärningsman) Liten positiv Ingen Liten negativ Okänd Liten effekt ca 10 % skillnad i antalet som återfaller i bro5 mellan insats‐ och jämförelsegrupp; Medelstor effekt ca 25 % skillnad i antalet som återfaller i bro5 mellan insats‐ och jämförelsegrupp. Andershed, H., Andershed, A-K., & Söderholm Carpelan, K. (Red.). (2010). Ungdomar som begår brott – Vilka insatser fungerar? Stockholm: Socialstyrelsen, SiS och Gothia förlag. Gemensamt för effektiva insatser? De insatser som fungerar bättre än andra karaktäriseras av att: de har en terapeutisk grundidé, där man fokuserar på att minska återfall i brott hos den unge genom att påverka dennes sätt att tänka, känna och bete sig. Mer effektivt med någon typ av kvalificerad behandling utöver en eventuell juridisk påföljd, som till exempel övervakning. Att behandla verkar fungera att endast straffa verkar inte ge resultat - i termer av att minska återfall i brott. De effektiva insatserna är idag inte så effektiva Har flera skäl: Metoderna i sig kan förbättras De kan implementeras bättre – detta brister ofta ute i praktik (t.ex. ART – se Kaunitz & Strandberg) Och – inte minst, man måste bli mycket bättre på att: ta individuell hänsyn till klientens unika kriminogena behov (risk- och skyddsfaktorer) tillse att så många som möjligt av de mest centrala av dessa behov arbetas med i insatserna. Ska alla ungdomar med aggressivt beteende ges samma insats/ program (t.ex. ART?) Varför viktigt med risk och skyddsfaktorer? Många av ungdomens och vuxenårens problem kan kopplas samman med risk och skyddande faktorer, som visar sig redan under förskoleåldern. Den praktiska användningen av den här kunskapen inom hälsovården, förskolan/skolan, socialtjänsten och psykiatrin, är än så länge mycket begränsad. Viktigt att användningen ökar eftersom det sannolikt kommer att leda till mer effektiva insatser! Vad är en riskfaktor? En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. Kan vara en orsaksfaktor men måste inte vara det Vad är en skyddsfaktor? Skyddande faktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk. Närvaro av en eller flera skyddsfaktorer kan göra att den unge inte utvecklar problem trots att han eller hon innehar eller exponeras för riskfaktorer. Vilka är risk- och skyddsfaktorerna? Initierande vs. Upprätthållande Direkta vs. Indirekta Statiska vs. Dynamiska 10 Exempel på riskfaktorer Hos den unge • Trotsighet, ilska eller oräddhet • Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter • Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger • Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer • Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder • Nedstämdhet eller självskadande beteende • Normbrytande beteende • Alkohol- eller droganvändning • Problematiska kamratrelationer Hos familjen • Föräldrarnas egna svårigheter • Svårigheter i föräldrabarnrelationen • Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier Exempel på skyddsfaktorer Hos den unge • Positiv skolanknytning och prestationer • Positiva förhållningssätt eller problemlösningar • Positiva umgängen och aktiviteter • Den unges medvetenhet och motivation Hos familjen • Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd • Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier • Föräldrarnas medvetenhet och motivation Praktiskt arbete med ett risk-skyddsperspektiv / ”Risk-focused prevention” 1. Identifiera och gradera riskfaktorer Riskfaktorer som vi vet från forskning är just riskfaktorer Identifiera och gradera skyddsfaktorer Skyddsfaktorer som vi vet från forskning är just skyddsfaktorer 2. Arbeta för att genom insatser: Reducera/avhjälpa riskfaktorerna Stärka skyddsfaktorerna Risk-Behov-Responsivitetsprinciperna Riskprincipen (Vilka ska ges våra olika insatser?) Insatsens omfattning anpassas till nivån av risk för långvariga problem – mer omfattande insatser till de med hög risk Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i insatserna) Insatser fokuserar på barnets/familjens unika behov dvs. de mest centrala risk- och skyddsfaktorerna Responsivitetsprincipen (Hur ska insatsen utformas och ges?) Insatser ges på ett sätt så att just detta barn och just denna familj kan ta till sig av insatsen Betydelsen av bra bedömning/utredning Kan vi komma fram till vilka insatser en ung person behöver om vi inte innan vet vilka specifika behov han/ hon har? Sannolikt inte Kan vi ge effektiva insatser om vi inte – innan - vet vilka specifika behov den unge och familjen har? Sannolikt inte Helt fundamentalt med bra/behandlingsrelevanta bedömningar! Vi bör bland annat bedöma/identifiera risk- och skyddsfaktorer för att veta vilka de specifika behoven är Då ger vi oss bra förutsättningar för insatserna HUR ska vi då göra detta? Hur kan vi bedöma risk- och skyddsfaktorer? Behöver vi stöd av instrument? Behöver vi instrument när vi ska bedöma risk- och skyddsfaktorer? Behöver vi instrument? Låt oss testa om vi kan bedöma två olika fall korrekt och om vi kan vara överens! Först utan instrument och sedan med instrument. Fall 1: Är linjerna A och B lika långa? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. A 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! B 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fall 2: Är barnen i mitten lika långa? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! 3 4 5 6 7 8 9 10 Vet ej. 2 0 1 Inte lika långa. 3 4 5 6 7 8 9 10 2 Lika långa. 0 1 Slutsatser? Svårt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall utan instrument Är ni osäkra när ni gör bedömningen? Varför inte svara ”vet ej”? Lätt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall med instrument Jamen, det här är ju inte samma sak som när man bedömer ett barn och en familj! Nej… det man i praktiskt arbete är satt att göra är mycket, mycket svårare än att bedöma längden på ett streck Om det var riktiga fall med barn och familjer med komplexa sociala problem? Mycket svårare att göra korrekta bedömningar …och ju svårare och mer komplext något är, desto större behov har vi av stöd och struktur Socialsekreterare som använder instrument jämfört med de som inte gör det? 30 socialsekreterare utbildade i ett strukturerat instrument (ESTER-bedömning) fick i uppgift att bedöma ett skriftlig fall om Kalle 14 år 30 andra socialsekreterare fick samma uppgift med var inte utbildade i och använde inte något strukturerat instrument – dock BBIC Uppgift: Vad är viktigt att uppmärksamma hos Kalle för att man ska kunna hjälpa honom? 60 socialsekreterare och fyra chefer vid socialtjänstenheter deltog i studien 30 socialsekreterare - använde ESTER-bedömning Samtliga utbildade i ESTER 28 kvinnor – 2 män Ålder mellan 25 och 60 år. Medelålder= 40,1 år (SD=10,61). Arbetat i snitt 7,8 år som socialsekreterare och 6,8 år med utredning av barn och ungdomar. 30 socialsekreterare - använde inget strukturerat instrument (de flesta använder BBIC som stöd) 27 kvinnor – 3 män Ålder mellan 25 och 59 år. Medelålder= 37,9 år (SD=9,83). Arbetat i snitt 8,6 år som socialsekreterare och 6,4 år med utredning av barn och ungdomar. Resultat: Vilka riskfaktorer identifierar man? Riskfaktor Med ESTERbedömning (n=30) Utan instrument (n=30) Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter 97%+ 83% Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger 60%** 7% Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer 87% 73% Normbrytande beteende 97%* 80% Alkohol- eller droganvändning 97%* 80% Problematiska kamratrelationer 77%** 30% Svårigheter i föräldra-barnrelationen 77%** 40% Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier 90%** 37% * ** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna. Resultat: Hur många av dessa åtta riskfaktorer har man identifierat? Antal riskfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Utan instrument (n=30) Samtliga 8 37% 0% 7 20% 10% 6 30% 20% 5 13% 17% 4 0% 23% 3 0% 17% 2 0% 3% 1 0% 7% 0 0% 3% Resultat: Vilka skyddsfaktorer identifierar man? Skyddsfaktor Med ESTERbedömning (n=30) Utan instrument (n=30) Positiv skolanknytning och prestationer 37%** 0% Positiva förhållningssätt eller problemlösningar 20%* 0% Positiva umgängen och aktiviteter 43%** 3% Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd 57%** 7% * eller ** innebär signifikant skillnad mellan grupperna. Resultat: Hur många av dessa fyra skyddsfaktorer har man identifierat? Antal skyddsfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Utan instrument (n=30) Samtliga 4 10% 0% 3 20% 0% 2 20% 3% 1 17% 3% 0 33% 94% Resultat: Chefers uppfattning om bedömningarna Med ESTERbedömning (n=30) Utan instrument (n=30) Inte alls adekvat 2% 10% Adekvat - Mycket adekvat 58%+ 38% Nej 58%+ 35% Ja, flera 2%* 23% Nej, troligen inte 13% 25% Ja, sannolikt 25% 20% På hela taget en adekvat/bra bedömning? Missat att uppmärksamma saker? Är det rätt insatser som föreslås? * eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna. När professionella gör ESTER-bedömningar på riktiga barn och ungdomar? ESTER-bedömningar i vanlig praktik jämfört med barn som inte bedöms med ESTER-bedömning Socialtjänst och förskola/skola och i samverkansteam 65 ESTER-bedömda barn och ungdomar 85% pojkar – Ålder: 1-17 år. m = 10,29 (SD =3,96) 30 barn och ungdomar i en jämförelsegrupp 80% pojkar – Ålder: 1-18 år. m = 10,25 (SD = 4,38) De följdes i 1 år efter den första bedömningen. Normbrytande beteende Användning av ESTER-bedömning relaterat till att normbrytande beteende minskar mer? 1,5 1,45 1,4 ESTER-bedömning vid första bedömning Ej ESTER-bedömning vid första bedömning 1,35 1,3 1,25 Första bedömning 1-årsuppföljning Professionellas beskrivning av insatserna ESTER-bedömning vid första bedömning N=65 Ej ESTER-bedömning vid första bedömning N=30 81% 17% Insatserna har 67% skräddarsytts efter den unges specifika behov (risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende) 73% Insatserna har fokuserat på att förändra evidensbaserade riskoch skyddsfaktorer för normbrytande beteende Alltså… Användning av ESTER-bedömning har samband med att: Fler forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer bärs fram i en bedömning Problembeteende minskar mer över tid Att professionella anser att de i högre utsträckning fokuserar på riskoch skyddsfaktorer i insatser Att professionella, enligt chefer i socialtjänsten: gör bättre/mer adekvata bedömningar i mindre utsträckning missar viktiga saker tenderar att föreslå mer adekvata insatser … jämfört med när man inte använder ett strukturerat instrument (men t.ex. BBIC) BBIC räcker inte till för att ge bedömaren vägledning vad gäller riskskyddsfaktorer Bedömning – Insatser (Andershed, Andershed & Farrington, 2012) Vad krävs för att kunna matcha behoven till rätt insatser? Att vi känner till behoven Vilka risker behöver minskas? Vilka skydd behöver stärkas? Risk – Behov – Responsivitet Att vi känner till vad insatserna riktar sig till Vilka risker kan insatsen avhjälpa? Vilka skydd kan insatsen stärka? Ta reda på detta för era insatser! Slutsatser Viktigt som en del i evidensbaserat arbete att arbeta aktivt med risk- och skyddsfaktorer Bedömning av risk- och skyddsfaktorer kan leda till effektivare insatser! Kräver dock att vi har insatser att erbjuda till de aktuella faktorerna och att vi skräddarsyr Kräver att vi känner till vad våra insatser gör! Vilka risk- och skyddsfaktorer kan man konkret arbeta med i insatsen X? Strukturerad bedömning av risk- och skyddsfaktorer med hjälp av instrument har flertalet fördelar jämfört med att inte använda instrument Samstämmighet – rättssäkerhet Missar färre saker Tack. Tack till våra forskningsfinansiärer: Vetenskapsrådet Socialstyrelsen Kontaktinformation: Henrik Andershed, professor Örebro universitet E-post: henrik.andershed@oru.se www.oru.se
© Copyright 2024