1. No category

MILO
Äppelviksskolans
tidning
VT2014
NR 31
Dåliga ursäk- FAVORISERING
ter när lärare - en väldigt
kommer sent känslig fråga
Förslag på
bättre skollunchmeny
TACK FÖR
ALLT ÅKE
Reportage Lärargäng i skolan
Nya tider Respektlösa sexor stör niornas lugn
Träning Många tränar bara för en perfekt kropp
Sport Lärarnas drömelva
Det här är MILO
Milos redaktion
2013-2014
Åke ska sluta! Man tror
knappt det är sant. Han
har alltid funnits här,
åtminstone längre än
någon annan och tanken på hur vi ska klara
oss utan honom känns
omöjlig. Vi ägnar en del
av vårt sommarnummer
till att tacka för en
otrolig insats under
snart ett halvt sekels
tid på Äppelviksskolan.
Utöver det granskar vi
favorisering, osund
träning, lärare som ofta
är sena till lektionerna
samt olika elevlika
grupperingar bland
våra pedagoger. Vi konstaterar också att rökning verkar ha tappat
sin status.
2
MILO Vt14
Journalister
Andersson, Helena
Aron, Gustav
Arpi, Lovisa
Atle, Astrid
Balfors, Ludvig
Beckman, Svante
Bengtsson, Baltsar
Bergman, Malin
Bohlin, Agnes
Carlsson, Jennifer
Cedhammar, Emelie
Dalin, Karl
Ekholm, Fabian
Eliasson, Anton
Eliasson, Niklas
Enegren, Sara
Eriksson, Sara
Essehorn, Philip
Ewerlöf, Cecilia
Frölander, Florentina
Gradén, Sofie
Gullberg, Märta
Haglund, Viktor
Halldén, Mikael
Hansen, Sophia
Hansson, Maja
Holmlund, Pontus
Jenry, Selma
Kuylser, Josefin Helene
Lager Andersson, Natalie
Le Calvé, Caroline
Leijonqvist, Emil
Lindgren, Linn
Ljungquist, Filippa
Lundberg, Teodor
Masreliez Hall, Andrea
Mårtensson, Carl
Möller, William
Oldmark, Gustav
Olsson, Elias
Resenius, Max
Ringstedt, Viking
Rosendahl, Ebba
Rönnlöv, Marc
Sahibzada, Sofia
Schollin Steen, August
Skarin, Hugo
Svedmyr, Sara
Treijs, Hilma
van Rooy, Simone
Öjling, Oscar
Östergren, Madeleine
Ansvarig utgivare
Arne Landström
08-445 97 00
Ansvarig lärare
Jesper Stridbeck
Kontakt
Jesper.stridbeck@stockholm.se
Arne.landstrom@stockholm.se
Telefon
08-445 97 00
>> Ställ språklärarna
mot väggen! >>
Maria Nyrén hjälper sin favoritelev i klassrummet. Medan flera räcker upp handen har någon redan gett upp.
Lärare nekar till favorisering
Aldrig har nog Milo fått
så bestämda, snabba
och raka svar som när vi
frågar skolans lärare om
dom favoriserar elever.
Nej, ABSOLUT inte, svarar typ alla.
När Milo tidigare under
terminen gick runt i skolan och frågade hur lärare
ser på favorisering, så var
det som att alla hade pratat ihop sig. Dom svarade
med samma snabba, inövade svar.
- Här förekommer ingen
favorisering!
Det är så vi nästan tror
att dom gått en kurs på
lärarhögskolan i hur man
undviker ämnet, om det
skulle dyka upp.
Flackande blickar, bortförklaringar och antydan
till svett. Det är vad vi får
se efter att ha ställt den
enkla frågan.
—Har elever nytta av att
vara trevliga och snälla mot
dig?
Språklärarna värst
En liten sjua berättar ner-
vöst för oss hur hen ser
på ämnet. Hen vill vara
noga med att vara anonym, vi får inte ens
nämna könet. Hen berättar att hen har starka
känslor för detta och biter
sig lite läppen.
- Ställ språklärarna mot
väggen! säger hen desperat och berättar att i hens
språkgrupp förekommer
det mycket favorisering.
Där blir vissa bättre behandlade men själv upplever vårt intervjuoffer att
en del elever istället får
nackdelar.
Att lärarna istället för
favoriter har antifavoriter!
Gav lärarpresenter
En annan elev berättar om
sitt värsta exempel på
smörning från en elev. Det
var en i hennes klass som
gav sin lärare presenter.
- Då har det gått för långt!
Flera lärare berättar nästan med gråten i halsen att
dom däremot upplevde
massor av favorisering
från lärarna när de själva
var tonåringar, men att
det såklart var helt fel och
att de insett nu när de
själva är lärare att det bara
är något som eleverna
inbillar sig.
- Det är svårt att tänka
abstrakt när man har så
mycket i huvudet, vilket man
lätt har i tonåren, som någon lärare sååå klokt sa.
Lärarna obekväma
Efter att Milo intervjuat ett
antal lärare märker vi att
något börjar hända. Vi har
blivit ökända på skolan.
Lärare stannar inte för
oss längre, dom viftar
demonstrativt med armarna och förklarar med eftertryck att det VERKLIGEN INTE förekommer
någon favorisering här!
Inte någon! Inte här, på
Äppelviksskolan!
De glor på oss med
konstiga blickar. Ett ögonkast säger mer än tusen
ord. Nu förstår vi att vi
gjort dem skärrade på
riktigt. Lärarna är rädda
för ämnet och vet inte hur
dom ska förhålla sig.
Själva tycker vi det här
är ganska fascinerande.
Det är som vi nästan har
makt, att lärare blivit så
här obekväma i kläderna
har vi aldrig upplevt
förut.
För lärarna var det tydligen väldigt viktigt att poängtera hur stor skillnad
det är mellan favorisering
och att helt enkelt gilla en
person lite mer än en annan. Frågan är bara vilken
skillnad det gör på den
hjälp en elev får i klassrummet sedan och dens
betyge på längre sikt?
Om ni vill tro på detta
eller inte avgör ni själva.
Men precis som lärarna en
gång upplevde något annat, verkar vi också göra
det. För trots att ”ingen”
favorisering förekommer
verkar många elever uppleva saken helt annorlunda.
Filippa Ljungquist
Caroline Le Calvé
Astrid Atle
3
MILO Vt14
Tack för
Åke som vi är vana att se honom och för 35 år sedan. Nu slutar han på skolan efter 40 års trogen tjänst.
- Trevliga elever, intresserade av skolan
och sport. Så beskriver
Åke eleverna på Äppelviksskolan, den plats
som han nu ska lämna
efter 40 år.
Åke är den som har jobbat
längst på skolan idag och
nu ska han pensionera sig.
Det är svårt att föreställa
sig skolan utan Åke, det är
han som fått allt att fungera här både under vår
och våra föräldrars tid.
Hjälper alltid till
Det spelar ingen roll om
det är första eller fem-
4
MILO Vt14
tionde gången man glömmer nyckeln, Åke hjälper
alltid lika glatt till med att
öppna skåpen. Han sprider glädje och har alltid
tid för en pratstund, men
när det behövs är han inte
rädd för att säga till om
någon gör fel eller busar.
Vuxna som elever.
Vi frågar Åke varför han
tror att han är så respekterad och omtyckt på skolan. Enligt honom har det
att göra med att han är
rättvis och bestämd och
blir vän med eleverna
istället för att skrika på
dem.
Coach Åke
Något man särskilt förknippar Åke med är hans
coach-karriär. Han har
framgångsrikt lett skollag
i basket sedan 70-talet och
även i fotboll på senare år.
Det var blivit många stora
vinster genom tiderna,
främst i basket och det
krävs bara en snabb titt i
prisskåpet för att bekräfta
att skolans elever haft stor
framgång under coach
Åke.
Börjar man prata med
Åke om det här är han
svår att stoppa. Han berättar stolt för oss att vissa
spelare från våra skollag
nu spelar på hög nivå,
både i Sverige och internationellt.
Är oersättlig
Det har varit samma reaktioner från alla elever
när de fått höra nyheten
om att Åke kommer sluta
på skolan. Förvånade utrop och sorgsna miner.
Alla blev faktiskt rätt
chockade.
Ingen har förmodligen
ens kommit på tanken att
det kommer komma en
dag i Äppelviksskolan när
allt, Åke!
inte Åke är här. Själv säger
han:
- Jag finns inmurad i
väggarna här.
Vi pratade med några
elever om hur de kände
inför Åke och nyheten om
hans pensionering. Här är
några citat från elever i
skolan:
”Jag älskar Åke!”
”Han är oersättlig, vad
ska vi göra utan honom?”,
”Åke gör mig så glad,
bara av att möta honom i
korridoren”
”Det kommer aldrig att
fungera utan Åke”.
”Hans leende gör min
dag”.
Ingen ersättare
Det var några av de sakerna elever hade att säga om
vår käre Åke. Alla var
säkra på att de skulle
sakna honom och att det
kommer kännas tomt
nästa år utan honom i närheten.
Vi frågade Åke hur han
kände inför att någon ska
ersätta honom och om han
hade några tips till den
som ska ta sig an rollen.
Det viktigaste enligt Åke
var att han/hon inte bara
skulle vara en vanlig vaktmästare, utan också en
person som älskar att umgås och arbeta med ungdomar och engagera sig i
dem varje dag.
Ett tips är dock att ersättaren ska kunna vara
bestämd och konfrontera
dem som gör fel. Ett annat
Åke från en serietidning som gjordes i Äppelviksskolan på 70-talet.
att vara intresserad av
ungdomar och ha förmågan att se var och en av
dem som en individ.
TACK ÅKE!
Vi har svårt att tro att någon någonsin kan göra
jobbet lika bra som Åke,
men vill ändå önskar ersättaren ett stort lycka till.
Nu vill vi säga ett
enormt, varmt, stort och
speciellt TACK till dig Åke
från hela skolan: Milo,
personal och elever!
Vi hoppas att du får det
bra under dina framtida
äventyr, och inte saknar
oss alldeles för mycket!
Cecilia Ewerlöf
Sofie Gradén
5
MILO Vt14
Rökning tappar status
Har rökning minskat
eller har ungdomarna
på skolan blivit bättre
på att dölja det? Är det
den lägre statusen som
gjort att rökning verkar
minska i populäritet
nu?
För några år sedan så
kände man röklukt en
gång i kvarten. Nu förtiden känner man sällan
lukten från en enda elev.
Har det blivit mindre
coolt eller har eleverna
hittat bättre ställen att
röka på och sätt att dölja
odören? Vi har pratat med
elever och vår teori är att
rökningen antigen har
minskat eller att eleverna
blivit skickligare på att
dölja det.
Förlorad status
Har rökning förlorat sin
status och har något annat
ersatt rökning? Vi har
undersökt detta med hjälp
av intervjuer med både
killar och tjejer i samtliga
årskurser och i princip
alla säger att det är
mindre coolt och att färre
folk bryr sig.
- Rökning är mycket
mindre hypat och de som
röker de röker. Ingen bryr
sig riktigt längre och det
är definitivt färre som
röker utanför skolan, säger två killar i nian.
Eleverna i sexan och
sjuan tycker att rökning är
onödigt och att dom som
röker bara gör det för att
vara coola. Det är helt
klart mindre ståhej kring
rökningen nuförtiden.
Sexorna rökte
Så: rökning har minskat
drastiskt på några år, i alla
6
MILO Vt14
Rökning under skoltid var betydligt vanligare för några år sedan.
fall under skoldagar, men
betyder det att något annat möjligtvis har ersatt
den? Kanske något värre
men förhoppningsvis
bättre och mindre hälsofarligt. Är det möjligt att
läkares och föräldrarnas
varningar äntligen nått
fram och vi ungdomar
faktiskt har slutat med
dumheterna?
De elever vi har frågat
har alla sagt att det inte är
förknippat med lika hög
status att röka och elever
kan därmed inte längre
röka på raster för att visa
att de är ”coola”.
För några år sedan rökte
ju till och med sexor och
sjuor på raster. Alla vi har
intervjuat säger att det är
mindre prat om rökning
nuförtiden.
Sammanfattningsvis
verkar dom flesta vara
överrens om att rökning
har förlorat sin coola status och eftersom dom
flesta är så trendkänsliga
verkar man göra som modet säger.
Igår rökte vi, idag är det
inte coolt längre.
Philip Essehorn
Patrick Wulff
På bara 5-10 år har Äppelviksskolans elever blivit stillasittande och osunda. Mobiler tros vara en orsak.
Sitta är det nya röka
Antalet elever som
bara sitter under rasterna har ökat avsevärt
under de senaste åren.
En vanlig syn på rasten
är elever som sitter
med huvudet nerböjt i
sin mobil. Detta har
fått obehagliga konsekvenser som elever
kämpar med dagligen
och som forskare anser
är lika skadliga som
rökning på sikt. Känner
du igen dig i följande
symptom?
Allmänt ointresserad
Genom att inte röra på dig
och sitta inomhus så får
du inte den syretillförsel
du behöver. Människan är
inte byggd för att sitta
still, så när du gör det så
kommer din kropp protestera, i det här fallet med
en minskad koncentrationsförmåga.
Ont i rygg eller nacke?
Om man sitter och ser ner
i en telefon så slappnar
man ofta av i rygg och
nacke och förlorar den
naturliga kroppshållningen. Människans ryggradsstruktur är inte anpassad
för den positionen och
kommer därför ta skada
av det på lång sikt. Att
känna stelhet och smärta i
ryggen är därför normalt
för den typiska sittaren.
Jobbigt med slingan
Sitter man still tappar man
till slut sin rörlighetsförmåga och kommer därför
ha det avsevärt tuffare att
komma igång med solvikssäsongen.
Det är alltid jobbigare att
börja springa om man
saknar kondis och man
saknar kondis om man
inte springer och rör på
sig.
Trött i skolan?
Nästan alla kan relatera
till detta. Precis innan man
ska gå och lägga sig så
lockar den där tanken att
bara kolla den där ”sista”
grejen på telefonen. Då
blir det genast mycket
svårare för en att somna
om det alltid finns en möjlighet att istället smsa,
surfa eller spela liiite till.
Resultatet blir tunga
påsar under ögonen och
låg energi under följande
dag.
Lever i annan värld
Att ”sitta ner” har blivit
ett beroende då ens inställning har förändrats
och lyder ”jag gör det, jag
ska bara…” innan man
snabbt dyker ner i den
värld som du tar del av i
din lättillgängliga
smartphone.
Vi umgås mer med våra
telefoner än med personerna i vår omgivning och
socialiserar också genom
dessa.
Begreppet sociala medier har uppfunnits för att
beskriva att man nu inte
umgås närvarande utan
genom text i pixlar. Men
är det telefonernas fel eller
är det vårt eget? Vårt ändlösa materialistiska behov
som vi ständigt jobbar
med att fylla slukar
enorma mängder med allt
vi kan hitta. Dataskärmar
är ett alternativ till detta
och de mättar våra begär
tillfälligtvis. Men snart
igen vill vi ha mer och
med mobilerna kan vi
konsumera allt.
Stillasittande.
Varför ändra sig
Nu när vi har vant oss
med denna livsstil, varför
då sluta? Det kan väl inte
vara så farligt? Om man
bara tar upp mobilen en
gång till…”
Och sen är du fast.
Det är nog inte bara stillasittandet som är problemet utan även det faktum
att vi inte kan kontrollera
aktiviteten eftersom den
hela tiden leder till något
annat. Teknologin har
revolutionerats avsevärt,
men vi har inte kunnat
utvecklats i takt med den.
Malin Bergman
7
MILO Vt14
Många dåliga ursäkter
Alla lektioner har börjat för länge sedan, utom för 9E. Jesper är åtta minuter sen och klassen väntar utanför sal 64. Sena ankomster är ett problem i svenska skolan enligt PISA-undersökningen. Men då syftar
man på elevernas sena ankomster. Enligt MILO-undersökningen är det minst lika vanlig bland lärarna.
När läraren kommer
försent, vad händer då?
Är det någon som ger
läraren en utskällning
och som ser till att den
inte kommer sent igen?
Svaret är nej men när
du själv är sen, då blir
det kalabalik.
Milo har frågat lärarna om
hur mycket de tror att de
är sena, se även intervjuerna på nästa sida. Vi har
också frågat flera av deras
elever om hur de ser på
saken.
Klockproblemet
Ett stort problem är att
8
MILO Vt14
klockorna går olika, och
det används flitigt som
ursäkt av både elever och
lärare. Milo har intervjuat
Åke om problemet.
- Vi har en firma som
kommer flera gånger per
termin och ställer om
klockorna. Oftare än så
har vi inte råd med. Dessutom så har alla en klocka
här, säger han och pekar
på sin mobil.
När vi frågar om hur
sent lärarna kommer så
fortsätter han.
- Lärarna kommer lika
mycket sent som elever.
Jag har flera på handen
som jag kan räkna upp.
Sedan nämner han en
lärare som har valt att
vara anonym. Vi sökte
upp hen för en intervju
och börjar med att berätta
att lärarens kön, ämnen
och namn inte kommer att
nämnas i artikeln.
Hur ser du på att vår
källa uppger att du kommer mycket sent? börjar vi
med att fråga
– Jag tror inte att jag
kommer så mycket sent,
kanske två gånger i månaden.
Läraren berättar att om
hen kommer för sent på
morgonen så är det
kanske tre minuter och på
grund av tåget. Hen har
också andra ”goda” skäl
som Milo väljer att inte gå
in på vidare.
Jespers har mer rätt
Jesper, lärare i SO, säger
att han strävar efter att
vara i tid, annars sänder
man dåliga signaler till
eleverna. Men ibland är
han sen på grund av
klockorna. Det innebär att
han alltså aldrig kommer
mer sent än två minuter,
som är den tid det varierar mellan klockorna.
när lärare kommer sent
Han för av samma anledning aldrig in sen ankomst
för eleverna om den är
mindre än två minuter.
Ibland kommer han dock
mer för sent på grund av
att det kanske varit bråk i
korridoren som en lärare
behövt ta tag i.
- Så jag har mer rätt att
komma sent än eleverna,
förklarar han.
När Milo sedan konfronterar honom med att elever
faktiskt också behöver
reda ut bråk så svarar han
att om elever behöver reda
ut bråk i korridoren så blir
det uppenbart senare, men
förklarar inte närmre varför han har mer rätt att
komma sent än elever.
- Och om det är bråk i
korridoren så faller det
under sekretessen, jag kan
alltså inte berätta för de
andra eleverna i klassrummet vad som hänt, fortsätter han.
När Milo frågar om han
tror att lärare skyller på
detta fast det inte är sant,
säger han att han inte tror
det.
- I så fall är det tjänstefel.
Och tar man till sådana
metoder så har man redan
tappat mycket.
Vissa skäl bättre
Har man goda skäl med
intyg ifrån en vårdnadshavare så får man giltig frånvaro på Jespers lektioner.
- Men egentligen så är
inga skäl bättre än andra,
säger han. Milo frågar då
om hans skäl är bättre än
andras och ett snabbt, kaxigt ja blir svaret.
Han förklara däremot
inte närmre hur han kan
ha en sådan överlägsenhet
gentemot eleverna.
>>Jag har mer rätt att komma för sent än eleverna >>
Lärare straffar sig själva
Jesper tror inte att en kartläggning av lärarnas sena
ankomster skulle hjälpa
mycket. Han tror att lärare
som kommer sent straffar
ut sig själva. Dom tappar i
respekt och auktoritet
gentemot eleverna.
Han berättar sedan om
en lärare som hade hans
klass och ofta brukade
lämna sina lektioner. Det
var ju inte bara ett problem
för eleverna som fick en
bristande utbildning, utan
i den här klassen uppstod
det också mobbning när
den lämnades ensam.
uppringd av Mauricio på
morgonen. Då försover jag
mig ju inte.
Om du kommer sent,
vad kan de bero på då?
Ja i mitt fall kan det vara
så att jag blir inringd till
skolan för sent eller så blir
det tight när jag ska lämna
på förskolan. Det kan bli
lite press när barnen inte
vill gå och så vidare.
Pia Sandström
Hur många minuter kommer du sent i veckan?
- Runt tio minuter.
Varför kommer du sent?
Det kan vara olika skäl, jag
Åke: >> Lärare kommer lika mycket
försent som elever. Jag har flera på
handen som jag kan räkna upp.<<
Lärarens, som inte jobbar
här längre, beteende skapade problem för eleverna,
Jesper och trygghetsteamet
som fick ta tag i mobbningen.
Vikarie-Johan Nylund
Milo fortsätter fråga fler
lärare om de kommer för
sent till sina lektioner och
hur de i så fall ser på problemet. Vi hittar snart
Binos man Johan som vikarierar på skolan.
- Det är ofta lärare som
kommer sent till sina lektioner. Kommer du sent?
- Nej jag bor väldigt nära
så jag lyckas faktiskt ta mig
hit i tid på morgonen. Jag
är ju vikarie så jag blir ofta
kan stoppas i korridoren
av en elev eller lärare och
står då och pratar en
stund. Eller så kan det bli
kö i kopiatorn eller så
krånglar den helt enkelt.
Också försvinner det ju
grejer hela tiden.
Milo pratar med en elev
som bland annat har Pia
och som berättar om lärares ursäkter i allmänhet.
Det kan mycket riktigt
handla om att ett korridorssamtal var viktigare,
att kaffemaskinen krånglade, huvudvärk, för kort
lunchrast, att man tittat på
ett gammalt schema och så
vidare.
Inger Mann
- Hur många minuter i
veckan kommer du sent?
- Jag hoppas att jag kommer noll minuter sent i
veckan.
- Om du kommer sent,
vad beror det på då?
- Kanske att tunnelbanan
är sen eller att man pratar
med lärare eller elever i
korridoren.
Elever vi pratat med bekräftar Ingers bild. Hon
kommer enligt dem bara
sent några gånger ibland,
hon är väldigt sträng när
de gäller det där. Ursäkterna hon brukar ha då är att
det var någon som skulle
spotta ut tuggummit eller
så har hon ingenting att
skylla på.
Lektionstiden försvinner
Det är inte bara ett trovärdighetsproblem när en
lärare kommer sent. Pratar
vi om till exempel fem
minuter så är det inte bara
fem minuter utbildning
som går om intet, utan
fem minuter utbildning för
en hel klass. Alltså tjugo
multiplicerat med fem blir
hundra förlorade arbetsminuter.
Om en elev däremot
kommer fem minuter för
sent så är det bara eleven
själv som får lida.
Kan vi verkligen acceptera att lärarna tar hundra
minuter från så många
lektioner varje vecka?
Tänk vad det blir på ett år
och översätt det sedan till
våra skattepengar. Pengar
som betalar våra lärare,
oavsett om de är sena eller
inte.
Pontus Holmlund
Selma Jenry
9
MILO Vt14
Öl-leken som
gick för långt
Kommer ni ihåg nomineringarna? En lek där
man skulle svepa en öl
som började på det populära sociala mediet
Facebook.
Leken gick ut på att man
måste dricka en öl inom 24
timmar efter man blivit
offentligt nominerad och
publicera en video på när
man gjorde det.
Om videon inte var
uppe på Facebook inom
ett dygn så blev man skyldig personen som nominerade en ett flak öl, alltså 24
ölburkar.
Startade i Australien
Det är lite oklart hur allting startade men troligast
är att dryckesleken startade på College i Australien, då ett par studenter
tyckte att det verkade som
en rolig idé.
De startade hashtagen
#NekNominate på Twitter
och Instagram. Leken
spred sig som en löpeld
över resten av världen
med enorm succé som
följd. Eftersom människor
alltid desperat letar efter
uppmärksamhet, så tog
vissa leken ett steg längre,
och drack inte längre öl,
utan vodka, whiskey och
till och med blod.
Det har till och med gått
så långt att Aaron Johnson
från Storbritannien gjorde
10
MILO vt14
Elever på skolan drack öl i parker runt skolan efter att ha nominerats.
sin egna hemmagjorda
smoothie med öl, vodka,
gräshoppor, spindlar och
möss.
Vuxna nominerade
Då undrar väl ni hur föräldrarna reagerade på allt
detta. Jo, det tog en liten
tid för dem att uppfatta
vad det egentligen var
som pågick. Men det var
förstår bara en tidsfråga
innan någon vuxen råkade
se ett Facebookinlägg från
sin son eller dotter som
hinkade öl.
Föräldrarna reagerade
såklart som förväntat: med
väldig upprördhet, men
trots det var det många av
dem som själva valde att
nominera varandra. Man
kan ju tro att vuxna har
lite mer koll än barnen och
kanske kände till ordspråket Bara döda fiskar följer
strömmen.
Leken dog snabbt
Ryktet spreds fort mellan
föräldrarna och trenden
dog ut lika snabbt som
den dök upp. På skolan
försvann den snabbt, troligtvis genom vår kära
Birgitta Nurbo och Arne
Landström. De två satte
sig nämligen ned och mailade alla föräldrar i skolan
och varnade dem för
”Ölleken”.
Många av Äppelvisskolans elever efterfrågar mer ordning i skolan efter PISA-undersökningens dåliga resultat.
Äppelvikens elever
vill ha mer ordning
Efter PISAundersökningarna har
de svenska elevernas
sjunkande skolresultat
hamnat i hetluften. Det
spekuleras om att de
låga poängen kan bero
på dålig studiemotivation och allmänt lågt
intresse för undervisningen. I politiken presenteras mängder av
satsningar och planer
på hur man ska vända
trenden. Men om vi låter eleverna bestämma,
hur blir det då?
Även om Sveriges elever
sänkt sig generellt är det
inte en jämn sänkning
över hela landet. Äppelviksskolan är till exempel
inte en av de skolor som
ligger illa till men även
här har förändringar skett,
främst i attityd. Vi har
också vissa problem, även
om dom inte är så allvarliga som på andra ställen.
Hur ska detta lösas?
Milo har intervjuat elever
från skolan för att få fram
hur dom ser på svaret.
Elever begär ordning
På frågan om vad som
kan förbättras i skolan
kommer många intressanta tankar fram. Mer
struktur och ordning på
lektionerna, är förvånande
nog ett av de absolut vanligaste svaren.
Bättre information om
uppgifter och betyg var
mer väntat, men hör likaså till kontrolltrenden.
Även om svarens åsikter
bygger på mer ordning
och kontroll i klassrummet håller inte alla med.
- Mer frihet och egna
arbeten, säger vissa.
- Projekt liksom, så man
bara slipper sitta och
lyssna, säger en nia bestämt.
Slö attityd bland många
Som tidigare konstaterats
vill elever ha mer kontroll
och ordning i klassrummet. Strängare lärare, mer
betygsinfo och hårdare
åtgärder mot störande
klassrumsbeteende, är
tydligen vad skolans elever tycker är bäst.
Trots det tycker eleverna
att kamraternas beteende
och störmomenten är
värre en någonsin, vilket
stöds av flera nationella
utredningar.
Lärare påpekar hur mobilanvändandet i klassrummet är högre en någonsin, samtidigt som
eleverna ber om mer ordning och mindre distraktioner.
Är den slöa attityden ett
ofrivilligt tvång? Eller
kommer den sig av yttre
krafter såsom smarta telefoner och ständig uppkoppling? Vad som står
klart är i alla fall att ordning och reda står högt
upp på elevernas önskelistor över sin skolmiljö.
Viking Ringstedt
11
MILO Vt14
Niornas status respekteras
inte längre av årskurs sex
Ett exempel på hur det kan se ut när dagens kaxiga sexor tar sig friheter mot ett gäng nior.
Genom åren har det
varit obligatoriskt att
frukta niorna på Äppelviksskolan. Men som vi
och många andra har
märkt verkar sexorna
helt ha tappat den heliga respekten från förr
för oss som är äldre.
hända att nior stormade in
och kastade snöbollar.
Deras ursäkt för illgärningarna var alltid att De
var kaxiga eller De förtjänade det. Detta trots att
niorna i princip aldrig
hade pratat med en sexa
under hela sin skolgång.
Vi kommer ihåg den
gamla tiden där sexornas
fruktan för niorna styrde
deras vardagsrutiner. Det
kunde handla till exempel
om var man kunde och
inte kunde vara i skola.
Under vintern satte man
inte en fot utanför ytterdörrarna som sexa om
man inte var helt säker på
att inga nior låg i bakhåll.
Nior idag berättar om
händelser från när dom
var små i skolan som
dom inte kan glömma.
Aldrig säker
På vintern gick man
överhuvudtaget aldrig
säker, även fast man var
i pelarsalen. Det kunde
12
MILO vT14
En av dessa var när ett
gäng nior kom in i omklädningsrummet i gympan och orsakade kaos
genom att kasta snöbollar
medan vi höll på att byta
om. Som de kaxiga sexorna vi var då förtjänade
vi det förstås.
Tryggare i grupp
De flesta incidenter i vår
barndom hände under
vintern eftersom det var
då niorna enklast kunde
ge sig på oss utan att vi
fick permanenta skador.
Sexans skyddsnät är
gruppen. Det enda sättet
att vara helt säker är att
hålla ihop. Anledningen
till denna skyddsmekanik
är simpel: blev man
attackerad av arga nior
kunde man sprida ut sig
för att avleda dem. Precis
som ett stim fiskar.
Denna taktik fungerade
till en viss nivå, de flesta
kom undan men det var
alltid den långsammaste
killen som blev offret. Den
som ofta från början var
gruppens hackkyckling
användes även som dess
offerlamm.
Saknar respekt i dag
Vi intervjuade en sexa
som direkt inledde med
att uttrycka sig väldigt
respektlöst.
- Jag tycker inte niorna
är farliga, däremot så
tycker jag typ åttorna är
mycket läskigare.
Vi frågade honom varför
han visar mer respekt för
åttorna än för niorna?
- Jo, asså de bara är så
typ…
Vi blev förvirrade av det
vaga svaret och frågade
istället: kan du försöka
förklara varför du tycker
att åttorna är läskigare?
- Dom är det eftersom
dom är lite hotfulla typ,
eller jag vet inte, något
sånt typ.
Ett svar från en sexa som
bara lämnar oss med ännu
fler frågor om niors förlorade status och barn med
spring i benen som ingen
förstår sig på.
Teodor Lundberg
Marc Rönnlöv
M
O
EN
?
A
RN
E
D
TI
G
T
MS
SÄ
Är vi dom sämsta eleverna genom tiderna?
Det är mycket som har
hänt i vår skola under
de senaste åren. Saker
som både har utvecklats och förbättrats,
men det finns också
områden som har förvärrats.
Det är mycket som har
förändrats till det bättre,
men det är fortfarande
saker som trots de många
år som gått fortfarande är
detsamma. Där har ingenting hänt.
Till exempel så vittar
gamla elever som gick här
för 40 år sedan om hur det
fortfarande kan hitta märken på omklädningsrummets bänkar som de ristade in under sin skolgång.
Omklädningsrummen
ser alltså precis likadana
ut nu som då.
Alla rökte
År 1974 gick det 300 elever på vår skola, idag har
antalet mer än fördubblats.
Efter att skolan öppnade
år 1920 var det en flickskola i 48 år framåt. Efter
det fortsatte skolgången
med ett lägre antal elever
av båda kön.
På grund av att det var
mycket färre elever då så
användes vår matsal idag
endast till aula. Skolmaten
åts istället där vårt kök
befinner sig idag. Antalet
elever gav även möjlighet
till att alla kunde ha rast
samtidigt utan att behöva
trängas på skolans område.
Korridorerna var i regel
tomma eftersom man utnyttjade skolgården på
den tiden. På skolgården
spelade man fotboll,
pingis, lekte herren på
täppan. Och rökte.
Rökning var då accepterat och det fanns speciella
rökrutor inne i skolan om
man nu inte ville vara ute
och röka. Nästan alla
rökte och de som inte
gjorde det stod oftast med
i rökrutan för gemenskapens skull.
Bättre respekt
Bortsett från de få eleverna i årskurs 6-7 som någon gång spelar fotboll på
lunchrasten idag, så är
majoriteten av eleverna
inomhus under rasterna
numera.
Det som nior stör sig på
idag, alltså kaxiga sexor,
var definitivt inget problem då! De yngre eleverna visste sin plats och det
sociala umgänget styrdes i
regel av olika gäng. Gäng
som erbjöd och delade ut
stryk åt den som behövde
det.
Bättre och… latare
Sverige har parallellt jobbat hårt och flitigt med
vårt folkhem och sociala
skyddsnät och faktiskt
uppnått vissa resultat.
Mobbningen har minskat mycket de senaste
åren. Det finns flera länder som faktiskt avundas
den förbättrade stämningen i våra skolor, där de nu
jobbar med att förbättra
deras. Men trots detta så
kvarstår fortfarande det
faktum att vi blir latare
och lär oss mindre i skolan.
Det behöver inte vara
just det accepterade våldet
som gjorde utbildningen
effektivare förr, men när
läraren hade auktoriteten
var de mer respekterade
och mer trovärdiga. Eleverna lyssnade mer på
dem och lärde sig därför
också mer.
Sverige ansågs vara bäst
i världen då.
Vad hände sen?
Malin Bergman 9E
13
MILO Vt14
Det är mycket man gör som barn som blir olagligt vid 15. Mycket som bland annat har med mopeder att göra.
15 år och olaglig
Niorna står inför en
risk. När man går i nian
är man 15 och då är
man straffmyndig. Det
kanske inte verkar som
en så stor grej, men det
är det. Flera saker som
du har gjort och trott
varit lagligt kanske
egentligen inte är det.
Några exempel: När man
var mindre och följde med
sina föräldrar till matbutiken så passade man på att
kanske ta en godis eller
två. Vem tänkte då på
konsekvenserna?
Skulle man åka fast med
näven i smågodiset som
finnig tonåring så väntar
ett straff. Till exempel
böter.
Man kunde även vara
ganska hårdhänt mot sina
14
MILO VT14
syskon när man var
mindre. Skulle man göra
samma saker idag skulle
man tveklöst kunna bli
dömd för Misshandel.
Mobbning & domstol
Det har också förekommit
trakasserier på skolan i
form av bland annat internetmobbning. Milo har
hört att det är främst på
ASK.fm som mobbningen
sker—ett forum där anonyma frågor kan ställas
till icke anonyma användare
Det finns olika slags
trakasserier, till exempel
sexuellt. Det kan finnas av
olika grader och kan lätt
komma upp i sådana nivåer att det bara är domstol som gäller.
Mopeder
Nu har äntligen 99:orna
blivit moppemyndiga
vilket betyder att det är
fler moppar på skolan.
Många av innehavarna
vet dock inte konsekvenserna av mindre körningsrelaterade brott.
Ett exempel var när två
miloskribenter skulle åka
ner till Ica för att köpa
något gott att äta. Men det
var bara en av journalisterna som hade hjälm.
Dom tog dock risken vilket visade sig vara dumt
eftersom två civilpoliser
stod och väntade på dem
när de kom tillbaka till
skolan. Brottet, att
passageraren inte hade
någon hjälm, kunde ha
resulterat i varsin prick i
registret vilket vid upprepning innebär uppskjutet bilkörkortet och att
man inte kan komma in i
USA. På detta även varsin
böter på 900 respektive
500 kronor.
Niklas Eliason
Max Resenius
Milo dementerar
I förra numret av Milo
kunde man läsa att Linda
Öqvist i årskurs sex uttalade sig efter att ha fått sin
jacka slängd i en papperskorg. Detta stämde inte.
Om namnen förväxlats
eller något annat hänt, vet
inte Milo men vi ber Linda
så mycket om ursäkt för
det inträffade.
/ Red
Snokar mamma
i din telefon?
Nu förtiden är mobiler
och smartphones viktiga för alla ungdomar
men det är inte alltid
deras föräldrarna gillar
dem lika mycket. Milo
gick ut och frågade
några tjejer och killar i
sexan och sjuan hur
kontrollerande deras
föräldrar är när det
kommer till smartphones.
Många föräldrar vill ha
insyn i sina barns liv. På
olika sätt försöker dom
tränga in i det universum
av hemligheter som en
mobiltelefon innehåller.
För tänk bara vilka saker
som en vanlig tonåring
kan ha i sin smartphone.
Men har dina föräldrar
verkligen rätt att titta i din
mobil och hur mycket
kontroll är du beredd att
ställa upp på?
Morsgris resten av livet
Det går inte att kontrollera
sina barn helt. Ju äldre
dom blir, desto mer kommer dom säga ifrån.
Med ålder bör man ju
dessutom få mer frihet för
att kunna ta mer ansvar.
Har du problem nu så
kommer du snart kunna
säga ifrån. Det kommer bli
konflikter med en upptrappande argumentation
som du måste vinna. Annars kommer du vara en
morsgris resten av ditt liv.
Men det är lika mycket
dina föräldrar som måste
lära sig att släppa taget
annars kommer dem aldrig inse att du är äldre och
nästan vuxen. Och seriöst
vem vill ha en 16- till 30årig bebis?
använder mobilen typ fem
timmar per dag.
- Mina föräldrar tycker
inte så mycket om det men
har aldrig tagit min mobil
och tjatar inte heller på att
jag måste skära ner på
spelandet.
Som en dagbok
- Min mamma följer mig
på Instagram, men inte
mina kompisar så hon vet
inget. Jag använder min
mobil mest på rasterna,
ganska mycket. Mina föräldrar har inte tagit min
mobil för att jag har använt den för mycket, men
dom tjatar på mig om den.
En annan kille i sjuan
berättar
- Mina föräldrar tycker
definitivt att jag använder
min mobil för mycket och
det säger dom ofta. Men
dom snokar inte och har
än så länge aldrig tagit
mobilen ifrån mig.
- Mina föräldrar har
ibland snokat på Kik om
vad jag skrivit men de har
aldrig tagit mobilen, berättar en tjej i samma årskurs.
- Dom säger jämt att jag
använder den för mycket.
En telefon är väldigt privat. Som en dagbok
gånger 100. Minst. Du har
alla sms, Facebook, hela
din livskommunikation,
Instagrambilder och
mycket, mycket mer. Om
du inte vill att dina föräldrar ska se vad du har skrivit eller vem du har ringt
så har de faktiskt ingen
rätt att titta i din mobil.
Och om dem oroar sig
för att du gör något dåligt
eller tittar på snusk bör
dem väl kunna fråga dig
istället för att behöva
snoka i din iPhone? Det är
trots allt föräldrarnas ansvar att er relation är fylld
av tillit och är den inte det
bör dom kanske jobba på
den istället för att spionera
och snoka.
Inga föräldrar på FB
Man vill inte alltid ha sina
föräldrar som vänner på
Facebook, i Kik-grupper
och så vidare?
För det första så ser man
Mamma följer mig
Föräldrarna måste inte
se allt i din mobil. Den är
mer privat än vilken dagbok som helst och även
om dom är oroliga finns
det andra privata saker
där som dom inte har
något med att göra.
dem varje dag och även
om man inte direkt har
något att dölja så vill man
kanske inte ha dem som
vänner på sociala nätverk.
Och kom ihåg—kontroll
och diktatur går alltid
hand i hand. Ingen förälder vill väl egentligen vara
en diktator?
Milo har frågat fler personer på skolan, hur deras
föräldrar beter sig med
deras smartphone.
- Mina föräldrar, kollar
inte vad jag gör på min
mobil så ofta. Dom har
ingen direkt insyn. Jag
Calle Mårtensson
Gustav Aron
15
MILO VT14
Många elever tränar fel, för hårt och med fel mål. Man vill hellre bli snygg än att må bra.
Tränar du dig för smal?
Smala kroppar, muskelberg, bilder på nyttiga
måltider och hårda träningspass syns överallt
i dagens sociala medier. Träningshetsen är
större än någonsin och
det är svårt att inte
känna av pressen. Men
hur mycket påverkas vi
egentligen?
De senaste åren har påtryckningarna på att vi
ska vara hälsosamma och
ha den perfekta kroppen
bara ökat. Man blir pressad av sina kompisar som
berättar om det senaste
gympasset och hur hälsosamt de försöker äta.
Det är svårt att inte ryckas med i trenden när den
finns runt om oss hela
tiden. Vi tror att många
påverkas av hetsen utan
att vara medvetna om det
själva. Men är det bra eller
dåligt? Finns det en gräns
16
MILO Vt14
för när det hälsosamma
blir ohälsosamt?
Värre bland de äldre
Milo har frågat elever på
skolan hur de ser på träning och hetsen runtomkring.
De yngre eleverna svarade att de tränar för att
de tycker att det är kul och
när vi frågade om träningshetsen är det inte
något som de märkt av
speciellt mycket av.
När vi däremot pratar
med de äldre eleverna på
skolan så fick vi helt andra
svar på varför de tränar.
En del kunde ärligt säga
att det är för att uppnå
sina idealkroppar. Andra
var mycket mer obekväma
med att svara, som om det
man var ute efter är något
att skämmas för.
De flesta säger direkt att
de bara tränar för att må
bra. Men vi behövde inte
trycka på med många
följdfrågor innan det kom
fram att även de kände av
pressen på att ha en snygg
kropp.
Blivit en tävling
En annan sak som flera
elever säger är att de tränar för att kunna prestera
bättre än sina kompisar.
Allt från att träna flest
antal gånger under veckan till att få bäst tid på
slingan. Vissa gör nog mer
än de egentligen klarar av
för att senare kunna visa
upp sig inför andra.
Kraven på oss själva och
på varandra har börjat nå
en orimlig nivå där de
istället blir ett hinder för
att må bra.
Drömmen vore att alla
var nöjda över sig själva
och sina kroppar, men alla
har vi våra osäkerheter
och det är lättare sagt än
gjort att komma över dem.
Kroppen tar stryk
Det viktiga, vare sig man
tränar eller inte, är att man
äter tillräckligt. Annars
bryter man ner kroppen
bit för bit och det är inte
bara vikten som faller.
Kroppen tar stryk, så fundera över vilken träning
du verkligen tycker är
rolig och fokusera på att
må bra istället för att
stressa över att se ut på ett
visst sätt för att nå din
idealkropp.
Vi har alla olika förutsättningar, så jämför dig
inte med andra utan var
istället ditt eget bästa jag.
Cecilia Ewerlöf
Sofie Gradén
Milos grymmaste
gymwannabe-tips
Nu när utseende och
kroppshydda är viktigare än någonsin så är
finniga små tonåringar
en allt vanligare syn på
gymmet. Som ni kunnat
läsa på sidan intill är
stressen stor här och
eftersom det kan vara
svårt att veta hur man
ska föra sig i gymvärlden så har vi lite motsägelsefullt samlat
våra bästa tips på hur
du snabbt får det att
verka som du typ bor
på gymmet.
Börja med att skaffa dig
en riktig gymbag som du
bär med dig överallt, så
ingen missar att du gymmar. Detta är mycket viktigt!
Ta sedan varje tillfälle i
akt till att berätta anekdoter som börjar med ”igår
när jag var på gymmet…”
Lägg också upp bilder på
diverse sociala medier
med nyttig mat, spegelbild på hantlar och gymmiljöer, eller varför inte
ett foto på dig själv och
dina fantastiska muskler?
Berätta vad du bänkar
När du börjar tala om för
alla andra på gymmet hur
de ska använda maskiner
och varför de borde sluta
äta kolhydrater, har du
kommit långt. Folk älskar
träningstips, speciellt från
en sextonåring!
Blogga gärna om dina
träningspass, ju mer detaljer desto bättre! Berätta
om hur mycket du bänkar, skriv på Instagram
eller tryck upp t-shirts om
Elever som hetstränar i korridorerna har blivit en allt mer vanlig syn
det behövs. Den kan du
dessutom ha på dig när
du lyfter skrot och har dig.
Döm gärna andra
En riktig gymkille fäller
dömande kommentarer
om mängden pasta på
kompisens talrik i matkön. Klagar någon, så säg
bara:
- Se det som konstruktiv
kritik!
Ta sen ALLA chanser du
får att träna. Före lektioner, på lunchrasten, innan
och efter skolan. Ditt
mantra är: ”kvantitet är
nyckeln till en superkropp”.
Bär med dig din proteinshake-flaska överallt. Ta
små klunkar när du känner för det och dundra på
med ett ”nu kör vi hörni”
när det passar (OBS, det
måste ju inte vara proteinshake i flaskan, i hemlighet kan du ju ha O’boy
eller Festis istället).
Välj rätt gym
När du väljer gym är det
grymt viktigt att välja
något som limmar med
din personlighet. För att
hjälpa dig i denna djungel
har vi gjort ännu en
guide.
Sats: Det här är gymmet för dig som är rik,
vältränad och inte skäms
över det! Det här funkar
även för dig som inte riktigt har kommit igång
med träningen eftersom
resvägen till Alvik är kort
och okomplicerad. Vill du
inte bli sedd av dina skolkamrater förrän du biffat
till dig så föreslår vi att du
väljer ett gym på en mer
avlägsen plats. Förslagsvis Säffle, Sundsvall
eller Ekerö.
Friskis och svettis: Vill
du bli sedd när du pustar
ut efter ditt gympass på
15 minuter, så är Friskis
gymmet för dig. På det
sättet får alla som inte
följer dig på instagram
och alla som du inte
träffar varje dag, veta hur
duktig du har varit. Friskis är även det mest folktäta gymmet, så om det är
publik du vill ha så ska
du gå hit.
Det finns även vissa
andra gym, men eftersom
de ligger utanför Bromma
och innerstan så vet vi
ingenting om dem. Det är
för vår del (som de brommabarn vi är) outforskade
områden och vem vet vad
som kan hända på ställen
där folk INTE tjänar sexsiffrigt? Tanken är skrämmande och vi lämnar den
direkt.
Lycka till på gymmet nu
allihopa och kom ihåg:
There is no such thing as för
mycket träning!
17
MILO Vt14
Lärarnas drömCoach
Avbytare
18
MILO Vt14
Material
Sjukvård
elva
Målvakt
Mittfältare
Anna-Pia Ewerlöf: Lärarlagets målvakt ser till
att bollen aldrig kommer i
närheten av målet. Om
backarna har en dålig dag
finns Anna-Pia där och ser
till att inget som kostar
laget slinker igenom.
Leonardo: Han kan få sin
fotboll att gå som en musikalisk dans. Leo dribblar
som en expert och hans
passningar är som smekfulla ackord på ett piano.
Tony: Hennes spel liknar
Xavis lite grann. Med
snabba fötter och fina
passningar är hennes spel
på planen komplett. Är
också duktig på att ryta till
på amerikanska när det
inte riktigt går vägen för
laget. Även en bra talare i
omklädningsrummet i
halvtid.
Backar
Mathias Stenskog: En
hederlig gammal Bajenback med alla egenskaper en mittback borde
ha; stor och stark som en
tjur. Lite trög, men går
alltid med tyngd segrande
ur en närkamp.
Eivor Gorevski: Eivors
överblick över hela planen
är fenomenal. Vi har en ny
hökblick i matsalen och för
er som missat det är det
Eivors ögon som sveper
över bord och kantiner
numera. Hon läser spelet
på sekunden, låter inget
passera och slår dem avgörande passningarna
precis när alla andra lärare
tittar bort.
Claes: Claes är ju trots
allt idrottslärare, det gör
honom till en bra lagspelare. Han vill gärna ha
många passningar inom
laget, något han praktiserar på idrottslektionerna
där man alltid måste passa
alla för att kunna göra
mål.
Åke: Med sin spelglädje
och ledarskap kan han få
ett helt lag att spela som
gudar. Han är lagkapten
och stjärnan i laget. Han
sprider en old school-bra
stämning i laget och kan
laga stora hål i planen.
S
kolan är ju full av lärare och precis som Milo
skrivit om tidigare så är vissa bättre på att samarbeta än andra. Utifrån en unik elevkunskap
om våra lärares individuella styrkor (och svagheter)
har vi satt ihop ett gäng med olika egenskaper som vi
tror skulle göra bra ifrån sig ihop på fotbollsplanen.
Milo presenterar här stolt Lärarnas drömelva.
Yttermittfältare
Inger: Läraren med rekordet på två varv i
slingan är en exceptionell
yttermittfältare med en
jäkla bolltouch och hög
klass på inläggen.
Peng: Lagets bulldogg
går in i respektlösa närkamper oavsett vem han
möter. Med sina österländska kampfärdigheter
rör han sig smidigt som en
gud över planen.
Åke är den givna lagkaptenen i lärarnas drömelva.
Anfallare
Lasse Andersson: Lasse är
den typiska avbytaren
som vill så mycket. Hans
bästa egenskap på planen
är att han är redo att ta i
princip hur mycket stryk
som helst. Syns ofta med
blåslagna ögon och andra
blessyrer efter viktiga
drabbningar.
Lasse Kiessling: Lasse är
en komplett anfallare: egoistisk, högljudd, rör sig lite
överlag men träffar alltid
målet när det gäller. Med
sitt stora ego har han potentialen att avgöra en
match helt själv, men det
har också negativa sidor.
Om Lasse vaknat på fel
sida vet man aldrig var
man har honom. Lagkamrater kan få spydiga kommentarer och lagandan bli
stel.
Julia Koltay: Lärarlagets
Messi. Motståndarna underskattar henne oftast på
grund av sin storlek, men
Julia hugger som en iller
på bollen och kan smälla
till när som helst. Med sitt
tyska temperament ger
hon aldrig upp och jobbar
in i det sista.
Avbytare
Tränare
Arne: Lagets ledarfigur
leder laget till framgång.
Trygg och lugn för det
mesta men kan ryta till om
det behövs, precis som
den där gången en elev
hade eldat utanför gympan. Arne har suttit länge
på sin plats, kan spelet
utan och innan och låter
sina spelare växa med
stort eget ansvar inom de
olika lagdelarna.
Sjukvård
Maria: Maria är alltid
först inne på plan med
båren och har ett fenomenalt öga för när lärare spelar skadade och behöver
dra ut på tiden för att
maska vid ledning i matchens slutminuter.
Materialare
Micke: Håller koll på
materialet i laget och ser
till att stolparna blänker i
solen över grusplanen. Till
hjälp när det är större
drabbningar har han
ibland sin vän Fimpen.
Ludvig Balfors
19
MILO Vt14
Nya rätter till
Mums-mums-frallan
Det är en klassiker sedan 1980-talet.
Den är billig och enkel och absolut
genial! Tillagningen är enkelt för denna
snabbrätt: Köp en fralla, köp en MumsMums, trycka in Mums-Mumsen i frallan and you’re done! Enkelt, gott och
billigt. Nackdelen är att man blir skenmätt och lätt överdosar vilket kan leda
till illamående. Det är inte mycket substans i den heller, mest luft och skit.
Men den smakar ändå grymt.
Inköpslista
Fralla
Mums Mums
Hamburgare Deluxe
Hamburgare-Deluxe är en kaloririk
maträtt som man snabbt blir otroligt
mätt av (tips: ha en spypåse i beredskap). När den varma Laxen ligger
och lökar i skolans matkantiner
känns det här ofta som ett fantastiskt
alternativ.
Inköpslista
Dounut
Chips
Ostbågar
Nutella
Kolasås
Och sist men inte minst: en kaka.
Godistacos
Maträtten Tacos är känd för sina
nyttiga grönsaker. Godistacos är
känd för motsatsen. Den är sjukt
onyttig men knaprig, sur, söt och seg
på en gång. Den kan beskrivas som
allt och lite till men är tyvärr ganska
dyr, särskilt om man väljer den mer
exklusiva varianten med rivna chokladflarn som topping.
Inköpslista
Knapriga tacoskal
Lösgodis i grönsaksfärger
Chokladkaka
(eventuellt kolasås)
20
MILO Vt13
lunch
v
ad händer när skolans lax är trött, soppan
för salt och du bara får ta fem köttbullar
med treprocentig kötthalt? Jo, du går förmodligen till Smelivs som äppelvikselever gjort i
alla tider. Behovet av nya maträtter har länge varit
akut men Milo löser det nu genom kompletta matkassemenyer som du snabbt inhandlar på din lokala
favoritbutik. Vips har du en lunch för gourmeter.
PizzaGRANDE
Denna pizza är ingen vanlig pizza
utan en pizzaGRANDE. Receptet är
enkelt: du tar en vanlig fryst pizza
lägger på lösgodis. Mycket lösgodis!
Glöm inte att toppa med en Ica basicchoklad och låt sedan allt vila i frid i
din varma mikro i 4-5 minuter på full
effekt. När allt sedan smält samman
till en underbar helhet så kan du låta
denna fantastiska skapelse ömt dansa
med dina smaklökar!
Inköpslista
Fryst Pizza
Choklad
Lösgodis
Kolasnörespasta med
chokladköttbullar
Denna klassiska maträtt har hämtat
sin inspiration från det italienska
köket och kommer ursprungligen
från pasta och köttbullar med
ketchup. Men byt ut den kolhydratrika pastan mot sockriga kolasnören
och dom lös-sladdriga skolköttbullarna mot fasta chokladbollar med jordgubbssylt i stället för ketchup!
Mums!
Inköpslista
Kolasnören
Chokladbollar
Jordgubbssylt
Karl Dalin
Hugo Skarin
Resultatet
Allt smakar mycket bättre än vad
man skulle kunna tro, det mesta är
faktiskt underbart gott!
Godispizzan var kanske lite väl
kletig men det är inget en servett inte
löser. Mest positiv är testpanelen till
Mums mums-frallan, supergod enligt
alla. Vi hoppas att denna legend som
åts av många av våra föräldrar på 80talet är på väg tillbaka som en reaktion på för små skolmatportioner som
man inte blir mätt på.
Även Hamburgare Deluxe fick fina
betyg, men är nog den rätt som mest
leder till fetma och diabetes.
21
MILO Vt13
Lärarnas olika
I hela våra liv har lärare och vuxna runt omkring oss
sagt till oss att ”alla får vara med”. Men när vi studerar dem själva och deras gruppbeteende så ser vi ett
tydligt mönster. De håller sig nämligen inte alls till
regeln.
Vi behöver bara gå till matsalen för att se de olika
grupperna kapitalisera på de bästa borden samtidigt
som andra lärare sitter mol alena och petar i sin alaskafilé med överkokt potatis. Milo beslöt sig därför att
Konstnären
Ok, ingen grupp men Leonardo är den ensamma och
kanske lite missförstådda konstnärssjälen. Han spenderar den mesta av sin tid i musiksalen och drömmer
sig bort till konsetlokaler och operahus.
Han är dock skicklig när det kommer till att dölja sin
längtans sorg för sina elever. Med ett käckt - Nu lirar vi då
hörni! så är det ingen som tror att han egentligen längtar
bort från Äppelviken. Och rimligtvis så borde han väl
söka sig någonstans där hans talang uppskattas på riktigt! Men trots hans drömmar om att annat liv så stannar
han kvar här, kanske för att han verkligen älskar sitt
ämne? Och även oss, lite grann?
Men han har passion! Medan Leo med yviga gester
redogör för Bachs storhet så delar många andra lärare
slött ut ett arbetsblad och återgår till att spela Candy
Crush i smyg under katedern.
Idrottfånarna
Den här gruppen är sportfånar av stor klass och finess.
De brukar sitta och skryta om sina idrottsprestationer
som unga, diskutera typ OS i Moskva 1980 och trumfa
varandra i vem som kan komma på flest aktiva längdskidåkare innan 2000-talet.
Även om de försöker göra det så diskret som möjligt så
märker man hur de ständigt tävlar om elevernas kärlek
och de bästa lektionerna. När de har lektioner tillsammans
så försöker de alltid sno uppmärksamhet från den andre.
Claes till exempel brukar försöka showa med ett litet
danssteg medan Inger ofta går in för att dunka. Trots att de
försöker gömma sig bakom att de ska ”visa hur man gör”
så märker man hur deras ögon glittrar av att få stå lite i
rampljuset.
Anita däremot känner inte att hon måste bevisa något för
någon längre. Hon står för det mesta och ler snällt medan
Claes och Inger kämpar för att vinna elevernas respekt och
gillande.
22
MILO Vt14
granska dessa grupperingar lite närmre i hopp om att de
kanske ska lösas upp lite. Att inse och erkänna ett problem är halva lösningen och det tror vi behövs, för när
man frågar en lärare är de helt omedvetna om detta. De
vägrar inse att de i vissa avseenden beter sig precis som
vi och förmodligen är det därför de inte vill erkänna och
acceptera det hela också. Milo presenterar nu en samling
av de kanske mest uppenbara lärargrupperna i skolan.
grupperingar
The mean boys
De är Äppelvikens egna Gangster squad. Den här lilla
klicken är stökiga och dominerar lärarrummet. Dom
dricker kaffe utan att brygga nytt, lämnar smöret
framme och tar upp för mycket soffutrymme. De är
rebeller, tatuerade och råbarkade.
Sabine, Olle, Lasse och Matthias—det händer att dom
tränger sig i matkön och har ett helt eget bord i lärarrummet med texten ”rör du så dör du”. Den manliga delen
av gruppen är även kända för att ha svårt att släppa taget
om sin ungdom. Ibland sent om kvällarna kan man se
Olle öva på sina kickflips och han påstår att han inte är
en dag äldre än 30. Sabine är med på ett hörn, men hon
är lite för cool. Något de andra vägrar inse och acceptera.
Mackinsamlarmaffian
Detta är en mycket speciell grupp lärare, skolans
egna Interpol. Deras viktigaste mål är att få fast de
elever som bryter mot det allra heligaste; matsalens
regler.
Några av de mest hängivna paragrafryttarna är Julia
Koltay och Inger som båda specialiserat sig på det mest
hatade matbrottet; macksmuggling.
Att försöka få ut en macka ur matsalen har blivit som
att försöka smuggla 1000 gram kokain över USAs gräns.
Ett Mission impossible, ett uppdrag som bara den listigaste
klarar av. Precis när man tror att man har klarat sig ut
med sin macka och drar en lättnadens suck, ser man Frau
Koltay med viftande armar som mycket, mycket tydligt
motiverar varför matsalen finns till (för att äta i).
De elever som ändå lyckas är att betrakta som anarkister. Helt utan respekt för både lärare eller regler!
Kultureliten
Över en kopp extra starkt kaffe sitter våra två mest
akademiska lärare och diskuterar Kafka och England.
Båda drömmer i hemlighet om att vara brittisktfödda.
Deras samtal är ofta en skrytfest av rang. Vem har läst
tyngst engelsk litteratur och vem kan flest gatunamn i
London?
Om man någon gång haft Karin eller Pia i engelska och
den andre kommer in i klassrummet, så kan man märka
hur stämningen blir spänd. Den av dem som har lektion
börjar bre på sin brittiska accent. Gester och dramatiska
minspel tillkommer. Ibland blir det nästan surrealistiskt
när Karin helt försvinner från sin genomgång om subjekt
och predikat och börjar recitera Shakespeare.
Helena Andersson
Natalie Lager Andersson
MILO Vt14
23
Tio tecken på att du
Ständigt försöker Brommabor bevisa för varandra att
”vi har råd” med det som anses vara inne just nu i dessa
dagar. Ett av dom vanligaste
ställena att outa sina wannabee-tendenser är Instagram.
Där lägger många upp bilder
av exklusiva inköp som ska
tala för sig själva och säga
”kolla vad jag har köpt och
hade råd med”.
Vi måste sluta tro att Bromma är
Östermalm eller Djursholm. Det
är det inte. Varför måste så
många känna sig tvungna att
visa att man har den eller dom
sakerna? Mår man bättre då?
Vad får man ut av det här egentligen?
Ja, det finns säkert många där
ute som önskar att de hade
samma förutsättningar och möjligheter som du, men vad är poängen med att på ett så tydligt
sätt behöva påpeka det?
Milo presenterar här de vanligaste fotomotiven som antyder att
man är en överklassorre. Lägger
du upp enstaka bild på något
motiv behöver det inte betyda
något. Det är när det sker upprepade gånger som det brukar
vara ett tecken på att man vill
visa alla vilken rik, lyckad och
snygg person man är.
Body Splashes
New in från Odd Molly. Matcha gärna med Primeboots.
där? Det enda du egentligen gör
är att stretcha och kolla in
snygga vältränade killar. Och
fotografera det hela så klart.
bara har i ett exemplar för att få
just den där bilden. Allt är så fint
och välordnat att det knappt går
att äta efteråt.
Hel outfit på en gång
Raderar bilder
Har du någon gång burit vita
jeans, Odd Molly-blus och Primeboots på samma gång och
fotat? Inte konstigt att blickarna
samlas efter det.
Åh nej! Det har gått tre timmar
sedan du la upp bilden på Instagram och du har fortfarande
inte uppnått sifferlikes, guuud
va pinsamt! Varning om du är
en sådan som väljer att radera
bilden, trots att du egentligen är
nöjd med den.
Det här är den första fotokategorin: tar du någon gång bild på
alla dina Victoria´s secret body
splashes-produkter fint uppradat, för att sedan posta det på
Instagram eller andra sociala
medier?
Öppen jacka
Gymbilderna
Det finns en grupp personer som
lägger ner enormt med tid på att
skära och lägga upp x antal olika
frukter på det där fina fatet du
Är du en sådan som går till
gymmet mest för att efteråt
kunna säga att du faktiskt varit
24
MILO Vt14
Är du den som vägrar att stänga
jackan bara på grund av att det
blir mindre snyggt på bild, även
fast det är minusgrader och du
håller på att frysa ihjäl?
Nyttig frukt i mängder
Badkaret
Har du någon gång radat upp
de där doftljusen runt ditt badkar, hällt i badsalt och lagt dig i
badet. Inte för att det är skönt,
men för den perfekta bilden?
Märkespåsar
Du har köpt dina saker från
är en överklassorre
Abercrombie & Fitch, vad gör
du med påsen? Vänta… får vi
gissa? Du sparar den och använder den vid senare tillfälle? Och
den lär komma med på bild.
”New In”
Du har spenderat dagen i stan,
fått med dig ett antal plagg hem
och kan inte bärga dig från att
göra ett inlägg på bloggen eller
andra sociala medier, under rubriken ”New in” med kläderna
fint upphängda på vita galgar.
Gossip Girl
Sitter du ensam hemma och kollar på andra överklassorrar aka
skådisarna i Gossip Girl på din
fina Mac-dator, medan du postar ett inlägg om det? Schhh…
glöm inte att benen ska synas
lite i bilden också.
Frukt äter man främst för att det är snyggt på bild.
FACIT
Nå, är du en överklassorre eller
inte? Svaret får du snart. Räkna
rubrikerna och fundera på hur
många som verkar beskriver
dig. Räkna hur många du håller
med om med ett ”ja”.
Inte alls(0-3 Ja): Du har testat
någon eller några av orregrejerna ovan, men gör det (ännu) inte
till en vardaglig vana.
Lite(4-6 Ja): Du befinner dig
mittemellan den vanliga tjejen
och överklassorre. Håller du på
att förändras?
Mycket(7-10 Ja): Kära vän, du är
en sann överklassorre! En titel
du förmodligen jobbat rätt hårt
för att uppnå.
Jennifer Carlsson
Hilma Treijs
Ben, vita jeans och boots passar på många olika överklassbilder.
25
MILO Vt14
Vårens
Välkomna till ännu ett Milohoroskop. Vi spår din kärlek,
sommar, skolgång och turdag med en 99-procentig
träffsäkerhet. Vårt orakel
har sällan fel, så nu är det
bara att luta sig tillbaka och
läsa om din framtid.
VATTUMANNEN
20 januari—19
februari
Kärlek: Det
börjar hetta till
med en lärare!
Känslorna bara
växer, men ta det försiktigt kära
vattuman. Du är definitivt ute
på hal is—tänk på betygen.
Vänta fem år tills du har gått ut
skolan och mognat lite.
Sommaren: Tyvärr kommer
inte sommaren bli som du hade
tänkt dig. Du kommer att längta
tillbaka till skolan.
Skolan: Det går rätt bra för dig
i skolan nu. Betygen kommer på
något sätt överaska dig.
Turdag: Allahjärtansdag om
fem år. Läraren och du återförenas.
FISKARNA
19 februari 20 mars
Kärlek: Kärleken levererar tyvärr inte för dig.
Dina raggningsrepliker är lite oldfashion.
Googla haffaguzz-videon på
youtube, den finns för stackare
som du.
Sommar: Ditt pigment kommer inte svika, så använd färgglada kläder som framhäver din
makalösa hudton
26
MILO Vt14
Skola: Skolan går okej men om
du inte lägger på ett kol kommer
betygen bli medelmåttiga, vilket
vi vet inte är okej för en satsig
fisk som du.
Turdag i framtiden:
20/6-14 Midsommarafton och
kransen kommer att framhäva
ditt sommarglow.
VÄRUREN
21 mars - 19 april
Kärlek: Du är
en riktig casanova. Alla vill ha
dig, men låt det
inte gå över styr.
Tillslut kommer folket tröttna!
Dela gärna med dig av dina
knep till bättre behövande.
Sommar: Din sommar är
ganska oklar och nästa steg du
tar efter att ha läst detta kommer
att avgör allt.
Skola: Kärleken tar över din
inlärning, det ända du tänker på
är ditt nästa haff och hur paff
den kommer bli av dina mjuka
läppar. Du behöver alltså en
studdybuddy.
Turdag i framtiden: 11/4– 27
Då din vackra bebis kommer
ploppa ut!
OXEN
20 april—20 maj
Kärlek: Du är
ingen Casanova,
men en charmknutte. Vi vet nog
vad du tänker på,
men lägg tankarna åt sidan . Du
måste övervinna personens
hjärta först. Oxar är till för att
tämjas.
Sommar: Oj, oj, oj kära oxe,
här går det vilt till! Under läsåret
har du ju varit ganska dämpad,
men nu du! Sommaren är tiden
då du vågar släppa fram dit riktiga jag. Hjärtan kommer krossas
och tårar att falla. Men en sak är
vi säkra på: det blir en sommar
utan dess like!
Skola: Du börjar tappa skolllusten vilket vi förstår, du har
kämpat på bra trots ett tufft år.
Kämpa lite nu den sista biten så
lovar vi att du kommer få din
belöning.
Turdag i framtiden:
12/6-14 Skolavslutningen då
oxen i dig vaknar till liv.
TVILLINGARNA
21 maj - 20 juni
Kärlek: Aj, aj, aj
du har glidit på
en räkmacka och
nu är räckorna
slut. Du trillar pladask i majonäsen och brödet har blivit torrt.
Var försiktig med hur du gör
dina byten framöver, annars
kommer du aldrig hitta en själsfrände.
Sommar: Sommaren är din
årstid. Ta gärna ut svängarna
lite nu och våga ta chanser, men
se till att dina medmänniskor
inte kommer i kläm.
Skola: Face it: skolan är inte
din grej. Men som tur är finns
det yrkesförberedande linjer på
gymnasiet.
Turdag i framtiden:
247/6-20 Då kommer du hitta din
tvilling.
KRÄFTAN
21 juni - 22 juli
Kärlek: Oj vad
horoskop
romansen flödar! Aldrig har du
sett bättre ut. Men självgoda
människor gillar vi inte, du kan
dina moves men det sitter inte i
ögonen.
Sommar: Kräftorna lever verkligen i sitt livsflow under sommaren, men du och dina föräldrar kommer inte komma överens
så se till att köpa din egen badhandduk!
Skola: Du kommer snar råka
ut för något extremt pinsamt
men eftersom din sociala förmåga inte ligger på latsidan kan
du klara att ta dig igenom det
innan sommarlovet.
Turdag i framtiden: 20/8-15,
Då är det en skojig kräftskiva.
LEJONET
23 juli 22 augusti
Kärlek: Lejon,
ni är så snälla och hjälpsamma
men ibland kanske lite för
snälla. Du måste göra vad du
själv känner är rätt och våga ta
första steget. Varför krångla när
man kan hångla?
Sommar: Vädret kommer tyvärr inte vara på sin bästa sida
så brun utan sol är din räddning.
Köp en ledlampa och tappa upp
ett bad så är det nästan som
stränderna på Bahamas
Skola: Man kan verkligen
kalla dig för ett A-barn, men
akta dig så du inte går in i väggen. Man kan inte alltid vara lärarnas gullegris och bäst i skolan. Det sociala livet är också
viktigt och vill du att livet levererar får du börja blanda lite.
Turdag i framtiden: Tro det
eller ej, men det är fredagen den
trettonde.
JUNGFRUN
23 augusti 22 september
Kärlek: Du har
börjat bli lat, upp
ur soffan och gå
till närmsta fest. Där kanske din
nya crush gömmer sig?
Sommar: 2014—en sommar du
sent lär glömma. Alldeles för
sena nätter och för tidiga mornar. Hur ska detta sluta?
Skola: Du har det skitbra just
nu. Alla lärare älskar dig.
Turdag i framtiden: Nästa
gång du försover dig ordentligt.
aldrig skulle få uppleva kommer
inte att hända. Sommaren blir
skittrist!
Skola: Kanske är ditt liv så förhäxat av match.com så att skolan
glöms bort? Studierna, min vän!
Turdag i framtiden: Igår, tyvärr.
SKYTTEN & STENBOCKEN
Dessvärre tog artikeln slut, så ni
får finna er i att klumpas ihop i
det helt nya stjärntecknet…
VÅGEN
23 september 22 oktober
Kärlek: Kanske
får du några busvisslingar i korridoren?
Sommar: Köp en bra deo för
det kommer bli en het sommar
på alla sätt och vis.
Skola: Solen steker, vi vet,
men matteboken kan också fräsa
med en klick smör. Det kan även
din lärare, om du inte jobbar i
den.
Turdag i framtiden: Den 20
april 2125. Synd bara att du inte
lever då.
SKORPIONEN
23 oktober 21 november
Kärlek: Internet
finns av en anledning: match.com. Där kan du
hitta något om du söker. Tänkt
dig Blocket, lika begagnat fast
med månadsavgift. Och precis
som på Facebook så stämmer
inte profilbilden heller.
Sommar: Saker du trodde du
STENSKYTTEN
22 november—19 januari
Vår spåkula har dessvärre gått
sönder så tyvärr är Stenskyttarnas resultat inte helt pålitliga.
Men, vi gör så gott vi kan.
Kärlek: Ni kommer bli kära i
varandra, vilket kan leda till en
farlig romans. Blir resultatet inavel måste ni flytta från Äppelviken.
Sommar: En fruktansvärd
sommarhit kommer fastna i era
hjärnor. Undvik därför popexpressen på Gröna Lund och håll
er till barnkarusellen, där spelas
gammal hederlig svennemusik
som ger mer tid för varandra.
Skola: Läs artikeln i detta milonummer om lärarfavorisering
och sena ankomster. I Texten
finns hemliga tips, riktade direkt
till er.
Turdag i framtiden: Mors dag.
Om tre år.
Filippa Ljungquist
Astrid Atle
Caroline Le Calvé
27
MILO Vt14
Vilken lärare gömMilo har gjort om ett
avancerat test från
NASA, där dina Akunskaper verkligen
sätts på prov.
Testet går ut på att man
via associationer från föremål ska kunna verbalisera
(sätta ord på) helt nya
sammanhang.
Vi har valt att göra testen kraftig förenklad så
svaren alltid är ett lärarnamn. Testen kommer
ursprungligen från NASA
och utgör en sorts
minstavnivå för vad man
behöver kunna.
Översätter man det här
till vår nya läroplan Lgr11
och Skolverkets kunskapskrav för det svenska betygssystemet, så behöver
du ha ca 75% rätt utan att
fuska för att det ska motsvara en svag betyg på Enivån.
Logik och snabb tanke
Det som testas är alltså en
kombination av snabba
associationer, visuell överblick och stora skills att
snabbt kunna addera olik
information till en ny enhet som också ska verbali-
I samarbete med NASA
3/7 rätt: solklart F
5/7 rätt: knappt E
7/7 rätt: Godkänt E!
2
1
Ditt svar: ….……...
3
Ditt svar: ….……...
+
4
28
seras blixtsnabbt.
Gör testet och jämför
sedan dina svar med tabellen nedanför. Och även
om du fuskar så vet du
själv innerst inne vilket
betyg du är värd.
+
MILO Vt14
Ditt svar: ….……...
Ditt svar: ….……...
mer sig i bilden?
5
+
-S
Ditt svar: ….……...
6
-e
Ditt svar: ….……...
7
+er
-n
Ditt svar: ….……...
8
Ebba Rosendahl
Maja Hansson
Ditt svar: ….……...
29
MILO Vt14
MILO TESTAR GB-NYHETER
2014
Milo har fått chansen att smaka GB:s senaste nyheter.
Vilken är den bästa sommarglassen och vilken bör du
akta dig för att köpa? Det får du reda på i vårt stora
glasstest nu!
Artikeln sponsras av GB glass
30
MILO Vt14
Ebba Rosendahl
Andrea Masreliez Hall
Maja Hansson
Så smakar glassarna
Betyg: 7
Betyg: 6
Somrig och söt glass, plus för hallonsåsen i mitten och den goda
toppingen. Bra sommarglass!
Ben and Jerry’s brukar alltid leverera
men denna gång blev vi besvikna.
Smaklös glass med vattniga smaker.
Betyg: 10
Bästa valet enligt oss! Riktigt fluffig
glass med ett gott lakritsöverdrag.
Ingen av oss är lakrits-älskare men
denna gillade vi starkt. Bra combo!
Betyg: 2
Calippo ser ut som en härlig, fräsch
sommarglass, men innehållet smakade
plast och tvättmedel. Alltså inte glassen vi skulle valt en varm sommardag.
Lägst betyg i vår test.
Betyg: 7,5
Lyxig glass som vid första anblick såg
kemikalisk ut. Chokladtäcket var
dock tjockt och gott, men det kunde
varit mer champagnesmak i glassen.
Betyg: 4
Betyg: 8
Dyr och alldeles för stor glass. Vattnig med en märklig kakaobomb,
dock med god chokladsås i mitten.
Len och mjuk smak av vanilj och krämig konsistens. Det kunde varit mer
vaniljsmak, annars var den super!
Betyg: 9
Äntligen tillbaka! Lika god som
förut, bra chokladöverdrag och vi
älskar den goda vaniljglassen. Blir
möjligen lite mäktig efter ett tag.
Betyg: 6
Vi hade stora förväntningar på denna
glass, men vi blev en aning besvikna.
God eftersmak av jordnötter, men för
hårt skal.
MILO Vt14
31
Åldrat lärarbandylag
lever på gamla meriter
När vi började på Äppelviksskolan fick vi
höra talas om en innebandyturnering som
skulle slå alla annat.
En turnering där lärarna gick ”all in” och tog
ut all sin uppdämda
frustration i finalmatchen mot eleverna. Turneringen fanns mycket
riktig, liksom ett trött
åldrat lärarlag.
Genom tiderna sägs innebandyturneringen ha orsakat många skador och
flera ledsna elevminer.
Spelet var intensivt, lärarna tränade på tisdagar
hela året för att klämma
dit oss elever i den årliga
turneringen.
Men detta är inte något
vi sett. På senare tid har
dramat uppenbarligen
minskat rejält.
Äppelviksskolans innebandy turnering pågår
under höstterminen. Först
är det gruppspel och där
möter man den klass man
har dubbellektioner i
gympan med. Sedan möter man de andra som har
gått vidare. I finalen möts
skolans bästa lag och den
som vinner där får äran
att spela mot Lärarna.
Många skador
Genom innebandyturneringens många år har det
inträffat flera tragiska
händelser. Ett exempel är
NO-läraren Lasse Anderssons många skador. Han
har både blivit tacklad,
slagen och skjuten på
32
MILO Ht10
samma öga två gånger
och fått sy tolv stygn på
hakan.
Men det är inte bara
Lasse som blivit skadad
under innebandyn. År
2003 blev sexan Sofia Nyren brutalt nerkörd av
elevassistenten John
Johnssons vårdslösa spel.
John var elitspelare i
innebandy och sköt ett
stenhårt skott i ögat på
Sofia som kunde gjort
henne blind. Men hon
hade turen på sin sida.
Undvikande lärare
Vi frågade lärare om vad
de tror har hänt med inramningen och dramat
kring turneringen.
Både Olle Nordheden
>> Eleverna är
lama och tama >>
och Inger Mann trodde att
det berodde på att det var
mindre publik på läktaren. Inget tryck alltså.
Men Olle sa också att det
berodde på att dem alltid
spela schyst. Numera.
Åke tycker däremot att
han är mer vältränad idag.
- Eleverna är lama och
tama, säger han. Sedan
försöker han smita undan
ämnet och börjar prata om
någon jäkla opera.
Även Lasse Andersson
är fåordig och ville inte
prata. Varför har de båda
så bråttom att undvika
frågan? Mattias trodde det
Selfie på ett åldrat lärarlag där minerna är hårdare
än både kroppar och psyken.
handlade om att Olle och
Rolle lugnat ned sig.
Kroppsligt förfallna
Men vår teori är en helt
annan. Lärarna har helt
enkelt blivit gamla och
svaga och kan därför inte
tacklas lika hårt längre.
Tittar man tillbaka på tidigare år var lärarna unga
och fräscha. Antagligen
har dom inte uppmärksammat sitt eget åldrande
och förfall själva, men
dom minns sina fornstora
dagar och tror att dom
fortfarande är där. Men
det är tre, fyra elevgenerationer sedan som bara
några vuxna storasyskon
kan berätta om idag.
Lärarna har tappat energin och blivit lama. Dom
vågar inte gå in lika hårt i
tacklingarna, mest för att
det gör ont på dom själva
numera. Att eleverna blivit tama och lama som
Åke säger, beror kanske
på sympatier. Dom vill
helt enkelt inte vara taskiga och göra sina lärare
illa.
Karl dalin
Hugo skarin