1. No category

Östanskogs förskola
Tema
”Det magiska språket”
2013-2014
Projektarbeten av 1-6 åringar
Att arbeta med ämnesintegrerade projekt, pedagogisk dokumentation baserat på fantasi,
utforskande, dialog, berättande, estetiska lärprocesser och lek
Ett barn har hundra språk
Ett barn
är gjort av hundra
barnet har hundra språk
hundra händer
hundra tankar
hundra sätt att tänka
att leka att tala på
hundra alltid hundra
sätt att lyssna
att förundras att tycka om
hundra lustar
att sjunga och förstå
hundra världar
att uppfinna
andra världar
att drömma fram
Ett barn har hundra språk
(och därtill hundra hundra hundra)
men berövas nittionio
Skolan och kulturen
skiljer huvudet från kroppen
Loris Malaguzzi, Reggio Emilia
Innehållsförteckning:
Ett barn har hundra språk
Utvecklingsmål 2013-14
Förskolans förutsättningar 2013-14
Våra pedagogiska val
Sagan om Hallonsaft och kakor hos Prins Pipi/Robotprojektet 5-6 år
Kronorna- 7 barn, 4-5 år
Pinngubbar och skridskolekis, Sagogruppen- 8 barn, 4-6 år
Pino, Stjärnorna- 6 barn. 1-3 år
De fem trollen/ Det magiska språket 2-3 år
Minispanarna 1-2 år
Arbetslaget:
Inger Gunninge, Ingela Rosander, Birgitta Nilsson, Linda Andersson,
Annette Hjälmeby, Ingrid Dahl, Pia Revling Löfkvist
Foto och dokumentation:
Barn och pedagoger Östanskogs förskola i Vetlanda, ht 2013- vt 2014
Utvecklingsmål 2013/2014
Bakgrund
Vid analys av temarbeten från åren 2010-2013 då vi
arbetat tematiskt med ”Barn och bilder”, Fåglar” samt
”Rörelse” med utgångspunkt från barns 100 språk och
uttryckssätt, väljer vi nu att lägga tonvikten vid barns
berättande, utifrån deras lekmiljöer och den kunskap
och erfarenhet de har med sig genom de estetiska
uttrycken.
Temat kommer i år att vara ”Det magiska språket”.
Prioriterat mål från Läroplanen för förskolan
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin
förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa
frågor, argumentera och kommunicera med andra
Våra åtaganden
Vi åtar oss att utforma en verksamhet där barnen på ett
lekfullt sätt ska få utforska, upptäcka, uppleva och
använda många uttrycksformer. Syftet är också att
arrangera lärmiljöer som utmanar barnen att samspela
och kommunicera. Det finns många sätt att
kommunicera på t.ex. gester, symboler, bilder, talat
språk, sång och musik.
Målkriterier
Detta sker när:
· barnen använder och utvecklar vidare sina
uttrycksformer, t.ex. genom att barnen ritar, skriver,
berättar hur de tänker och lär
· barnen har skapat berättelser utifrån sin lek
· barnen är delaktiga i utformandet av lek– och
lärmiljöer
Dokumentationsmetoder
· observationer, intervjuer
· reflektionsunderlag
· pedagogiska dokumentationer
· barnens teckningar och dokumentationer
Våra val
Rhitzomatisk/ socialkonstruktionistisk syn på lärande och kunskap
I vårt Reggio Emilia-inspirerade arbetssätt tänker vi oss inte kunskapen som fix och färdig
och klar att användas. Vi arbetar utefter att det är något som skapas mellan människor och
beroende på vilka relationer som finns samt val av miljö och material. Därför blir lärandet
något som inte går att följa i en bestämd riktning. Lärandet kan börja varsomhelst och sluta
varsomhelst beroende på människorna som deltar i skapandet och utforskandet av
kunskap- ”trassel”.
Inför ett nytt temaarbete ställer vi frågor till barnen angående ämnet vi valt. I år har vi valt
att arbeta tematiskt kring ämnet rörelse. Genom frågorna får vi svar på vad barnen redan
kan och vet och vad de är intresserade av att lära sig mera om. Vi får en grund att skapa ny
kunskap kring. Med jämna mellanrum ställer vi samma frågor och kan på så sätt se om vi
har fått ett expanderat lärande och vilka vägar arbetet har tagit. Detta är ett led i vårt
systematiska kvalitetsarbete.
Pedagogisk dokumentation
Genom pedagogisk dokumentation kan vi också följa det expanderade lärandet. Då studerar
vi det barnen är intresserade av och dokumenterar det som sker. Det kan vara att lyssna på
barnens konversationer och fånga upp det som de funderar på. Materialet används sen för
att föra projektet processen vidare. Om vi ger oss tid att studera det barnen tycks vara
intresserade av, och dokumenterar det, ökar det lärandets kvalitet. För att
dokumentationen ska vara pedagogisk ska den reflekteras kring av flera pedagoger än
ansvarspedagogen. I början på året har vi vid arbetslagets reflektionstid studerat en förvald
dokumentation som presenteras i en power-pointfil. Där finns även reflektionsprotokoll
som underlag för våra vidare tankar och respons på ansvarspedagogens och barnens arbete
i sin lärandegrupp (barngruppen delas in i tre homogena lärandegrupper/avd.) . Powerpointfilen med dokumentationer har även ”vandrat” mellan avdelningarna för att vi då får
fler pedagoger som reflekterar och analyserar. Pedagogen blir en reflekterande praktiker
som, tillsammans med sina kollegor kan skapa utrymme för en kontinuerlig och kritisk
diskussion kring den pedagogiska praktiken och dess förutsättningar. Den pedagogiska
dokumentationen är dessutom ett verktyg för utvärdering, analys och underlag för
utvecklingssamtal samt det enskilda barnets portfolio.
Genom pedagogisk dokumentation kan vi visa vad barnen är intresserade av och vad som
pågår just nu, vilka frågor de ställer och vilka material som används, m.a.o. ett mått på vår
kvalitet utifrån vårt sätt att möta barnens nyfikenhet och behov.
Vilka ögon väljer vi att se med?
När vi reflekterar kring våra dokumentationer gör vi val som hjälper oss att skärpa
våra ögon som pedagoger tex att hålla barnens frågor, hypoteser, teorier och
fantasier vid liv och följa hur de söker svar och skapar mening i sin tillvaro. I år har vi
koncentrerat oss på att se lärandet i samband med de estetiska läroprocesserna.
Detta hindrar oss inte från att se andra viktiga delar i processerna. Det kan handla
om läroplanens mål, likabehandlingsplanen, kommunens språkutvecklingsplanen,
samarbete förskola & arbetsliv samt FN:s barnkonvention. Då vi jobbar temainriktat
ger det oss möjlighet, att baka in alla dessa delar. Utifrån de gemensamma
temadokumentationerna ser vi också det enskilda barnet och dess utveckling som vi
samlar i enskilda portfolio.
Vem bestämmer temat och projekten?
I år föll valet på att arbeta med rörelse som övergripande tema. Vi ville få ett bredare
tema som innefattar dem estetiska läroprocesser, där det kunde bli många olika
projekt utifrån barnens erfarenheter. Vi enandes om att detta tema även skulle kunna
passa vår barngrupp. Barnen gav oss feed-back då vi genomförde våra förberedande
intervjuer.
Genom att vi vill erbjuda barnen många uttrycksmöjligheter hoppas vi kunna aktivera barnens
skapande krafter. Glädje handlar inte om ytlighet utan mer om en upplevelse av
tillfredsställelse. Upplevelsen av att klara av svåra saker, att ha idéer, att bli lyssnad på att vara
en del av ett sammanhang.
Inom Reggio Emilia ser man lärandet som något som
uppstår då man utforskar problem tillsammans med
andra. Kunskap och mening är inte något som finns
inne i barnet, eller ute i världen, utan uppstår då
barnet möter andra människor, frågor och miljöer.
Kunskapen skapas mellan individer och material i
olika sammanhang (Lenz Taguchi 2010)
De franska filosoferna Gilles Deleuze och Felix
Guattari utvecklade begreppet rhizom för att beskriva
hur tänkandet uppstår mellan människor i trassliga
system av förbindelser. Ordet rhizom hämtas från
biologin och betecknar vissa växters rotsystem.
Växterna är svåra att utrota, då rotsystemet lever
vidare även om växten tas bort. Systemet kan växa åt
olika håll, till skillnad från t.ex. en trädrot som alltid
förgrenar sig i ändarna.
Min erfarenhet är, att det inte spelar någon roll om idén eller den tändande gnistan, tex. till en lek, en dans eller ett
projekt, kommer från pedagogerna, barnen eller någon annan. Huvudsaken är att det som barnen har möjlighet att
gå vidare med är utforskningsbart, så att kreativa processer kommer igång och att nya idéer kan prövas eller
förkastas. Det är dock alltid den pedagogiska ledningsgruppen som har ansvaret för att valen blir utforskningsbara
och meningsskapande för barnen”.
(Christina Wehner- Godée)
Sagan om Hallonsaft och kakor hos
Prins Pipi
och Robotprojektet
S:en 6 st. 5-6 åringar
Ansvarspedagog: Ingela Rosander
Sagan om hallonsaft och Prins Pipi och robotprojektet är två projekt som S:en arbetat med
under läsåret.
Projekten kom till eftersom verksamheten ska utgå ifrån barnens erfarenhetsvärld och intressen
samt samspelet mellan vuxna och barn och att barnen lär av varandra.
Jag som pedagog kände att både barnen och jag behövde utmaningar inom naturvetenskap och
teknik och båda projekten ger utmaningar inom det området.
Nedan följer sagan om prinsen och prinsessan och hur vi arbetade med den.
Prinsessan Fifi är en smula upprörd. Hon är bjuden till Prins Pipi på kalas med hallonsaft och
havrekakor, det bästa hon vet.
Prinsen ska ha kalaset uppe på berget där han bor och dit upp är det inte lätt att komma.
Så prinsessan Fifi får fundera på hur hon ska göra.
Någon hiss finns inte och vägen upp till berget får ingen ta, det vore fusk.
Undrar vad jag har i mina fickor. Det brukar alltid finnas bra saker där.
Prinsessan plockar upp saker som vi funderar på om de går att använda.
Olika förslag som barnen kom på:
•
Hon kan gå på linan
•
Hon kan hoppa
•
vi blåser upp ballongen
Vi provade de olika förslagen:
•
Nej, hon kunde inte gå själv på linan utan att ramla ner
•
Hon kunde inte hoppa; det var för långt
•
Hur ska hon göra?
•
Vi har blåst upp ballongen men sen???
Efter en del funderande, provade vi att trä på sugröret på linan och sätta fast ballongen
med prinsessan, till det använde vi tejpen.
Sen satte experimenterandet igång, vi provade flera gånger och med olika ballonger.
Fyra fantasiska F
Fakta är kunskap som information
Förståelse är kunskap som meningsskapande
Färdigheter är kunskap som utförande
Förtrogenhet är kunskap som omdöme
Lpfö 98/10
En del gånger kom prinsessan fram, som en rymdraket, andra gånger ramlade hon
ner i vallgraven eller stannade på stranden.
Hon ville nog bada då, trodde barnen.
Men eftersom prinsessan lyckades att komma till prins Pipi och festen och hon var
den enda bjudna som kom fram (de andra kunde inte klura ut hur de skulle ta sig
till prinsen på berget) så fick hon äta upp alla kakor själv.
Utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd
och begrepp samt sin förmåga att leka med
ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor,
argumentera och kommunicera med andra.
Lpfö 98/10
Vi festade också på havrekakor och hallonsaft eftersom vi lyckats med att få hjälpa prinsessan att
komma fram till festen.
Barnen dokumenterade genom teckning hur prinsessan gjorde för att komma till
festen.
De bilder som tagits under arbetets gång hjälptes vi åt att placera i rätt tidsordning
så att det blev en logisk följd.
Vi dokumenterade också genom att
göra en film i Movie Maker.
Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med
hjälp av olika tekniker, material och redskap
Lpfö 98/10
Robotprojektet
När vi arbetat färdigt med Prinsen och prinsessan gjorde vi några fler experiment med
ballonger, b la gjorde vi ett där vi fick en CD att sväva.
Genom det experimentet började barnen att prata om former, en rund CD, vad har
ballonger för form mm är frågor som kom upp.
Vi har även haft en ritsaga som handlat om Matteroboten Mattias, han har geometriska
former som kroppsdelar , samtidigt som han är en robot.
Barnen visade intresse både för geometriska former och robotar så vi läste olika böcker om
robotar och hade skattjakt med former. Utifrån detta växte sen hela robotprojektet fram.
Matteroboten Mattias
Svävande CD
Utvecklar sin förståelse för fysikaliska
problem
Lpfö 98/10
Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa
resonemang
Lpfö 98/10
Barnen skapar egna robotar
Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttryckssätt såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och
rörelse liksom med hjälp av tal-och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns
utveckling och lärande.
Detta inbegriper också att forma, konstruera material och teknik. Multimedia och informations teknik kan i
förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.
Lpfö 98/10
När Robotarna var färdiga gav barnen dem namn och ville skapa en berättelse kring
robotarna. De ville göra en egen bok om sina robotar.
När berättelsen
var klar gick vi ut
för att ta bilder
som passade till
berättelsen
Berättelsen handlar om när Robotarna vill gå ut och cykla samt spara sparkcykel och vad som
händer med dem då.
Berättelsen är starkt kopplad till barnens erfarenhetsvärld och vad de leker och upplever
under sin vistelse i förskolan just i den här lärandegruppen.
Dokumentation över skapandet av böcker och den egna berättelsen.
Använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om
förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt göra det möjligt
att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden
Lpfö 98/10
Som avslutning på Robotprojektet tittade vi på berättelsen som vi skapat samt hade robotfest
då vi åt upp medaljerna som robotarna hittat i lådan.
Dokumentera, följa upp och analysera
kommunikation och samspel med och mellan barn, barns
delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som
barnen upplever verksamheten som intressant,
meningsfull och rolig.
Lpfö 98/10
Pedagogens och barnens reflektioner:
Genom experimenten med luft har vi
tillsammans tillägnat oss många nya
upptäckter b la att man kan använda
ballonger med luft för att förflytta saker.
Prinsessan som skulle åka på ballongen var
roligast tyckte barnen.
Samtidigt kom skapandet av Robotar till
därför att barnen visade ett stort intresse för
just robotar när vi lekte med de geometriska
formerna.
Barnen skapade robotar på olika sätt, dels
genom målning, pärlplatterobotar, använda
lärplattan och med ¨skräpmaterial¨. På så
sätt fick de nya utmaningar genom att få
upprepa i olika material.
Att göra en bok av berättelsen med
Robotarna var något som barnen tyckte om;
¨Vilken fin bok¨, hördes flera gånger under
arbetets gång.
Pedagogens analys
Genom de olika projektens dokumentationer har vi fått syn på barnens lär strategier, hur de med
estetiska uttryck i olika former som stöd och inspiration fått möjlighet att hitta sina strategier och
vilka verktyg de valt att utforska med. Barnen har haft inflytande genom att vi gjort val efter den
vilja och lust barnen uttryckt samt deras erfarenhetsvärld. Det är viktigt att man ger barnen
möjlighet till nya idéer som är utvecklingsbara där idéerna kan prövas eller förkastas.
Barnen har haft tillgång till material i alla former och digitala verktyg så de har kunnat upprepa i
olika material och verktyg och på så sätt fått nya utmaningar. Barnen har genom dialog och lek
fått pröva tillsammans, då blir det naturligt att lära av och med varandra.
Att få göra tillsammans med andra barn är ett
sätt att lära sig och få göra ihop tror vi är ett
viktigt sätt att vara på en förskola.
Laura Rubizzi Reggio Emilia
Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt
sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om
dessa.
Lpfö 98/10
Kronorna
7barn
4-5år
Ansvarspedagog:
Linda Andersson
Varför trädprojekt?
Trädprojektet
I samband med en sensommarpromenad sökte barnen efter
nedfallna löv. Det visade sig att de
största och finaste löven hittade vi från
lönnen som står på förskolans gård.
Barnen beundrade lönnlöven som
delvis börjat skifta i färg och
tillsammans bestämde vi oss för att
följa trädet.
Trädet som finns i barnens närmiljö
blev ett naturligt inslag i
verksamheten. Barnen kunde
regelbundet se trädet som vi också
fotograferade med både kamera och
Ipad. Med hjälp av bilderna kunde
barnen enkelt se hur löven på trädet
skiftade i färg beroende på årstid.
Tillsammans iakttog och reflekterade
vi över frågor kring trädet och dess löv
– hur känns de? Är de lätta/tunga? Vi
tittade även mycket på färger, storlek
och form.
Förskolan ska sträva efter att varje barn
utvecklar respekt för allt levande och
omsorg om sin närmiljö (Lpfö 98/10).
Parallellt med att vi utforskar trädet skapar vi tillsammans lönnträdet med hjälp av löven
barnen plockat. I den skapande processen som pågick under en längre tid samspelar barnen
med varandra men de får även skapa egna träd genom att riva silkespapper som sedan limmas
fast på grenar som barnen plockat med hjälp av limpistolen. Brunmålade trådrullar fick bli
trädstammar.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa
och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö 98/10).
Vid ett tillfälle tog vi med oss löv
till skogen för att där trä dem på
ståltråd.
Med hjälp av OH-film kunde barnen
måla av löven med flaskfärg.
Vi använder ljusbordet för att måla av konturerna på lönnlövet. Därefter fylls lövet med
akvarellfärg.
Efter att ha arbetat mycket
med löven på olika sätt fick
barnen bekanta sig med
igelkotten. Vi lärde oss olika
fakta och en rörelsesång om
igelkotten. Under flertalet
utevistlar gjorde barnen egna
lövhögar som de hoppades
kunde bli bon till igelkottar.
Barnen gjorde även en
lövhög av silkespapper och
hönsnät.
Alla får göra varsin igelkott av en
grankotte som vi plockat i skogen. Som
ben används tändstickor.
Barnen fick även arbeta med lera. De
formade igelkottar av leran och använde
sedan tändstickor som taggar.
Att skapa och kommunicera med hjälp av olika
uttrycksformer såsom bild, sång, drama och rörelse
liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både
innehåll och metod i förskolans strävan att främja
barns utveckling och lärande (Lpfö 98/10).
Efter mycket skapande , berättande, samtal
och sånger kring trädet och igelkotten
bestämde vi oss för att göra en egen saga
om allt vi lärt oss. Detta resulterade i en
teater.
”Det var en gång ett lönnträd som heter
Båtsman. Båtsman bor på gården på
förskolan. Trädet har gröna blad på
sommaren. När det blir höst och kallt får
bladen gul och orange färg. De trillar ner
till marken. Då kommer igelkotten Tagg.
Han har många taggar. Han äter mask och
sniglar. Tagg sover under löven hela vintern
och vaknar igen när det blir vår”.
Berättelsen dokumenteras genom en bok.
Förskolan ska sträva efter att varje barn
utvecklar intresse för skriftspråk samt
förståelse för symboler och deras
kommunikativa funktioner (Lpfö 98/10).
Sifferprojektet
Genom observation upptäcktes att barnen i samband med spel och lek var ganska osäkra på
ordning, siffror och antalsbegrepp vilket resulterade i ett sifferprojekt. Projektet utgick från
tärningen och siffrorna 1-6. Vi lärde oss olika räkneramsor och räknesånger. Vi läste också
många olika sifferböcker. Via spel fick barnen träna turtagning, ordning, tal och mängd. Det blev
mycket lek och laborerande med siffror och antalsbegrepp. Barnen formade siffror och räknade
kaplastavar. Vi lekte lekar som gömma siffran och vilken siffra saknas. Vi gick även på sifferjakt i
skogen. Barnen var intresserade och lärde sig snabbt både siffror och antal vilket resulterade i att
barnen själva önskade att få gå vidare med siffrorna 0-10.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum,
form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder,
antal, ordning och talbegrepp (Lpfö 98/10).
Med hjälp av OH-apparaten formar barnen siffor av sig själva vilket krävde stor
samarbetsförmåga. Barnen kom sedan själva på att de kunde forma siffror genom att använda
kaplastavar.
Att forma siffror på egen hand var inte alldeles enkelt så då tog vi hjälp av ljusbordet.
Barnen formar siffror av
saltdeg som vi sedan målar
och placerar i ordning.
”1:an ska vara först sen 2:an
och 3:an”
”Jag kan räkna; 1,2,3…7!”
Barnen formar siffror av
pinnar i skogen. Vi
plockade även med oss
pinnar till förskolan där vi
formade siffrorna 0-10.
”0:an och 1:an var jättelätta
men 4:an var svår”
Sifferspel
Barnen gör sitt eget sifferspel där de först målar
en spelplan i olika färger med tillhörande
knappar i samma färger. Både spelplanen och
knapparna stämplades sedan med siffrorna 1-6.
Barnen kunde sedan spela spelet med både
siffer- och färgtärning.
”Jag kan räkna alla knappar; 1,2,3,4,5,6”
Siffersaga
Som avslutning på
sifferprojektet gör vi en egen
saga. Barnen bestämmer att den
ska handla om Kajsa och Mimmi
som ska gå på picknick. Kajsa
hittar olika slags frukter på
trappan upp till Mimmis hus.
Barnen använder kaplastavar för
att laborera och få till en trappa.
Vi använder våra saltdegssiffror
för att markera varje nytt
trappsteg.
När alla siffror och frukter är
placerade får barnen ta kort
med hjälp av Ipaden. De får
sedan göra sin egen saga med
hjälp av appen puppet pals där
barnen själva kan berätta
historien och förflytta
karaktärerna.
Att skapa med olika former av berättande gör
det möjligt och lustfyllt för barn att förmedla
sina tankar (Niemi2013).
Siffersagan om Mimmi och Kajsa
dokumentera som bok där barnen
själva får klistra in text och bilder.
Barnen ritar även siffersagan.
Som avslutning på sifferprojektet
tittar vi på barnens filmer.
Förskolan ska sträva efter att varje barn
utvecklar intresse för bilder, texter och olika
medier samt sin förmåga att använda sig av
och tolka och samtala om dessa (Lpfö
98/10).
Analys
I samband med varje projekt har jag som pedagog samtalat och reflekterat tillsammans
med barnen både under och efter varje avslutat projekt för att tydligt se barnens
utveckling och lärande. Vi har gjort en tydlig återkoppling på det vi gjort och jag har ställt
frågor som vad har vi gjort? Vad har varit roligt/mindre roligt? Har vi lärt oss något?
Barnens reflektioner kring trädprojektet
Barnen har tyckt det mesta varit roligt och de tycker att de har lärt sig saker om trädet
och igelkotten som de inte visste tidigare. Det roligaste var att få spela upp teatern för
kompisarna på förskolan.
”Trädet har gröna blad, men sen när det blir höst blir löven gula”
”Jag såg en riktig igelkott på sommaren”
”Jag sjöng igelkottsången hemma”
Barnens reflektioner kring sifferprojektet
Barnen tycker det är roligt att räkna och att få hitta på sagor samtidigt som det var lite
jobbigt att göra filmerna.
”Det är bra att kunna siffror då kan man räkna och spela spel”
”Jag kan räkna baklänges; 5,4,3,2,1,0”
Pedagogens egna reflektioner
Barnen har visat på stort intresse när det gäller de båda projekten. De har haft fantasi
och stor inlevelseförmåga när det gäller att uttrycka tankar, berätta och ställa frågor. De
båda projekten påvisar också hur nära språk och matematik förhåller sig till varandra.
Projekten har resulterat i stor utveckling och lärande där barnen på ett lekfullt sätt har
fått provat på olika uttrycksformer och lärt sig nya sätt att kommunicera. Att få skriva en
inbjudan och sen få spela upp teatern för kompisarna innebar en stor utmaning där
kunskap förmedlades samtidigt som barnen växte och stärkte tilltron till sin egen
förmåga.
Arbetet med Ipaden blev en ny erfarenhet för både barn och mig som pedagog. Det
märktes tydligt att barnen var vana att hanterar Ipaden men att arbeta med den som ett
verktyg, att dokumenterar och göra film med den var något nytt. Det var spännande att
få göra sin egen film dock lite tålamodsprövande för några av barnen. Men avslutningen
med filmvisning och fika kunde inte ha blivit bättre!
Pinngubbar &
skridskolekis
”Sagogruppen”
8 barn, 4-6 år
Ansvarspedagog:Pia Revling Löfkvist
Bakgrund till projektet
Årets prioriterade mål på förskolan innebär att vi pedagoger tillsammans med barnen
utveckla det berättande språket utifrån miljön de har omkring sig. De har sedan
tidigare erfarenhet av berättandet, då vi gjort sagor i bokform samt digitala berättelser
formade med hjälp av datorn och foton. För att vidga deras erfarenhet bestämmer vi
oss för att dokumentera berättandet i form av en serietidning. Vi börjar läsa en
serietidning om Bamse och många frågor dyker upp om pratbubblor, stora och små
bokstäver mm.
-Ska ni göra en serie tillsammans eller vill ni göra varsin ?
-En egen, svarar barnen.
I gruppen diskuterade vi hur
vi skulle göra vår berättelse.
Barnen tycker om att vara i
skogen, så jag föreslår att v i
går till skogen och letar efter
material för att tillverka
figurer som ska agera i
berättelsen. Barnen hittar
pinnar, kottar stenar och tar
med det tillbaka till
förskolan.
Den första uppgiften för barnen blev att göra
en figur som sedan ska bli huvudkaraktären i
deras respektive berättelser. För att de ska
kunna bestämma hur de ska se ut fick de
göra en ritning innan de började klippa,
klistra, såga och måla. Redan nu funderar
och pratar de om vad figurerna ska heta och
vad figurerna ska göra i berättelserna.
Utifrån ritningar gör
barnen rekvisita till
sina serier. De ber
varandra om hjälp när
så krävs.
Piratskeppet kom
senare att även bli en
del i en berättelse om
ett piratfängelse.
Barnen fick fri tillgång till
”intelligenta” material, som
kan användas till olika
konstruktioner. Bilar som
tillverkades av skumplast av
ett barn användes senare av
ett annat barn i dess
berättelse. Barnen ger och
tar av varandra.
-Hur många hjul behöver
bilen?
-Fyra, två där fram och
två där bak. Det ska vara
två lysen fram också. Och
en ratt.
Det var svårt att göra en
ratt av pinnar, men det
löste sig genom att ratten
fick formen av ett kors
istället.
Samarbetet fortsätter då
det tillverkas broar och
stegar. Inte heller här
används dessa i
berättelserna av de barn
som tillverkat dem. Här
syns tydligt att arbetet
och processen är det
viktiga.
Pinngubbarna är färdiga och följer med ut i skogen. Barnen har tidigare funderat
på vad gubbarna ska göra i skogen. De får var och en göra en serie av foton. Den
som vill tar korten själv.
Alla foton barnen tagit placeras på väggen. Vi
diskuterar tillsammans om i vilken ordning de ska
komma. Vi byter sedan plats och barnen upptäcker
att berättelserna blir olika beroende på bildernas
placering. Ibland blir berättelserna riktigt tokiga och
leder till många skratt. När de till sist bestämt
bildernas ”rätta” ordning sätter vi samman dem till
en berättelse.
Samtidigt som vi läst i serietidningar har vi diskuterat kring olika
delar i serierna, t.ex…
Vad är en titel
för något?
Att skriva
text och
berättande i
textrutor.
Det figurerna
säger skriver
man i
pratbubblor.
Om figurerna
tänker kan
texten skrivas i
små ”moln”
som kan kallas
”tänkebubblor
”, säger
barnen.
-Varför har du skrivit med stora och tjocka bokstäver,
Sophia?
-Han skriker ju högt!
-Om vi skulle vilja skriva att någon viskar, hur skulle
bokstäverna se ut då?
-Pyttesmå!
Reflektion:
Barnen har förstått att det har betydelse hur texten och
bokstäverna skrivs. De förmedlar inte bara ett berättande utan
även hur texten ska läsas och sinnesstämningar.
Intresset fortsätter för serietidningar och barnen gör ytterligare en som handlar
om pinngubbarna i snön. Denna gång funderar barnen på vad den ska kosta.
-Två kronor är för ltie. Den ska kosta tjugo, säger ett av barnen.
-Vi måste skriva att det är nummer två också annars vet man ju inte att det finns
en innan.
På förra tidningen var det viktigt för dem att det fanns en streckkod.
-Den scannar man på MAXI!
(Streckkoden utvecklades också till ett intresse för QR-koder. Efter en skattjakt med
QR-koder klippte barnen ut fler ur tidningar hemma och tog med sig till förskolan.
Vi har scannat, undersökt och lärt oss mer om eko-bannaodlingar, fotbollstävlingar,
nya biofilmer mm bara genom dessa koder.)
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin
förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Lpför 98/10
Bandylekis
Vi fick en förfrågan från en förälder som är utbildad ungdomsinstruktör i bandy om
vi ville starta upp skridskolekis tillsammans. Totalt åkte gruppen åtta gånger till
SAPA arena och barnen utvecklade snabbt sin förmåga att åka skridskor. Gruppen
och varje enskilt barn dokumenterades med hjälp av en lärplatta. Nedan följer
barnen berättande om hur vi gjorde för att komma till SAPA arena och vad vi gjorde
där. Barnen illustrerade berättelsen med hjälp av akvarellmålningar.
Skridskolekis
En dag då vi ska åka
med Andrey till
skridskolekis ser ut
ungefär så här:
Först äter vi mat, frukost eller lunch. Vi
leker en liten stund innan vi har städtajm.
Vi tar med väskorna ut. Sen väntar vi på
Andrey. Vi lägger väskorna med
skridskorna och hjälmar, bandyskydd,
bollar och klubbor i bagaget.
Sophia, Erik och Tone sätter sig i Andreys bil och
knäpper bältet och stänger dörren. Sen kör vi iväg.
Sen klär vi på kläderna vi ska ha på
oss: termobyxor, overall, jacka, skor,
mössa, vantar.
Sigge, Emmy och Alva sätter sig i Pias bil på bilkuddar och
knäpper bältet.
Först kör Andrey och efter kör Pia kör sin bil. Vi kör till
skridskohallen, SAPA arena. Vi parkerar på
parkeringen. Vi knäpper loss bältet, öppnar dörren och
hoppar ut.
Vi tar med
väskorna
och
klubborna
och sen går
vi in i SAPA
arena.
Tar på oss hjälm och knäpper hakbanden.
Vi går till
bänkarna
och tar av
oss
skorna.
Tar upp
skridskor
na, tar på
dem,
knyter
snörena.
Först lyssnar vi på Andrey så att vi vet vad vi ska göra.
Vi har uppvärmning och åker två varv runt på sen. Andrey gör en hinderbana av däck. Vi åkte runt borsten
och klubban och runt och mellan däcken.
Vi drack vatten ur flaskorna
.
En brätälsa jodav
Erik sophia Tone Emmy SIGGE
Östansgogs försola 2014
-Vad har ni lärt er på skridskolekis?
-Bromsa- jag gjorde så här, åkte ut med fötterna.
-Stå på ett ben-tuppen
-Åka snabbt
-Köttbulle- man böjer sig ner.
Barnen tecknar och skriver orden hjälm och skridskor.
Tecknandet blir en del av själva tankeprocessen. Handen ritar, ögat ser och lägger till och tanken får
ny näring av associationer som formen föder/…/Tecknandet är inte enbart en illustration av tanken,
utan en tanke i sig. (Myndigheten för skolutveckling, 2003)
Barnens reflektioner:
Barnen uttrycker vid intervju och utvärdering att det har varit roligt att jobba med serietidningen och
pinngubbarna. De har också uppskattat att vi många gånger har varit i skogen och hämtat material
därifrån till pinngubbarna. De har själva reflekterat över hur svårt det kan vara att få materialen att
fästa ihop om de inte använt rätt teknik och material, dvs att tejp inte alltid fungerar att använda utan
de har behövt använda limpistol eller att spika tex.
Då vi fick möjlighet att åka skridskor med en förälder har både barnen och föräldrarna uttryckt bara
positiva kommentarer om detta.
Pedagogens analys/reflektioner:
Utgångspunkten är det kända för barnen i deras vardag. För att se utveckling av lärandet använde jag
metoder såsom återkommande intervjuer, tecknande och att göra barnen aktivt deltagande i
dokumenterandet, genom att vi tittar tillbaka på vad vi gjort gångerna innan via foton och
dokumentationer och diskutera vad vi kan fortsätta med för dagen. Barnen ska kunna se skillnad i sig
själva och även se hur de påverkas av samarbetet med andra barn och vuxna.
Berättandet och fantasin flödade då barnen hittade på berättelser om sina resp pinngubbar och även i
de gemensamma berättelserna vi gjorde till de båda serietidningarna. Många gånger förvånades jag
över hur de snabbt förstod i vilken ordning bilderna behövde berättas för att det skulle överensstämma
med de ursprungliga berättelsen de tillsammans hittat på. Det här vari ett annat sätt att jobba med
matematik i berättandet då det handlat om logiska följder. De reflekterade också över priset på
tidningen i förhållande till vad den kan kosta i verkligheten och att den behövde märkas med en
streckkod för att det ska kunna gå att ta betalt för den i affären.
Jag kunde också se att de snabbt anammade olika tekniker då de konstruerade i materialet vi hämtade
från bla skogen. Det är positivt att använda ”intelligent material” som kan bli precis vad som helst. De
föremål var och en tillverkade som tex stegar och broar använde inte alltid barnet som skapat det utan
lät andra barn använda det i sina berättelser. Ett samarbete och en generositet som är naturligt för
dem.
Genom att filma barnen individuellt varje gång då vi besökte skridskohallen kunde både barnen,
föräldrarna och jag se en snabb utveckling i deras skridskoåkande.
B
Utvärdering:
Berättandet och skapandet av material till berättelserna har löpt på bra. Om vi haft mer tid hade det
inte stoppat med två tidningar. Barnen har många egna idéer och trivs när de får vara i sin
lärandegrupp.
Möjligheten att tillsammans få ha skridskolekis tillsammans med en ansvarig förälder har varit mycket
roligt, berikande och lärorikt. Varje barn har fått en film som visar deras egna utveckling då de åkt
skridskor.
”Att ”dela hjärna” med andra gör att vi känner oss smartare
och mer kompetenta det är en strak upplevelse som sätter
spår.”(Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan,
Skolverket 2012.
.
Pino
”Stjärnorna” 6 barn 1-3 år
Ansvarspedagog : Birgitta Nilsson
Jag har iakttog och observerade barnens intressen och uppmärksammade att de
ofta återkom till att hämta böcker som de satte sig med, ibland själva men ofta
tillsammans. De bläddrade fram och tillbaka samt studerade bilderna.
Utifrån dessa observationer valde jag att använda böcker som utgångspunkt i tema
”Det magiska språket”
”-Jag tycker att man ska ta bokbläddrandet på allvar, jag menar att det ingår i dessa barns
litteracitet. De bläddrar fort, långsamt, bläddrar fram en bild, bläddrar baklänges. Jag skulle vilja
säga att bläddrandet gläntar på dörren till det formella läsandet.”
”-Jag tror att barnen behöver vara nära varandra för att säga att ´nu läser vi ihop`. Jag ser det mer
som en del av kommunikationen, medan vissa forskare pratar om social samvara och trygghet.”
Att erövra litteracitet av Elisabeth Björklund
Bakgrund och varför böckerna
om Pino.
Böckerna om Pino är skapade för att
uppmuntra små barn att förstå
betydelsen i bilder, stärka barnets
språkutveckling, fantasi och ge läsglädje.
Det finns en serie böcker om Pino och
jag valde att börja läsa boken Pinos
vintersaga vilket passade bra då vi
startade projektet i januari.
Jag började med att
läsa berättelsen flera
gånger, ibland med
hjälp av flanobilder till
berättelsen eller som
här tillsammans med
boken.
Barnen ville gärna peka
och kommentera
bilderna.
Boken handlar om vad Pino gör under vintern. Han bygger bl.a en snögubbe som han senare
gömmer sig bakom i en lek. Jag gjorde valet att vi skulle forma och tillsammans skapa en snögubbe.
Barnen jobbar med gipsbindor som de blöter i vatten och lägger runt tre olika stora ballonger.
Stor, mellan och liten ballong
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av
olika tekniker, material och redskap. Lpfö 98/10
Gipsballongerna lät vi ligga och torka några dagar. När de så var helt torra jobbade vi vidare
med att sammanfoga och forma en snögubbe av de tre olika stora gipsballongerna
Barnen följer processen genom att känna på gipset. Känns det vått eller torrt?
- Nej, inte torrt vi får vänta.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för enkla kemiska processer och fysikaliska
fenomen Lpfö98/10
Vi sammanfogade de tre gipsballongerna och diskuterade kring hur en snögubbe kan se ut.
Barnen hade uppfattningen om att den skulle ha ögon, näsa, mun och knappar.
Samtidigt som vi höll på med snögubben av gips bestämdes att vi skulle göra en snögubbe ute
av snö. Vi provade några gånger men antingen var det för lite snö eller så var det så kallt att det
inte var någon kramsnö, så det gick inte så bra konstaterade vi tillsammans.
Vid ett tillfälle då vi
provade att göra en
snögubbe ute gjorde vi
ett experiment.
Vi ville testa vad som
hände med snön när vi
tog den med oss in.
Vad tror ni kommer att
hända med snön om vi
tar med den in?
Några av barnen hade
erfarenheten av att den
skulle smälta.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen,
liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Lpfö 98/10
Med hjälp av bilder som
dokumentation, tagna
under arbetet med
snögubben gör vi en
tillbakablick och minns
tillsammans hur vi arbetat
med snögubben.
Vi använde OHapparaten och
kunde förstora
en bild av
snögubben.
Barnen
jämförde sig
samt
experimentera
de med
begrepp som
stor och liten
I boken har vi läst om
hur Pino gömmer sig
bakom sin snögubbe. Vi
lekte samma lek med
bilder på barnen och
snögubben.
Vem gömmer sig
bakom Pinos snögubbe
?
Utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och
samband mellan begrepp
Lpfö 98/10
Vi pratade om och kom fram till att snögubben nog skulle ha en hatt eller
mössa.
Vilken mössa vill snögubben ha tror ni? Den grå eller den gröna?
Barnen valde den gröna .
Vi tog kort på våra egna
mössor och gjorde ett enkelt
spel av dessa.
Vi fortsatte att följa Pino i ytterligare en
berättelse om honom.
Boken Pino och hunden
Tillsammans dramatiserade vi
berättelsen, vilket gav variation och ny
inspiration i berättandet.
Barnen deltog genom att agera i
berättelsen.
Barnen leker hundar i rörelsesången
”100 hundar går på promenad”
Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal,
ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring. Lpfö 98/10
Vi använder oss av ny teknik vid
berättande.
Här målar och dokumenterar
barnen Pinos hund.
Vid staffliet målar barnen
gemensamt en bakgrund till
”100 hundar går på promenad”
Och skapar tillsammans en bild av
sången.
Som avslutning bjöd Pino in ”Stjärnornas” nallar till fest på förskolan
Barnen dansade med sina nallar och
Pino bjöd på dricka och kex.
Pedagogens reflektion
Barnen har visat intresse för böckerna vi läst. De har ofta hämtat böckerna, tittat ,
pekat eller berättat både med verbalt språk och kroppsspråk. Vi har hjälpts åt att
återberätta sagorna allteftersom barnen frågat om bilderna och berättelsen. När
barnen pekat har jag tolkat det som att vi ska prata om och berätta om det som
händer i boken eller bilden. I min roll som pedagog handlar det ofta om att just
tolka de små barnens uttryck och önskningar, då de inte ännu har tillägnat sig det
verbala språket. Eller att lyssna på, bekräfta och stödja det som barnen har att
berätta.
Vi har lärt känna Pino genom att följa händelserna kring honom i flera olika
böcker, men valt att dokumentera kring dessa två.
Ansvarspedagog: Inger Gunninge
Lpfö 98
Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och
barn som på att barnen lär av varandra.
Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling
och lärande.
Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv
uppfattning om sig själv som lärande och skapande individer.
De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka
själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika
aspekter såsom intellektuell, språkliga, etiska, praktiska,
sinnliga och estetiska.
Bockarna Bruse-bron 2013-11-14
Vi försöker att gå ut i skogen en gång i veckan.
Här har vi gått till Bockarna Bruse-bron. Vi går över vägen och kommer fram vid
busshållplatsen vid Kråkegården, det är långt att gå. På en skylt står det 5 km, men så långt
går vi inte. Barnen räknar orange skyltar de hittar på 11 stycken. På vägen dit hittade vi en
sten där det står Mario på, barnen tror att det är en kanin som har dött.
Bron är lite läskig att gå över Inger måste hålla i handen.
Det har blåst ner några träd över stigen.
Vi besöker Mulles hus men han var inte hemma.
Myrorna Hugo och Lundeberg
Myrorna bor i myrstacken under marken. De kallas för traktormyror.
Där bor två myror som heter Hugo & Lundeberg, säger någon. Där bor även deras
myrkompisar, barnen räknar 1-2-3 osv. upp till 19.
De går på stigen de ser spindelhuset spindeln gått ut.
Hugo och Lundeberg klättra upp för det stora berget.
Vi tittar på en grankotte.
Det är en igelkott, säger någon.
En ekorre, säger någon annan.
De går under en ormbunke, det blir ett paraply.
Hugo & Lundeberg ser olika svampar, taggig svamp. På en svamp sitter snigeln Egon.
Barnen börja sjunga Lilla snigel akta dig. De ska plocka lingonmat.
Fågeln tänker äta upp myrorna. Akta!!!
Traktorn kom och körde på myrornas hus, så att det blev ett stort hål.
Hugo & Lundeberg och alla myrkompisarna fick flytta till en annan myrstack.
På vägen hem mötte de grodkompisen Ludwig.
Traktorn hade kört över råttan.
2013- 10- 22
Ävent yret med myrorna Hugo och
Lundeberg.
Det kom en traktor och hackade sönder deras myrstack. Då gick
myrorna till en annan stack.
På vägen dit mötte de ett spindelhus, med mamma spindel och
spindelbarnen,
Min spindel är bäbis, och Malous spindel är pappa, säger Theo
Hugo och Lundeberg mötte sniglarna på stigen.
Akta dig för traktorn!!!!!!!!
På vägen hittade de en kotte och lingon.
Då sa myrorna MUMS. En groda satt på vägen han heter Dunderlock,
grodan säger,
Hej, vad ska ni ta vägen.
Vi skall gå till ett annat hus.
Traktorn hade varit i vårt andra hus och hackat sönder.
Hugo Och Lundeberg skulle gå hem till sin mamma och pappa och
storebror Ludwig,
som skulle rädda dem.
Kompisen musen hade traktorn kört över.
Då sa myrorna AJA BAJA till traktorn.
Då körde traktorn hem till sina kossor, då kom bonden.
Theo börjar sjunga ”Jag är en fattig bonddräng” och Alice sjunger
med.
Nu är sagan slut!
Hej då!
(Men inte till traktorn för han hade kört över musen).
Göra myrorna
2013 09 24 Jag har gjort en trolldeg
som vi skall göra myror av. Barnen har
inte jobbat med trolldeg innan, så det
var en ny upplevelse. Först tittar de
bara på den, men sedan blir de nyfikna
och vill känna på den. Vi tittar på
bilden av ”Hugo och Lundeberg”, hur
många ben har myrorna. Vi räknar till
6 ben, på huvudet sitter det 2
antenner, där lärde sig barnen ett nytt
ord. Jag klippte till benen av najtråd.
De jämför längderna på benen och
antennerna.
Någon säger att denne inte kan,
men det är som att rulla bullar.
Först rullar de bollar, men sedan
plattar de ihop dem. Då fick vi
titta på bilden med myrorna
igen. Myrorna var inte platta
utan runda. Sedan stack de in
benen och antennerna i
bollarna.
Efteråt fick de rita av sina färdiga myror.
När ”trolldegen” har torkat, skall barnen
måla myrorna. Jag undrar vilken färg
myrorna skall ha.
”Dom skall vara svarta, tycker jag.”
De målar myrorna först på översidan,
sedan får jag säga att undersidan skall
målas också.
När myrorna är färdigmålade så sätter
de dit ögon på dem.
Några sitter bredvid antennerna, men
även bakkroppen har fått ögon.
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar
och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka
med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera
med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras
kommunikativa funktioner, och
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att
använda sig av, tolka och samtala om dessa.
Konstruera myrstacken
Vi går ut i skogen och tittar på och fotar
myrstacken.
”Här har traktorn tagit sönder myrornas
hus”, säger någon.
”Det är lite läskigt, undrar om det är
något i hålet”, undrar någon annan.
Vi tittar på baksidan också. Där är det
också ett hål.
”Nu går vi tillbaks”, tycker barnen.
2013 10 30 Vi har samlat pinnar i
skogen till myrstacken. Vi tittade
först på bilden av myrstacken som
vi har tagit i skogen.
Vi använder limpistolen.
Barnen hjälps åt att limma på alla
pinnarna.
Måla myrstacken
Barnen ritar tillsammans
av myrstacken på ett stort
papper. Först ritar de
själva stacken med
pastellkritor. Sedan målar
de med vattenfärg över
hela teckningen. Det blir
effektfullt!
2013 11 03
Sniglar
Någon undrade om vi skulle göra en snigel. En snigel
med skal.
Vi kom överens om att vi skulle göra den av trolldeg och
ta en snäcka till skal (huset).
Snigeln tyckte någon skulle heta Movitz.
Vi tittar på snigeln som vi har tagit kort på, hur ser den
ut?
”Den har inga ben.”
Hur går den då?
”Den kryper.”
”Snigeln har två antenner.”
”Är lång och smal.”
Barnen tittar på bilden av snigeln och ritar av den.
Efter att de har ritat av snigeln börjar de jobba med
trolldegen.
Spindlar
I vår äventyrssaga har myrorna spindlar som kompisar. Här jobbar de med limpistolen.
De väljer olika färger på kropparna och huvudet. Spindlarna har 6 ben.
Reflektioner
Vi började med att gå ut i skogen där hittade barnen olika djur, som myror, snigel,
spindelnät, traktorspår, fåglar, groda och en död mus. Vi tog kort på alla djuren och utifrån
de bilderna har barnen skapat en äventyrssaga, som handlar om myrorna Hugo och
Lundeberg.
De har fått använda sin fantasi och ordet för att skapa sin saga. De har kommit med olika
förslag om vilka djur som skall vara med i sagan och som de skall tillverka.
Jag har introducerat olika material som de inte tidigare har använts sig av. ”Trolldeg”
(saltdeg) var en ny upplevelse, tidigare har de använt Play Doh. Limpistolen var lite
spännande för där kunde de bränna sig om de inte var försiktiga. Vi har även tagit in
material från skogen.
Att se sagan växa fram har varit en positiv överraskning. Barnen har kunnat komma ihåg vad
sagan har handlat om från gång till gång.
Min ambition var att barnen skulle ha fått filma djuren i sin rätta miljö, ute i skogen. På
grund av inskolningar under november månad har det inte varit möjligt att förverkliga detta.
Vårterminens fortsättning på temat med ny ansvarspedagog
Vi sätter oss ned alla barnen i temagruppen som Inger har ansvarat för under hösten och lär
känna Ingrid, som tar över ansvaret för gruppen i januari.
Vi pratar om vad gruppen har arbetat med under hösten och barnen visar vad de har gjort.
Utifrån de tidigare berättelserna om myrorna som gruppen har författat och arbetat med på
olika sätt bestämmer vi oss för att skriva en ny.
Någon börjar berätta och de andra hänger på. Sagan tar lite olika vändningar och stannar
ibland upp. Då ställer pedagogen en fråga till barnen för att komma vidare och berättandet
tar fart igen. Sagan anknyter till det barnen har arbetat med under hösten men får nya
huvudpersoner, nämligen de fem trollen.
Här kommer sagan, håll tillgodo!
De fem trollen
Trollen hade gått och låst in sig men då kom myrorna och knackade på fönstret. Såhär lite sakta
knackade de. Sen knackade de jättefort. Myrorna ville komma in och äta pannkakor. Och de
kastade pannkakor på trollens huvud. Fem troll var det. Myrorna knackade på när det var mörkt,
mitt i natten. Myrorna hällde mjölk genom skorstenen. Sen ramlade trollen ner genom hålet i
badkaret och i toaletten, i vattnet. De försvann genom avloppet för myrorna spolade ner dem.
Trollen kom ut i stora badet. De doppade sig ner med huvudet i vattnet. Då trillade de i med
kläderna på. Trollen hade pennor och papper och ritade slarvigt. De stoppade ner pappret i en
burk som trillade ner i vattnet. Trollen gick hem till sitt hus igen och där var myrorna kvar. Myrorna
hade en bil, en brandbil. Och brandkläder. Någon tog sönder brandbilen och myrorna fick åka till
verkstaden med den. Där lagade en gubbe den, han hade verktyg. Han hade en hammare också.
Myrorna fick tillbaka sin brandbil och de åkte hem. Trollen var snälla och de åt pannkakor ihop
med myrorna.
Sen var sagan slut.
Å ser du trollen
Melodi: Nej, se det snöar
Å ser du trollen, å ser du trollen, med rufsigt hår och med svans.
Nu ska vi sjunga, nu ska vi tralla och svänga runt i en dans.
För trollen älskar en dans, att svänga sin svans.
Ja, se de dansar i skogen så fort de får chans.
Barnen tycker om att sjunga och den här trollsången lär vi oss under våren.
Barnen målar till sagan om myrorna och trollen
Barnen vill måla och vi bestämmer oss för att
måla något som hör till sagan vi just skrivit. De
väljer en färg var som alla får måla med. Det blir
fem färger; gul, brun, rosa, svart och blå.
Alla målar intensivt
och engagerat med
olika färger.
Barnen berättar att målningarna föreställer
hus och träd där myrorna, myrstackarna och
trollen i sagan bor.
Alla målningar blir unika och
fantasifulla med olika färg
och form.
Lpfö 98 rev 10
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
sin skapande förmåga och sin förmåga att
förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i
många uttrycksformer som lek, bild […].
Barnen skapar trollen ur sagan ”De fem trollen”
I gruppen har vi pratat om
att göra en film av vår saga.
Till det behövs figurer och
eftersom barnen redan har
tillverkat myrorna sen
tidigare, beslutas nu att
skapa trollen.
Toarullar som målas får
utgöra trollens kroppar.
Barnen väljer mörka färger;
svart, blå och lila.
När de är klara ställs de på tork. Hur lång tid tar
det för färgen att torka? Det kommer olika
förslag. Tills i eftermiddag? Eller imorgon
kanske?
Nästa dag känner vi efter och
då har färgen torkat så att vi
kan färdigställa trollen.
Det är inte så lätt att
hantera limpistolen
så vi får hjälpas åt
lite i början.
Barnen kommer med
förslag på vilka kroppsdelar
deras troll behöver och
inspirerar varandra till att
utveckla sina troll
ytterligare. Armar, svans,
ögon, näsa, öron och hår
limmas på trollkropparna
innan de anses som
färdiga.
Hur många ögon
ska trollet ha? Två,
blir svaret och visas
med fingrarna.
De fem trollen får stå i fönstret i
väntan på fortsättningen…
Barnen gör illustrationer till sagan som ska användas i vår blivande film
Vi börjar läsa sagan för att
bestämma vad vi ska välja
ut att rita. Barnen fastnar
för pannkakorna som
trollen och myrorna äter.
Här ritas pannkakor med olika
sorters sylt och annat gott på.
Vi läser vidare i sagan och stannar
vid att trollen blir nedspolade i
avloppet och kommer ut i
badhuset. Barnen vill rita vattnet.
Det blir olika tolkningar av hur avloppet och
badhuset ser ut och hänger ihop.
Lpfö 98 rev 10
Förskolan ska sträva efter att
varje barn utvecklar intresse för
bilder, texter och olika medier
samt sin förmåga att använda
sig av, tolka och samtala om
dessa.
Upptäcktsfärd i skogen, letar efter trollens hem
När vi går ut för att leta efter
trollens hem undersöker vi
samtidigt naturen. Får alla vi
barn plats på samma sten? Ja,
det gick!
Vi letar länge och på olika ställen i skogen och
hittar till slut det här hålet i marken. Här bor
trollen, tror barnen.
Fantasin får
fritt spelrum i
skogen. En
nedfallen
trädstam blir
till en buss.
Lpfö 98 rev 10
Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande
såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter
både i planerad miljö och i naturmiljö.
Vi läser berättelsen om Trollskogen
Trollungarna Truls och Trulsa
ger sig ut på äventyr i
Trollskogen och träffar en
häxa, men är hon snäll eller
elak…?
Barnen vill gärna att vi
läser boken vid
upprepade tillfällen. Vi
tittar på bilderna och
hittar nya detaljer och
diskuterar kring bokens
handling.
En spontan reflektion som kommer
när trollungarna stjäl kvasten från
häxan för att flyga på den är att ”man
får inte ta andras saker, man får bara
låna dem och lämna tillbaka dem”.
Lpfö 98 rev 10
Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera
varje barns språkutveckling och uppmuntra och
ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för
den skriftspråkliga världen.
Hantera bilder på dator och USB-minne
och göra en Photo Story-film
Barnen lägger själva
över fotona de har
tagit, från kamera
till dator och USBminne och in i
Photo Story-filmen,
med stöd av
pedagogen.
Vi läser in sagan till bilderna och
barnen gör ljudeffekter där det
passar in. Det blir några
omtagningar innan vi känner oss
nöjda men med en hel del skratt och
munterhet under tiden.
I slutet av filmen sjunger vi även in
sången om trollen som vi lärt oss.
Lpfö 98 rev 10
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och
utforska hur enkel teknik fungerar.
Reflektioner
Under projektets gång är det berättande av olika slag som hamnar i centrum. Utifrån
barnens önskemål startas vårterminen med att tillsammans i gruppen skriva en ny
berättelse. Denna saga blir den röda tråden för resten av arbetet. Med utgångspunkt i sagan
om trollen skapar vi på olika sätt med varierade tekniker och material, vilka barnen till stor
del får välja själva. Vi lär oss en sång om troll och läser boken om trollungarna i Trollskogen.
Detta är färdiga texter som barnen vill sjunga och läsa om och om igen. För varje tillfälle
utforskar vi text och bild ytterligare och hittar nya detaljer att samtala om. Barnens egen
sagas handling leder oss även till att utforska naturen när vi undersöker var trollen kan
tänkas bo. Som ett avslut för att knyta ihop berättarsäcken sätts de olika delarna av
projektet samman till en Photo Story-film. Där testar barnen med stöd från pedagogen på
att hantera digitala verktyg som kamera och dator, sätta samman bilder i en kontinuerlig
följd samt att spela in text och ljud och därmed skapa en digital berättelse.
Projektet drivs framåt utifrån barnens tankar och idéer, vilka kommer både ur barnens
vardag och från förskolans närmiljö. Detta kan vara en bidragande orsak till att barnen
bibehåller intresset och engagemanget, då de själva kan påverka arbetets form och innehåll.
Inflytandet kommer till uttryck genom direkt uttalade förslag eller önskemål från barnen
men också indirekt, via sådant som pedagogen plockar upp från barnen och omvandlar till
förslag på hur arbetet kan gå vidare.
Under temats gång visar barnen vilja att arbeta i gruppen och engagemang i det vi gör. De
både visar och uttrycker i ord att de tycker om att skapa, måla, berätta osv. Dessutom visar
de intresse för att fota och hantera kamera, dator m.m. och får genom arbetet med de
digitala verktygen erfarenhet av hur en digital berättelse eller film kan skapas och se ut. Som
pedagog ser jag att barnen ges möjlighet att uppleva hur digitala verktyg kan användas som
just verktyg för att skapa och berätta och inte bara t. ex. titta på färdiga filmer eller spela
spel.
Barnen får genom temat använda språket som ett verktyg på olika sätt, t. ex. genom att
berätta med ord och bild, illustrera, lyssna på texter och inte minst diskutera. Samtalen
handlar både om det vi har gjort och vad vi ska göra, men också om Trollskogen-bokens
bilder och handling samt barnens fantasier om troll, hur de ser ut, var de bor osv. Detta är
aktiviteter som gynnar barnens språkutveckling och därmed deras lärande.
Minispanarna
”Minispanarna”
1-2 åringar
Ansvarspedagoger:
Annette Hjälmeby,
Maria Schedin Rundberg
Besök i bokbussen
Bokbussen kommer till förskolan en gång per
månad. Då följer även de yngre barnen med och
får välja böcker. Denna gång var det extra
spännande, då det kom en ny buss på besök.
Bokbussbesök är ett exempel på ett
samarbete mellan förskola och arbetsliv.
Minispanarna är ofta ute på promenad. På vägen stannar de och upptäcker
småkryp, växter mm.
”Då 85% av vår kommunikation inte är verbal, utan sker via lukt, smak, känsel och kroppsspråk
är det viktigt att återknyta våra sinnen till andra kommunikativa miljöer, andra sätt att lära där
landskapet blir klassrum och läromedel.” (Szeczepanski, 2007)
Vi plockar höstlöv till vårt sagoträd
Barnen uppskattar att gå till ”Blå bana” och leka. Denna dag går vi dit
för att plocka höstlöv.
Vi skapar vårt sagoträd
Tillsammans limmar barnen fast löven på trädets grenar. De flesta har inte
tidigare provat på att limma med pensel.
Tillsammans utforskar barnen vidare vid påsk hur limmet fungerar , då de
klistrar fjädrar mm. De små barnen provar på att måla genom att känna med
händerna och använda redskap såsom pensel och att måla med bilar. Årets
självporträtt målas med akrylfärg på riktig tavelduk.
”Barn söker och erövrar
kunskap genom lek, socialt
samspel, utforskande och
skapande, men också genom
att iaktta, samtala och
reflektera.” Lpfö 98/10
Musik och rytmik
Varje gång barnen är i lärandegruppen med en pedagog samlas de i det vi kallar
Svart/vitarummet. Då finns det tillfälle att rytmiskt spela på trumman och sjunga
sånger tillsammans. En viktig del i barnens sociala utveckling bygger på
turtagning, vilket sker bl.a. vid dessa möten.
”Musik hanterar rytmisk tid och tonalt rum
och smörjer hjärnans gångjärn så att
dörrarna öppnas för inlärningens
processer.” (Uddén, 2004)
”Grundtanken är att förskolemiljön skall erbjuda
något annat än hemmiljön och att barnen skall
kunna utnyttja miljön och föremålen i den på sina
egna villkor.” (Lenz Taguchi, 1997)
Sagan om
Den lilla, lilla gumman
Det var en gång en gumma som bodde i en litet, liten stuga. Där hade
hon ett litet, litet bord.
En liten, litet stol. En litet, liten pall. Och en litet, litet ko.
Hon hade också en litet, litet katt. En dag skulle den lilla, lilla gumman
mjölka sin lilla, lilla ko. Hon tog med sig sin lilla, lilla pall, sin lilla, lilla
kanna och mjölkade sin lilla, lilla ko.
När hon kom tillbaka till stugan ställde hon den lilla, lilla kannan med
mjölk på det lilla, lilla bordet. Då kom katten in. Först hoppade den lilla,
lilla katten upp på den lilla, lilla pallen.
Sen upp på den lilla, lilla stolen. Upp på det lilla, lilla bordet och drack upp
all mjölk.
Katten blev så mätt så den lade sig att sova
på det lilla, lilla bordet.
Då kom den lilla, lilla gumman in och såg vad katten hade gjort. Hon blev så arg
och skrek: SCHAS med dig katta!
Katten sprang till skogen och kom
aldrig mer tillbaka!
Kommentar:
Barnen har fått höra sagan läsas flera gånger. Tillsammans har de återberättar med
sina egna bord. Sagan har även lästs in av enskilda barn på en photostory
Bilder och konkret material är ett stöd för minnet och gör det
lättare att förstå vad det handlar om.”
(Calderon, 2004)
Pedagogernas reflektioner:
Vi pedagoger har medvetet arbetat för att barnen ska få en god introduktion i
förskolan. Vi har prioriterat att de i lugn och ro fått tid att ta del av alla rutiner och
aktiviteter. De har så ofta det varit möjligt varit med i sin lärandegrupp med en
pedagog de känner väl. Ambitionen har varit att de ska utmanas utifrån sina
erfarenheter och kunskaper till att utvecklas att bli mer självständiga. Ofta får de i
uppdrag att hjälpa varandra trots att en vuxen är närvarande. Detta gör att vi kan
se att de blivit generösa mot varandra och fungerar bra i grupp.
Barnen har varit i olika miljöer, såsom i skogen, på promenader och på förskolans
gård. Där hade de fått utforska och upptäcka saker i sin egen takt. Barnen har fått
gott om tid att klara av påklädning, matsituationer och toalettbesök. Barnen tar nu
sin mat själva och kan hälla upp sin mjölk, när vi vuxna gett dem förutsättningar att
klara det, som att t.ex. ge dem en liten kanna att hälla mjölken ur.
I lärandegruppen har barnen introducerats i många estetiska ämnen, de 100
språken, såsom att teckna, måla, limma, klippa, dansa och leka lekar, sjunga, lyssna
på och återberätta sagor. I återberättandet har de fått bekanta sig med digitala
verktyg då de berättat sagan om ”Den lilla, lilla gumman” och spelat in den via
programmet Photostory i datorn. Barnen har fått t.ex. målat vid upprepade
tillfällen och de barn som varit tveksamma kan vi nu se behärska pensel och färg
med glädje.