Årsredovisning 2011.indd
Årsredovisning 2011 52 sidor Innehållsförteckning Några ord från VD.......................................................... 3 I kundmöten byggs förtroenden....................................... 5 Fjärrvärme – en kollektiv tanke........................................ 7 Fjärrvärme – en relation på lång sikt................................ 9 MSE-butiken i kundens vardagsrum................................ 11 Utbyggnad med örat mot marken.................................. 13 Att aldrig luta sig tillbaka .............................................. 15 30 år med MSE ........................................................... 16 Hållbarhetsredovisning.................................................. 19 Förvaltningsberättelse.................................................. 26 Investeringar................................................................ 30 Koncernresultaträkning................................................. 31 Koncernbalansräkning.................................................. 32 Kassaflödesanalys för koncernen................................... 34 Moderbolagets resultaträkning...................................... 35 Moderbolagets balansräkning........................................ 36 Kassaflödesanalys för moderbolaget............................. 38 Noter.......................................................................... 39 Vinstdisposition............................................................ 47 Revisionsberättelse...................................................... 48 Granskningsrapport...................................................... 49 Styrelse & ledningsgrupp.............................................. 50 Verksamheten i sammandrag 2007- 2011..................... 52 26 av landets 168 energibolag har en kvinnlig VD. Lena Svensk är en av dem. Några ord från VD ”Nu är vi rustade att distribuera mer förnybar energi” Mjölby-Svartådalen energi är ett bolag med stora ambitioner och handlingskraft. Här finns erfarna och kompetenta medarbetare och en ”vi-känsla”, som når långt utanför väggarna. Våra kunder har förtroende för oss. De är nöjda med våra tjänster och vår service. Vi är bra. Och vi ska bli ännu bättre. För mig har det varit spännande och roligt att landa som ny VD i denna laganda. Mitt första halvår på VDposten har varit minst sagt intensivt. Det hände också mycket i företaget under 2011. Ekonomiskt gjorde bolaget sitt bästa resultat någonsin. Vi kan redovisa en vinst på 39 miljoner kronor, vilket bland annat beror på försäljningen av tillgångarna i MWNet till Utsikt Bredband, men det har också varit ett bra år för vind- och vattenkraftproduktionen. MSE fortsätter att bygga ut vindkraften och satsa långsiktigt på förnybar energi. Vi har 2011 medverkat till att två nya vindkraftsbolag har etablerats. Till sommaren 2012 planeras därmed för uppförande av tre nya vindkraftverk i Hackeryd och två nya vindkraftverk i Vävinge. Jag gläds åt den nya mottagningsstationen i Dömestad, som tagits i drift under 2011, och den påbörjade upprustningen av Öjebro kraftstation, som visar på den framförhållning som finns inom MSE. Nu är vi rustade att ta emot och distribuera mer närproducerad och förnybar energi till regionnätet. MSE står inför sin största investering någonsin, för att trygga den framtida energiförsörjningen i regionen. Utredningar under 2011 har visat oss att ett nybyggt biobränsleeldat kraftvärmeverk på industriområdet Sörby blir den bästa lösningen. Det känns mycket tillfredsställande att satsa på ett sådant långsiktigt miljöprojekt, där vi också kan erbjuda kunderna konkurrenskraftiga priser. 30 år har gått sedan Mjölby Elverk och Svartådalens Kraftförening bildade Mjölby-Svartådalen Energi AB. Från elverk till kundorienterat aktiebolag som erbjuder fjärrvärme, el, energitjänster och bredband. Från olja till biobränsle – och så vindkraft. En fantastisk utveckling. Hur går vi vidare för att fortsätta uppfylla MSE:s vision, att skapa hållbar energiförsörjning och en infrastruktur som ger förutsättningar för tillväxt? För mig är det grundläggande att formulera långsiktiga och tydliga mål internt för att vi ska kunna vara effektiva externt. Vi är ett litet bolag. Det är oerhört viktigt att använda alla resurser på rätt sätt. Vår nya webb och vårt nya intranät, som börjat ta form 2011, kommer att öka tydligheten och bidra till att stärka företagets fokusering mot gemensamma mål ytterligare. Lena är uppvuxen i Södra Vi i Småland, utbildad vid Linköpings universitet. Efter ett antal år som auktoriserad revisor började Lena som controller på Tekniska Verken. Hon har senast arbetat inom Bixia, bland annat som finanschef och som chef för verksamhetsutveckling. Hon bor med sin familj i Ekängen, utanför Linköping och kör biogasbil till och från jobbet varje dag. Lena Svensk 3 99 procent av kunderna vet inte att de får ett tillfälligt elpris, om de inte gör ett aktivt val av elavtal/elleverantör i samband med flytt. Det anvisade priset ligger ofta betydligt högre än när man gör ett aktivt val, upplyser Mattias Sörsjö, som tillsammans med kollegorna på kundservice arbetat mycket med att informera kunderna om detta, i syfte att uppmana kunderna att göra ett aktivt val. I kundmöten byggs förtroenden ”Vi har tid och råd att ge service med guldkant” ”vi har tid och råd att prata med våra kunder, att ge service med guldkant. Vi vill ligga steget före och underlätta för kunden så långt det är möjligt.” Mattias Sörsjö är kundservicechef och möter dagligen MSEkoncernens kunder via telefon, mail, brev och besök. Mattias Sörsjö ”Vi får ofta höra att vi är ödmjuka, trevliga och proffsiga. Det värmer!” De allra flesta ärenden berör Mjölby Kraftnät eller elhandelsbolaget Bixia, vars kundservice i Mjölby frontas av MSE som är delägare i bolaget. Arbetsfältet är omfattande. ”Jag brukar säga att vi är breda som elefanter här på kundservice!” SoM kundServicechef har han bland annat ansvar för fakturering och kravhantering, att rätt priser sätts på produkterna. Kundservice är också den avdelning som tar kontakt med kunder som inte betalar. ”Av de cirka 12 000 fakturor som går ut varje månad är det ett mindre antal som skickas vidare för hantering av inkassoleverantör. Mjölby är en liten stad och vi är duktiga på att se kunden och vi ger stora möjligheter för kunden att klara av sina betalningsåtaganden.” Att se problem innan de blir problem för kunden, är ett av de grundläggande målen för Mattias och hans medarbetare. ”Vi jobbar till exempel mycket med att informera kunderna om att de bör göra ett aktivt val av elavtal/elleverantör när de flyttar, annars får de ett tillfälligt elpris som ligger högre i pris. Det viktiga är inte vilken elleverantör de väljer, utan att de gör ett aktivt val.” På Mattias bord har också ett par stora projekt brett ut sig under 2011, som kommer att få betydelse för kunderna i framtiden. MSe har varit Med i utvecklingen av en ny produkt som kallas Energikontot, för att ge kunderna möjlighet att jämna ut sina energikostnader över året. Till produkten finns det olika kreditnivåer kopplade och kontot aktiveras efter beviljad ansökan. ”Inom ramen för projektet Energikontot arbetar man parallellt med att ordna så att kunden ska få kostnader för fjärrvärme, elförbrukning och nätavgift samlat på en faktura.” Under 2011 gjordes också en upphandling av ny inkassoleverantör tillsammans med Tekniska Verken i Linköping AB och Bixia AB, vilket resulterade i en ny inkassoleverantör från och med 1 april 2012. 5 10 gånger lägre koldioxidutsläpp är resultatet av 2011 års miljöförbättring av Panna 200 i Sörby. Lena Engholm framför hamburgerrestaurangen Max som är ett av företagen i Viringe som under 2011 anslöt sig till fjärrvärme. Fjärrvärme – en kollektiv tanke ”Tilltalande att sopeldning i Linköping kan bli kyla i Mjölby stadshus” MarkuS Slotte, affärsområdeschef för fjärrvärme, lyfter gärna fram den kollektiva tanken när han pratar om fjärrvärmens många fördelar. ”Det vi gör från MSE:s sida får stor betydelse för kunden, vad gäller miljö, leveranssäkerhet och prissättning till exempel. Samspelet med kunden påverkar i sin tur vår verksamhet. Kunden måste ha en bra anläggning hos sig för att vi ska få en bra returtemperatur tillbaka till våra anläggningar, vilket ger oss bättre verkningsgrader på våra anläggningar. Något som i sin tur minskar våra produktionskostnader.” kundernaS förtroende för Mjölby-Svartådalen Energi är stort, menar Markus. ”Det har byggts upp tack vare tydlighet och öppenhet från vår sida. Varje år bjuder vi in till REKOträff, där vi berättar hur vi prissätter vår produkt utifrån ett kostnadsperspektiv.” Under 2011 har MSE utrett satsningen på ett eget nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk, på Sörby, med en kapacitet på 30 MW. ”Det nya kraftvärmeverket gör att vi kan producera mer värme till konkurrenskraftiga priser och ansluta fler kunder till fjärrvärmen i framtiden. 2011 byggde vi ut stamnätet för fjärrvärme till Viringe industriområde, för anslutning av bland annat två hamburgerrestauranger. Här har vi nu en beredskap för ytterligare anslutningar i framtiden. Vi räknar med att området kommer att utvecklas med fler företag.” Att möta kundernas efterfrågan på nya produkter ledde under 2011 till upphandling av en absorptionskylanläggning, tillsammans med Mjölby kommun. Stadshuset blir den första fjärrkylda byggnaden i Mjölby. ”Det är en god och tilltalande tanke att sopor som eldas hos Tekniska Verken i Linköping kan förvandlas till kyla i stadshuset i Mjölby, med start 2012. Fjärrkyla är något som vi nu kommer att marknadsföra. Vi ser framtida kunder inom industri, för kylning i processer, men även för kyla inomhus.” En annan ny produkt är markvärme. ”Det fina är att vi här använder returvärme, det vill säga lågvärdig värme som redan använts en gång. Flera lokala projekt är på gång, bland annat ett torg i Mjölby och en gångtunnel i Skänninge.” en viktig förbättring inom distributionen under 2011 var byte av undercentraler i bostadsområdet Lundby, för Bostadsbolaget i Mjölby. Anläggningarna installerades i början på 1980-talet, enligt Torbjörn Dungmark, driftansvarig. ”Vår strategi är att förebygga problem. Det är bättre med ett planerat byte än ett haveri en nyårsafton…”, säger han. Åtgärden är en win-win-situation eftersom kunden fått lägre flödeskostnad och MSE har fått bättre verkningsgrad på sina pannor. Ett talande exempel på den kollektiva tanken, alltså. ” Markus Slotte 2011 byggde vi ut stamnätet för fjärrvärme till Viringe industriområde, för anslutning av bland annat två hamburgerrestauranger ” 7 280 tusen kWh el har MSE bidragit till att få bort från uppvärmning och ut på marknaden under 2011. Det beror på att 14 villor med direktverkande el konverterats till vattenburet system för fjärrvärme. Varje konverterad villa motsvarar 20 000 kWh borttagen el. 2007 genomförde MSE den första konverteringen av ett hus med direktverkande el, till ett vattenburet system med fjärrvärme. Fjärrvärme – en relation på lång sikt ”Kunderna är till och med nöjda när något går sönder…” ”att köpa fjärrvärMe är ju inte riktigt som att köpa en kaffebryggare. Det är ett livslångt projekt för huset och en långsiktig relation mellan kunden och oss”, säger Lena Engholm, försäljningsansvarig för fjärrvärme. Mjölby-Svartådalen energi har sedan 1981 byggt ut fjärrvärme till kommunala fastigheter, företag och privata villor. Drygt 2 000 kunder är anslutna till fjärrvärmen idag. Och försäljningen fortsätter. 2011 tillkom 11 nya kommersiella kunder och 55 nya villakunder. ”Vi arbetar mycket med att förtäta. Vi vet att det finns 1 500 potentiella kunder utmed befintliga ledningar.” lena bearbetar marknaden på flera sätt. ”Jag läser fastighetsannonserna noga. När jag ser hus till salu där vi har ledningar brukar jag upplysa mäklaren om möjligheten att installera fjärrvärme till fastigheten. Vi åker också ut med vår visningsvagn, med jämna mellanrum, till de gator där vi har dålig täckning för att informera de boende om fördelarna med fjärrvärme.” MarknadSföringen håller på att vässas, även om tonen är lågmäld. ”Vi har alltid haft en ödmjuk attityd trots att vi spelar på en konkurrensutsatt marknad.” Kundrelationerna är goda, vilket är den lokala förankringens förtjänst, menar Lena. ”Kunderna är till och med nöjda när något går sönder! Det beror ju på att vi finns nära kunden, vi kan komma snabbt och har reservdelar. Det ligger lika mycket i vårt intresse att systemet fungerar.” lena underStryker att MSE bidrar till miljörörelsen, inte bara för att fjärrvärmen till största delen är biobränslebaserad. ”Under 2011 har vi medverkat till att 14 villor i kommunen konverterat från direktverkande el till vattenburen värme med fjärrvärme. Ambitionen är att få bort elen från uppvärmningen så att den kan användas där den behövs bättre.” ” Vi arbetar mycket med att förtäta. Vi vet att det finns 1 500 potentiella kunder utmed befintliga ledningar. ” 9 629 ton… Om alla energiförbättringsåtgärder genomförts som MSE föreslagit under 2011, har utsläppen av CO2 minskat med 629 ton. Under 2012 lanserar MSE en ny plattform på webben. MSE-butiken i kundens vardagsrum ”Vi vill mer än informera – vi vill kommunicera!” ”våra kundundersökningar visar gång på gång att vi har nöjda kunder. De känner sig vänligt bemötta. En förklaring är att de anställda trivs, och då trivs kunderna också”, säger Jonny Cammerfjord, marknadschef och affärsområdeschef för energitjänster. Jonny Cammerfjord Men en svag punkt i kontakten med kunderna är företagets hemsida, fortsätter han. Under 2011 har därför utformningen av en helt ny plattform på webben påbörjats. ”tidigare har heMSidan varit en plats för information. Nu vill vi ha dialog, vi vill kommunicera och visualisera. Den nya webben ska till exempel kunna hjälpa kunder att se samband mellan förbrukning, tid och kostnad.” Även det nya intranätet, som börjat ta form under 2011, kan i förlängningen leda till utvecklade kundkontakter, tror Jonny. ”Intranätet ska öka insikten om vad företaghet håller på med hos alla medarbetare. Det är ju toppen när en montör på fältet, likaväl som en person på kundservice, kan lyfta våra energitjänster till exempel.” 2007 började Mjölby-Svartådalen Energi att utföra energideklarationer. Efterfrågan har varit stor, för att mattas av i slutet av 2011. ”Vi hade då klarat av merparten av de kommersiella fastigheterna. Därefter har kundernas efterfrågan styrt utvecklingen av våra energitjänster. Under 2011 började vi få förfrågningar om att göra energibalansberäkningar i samband med bygglov. Med termografering upptäcker vi köldbryggor i fastigheters klimatskal, genom att använda en värmekamera”, berättar Jonny. Med hjälp av termografering och energianalys kan MSE göra en beräkning för att se vilka förbättringsåtgärder som skulle vara lönsamma för kunden. Jonny ser framför sig en marknad där kunden ber om antingen bara termografering eller en kombination av båda tjänsterna. De kommer att lanseras under 2012. Samma bild som ovan tagen med MSEs värmekamera som används vid termografering av fastigheter. energiinventeringar är en annan tjänst som kunder efterfrågat, både för fastigheter och processer. ”Att berätta för kunder vart deras energi tar vägen, tror jag är en tjänst som fler skulle kunna tänka sig att betala för. MSE-butiken har mer att erbjuda än många tror. Vi vill komma upp ur källaren och in i kundens vardagsrum med ett brett tjänste- och serviceutbud. Vi vill vara kundens givna energikompis hela vägen.” 11 2,5 mil kabel gick åt när elledningar för produktion och distribution lades ner i backen, mellan Skänninge och Dömestad 2011. Sven Petersson framför mottagningsstationen i Dömestad Utbyggnad med örat mot marken ”Delaktighet väcker ett starkt engagemang” en ny MottagningSStation för Vattenfalls regionnät uppfördes och togs i drift under 2011 i Dömestad, u tanför Västerlösa. ”Vi har tre sådana mottagningsstationer sedan tidigare. Investeringen var helt nödvändig för att vi ska kunna ta emot och distribuera närproducerad el till regionnätet, i första hand från nya vindkraftverk, till exempel från dem som kommer att etableras i Hackeryd och Vävinge”, förklarar Sven Petersson, affärsområdeschef för el. att lySSna på Markägare och kringboende är en stor och viktig del av MKN:s projekteringar inför utbyggnad av infrastrukturen. Samtalen och mötena blir många. ”Vi hade till exempel ett första förslag på lokalisering av mottagningsstation i Dömestad, som inte applåderades av de närboende. Vårt andra förslag, där vi flyttade stationen ett hundratal meter, togs emot betydligt bättre. Markägare och kringboende har också deltagit vid diskussioner om utformningen av stationen. Vi enades om en inomhusbetjänad station. Den ser ut som en ekonomibyggnad och smälter in fint i omgivningarna. Huset är till och med målat i falurött”, berättar Hans Hollén, enhetschef för projektering. Delaktighet föder automatiskt ett intresse. Det gäller även vid etablering av vindkraftsbolag, betonar Sven Petersson. ”Vi vill att delägarna ska ha lokal förankring. När kringboende köper andelar i ett vindkraftverk vaknar ett starkt engagemang”, säger han. Förutom ovan nämnda bildande av Hackeryd Vind AB och Vävinge Vind AB, utökade MSE sitt innehav av vindkraft ytterligare genom köp av 1,25 vindkraftverk i vindkraftsparken i Herrberga (som totalt omfattar tre vindkraftverk). ”Vi bevakar driften av verken, vilket är en del av vår vision att ge förutsättningar för näringslivet och att skapa hållbarhet för miljöanpassad energi. 43 procent av den energi som levereras till våra kunder består av energiproduktion från vindkraft, vilket kan jämförs med andelen vindkraft i hela riket, som bara är cirka fyra procent”, säger Sven. Stora investeringar har under året gjorts också i elnätet, för produktion och distribution, mellan Skänninge och Dömestad – en sträcka på cirka en och en halv mil. MKN satsar sedan tidigare beslut 100 miljoner kronor på att bygga ut elnätet och samtidigt byta luftledningar mot ledningar i marken, fram till 2025. öjebro kraftStation, vars hundraårsjubileum uppmärksammades 2011, genomgår en totalrenovering. Ett av de tre turbinaggregaten färdigställdes under 2011, övriga rustas under 2012. Dessutom kommer dammen att renoveras. ”Turbiner och generatorer är från byggåret 1910. De byts ut helt. I princip är det bara de gamla turbinskåpen som behålls. Renoveringen innebär stor miljönytta eftersom vi byter fettsmorda lager mot vattensmorda. Dessutom får vi en driftsäkrare kraftstation”, säger Sven. 50 personer var nyfikna på att se hur en mottagningsstation ser ut inuti, då Dömestad invigdes under hösten 2011. MKN förärades en stor blomma från markägarna. ”Det tyder väl på att vi skött oss. Roligt att få det erkännandet”, tycker Hans Hollén, enhetschef för projektering. Hans Hollén 13 36 medarbetare kom med olika förbättringsförslag under 2011, det vill säga 62 procent av de anställda. Att aldrig luta sig tillbaka… ”De anställdas engagemang bidrar till ständiga förbättringar” Anna Angeland bättre och bättre dag för dag! MSE-koncernens kvalitetsarbete uppmuntrar medarbetare att ständigt vara delaktiga, att komma med synpunkter och förbättringsförslag. ”Grundfilosofin är att alla har ett ansvar för att verksamheten blir bra i slutändan”, säger Anna Angeland, miljö- och kvalitetssamordnare. Miljö- och kvalitetScertifieringar är verktyg för att hålla rätt kurs i verksamheten, så att alla medarbetare vet vad de ska göra. Det grundläggande syftet är att verksamheten ständigt ska förbättras. Här finns inbyggda mål och handlingsplaner som revideras med jämna mellanrum. ”Kvalitetscertifieringar ger en spark i baken, ett flöde, en tydlighet och en överblick. Ordning och reda, helt enkelt. Kopplat till detta har vi stor hjälp av vårt avvikelsehanteringssystem. Här fångar vi upp bra idéer från medarbetarna. I detta forum kan avvikelser och problem uppmärksammas och förslag på förbättringar föras fram. Vi vill engagera våra medarbetare så mycket som möjligt”, säger Anna. Många bidrog också med synpunkter på avvikelser och förslag på förbättringar under 2011. ”Avvikelse låter kanske som något negativt men det innebär att något avviker från uppställda krav – till det bättre eller sämre.” Hur ser de inkomna förbättringsförslagen ut? ”Det pendlar mellan stort och smått. Någon har påtalat att viss utrustning placerats oskyddat och behöver skyddas mot påkörning för att undvika elavbrott, en annan har medverkat till att receptionen nu kan ha överblick över om personalen finns på plats via datorsystemet. 62 GWh förnybar energi producerades 2011 av MSE. Året innan låg produktionen av förnybar energi på 53,5 GWh. att förebygga probleM är ett annat sätt att arbeta med kvalitet, framhåller Anna. ”Vi vill helst ha sådan framförhållning att vi undviker störningar. Att analysera risker, ta fram åtgärdsplaner och följa upp dessa är en viktig del i arbetet med att stärka upp och ständigt förbättra verksamheten. Efter stormarna Gudrun och Per har myndigheterna skärpt kraven på oss och vi har sett behovet av att i högre takt byta ut gammal utrustning och gräva ner luftledningar. Under årets blåsiga höst kunde vi se resultatet av detta i och med att vårt nät drabbades av få störningar jämfört med andra nätområden.” Kvalitetsarbetet med sin helhetssyn har stor betydelse för kunderna, fortsätter Anna. ”Även indirekta problem leder till slut till kostnader eller andra effekter som riskerar att drabba kunden. Att vi har så nöjda kunder är en bekräftelse på vårt kvalitetsarbete.” 15 30 år med mse ”Vi är alla ambassadörer för Det har gått 30 år sedan det kommunala Mjölby Energiverk och Svartådalens Kraftförening bildade det gemensamma bolaget Mjölby-Svartådalen Energi AB, 1981. Några av MSE:s trotjänare har varit anställda lika länge – eller längre. Tillsammans med styrelseveteranerna Sten-Åke Andersson och Arne Setterberg, kan de se tillbaka på tre decennier, utifrån lite olika perspektiv. Oväntad dramatik när panna upphandlades Strategidrag avgjorde då MSE bildades Sten-åke anderSSon Styrelseledamot sedan 1981, ordförande i 7 år: arne Setterberg Styrelseledamot sedan 1981, ordförande i 23 år: Naturligtvis finns det många händelser som kommer upp när man ser tillbaka på över 30 år. När MSE nu står i begrepp att investera i ett nytt kraftvärmeverk vid Sörby, som ersättning för den första pannan som inköptes år 1984, är upphandlingen hos Generator i Göteborg ett starkt minne. Det blev en ganska dramatisk och omtumlande upplevelse. Vi var en delegation på fem personer som var inbjudna: ordförande Arne Setterberg, Gunnar Ektander, VD Gunnar Larsson, fjärrvärmechefen Kenneth Jakobsson samt undertecknad. Efter långdragna förhandlingar hemma i Mjölby var man nu kommen till det ögonblick då kontraktet skulle undertecknas. ”Bildandet av MSE för 30 år sedan föregicks av ganska stormiga förhandlingar fram och tillbaka mellan Mjölby Elverk och Svartådalens Kraftförening. Mjölby kommun hade fört diskussioner med Svartådalens Kraftförening under hela 70-talet. När jag tillträdde som kommunstyrelsens ordförande, vilket även betydde att jag var ordförande i kommunens energiverk, blev frågan aktuell igen. Helt plötsligt ljöd ett meddelande över högtalaren att all personal omedelbart skulle samlas i personalmatsalen för ett viktigt meddelande. Vi lämnades ensamma och undrande, men fick efter en halvtimme veta att företaget bytt ägare. Naturligtvis blev vi lite skakade, men efter ytterligare information insåg vi att det bara var fråga om en naturlig industriaffär som inte påverkade ingångna affärsöverenskommelser. Kontraktssumman omfattade 40 miljoner kronor och var vid den tiden den största upphandling som Mjölby kommun gjort. Sedan vi grundligt diskuterat frågan ur olika aspekter kom vi slutligen fram till att det var ofarligt att underteckna kontraktet, varvid Arne tog fram pennan och satte sitt namn på kontraktet, liksom försäljningschefen. Vi vandrade därefter genom tillverkningshallarna och kunde då se att visst gods redan var märkt med Mjölby. Efter en dramatisk eftermiddag slutade det hela på ett bra sätt.” 16 1980 presenterade vi ett förslag till bolagsbildning där kraftföreningens delägare skulle få aktier i förhållande till sina andelar. Föreningsmedlemmarna var dock mycket oense inför förslaget. Det fanns de som hellre såg en försäljning till Motala Ströms Kraftaktiebolag. Stämman på Skänninge stadshotell blev bråkig och slutade med att hela Svartådalens styrelse avgick och stämman ajournerades! Några dagar senare återupptogs förhandlingarna och stämman beslöt anta fusionen. Men enligt lagen krävdes två positiva stämmobeslut. Inför nästa stämma hade jag och Uno Marklund, som var chef för elverket, garderat oss med en taxegaranti: Om inte Svartådalens abonnenter hade tjänat två miljoner kronor inom fem år på det lägre priset i Mjölby, skulle Mjölby kommun betala tillbaka 170 kronor per andel till delägarna. Jag kan säga att det blev tvärtyst i salen efter det. Vid omröstningen var det sedan bara fem av de cirka 140 närvarande delägarna som röstade emot bildandet av MSE. Uno Marklund gjorde en uppföljning av den här uträkningen. Det visade sig att det bara tog ett år och tio månader för dem att tjäna in de två miljonerna. Vi som agerade från kommunens sida kände ett starkt engagemang och ett ansvar för att hålla kvar energiverket i Mjölby.” företaget” Framtidens låda är här ted rydh Enhetschef vattenkraftproduktion, anställd 1977: ”Jag anställdes som installationselektriker och blev senare ställverksmontör. Nu jobbar jag med drift och underhåll av vattenkraftstationerna. Vi hade först tre vattenkraftstationer och idag har vi efter förvärv sex stycken, som vi har driftansvar för. När jag började som maskinist var jag stationerad i Öjebro, som då inte var automatiserad. Därifrån styrde vi alla våra kraftstationer. Och när Vågforsen tillkom 1981, fick vi till en början åka dit flera gånger om dagen för att kontrollera vattennivån med mera, innan stationen blev automatiserad och kunde skötas via fjärrkontroll. Idag har vi laptop och mobilt bredband. Vi kan se och reglera kraftstationerna var vi än befinner oss – på kontoret eller hemma vid köksbordet (viss arbetstid är förlagd till hemmet). För 30 år sedan, när jag var ung maskinist i Öjebro, sade en av de gamla maskinisterna till mig att vi i framtiden skulle gå med en låda på magen och styra kraftstationerna därifrån. Och det är ju precis det vi gör idag!” ”Nästan så att man neg för Marklund” annalena johanSSon Administration, anställd 1971: ”Jag började i receptionen redan på den tiden då elverket var en kommunal förvaltning, med kontor i stadshuset, under ledning av Uno Marklund. Han var lite som forna tiders brukspatron, respektingivande men varm och omtänksam mot personalen. När han kom in i rummet var det nästan så att man neg. Jag har varit med om hela IT-revolutionen – från handskrivmaskin till datoriserade system. På 1970-talet tyckte vi att det var smått fantastiskt när skrivmaskinerna fick inbyggda raderband. Det råder en fin lojalitet bland de anställda gentemot företaget. Vi ser MSE som ”vårt” energibolag, och det bidrar nog starkt till att vi trivs. Jag minns det stora strömavbrottet i december 1983, som mörklade i hela Sverige. Då kastade sig våra anställda i bilarna för att åka och se vad som hänt med ”deras” energiverk. Men den gången var felet på nationell nivå.” Den kritiska veckan sommaren 2007 hanS hollén Enhetschef projektering, anställd 1981: ”Sommaren 2007, året då Mjölby arrangerade O-ringen, hade vi en kritisk vecka, då Svartån nästan svämmade över sina bräddar på grund av det höga vattenståndet i Sommen. Det svallade in vatten i Mjölby kraftstation, i mottagningsstation Holmen. Vi tvingades stå dygnet runt och ösa vatten för att maskinerna inte skulle stanna. Vi hade en nyanställd beredare som snabbt fick insikt om att de anställ- da får hoppa in och göra allt möjligt om det behövs. Han tillbringade två nätter med att pumpa vatten, under sin första vecka. Folk kom springande för att bygga barrikader. Inom företaget kavlade alla upp ärmarna, oavsett vilken avdelning de jobbade på. Och det är så det fungerar här. När det uppstår ett krisläge vill alla hjälpa till, om det så är en lördagkväll. Det finns en ansvarskänsla och en lojalitet. Vi är nog alla lite som ambassadörer för företaget även på fritiden. Mjölbyborna ser oss som MSE när vi är ute på stan och ställer frågor om det har hänt något. Det känns bara bra. Det är sällan man möter någon irritation.” 17 håLLbarhetsredovisning koncernen Hållbarhetsredovisning Vår vision Vår affärsidé Vår vision inom företaget är att i Mjölbyregionen • skapaenlångsiktighållbarenergiförsörjning • tillhandahållaeninfrastruktursomskapar förutsättningar för tillväxt. Vi ska utveckla och erbjuda ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara tjänster och produkter till kunder i Mjölbyregionen. För att nå vår vision är merparten av energiproduktionen idag förnybar och produktionen av förnybar energi planeras öka både inom el och inom värme. Genom att utveckla våra energitjänster vill vi dessutom kunna erbjuda våra kunder stöd i deras arbete med energieffektivisering för att de i sin tur ska kunna driva hållbara verksamheter. Vi anser att bra infrastruktur är en förutsättning för tillväxt i Mjölbyregionen. En tillväxt i regionen är bra för utvecklingen av vår verksamhet, då det skapar förutsättningar för volymtillväxt och bättre utnyttjande av företagets resurser. Förnybart bränsle kommer från växtlighet som ständigt förnyar sig, till skillnad från fossila bränslen som tas från kollager som skapades för miljontals år sedan. Förnybart bränsle ger inget nettotillskott av koldioxid i atmosfären vid förbränning. De är en del av kolets naturliga kretslopp och tar upp koldioxid när de växer och avger det genom förmultning eller vid förbränning. 1, 2 18 Miljöansvar MSE:s fjärrvärmeproduktionsanläggningar i Mjölby och Skänninge har en totalt installerad effekt som medför att de är tillståndspliktiga och regleras enligt miljöbalken och av länsstyrelsen uppsatta villkor. Uppföljning av dessa villkor sker kontinuerligt och rapporteras årligen till tillsynsmyndigheten i våra miljörapporter. Även vattenföringen i våra kraftstationer är reglerade enligt miljöbalken och vattendomar. Bland annat styrs hur hög eller låg vattennivån får vara vid vissa mätpunkter. Vi ska vara kundernas naturliga partner genom att erbjuda kostnadseffektiva tjänster och produkter som baseras på effektiva energisystem och ledningsbunden infrastruktur. Kunniga och engagerade medarbetare utgör grunden för en hög kundnytta. Den egna energiproduktionen ska vara långsiktigt hållbar och ha hög effektivitet. Vår hållbarhetspolicy I vår hållbarhetspolicy lovar vi att sträva efter att utveckla och erbjuda ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara tjänster och produkter till kunder i Mjölbyregionen. Vi anser oss vara en av de viktigaste lokala aktörerna i omställningen mot en hållbar utveckling. Konkret innebär det att vi tar ett miljöansvar, ett ekonomiskt ansvar och ett socialt ansvar för utvecklingen i regionen. Vår största miljöpåverkan är användningen av bränsle i fjärrvärmeproduktion samt drivmedel till egna transporter i tjänsteutövning. Användningen av bränsle genererar utsläpp till vatten och luft och vår målsättning är att minska miljöpåverkan från dessa utsläpp. Vi arbetar för att minska andelen fossila1 bränslen och istället övergå till förnybara2 bränslen, men strävar också efter att effektivisera renings- och förbränningsprocesserna för att få ut mer av det bränsle vi utnyttjar. Miljömål Mål Ständigt minskad miljöpåverkan Mått Verksamhetsledningssystemet miljöcertifierat tid Över tid utfall 2011 Säkerställt MSE är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9 001:2008 respektive ISO 14 001:2004. För oss innebär certifieringarna att vi arbetar strukturerat för att ständigt förbättra vår verksamhet genom att nyttja de verktyg certifieringsstandarden anger. Ständig förbättring är ett ledord i vårt arbete och vi säkerställer detta genom att till exempel sätta och följa upp miljömål och mätetal. Vi genomför regelbundet interna och externa revisioner av verksamhetsledningssystemet för att hitta förbättringsområden och avvikelser som åtgärdas. Mål Friskare luft Mått Andelen förnybara drivmedel, över 30 % av den egna drivmedelsförbrukningen. tid 2011 utfall 2011 18 % De senaste åren har vi arbetat för att nyanskaffade fordon hos MSE i första hand ska vara biogasdrivna. Detta har lett till att 18 (17) % av nyttjade drivmedel bestod av biogas under 2011. Biogas minskar inte bara utsläppen av klimatpåverkande gaser genom att ersätta fossila drivmedel, utan minskar även utsläppen av försurande och övergödande utsläpp i form av svavel och kväve. En begränsning som gör att vårt ursprungliga mål inte uppnås är att det inte finns några bra fossilfria alternativ till de tyngre diseldrivna fordon som vi behöver för att komma fram på svåra underlag och i terräng för att underhålla och driva vårt elnät. Vi strävar dock efter att hitta fordon med så låg miljöpåverkan som möjligt. Mål Minska användningen av fossila bränslen Mått Egen biogasproduktion tid 2011 utfall 2011 Framflyttad tidsplan 2012 Max 3% fossila primärbränslen i fjärrvärmeproduktionen Över tid 5,8% Genom att den biobränsleeldade pannan i Skänninge togs i drift 2009 skapade vi förutsättningar för att klara målsättningen med en andel fossila primärbränslen som inte överstiger 3 %. När vädret blir extremt, som under 2010 och tidigt 2011, behöver vi dock nyttja våra oljebaserade reservpannor, vilket innebär att målet är svårare att nå. 2011 började kallt i januari och februari vilket är orsaken till vårt resultat på 5,8 %. Under året har vi arbetat för att minska vårt oljeberoende. Oljan används inte bara till reservkraft, utan under sensommaren har den använts vid produktion av värme till spannmålstorkar. Under 2011 arbetade vi tillsammans med de aktuella kunderna för att få bort detta oljebehov. Utöver detta har elpannor återställts för att kunna nyttjas under kortare behovstoppar. 19 håLLbarhetsredovisning koncernen Mål Minskad klimatpåverkan Mått Användningen av SF6 halverad jmf 2010. tid 2015 utfall 2011 111 %* *anger delresultat 2011 Ökningen av SF6 i vår utrustning sedan vår senaste mätning beror bland annat på vår nya mottagningsstation i Dömestad där ny SF6-utrustning installerats. SF6 är en växthusgas som används som isolergas i högspänningsutrustning. När det finns möjlighet installerar vi utrustning med vakuum-isolering istället för gas. Flera av våra viktiga komponenter saknar dock SF6-fria alternativ i dagsläget. Mål Ökad förnybar elproduktion Biokraftvärmeverk innebär att anläggningen genom förbränning av förnybara biobränslen producerar el. Spillvärmen från denna produktion tas till vara i fjärrvärmenätet. 3 Mått Minst 68 GWh normalårsproduktion tid 2011 MSE producerar allt mer förnybar el genom satsning på upprustning av befintliga vattenkraftstationer samt nysatsning på vindkraft. Det finns idag inriktningsbeslut om att bygga ett biokraftvärmeverk3 vid nuvarande värmeverket i Sörby. Ett biokraftvärmeverk kommer om några år kunna bidra till ytterligare produktion av förnybar el och även leda till minskat beroende av fossilbaserad värme. Vi vill verka som en katalysator för utvecklingen av produktion av förnybar el och andra hållbara lösningar för Mjölbyregionens energiförsörjning. Det innebär inte alltid att vi själva står som ägare i projekten. Det kan istället innebära att vi dels är en partner i utbyggnad och drift av vindkraft och dels att vi utvecklar vårt nät för att kunna distribuera elen. Under året har vi inte nått vårt uppsatta mål på 68 GWh egen förnybar elproduktion. Det beror delvis på att vi istället öppnat upp för andra samarbetspartners genom att minska vår egen ägarandel eller att vi hittat andra ägaralternativ i projekt som vi hjälpt till att få till stånd. Försvarets stoppområde för vindkraft har också inneburit att flera projekt inte fortskridit som planerat. Huvudsyftet med målet, att öka andelen förnybar el i våra nät har dock uppnåtts. Mål Ta ansvar för hela verksamhetens miljöpåverkan. Mått Utvecklad systematik för att ta ansvar för våra leverantörers miljöpåverkan tid 2011 Vår miljöpåverkan är beroende av våra leverantörer och entreprenörer genom de varor och tjänster vi köper. Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla vårt system för att kunna ta ansvar för vår miljöpåverkan även i leverantörs- och entreprenörsledet. Idag ställer vi krav på miljö och kvalitet vid upphandling av varor och tjänster. 20 utfall 2011 62 GWh utfall 2011 Delvis genomfört, pågår Produktion och distribution av el De 72,5 (61,9) GWh el som MSE producerade under 2011 var 100 % förnybar el4 från våra vattenkraftstationer och vindkraftverk. Vindkraftsverksamheten utvecklas vidare för att även tillgodose behov av servicetjänster såsom drift, underhåll och administration för de anläggningar vi på olika sätt har intressen i. Vattenkraften utgör fortfarande den största delen av vår elproduktion med en produktion som 2011 uppgick till 52,7 (54,6) GWh. Under året har upprustning och ombyggnation pågått i Öjebro och Mjölby kraftstationer. Syftet med ombyggnationen är dels att möjliggöra förnyade elcertifikat och dels att skapa förutsättningar för att kunna producera förnybar el från vattenkraft under lång tid framöver. elproduktion och distribution MSe vattenkraft gWh I MSE-koncernen arbetas långsiktigt med att utveckla och bygga ut vårt elnät. Organisatoriskt drivs elnätsverksamheten i dotterbolaget MKN. Förutom vår målsättning att bygga ett så robust nät som möjligt, drivs utvecklingen av nätet av den pågående och framtida utbyggnaden av vindkraft i regionen. Idag består 60 (37) % av den el som transporteras i våra nät av förnybar vind- och vattenkraftsel, varav 43 (20) % vindkraftsel. Det är att jämföra med 50 % vattenkraftsel och 4,6 % vindkraftsel för hela Sverige5. Förnybar el- och värmeenergi produceras av energikällor som förnyar sig och inte tar slut. Exempel på detta är sol-, vind- och vattenbaserad energi, men även biobränslen som har sitt ursprung i solenergi. 4 Beräknat utifrån uppgifter från Svenska Kraftnät AB:s årsrapportering. 5 gWh % 250,0 70 60 200,0 50 MSe vindkraft gWh omsättning el i Mkns nät gWh 150,0 40 100,0 30 förnybar el i Mkns nät % totalt vind/vatten riket % 20 50,0 0,0 10 2008 2009 2010 2011 Produktion och distribution av fjärrvärme Under året har MSE undersökt flera möjligheter till att förbättra och utveckla produktionen av värme till Mjölbys fjärrvärmenät, så att vi ska stå bättre rustade för framtiden. En förstudie om ett eventuellt gemensamt biokraftvärmeverk har bedrivits i samarbete med Tekniska Verken i Linköping AB (TVL). Projektet har dock avslutats då det visade sig innebära allt för höga kostnader för ny infrastruktur. Vi arbetar istället vidare med att planera ett eget biokraftvärmeverk vid nuvarande hetvattencentralen i Sörby. Ett biokraftvärmeverk är en viktig fråga för både ekonomi och miljö, främst för att det kan ersätta vårt beroende av dyr fossil reservkraft som tydligt gjorde sig påmind under 2010. Biokraftvärme innebär också att vi kan producera mer förnybar el och att det är den överblivna värmen från elproduktionen som nyttjas till värme i fjärrvärmenätet. Vi minskar då även vårt behov av värme från TVL och bidrar till att minska fossilbelastningen på deras produktion. Under hösten 2011 gjordes ett test på en av Sörbys biobränslepannor där lufttillförseln justerats i syfte att uppnå en bättre omblandning mellan rökgas och förbränningsluft i eldstaden. Målet var att få en bättre slutförbränning av rökgasen och därmed sänkta CO-utsläpp från eldstaden. Testet har fallit väldigt väl ut och slutresultatet blev en kraftigt reducerad CO-nivå. Eftersom CO-nivån även är en indikator på övriga organiska kolföreningar som släpps ut från pannan, så blir den sammantagna miljöeffekten av åtgärden ansenlig. Vi har tagit tillvara på våra erfarenheter från det vädermässigt extrema 2010 och har under årets kallare period valt att låta bränsleleverantörerna tippa av bränslet på vår bränsleplan istället för direkt i pannornas inmatningssystem. Det har givit oss möjlighet att blanda bränslet med lastare, för att på så sätt få en önskvärd sammansättning på bränslet innan vi lastat över bränslet till inmatningssystemet. Vi har därmed kunnat undvika att kväva pannorna med för fuktigt bränsle, vilket tidigare lett till att vi varit tvungna att elda olja istället för biobränsle under pannstoppen. Detta har vidare lett till att vi även kunnat höja pannornas genomsnittliga maximala effekt, då bränslekvaliteten blivit jämnare. 21 håLLbarhetsredovisning koncernen egen produktion av fjärrvärme total produktion av fjärrvärme till MSes nät MSe el 0,4% hilbrand halm 3,2% MSe olja 5,8% tvl förnybart 23,6% MSe rökgaskylare 18,8% MSe trädbränsle 40,4% tvl fossilt 19,3% MSe trädbränsle 74,9% MSe rökgaskylare 10,2% MSe olja 3,2% MSe el 0,2% Energiindex indikerar hur stort behovet av värme har varit jämfört med normalvärde (100 %) beräknat utifrån temperatur, men även andra faktorer som sol- och vindpåverkan. 6 Cirkeldiagrammen ovan visar fördelningen av olika slags bränslen i egen produktion av fjärrvärme, samt i total produktion till MSE:s fjärrvärmenät. Den totala produktionen omfattar även fjärrvärme som köps in från TVL via en transitledning, samt förnybar fjärrvärme från förbränning av halm som köps av extern leverantör till det lokala fjärrvärmenätet i Väderstad. Olja nyttjas endast som spetsoch reservkraft. En viss andel fossilbaserat bränsle beräknas dock komma från TVL:s avfallseldade basproduktion. Det är främst fossila bränslen som har en negativ påverkan och ett av våra mål är därför att andelen fossilt primärbränsle i fjärrvärmeproduktionen inte ska överstiga 3 %. Vi har förutsättningarna att klara detta mål under normala driftförhållande, men arbetar vidare med att säkerställa att verksamheten klarar målet även vid kalla säsonger. 2011 började kallt i spåren av det kylslagna 2010, men efter en förhållandevis varm avslutning på året slutade energiindex6 på 88 (110) %. Andelen fossilt bränsle för produktion av värme till fjärrvärmenätet uppgick till 5,8 (15,1)%. produktion av fjärrvärme % gWh 160 120 fossilt bränsle, gWh 100 förnybart bränsle, gWh 100 80 total produktion, gWh 80 60 energiindex* % 140 120 60 40 40 20 20 0 2008 2009 2010 I diagrammet ovan redovisas MSE:s produktion per fossilt respektive förnybart bränsle samt den totala produktionen för de senaste fyra årens fjärrvärmeproduktion. 22 2011 *Energiindex se fotnot 6 Utsläpp till luft 2011 var som synes i diagrammet nedan ett mer normalt år än det kalla året 2010. Utsläppen av fossil koldioxid minskade kraftigt i och med den minskade användningen av olja under året jämfört med 2010. utsläpp till luft från fjärrvärmeproduktion ton co2 45 7000 40 6000 ton nox oxh Svavel 35 5000 30 25 4000 20 3000 15 2000 10 1000 5 0 2008 2009 MSE övervakar utsläpp lokalt från våra egna anläggningar och är dessutom medlemmar i Östergötlands Luftvårdsförbund. Förbundet består av länets kommuner, företag och andra intressenter som påverkar luftmiljön och bevakar luftkvaliteten i hela östgötaregionen. Under årets senare del har en av förbundets mätare varit placerad i centrala Mjölby för att mäta luftkvaliteten här. Utsläpp till vatten Kondensatvatten från fjärrvärmeproduktionen leds enligt nu gällande tillstånd till respektive recipient7. Från Sörby leddes 16 349 (17 572) m3 ut i Svartån och från Östanå leddes 5 009 (4 889) m3 ut i Skenaån via dagvattnet. Kondensatvattnet provtas regelbundet med avseende på bland annat suspenderande ämnen, ammoniumkväve och pH enligt fastställda kontrollprogram och resultaten rapporteras vidare till tillsynsmyndigheten. MSE arbetar för att minimera utsläppen av miljöpåverkande ämnen till vatten genom att optimera styrningen av panndrift och reningssystem. Från våra bränslelager kan vidare en del organiskt material föras med regnvatten och blåst via dagvattnet ut till recipienten. Genom enkla lösningar som att bland annat sopa bränsleplanerna och rensa diken försöker vi minska denna tillförsel, då materialet vid nedbrytning förbrukar syret i vatten. 2010 totalt nox* totalt co2, fossilt totalt Svavel *Uppgifter för NOx 2009, 2010 och 2011 omfattar samtliga anläggningar. Pannan i Östanå togs i drift under 2009. I hållbarhetsredovisningen visas även NOx från oljepannorna för 2010 och 2011. 2011 MSE har under 2011 blivit medlemmar i Motala Ströms Vattenvårdsförbund. Förbundet verkar för att genom provtagning och analys skaffa information om tillståndet i Motala ströms vattensystem där Svartån och Skenaån ingår. Sammanställd information om exempelvis näringstransporter, biologisk mångfald och tungmetaller rapporteras till berörda myndigheter och medlemmar. Vi använder informationen för att kunna bedöma hur stor påverkan våra utsläpp har på recipienten genom att beakta exempelvis känsligheten och vattenflöde. Resurser och avfall MSE förbrukar resurser i form av bränslen till fjärrvärmeproduktion och transport samt värme, el och material till drift och underhåll av våra anläggningar (se Miljöfakta). Vi arbetar för att minska utnyttjandet av resurser genom vår rutin för energibesparande åtgärder och genom att effektivisera vår distribution och produktion. Recipient kallas vattendrag eller sjö som tar emot utsläpp. 7 Vi sorterar vårt verksamhetsavfall för materialåtervinning så långt det är möjligt och sorterar även en mindre mängd hushållsliknande avfall. Det farliga avfall som uppstår hanteras på ett säkert sätt enligt gällande lagstiftning. En stor del av det avfall som uppkommer är aska från förbränning som deponeras eller nyttjas för sluttäckning av deponier. 23 håLLbarhetsredovisning koncernen ekonomiskt ansvarstagande För den ekonomiska redovisningen hänvisas till årsredovisningens förvaltningsberättelse och noter. Socialt ansvarstagande Partnerskap MSE vill ta sitt ansvar för att bidra till en hållbar utveckling i regionen. Dels genom att driva egna projekt och dels som partner där vi stöttar andra aktörers initiativ till hållbara satsningar i Mjölby med omnejd. Exempel på detta är utbyggnaden av vindkraftproduktion, avtal med lokala aktörer för värmeproduktion i Väderstad och förstudie om genomförande av eventuellt kraftvärmeverk tillsammans med TVL. Vi tillhandahåller även energitjänster som ger kunderna förutsättningar att påverka sin energiförbrukning till att bli så effektiv som möjligt med mindre miljöpåverkan. Om samtliga av de förslag som MSE angivit i våra kunders energideklarationer under 2011 genomfördes skulle kundernas koldioxidutsläpp minskats med totalt 629 ton under året. Kunder Inom MSE:s verksamhetsområden är det viktigt att vi arbetar med öppenhet och ömsesidigt förtroende mot våra kunder. Både fjärrvärme- och eldistributionsverksamheten styrs av en mängd lagar och regler som ska säkerställa kundernas intressen. Mer information om REKO fjärrvärme finns på www.svenskfjarrvarme.se 8 MSE:s fjärrvärmeverksamhet är sedan 2005 REKOmärkt8 enligt ett regelverk skapat i samarbete mellan fjärrvärme- och fastighetsbranschen. REKO är Foto: Fling Studio, Ida Ling 24 en kvalitetsmärkning som innebär att MSE gjort ett frivilligt åtagande att arbeta för att stärka kundens ställning genom ökad kunskap och insyn i verksamheten. Kunder som upplever att fjärrvärmeleverantören bryter mot REKO:s regelverk kan anmäla detta till en oberoende kvalitetsnämnd. För att uppfylla kraven har MSE bland annat hållit öppna informationsmöten för fjärrvärmekunderna under 2011. Elnätsverksamheten regleras genom bland annat ellagen. Regelverket är utformat för att stärka kundens ställning genom att styra villkor för avbrottsersättning och tillse att kunderna betalar skäliga avgifter. Även samverkan mellan nätbolag och elhandelsbolag regleras för att skydda kundens intressen. MSE rapporterar årligen till Energimarknadsinspektionen, som även utför tillsyn på hur vi lever upp till kraven. Varje år genomför MSE en kundundersökning för att få en uppfattning om hur kunderna upplever MSE och för att tydliggöra våra styrkor och svagheter. MSE har generellt ett högt resultat som indikerar mycket nöjda kunder. Vår personals bemötande och vår leveranssäkerhet är våra kunder mycket nöjda med. Fakturor och information på exempelvis hemsida är områden där kundernas åsikter visar att vi kan utveckla. Dessa områden är fokus för det förbättringsarbete som startade 2010 och kulminerar i premiären för vår nya hemsida under 2012. Personal Statistik över MSE:s personalsammansättning och sjukfrånvaro redovisas under not 4 i Årsredovisningen. En medarbetarundersökning genomförs varje år för att på samma sätt som för kundundersökningen ge en uppfattning om våra medarbetares syn på företaget. Undersökningen tydliggör våra interna styrkor och svagheter inom områden som exempelvis ledarskap, arbetssituation och MSE som företag. Undersökningen för 2011 gav ett fortsatt mycket positivt resultat med små skillnader från föregående år. Medarbetarna är generellt mycket nöjda med sin arbetssituation och MSE som arbetsgivare. Frågor om arbetsbelastning och stress ger dock fortsatt lägre resultat. Efter föregående års resultat har flera nyrekryteringar initierats inom de områden där vi sett att behovet varit stort. Av olika anledningar har dessa rekryteringar dragit ut på tiden, men under våren 2012 är alla nya medarbetare på plats. Arbetsmiljökommittén leder MSE:s systematiska arbetsmiljöarbete. Den består av nio personer varav fyra är fackligt tillsatta representanter (skyddsombud) och en är extern representant från företagshälsan. Målsättningen är att vårt systematiska arbetsmiljöarbete ska bidra till att förebygga olyckor, tillbud och ohälsa. En del av arbetet består av att organisera skyddsronder och administrera avvikelser som uppkommer under dessa. En viktig uppgift är att hitta rätt verktyg för att samla in och följa upp tillbud och avvikelser. Under året har kommittén undersökt ett system, ENIA, som är spritt inom energibranschen och där vi även kan ta del av andras erfarenheter. Miljöfakta reSurSer Förnybart bränsle: Förnybart bränsle: Fossilt bränsle: Vatten: El: Värme: 2011 2010 ton m3 m3 m3 MWh MWh 35 087 7 979 718 8 503 3 939 910 41 870 7 601 2 264 10 822 4 533 1 230 utSläpp UTSLÄPP TILL LUFT CO2, fossil: CO2, förnybart: NOx: Svavel: UTSLÄPP TILL VATTEN: Kondensatvatten: Avloppsvatten: ton ton ton ton 1 910 38 339 27 2 6 278 43 792 42 9 m3 m3 21 448 1 089 22 461 1 022 avfall Materialåtervinning: Energiutvinning: Deponi: Farligt avfall: ton ton ton ton 34 63 960 17 19 121 1 305 11 GWh GWh 101 6 117 21 GWh GWh 53 20 55 7 GWh GWh % 168 226 60 205 234 37 produktion FJÄRRVÄRME: Förnybart bränsle: Fossilt bränsle: EL: Vattenkraft: Vindkraft: diStribution: FJÄRRVÄRME: EL: Förnybart: En tillsatt friskvårdsgrupp arbetar aktivt med friskvårdsarbetet i företaget. Gruppen har totalt fem medlemmar varav en ledningsrepresentant. MSE är hälsodiplomerade av Korpen sedan 2007 och uppmuntrar anställda till hälsofrämjande aktivitet genom att bland annat erbjuda tillgång till massör, gemensam gruppträning och gemensamma evenemang som kan betalas med friskvårdspeng enligt skatteverkets regler. Personalens kompetens är en viktig del för att säkerställa att MSE kan tillhandahålla tjänster och produkter av god kvalitet samt för att se till att våra kunder och samarbetspartners fortsatt är nöjda med oss. Under året har en miljötemadag med kemikalieinriktning hållits för alla anställda. Många medarbetare har även gått utbildningar för att få eller ha kvar certifikat och intyg samt upprätthålla och utveckla nödvändig kompetens. Vi deltar också aktivt i branschorganisationernas olika evenemang för att höja vår kompetens. 25 förvaLtningsberätteLse koncernen Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Mjölby-Svartådalen energi ab lämnar härmed följande årsredovisning och koncernredovisning för 2011, bolagets 31:e verksamhetsår. Om inte annat anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. Nu: SS-EN ISO 9001:2008 1 Allmänt om verksamheten Intressebolag Mjölby-Svartådalen Energi AB ( MSE) verkar för att skapa en långsiktigt hållbar energiförsörjning och tillhandahålla infrastruktur som skapar förutsättningar för tillväxt. MSE erbjuder produkter och tjänster inom fjärrvärme, el, energitjänster och bredband. Bolaget är kvalitetscertifierat enligt SS-EN ISO 9001:20001 sedan 2005-10-20 samt miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001:2004 sedan 2007-07-03 och ackrediterat som kontrollorgan för att hantera energideklarationer enligt SS-EN ISO/IEC 17020:2005 sedan 2008-01-30. MSE har en ägarandel på 6,97 % i elhandelsföretaget Bixia AB. Övriga delägare är TVL som är huvudägare med 52,80 %, Växjö Energi AB, Oxelö Energi AB, Borgholm Energi AB , Nässjö Affärsverk AB, Södra Hallands Kraft ek.för, Bjäre Kraft ek. för och Sandviken Energi AB. I Bixia-koncernen ingår dotterbolagen Bixia Energy Management AB, Bixia Gryningsvind AB, Bixia Vind AB, Bixia Byggvind AB och Höglandsvind AB. Ägarförhållanden Bolaget ägs av Mjölby kommun 55%, Tekniska Verken i Linköping AB (TVL) 35% och Motala kommun 10%. Dotterbolag Mjölby Kraftnät AB (MKN) är ett helägt dotterbolag och sedan 1 januari 1996 drivs elnätverksamheten i detta bolag. Alla tillgångar som ingår i nätverksamheten ägs av MKN. Moderbolaget tillhandahåller personal, administration och lokaler på uppdrag av dotterbolaget. MWNet AB är ett helägt dotterbolag till MSE och har tidigare bedrivit MSE:s bredbandsverksamhet. Bolaget är numera vilande då bredbandsverksamheten under året övergått till Utsikt Bredband AB, ett gemensamt ägt bolag med TVL. De helägda dotterbolagen Östgöta Gårdsgas AB och Östgöta Gårdsgas Nät AB har ännu ingen verksamhet. Planen är att bolagen kommer att vara verksamma inom uppgradering av rågas till fordonsgas respektive att äga, bygga och driva ett gasnät. 26 MSE har en ägarandel på 10,1 % i bredbandsbolaget Utsikt Bredband AB. TVL är huvudägare med en ägarandel på 89,9 %. Bredbandsverksamheten bedrevs tidigare i det av MSE helägda dotterbolaget MWNet AB. 1 januari 2011 flyttades denna verksamhet till, det av MSE och TVL nybildade regionala bredbandsbolaget, Utsikt Bredband AB. MSE har även intressen i andra vindkraftsbolag. Se vidare not 12. Försäljning och priser Fjärrvärmeförsäljning bedrivs i moderbolaget. Den totala värmeförsäljningen i Mjölby, Skänninge, Mantorp, Väderstad och Sya uppgick under året till 167,5 GWh (205,2). Under året anslöts 66 (76) nya kunder varav 55 (67) var villor. 2011 var ett varmare år än normalåret. Energiindex blev 88 % (110) av normalår. Elnätverksamheten i dotterbolaget MKN omsatte 225,8 GWh (242,5). Från 1 januari 2011 höjdes i medeltal fjärrvärmepriserna med 3,4 % och elnättariffen med 5 %. Energitjänster avser bl.a. energideklarationer och energiutredningar. Dessa utgör en mindre del av bolagets omsättning. Inom energitjänster har bolaget ett samarbete med Stadspartner AB och TVL, vilket innebär att vissa personella resurser kan samutnyttjas. (Verksamheten i Stadspartner AB överfördes till Tekniska Verken Driftum AB per 2012-01-01). moderboLaget Produktion Finansiell risk Elproduktionen i egna vattenkraftstationer uppgick till netto 52,7 GWh (54,6) vilket skall jämföras med normalårsproduktionen 44 GWh. Den egna vindkraftproduktionen blev 19,8 GWh (7,3). Den egenproducerade kraften har enligt avtal levererats till TVL och Bixia AB. Priset baseras på elpriset på den Nordiska elbörsen Nordpool. Det genomsnittliga elspotpriset för år 2011 uppgick till 432 kr/MWh (prisområde 3), vilket är ca 20 % lägre än föregående års elpris. Med finansiell risk avses finansierings-, ränte-, valuta-, kredit- och motpartsrisk. Finansieringsrisk definieras som lånebehov som inte kan mötas av den finansiella marknaden. Ränterisken avser risken för negativ påverkan på koncernens resultat- och balansräkning till följd av förändringar i ränteläget. Den egna värmeproduktionen uppgick till 107,7 GWh (138,2) och har baserats huvudsakligen på träbränslen. Under året har 85,6 GWh (92,1) färdig värme köpts från TVL och 6,3 GWh (7,4) färdig värme köpts från Hilbrand Energi AB. Av MSE:s produktion har 0,0 GWh (0,0) sålts till TVL inom ramen för samkörning. Riskhantering MSE:s verksamhet exponeras för ett antal faktorer som kan påverka bolagets möjlighet att uppnå finansiella mål. Eftersom företagets resultat till vissa delar är väderberoende kan resultatet också variera mellan åren. De största resultatriskerna är i fallande ordning: • Volymriskvattenkraftochvindkraft (väderberoende) • Elprisrisk • Prisriskförbiobränslen • Prisriskförelcertifikat • Väderriskfjärrvärme MSE arbetar aktivt med att identifiera, förstå och reducera risker. Några huvudgrupperingar av identifierade risker kommenteras här: Riktlinjer för hanteringen av bolagets finansiella risker fastställs årligen av styrelsen i en finanspolicy. Denna innefattar såväl upplåning och likviditetsplanering som en elhandelspolicy. Elhandelsrisk Kopplat till bolagets elproduktion finns volymrisker och prisrisker. Det finns inga bra instrument för att hantera volymrisken. För att minska prisriskerna sker handel med elterminer. I elhandelspolicyn anges hur stor del av prognostiserad produktion som ska prissäkras genom terminskontrakt. Finanspolicyn medger återköp av sålda elterminer, men i övrigt ingen tradingverksamhet. För hantering av prisrisker för elcertifikat anges i elhandelspolicyn inom vilket intervall försäljning av framtida produktion får ske samt vilken volym elcertifikat som maximalt får finnas i lager. Utsläppsrätter handlas utifrån eventuell skillnad mellan tilldelning och behov. Finanspolicyn ger ej utrymme för trading med utsläppsrätter. Prisrisk för biobränslen Bolaget gör huvuddelen av biobränsleinköpen i form av avtal med fast pris under en eldningssäsong. Flerårsavtal kan förekomma i begränsad omfattning. Möjligheten att lagra och bereda bränsle har ökat genom köp av mark som till en del kommer att användas för bränslelagring. På detta sätt kan en del av prisrisken för biobränslen minskas genom fysiska lager. 27 förvaLtningsberätteLse koncernen Avbrottsersättning för eldistribution Miljöpåverkan I elnätsverksamheten har risknivån ökat kraftigt till följd av lagstiftningen om avbrottsersättning. Enligt denna är MKN skyldig att betala avbrottsersättning till kunder som får strömavbrott längre än 12 timmar. Avbrottsersättningen är maximerad till tre års normalkostnad för kunden. Detta innebär att MKN:s risk är maximerad till utbetalning av motsvarande tre års intäkter. Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i tätorterna Mjölby och Skänninge. Tillstånden avser produktion av värme till de sammanbyggda fjärrvärmenäten. Det har gemensamt i branschen undersökts möjligheterna till en försäkringslösning för avbrottsgarantier, men det kan konstateras att detta inte är möjligt. Den främsta riskreducerande åtgärden i elnätsverksamheten är därför att hålla en hög driftsäkerhet i nätet bland annat för att begränsa väderkänsligheten. Särskilda händelser Förändringar i styrelse och koncernledning Under året har förändringar skett i styrelse och ledning. Tidigare styrelseordförande och vice ordförande sedan 30 år i bolaget lämnade sina platser i samband med bolagsstämman. Till ny ordförande utsågs Cecilia Vilhelmsson och vice ordförande Curt Karlsson. Tidigare VD i bolaget sade upp sig i november 2010. En ny VD har rekryterats och den 1 juni 2011 tillträdde Lena Svensk. Styrelsen tillsatte en vice VD i bolaget den 28 april 2011, Christine Hellman som också är koncernens ekonomichef. Förvärv av intressebolag Bolaget har fortsatt sin satsning på ny vindkraftproduktion i gemensamma projekt tillsammans med markägare i regionen. Under året har aktier förvärvats i Vävinge Vind AB och i Hackeryd Vind AB. MSE:s ägarandel uppgår till 25,15 % respektive 12,5 %. TVL:s dotterbolag, Tekniska Verken i Linköping Vind AB, innehar aktier i bolagen med samma andel som MSE. Händelser efter balansdagen Inga särskilda händelser av betydelse har inträffat efter balansdagen. 28 Verksamhetens miljöpåverkan sker i huvudsak genom utsläpp till luften. Produktionen av värme är beroende av tillstånd enligt miljöbalken. Storskalig produktion av värme ger väsentligt mindre miljöpåverkan jämfört med individuell uppvärmning. Målsättningen är minsta möjliga miljöpåverkan och detta kan uppnås genom maximalt utnyttjande av biobränslen i fjärrvärmesystemet. Framtida utveckling MSE har ett behov av att utöka kapaciteten i fjärrvärmeproduktionen och att minska beroendet av fossila bränslen. Under 2011 har en förprojektering genomförts om möjligheterna att bygga en gemensam kraftvärmeanläggning tillsammans med TVL, med en tänkt placering någonstans mellan Mjölby och Linköping. En rad parametrar har ställts mot varandra, men slutsumman för projektet hamnar klart över motsvarande summa för egna lösningar i respektive kommun. Styrelsen fattade i februari 2012 ett inriktningsbeslut att MSE ska bygga ett eget kraftvärmeverk på Sörby i Mjölby. Målsättningen är att anläggningen ska vara klar för driftstart hösten 2014, vilket förutsätter att alla slutliga ägarbeslut och tillstånd erhålls enligt tidplan. Arbetet med att starta biogasproduktion i Mjölbyregionen har fortsatt under 2011. Projektet har försenats i avvaktan på beslut om investeringsstöd. Regelverket för elcertifikatssystemet förändrades sommaren 2009. En möjlighet att få förhandsbesked från energimyndigheten huruvida en omfattande renovering av en befintlig anläggning kunde göra att anläggningen var att betrakta som en ny anläggning och därmed vara berättigad till en ny tilldelningsperiod om 15 år infördes. MSE har sökt och fått positiva förhandsbesked för Öjebro, Mjölby och Flemminge Kraftstationer. Renoveringarna beräknas sammanlagt kosta ca 70 Mkr. Arbetet med Öjebro kraftstation har påbörjats under 2011 och Öjebro och Mjölby kraftstationer beräknas vara ombyggda till 2014 medan ombyggnaden av Flemminge kraftstation ännu inte är tidsplanerad. Bolaget fortsätter sin satsning på ny vindkraftproduktion med inriktningen att satsa på gemensamma projekt tillsammans med markägare i regionen. Under sommaren 2012 kommer vindkraftverken i Vävinge Vind AB och i Hackeryd Vind AB att driftsättas. Byggnationen pågår. Bolagen ska ha två respektive tre vindkraftverk. Utbyggnaden av högspänningsnätet på landsbygden för att öka dess kapacitet kommer att fortsätta under kommande år. Detta styrs både av vindkraftsutbyggnaden och av behovet att hålla en hög driftsäkerhet i nätet bland annat för att begränsa väderkänsligheten. Koncernen befinner sig i en period med omfattande investeringar i vindkraft, kraftvärme, renovering av vattenkraftstationer och utbyggnad av elnät. Under 2011 gav detta ett operativt kassaflöde på - 31 Mkr (- 55). Ett negativt kassaflöde fungerar för några enstaka år, men över en längre tid måste kassaflödet normaliseras. Takten för de framtida investeringarna kommer därför att bestämmas utifrån bolagets kassaflöde, soliditet och intjäningens relation till nettoskuldsättningen. Ekonomi Koncernens intäkter blev 249,5 Mkr (253,8). MKN:s andel av intäkterna var 82,0 Mkr (76,0) och MWNet:s 7,6 Mkr (9,1). MSE:s resultatandel i Bixia AB uppgick under året till 3,7 Mkr (1,7). Rörelsens kostnader exkl. avskrivningar uppgick till 153,5 Mkr (165,0). De planenliga avskrivningarna uppgick till 29,4 Mkr (29,9). Resultatet från koncernens finansiella poster uppgick till -13,2 Mkr (-9,4). Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 58,3 Mkr (74,4). Finansiering och likviditet Nettoskuldsättningen dvs. totala räntebärande skulder minus likvida medel ökade till 332,9 Mkr (290,9). Tillsammans med Mjölby kommun och dess övriga bolag disponeras en koncernkredit där MSE-koncernens del uppgår till 25 Mkr. Moderbolaget Moderbolagets intäkter blev 179,0 Mkr (195,1), varav 23,7 Mkr (29,0) avsåg försäljning inom koncernen. Rörelsens kostnader exkl. avskrivningar uppgick till 121,5 Mkr (130,7). De planenliga avskrivningarna uppgick till 22,6 Mkr (22,2). Resultatet från moderbolagets finansiella poster uppgick till -8,9 Mkr (-9,5) varav 9,2 Mkr utgjorde utdelningsbetingat koncernbidrag från dotterbolag samt 0,4 Mkr (0,5) utgjorde utdelning från intressebolag. Moderbolagets resultat efter finansiella poster blev 25,9 Mkr (32,7) vilket är 14,5 % (16,8) av intäkterna. Resultatet innebär en räntabilitet på totalt kapital på 7,5 % (9,3). Personal All personal är anställd i moderbolaget. Antalet anställda har under året i medeltal uppgått till 58 st (61). Närmare redovisning av personal och lönekostnader återfinns i not 4. Förslag till disposition av vinst Styrelsens och verkställande direktörens förslag till vinstdisposition framgår av sidan 47. Resultatet efter finansiella poster blev 53,4 Mkr (49,5) vilket är 21,5 % (19,5) av intäkterna. I samband med försäljning av alla anläggningar i MWNet AB till Utsikt Bredband AB uppstod en reavinst, som ingår i resultatet med 7,6 Mkr. Resultatet innebär en räntabilitet på totalt kapital på 10,3 % (10,7). Soliditeten blev 31,4 % (29,6). 29 förvaLtningsberätteLse koncernen Investeringar Koncernens investeringar i anläggningar uppgick till 87,5 Mkr (130,3) varav fjärrvärmen svarade för 13,5 Mkr (11,3). I vindkraftanläggningar investerades 8,4 Mkr (80,5). Koncernens självfinansieringsgrad uppgick till 64,9 % (57). investeringar koncernen el och bredband Byggnader Elproduktionsanläggningar Optokabel Mark- och ledningsrätter Distributionsanläggningar Inventarier, licenser Pågående nyanläggning 2011 2010 82 8 319 1 618 3 475 35 495 2 621 22 450 74 060 1 137 44 899 1 475 37 17 751 2 002 51 686 118 987 1 028 4 613 5 782 7 037 13 465 87 525 4 753 1 387 1 365 3 804 11 309 130 296 2011 2010 67 8 319 3 150 2 326 11 812 25 674 987 44 899 1 885 37 029 84 800 1 028 4 613 5 782 7 037 13 465 39 139 4 753 1 387 1 365 3 804 11 309 96 109 leasing koncernen Fordon, pannanläggning anskaffningsvärden 2011-12-31 29 748 2010-12-31 29 008 leasing moderbolag Fordon, pannanläggning anskaffningsvärden 2011-12-31 27 440 2010-12-31 27 361 fjärrvärMe Panncentraler Distributionsanläggningar Mark- och ledningsrätter Inventarier, licenser Pågående nyanläggning Summa investeringar moderbolag elproduktion Byggnader Elproduktionsanläggningar Mark- och ledningsrätter Inventarier, licenser Pågående nyanläggning fjärrvärMe Panncentraler Distributionsanläggningar Mark- och ledningsrätter Inventarier, licenser Pågående nyanläggning Summa moderbolaget 30 koncernen Koncernresultaträkning not nettooMSättning Elförsäljning och övrig elhandel Försäljning av elcertifikat Nättjänster Värmeförsäljning Övriga intäkter 2 Aktiverat arbete för egen räkning Resultatandel i intressebolag rörelSenS koStnader Nättjänster, energi och material Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader rörelseresultat reSultat från finanSiella poSter Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat årets vinst 3 4 5 6 2011 2010 34 991 7 776 79 498 99 047 21 688 243 000 2 043 4 484 249 527 36 034 8 955 82 533 107 466 14 090 249 078 3 048 1 666 253 792 -76 362 -39 510 -37 659 -29 405 -182 936 66 591 -90 692 -36 347 -37 934 -29 939 -194 912 58 880 681 1 499 -15 414 53 357 -14 124 39 233 1 854 352 -11 588 49 498 -12 906 36 592 31 koncernen Koncernbalansräkning not 2011-12-31 2010-12-31 7 1 765 238 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar 8 9 10 11 35 843 437 750 20 753 30 176 524 522 33 330 371 981 19 783 55 729 480 823 finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav 12 13 50 477 8 929 59 406 585 693 33 150 9 602 42 752 523 813 14 8 369 7 689 49 412 24 469 1 041 4 440 285 10 108 89 755 58 694 1 966 4 852 3 465 3 108 14 695 86 780 7 469 105 593 691 286 20 054 114 523 638 336 tillgångar anläggningstillgångar immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för licenser Summa anläggningstillgångar omsättningstillgångar varulager m m Råvaror och förnödenheter kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos intresseföretag Övriga fordringar Elcertifikat Skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar 32 15 16 17 koncernen Koncernbalansräkning not eget kapital och Skulder eget kapital 4 314 192 110 196 424 4 314 169 437 173 751 -18 357 39 233 20 876 217 300 -21 490 36 592 15 102 188 853 19 4 763 60 129 64 892 5 072 54 738 59 810 20 150 000 180 000 330 000 100 000 202 000 302 000 10 415 30 067 11 883 3 518 23 211 79 094 691 286 8 994 48 719 14 212 4 760 10 988 87 673 638 336 105 000 105 000 66 249 124 66 249 115 fritt eget kapital Fria reserver Årets vinst Summa eget kapital långfristiga skulder Obligationslån Övriga skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder kortfristiga skulder Checkkredit (limit 25 Mkr) Leverantörsskulder Skulder till intresseföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda Säkerheter och anSvarSförbindelSer Ställda säkerheter för egna skulder till kreditinstitut Företagsinteckning ansvarsförbindelser För Bixia AB Uno Marklunds stipendiefond 2010-12-31 18 bundet eget kapital Aktiekapital 43 143 aktier Bundna reserver avsättningar Avsättningar för pensioner Uppskjuten skatteskuld Summa avsättningar 2011-12-31 21 33 koncernen Kassaflödesanalys för koncernen 2011 2010 den löpande verksamheten Rörelseresultat Resultat från övriga värdepapper Erhållen ränta Erlagd ränta Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 1) Betald skatt kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 66 591 681 1 499 -15 414 17 001 -4 710 65 468 58 880 1 854 352 -9 777 26 357 -3 305 74 361 kassaflöde från förändring i rörelsekapital Förändring av varulager Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder kassaflöde från den löpande verksamheten -680 13 846 -20 550 58 264 -1 629 -21 380 23 082 74 434 673 -77 053 -8 160 437 -5 431 -89 534 -31 270 413 -130 269 499 -129 357 -54 923 29 471 -10 786 18 685 77 816 -10 786 67 030 -12 585 20 054 7 469 12 107 7 947 20 054 29 405 -4 484 -309 -7 634 -23 29 939 -2 868 -714 - investeringsverksamheten Förändring av andra långfristiga värdepappersinnehav Investeringar i anläggningar Förvärv av intresseföretag Utdelning intresseföretag Utlåning till intresseföretag kassaflöde från investeringsverksamheten operativt kassaflöde finansieringsverksamheten Förändring checkkredit och långfristiga skulder Utbetald utdelning kassaflöde från finansieringsverksamheten årets kassaflöde likvida medel vid årets början likvida medel vid årets slut 1) Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar och nedskrivningar Resultatandel och realisationsvinst i intressebolag Förändring avsättning för pensioner Realisationsvinst Utrangeringar 34 moderboLaget Moderbolagets resultaträkning nettooMSättning Elförsäljning och övrig elhandel Försäljning av elcertifikat Värmeförsäljning Övriga intäkter not 2011 2010 2 34 991 7 776 99 047 36 620 178 434 552 178 986 37 265 8 955 107 466 40 585 194 271 812 195 083 -50 270 -33 594 -37 659 -22 625 -144 148 -63 663 -29 131 -37 934 -22 215 -152 943 34 838 42 140 4 814 1 414 -15 168 -8 940 1 614 294 -11 390 -9 482 25 898 32 658 -9 000 -6 181 10 717 -23 900 -2 181 6 577 Aktiverat arbete för egen räkning rörelSenS koStnader Nättjänster, energi och material Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader 3 4 rörelseresultat reSultat från finanSiella poSter Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella poster 5 resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat årets vinst 22 6 35 moderboLaget koncernen Moderbolagets balansräkning tillgångar anläggningstillgångar immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för licenser Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Fordringar hos koncernföretag Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav not 2011-12-31 2010-12-31 7 1 765 238 8 9 10 11 33 282 316 220 18 031 19 538 387 071 31 015 281 260 18 723 41 072 372 070 23 12 13 4 921 38 798 25 067 8 929 77 715 466 551 11 877 20 475 10 587 9 602 52 541 424 849 14 7 811 6 049 15 16 30 370 16 734 24 469 766 4 440 2 977 79 756 44 700 25 344 1 966 809 3 465 467 6 821 83 572 6 880 94 447 560 998 16 633 106 254 531 103 Summa anläggningstillgångar omsättningstillgångar varulager m m Råvaror och förnödenheter kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Fordringar hos intresseföretag Övriga fordringar Elcertifikat Skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar 36 17 moderboLaget Moderbolagets balansräkning not eget kapital och Skulder eget kapital 2011-12-31 2010-12-31 4 314 863 5 177 4 314 863 5 177 4 044 10 717 14 761 19 938 8 253 6 577 14 830 20 007 24 167 050 158 049 19 4 763 985 5 748 5 072 2 295 7 367 20 150 000 180 000 330 000 100 000 202 000 302 000 2 941 17 300 3 079 2 355 12 587 38 262 560 998 29 866 4 566 9 248 43 680 531 103 105 000 105 000 66 249 124 66 249 115 18 bundet eget kapital Aktiekapital 43 143 aktier Reservfond fritt eget kapital Balanserad vinst Årets vinst Summa eget kapital obeskattade reserver avsättningar Avsättningar för pensioner Uppskjuten skatteskuld Summa avsättningar långfristiga skulder Obligationslån Övriga skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder kortfristiga skulder Checkkredit (limit 25Mkr) Leverantörsskulder Övriga skulder Skatteskuld Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda Säkerheter och anSvarSförbindelSer Ställda säkerheter för egna skulder till kreditinstitut Företagsinteckning ansvarsförbindelser För Bixia AB Uno Marklunds stipendiefond 21 37 moderboLaget koncernen Kassaflödesanalys för moderbolaget 2011 2010 den löpande verksamheten Rörelseresultat Resultat från övriga värdepapper Erhållen ränta Erlagd ränta Just. för poster som inte ingår i kassaflödet 1) Betald skatt kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 34 838 2 570 1 414 -15 168 22 329 -4 699 41 314 42 140 1 614 294 -9 579 21 501 -3 276 52 694 kassaflöde från förändring i rörelsekapital Förändring av varulager Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder kassaflöde från den löpande verksamheten - 1 762 21 140 -10 714 49 978 -1 565 -12 504 9 108 47 733 673 -39 166 -486 -8 159 -23 754 -70 892 -20 914 413 -96 084 -12 000 -107 671 -59 938 finansieringsverksamheten Ökning av långfristiga skulder och checkkredit Utbetald utdelning kassaflöde från finansieringsverksamheten 21 947 -10 786 11 161 80 000 -10 786 69 214 årets kassaflöde likvida medel vid årets början likvid med vid årets slut -9 753 16 633 6 880 9 276 7 356 16 632 22 625 -309 13 22 329 22 215 -714 21 501 investeringsverksamheten Försäljning av andra långfristiga värdepappersinnehav Investeringar Övertagande av skuld dotterbolag Förvärv av intresseföretag Förändring långfristiga fordringar kassaflöde från investeringsverksamheten operativt kassaflöde 1) Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Förändring avsättning för pensioner Utrangeringar 38 moderboLaget noter Noter, gemensamma för moderbolag och koncern Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna). Koncernredovisning Koncernredovisningen som upprättats enligt förvärvsmetoden och Redovisningsrådets rekommendation 1:00 omfattar förutom moderbolaget de helägda dotterbolagen Mjölby Kraftnät AB, MWNet AB, Östgöta Gårdsgas AB och Östgöta Gårdsgas Nät AB. Intern försäljning, interna vinster och fordringar/skulder inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. Intressebolag MSE-koncernen har ägarandelar i fem andra bolag. Eftersom ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse och genom styrelseplats medför ett betydande inflytande, redovisas andelarna enligt kapitalandelsmetoden. Denna innebär att det bokförda värdet av andelar i intressebolag höjs eller sänks med ägarföretagets andel i intressebolagets vinst respektive förlust för året och sänks med beloppet av erhållen utdelning. Härigenom ingår i ägarföretagets koncernresultaträkning dess andel i intressebolagets årsresultat. Skillnaden mellan andelarnas värde enligt koncernbalansräkningen och det bokförda värdet i moderbolaget redovisas bland koncernens bundna reserver. Redovisning av intäkter Rörelsens intäkter redovisas vid leveranstidpunkten exklusive mervärdesskatt. Anslutningsavgifter, det vill säga den avgift som kund betalar i samband med anslutning till elnät, fjärrvärmenät och optofibernät, intäktsföres huvudsakligen vid tidpunkten för anslutningen. Dock har några intäkter från vindkraftsanslutning till elnät intäktsförts i flera delsteg, då den aktuella anslutningsavgiften gäller både inkoppling till lokalt nät och kräver en förstärkning av kopplingen mot regionnätet. Detta arbete och denna inkoppling sker då i flera steg. Ränteinkomster redovisas som intäkt i resultaträkningen i den period de uppstår. Materiella anläggningstillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Avskrivningar har gjorts systematiskt över den bedömda nyttjandetiden. När en materiell anläggningstillgångs avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas tillgångens restvärde. Avskrivningar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med restvärde. Avskrivningarna sker linjärt över tillgångens nyttjandeperiod och redovisas som kostnad i resultaträkningen. avskrivningar enligt plan har gjorts enligt följande: Maskiner och inventarier samt distributionsanläggningar, el Optokabelnät Bilar och transportredskap Dataanläggningar och teknisk utrustning Balanserade utgifter för licenser Byggnader Distributionsanläggningar, fjärrvärme 5-10 % 5% 15 % 20 % 20 % 2-3 % 3,33 % Elcertifikat Anskaffning av elcertifikat sker genom egentillverkning. Koncernens elcertifikat, vars anskaffningsvärde i första hand sätts till kontrakterat försäljningspris och i andra hand till marknadspriset på balansdagen, är hänförligt till produktion av el från småskalig vattenkraft. Utsläppsrätter Anskaffning av utsläppsrätter sker genom köp. Redovisning av entreprenaduppdrag och liknande Successiv vinstavräkning tillämpas på alla de uppdrag där utfallet kan beräknas på ett tillfredsställande sätt. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen i förhållande till uppdragets färdigställandegrad. Färdigställandegraden bestäms på basis av nedlagda uppdragskostnader i förhållande till beräknade uppdragskostnader för hela uppdraget. 39 noter koncernen Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Skatt Företaget tillämpar BFNAR 2001:1 Inkomstskatter. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatteintäkter och skattekostnader redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader i form av obeskattade reserver redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld under rubriken Obeskattade reserver. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. börd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Kassaflöde Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Koncernuppgifter Mjölby-Svartådalen Energi AB ingår i Mjölby kommuns koncern till 55 %, Tekniska Verken i Linköping AB 35 % och Motala kommun 10 %. Nyckeltal Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen. Räntabilitet på totalt kapital Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Koncernbidrag Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 7. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk inne- Not 2 Övriga intäkter koncernen Uppdragsverksamhet, kundarbeten el Kundarbeten - fjärrvärme, bredband Offentlig belysning Energitjänster Inkassoavgifter Tjänster till Bixia AB Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar Övriga intäkter Summa 40 Moderbolaget 2011 2010 2011 2010 1 038 8 000 2 464 967 272 743 7 634 570 21 688 845 8 436 1 580 1 067 467 654 1 041 14 090 24 719 8000 2 464 967 7 149 314 36 620 28 528 8 436 1 580 1 067 5 144 825 40 585 moderboLaget noter Not 3 Ersättning till revisorerna Revisionsuppdraget Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget Skatterådgivning Övriga tjänster Summa koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010 283 105 1 64 453 252 43 14 9 318 235 96 1 64 396 202 33 14 9 258 I uppgifterna rörande revisionsuppdraget avses även ersättning till lekmannarevisorer med 9 kkr för moderbolaget och 18 kkr för koncernen. Not 4 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Medelantalet anställda Kvinnor Män koncernen totalt 12 46 58 13 48 61 12 46 58 13 48 61 löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Löner och andra ersättningar 25 004 25 048 Sociala avgifter enligt lag och avtal 8 185 8 345 Pensionskostnader 2 647 2 805 totalt 35 836 36 198 25 004 8 185 2 647 35 836 25 048 8 345 2 811 36 204 löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och anställda Styrelse och VD Övriga anställda totalt 1 253 23 751 25 004 1 222 23 826 25 048 1 253 23 751 25 004 1 222 23 826 25 048 Av koncernens pensionskostnader avser 226 kkr verkställande direktören. förmåner till styrelse och verkställande direktör Arvode till styrelsen har utgått med 289 kkr, varav 119 kkr till styrelsens ordförande. Till verkställande direktören har utgått lön och andra beskattningsbara förmåner med totalt 964 kkr. Pensionsförmåner utgår med 5,9 % upp till 7,5 ibb och 36,5 % över 7,5 ibb på pensionsgrundande ersättning plus ett prisbasbelopp, pensionsåldern är 65 år. VD Klas Gustafsson slutade sin anställning 2011-04-30. Lena Svensk tillträdde som ny VD 2011-06-01. fördelning mellan kvinnor och män bland ledande befattningshavare Styrelse Kvinnor 3 1 Män 7 9 vd och andra befattningshavare Kvinnor 2 1 Män 4 6 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro % 2,7 1,8 - sjukfrånvaro för män % 2,7 1,1 - sjukfrånvaro för kvinnor % 2,8 4,7 - anställda 30 - 49 år % 1,4 1,8 - anställda 50 år - % 3,8 1,5 3 7 1 9 2 4 1 6 2,7 2,7 2,8 1,4 3,8 1,8 1,1 4,7 1,8 1,5 Sjukfrånvaro för anställda 29 år och yngre redovisas ej då gruppen innehåller mindre än 10 anställda. 41 noter koncernen Not 5 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010 681 681 1 202 652 1 854 9 200 - 6 956 437 681 1 452 4 814 499 652 463 1 614 - 7 5 34 - 5 3 90 - 1 2 00 -14 124 - 4 3 28 - 7 9 96 - 582 -12 906 - 7 4 91 - 1 3 10 -6 181 - 2 4 88 307 -2 181 317 299 1 311 1 927 332 120 -135 317 317 299 1 311 1 927 332 120 -135 317 Ingående avskrivningar enligt plan -79 Årets avskrivningar enligt plan - 83 Omklassificeringar utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -162 utgående restvärde enligt plan 1 765 -28 - 47 -4 -79 238 - 79 - 83 -162 1 765 - 28 - 47 -4 -79 238 52 877 1 174 49 429 3 222 48 442 987 26 54 077 52 651 49 429 - 19 7 21 - 1 026 -18 414 - 955 - 17 477 - 937 -20 747 33 330 -19 369 33 282 -18 414 31 015 72 803 2 505 75 308 94 480 2 513 96 993 72 803 2 505 75 308 Utdelningsbetingat koncernbidrag Nedskrivning, aktier i dotterbolag Reavinst, nya delägare Bixia AB Utdelning intressebolag Utdelning övriga andelar Ränta på långfristig fordran hos koncernföretag Summa Not 6 Skatt på årets resultat Aktuell skatt Uppskjuten skatt Skatt på inressebolags resultat Summa Not 7 Balanserade utgifter för licenser Ingående anskaffningsvärden Inköp under året Inköp tidigare år, aktiverat i år Omklassificeringar utgående ackumulerade anskaffningsvärden Not 8 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden Inköp under året Inköp tidigare år, aktivering i år Omklassificeringar utgående ackumulerade anskaffningsvärden 54 077 3 529 5 57 611 Ingående avskrivningar enligt plan - 20 7 47 Årets avskrivningar enligt plan - 1 021 utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -21 768 utgående restvärde enligt plan 35 843 taxeringsvärden Byggnader Mark 42 94 480 2 513 96 993 moderboLaget noter Not 9 Maskiner och andra tekniska anläggningar koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010 Ingående anskaffningsvärden Inköp under året Inköp under tidigare år, aktivering i år Försäljningar och utrangeringar Omklassificering utgående ackumulerade anskaffningsvärden 748 681 49 513 53 617 - 57 9 56 27 793 882 660 503 88 205 -27 748 681 486 582 13 947 39 049 - 4 6 94 27 534 911 417 630 68 979 - 27 486 582 Ingående avskrivningar enligt plan Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Korrigering avskrivning 2010 utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan - 376 7 00 45 058 -25 407 917 - 351 704 -24 996 - - 205 322 4 694 -18 980 917 -187 686 -17 636 - -356 132 -376 700 -218 691 -205 322 437 750 371 981 316 220 281 260 utgående restvärde enligt plan Not 10 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärden Inköp under året Inköp tidigare år, aktivering i år Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar utgående ackumulerade anskaffningsvärden 56 374 4 712 92 - 5 8 55 55 323 53 847 2 446 81 56 374 49 085 2 837 8 - 4 2 36 47 694 46 622 2 328 135 49 085 Ingående avskrivningar enligt plan Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Omklassificeringar utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan - 36 5 91 5 830 - 3 809 - - 32 7 51 -3 899 59 - 30 3 62 4 221 - 3 5 22 - - 26 7 71 - 3 5 96 5 -34 570 -36 591 -29 663 -30 362 20 753 19 783 18 031 18 723 55 729 87 525 -113 078 17 376 114 898 - 76 545 41 072 39 139 - 60 6 73 17 376 92 119 - 68 4 24 30 176 55 729 19 538 41 072 9 345 10 500 10 331 30 176 36 066 8 051 11 612 55 729 9 345 10 193 19 538 36 066 5 006 41 072 utgående restvärde enligt plan Not 11 Pågående nyanläggning Ingående balans Under året nedlagda kostnader Under året genomförda aktiveringar utgående balans Varav: Ombyggnation Öjebro Vindkraftverk Herrberga Mottagningstation M9 Övrigt 43 noter koncernen Not 12 Andelar i intresseföretag Moderbolaget organisationsnummer Bixia AB Utsikt Bredband AB Herrberga Vind AB Vävinge Vind AB Hackeryd Vind AB 556544-2638 556808-1052 556815-6060 556712-5843 556853-2831 Säte eget kapital Linköping Linköping Mjölby Mjölby Mjölby 456 932 72 493 307 4 747 6 416 antal andelar 31 208 10 100 10 25 150 12 500 kapitalandel % bokfört värde bokfört värde 6,97 10,10 41,67 25,15 12,50 Not 13 Andra långfristiga värdepappersinnehav Moderbolaget Lagmansberga Vind ek. för. Lagmansberga Vind II Svensk Energi Värmek aktier, insatser antal 55 1 900 125 15 nom belopp 4 6 1 bokfört värde 174 8 702 38 15 8 929 Not 14 Varulager Varulagret som består av materiel för 558 kkr i dotterbolaget, olja för 6 693 kkr och träbränsle för 951 kkr och materiel för 167 kkr i moderbolaget, har värderats till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet. Not 15 Övriga fordringar koncernen Utsläppsrätter Övriga fordringar 2011 1 041 1 041 2010 13 4 839 4 852 Utsläppsrätter har värderats till balansdagens värde. Not 16 Elcertifikat Elcertifikat har värderats till kontrakterat försäljningspris för kontrakterad volym. Övrig volym har värderats till marknadspris på balansdagen. Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter I posten ingår producerade ej erhållna elcertifikat till ett värde av 412 (770) kkr. Värdering har skett till marknadspris på balansdagen. 44 Moderbolaget 2011 766 766 2010 13 796 809 moderbolag koncern 10 587 10 963 125 1917 1 475 25 067 35 748 11 301 125 1 863 1 440 50 477 moderboLaget noter Not 18 Förändring av eget kapital aktiekapital bundna reserver/ fria reserver/ reservfond balanserad vinst årets vinst totalt koncernen Belopp vid årets ingång enligt fastställd balansräkning Vinstdisposition Utdelning Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Årets resultat belopp vid årets utgång 4 314 - 169 437 - -21 490 36 592 -10 786 36 592 188 853 -36 592 -10 786 4 314 22 673 192 110 -22 673 -18 357 39 233 39 233 39 233 217 300 Moderbolaget Belopp vid årets ingång enligt fastställd balansräkning Vinstdisposition Utdelning Årets resultat belopp vid årets utgång 4 314 4 314 863 863 8 253 6 577 -10 786 4 044 6 577 -6 577 10 717 10 717 20 007 - 10 7 86 10 717 19 938 Not 19 Uppskjuten skatteskuld koncernen Uppskjuten skatt avseende: Obeskattade reserver Skillnaden mellan bokfört och skattemässigt restvärde på maskiner och inventarier Pensionsåtagande Elcertifikat Moderbolaget 2011 2010 2011 2010 59 222 52 568 - - - 261 1 168 60 129 1 676 - 417 911 54 738 - 183 1 168 985 1 676 - 292 911 2 295 Not 20 Skulder till kreditinstitut koncernen 2011-12-31 Förfallotidpunkt efter 5 år 10 000 Summa 10 000 Ovsett löptid är samtliga banklån av karaktären långfristiga. 2010-12-31 10 000 10 000 Moderbolaget 2011-12-31 10 000 10 000 2010-12-31 10 000 10 000 För säkring av lån med rörlig ränta har avtal avseende ränteswappar tecknats till ett nominellt belopp om 100 Mkr. Förfallotidpunkter för dessa sträcker sig mellan år 2013 och 2020 med en genomsnittlig löptid om ca 3,9 år. Fast räntesats enligt ränteswappavtalen varierar mellan 3,71 % och 6,50 %. Rörlig ränta enligt låneavtalen ligger vid bokslutstillfället mellan 3,41 % och 4,10 %. Marknadsvärdet för ränteswapparna uppgår vid bokslutstillfället till -4,1 Mkr. 45 noter koncernen Not 21 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter koncernen Upplupna semesterlöner Upplupna räntor, ränteswappar Övriga poster Summa 2011-12-31 1 927 4 526 16 758 23 211 Moderbolaget 2010-12-31 1 911 3 410 5 667 10 988 2011-12-31 1 927 4 526 6 134 12 587 2010-12-31 1 911 3 410 3 927 9 248 Not 22 Bokslutsdispositioner Moderbolaget Avskrivningar utöver plan Summa 2011 - 9 0 00 - 9000 2010 - 23 9 00 - 23 900 Not 23 Andelar i koncernföretag Mjölby Kraftnät AB MWNet AB Östgöta Gårdsgas AB Östgöta Gårdsgas Nät AB Summa org. nummer 556127-9265 556584-2365 556775-8478 556779-9399 Säte Mjölby Mjölby Mjölby Mjölby eget kapital 51 384 2 173 100 100 antal andelar 20 000 20 000 1 000 20 000 kapital andel % 100 100 100 100 bokfört värde 2 521 2 200 100 100 4 921 Not 24 Obeskattade reserver Moderbolaget Avskrivningar utöver plan Summa 46 2011-12-31 167 050 167 050 2010-12-31 158 049 158 049 vinstdisposition moderboLaget Förslag till vinstdisposition till bolagets förfogande i moderbolaget står: balanserat resultat, kronor årets vinst, kronor 4 044 031 10 717 496 14 761 527 Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt: utdelning 250 kronor/aktie i ny räkning balanseras, kronor 10 785 750 3 975 777 14 761 527 Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Den föreslagna utdelningen reducerar koncernens soliditet från 31,4 % till 30,3 %. Soliditeten är mot bakgrund av att koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar koncernen från att fullgöra sina förpliktelser. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 § 2-3 st (försiktighetsregeln). Mjölby den 22 mars 2012 Cecilia Vilhelmsson Styrelseordförande Curt Karlsson Jakob Rosenqvist Anne-Marie Pettersson Pontus Lindvall Camilla Egberth Anders Jonsson Peter Forssman Hans Hollén Björn Karlsson Lena Svensk VD Min revisionsberättelse har avgivits den 30 mars 2012. Jonas Leek Auktoriserad revisor 47 revisionsberätteLse koncernen Revisionsberättelse till årsstämman i Mjölby-Svartådalen energi ab, org.nr 556093-1593 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Jag har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Mjölby-Svartådalen Energi AB för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 26-47. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsre- 48 dovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. sen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i årsredovisningen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Mjölby-Svartådalen Energi AB för år 2011. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrel- Uttalanden Mjölby den 30 mars 2012 Jonas Leek Auktoriserad revisor granskningsrapport Granskningsrapport Revisorer vi har granskat bolagets verksamhet under räkenskapsåret 2011 Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamheten och kontrollera samt pröva om verksamheten bedrivs i enlighet med ägarnas uppdrag. Granskningen har genomförts enligt god revisionssed. Det innebär att vi planerat och genomfört granskningen för att i rimlig grad försäkra oss om att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. Samverkan har, när det gäller den interna kontrollen, skett med den auktoriserade revisorn. Vi anser att vår granskning ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan jonas leek revisor Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi finner därför inte anledning till anmärkning mot vare sig styrelsens ledamöter eller verkställande direktören. Mjölby den 30 mars 2012 Åke Carlsson Daniel Andersson åke carlsson lekmannarevisor Av ägarna utsedda lekmannarevisorer. daniel andersson lekmannarevisor dick Svensson revisorsuppleant anders neuman Matz bohlin lekmannarevisorsuppleanter 49 styreLse & Ledningsgrupp koncernen Styrelse curt karlsson, vice ordförande ann-Marie pettersson jakob rosenqvist peter forssman hans hollén björn karlsson cecilia vilhelmsson Ordförande anders jonsson camilla egberth Samt Pontus Lindvall, ej närvarande vid fototillfället. 50 Styrelsesuppleanter Ledningsgrupp Mona hillman pinheiro peter karlsson jan-erik falk Markus Slotte Michael fahlström tobias thorell christine hellman jonny cammerfjord Sven petersson lena Svensk, vd Samt Henri Riccono, ej närvarande vid fototillfället. 51 verksamheten i sammandrag 2007-2011 2007 2008 2009 2010 2011 GWh GWh 66 49 38 2 55 7 53 20 nättjänster Elomsättning varav vindkraft Abonnemang effekttariff Abonnemang säkringstariff GWh GWh st st 232 21 173 12 008 229 37 156 12 046 226 45 159 12 022 242 46 162 12 033 226 96 173 12 092 värmeproduktion Producerad fjärrvärme Förbrukad olja Inköp TVL Förbrukat träbränsle GWh kbm GWh kbm 186 922 89 77 780 195 409 77 102 000 210 533 89 137 000 238 2 225 92 139 000 200 672 86 122 000 värmedistribution Försåld energimängd slutkund Försåld energimängd TVL Debiteringseffekt, större kunder Antal anslutna villor Aktiva abonnemang fjärrvärme Kulvertlängd GWh GWh MW st st km 156 0 70 1 510 1 841 140 164 3 69 1 527 1 968 160 176 2 72 1 608 2 079 163 205 0 73 1 670 2 150 164 168 0 72 1 727 2 277 167 Stadsnät Abonnemang Ledningslängd Kanalisation st km km 1 250 200 275 1 300 220 310 1 325 225 320 1 525 230 340 - personal Anställda i medeltal Löner och ersättningar Sociala kostnader st kkr kkr 55 21 974 9 210 59 22 242 10 779 62 23 703 10 703 61 25 048 11 156 58 25 004 10 832 ekonomi Intäkter Intäkter elförsäljning Intäkter nättjänster Intäkter värmeförsäljning Övriga intäkter Resultat efter finansiella poster Årets resultat Balansomslutning Investeringar anläggningstillgångar kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr 185 322 29 944 51 894 81 191 17 384 37 873 27 089 414 861 52 738 205 102 31 762 55 337 89 403 20 950 35 225 27 878 464 020 62 374 201 479 25 461 60 165 97 171 11 778 35 922 26 506 502 539 63 066 253 792 44 989 82 533 107 466 14 090 49 498 36 592 638 336 130 296 249 527 42 767 79 498 99 047 21 688 53 357 39 233 691 286 87 525 % % 30,4 11,9 31,3 10,4 32,4 9,3 29,6 10,7 31,4 10,3 % 20,4 17,2 17,8 19,5 21,4 producerad och inköpt el Egen vattenkraft Egen vindkraft nyckeltal Soliditet Räntabilitet på totalt kapital Resultat efter finansiella poster / omsättning 52 www.mse.se Mjölby–Svartådalen Energi AB Besöksadress: Industrigatan 6 B Postadress: Box 510, 595 29 Mjölby Telefon: 0142-855 00 Telefax: 0142-137 05
© Copyright 2024