MSE års 2014 web
2 Produktion: Pettersson & Partners reklam och design AB Foto: Jarl Asklund Tryck: DanagårdLitho 2015 innehåll VD har ordet 4 Vi vill göra det enkelt för dig Affärsområde El 6 Vattenkraften är basen Mer vind än vatten i det lokala elnätet 8 Affärsområde Fjärrvärme 9 Lokalt producerad förnybar energi Kundservice 10 MSE kundtjänst gör det enkelt för dig Marknad 12 Nära grönt och enkelt Hållbarhetsredovisning 14 Hållbarhetspolicy Produktion och distribution av fjärrvärme Produktion och distribution av el Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Resurser och avfall Ekonomiskt ansvarstagande Socialt ansvarstagande Partnerskap Kunder Personal Miljöfakta MSE Förvaltningsberättelse 2014 18 Resultaträkning21 Balansräkning22 Kassaflödesanalys24 Noter 25 Revisionsberättelse 39 Granskningsrapport 40 Styrelse 41 Ledningsgrupp 42 3 4 Vi vill göra det enkelt för dig! Lena Svensk, VD MSE att kunna konstatera, att ett par års arbete med projektering, upphandling och finansiering av ett kraftvärmeverk, äntligen börjat bli något konkret. Första spadtaget togs i januari 2014 med en rungande marksprängning och redan innan året var slut var väggar och tak uppe. Nu kvarstår en hel del inre arbeten för att även få alla processer på plats och i funktion. Kraftvärmeverket planeras att tas i drift hösten 2015. Vår hemsida har en blogg, där byggnationen som ska värma Mjölby, kan följas i bilder och kommentarer. Det känns bra Energi nära dig! Det är vad kraftvärmeverket kommer att producera, både i form av fjärrvärme och el. Mjölby kraftstation och övriga vattenkraftstationer längs Svartån och vindkraftverken i Mjölby kraftnäts koncessionsområde, är ock- så exempel på energiproduktion i vårt närområde. MSE kan i hög grad leverera lokalt producerad energi från skog, vind och vatten. när fåglar sitter i rader på elledningarna. Men när de flyger in i dem och orsakar kortslutningar blir det problem. Våra kunder i framför allt västerlösaområdet, har råkat ut för återkommande störningar på grund av detta. Det är förstås inte bekymmersfritt för fåglarna heller. Vi prioriterar ombyggnationen av vårt elnät i det här området. Luftledning ersätts med mindre väder- och fågelkänsliga jordledningar. Ombyggnad av elnätet för att öka kapaciteten och minska väderkänsligheten är något som sker kontinuerligt. Självklart ska kunden kunna lita på att det finns el i uttaget. Därför att det är viktigt för oss Det ser så fridfullt ut att bygga bort områden som är känsliga för störningar. Det blir bättre både för kunderna och fåglarna. Kommunikation och service till våra kunder är alltid viktigt och kan alltid bli bättre. Kundernas behov motiverar oss till ständiga förbättringar. Genom att samla kompetens inom energiområdet under samma tak, kan vår kundservice göra mötet med MSE smidigt och effektivt. Vi paketerar energilösningar och erbjuder personlig vägledning till hela vårt utbud. Med rätt och tydlig information hjälper vi kunden att fatta ett bra och medvetet beslut. Vi vill göra det enkelt att vara kund hos MSE! MSE kan i hög grad leverera lokalt producerad energi från skog, vind och vatten. Lena Svensk, VD 5 Ted Rydh, enhetschef för MSE vattenkraft, vid utskovsluckorna i Mjölby. 6 Vattenkraften är basen Ted Rydh, enhetschef vattenkraft – Vi har dygnetrunt-jour var sjunde vecka men numera kan vi sitta uppkopplade hemma nattetid och styra kraftverken från datorn, berättar Ted Rydh som är enhetschef för vattenkraftstationerna inom MSE. Det var med bland annat vattenkraften som MSE en gång bildades och den är fortfarande basen i den förnybara energiproduktionen. Kraftverken är gamla, om än uppdaterade genom åren. Knutsbro som är yngst fick sin turbin 1957, ett år äldre än Ted själv. – Ja det är slitstarka grejer, skrattar Ted och syftar även på att han själv varit med länge i företaget. 38 år i MSE För 38 år sedan, 1977, började Ted som installationselektriker i dåvarande Elverkets affär på Magasinsgatan i Mjölby. När installationsverksamheten hade dåligt att göra i slutet av 80-talet flyttade han över till eldistribu- tion och blev ställverksmontör ett par år. – Där var det mycket jobb med elen i kraftstationerna vilket slutade med att jag blev erbjuden att lära mig till maskinist på vattenkraften. Det är jag fortfarande. Vi fjärrstyrde alla våra kraftverk och även elnätet från Öjebro kraftstation, berättar Ted. Det var först 1988 som fjärrcentralen flyttade till Mjölby. släpper vi vattnet förbi turbinerna. Det fjärrstyrs normalt, men fastnar en utskovslucka kan det bli katastrof. Vid elbortfall får man öppna med järnspett men normalt sett klarar vi det med batteridrift eller med bensindriven utrustning. Varje sommar revideras kraftverken och de senaste åren har nya utskovsluckor varit prioriterat. Fjärrstyrd gammal mekanik Elhandel Även om kraftverken är helt automatiserade så är det gammal mekanik som kräver ständig bevakning och underhåll. Som enhetschef har Ted två fasta drifttekniker i sitt lag plus fyra till som rycker in från eldistribution för att klara bevakningsjouren. Jourlaget består av en driftledare, en vattenkraftsmaskinist och en elmontör. Kraftproduktionen styrs inte bara av det egna kraftbehovet i Mjölby kommun utan också av läget på elbörsen Nordpool. Varje dag rapporterar man hur mycket man har att sälja nästa dag. – Det som alltid måste fungera är utskovsluckorna, säger Ted. Det överliggande nätet måste kunna ta emot kraften annars – El är en färskvara som konsumeras i samma stund som den produceras så det gäller att vi planerar vår produktion noga inför kommande dag, konstaterar Ted. El är en färskvara som konsumeras i samma stund som den produceras. Ted Rydh, vattenkraft 7 Mera vind än vatten i det lokala elnätet Oscar Björnson, enhetschef vindkraft 8 – I vårt lokala nät produceras mer kraft med vind än med vatten, berättar Oscar Björnson. nätet 2014 varv 57 %, 130 GWh, kom från vindkraft. Av dessa 130 GWh står MSE för ca 23 GWh. Oscar är MSE:s enhetschef för vindkraft. Han håller koll på att de vindsnurror som MSE har del i eller äger, fungerar som de ska. Mjölby kraftnät har idag 49 stycken vindkraftverk i nätet av varierande storlek. MSE äger 3 stycken hela verk och är delägare i 13 stycken verk. Det vill säga att vi har ägandeskap på olika nivåer i parker där det totalt ingår 15 verk. Totalt omsattes 225 GWh i – Det finns planer för fler vindkraftverk, men just nu finns fler faktorer som är avgörande för att expansionen för vindkraften avstannar. Vindkraft är stort men solel kommer I år har Sverige passerat vindkraftstäta Danmark i landbaserad vindkraft. I Tyskland står också vindkraftverken tätt, men där går solelen snart om i produktionskapacitet. – Vi har inte mycket solel i vårt nät idag, 11 anläggningar som ger ca 45 MWh, men vi ser ett ökande intresse för solel. Det verkar just nu vara lite för höga ingångskostnader i förhållande till rådande elpriser. Men blir det en högkonjunktur med ökande efterfrågan så rör sig priserna igen och då kommer solen, säger Oscar. Lokalt producerad förnybar energi Anders Ejhed, enhetschef Fjärrvärmeproduktion Hetvattenpannorna på Sörby ångar på, men ett varmt år som 2014 är inte belastningen speciellt hård. Anders Ejhed har 17 år i företaget bakom sig, varav 8 som enhetschef. – Ja, det har hänt en hel del under min tid här. Vi hade precis börjat bygga ut fjärrvärmenätet till privata hushåll när jag kom in i företaget. Transitledningen till Linköping och nya pannan i Skänninge är de största förändringarna fram tills nu när vi bygger kraftvärmeverket, tycker han. Under ett par år har planeringen och bygget av den nya kraftvärmeanläggningen krävt ett stort engagemang. – Fjärrvärmen är väldigt leveranssäker. Vi har ytterst sällan oplanerade stopp som drabbar våra kunder. Grönare kraft Med det nya kraftvärmeverket blir den gröna profil som MSE strävar efter ännu påtagligare. Både värme och el producerat med förnybart bränsle. På sommaren köper vi vär- men av Tekniska verken i Linköping AB, värmen produceras då vid Gärstadsverken i Linköping och transporteras i transitledningen hit till Mjölby. Under den perioden sker revision av MSE:s pannor. – Våra drifttekniker har väldigt bred kompetens och klarar mycket av revisionsarbetet själva. Totalt är det åtta personer som sköter Sörbyanläggningen. Lokalt bränsle Lokalt producerad energi innebär att även bränslet kommer från närområdet. Kvaliteten varierar i fuktighet och energiinnehåll per kilo. Pannorna är optimerade för en viss fuktmängd i träflisen, både mer och mindre ger sämre effekt. Med en kort mellanlagring på planen utanför kan man blanda leveranserna och jämna ut kvalitetsskillnaden. – När det är mycket snö och is inblandat så lönar det sig att jobba lite manuellt med lastmaskinen istället för att tömma lasset rakt ner i stora flisfickan. Då kan vi göra en bättre blandning och få bra effekt. 9 MSE kundservice. Anneke Kroonder hjälper kunderna att ta rätt beslut. Som kund hos MSE kan du på hemsidan logga in på ”Mina Sidor”. Statistik över din elanvändning och dina fakturor hjälper dig att hålla koll på kostnaderna. Där kan du också teckna avtal och ställa frågor. 10 MSE kundservice gör det enkelt för dig! Mattias Sörsjö och Anneke Kroonder, Kundservice MSE har tagit fram devisen ”Vi gör det enkelt för dig” som syftar just på kundrelationen. Det innebär att kunden ska möta kunnig och engagerad personal i kundservice som ger svar direkt på frågor om abonnemang, avtal och fakturor och mycket annat. Kunden ska känna sig omhändertagen och trygg i mötet med kundservice. elhandel, bredband och en stor del faktura- och inkassofrågor också, säger Anneke Kroonder. Majoriteten av det som folk frågar efter löser vi direkt i kundservicegruppen. Annars vet vi vilken person de ska prata med för att få mer information. Det är fördelen med ett relativt litet företag att man har koll på vad alla gör. – Det är en yrkesheder att vara tillmötesgående och service inriktade för oss i kundservice, säger kundservicechefen Mattias Sörsjö. – Belastningen har ökat med nyordningen och vi måste läsa på en hel del om framför allt fjärrvärmen för att kunna möta de kundernas behov, säger Anneke. Vi arbetar ständigt för att uppfattas som enkla att ha att göra med. Gemensam kundservice Under 2014 har övergången till koncerngemensam kundservice inneburit en stor utmaning för Mattias och hans personal. – Vi tar nu hand om alla frågor som gäller elnät, fjärrvärme, – Vi har anpassat vår organisation och sett över alla rutiner igen, säger Mattias. Information är viktigt Bred kunskap om företaget och dess tjänster och en god lokalkännedom är en förutsättning för att jobba på kundservice i MSE. Mattias trycker på hur viktigt det är att ”utbilda” kunderna, så att de kan göra bra val och ta beslut på riktiga grunder. – Om kunderna vet hur MSE och energimarknaden fungerar, så är det lättare för dem att avgöra vad som är viktigt. Vi försöker vara proaktiva och överraska positivt genom att ge information som är nyttig och som de kan tjäna på. – Vi ringer till exempel upp alla som inte aktivt valt elhandelsavtal, säger Anneke. Det är ingen som blir ledsen för att man ringer om det, kan jag lova... Mina sidor På mina sidor kan du som kund teckna avtal, ställa frågor, följa och analysera din elanvändning och se dina fakturor. – Men vi har inget emot att man ringer till oss, säger Mattias. Vi arbetar ständigt för att uppfattas som enkla att ha att göra med. Mattias Sörsjö, kundservicechef 11 Marknadskommunikatören Jonas Ljungblad har tillkommit som en ny kraft på marknadsavdelningen under 2014. Vi har en stark miljöprofil med lokalt producerad energi från skog, vind och vatten. Jonny Cammerfjord, marknad 12 Nära, grönt och enkelt! Jonny Cammerfjord och Jonas Ljungblad marknad MSE har gjort hela resan från elverk med monopolställning till konkurrensutsatt energileverantör. Under de 20 år som gått sedan avregleringen av elmarknaden, har en mängd deviser och slogans använts för att beskriva affärsidé och inriktning. En del så bra att de duger fortfarande – andra får gärna stanna i arkivets glömska, enligt marknadschefen Jonny Cammerfjord. 2014 har marknadsavdelningen utökats med en marknadskommunikatör, Jonas Ljungblad. Tillsammans har de rensat i marknadsavdelningens budskapsvegetation och trimmat fram tre huvudbudskap att bygga vidare på. – Vi har gått igenom det mesta som vi sagt om företaget genom åren. Nu har vi tagit fram en budskapsplattform som är förankrad i vision och affärsidé, säger Jonas. Utifrån och in Grundtanken är så enkel som att utgå från kundernas behov. Alltså att tänka utifrån och in. Kundnyttan sätter målen och driver utvecklingen av MSE. Kunderna ser leveransen från MSE som absolut självklar. Det ska bara finnas där – el i uttaget, värme i elementet och fritt flöde till internet. Man reflekterar över tjänsterna endast när de inte fungerar eller när räkningen kommer. – ”Vi gör det enkelt för dig!” Det är vårt första budskap, säger Jonny. I alla kontakter med våra kunder ska vi sträva efter att göra mötet med MSE så smidigt, enkelt och givande som möjligt. MSE verkar inom ett litet geografiskt område och vi vill All energiutvinning är förknippad med miljöpåverkan och det gäller förstås även för MSE, även om nästintill 100 % av den egna produktionen sker med förnybara energislag såsom vindkraft, vattenkraft och skogsbränsleeldad fjärrvärme. – Vi marknadsför oss inte som ett miljöföretag utan ett energiföretag, konstaterar Jonny. Däremot vill vi förtydliga vår miljöprofil och lyfta fram hur duktiga vi är i vår egen produktion: ”Lokalt producerad energi från skog, vind och vatten” är vårt tredje budskap. Starkare varumärke – Vi känner att det finns ett behov att förtydliga det gröna budskapet i vissa sammanhang. Trots att MSE funnits så länge så är vår verksamhet inte känd för alla, säger Jonas. vara ett lokalt och ”nära” företag. En given partner för lokala företag och första val för privatkunder inom kommunen. – Vårt andra budskap är: ”Energi nära dig!” Det ger en bild av bredden i det vi gör och att vi är lokala, förklarar Jonas. Budskapsplattformen ska finnas som grund för att producera säljmaterial på produktnivå eller information om verksamheten. Målet är förstås ett gott anseende och ett starkare varumärke. 13 Hållbarhetsredovisning Vision MSE:s vision är att i Mjölbyregionen Affärsidé MSE:s Affärsidé är • skapa en långsiktig hållbar energiförsörjning • att utveckla och erbjuda ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara tjänster och produkter till kunder i Mjölbyregionen • tillhandahålla en infrastruktur som skapar förutsättningar för tillväxt. För att nå vår vision arbetar vi mot att ännu större andel av vår energiproduktion ska vara förnybar. Genom att utveckla våra energitjänster vill vi kunna erbjuda våra kunder förutsättningar att göra långsiktiga val i sitt arbete med energieffektivisering för att de i sin tur ska kunna driva hållbara verksamheter. Vi anser att bra infrastruktur är en förutsättning för tillväxt i Mjölbyregionen. En tillväxt i regionen är bra för utvecklingen av vår verksamhet, då det skapar förutsättningar för volymtillväxt och bättre utnyttjande av företagets resurser. Hållbarhetspolicy MSE verkar för att våra kunder ska uppleva MSE som sin naturliga partner för produktion, distribution och tjänster för långsiktigt hållbar energiförsörjning och ledningsbunden infrastruktur i Mjölbyregionen. MSE strävar efter att utveckla och erbjuda långsiktiga hållbara tjänster och produkter till kunder och samarbetspartner. Vi är en viktig lokal aktör i omställningen mot en hållbar utveckling. Konkret innebär det att vi tar ett miljöansvar, ett ekonomiskt ansvar och ett socialt ansvar för utvecklingen i regionen. Vi följer gällande lagar och förordningar samt andra krav och betraktar dessa som minimikrav för vår verksamhet. Miljöansvaret innebär att vi skapar en långsiktigt hållbar energiförsörjning där produktionen så långt som möjligt baseras på förnybara källor från biobränslen, vattenkraft och vindkraft. Vi strävar efter att ta vara på de resurser som finns i regionen som annars skulle gått till spillo, t.ex. biprodukter från skogen. Vi ska ständigt bli bättre och arbeta aktivt och • att vara kundernas naturliga partner genom att erbjuda kostnadseffektiva tjänster och produkter med hög leveranssäkerhet som baseras på effektiva energisystem och ledningsbunden infrastruktur • medvetenheten om att kunniga och engagerade medarbetare utgör grunden för en hög kundnytta • att den egna energiproduktionen ska vara långsiktigt hållbar och ha hög effektivitet förebyggande för att minska vår och våra kunders miljöpåverkan. Ekonomiskt ansvar innebär att vi driver och utvecklar MSE på ett sådant sätt att förutsättningar för framtida investeringar säkerställs till nytta för Mjölbyregionens tillväxt. Socialt ansvar innebär att vi levererar trygghet och komfort till våra kunder. Vi skapar långsiktiga relationer och partnerskap där alla kunder ska känna sig lika viktiga. Vi förbättrar tillväxtmöjligheterna för regionen genom uppbyggnad av en infrastruktur som ger ett effektivt utnyttjande av MSE:s egna och våra samarbetspartners anläggningar. Ständigt minskad miljöpåverkan MSE är kvalitets- och miljöcertifierat enligt ISO 9 001:2008 respektive ISO 14 001:2004. Under 2014 genomfördes två externa revisioner, där stora delar av vår verksamhet gicks igenom. Revisionerna genomfördes utan några större avvikelser. 1. Produktion av fjärrvärme GWh % 160 120 Fossilt bränsle, GWh 100 Förnybart bränsle, GWh 100 80 Fossilt bränsle % 80 60 Energiindex* % 140 120 60 40 40 20 20 0 14 2010 2011 2012 2013 2014 MSE:s verksamhetsledningssystem innebär att vi har en struktur för vår verksamhet och att vi arbetar systematiskt med de verktyg som standarderna anger. Ständig förbättring är ett ledord i vårt arbete och vi säkerställer detta genom att till exempel ta fram och följa upp miljömål och mätetal. Vi genomför regelbundet interna och externa revisioner av verksamhetsledningssystemet för att hitta förbättringsområden och avvikelser som åtgärdas. Nedan presenteras en del av de insatser som görs. Produktion och distribution av fjärrvärme Fossila bränslen har en negativ påverkan på klimat och miljö och ett av våra mål är därför att sänka andelen fossilt primärbränsle i fjärrvärmeproduktionen. År 2014 har tempera turmässigt varit ett mycket milt år med ett energiindex på 85 %1 (94 %). Andelen fossila bränslen i MSE:s egen fjärrvärmeproduktion uppgick till 2,3 % (4,6 %). Resterande 97,7% har producerats med förnybart biobränsle (skogsflis). Vi arbetar ständigt med att minska vårt behov av fossila bränslen. MSE investerar i ett kraftvärmeverk som utökar produktionskapaciteten från förnybara bränslen och minskar beroende av fossileldade reservpannor. Byggnationen av kraftvärmeverket startade under hösten 2013 och det planeras att tas i drift hösten 2015. Inriktningen för inköp av biobränslen är att köpa en så stor del av bränslet som möjligt i närområdet för att få en låg miljöbelastning från bränsletransporter. Bränslekvalitetsövervakning sker för att minska risken för att det levererade bränslet orsakar pannstopp vid för fuktiga bränslen. Produktion och distribution av el MSE har egen förnybar elproduktion i ett antal vattenkraftverk och vindkraftverk. Under 2014 producerade MSE 64,9 GWh (62,4) förnybar el i dessa egna produktionsanläggningar. Normalårsproduktionen uppgår till 69 GWh. Vi kommer att öka produktionen av förnybar el ytterligare när det nya kraftvärmeverket tas i drift. Den totala produktionen av förnybar el i dotterbolaget Mjölby Kraftnäts elnät uppgick till 162 GWh (146 GWh), vilket utgör 72 % (63 %) av distribuerad el. Utöver att själv äga vindkraftverk vill MSE verka som en katalysator för utvecklingen genom att vara en samarbetspartner i utbyggnad och drift av vindkraftverk och genom att utveckla elnätet för att kunna distribuera elen. Se diagram 2. Det pågår ett långsiktigt arbete med att utveckla och bygga ut elnätet inom MSE-koncernen. Målsättningen är att bygga ett robust och driftsäkert nät som kan anpassas till utvecklingen av den lokala energiproduktionen. Arbetet med kablifiering av luftledningar har pågått i flera år. Under år 2014 utrangerades 270 kreosotstolpar och 15 stolpstationer ersattes med markstationer. Förläggningen av elkablar i mark leder förutom eliminering av miljöfarligt kreosot till minskade elförluster i nätet, en stabilare elleverans med färre avbrott samt en bättre arbetsmiljö för montörerna. I samband med att stolptransformatorstationerna ersätts med markstationer med uppsamlingskärl, minimeras risken för att olja som finns i transformatorstationerna läcker ut till omgivande mark. Övrigt Diagram 1 visar fördelningen mellan fossila och förnybara bränslen i MSE:s egen produktion av fjärrvärme. MSE strävar ständigt efter att minimera sin användning av kemiska produkter. Den totala tillförseln av värme till MSE:s fjärrvärmenät omfattar förutom egen produktion också värme som köps in från Tekniska verken i Linköping AB via en transitledning samt värme från förbränning av halm som köps av en extern leverantör till det lokala fjärrvärmenätet i Väderstad. De senaste åren har vi arbetat för att nyanskaffade fordon hos MSE i första hand ska vara biogasdrivna. Biogas minskar inte bara utsläppen av klimatpåverkande gaser genom att ersätta fossila drivmedel, utan minskar även utsläppen av försurande och övergödande utsläpp i form av svavel och kväve. 2. Elproduktion och distribution GWh % 250,0 MSE Vattenkraft GWh 100 90 200,0 80 MSE Vindkraft GWh Omsättning el i MKNs nät GWh 70 150,0 60 50 100,0 40 Förnybar el i MKNs nät % Totalt vind/ vatten riket % 30 50,0 20 10 0,0 2010 2011 2012 2013 2014 15 En fortsatt begränsning för oss är att det idag inte finns några fossilfria alternativ till våra tyngre dieseldrivna fordon, som uppfyller de krav vi har för tillgänglighet till att underhålla och driva vårt elnät. MSE hyr sina kontors- och verkstadslokaler. Vi arbetar kontinuerligt med att minska el- och värmeförbrukning utifrån de förutsättningarna. Utsläpp till luft MSE övervakar utsläpp lokalt från våra egna anläggningar och är dessutom medlemmar i Östergötlands Luftvårdsförbund. Från fjärrvärmeproduktionen släpps luftföroreningar ut i form av koldioxid, kväveoxider, svavel och stoft. Våra fjärrvärmeanläggningar är tillståndspliktiga och utsläppen bevakas och rapporteras årligen till tillsynsmyndigheten länsstyrelsen i miljörapport. Miljörapporterna finns på MSE:s hemsida från april. MSE är en del av systemet för handel med utsläppsrätter och rapporterar årligen hur mycket koldioxid vi släppt ut. Utsläppshandeln2 innebär att vi får ett antal utsläppsrätter för vår produktion av förnybar fjärrvärme, men att vi måste återlämna utsläppsrätter beroende på hur mycket koldioxid som släpps ut från våra fossileldade reservpannor. Utsläpp till vatten Kondensatvatten från fjärrvärmeproduktionen leds enligt nu gällande tillstånd till respektive recipient3. Från Sörby leddes 16 053 m3 (17 437 m3) ut i Svartån och från Östanå leddes 5481 m3 (5 837 m3) ut i Skenaån via dagvattnet. Kondensatvattnet provtas regelbundet för att följa upp bland annat suspenderande ämnen, ammoniumkväve och pH enligt fastställda kontrollprogram och resultaten rapporteras vidare till tillsynsmyndigheten. MSE arbetar för att minimera utsläppen av miljöpåverkande ämnen till vatten genom att optimera styrningen av panndrift och reningssystem. Från våra bränslelager kan en del organiskt material föras vidare med regnvatten och blåst via dagvattnet ut till recipienten. Genom enkla lösningar som att bland annat sopa bränsleplanerna och rensa diken försöker vi minska denna tillförsel, då materialet vid nedbrytning förbrukar syret i vatten. Vattenkraftens utsläpp till vatten är liten, men vi arbetar ändå med att minimera de läckage av smörjfett som finns från vattenkraftverken. När vi rustar upp kraftstationerna ersätts fettsmorda turbiner mot vattensmorda. MSE är medlemmar i Motala Ströms Vattenvårdsförbund. Förbundet verkar för att genom provtagning och analys skaffa information om tillståndet i Motala ströms vattensystem där Svartån och Skenaån ingår. MSE använder informationen för att kunna bedöma hur stor påverkan våra utsläpp har på recipienten genom att beakta exempelvis känsligheten och vattenflöde. Resurser och avfall MSE förbrukar resurser i form av bränslen för fjärrvärmepro- 16 duktion och transporter samt värme, el och material för drift och underhåll av våra anläggningar (se Miljöfakta). Vi arbetar kontinuerligt för att minska utnyttjandet av resurser genom energibesparande åtgärder och genom att effektivisera vår distribution och produktion. Vi sorterar vårt verksamhetsavfall för materialåtervinning så långt det är möjligt och sorterar även en mindre mängd hushållsliknande avfall. Det farliga avfall som uppstår hanteras på ett säkert sätt enligt gällande lagstiftning. En stor del av det avfall som uppkommer är aska från förbränning som deponeras eller nyttjas för sluttäckning av deponier. Ekonomiskt ansvarstagande För den ekonomiska redovisningen hänvisas till årsredovisningens förvaltningsberättelse och noter. Socialt ansvarstagande Partnerskap MSE vill ta sitt ansvar för att bidra till en hållbar utveckling i regionen. Dels genom att driva egna projekt och dels som partner där vi stöttar andra aktörers initiativ till hållbara satsningar i Mjölby med omnejd. Exempel på detta är utbyggnaden av vindkraftsproduktion och avtal med lokala aktörer för värmeproduktion i Väderstad. Vi tillhandahåller även energitjänster som ger kunderna förutsättningar att påverka sin energiförbrukning till att bli så effektiv som möjligt med mindre miljöpåverkan. Kunder Inom MSE:s verksamhetsområden är det viktigt att vi arbetar med öppenhet och ömsesidigt förtroende mot våra kunder. Både fjärrvärme- och eldistributionsverksamheten styrs av lagar och regler som ska säkerställa kundernas intressen. MSE:s fjärrvärmeverksamhet är sedan 2005 REKO-märkt4 enligt ett regelverk skapat i samarbete mellan fjärrvärme- och fastighetsbranschen. REKO är en kvalitetsmärkning som innebär att MSE gjort ett frivilligt åtagande att arbeta för att stärka kundens ställning genom ökad kunskap och insyn i verksamheten. Kunder som upplever att fjärrvärmeleverantören bryter mot REKO:s regelverk kan anmäla detta till en oberoende kvalitetsnämnd. För att uppfylla kraven har MSE bland annat hållit ett öppet informationsmöte för fjärrvärmekunderna under 2014. Elnätsverksamheten regleras genom bland annat ellagen. Regelverket är utformat för att stärka kundens ställning genom att styra villkor för avbrottsersättning och tillse att kunderna betalar skäliga avgifter. Även samverkan mellan nätbolag och elhandelsbolag regleras för att skydda kundens intressen. MSE rapporterar årligen till Energimarknadsinspektionen, som även utför tillsyn på hur vi lever upp till kraven. Vartannat år genomför MSE en kundundersökning för att få en uppfattning om hur kunderna upplever MSE och för att tydliggöra våra styrkor och svagheter. MSE har generellt ett högt resultat som indikerar mycket nöjda kunder. Personal Uppgifter om MSE:s personalsammansättning beskrivs under not i Årsredovisningen. Sjukfrånvaron följs upp varje månad och utifrån de analyser som görs sätts relevanta insatser in. Målsättningen är att sjukfrånvaron inte överstiger 3 % En medarbetarundersökning genomförs vartannat år för att ge oss en uppfattning om våra medarbetares syn på företaget. Utifrån denna undersökning tas en handlingsplan fram. Miljöfakta 20142013 Resurser Förnybart bränsle5 ton 18 600 32 436 Förnybart bränsle6m3 5 312 7 396 Fossilt bränsle m3 Vatten liter 10 952 10 805 270610 El MWh 3 491 3 785 Arbetsmiljökommittén leder MSE:s systematiska arbetsmiljöarbete. Målsättningen är att vårt systematiska arbetsmiljöarbete ska bidra till att förebygga olyckor, tillbud och ohälsa. En del av arbetet består av att organisera skyddsronder och administrera avvikelser som uppkommer under dessa. En viktig uppgift är att hitta rätt verktyg för att samla in och följa upp tillbud och avvikelser. Värme MWh 1 014 861 MSE:s friskvårdsgrupp arbetar aktivt med friskvårdsarbetet i företaget. MSE bedriver sitt hälsoarbete utifrån Korpens krav för hälsodiplomering. Friskvårdsgruppen arbetar för att underlätta och uppmuntra anställda till hälsofrämjande aktivitet genom att bland annat erbjuda tillgång till massör, gemensam gruppträning och gemensamma evenemang. Svavel ton Personalens kompetens är en viktig del för att säkerställa att MSE kan tillhandahålla tjänster och produkter av god kvalitet samt för att se till att våra kunder och samarbetspartners fortsatt är nöjda med oss. MSE genomför med regelbundenhet utbildningar som är obligatoriska för alla anställda, t.ex. grundläggande brandkunskap och grundläggande utbildning i miljökunskap. Många medarbetare har även gått utbildningar för att få eller ha kvar certifikat och intyg samt upprätthålla och utveckla nödvändig kompetens. Vi deltar också aktivt i branschorganisationernas olika evenemang för att höja vår kompetens. Materialåtervinnington 29 Energiutvinnington 32 Utsläpp UTSLÄPP TILL LUFT CO2 fossil ton 665 1 673 CO2 förnybart ton 30 212 33 796 NOx ton 2830 1 2 UTSLÄPP TILL VATTEN Kondensatvatten m3 21 534 23 274 Avloppsvattenm3 901767 Avfall 36 82 Deponi ton 1 131 1 065 Farligt avfall ton 3 13 Produktion FJÄRRVÄRME Förnybart bränsle GWh Fossilt bränsle GWh 101 113 2 6 EL Vattenkraft GWh Vindkraft GWh 2323 Distribution 42 39 FJÄRRVÄRME GWh EL GWh 226231 Förnybart % 164 181 7263 Fotnot 1. Energiiindex indikerar hur stort behovet av värme har varit jämfört med normalvärde (100%) beräknat utifrån temperatur, men även andra faktorer som sol och vindpåverkan. 2. www.utslappshandel.se 3. Recipient kallas vattendrag sjö som tar emot utsläpp. 4. Mer information om REKO fjärrvärme finns på www.svenskfjarrvarme.se 5. Från och med 2014 redvisas torrsubstans. 6. Avser biogas i fordon. 17 Styrelsen och verkställande direktören för Mjölby-Svartådalen Energi AB lämnar härmed följande årsredovisning och koncernredovisning för 2014, bolagets 34:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Års- och koncernredovisningen är skriven i tkr om inte annat anges. Uppgifter inom parantes avser föregående år. MSE har en ägarandel på 10,1 % i bredbandsbolaget Utsikt Bredband AB. TVAB är huvudägare med en ägarandel på 89,9 % Verksamheten I koncernen ingår även intressebolagen Herrberga Vind AB (41,67 %), Vävinge Vind AB (25,15 %) och Hackeryd Vind AB (12,5 %). Mjölby-Svartådalen Energi AB (MSE), organisationsnummer 556093-1593 med säte i Mjölby, är moderföretag i en koncern som erbjuder varor och tjänster inom el, fjärrvärme, energitjänster och bredband. Koncernen verkar för att skapa en långsiktigt hållbar energiförsörjning och tillhandahålla infrastruktur som skapar förutsättningar för tillväxt. Bolaget är kvalitetscertifierat enligt SS-EN ISO 9001 och miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001. Ägarförhållanden Företaget ägs av Mjölby kommun 55%, Tekniska verken i Linköping AB (publ) (TVAB) 35% och Motala kommun 10%. Ägarna har i ägardirektiv förklarat att koncernen ska fokusera på kärnverksamheten, säkerställa driftsoptimering med vidmakthållen hög leveranssäkerhet, verka för en långsiktigt hållbar energiförsörjning, tillhandahålla en infrastruktur som skapar förutsättningar för tillväxt och på affärsmässig grund understödja positiva miljösatsningar. Koncernen består av moderföretag med 4 dotterföretag och 6 intresseföretag. Mjölby Kraftnät AB (MKN) är ett helägt dotterbolag i vilket elnätverksamheten bedrivs sedan 1 januari 1996. Alla tillgångar som ingår i nätverksamheten ägs av MKN. Moderbolaget tillhandahåller personal, administration och lokaler på uppdrag av dotterbolaget. De helägda dotterbolagen MWNet, Östgöta Gårdsgas AB och Östgöta Gårdsgas Nät AB bedriver ingen verksamhet. MSE har en ägarandel på 6,57 % i elhandelsföretaget Bixia AB. Övriga delägare är TVAB som är huvudägare med 54,34 %, Växjö Energi AB, Oxelö Energi AB, Borgholm Energi AB, Nässjö Affärsverk AB, Södra Hallands Kraft ek.för,. Bjäre Kraft ek. för., Sandviken Energi AB och Alvesta Energi AB. MSE har en ägarandel på 7,91 % i Bixia ProWin AB. Bolagets huvudsakliga verksamhet är att uppföra, driva och förvalta vindkraftsproduktion. Ägarkretsen är densamma som i Bixia AB, men ägarandelarna fördelar sig något annorlunda. Huvudägaren TVAB har en ägarandel på 45 %. 18 Väsentliga händelser under räkenskapsåret MSE har tre hela och två åttondels vindkraftverk i egen balansräkning. Sjunkande elpriser har fått till följd att bolaget har behövt göra nedskrivningar på dessa vindkraftverk med 15,1 Mnkr. Under året har byggnationen av ett nytt Kraftvärmeverk (KVV) påbörjats. En bakgrund till investeringen är att bolaget har ett behov av att utöka kapaciteten i fjärrvärmeproduktionen. KVV planeras att tas i drift hösten 2015. Under året uppgår investeringen i KVV till 196 Mnkr. Koncernen tillämpar fr.o.m. 2014 Redovisningsregelverket K3. K3 är kompletterande normgivning till Årsredovisningslagen. K3 innehåller dels lagtext, dels allmänna råd med kommentarer. Dessa ska tolkas tillsammans. Jämförelseåret 2013 har omräknats till nu gällande regelverk. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Inga särskilda händelser av betydelse har inträffat efter balansdagen. Flerårsöversikt Koncernen Nettoomsättning exkl. punktskatter Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Eget kapital Kassaflöde från den löpande verksamh. Soliditet, % 2014 2013 2012* 2011*2010* 219 424 230 941 247 078 27 370 47 674 57 399 249 527 253 792 66 591 58 880 53 357 49 498 10 051 31 963 42 311 1 005 405 835 836 740 747 691 286 638 336 283 120 275 303 249 098 217 300 188 853 77 605 47 140 78 206 58 264 74 434 28,232,933,631,429,6 Avkastning på eget kapital, % 3,6 12,2 18,1 26,3 28,1 Avkastning på totalt kapital, % 3,0 6,1 8,1 10,3 10,7 Antal anställda, st 67 65 61 58 61 Moderföretaget Nettoomsättning exkl. punktskatter Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster 2014 20132012*2011*2010* 172 298 176 191 185 023 14 928 20 554 35 307 178 986 195 083 34 838 42 140 25 898 32 658 377 8 862 30 279 843 520 680 452 605 477 Eget kapital 17 448 17 342 17 197 19 938 20 007 Kassaflöde från den löpande verksamheten 54 468 25 855 43 582 49 978 47 733 Balansomslutning Soliditet, % 560 998 531 103 20,425,325,925,525,7 Avkastning på eget kapital, % 0,2 5,3 20,2 18,5 25,7 Avkastning på totalt kapital, % 2,3 3,6 6,1 6,6 9,0 Antal anställda, st 67 65 61 58 61 * Dessa år är inte omräknade enligt K3. Kommentar Resultat efter finansiella poster uppgår till 10,1 Mnkr, vilket är 22 Mnkr lägre än föregående års resultat på 32 Mnkr. De huvudsakliga förklaringarna till den stora skillnaden är att resultatet 2014 har belastats med en nedskrivning på 15,1 Mnkr samt lägre anslutningsavgifter för vindkraftverk i MKN om 10,8 Mnkr. Nedskrivningen är kopplad till de vindkraftverk som finns upptagna i moderbolagets balansräkning och har föranletts av sjunkande elpriser. Försäljning och priser Fjärrvärmeförsäljning bedrivs i moderbolaget. Den totala värmeförsäljningen i Mjölby, Skänninge, Mantorp, Väderstad och Sya uppgick under året till 164,5 GWh (180,9 GWh). Under året anslöts 38 (32) nya kunder varav 32 (26) villor. Elnätverksamheten i dotterbolaget MKN omsatte 225,6 GWh (230,9 GWh). År 2014 var varmare än ett normalår med ett energiindex på 85% (94 %) av normalår. Detta har påverkat försäljningsvolymen negativt för såväl fjärrvärme som eldistribution. Från 1 januari 2014 höjdes i genomsnitt fjärrvärmepriserna med 1,4 % och elnätpriserna med 2,0 %. Produktion Elproduktionen i egna vattenkraftstationer uppgick till 42,0 GWh (39,4 GWh) vilket kan jämföras med normalårsproduktionen 46 GWh. Vindkraftsproduktionen blev 22,9 GWh (23,0 GWh), vilket motsvarar normalårsproduktionen. Den egenproducerade kraften har enligt avtal sålts till Bixia och TVAB. Priset baseras på elpriset på den Nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Det genomsnittliga elspotpriset för år 2014 uppgick till 288 kr/MWh (prisområde 3), vilket är 16 % lägre än föregående års elpris (341 kr/MWh). Den egna värmeproduktionen uppgick till 103,3 GWh (118,3 GWh). Den har baserats huvudsakligen på trädbränslen. Under året har 91,4 GWh (92,9 GWh) färdig värme köpts från TVAB och 7,3 GWh (7,8 GWh) från Hilbrands Energi AB. Personal Antalet anställda har under året i medeltal uppgått till 67 personer. Koncernens personal är anställd i moderbolaget. Närmare redovisning av personal och lönekostnader finns i not . Miljö Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i tätorterna Mjölby och Skänninge. Tillstånden avser produktion av värme till de sammanbyggda fjärrvärmenäten. Verksamhetens miljöpåverkan sker i huvudsak genom utsläpp till luft. Produktionen av värme är beroende av tillstånd enligt miljöbalken. Storskalig produktion av värme ger väsentligt mindre miljöpåverkan än individuell uppvärmning. Målsättningen är minsta möjliga miljöpåverkan och detta kan bland annat uppnås genom högt utnyttjande av biobränslen i fjärrvärmesystemet. Känslighetsanalys Känslighetsanalysen ger en indikativ bild av delar av den volym-, pris- och kostnadsrelaterade resultatpåverkan som kan beräknas för ett normalår i ett kort perspektiv, det vill säga i första hand i form av års- och säsongsvariationer. Parameter Förändring Värde Mnkr Försäljningspris fjärrvärme 1% +/- 1 Försäljningspris eldistribution 1% +/- 1 Försäljningspris producerad el, spot 20% +/- 5 Volym eldistribution 5% +/- 2 Volym elproduktion 20% +/- 5 Inköpspris biobränsle 20% +/- 5 Inköpspris olja 20% +/- 1 1% enhet +/- 1 Finansieringskostnad, rörlig del Bränslemixen i produktionsanläggningarna påverkar lönsamheten. Investeringar och finansiering Koncernens investeringar uppick till 227 Mnkr (110 Mnkr), varav 19 Förvaltningsberättelse KVV 196 Mnkr (73 Mnkr). Investeringarna har huvudsakligen finansierats genom nyupplåning. Total upplåning uppgick vid årets utgång till 583 Mnkr, vilket är en ökning med 158 Mnkr. Balansomslutningen har ökat med 170 Mnkr till 1 005 Mnkr. Förväntad framtida utveckling MSE har ett behov av att utöka kapaciteten i fjärrvärmeproduktionen och att minska beroendet av fossila bränslen. Kopplat till bolagets elproduktion finns volymrisker och prisrisker. Det finns inga bra instrument för att hantera volymrisken. För att minska prisriskerna sker handel med elterminer. I bolagets Policy för elhandel och handel med utsläppsrätter (Elhandels policyn), anges hur stor del av prognostiserad produktion som ska prissäkras genom terminskontrakt. Elhandelspolicyn medger återköp av sålda elterminer men i övrigt ingen tradingverksamhet. Under året har byggnationen av ett nytt kraftvärmeverk (KVV) påbörjats. KVV är placerat bredvid befintliga anläggningar på Sörby i Mjölby. Anläggningen planeras vara klar för driftstart hösten 2015. Bolagets investeringsmedel prioriteras till förmån för denna investering under de närmaste åren. För hantering av prisrisker för elcertifikat anges i Elhandelspolicyn inom vilket intervall försäljning av framtida produktion får ske samt vilken volym elcertifikat som maximalt får finnas i lager. Bolaget har under de senaste åren satsat på ny vindkraftproduktion med inriktningen att satsa på gemensamma projekt tillsammans med markägare i regionen. För år 2015 planeras inga investeringar i nya vindkraftverk. MSE utvecklar och säljer tjänster kring vindkraft kontinuerligt. Prisrisk för biobränslen Utbyggnaden av högspänningsnätet på landsbygden för att öka dess kapacitet kommer att fortsätta under kommande år. Detta styrs både av vindkraftsutbyggnaden och av behovet att hålla en hög driftsäkerhet i nätet bl.a. för att begränsa väderkänsligheten. Koncernen befinner sig i en period med omfattande investeringar i kraftvärme, renovering av vattenkraftstationer och utbyggnad av elnät, vilket inverkar negativt på koncernens kassaflöde. Under 2014 var det operativa kassaflödet efter investeringar -152 Mnkr (-61 Mnkr). Upplåningen har ökat med 158 Mnkr. Ett negativt kassaflöde fungerar för några enstaka år men över en längre tid måste kassaflödet normaliseras. Framtida investeringstakt kommer därför att bestämmas utifrån bolagets kassaflöde, soliditet och intjäningens relation till nettoskuldsättningen. Risker och riskhantering MSE:s verksamhet exponeras för ett antal faktorer som kan påverka bolagets möjlighet att uppnå finansiella mål. Eftersom företagets resultat till vissa delar är väderberoende kan resultatet också variera mellan åren. Se tidigare känslighets analys. MSE arbetar aktivt med att identifiera, förstå och reducera risker. Några huvudgrupperingar av identifierade risker kommenteras nedan: Finansiell risk Med finansiell risk avses finansierings-, ränte-, valuta-, kreditoch motpartsrisk. Finansieringsrisk definieras som lånebehov som inte kan mötas av den finansiella marknaden. Ränterisken avser risken för negativ påverkan på koncernens resultat- och balansräkning till följd av förändringar i ränteläget. Riktlinjer för hanteringen av bolagets finansiella risker fastställs årligen av styrelsen i bolagets Finanspolicy. 20 Elhandelsrisk Utsläppsrätter handlas utifrån behov. Elhandelspolicyn ger inte utrymme för trading med utsläppsrätter. Bolaget gör huvuddelen av biobränsleinköpen i form av avtal med fast pris under en eldningssäsong. Flerårsavtal kan förekomma i begränsad omfattning. Avbrottsersättning för eldistribution I elnätsverksamheten har risknivån ökat kraftigt till följd av lagstiftningen om avbrottsersättning. Enligt denna är MKN skyldig att betala avbrottsersättning till kunder som får strömavbrott längre än 12 timmar. Avbrottsersättningen är maximerad till tre års normalkostnad för kunden. Detta innebär att MKN:s risk är maximerad till utbetalning av motsvarande tre års elnätintäkter. Möjligheterna till en försäkringslösning för avbrottsgarantier har gemensamt undersökts i branschen men det kan konstateras att detta inte är möjligt. Den främsta riskreducerande åtgärden i elnätsverksamheten är därför att hålla en hög driftsäkerhet i nätet bl.a. för att begränsa väderkänsligheten. Resultatdisposition Till årsstämmans förfogande står vinstmedel på sammanlagt 12 271 679 kr. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras enligt nedan: Balanseras i ny räkning 12 271 679 kr Summa 12 271 679 kr Resultaträkning Koncernen Moderföretaget Not Rörelsens intäkter m. m. 2014 2013 2014 2013 1, 2 Nettoomsättning exkl. punktskatter 3 Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Andel intresseföretags resultat 219 424 6 760 364 226 548 336 230 941 172 298 4 213 4 958 490 316 235 644 177 572 5 023 176 191 1 991 336 178 518 Rörelsens kostnader Råvaror och andra direkta kostnader Övriga externa kostnader 4, 5 Personalkostnader 6 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader -69 086 -32 906 -45 226 -52 068 -228 -199 514 -77 561 -33 210 -45 784 -36 035 -403 -192 993 -46 557 -30 203 -45 226 -40 430 -228 -162 644 -56 107 -30 535 -45 784 -25 135 -403 -157 964 27 370 47 674 14 928 20 554 Resultat från andelar i koncernföretag 7 Resultat från andelar i intresseföretag 8 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 9 489 473 Räntekostnader och liknande resultatposter 10 -17 808 -16 184 -17 319 -15 711 165 114 2 400 -17 230 -14 551 232 596 2 900 -15 420 -11 692 31 963 377 8 862 -8 876 Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner 11 10 051 – – -275 10 051 31 963 102 -14 12 -2 234 -6 005 4 159 Årets resultat 7 817 25 958 106 145 Resultat före skatt Skatt på årets resultat 21 Balansräkning Koncernen Moderföretaget Not TILLGÅNGAR 2014-12-312013-12-31 2014-12-312013-12-31 1, 2 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utvecklingsarbeten och liknande arbeten Fallrätter, ledningsrätter och andra nyttjanderätter 13 14 1 687 11 377 1 969 11 376 1 687 10 385 1 969 10 385 13 064 13 345 12 072 12 354 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 15 16 17 18 36 599 478 541 12 003 34 602 497 214 15 111 31 040 306 649 10 387 28 886 330 324 13 267 288 705 93 124 277 074 81 348 815 848 640 051 625 150 453 825 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Fordringar hos koncernföretag Andelar i intresseföretag Fordringar hos intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav 19 20 – – 21 58 537 56 181 22 5 431 5 431 23 7 805 8 337 2 921 51 500 33 967 5 431 7 805 2 921 51 500 31 947 5 431 8 337 71 773 69 949 101 624 100 136 Summa anläggningstillgångar 900 685 723 345 738 846 566 315 Omsättningstillgångar Varulager mm Råvaror och förnödenheter 3 953 6 053 3 249 5 516 3 953 6 053 3 249 5 516 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Fordringar hos intresseföretag Elcertifikat, utsläppsrätter, ursprungsgarantier etc Aktuell skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 22 41 554 – 1 189 4 453 3 431 121 13 496 41 982 – 1 177 3 237 13 011 1 281 12 762 31 696 23 823 1 189 4 453 3 526 99 5 218 31 934 24 211 1 177 3 237 10 338 1 243 4 005 64 244 73 450 70 004 76 145 36 523 32 988 31 421 32 476 104 720 112 491 104 674 114 137 1 005 405 835 836 843 520 680 452 Balansräkning Koncernen Moderbolaget Not 2014-12-312013-12-31 2014-12-312013-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 25 Bundet eget kapital Aktiekapital (43 143 aktier) 4 314 4 314 4 314 4 314 Reservfond 863863 5 177 5 177 Fritt eget kapital Balanserat resultat 12 165 12 020 Årets resultat 106 145 12 271 12 165 Annat eget kapital inkl. årets resultat 278 806 270 989 Obeskattade reserver 275 303 17 448 17 342 26 283 120 198 364 198 090 5 293 725 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Uppskjuten skatteskuld 27 Långfristiga skulder 5 375 66 866 5 293 64 914 5 375 563 72 241 70 207 5 938 6 018 28 Obligationslån Övriga skulder till kreditinstitut Skulder till koncernföretag Övriga skulder 248 000 335 000 – 12 852 100 000 325 000 – 13 795 248 000 335 000 200 – 100 000 325 000 – – 595 852 438 795 583 200 425 000 Kortfristiga skulder Checkräkningskredit Leverantörsskulder Skulder till intresseföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER – 17 607 8 887 6 734 20 964 1 830 14 642 9 436 5 694 19 929 – 14 393 – 4 954 19 223 – 12 580 – 3 725 17 697 54 192 51 531 38 570 34 002 1 005 405 835 836 843 520 680 452 Ställda säkerheter 30 105 000 105 000 105 000 105 000 Ansvarsförbindelser 30 65 546 65 560 65 546 65 560 23 Kassaflödesanalys Koncernen Moderföretaget Not 2014 2013 2014 2013 27 370 36 986 15 053 47 674 36 035 -4 493 14 928 25 348 15 506 20 554 25 135 2 023 79 409 79 216 55 782 47 712 489 -17 808 9 298 473 -17 821 -7 395 2 400 -16 524 6 655 2 900 -17 640 -7 366 72 094 54 473 48 313 25 606 2 100 -374 3 785 -958 11 703 -18 674 2 267 -671 3 862 -1 038 7 975 -7 323 77 605 46 544 53 771 25 220 Den löpande verksamheten Rörelseresultat - Avskrivningar - Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 31 Erhållen ränta Erlagd ränta Betald inkomstskatt Nettokassaflöde från den löpande verksamheten Förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) av varulager Ökning(-)/minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Förvärv av övriga finansiella tillgångar Avyttring av övriga finansiella tillgångar Utdelning från intresse- och koncernbolag Kassaflöde från investeringsverksamheten -356 -227 467 14 -2 020 532 - -76 -109 057 – – 581 - -355 -211 348 – -2 020 – 165 – -87 840 -229 297 -107 956 -213 026 -93 510 -6 886 581 635 Finansieringsverksamheten Upptagna lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde 24 155 227 67 627 158 200 75 000 155 227 67 627 158 200 75 000 3 535 6 215 -1 055 6 710 Likvida medel vid årets början 32 988 26 773 32 476 25 766 Likvida medel vid årets slut 36 523 32 988 31 421 32 476 Noter Belopp i tkr om inte annat anges Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Detta är företagets första finansiella rapport som upprättats enligt K3. Företaget har inte tillämpat några undantag från retroaktiv tillämpning vid övergången till K3. De viktigate redovisnings- och värderingsprinciperna som använts vid upprättande av de finansiella rapporterna sammanfattas nedan. I de fall moderföretaget tillämpar avvikande principer anges dessa under Moderföretaget nedan. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar verksamheten moderföretaget och samtliga dotterföretag fram till och med 31 december 2014. Dotterföretag är företag i vilka moderföretaget direkt eller indirekt innehar mer än 50% av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden innebärande att ett förvärv av dotter företag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. Genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet fastställs anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen samt det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar, övertagna skulder och ansvarsförbindelser. Uppskjuten skatt beaktas vid skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde på alla poster utom goodwill. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och ansvarsförbindelser utgör goodwill eller, om beloppet är negativt, negativ goodwill. Värdet av minoritetens andel läggs till anskaffningsvärdet. Minoritetsintressen värderas med utgångspunkt från anskaffningsvärdet för aktierna. Dotterföretagen inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten och till och med avyttringstidpunkten. Försäljning och distribution av energi Energiförsäljning intäktsredovisas vid leveranstidpunkten. Anslutningsavgifter Avgifter som betalats av kunden för anslutning till nät för el eller värme intäktsredovisas vid tidpunkten för anslutningen. Tjänsteuppdrag För tjänsteuppdrag på löpande räkning redovisas inkomsten som är hänförlig till ett utfört tjänsteuppdrag som intäkt i takt med att arbete utförs och material levereras eller förbrukas. Befarade förluster redovisas omedelbart. Elcertifikat Intäkter av elcertifikat som tilldelats från Svenska Kraftnät genom egen produktion redovisas i den månad som produktion sker. Elcertifikat värderas i första hand till kontrakterat försäljningspris och i andra hand till marknadspriset på balansdagen och ingår i posten Nettoomsättning. Utsläppsrätter Utsläppsrätter värderas till verkligt värde vid tilldelningstidpunkten. Intäktsföring av tilldelade utsläppsrätter sker proportionerligt i förhållande till kostnaden/åtagandet för dess leverans som följd av gjorda utsläpp. Handelsvaror Intäktsredovisning av handelsvaror görs vid leverans till kund och efter kundens accept. Försäkringsersättningar Vid driftsstopp, skador etc. som helt eller delvis täcks av försäkringsersättning redovisas en beräknad försäkringsersättning när denna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Försäkringsersättningar redovisas i posten Övriga rörelseintäkter. Ränteintäkter Förvärv och avyttringar av minoritetsandelar redovisas inom eget kapital. Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas. Beräkning av ränteintäkter görs på basis av den underliggande tillgångens avkastning enligt effektivräntemetoden. Belopp som redovisas för dotterföretag har justerats där så krävs för att säkerställa Erhålla utdelningar överensstämmelse med koncernens redovisningsprinciper. Intäkter från utdelningar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Intresseföretag Offentliga bidrag Intresseföretag är de företag där koncernen innehar ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. Offentliga bidrag intäktsredovisas när koncernen har uppfyllt de villkor som är förknippade med bidraget och det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas. Bidrag som koncernen erhållit men där alla villkor ännu inte är uppfyllda redovisas som skuld. Vid förvärv av intresseföretag upprättas en förvärvsanalys på samma sätt som vid förvärv av dotterföretag. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden från och med den tidpunkt då det betydande inflytandet erhålls till dess att det upphör. Kapitalandelsmetoden innebär att koncernens andel av intresseföretagets resultat efter skatt redovisas på egen rad inom rörelseresultatet. Detta belopp justerar Koncernens redovisade värde på andelarna i intresseföretaget. Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar, skulder, intäkter, kostnader, vinster och förluster som uppkommit genom transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen. resultaträkning Intäktsredovisning Nettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från kärnverksamheten, dvs. produktion, försäljning och distribution av el, värme och kyla, elhandel, anslutningsavgifter samt andra intäkter såsom entreprenadavtal och uthyrning. Belopp som erhålls för annans räkning ingår inte i koncernens intäkter. I de fall varor och tjänster byts mot likartade varor och tjänster redovisas ingen intäkt. Samtliga intäkter värderas till det belopp som influtit eller beräknas inflyta, dvs. med hänsyn till rabatter och efter avdrag för moms och energiskatter, och redovisas i posten Nettoomsättning. Bidrag som erhållits för förvärv av en anläggningstillgång reducerar anläggningstillgångens redovisade anskaffningsvärde. Övriga offentliga bidrag redovisas i posten Övriga rörelseintäkter. Leasing Leasingavtal klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och fördelarna som är förknippande med ägande i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Övriga leasingavtal är operationella leasingavtal. Klassificering av leasingavtal görs vid leasingavtalets ingående. Rättigheter och skyldigheter enligt finansiella leasingavtal där koncernen är leasetagare redovisas i koncernredovisningen som tillgång och skuld i balansräkningen. Tillgången och skulden redovisas vid första redovisningstillfället till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minileaseavgifterna. Leasade tillgångar skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden. Förpliktelsen enligt finansiella leasingavtal redovisas som lång- respektive kortfristig skuld. Betalningar av minimileaseavgifter redovisas som ränta och amortering av skulderna. Minimileaseavgifter enligt finansiella leasingavtal fördelas mellan leasingkostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje räkenskapsår belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive räkenskapsår redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs under det räkenskapsår som de uppkommer. 25 Noter Minimilieaseavgifter enligt operationella leasingavtal där koncernen är leasetagare kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Ersättningar till anställda Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar såsom löner, sociala avgifter, semester, bonus, bilersättningar och liknande är ersättningar som förfaller inom 12 månader från balansdagen det år som den anställde tjänar in ersättningen och kostnadsförs löpande om inte utgiften inkluderats i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång. Kortfristiga ersättningar värderas till det odiskonternade beloppet som koncernen förväntas betala till följd av den outnyttjade rättigheten. Avgiftsbestämda pensionsplaner Avgiftsbestämda pensionsplaner är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka fastställda avgifter betalas till en separat juridisk enhet. Någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter finns inte i de fall den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till de anställda. Avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner kostnadsförs under det räkenskapsår de avser. Förmånsbestämda pensionsplaner Förmånsbestämda pensionsplaner är andra planer än avgiftsbestämda pensionsplaner. Koncernens förmånsbestämda planer som regleras genom betalning av pensionspremier redovisas som avgiftsbestämda pensionsplaner och kostnadsförs därmed i den period där den relevanta tjänsten utförs. Ersättningar vid uppsägning En avsättning för avgångsvederlag redovisas endast om koncernen är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. Avsättning görs för den delen av uppsägningslönen som den anställde får utan arbetsplikt, med tillägg för sociala avgifter. Låneutgifter Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en kvalificerad tillgång aktiveras under den tidsperiod som krävs för att färdigställa tillgången för dess avsedda användning eller försäljning. Övriga låneutgifter kostnadsförs i den period som de hänförs till och redovisas i posten Räntekostnader och liknande resultatposter. Avskrivningar Immateriella och materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över tillgångarnas eller komponenternas bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningen beräknas på det avskrivningsbara beloppet vilket i de allra flesta fall utgörs av tillgångens anskaffningsvärde. I ett fåtal fall tas hänsyn till ett beräknat restvärde. Rättigheter som är baserade på avtal skrivs av över avtalstiden. Mark och fallrättigheter har inte någon begränsad nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Nedskrivningar av tillgångar i en kassagenererande enhet fördelas i första hand på goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten. Beräkning av återvinningsvärdet Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor före skatt som återspeglar aktuella, marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde och den risk som är förknippad med den specifika tillgången eller den kassagenerande enheten. Beräkningen gör per tillgång eller kassagenererande enhet. Återföring av nedskrivningar Nedskrivningar av andra immateriella och materiella anläggningstillgångar än goodwill återförs om skälen som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats. Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar Allmänna principer Per varje balansdag görs en bedömning av om det finns någon indikation på att en eller flera finansiella anläggningstillgångar har minskat i värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde, se ovan. Återföring av nedskrivning Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar återförs om de skäl som låg till grund för nedskrivningen har förändrats. Balansräkning Immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar inkluderar koncessioner, patent och liknande rättigheter. Dessa redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Borttagande från balansräkningen Immateriell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inte framtida ekonomiska fördelar väntas från användning, utrangering eller avyttring av tillgången. Följande nyttjandeperioder tillämpas: När immateriella anläggningstillgångar avyttras bestäms realisationsresultatet som skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde och redovisas i resultaträkningen i någon av posterna Övriga rörelseintäkter eller Övriga rörelsekostnader. Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Programvaror: 5 år Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark: 33-50 år Maskiner och andra tekniska anläggningar: 7-50 år Inventarier, verktyg och installationer: 5-10 år Nedskrivningar Nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar Allmänna principer Per balansdagen bedöms om det föreligger en indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Om återvinningsvärdet understiger redovisat värde görs en nedskrivning som kostnadsförs. Immateriella anläggningstilgångar som inte är färdigställda ska nedskrivningsprövas årligen. 26 Nedskrivningsprövningen görs per varje enskild tillgång med ett oberoende flöde av inbetalningar. Vid behov behöver tillgångarna grupperas ihop till kassagenererande enheter för att identifiera inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar. Nedskrivningsprövning görs i dessa fall för hela den kassagenerande enheten. En nedskrivning redovisas när en tillgång eller en kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningen belastar resultaträkningen. Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången sannolikt kommer att tillfalla koncernen och anskaffningsvärdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Anskaffningsvärde I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset och utgifter som är direkt hänförbara till inköpet och syftar till att bringa tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med företagsledningens avsikt med förvärvet. Som direkt hänförbara utgifter hänförs utgifter för leverans, hantering, installation och montering, lagfarter samt konsulttjänster. Låneutgifter som är direkt hänförliga till investeringar i anläggningstillgångar som tar betydande tid i anspråk att färdigställa inräknas i anskaffningsvärdet under uppförandeperioden. Anskaffningsvärdet reduceras med offentliga bidrag som erhållits för förvärv av anläggningstillgångar. Anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar med krav på återställande eller liknandeinkluderar en beräknad avsättning för hyrd mark samt nedmontering och bortforsling. Aktiverat belopp utgörs av nuvärdet av den uppskattade utgiften för återställandet, Noter nedmontering och bortforsling. Motsvarande belopp redovisas som avsättning, under förutsättning att värdet är väsentligt och kan bedömas med hög grad av säkerhet. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter aktiveras endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Utbyte av komponenter räknas in i tillgångens redovisade värde. Om inte kostnadsförs utgifter under det räkenskapsår som de uppkommer. Reparationer och underhåll kostnadsförs löpande. Elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier Elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier värderas till verkligt värde vid produktionstillfället (elcertifikat och ursprungsgarantier) eller tilldelning (utsläppsrätter). Dessa tillgångar utgör immateriella rättigheter och är att jämställa med betalningsmedel eftersom de som huvudregel ska användas för att reglera den skuld som uppkommer genom förbrukning eller försäljning. Elcerfikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier som utgör kortfristiga innehav ingår i posten Övriga fordringar och värderas enligt lägsta värdets princip. Finansiella instrument Allmänna principer Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde vilket motsvarar instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när koncernen blir part enligt instrumentets avtalsenliga villkor. Kundfordringar redovisas när faktura har skickats till kund. Skuld tas upp när motparten har utfört sin prestation och koncernen därmed har en avtalsenlig skyldighet att betala även om faktura inte har erhållits. Leverantörsskulder redovisas när faktura har mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när koncernen förlorar kontrollen över rättigheterna. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Övervägande del av finansiella tillgångar och skulder tas bort från balansräkningen genom erhållande eller erläggande av betalning. Kundfordringar och liknande fordringar Kundfordringar och liknande fordringar är finansiella tillgångar med fasta betalningar eller betalningar som går att fastställa med belopp. Fordringar uppkommer då koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till kredittagararen utan avsikt att bedriva handel med fordringsrätterna. Kundfordringar och liknande fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Med upplupet anskaffningsvärde menas det värde som framkommer när instrumentets förväntade kassaflöde diskonteras med den effektivränta som beräknades vid anskaffningstillfället. Kundfordringar värderas därmed till det värde som beräknas inflyta, dvs. med avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i posten Övriga externa kostnader. Finansiella skulder Samtliga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde, dvs. det förväntade kassaflödet diskonterat med den effektivränta som beräknades vid anskaffningstillfället. Det innebär att leverantörsskulder som har kort förväntad löptid värderas till nominellt belopp. Derivatinstrument Koncernen använder olika typer av derivatinstrument (terminer, optioner och swappar) för att säkra olika finansiella risker och då framförallt valutarisker, råvaruprisrisker och ränterisker. Här ingår inte energiderivat som förväntas regleras med leverans av el och annan energi. Bolaget tillämpar säkringsredovisning. Varulager Varulager värderas enligt lägsta värdets princip, dvs. till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet utgörs av inköpspris och utgifter direkt hänförliga till inköpet. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning Anskaffningsvärdet har fastställts genom tillämpning av först-in, först-ut-metoden (FIFU). Energiderivat Alla köp av energiderivat som görs i prissäkringssyfte, antingen för produktion eller för försäljning till slutkund redovisas i samband med att kontaktet går i leverans och påverkar därmed enbart inköpspriset på den volym energi som säkrats. Dessa energiderivat utgör således finansiella instrument. Bolaget tillämpar säkringsredovisning. Fordringar och skulder i utländsk valuta Monetära fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer redovisas i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader. Övriga valutakursvinster och -förluster redovisas under rubriken Resultat från finansiella poster. När en fordran eller skuld har terminssäkrats och denna säkring uppfyller kraven för säkringsredovisning värderas fordran eller skulden till terminskursen vid säkringstillfället, se Säkringsredovisning nedan. Inkomstskatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppkjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas i eget kapital varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuella skattefordringar och skatteskulder samt uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas om det finns en legal rätt till kvittning. Aktuell skatt Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Aktuell skatt värderas till det sannolika beloppet enligt de skattesatser och skatteregler som gäller per balansdagen och nuvärdesberäknas inte. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktiga resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser. Uppskjuten skatt beräknas på samtliga temporära skillnader, dvs. skillnaden mellan de redovisade värdena för tillgångar och skulder och deras skattemässiga värden samt skattemässiga underskott, Uppskjuten skatt redovisas inte på temporära skillnader som härrör från den första redovisningen av goodwill. Förändringar i uppskjuten skatteskuld eller uppskjuten skattefordran redovisas i resultaträkningen om inte förändringen är hänförlig till en post som redovisas i eget kapital. Uppskjuten skatteskuld och uppskjuten skattefordran värderas enligt de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen. Uppskjuten skattefordran värderas till högst det belopp som sannolikt kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga resultat. Värderingen omprövas per varje balansdag för att återspegla aktuell bedömning av framtida skattemässiga resultat. Koncernen redovisar ingen uppskjuten skatt på temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag, filialer, intresseföretag eller gemensamt styrda företag eftersom koncernen kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det är uppenbart att de temporära skillnaderna inte kommer att återföras inom en överskådlig framtid. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resuser kommer att krävas för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av när i tiden betalningen sker är väsentlig redovisas avsättningen till nuvärdet av de framtida betalningar som krävs för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan utgörs av den räntesats som före skatt avspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med framtida betalningar till den del riskerna inte betaktas genom att justeringar gjorts vid bedömningen av de framtida betalningarna. Avsättningen tas endast i anspråk för de utgifter som avsättningen ursprungligen var avsedd för. Eventuell gottgörelse som koncernen är så gott som säker på att kunna erhålla av en extern part avseende förpliktelsen redovisas som en separat tillgång. Denna tillgång kan dock inte överstiga beloppet för den hänförliga avsättningen. Avsättningen prövas per varje balansdag och justeringar av avsättningen redovisas i resultaträkningen. Förändringar i avsättningen för återställande, nedmontering och bortforsling som beror 27 Noter på förändringar av den uppskattade utgiften avseende utflöde av resurser eller diskonteringsräntan förändrar tillgångens anskaffningsvärde. Periodisk förändring av nuvärdet redovisas som en räntekostnad. Den säkrade posten värderas till terminskurs. Avsättning för avbrottsersättning görs i den period som avbrottet skett under förutsättning att avbrottet ger upphov till en förpliktelse och avsättningens storlek kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Gottgörelse från försäkringsföretag redovisas som tillgång. Likvida medel Avsättning för deponi beräknas genom att beräknad utgift för sluttäckning och underhåll nuvärdesberäknas och fördelas linjärt över återstående nyttjandeperiod för deponin, dvs. tiden fram till sluttäckning görs. Avsättning sker även för förlustkontrakt, dvs. när oundvikliga utgifter för att uppfylla koncernens förpliktelser överstiger de förväntade ekonomiska fördelarna. Skulder Skulder för utsläppsrätter Skulder för utsläppsrätter uppkommer i takt med utsläpp. Skulden värderas till samma värde som tilldelade och anskaffade rättigheter. Skulder för utsläppsrätter redovisas i som en övrig kortfristig skuld. Övrigt Ansvarsförbindelser Som ansvarsförbindelse redovisas * en möjlig förpliktelse till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra händelser, som inte helt ligger inom koncernens kontroll, inträffar eller uteblir, eller * en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Eventualtillgångar En eventualtillgång är en möjlig tillgång till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom koncernens kontroll, inträffar eller uteblir. Säkringsredovisning Säkringsredovisning tillämpas för derivatinstrument som ingår i ett dokumenterat säkringssamband. För att säkringsredovisning ska kunna tillämpas krävs att det finns en entydig koppling mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Det krävs också att säkringen effektivt skyddar den risk som är avsedd att säkras, att effektiviteten löpande kan visas vara tillräckligt hög genom effektivitetsmätningar och att säkringsdokumentation har upprättats. Bedömningen om huruvida säkringsredovisning ska tillämpas görs vid ingången av säkringsrelationen. Redovisning av värdeförändringen beror på vilken typ av säkring som ingåtts. Förluster hänförliga till den säkrade risken redovisas inte så länge som säkringsförhållandet består. Säkringsredovisningen upphör när säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in samt när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Kassaflödessäkringar Kassaflödessäkringar används huvudsakligen i följande situationer: * När råvaruterminer används för säkring av råvaruprisrisk i framtida inköp och försäljning. * När valutaterminer används för säkring av valutarisk i famtida inköp och försäljning i utländsk valuta. * När ränteswappar används för att ersätta upplåning till rörlig ränta med fast ränta. Så länge som säkringsrelationen är effektiv sker ingen redovisning av derivatinstrumentet. Värdeförändringarna på terminerna redovisas i samma period som det prognosticerade flödet uppstår. Ineffektiv del redovisas löpande i den mån det utgör ett förlustkontrakt. Säkringar av verkligt värde Säkringar av verkligt värde tillämpas huvudsaklingen för kundfordringar och leverantörsskulder i utländsk valuta samt lån i utländsk valuta men också genom ränteswappar för säkring av ränterisk från rörlig till fast ränta. 28 Samtliga säkrade poster värderas till säkrad kurs så länge som kraven för säkringsredovisning är uppfyllda. Likvida medel utgörs av disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut och kortfristiga, likvida placeringar som lätt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationen. Sådana placeringar har en löptid på maximalt tre månader. Redovisningsprinciper – undantagsregler i juridisk person Leasing Samtliga leasingavgifter kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Aktieägartillskott Moderföretaget redovisar lämnade och återbetalda aktieägartillskott till och från dotterföretag som en ökning respektive minskning av värdet på andelarna i dotterföretaget. Koncernbidrag Samtliga lämnade och erhållna koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner. Utdelningar från dotterföretag Utdelningar från dotterföretag intäktsredovisas när moderföretagets rätt till utdelning bedöms som säker och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag I moderföretaget redovisas innehaven till anskaffningsvärde eventuellt minskat med nedskrivningar. Utdelningar från intresseföretag och joint ventures redovisas som intäkt. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt ingår i obeskattade reserver med 22 %. Likvida medel I likvida medel ingår dotterföretagets tillgodohavanden på koncernens koncernkonto. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Effekter av övergång till K3 Övergången till K3 redovisas i enlighet med Kapitel 35, Första gången detta allmänna råd tillämpas. Vid en övergång till K3 upprättas en ingångsbalansräkning i vilken K3s redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas retroaktivt. När koncernens ingångsbalansräkning enligt K3 upprättades justerades belopp som i tidigare årsredovisningar rapporterats i enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd. En förklaring till hur övergången från tidigare redovisningsprinciper har påverkat koncernens ställning visas i de tabeller som följer nedan. ”Följande ändringar av redovisningsprinciper och övergångsbestämmelser påverkar de ingående balanserna i koncernen: • De poster som ingår i eget kapital delas inte längre in i bundet och fritt kapital, utan i posterna Aktiekapital och Annat eget kapital inklusive årets resultat. • Samtliga leasingavtal redovisades tidigare som operationella leasingavtal. Leasingavtal som klassificeras som finansiella redovisas nu i balansräkningen. • Ingångsbalanserna har omräknats även i koncernens intressebolag. Effekterna har påverkat det ingående värdet av andelar i intressebolag I moderföretaget är de ingående balanserna oförändrade. Noter Koncernen BALANSRÄKNING Justering IngångsJustering av 2012-12-31 hänförligt till balansräkning finansiellt enligt årsredoTillgångar intresseföretag för 2013-01-01 visning för 2012 leasingavtal Anläggningstillgångar 625 464 17 043 -340 642 167 Omsättningstillgångar 115 283 – – 115 283 Summa tillgångar 740 747 17 043 -340 757 450 Eget kapital och skulder Eget kapital 249 098 586 -340 249 344 Avsättningar 63 439 165 – 63 604 Långfristiga skulder 350 000 14 705 – 364 705 Kortfristiga skulder 78 210 1 587 – 79 797 Summa eget kapital och skulder 40 747 17 043 -340 757 450 ”Utöver de ovan nämnda förändringarna påverkar de nya redovisningsprinciperna och övergångsbestämmelserna jämförelseåret 2013. • Anläggningstillgångarna har delats upp i komponenter vilket påverkar beräkningen av avskrivningarnas storlek. Förändringen har mötts av en justering av överavskrivningar i de fall sådana funnits. I annat fall har även uppskjuten skatt beräknats på den förändrade avskrivningen. • Resultatet från andelar i intressebolag har redovisats netto, dvs efter beaktande av skatt. Koncernen Justering av KomponentJustering 2013-12-31 2013-12-31 BALANSRÄKNING finansiellt indelning hänförligt till enl årsredovisn enligt årsredoTillgångar intresseföretag för 2014 visning för 2013 leasingavtal Anläggningstillgångar 706 738 16 483 464 -340 723 345 Omsättningstillgångar 112 491 – – – 112 491 Summa tillgångar 819 229 16 483 464 -340 835 836 Eget kapital och skulder Eget kapital 274 423 859 362 -340 275 303 Avsättningar 69 863 242 102 – 70 207 Långfristiga skulder 425 000 13 795 – – 438 795 Kortfristiga skulder 49 943 1 587 – – 51 530 Summa eget kapital och skulder 819 229 16 483 464 -340 835 836 2013-12-31 Justering av Komponent- Justering 2013-12-31 indelning hänförligt till enl årsredovisn finansiellt enligt årsredoRESULTATRÄKNING intresseföretag för 2014 visning för 2013 leasingavtal Rörelsens intäkter 235 644 – – – 235 644 Rörelsens kostnader -194 389 932 464 – -192 993 Andelar i intresseföretags resultat 6 380 – -1 357 5 023 Rörelseresultat 47 635 932 464 -1 357 47 674 Resultat från finansiella poster -15 128 -583 – – -15 711 Resultat före skatt 32 507 349 464 -1 357 31 963 Skatt på årets resultat -7 183 -77 -102 1 357 -6 005 ÅRETS RESULTAT 25 324 272 362 – 25 958 Moderföretaget BALANSRÄKNING 2013-12-31 Komponent2013-12-31 enligt årsredoindelning enl årsredovisn TILLGÅNGAR visning för 2013 för 2014 Anläggningstillgångar 566 232 83 566 315 Omsättningstillgångar 114 137 – 114 137 Summa tillgångar 680 369 83 680 452 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder 17 298 198 064 6 005 425 000 34 002 44 26 13 – – 17 342 198 090 6 018 425 000 34 002 680 369 83 680 452 Not 2 Väsentliga uppskattningar och bedömningar Upprättande av års- och koncernredovisning enligt K3 kräver att företagsledning och styrelse gör antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar på balansdagen som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder i framtiden. Det görs också bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen i denna års- och koncernredovisning. Uppskattningar och bedömningar baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer som under rådande förhållanden anses vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och bedömningar används sedan för att fastställa redovisade värden på tillgångar och skulder som inte framgår tydligt från andra källor. Uppskattningar och bedömningar ses över årligen. Det slutliga utfallet av uppskattningar och bedömningar kan komma att avvika från nuvarande uppskattningar och bedömningar. Effekterna av ändringar i dessa redovisas i resultaträkningen under det räkenskapsår som ändringen görs samt under framtida räkenskapsår om ändringen påverkar både aktuellt och kommande räkenskapsår. Viktiga uppskattningar och bedömningar beskrivs nedan. Effekter av elnätsregleringen I koncernen finns elnätsverksamhet som regleras av föreskrifter från Energimarknadsinspektionen. Från år 2012 ska elnätsföretagens avgifter granskas på förhand enligt en ny lagstiftning. Förhandsregleringen innebär att Energimarknadsinspektionen (Ei) ska fastställa en intäktsram för vart och ett av elnätsföretagen för en fyraårsperiod. Den första perioden omfattar perioden 2012-2015. Efter tillsynsperioden slut ska Ei göra en avstämning av det faktiska utfallet under perioden. Om de samlade intäkterna har avvikit från den beslutade intäktsramen ska det belopp med vilket intäkterna överstigit eller understigit intäktsramen minskas respektive öka ramen för den påföljande perioden. Det föreligger därför viss osäkerhet kring detta varför det skulle kunna uppkomma en situation med reducerade intäkter under kommande år. Om intäkterna har överstigit intäktsramen med mer än fem procent ska även ett överdebiteringstillägg minska intäktsramen för den påföljande tillsynsperioden. Prövning av nedskrivningsbehov för immateriella och materiella anläggningstillgångar Koncernen har betydande värden redovisade i balansräkningen avseende immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa testas för nedskrivningsbehov i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i koncernens Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden eller verkligt värde minus försäljningskostnader. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras avseende framtida kassaflöden och andra adekvata antaganden avseende exempelvis avkastningskrav. Inkomstskatter och uppskjutna skatter Koncernen redovisar i sin balansräkning uppskjutna skattefordringar och skulder vilka förväntas bli realiserade i framtida perioder. Vid beräkning av dessa uppskjutna skatter måste vissa antaganden och uppskattningar göras avseende framtida skattekonsekvenser som hänför sig till skillnaden mellan i balansräkningen redovisade tillgångar och skulder och motsvarande skattemässiga värden. Uppskattningarna inkluderar även att skattelagar och skattesatser kommer att vara oförändrade samt att gällande regler för utnyttjande av förlustavdrag inte kommer att ändras. Komponent2013-12-31 2013-12-31 indelning enl årsredovisn enligt årsredoRESULTATRÄKNING för 2014 visning för 2013 Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT 178 518 -158 047 20 471 -11 692 8 779 -8 850 -71 172 101 – 83 83 – 83 -26 57 -13 44 178 518 -157 964 20 554 -11 692 8 862 -8 876 -14 159 145 29 Noter Not 3 Nettoomsättning exkl. punktskatter Nettoomsättning per verksamhetsgren Koncernen Moderföretaget 20142013 20142013 Elförsäljning Elnät Fjärrvärme Tjänster Övrigt 23 382 72 814 108 167 11 142 3 919 23 096 82 440 112 700 10 436 2 269 23 382 – 108 167 37 823 2 926 23 866 – 112 700 38 391 1 234 Nettoomsättning 219 424 230 941 172 298 176 191 Not 4 Operationell leasing Koncernen leasar lokaler, fordon och biobränslepanna. I moderbolaget klassificeras alla leasingavtal som perationella. I koncernen har leasing av biobränslepanna klassificerats som finansiell. Kostnadsförda leasingavgifter under året uppgår i koncernen till 3 397 (3 685), och i moderbolaget till 4 467(4 830). Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: Koncernen Moderföretaget 20142013 20142013 Inom 1 år 1-5 år Senare än 5 år 2 931 629 - 3 234 3 163 - 4 241 6 360 8 035 Summa 3 560 6 397 18 636 4 345 9 065 10 071 23 481 Not 5 Ersättning till revisorer Koncernen Moderföretaget 20142013 20142013 PWC Revisionsuppdraget 304 297 256262 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 159 124 137 95 Skatterådgivning 157 5515755 Summa 620 476 550412 Lekmannarevision 24 24 1212 Totala ersättningar till revisorer 644 500 562 424 Not 6 Löner och ersättningar Löner och ersättningar till anställda Koncernen Moderföretaget 20142013 20142013 Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör Övriga anställda 1 296 28 572 1 241 28 078 1 296 28 572 1 241 28 078 Summa löner och andra ersättningar 29 868 29 319 29 868 29 319 Pensionskostnader Varav för styrelse och verkställande direktör Övriga sociala kostnader 4 076 316 9 502 4 780 307 10 231 4 076 316 9 502 4 780 307 10 231 Summa sociala kostnader 13 578 15 011 13 578 15 011 Sociala kostnader Till VD utgår pensionsförmåner med 4,5% upp till 7,5 ibb och 30% över 7,5 ibb på pensionsgrundande ersättning samt ett prisbasbelopp, penionsålder 65 år. 30 Noter Medelantalet anställda Koncernen Moderföretaget 20142013 20142013 Kvinnor 17 17 1717 Män 50 48 5048 Totalt 67 65 67 65 Könsfördelning i styrelse och företagsledning (antal) Styrelse Kvinnor 22 Män 88 Totalt 1010 Övriga ledande befattningshavare Kvinnor 33 Män 44 Totalt 77 Not 7 Resultat från andelar i koncernföretag Moderföretaget 20142013 Utdelning165 – Nedskrivningar – 232 Summa 165232 Not 8 Resultat från andelar i intresseföretag Moderföretaget 20142013 Utdelning 114596 Summa 114596 Not 9 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Koncernen Moderföretaget 20142013 20142013 Ränteintäkter från koncernföretag 2 075 2 488 Ränteintäkter från övriga företag 375 473 325 412 Utdelningar114 – – – Summa 489 473 2 400 2 900 Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter Koncernen Moderföretaget 20142013 20142013 Räntekostnader till koncernföretag Räntekostnader till övriga företag -14 537 -15 637 Aktiverade ränteutgifter -3 271 -547 Summa -17 808 -16 184 – -13 959 -3 271 – -14 873 -547 -17 230 -15 420 31 Noter Not 11 Bokslutsdispositioner Koncernen Moderföretaget 20142013 20142013 Överavskrivningar -275 -8 876 Summa -275 -8 876 0 0 Not 12 Skatt på årets resultat Koncernen Moderföretaget 20142013 20142013 Aktuell skatt Uppskjuten skatt -282 -1 952 -405 -5 600 -157 161 -170 329 Summa -2 234 -6 005 4 159 Redovisat resultat före skatt 10 051 31 963 102 -14 Skatt enligt gällande skattesats (22%) Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader: Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter Skatteeffekt av resultat från andelar intresseföretag Korrigering från föregående år -2 211 -90 – 74 -7 -7 032 -106 28 1 105 – -22 -10 36 – – 3 -49 205 – – Redovisad skattekostnad -2 234 -6 005 4 159 Not 13 Balanserade utvecklingsarbeten och liknande arbeten Koncernen Moderföretaget 20142013 20142013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 5 324 5 739 5 324 5 739 Inköp 355 –355 – Försäljningar/utrangeringar – -514 –-514 Omklassificeringar – 99 –99 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 5 679 5 324 5 679 5 324 Ingående ackumulerade avskrivningar -3 355 -2 736 -3 355 -2 736 Försäljningar/utrangeringar – 111 –111 Årets avskrivningar -637 -730 -637 -730 Utgående ackumulerade avskrivningar -3 992 -3 355 -3 992 -3 35 Redovisat värde 1 687 1 969 1 687 1 969 Not 14 Fallrätter, ledningsrätter och andra nyttjanderätter Koncernen Moderföretaget 20142013 20142013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 11 376 11 288 10 385 10 385 Inköp –76 – – Omklassificeringar 112 – – Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 11 377 11 376 10 385 10 385 Redovisat värde 11 377 11 376 10 385 10 385 32 Noter Not 15 Byggnader och mark Koncernen Moderföretaget Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Inköp Omklassificeringar 20142013 20142013 58 034 3 274 15 43 632 2 695 11 707 49 522 3 254 – 36 344 1 886 11 292 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 61 323 58 034 52 776 49 522 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar -23 432 -1 292 -22 278 -1 154 -20 636 -1 100 -19 648 -988 Utgående ackumulerade avskrivningar -24 724 -23 432 -21 736 -20 636 Redovisat värde 36 599 34 602 31 040 28 886 Not 16 Maskiner och andra tekniska anläggningar Koncernen Moderföretaget Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar 20142013 20142013 914 604 13 339 -11 090 14 783 851 423 15 555 – 47 626 589 331 7 788 -10 125 4 249 551 457 7 188 – 30 686 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 931 636 914 604 591 243 589 331 Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar -417 390 10 861 -31 484 -386 974 – -30 416 -259 007 9 897 -20 402 -239 020 – -19 987 -259 007 Utgående ackumulerade avskrivningar -438 013 -417 390 -269 512 Årets nedskrivningar -15 082 – -15 082 – Utgående ackumulerade nedskrivningar -15 082 0 -15 082 0 Redovisat värde 478 541 497 214 306 649 330 324 15 923 16 483 – – Leasade tillgångar Koncernen innehar finansiella leasingavtal avseende biobränslepanna. I ovanstående redovisade värden ingår redovisade värden för dessa tillgångar med Anskaffningsvärdet har minskats med erhållna offentliga bidrag uppgående till 0 (1 015) Not 17 Inventarier, verktyg och installationer Koncernen Moderföretaget Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Inköp Försäljningar/utrangeringar 20142013 20142013 53 419 476 -5 653 51 960 1 979 -520 46 838 329 -5 053 46 006 832 – Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 48 242 53 419 42 114 46 838 Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar -38 308 5 642 -3 573 -35 092 520 -3 736 -33 572 5 053 -3 208 -30 141 – -3 430 Utgående ackumulerade avskrivningar -36 239 -38 308 -31 727 -33 571 Redovisat värde 12 003 15 111 10 387 13 267 33 Noter Not 18 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Koncernen Moderföretaget 20142013 20142013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 93 123 64 534 81 348 46 286 Inköp 210 380 88 826 199 975 77 931 Försäljningar/utrangeringar – -793 –-793 Omklassificeringar -14 798 -59 443 -4 249 -42 076 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 288 705 93 124 277 074 81 348 Redovisat värde 288 705 93 124 277 074 81 348 Not 19 Andelar i koncernföretag Moderföretaget 20142013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nedsättning av aktiekapital 2 971 – 4 921 -1 950 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 971 2 971 Ingående ackumulerade nedskrivningar Årets nedskrivningar -50 – – -50 Utgående ackumulerade nedskrivningar -50 -50 Redovisat värde 2 921 2 921 Andel, % DotterföretagOrg nrSäte kapital (röster) Mjölby Kraftnät AB 556127-9265 Mjölby 100,0 (100,0) MWNet AB 556584-2365 Mjölby 100,0 (100,0) Östgöta Gårdsgas AB 556775-8478 Mjölby 100,0 (100,0) Östgöta Gårdsgas Nät AB 556779-9399 Mjölby 100,0 (100,0) Antal Redovisat värde andelar 2014 2013 20 000 2 521 2 521 20 000 200 200 1 000 100 100 1 000 100 100 2 921 2 921 Not 20 Fordringar hos koncernföretag Koncernen Moderföretaget 34 20142013 20142013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Utlåning – – – – 51 500 – 44 614 6 886 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 51 500 51 500 Redovisat värde 0 0 51 500 51 500 Noter Not 21 Andelar i intresseföretag Koncernen Moderföretaget 20142013 20142013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 56 175 51 754 31 947 31 947 Nyemission 2 020 – 2 020 – Utdelning –-596 Resultatandel i intresseföretag 342 5 023 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 58 537 56 181 33 967 31 947 Redovisat värde 58 537 56 181 33 967 31 947 I koncernens redovisning IntresseföretagOrg nrSäte Direkt ägda Bixia AB 556544-2638 Linköping Bixia ProWin AB 556884-4848 Linköping Utsikt Bredband AB 556808-1052 Linköping Herrberga Vind AB 556815-6060 Mjölby Vävinge Vind AB 556712-5843 Mjölby Hackeryd Vind AB 556853-2831 Mjölby Andel,Justerat EK 1) /Redovisat värde % kapital (röster) Årets resultat 2) 2014 2013 6,57 7,91 10,10 41,67 25,15 12,50 (6,57) (7,91) (10,10) (41,67) (25,15) (12,50) 32 049 / 413 8 599 / -456 11 656 / 794 129 / 1 1 193 / -56 861 / -19 32 049 8 599 14 619 125 1 748 1 397 58 537 31 639 9 189 11 945 125 1 841 1 442 56 181 I moderföretagets redovisning Andel, % AntalRedovisat värde IntresseföretagOrg nrSäte kapital (röster) andelar 2014 2013 Bixia AB 556544-2638 Linköping 6,57 (6,57) 29 791 9 123 9 123 Bixia ProWin AB 556884-4848 Linköping 7,91 (7,91) 79 125 8 344 8 344 Utsikt Bredband AB 556808-1052 Linköping 10,10 (10,10) 111 100 12 983 10 963 Herrberga Vind AB 556815-6060 Mjölby 41,67 (41,67) 10 125 125 Vävinge Vind AB 556712-5843 Mjölby 25,15 (25,15) 25 150 1 917 1 917 Hackeryd Vind AB 556853-2831 Mjölby 12,50 (12,50) 12 500 1 475 1 475 33 967 31 947 1) Med justerat eget kapital avses den ägda andelen av företagets egena kapital inklusive eget kapitalandelen av obeskattade reserver. 2) Med årets resultat avses ägarandelen av företagets resultat efter skatt inklusive eget kapitalandelen i årets förändring av obeskattade reserver. Not 22 Fordringar hos intresseföretag Koncernen Moderföretaget 20142013 20142013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 5 431 5 431 5 431 5 431 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 5 431 5 431 5 431 5 431 Redovisat värde 5 431 5 431 5 431 5 431 35 Noter Not 23 Andra långfristiga värdepappersinnehav Koncernen Moderföretaget 20142013 20142013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Återbetalning av aktieägartillskott 8 337 -532 8 918 -581 8 337 -532 8 918 -581 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 7 805 8 337 7 805 8 337 Redovisat värde 7 805 8 337 7 805 8 337 Koncernen Moderföretaget 20142013 20142013 Företag Lagmansberga Vind ek.för Lagmansberga Tvåan Vind ek.för. Värmek ek. för. Antal andelar 55 152 152 152 152 1 900 7 638 8 170 7 638 8 170 15 15 15 15 15 7 805 8 337 7 805 8 337 Not 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Moderföretaget 20142013 20142013 Upplupna intäkter Upplupna elcertifikat Förutbetalda försäkringar Övriga poster 10 986 566 1 116 828 8 500 478 821 2 963 2 851 566 1 015 786 968 478 821 1 738 Redovisat värde 13 496 12 762 5 218 4 005 Not 25 Eget kapital Koncernen Hänförbart till ägare till moderföretaget Aktie-Övr tillskju- kapital tet kapital Belopp vid årets ingång 4 314 – Årets resultat Redovisat värde 4 314 0 Annat egetSumma kapital 270 989 275 303 7 817 7 817 278 806 283 120 Minoritets-Summa intresse eget kapital – 275 303 – 7 817 0 283 120 Moderföretaget Aktie- Uppskriv- Reserv-Överkurs- kapital ningsfond fond fond Belopp vid årets ingång 4 314 – 863 – Årets resultat Redovisat värde 4 314 0 863 0 BalanseratSumma resultat eget kapital 12 165 17 342 106 106 12 271 17 448 Not 26 Obeskattade reserver Moderföretaget 198 364 198 090 Redovisat värde 198 364 198 090 I obeskattade reserver ingår 22 % uppskjuten skatt. 36 20142013 Ackumulerade överavskrivningar Noter Not 27 Uppskjuten skatteskuld Koncernen 2014 2013 Temporär UppskjutenUppskjutenTemporärUppskjuten Uppskjuten skillnad fordran skuld skillnad fordran skuld Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar 299 980 65 996 290 264 63 858 Maskiner och andra tekniska anl. 1 455 – 319 1 564 – 344 Egentillverkade elcertifikat 2 502 551 3 237 712 Redovisat värde 66 866 64 914 Moderföretaget 2014 2013 Temporär UppskjutenUppskjutenTemporärUppskjuten Uppskjuten skillnad fordran skuld skillnad fordran skuld Maskiner och andra tekniska anl. 58 – 12 58 – 13 Egentillverkade elcertifikat 2 502 551 3 237 712 Redovisat värde563 725 Not 28 Långfristiga skulder Koncernen Moderföretaget Förfallotidpunkt från balansdagen: 20142013 20142013 Mellan 1 och 5 år Senare än 5 år 433 398 162 454 420 242 18 553 428 200 155 000 415 000 10 000 Redovisat värde 595 852 438 795 583 200 425 000 Not 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderföretaget 20142013 20142013 Upplupna personalkostnader Upplupna räntekostnader Upplupna energikostnader Övriga poster 3 826 4 556 3 826 4 556 3 207 1 867 12 064 2 501 1 888 10 984 3 207 269 11 921 2 501 330 10 310 Redovisat värde 20 964 19 929 19 223 17 697 Not 30 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Koncernen Moderföretaget Ställda säkerheter 20142013 20142013 Företagsinteckningar 105 000 105 000 105 000 105 000 Redovisat värde 105 000 105 000 105 000 105 000 Koncernen Moderföretaget Ansvarsförbindelser 20142013 20142013 Borgensförbindelse till förmån för intresseföretag Borgensförbindelser, övriga 65 426 120 65 426 134 65 426 120 65 426 134 Redovisat värde 65 546 65 560 65 546 65 560 37 Noter Not 31 Övriga poster som inte påverkar kassaflödet KoncernenModerföretaget 20142013 20142013 Avsättning till pensioner Nedskrivningar av immateriella och materiella anl.tillgångar Realisationsresultat på im- och materiella anl.tillgångar Resultatandel i intresseföretag Övrigt 82 15 082 225 -336 – 825 – 1 194 -5 023 -1 489 82 15 082 228 114 – 826 – 1 197 – – Summa 15 053 -4 493 15 506 2 023 Not 32 Inköp och försäljning mellan koncernföretag Av moderföretagets nettoomsättning utgjorde 17 % (17 %) omsättning mot andra koncernföretag. Av inköpen avsåg 0 % (1 %) rörelsekostnader och investeringar från andra koncernföretag. Not 33 Definiton av nyckeltal Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) / Balansomslutningen Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster / Genomsnittligt justerat eget kapital Avkastning på totalt kapital Rörelseresultat+övriga ränteintäker och liknande resultatposter / Genomsnittlig balansomslutning Mjölby den 26 mars 2015 Carina Jönsson Styrelseordförande Curt Karlsson Peter Forssman Elias Geroges Per-Olof Lindelöf Anne-Marie Petersson Jakob Rosenqvist Mikael Lindner Tomas JohanssonHans Hollén arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant Lena Svensk VD Min revisionsberättelse har avgivits den 1 april 2015 Jonas Leek Auktoriserad revisor 38 Revisionsberättelse Till årsstämman i Mjölby-Svartådalen Energi AB, org.nr 556093-1593 Rapport om årsredovisningen och koncern redovisningen Jag har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Mjölby- Svartådalen Energi AB för år 2014. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 18-38. den för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Mjölby- Svartådalen Energi AB för år 2014. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Mjölby- Svartådalen Energi AB:s och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dessas finansiella resultat och kassaflö- Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Mjölby den 1 april 2015 Jonas Leek Auktoriserad revisor 39 Granskningsrapport Vi har granskat bolagets verksamhet under räkenskapsåret 2014. Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamheten och kontrollera samt pröva om verksamheten bedrivs i enlighet med ägarnas uppdrag. Granskningen har genomförts enligt god revisionssed. Det innebär att vi planerat och genomfört granskningen för att i rimlig grad försäkra oss om att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. Samverkan har, när det gäller den interna kontrollen, skett med den auktoriserade revisorn. Vi anser att vår granskning ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi finner därför inte anledning till anmärkning mot vare sig styrelsens ledamöter eller verkställande direktören. Mjölby den 1 april 2015 Lena Törnborg Av ägarna utsedda lekmannarevisorer. Auktoriserad revisor Jonas Leek, lekmannarevisor Daniel Andersson och lekmannarevisor Foto: LÅ Pettersson Lena Törnborg. 40 Daniel Andersson Styrelse Bakre raden: Jan Qvist, Michael Fahlström, Hans Hollén, Per-Olof Lindelöf, Curt Karlsson. Mitten: Elias Georges, Carina Jönsson ordförande, Peter Forssman, Mikael Lindner. Främre raden: Torbjörn Sandgren, Mikael Carlson, Lena Svensk VD, Jakob Rosenqvist, Ann-Marie Pettersson. Saknas på bilden: Tomas Johansson, Henri Riccono. 41 Ledningsgruppen vid MSE. Från vänster: Jan-Erik Falk, Catharina Hämäläinen, Christer Kjellberg, Lena Svensk, Sven Petersson, Sophia Setterberg och Jonny Cammerfjord 42 43 Besöksadress: Industrigatan 6 B Postadress: Box 510, 595 29 Mjölby Telefon: 0142-855 00 e-post: info@mse.se www.mse.se
© Copyright 2024