presentation
2011-03-14 Syfte och mål Utrymning och människors beteende vid brand Karl Fridolf Syftet är att kursen Byggnadstekniskt brandskydd I (bl. a.) ska: • Ge goda kunskaper i att dimensionera det byggnadstekniska brandskyddet enligt BBR:s schablonregler • Ge kompletterande kunskaper om människors beteende vid utrymning • Ge kompletterande kunskaper om utrymning för personer med funktionshinder Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Syfte och mål Upplägg Efter genomgången kurs ska studenten (bl. a.) kunna: • Byggregler och dimensioneringsmetoder • Den ”förenklade” utrymningsmodellen • Teorier och modeller om människors beteende vid brand – ”Panik” – Beteendesekvenser • Dimensionera byggnadstekniskt brandskydd enligt BBR:s schablonregler • Självständigt och kritiskt granska brandskyddsdokumentationer utförda med schablonmetoder för olika typer av byggnader • Utföra schablonbaserad brandteknisk dimensionering med beaktande av behovet hos personer med olika typer av funktionshinder Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf – Roller och regler – Social påverkan – Riskperception – Anknytningsteori • Återkoppling Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Utgångspunkt Byggregler och dimensioneringsmetoder Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Samhället ställer brandtekniska krav vid uppförandet av nya byggnader! • PBL (1987:10) 2 kap. 4 § 1 p. – Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor och andra olyckshändelser Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf 1 2011-03-14 Utgångspunkt Utgångspunkt Samhället ställer brandtekniska krav vid uppförandet av nya byggnader! Samhället ställer brandtekniska krav vid uppförandet av nya byggnader! • BVL (1994:847) 2 § 2 p. – Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om säkerhet i händelse av brand • BVF (1994:1215) 4 § 4 p. – Byggnadsverk skall vara projekterade och utförda på sådant sätt att personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Utgångspunkt Utgångspunkt Samhället ställer brandtekniska krav vid uppförandet av nya byggnader! Samhället ställer brandtekniska krav vid uppförandet av nya byggnader! • BBR kap. 5: Utrymning vid brand – 5.31 Allmänt: Byggnader ska utformas så att tillfredställande utrymning kan ske vid brand När vi bygger byggnader måste vi skapa förutsättningar för människor att kunna utrymma i händelse av brand Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Byggregler Byggregler Skillnad mellan preskriptiva och funktionsbaserade byggregler. Skillnad mellan preskriptiva och funktionsbaserade byggregler. 1. Preskriptiva byggregler – Föreskriver och reglerar i detalj en byggnads utformning – Anger inte någon förväntad säkerhetsnivå – Medger små/inga möjligheter till alternativa utformningar, teoretiska beräkningar eller anpassningar av brandskyddet till nya eller ovanliga situationer 1. Preskriptiva byggregler 2. Funktionsbaserade byggregler – Innehåller tydligt formulerade målsättningar – Funktionskraven är kvantifierade – Alla lösningar som uppfyller funktionskraven tillåts Dagens byggregler i Sverige är, i sin grundform, funktionsbaserade. Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf 2 2011-03-14 Dimensioneringsmetoder Dimensioneringsmetoder Funktionsbaserade byggregler erbjuder två dimensioneringsmetoder: Funktionsbaserade byggregler erbjuder två dimensioneringsmetoder: 1. Förenklad dimensionering – Krav och allmänna råd i byggreglerna följs – Fördel: Okomplicerad, erbjuder ”enkla” lösningar, tidseffektiv 1. Förenklad dimensionering 2. Analytisk dimensionering – Dimensionering sker med hjälp av t.ex. beräkningar för att verifiera att erforderlig säkerhet uppnås (funktionsmålen) – Fördel: Kostnadseffektiv, smartare lösningar, bibehållen säkerhet – Nackdel: Tids- och kunskapskrävande – Nackdel: Baserad på tradition, ej applicerbar på komplicerade byggnader, begränsar bl. a. arkitekten Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Byggregler Byggregler Exempel på funktionsbaserade byggregler: Exempel på funktionsbaserade byggregler: • BBR 5:332 – I en utrymningsväg ska gångavståndet till närmaste trappa som leder till annat våningsplan eller utgång som leder till gata eller motsvarande inte vara längre än att utrymningen kan ske snabbt. – Allmänt råd: Längsta gångavstånd kan fastställas med utgångspunkt från den verksam- het som ska bedrivas i byggnaden. Gångavståndet bör normalt inte över- stiga 30 meter, om utrymning kan ske i två riktningar. • BBR 5:341 – Utrymningsvägar ska utformas med sådan rymlighet och framkomlighet att de kan betjäna det antal personer de är avsedda för. Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Dimensioneringsmetoder – Allmänt råd: Bredden i utrymningsvägar bör inte understiga 0,9 meter. I utrymnings- vägar från brandceller som är avsedda för fler än 150 personer bör bredden inte understiga 1,2 meter. Övningsexempel 1 Förutsättningar för utrymningsdimensionering: Förenklad dimensionering inte alltid lämplig (även om tillåten). 1. Rekommendationerna för förenklad dimensionering följs 2. Hela, eller delar av, BBR 5:3 verifieras enligt analytisk dimensionering – Beräknat utrymningsförlopp jämförs med förväntat brandförlopp (RSET/ASET) 1. Byggherre ställer speciella krav på sin byggnad och byggnadens funktion 2. Vissa verksamheter där det är sannolikt att många inte hinner utrymma – Idag kommer ni att få underlag för att kunna genomföra detta – Människan – Byggnadens utformning – Branden Diskutera i mindre grupper: Vilka verksamheter? Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf 3 2011-03-14 Övningsexempel 1 Den ”förenklade” utrymningsmodellen 1. Köpcentrum – Kvadratiskt 60 meter Available safe escape time (ASET) Margin of safety Required safe escape time (RSET) dt evac – En nödutgång i mitten, trappa ner under mark – En utgång i sidan 2. Nattklubb under mark – Alkohol Evacuation time dt pre dt mov Premovement time dt a Alarm time – Dålig överblickbarhet 3. Höga hus (Turning Torso) Movement time Recognition time Response time dt det Detection time Ignition Detection Evacuation complete Alarm – De allmänna råden inte applicerbara Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Tenability limit Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Den ”förenklade” utrymningsmodellen Den ”förenklade” utrymningsmodellen Available safe escape time (ASET) Available safe escape time (ASET) Margin of safety Required safe escape time (RSET) Available Safe Escape Time dt mov Premovement time Alarm time Movement time Response time • Utrymningsförloppet delas in i tre faser 1. Varseblivningstid 2. Förberedelsetid (tolkning och förberedande handlingar) dt det Detection time Detection dt mov Premovement time Recognition time dt a Response time dt det Ignition dt pre Movement time Recognition time Alarm time • Tid mellan antändning och det tillfälle då något kritiskt förhållande uppstått – Temperatur (max 80° C) – Strålning (max 2,5 kW/m2) dt evac Evacuation time Required Safe Escape Time dt pre dt a Margin of safety Required safe escape time (RSET) dt evac Evacuation time Detection time Alarm Evacuation complete Tenability limit Ignition Detection Alarm Evacuation complete Tenability limit 3. Förflyttningstid – Brandgaslagrets höjd (lägst 1,6 + 0,1 × rumshöjd) – Sikt (minst 5 m i brandrum, 10 m i utrymningsväg) – Toxicitet (CO: < 2000 ppm, CO2: < 5%, O2: > 15%) tutrymning = tvarseblivning + tförberedelse + tförflyttning Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Den ”förenklade” utrymningsmodellen Den ”förenklade” utrymningsmodellen Kan liknas vid en stimuli-responsmodell Stimuli Respons Svart låda Besluts- och reaktionstiden är väldigt svår att uppskatta! Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf 4 2011-03-14 Övningsexempel 2 • • • • Övningsexempel 2 Nattklubb med utrymningslarm ± 25 sekunder förberedelsetid Personerna kan antas umgås i grupper I lokalen finns två utgångar utanför bild, samma avstånd – En huvudingång (t.v.) – En nödutgång (t.h.) Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Övningsexempel 2 Den ”förenklade” utrymningsmodellen • Är simuleringen realistisk? • Varför/Varför inte? En förutsättning i brandskyddstekniska beräkningar! Diskutera i små grupper! Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf • Fördelar – Enkel att använda – Generar en utrymningstid (RSET) • Nackdelar – Tar liten hänsyn till verksamma processer och människors beteende – Utrymning behandlas som ett flödesproblem – Stora osäkerheter Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf 5 2011-03-14 Människors beteende vid brand Människors beteende vid brand • Byggregler och dimensioneringsmetoder • Den ”förenklade” utrymningsmodellen • Teorier och modeller om människors beteende vid brand – ”Panik” – Beteendesekvenser – Roller och regler – Anknytningsteori – Social påverkan • Återkoppling Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf ”Panik” ”Panik” • Används ofta för att beskriva människors beteende vid brand • Antogs tidigare kunna spridas i en grupp människor som en ”smittsam sjukdom” • Bidrog till lätta utredningar – flyttade fokus • Definition? – An acute fear reaction marked by loss of self control which is followed by non-social and non-rational flight behaviour (Quarantelli, 1954) • Idag vet vi att ”panik” är ovanligt – Vi ska därför inte dimensionera våra byggnader för att förhindra att det uppstår! Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Beteendesekvenser Beteendesekvenser • Canter, Breaux and Sime (1980) – Domestic, Multiple Occupancy and Hospital Fires • Genomförde intervjuer med överlevande – Varseblivningssätt – Placering i byggnaden – Beteenden – Uppfattning – Tidigare erfarenheter • Undersökte kopplingen mellan olika typer av ageranden och beteenden • Forskarna skapade s.k. ”decomposition diagrams” – Bröt ned beteendet i sekvenser – Kopplade samman olika typer av beteenden Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf 1 2011-03-14 Beteendesekvenser Beteendesekvenser • • • • • • • Baserat på vittnesmålen utvecklades en generell modell Stor osäkerhet i början Män misstolkade oftare de initiala signalerna från branden Män mer benägna att försöka släcka branden Kvinnor mer benägna att varna andra Personers roller betydelsefulla ”Panik” eller irrationella beteenden observerades inte Receive information Interpret Ignore Prepare Act Investigate Instruct Evacuate Explore Fight Withdraw Warn Wait Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Roller och regler Roller och regler • Beteendesekvenser beroende på en persons roll – Exempel: Gäster – Servitörer – Exempel: Tunnelbanepassagerare – Tågpersonal – Exempel: Studenter – Lärare • Rollen är kopplad till regler • Rollen innan en brand behålls ofta under branden Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Roller och regler Social påverkan • Vad ser vi? – ”Panik” inträffar ej! – Kunderna (inget ansvar) ignorerar inledningsvis branden • Påtalar den för kassabiträdet först senare – Kassabiträdet (ansvarig) • Hämtar brandsläckare • Inleder släckförsök – Kunder fortsatt passiva – Förälder (ansvarig för barn) reagerar snabbt Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Nödsituation Notera Tolka (definiera situationen) Anta ansvar Fatta beslut om handlande Agera Latané and Darley (1970) Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf 2 2011-03-14 Social påverkan Social påverkan Experiment • • • • • • Bjöd in manliga studenter Intervju om stadsliv Väntrum Enkät Irriterande rök En försöksperson, tre försökspersoner samtidigt, en försöksperson och två skådespelare Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Social påverkan Social påverkan Slutsatser Två typer av social påverkan • Närvaron av andra hämmade rapporteringen av rök och viljan att utrymma • Panik inträffade aldrig (i 42 försök) • Ensamma försökspersoner noterade röken snabbare – 63% efter 5 sekunder (1 person) – 26% efter 5 sekunder (flera personer) 1. Informationell – Söker information från andra – Kopierar beteende 2. Normativ – Handlar enligt de normer som finns – Ovilja att sticka ut Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Social påverkan Social påverkan Exempel: Tre streck, varav ett längre än de andra • Scenario 1: Två skådespelare gissade först – Normativ social påverkan – Försökspersonen rädd för att sticka ut • Scenario 2: Ensam i bås, fick veta vad andra gissat – Informationell social påverkan – Försökspersonen accepterade andras handlingar som sanning Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf 3 2011-03-14 Övningsexempel 3 Övningsexempel 3 1. Ni kommer nu att få se ett filmklipp på det inledande skedet av ett brandförlopp (t0 – t1) 2. Ni får därefter se en filmsekvens (3 sekunder lång) av samma brandförlopp, men vid ett senare tillfälle (t2 – t3) tid? t0 t1 t2 t3 3. Uppskatta tiden mellan t1 och t2 Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Övningsexempel 3 Upplägg Till vänster visas den sista bildrutan i filmen som du precis såg. Till höger om bilden visas en filmsekvens från ett senare skede i filmen. Försök att uppskatta tiden mellan bilden och filmsekvensen. Skriv ner ditt svar! • Byggregler och dimensioneringsmetoder • Den ”förenklade” utrymningsmodellen • Teorier och modeller om människors beteende vid brand – ”Panik” – Beteendesekvenser – Roller och regler – Social påverkan – Riskperception – Anknytningsteori • Återkoppling Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Riskperception Riskperception • En situation måste definieras som en risk för personen – An event, i.e., a fire, that possibly could lead to consequences that have an impact on what people value – Subjektivt • Faktorer som påverkar upplevelsen av en risk och beslutsfattandet – Situationsrelaterade – Individrelaterade • Före • Under • Tidigare olyckor – fördröjd utrymning – Nattklubb i Dublin, Irland • 1981 • 48 döda – Fotbollsarena i Bradford City, UK • 1985 • 56 döda Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf 1 2011-03-14 Riskperception Anknytningsteori • Implikationer – Utrymning kräver att situationen definieras som risk – Exponentiellt tillväxande bränder uppfattas linjärt • Risken underskattas • Riskreducerande åtgärder – såsom utrymning – fördröjs • Vad kan vi göra? – Ge information! – Talade utrymningsmeddelanden • Utvecklades av Jonathan Sime (1984) • Förklarar 1. Varför människor väljer närmaste utrymningsvägen 2. Varför människor utrymmer tillsammans Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Anknytningsteori Anknytningsteori Exempel: The Summerland disaster Exempel: The Summerland disaster • Brand 1973 – 50 döda • Analys av rörelsemönster i brandrummet – ”The Marquee Showbar” – Dansgolv och scen • Personal jobbade i baren, använde nödutgången dagligen • Valet av utrymningsväg påverkades av: 1. En persons roll, t.ex. personal eller besökare, och hans/ hennes kännedom om utgångar 2. En person koppling till individer i andra byggnadsdelar, t.ex. familjemedlemmar 3. Närheten till utrymningsvägar Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Anknytningsteori Återkoppling Hur få människor att använda nödutgångar? • Den ”förenklade” utrymningsmodellen oerhört viktigt verktyg i brandskyddsprojektering – För rimliga resultat krävs dock kunskap om människors beteende vid brand • Design – Blinkande lampor – Ljudsystem • Fler huvudingångar • Tillåt användning av nödutgångar i daglig verksamhet • Organisatoriskt brandskydd Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf 2 2011-03-14 Återkoppling Återkoppling • Ni har idag fått lära er att: – Människors beteende i brand: • Kan beskrivas som sekvenser • Beror på roller och regler • Påverkas av andra människor (social påverkan) • Beror på om situationen uppfattas som en risk • Är kopplat till familiaritet och kopplingar till byggnad och personer • Sällan kan förklaras med ordet ”panik”! Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Avdelningen för brandteknik och riskhantering / Karl Fridolf Tack! Karl Fridolf karl.fridolf@brand.lth.se 046-288 48 34 3
© Copyright 2024