Download Report

69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*
$QVYDULJXWJLYDUH$JQH1LKOVRQ 8WNRPPHUQXPPHUnU
3RVWJLURQU %DQNJLUR
3UHQXPHUDWLRQVDYJLIWNUnU /|VQXPPHUNU
,6618SSODJDH[
7U\FNHUL(GLWD9lVWUD$URV$%
2PVODJVOD\RXW$OH[DQGUD5nQJHRFK8OULND5nQJH
5HGDNWLRQVNRPPLWWp
&HFLOLD5nQJHUHGDNW|U
6WRUD:HQQHUVWRUSV*nUG
6|GHUN|SLQJ
$UEWHO
0RELO
HSRVWFHFLOLDUDQJH#VZLSQHWVH
%RVWWHO
%R3HWWHUVVRQNDVV|U
.ULVWLQDJDWDQ
1RUUN|SLQJ
$UEWHO
)D[
HSRVWERSHWWHUVVRQ#WHOLDFRP
&KULVWLQD5XQRZ6WDUNOD\RXW
0HGLFLQVN7DQGYnUG.lNFHQWUXP
6|GHUVMXNKXVHW
6WRFNKROP
$UEWHO
FKULVWLQDUXQRZVWDUN#IWYVOOVH
FKULVWLQDUXQRZBVWDUN#WHOLDFRP
0RELO
6WHQ+HOOVWU|P OD\RXW
6MXNKXVWDQGYnUGHQ.URQSDUNHQ
(YD/DJHUZDOOVYlJ
8SSVDOD
$UEWHO
)D[
HSRVW
VWHQKHOOVWURP#OXOVHHOOHU
KHOOVWURPWRUJLOV#WHOLDFRP
%RVWWHO
$QGHUV/HYpQDQQRQVHU
SUHQXPHUDWLRQHU
6MXNKXVWDQGYnUGHQ
9ULQQHYLVMXNKXVHW
1RUUN|SLQJ
$UEWHO
)D[
HSRVWDQGHUVOHYHQ#OLRVH
%RVWWHO
$JQH1LKOVRQ:HEPDVWHU
/DQGVWLQJHW*lYOHERUJ
/HGQLQJVRFKYHUNVDPKHWVVW|G
*lYOH
7HOVHNU
0RELO
HSRVWDJQHQLKOVRQ#OJVH
%RVWDG+DOPYlJHQ
.DUOVNRJD
7HO
0DWHULDOWLOOWLGQLQJHQVNLFNDVWLOOUHGDNW|UHQL:RUGIRU
PDW$QYlQG7LPHV S HQNHOW UDGDYVWnQG $VLGD
PRWVYDUDUGnOLWHGU\JWHQVLGDLWLGQLQJHQ5HGDNWLRQHQ
I|UEHKnOOHU VLJ UlWWHQ DWW UHGLJHUD RFK HYHQWXHOOW NRUWD
LQVlQGDWH[WHU
%LOGHU VNLFNDV VHSDUDW L -3(*IRUPDW %LOGHQ VND YDUD
K|JXSSO|VWLPLQVWGSL§[ELOGSXQNWHU
Omslagsbild: Nr 1-2, 1976, årg 1
7LGQLQJHQWU\FNVSnPLOM|YlQOLJWSDSSHU
341
009
Trycksak
1U
,11(+c//
,QJHUYRQ%OW]LQJVO|ZHQ
&HFLOLD5nQJH
1)+L7lOOEHUJ
6WHQ+HOOVWU|P
.lNQHNURVHU/lNDUVWlPPDQ
,QJHUYRQ%OW]LQJVO|ZHQ
)RUXPI|UIXQNWLRQVKLQGHU
+HOHQH/XPKROGW
%R3HWWHUVVRQ
3HULLPSODQWLWIDOOUDSSRUW
%R3HWWHUVVRQ
6PnWWRFKEODQGDW
5DSSRUW|UHU
.$/(1'$5,80
2010
2011
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
LEDARE
9lQQHU
År 1976 hölls Svensk Sjukhustandläkarförenings
första vårmöte, det skedde i Göteborg. Innan dess
var sjukhustandläkare och oralkirurger tillsammans
i en gemensam förening. Man beslöt att dela på
sig eftersom vårdområdena delvis gick isär. Nu, år
2010, är vi mitt inne i en ny stor förändringsprocess.
Många av oss minns säkert Svensk Sjukhustandläkarförenings första ordförande, Peter Westphal,
sjukhustandläkare på dåvarande Beckomberga
sjukhus utanför Stockholm och ansvarig för sjukhustandvården i stockholmsområdet. Jag tror att
Peter skulle förstått våra tankar, att starta något nytt
och framåtsyftande, och att lägga ner den gamla
föreningen.En förening som har betytt så mycket,
som mötesplats, kunskaps- och inspirationskälla
och en källa till långvariga vänskapsband. För så
har många upplevt det. När det ibland varit tuﬀt
på hemmaplan, att hävda att människor med svåra
sjukdomar och funktionsnedsättningar också har
rätt till högkvaliﬁcerad tandvård, då har det varit
ett ovärderligt stöd med kollegorna. Nu återstår en
omröstning, vid vårmötet i Visby. Säger medlemmarna ja även vid denna omröstning läggs Svensk
Sjukhustandläkarförening ned vid årets slut 2010.
En omröstning återstår också i Svenska Oralmedicinska Sällskapet, en förening som också den
haft en mycket stor betydelse och förenat kollegor
med gemensamt intresse av oralmedicinska frågor.
… och nu har en ny förening sett dagens ljus!
Svensk Förening för Orofacial Medicin! Ett första
konstituerande möte i den nya föreningen hölls av
interimsstyrelsen den 1 februari 2010. Föreningen
skall föra sjukhustandvård och oral medicin framåt,
i ett gemensamt ämnesområde.
För att alla skulle ha möjlighet att lämna åsikter
om planerna, även de som inte haft möjlighet att
närvara på möten, skickades i december ett brev
med svarsblankett, såväl till SSTF som SOMS
medlemmar, där man kunde ge synpunkter. Om
man var nöjd med vad som planeras behövde man
inte skicka in något svar. Väldigt få svar inkom.
Av SSTF drygt 250 medlemmar inkom svar från
13 medlemmar. Av dessa var det några medlemmar som valt att skicka in och understryka att de
var positiva till förslaget, eller skriva andra meddelanden. Endast sju medlemmar hade kritiska
synpunkter, merparten av dessa gällde namnfrågan (bl.a. medicinsk tandvård som alternativ till
orofacial medicin).
Stora förhoppningar ﬁnns knutna till den nya
föreningen. Redan för länge sedan, när styrelserna
i de båda nuvarande föreningarna träﬀades och
diskuterade ett samgående, las en viktig princip fast:
ett grundläggande förhållningssätt att
respektera varandras olika kulturer och
att föra samman det bästa av de båda
föreningarna till något där helheten blir
än bättre än summan av delarna.
Låt oss värna om detta även i framtiden! Föreningarna har vuxit fram ur olika behov och med
olika proﬁler. Nu skall vi bevara det bästa av båda,
använda det som plattform och bygga något gemensamt för framtiden.
Och så går vi mot vår. Tror jag! I skrivande stund
vräker snön ned, men (och jag behöver en övergång till vad jag nu skall nämna, nämligen ) vad är
väl våren utan ett vårmöte! Anmäl Dig till några
riktigt intressanta och trevligt dagar - Visby i maj
är mycket vackert! Väl mött!
Varm hälsning till er alla från
Inger v. Bültzingslöwen
Ordförande
P.S. Under 2010 erhåller samtliga medlemmar
i SSTF det Nyhetsblad som SOMS ger ut och
medlemmarna i SOMS erhåller Svensk Sjukhustandläkartidning.
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
6MXNKXVWDQGOlNDUH(QN|SLQJ
8SSVDODOlQlUHWWDY6YHULJHVVQDEEDVWYl[DQGHOlQPHGJRGDNRPPXQLNDWLRQHURFK
QlUKHWWLOO$UODQGD)RONWDQGYnUGHQKDUFDDQVWlOOGDSnNOLQLNHUPHGWLOOJnQJ
WLOODOODVSHFLDOLWHWHU)|UDWWJHYnUDSDWLHQWHUGHElVWDI|UXWVlWWQLQJDUQDI|UHQJRG
WDQGKlOVDVDWVDUYLP\FNHWSn)ULVNWDQGYnUG
9LHIWHUVWUlYDUPnQJIDOGGlUYnUDPHGDUEHWDUHVEDNJUXQGHUIDUHQKHWHUNXQVNDSHU
RFKSHUVRQOLJKHWEHULNDUYnUYHUNVDPKHW
(QN|SLQJlUGHQOLOODYDFNUDVWDGHQPHGGHQVWRUDVWDGHQVP|MOLJKHWHU(QN|SLQJPHGHJHWYlOIXQJHUDQGH
ODVDUHWWPLWWL6YHULJHVSXOVnGHU0lODUGDOHQ3nPLQGUHlQHQWLPPHWDUGXGLJPHGWnJWLOO6WRFNKROP
HOOHUSnEDUDPLQXWHUWLOO9lVWHUnV7LOO8SSVDOD¿QQVWlWEXVVWUD¿N)DVWYlOL(QN|SLQJ¿QQVVnPnQJD
P|MOLJKHWHUWLOOQDWXUNXOWXURFKUHNUHDWLRQDWWGHVWRUDVWlGHUQDEOHNQDU
9LV|NHUGLJVRPlUYDQVMXNKXVWDQGOlNDUH
9LV|NHUGLJVRPW\FNHURPDWWDUEHWDPHGPlQQLVNRUPHGVlUVNLOGDEHKRYRFKKDUGHQHUIDUHQKHWHQIUnQ
DOOPlQWDQGYnUG
6RPVMXNKXVWDQGOlNDUHSn(QN|SLQJVODVDUHWWInUGXP\FNHWYDULHUDQGHDUEHWVXSSJLIWHULQRPRPUnGHW
PHGLFLQVNWDQGYnUG'XNRPPHUDWWInGHOWDLHQXWYHFNOLQJDYYnUWVDPDUEHWHPHGVMXNKXVHWV
VWURNHDYGHOQLQJXWI|UDQDUNRVWDQGYnUGRFKSULPlUXWUHGQLQJRFKEHKDQGOLQJDYH[WUHPWWDQGYnUGVUlGGD
'XEOLUPHQWRUWLOODOOPlQWDQGYnUGVWHDPHWSn7DQGYnUGVFHQWUXPL(QN|SLQJVRPXWELOGDUVLJPRWDWWL
VW|UUHXWVWUlFNQLQJlQLGDJWDKDQGRPJHULDWULVNDSDWLHQWHU
'XEOLUGHODNWLJLHQNOLQLNVRPLGDJEHVWnUDYWUHHQKHWHUWYn¿QQVL8SSVDOD'HWLQQHElUJHPHQVNDS
SnVWRUP|WHQPHGDOODPHGDUEHWDUHRFKNROOHJLDOWXWE\WHSnWHUDSLP|WHQVRPRUGQDVI|UDOODNOLQLNHQV
WDQGOlNDUHRFKWDQGK\JLHQLVWHU
.OLQLNHQlUYlOXWUXVWDGRFKKDUEODSDWLHQWOLIWDU%HKDQGOLQJNDQJHVXQGHUOXVWJDVDQDOJHVLRFK
QDUNRVYnUG
9LHUEMXGHUJRGDP|MOLJKHWHUWLOONRPSHWHQVXWYHFNOLQJRFKIULVNYnUG
bUGXLQWUHVVHUDGDYIRUVNQLQJ¿QQVHWW)R8UnGI|UWDQGYnUGHQVRPGLQVW|GUHVXUV
8SSO\VQLQJDU
.OLQLNFKHI0DM/LV0RUKHG+XOWYDOO
3HUVRQDONRQVXOW$VWULG/LOMD
$UEHWVOHGDUH&KULVWLQD)UHGULNVVRQ
)|U77,VDEHO5DJQDUVVRQ
9lONRPPHQPHGGLQDQV|NDQPlUNWPHGUHIQUWLOO
)RONWDQGYnUGHQVNDQVOL8SSVDOD$QV|NDQVNDYDUDLQNRPPHQVHQDVWPDUV
'XNDQlYHQVNLFNDGLQDQV|NDQYLDZHEEHQZZZIRONWDQGYDUGHQVHXSSVDOD
TANKAR FRÅN REDAKTÖREN
%lVWHOlVDUHDYYnUWLGQLQJGHQQDnUJnQJEOLUGHQ
VLVWD I|U 6YHQVN 6MXNKXVWDQGOlNDUWLGQLQJ7LG
QLQJHQNRPPHUDWW¿QQDVNYDUPHQXQGHUDQQDW
QDPQRFKUHGDNWLRQHQPRWWDJHUWDFNVDPWNUHDWLYD
QDPQI|UVODJVHVLG
'HW YDU 3HWHU :HVWSKDO VRP XUVSUXQJOLJHQ WRJ
LQLWLDWLYHWWLOODWWJHXWGHQQDWLGVNULIWRFKWLGQLQJHQ
KDUVHGDQXWYHFNODWVIUnQDWWXUVSUXQJOLJHQYDUDHWW
OLWHWKlIWHEHVWnHQGHDYQXPPHUVHIUDPVLGDQ
SnWLGQLQJHQI|UVWDXWJLYQLQJVnUYDUnUJnQJ
WLOOHQIXOOlQGDGWLGQLQJ6\IWHWPHGWLGQLQJHQ
YDUDWWQnXWWLOOPHGOHPPDUQDPHGNXQVNDSRP
YnUWlPQHVRPUnGH)|UVWDXWJLYQLQJHQVSRQVUDGHV
DY/lNHPHGHOVI|UHWDJHW$VWUD1X¿QDQVLHUDVWLG
QLQJHQPHGDQQRQVHUIUnQROLNDI|UHWDJ
)|UHYHQWXHOODLQWUHVVHUDGHJnUGHWDWWUHNYLUHUD
GHI|UVWDQXPUHQDYWLGQLQJHQ5HGDNWLRQHQKDU
GHPDUNLYHUDGHLNDUWRQJHU
.lNQHNURVVRPHQELYHUNDQDYOlNHPHGHOVEHKDQG
OLQJPHGELVIRVIRQDWHU,QJHUYRQ%OW]LQJVO|ZHQ
YDUSnOlNDUVWlPPDQRFKKDUVNULYLWHWWUHIHUDWRP
GHWWD/lVPHURPGHWWDSnVLG
5LNVVWlPPDQ KDGH HQ I|UHOlVQLQJ RP
DQWLNRDJXODQWLDRFKELVIRVIRQDWHUYLGLPSODQWDWRFK
SDURGRQWRORJLEHKDQGOLQJPHGSURIHVVRU&DUORV
0DGULG8QLYRI/DXVDQQH6FKZHL]RFK
gYHUWDQGOlNDUH-RKDQ%ORPJUHQ*|WHERUJ5HIH
UDWHWVRP%R3HWWHUVVRQKDUVNULYLWDYKDQGODUHQEDUW
SURI0DGULGVIUDPVWlOOQLQJDYVHHQGHDQWLNRDJX
ODQWLDEHKDQGOLQJRFKKXUYLVNDI|UKnOODRVVWLOO
GHWYLVDYLNLUXUJLVNEHKDQGOLQJ3URIHVVRU&DUORV
0DGULG YDU LQEMXGHQ DY 6YHQVN 3DURGRQWRORJL
I|UHQLQJI|UDWWKnOODGHWWDI|UHGUDJVHVLG
$OOÀHUlOGUHKDUNYDUVLQDWlQGHUXSSLnOGUDUQD
)OHUYlOMHUDWWVNDIIDLPSODQWDWRFKPHGGHWI|OMHU
6nKDUYLHWWIXOOSURSSDWQXPPHUPHGLQWUHVVDQWD LQIHNWLRQHUVRPLPSODQWLWSnVLGVHUYLHWW
PDWHULDO6WHQ+HOOVWU|PYDUL7lOOEHUJRFKKDUJMRUW VnGDQWIDOOPHGO\FNDWUHVXOWDW
UHIHUDWHWIUnQGDJGlUPDQWRJXSSDWWlWDPDWHQ
JOlGMHNlOODHOOHUHWWSUREOHP9LVVWHQLDWWYLVYlO 6nlUGHWGDJVDWWOlPQDLQI|UVODJSnIRUVNQLQJVUDS
MHUJnQJHU SHUG\JQ'HWWDNXQGHORJRSHGHQ SRUWHUWLOOULNVVWlPPDQL*|WHERUJQRYHPEHU
0DUJDUHWD*RQ]DOHV/LQGKEHUlWWDGnKRQLQOHGGH VLVWD GDJ I|U DWW PHGGHOD XQGHUWHFNQDG GHWWD lU
VLQI|UHOlVQLQJ+RQE|UMDGHPHGDWWEHVNULYDGHQ QRUPDODDQDWRPLQRFKVYlOMQLQJVIXQNWLRQHQ+HOD
VYlOMQLQJVIXQNWLRQHQlUHQNRPSOLFHUDGQHXURPXV 6nKDUYLOLWHVPnWWRFKEODQGDWSnVLG
NXOlUSURFHVVRFKNDQLQGHODVLWUHKXYXGIDVHU/lV
5HGDNWLRQHQ|QVNDUDOODVLQDOlVDUHHQVN|QYnU
PHURPGHWWDSnVLG
RFKHQ*/$'3c6.
,RNWREHU|SSQDGHODQGVWLQJHWVQ\DLQIRUPDWLRQV
FHQWHU)RUXP)XQNWLRQVKLQGHUL6WRFNKROP
,GpQNRPIUnQHQHQJDJHUDGSHUVRQDOJUXSSRFK
YHUNVDPKHWHQVPnOlUDWWVSULGDNXQVNDSRP
IXQNWLRQVKLQGHU3LD'DKOEHUJRFK$QGUHDV'DK
ODQGHUIUnQ0HGLFLQVNWDQGYnUG6|GHUVMXNKXVHW
UHVSHNWLYH(DVWPDQ3HGRGRQWLYDUGlURFKXWE\WWH
NXQVNDSPHOODQHQKHWHUQD0DQDUUDQJHUDU
LQWUHVVDQWD NXUVHU L 6WRFNKROPVRPUnGHW VRP lU
|SSQDI|UEnGH\UNHVYHUNVDPPDRFKDQK|ULJD
/lVPHURPGHWWDSnVLG
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
sĞŵƐŽŵŚĞůƐƚ
ŬĂŶĚƌĂďďĂƐĂǀ
ŵƵŶƚŽƌƌŚĞƚ͊
DŝŶŵĞĚŝĐŝŶŐƂƌŵŝŐ
ƚŽƌƌŝŵƵŶŶĞŶ͘
:ĂŐćƌŽĐŬƐĊ
ƚŽƌƌŝŵƵŶŶĞŶ͊
&ŝŶŶƐƉĊ
ƉŽƚĞŬĞƚ͊
DĞĚĂĐŽǆϭϮϬ͕ϰϯϮϮϯsĂƌďĞƌŐdĞů͗ϬϯϰϬͲϲϰϱϰϳϬ&Ăǆ͗ϬϯϰϬͲϲϰϱϰϳϵŝŶĨŽΛŵĞĚĂĐ͘ƐĞǁǁǁ͘ŵĞĚĂĐ͘ƐĞ
b7$0$7±(1*/b'-(.b//$(//(5(77352%/(0"
DY6WHQ+HOOVWU|P
I vacker vinterskrud och full julmundering tog Åkerblads Hotell i Tällberg, Dalarna, emot cirka 100
deltagare för årets NFH-konferens som gick av stapeln 21-22 januari. Det var två fullspäckade
dagar på temat att äta mat. Den första dagen ägnades åt dysfagiproblematiken och dag två tog upp
problemen kring för mycket eller för litet ätande. I pauserna kunde vi ta del av utställarnas nyheter
och mingla med kaﬀekoppen i hand.
JnQJHUSHUG\JQ
6nRIWDVYlOMHUYLXQGHUQRUPDODI|UKnOODQGHQ
'HWWDNXQGHORJRSHGHQ0DUJDUHWD*RQ]DOHV
/LQGKEHUlWWDGnKRQLQOHGGHGDJHQVI|UHOlV
QLQJDUPHGDWWEHVNULYDGHQQRUPDODQDWRPLQ
RFK VYlOMQLQJVIXQNWLRQHQ +HOD VYlOMQLQJV
IXQNWLRQHQlUHQNRPSOLFHUDGQHXURPXVNXOlU
SURFHVVRFKNDQLQGHODVLWHUKXYXGIDVHU
2UDOIDV±YLOMHVW\UG
)DU\QJHDOIDV±HMYLOMHVW\UGWDUFDVHNXQG
(VRIDJHDOIDV±DXWRQRPWDUVHNXQGHU
, GHQ IDU\QJHDOD IDVHQ VNHU HWW NRPSOLFHUDW
VDPVSHOPHOODQGHROLNDVWUXNWXUHUQDI|UDWW
VWlQJDSDVVDJHQWLOOOXIWVWUXSHQRFKI|UDQHU
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
EROXVLHVRIDJXV'HWlUWUHIXQNWLRQHUVRP
VNDVDPYHUNDLIDU\Q[DQGQLQJ±VYlOMQLQJ
±WDO'HWWDlUHQOLYVYLNWLJNRRUGLQDWLRQRFK
VPnVW|UQLQJDUNDQJHOLYVDYJ|UDQGHSUREOHP
2UGHW G\VIDJL NRPPHU IUnQ JUHNLVNDQ GlU
SUH¿[HW G\V VWnU I|U QHGVDWW IXQNWLRQ RFK
SKDJHLQ EHW\GHU DWW lWD '\VIDJL lU L I|UVWD
KDQGHWWV\PWRPLQWHHQPHGLFLQVNGLDJQRV
8UVSUXQJOLJHQ VnJV GHW VRP VYnULJKHWHQ DWW
I|UDVDOLYRFKI|GDIUnQPXQQHQWLOOPDJVlFNHQ
PHQSnVHQDUHWLGKDUEHJUHSSHWYLGJDWVWLOODWW
lYHQ LQNOXGHUD EHWHHQGH VHQVRULN NRJQLWLY
PHGYHWHQKHWI\VLRORJLVNUHVSRQVVnGDQWVRP
RFNVnSnYHUNDUYnUI|UPnJDDWWVYlOMDUlWW
'\VIDJLQNDQlYHQYLVDVLJLGHQIDU\QJHDOD
IDVHQUHWHQWLRQDYPDWLVWUXSHQ%HURHQGHYDU
SUREOHPHQVLWWHUHOOHUYLVDUVLJVnlUGHWROLND
\UNHVNDWHJRULHUVRPDUEHWDUPHGSUREOHPHQ
bUGHWGHQSUHRUDODIDVHQDWWLQWHNXQQDI|U
I|GDQWLOOPXQQHQVnlUGHWLQRPDUEHWVWHUD
SHXWHQVDUEHWVRPUnGHbUGHWGHQRUDODHOOHU
IDU\QJHDODIDVHQVRPlUSUREOHPHWVnlUGHW
LQRP ORJRSHGHQV NRPSHWHQVRPUnGH PHGDQ
HVRIDJDOD IDVHQ IDOOHU LQRP OlNDUHQV HOOHU
GLHWLVWHQV RPUnGH 'n SUREOHPHQ RIWD VLWWHU
SnÀHUDROLNDVWlOOHQlUWHDPVDPYHUNDQYLNWLJ
I|UDWWNXQQDJHSDWLHQWHQGHQElVWDKMlOSHQ
0DUJDUHWDPHQDGHDWWHQIUDPJnQJVULNEHKDQG
OLQJDYG\VIDJLI|UXWVlWWHUHWWPXOWLGLVFLSOLQlUW
VDPDUEHWHLQNOXVLYHWDQGOlNDUH
'\VIDJLQVPnQJDDQVLNWHQ
6YlOMSUREOHP I|UHNRPPHU L DOOD nOGUDU RFK
NDQYDUDDYVNLIWDQGHHWLRORJL'HWNDQU|UD
VLJRPNRQJHQLWDODWLOOVWnQGVWUXNWXUHOOVNDGD
JHQRPH[HPSHOYLV&9/'HWNDQlYHQEHUR
SnDQGUDPHGLFLQVNDWLOOVWnQGVRPYLGQHXUR
ORJLVNDVMXNGRPDU
'\VIDJLQNDQXSSNRPPDDNXWHOOHUYDUDHQ
GHODYHQSURJUHVVLYVMXNGRP
'\VIDJLQ NDQ YLVD VLJ Sn PnQJD ROLND VlWW
'HWNDQYDUDRI|UPnJDQDWWNlQQDLJHQPD
WHQHOOHUDWWNXQQDSODFHUDWXJJDQLPXQQHQ
3UREOHPHW NDQ RFNVn YDU L GHQ RUDOD IDVHQ
DWWLQWHNXQQDWXJJDHOOHULQLWLHUDVYlOMQLQJHQ
2UDOPRWRULVNWWHDPL0|OQGDO
(WW O\FNDW H[HPSHO Sn VDPDUEHWHW PHOODQ
WDQGOlNDUHRFKORJRSHGYLVDGHgYHUWDQGOlNDUH
0DGHOHLQH :HUWVpQ RFK ORJRSHGHQ +HOHQD
/|IKHGH VRP ELOGDGH VLWW WHDP UHGDQ 'HDUEHWDUHQEDUWPHGYX[QDSDWLHQWHURUDO
PRWRULVNDSUREOHPSnJUXQGDYROLNDIRUPHU
DYI|UYlUYDGHVNDGRUVnVRPVWURNHFDQFHUL
KXYXGKDOVRPUnGHWKMlUQWXP|UHUPHQlYHQ
PHGI|GGDIXQNWLRQVKLQGHU
$OOD SDWLHQWHU YLGHR¿OPDV RFK YL NXQGH In
WD GHO DY PnQJD O\FNDGH EHKDQGOLQJDU GlU
HIIHNWHUQD DY GHQ RUDOPRWRULVND WUlQLQJHQ
W\GOLJWIUDPJnU
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
0DGHOHLQHRFK+HOHQDYLVDGHH[HPSHOSnROLND
W\SHUDYWUlQLQJVUHGVNDSGHKDUXWYHFNODWXQ
GHUnUHQI|UXWRPGHQNRVWDQSDVVQLQJWUlQLQJ
LVYlOMQLQJVWHNQLNHUVRPWHDPHWDUEHWDUPHG
,VLWWDUEHWHDQYlQGH0DU\HQVWDQGDUGLVHUDG
PXQVNlUP0DQWRJRFNVnIUDPHQOlSSNUDIW
PlWDUH I|U DWW NXQQD In VlNUD PlWQLQJDU Sn
OlSSNUDIWHQVXWYHFNOLQJ
0XQVNlUPHQDQYlQGVYLGWUlQLQJDYGHQSHUR
UDODPXVNXODWXUHQGnSDWLHQWHQNDQKDSUREOHP
PHGGUHJOLQJELWVnUPHGPHUD6NlUPHQlU
DOOWLGLQGLYLGXHOOWXWIRUPDGRFKSDWLHQWHQInU
WUlQDWUHJnQJHUIHPPLQXWHUSHUGDJ
, SLORWVWXGLHQ DQYlQGHV IHPWRQ SDWLHQWHU
PHGIUnQWYnPnQDGHUWLOOWLRnUHIWHUVWURNH
3nVDPWOLJDXWYHFNODGHVOlSSNUDIWHQP\FNHW
SRVLWLYWRFKVQLWWYlUGHWSnVYlOMQLQJVNDSDFL
WHWHQ|NDGHIUnQPOVHFWLOOPOVHF,
GHWIMlUGHDUEHWHWJMRUGH0DU\HQUHWURVSHNWLY
VWXGLHSnVWURNHSDWLHQWHUVRPLQUHPLWHUDWV
WLOODYGHOQLQJHQ,VQLWWVWDUWDGHPXQVNlUPVWUl
QLQJHQWYnPnQDGHUHIWHUVWURNHRFKSnJLFN
LYHFNRU1nJUDDYGHVVDSDWLHQWHUKDGH
GHVVXWRPHQIDFLDOLVSDUHVHIWHUVWURNHQ,EnGD
JUXSSHUQDJMRUGHVHQSnWDJOLJI|UElWWULQJDY
EnGHOlSSNUDIWHQRFKVYlOMI|UPnJDQ
6WLPXOHULQJVSOnWHQ NDQ KD ROLND XWVHHQGH
EHURHQGHYDGVRPVNDWUlQDV2IWDU|UGHWRP
WUlQLQJDYWXQJDQPHGROLND´WUlQLQJVUHGVNDS´
VRPE\JJVLQLNODPPHUSOnWHQ%HKDQGOLQJVWL
GHUQDYDULHUDUPHQlURIWDJDQVNDOnQJDIUnQ
PnQDGHUWLOOHWWnU
9LG OlFNDJH DY GU\FN XSS L QlVDQ RFK Gn
SDWLHQWHQ LQWH KDU QnJRQ VHQVRULN L VYDOJHW
NDQPDQDYKMlOSDGHWWDPHGHQJRPO\IW0DQ
E\JJHUXWNODPPHUSOnWHQEDNRP$OLQMHQPRW
PMXNDJRPPHQRFKE\JJVXSSVnDWWGHWEOLU
HWWWU\FNPRWGHQVDPPD
,YLVVDIDOOGnWXQJDQLQWHNDQVOXWDWlWWPRW
JRPPHQInUVlQNDJRPWDNHWPHGKMlOSDYHQ
WMRFNDUH NODPPHUSOnW7XQJDQ InU VDPWLGLJW
HQWUlQLQJGnGHQInUMREEDPRWJRPVlQNDUHQ
2UDOPRWRULVN WUlQLQJ Sn YHWHQVNDSOLJ
JUXQG
0DU\+lJJEHUlWWDGHRPVLQIRUVNQLQJRFK
GHQYHUNVDPKHWGHEHGULYHUYLG7DORFK6YlOM
&HQWUHW Sn +XGLNVYDOOV VMXNKXV 'HW lU HQ
OlQVJHPHQVDPHQKHWVRPWDUHPRWUHPLVVHU
IUnQ KHOD OlQHW 3n FHQWUHW ¿QQV WDQGOlNDUH Mary Hägg
ORJRSHGRFKVMXNJ\PQDVWPHQLDUEHWHWNULQJ
SDWLHQWHQVDPYHUNDUPDQPHGKHODVMXNYnUGHQ 'LHWLVWHQUROO
9LGG\VIDJLNDQGHWRIWDEHK|YDVHQNRVWDQSDVV
,VLQDYKDQGOLQJVRPXSSWDUI\UDDUEHWHQNXQGH QLQJ2PGHWWDEHUlWWDGHGLHWLVWHQIUnQ)DOX
0DU\ YLVD KXU VYlOMQLQJVVYnULJKHWHU HIWHU ODVDUHWW8OULND%M|UNPDQ'LHWLVWHQVXSSJLIW
VWURNHNDQEHKDQGODVJHQRPDWWYLDPXQQHQ lUDWWVlNHUVWlOODHQHUJLRFKQlULQJVLQWDJHW
WULJJDLJnQJKMlUQDQVSODVWLFLWHW
I|UKLQGUDPDOQXWULWLRQSnROLNDVlWWXQGHUOlWWD
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
lWDQGHWPHGVDNHUVRPNRQVLVWHQVHQWLOODJ
QLQJVPHWRGHURFKVLVWPHQLQWHPLQVWI|UV|ND
KMlOSDWLOOPHGPDWJOlGMHQ
2IWDVW lU GHW HQHUJL RFK QlULQJVEULVW RFK
GHQXQGHUYLNWVRPGHWWDOHGHUVRPHQGLHWLVW
DUEHWDUPHG'HWJlOOHUGnlWDHQHQHUJLRFK
QlULQJVWlWNRVWLQJHWQ\FNHOKnOVPlUNW2IWDInU
PDQHQHUJLEHULNDPDWHQ9LGVYlOMSUREOHPlU
NRQVLVWHQVDQSDVVQLQJYDQOLJW8OULNDEHUlWWDGH
RPGHQVnNDOODGHNRQVLVWHQVWUDSSDQVRPE|U
MDUPHGYDQOLJPDWJnU|YHUJHOpRFKÀ\WDQGH
NRVW,VOXWlQGDQRPQlULQJHQLQWHNDQLQWDV
SHURVJlOOHUHQWHUDOQXWULWLRQYLDVRQGHOOHUL
VLVWDKDQGQlULQJVGURSS
3nPDUNQDGHQNRPPHUDOOWÀHUROLNDNRVWWLO
OlJJRFKQlULQJVGU\FNHU)LQGXVKDUHQVHULH
PHG WLPEDONRVW 0DQ NDQ RFNVn N|SD ROLND
W\SHU DY I|UWMRFNQLQJVPHGHO I|U DWW In UlWW
NRQVLVWHQVSnPDWHQ
8OULNDVDPPDQIDWWDGHnWJlUGHUQDYLGHQHUJL
RFKQlULQJVEULVWSnI|OMDQGHVlWW
6PnPnOWLGHURIWD
(QHUJLWlWPDWRFKGU\FN
%HULNDPDWHQ
8SSPlUNVDPKHWSnYLVVDQlULQJVlP
QHQ
1lULQJVGU\FN RFK DQGUD NDORULULND
QlULQJVPnO
6HUYHUDDSWLWOLJWHMI|UVWRUDSRUWLRQHU
8SSPXQWUDQ
9LGEHKRYOlNHPHGHOPRWLOODPnHQGH
VPlUWDVYDPS
0XQ+&HQWHU+lUDUEHWDUKRQPHGEDUQVRP
KDUlWVYnULJKHWHU
(QI|UGU|MGlWXWYHFNOLQJNDQEHURSnÀHUDVDNHU
VnVRPQHXURORJLVNDVNDGRUPLVVELOGQLQJDUL
PDWYlJDUQDRFKDQQDW
7XJJVNRODQ YLOO KMlOSD EDUQ PHG I|UVHQDG
lWXWYHFNOLQJ DWW PHG VPn VPn LQGLYLGXHOOW
DQSDVVDGHVWHJWUlQDXSSROLNDIlUGLJKHWHUVRP
EHK|YVI|UDWWNXQQDlWDRFKGULFND
/HQD GHPRQVWUHUDGH PHWRGHQ PHG YLGHRLQ
VSHOQLQJDUDYQnJUDSDWLHQWHU+RQYLVDGHRFNVn
QnJUDDYGHKMlOSPHGHOVRPNDQDQYlQGDVL
WXJJVNRODQ DOOWLIUnQ HQNOD FKHZ\ WXEHV I|U
WXJJWUlQLQJWLOOGHWGDWRUEDVHUDGHKMlOSPHGOHW
7R\NLW
'DJHQ DYVOXWDGHV PHG HQ SDQHOGLVNXVVLRQ
PHOODQGDJHQVI|UHOlVDUHGlUPDQEODQGDQ
QDWUHNRPPHQGHUDGH127(6I|UDWWVFUHHQD
SDWLHQWHU GlU PDQ PLVVWlQNHU RUDOPRWRULVND
SUREOHP127(6¿QQVDWWN|SDIUnQ0XQ
+&HQWHU
.YlOOHQDYVOXWDGHVPHGHQIDQWDVWLVNNXOLQD
ULVNPLGGDJXQGHUYLONHQ&DUO-DQ*UDQNYLVW
,SDXVHQ¿FNYLSU|YDSn¿EHUULNQlULQJVGU\FN NnVHUDGH
RFKROLNDGHVVHUWHU
7XJJVNRODQ
6RP VLVWD I|UHOlVDUH GHQ I|UVWD GDJHQ NRP
/HQD *XVWDYVVRQ IUnQ 0XQ+&HQWHU RFK
EHUlWWDGHRP7XJJVNRODQVRPKRQGULYHUSn
6WHQ+HOOVWU|P
VWHQKHOOVWURP#OXOVH
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
]HQGLXP6DOLYD
3URGXNWHUVRPWLOOI|UIXNWWLOOPXQQHQ
$QYlQGV YLGWRUUD RFK NlQVOLJD VOHPKLQQRU
%LOGDUHQVN\GGDQGH KLQQD RFKWLOOI|UIXNWWLOOPXQQHQ
0LOGEHKDJOLJ VPDN RFK NRQVLVWHQV
5HNRPPHQGHUDV VRPNRPSOHPHQWWLOOWDQGERUVWQLQJ
PHGWH[]HQGLXP6HQVLWLYH
)LQQVSn$SRWHNHWRFK
KRVGLQGHQWDOJURVVLVW
6WlUNHUPXQQHQVHJHWI|UVYDU
.b.1(.526620(1/b.(0('(/6%,9(5.$1
DWI
5HIHU
DY,QJHUY%OW]LQJVO|ZHQ
Käknekros som en läkemedelsbiverkan vid cancer- eller osteoporosbehandling – ett symposium under
Läkarstämman på Älvsjömässan den 25 november 2009. Svensk Sjukhustandläkarförening ordnade
vid 2009 års Läkarstämma ett symposium om den biverkan som kan uppstå vid behandling med
bisfosfonater, käknekros.
Moderator och initiativtagare till symposiet var Valentina Plazinic, sjukhustandläkare vid Södersjukhuset i Stockholm. Symposiet lockade ett 60-tal intresserade deltagare och det var många i auditoriet
som hade viktiga frågor att ställa till panelen vid den avslutande diskussionen.
6WUDWHJL
Ett antal namnkunniga personer deltog i symposiet,
Ove Törring, docent och överläkare i endokrinologi
vid Södersjukhuset, Fredrik Jarnbring, övertandläkare käkkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset,
överläkare Lars Andreasen, onkolog, öl Olle Linder
hematolog, båda vid Universitetssjukhuset Örebro,
och Agne Nihlson, övertandläkare Gävle och vice
ordförande i Svensk Sjukhustandläkarförening.
Valentina inledde symposiet med att slå fast att
syftet med symposiet var att lyfta fram behovet av
en god strategi för omhändertagande av patienter
som behandlas med bisfosfonater som medför risk
för osteonekros i käkarna, s.k. ONJ (OsteoNecrosis
of the Jaw). Valentina betonade att hos patienter
som drabbas är detta ett svårbehandlat tillstånd.
tablettbehandling i relativt låga doser. Vissa studier tyder på att osteonekros hos dessa patienter
är ovanligt, <1 per 100 000 personer per år som
ges bisfosfonater. Patienter med cancerdiagnos
som bisfosfonatbehandlas ges ofta intravenös
behandling. Hos dessa patienter ses ONJ i 1-12
% vid långtidsbehandling.
Tidigare cytostatikabehandling och glukocorticoidbehandling kan utgöra riskfaktorer för utveckling av ONJ vid bisfosfonatbehandling. Fredrik
Jarnbring berättade att redan vid förra sekelskiftet
såg man vad som då kallades ”phossy jaw”. Det var
arbetare som arbetade i tandstickstillverkning som
drabbades av osteonekroser pga. som användes förr
vid tändstickstillverkning.
%DNJUXQG
Ove Törring redogjorde för hur man deﬁnierar
ONJ; exponerat eller nekrotiskt käkben sedan
mer än 8 veckor, patienten skall vara bisfosfonatbehandlad men inte strålbehandlad. Bisfosfonat är
kemiskt derivat av pyrofosfat. Läkemedlet började
användas i Sverige 1982 och användningen har
successivt ökat. Bisfosfonat hämmar benresorption
genom att det koncentreras till nytt mineraliserat
ben och osteoklaster och hämmar osteoklastformation och -migration och ger inhibition av vissa
enzymer. Bisfosfonater ges till såväl patienter med
osteoporos som till patienter med cancer som har
benengagemang för att stärka skelettet och minska
risken för frakturer. Patienter med osteoporos får
.OLQLN
Varför uppstår dessa biverkningar just i käkarna?
Man tror att det kan bero på att det är en större
benomsättning i de tandbärande delarna av käkarna
och att det benet utsätts för stora belastningskrafter.
ONJ ses vanligare i mandibeln (70% av fallen) än
i maxillan (30% av fallen). Det är något vanligare
hos kvinnor än hos män. En typisk linisk bild av
ONJ är en extraktionsalveol som inte läker ut
och uppvisar ett osteomyelitliknande utseende.
Efter veckor eller månader exponeras alltmer
ben. Det är svårbehandlade tillstånd, av fall som
fått i.v. bisfosfonatbehandling läker mycket få fall
ut. Sekundärinfektioner är vanligt och behandlas
med antibiotika.
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
DQ
WlPP
NDUV
UnQ/l
/lNHPHGOHWVHIIHNW
Lars Andreasen talade om bisfosfonatbehandling
hos patienter med bröst-, prostata-, lung- och
njurcancer. Skelettmetastaser kan uppstå, detta ger
smärta och ökad risk för frakturer och kotkompressioner. Man behandlar med bisfosfonater för att
minska risken för frakturer, minska smärtan och öka
livskvaliteten. SRE (Skelett Relaterade Events),
t.ex. patologiska frakturer och kotkompression,
används som mått på eﬀekt av bisfosfonater och
mäts inom en given tid. Olika bisfosfonater har
olika aﬃnitet till ben. Det ﬁnns guidelines för
användning av bisfosfonater vid olika sjukdomstillstånd. Det är en kostnadseﬀektivt behandling
vid cancermetastasering.
Dr Olle Linder skildrade plasmacellers omvandling
till myelomceller vid multipelt myelom. Myelomceller inﬁltrerar benmärgen och risken för frakturer
ökar. Bisfosfonaterna användes ursprungligen för
behandling av hyperkalcemi. Senare visade det sig
att man kunde förebygga skelettsjukdomar. Man vet
inte om det även kan påverka myelomsjukdomen
positivt. På senare år har starkare bisfosfonatpreparat kommit ut på marknaden, som även kunnat ges under kortare infusionstid. Det är också
intressant att diskutera om doserna av beﬁntliga
preparat på marknaden kan ges i lägre doser med
bibehållen terapeutisk eﬀekt. En studie har gjorts
mellan olika doser av pamidronat. Resultaten
visade en tendens till färre ONJ fall hos patienter
som doserats med lägre dos, utan att sjukligheten
i grundsjukdomen ökade. Man kan fråga sig om
patienter med myelom i viss mån överbehandlas
med för höga doser bisfosfonater. Framtida studier
kan ge svar på det.
%LYHUNQLQJVUDSSRUWHU
Övertandläkare Agne Nihlson redogjorde för
läkemedlets biverkningar. Läkemedelsverket
meddelade i november 2005 att ONJ uppstått pga
tandextraktioner hos patienter med bisfosfonatbehandling vilket skapade mycket oro i tandvårdkretsar om hur man skall behandla patienter med
sådan medicinering. Flera ”positioning papers”
ﬁnns, som inte är helt samstämmiga i alla delar.
Inga direkta guidelines eller riktlinjer är fastslagna
av expertpaneler utan det är snarare rekommendationer och behandlingsstrategier. Man är överens
om att patienten skall informeras noggrant om
riskerna för ONJ vid insättande av bisfosfonater.
Ingen rekommendation för antibiotikaanvändning
vid tandextraktioner ﬁnns, om inte indikation för
behandling av infektion föreligger och diskuteras
inte närmare i dessa publikationer. Via huvudsakligen retrospektiva studier har incidensen av
ONJ rapporterats. Det ﬁnns ca 2200 publicerade
fall av ONJ och > 3 miljoner patienter i världen
har behandlats med intravenöst. Vid intravenös
behandling med BP (Zometa/Aredia) variererar
incidensen mellan 0,8 – 13%, där också grundsjukdomen tycks ha betydelse: Myelom: 7-10%;
metastaserande bröstcancer 3-4%; metastaserande
prostatacancer 2-3%. Vid peroral behandling med
BP anges betydligt lägre incidens. 0,7 /100.000
personer /expositionsår enligt tillverkaruppgifter,
Merck N.J. Hittills har över 190 milj förskrivningar
av perorala bisfosfonater skett i världen (www.
FDA.gov). Kohsla et al, 2007, anger incidensen <
1%, (ASBMR 2007) och Mavvrokki 2007: 0,090,34% efter tandextraktion.
5LVNYlUGHULQJ
Vid riskvärdering bör man väga in vilket läkemedel
som använts, lokala och systemiska faktorer och övriga additativa risker. Läkemedelsrelarerade risker
innebär att risken ökar med läkemedlets potens,
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
administrationssättet ( i.v > p.o) och duration. Ju
längre tid ett BP använts desto större är risken för
ONJ. Lokala faktorer som ingå i riskvärderingen
är kirurgiska ingrepp ( tandextraktioner, implantat,
apikala och parodontala ingrepp), lokalisation (
ONJ maxilla/mandibel :1/2) och ev samtidig
oral infektion. Generellt anges lokala ingrepp öka
risken 7 gånger. Bland systemfaktorerna har ålder
börjat diskuteras men den anses idag vara osäker.
Däremot har cancerdiagnosen viss betydelse.
Såsom additativa risker räknas malignitet, kortisonbehandling, kemoterapi, , rökning, och kanske
också östrogenbehanding och dålig oral hygien.
3UHYHQWLRQ±LQWUDYHQ|V%3EHKDQGOLQJ
Förskrivaren skall informera patienten om risken
och helst skriva remiss till sjukhustandläkare eller
oralkirurg för en grundlig tandläkarundersökning
och eventuell nödvändig oral sanering innan bisfosfonatbehandling startas i.v. Primärläkning bör
ske innan bisfosfonat sätts in. Patienten informeras om egenvård för att optimera munhälsan och
fortsatt regelbunden uppföljning hos tandläkare/
tandhygienist.
3UHYHQWLRQ±SHURUDO%3EHKDQGOLQJ
Informera om att minimal risk för ONJ ﬁnns.
Kontrollera av att patienten har regelbunden
tandvårdskontakt och inga akuta/aktuella besvär
från munhålan. Om patienten i övrigt är väsentligen frisk inga ytterligare åtgärder och tandvård
som vanligt. Eventuellt föreligger ökad risk >3
årsbehandling och additativa risker. Läkaren bör
då överväga remiss vid oralkirurgiska ingrepp till
en sjukhustandläkare/oralkirurg.
9LGHWDEOHUDG21Läkare och/eller tandläkare uppmanas att skyndsamt remittera till sjukhustandläkare eller käkkirurg. Oftast blir det konservativ behandling
eftersom ingen etablerad eﬀektiv behandling
ﬁnns. Utsättande av i.v. bisfosfonat har inte visat
sig påverka förloppet. Uppkomna nekroser är
ofta permanenta tillstånd. Antibiotika sätts in vid
infektionstecken, som oftast visar sig genom att
patienten får smärtor. Det ﬁnns ingen grund för
att antibiotikaprofylax skulle förhindra uppkomst
av ONJ.
6DPPDQIDWWQLQJ
Övertandläkare Agne Nihlson avslutade med att
sammanfatta: ”Ett gott mun- och tandstatus är
sannolikt den bästa metoden att minimera risken
för osteonekros”
Därefter vidtog en frågestund under ledning av
Valentina Plazinic då ﬂera i auditoriet ﬁck olika
frågor besvarade av föreläsarna.
Läsa vidare/referenser:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Novince CM, Ward BB, McCauley LK. Osteonecrosis of the jaw: an update and review
of recommendations Cells Tissues Organs.
2009;189(1-4):275-83.
American Association of Oral and Maxillofacial
Surgeons. Positioning paper on Bisphosphonaterelated osteonekrosis of the Jaw. J. Oral Maxillofacial
Surg 2007;65:369-376
American Dental Association. Dental management
of patients receiving oral bisphosphonate therapy:
expert panel recommendations. J Am Dent Assoc
2006;137(8):1144-50.
Rizzoli R, Burlet N, Cahall D, et al. Osteonecrosis
of the jaw and bisphosphonate treatment for osteoporosis. Bone 2008;42(5):841-7.
Grbic Jt, Landesberg R, Lin Sq, et al. Incidence
of osteonecrosis of the jaw in women with postmenopausal osteoporosis in the health outcomes
and reduced incidence with zoledronic acid once
yearly pivotal fracture trial. J Am Dent Assoc
2008;139(1):32-40.
Migliorati CA. Casiglia J et al. Managing the care
of patients with bisphosphonate-associated osteonecrosis: an ameican Academy of Oral Medicine
positioning paper. J Am Dent Ass 136: 1658-1668
Khamaisi M, Regev E, Yarom N, et al. Possible
association between diabetes and bisphosphonaterelated jaw osteonecrosis. J Clin Endocrinol Metab
2007;92(3):1172-5.
King Ae, Umland Em. Osteonecrosis of the jaw
in patients receiving intravenous or oral bisphosphonates. Pharmacotherapy 2008;28(5):667-77.
EMEA/CHMP/292475 Questions and answers
on the review of bisphosphonates and the risk of
osteonecrosis of the jaw, London 24 sept 2009
Svenska Oralmedicinska Sällskapets Höstmöte
2008, Rapport, www.SOMS.org
,QJHUYRQ%OW]LQJVO|ZHQ
LQJHUYRQEXOW]LQJVORZHQ#OLYVH
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
1<)g5(1,1*"1<7,'1,1*"
$OODI|UVODJEHO|QDVPHGWULVVORWW
Välkomna kära läsare att komma med namnförslag på den nya tidningen. Inkommande
förslag belönas. I år är kan det nämligen vara
sista gången tidningen har denna detta namnet.
Skicka in ditt namnförslag för tidningen till:
cecilia.range@swipnet.se
Förresten, visste ni att vi brukar slänga med en
horunge i tidningen? Horunge är en graﬁsk term
för en ensam ofullständig textrad i början eller
slutet av ett stycke. Det ﬁnns två typer; enkel och
dubbel. Enkel horunge är då första raden hamnar
längst ner i en spalt eller sida, och det accepteras
ibland. Däremot ser en dubbel horunge inte bra
ut. Då hamnar textraden överst i en ny spalt eller ny sida, och det rättas alltid till i vår tidning.
Processen att göra en tidning liknar grocessen
som vår chefredaktör brukar säga. Först är man så
lycklig och högarna med inkommande material
bara växer, hela tidningen växer. Man klappar
sig på magen och det känns så ﬁnt. Sen börjar
det närma sig tryckning och det är tre tomma
sidor! Nu är det tungt och jobbigt. Värkarbetet
pågår dygnet runt. Korrekturen går hela tiden.
Det ﬁnns horungar, stavfel, syftningsfel och
röda ögon. Den sista kraftiga krystningen sker
på tryckeriet, och ett nytt nummer är fött. Men
vad ska den nya tidningen heta? Nästa år blir
det ett nytt utseende (nya föräldrar), nytt namn
och nya små horungar.
I väntans tider... (en månad kvar till säsongsstart)
0g7(7,*g7(7
.207,//5,.667b00$12&+75b))$',1$.2//(*25/<661$2&+/b53c
6-8.+867$1'/b.$5)g5(1,1*(166<0326,(5
0$1/b56c/b1*(0$1+$5(/(9(5.202&+)g5(/b6)g5266
'$;$77$10b/$)256.1,1*65$33257(57,//7$1'/b.$567b00$1
/b01$',77$%675$&77,//FHFLOLDUDQJH#VZLSQHWVH6(1$67
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
heart.se
BEFRIA EN
TORR MUN
Kan muntorrhet vara orsaken
till din patients problem?
Muntorrhet är ett problem som drabbar var femte person.1 Hos äldre och
hos de som använder vissa eller många läkemedel är risken att drabbas
ännu större, eftersom 300 preparat kan ge muntorrhet som biverkan.
Som du vet kan tillståndet obehandlat leda till infektioner i munhåla,
karies och kan till och med orsaka tandlossning. Som tandläkare kan
du hjälpa dessa patienter genom att skriva ut eller rekommendera något
som verkligen fungerar.
Xerodent är unik i sin enkelhet.
Ingen annan salivstimulerare erbjuder 3-dubbel effekt. Xerodent innehåller:
• Äppelsyra – stimulerar salivproduktionen.
• Fluor – skyddar tänderna mot karies.
• Xylitol – hämmar bakterietillväxten i munhålan.
Xerodent är en sockerfri sugtablett med frisk
apelsinsmak. Skriv ut Xerodent nästa gång
och gör en kännbar skillnad för din patient.
Tel 08-13 63 70
+b5b5'(7$//7,'g33(7+86
DY+HOHQH/XPKROGW
I oktober öppnade landstingets nya informationscenter Forum Funktionshinder i Stockholm.
Idén kom från en engagerad personalgrupp och verksamhetens mål är att sprida kunskap om
funktionshinder. Pia Dahlberg och Andreas Dahlander från Medicinsk tandvård, Södersjukhuset
respektive Eastman Pedodonti var där och utbytte kunskap mellan enheterna. Man arrangerar
intressanta kurser i Stockholmsområdet som är öppna för både yrkesverksamma och anhöriga. Se
nedan för webb adress.
Välkommen! – ska den som kliver ur hissen på
sjunde våningen på Rosenlund, känna sig. Och
för att det inte ska råda något tvivel för den
besökare som kliver in genom dörren till Forum
Funktionshinder, förstärks budskapet av en skylt
som uppmanar: Stig på!
Så helt vanligt är det ju inte att dörrar inom
hälso- och sjukvården står olåsta och att det bara
är att kliva in. De långa korridorerna bidrar säkert
också till att de som vågar sig in ändå kan känna
sig både lite förvirrade och osäkra.
– Men när en besökare kliver in genom dörren,
då ser den av oss som står i biblioteket det
och välkomnar personen in, förklarar Kristina
Gustafsson Bonnier, som förutom att ansvara för
biblioteket också är ansvarig för verksamheten
Ovanliga diagnoser som ryms inom, det i oktober
startade Forum Funktionshinder, landstingets nya
informationscenter.
)|UGHODUPHGVDPPDQVODJQLQJ
Forum Funktionshinder är ett informationscenter
med bibiliotek, rådgivning, utbildning och
arrangemang. I verksamheten ingår flera
verksamheter som alla också tidigare har rymts
inom Handikapp & Habilitering men som löpt i
parallella spår.
– Det känns helt naturligt att sitta ihop och vi har
gjort stora vinster genom sammanslagningen, säger
Eva Norberg, chef för Forum Funktionshinder.
– Idén har dessutom kommit underifrån. Forum
Funktionshinder skapades tack vare engagerade
personer i personalgruppen och med beﬁntliga
resurser, berättar hon.
Verksamheten vilar på de fyra benen, bibliotek
utbildning, rådgivning och redaktionellt arbete
och de enheter som ingår har också tidigare delvis
varit öppna för allmänheten.
– Det nya är att det nu ﬁnns en fysisk plats, ett
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
ställe att komma till. Hit kan man komma oavsett
vad man har för frågor och oavsett varifrån man
kommer. Hit behövs ingen inträdesbiljett, säger
Kristina Gustafsson Bonnier.
%LEOLRWHNHWLIRNXV
Biblioteket är navet i verksamheten och är öppet
för alla intresserade.
– Tidigare fanns Autismforums böcker
tillgängliga via Södersjukhusets bibliotek, men
alla andra böcker stod inne på våra rum. Ingen
visste vilka böcker som fanns. Nu står de till alla
besökares förfogande, säger Pia Sandlin, som
ansvarar för rådgivningen.
Som besökare räcker det med att passa
öppettiderna; måndag till torsdag halv ett till halv
fem, för att få tillgång till böckerna, tidningarna,
broschyrerna och personalens kunskap. Under
de två första månaderna har drygt 250 personer
tagit del av den nya möjligheten. Knappt hälften
av dem har gjort det i form av ett organiserat
studiebesök eller i anslutning till något av Forum
Funktionshinders arrangemang.
– Vi försöker hålla extraöppet i anslutning
till evenemang som föredrag, utbildningar och
författaraftnar, berättar Kristina Eklund, vars
främsta uppgift är att arbeta med utbildningsfrågor
inom forumet, men som tillsammans med de andra
också ansvarar för biblioteket. Sammanlagt är det
elva personer som turas om att bemanna disken
och sköta biblioteksservicen.
– Men vi är inga bibliotekarier, det är ett nytt
område för oss, betonar Pia Sandlin, som också
berättar att forumet har oändlig glädje och nytta
av Södersjukhusets bibliotekarie Helena Hallgren.
Hon hjälper forumet tio timmar i veckan med
biblioteksadministration. Hon är också den som
har katalogiserat alla deras böcker, som tack vare
det idag också går att få tag på via ﬂera andra av
länets sjukhusbibliotek.
– Men det är viktigt att påpeka att vi inte alls
vill ersätta de vanliga biblioteken, utan vara ett
komplement. Vårt bibliotek är framför allt ett
nischat fackbibliotek, säger Eva Norberg.
De som kommit till Forum Funktionshinder
har hittills haft lite olika orsaker till besöken. En
del har haft ett speciﬁkt ärende. De har kanske
ringt innan och frågat efter en särskild bok. Andra
däremot har varit mer allmänt nyﬁkna och velat
veta mer om forumet. Vissa besökare kommer med
många frågor medan andra föredrar att själva titta
i bokhyllorna.
– Då får jag som bibliotekarie visa dem vad som
ﬁnns och berätta om sökmöjligheterna som ﬁnns
i bibliotekskatalogen på webben, säger Kristina
Gustafsson Bonnier.
%UHGDNXQVNDSHURPIXQNWLRQVKLQGHU
För den som vill ﬁnns det också möjlighet att
använda sig av forumets publika dator eller få bolla
några frågeställningar med personalen.
– Vi som arbetar här har breda kunskaper om
funktionshinder. Vi kan kanske inte alltid svara på
alla frågor direkt. Då har vi ett brett kontaktnät
av sakkunniga som vi kan söka svaren hos och
återkomma, säger Pia Sandlin,
Målet med Forum Funktionshinders öppna
verksamhet är att öka tillgängligheten till och
sprida kunskap om funktionshinder.
– Om man sprider kunskapen kommer det alla
till godo. En viktig målgrupp för oss är nätverket
kring personen med funktionsnedsättning. Det kan
vara grannar, personal eller arbetskamrater som
kan söka information här och bolla sina frågor och
funderingar med oss, säger Eva Norberg.
,QVSLUDWLRQIUnQ.DQDGD
Som inspirationsgrund för sin öppna verksamhet
beskriver de det arbete som bedrivs i Kanada.
Eva Norberg ritar upp kanadensaren Charles
Cunninghams modell för ”Family Resource
Center”. Modellen har form av en pyramid där
basen utgörs av generell information och kunskap
som är tillgänglig för alla som har behov av den.
Mellannivån består av riktade gruppinsatser t.ex.
föräldrautbildning och toppen av de individuellt
inriktade insatserna.
– Basen, det här breda perspektivet har inte
funnits i den här formen i Stockholm tidigare,
säger Pia Sandlin.
8WELOGQLQJDUI|U\UNHVYHUNVDPPD
Också på utbildningsområdet vidgar Forum
Funktionshinder sina insatser till bredare grupper.
– Nu riktar vi våra utbildningar också till
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
yrkesverksamma. Utbildningarna, framför allt de
som gäller utvecklingsstörning, har länge varit
efterfrågade. Inte minst föräldrar som själva fått
utbildning har känt att ”det här borde personalen
också få lära sig”, berättar Kristina Eklund.
Ambitionen är att så småningom kunna erbjuda
ett basutbud av kurser för yrkesverksamma, precis
som det basutbud som ﬁnns för föräldrar.
Något negativt verkar inte ﬁnnas att säga
om Forum Funktionshinder men visst lider
verksamheten av en del brister och visst har
personalgruppen önskningar som väntar på att
gå i uppfyllelse.
7LOOJlQJOLJKHWLIRNXV
– Vi kommer att prioritera tillgänglighetsfrågorna
under våren, säger Eva Norberg.
Men tillgängligheten när det gäller lokalerna är
inte det bästa. Som det ser ut idag är det svårt för en
person i rullstol att ta sig fram mellan bokhyllorna,
men det går. Det går också att stuva undan och dra
bort hyllorna varje gång det ska hållas utbildning
eller föredrag i lokalen.
– Men separat kurslokal vore toppen liksom
generösare öppettider, säger Kristina Eklund.
Sammantaget är personalen på Forum
Funktionshinder ändå väldigt nöjda med
verksamheten och Eva Norberg citerar en person
som kom på studiebesök häromveckan;
”Tänk att i dessa tider av besparingar och
neddragningar få se något nytt och positivt. Det
känns nästan overkligt!”
)|OMDQGHYHUNVDPKHWHULQJnUL
)RUXP)XQNWLRQVKLQGHU
Autismforum, Föräldrautbildningen
Handikappupplysningen, Ovanliga diagnoser
ZZZKDELOLWHULQJQXIXQNWLRQVKLQGHU
75('-(67(*(7
Arbetet med det så kallade tredje steget i tandvårdsstödet går vidare. Det är Curt Malmborg
som leder arbetet. I arbetsgruppen ingår även Åsa Forsell som huvudsekreterare samt Gunnel
Håkansson som är odontologisk expert. Hon kom med i arbetet den första oktober i fjol.
Syftet för arbetet med det tredje steget är att se över stödet för de patienter som idag ligger
utanför något särskilt stöd. I och med införandet av det nya tandvårdsstödet försvann stödet
med så kallad Förhöjd ersättning. Uppdraget har efterhand utvidgats till att även omfatta de
grupper som idag har rätt till nödvändig tandvård, tandvård som led i sjukdom samt oralkirurgisk
verksamhet. Detta för att få en helhetsbild av ett särskilt tandvårdsstöd. Arbetsgruppen började
med att samla in information genom att träﬀa representanter för tandvården. Efter det gjordes
en sammanställning av de patientgrupper där det framkommit att det ﬁnns en risk för ett ökat
tandvårdsbehov. Därefter har en odontologisk resumé gjorts kring varje grupp för att titta på
sambandet mellan munhälsa och sjukdom/funktionshinder och vise versa. Patientregistret på
Socialstyrelsen har hjälpt till att ta fram volymer för olika grupper.
Det stora problemet är hur avgränsningarna ska se ut för att stödet ska upplevas rättvist och
logiskt. Målet är att stödet ska bli så enkelt som möjligt att administrera både för samhället
och vårdgivarna.
Under arbetets gång har arbetsgruppen haft ett seminarium i Malmö med representanter för
Sjukhustandvården, beställarna, brukare, sjukvården med ﬂera för att stämma av det fortsatta
arbetet.
Just nu funderar arbetsgruppen förutsättningslöst på hur ett tandvårdstöd skulle kunna se ut
och hur uppföljningen ska ske. Tidningen och Gunnel kommer med säkerhet att återkomma
i den här frågan då det i allra högsta grad påverkar våra patientgrupper.
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
%2.7,36(7
Det ﬁnns en myt om att de som har ätstörningar aldrig kan bli riktigt friska, att de får
leva med tankarna och vara på sin vakt så att de inte fastnar i sjukdomen igen. Den här
boken visar, med hjälp av ett ﬂertal tjejer som skrivit sina berättelser, att man kan bli både
frisk och FRI från ätstörningar. Gemensamt för de som medverkar i boken är att de fått
behandling på M.H.E. Kliniken i Mora. Kliniken, som startade 1990, har sin egen unika
behandlingsmodell. Förutom medverkande personers väg ut ur ätstörningen beskrivs också
hur behandlingen är upplagd och hur den fungerar. Göran Carlsson, klinikens grundare
och verksamhetschef, skriver även kortfattat om vad som är viktigt att tänka på om man
vill kunna äta på ett hälsosamt sätt och må bra både fysiskt och psykiskt. Boken riktar sig
i första hand till de som är sjuka i ätstörningar, samt deras anhöriga. Man kan bli frisk
om man har en motivation till detta, samt ﬁnner den väg eller den behandling som passar
personen. I andra hand riktar sig boken till vårdpersonal. Är man öppen för att utvecklas
och lära sig mer om vad som fungerar och inte fungerar i behandling av ätstörningar ﬁnns
det mycket att hämta i
Frisk och FRI från ätstörningar.
ISBN 9789188872999
Boken kostar 190 kr och kan beställas över internet direkt från bokförlaget, www.mareld.se
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
9,6,9,6%<
9lQQHU9nJD9lOMD9nUP|WHWL9DUPD9LVE\
9lONRPPHQ DWW 9DQGUD 9XUPD 9LOMD 9DG VRP
KHOVW9DGGX9LOOLHQ9lOGLJ9LOOHU9DOOD
9DUI|ULQWHSn9LOOD9LOOHUNXOOD
9nUP|WHWPDM&ODULRQ+RWHO:LVE\
RQVGDJPDMUHJLVWUHULQJOlWWI|UWlULQJ
WRUVGDJPDMUHJLVWUHULQJI|UHOlVQLQJOXQFK
JXLGDGWXUL9LVE\VLQQHUVWDGNDPUDWIHVW
IUHGDJPDMNRQIHUHQVOXQFKYnUPLGGDJ
O|UGDJPDMDYVOXWDQGHGLVNXVVLRQRFKYLNWLJWI|UHQLQJVP|WHOXQFK
I|UGHVRP|QVNDU.DUOV|UHVHQlUHUQDKlPWDVPHGEXVVRFKlUnWHUL9LVE\
V|QGDJPDMI|UYLGDUHDQVOXWQLQJWLOOIDVWODQGHW
9lOP|WW|QVNDUYnUP|WHVNRPPLWWpQ
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
$17,.2$*8/$17,$2&+%,6)26)21$7(5
9,',03/$17$72&+3$52'2172/2*,%(+$1'/,1*
DY%R3HWWHUVVRQ
Föredrag vid STS Riksstämma 091112, Prof. Carlos Madrid,Univ. of Lausanne,Schweiz och
Övertandläkare Johan Blomgren, Göteborg
Detta referat avhandlar enbart prof. Madrids framställning avseende antikoagulantiabehandling och
hur vi ska förhålla oss till det visavi kirurgisk behandling. Carlos Madrid, professor vid universitet
i Lausanne, Schweiz, var inbjuden av Svensk parodontologiförening för att hålla detta föredrag.
Syftet var egentligen att visa på de problem som
kan uppstå i samband med implantatoperation
och patienter med antikoagulationsbehandling
eller bisfosfonatbehandling. Det visar sig dock att
antalet studier på dessa grupper och som genom
implantatbehandling är utomordentligt få, varför
dagens föreläsning till största delen kom att utgå
ifrån oralkirurgiska ingrepp i allmänhet. Jämförelsen har gjorts att installation av ett implantat
motsvara extraktion av tre tänder
Att möta en patient som behandlas med antikoagulantia är numer vardag i tandvården.Troligen har
alla tandläkare har någon kunskap om hur detta ska
hanteras. Den traditionella metoden har varit att
via sjukvården sätta ut preparatet i samband med
blodiga ingrepp, men under det senaste decenniet
har en strategiförändring skett i det att man istället för det lägger sina ansträngningar på att lokalt
förhindra blödningskomplikationer.
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
Framställningen vid detta tillfälle är ägnat att ge
en aktuell genomgång av vad man de facto vet
idag och till vilka delar det är vetenskapligt belagt.
Antikoagulantiaterapi är en av de vanligast förekommande behandlingsformerna som en följd
av en ökande andel äldre med ökad incidens av
hjärt-kärlsjukdomar. Syftet är att förhindra trombosbildning, och eﬀekten av behandlingen kan
monitoreras genom att följa ett INR-värde (International Normalised Ratio), som för obehandlad
ska ligga runt 1,0. Beroende på bakomliggande
orsak varierar de önskade nivåerna. Högst värde
eftersträvas hos patienter med exempelvis mekanisk
hjärtklaﬀ eller hjärtklaﬀssjukdom, 3,0 – 4,5. Vid
andra tillstånd som lungemboli eller vid stroke
kan nivåerna ligga lägre, 2,0 – 3,0.
Det är två olika preparat som används, dels warfarin (Waran), dels lågmolykelärt heparin, förkortas
oftast LMH, (Fragmin, Innohep) Skillnader
mellan dessa är dels verkningsmekanismen, dels
halveringstiden. LMH har en halveringstid på
ca 7 timmar och Waran på ca 36 timmar. LMH
administreras i.v. och Waran oralt, men måste
monitoreras. Warfarin har sin huvdsakliga antikogulativa eﬀekt genom att blockera omvandlingen
vitamin K till vitamin KH2 vilket krävs för att
vissa vitamin K-beroende koagulationsproteiner
(protrombin faktor VII, IX och X) ska kunna bli
koagulationsmässigt aktiva. Halveringstiden för
koagulationsfaktorerna varierar från 4-7 timmar
för faktor VII till 50 timmar för faktor II. Detta
innebär att ny jämvikt i systemet inträder först
efter ﬂera dygn. Eﬀektiv trombosprofylax uppnås
i regel efter fem dygns behandling och den terapeutiska eﬀekten avklingar under 4-5 dygn efter
behandlingens avslutande.
Warfarinets eﬀekt påverkas på många nivåer, tarm,
i plasma, i levern och slutligen även i själva koaglet.
Warfarin elimineras främst via metabolism och
de enzym som är viktigast för metabolismen
är CYP2C9, CYP1A2 och CYP3A4. Risk
för farmakokinetiska interaktioner föreligger
därför främst med andra läkemedel som
metaboliseras via samma enzym, eller som
verkar som inducerare eller hämmare av dessa
enzym. Exempel på kombinationer med Waran
som bör undvikas är NSAID-preparat och
salicylsyraderivat.
Följande är exempel på starka inducerare av warfarins metabolism: barbitursyraderivat, dikloxacillin,
ﬂukloxacillin, griseofulvin, johannesört, karbamazepin, och kloxacillin.
Följande är exempel på starka hämmare av
warfarins metabolism: ciproﬂoxacin, fenytoin,
ﬂukonazol,itrakonazol, ketokonazol, kloramfenikol, levotyroxin, liothyronin, mesna, metronidazol,
mikonazol, norﬂoxacin, omeprazol, paracetamol,
simvastatin, tamoxifen, testosteron. Förstnämnda
gruppen reducerar eﬀekten och den senare reducerar.
Det som ska övervägas i en behandlingssituation är
att en okontrollerad blödning uppstår om waranet
ej sätts ut mot att en tromboembolisk komplikation
uppstår om preparatet sätts ut
Historiskt har situationen hanterats antingen med
warfarinet satts ut helt 2-3 dagar före ingrepp, eller att satts ut och istället ersatt med LMH under
perioden till att minska dosen perioperativt.
Det ﬁnns nackdelar med alla tre metoderna. Om
warfarinet helt sätts ut påverkas INR ofta oförutsägbart, och det är inte säkert att önskade nivåer
erhålls när man förväntat sig det. Det ﬁnns också
en risk för ”rebound hypercoagulability”, d.v.s. en
ökad risk för trombosbildning. Ersättning med
LMH innebär att en återgång ofta tar ﬂera dagar
innan rätt nivå återställts. Det kan också uppstå
en heparinrelaterad trombocytopeni. Metoden att
enbart reducera perioperativt medför ökad tromboembolirisk samt att monitoreringen är vansklig.
Därefter presenterades kort ett antal studier som
pekade på riskerna med att sätta ut warfarin-.
Bl.a två studier av Wahl (1997, 2009), som anger
att risken för emboli är tre gånger större i guppen
där preparatet satt ut, än för blödning uppstår i
gruppen med warfarin.
Zanon et al 2003 visade i en studie som jämförde
250 patienter med pågående warfarinbehandling
i samband med käkkirurgisk behandling med 250
patienter utan antikoagulantiabehandling att det
inte fanns någon skillnad i antal blödningskomplikationer mellan grupperna och att ingreppets
art ej heller påverkade.
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
EAO (European Association for Osseointegration) .RQIHUHQVHQIDVWVORJDWW
har under 2009 genomfört en koncensuskonferens,
Implantatinstallation motsvarade extrakdär två frågor belystes, dels om det förelåg en ökad
tion av tre tänder under förutsättning att
blödningsrisk om man ej avbröt antikoagulantiabe”benskörd”, stora lambåer eller ingrepp i
handling, dels om det i så fall förelåg en ökad risk
munbotten ej gjordes.
för trombos. I bägge fallen avsåg man att försöka
se sambandet med ﬁxturinstallation. Man konsta Det ﬁnns en ökad risk i samband med
terade dock, som noterats ovan, att inga speciﬁka
vissa farmaka ( ex NSAID, erythromycin,
studier med anknytning till ﬁxturinstallation fanns.
metronidazol).
Man var därför hänvisad till studier som grundade
sig på mindre dentoalveolär kirurgi, huvudsakligen
Man bör ha tillgång till ett INR-värde, ej
extraktioner, med varierande evidens, och med
äldre än 24 timmar.
varierande sätt att hantera antikoagulantiabehandling och postoperativ handläggning. Man fastslog
Det ﬁnns ingen vetenskaplig evidens som
att det inte fanns någon högre risk för blödning i
ger stöd för att sänka INR om det är <3,5
gruppen där antikoagulantiabehandling ej avbröts
(undantag benskörd, ingrepp i munbotten
om adekvata postoperativa åtgärder gjordes. En
extensiva lambåer).
studie (Sacco 2007) visade t.o.m. att risken ökade
Applikation av lokala hemostatika är en
i en grupp där warfarin sattes ut jmf med en grupp
eﬀektiv metod att förhindra postoperativa
där behandlingen ändrades. Jag antar den senare
blödningskomplikationer.
gruppen ﬁck postoperativa åtgärder utförda. Man
drog också slutsatser av studier som berörde postoperativa åtgärder. Sköljning med tranexamsyra
Bo Pettersson
jmf med saltlösning (randomiserad kontrollerad
Vrinnevisjukhuset
studie) visade lägre blödningsincidens i gruppen
Norrköping
som sköljde med tranexamsyra (0 % (!) jmf med
bo.pettersson@lio.se
22 %). 2 dagars sköljning var lika eﬀektivt som
sköljning i 5 dagar.
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
Ett saftigt äpple,
vad är det värt om man inte kan ta en tugga?
Om du är öron- näs- och halsläkare består ditt dagliga arbete till
stor del av att optimera dina patienters förutsättningar att kunna
höra, lukta och att tala, samt att kunna njuta av en måltid utan
smärta.
Patienter som lider av gapsvårigheter
med smärta (trismus) eller begränsad rörlighet i käken har ofta svårigheter med att bita, tugga, prata och med
munhygienen. En enkel måltid kan
därför bli en svår uppgift. Att kunna
äta utan smärta är ett stort steg mot
bättre livskvalitet. Atos Medicals lösning är
TheraBite® Jaw Motion Rehabilitation System™,
ett bärbart rehabiliteringssystem speciellt framtaget för att behandla gapsvårigheter och begränsad
rörlighet i käken. TheraBite är idag det enda träningsredskapet som ger en anatomisk korrekt rörelse
av käken.
Men för oss handlar det inte bara om att tillhandahålla produkter. Vi vill också vara en ledstjärna i ditt arbete, genom att utveckla nya
och förbättrade metoder. Vi finns också till
hands för att stödja dig med råd och hjälp.
Dialogen med dig och dina kollegor är grundläggande för vårt arbete. Det är dessa möten som
ökar vår kunskap och inspirerar oss till nya och
innovativa produkter.
Atos Medicals mål är lika givet som det är tydligt:
Att leda utvecklingen inom såväl öron- näsa- och halsområdet som käkrehabilitering med TheraBite, och därmed bli det
företag som är bäst på att ge patienten en förbättrad livskvalitet.
Atos Medicals produkter och expertis har utvecklats i nära samarbete med ledande institutioner,
läkare, forskare, logopeder och patienter från hela världen. Alla fakta och argument bygger på
resultat från kliniska studier. 1987 började Atos Medical utveckla den första Provox- röstventilen.
Vi har sedan dess arbetat intensivt för att utveckla Provox till att bli marknadens ledande system
för röst- och lungrehabilitering. Vi fortsätter med att avsätta stora resurser på produktutveckling
och utbildningsprogram inom öron- näs- och halsspecialiteten. Vi har ett tydligt mål: Atos Medical
ska även i framtiden vara ledande inom hela detta specialistområde. www.atosmedical.com
/<&.$7)$//$96((1'(87/b.1,1*
$93(5,,03/$17,7
DY&HFLOLD5nQJH
Fallet beskriver ett tilltagande problem med olika implantat av kända eller okända fabrikat. I detta
fall hade dessa installerats på en privattandläkarmottagning för knappt 20 år sedan. Ingen av oss
kunde, ej heller de käkkirurger och protetiker som konsulterades, identiﬁera implantattypen,. Just
här gick fallet att lösa utan att särskilt instrumentel, men situationen att varken skruvmejsel eller
reservdelar går att få tag i kommer säkert att uppstå i en ökad omfattning.
5HPLVVRUVDN
Patienten remitterades till Sjukhustandvården Vrinnevisjukhuset från ÖNH. I maj 2008 uppstod en
svullnad submandibulärt till vänster under hakan.
Man har försökt att dränera ﬁsteln som uppstått
men ej lyckats få till stånd en läkning. Remissen
avser utredning om en dental genes föreligger.
Klinisk undersökning utfördes 080912 varvid
konstaterades att patienten har en helprotes i
överkäken samt implantat i underkäken med
tillhörande partialprotes i underkäken.
8QGHUV|NQLQJRFKDQDPQHV
Flera intraorala rtg samt OPG togs varvid man
kunde konstatera långt framskriden osteit vid
implantaten i underkäken samt försvagat ben i underkäken (bild 1). Enligt patienten är implantaten
17- 18 år gamla. Snett till vänster under hakan ses
en ﬁstel som läker pus (bild 2).
En 10 dagars kur med Kåvepenin sattes vilket
senare byttes ut mot Dalacin eftersom patienten
ej tål Kåvepenin. Tid sättes upp en vecka senare
för operativt avlägsnande av två implantat 41,31.
cWJlUG
I samband med operationen kapades implantaten
från den linguala spången så denna kunde behållas som retention för partialprotes i underkäken
(bild 3). Aktuella implantat kunde lätt lyftas ut
(bild 4). Två suturer sättes (bild 5). Patienten får
en kontrolltid 080925 varvid konstateras att det
ej längre rinner pus ur ﬁsteln (bild 6).
Patienten får ytterligare en kontrolltid 0810 23
men ringer återbud till denna p.g.a sjukdom.
5HVXOWDW
Patienten får en ny tid 1 månad senare 081111
varvid konstateras att det kvarstår osteit i underkäksfronten i anslutning till tidigare implantat
(bild 7). 090416 kontrolleras patienten ånyo med
OPG varvid konstateras att en begynnande läkning föreligger (bild 8).
'LVNXVVLRQ
Fallet beskriver också ett tilltagande problem med
olika implantat av kända eller okända fabrikat. I
detta fall hade dessa installerats på en privattandläkarmottagning för knappt 20 år sedan. Ingen av
oss, ej heller de käkkirurger och protetiker som
konsulterades, kunde identiﬁera implantattypen.
Just här gick fallet att lösa utan att särskilt instrumentel, men situationen att varken skruvmejsel
eller reservdelar går att få tag i kommer säkert att
uppstå i en ökad omfattning.
Fotoserie nästa sida
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
fotoserie periimplantit
bild 1
bild 6
bild 2
bild 3
bild 7
bild 4
bild 8
&HFLOLD5nQJH
9ULQQHYLVMXNKXVHW
1RUUN|SLQJ
FHFLOLDUDQJH#VZLSQHWVH
bild 5
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
Smått och blandat
Disputation, Odont Inst. Jönköping
Birgitta Bergendal disputerade
den 17:e mars 2010 i ämnet Oligodonti och ektodermal dysplasi
– tecken till symptom, genetik
och resultat av behandling.
§
SBU rapporter inom tandvård,
pågående projekt.
Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp
Behandling av tandförluster
Metoder för diagnostik och
behandling av sjukdomar i
tandpulpan och periradikulära
vävnader.
Rehabilitering vid långvariga
smärttillstånd
Vuxentandvård
För mer information se hemsidan: www.sbu.se
stipendier. Läs om detaljer på
förbundets hemsida: www.
aldrandeforskning.se
§
Fokus på Autism
25 mars, Sthlm, konferens med
anledning av ”World Autism
Awareness Day” den 2:a april.
Arrangörer: Autism och Aspergerförbundet samt Karolinska
Institutet Centre of Neurodevelopmental Disorders. Sök mer
information via:
www.autismforum.se
§
Tandvårdsforum i Stockholm
18 maj: Patienternas ställning
ska stärkas – vad betyder det för
tandvården? Anmäl dig genom
www.tandlakarforbundet.se
§
§
Riksförbundet för åldrandeforskning utlyser post doc
Omorganisation av sjukhustandvården vid Folktandvården
i Stockholms län: Område
Allmäntandvård, Specialistandvård och Medicinsk tandvård.
Områdeschef Noomi Näsström,
tandläkare, har tre klinikchefer,
som ansvarar för de 7 klinikerna
Bromma Sjukhus + Danderyds
Sjukhus + Sabbatsbergs Sjukhus, Karolinska Sjukhuset +
Södersjukhuset och Huddinge
Sjukhus + Stora Sköndal. Peter
Lundholm blir odontologiskt
sakkunnig.
§
Möte London 11 juni 2010: Oral
Healthcare for People Living
with Cancer.
www.eventassociates.co.uk/oralhealthcare-2010-programme.
html
§
Efterlysning: Vi behöver rapportörer från hela landet. Hittills har
vi fått in en rapportör för Sthlm:
Suzanna Lundholm.
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
,QJHUYRQ%OW]LQJVO|ZHQRUGI|UDQGH
7DQGKlOVRYnUGHQ
)RONWDQGYnUGHQ9lUPODQG
bOYJDWDQ
.DUOVWDG
7HO
0RELO
HSRVWLQJHUYRQEXOW]LQJVORZHQ#OLYVH
%RVWDG'DQVNDYlJHQ
*|WHERUJ
0RELO
$JQH1LKOVRQYLFHRUGI
/DQGVWLQJHW*lYOHERUJ
/HGQLQJVRFKYHUNVDPKHWVVW|G
*lYOH
7HOVHNU
0RELO
HSRVWDJQHQLKOVRQ#OJVH
%RVWDG+DOPYlJHQ
.DUOVNRJD
7HO
6WHQ+HOOVWU|P NDVV|U
6MXNKXVWDQGYnUGHQ.URQSDUNHQ
(YD/DJHUZDOOVYlJ
8SSVDOD
$UEWHO
)D[
HSRVW
VWHQKHOOVWURP#OXOVHHOOHU
KHOOVWURPWRUJLOV#WHOLDFRP
%RVWWHO
0RELO
&HFLOLD5nQJHVHNUHWHUDUH
6MXNKXVWDQGYnUGHQ
9ULQQHYLVMXNKXVHW
1RUUN|SLQJ
$UEWHO
0RELO
HSRVWFHFLOLDUDQJH#VZLSQHWVH
%RVWWHO
*XQQHO+nNDQVVRQ|YUOHGDPRW
(NRQRPLDYGWDQGYnUG
/DQGVWLQJHW.URQREHUJ
9l[M|
7HO
HSRVWJXQQHOKDNDQVVRQ#
OWNURQREHUJVH
%RVWDG6ORWWVEURYlJHQ
9l[M|
7HO
*O|PLQWHDQPlODDGUHVVlQGULQJWLOONDVV|UHQ
0HGOHPVNDSL6YHQVN6MXNKXVWDQGOlNDUI|UHQLQJNDQV|NDVJHQRPLQEH
WDOQLQJDYnUVDYJLIWHQNURQRUSn3OXVJLURHOOHU%DQNJLUR
69(16.6-8.+867$1'/b.$57,'1,1*15c5*c1*
GUM® bioXtra® Dry Mouth
- marknadens mest välkända formula för muntorra
GUM® bioXtra® Dry Mouth:
Naturligt skydd vid muntorrhet
Ger omedelbar och långvarig känsla av naturlig saliv
Ett naturligt aktivt enzymkomplex att återskapa salivens naturliga antibakteriella system
Kolostrumextrakt ger ökat immunförsvar
Fuktighetsbevarande avancerad teknik för omedelbar och långvarig komfort
Unik formula
Kliniskt bevisad att lindra symptom
och effekter av muntorrhet, xerostomi.
Laktoferrin ‒ Antimikrobiellt salivprotein
Laktoperoxidas system ‒ Antimikrobiellt salivämne
Lysozym ‒ Antimikrobiellt salivenzym
Kolostrumextrakt ‒ Immunoglobulin
GUM® bioXtra® Dry Mouth-serien består av:
Saliversättande Munhygien: Spray (art. nr 1767) och Gel (art. nr 1765) (optimal för strålbehandlade patienter)
Munhygien:
Mild Tandkräm (art. nr 1760) och Munskölj (art. nr 1762)
Ordertel: 031 - 87 16 10
Sunstar Sverige AB | Tel +46 31 871610 | Fax +46 31 871619 | www.SunstarGUM.com | info.se@sunstar.com