PROJEKTPLAN Klimatneutral- och hållbar köttproduktion på Sydsvenska höglandet (Sjuhärad) Projektidé Det härmed sökta projektet kan ses som en förstudie inför tillämpade försök med syfte att möjliggöra långsiktigt hållbara lantbruksföretag på Sydsvenska höglandet. Hållbarheten ska nås genom att man på gårdsnivå bidrar till att nå de nationella miljökvalitetsmålen, begränsad klimatpåverkan, ett rikt odlingslandskap och ingen övergödning, samtidigt som lönsamhet och konkurrenskraft stärks. För att erhålla nödvändiga kunskaper ska Rådde gård användas som ett konkret, praktiskt exempel beträffande optimalt produktionssystem för nötköttsproduktionen, agroforestry, minskad energianvändning respektive minskade fosforförluster. För att samla kunskaper och erfarenheter och samtidigt stärka implementeringen av kunskaperna involveras avnämarna (lantbrukare och rådgivare) i kunskapsprocessen tillsammans med aktörer från branschen och andra branscher. Bakgrund Långsiktigt hållbara lantbruksföretag med nötköttsproduktion är en förutsättning för att nå det nationella miljökvalitetsmålet samt ett rikt odlingslandskap. Med allt färre mjölkbesättningar kommer nötköttsproduktionen även fortsatt vara den dominerande driftsformen för att upprätthålla hävden. Att det finns tillräckligt med företag som har betande djur på Sydsvenska höglandet medverkar dessutom till, och är på många ställen en absolut förutsättning för, att landsbygden blir attraktiv för boende, annat företagande och turism av olika slag. En bibehållen produktion genererar också arbetstillfällen i såväl primärproduktion som efterkommande led. För nötköttsproducenterna är det en överlevnadsfråga att kunna stärka konkurrenskraften och lönsamheten. Lönsamheten måste stärkas både genom en effektiv produktion och genom ett tillräckligt köttpris. Ska konsumenterna respektive offentlig sektor efterfråga köttet måste köttproduktionen uppfylla både krav på minskad klimatbelastning som krav på djuromsorg, livsmedelssäkerhet och övrig miljöhänsyn. För att hjälpa lantbrukarna att nå ökad hållbarhet ur så många aspekter som möjligt krävs ökade kunskaper och effektiv spridning och tillämpning av dessa kunskaper. Genom att utnyttja Rådde gård som tillhör Hushållningssällskapet Sjuhärad kan detta kombineras på ett unikt sätt.  Rådde gård är representativ för många lantbruk med betesbaserad nötköttsproduktion på Sydsvenska höglandet  På Rådde gård finns stor erfarenhet av försöksverksamhet och kunskapssök  Rådde gård är bas för Rådgivarna med ca 25 rådgivare inom olika ämnesområden  Personal inom Hushållningssällskapet och Rådgivarna ingår i en stor mängd nätverk av relevans för projektet  Genom att använda en verklig gård tvingas man arbeta med en helhetssyn och ett företagsperspektiv. Hela företaget ska ”hänga ihop” på ett realistiskt sätt när man diskuterar olika förslag. Övergripande syfte Det övergripande syftet är långsiktigt hållbara lantbruksföretag på Sydsvenska höglandet. Hållbarheten ska nås genom att man på gårdsnivå bidrar till att nå de nationella miljömålen samtidigt som lönsamhet och konkurrenskraft stärks. 1 Mål Projektet ska ge ökade kunskaper om hur företag på Sydsvenska Höglandet ska kunna  sköta betesmarker på ett hållbart sätt  minska klimatbelastningen genom att dels kombinera betesdrift med agroforestry  minska klimatbelastningen genom att minska energiåtgången i jordbruksdriften  minska övergödningen och öka resurshushållningen genom minskade fosforförluster. Kunskaperna ska nås genom att samla kunskaper och erfarenheter från utvalda aktörer inom och utanför sektorn, med Rådde gård som ett konkret praktiskt exempel. Genom att involvera avnämare (lantbrukare och rådgivare) i processen underlättas en kontinuerlig kunskapsspridning och dialog som gör att implementeringen går snabbare. De resultat som projektet genererar bildar bas för prioriterad forsknings- och försöksverksamhet kommande år så att resultaten kan testas i praktiken. I kunskapsprocessen kommer också eventuella målkonflikter respektive eventuella begränsningar via stödsystem, regelverk eller annat att kunna identifieras. Målgrupp Den primära målgruppen är lantbrukare och rådgivare verksamma inom Sjuhärad. Sekundär målgrupp är övriga lantbrukare och rådgivare, myndighetspersoner och beslutsfattare. Erfarenheter från tidigare projekt I styrgruppen finns mycket erfarenhet av projekt inom aktuella ämnesområden. Projektledaren har bl a ingått i programledningen för HagmarksMistra, varit verksam i SNVs Framtidsstudie Svenskt Jordbruk 2021, varit projektledare för Tillväxt Nötkött och är för närvarande deltidsanställd som projektledare för REKS Regional nöt- och lammköttsproduktion – en tillväxtmotor. Hushållningssällskapets och Rådgivarnas personal har erfarenhet av bl a ”Ulricehamnsprojektet” gällande transportkostnader vid foderodling i skogs och mellanbygder och olika dokumentationsprojekt inom KULM, Länsstyrelsen i v:a Götaland: Ekologisk växtodling på Rådde gård, Uppfödning av kokvigor till slakt, Ekologisk köttproduktion på Rådde gård, Dokumentation av sedimentfälla respektive Ekologiskt åkermarksbete med nya gräsarter. Vilka ska genomföra projektet? Projektet ska genomföras med Rådde gård som utgångspunkt och bas med personal från Hushållningssällskapet och Rådgivarna som projektdeltagare och resurspersoner. För de olika frågeställningarna sker en samverkan med forskare på SLU, Skogforsk, Chalmers, Högskolan i Borås och olika intresseorganisationer som SNP, SNF och LRF. Projektledare är Inger Pehrson, Palustre HB. Genomförandeplan Fyra olika ”utmaningar” ska hanteras parallellt i projektet. Samtliga fyra har direkt bäring på prioriterade miljökvalitetsmål. 1. Agroforestry (Begränsad klimatpåverkan) 2. Skötsel av betesmarker (Ett rikt odlingslandskap) 3. Synliggjord energianvändning i jordbrukets maskinella utrustning (Begränsad klimatpåverkan) 4. Åtgärder och metoder för att minska fosforutsläpp (Ingen övergödning) 2 Kunskaps/lärandeprocessen gällande de olika utmaningarna genomförs med hjälp av workshops. Workshoparna förbereds genom sammanställningar av befintlig kunskap från den akademiska och den praktiska världen gällande det specifika ämnesområdet. Till respektive workshop inbjuds utvalda personer från existerande nätverk inom respektive bransch (lantbrukare, rådgivare, forskare, m fl) med intresse, erfarenhet och förmåga till kreativt samarbete. Inbjuds gör också lämpliga personer från annan/andra bransch/er för att ge inspiration och ”nytänk”. Det är viktigt att kunna tänka/diskutera ”ut ur boxen”. Workshoparna inleds med presentation av kortfattade kunskapssammanställningar och resultat från enkäter som gjorts bland lantbrukare gällande respektive utmaning. Workshoparna byggs upp runt några konkreta frågeställningar. Resultaten från workshoparna sammanställs och bildar underlag för ett antal seminarier och kunskapssammanställningar till rapporter med möjligheter, hinder och rekommendationer för respektive utmaning. Här ingår också underlag för önskvärd FoU-verksamhet gällande prioriterade förslag. Under projektperioden planeras 2 workshops/seminarie per utmaning. Totalt 8 stycken. 1. Agroforestry Hur kan vi i så stor uträckning som möjligt bevara ett artrikt mosaiklandskap i kombination med minskad klimatbelastning genom att ”sambruka” snabbväxande lövskog med en effektiv betesbaserad nötköttsproduktion på sämre åkermark? Kan mindre värdefulla naturbetesmarker tas i anspråk till agroforesty för att säkerställa betesdrift på betesmarker med särskilda värden om djurantalet fortsätter att minska? I vilken mån kan vinterfoder till nötkreaturen/grönmassa till biogas produceras i dessa system? Frågeställning för workshop:  Hur kan ett optimalt system med trädplantering på gammal åkermark/betesmark kombinerat med betesdrift se ut på Rådde och andra gårdar på Sydsvenska höglandet?  Möjligheter och begränsningar med de mest adekvata systemen? Vilka frågeställningar behöver redas ut i djupare undersökningar? Hur skall virkesproduktionen omhändertas för största miljönytta? 2. Skötsel av betesmarker För att klara skötseln av alla de betesmarker som har höga natur- och kulturvärden där slåtter är ett orealistiskt alternativ krävs hållbara system med betesdjur. Med allt färre gårdar med mjölkproduktion blir nötköttsproduktion även fortsatt det dominerande driftsalternativet. Förändrade marknadsvillkor och EU-ersättningar påverkar olika produktionsmodellers konkurrenskraft. Teknisk utveckling (könssorterad sperma) och allt större mjölkbesättningar borde öka intresset för köttrassemin, där korsningskalvarna kan födas upp i betesbaserade system. Genom att använda kalvar från mjölkproduktionen minskar klimatbelastningen per kilo producerat kött. Där ungnötsuppfödning inte passar behövs resurseffektiva system med dikor och/eller kokvigor av köttras. Hur ska systemen optimeras? Frågeställning för workshop:  Vilken produktionsmodell med betesbaserad nötköttsproduktion kan på bästa sätt optimera lönsamhet med minskad klimatpåverkan utan att övriga hållbarhetsaspekter försämras? (Underlag från Agroforestryworkshop ingår)  Möjligheter och begränsningar med valda produktionsmodeller? Åtgärdsförslag för att förverkliga prioriterad/e modell/er? 3 3. Synliggjord energianvändning Rådde gårds energianvändning är totalt ca 110 000 kWh/år där dieselåtgången står för ungefär hälften. Det är troligen mindre än många andra gårdar på Sydsvenska höglandet med djurhållning och vallodling då Rådde har ovanligt bra arrondering. Utmaningen är att motivera till minskad användning av såväl diesel, el och olja för att minska klimatbelastningen även om energikostnaderna just nu inte är besvärande höga. Frågeställning för workshop:  Hur kan man på en gård som Rådde minska energianvändningen? Var och hur kan energianvändningen synliggöras för att öka motivationen att minska den?  Möjligheter och begränsningar med valda förslag? Vad krävs för att förslagen ska förverkligas på Rådde och andra gårdar? 4. Minskade fosforutsläpp Utmaningen är att åstadkomma bästa möjliga hushållning med fosfor och minsta möjliga utsläpp, men samtidigt möjliggöra för t ex mjölkföretag på Sydsvenska höglandet att använda sin stallgödsel på magra marker. De har också långa transportavstånd till områden med sådan produktion att stallgödseln kan vara efterfrågad. Det är svårt för kvarvarande lantbrukare i området att klara nuvarande fosforbegränsningar. Frågeställning för workshop:  Vilka åtgärder kan göras på gårdsnivå eller i samverkan mellan gårdar för att utnyttja fosforn effektivare så att fosforutsläppen minimeras utan att mjölk- och nötköttsproduktionen begränsas?  Möjligheter och begränsningar med de prioriterade åtgärdsförslagen? Var behövs djupare kunskaper via forsknings- och försöksverksamhet? Behövs flexiblare regelverk? Spridning av resultat Resultaten från de olika utmaningarna kommer att spridas till målgrupperna via Rådgivningsbrev, artiklar i lantbruks-/fackpressen och hemsidor. En viktig spridning är den personliga kontakten mellan dem som deltar i de olika workshoparna och deras respektive nätverk (lantbrukare – lantbrukare, rådgivare –rådgivare, rådgivare – lantbrukare, etc). Resultaten bör också presenteras på konferenser, seminarier och kurser där lantbrukare och rådgivare deltar. Det kommer även att tas fram ett antal broschyrer som enkelt beskriver konkreta åtgärder på gårdsnivå för att minska miljö- och klimatbelastningar. Dessa skall bygga på de senaste forskarråden som bl.a. kommit fram under workshops och seminarier och skall spridas bland lantbrukare och rådgivare. Projekttid 15 augusti 2014 till 15 juni 2015 (10 månader). Organisation Projektägare: Hushållningssällskapet Sjuhärad Projektledare: Inger Pehrson, Palustre HB Styrgrupp: Roy Olausson, Vd, ordf. i styrgruppen Jan Jansson, f.d. försöksledare Ola Hallin, rådgivare och försöksledare Mathias Ek, skogsrådgivare 4 Karin Eliasson, industridoktorand (biogas) Linda Gradén, husdjursrådgivare Caroline Dahrén, försökstekniker och djuransvarig Stefan Wallin, försökstekniker Inger Pehrson, projektledare Resurspersoner från Hushållningssällskapet Sjuhärad samt Rådgivarna i Sjuhärad för de olika utmaningarna 1 Agroforestry Mathias Ek, skogsrådgivare Jan Jansson, försöksledare 2 Skötsel av betesmarker Linda Gradén, rådgivare mjölk - kött Ola Hallin, rådgivare växtodling och bitr. försöksledare 3 Synliggjord energianvändning David Hårsmar, rådgivare energieffektivisering Karin Eliasson, industridoktorand biogas 4 Minskad fosforutsläpp Ola Hallin, rådgivare växtodling och biträdande försöksledare Karl-Johan Lennartsson, rådgivare växtodling Budget Köpta tjänster Projektledare Inger Persson Resor Rådgivarna Mathias, Linda, Ola, David, Karl-J Mellquist (Rådde gård) Caroline, Stefan Föreläsare, forskare 320 tim x 650 kr 200 mil x 35 kr 208.000 7.000 80 tim x 500 kr 40.000 40 tim x 400 kr 16.000 30.000 Löner Hushållningssällskapet, Roy, Jan, Karin 100 tim x 350 kr (Indirekta kostnader tas ej upp som kostnad) Ideellt arbete Deltagare workshops/seminarier 360 tim x 175 kr Summa kostnader Finansiering Ideellt arbete Hushållningssällskapet Mellquist Leader Sjuhärad 35.000 63.000 399.000 kronor 63.000 65.000 16.000 255.000 (64%) Summa finansiering 399.000 Utöver detta har Hushållningssällskapet kostnader för Indirekta kostnader, mat och fika på seminarier kostnader för tryckning av broschyrer m.m. 5