Handlingar till FTFs riksstämma 2013
Handlingar till FTFs riksstämma 2013 Den 28–29 maj är det dags att återigen samla FTF till riksstämma. Då ska vi tillsammans fatta en rad viktiga beslut som ytterligare stärker FTFs position som det bästa fackförbundet i försäkrings- och finansbranschen. Vi kommer att fatta beslut om ett nytt handlingsprogram, nya politiska plattformar för kompetensutveckling och för arbetsplatser som inte utmärks av stress och känslor av otillräcklighet. Det underlag du nu får är ett resultat av en lång resa med gemensamma förberedelser, remisser och långa och givande diskussioner i föreningar och runt fikaborden ute på arbetsplatserna i branschen. På så sätt har vi också skapat en bra grund för en givande riksstämma som kommer att fatta kloka beslut. Det har kommit in många motioner till årets riksstämma och det är glädjande! Vi är många som vill vara med och fatta beslut som stärker FTF och alla medlemmar. Vi är också många som vill att FTF ska bli ännu starkare och ett naturligt val som partner i arbetslivet för ännu fler än i dag. Välkommen till FTFs riksstämma 2013! Ingolf Lundin Andreas Westerius FörbundsordförandeFörbundssekreterare Innehåll Riksstämmohandbok7 När, var, hur under riksstämman Riksstämmoskola Program Förslag till dagordning Förslag till arbets- besluts- och valordning Förslag till rese- och traktamentesersättning 8 10 13 14 16 19 Reviderade förbundsstadgar 21 Verksamhetsuppföljning 2010–2013 41 Valberedningens förslag till val 45 Arvoden till centralt förtroendevalda 2013–2016 49 Ny vision och handlingsprogram 2013–2016 53 Politisk plattform för balans och minskad stress 59 Politisk plattform för kompetensutveckling 65 Namnbyte69 Kompetensprofiler för fackliga ledare 71 Motioner med yttranden 75 5 6 Den 28–29 maj är det dags att återigen samla FTF till riksstämma. Då ska vi tillsammans fatta en rad viktiga beslut som ytterligare stärker FTFs position som det bästa fackförbundet i försäkrings- och finansbranschen. Vi kommer att fatta beslut om ett nytt handlingsprogram, nya politiska plattformar för kompetensutveckling och för arbetsplatser som inte utmärks av stress och känslor av otillräcklighet. Det underlag du nu får är ett resultat av en lång resa med gemensamma förberedelser, remisser och långa och givande diskussioner i föreningar och runt fikaborden ute på arbetsplatserna i branschen. På så sätt har vi också skapat en bra grund för en givande riksstämma som kommer att fatta kloka beslut. Det har kommit in många motioner till årets riksstämma och det är glädjande! Vi är många som vill vara med och fatta beslut som stärker FTF och alla medlemmar. Vi är också många som vill att FTF ska bli ännu starkare och ett naturligt val som partner i arbetslivet för ännu fler än i dag. Välkommen till FTFs riksstämma 2013! Ingolf Lundin Andreas Westerius FörbundsordförandeFörbundssekreterare Innehåll Riksstämmohandbok7 När, var, hur under riksstämman Riksstämmoskola Program Förslag till dagordning Förslag till arbets- besluts- och valordning Förslag till rese- och traktamentesersättning 8 10 13 14 16 19 Reviderade förbundsstadgar 21 Verksamhetsuppföljning 2010–2013 41 Valberedningens förslag till val 45 Arvoden till centralt förtroendevalda 2013–2016 49 Ny vision och handlingsprogram 2013–2016 53 Politisk plattform för balans och minskad stress 59 Politisk plattform för kompetensutveckling 65 Namnbyte69 Kompetensprofiler för fackliga ledare 71 Motioner med yttranden 75 5 6 Riksstämmohandbok När, var, hur under riksstämman När, var, hur under riksstämman Tid och plats FTFs riksstämma äger rum 28–29 maj på Stockholm Waterfront Congress Centre, Nils Ericsons Plan 4, i nära anslutning till Stockholms central. Riksstämman öppnas klockan 9.30. Program med övriga tider finns på sidan 13. Riksstämmosalen ligger på plan 2 – entrén ligger på plan 4 och du ska åka två trappor ned. Avprickning Alla ombud och gäster prickas av innan riksstämman öppnas. Avprickningen är öppen mellan 8.30 och 9.30 tisdag 28 maj och den görs utanför riksstämmosalen. Avprickningen ligger till grund för röstlängden. På riksstämman får du en uppdaterad och aktuell deltagarförteckning. För att undvika köbildning, är det bra om du som bor i Stockholm är där i god tid. Blir du försenad till riksstämman och inte hinner fram innan avprickningen stänger, är det mycket viktigt att du meddelar detta till Margaretha Nillgård, telefon 0722-31 44 03, så snart förseningen uppstår. Bagage och garderob Vid ankomsten den 28 maj finns en bevakad garderob och bagagerum på plan 2 (entrén ligger på plan 4). Det är även här du lämnar ditt bagage sedan du checkat ut den 29 maj. 8 Hotell Hotellrum är bokade på Radisson Blu Waterfront hotel, i samma byggnad som riksstämman äger rum. In- och utcheckning Den 28 maj får du tillgång till ditt hotellrum i samband med kaffepausen klockan 15.15. Den 29 maj checkar du ut senast klockan 12.00. Du lämnar ditt bagage i bagagerummet på plan 2. Personliga utgifter, som till exempel barnotor och telefon, betalar du själv vid utcheckningen. Resor När du väljer färdsätt till riksstämman, tänk på miljöpåverkan och kostnaderna, försök att boka resan så billigt som möjligt. Färdbiljett beställer du själv via American Express på telefon 08-429 40 30. Uppge att det gäller First Card, kundnummer 161 710 3327 samt kod 201. Resor med egen bil eller taxi betalas av FTF under förutsättning att inga lämpliga kommunala alternativ finns och att bil- eller taxiresan godkänts i förväg. Riksstämman beräknas vara slut 16.15. Skulle förhandlingarna inte vara klara på utsatt tid, fortsätter stämman en bit in på kvällen. Ta hänsyn till det när du planerar din resa. Parkering Det finns ingen bilparkering på Stockholm Waterfront Congress. Kör du bil FTF står för parkeringskostnaderna, under samma förutsättningar som gäller för resor med egen bil (se under Resor). Reseräkning Reseräkningen finns att hämta på FTFs webbplats, under www.ftf.se/rs2013. Där finns också ersättningsregler. Reseräkningen skickas efter riksstämma ntill Raija Strömberg, FTF, 103 54 Stockholm. Kom ihåg att bifoga alla kvitton som du vill ha ersättning för. Måltider Under riksstämman serveras lunchbuffé, samt för- och eftermiddagskaffe. Under avprickningen serveras kaffe. Riksstämmomiddagen hålls den 28 maj på Stockholm Waterfront congress. Samling 19.00 för drink, middagen serveras 19.30. Sedan blir det dans till levande musik. Baren håller öppet till 01.00. Specialkost och allergier anger du samtidigt som du anmäler dig till riksstämman, via särskilt anmälningsformulär på FTFs webbplats. Ombytesrum Om du deltar på riksstämman men inte ska övernatta, finns det ett ombytesrum med dusch som kan användas mellan klockan 17 och 19 den 28 maj, inför riksstämmomiddagen. Vill du nyttja rummet, anger du det under rubriken Övrigt, när du anmäler dig (via formuläret på FTFs webbplats). Trådlöst internet På Stockholm Waterfront kongress finns trådlöst internet. Inloggningsuppgifter får du på plats. Handlingar till riksstämman Som ombud får du alla handlingar skickade till dig med post. Det är mycket viktigt att du tar med dessa till riksstämman, då det inte finns extra handlingar på stämman. Skulle du behöva kalla in din suppleant, ansvarar du för att handlingarna lämnas över till hen. När, var, hur under riksstämman kan du parkera i parkeringshus på Norra Latin, Olof Palmes gata 28, 800 meter från Waterfront, eller i Åhlénshuset, 600 meter bort. Handlingarna finns också på FTFs webbplats, www.ftf.se/rs2013. Information och webb-tv Nyheter och information om riksstämman publiceras fortlöpande på FTFs webbplats www.ftf.se. Riksstämman visas också på webb-tv på FTFs webbplats. Förhinder Om du som är riksstämmoombud inte kan delta vid riksstämman måste du snarast anmäla förhinder till Margaretha Nillgård, margaretha.nillgard@ftf.se, telefon 08-791 17 45. Du måste också själv ta kontakt med din suppleant så att denne kan ta din plats, samt överlämna riksstämmohandlingarna till suppleanten. Förändringen måste snarast meddelas till Margaretha Nillgård, margaretha.nillgard@ftf.se, telefon 08-791 17 45. Frågor Har du frågor gällande riksstämman, resor, kost och logi, kontakta Margaretha Nillgård, margaretha.nillgard@ftf.se, telefon 08-791 17 45. Har du frågor gällande handlingarna och de frågor som tas upp på riksstämman, kontakta Andreas Westerius, andreas. westerius@ftf.se, telefon 08-791 17 26. 9 FTFs riksstämmoskola FTFs riksstämmoskola FTFs riksstämma – så funkar den Riksstämman är FTFs högsta beslutande organ. Den hålls vart tredje år. Ombuden på stämman utses av FTFs föreningar. Hur många ombud varje förening får skicka, beror på hur många medlemmar föreningen har. På riksstämman diskuteras i vilken riktning FTF ska gå och vad vi ska åstadkomma tillsammans under de tre kommande åren. • Delar av de beslut som tas på riksstämman handlar om de tre senaste årens verksamhet, alltså den period som gått sedan senaste riksstämma. Verksamheten som bedrivits sedan den senaste riksstämman redovisas och det görs en ekonomisk redovisning. Riksstämman beslutar om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. • Till riksstämman lämnas också olika rapporter om till exempel projekt och annat arbete som bedrivits sedan föregående riksstämma. • Till riksstämman kan alla medlemmar i FTF skriva motioner. Alla motioner som kommer in till riksstämman måste tas upp där och besvaras. Förbundsstyrelsen har i förväg lämnat ett utlåtande över alla motioner, men det är riksstämman som tar det slutliga beslutet om en motion ska bifallas eller avslås. • Förbundsstyrelsen kan lämna förslag – propositioner – till riksstämman. De kan handla om kommande 10 års verksamhet, stadgeändringar, hur höga arvoden förbundsstyrelsens ledamöter ska ha. FS brukar också lämna förslag på plattformar, som slår fast vad förbundet tycker i olika frågor. De ligger till grund för hur förbundet ska agera och arbeta med vissa frågeställningar i framtiden. • På riksstämman väljs en ny förbundsstyrelse. Valberedningen lämnar förslag på vilka som sitta i styrelsen. På stämman väljs också en ny valberedning och revisorer. Din roll som ombud Du som är ombud på FTFs riksstämma har ett viktigt uppdrag – du ska tänka på hela FTFs bästa. Självklart representerar du medlemmarna i din förening – men på riksstämman gäller det att lyfta blicken och se helheten. Du ska väga in dina medlemmars behov, men också alla andra medlemmars och potentiella medlemmars behov. Vilka beslut gynnar hela FTF bäst? Det handlar också om att tänka framåt i tiden, vad vi behöver göra och vilka beslut som behöver tas för att FTF ska vara ett starkt förbund även på lång sikt. Inför riksstämman Förberedelserna inför riksstämman har två delar: dels ska du läsa in dig på alla handlingar, dels ska du diskutera riksstämmans frågor med din styrelse och dina medlemmar. Genom de här förbe- Handlingarna till riksstämman är klara en månad före riksstämman. Då publiceras de på FTFs webbplats (de ligger öppna för alla) och du får dem skickade till dig per post. Under riksstämman Alla som är ombud på riksstämman har samma rätt att påverka, begära ordet och att rösta. Bland handlingarna till riksstämman finns en arbetsordning där du kan läsa mer om vilka som får delta i stämmans beslut, om hur du begär ordet, hur du lämnar yrkanden, vilka som får delta i debatten med mera. FTFs riksstämmoskola redelserna blir det lättare för dig att delta i stämmans diskussioner, men också att lägga din röst på ”rätt” beslut. Riksstämman har två ordförande. Deras roll är att leda riksstämman, göra processen tydlig, se till att allt går rätt till och att alla hänger med. Frågor? Är det något du inte förstår, något du undrar över, något du behöver veta mer om när det gäller riksstämmans arbetsformer? Kontakta i så fall Andreas Westerius, andreas.westerius@ftf.se, telefon 08791 17 26. Ordlista Begrepp Förklaring Acklamation Beslut fattas genom ja-rop. Ajournering Att göra ett tillfälligt uppehåll i riksstämmobehandlingen. Begära ordet Som ombud har du rätt att yttra dig i alla frågor som tas upp på riksstämman. Du begär ordet genom att fylla i en särskild begära ordet-blankett, som du lämnar till mötespresidiet. Vill du påverka beslutet i en fråga, ska du också skriva dina beslutsförslag på blanketten. Motionsbehandling – Avslag Riksstämman anser att motionen inte ska påverka verksamheten under kommande riksstämmoperiod. Motionsbehandling – Besvarad Riksstämman delar motionärens intentioner. Med hänvisning till befintlig eller planerad verksamhet anses motionärens intentioner redan ha uppfyllts på ett eller annat sätt. Det kan också gälla motioner om sådant FTF inte rår över och därför inte kan ta beslut om att genomföra. Motionsbehandling – Bifall Riksstämman beslutar i enlighet med motionens ”att”sats/ er (beslutformulering/ar). Mötespresidium Riksstämmans ordförande, två personer, och sekreterare. 11 FTFs riksstämmoskola 12 Begrepp Förklaring Permission Kortare frånvaro från del av riksstämman. Du måste anmäla till mötespresidiet att du avviker. Propositionsordning Förslag till i vilken ordning olika yrkanden ska behandlas. Mötespresidiet föreslår en propositionsordning i varje enskild fråga som riksstämman ska ta beslut i. Ombuden kan lämna förslag på alternativ propositionsordning. Replik Om en person som har rätt att tala på riksstämman omnämns av en annan talare, ges den omnämnda personen replik och då bryts talarlistan. En kontrareplik kan beviljas. Reservation De ombud som inte stödjer ett beslut som riksstämman tagit, kan markera sin avvikande ståndpunkt genom att göra en skriftli reservation Detta ska göras i omedelbar anslutning till beslutet. Riksstämmoperiod Den tid (tre år) som går mellan två riksstämmor. De beslut som tas på en riksstämma gäller för kommande riksstämmoperiod. Röstlängd En uppdaterad förteckning över vilka röstberättigade ombud som finns närvarande vid en viss tidpunkt. Om du lämnar riksstämman, måste detta noteras i röstlängden. Det är viktigt att röstlängden justeras inför beslut som kräver kvalificerad majoritet och där votering begärts. Streck i debatten Antalet nya talare i en diskussion kring en enskild fråga begränsas. Innan förslag om streck i debatten tas upp till behandling, ska mötesordförande justera de yrkanden som lämnats in. Accepteras förslaget om streck i debatten, får de som vill sätta upp sig på talarlistan. Därefter finns ingen möjlighet att lägga till ytterligare talare. Talarlista Används för att lista i vilken ordning de som begärt ordet ska få prata. Talarlistan kan brytas av till exempel en ordningsfråga eller av en replik. Tidsbegränsning Alla kommande anföranden i en pågående diskussion begränsas i tid. Förslag kan ställas om att begränsa talartiden i en enskild fråga, eller för resterande del av riksstämman. Votering Om ombud anser att mötesordförande gjort en felaktig bedömning av majoritet vid acklamation, kan man begära votering. Det ska i så fall ske innan mötesordförande klubbar ett beslut. Om votering begärs, måste den verkställas och mentometerdosorna användas. Program Program 28 maj 08.30 Registrering och kaffe 09.30 Riksstämman öppnas 12.30 Lunch 13.30 Förhandlingarna fortsätter 15.15 Kaffe och incheckning 16.00 Förhandlingarna fortsätter 17.45 (cirka) Förhandlingarna ajourneras 19.00 Drink 19.30 Middag 29 maj 08.30 Förhandlingarna återupptas 10.15 Kaffe 10.45 Förhandlingarna fortsätter 12.30 Lunch 13.30 Förhandlingarna fortsätter 15.00 Kaffe 15.20 Förhandlingarna fortsätter 16.15 Riksstämman avslutas 13 Förslag till dagordning Förslag till dagordning Riksstämma 2013 1. Riksstämman öppnas 2. Upprop 3. Fastställande av röstlängd 4. Riksstämmans behöriga utlysande 5. Fastställande av dag-, arbets- och beslutsordning 6. Nomineringstid för val 7. Val av RS-ordförande (2 stycken) 8. Val av RS-sekreterare (2 stycken) 9. Val av protokolljusterare (2 stycken) 10. Val av rösträknare (2 stycken) 11. Rese- och traktamentesersättning vid riksstämman 12. Beslut om att tillsätta ett beredningsutskott 13. Val av ledamöter och ordförande till beredningsutskott 14. Förbundsstadgar 15. Fastställande av valordning 16. Verksamheten under riksstämmoperioden 2010–2013 17. Verksamhetsberättelse och årsredovisningar 2010, 2011, 2012 18. Revisorernas berättelse 2010, 2011, 2012 19 Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen 2010, 2011, 2012 20. Val av förbundsordförande 21. Val av vice ordförande 22. Val av ledamöter samt eventuella suppleanter i förbundsstyrelsen 23. Val av förbundsrevisorer samt eventuella revisorssuppleanter 14 25. Arvoden till centralt förtroendevalda 2013–2015 Förslag till dagordning 24. Val av valberedare samt eventuella suppleanter 26. Ny vision och handlingsprogram för 2013–2016 27. Politisk plattform för balans och minskad stress 28. Politisk plattform för kompetensutveckling 29. Namnbyte 30. Kompetensprofiler för fackliga ledare 31. Behandling av motioner 32. Riksstämman avslutas 15 Förslag till arbets- besluts- och valordning Förslag till arbets- besluts- och valordning under FTFs riksstämma 2013 Förbundsstyrelsen föreslår följande arbets- besluts- och valordning vid behandling av ärenden på riksstämmans dagordning. Arbetsordning Riksstämmans längd Ordinarie riksstämma pågår i två dagar, 28-29 maj 2013. Tidsschema Finns i handlingarna samt på plats. Permission Om riksstämmoombud inte har tillfälle att närvara vid viss del av rikstämmoförhandlingarna ska frånvaro samt återkomst anmälas till en av kanslichefen utsedd permissionsansvarig. Namnbricka och mentometerdosa ska lämnas till permissionsansvarig som prickar av ombud som avviker från möteslokalen och röstlängden kommer därigenom att kunna upprättahållas. Anföranden och yrkanden Begäran om ordet sker på särskild blankett, som lämnas till mötespresidiet Alla anförande framförs från talarstolen i mikrofon. Den som talar kommer att visas i bild. Yrkanden ska vara skriftliga. Mötespresidiet kan vid behov införa talartid. Talartiden vid första inlägget 16 på en dagordningspunkt är fyra minuter och därefter en minut. Begränsningen gäller inte vid en föredragning av förbundsstyrelsen eller de av riksstämman valda utskottens föredraganden. Rätt att bryta talarlistan gäller för: - föredragande - replik på debattinlägg som rör det egna anförandet - ordningsfråga. Protokoll På riksstämman förs beslutsprotokoll. Hela mötet vid plenum spelas in på digital media med bild och ljud och som sparas på förbundskansliet. Ombud kan begära att få del av bild- och ljudupptagningen. Ombud Som ombud på riksstämman kan endast de stadgeenligt valda ombuden eller suppleant för dessa samt förbundsstyrelsens ledamöter eller suppleant för dessa fungera. Förbundsrevisor, som inte är riksstämmoombud, får delta i riksstämmans överläggningar, samt framställa yrkanden, men inte delta i beslut. Valberedare, som inte är riksstämmoombud, får delta i riksstämmans överläggningar, samt framställa yrkanden som rör val, men inte delta i beslut. Enskild motionär – eller ett ombud för grupp av sådana – får delta i riksstämmans överläggningar om egen eller gruppens motion. Aktiva medlemmar som inte är riksstämmoledamöter får närvara vid, men inte delta i, riksstämmans överläggningar och beslut. Motionshantering Riksstämman kan besvara motionen på tre olika sätt. Avslag Riksstämman anser att motionen inte ska påverka verksamheten under kommande riksstämmoperiod. Besvarad Riksstämman delar motionärens intentioner. Med hänvisning till befintlig eller planerad verksamhet anses motionärens intentioner redan ha uppfyllts på ett eller annat sätt. Det kan också gälla motioner om sådant FTF inte rår över och därför inte kan ta beslut om att genmföra. Bifall Riksstämman beslutar i enlighet med motionens ”att”sats/er (beslutformulering/ar). Beslutsordning Ärenden som utan att vara upptagna på dagordningen kan tas upp till beslut är: - uttalanden - ordningsfrågor. Nya ärenden behandlas om riksstämman med minst 2/3 majoritet av de närvarande så beslutar. Förslag till arbets- besluts- och valordning Förbundets anställda tjänstemän får delta i riksstämmans överläggningar samt framställa yrkanden, men inte delta i beslut. Beslut Beslut fattas i första hand genom acklamation och i andra hand med mentometrar. Vid personval fattas dock alla beslut med mentometrar. Reservationer Reservation med anledning av något av riksstämman fattat beslut ska vara skriftlig och lämnas till mötespresidiet. Anmälan om reservation ska ske i samband med beslut och ska protokollföras. Inlämnade av reservation, med angivande av den eller de som stöder reservationen, ska ske innan riksstämmans slut till mötespresidiet. Reservation som lämnas in efter riksstämmans avslutande förs ej till protokollet. 17 Förslag till arbets- besluts- och valordning Valordning Valberedningens förslag Valberedningen förelägger riksstämman förslag till kandidater för valen. Beredningsutskottet förelägger riksstämman förslag på kandidater till ny valberedning. Valbarhet till utskott Valbara till utskott är alla riksstämmans ombud samt förbundets anställda tjänstemän. Nominering och valbarhet Valbara kandidater till förbundsstyrelse och förbundsrevisorer är: - de kandidater som föreslås av valberedningen - övriga kandidater som föreslagits till mötespresidiet senast klockan 14.00 den 28 maj. Mötespresidiet ska läsa upp alla inkomna nomineringar då tidpunkten för nomineringar har gått ut. För den senare gruppen kandidater krävs också att någon av riksstämmans ombud föreslår kandidaten från talarstolen i samband med respektive val. Kandidater till ny valberedning Valbara kandidater till valberedningen är: - de kandidater som föreslås av beredningsutskottet - övriga kandidater som föreslagits till beredningsutskottet senast klockan 9.00 den 29 maj. Förslag på kandidater till ny valberedning ska lämnas till beredningsutskot- 18 tets ordförande. Mötespresidiet ska läsa upp alla inkomna nomineringar då tidpunkten för nomineringar har gått ut. För den senare gruppen kandidater krävs också att någon av riksstämmans ombud föreslår kandidaten från talarstolen i samband med respektive val. Majoritetsregler Förbundsordförande och vice ordförande ska väljas med absolut majoritet, det vill säga med mer än hälften av de avgivna och godkända rösterna. Blankoröster frånräknas. Uppnås inte detta sker omval mellan de kandidater som erhållit högst röstetal. Vid alla personval avgör lotten vid lika röstetal. Röstning via mentometersystem Vid röstning med mentometer ska följande ordning tillämpas: - Rösträknarna leder och övervakar sammanräkningen. - Varje röstberättigad har en mentometerdosa. - För respektive valpunkt presenteras en förteckning över samtliga valbara kandidater på storbild. - Ombuden knappar in sina val i mentometerdosan på uppmaning av mötesordföranden. - Rösträknarna upprättar en sammanställning över resultatet som överlämnas till mötespresidiets ordförande. Förbundsstyrelsen föreslår att ersättning till riksstämmans ledamöter utgår enligt gällande traktamentesbestämmelser. Reseräkningar skickas in till förbundskansliet efter riksstämmans slut. Förslag till rese- och traktamentesersättning Förslag till rese- och traktamentesersättning vid riksstämman 19 20 Reviderade förbundsstadgar Reviderade förbundsstadgar Nytt förslag Nuvarande lydelse Förbundets värderingar Förbundets ändamål §1 FTF är en medlemsstyrd organisation som förenar anställda på försäkringsföretag samt på bolag som ägs av försäkringsföretag eller på annat sätt är knutna till försäkringsföretag. FTF bygger på demokratiska principer och ska verka för jämställdhet och mångfald samt alla människors lika värde. FTF är partipolitiskt obundet. §1 Ändamål FTFs ändamål är att – förena arbetstagare inom försäkrings/ finansområdet i förbundet, – tillvarata och främja medlemmarnas arbetsrättsliga, ekonomiska, sociala, yrkesmässiga och övriga fackliga intressen såsom arbetstagare, – i dessa frågor representera medlemmarna och föra deras talan. För att fullgöra dessa uppgifter ska förbundet – fastställa program för att tillvarata medlemmarnas intressen i frågor som rör anställningsvillkor och övriga förhållanden på arbetsplatsen, – verka för god sammanhållning och solidaritet mellan medlemmarna, – verka för jämställdhet mellan kvinnor och män, – samverka för tjänstemännens gemensamma intressen genom medlemskap i Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och representation i dess organ, – samarbeta med andra organisationer med vilka förbundet har gemensamma intressen, – iaktta politisk obundenhet. Förbundets uppgift är att: – fastställa program för att tillvarata medlemmarnas intressen i frågor som deras fackliga, ekonomiska, sociala och yrkesmässiga intressen – i dessa frågor representera medlemmarna och föra deras talan – samarbeta med andra organisationer med vilka förbundet har gemensamma intressen Förbundets organisation Förbundets organisation §2 Organisation Förbundet utövar sin verksamhet genom följande centrala förbundsorgan: Kongress (§§ 8–12) Förbundsfullmäktige (§ 14–19) Förbundsstyrelse (§§ 20–22) Presidium (§ 23) §2 Organisation Förbundet utövar sin verksamhet genom följande organ: Riksstämma (§§ 8–12) Förbundsstyrelse (§§ 14–17) Förbundsmöte (§ 18) Presidium (§ 19) Förbundets lokala organ utgörs av: Föreningar och klubbar. 22 Nuvarande lydelse Medlemskap Medlemskap §3 Varje yrkesverksam och studerande inom förbundets organisationsområde har rätt att bli medlem i förbundet. Medlem som lämnar arbetslivet på grund av ålder eller sjukdom har rätt att kvarstå som pensionärsmedlem. Medlem som blir arbetslös behåller sitt medlemskap som yrkesverksam. §3 Aktiv medlem Varje tjänsteman inom förbundets organisationsområde har rätt att bli aktiv medlem i förbundet om inte skäl som skulle kunna föranleda uteslutning föreligger. Aktiv medlem av förbundet tillhör den förening och i förekommande fall klubb, inom vars område medlemmen är verksam. Medlem, som enligt bestämmelser i kollektivavtal på grund av sin tjänst är förhindrad att aktivt delta i de lokala organens verksamhet är dock enbart ansluten till för bundet centralt. Arbetslös medlem har rätt att kvarstå som aktiv medlem. Yrkesverksam medlem av förbundet tillhör den förening och i förekommande fall klubb, inom vars område medlemmen är verksam. Förbundsstyrelsen kan utfärda föreskrifter för vilka medlemmar som kan anslutas centralt till förbund. Ytterligare villkor för studerande- och pensionärsmedlemmar kan fastställas av förbundsstyrelsen. Passiv medlem Medlem, som avgår ur tjänst med pension, får kvarstå som passiv medlem mot erläggande av avgift, som fastställs av förbundsstyrelsen. Studerande kan mot erläggande av avgift, som fastställs av förbundsstyrelsen, bli passiva medlemmar i förbundet. §4 Medlemmarnas rättigheter Yrkesverksam medlem – är valbar till funktion inom förbundets centrala organ och de lokala organ medlemmen tillhör – har motionsrätt till ordinarie kongress, förening och klubb och har rätt att, på egen bekostnad, närvara på kongressen, – är berättigad till rådgivning, förhandlings- och rättshjälp i fråga om sina anställningsintressen inom förbundets organisationsområde; förbundet är dock inte skyldigt ingripa i fråga som framkommit tidigare än tre månader efter inträde i förbundet. Förbundsstyrelsen beslutar i vilken form och utsträckning §4 Aktiv medlems rättigheter Aktiv medlem – är valbar till funktion inom förbundets centrala organ och de lokala organ medlemmen tillhör, om inte medlemmen enligt bestämmelser i kollektivavtal på grund av sin tjänst är förhindrad åta sig ifrågavarande uppdrag, – har motionsrätt till ordinarie riksstämma och rätt att, på egen bekostnad, närvara vid riksstämma, – är berättigad till rådgivning, förhandlings- och rättshjälp i fråga om sina anställningsintressen inom förbundets organisationsområde; förbundet är dock inte skyldigt ingripa i fråga som fram- Förbundsstyrelsen kan under kongressperiod utfärda andra former av medlemskap. Villkoren för de medlemskapen fastställs av förbundsstyrelsen. Reviderade förbundsstadgar Nytt förslag 23 Reviderade förbundsstadgar Nytt förslag Nuvarande lydelse förhandlings- och rättshjälp ska lämnas, – har efter tre månaders medlemskap rätt till ersättning vid arbetskonflikt. Om särskilda skäl föreligger kan förbundsstyrelsen besluta att ersättning ska utgå även till medlem med kortare medlemstid än tre månader, – får vid direkt övergång till förbundet tillgodoräkna sig medlemstiden i annan facklig organisation. kommit tidigare än sex månader efter inträde i förbundet Förbundsstyrelsen beslutar i vilken form och utsträckning förhandlings- och rättshjälp ska lämnas, – anslutes, efter särskild prövning, till Finans- och Försäkringsbranschens Arbetslöshetskassa, om inte kassans stadgar hindrar detta. Detta gäller dock inte om medlemmen uttryckt vilja att ej tillhöra denna, – har efter sex månaders medlemskap rätt till ersättning vid arbetskonflikt. Om särskilda skäl föreligger kan förbundsstyrelsen besluta att ersättning ska utgå även till medlem med kortare medlemstid än sex månader, – får vid direkt övergång till förbundet tillgodoräkna sig medlemstiden i annan facklig organisation, – som anser sig ha lidit orätt genom beslut, åtgärd eller underlåtelse av anställd, förtroendevald eller förbund, kan hos förbundsstyrelsen begära prövning av handläggningen. Studerandemedlem – har motionsrätt till kongress – har rätt att föreslå kandidater till förbundsorgan – har rätt till information om och råd beträffande anställningsvillkor och förhållanden inom förbundets organisationsområde. Pensionärsmedlem – har rätt till information om sina pensionsförmåner och övriga frågor som berör medlemmens tidigare anställning inom förbundets organisationsområde 24 Medlem som anser sig ha lidit orätt genom beslut, åtgärd eller underlåtelse av anställd, förtroendevald eller förbund, kan hos förbundsstyrelsen begära omprövning av handläggningen. Passiv medlems rättigheter Passiv medlem – saknar rösträtt och är inte valbar till funktion inom förbundet, – pensionerad medlem har rätt till information om och råd beträffande sina pensionsförmåner och övriga frågor som berör medlemmens tidigare anställning inom förbundets organisationsområde, – studerandemedlem har rätt till information om och råd beträffande anställningsvillkor och förhållanden inom förbundets organisationsområde. §5 Medlems skyldigheter Medlem är skyldig att – lämna begärda personuppgifter om sina anställningsvillkor för medlems- §5 Medlems skyldigheter Medlem är skyldig att – lämna begärda persondata och uppgifter om sina anställningsvillkor för Nuvarande lydelse register och förbundsstatistik och snarast möjligt meddela ändringar i fråga om adress och övriga personuppgifter, – betala medlemsavgift samt eventuell föreningsavgift. Uppgift om ändring av medlemsavgift meddelas av förbundsstyrelsen – vara lojal med förbundets värderingar och ändamål enligt stadgar och fattade beslut och vid konflikt följa förbundets anvisningar och utåt iaktta solidaritet samt att respektera grundläggande demokratiska principer och värderingar, såsom människors lika värde och rättigheter. medlemsregister och förbundsstatistik och snarast möjligt meddela ändringar i fråga om adress och övriga personuppgifter, – erlägga medlemsavgift, som bestäms av förbundsstyrelsen. Avgift för aktiv medlem inkluderar avgift till Finansoch Försäkringsbranschens Arbetslöshetskassa under förutsättning att medlemmen kan vara medlem i kassan. Detta gäller dock inte om medlemmen redan är medlem i annan arbetslöshetskassa eller uttryckt vilja att ej tillhöra Finans- och Försäkringsbranschens Arbetslöshetskassa. Uppgift om ändring beträffande medlemsavgift meddelas av förbundet. Begäran om korrigering av medlemsavgift ska ske till förbundskansliet. Retroaktivt kan korrigering därefter ske för sex månader, – omgående ta kontakt med förbundet om medlemmen önskar hjälp av förbundet i fråga om sin anställning och dess villkor, – vara lojal med förbundets syfte och ändamål enligt stadgar och fattade beslut och vid konflikt följa förbundets anvisningar och utåt iaktta solidaritet samt att respektera grundläggande demokratiska principer och värderingar, såsom människors lika värde och rättigheter. §6 Medlemskapets upphörande Medlem som önskar lämna förbundet beviljas utträde månadsskiftet efter det utträdesansökan kommit förbundskansliet tillhanda. Medlem, som har kvar sin tjänst inom förbundets organisationsområde, men önskar utträda ur förbundet, ska inlämna skriftlig utträdesansökan. Förbundsstyrelsen har rätt att utfärda föreskrifter för utträden. §6 Utträde Medlem, som slutar sin tjänst inom förbundets organisationsområde, beviljas utträde månadsskiftet efter det utträdesansökan kommit förbundskansliet tillhanda. Medlem, som har kvar sin tjänst inom förbundets organisationsområde, men önskar utträda ur förbundet, ska inlämna skriftlig utträdesansökan. Utträdestiden omfattar den månad ansökan inkommit till förbundskansliet samt nästkommande kalendermånad. Förbundsstyrelsen har rätt att utesluta medlem som inte uppfyller villkoren för medlemskap. Reviderade förbundsstadgar Nytt förslag 25 Reviderade förbundsstadgar Nytt förslag Nuvarande lydelse Den som lämnar förbundet förlorar vid tidpunkten för utträdet alla rättigheter i förbundet. Uteslutning Medlem, som utan godtagbara skäl försummat att under tre månader erlägga stadgade avgifter, utesluts ur förbundet. Medlem, som gjort sig skyldig till brott mot förbundets stadgar kan genom förbundsstyrelsens beslut uteslutas ur förbundet. Medlem, som utan godtagbara skäl har tre månaders obetalda medlemsavgifter, utesluts ur förbundet. Återinträde Vid utträde eller uteslutning förlorar medlem alla sina rättigheter i förbundet. Medlem, som utträder eller uteslutits ur förbundet trots fortsatt anställning inom förbundets organisationsområde, får inte tillgodoräkna sig tidigare medlemstid. Vid återinträde gäller de karenstider som finns angivna i dessa stadgar. 26 Kongress Riksstämma §7 Uppgift Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. Kongressen består av valda ledamöter samt av förbundsstyrelsens ledamöter. §7 Uppgift Riksstämman är förbundets högsta beslutande organ. Riksstämman består av valda ledamöter samt av förbundets ordinarie styrelseledamöter. Ledamöter Kongressens ledamöter väljs av föreningarna. Samtliga föreningar utser en kongressledamot för varje påbörjat 200tal medlemmar den 31 december föregående år. Förening som den 31 december året före kongressen har under 25 medlemmar har inte rätt till kongressrepresentation. För de valda ledamöterna ska ett lika antal suppleanter utses. Ledamöter Riksstämmans ledamöter väljs av föreningarna. Samtliga föreningar utser en riksstämmoledamot för varje påbörjat 200-tal medlemmar den 31 december föregående år. Förening som den 31 december året före riksstämman har under 25 medlemmar äger ej rätt till riksstämmorepresentation. För de valda ledamöterna ska ett lika antal suppleanter utses. §8 Ordinarie kongress Ordinarie kongress ska hållas vart tredje år under maj–juni på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer. Under §8 Ordinarie stämma Ordinarie riksstämma ska hållas vart tredje år på dag och plats som förbundsstyrelsen bestämmer. Nuvarande lydelse kongressår ersätter kongressen ordinarie förbundsfullmäktige. Extra stämma Förbundsstyrelsen kan sammankalla extra riksstämma. Extra riksstämma ska sammankallas, då minst fem föreningar eller minst 25 riksstämmoledamöter skriftligt så begär. Extra riksstämma på grund av begäran från föreningar eller riksstämmoledamöter ska äga rum inom 60 dagar sedan begäran kom till förbundet. Extra kongress Förbundsstyrelsen kan sammankalla extra kongress. Extra kongress ska sammankallas, då minst fem föreningar eller minst 25 kongressledamöter skriftligt så begär. Extra kongress på grund av begäran från föreningar eller kongressledamöter ska äga rum inom 60 dagar sedan begäran kom till förbundet. Kallelse Kallelse till kongress ska sändas till varje kongressledamot senast 30 dagar före kongressen. Samtidigt med kallelse till ordinarie kongress ska ledamöterna få handlingar med förslag till dagordning, styrelsens och revisorernas berättelser, motioner och förslag från förbundsstyrelsen samt valberedningens förslag. Om så behövs kan extra kongress sammankallas med kortare varsel, men kallelse med förslag till dagordning och övriga handlingar bör gå ut senast 14 dagar innan extrakongress. Reviderade förbundsstadgar Nytt förslag Kallelse Kallelse till riksstämma ska sändas till varje riksstämmoledamot senast 30 dagar före riks- stämma. Om så behövs kan extra riksstämma sammankallas med kortare varsel. Samtidigt med kallelse till ordinarie riksstämma ska ledamöterna få handlingar med förslag till dagordning, styrelsens och revisorernas berättelser, motioner och förslag från förbundsstyrelsen samt valberedningens förslag. §9 Kongressutskott Kongressen tillsätter ett beredningsutskott. Kongressen kan dessutom besluta att tillsätta andra utskott. Beredningsutskottets uppgift är – att utforma förslag för de ärenden som kongressen remitterar till utskottet. – att ta emot och bereda nomineringar till ny valberedning samt lägga förslag till valet av denna. – att föreslå löner och arvoden för förbundsuppdrag på nationell nivå. 27 Reviderade förbundsstadgar 28 Nytt förslag Nuvarande lydelse § 10 Dagordning Vid ordinarie kongress ska bland annat följande ärenden behandlas: – upprop – fastställande av närvaro- och yttranderätt – fråga om kongressens behöriga utlysande – fastställande av föredragningslista – val av ordförande och sekreterare vid kongressen –val av två ledamöter att jämte ordföranden justera kongressens protokoll – val av två rösträknare – val av beredningsutskott - ordförande - fyra ledamöter – fråga om slutlig tidpunkt för nomineringar personval – behandling av årsredovisning för det gångna räkenskaps- och verksamhetsåret – revisorernas berättelse – fastställande av resultat- och balansräkning för det gångna räkenskapsåret – förfarande med eventuellt överskott och eller underskott för kongressperioden – fråga om ansvarsfrihet – förslag från förbundsstyrelsen – motioner – arvoden, löner och anställningsvillkor till förbundets presidium, styrelse, revisorer och valberedning – instruktion till förbundets valberedning för den kommande kongressperioden – val av förbundsordförande – val av tolv styrelseledamöter – val av två vice ordföranden bland styrelseledamöterna – val av två förbundsrevisorer §9 Föredragningslista Vid ordinarie riksstämma ska bland annat följande ärenden behandlas: – upprop – fastställande av närvaro- och yttranderätt – fråga om riksstämmans behöriga utlysande – fastställande av föredragningslista – val av ordförande och sekreterare vid riksstämman – val av två ledamöter att jämte ordföranden justera riksstämmans protokoll – val av två rösträknare – fråga om beredningsutskott – fråga om slutlig tidpunkt för nomineringar personval – styrelsens berättelser – revisorernas berättelser – fråga om ansvarsfrihet – förslag från förbundsstyrelsen – motioner – rese- och traktamentsersättning vid riksstämman – arvoden till förbundets ordförande, styrelse, revisorer och valberedning – val av förbundsordförande – val av övriga ordinarie styrelseledamöter – val av förste och andre vice ordförande bland de valda ordinarie ledamöterna – val av suppleanter – val av revisorer jämte suppleanter – val av ledamöter i valberedning. Vid extra riksstämma kan endast sådant ärende upptas till behandling som angetts i kallelsen. Nuvarande lydelse – val av valberedning för nästkommande kongressperiod - sammankallande ledamot - sju ledamöter Reviderade förbundsstadgar Nytt förslag Vid extra kongress kan endast sådant ärende upptas till behandling som angetts i kallelsen, dock ska följande ärenden behandlas – upprop – fastställande av närvaro- och yttranderätt – fråga om kongressens behöriga utlysande – fastställande av föredragningslista – val av ordförande och sekreterare vid kongressen – val av två ledamöter att jämte ordfö– randen justera kongressens protokoll – val av två rösträknare – val av beredningsutskott - ordförande - fyra ledamöter ärenden som angetts i kallelsen § 11 Motioner Motion ska vara förbundet tillhanda senast den 1 mars. Motion från enskild medlem ska vara kompletterad med medlemmens förenings yttrande, där sådan finns. Över motion ska förbundsstyrelsen avge yttrande. § 10 Motionsrätt Förbundets organ samt enskild medlem har motionsrätt till ordinarie riksstämma. Motion ska vara förbundet tillhanda senast den 1 mars. Motion från enskild medlem ska därvid vara kompletterad med medlemmens förenings yttrande, där sådan finns. Över motion ska förbundsstyrelsen avge yttrande. § 12 Besluts- och närvarorätt Ledamot av förbundsstyrelsen får inte delta i beslut om ansvarsfrihet för styrelsen. Förbundsrevisor, som inte är kongressledamot, får delta i kongressens överläggningar samt framställa yrkanden men inte delta i beslut. § 11 Besluts- och närvarorätt Ledamot av förbundsstyrelsen får inte delta i beslut om ansvarsfrihet för styrelsen. Förbundsrevisor, som inte är riksstämmoledamot, får delta i riksstämmans överläggningar samt framställa yrkanden men inte delta i beslut. Enskild motionär – eller ett ombud för grupp av 29 Reviderade förbundsstadgar Nytt förslag Nuvarande lydelse Enskild motionär – eller ett ombud för grupp av sådana – får delta i kongressens överläggningar om egen eller gruppens motion. Förbundsstyrelsen har rätt att utse föredragande för frågor som behandlas av kongressen. Sådan föredragande har yttrande – och förslagsrätt i denna fråga. sådana – får delta i riksstämmans överläggningar om egen eller gruppens motion. Förbundsstyrelsen har rätt att utse föredragande för frågor som behandlas av riksstämman. Sådan föredragande har yttrande – och förslagsrätt i denna fråga. Medlemmar som inte är riksstämmoledamöter får, på egen bekostnad, närvara vid men inte delta i riksstämmans överläggningar och beslut. § 13 Valberedning Valberedningen har till uppgift att: – ta emot förslag på och förbereda kongressens val av förbundsordförande, vice ordföranden, ordinarie styrelseledamöter samt revisorer, – se till att i sina förslag få en så kompetent och allsidig sammansättning som möjligt. § 12 Valberedning Ordinarie riksstämma utser en valberedning bestående av en sammankallande och ytterligare sju ordinarie ledamöter jämte tre suppleanter för tiden till och med nästa ordinarie riksstämma. Valberedningen har till uppgift att: – förbereda riksstämmans val av förbundsordförande, förste och andre vice ordförande, ordinarie styrelseledamöter och suppleanter samt revisorer och valberedning, – förbereda förbundsstyrelsens fyllnadsval enligt § 31, – se till att i sina förslag få en så kompetent och allsidig sammansättning som möjligt. Valberedningen ska under kongressperioden skaffa sig god kännedom om förbundets arbete. Den av kongressen beslutade instruktionen för valberedningen ska vara känd för medlemmarna. Valberedningen ska inför ordinarie kongress och minst två månader innan nomineringsstopp underrätta förbundets föreningar om vilka val som ska förrättas. Förbundets föreningar ska senaste två månader före ordinarie kongress komma in med nomineringar till kandidater. Valberedningens förslag samt alla inkomna nomineringar ska utsändas till kongressens ledamöter senast 30 dagar före kongress. 30 Valberedningen ska under riksstämmoperioden skaffa sig god kännedom om förbundets arbete. En arbetsordning upprättas gemensamt av förbundsstyrelsens presidium och valberedningen. Aktuell arbetsordning ska vara känd för medlemmarna. Valberedningen ska inför ordinarie riksstämma underrätta förbundets lokala organ vilka avsägelser som föreligger. De lokala organen ska senaste två månader före ordinarie riks stämma inkomma med förslag till kandidater. Fullständigt förslag ska därefter utsändas till riksstämmans ledamöter senast 30 dagar före riksstämman. Nuvarande lydelse Förbundsfullmäktige § 14 Uppgift Förbundsfullmäktiget har till uppgift – att behandla förbundsstyrelsens årsredovisning och förbundsrevisorernas berättelse samt till- eller avstyrka ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen – att förrätta eventuella fyllnadsval till förbundsstyrelsen, förbundets revisorer eller förbundets valberedning – att i för förbundet viktiga frågor vara rådgivande organ till förbundsstyrelsen. (under rubriken Förbundsstyrelse) § 16 Förbundsmöte Förbundsstyrelsen ska årligen sammankalla representanter för föreningar/ klubbar till förbundsmöte. Mötet är rådgivande till förbundsstyrelsen. Reviderade förbundsstadgar Nytt förslag §15 Ledamöter Förbundsfullmäktige består av valda ledamöter samt av förbundsstyrelsens ledamöter. Förbundsfullmäktiges valda ledamöter utses av föreningarna. Samtliga föreningar utser enförbundsfullmäktigeledamot för varje påbörjat 400-tal medlemmar den 31 december föregående år. Förening som den 31 december året före förbundsfullmäktiget har under 25 medlemmar har inte rätt till förbundsfullmäktigerepresentation. För de valda ledamöterna ska ett lika antal suppleanter utses. §16 Kallelse Ordinarie förbundsfullmäktige hålls årligen. Ordinarie förbundsfullmäktige ska dock inte hållas under kongressår. Förbundsstyrelsen bestämmer tid och plats. Kallelse samt av förbundsstyrelsen föreslagen dagordning och övriga handlingar som ska behandlas vid förbundsfullmäktiget ska sändas till förbundsfullmäktigesledamöterna senast fjorton dagar före förbundsfullmäktiget. Kallelse till extra förbundsfullmäktige 31 Reviderade förbundsstadgar Nytt förslag ska sändas till förbundsfullmäktige ledamöterna senast sju dagar före förbundsfullmäktiget §17 Förbundsfullmäktigeutskott Förbundsfullmäktige tillsätter ett beredningsutskott. Förbundsfullmäktige kan dessutom besluta att tillsätta andra utskott. Beredningsutskottets uppgift är att utforma förslag för de ärenden som förbundsfullmäktige remitterar till utskottet. Utskottet ska också ta emot och bereda nomineringar till eventuella fyllnadsval till valberedning samt lägga förslag till valet av denna. §18 Dagordning – upprop – fråga om förbundsfullmäktiges behöriga utlysande – fastställande av dagordningen – val av ordförande och sekreterare för förbundsfullmäktiget – val av justerare att tillsammans med mötesordföranden justera protokollet – val av beredningsutskott - ordförande - fyra ledamöter – fråga om slutlig tidpunkt för nomineringar personval – behandling av årsredovisning för det gångna räkenskaps- och verksamhetsåret – revisorernas berättelse – fastställande av resultat- och balansräkning för det gångna räkenskapsåret – förfarande med eventuellt överskott och eller underskott i årsbokslutet – fråga om ansvarsfrihet – arvoden för förbundets förtroendevalda – eventuella fyllnadsval till förbundsstyrelsen, förbundets revisorer eller förbundets valberedning. 32 Nuvarande lydelse Nuvarande lydelse Vid extra förbundsfullmäktige kan endast sådant ärende tas upp till behandling som angetts i kallelsen. Reviderade förbundsstadgar Nytt förslag Vid extra förbundsfullmäktige ska följande ärenden behandlas – upprop – fastställande av närvaro- och yttranderätt – fråga om förbundsfullmäktiges behöriga utlysande – fastställande av föredragningslistan – val av ordförande och sekreterare vid förbundsfullmäktiget – val av två ledamöter att jämte mötesordföranden justera protokollet – ärenden som angetts i kallelsen Vid kongressår övertar kongressen de val som ligger på ordinarie förbundsfullmäktige. §19 Valberedning Valberedningen har till uppgift att: – förbereda förbundsfullmäktiges eventuella fyllnadsval av förbundsstyrelsen och förbundets revisorer Valberedningen ska i god tid underrätta föreningarna om vilka fyllnadsval som ska förrättas på förbundsfullmäktiget. De lokala organen ska senast en månad före förbundsfullmäktige skicka in nomineringar av kandidater. Valberedningens förslag samt alla inkomna nomineringar ska därefter utsändas till förbundsfullmäktiges ledamöter senast fjorton dagar före förbundsfullmäktiget. Förbundsstyrelse Förbundsstyrelse § 20 Uppgift Förbundsstyrelsen har i samråd med ordföranden hand om den omedelbara § 13 Uppgift Förbundsstyrelsen handhar i samråd med ordföranden den omedelbara 33 Reviderade förbundsstadgar Nytt förslag Nuvarande lydelse ledningen av förbundets verksamhet enligt dessa stadgar och av kongressen fattade beslut samt utgör under tiden mellan två kongresser förbundets högsta beslutande organ med de inskränkningar som framgår av §§ 14–18. ledningen av förbundets verksamhet enligt dessa stadgar och av riksstämman fattade beslut samt utgör under tiden mellan två riksstämmor förbundets högsta beslutande organ. Ledamöter Förbundsstyrelsen består av tretton ledamöter. Utöver detta utser FTF-föreningen vid förbundskansliet en ledamot jämte suppleant. Personalledamoten har inte rösträtt i frågor som rör personalens anställningsvillkor. Personalsuppleanten har rätt att delta i förbundsstyrelsens sammanträden enbart om den ordinarie ledamoten är förhindrad. 34 Ledamöter Förbundsstyrelsen består av förbundsordförande, förste och andre vice ordförande samt åtta övriga ordinarie ledamöter jämte sex suppleanter för dessa. I förbundsstyrelsen ingår dessutom en av kansliets anställda utsedd representant jämte suppleant med tillämpning av lagstiftningen om styrelserepresentation. Suppleanten har rätt att delta i förbundsstyrelsens sammanträden enbart om ordinarie representanten är förhindrad. Personalrepresentanten har inte rösträtt i frågor rörande förbundets övergripande policy av seende mål och inriktning eller vid val av förtroendevalda. Förbundsstyrelsens ledamöter och suppleanter väljs av ordinarie riksstämma bland förbundets aktiva medlemmar för tiden till och med nästkommande ordinarie riksstämma. § 21 Förbundsstyrelsens sammanträden Förbundsstyrelsen ska på kallelse av ordföranden regelbundet sammanträda. Förbundsstyrelsen är beslutsför då minst sju av dess ledamöter är närvarande. Förbundsstyrelsen ska kallas till sammanträde då minst sex av dess ledamöter så begär. § 14 Förbundsstyrelsens sammanträden Förbundsstyrelsen ska på kallelse av ordföranden regelbundet sammanträda. Förbundsstyrelsen ska kallas till sammanträde då minst tre av dess ledamöter så begär. Förbundsstyrelsen är beslutför då minst sex av dess ledamöter är närvarande. Vid förhinder för ordinarie styrelseledamot ska suppleant kallas. § 22 Åligganden Förbundsstyrelsen ska utöver vad som anges i dessa stadgar – leda och utveckla förbundets verksam het i överensstämmelse med stadgar och de beslut som fattas av kongressen,- §15 Åligganden Förbundsstyrelsen ska utöver vad som anges i dessa stadgar – leda och offensivt utveckla förbundets verksamhet i överensstämmelse med stadgar och de beslut som fattas av riksstämman, Nuvarande lydelse – ansvara för avtal och förhandlingar enligt § 22. Förhandlingsrätt kan från förbundsstyrelsen delegeras till delegation eller styrelse för förening/klubb, – ansvara för förbundets ekonomiska och övriga förvaltning, – fatta beslut i fråga om konfliktåtgärder inom förbundets organisationsområde och i samband därmed även besluta om finansiering, organisatoriska åtgärder, konfliktersättning och utfärdaerforderliga instruktioner till förbundets medlemmar och lokala organ, – utse de personer, som har rätt teckna förbundets firma eller i övrigt representera förbundet enligt av förbundsstyrelsen angivna befogenheter. – förrätta fyllnadsval – ansvara för avtal och förhandlingar enligt § 22. Förhandlingsrätt kan från förbundsstyrel- sen delegeras till delegation eller styrelse för förening/klubb, – ansvara för förbundets ekonomiska och övriga förvaltning, – fatta beslut i fråga om konfliktåtgärder inom förbundets organisationsområde och i samband därmed även besluta om finansiering, organisatoriska åtgärder, konfliktersättning och utfärdaerforderliga instruktioner till förbundets medlemmar och lokala organ, – utse de personer, som har rätt teckna förbundets firma eller i övrigt representera förbundet enligt av förbundsstyrelsen angivna befogenheter. Presidium § 23 Förbundsstyrelsens presidium består av förbundsordförande samt två vice ordföranden. Presidiet arbetar enligt särskild arbetsordning fastställd av förbundsstyrelsen. (under rubriken Förbundsstyrelse) § 17 Presidium Förbundsstyrelsens presidium består av förbundsordförande samt förste och andre vice ord- förande. Presidiet har rätt att i enlighet med förbundsstyrelsens riktlinjer utöva dess befogenheter. Föreningar och klubbar Föreningar och klubbar § 24 Bildande Vid varje företag (koncern) ska finnas en FTF-förening. Som förutsättning för bildande av FTF-förening gäller att den ska omfatta minst tio medlemmar. FTFförening kan i undantagsfall omfatta flera nära samverkande företag. Inom FTF-föreningen kan klubbar bildas. Vid företag där FTF-förening saknas kan förbundsstyrelsen utse FTF-ombud. FTF-ombudets uppgifter beslutas av förbundsstyrelsen. För bildande av flera FTF-föreningar § 18 Bildande Vid varje företag (koncern) ska finnas en FTF-förening. Som förutsättning för bildande av FTF-förening gäller att den ska omfatta minst tio medlemmar. FTFförening kan i undan tagsfall omfatta flera nära samverkande företag. Inom FTF-föreningen kan klubbar bildas. Vid företag där FTF-förening saknas kan förbundsstyrelsen utse kontaktombud. Kontaktombudets uppgifter beslutas av förbundsstyrelsen. För bildande av flera FTF-föreningar inom samma företag Reviderade förbundsstadgar Nytt förslag 35 Reviderade förbundsstadgar 36 Nytt förslag Nuvarande lydelse inom samma företag (koncern) samt för bildande av FTF-förening som omfattar flera nära samverkande företag krävs särskilt beslut i förbundsstyrelsen. (koncern) samt för bildande av FTFförening som omfattar flera nära samverkande företag fordras särskilt beslut i förbundsstyrelsen. § 25 Stadgar Förbundsstyrelsen fattar beslut om normalstadgar för förbundets lokala föreningar. Stadgar för förening som avviker från normalstadgarna ska vara godkända av förbundsstyrelsen och får inte strida mot bestämmelserna i förbundets stadgar eller beslut vid kongress. § 19 Stadgar Stadgar för förening och klubb ska vara godkända av förbundsstyrelsen och får inte strida mot bestämmelserna i förbundets stadgar eller beslut vid riksstämma. Förhandlingsordning Förhandlingsordning § 26 Befogenheter vid förhandling För förhandlingar gäller: – förbundsstyrelsen har ansvaret för och beslutanderätten i förhandlingsfrågor, – central förhandling kan av förbundsstyrelsen delegeras till utsedd förhandlingsdelegation. För sådan förhandling gäller de instruktioner som förbundsstyrelsen beslutar. Förbunds-styrelsen ska hållas underrättad om förhandlingarna och fatta beslut om förslag till uppgörelse, om så föreskrivits, – lokal förhandling delegeras från förbundsstyrelsen till styrelse för förening eller klubb enligt i avtalen inskriven förhandlingsordning. Styrelsen för förening är skyldig följa av förbundet angivna riktlinjer för förhandlingen och underställa förbundet förslag till uppgörelse, om så föreskrivits eller resultatet kan bedömas påverka villkoren för medlemmar i andra föreningar inom förbundet, – begäran om förhandling i viss fråga kan väckas av berörd medlem eller inom organ som enligt denna förhandlingsordning är behörigt att föra förhandling. Begäran om förhandling hos motparten § 20 Befogenheter vid förhandling För förhandlingar gäller: – förbundsstyrelsen har ansvaret för och beslutanderätten i förhandlingsfrågor, – central förhandling kan av förbundsstyrelsen delegeras till utsedd förhandlingsdelegation. För sådan förhandling gäller de instruktioner som förbundsstyrelsen beslutar. Förbundsstyrelsen ska hållas underrättad om förhandlingarna och fatta beslut om förslag till uppgörelse, om så föreskrivits, – lokal förhandling delegeras från förbundsstyrelsen till styrelse för förening eller klubb enligt i avtalen inskriven förhandlingsordning. Styrelsen för förening är skyldig följa av förbundet angivna riktlinjer för förhandlingen och underställa förbundet förslag till uppgörelse, om så föreskrivits eller resultatet kan bedömas påverka villkoren för medlemmar i andra föreningar inom förbundet, – begäran om förhandling i viss fråga kan väckas av berörd medlem eller inom organ som enligt denna förhandlingsordning är behörigt att föra förhandling. Begäran om förhandling hos motparten Nuvarande lydelse ska göras av förbundsstyrelsen eller det organ till vilket förbundsstyrelsen delegerat rätten att föra förhandling i frågan. ska göras av förbundsstyrelsen eller det organ till vilket förbundsstyrelsen delegerat rätten att föra förhandling i frågan, – förbundsstyrelsen kan fatta beslut om rådgivande medlemsomröstning. § 27 Konfliktåtgärder För konfliktåtgärder, som berör förbundet, gäller – varsel om eller vidtagande av konfliktåtgärd ska beslutas av förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen kan uppdra åt förhandlingsdelegation eller presidium att utlösa sådant beslut. Vid vidtagande av konfliktåtgärd måste minst nio av förbundsstyrelsens ledamöter vara ense om beslutet, – innan konfliktåtgärd vidtas ska kontakt tas med berörda medlemmar, – konfliktåtgärd kan avse arbetsnedläggelse, blockad, bojkott eller motsvarande. Medlem får inte följa andra direktiv vid konflikt än de som grundar sig på förbundsstyrelsens beslut, – vid konflikt ska förbundsstyrelsen utfärda instruktioner och anvisningar för medlemmarna och förbundets lokala organ. För den lokala organisationen vid konflikt är styrelsen för förening ansvarig. § 21 Konfliktåtgärder För konfliktåtgärder, som berör förbundet, gäller – varsel om eller vidtagande av konfliktåtgärd ska beslutas av förbundsstyrelsen. Förbunds- styrelsen kan uppdra åt förhandlingsdelegation eller presidium att utlösa sådant beslut. Vid vidtagande av konfliktåtgärd måste minst åtta av förbundsstyrelsens ledamöter vara ense om beslutet, – innan konfliktåtgärd vidtas ska kontakt tas med berörd medlemsgrupp, – konfliktåtgärd kan avse arbetsnedläggelse, blockad, bojkott eller motsvarande. Medlem får inte följa andra direktiv vid konflikt än de som grundar sig på förbundsstyrelsens beslut, – vid konflikt ska förbundsstyrelsen utfärda erforderliga instruktioner och anvisningar för medlemmarna och förbundets lokala organ. För den lokala organisationen vid konflikt är styrelsen för förening ansvarig. Ekonomi och förvaltning Ekonomi och förvaltning § 28 Förbundsstyrelsens befogenheter Förbundsstyrelsen upprättar verksamhetsplaner utifrån av kongressen fastställt handlingsprogram, antar budget för förbundet, beslutar om de utgifter som erfordras för förbundets verksamhet samt förvaltar förbundets fonder och övriga medel. § 22 Förbundsstyrelsens befogenheter Förbundsstyrelsen upprättar verksamhetsplaner utifrån av riksstämman fastställt handlingsprogram, antar budget för förbundet, beslutar om de utgifter som erfordras för förbundets verksamhet samt förvaltar förbundets fonder och övriga medel. Reviderade förbundsstadgar Nytt förslag 37 Reviderade förbundsstadgar 38 Nytt förslag Nuvarande lydelse § 29 Bokslut Förbundets verksamhetsår sammanfaller med kalenderår. § 23 Bokslut Förbundets verksamhetsår sammanfaller med kalenderår. Verksamhetsberättelse Förbundsstyrelsen ska senast den 15 mars överlämna årsredovisningshandlingar för det gångna året till förbundets revisorer för granskning. Överskott på förbundets verksamhet disponeras enligt beslut av ordinarie kongress. Verksamhetsberättelse Förbundsstyrelsen ska senast den 15 mars överlämna årsredovisningshandlingar för det gångna året till förbundets revisorer för granskning. Överskott på förbundets verksamhet disponeras enligt beslut av ordinarie riksstämma. § 30 Konfliktfond För att trygga åtgärder till försvar för väsentliga medlemsintressen ska inom förbundet finnas en konfliktfond. Konfliktfondens ändamål är att vid arbetskonflikt skydda grundläggande ekonomiska intressen för medlemmarna. Konfliktfonden kan även användas för stöd till annan organisation i konflikt. Detta stöd kan lämnas i form av bidrag, lån, ställande av borgen eller annan garanti. Till konfliktfonden avsätts så stor del av avkastningen från förbundets eget kapital som riksstämman beslutar. Där jämte ska fonden tillföras de belopp som riksstämman beslutar för att säkra konfliktfondens ändamål. Konfliktfondens medel kan tas i anspråk, om minst 2/3 av förbunds styrelsens ledamöter är ense, eller genom beslut på kongress eller förbundsfullmäktige. § 24 Konfliktfond För att trygga åtgärder till försvar för väsentliga medlemsintressen ska inom förbundet finnas en konfliktfond. Konfliktfondens ändamål är att vid arbetskonflikt skydda grundläggande ekonomiska intressen för medlemmarna. Konfliktfonden kan även användas för stöd till annan organisation i konflikt. Detta stöd kan lämnas i form av bidrag, lån, ställande av borgen eller annan garanti. Till konfliktfonden avsätts så stor del av avkastningen från förbundets eget kapital som riksstämman beslutar. Där jämte ska fonden tillföras de belopp som riksstämman beslutar för att säkra konfliktfondens ändamål. Konfliktfondens medel kan tas i anspråk genom beslut av förbundsstyrelsen, om minst 2/3 av styrelsens ledamöter är ense, eller genom riksstämmobeslut. § 31 Revision Förbundsstyrelsens förvaltning granskas av två av kongressen valda förbundsmedlemmar och en auktoriserad revisor. Förbundets räkenskaper, protokoll och handlingar ska ständigt vara tillgängliga för revisorerna. § 25 Revision Förbundsstyrelsens förvaltning granskas av två av riksstämman valda förbundsmedlemmar och en auktoriserad revisor. Förbundets räkenskaper, protokoll och handlingar ska ständigt vara tillgängliga för revisorerna. Nuvarande lydelse Revisionsberättelse Berättelse över revisorernas granskning av det gångna årets räkenskaper, innehållande omdöme om förvaltningen och yttrande angående ansvarsfrihet, ska överlämnas till förbundsstyrelsen senast den 31 mars. Revisionsberättelse Berättelse över revisorernas granskning av det gångna årets räkenskaper, innehållande om- döme om förvaltningen och yttrande angående ansvarsfrihet, ska överlämnas till förbundsstyrelsen senast den 31 mars. § 32 Revisionsanmärkning Finner revisorerna anledning till anmärkning mot styrelsen, kan de underrätta föreningar samt föreslå beslut om kongressens sammankallande. Förbundsstyrelsens och revisorernas berättelser ska sändas till föreningar senast den 20 april varje år. § 26 Delgivning Finner revisorerna anledning till anmärkning mot styrelsen, kan de underrätta föreningar samt föreslå beslut om riksstämmans sammankallande. Förbundsstyrelsens och revisorernas berättelser ska sändas till föreningar/klubbar senast den 20 april varje år. Beslutsordning Beslutsordning § 33 Omröstning Beslut inom förbundets organ fattas med enkel majoritet, om inte stadgarna anger annat. Vid röstning har varje röstberättigad ledamot eller ombud en röst. § 27 Omröstning Beslut inom förbundets organ fattas med enkel majoritet, om inte stadgarna anger annat. Vid omröstning har varje röstberättigad medlem eller ledamot en röst. Vid rådgivande medlems- omröstning är per post eller på annat sätt avgiven röst giltig då så på förhand anges. Röstning sker öppet om inte sluten omröstning begärs. Vid personval ska alltid sluten om- röstning äga rum. Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst. Vid slutenomröstning avgör dock lotten. Röstning med fullmakt är inte tillåten. Sluten omröstning ska ske om någon så begär vid personval. Vid lika röstetal gäller den uppfattning som mötesordföranden företräder. Vid lika röstetal vid personval avgör dock lotten. Röstning med fullmakt är inte tillåten. Reviderade förbundsstadgar Nytt förslag § 28 Fyllnadsval Om förbundsordföranden eller någon av förbundets vice ordföranden avgår under mandattiden ska förbundsstyrelsen efter förslag från valberedningen förrätta fyllnadsval. Om övrig ordinarie ledamot avgår under mandattiden har valberedningen att föreslå en, med hänsyn till 39 Reviderade förbundsstadgar Nytt förslag Nuvarande lydelse styrelsens totala sammansättning, lämplig suppleant att gå in på ordinarie plats. Fyllnadsval ska därefter förrättas, enligt ovan nämnd ordning, så att stadgeenligt antal suppleanter bibehålls. § 34 Stadgeändring Ändring av dessa stadgar kan ske på förslag av förbundsstyrelsen eller genom motion till ordinarie kongress. För att föreslagen ändring ska bli gällande fordras minst 2/3 majoritet. § 29 Stadgeändring Ändring av dessa stadgar kan ske på förslag av förbundsstyrelsen eller genom motion till ordinarie riksstämma. För att föreslagen ändring ska bli gällande fordras minst 2/3 majoritet. § 35 Förbundets upplösning Förslag om förbundets upplösning ska skriftligt inges till förbundsstyrelsen, som jämte eget utlåtande framlägger detsamma för ordinarie kongress. Därvid ska i händelse av förbundsstyrelsens tillstyrkan även framläggas förslag till användning av förbundets tillgångar. Beslut om förbundets upplösning och dess tillhörigheters användning ska för att bli gällande i oförändrat skick bekräftas av följande ordinarie kongress vid vilken fordras minst 2/3 majoritet. Beslut om förbundets upplösning för att skapa möjlighet att sammangå med annat eller andra förbund inom tjänstemannaområdet fattas dock av en kongress, ordinarie eller extra, vid vilken fordras minst 2/3 majoritet. § 30 Förbundets upplösning Förslag om förbundets upplösning ska skriftligt inges till förbundsstyrelsen, som jämte eget utlåtande framlägger detsamma för ordinarie riksstämma. Därvid ska i händelse av förbundsstyrelsens tillstyrkan även framläggas förslag till användning av förbundets tillgångar. Beslut om förbundets upplösning och dess tillhörigheters användning ska för att bli gällande i oförändrat skick bekräftas av följande ordinarie riksstämma vid vilken fordras minst 2/3 majoritet. Beslut om förbundets upplösning för att skapa möjlighet att sammangå med annat eller andra förbund inom tjänstemannaområdet fattas dock av en riksstämma, ordinarie eller extra, vid vilken fordras minst 2/3 majoritet. § 36 Tolkning av stadgar Uppstår tvist kring dessa stadgar så gäller den tolkning som beslutas av förbundsstyrelsen. § 31 Tolkning av stadgar Uppstår tvist kring dessa stadgar så gäller den tolkning som beslutas av förbundsstyrelsen. Beslutsförslag Riksstämman föreslås besluta i enlighet med förslag. 40 Verksamhetsuppföljning 2010–2013 Verksamhetsuppföljning 2010–2013 Bifallna motioner på riksstämman 2010 – beslutsuppföljning Motion Beslut Åtgärd 1.4 Möjlighet att förhandla om alternativ till lönehöjning såsom exempelvis mer ledighet Verka för ökade möjligheter för individen att växla lön mot ledighet. I övrigt besvarad. Yrkande i avtalsrörel- Avfört sen, avvisat. Information om löne- Pågår växling. 2.1 Motion om semestertillägg 42 Status FTF ska verka för att skrivningen i avtalet ändras så att utbetalning av 2.2 Betala ut somma- semestertillägg vad avser rens semestertillägg sommarens semester sker i samband med juni- tillsammans med utbetalning av junilönen. lönen Yrkande i avtalsrörel- Avfört sen, avvisat. 2.10 Översyn och eventuell uppsägning och omförhandling av ”Avtal om medbestämmande i försäkringsbranschen” och ”Arbetsmiljöavtal för försäkringsbranschen” Uppdrag åt förbundsstyrelsen att verka för att nuvarande avtal om arbetsmiljö och medbestämmande ersätts av samverkansavtal. Behovsinventering och riskanalys. Beslut att ej påkalla förhandling. Höja kunskapsnivån om MBL lokalt; översyn av kurser och webbplats. 2.11 Arbetsstress Verka för att regler i avtal ska ge rätt till lokal förhandling om försäljningsmål. Performance Pågår management-projekt: kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte mellan föreningarna. 2.12 Fokus på den psykosociala arbetsmiljön Förstärka arbetet kring psykosocial arbetsmiljö. Synliggöra och arbeta aktivt med uppföljning av de psykosociala konsekvenserna av effekterna med kontorslandskap och nya arbetssätt. Ta fram underlag och Stressprojekt: medPågår lemsenkät om stress, förslag till RS-plattform, implementering under planering. Klart Klart Verksamhetsuppföljning 2010–2013 stötta föreningar i hur man skapar en bra arbetsmiljö, tillsammans med arbetsgivaren. 3.1 Sjukvårdsförsäkring som medlemsförmån, typ inkomstförsäkringen Utreda möjligheten att erbjuda förbundets medlemmar en sjukvårdsförsäkring, individuellt eller att den ingår i medlemskapet. Upphandling. Klart 3.4 Kampanj för att fler ska bli förtroendevalda 3.5 Framtidens förtroendevalda Ta fram en handlingsplan och därefter vidta åtgärder i syfte att öka intresset för fackligt arbete. Planen bör innehålla både kampanjliknande insatser och en mer långsiktig strategi. Stärka förtroendevaldas ställning på arbetsplatserna. Ta upp nya rörliga löneformer i avtalrörelserna. Projekt Förtroendevaldas kompetens: översyn av kurser och material. FTFs ledarskapsprogram. Projekt Föreningsbildning. Klart 3.9 Miljöpolicy stärker trovärdigheten Utarbeta miljöpolicy för förbundets verksamhet. Utarbeta policy. Klart 3.12 Samarbete med Finansförbundet Utredning av utökat samarbete med Finansförbundet. Samlokalisering. Utvidgat samarbete. Klart Pågår 4.1 Kompetensutveckling 4.2 Individuell utvecklingsplan Finna vägar för att underlätta för medlemmar att få den kompetensutveckling som behövs och önskas, genom centrala kollektivavtal eller på annat sätt. Verka för att föra in det gemensamma yttrandet från den sociala dialogen i kollektivavtalet. Förstärkta skrivningar i kollektivavtalet avseende åldersdiskriminering och rätt till kompetensutveckling. Klart Start i höst Klart Avseende nya löneformer, se motion 2:11. 43 44 Valberedningens förslag till val Valberedningens förslag till val Valberedningens förslag i enlighet med förslag till reviderade förbundsstadgar Förbundsordförande Anders Johansson, Folksam Övriga ordinarie styrelseledamöter Carola Ahlberg, Hannover Re Susanna Bergdahl, If Lars Dahl, Länsförsäkringar Claes Hansson, Trygg-Hansa Göran Hrisanfow, Alecta Kerstin Kujala, Folksam Susanne Lindberg, Länsförsäkringar Jane Olofsson, Skandia Linda Pettersson, Länsförsäkringar Johan Sjöstedt, If Linda Törnqvist, Trygg-Hansa Gert-Ove Zettergren, Skandia Två vice ordförande, bland de ordinarie styrelseledamöterna Susanna Bergdahl, If Susanne Lindberg, Länsförsäkringar Revisorer Håkan Andersson, Folksam Elisabeth Rudolphie, Skandia 46 Valberedningens förslag till val Valberedningens förslag i enlighet med nuvarande stadgar Förbundsordförande Anders Johansson, Folksam Övriga ordinarie styrelseledamöter Carola Ahlberg, Hannover Re Susanna Bergdahl, If Claes Hansson, Trygg-Hansa Göran Hrisanfow, Alecta Kerstin Kujala, Folksam Susanne Lindberg, Länsförsäkringar Jane Olofsson, Skandia Linda Pettersson, Länsförsäkringar Johan Sjöstedt, If Gert-Ove Zettergren, Skandia Första vice ordförande, bland de ordinarie styrelseledamöterna Susanna Bergdahl, If Andra vice ordförande, bland de ordinarie styrelseledamöterna Susanne Lindberg, Länsförsäkringar Suppleanter Erika Andersson, Folksam Lars Dahl, Länsförsäkringar Carina Lidgren, If Helen Lundin, Länsförsäkringar Elisabeth Sandblom, Trygg-Hansa Linda Törnqvist, Trygg-Hansa Revisorer, ordinarie Håkan Andersson, Folksam Elisabeth Rudolphie, Skandia 47 Valberedningens förslag till val Revisorer, suppleanter Vakant Vakant (Valberedningen har valt att lämna posterna för revisorsuppleanter vakanta med hänsyn till det nya stadgeförslaget). Valberedning, ordinarie ledamöter Birgitta Hultfeldt. Skandia (sammankallande) Peter Karlsson, Länsförsäkringar Magnus Lögdahl, If Anna-Lena Muisyo, If Leif Ockestam, Alecta Kristina Ottosson, Länsförsäkringar Susan Persson, Folksam Lola Thelin, Trygg-Hansa Valberedning, suppleanter Pelle Joelsson, Trygg-Hansa Mats Kjellgren, Folksam Siewert Stegdahl, Folksam Övriga nomineringar som lämnats från föreningar Erika Andersson, Folksam Jonas Danielsson, Länsförsäkringar Tove Danielsson, Folksam Maria Flodqvist, If Per-Anders Karmeroth, Skandia Ingolf Lundin, Skandia 48 Arvoden för centralt förtroendevalda 2013–2016 Arvoden för centralt förtroendevalda 2013–2015 Arvoden för centralt förtroendevalda 2013–2016 Arvoden för centralt förtroendevalda på förbundsnivå är sedan riksstämman 2010 kopplade till inkomstbasbeloppet. På så vis uppnås en automatisk uppräkning av arvodena i relation till löneutvecklingen. För närvarande gäller följande arvoden: Fig 1. Årliga arvoden 2010-13 FSledamot Arvode uttryckt 0,5 ibb i inkomstbasbelopp* Valberedare Vice Ordordförande förande Revisor 0,15 ibb 2,5 ibb utöver lön 0,1 ibb 5 ibb utöver lön * Inkomstbasbeloppet 2013 är 56 600 kronor, en höjning med 2000 kronor från föregående år. Förbundsstyrelsen ser ingen anledning att frångå principen att arvodena kopplas till inkomstbasbeloppet. Däremot kan man diskutera om nivån för arvodena ligger rätt. En närmare jämförelse med andra fackförbund inom privat sektor ger vid handen att nivåerna för arvoden ligger klart lägre inom FTF än inom andra förbund. Fig 2. Arvoden i jämförelse med andra förbund Förbund FS-ledamot Valberedare Vice orförande Ordförande FTF 0,5 ibb 0,15 ibb 2,5 ibb utöver lön Finansförbundet 1 ibb 0,5 ibb 0,8x18 ibb som 18 ibb som lön lön Unionen 1,1 ibb 0,6 ibb 946 000 kronor 1 123 200 som lön kronor som lön 5 ibb utöver lön När det gäller valberedare och styrelseledamöter ligger arvodena i de andra facken på den dubbla nivån eller högre. Vad avser ordförande och vice ordförande är bilden mer komplicerad. I FTF kvarstår den förtroendevalde i sin anställning och behåller sålunda sin lön. Därutöver utgår arvode från förbundet för förtroendeuppdraget. Inom Finansförbundet och Unionen är ordförandena anställda och avlönade av förbunden, helt eller delvis. Inga arvoden utöver lön utgår. I de allra flesta fall torde FTFs ordförandes sammanlagda inkomst (lön + arvode) ligga klart lägre än vad som är fallet i de andra förbunden. Förbundsstyrelsens bedömning är att arvoden för centralt förtroendevalda bör justeras så att de hamnar i nivå med andra förbund. Justeringen motiveras även 50 Den nedan föreslagna förändringen innebär ökade kostnader för förbundet om drygt 525 000 kronor/år. Arvoden för centralt förtroendevalda 2013–2015 utifrån att uppdragen utvecklats till att bli mer omfattande och tidskrävande. Ärendenas komplikationsgrad ökar och kräver mer förberedelser, förväntningarna på deltagande i projekt ställs högre. I det läget har förbundsstyrelsen svårt att se rimligheten i att fackligt arbete inom försäkringssektorn värderas lägre än inom andra sektorer. Beslutsförslag Riksstämman föreslås att fastslå årliga arvoden för centralt förtroendevalda 2013–2016 enligt följande: FSledamot Valberedare Vice ordförande Ordförande Revisor Arvode i ibb 1 ibb 0,5 ibb 3 ibb 6 ibb 0,1 ibb Arvode i sek 56 600 28 300 169 800 339 600 5 660 500* +19 810 +28 300 +56 600 0 0 Föränd+28 300 ring i sek Suppleant * För suppleanter föreslås sammanträdesarvode med 500 kronor per sammanträde. För sammanträden som pågår längre än 8 timmar utgår arvode om 750 kronor. För tillresande utgår ett extra tillägg om 200 kronor per sammanträde. 51 Ny vision och handlingsprogram för 2013–2016 Ny vision och handlingsprogram för 2013–2016 Inledning Vision En vision beskriver ett önskat tillstånd som en organisation eller ett företag vill uppnå. Den ska fungera som en slags ledstjärna att ta sikte emot. En bra vision kan liknas vid en mycket kort och komprimerad verksamhets- eller affärsidé. Om FTFs företrädare i möjligaste mån kan FTFs vision och delar den, bidrar det till ett tydligare FTF och ett starkare varumärke. Handlingsprogram Ett handlingsprogram anger vilka frågor som är prioriterade för förbundet att arbeta med under den kommande riksstämmoperioden. Det är en viljeinriktning från riksstämman till förbundet och dess förtroendevalda. Förbundet behöver kraftsamla kring vissa frågor för att verkligen åstadkomma förändring till det bättre för FTFs medlemmar. Handlingsprogrammet har inte för avsikt att ange klart definierade mål för riksstämmoperioden. Det uppdraget ligger på förbundsstyrelsen att konkretisera. Beslutsförslag Riksstämman föreslås besluta: att fastställa visionen att fastställa handlingsprogrammet att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att verkställa intentionerna i handlingsprogrammet under rikstämmoperioden 2013–2016. 54 FTF skapar mervärde för dig i försäkringsbranschen. Vi står för utvecklande jobb, stöd i förändring och villkor som passar din livssituation. Ny vision och handlingsprogram för 2013–2016 FTFs vision Handlingsprogram för 2013–2016 FTF – vi kan försäkrings- och finansbranschen FTF organiserar nära 13 000 anställda inom försäkrings- och finansbranschen. Vi har medlemmar inom alla yrkeskategorier, från skadereglerare via kundtjänst till banktjänstemän och jurister. Över 800 av branschens chefer är med i FTF. Det ger FTF en unik position i branschen, med möjlighet att samla in erfarenhet från alla delar av försäkringsbolagens verksamhet. FTF verkar för en försäkrings- och finansbransch med fler och bättre jobb. Vi vill att branschen ska vara ett föredöme i att skapa arbetsplatser med engagerade, trygga och högt presterande medarbetare. Vi verkar för att etik och moral ska få en större betydelse i frågor som rör rådgivning och försäljning av försäkrings- och bankprodukter. Vi verkar även för att branschen ska ta ett samhällsansvar i sitt agerande i stort. FTF ska stärka sin kompetens inom frågor som rör försäkrings- och finansbranschen. När regering, myndigheter, media, branschorganisationer eller andra aktörer lägger förslag som rör branschen, ska FTF vara en naturlig samtalspartner. Genom att aktivt arbeta tillsammans med utvalda nationella och internationella organisationer får FTF större genomslagskraft i de forum där en överväldigande majoritet av de beslut som påverkar försäkringsbranschen tas. Var sätts din lön? Lönerna i Sverige är satta under stor press. Finanskris, regleringar och högt satta avkastningskrav används av arbetsgivarna som slagträn i debatten om vad som är en rimlig löneutveckling. Samtidigt omfattas fler och fler medarbetare i dag av olika typer av mätsystem. Regelbundna avstämningar hålls med varje medarbetare för att säkerställa att satta mål uppnås. Rätt använda och utformade kan sådana system upplevas som ett stöd i det dagliga arbetet och även ett verktyg som hjälper den anställda att nå sin fulla 55 Ny vision och handlingsprogram för 2013–2016 potential på jobbet. Fel använda blir de en källa till stress och känslor av otillräcklighet. FTF anser att den ekonomiska utvecklingen ska ge förbundets medlemmar en reallöneutveckling. Om rörliga löner förekommer på företaget, ska ett lokalt kollektivavtal slutas som reglerar den rörliga delen av lönen. FTF vill att mätsystem ska upplevas som bra och rättvisa. Medarbetare som ska mätas ska känna sig delaktiga i systemets utformning och i målnivåerna. Vi vill att branschens medarbetare ska känna mer kontroll än i dag över sin arbetsvardag. FTF ska ta fram förslag på processer för hur FTFs lokala föreningar kan jobba kvalitativt med mätsystem. Fler medlemmar ska uppleva att mätsystemen är ett stöd i arbetet och färre ska uppleva att de är stressade. Mångfald ger mersmak Oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder, ska samma förutsättningar gälla för alla medarbetare i branschen. Inte bara för medarbetarnas skull, utan även för att det är lönsamt att skapa arbetsplatser utan diskriminering. Lön ska sättas utifrån ansvar, kompetens och prestation. Men bland medarbetare i försäkringsbranschen finns det i dag omotiverade löneskillnader. En löneskillnad som inte är motiverad är en osaklig löneskillnad. FTF ska arbeta mer med att få bort och förebygga osakliga löneskillnader. Under kongressperioden är målet att jämställda löner mellan kvinnor och män ska uppnås. FTF vill att det ska råda samma förutsättningar för alla oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, ålder och funktionshinder när det gäller möjligheten att göra karriär. Vi vill att det ska råda nolltolerans mot alla former av diskriminering på branschens arbetsplatser. Må bra på jobbet Friska medarbetare är en lönsam investering för branschen, det enskilda företaget och för medarbetarna. Branschen och företagen stärker sina varumärken i rekryteringssammanhang, medarbetarna mår bra och levererar goda arbetsprestationer. En känsla av att inte räcka till, att känna sig stressad, är alltför vanligt i försäkringsbranschen. Över hela tjänstemannakåren breder ökade prestationskrav, obegränsade arbetstider och dygnet runt-tillgänglighet ut sig. Krav på prestation och flexibilitet kan vara positiva, men alltför ofta tar de negativa aspekterna över. FTF vill tillsammans med arbetsgivarna på central och lokal nivå sätta fokus på frågor som rör arbetsrelaterad stress. FTF sätter nu ett tydligt fokus på att sjuktalen ska går ner och att den arbetsrelaterade stressen ska minska. FTF vill att medarbetare ska känna att de har inflytande över sina arbetstider och att arbetstider och plats för arbetets utförande är flexibla för att passa varje medarbetares livssituation. 56 Ibland händer det att hela grupper av anställda står med en kompetens som företaget inte ser sig behöva. Då görs så kallade kompetensväxlingar. En korrekt utförd kompetensväxling borde i fler fall än i dag kunna hanteras genom kontinuerlig kompetensutveckling av de som jobbar på arbetsplatsen. Kompetensluckor ska identifieras i kompetensförsörjningsplaner. Utvecklingssamtal och utvecklingsplaner ska användas för att staka ut vägen och stötta anställda att bygga på kompetensen. Ny vision och handlingsprogram för 2013–2016 Växa på jobbet Medarbetare som kontinuerligt kompetensutvecklas är en lönsam investering för branschen, det enskilda företaget och för medarbetarna. Att bygga rätt kompetens är ett gemensamt ansvar för företaget och den anställde. Arbetsgivaren har ett ansvar för att ställa resurser i form av tid, pengar och coachning till förfogande. Den anställde har ett ansvar för att vilja utvecklas och ta till sig den kompetenspåbyggnad som arbetsgivaren erbjuder. Men alltför många FTF-medlemmar känner att de inte ens får tillräckligt med kompetensutveckling för att hänga med i förändringar av de dagliga arbetsuppgifterna. FTF vill tillsammans med arbetsgivarna på central och lokal nivå sätta fokus på kompetensutvecklingsfrågor. FTF ska arbeta med att fler medlemmar känner att de får tillräckligt med kompetensutveckling för att hänga med i de dagliga arbetsuppgifterna. FTF anser också att den som vill ska med hjälp av goda möjligheter till kompetensutveckling kunna utvecklas till mer avancerade arbetsuppgifter och högre lön. Vi vill att den enskilde medarbetaren ska känna ett större inflytande över sin egen kompetensutveckling. FTF ska verka för att utveckla möjligheter för fler medlemmar att växla kompetens mitt i livet. FTF vill att varje företag ska upprätta en kompetensförsörjningsplan i samverkan med den lokala FTF-organisationen. Varje medarbetare ska ha en utvecklingsplan som kontinuerligt uppdateras och utvärderas. Ett starkt FTF ger starka medlemmar När FTF växer, växer även FTFs styrka och handlingskraft. Ett starkt FTF ger starka medlemmar. Nära fem år av obruten medlemstillväxt är en utveckling att vara stolt över och vi vill fortsätta att växa. Det är de lokalt förtroendevalda som är ryggraden i FTF och utan en stark rygg faller hela kroppen ihop. Fler och starka fackligt förtroendevalda är en förutsättning för att kunna ta en aktiv roll i att forma arbetsplatserna. Kollektivavtal är bra för branschen, det enskilda företaget och medlemmarna. Tyvärr har fortfarande alltför många arbetsgivare i försäkringsbranschen valt att ställa sig utanför den svenska modellen och inte teckna ett kollektivavtal. FTF kommer att arbeta för att antalet yrkesverksamma medlemmar årligen ska öka. Vi vill utveckla FTFs ambition att vara det nära förbundet genom att öka andelen FTF-medlemmar som omfattas av en lokal FTF-organisation. Andelen medarbetare i försäkringsbranschen som omfattas av ett kollektivavtal ska öka. 57 Ny vision och handlingsprogram för 2013–2016 58 FTF ska ta fram kompetensutvecklingsmöjligheter för förbundets förtroendevalda och skapa fler arenor för möten och erfarenhetsutbyte. Vi ska jobba hårdare på att bli starkare, stoltare och kunnigare förtroendevalda. FTF vill även utveckla samarbeten med andra förbund inom TCO samt med internationella organisationer på alla de områden som stärker förbundet och medlemmarna. Politisk plattform för balans och minskad stress Politisk plattform för balans och minskad stress Inledning FTFs politiska plattform för balans och minskad stress i försäkringsbranschen beskriver kortfattat och på ett övergripande plan hur vi som förbund ser på den psykosociala arbetsmiljön, med fokus på stress, i försäkringsbranschen. FTF vill att de anställda i försäkringsbranschen trivs och mår bra på arbetet, har en bra arbetsmiljö och rimlig arbetsbelastning. Men de undersökningar som gjorts under de senaste åren visar att de anställda i vår bransch upplever sig mer stressade än andra och att medlemmarna anser att FTF arbetar för lite med frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön. De visar vidare att FTFarna stressas av mätsystemen, brist på kontroll och arbetsbelastningen. De här faktorerna hänger ihop. Den som har inflytande över det som ligger nära det egna arbetet, klarar lite högre arbetsbelastning och har ofta en större förståelse för företagets mål, sin egen roll och det resultat som hen förväntas leverera. Det är framför allt känslan av att inte ha kontroll/inflytande som skiljer FTFarna från andra tjänstemän. I undersökningarna ser man vidare att stress är självupplevd. Med det menas till exempel att när man upplever stress skiljer sig från individ till individ och att det som stressar vissa till och med kan upplevas stimulerande av andra. Parterna på arbetsmarknaden och medlemmarna har gemensamma intressen när det gäller arbetsmiljö, stress, trivsel och hälsa. Medarbetare som mår bra, gör ett bra jobb och det ger lönsamma företag. Ekonomisk stabila företag borgar för trygga jobb. Vantrivsel, ohälsa och sjukdom å andra sidan är förknippat med kostnader och problem för samhället, företagen och individen. FTF menar att arbetet med den psykosociala arbetsmiljön inte är en isolerad fråga utan tangerar många andra områden, till exempel inflytande, arbetstid, mål- och verksamhetsplanering samt ledarskap. Avgränsning Detta förslag till plattform gör inte anspråk på att omfatta samtliga psykosociala faktorer i arbetsmiljön, utan tar endast upp områden kopplade till stress och livsbalans. Syfte Den politiska plattformens syfte är att tydliggöra FTFs ställningstagande. Plattformen ska omsättas i handlingsplaner och konkreta arbetssätt. Beslutsförslag Riksstämman föreslås besluta i enlighet med förslag. 60 Samverkan för en bransch att må bra i FTF vill att försäkringsbranschen ska vara en bransch där alla medarbetare ges möjlighet att växa och må bra. Det tjänar alla på. Medarbetare som mår bra gör ett bra arbete, vilket leder till lönsamma företag och i förlängningen trygga jobb. I försäkringsbranschen är det mycket vanligt att ha ”hållbart arbetsliv” som en del av företagens CSR (Corporate social responsibility), integrerat i företagens affärsmodeller och som en del av profileringen. Samtidigt visar arbetsgivarorganisationen FAOs statistik att sjuktalen i försäkringsbranschen är högre än i andra branscher. Det finns därmed all anledning att också titta närmare på arbetsmiljön och de hälsofrämjande åtgärderna inom det egna företaget och i branschen. Politisk plattform för balans och minskad stress Politisk plattform för balans och minskad stress Arbetsgivarna har det lagstadgade ansvaret för arbetsmiljön. FTF menar att ett proaktivt arbetsmiljöarbete inte enbart innebär att ta bort fysiska och psykosociala riskfaktorer, utan också att skapa förutsättningar för individens möjligheter till trygghet, stimulans och utveckling på jobbet. FTF anser att: Medarbetarna är företagens viktigaste resurs. Insatser för friska medarbetare som trivs på arbetet är en investering för företagen. FTF, arbetsgivarna och medlemmen har gemensamt intresse och ansvar – därmed är samarbete viktigt för att nå resultat. Samtal och feedback På en välfungerande arbetsplats ses medarbetarna som individer med olika erfarenheter, kunskaper och förutsättningar. Medarbetarnas behov och önskemål kan också variera över tid, beroende på vilken livsfas hen befinner sig i. Att vara lyhörd för den enskildes behov ska därför vara en strävan. I regelbundna samtal, avstämningar och coachning kan problem fångas upp i ett tidigt skede och ohälsa och sjukskrivningar undvikas. Det ger också den som är chef bra förutsättningar att uttrycka sina förväntningar och krav. Anställda vill ha feedback på sin prestation. Att inte få feedback genererar ofta osäkerhet och stress. Stressen i det moderna arbetslivet är ofta självupplevd och individuell. Därför sker det bästa arbetsmiljöarbetet så nära den/dem det berör som möjligt, och i nära samverkan med det lokala facket och oftast även med den enskilde medarbetaren involverad. Det är också viktigt att den företagshälsovård som finns kan hantera psykosociala frågor. FTF anser att: Genom samverkan och stor delaktighet lokalt kan vi nå framgång i arbetet med en bättre psykosocial arbetsmiljö i försäkringsbranschen. Medarbetaren har rätt till fortlöpande feedback och coachning i jobbet, och till regelbundna samtal där frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön kan tas upp. 61 Politisk plattform för balans och minskad stress Inflytande och kontroll Den enskildes inflytande över jobbnära frågor behöver stärkas. Många av FTFs medlemmar är starkt styrda i vad de ska göra och när det ska göras. De sitter uppkopplade i system och på telefonslingor där de förväntas vara tillgängliga mellan exakta klockslag. De har begränsade möjligheter att påverka till exempel inflödet av arbetsuppgifter, hur arbetet utförs, när de ska ta paus och när arbetet ska vara klart. Bristen på inflytande och kontroll i de vardagliga löpande göromålen på jobbet skiljer FTFarna från övriga tjänstemän och är också, enligt alla forskning, en av de starkaste stressfaktorerna. FTF anser att: Starkt styrt arbete ska undvikas eller begränsas. Den anställdes möjligheter att påverka arbetstidsförläggning ska öka. Mål och resultat för den enskilde ska sättas i samråd med den anställde och det måste finnas reella förutsättningar att uppnå de mål som sätts. Balans mellan arbete och fritid Gränserna för när och var arbete utförs har suddats ut. Inte ens ett så grundläggande begrepp som ”arbetsplats” blir entydigt när anställda hanterar mejl på tåget, svarar i arbetstelefonen när de lagar middag eller förbereder kommande arbetsvecka hemma på söndagskvällen. Ett stort ansvar vilar på medarbetaren att sätta sina egna gränser. Många anställda säger nämligen att de gillar flexibiliteten och att den är en förutsättning i en hektisk vardag. Det finns risker med det gränslösa arbetslivet. Särskilt i organisationer där kraven och/eller målen med den enskildes arbete är otydligt eller inte kommunicerat. Risken finns att fritiden blir obetald arbetstid för medarbetare som känner sig pressade eller osäkra på om de verkligen nått sina mål och presterat tillräckligt. Möjligheterna för återhämtning minskar och arbetsgivarna tappar kontrollen av den reella arbetstiden på företaget. Såväl arbetsgivarna som de fackliga företrädarna måste ta ansvar för att hitta rutiner för att följa upp den verkliga arbetstiden på arbetsplatsen. FTF anser att: Det i det moderna arbetslivet vilar stort ansvar på medarbetaren att själv sätta sina egna gränser. Det behövs former för att följa upp arbetstid, även för dem som inte är övertidsberättigade, i syfte att alla ska ha tid för återhämtning och vila. Samtliga arbetsplatser bör ha en policy som förtydligar arbetsgivarens förväntningar på tillgänglighet. 62 Det är också arbetsgivarens ansvar att se till att cheferna har den kunskap som behövs för att kunna bedriva ett förebyggande och systematiskt arbetsmiljöarbete, samt att de har reella möjligheter att vidta åtgärder. Minskad sjukfrånvaro och medarbetare som mår bra innebär lönsamma företag. Chefernas arbete för trivsel och minskad ohälsa måste därför värdesättas och inte stå i konflikt mot försäljningsmål. Politisk plattform för balans och minskad stress Ledarskap Ledarskapet betydelse för hur medarbetaren trivs på jobbet får inte underskattas. Ett välfungerande ledarskap lägger grunden för trivsel och friska medarbetare och, som en följd av att medarbetarna mår bra, också effektiva och lönsamma företag. En viktig del i arbetsgivaransvaret för arbetsmiljön måste därför vara ge de chefer som finns nära medarbetarna bra förutsättningar att bedriva ett gott ledarskap. Rätt befogenheter, tid avsatt för ledarskapet och rimligt satta mål är några exempel på viktiga förutsättningar. För högt satta mål på enheten/avdelningen sätter en press på chefen/ledaren som sedan spiller över på de krav som hen sätter på de enskilda medarbetarna. Chefer med personalansvar måste därför vara delaktiga i att sätta målen för enheten/avdelningen. FTF anser att: Chefen/ledarens arbete för en bra psykosocial arbetsmiljö och friska medarbetare måste uppvärderas. Arbetsgivarna har ansvar för att chefer/ledare har de kunskaper som krävs och reella möjligheter att bedriva ett gott ledarskap. Arbetsgivarna har ansvar för att chefen/ledaren har reella förutsättningar att påverka resultatet och uppnå de mål som sätts på enheten/avdelningen. 63 Politisk plattform för kompetensutveckling Politisk plattform för kompetensutveckling Inledning FTFs politiska plattform för kompetensutveckling beskriver kortfattat och på ett övergripande plan hur vi som förbund ser på kompetensutveckling för de anställda i vår bransch. Kompetens är en färskvara som utgörs av individens egna teoretiska och praktiska kunskaper, arbetslivserfarenhet och sociala färdigheter. Den är individuell och den enskildes egendom. Utveckling av kompetensen måste ske kontinuerligt under hela arbetslivet och utformas på olika sätt i olika situationer. Försäkringsbranschen är en intensiv bransch i ständig förändring. I takt med att arbetsmarknaden globaliseras, växer och expanderar även försäkringsbranschen. Nya internationella bolag kommer in på den svenska marknaden och det sker överskridningar mellan bank och försäkring. Kunskapskraven på varje medarbetare är hög. Omstruktureringarna i branschen går snabbt. FTF anser att det är viktigt att medarbetarna ges möjligheter att utvecklas i takt med branschen för att kunna leva upp till förändrade krav och behov. Det är också en avgörande faktor för att medlemmar ska känna sig trygga och ha självförtroende i sitt arbete och på arbetsmarknaden. Med rätt kompetens för jobbet och med arbetsuppgifter som stimulerar, gör de anställda ett bra jobb. Det ger lönsamma företag. Något som både de anställda och arbetsgivarna tjänar på. Försäkringsbranschen är bred och innehåller många olika yrken. Med bra möjligheter till utveckling blir branschen attraktiv att arbeta i, inte enbart för dem som redan finns i branschen, utan också för kommande generationer. Efter att ha lyft och arbetat med frågor kring kompetensutveckling tillsammans med FTFs medlemmar och förtroendevalda vet vi att utmaningarna och behoven varierar och att det inte finns ett enda enkelt svar på hur den fortlöpande kompetensutvecklingen och komptetensförsörjningen bör hanteras. Syfte Den politiska plattformens syfte är att tydliggöra FTF syn på kompetensutveckling. Plattformen ska omsattas i handlingsplaner och konkreta arbetssätt. Beslutsförslag Riksstämman föreslås besluta i enlighet med förslag. 66 Kompetensutveckling i branschen Försäkringsbranschen är en kunskapsbransch och företagets totala kompetens är ett konkurrensmedel. I dag kan vi se att företagens potentiella konkurrensförmåga ligger hos de anställda. FTF menar därför att de anställdas kompetensutveckling en viktig investering för arbetsgivaren. Branschens förmåga att utveckla nya och samtidigt behålla befintliga kompetenser är en förutsättning för lönsamhet, tillväxt och trygghet. Med goda utvecklingsmöjligheter går medarbetarnas anpassning till nya förutsättningar bra. Företagen i sin tur ökar sin konkurrenskraft, upprätthåller hög effektivitet, utvecklar sin verksamhet och attraherar nya medarbetare. Kortsiktiga och ofta dyra lösningar med inhyrning av personal och konsultstöd kan undvikas. Politisk plattform för kompetensutveckling Politisk plattform för kompetensutveckling För att säkerställa att de anställda har rätt kompetens och/eller får rätt kompetensutveckling för att företaget ska kunna nå sina verksamhetsmål, bör alla arbetsplatser ha så kallade kompetensförsörjningsplaner. Det är chefernas ansvar att se till att de anställda har god kännedom om vart företaget är på väg och vilken form av kompetens som behövs. Både arbetsgivaren och den enskilde ser då nyttan i det kontinuerliga lärandet. Det leder i sin tur till att medarbetaren blir motiverad, och arbetsgivaren blir attraktiv och lönsam. Kompetensförsörjningsplaner borde dessutom kunna minska risken för kostsam och kortsiktig kompetensinhyrning. Ett av de viktigaste verktygen för att motivera och engagera sina medarbetare och skapa trygghet är de individuella utvecklingssamtalen. Med kompetensförsörjningsplaner blir det lättare för både chef och medarbetare att ha konstruktiva och framåtriktade utvecklingssamtal. Struktur och metodik för bra kompetensförsörjningsplaner och utvecklingssamtal ser olika ut på olika arbetsplatser. Därför bör frågan hanteras av de lokala parterna i nära samverkan. Gemensamt för alla arbetsplatser är däremot att arbetsgivaren måste skapa förutsättningar för den enskilde att kompetensutvecklas. Det står i FTFs centrala avtal. FTF anser att: Varje medarbetare har rätt till årliga utvecklingssamtal med uppföljning. Dessa ska utmynna i en individuell utvecklingsplan. Kompetensförsörjningsplaner ska finnas på samtliga arbetsplatser. Planerna ska tas fram i samarbete med facket och vara väl kända av medarbetarna inför utvecklingssamtalen. Kompetensinhyrning i många fall är en sämre lösning än kompetensutveckling av den befintliga personalen. 67 Politisk plattform för kompetensutveckling Kompetensutveckling och den anställde Det är av stor betydelse att alla människor får tid och möjlighet till att utvecklas i sitt arbetsliv för att känna sig trygga. Arbetsmarknaden är tuffare i dag än tidigare. Kontinuerlig kompetensutveckling handlar om att vara anställningsbar genom livet. Samhället, facket och framför allt arbetsgivaren har ett ansvar för att skapa förutsättningar och möjligheter till utveckling. Det är dock den enskilde som står sig själv närmast och den egna kompetensen är den enskildes egendom. Därför anser FTF att det måste ligga i var och ens intresse att vara medveten om sin utveckling och att visa intresse och ta initiativ till kontinuerligt lärande. Därför bör varje medarbetare tillvarata de möjligheter till kompetensutveckling som erbjuds. Genom att ta ansvar för sin egen kompetensutveckling ökar möjligheten för den enskilde att hantera växlingar som sker på den egna arbetsplatsen, men också på arbetsmarknaden i stort. FTF anser att: Alla ska ha möjlighet till individuellt anpassad kompetensutveckling. Kompetens och omvärld Kunskapsintensiteten genomsyrar inte bara försäkringsbranschen, utan också samhället i stort. Det gör kompetens till en färskvara och kontinuerlig kompetensutveckling genom hela yrkeslivet till en trygghetsfråga. I dag kan man inte förvänta sig att ha samma jobb hela livet och därför bör man vara förberedd på stora växlingar i livet. FTF menar att människor bör ges större utrymme för att påverka och ta ansvar för sin egen utveckling och att det måste finnas grundförutsättningar för det livslånga lärandet. Det främjar produktivit och tillväxt, och minskar samhällets kostnader för utanförskap och arbetslöshet. FTF delar TCOs åsikt att samhället måste ta ansvar för att utveckla olika utbildningsoch finansieringssystem så att medborgarna kan utvecklas och lära sig genom hela livet. FTF anser att: Kontinuerlig utveckling i arbetslivet är viktigt oavsett var i livet man befinner sig. Det behövs utbildnings- och finansieringssystem som möjliggör för alla, oavsett livsfas, att byta bana och ta sig in i en ny yrkeskarriär. De utbildningsinstitutioner, såsom högskolan och yrkesutbildningar, som finns i samhället bättre möter de behov som finns av kompetensförsörjning till försäkringsbranschen. 68 Namnbyte Namnbyte Namnbyte för ett tydligare FTF Ett bra företags- eller organisationsnamn fastnar i minnet, skapar associationer till det som företaget/organisationen står för och särskiljer varumärket från andra. Mycket tyder på att FTFs namn inte gör någotdera. Förkortningen FTF bär sig inte själv utan kräver en förklaring – facket för försäkring och finans. Det är långt och besvärligt att säga. Dessutom väcker förklaringen ofta en ny fråga: vad står t:et i FTF för? Det finns fortfarande många som använder det gamla namnet, Försäkringstjänstemannaförbundet, eftersom de upplever att FTF inte fungerar bra. Det är förbundsstyrelsens övertygelse att ett otydligt namn också skapar otydlighet kring vilka vi egentligen är, och att ett bättre namn skulle kunna bidra till att stärka förbundets varumärke. Samtidigt är styrelsen väl medveten om att det också kan finnas nackdelar med ett namnbyte och att namnbyten ofta är emotionellt laddade för dem som står organisationen/företaget nära. Förbundsstyrelsen vill ta första stegen mot ett eventuellt namnbyte genom att, i nära samverkan med FTFs förtroendevalda, utreda för- och nackdelar med ett namnbyte. Processen med ett eventuellt namnbyte måste få ta tid och extern expertis kan behöva användas. Förbundsstyrelsen föreslår vidare att diskussion och beslut om ett eventuellt namnbyte sker under demokratiska former, med representation från de lokala organisationerna, vid ett förbundsmöte/fullmäktige. Beslutsförslag Riksstämman föreslås besluta: att förbundet ska utreda ett namnbyte för FTF att de lokala företrädarna involveras under hela processen att FTFs förbundsmöte/fullmäktige får mandat att besluta i namnfrågan. 70 Kompetensprofiler för fackliga ledare Kompetensprofiler för fackliga ledare Demokratiskt ledarskap FTF är en medlemsstyrd organisation. Det ställer speciella krav på ledarskap. Lyhördhet och förankring är av vital betydelse. Det är viktigt att det finns en gemensam syn på vilka kompetenser och egenskaper förbundet vill se hos sina ledande företrädare. Lika viktigt är att förbundets valberedning har ett tydligt uppdrag. Valberedningens uppgift Valberedningens uppgift regleras i förbundsstadgarna. I korthet är uppdraget att förbereda val av styrelseledamöter, vice ordförande, ordförande och revisorer. I detta arbete ska valberedningen vinnlägga sig om att få en ”så kompetent och allsidig sammansättning som möjligt”. Mer vägledning än så ges inte. Följande kompetensprofiler är avsedda att komplettera stadgarna och vara vägledande i valberedningens arbete. Här finns beskrivningar av olika uppdrag och vilka krav de ställer på innehavaren. Profilerna syftar såväl till att underlätta valberedningens jobb att hitta lämpliga kandidater, som till att tydliggöra för kandidaterna vilka förväntningar som är förknippade med fackligt ledarskap. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: Beslutsförslag Riksstämman föreslås besluta: att fastställa förslag till kompetensprofiler för fackliga ledare enligt förslag att uppdra åt valberedningen att beakta dessa kompetensprofiler. 72 Uppdragsbeskrivning I förbundsordförandes roll ingår att: • leda styrelsens arbete mot uppsatta mål • representera förbundet i förhållande till motparter och media och i andra fackliga sammanhang såväl nationellt som internationellt. Kompetensprofiler för fackliga ledare Förbundsordförande Arbetet utgår från förbundskansliet i Stockholm. I uppdraget ingår resor och övernattningar. Omfattningen bedöms motsvara 50 procent av en heltid, dock med stora variationer. Profil FTF eftersträvar ett demokratiskt ledarskap. Som förbundets högsta företrädare är det ordförandes roll är att leda förbundets arbete utan att dominera, att uppträda med auktoritet utan att vara auktoritär och att ta initiativ och samtidigt arbeta med delegation som verktyg. Viktiga egenskaper är: • Initiativkraft och stark motivation att befrämja förbundets mål. Han/hon har personliga visioner för förbundets utveckling. • Förmåga att entusiasmera och inspirera andra. • Förmåga att fatta beslut, även i osäkra och komplicerade lägen. • Helhetsyn och överblick snarare än detaljorientering. • Vakenhet för omvärldsförändringar, öppenhet för omprövningar. • Förmåga att komma överens med andra människor. Vice ordförande Uppdragsbeskrivning Vice ordförande träder in när ordförande inte kan utföra sitt uppdrag, på grund av sjukdom eller andra förhinder. Vidare sköter vice ordförande självständigt vissa uppdrag. Det kan handla om att representera förbundet i vissa frågor eller sammanhang; den närmare rollfördelning görs upp inom presidiet. I uppdraget ingår resor och övernattningar. Uppdraget bedöms över tiden motsvara cirka 25 procent av en heltidsbefattning. Profil Eftersom vice ordförande är ordförandens ersättare, är kravprofilerna likartade: initiativkraft, beslutsförmåga och social orientering. 73 Kompetensprofiler för fackliga ledare Förbundsstyrelseledamot Uppdragsbeskrivning Förbundstyrelsen utgör förbundets högsta ledning mellan riksstämmorna: • Styrelseledamöterna ansvarar kollektivt för att verksamheten bedrivs enligt stadgar och stämmobeslut. • Styrelsen fastställer och följer upp mål och policies och fattar beslut i löpande ärenden. • Styrelsen utgör förhandlingsdelegation i kollektivavtalsfrågor. • Styrelseledamot förväntas representera FTF både nationellt och internationellt och medverka i olika förbundsprojekt. Styrelsemötena – sammanlagt cirka 15 dagar/år inklusive förberedelser – hålls oftast i Stockholm, några av dem i internatform. Avtalsår sammanträder styrelsen i egenskap av förhandlingsdelegation. Kvällsarbete och övernattningar förekommer i samband med detta. Profil Som ledamot i FTFs förbundsstyrelse representerar man hela förbundets medlemskår, oavsett bolags- eller yrkestillhörighet. Viktiga egenskaper är: • Överblick och helhetssyn, snarare än detalj- och bolagsperspektiv. • Medlemsförankring och branschförståelse. • Integritet och lojalitet. Ledamöter förväntas delta engagerat i diskussion före beslut och ta ansvar när beslut väl fattats. • Påläst. Ledamöter förväntas vara väl insatt i ärenden som behandlas av styrelsen. 74 Motioner med yttranden Motioner med yttranden Motionsblock A: Bransch – Motion 1–5 Motionsblock B: Lön – Motion 6–10 Motionsblock C: Likabehandling – Motion 11–12 Motionsblock D: Må bra på jobbet – Motion 13–21 Motionsblock E: Växa på jobbet – Motion 22–24 Motionsblock F: Starkt FTF – Motion 25–32 Motion 1 – Tydlig politisk plattform FTF – facket för försäkring och finans är en partipolitiskt obunden, politisk organisation men vi har inte tagit tillräckligt ställningstagande i flertalet sak- och samhällsfrågor inom vår bransch. Detta innebär att vi inte profilerar oss i debatter eller media i frågor som är angelägna för våra medlemmar. Vi anser att FTF är osynliga både inom vår bransch och inom den fackliga sfären. För att synligöra oss mer för medlemmar och potentiella medlemmar behöver FTF – facket för försäkring och finans synas och höras med i det dagliga mediabruset och börja ha åsikter i sak- och samhällsfrågor som är relevanta för våra medlemmar. Vi yrkar därför: att rikstämman ger i uppdrag till förbundsstyrelsen att författa en tydlig politisk plattform med ställningstaganden inom områden som till exempel mångfald, HBT, regelverk i branschen och andra samhällsfrågor som rör och relaterar till vår bransch inom försäkring och finans. Förslagsvis utser förbundsstyrelsen en arbetsgrupp för att lägga en politisk plattform samt tilldelar ansvar för respektive sakfråga till ledamöter i förbundsstyrelsen. Man bör också se över den politiska plattform som bör finnas inom TCO för att se vilka ställningstagande som redan finns inom andra tjänstemannaförbund. Styrelsen för Länsförsäkringsgruppens personalförening, LFP Bifall från LFPs fullmäktigemöte Förbundsstyrelsens yttrande över motion 1 Motionären noterar helt korrekt att FTF – facket för försäkring och finans är en organisation som står fri att alltid samverka med de organisationer som delar FTFs medlemmars intressen. På det viset fokuserar FTF på sakfrågor i stället för politik. För att kunna agera som en politisk organisation krävs det tydliga ställningstaganden i för våra medlemmar viktiga frågor. Motionären nämner några viktiga och det finns fler. Arbetet med att ta fram ställningstaganden pågår dock redan 76 Motioner med yttranden för fullt. I förbundsstyrelsens förslag till handlingsplan återfinns exempelvis just förslag om en tydligare branschnärvaro och likabehandling. Samtidigt har förbundet under 2012 och 2013 skickat in remissvar i frågor som rör försäkringsförmedlingsdirektivet och flytträtt. Arbetet med en tydligare branschnärvaro avser förbundet att intensifiera. Förbundet deltar även under Almedalsveckan med en egen aktivitet. Att förbundet skulle utarbeta en sammanhållen politisk plattform, i likhet med exempelvis partiprogrammen, är förbundsstyrelsen tveksam till. Däremot kommer förbundet att ta fler, och politiska, ställningstaganden de närmaste åren. Förbundsstyrelsen är involverad i arbetet med att utveckla politiska ställningstaganden. Förbundsstyrelsens propositioner inom områdena livsbalans och kompetensutveckling har till exempel styrts av arbetsgrupper med två förbundsstyrelseledamöter i varje temagrupp. Att däremot på förhand binda sig till att talespersoner ska utses för varje sakfråga ställer sig förbundsstyrelsen tveksam till. En bättre ordning är att varje fråga får den bemanning och organisation som stunden och frågan kräver och som förbundsstyrelsen anser vara rimlig. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att motionen är besvarad. Motion 2 – Närvaro i Almedalen för opinionsbildning I dag är det många fackförbund som profilerar sig under Almedalsveckan, men ingen inom försäkring- och finanssektorn. Facket för försäkring och finans måste fortsätta profilera sig i detta forum. Almedalen är en stor politisk mötesplats där både politiska förbund, intresseorganisationer och fackförbund finns representerade. Som största fackliga förbundet inom försäkring och finans borde vår närvaro där vara uppenbar. Vi behöver bli bättre på att bilda opinion, att träffa politiker och näringsliv direkt är en bra sak. Att inte synas i Almedalen kan likställas med att vi inte tycker att det är en bra arena att bearbeta både politiker och opinion på. Syns vi så finns vi, och då får vi också fler medlemmar. Min bedömning är att vi ska vara med under Almedalen för att både påverka politiker och näringsliv, samt visa för våra medlemmar att vi driver de frågor som är viktiga för dem i de forumen som finns och föreslår därför: att riksstämman beslutar om att skicka minst tre förtroendevalda personer varje år till Almedalen för att bilda opinion och uttala sig i för oss viktiga frågor. En av dessa personer bör vara ledamot i förbundsstyrelsen. 77 Motioner med yttranden Möjlighet finns säkert med samarbete med övriga TCO-förbund och detta bör också undersökas. Sätt att bilda opinion kan bland annat vara att medverka i workshops, debatter samt anordna mingel. Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm Bifall från Personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm Bifall från LFPs styrelse med tillägg om: att eftersom det finns ett beslut i FS i dag (om beslutet endast rör 2013) bör närvaron ske över FS mandatperiod. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 2 Motionären vill att förbundet profilerar sig på plats under den så kallade Almedalsveckan. Förbundsstyrelsen delar till fullo motionärens åsikt om att det är viktigt att bli bättre på att bilda opinion och att närvaro i Almedalen antagligen är ett bra sätta att bilda opinion. Därför var förbundet på plats i Almedalen 2012 med fem personer, varav två från förbundsstyrelsen. Förbundet kommer även att vara på plats i Almedalen under 2013, i år dessutom med en egen aktivitet. Även i år kommer förbundsstyrelsen att vara representerade med två eller fler personer. Att däremot, som motionären föreslår, på en riksstämma binda sig till en viss typ av opinionsbildningsaktivitet och dessutom på förhand bestämma hur bemanningen av en sådan aktivitet ska se ut anser inte förbundsstyrelsen vara en god idé. Förbundsstyrelsen avser att utvärdera resultatet av att närvaro i Almedalen 2013 och tar med utgångspunkt i den utvärderingen ställning till om förbundet även framöver bör delta. Med stor sannolikhet kommer förbundet att delta även fortsättningsvis, men varje aktivitet bör granskas och utvärderas för sig. Vad gäller bemanning så anser förbundsstyrelsen att det, i enlighet med dagens arbetsordning, bör ligga inom förbundsstyrelsens beslutsmandat att löpande utse vem som ska delta på olika typer av arrangemang. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att motionen avslås. Motion 3 – Etiska policies I vår vardag händer det med jämna mellanrum att vi ställs inför olika etiska dilemman. Det gör att vi behöver känna oss trygga i att kunna agera i vår roll som förtroendevalda. Det kan till exempel gälla: • Alkohol och/eller droger på arbetstid • Porrsurfande • Kränkande språkbruk 78 Vi föreslår riksstämman besluta: att Motioner med yttranden I dessa situationer skulle det kännas bra att ha FTFs etiska policy att luta sig mot. FTF tar fram en etisk policy, inklusive riktlinjer, för förtroendevalda och anställda inom FTF. Styrelserna för FTF-föreningarna på AFA och AMF Förbundsstyrelsens yttrande över motion 3 De flesta försäkringsbolag har policies rörande alkohol/droger på jobbet, policies som rör trakasserier av olika former och kring internetanvändning. Förbundsstyrelsens uppfattning är att dessa policies i regel har tagits fram i samverkan med det lokala facket, som ett led i medbestämmandearbetet och/eller det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förbundsstyrelsens uppfattning är att de policies som redan finns på arbetsplatserna i de allra flesta fall är välavvägda. FTF har även en policy kring hur förtroendevalda bör agera om arbetsgivaren vill genomföra drog- eller alkoholtester på anställda; en fråga som både handlar om arbetsgivarens och de anställdas intresse av drogfria arbetsplatser och om den enskildes intresse av integritet. Det pågår planeringsarbete med att ta fram mångfalds- och arbetsmiljöpolicies för FTF. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att motionen är besvarad. Motion 4 – Fortbilda inom ekonomi och ställa krav på att försäkringsbranschen ska bli mer begriplig Bakgrund Finans- och försäkringsbranschen är ofta i fokus när det gäller att kommunicera med kunder på ett begripligt sätt om privatekonomin. Privatekonomi innefattar allt från den allmänna pensionen, arbetslöshetsersättning, försäkringar till fonder och tjänstepension. Många bolag arbetar med att bli så begripliga som möjligt i kundmötet. Dessutom ställs det krav om tydlighet och korrekt och väldokumenterad rådgivning från EU och staten för att skydda konsumenterna. Bedömning FTFs medlemmar jobbar dagligen med finansiella tjänster eller med att sälja försäkring- och finansiella produkter, hantera skadeärenden och annat som kräver att man har kännedom om produkterna och villkoren. 79 Motioner med yttranden När det gäller rådgivning i privatekonomi och ”koll på grundläggande försäkringsbehov”, kan inte försäkringsbolagen och den finansiella sektorn på egen hand säkerställa att kunderna får större kunskap om sitt hushålls ekonomi när det gäller placeringar, sparande eller något så grundläggande som vad ingår i en hemförsäkring. Som fackförbund har vi stort inflytande på branschen, därför ska FTF vara med och bidra till folkbildning inom privatekonomi. • Det stärker FTFs varumärke som försäkrings- och finansfacket som ”har koll på ekonomin”. • FTF kommunicerar tydligare och mer aktivt om värdet av de delar i privatekonomin som möjliggörs via kollektivavtalet (föräldralön,inkomstförsäkring, tjänstepension och så vidare). En väg kan vara via frukostseminarier eller tydlig information (förslagsvis en egen ”ekonomiskola” på webben där FTF lyfter fram kollektivavtalets värde – vad får man om man jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal i kronor och ören) och sammanfattar. Det etiska perspektivet Den andra frågan är FTFs påverkan i hur branschen kommunicerar med kunderna. Genom att samarbeta med branschen och ställa krav på att branschen använder ett begripligt språk, skulle FTF kunna vara med och bidra till ett enklare pensionsspråk, försäkringsspråk och så vidare. På detta sätt möjliggörs det för FTF och branschen att bidra till en tydligare bransch samtidigt som vi gör nytta för medlemmen som sitter i själva kundmötet. Jag yrkar därför: att FTF arbetar med att hitta samarbetsmöjligheter med branschen för att göra försäkringsspråket begripligare att FTF arbetar med att ta fram strategier och förslag för hur vi som fack- förbund kan bidra till folkbildningen i privatekonomiska frågor genom oberoende finansiell information (allt från hur den allmänna pensionen fungerar till fondförvaltning och vad inkomstförsäkringen innebär, ett helhetsgrepp i privatekonomi). Viola Zabeti, FTFs kansli Kansliets FTF-förenings yttrande över motion 4 Motionären menar att FTF som förbund ska kunna ge våra medlemmar mer kunskap om privatekonomi om de så önskar. Privatekonomi innefattar allt från den allmänna pensionen, arbetslösersättning, försäkringar och fonder till tjänstepension. Motionären menar att detta är för att stärka våra medlemmars kunskap i dessa frågor, samtidigt som det stärker FTF som fackförbund. Vi anser att detta är en bra idé. Det stärker FTFs varumärke, att vi kan erbjuda 80 Motioner med yttranden våra medlemmar möjlighet att lära sig mer om både sin privatekonomi, tjänstepension och att det med det gör att försäkringsspråket blir mer begripligt. Mot bakgrund av detta föreslår vi RS att bifalla motionen och därmed påbörja ett samarbete med projektet ”Gilla din ekonomi”, eller att hitta ett annat sätt att utbilda våra förtroendevalda och medlemmar i privatekonomi. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 4 Motionären tar upp intressanta frågeställningar kring hur en komplicerad bransch och komplicerade produkter kan göras mer begripliga för en vanlig kund samt vilken roll ett fackförbund som FTF kan och bör spela i en sådan process. Förbundsstyrelsen delar motionärens bedömning att det är nödvändigt att stärka konsumenternas kunskap i privatekonomi och speciellt i hur dagens pensionssystem hänger ihop, samt vilken roll kollektivavtal spelar för att trygga privatekonomin. Motionären nämner att språkbruket i branschen utgör ett problem i sig. Så kan vara fallet, även om förbundsstyrelsen menar att det kan vara nog så svårt att förstå exempelvis beräkningsgrunderna för den garanterade delen av en livförsäkringsprodukt. Eller de juridiska och ekonomiska grunderna för när garantin kan förändras. Att det är ett snårigt område är förbundsstyrelsen överens med motionären om. Förbundsstyrelsen ställer sig däremot tveksam till om det är en del av ett fackförbunds kärnuppdrag att agera folkbildande i privatekonomiska frågor. Att agera som finansiell rådgivare enligt den juridiska definition som finns i Finansinspektionens föreskrifter ställer dessutom stora krav på specialistkompetens för den som bedriver rådgivningen. Något som FTF anser vara bra, men också något som gör det tveksamt om det är vårt förbunds uppgift att bedriva den typen av verksamhet. Förbundsstyrelsens bedömning är att det finns ett flertal olika aktörer på marknaden som redan i dag besitter en sådan kompetens och därmed kan fullgöra motionärens syfte. Förbundsstyrelsen delar motionärens oro över att finansiella rådgivare som säger sig vara oberoende i själva verket inte är det. I förbundets remissvar till försäkringsförmedlingsdirektivet tillstyrkte därför förbundet ett förslag om provisionsförbud för oberoende försäkringsmäklare som säljer investeringsprodukter. Framöver kan det bli aktuellt att hitta ytterligare vägar att säkra att oberoende försäkringsmäklare de facto är oberoende och alltid agerar med kundens bästa för ögonen. Vad gäller motionärens förslag om att hitta samarbetsmöjlighet med branschen för att förenkla försäkringsspråket, så är förbundsstyrelsen även här tveksam till om det är fackets roll att fylla. En möjlig lösning skulle vara att bilda ett partsgemensamt språkråd för försäkringsbranschen. Samtidigt finns det myndigheter såsom Finansinspektionen och Konsumentverket, som redan i dag bedriver ett arbete med att säkerställa att konsumenter av finansiella produkter får en korrekt infor- 81 Motioner med yttranden mation. FTF avser dock att följa den utredning om konsumentskydd vid finansiell rådgivning som konsumentminister Birgitta Ohlsson och regeringen tillsatt. I det arbetet kan det eventuell finnas möjlighet att lyfta språkets och ordens betydelse för att stärka konsumenternas ställning. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att första att-satsen avslås att andra att-satsen är besvarad. Motion 5 – Våga skapa debatt i mediala kanaler Under de senaste åren har FTF blivit mer synliga i medier som Facebook, Twitter och via den egna bloggen Litevassare.se. Att vi syns är väldigt bra då vi inte sågs alls innan, men det är dags att öppna upp för mer debatt och att släppa fram de frågor som våra förtroendevalda och medlemmar brinner för. I dagsläget skapar vi för lite debatt i våra kanaler och verkar inte våga ta ett ställningstagande i frågor som rör a-kassa, förslag på försämringar i Las, mångfaldsfrågor med mera. Självklart ska vi se till att det vi förmedlar inte kan anses kränkande eller är olagligt, men vi får inte vara rädda för att prata om något bara för vi tror att alla inte håller med. Att vara ansvarig utgivare är inte att man ska censurera och det ska vi inte heller göra i våra kanaler. Vår förbundsstyrelse behöver också synas mer i mediala kanaler och visa medlemmarna att vi är ett förbund som har en egen åsikt. För att vi ska uppnå det yrkar jag: att ledamöterna i förbundsstyrelsen genomgår någon form av mediaträning för att veta hur man uttalar sig i olika medier, att våra egna kanaler öppnas upp mer och kansliet jobbar för att skapa mer debatt på bland annat Litevassare.se. Fler personer måste få komma till tals och det ska inte vara kansliets egna åsikter som ska styra vad som publiceras där. Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm Bifall från Personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm Bifall från LFPs styrelse Förbundsstyrelsens yttrande över motion 5 Motionären lyfter två olika frågor som delvis hänger samman: dels ett FTF synligare i offentlig debatt och aktuella sakfrågor, dels möjligheterna för FTFs medlemmar och förtroendevalda att göra sin röst hörd. 82 Motioner med yttranden Som beskrivs i motionssvar nummer 1 (”Tydlig politisk plattform”), så delar förbundsstyrelsen motionärens åsikt om att politiska ställningstaganden och ett tydligare FTF är viktigt för att vi ska kunna ta en mer aktiv plats i debatt och opinionsbildning och bli ännu tydligare i kommunikationen med våra olika målgrupper. Medieträning är en god tanke. Förbundsstyrelsen anser det dock inte lämpligt att på riksstämman fastslå vilka som ska ha en sådan utbildning och syftet med densamma. Att utbilda FS är till exempel kanske inte nödvändigt, medan varslet förra året visade att det kan vara av vikt att utbilda lokala företrädare. Alla FTFs kanaler ingår som pusselbitar i kommunikationsstrategin – så även bloggen. Det betyder att FTFs kanaler naturligtvis speglar förbundets och inte ”kansliets åsikter”. Gästbloggare – till exempel lokalt förtroendevalda eller externa debattörer – välkomnas och publiceras när så är lämpligt. Om alla förtroendevalda eller medlemmar skulle kunna använda förbundets blogg för att kommunicera just sina hjärtefrågor skulle det ge en mycket splittrad bild av FTF. Som medlemsförbund är det vår uppgift att hela tiden lägga örat mot marken och lyssna på medlemmarna. Därför jobbar FTF hela tiden med att öppna för dialog och diskussion med medlemmar och förtroendevalda, till exempel genom att bjuda in till debatt i våra kanaler och genom att göra medlemsundersökningar och enkäter. Förbundet uppmuntrar också de lokala organisationerna att göra detsamma. Att låta medlemmar komma till tals är helt enkelt en trovärdighetsfråga om vi vill vara det medlemsnära förbund som vi säger att vi är. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att första att-satsen avslås att andra att satsen är besvarad. Motion 6 – Tidpunkt för utbetalning av semestertillägget. Dagens skrivning i kav är att semestertillägget utbetalas i samband med eller efter semester. Många av våra medlemmar har drabbats av att man får vänta en eller två månader på sin utbetalning. Beräknad ersättning är viktig för många medlemmar som kalkylerar med extra tillskott till sommarsemestern. Ett alternativ kunde vara att man kan få ta ut sin semesterersättning i ledighet. FTF-föreningen inom If yrkar på : att FTF ska verka för att kollektivavtalet ändras så att utbetalning sker vid en eller flera bestämda tidpunkter. Avtalet borde också kunna vara flexibelt för andra lokala lösningar om till exempel kompensation i ledighet. FTF-föreningen inom If 83 Motioner med yttranden Förbundsstyrelsens yttrande över motion 6 Motionen berör frågan om vid vilken tidpunkt semestertillägget ska betalas. Motionären yrkar dels att FTF verkar för en ändring av kollektivavtalet så att semestertillägget utbetalas vid en eller flera bestämda tidspunkter, dels att FTF ska verka för att öka kollektivavtalets flexibilitet, till exempel genom att tillåta lokala lösningar om kompensation i ledig tid i stället för semestertillägg. Vad rör frågan om kompensation i form av ledig tid hänvisas till motionssvar nummer 8 (”Möjlighet att byta semesterersättning mot en extra semestervecka”). Förbundsstyrelsen gör följande bedömning: Semesterlagen utgår från principen att ersättningsnivån under semestern ska vara något högre än under resten av året. För att arbetstagaren ska ges möjlighet att nyttja denna löneförstärkning under semestern, föreskriver semesterlagen att arbetsgivaren ska betala ut semesterlönen i samband med semesterledigheten. I FTFs kollektivavtal anges att semestertillägget ska betalas ut vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern, såvida inte annat överenskommits i lokalt avtal. Kollektivavtalen är alltså något mindre förmånliga än vad semesterlagen anger, eftersom semestertillägget kan betalas ut efter det att semestern ägt rum. En sådan skrivning kan sägas strida med syftet bakom den förstärkning som semestertillägget är avsett att utgöra. Förbundsstyrelsen anser att en skrivning i kollektivavtalet som ligger i linje med motionärens förslag stöds av principerna bakom semesterlagen. Enligt förbundsstyrelsen skulle den lämpligaste formuleringen av den tidpunkt vid vilken semestertillägget ska utbetalas vara samma som semesterlagens, det vill säga ”i samband med semestern”. FTF fick även vid förra riksstämman in flera motioner rörande utbetalningstidpunkt för semestertillägget, vilka tillstyrktes, och FTF hade ett yrkande i avtalsrörelsen 2011 om detta; ett yrkande som dock inte ledde till någon förändring av kollektivavtalet. Förbundsstyrelsen anser att det finns anledning att även i kommande avtalsrörelse driva frågan om att utbetalning av semestertillägget inte ska ske efter semesterledigheten. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att förbundsstyrelsen verkar för att kollektivavtalet ändras så att utbetalning av semestertillägget ska göras i samband med, och inte efter, semestern att motionen därmed anses besvarad. Motion 7 – Utbetalning av semestertillägget i juni månad Under de senaste åren har flera försäkringsbolag ändrat utbetalningstillfälle för semestertillägget för sina anställda, man går från att utbetala semestertillägget i samband 84 Motioner med yttranden med löneutbetalning i juni månad till att utbetala semestertillägget månaden efter man har tagit ut sin semester. Då de allra flesta tar ut sin semester just på sommaren så vore det värdefullt att få tillgång till semestertillägget och kunna använda det under semestern i stället för att få det utbetalat efter att man har haft sin semester. Kristina Karlsson, Skandia Bifall från årsmötet för Skandia FTF Klubb Norr FTF-föreningen på Skandias yttrande över motion 7 FTF-föreningen på Skandia instämmer fullt ut i avsikterna med Skandia FTF Klubb Norrs motion om utbetalning av semestertillägg. FTF-föreningen på Skandia beslutade därför att anta motionen som sin egen och skicka den vidare till FTFs riksstämma 2013. Vi yrkar därför: att FTFs förbundsstyrelse får i uppdrag att arbeta för att detta ska regleras i det nya centrala kollektivavtalet mellan FTF och FAO som ska förhandlas under 2014. Skandias FTF-förening Förbundsstyrelsen yttrande över motion 7 Motionen berör frågan om vid vilken tidpunkt semestertillägget ska betalas. Motionen bör förstås som att motionären yrkar att FTF verkar för en ändring av kollektivavtalet så att semestertillägget ska utbetalas i samband med semestern, istället för i samband med eller efter semestern. Förbundsstyrelsen hänvisar till motionssvar nummer 6 för en närmare beskrivning av beslutsförslaget. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att motionen bifalles. Motion 8 – Möjlighet att byta semesterersättning mot en extra semestervecka I dagsläget är det svårt att förhandla sig till en extra semestervecka mot att man avstår från övertidsersättning. En del medarbetare har sedan tidigare denna möjlighet, en del kommer aldrig att få den. En lösning för många vore att avstå från sin semesterersättning och i gengäld få en vecka extra semester. Erbjudandet/möjligheten skulle omprövas varje år och vara ett frivilligt erbjudande. 85 Motioner med yttranden Jag tror att det är en bra lösning för både arbetstagaren och arbetsgivaren. Jag yrkar därför: att FTFs Personalklubb i Länsförsäkringar Stockholm tar upp med arbets- givaren att vi medlemmar skulle vilja ha den möjligheten att detta även tas upp via Länsförsäkringsgruppens personalförening för att se om man kan förhandla det i större grupp för att få större genomslagskraft att den skickar vidare motionen till riksstämman i maj för att se om vi kan få in detta i våra kollektivavtalsförhandlingar. Lotta Holmberg, Länsförsäkringar Stockholm Bifall från Personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm Bifall från LFPs styrelse med yrkande om: att FS utreder om konsekvenser innan frågan blir en avtalsfråga. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 8 Förbundsstyrelsen vill inledningsvis påminna om att det endast krävs att den anställde jobbar 38,75 timmars övertid på ett år för att ett avstående av övertidsersättning ska vara en dålig affär för den anställde i arbetstidshänseende. I de fall som en medarbetare får en valmöjlighet i denna fråga rekommenderar förbundsstyrelsen att medarbetaren noggrant överväger om det verkligen är mest fördelaktigt att avtala bort övertidsersättningen. Förbundsstyrelsen uppfattar motionen som att det är semestertillägget om 1,25 procent av månadslönen per betald semesterdag som avses, och att motionären föreslår att förbundsstyrelsen ska verka för att kollektivavtalet ger den enskilde medarbetaren möjlighet att på årsbasis avstå från semestertillägget i utbyte mot en extra semestervecka. Förbundsstyrelsen gör följande överväganden: Lagstiftaren har sedan semesterlagens tillkomst avsett att den anställde ska ha ett extra tillskott under semestern. Semestertillägget är i dag reglerat i semesterlagens 16 a och 16 b §§. Försäkringsbranschens semestertillägg är förmånligare än lagens: 1,25 procent mot semesterlagens 0,43 procent. Avvikelser från semesterlagens 16 a och 16 b §§ kan göras genom centralt kollektivavtal. Men avvikelser får inte medföra att semesterlagens principer åsidosätts genom en otillbörlig urholkning av arbetstagarens rättigheter. Det kan diskuteras ifall ett möjligt utbyte av det extra tillskott i semesterkassan som semestertillägget är avsett att utgöra mot en extra semestervecka skulle anses som ett åsidosättande av semesterlagens principer. Förbundsstyrelsen har gjort bedömningen att semesterlagen är dispositiv i denna del, men att denna dispositivitet bör används med försiktighet. De kollektivavtal 86 Motioner med yttranden på arbetsmarknaden som gjort avsteg från semesterlagens regler om semestertillägg rör själva beräkningen av eller utbetalningstidpunkten för semestertillägget, inte ett borttagande av detsamma. Ett utbyte av semestertillägget mot en extra semestervecka skulle i stort sett vara kostnadsneutralt för arbetsgivaren. Däremot skulle den enskilde förlora något i pensionshänseende (semestertillägget är tjänstepensionsgrundande). Den enskilde som får möjlighet att välja mellan semestertillägg och en extra semestervecka skulle förmodligen uppleva kollektivavtalet som mer flexibelt än tidigare. Förbundsstyrelsen gör bedömningen att det kan vara positivt att verka för en ytterligare flexibilitet i kollektivavtalet, men att det kan finnas andra frågor som bör sättas högre upp på agendan i kollektivavtalsförhandlingarna. Slutlig ställning om avtalskrav i denna fråga bör tas av förbundsstyrelsen i samband med att yrkandena i avtalsrörelsen fastställs, dock självklart med beaktande av de diskussioner som riksstämman har fört om motionen. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ta ställning till huruvida ett yrkande i enlighet med motionens förslag ska läggas fram vid kollektivavtalsförhandlingarna att motionen därmed är besvarad. Motion 9 – Ökat inflytande och verkan för samsyn på vy-koder I dag säger vi att vi har medbestämmande om vy-koder och att sättandet av vykod ska göras i samarbete mellan arbetsgivare och fackförening/klubb. Detta samarbete fungerar ganska bra på en del ställen och inte alls på andra. Det läggs väldigt mycket tid och energi på diskussioner med medlemmar som är missnöjda med sin kod på ett eller annat sätt. Vy-koderna är det vi bygger lönestatistiken på och så länge vi inte har samsyn mellan bolagen och mellan bolag och facklig företrädare på hur olika yrken ska kodas så är statistiken inte tillförlitlig. Vi vet att det i dag finns en grupp från arbetsgivarsidan som arbetar med samsyn, förklaringar, rekommendationer och eventuella tillägg av nya ”familjer” varje år. Jag yrkar därför på: att riksstämman ger förbundsstyrelsen i uppgift att tillsammans med kansliet medverka i denna grupp med lämplig blandning av förtroendevalda och kanslianställda för att sedan gå ut med gemensamma riktlinjer på kodningen av yrken. 87 Motioner med yttranden Om den första att-satsen inte är genomförbar: att riksstämman ger förbundsstyrelsen i uppgift att på lämpligt sätt skapa eget underlag för våra medlemmars lönestatistik. Linda Pettersson, Länsförsäkringar Halland Bifall från FTFs Personalklubb Länsförsäkringar Hallands årsmöte Bifall från LFPs styrelse Förbundsstyrelsens yttrande över motion 9 I oktober månad varje år samlar försäkringsbranschen in lönestatistik. För att statistiken ska bli jämförbar sorteras alla befattningar in i ett system med yrkesfamilj. De tre första siffrorna i koden anger yrekesfamilj och den fjärde siffran anger en sammanvägd svårighetsgrad. Systemet ses regelbundet över. Varje år bjuds företagen och FTF in av FAO till ett möte där frågor kring systemet diskuteras. Det finns också verktyg på FAOs webbplats för att man enkelt ska kunna sätta rätt vy-kod. Försäkringsbranschen anses ha en väl fungerande lönestatistik. Samtidigt är den inte felfri. Att det blir ett och annat fel när över 18 000 löner samlas in är kanske inte så konstigt. Den största felkällan är med all sannolikhet bristande engagemang hos en del företag. Det råder nämligen ingen brist på tydlig information om hur systemet ska användas. Dessutom går det alltid att få hjälp från FAO om man stöter på problem. Det finns också medlemmar som är missnöjda med sin vy-kod. Är missnöjet befogat är det enkelt för företaget att rätta till detta. Men ibland bygger missnöjet på bristande kunskap om hur systemet fungerar. En vanlig missuppfattning är att med en annan kod så får jag högre lön. Men statistiken styr inte lönen utan beskriver bara hur lönesättningen ser ut. Finns det synpunkter från föreningarna på hur vy-kodsystemet kan förbättras kan självfallet förbundet samla in dessa och föra vidare förslagen till FAO. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att förbundet samlar in förslag från föreningarna på hur vy-kodsystemet kan förbättras och för dessa vidare till FAO att anse motionen besvarad. Motion 10 – Sjuklön Kraven på ökad tillgänglighet för kunderna har inneburit stora förändringar för flera av våra medlemmar, framför allt de som arbetar på kundcenter men även på 88 Motioner med yttranden skadeenheter. Man arbetar schemalagt på både kvällar och helger, och i allmänhet kompenseras man genom ob-tillägg i olika omfattning beroende på vilka lokala avtal man har tecknat. Denna utveckling passar inte riktigt in i de skrivningar vi har om sjuklön i det centrala avtalet: där skiljer man på fast lön, provisionsbaserad lön till mer än 25 procent rörlig del eller provisionsbaserad lön med mindre än 25 procent rörlig del. Har man en fast lön men denna bygger på att man har ganska mycket obtillägg, så straffas man väldigt hårt om man får en sjuklön som bara bygger på den fasta delen. Om man är sjuk mer än 14 dagar och sedan får sjukpenning från Försäkringskassan, så tar denna hänsyn till det ob-tillägg man skulle ha fått. Det kommer sannolikt att bli aktuellt med fler lokala avtal hos fler arbetsgivare, och det är viktigt att vårt centrala avtal anpassas till de förändrade villkor som våra medlemmar arbetar under. På ett flertal andra avtalsområden är det självklart att sjuklönen beräknas utifrån den inkomst man skulle haft för den schemalagda arbetstiden. FTF-föreningen inom If vill: att förbundet inför kommande avtalsförhandlingar arbetar för att få in skrivningar i kollektivavtalet som gör att sjuklönen även beräknas på ob-tilllägg för schemalagd tid. FTF-föreningen inom If Förbundstyrelsens yttrande över motin 10 Huvudfrågan i motionen är att sjuka även ska kompenseras för förlorad obersättning med mera. Sjuklönelagen ger grundförutsättningarna för anställdas rätt till sjuklön vid sjukfrånvaro. Arbetsgivarens ansvar sträcker sig över de första 14 dagarna av sjukperioden. Den första dagen medarbetaren får ett löneavdrag med anledning av sjukfrånvaro är en karensdag. Det innebär att man får ett löneavdrag som motsvarar hela frånvaron. Den som går hem efter halva arbetsdagen får ett avdrag på en halv dagslön och den som är sjuk hela första dagen får avdrag med en hel dagslön. Från dag 2 till dag 14 av sjukperioden får den anställde sjuklön med 80 procent av den lön och de anställningsförmåner som han/hon går miste om på grund av sjukdom. Det är alltså inte bara den fasta månadslönen som kompenseras. Den som enligt schemat skulle ha arbetat på arbetstid som ger rätt till ob-ersättning, skiftersättning och så vidare, blir kompenserad även för den förlorade ersättningen med 80 procent. De anställningsförmåner som man har kvar även under sjukfrånvaron, till exempel ränterabatter eller bilförmån, blir inte kompenserade. Skrivningen i FAO-avtalet § 5.4 och 5.5 om tjänstemannens rätt till sjuklön begränsar inte rätten till sjuklön enligt sjuklönelagen. Med fast lön avses här även 89 Motioner med yttranden olika former av lönetillägg, till exempel ob-ersättning. FAO-avtalet ger därmed rätt till ersättning vid sjukfrånvaro för ob-ersättning med mera. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att motionen är besvarad. Motion 11 – Mångfald måste genomsyra hela vår verksamhet. Facket för försäkring och finans står för trygghet, utveckling och arbetsglädje. Vi ska också vara det självklara valet för alla inom försäkringsbranschen. Däremot pratar vi inte något om mångfald, alla människors lika rätt eller rätten att få vara sig själv och inte behöva känna sig utsatt på grund av kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller könsidentitet och könsuttryck. Detta gör att vi varken är för eller emot mångfald, vilket skickar en konstig signal både till våra medlemmar och blivande medlemmar. Nu är det förhoppningsvis självklart för både vår förbundsstyrelse, vårt kansli och våra förtroendevalda att alla människor är lika värda och att vi jobbar med frågorna varje dag. Däremot är det dags för FTF – facket för försäkring och finans att ta ett ställningstagande och göra mångfald till en naturlig del av all vår verksamhet. Vi måste både ta politisk ståndpunkt för mångfald samt se till att både material, stadgar, vision och kommunikation till medlemmar och potentiella medlemmar blir mer anpassat efter det samhälle vi lever i i dag. Det handlar om att inte förvänta sig att allt är mamma, pappa och barn, att det är män som är byggskadereglerare eller att det bara är kvinnor som håller på med hästar. Det handlar också om att ha en vision och idé som speglar mångfald och inte bara hänvisa till yrke, befattning eller utbildning. Det handlar om att vi måste förtydliga i våra stadgar att alla inom vår bransch oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller könsidentitet och könsuttryck är välkomna att bli medlem. Det handlar också om att vi uttryckligen ska säga att vi står för mångfald inom alla områden av vår verksamhet och inte bara inom lön. För att vi ska bli ett förbund som står för mångfald krävs det: att riksstämman tar beslut om att ändra i våra stadgar under §1 Ändamål och lägga till en skrivelse under andra stycket ” För att fullgöra dessa uppgifter ska förbundet” – Verka för alla människors lika värde på arbetsplatsen och låta mångfald genomsyra verksamheten att riksstämman tar beslut om att ändra i våra stadgar under Medlemskap §3 ”Medlemskap” ”Aktiv Medlem” ändrar skrivelsen till Varje tjänsteman inom förbundets organisationsområde, oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller 90 att att att Motioner med yttranden att könsidentitet och könsuttryck, har rätt att bli aktiv medlem i förbundet om inte skäl som skulle kunna föranleda uteslutning föreligger riksstämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag att göra ett forum för att ta fram politisk plattform gällande mångfald och se till att all verksamhet genomsyras av mångfald riksstämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag att ändra vår vision så att den återspeglar mångfald förbundsstyrelsen i samarbete med kansliet ger dem i uppdrag att anpassa material, hemsida med mera utifrån ett mångfaldsperspektiv samt ger dem i uppdrag att göra en handlingsplan för mångfaldfrågor samtliga ombudsmän, kanslianställda och förbundsstyrelsen genomgår utbildning i mångfaldsfrågor för att lättare kunna ha förståelse för våra medlemmars olikheter och på så sätt lättare kunna upptäcka diskriminering på arbetsplatsen. Det finns i dag flertalet förbund inom TCO som jobbar med mångfaldsfrågor och ett samarbete eller inspirationsinhämtade kan ske från dem. Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm Bifall från personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm Bifall från LFPs styrelse Motion 12 – Öka HBT-kunskapen i vårt förbund I den svenska diskrimineringslagstiftningen finns i dag sju diskrimineringsgrunder och för oss som fackförbund är det viktigt att vi arbetar med alla dessa frågor. FTF – facket för försäkring och finans ska stå upp för alla människors lika rätt och värde samt för en god arbetsmiljö. Jag anser att HBT-kunskapen (HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner) behöver ökas hos våra förtroendevalda. Som HBT-person vågar man många gånger inte vara öppen med sin sexuella läggning eller könsidentitet, vilket innebär en enorm begränsning i livet där yrkeslivet utgör en stor del. Man är rädd för att komma ut då de värderingar och attityder som kan finnas på arbetsplatsen påverkar arbetssituationen och framtida karriärmöjligheter. När någon av våra medlemmar utsätts för nedvärderande kommentarer eller mobbing måste våra företrädare ha kunskapen att hantera dessa frågor. Genom att stärka den fackliga utbildningen visar vi våra medlemmar att FTF står upp för alla medlemmar oavsett diskrimineringsgrund och lever upp till önskan om att vara ett fackförbund för alla. 91 Motioner med yttranden Jag yrkar därför: att förbundsstyrelsen verkar för att FTF uppfattas som ett fackförbund som står för alla människors lika rätt och värde att FTF ökar inslagen av HBT-kunskap i samtliga grundutbildningar att samtliga ombudsmän på kansliet genomgår adekvat utbildning för att kunna bemöta de medlemmar som behöver hjälp med de här frågorna på arbetsplatsen att FTF utformar ett informationsmaterial kring sexuell läggning och könsidentitet att FTF verkar för motionens andemening i HBT-arbetet inom TCO. Det finns flertalet förbund inom TCO som i dag har informationsmaterial anpassat för HBT och är något att titta på och kanske kopiera. Det finns även utbildningar för ombudsmän som bland annat Vision har för sina ombudsmän som man kan snegla på. Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm Bifall från personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm Bifall från LFPs styrelse Förbundsstyrelsens yttrande över motion 11 och 12 Motion 11 och 12 behandlar samma område och kommer därför att behandlas i ett och samma motionssvar. Den första motionen lyfter mångfaldsområdet och vikten av att det bör genomsyra FTFs verksamhet. Motionären pekar på två delar i sitt resonemang kring motionen. Å ena sidan syftar man till att FTF behöver göra ställningstagande i frågor som har med likabehandling och mångfald att göra utifrån diskrimineringsgrunderna. Å andra sidan pekar man på vikten av att mångfald och likabehandling bör genomsyra verksamheten och bli en naturlig del i allt vi gör. I det ingår även att samtliga ombudsmän, kanslianställda och förbundsstyrelsen bör genomgå utbildning i mångfaldsfrågor för att lättare ha förståelse för alla olikheter och på så sätt förebygga diskriminering på arbetsplatserna. Kortfattat vill motionären att mångfald och likabehandling ska generera politiska ställningstaganden för förbundet, material och kommunikationen utåt. Det ska även genomsyra visionen och stadgeändringar/tillägg ska göras. Den andra motionen pekar på att kunskapen i dag är begränsad kring HBT-frågor. Det är inte alltid lätt att vara öppen om sin sexuella läggning eller könsidentitet på arbetsplatserna. Kunskapsbristen från omgivningen kan många gånger hindra personer med annan sexuell läggning eller könsidentitet att utvecklas eller bana väg för framtida karriärmöjligheter. De som arbetar med fackliga frågor bör vara mer utbildade och ha större kunskap om hur de ska hantera dessa slags frågor. Förbundsstyrelsen delar synen att FTF bör arbeta med allas lika värde och att mångfald och likabehandling bör genomsyra hela verksamheten. FTF är det 92 Motioner med yttranden självklara och största förbundet inom försäkringsbranschen oavsett våra medlemmars kön, ålder, sexuella läggning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller könsidentitet och könsuttryck. Motion 11 berör ett flertal yrkanden. Med anledning av att stadgeändringar redan gjorts och ska föreslås på riksstämman, kommer yrkanden om stadgeförändringar/ tillägg inte att lyftas. Motionären vill att visionen ska ändras för att återspegla mångfald. Visionen har under våren 2013 skickats ut på remiss till samtliga föreningar för att fastslås på riksstämman. Den politiska plattformen för likabehandling anses besvarad då förbundet under 2013 tagit fram en likabehandlingspolicy. För att vi ska nå ut till våra medlemmar är det viktigt att förbundet anpassar material, webben och utvecklar en handlingsplan för likabehandlingsområdet. Lika viktigt är det också att ombudsmän, kanslianställda och förbundsstyrelsen genomgår utbildning för att lättare förstå medlemmar och kunna upptäcka och åtgärda diskrimenering på arbetsplatserna. FTF anser dock att samtliga ska erbjudas möjligheten att få genomgå en utbildning. Motion 12 berör många delar som motion 11 redan lyft fram. För FTF är det viktigt att vi lever upp till de värderingar som vi står för. Att vi har kunskapen och verktygen för att förhindra diskriminering och främja allas lika värde. Kunskap är utveckling och i dagens samhälle bör den enskildes sexuella läggning eller könsidentitet inte påverka en god arbetsmiljö eller framtida utvecklingsmöjligheter. FTF har även arbetat fram en likabehandlingspolicy samt en handlingsplan för 2013 som endast lyfter HBT-frågor. Frågan är viktig och därför har arbetet kring likabehandling och mångfald redan påbörjats. Vi behöver dock lära oss mer om HBT-området innan vi är redo för att utforma informationsmaterial kring sexuell läggning och könsidentitet. Förbundsstyrelsen delar även uppfattningen att kunskapen kring HBT-frågor bör öka genom att möjlighet till utbildning ska erbjudas ombudsmännen. Den ska således inte vara obligatorisk för alla. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman att i motion 11 besluta: att att att att avslå att-sats ett, två, fyra och sex anse motionens tredje att-sats som besvarad i övrigt tillstyrka motionens att-satser ombudsmän, kanslianställda och förbundsstyrelsen ska erbjudas möjlighet att genomgå utbildning i likabehandlingsfrågor för att lättare kunna ha förståelse för våra medlemmars olikheter och på så sätt lättare kunna upptäcka diskriminering på arbetsplatsen. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman att i motion 12 besluta: att avslå motionens fjärde att-sats att i övrigt anse motionen besvarad. 93 Motioner med yttranden Motion 13 Höj ob-ersättningen i kollektivavtalet Försäkringsbranschen försöker möta kundens behov av personlig kontakt på tider som kunden vill, med så kallade butiker har man öppet kvällar och helger. Det har inneburit mera kvälls- och helgarbete för en viss kategori personal, med dagens låga nivå på ob-ersättning känns det tungt att avstå fritiden för att jobba kvällar och helger. Våra egna medlemmar som jobbar dessa tider funderar varför inte vi har liknande nivåer som andra fackforbund som har medlemmar som jobbar obekväma arbetstider. Då öppettiderna hos försäkringsbranschen tenderar att bli längre med utökad öppentid på vardagarna till sena kvällar och även öppet på helgerna, så är det dags att se över hela paragrafen som behandlar ”kompensation för obekväm arbetstid”. Jag yrkar därför: att FTFs riksstämma beslutar att FTF till kommande kollektivavtalsförhandling ska se över hela paragrafen som behandlar ersättning för obekväm arbetstid. Roine Linsdström, LF Uppsala Bifall från LFPs styrelse Motion 14 – Ersättning för obekväm arbetstid måste regleras ytterligare i kollektivavtalet Vårt nuvarande kollektivavtal bygger i stor del på att försäkringstjänstemän jobbar måndag till fredag mellan 8 och 17, men på många försäkringsbolag ser det inte ut så i dag. Med ökande krav från våra kunder på att våra försäkringsbolag ska vara tillgängliga för dem, så ställs det även krav på våra medlemmar att jobba mer på obekväma arbetstider. Att jobba fram till klockan 22, på lördag och söndag eller på nyårsafton är inte längre ovanligt. Då vår bransch inte är van att jobba dessa tider är varken förtroendevalda eller våra arbetsgivare bra på att teckna avtal gällande ersättning för arbete på obekväm arbetsid. Man är heller inte insatt i hur regelverk gällande sjukersättning och andra ersättningar påverkas av detta. Det finns inte heller någon direkt hjälp att hämta i vårt kollektivavtal för att få stöd, då det enda som regleras är när man jobbar efter klockan 17 samt efter 15 på vissa arbetsfria dagar. Jag yrkar därför på: att riksstämman ger förbundsstyrelsen i uppgift att få in ersättning och regelverk gällande arbete på obekväm arbetstid i vårt kollektivavtal. Det måste omfatta kalenderårets samtliga dagar och dygnets alla timmar. 94 Motioner med yttranden Det finns i dag ett förhandlat kollektivavtal med ob-ersättning på Länsförsäkringar Stockholm man kan använda som mall så man har något att utgå ifrån om man så önskar. Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm Bifall från Personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm Bifall från LFPs styrelse Förbundsstyrelsens yttrande över motion 13 och 14 Fram till 2006 hade arbetsgivarna enbart rätt att förlägga arbetstiden måndag– fredag mellan 8.00 och 17.00. Skulle arbete utföras på annan tid krävdes ett lokalt kollektivavtal. För att kunna erbjuda kunderna bättre service förde FAO fram krav om en utvidgad rätt för arbetsgivaren att förlägga arbetstiden. Efter utdragna förhandlingar enades parterna om de regler som fortfarande gäller. Det innebär att arbetsgivaren fritt kan förlägga arbetstiden måndag–torsdag 07.30–20.00 samt fredagar 07.30– 17.00. Mellan 17.00 och 20.00 utgår då ett ob-tillägg på 30 procent per timme. Motionärerna kräver att centrala regler införs som reglerar ob-ersättningen för allt kvälls- och helgarbete. Självklart ska ersättning utgå för den som arbetar kvällar och helger. Men förbundsstyrelsen ställer sig tveksam till att ett centralt regelverk skulle vara förmånligare för medlemmarna än det nuvarande systemet. För att arbete ska få utföras utanför ovan nämnda tidsramar krävs ett lokalt kollektivavtal. I dessa lokala avtal regleras även vilken ersättning som ska utgå. I dessa förhandlingar går det att väga ihop företagets behov och medlemmarnas önskemål på ett sätt som aldrig är möjligt i en central förhandling. Det ska också understrykas att lokala arbetstidsavtal är en ren intresseförhandling och ytterst finns det möjlighet till konflikt i dessa frågor. Företaget kan aldrig ensidigt bestämma när arbete ska utföras och hur hög ob-ersättningen ska vara. Det krävs en överenskommelse med den lokala FTF-föreningen. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att motionerna avslås. Motion 15 – Fackligt stöd vid distansarbete Arbetsplatserna för våra medlemmar är inte statiska i dag, man arbetar ofta utanför arbetsgivarens lokaler. Detta medför flexibilitet men ställer också krav. Stödet från fackligt håll avseende arbetsmiljö och reglering av frågor som uppstår i samband med distansarbete är ganska svagt eller inaktuellt. 95 Motioner med yttranden Ett arbete behöver utföras för att belysa hur vi från fackligt håll kan hjälpa de som arbetar på distans i dag, ett stödpaket med praktiska tips och mallar för avtal bör tas fram. Jag yrkar därför: att FTFs förbundsstyrelse gör en utredning av hur vi kan stötta våra medlemmar som regelbundet arbetar utanför arbetsgivarens lokaler. Gert-Ove Zettergren, Skandia Bifall från Skandias FTF-förening Förbundsstyrelsen yttrande över motion 15 Att arbeta på andra platser än det traditionella kontoret blir allt vanligare. Även att arbeta hemifrån, så kallat distansarbete har ökat i många branscher, också i försäkringsbranschen. En allmän definition av distansarbete är ”arbete som traditionellt skulle ha utförts på den ordinarie arbetsplatsen, men som med hjälp av modern teknik utförs i den egna bostaden”. Det finns helt klart vissa fördelar med att arbeta hemifrån. Genom att tid och kostnader för resor minskar för de anställda kan företag med distansarbete upplevas som mer attraktiva. Det finns dock en del saker man bör tänka på vid distansarbete. Såväl arbetstagarna som företagen bör uppmärksamma vissa arbetsmiljöförhållanden och sociala förhållanden. Förbundsstyrelsen håller helt och hållet med motionären om att FTF bör ge sina medlemmar råd och stöd i denna utveckling. Att ta fram ett bra stödpaket med praktiska tips och råd samt utkast till avtal som kan användas av både förtroendevalda och medlemmar i dialogen med företagen, är ett bra förslag tycker förbundsstyrelsen. Ett viktigt råd är att uppmana företagsledningen att fastställa en policy och riktlinjer för distansarbete, helst i samarbete med FTF-föreningen där sådan finns. Andra saker som bör tas upp i ett stödpaket är hur kollektivavtal och lagregler gäller vid distansarbete. Arbetstidfrågor såsom hur arbetstiden ska förläggas, hur övertid och semesteruttag ska hanteras är några andra exempel. Givetvis måste arbetsmiljöfrågorna finnas med. Att arbetsmiljölagen gäller i hemmet vid distansarbete och att arbetsgivaren ansvar för arbetsplatsen i bostaden är troligen inte allmänt känt. Den psykosociala arbetsmiljön vid distansarbetet bör också belysas. Förbundsstyrelsen avser att i linje med motionen uppdra åt FTF-kansliet att ta fram ett material med råd och riktlinjer för distansarbete i bostaden, som kan vara till stöd för medlemmar och förtroendevalda. Detta arbete ska påbörjas senast hösten 2013. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att motionen bifalles. 96 Gränserna för var och när arbetsuppgifter ska genomföras suddas ut mer och mer. Många kan i dag sköta sina arbetsuppgifter från sin bostad. Med den utrustning som försäkringsanställda har i dag är man tillgänglig i stort sett hela dygnet, och många arbetar mycket mera än vad som redovisas till vår arbetsgivare. Motioner med yttranden Motion 16 – Det gränslösa arbetet Ökad stress och hög arbetsbelastning blir följderna av oklara gränser mellan vad som är arbetstid och vad som är fritid (tid för återhämtning). Hur passar våra kollektivavtal in på nuvarande arbetssituation? Hur säkerställer vi att vi följer lagen när det gäller arbetstider och övertidsuttag? FTF-föreningen inom If vill: att förbundet inför kommande avtalsförhandlingar beaktar utmaningarna med det gränslösa arbetet. FTF-föreningen inom If Förbundsstyrelsens yttrande över motion 16 Förbundsstyrelsen håller med om motionärens beskrivning av verkligheten i det gränslösa arbetslivet och konstaterar också att vi i detta avseende delar verklighet med många andra tjänstemannabranscher. I det gränslösa arbetslivet kan det finnas mer eller mindre uttalade förväntningar på tillgänglighet under såväl kvällar som helger. I det gränslösa arbetslivet kan en regnig semesterdag förvandlas till några timmars jobb. I det gränslösa arbetslivet kan medarbetare som vill, arbeta nästan hur mycket som helst. Särskilt i organisationer där kraven och/eller målen är otydliga finns risken att fritiden blir obetald arbetstid för de som är osäkra på om det presterat tillräckligt. Möjligheterna för återhämtning minskar, medarbetare stressas och arbetsgivarna tappar kontrollen av den reella arbetstiden på företaget. Andra sidan av myntet är att många anställda uppskattar flexibiliteten som det innebär i vardagen, att kunna arbeta på annan plats än kontoret och på tider utanför vanlig arbetstid. Därför står det i förslaget till politisk plattform för balans och minskad stress, att ett stort ansvar vilar på medarbetaren att sätta sina egna gränser. Men hen har naturligtvis inte allt ansvar. I förslaget till plattform står också att det behövs policies på alla arbetsplatser som förtydligar arbetsgivarens förväntningar på tillgänglighet och att måste gå att följa upp arbetstid, även för dem som inte är övertidsberättigade. Det gränslösa arbetslivet är en viktig fråga för FTFs medlemmar, men också för arbetsgivarna och för FTF. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att motionen bifalles. 97 Motioner med yttranden Motion 17 – Personlig integritet på jobbet Jag läser ibland om att vissa företag spionerar på arbetstid men även privat på sina anställda, själv så känner jag en otrygghet i att mina privata och dessutom fackliga samtal kan råka spelas in eller lyssnas på av obehörig. Det skapar en oro för mig på jobbet, speciellt som fackligt aktiv, att information kommer på avvägar. Och nu när det kommer digital telefoni (IP-telefoni) så kommer möjlighet till inspelning och avlyssningar att vara mycket större. Redan i dag fungerar det mycket bra med bandspelare för att spela in samtal i utbildningssyfte. Jag kan inte se varför den situationen ska ändras bara för att vi byter telefonisystem. Detta kan ske genom bandspelare som i dag eller genom till exempel högtalartelefon så att kollegor kan medlyssna. Jag yrkar därför: att FTF-föreningen arbetar aktivt för att ledare och kollegor inte ska få möjlighet att lyssna på inspelade/pågående telefonsamtal utan att respektive handläggare aktivt kan bestämma vilka samtal, om några, som spelas in/lyssnas av. Anders Svensson, If If Klubb västs yttrande över motion 17 Det är en viktig fråga att ta upp då vi också förstår att den här sortens arbetsmetoder öppnar dörrar till nya idéer som våra medlemmar inte riktigt kan känna sig bekväma med. Företaget arbetar kontinuerligt med att förändra våra arbetsprocesser och verktyg och detta är en tydligt sådan förändring. IP-telefonin togs fram först och främst för att effektivisera företagets kommunikation internt och externt men man har under utvecklingens gång från företagets sida upptäckt fler möjligheter med den här sortens verktyg. Företaget har dock hela tiden hävdat att detta är i utbildnings- och utvecklingssyfte. Man har också framlagt olika förslag på vem/vilka har rätt att se/höra samtalen, hur uppföljning av inspelade samtal går till och vad de skulle kunna användas till. Precis som du själv skriver så ökar med den här teknologin företagets möjligheter att ha en större kontroll på medarbetarnas telefonkultur och självklart finns risken att det kan missbrukas. Facket har redan från början haft den uppfattning att våra medlemmar kan komma att ha åsikter om den här sortens arbetsverktyg. Av den anledningen så har facket varit involverade från starten av hur detta skulle tillämpas i praktiken, vad för sorts samtal och vem de ska hanteras av. För att besvara din fråga om inspelning så rent juridiskt har företaget rätt att spela in samtalen då samtalen utövas via företagets verktyg, medarbetaren kommer att ha information om att inspelning görs och det ger företaget ur lagens synvinkel 98 Motioner med yttranden rätten. Dock så försöker vi hela tiden framhålla våra medlemmars åsikter och önskemål så att det inte blir bara den ena parten vilja som ska igenom. Vi känner också att arbetsgivaren nu har blivit uppmärksammad på hur medarbetarna reagerar på ett sådant verktyg och sättet man vill tillämpa den på. Klubb Väst anser att FTFs och företagets största ansvar i detta vilar på att våra medlemmars och medarbetarnas integritet bevaras och att man inte skapar misstro arbetsgivare och medarbetare emellan. Klubb Väst kommer att fortsätta arbeta för att våra medlemmars intressen i den här frågan kommer i fokus och förtydliga för vår arbetsgivare vikten av att våra medlemmar ska få verktyg de ska arbeta med och inte emot. Vi kommer därför att lämna denna motion vidare till FTF-föreningen inom Ifs årsmöte. FTF-föreningen inom Ifs yttrande över motion 17 Den tekniska utvecklingen ger möjligheter till omfattande samtalsinspelning, digital kartläggning och detaljerad uppföljning. Alla dessa nya tekniska möjligheter gör att man lätt tappar perspektivet på den personliga integriteten för de anställda och i förlängningen även för kunderna. Detta är viktiga frågor som berör många av våra medlemmar, och vi delar motionärens oro. FTF-föreningen inom If yrkar därför: att förbundet ska arbeta för att ta fram riktlinjer för hur detta ska hanteras ute på bolagen, där det framgår hur rättsläget ser ut och hur förbundet ser på detta. Vi vill även att man utreder möjligheterna att reglera detta i centrala avtal. FTF-föreningen inom If Förbundsstyrelsens yttrande över motion 17 Ursprungsmotionären tar upp en fråga som blir allt vanligare ute på bolagen – inspelning av telefonsamtal. Den tekniska utvecklingen har till och med bidragit till att det nu finns tjänster att koppla på inspelningstjänsten som sedan stenograferar de ord man använder i ett telefonsamtal och analyserar dessa efter bestämda premisser. Motionären lyfter problemet med att det inte finns någon urskiljning i vilka samtal som spelas in och dryftar i med det även en farhåga om att bolaget kan komma att spela in fackliga samtal. Personuppgiftslagen, Pul, blir i detta fall tillämpligt i egenskap av privat/facklig användning av arbetsredskapen. Lagen föreskriver då att samtalen inte får avlyssnas men det är självklart svårt att veta om detta efterföljs eller om informationen ändå kommer arbetsgivaren till handa. Ursprungsmotionären föreslår här att man i stället bör få välja vilka samtal som spelas in. Det torde dock vara svårt att få arbetsgivaren att gå detta till mötes då det då kan 99 Motioner med yttranden finnas en misstanke om att man som enskild handläggare enbart släpper vidare sina bästa samtal och att arbetsgivaren därför förlorar syftet för inspelning, vilket är att få information för att förbättra prestationen hos sina anställda. Då målet för avlyssningen är att förbättra presationen hos de anställda bör det i så fall i stället vara så att handläggaren själv äger informationen och därför själv kan lära sig av denna. Här borde vi därför som fackförbund kunna yrka att man som handläggare själv ska kunna äga informationen, då syftet med inspelningarna just är att få en lärande organisation och att man som anställd ska mätas i sina mål och inte vägen dit. Styrelsen för FTF-föreningen inom If utvecklar motionen med att yrka på att FTF bör ta fram riktlinjer för hur denna fråga ska hanteras ute på bolagen, där det framgår hur rättsläget ser ut och hur förbundet ser på detta samt att man utreder möjligheten att reglera detta i centrala avtal och ställer denna att-sats mot riksstämman. Då det först är Ifs att-sats som ställs mot riksstämman, syftar därför detta motionssvar till att i första hand bemöta detta yrkande med följande svar: Frågan om integritet i arbetslivet har tidigare utretts på regerings-nivå (SOU 2002:18). Denna utredning landade i ett betänkande som innehöll förslag om en särskild ”Lag till skydd för personlig integritet i arbetslivet” (LIA). Detta förslag hamnade dock i byrålådan på regeringskansliet 2002 och sedan dess har frågan inte lyfts. Det innebär att det enda vi har att luta oss på i frågan är Pul och medbestämmandet, vilket i sig innebär att vi är i grunden hänvisade till interna riktlinjer och lokala kollektivavtal. Mot bakgrund av detta vore det därför lämpligt att FTF som fackförbund utreder området och tar fram förslag på riktlinjer. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att motionen bifalles. Motion 18 – Demografi Demografifrågor blir allt viktigare för oss alla. Områden som hälsa, utbildning och arbetsvillkor blir mera i fokus när arbetsklimatet och konkurrensen hårdnar. Pensionsåldern är redan i dag flexibel upp till 67 år, men mycket talar för att den kommer att höjas. Många av våra medlemmar oroar sig över hur de ska orka, och om arbetsgivaren över huvud taget vill ha dem kvar så länge. Hur ska vi inom försäkringssektorn behålla engagemang och uthållighet, och få ett hållbart arbetsliv under de sista åren i yrkeskarriären? Ska det bara vara ekonomiska skäl som styr när pensionsåldern ska inträffa? När vi nu inte längre har en tydlig pensionsålder utan en som kan fluktuera mellan 62 år och kanske 70 år så behöver vi nya förutsättningar för att överbrygga gränsdragningen. 100 Motioner med yttranden En väg skulle kunna vara möjligheten att trappa ner arbetstiden de sista arbetsåren, utan att det radikalt försämrar de ekonomiska ramarna som pensionär. Detta vet vi skulle uppfattas som mycket positivt av våra medlemmar. Det skulle bidra till en bra kompetensöverföring och samtidigt ge en mjukare övergång mellan arbetsliv och pension. FTF-föreningen inom If yrkar därför: att förbundsstyrelsen inför kommande kollektivavtalsförhandlingar arbetar för att våra medlemmar ska kunna få rätten att välja att arbeta färre timmar, med bibehållen pensionsförmån men något reducerad lön. FTF-föreningen inom If Förbundsstyrelsens yttrande över motion 18 En av de viktigaste faktorerna för att vi ska orka arbeta långt upp i åldern är att vi har god hälsa. Därför kan det för många som närmar sig pensionsåldern vara bra att ha möjlighet att trappa ner med minimalt ekonomiskt avbräck enligt 80-90-100 modellen: att arbeta 80 procent, få 90 procent i lön och 100 procent inbetalt till tjänstpensionen. Att som äldre få möjligheten att gå ner i tid skapar en rimlig arbetssituation samtidigt som det ger möjligheter till generationsväxling och kompetensöverföring på företaget. I dag stöder inte pensionsavtalet den förändringen och kan inte genomföras förrän 2017, då nuvarande pensionsavtal löper ut. Avtalet ger dock i dag möjlighet att för vissa grupper i en övergångsregel använda sig av 62-årsregeln. För lokala FTF-föreningar finns möjligheten att med arbetsgivaren teckna lokala avtal att utifrån pensionsplanen gå ner i arbetstid med reducerad lön och bibehållen pensionsförmån. Detta är ett stort och brett område med många komplexa frågor som ytterligare behöver utredas. Bland annat påverkas våra egna avtal, men också vad framtida förändringar i lagar och avtal påverkar om till exempel pensionsålder. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att fortsätta diskutera frågan att motionen är besvarad. Motion 19 – Förutsättningar för föräldraskap För 50 år sedan var det mer regel än undantag att kvinnor slutade sitt lönearbete för att bli hemmafru när första barnet kom. Sedan dess har utvecklingen gått mot 101 Motioner med yttranden att allt fler återvänder till arbetslivet efter en kortare eller längre tids föräldraledighet, och det går också åt rätt håll när det gäller fördelning av föräldrarnas uttag av ledighet. Vi har i dag mycket som är bra i vårt kollektivavtal när det gäller rätt att arbeta deltid, föräldraersättning etc. Alla som på senare år har varit föräldralediga har dock upptäckt att det inte är så flexibelt och anpassat till hur man i praktiken vill dela upp ledigheten. Om man väljer att ta ut hel ersättning under x antal månader i sträck fungerar det väl, men om man delar upp veckorna och kanske till och med dagarna så blir det väldigt komplicerat. FTF-föreningen inom If vill: att förbundet inför kommande avtalsförhandlingar arbetar för att få in skrivningar i kollektivavtalet som dels förbättrar möjligheterna för ett jämställt och flexibelt uttag av föräldraledighet, dels underlättar livspusslet genom enklare regler för uttag och ersättning. FTF-föreningen inom if Förbundsstyrelsens yttrande över motion 19 Huvudfrågan i motionen är att anställda ska få möjlighet till ett jämställt och mer flexibelt uttag av föräldraledighet och ersättning. Några exempel på vad som är problematiskt: • Att föräldraersättningen från arbetsgivaren enbart kan tas ut i hela dagar. • Kvalifikationstiden för föräldraersättning vid upprepad föräldraledighet. • Att föräldraersättningen grundas på tjänstgöringsgraden den senaste tolvmånadersperioden. För att arbetsgivaren ska kunna ha en bra åldersspridning bland personalen är det viktigt att underlätta för de anställda som har särskilda behov, till exempel småbarnsföräldrar. Det är också viktigt att villkoren upplevs som rättvisa, det vill säga att båda föräldrarna har samma möjligheter att använda sig av föräldraersättningen. Fler och fler föräldrar väljer att dela på föräldraledigheten. Hur uttaget av ledigheten faktiskt går till varierar och det är nu allt vanligare att man delar på dagar eller på veckor. Då är det viktigt att villkoren för föräldraersättningen följer utvecklingen. Samtidigt måste hänsyn tas till arbetsgivarnas möjlighet att administrera ersättningen. FTF bör därför inför kommande avtalsförhandlingar utreda om det är praktiskt möjligt att göra föräldraersättningen mer flexibel, till exempel så att den går att ta ut för del av dag, och därmed förse förbundsstyrelsen med ett underlag för ett eventuellt avtalsyrkande. Den tjänsteman som har varit föräldraledig måste tjänstgöra sex månader för att kvalificera sig för en ny period med föräldraersättning. Om den första föräldraledigheten tas ut genom att modern först tar nio månader och fadern därefter nio 102 Motioner med yttranden månader uppstår inget problem. Men om föräldrarna har delat upp ledigheten i flera perioder så att modern har de avslutande månaderna innan det första barnet börjar på dagis, kan det bli svårt för modern att hinna arbeta sex månader innan en ny föräldraledighet. Dessutom baseras föräldraersättningen på den tjänstgöringsgrad som tjänstemannen har arbetat under de senaste tolv månaderna. Det är betydligt vanligare att kvinnor går ner i arbetstid om de har småbarn, särskilt om ytterligare ett barn är på väg. Därmed drabbar detta villkor kvinnor i större utsträckning. Det är framför allt när barnen är riktigt små som det är angeläget för föräldrar att kunna gå ner till deltid. Att då kräva att man arbetar heltid för att få full ersättning rimmar illa. Även här kan systemet för föräldraersättning upplevas som oflexibelt och omodernt. Dessa frågor bör därför utredas tillsammans med frågan om föräldraersättning för del av dag. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att förbundet inför kommande avtalsförhandlingar ska arbeta för att få in skrivningar i kollektivavtalet som underlättar för medlemmarna att få föräldraersättning för del av dag att ge kansliet i uppdrag att utreda hur systemet för föräldraersättning kan göras mer flexibelt och anpassat efter småbarnsföräldras behov att motionen därmed är besvarad. Motion 20 – Permission vid nära anhörigs död När någon nära anhörig dör så har vi i dag rätt till två dagar betald ledighet för att klara av praktiska saker. Något jag aldrig har funderat över tidigare. Men när man hamnar i en situation där man måste använda sig av dessa dagar och märker hur mycket det är att ordna med när någon nära dör så är två dagar lite. Min man jobbar på ett statligt företag och de har tio dagar, har även hört om de som har fem dagar. Mitt förslag är att man skulle kunna öka på dessa dagar, fem kanske vore rimligt. Anna Höglund, If Styrelsen för If Klubb Nords yttrande över motion 20 Det är många som upplevt situationen och kan bekräfta motionärens egen upplevelse att två dagar inte räcker långt vid en nära anhörigs död. I princip räcket det för upphandling av begravning hos begravningsbyrå och begravningsdagen. Styrelsen yrkar bifall till motionen. 103 Motioner med yttranden Motionen sänds till FTF-föreningen inom If med begäran om förhandling i motionärens inriktning. Styrelsen för FTF-föreningen inom Ifs yttrande över motin 20 Det är svårt att komma fram inom ramen för lokala förhandlingar när det gäller denna fråga. FTF-föreningen inom If yrkar därför att FTF ska verka för att skrivningar kommer in i kollektivavtalet som innebär att man har rätt till fem dagars permission vid nära anhörigs död. FTF-föreningen inom If Förbundsstyrelsens yttrande över motion 20 Rätten till betald ledighet när nära anhörig är svårt sjuk, avlider eller för begravning är inte reglerad i FTFs kollektivavtal. I Lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl (SFS 1998:209) regleras endast rätten till ledighet, inte om den är betald. Omfattningen av ledighet varierar mellan olika förbund. Det vanligaste är en till två dagar plus en till två resdagar. Inom stat, kommun och lansting kan man få högst tio dagar om det finns synnerliga skäl. I dessa dagar ingår då ledighet för sjukdom, bortgång, begravning och bouppteckning. Rätt till tjänstledighet med bibehållen lön då en nära anhörig är svårt sjuk eller har avlidit kan regleras i lokala avtal där den lokala FTF-föreningen och arbetsgivaren kommit överens om omfattningen och innehåll. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att motionen är besvarad. Motion 21 – Hälso- och friskvård Arbete och fritid flyter alltmer ihop då fler och fler arbetar gränslöst. Livspusslet är svårt att få ihop både ekonomsikt och tidsmässigt för många, framför allt för småbarnsföräldrar. På senare år har det blivit allt vanligare att arbetsgivarsidan fokuserar på medarbetarnas hälsotillstånd. Det är inte alltför ovanligt att detta till och med ingår som en viktig parameter i de årliga planeringssamtalen. Tyvärr läggs ofta det fulla ansvaret att hålla sig frisk på medarbetaren. Kraven på arbetsgivaren för att underlätta detta tidsmässigt och ekonomiskt är snudd på obefintliga. Vi tycker att det är en klar obalans i ansvarsfördelningen i dag. 104 Motioner med yttranden Många företag har ett friskvårdsbidrag. Men detta bidrag är oftast mycket otillräckligt. Detta trots att Skatteverkets regler har luckrats upp och numera tillåter rejäla bidrag utan att det får skattekonsekvenser. På en del företag kan man få lov att träna på arbetstid. Men även här gäller det att man ”valt” rätt arbetsgivare. På många arbetsplatser är träning på arbetstid fortfarande en utopi. Samtidigt kan vi konstatera att allt fler inom försäkringsbranschen binds till sina skrivbord genom den tekniska utvecklingen (telefoni, scanning etc). Detta ökar risken för förslitningsskador på grund av monotont arbete och inte minst riskerar den fysiska statusen att bli sämre på lång sikt. Att kompensera ett stillasittande arbete med aktiv träning kräver tid, och konsekvenserna av att man inte hinner det kan vi inte överblicka i dagsläget. Flera studier pekar också på att fysisk aktivitet motverkar stress och trötthet, och leder till en bättre psykosocial hälsa. FTF-föreningen inom If yrkar därför: att förbundet framöver ska arbeta med frågan om hur man genom centrala avtal kan stötta och underlätta för medarbetarna att ägna sig åt friskvård. FTF-föreningen inom If Förbundsstyrelsen yttrande över 21 Motionären tar upp ett aktuellt och viktigt ämne, friskvård. Att det ger en rad positiva effekter när man utövar någon form av träning eller sport är numera vetenskapligt belagt. FTF har uppmärksammat detta genom olika aktiviteter och medlemserbjudanden, bland annat gratis provträning och rabatt på träningskort. De flesta arbetsgivare erbjuder i dag sina anställda ett friskvårdsbidrag i någon form. Utformning av bra friskvårdssatsningar kan se vitt skilda ut, beroende på företagets placering, lokala förutsättningar och människors olika behov. Det är därför svårt att genom centrala kollektivavtal reglera frågan om hur stort ett friskvårdsbidrag ska vara eller hur det ska utformas . Även frågan om möjlighet att träna på arbetstid är svår att avtala om på central nivå. Förbundstyrelsen ser självklart positivt på att det finns friskvårdsbidrag och friskvårdstid på företagen, men att detta är något som främst avtalas på lokal nivå. Det gäller att skapa en förståelse och kunskap hos företagen om hur stor vinsten med ”långtidsfriska medarbetare” är. Denna kunskap kan FTF i större utsträckning förmedla till de förtroendevalda så att dialogen om långtidsfriska medarbetare kan ta fart ute på företagen. Ett delat ansvar är en viktig aspekt. FS menar att det också är mycket viktigt att kontinuerligt jobba med frågan om en tillfredsställande arbetsmiljö, för att medarbetare ska må bra på jobbet. Att det systematiska arbetsmiljöarbetet, Sam, fungerar och att riskanalyser ingår i det vardagliga fackliga arbetet, är nog så viktigt att uppnå. På det här området krävs det satsningar och mer utbildning. 105 Motioner med yttranden Precis som motionären påpekar har det skett en ökning av monotont, starkt styrt och bundet arbete inom försäkringsbranschen. Riskanalyser och uppföljning på hur detta arbetssätt påverkar hälsan, både fysiskt och psykiskt, ska kontinuerligt genomföras och anpassningar ske om behov finns. Det är också viktigt att jobba med den psykosociala arbetsmiljön, med fokus på att undvika stress och att kontrollen över det egna arbetet ska öka för individen. Hälsa och friskvård är frågor som FTF på det lokala planet ska samverka med arbetsgivarparten om. Det är där den största kunskapen finns om vad som är bäst för olika grupper och individer. I lokal samverkan om en god arbetsmiljö kan man fokusera på de områden som har störst behov av insatser och hitta lösningar som inte går att avtala om på central nivå. Såväl problemen som behoven är så vitt skilda att en ”fix summa” i ett centralt avtal inte kommer att vara särskilt verkningsfullt. FS menar att kunskapsspridning samt ett väl fungerande arbetsmiljöarbete är grunden för att uppnå resultat. I FTF kommer vi att jobba vidare på att detta får ett större utrymme i dialogen med arbetsgivarna framöver. FS vill inte begränsa sig till att arbeta med dessa frågor via ”den centrala avtalsvägen” utan ser snarare att en rad olika arenor måste flätas samman mot samma mål – friska och välmående medarbetare. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att motionen är besvarad. Motion 22 – Tjänstledighet för studier eller prova på annat arbete Kompetensutveckling är en stor och viktig fråga i hela samhället, och inte minst för FTFs medlemmar. Alla parter är överens om att det livslånga lärandet måste underlättas och få bättre förutsättningar framöver, så att individen kan anpassa sig till förändrade förutsättningar i arbetslivet och bibehålla sin anställningsbarhet. I dag har vi inga skrivningar i vårt kollektivavtal om rätt till tjänstledighet vid studier, utan det är skrivningarna i studieledighetslagen från 1974 som styr detta. Vi tycker inte att dessa är tillräckliga, utan det fordras bättre förutsättningar. Att till exempel behöva vänta upp till sex månader på tjänstledighet är inget bra alternativ, det innebär att du måste ansöka om tjänstledighet innan du vet om du över huvud taget blir antagen till utbildningen. På en del avtalsområden kan man få tjänstledigt för att prova på andra arbeten eller att starta eget. Detta är väldigt uppskattat och ger en trygghet om man vill prova att byta bransch till exempel. En variant på detta är möjligheten att ta ett så kallat ”friår” som tidigare funnits, och som nu åter är på tapeten. 106 att förbundet inför kommande avtalsförhandlingar arbetar för att få in skrivningar i kollektivavtalet som underlättar för medlemmarna att få tjänstledigt för studier, samt även möjligheten att vara tjänsteldig för att pröva andra yrken eller att ta ett ”friår”. Motioner med yttranden FTF-föreningen inom If vill FTF-föreningen inom If Motion 23 – Tjänstledighet för att prova på annat jobb utanför det egna bolaget I dag har du rätt till tjänstledighet för studier, enligt studieledighetslagen, och det är naturligtvis bra. I dessa föränderliga tider ser vi att bolag mer och mer centraliserar och outsourcar verksamheter inom alla möjliga områden för att spara kostnader. Jag ser därför att det på sikt kommer att påverka våra anställningar och att framtiden mer kommer att handla om att avyttra ej behövd personal och inte så mycket om att anställa personal. För att möta detta behöver vi få möjlighet att få tjänstledighet för annat än studier. Detta skulle även öppna upp för arbetsgivaren att eventuellt slippa säga upp personal. Jag yrkar därför att riksstämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag att få in en skrivelse i kollektivavtalet där arbetstagaren får möjlighet till tjänstledighet för att prova på annat jobb utanför det egna bolaget. Förslagsvis skulle det gälla sex månader och rimmar då väl med eventuell provanställningstid. Helen Lundin, Länsförsäkringar Älvsborg Bifall från LFP styrelse Förbundsstyrelsens yttrande över motion 22 och 23 Motion 22 och 23 förklarar liknande fenomenen och lyfter kompetensutveckling som kärnpunkten för sina yrkanden. Den ena motionären betonar det livslånga lärandet. Med tanke på att vår bransch expanderar och ställer högre krav är det viktigt att våra medlemmar utvecklas och är förebedda på nya förändringar. Samtidigt är det viktigt att företagen utvecklar sina anställda för att kunna upprätthålla hög effektivitet, förmåga att utveckla verksamheten och samtidigt attrahera nya medarbetare. De anställdas roll och betydelse ökar. Det innebär att satsningar på dem ger en stor utväxling i samhäl- 107 Motioner med yttranden let. När förändringar sker i arbetslivet, är det investeringar i kontinuerlig kompetensutveckling som gör att nya möjligheter uppstår för människor, arbetsplatser och samhället. Motionären betonar vikten av att lärande och utveckling bör ske oavsett var i livet man befinner sig. Den andra motionären lyfter fram vikten av att ta ansvar för sin egen utveckling när/om man ställs inför en eventuell uppsägning på grund av arbetsbrist. Enligt studieledighetslagen har man rätt att vara ledig för att studera. Motionären anser att vi bör gå ett steg längre och menar att det är minst lika viktigt att få vara ledig för att prova på annat arbete i sex månader. Det kan hjälpa anställda att gå vidare och arbetsgivare genom att de slipper säga upp personal om en sådan åtgärd krävs. Båda motionärerna menar dock att det första steget i arbetet är att stärka kollektivavtalet och att få in skrivningar som underlättar för våra medlemmar att få tjänstledigt för studier, prova på annat arbete eller beviljas ett ”friår”. Kompetens och kompetensutveckling är en av våra medlemmars hjärtefrågor. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att den enskilde får möjlighet att utvecklas och förberedas inför eventuella växlingar i arbetslivet. Det är dock viktigt att poängtera att det i lagen inte finns något stöd för en arbetstagare att få tjänstledigt för att prova på ett annat arbete, utan det är helt upp till arbetsgivare att bestämma om det ska beviljas eller ej. Ett steg i rätt riktning kan vara att reglera skrivningar i kollektivavtalet för att ge medlemmar chans till att studera eller prova på nytt arbete. Däremot finns det inget som styrker ”friår”, då det begreppet aldrig haft en arbetsrättslig innebörd. Våra medlemmar har olika behov och arbetar inom så många olika yrkesgrupper är det blir svårt att avgöra hur lång tid den enskilde behöver vara tjänstledig. Därför blir det svårt att reglera tjänstledigheten på sex månader. Det bör arbetsgivaren och den enskilde komma överens om lokalt. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att bifalla båda motionerna med undantag från ”friår” och sexmånadersförslaget. Motion 24 – Regelverk vid byte av tjänst Dagens arbetsliv är mycket mer flexibelt och omväxlande än för bara några år sedan. Detta gäller inte minst karriärutvecklingen. I dag är det inte ovanligt att medarbetare och ledare tvingas acceptera nya yrkesroller med sämre förmåner än de tidigare har haft. Samtidigt upplever vi en stigande motvilja hos arbetsgivarna att erbjuda rimliga övergångsvillkor vid byte till tjänst med sämre förmåner och lön. Det är idag inte ovanligt att medarbetare och ledare tvingas till lönesänkningar på 10 000 kronor i månaden eller mer. Löne- 108 Motioner med yttranden sänkningar som dessutom trumfas igenom på mycket kort tid. Sådana lönesänkningar kan naturligtvis leda till ekonomisk katastrof för den drabbade medarbetaren och dennes familj FTF-föreningen inom If yrkar därför: att förbundet ska arbeta med frågan om hur man genom centrala avtal kan reglera hur försämring av löner och övriga förmåner ska skötas i samband med byte av tjänst. FTF-föreningen inom If Förbundsstyrelsens yttrande över motion 24 Lönesänkningar när man byter tjänst var länge ovanligt inom försäkringsbranschen. Ur ett rättsligt perspektiv är det ingen tvekan om att arbetsgivaren ändå har en sådan rätt. Utan att ha tillgång till någon statistik är vår känsla ändå att denna typ av lönesänkningar blivit vanligare. Vårt kollektivavtal bygger på lokal lönebildning. Att då reglera en sådan fråga i ett centralt avtal blir knappast framgångsrikt. Åtminstone ett av våra större försäkringsbolag har i avtal reglerat hur den här typen av lönesänkningar ska hanteras för att den anställde ska hinna ställa om sin ekonomi. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundet samlar in de exempel som finns på hantering av dessa frågor. Utifrån detta får förbundet sedan i uppdrag att på lämpligt sätt sprida denna information till föreningarna. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att förbundsstyrelsen får i uppdrag att samla in och sprida information till föreningarna om hanteringen i bolagen om den typ av lönesänkningar som motionen tar upp att motionen därmed är besvarad. Motion 25 – Internationellt ansvarig Den internationella påverkan för vår bransch ökar stadigt. Beslut som fattas utanför vårt lands gränser får ofta direkt påverkan för våra medlemmar. Detta innebär en utmaning för våra förtroendevalda och inte minst för vår förbundsstyrelse. NFU bevakar, agerar och samordnar de nordiska förbundens synpunkter mot beslutsfattare i på olika nivåer och instanser inom EU. FTFs medlemskap i NFU är till stor fördel i många avseenden, men FTF måste ha egna ståndpunkter i viktiga frågor som rör försäkringssektorn. 109 Motioner med yttranden Vårt kansli har begränsade resurser även om vi har service i form av internationell sekreterare. Arbetsmängden ökar för förbundsstyrelsen och inte minst för presidiet. FTF-föreningen inom If föreslår: att riksstämman utser en internationellt ansvarig som kan fokusera på internationella uppdrag. Fördelen skulle vara att valberedningen ges möjlighet att hitta en kandidat som har viljan, tiden, intresset och kapaciteten att ta sig an dessa arbetsuppgifter. Vi tror dessutom att om man får ett uppdrag direkt från riksstämman ger det en starkare position att agera ifrån. FTF-föreningen inom If Förbundsstyrelsens yttrande över motion 25 Över 90 procent av försäkringsbranschens regler har sitt ursprung i Bryssel. Det fackliga internationella arbetet är därför av stor vikt för förbundet. Företagen har länge sträckt sina gränser utanför länders gränser. Av den anledningen får också fackförbunden allt större behov av att samordna sig över landsgränserna. Samtidigt bedriver fackförbund i andra europeiska länder en politik som direkt motverkar det vi kallar den svenska modellen, med starka och autonoma parter. Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt att NFU är till stor hjälp i det internationella fackliga arbetet. NFU har genom ett aktivt påverkansarbete i Bryssel påverkat förslag i en riktning som tjänar förbundets medlemmar. Förbundsstyrelsen vill även nämna TCO som en viktig aktör på europeiska fackliga scenen. Genom TCO påverkar vi Europafacket att hålla tillbaka krav på europeisk arbetsmarknadsreglering, minimilöner etc. Internationellt arbete tar, och måste få ta, tid. Det innebär bland annat många resor, mycket handlingar att läsa in och förmågan att kunna hålla igång ett stort internationellt nätverk. Däremot anser förbundsstyrelsen inte att rikstämman ska utse en enskilt internationellt ansvarig. Det bör i stället, i enlighet med dagens arbetsordning, vara upp till förbundsstyrelsen att inför varje uppdrag kunna avgöra vem som är bäst lämpad att ta just det uppdraget. Hur förbundsstyrelsen konstituerar bör således vara en fråga för kontinuerlig bedömning. Om den nyvalda förbundsstyrelsen finner det lämpligt kan också en internationellt ansvarig utses av förbundsstyrelsen. Om just den internationellt ansvariga väljs av riksstämman är den ledamoten i den specifika rollen formellt enbart ansvarig gentemot riksstämman – något som kan skapa friktion i det lagarbete som förbundsstyrelsens arbete ytterst bygger på. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att 110 motionen avslås. Motioner med yttranden Motion 26 – Bekostad utbildning hos Fackliga akademin även för klubb- och föreningsordförande Fackliga akademin har kurser som är öppna för den som är förtroendevald eller anställd i ett TCO-förbund. Varje år hålls ett antal kurser på hög nivå. Kurserna genomförs i samarbete med universitet och högskolor och ger högskolepoäng, om du har grundläggande behörighet för högskolestudier. Har du inte det, kan du ändå gå kurserna. Exempel på Fackliga akademins utbildningar är arbetsmiljö, arbetslivets juridik och facklig påverkan på avreglerad arbetsmarknad Kurserna är avgiftsbelagda. FTF bekostar kurser för FS-ledamöter och suppleanter, medan övriga förtroendevalda får vända sig till sin arbetsgivare eller till sin FTF-förening för att få en kurs bekostad. Jag tycker att fler förtroendevalda borde få chansen att gå dessa utbildningar och många föreningar och klubbar har inte pengarna för att kunna skicka förtroendevalda på dessa kurser. Jag yrkar därför: att riksstämman tar beslut om att anordna en fond där förenings- och klubbordförande kan ansöka om att få den utbildningen bekostad. Självklart måste det även finnas kriterier för vilka som ska ha rätt att få ansöka om bidrag, men detta samt storleken på fonden borde överlåtas till förbundsstyrelsen att ta beslut om. Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm Bifall från Personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm Bifall från LFPs styrelse Förbundsstyrelsens yttrande över motion 26 Motionären föreslår att en fond inrättas. Till fonden ska förtroendevalda kunna vända sig om man vill gå någon av TCOs avgiftsbelagda kurser. Kunniga förtroendevalda är ryggraden i FTFs verksamhet. Förbundet satsar därför betydande resurser på facklig utbildning. Här finns kurser på olika nivåer, från grundkurser och påbyggnadsutbildningar till spetskurser i enskilda sakfrågor. Under den gångna RS-perioden har hela kursutbudet gåtts igenom och utvecklats både innehållsmässigt och pedagogiskt. För närvarande utvecklas en ny ledarskapsutbildning. Parallellt med kursöversynen har information och gör-det-självguider utvecklats. I dag kan en förtroendevald hitta råd och instruktioner kring flertalet möjliga fackliga spörsmål på FTFs webbplats. Utbildning på riktigt hög nivå anordnar förbunden gemensamt via TCO. Mest uppskattad är kanske arbetsrättskursen på universitetsnivå. FTF avsätter varje år 111 Motioner med yttranden medel till att finansiera deltagarnas kursavgifter. Någon särskild fond behövs således inte. Däremot delar förbundsstyrelsen motionärens ståndpunkt att antagningskriterierna för den högre fackliga utbildningen bör ses över. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att avslå motionen att uppdra åt FS att se över antagningskriterierna för den högre fackliga utbildningen. Motion 27 – Fackligt arbete ska löna sig Att jobba fackligt och vara förtroendevald är ett roligt och utvecklande uppdrag. Det är också ett uppdrag som många brinner för och intresset för både de fackliga frågorna samt medlemmarnas välmående är stort hos de flesta. Däremot så känner många förtroendevalda att man stannar både i utveckling samt lön under den tiden man jobbar fackligt. Många gånger får förtroendevalda höra att chefen inte kan ge någon löneförhöjning för att man inte kunnat se vad den förtroendevalda har bidragit med till verksamheten. De fackliga som dessutom jobbar större delen av sin arbetstid med fackliga frågor har speciellt svårt att få förståelse från närmaste chef när väl lönedialogen är. Man får också höra att man inte ska tjäna något på att jobba fackligt även om man gjort ett bra jobb fackligt som varit till gagn för arbetsgivaren. Ja, vi har i dag en lagstiftning som heter förtroendemannalagen och där det framgår att förtroendevalda inte ska missgynnas, men detta sker ändå. Det är svårt att driva dessa frågor lokalt och många väljer att inte ta det vidare. Det är därför dags för oss som förbund att ta ett ställningstagande och se till att det fackliga arbetet lönar sig. Vi yrkar därför att riksstämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag att ta en diskussion med FAO om att få med förtroendevaldas löneutveckling i kollektivavtalet att förbundsstyrelsen tar en diskussion med FAO att det inte är ok att förtroendevalda missgynnas på arbetsplatsen och att arbetsgivarna måste börja se de förtroendevalda som den tillgång de är. Exakt hur det ska skrivas in i kollektivavtalet lämnar vi åt förbundsstyrelsen att komma fram till. Ett exempel kan vara att man ska ha minst den procentsats som förhandlats fram lokalt om man jobbar större delen av sin arbetstid fackligt. Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm Susanne Lindberg, Länsförsäkringar Skåne Bifall från LFPs styrelse 112 Motioner med yttranden Förbundsstyrelsens yttrande över motion 27 En av grunderna i förtroendemannalagen är, precis som motionären anger, att den som är förtroendevald inte ska missgynnas i exempelvis lönehänseende. Denna princip är självfallet essentiell för en facklig organisation. Även till riksstämman 2010 inkom en motion om förtroendevaldas rättigheter. Ett resultat av bland annat den motionen, blev att det så kallade förtroendemannaprojektet sjösattes. Projektet syftade bland annat till att stärka de förtroendevaldas kompetens i ett antal frågor. Ett resultat av förtroendemannaprojektet är att förtroendemannalagen ännu tydligare lyfts fram på FTFs utbildningar, på webben, med mera. FTF har inte en enda gång under 2000-talet haft någon central förhandling om missgynnande löneutveckling för förtroendevalda. Ombudsmännen har heller inte fått frågor eller gett rådgivning inför en lokal förhandling på denna fråga. Behovet av att kollektivavtala rätten till löneutveckling för förtroendevalda framstår därför som otydligt. För att nå framgång i frågan i en kollektivavtalsförhandling är det viktigt att ha konkreta exempel eller någon form av djupundersökning som visar ett faktiskt behov av en kollektivavtalsreglering. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att kansliet ges i uppdrag att på lämpligt sätt undersöka i vilken utsträckning förtroendevalda missgynnas i lönehänseende, och att förbundsstyrelsen får i uppdrag att vidta åtgärder mot bakgrund av undersökningens resultat att motionen därmed är besvarad. Motion 28 – Styrelsearvode till personalrepresentanter Vi är många fackligt förtroendevalda inom FTF. En hel del av oss sitter som personalrepresentanter i olika bolagsstyrelser. Som personalrepresentant i en styrelse har vi samma mandat som övriga ledamöter, det vill säga samma ansvar, beslutsrätt, ansvar för kapitalförvaltning, verksamhetsutveckling, budget, affärsplaner med mera. De senaste åren har framför allt ansvaret ökat för ledamöter i styrelserna genom bland annat ökade regelverk, riktlinjer, kapitalplacering/kapitaltäckning, kontroll över risker, solvens II, ökat kompetenskrav. Arvode betalas till styrelseledamöter som ska motsvara ansvaret men vi som personalrepresentanter har ingen ersättning/arvode för detta ansvar. Vi är undantagna! Detta medför att personalrepresentanterna tvivlar på/känner oro över att sitta med ett så pass stort ansvar utan att få någon ersättning för det. Dessutom finns en stor risk att det blir svårt att rekrytera nya fackligt förtroendevalda personalrepresentanter framöver. Ett argument som vi ofta får höra är att arvodet ska täcka den inkomstförlust/avdrag av lön som ledamoten blir drabbad av i sitt ordinarie arbete när denne arbetar med styrelseuppdraget. Personalrepre- 113 Motioner med yttranden sentanterna har ingen inkomstförlust/avdrag utan har lön under styrelsearbetet och ska därmed inte få arvode. Med ett sådant argument faller det tillbaka på att vi fackligt förtroendevalda inte har lön som står i nivå för vårt fackliga uppdrag. Vi har ingen löneutveckling i förhållande till vårt ansvar som fackliga förträdare. Detta är ett ekorrhjul som vi inte kommer ur. Jag yrkar därför: att FTF ska undersöka hur det ser ut i branschen och i övriga branscher och på övriga arbetsmarknaden att undersöka hur lagar och regelverk ser ut i branschen att arbeta för att personalrepresentanterna ska ha ersättning som övriga ledamöter i form av arvode eller annan ersättning. Susanne Lindberg, Länsförsäkringar Skåne Bifall från LFPs styrelse Förbundsstyrelsens yttrande över motion 28 Ansvaret att delta i en bolagsstyrelse på ett fackligt mandat är både spännande och utmanande. Beslutsunderlagen består ofta av tekniskt komplex natur och kräver noggrann inläsning. När beslut tas i bolagstyrelsen är alla ledamöter ansvariga för eventuella negativa konsekvenser. Rent rättsligt har en bolagstyrelseledamot på fackligt mandat samma ställning som övriga ledamoter. En facklig grundprincip är att ersättning ska lämnas utifrån det ansvar som ligger i en tjänst eller ett uppdrag. Denna grundprincip anser förbundsstyrelsen även bör gälla för uppdraget att var en bolagsstyrelseledamot på fackligt mandat. Hur en ersättning ska utformas och vilken nivå på ersättningen som är lämplig bör kunna regleras i lokala överenskommelser, olika bolag kan ha olika principer för hur ersättningen ska regleras. Men att någon form av ersättning lämnas som står i relation till uppdragets ansvar bör vara huvudregeln. Förbundets presidium har haft en första diskussion i den fråga som motionären lyfter och avser att återkomma till förbundsstyrelsen med den information som efterfrågas. Förbundstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att motionen bifalles. Motion 29 – Ungdomsarbete ska vara en naturlig del av det fackliga arbetet I dag har förbundet många medlemmar under 35, men vi har också många i den ålderskategorin som väljer att inte gå med i facket. Skulle vi sänka den åldern till 25 skulle det antagligen se ännu sämre ut. 114 Motioner med yttranden Arbetslivet har förändrats sen den dagen vi stod på barrikaderna och skrek oss till bättre villkor. Vi har i dag människor som väljer att utbilda sig längre, väntar längre innan man skaffar barn och har krav på ett mer flexibelt och fritt arbetsliv. Man har också ett krav på både personlig utveckling och utveckling i karriären. Det har även förändrats vad man vill få ut av sitt fackförbund, där det inte längre är solidariteten som är viktigast utan vad facket kan göra för mig. Jag får väldigt ofta frågan ”Vad gör facket för mig personligen om jag är med?”, något som inte alltid är lätt att besvara. I dagsläget väljer många föreningar och klubbar inom FTF att lägga detta ansvar på en person, vanligtvis den mest nyvalda och/eller yngsta ledamoten. Stödet från förbundet är inte heller tillräckligt då vi saknar utbildningar och material som vänder sig till unga. Vi måste ta fram både utbildningar och material som vänder sig till både unga förtroendevalda men även till medlemmar och potentiella medlemmar. Vi måste också se till att alla tar ansvar för att ungdomsarbetet blir av. Det är varje förtroendevalds uppgift, från förbundsstyrelse till minsta klubb, att jobba med ungdomsfrågorna och se till att även unga förtroendevalda får åka på träffar, utbildningar med mera, som vi som suttit ett tag tar för givet. Vi måste också få unga förtroendevalda att se mervärdet av det fackliga engagemanget så som vi tidigare gjort med resorna till bland annat Moskva och Madrid. Jag yrkar därför: att riksstämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag att se till att både kansli och samtliga förtroendevalda inom FTF är involverade i ungdomsarbetet inom förbundet samt på lokal nivå i föreningar och klubbar att ett speciellt forum bildas för att hitta nya sätt att kommunicera och förklara värdet av fackligt medlemskap på ungdomars villkor att det tidigare arbetet med att få fler unga att se mervärdet av att vara förtroendevald återupptas. Ett sätt för förbundsstyrelsen att bli mer involverade i ungdomsarbetet är att se till att det görs aktiviteter och också följer upp föreningars och klubbars arbete. Det handlar inte om att man ska bevaka det utan att man ibland måste påminna om att även jobba med de frågorna. Det handlar om att visa facket på ett mer ungdomligt och lättsamt sätt i allt från förtroendeuppdraget till hur vi profilerar oss. Det handlar om att marknadsföra sig på fler sätt då vi självklart inte bara ska kommunicera med unga utan se till att kommunicera till alla grupper bland våra medlemmar och potentiella medlemmar. Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm Bifall från Personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm Bifall från LFPs styrelse 115 Motioner med yttranden Förbundsstyrelsen yttrande över motion 29 Motionären tar upp en viktig utmaning som alla fackförbund ställs inför i dagens individualistiska samhälle. En viktig fråga är hur man göra det fackliga medlemskapet attraktivt för de yngre målgrupperna 20–35 år? Förbundsstyrelsen håller med motionären att vi har många medlemmar under 35 år och att vi samtidigt har en grupp i den ålderskategorin som väljer att inte gå med i FTF. Vi håller också med motionären att det inte alltid är lätt att svara på vad facket kan erbjuda den enskilde individen. Motionären poängterar att vi behöver ta fram material och utbildningar för att nå resultat ungdomsarbetet både när det gäller att nå fler yngre förtroendevalda och yngre medlemmar. Förbundsstyrelsen håller med om att några förutsättningar för ett lyckat ungdomsarbete skulle vara riktade utbildningar, material och nätverksträffar där ungdomsfrågorna har hög prioritering på agendan. Som det ser ut nu på lokal nivå, är ungdomsansvaret tilldelat de yngsta ledamöterna och en person, vilket begränsar möjligheterna till att skapa större aktiviteter och träffar för de yngre förtroendevalda. Vi håller med om att det även behövs målgruppsanpassat material för att locka yngre medlemmar till FTF och vill tillägga att det även handlar om att behålla de yngre medlemmar som vi redan har lyckats värva. Därför gör FTF detta: Vi utvecklar ledarskapsutbildning för FTFs förtroendevalda som välkomnar alla men riktar sig till yngre förtroendevalda i åldrarna 20–35 år. Parallellt med detta har FTFs utvecklingsavdelning verksamhetsplanerat för att bilda och stödja lokala nätverk där de yngre förtroendevalda ges möjlighet att skapa kontakt och byta erfarenheter. Vi arbetar med att via medlemsförmåner, nyhetsbrev, sociala medier och medlemsaktiviteter rikta oss mot den yngre målgruppen unga 20–35 år och yngre akademiker. Vi är aktivare än någonsin via Twitter och Facebook och FTFs klubbar och föreningar får bra kontakt med de yngre. Vi arbetar med att tilltala den yngre medlemskategorin och blivande medlemmar som är unga, och ser att vi kan stärka det arbetet genom ett fortsatt stärkt lokalt FTF och kommunikativa insatser som riktar sig till målgruppen. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämma besluta: att motionen är besvarad. 116 I dag har vi inom FTF inget studentmedlemskap att erbjuda alla de ungdomar som kan bli framtida arbetstagare inom vår bransch. Varken när FTF är ute och pratar med studenter eller när vi på våra arbetsplatser tar emot arbetande studenter kan vi erbjuda medlemskap och hjälp. Detta innebär också att vi marknadsför fackets fördel men de flesta studenter väljer sedan Saco som är starka bland studenter i dag. Dessa medlemmar är sen svåra att motivera att gå över till FTF när de väl arbetar på någon arbetsplats där FTF är verksamt. Motioner med yttranden Motion 30 – Studentmedlemskap i FTF För att underlätta i arbetet att få nya medlemmar och framför allt för att verka för att ungdomar går med i FTF då vi är det dominerande fackförbundet i branschen så bör det införas ett studentmedlemsskap som gäller alla studenter. Jag yrkar därför: att vi inom LFP beslutar att vi ska påverka förbundet att inrätta ett sådant studentmedlemskap. Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm Bifall på LFPs årsstämma Förbundsstyrelsens yttrande över motion 30 Motionärer tar upp en viktig fråga om studerandemedlemskap för alla de ungdomar som kan bli framtida arbetstagare inom vår bransch. Förbundsstyrelsen håller med om motionärens beskrivning av behovet av att nå unga studenter tidigt. Förbundsstyrelsen håller med om att FTF ska erbjuda unga ett studerandemedlemskap och på så sätt underlätta arbetet med att få nya medlemmar och verka för att ungdomar går med i FTF. FTF erbjuder redan ett gratis och förmånligt studerandemedlemskap för studenter. Studerar man på heltid vid en YH-utbildning eller högskoleutbildning med inriktning mot försäkringsbranschen, erbjuder FTF ett studerandemedlemskap. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att motionen är besvarad. Motion 31 – Gör en App för iPhone, Android och Windows Phone I en värld där information konsumeras i en allt snabbare takt ställs det krav på att hålla jämn takt även för oss i FTF. Det skulle både vara varumärkesbyggande samt att det underlättar att få ut infor- 117 Motioner med yttranden mation och även vid värvning om det finns en bra app. Man kan fylla den med allt från information om vad som händer, bli medlem direkt via appen och bloggen Litevassare.se. Det är i dag både billigt och enkelt att skapa en egen app och då all information kan länkas från hemsidan så behöver den inte fyllas med mycket egen information. Jag yrkar därför att riksstämman beslutar: att FTF tar fram en egen app för iPhone, Android och Windows Phone. Man bör sätta samman en arbetsgrupp med både kanslianställda och förtroendevalda för att se vad för information man ska fylla appen med. Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm Bifall från Personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm Bifall från LFPs styrelse Förbundsstyrelsens yttrande över motion 31 Med surfplattor och smarta telefoner har det mobila surfandet slagit igenom på bred front och det fortsätter hela tiden att öka. Den snabba teknikutvecklingen och de nya vanor detta medfört pekar i en riktning: att besöken från mobila enheter blir en allt större andel av det totala besöksantalet på FTFs webbplats. I dag görs drygt 15 procent av besöken på FTFs webbplats via mobila enheter – att jämföra med fem procent för ett år sedan. Det är därför viktigt att möta de behov som finns hos besökarna, med en webbplats som är användarvänlig och tillgänglig även på mobila enheter. Användarupplevelsen blir sällan bra då en webbplats, byggd för att visas på en datorskärm, i stället visas i mobila enheter många gånger mindre än en datorskärm. Ett sätt att lösa detta har varit att göra mobilappar, där vissa funktioner eller visst innehåll från webbplatsen finns tillgängligt. Men ny teknik och responsiv design har gjort det lättare att göra webbplatser anpassade för mobila enheter. Allt fler företag leder i dag sina mobilsatsningar på den öppna webben, snarare än med appar skrivna specifikt för Iphone eller Android. Appar och webbplatser är bra på olika saker. Tyngre program, som spel och arbetsverktyg, gör sig fortfarande bäst i form av nedladdningsbara appar. Men en webbplats, anpassad för mobilen, kan i dag göras lika funktionell och lika visuellt tilltalande som en app. En tumregel är att bara välja app-spåret om någonting rent tekniskt inte går att utveckla för en responsiv webbplats. Mobilappar utvecklas med en specifik plattform i åtanke. Att släppa samma app för flera plattformar är dyrt och tidskrävande. Det är billigare att utveckla en responsiv webbplats och den har betydligt större räckvidd än en app. Att utveckla en app kan säkert bli aktuellt i framtiden, vid till exempel en kampanj eller när någon särskild funktion från webbplatsen ska lyftas. Däremot bör inte 118 Motioner med yttranden riksstämman besluta att en app ska utvecklas. Eftersom motionären föreslår att appen ska fyllas med innehåll från FTFs webbplats, bör i stället förbundet se över hur en anpassning av nuvarande webbplats bäst görs för mobila enheter: om det är via app, mobilsajt eller responsiv design. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att motionen avslås. Motion 32 – Hjälp oss stötta våra medlemmar Det beskrivs så fint av många HR-direktörer att HR stöttar chefen i att finnas för medarbetaren och det är chefen som ska ta hand om och tillgodose utveckling, arbetsmiljö, stötta när det går dåligt eller man mår dåligt och finnas där om det blir konflikter i gruppen. Visst låter det fint att chefen ska finnas där för sina medarbetare, men ser det verkligen ut så? Vart går man om det är chefen man har problem med? Om chefen inte ser till medlemmens personliga utveckling eller om hen inte hjälper medarbetaren när den hamnar i dispyt med en kollega? Vad händer om chefen anser att man inte gör sitt jobb? I dag är det de förtroendevalda som får stötta våra medlemmar när det är svårt. För att våra förtroendevalda ska kunna vara det stödet yrkar jag på: att en utbildning utformas för förtroendevalda där man lär sig mer om att stötta och coacha medlemmar. Det behöver vara en utbildning med inriktning på just HR och ledarskap att vi kan stötta våra medlemmar där arbetsgivaren sviktar är ett bra sätt att ge dem mervärde av sitt fackliga medlemskap. Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm. Bifall från personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm Bifall från LFPs styrelse Förbundsstyrelsens yttrande över 32 Motionen beskriver en vanlig situation som man som förtroendevald ofta befinner sig i: det handlar om att möta och agera stöd för de medlemmar som blir utsatta för orättvis behandling på jobbet eller som har hamnat i konflikt med sin chef och därmed inte åtnjuter stöd från denna. Motionären efterfrågar utbildning i hur man kan agera stödjande och efterfrågar i samband med det vägledning i form av utbildning med angränsning till HR och ledarskap. 119 Motioner med yttranden Det här är mycket kärnan i det fackliga arbetet. Många medarbetare kommer till oss när jobbiga situationer och konfliker uppstår. Det blir lätt så att facket vid dessa tillfällen blir klagomuren och det är då viktigt att våra förtroendevalda står så pass rustade i sitt ledarskap att de inte tar på sig andras bördor och på så sätt går under med sitt uppdrag. Förbundsstyrelsen förstår motionärens önskan. För att rusta de förtroendevalda att på ett bättre och mindre självutplånande sätt kunna möta medlemmar i jobbiga situationer planeras en förändring i grundutbudet vad gäller utbildningar, en webbaserad utbildning i coachande förhållningssätt samt lästips inom området. Den kommande ledarutbildningen innehåller också pass om att möta medlemmen där denna är. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att 120 motionen är besvarad.
© Copyright 2024