Ansökan tillstånd vattenverksamhet ÅK KVV
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till bortledning av vatten ur Vänern för återkylning av överskottsvärme vid Yttre Hamn i Karlstads kommun samt återledning av uppvärmt kylvatten December 2012 ALRUTZ' ADVOKATBYRÅ AB STOCKHOLM 2012-12-18 Till Vänersborgs t i n g s r ä t t , Sökande: K a r l s t a d s Energi Ombud: Advokat Mats B j ö r k Mark- och m i l j ö d o m s t o l e n Aktiebolag A l r u t z " A d v o k a t b y r å AB Box 7493, 103 92 Stockholm T e l . 08-679 73 65, f a x 08-611 25 74 mats.bjorkOalrutz.se Saken: Ansökan om t i l l s t å n d enligt miljöbalken till bort- l e d n i n g av v a t t e n ur Vänern f ö r å t e r k y l n i n g av skottsvärme vid KW Y t t r e samt å t e r l e d n i n g av uppvärmt K a r l s t a d s Energi A k t i e b o l a g , stånd enligt leda v a t t e n miljöbalken ur Vänern för Hamn i Karlstads kommun kylvatten. nedan k a l l a t KEAB, b e g ä r härmed att genom b e f i n t l i g a återkylning över- anläggningar av ö v e r s k o t t s v ä r m e tillbort- v i d KW Y t t r e Hamn i K a r l s t a d s kommun samt d ä r e f t e r å t e r l e d a uppvärmt kyl vattnet, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad nedan och i b i f o g a d av M i l j ö k r a f t AB u p p r ä t t a d t e k n i s k (Bilaga som anges beskrivning A). 1253/12 Alrutz' Advokatbyrå AB Box 7493 103 92 Stockholm Tel. 08-679 73 65 Fax 08-611 25 74 ^ AtRUTZ'ADV0KAT8yRAA8 STOCKHOLM 1. Orientering 1.1 Allmän orientering KEAB i n g å r kommun. i koncernen Bolaget producerar h e d r i v e r elhandel Eör energi i form av samt s v a r a r f ö r kommunens p r o d u k t i o n av ningar, K a r l s t a d s Stadshus AB som ä g s av fjärrvärme driver oland ^nnat Hedenverket fjärrvärme och el, renhållning. holaget och e t t Karlstads ett flertal kraftvärmeverk anlägg- vid Yttre Hamn (KW Y t t r e Hamn). Vid KW Y t t r e Hamn f i n n s u t r u s t n i n g f ö r å t e r k y l n i n g av ö v e r s k o t t s - värme. Oenna utrustning ningar hehöver drivas utnyttjas även då det då KEAB:s saknas hehov som g e n e r e r a s . Å t e r k y l n i n g e n sker med v a t t e n leds Hamn h e f i n t l i g genom en v i d KW Y t t r e återkylningen leds v a t t n e t t i l l h a k a produktionsanlägg- till av a l l den värme ur Vänern som hört- intagsledning. Vänerngenomen Efter hefintlig utloppsledning. 1 domden 9 j u n i 2011 i mål M 3 9 7 ^ 1 0 l ä m n a d e m a r k - stolenKEAB t i l l s t å n d e n l i g t m i l j ö b a l k e n a t t l e d n i n g a r samt a t t genom u t l o p p s l e d n i n g e n en mängd av 0,15 m^s r ä k n a t l e d n i n g e n leda t i l l b a k a Eör det meddelade t i l l s t å n d e t kor, blandannatettallmänt g i v n a verksamheten med vad sökanden ansökan bortleda ovanangivna kylvatten kylvattenet. antal v i l l k o r e n l i g t v i l k e t den eller i huvudsaklig i till och genom u t l o p p s - f ö r e s k r e v domstolen e t t s k u l l e bedrivas i "utföra" som å r s m e d e l v ä r d e det uppvärmda ochmiljödom- övrigt vill- tillstånds- överensstämmelse uppgett eller åtagit sigD Av ansökan befintliga framgår och a t t att såväl utförandet intags- Vidare f r a m g å r a t t Vänern för anläggning. ske utloppsledningen av desamma bestod av i n t a g s l e d n i n g e n . skulle som produktion av i en förlängning b o r t l e d n i n g e n av v a t t e n fjärrkyla i var en ur planerad ALRUTZ'AOVO^T8YRÅA8 STOCKHOLM Oen planerade fjärrkylaanläggningen har ännu inte kommit till utförande. har nu f ö r a v s i k t a t t ningen av g e n o m f ö r a den t i l l s t å n d s g i v n a intagsledningen fjärrkylaanläggningen samt att i u t n y t t j a den avvaktan förläng- på den kompletterade planerade intagsledningen f ö r h o r t l e d n i n g av v a t t e n f ö r f o r t s a t t å t e r k y l n i n g av överskotts- värme och u t l o p p s l e d n i n g e n f ö r å t e r l e d n i n g av k y l v a t t e n f r å n denna återkylning. Bortledningen 8 000 000 m^ per år, kommer motsvarande att uppgå c i r k a 0,25 m ^ s , till maximalt räknat som å r s - medelvärde. När den planerade fjärrkylaanläggningen tas i drift kommer b o r t - l e d n i n g e n av v a t t e n f ö r å t e r k y l n i n g av ö v e r s k o t t s v ä r m e a t t sas tion begrän- så a t t den t i l l s a m m a n s med h o r t l e d n i n g e n av v a t t e n f ö r produkav f j ä r r k y l a i n t e ö v e r s t i g e r 8 000 OOOm^per å r , motsvarande 0,25 m^s r ä k n a t som å r s m e d e l v ä r d e . 5n översiktskarta markerade och återfinns flygbilder med ovan i den t e k n i s k a angivna beskrivningen anläggningar (figur 2 och t, ^ 1 denna a n s ö k a n b e g ä r tillstånd till av v a t t e n samt till återledning som komplement t i l l det för återkylning kylvattnet, delade tillståndet. t.2 Rådignot av det uppvärmda i domen den 9 j u n i 2 0 t t med- 5n f a s t i g h e t s k a r t a med t i l l s t å n d s g i v n a (Bilaoa B). Oärav framgår vattenområde som i n g å r i att ovan angiven b o r t l e d n i n g l e d n i n g a r markerade ledningarna fastigheten tar Herrhagen i anspråk rätt att bibehålla ledningarna och använda ett har med t:t. ä g a r e n av denna f a s t i g h e t , K a r l s t a d s kommun, t r ä f f a t a v t a l bolaget bifogas som ger dem " f ö r kyl- v a t t e n l e d n i n g " . A v t a l e t , v i l k e t b i f o g a s i kopia ( B i l a o a 0 ) , å b e r o pades som s t ö d f ö r bolagets s t ö d f ö r bolagets rådighet i M3977DtO och å b e r o p a s som r å d i g h e t även i f ö r e v a r a n d e m å l . ^ ALRUTZ ADVOKATBYRÅAR STOCKHOLM 2. Sökt v a t t e n b o r t l e d n i n o Sökt v a t t e n b o r t l e d n i n g u t s l ä p p av uppvärmt ^ 8 0 0 0 000 m^ per kylvatten att å r ^ kommer l i k s o m ske v i a b e f i n t l i g a sökt anläggningar med de f ö r ä n d r i n g a r som mark- oeb m i l j ö d o m s t o l e n l ä m n a t KFAB t i l l stånd t i l l genom domen den 9 j u n i Kostnaderna f ö r den s ö k t a verksambeten beräknas u p p g å t i l l 3. 2011. calOOOOOkr^år. Miliökonsekvensbeskrivnino F n m i l j ö k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g bifogas I ^ kostnader f ö r pumpning ^ miljökonsekvensbeskrivningen verksambeten, inklusive bilaga 0). lämnas en b e s k r i v n i n g av den skyddsåtgärder. I anslutning sökta bärtill b e s k r i v s även å t e r f ö r i n g e n av u t n y t t j a t k y l v a t t e n . Vidare f ö r s e t t innebära att skottsvärme istället såväl resonemang om a l t e r n a t i v . bortledningen uppbör, föreligga. vatten skulle för återkylning innebära luftkylare, att som i n n e b ä r Någon fördelar alternativ av över- återkylningen v i l k e t bedöms som e t t s o m m i l j ö m ä s s i g t sämre a l t e r n a t i v . seringsalternativ inte vilket m å s t e ske genomen ekonomiskt av N o l l a l t e r n a t i v e t bedöms från Något lokali- miljösynpunkt u t f o r m n i n g av sökt från bedöms vattenbort- l e d n i n g bedöms i n t e f i n n a s . Slutligen beskrivs busbållningen IVt kylvatten. bar bolaget effekter på m ä n n i s k o r s med r e s u r s e r som den oob å t e r f ö r i n g e n låtit de av a n v ä n t genomföra låtit från resultatet inte KFAB bar av beräkningar utreda till oob vatten utsläppet av dessa (Bilagan ä r a t t någon s å d a n r i s k i Karlstads avseende ÅF I n f r a s t r u c t u r e AB (ÅF) Samråd g e n o m f ö r d e s med l ä n s s t y r e l s e n valtningen av k y l v a t t e n kan ge uppbov t i l l . f ö r e k o l o g i s k a e f f e k t e r . ÅF:s s l u t s a t s kvensbeskrivningen) miljön bortledningen spridningsberäkningar Med u t g å n g s p u n k t sedan sökta bälsa, risken miljökonse- föreligger. i Värmlands l ä n o c b m i l j ö f ö r - kommun genom e t t möte den 2 6 o k t o b e r 2012 AtRUTZ'ADV0^T8YRÅA8 5 STOCKHOLM samt med s ä r s k i l t berörda genom en annons i s a m r å d s m ö t e t med l ä n s s t y r e l s e n bland annat styrelsen frågan oob om bur o r t s t i d n i n g a r n a . Vid oeb m i l j ö f ö r v a l t n i n g e n ansökan miljöförvaltningen ska var diskuterades bandläggas. av den Både läns- uppfattningen att a n s ö k a n b ö r kunna b a n d l ä g g a s e n l i g t 22 kap. 17 ^ m i l j ö b a l k e n . 1 beslut den den 17 december 2012 verksamhet som ansökan bar avser länsstyrelsen inte kan konstaterat antas få att betydande miljöpåverkan. 5n redogörelse f ö r det konsekvensbeskrivningen genomförda 2 kan, m i l j ö b a l k e n 4.1 ^onskapskravot ( 2 ^ ) befintliga anläggningarna för bortledning å t e r l e d n i n g av uppvärmt k y l v a t t e n bar v a r i t lång t i d , samhet vilket bifogats miljö- av kylvatten oeb i d r i f t under r e l a t i v t i n n e b ä r a t t de f i n n s v i s s e r f a r e n h e t av den v e r k - som a n s ö k a n genom a r b e t e t bar (Bilaga 03). 4. Oe samrådet avser. Ytterligare kunskaper med m i l j ö k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g e n . har framkommit Kunskapskravet i 2 kap. 2 ^ f å r därmed anses u p p f y l l t . ^ ö r s i k t i g b o t s k r a v o t o o b kravot på bästa toknik (3 4.2 Som f r a m g å r av m i l j ö k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g e n samheten i n t e ge uppbov t i l l i vart der, fall inte i sådan u t ö v e r de som redan vidtagits f l ö d e s h a s t i g h e t e n reduceras), 4.3 bedöms den s ö k t a v e r k - n e g a t i v a e f f e k t e r av någon utsträckning att ^ särskilda (anpassning betydelse, skyddsåtgär- av i n t a g e t så att behöver v i d t a s . ^ s b å l l o i n g s - oob krotsloppskravot Oen s ö k t a effekter verksamheten bedöms på h u s h å l l n i n g e n i n t e ge upphov t i l l med r e s u r s e r . några Verksamheten i n t e anses komma i k o n f l i k t med h u s h å l l n i n g s k r a v e t . kan negativa därmed ^ ALRUT^ADV0KAT8YRÅA8 STOCKHOLM Oen s ö k t a verksamheten ger i n t e uppbov t i l l 4.4 något avfall. Produktvalskravot (5 ^) Oen s ö k t a verksamheten innehar i n t e någon h a n t e r i n g av k e m i k a l i e r m.m. 4.5 tokalisoringskravot ^ Som f r a m g å r av r e d o g ö r e l s e n ^) ovan under 4 hedöms n å g o t f r å n synpunkt mer f ö r d e l a k t i g t l o k a l i s e r i n g s a l t e r n a t i v Ansökan innehar inte någon ändring vatten, vilket i n n e b ä r a t t 2 k a p . För det område heten inom v i l k e t ä r helägna 25 augusti gäller av u t n y t t j a n d e t 5^2st. anläggningarna stadsplan. bilaga miljökonsekvensbeskrivningen (avsnitt verksamheten planen. 2 kap. 5 ^ 3 s t . kan därmed i n t e 5. ska j ä m f ö r a s driftkostnader överstiger 01). 4.2.1) Som f r a m g å r av bedöms den sökta Något h i n d e r med hänsyn till luftkylare^bedöms innebäraen samt d r i f t k o s t a n d e r om oa 300 000 k r ^ å r , med kostnaderna om oa 100 000 k r / a r . f ö r den s ö k t a verksamhetens Nyttan av s ö k t a verksamheten s å l e d e s dess k o s t n a d e r . På grund d ä r a v ooh då den s ö k t a verksamheten i n t e bedöms ge upphov t i l l enskilt intresse, skador på vare s i g a l l m ä n t får tillåtligbetskravet m i l j ö b a l k e n anses u p p f y l l t . 5. l ä n den f i l l å t l i o h e t s r e n l e r i 11 kap, m i l j ö b a l k e n i n v e s t e r i n g om oa H M k r eller Värmlands verksam- föreligga. Nollalternativet^återkylningmed vilket tillämpligt. f ö r den s ö k t a i eller 5n kopia av denna plan har hifogats miljökonsekvensbeskrivningen vara i l i n j e m o d föreligga. av mark inte är en av L ä n s s t y r e l s e n 1974 f a s t s t ä l l d inte miljö- Kontroll KEAB f ö r e s l å r f ö l j a n d e kontrollbestämmelser. i 11 kap. 5^ 7 ALRUTZ ADVOKATBYRÅAR STOCKHOLM "Mängden v a t t e n som b o r t l e d s ska b e r ä k n a s u t i f r å n pumparnas kapac i t e t oeb g å n g t i d . R e s u l t a t e t av b e r ä k n i n g a r n a ska r e g i s t r e r a s . Oe r e g i s t r e r a d e u p p g i f t e r n a ska bevaras i t i o å r oeb b å l l a s t i l l g ä n g liga för allmänbeten." 7. Villkor KEAB f ö r e s l å r följandevillkor. "Bortledningen av v a t t e n för återkylning t i l l s a m m a n s med b o r t l e d n i n g e n av v a t t e n av överskottsvärme f ö r p r o d u k t i o n av får fjärr- k y l a i n t e ö v e r s t i g a 8 0 0 0 000 m ^ p e r å r . " 8. A v g i f t f ö r p r ö v n i n g oeb t i l l s y n Enligt förordningen (1998:940) om a v g i f t e r f ö r p r ö v n i n g oeb syn e n l i g t m i l j ö b a l k e n skall g r u n d a v g i f t e n l i g t 3 kap. u t g å med 1 500 kronor oeb t i l l ä g g s a v g i f t e n l i g t 3 kap. till- 4 ^ 2 st. 5 ^ 4 st. med 800 k r o n o r , v i l k e t sammantaget ger en a v g i f t o m 2 300 k r o n o r . 9. Övriga frågor 9.1 sakägare S o m s a k ä g a r e bör l i k s o m i K a r l s t a d , som ä g a r e t i l l 9.2 1:1. att tiden f ö r anmälan om o f ö r u t s e d d skada bestäms fem å r . 9.3 Som f a s t i g b e t e n Herrbagen kommun, 5 5 1 8 4 Anmälan o m o f ö r u t s o d d skada KEAB f ö r e s l å r till M3977-10anges Karlstads A k t f ö r v a r a r e m.m. aktförvarare kommun, föreslås registrator Kommunledningskontoret, Åsa 551 84 K a r l s t a d . D r o t t n i n g g a t a n 32. Telefonnummer 054-540 10 1 1 . E ö r b a n d l i n g kan b å l l a s v i d K a r l s t a d Sjölin, tingsrätt. Karlstads Besöksadress: ALRUTZ' ADVOKATBYRÅ AB o STOCKHOLM 10. Handläggning KEAB h e m s t ä l l e r balken, vilket att ansökan även godtagits ningen (se ovan under 3 ) . 11. Yrkanden KEAB y r k a r t i l l s t å n d Vänern till enligt 22 kap. av l ä n s s t y r e l s e n enligt miljöbalken att en mängd av h ö g s t 8 000 000 m per samt a t t överensstämmelse få återleda med vad 17 § m i l j ö - och m i l j ö f ö r v a l t - f å bortleda 3 av ö v e r s k o t t s v ä r m e huvudsaklig handläggs år för använt vatten återkylning kylvatten, a l l t som anges i ur ansökan och i i övrigt i målet. KEAB begär tillstånd mark- f å r tas tillståndet och miljödomstolens förordnande att blivande i a n s p r å k utan h i n d e r av t a l a n mot den dom v a r i lämnas. tiebolag genom / enligt Mats B j ö / k W / bilagdaHjenörighetwridlingår Fullmakt Envar av advokaterna Louis Vasseur, Thomas Carlberg, Mats Björk, Susanne Åberg Witt-Strömer, Malin Gustafsson, Jan Eriksson, Owe Björk, Mikael Alrutz och Mats Ericsson eller den som någon av dem i sitt ställe förordnar befullmäktigas härmed: att vid domstolar och myndigheter anhängiggöra, utföra och bevaka bplajgels. t a j a n . l . ^ Volten .u[ Vänern att å bolagets vägnar uppbära och kvittera alla bolaget uti ifrågavarande sak tillkommande medel, värdehandlingar m.m; samt bolagets att även i övrigt vid alla de tillfällen, då rätt i denna sak kan vara ifråga, iakttaga och bevaka densamma. / ^ f L ^ & A J ^ ^ 6 / / o Karlstads Energi AB '\ I Vy Mats Preger VD AKe TeUeA'Sca, T r y K b BlO7682412 AKTIEBOLAG B o Lagsverket Objektets registreringsdatum Nuvarande firmas reg.clat. .T996-08-06 1960-04-13 Utskriftsdatum/tid Sida • 2012-07-04,; 15.31 q.nummer: 1 556071-6085 Karlstads Energi Aktiebolag c/o K a r l s t a d kommun 651 84 Säte: l KARLSTAD - " Värmlands län, K a r l s t a d kommun Registreringslän: Anmärkning: Detta är ett privat aktiebolag; BILDAT DATUM 1959-06-08 SAMMANSTÄLLNING AV AKTIEKAPITAL A k t i e k a p i t a l . . . . : 30.000.000 SEK Antal a k t i e r . . . . : 30.000 570706-1411 P e t t e r s s o n F r y k b e r g , Sven-Åke 652 22 KARLSTAD: :[•:"::.. WW % Lägst: Högst: Lägst: Högst: 20.000.000 SEK 80.000.000 SEK 20.000 80.000 B e r t i l , B e r g s l a g s g a t a n 14, WM STYRELSELEDAMÖTER 43 042 0-4 805 Bys t r öm, S i v L i l i a n , S t enhägsgatan 8 D Igh 1103, •: • 653 44 KARLSTAD 480205-6418 Ekbåge, Sune A r v i d , S Kyrkogatan 3 B, 2 t r , 652 24 KARLSTAD 870329-6221 Göransdotter, Susanna G r e t a Maria, Grévgatan 6, 652 25 KÄRLSTAD 441014-6973 M a t t s s o n , C a r l Jonny, G u s t a f Lovens g a t a 20, •; 652 26 KARLSTAD 710427-6253 N i l s s o n Lander, L a r s Johan, Hedestången, 660 57 VÄSE 380625-1637 P e t t e r s s o n , K a r l Arne, Nygatan 2, 652 20 KARLSTAD STYRELSESUPPLEANTER 770520-7194 From A i d a r o n , E r i k M a t t i a s , F a g o t t g a t a n 7 .2:;tr:V^ ^:^;'' '^v '' ' Vv 656 31 KARLSTAD # 480204-6419 Frödin, A x e l Göran, Mattsmässvägen 9, 653 46 KARLSTAD 500918-4960 Hammarbo, L a i n e A n n - C h r i s t i n , B o l l a s väg 6, 656 38 KARLSTAD ; FORTS :: :; : ; ! DlU'/GiKMl;; N;\3TöBEVs|s e s w M f l s w i m m i m m ~ r 7" Nuvarande If) y.dat. Of. §5: - . :'().. :,!,/!. 65 KARLSTAD. — — • - ;:: 656 36 KARLSTAD mmmE#NiNGr }i :i . Ililiiiis r 0107682412; REGISTRERINGSBEVIS --c A K T I E B O L A G ;' :.vc$8;B ORG.NUMMER: 556071-6085 .Objektets/eglstreringsdaturn • : L K-V • -; * • - •",/•• ' ^ . ";' f : 1960-04-13 Nuvarande firmas reg.dal •.K k Utskiftsdatum/tld 7-• / : . . %c?i : :^.':v-% -f: 1996-08-06 Sida 2012-07-04, 15.31 RÄKENSKAPSÅR 0101 - 1231 : W SM?WM^äMSB. WM'M KALLELSE ! K a l l e l s e s k e r genom brev med p o s t e n . FIRIvlAlHIStÖRik ; i - - 'ÄilSÄM 1987-11-26 Färjestadshallarna A k t i e b o l a g (FAB) w l l 1960-04-13 Isbanan i K a r l s t a d A k t i e b o l a g ******** Ovanstående r e g i s t r e r i n g s b e v i s är utfärdat av ******** &B 01 a g sv er We t x - Teknisk beskrivning 2012-12-18 1 BILAGA A Karlstads Energi AB Teknisk beskrivning Uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt kylvatten Teknisk beskrivning 2012-12-18 2 BILAGA A Teknisk beskrivning 2012-12-18 3 BILAGA A Innehåll 1 INLEDNING ............................................................................................ 4 1.1 Bakgrund och syfte...................................................................................................................... 4 1.2 Tidigare tillstånd ......................................................................................................................... 4 1.3 Planerad omfattning av ansökan ............................................................................................... 5 2 BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR OCH TILLSTÅNDSGIVNA FÖRÄNDRINGAR .......................................................................................... 6 2.1 Befintlig återkylning ................................................................................................................... 6 2.2 Befintliga anläggningar för uttag av kylvatten och utsläpp av uppvärmt kylvatten............. 7 3 2.2.1 Pumputrustning ...................................................................................... 7 2.2.2 Intags- och utloppsledningar .................................................................. 7 2.2.3 Uttag av kylvatten .................................................................................. 9 2.2.4 Temperaturer och flöden ........................................................................ 9 SÖKT VERKSAMHET .......................................................................... 10 3.1 Pumpkapacitet ........................................................................................................................... 10 3.2 Planerat uttag ............................................................................................................................ 10 3.3 Kostnader ................................................................................................................................... 10 3.4 Temperaturer och flöden .......................................................................................................... 10 3.5 Skyddsåtgärder ......................................................................................................................... 11 3.6 Alternativa lösningar ................................................................................................................ 11 3.6.1 Luftkylare............................................................................................. 11 3.6.2 Återkylare vid Hedenverket ................................................................. 11 4 KONTROLL AV VERKSAMHETEN ..................................................... 11 5 TIDSPLAN ............................................................................................ 12 Teknisk beskrivning 2012-12-18 4 BILAGA A 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Karlstad Energi AB (KEAB) ingår i koncernen Karstads Stadshus AB, som är helägt av Karlstads kommun. Företaget producerar energi i form av el och fjärrvärme, bedriver elhandel och svarar för kommunal renhållning. KEAB producerar fjärrvärme för Karlstads centralort. Fjärrvärmenätet är sammankopplat med Skoghall där Hammarö Energi AB köper och Stora Enso Skoghall säljer värme. Huvudproduktionsanläggning för fjärrvärme är Hedenverket som består av en avfallseldad hetvattenpanna och ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Det finns flera andra produktionsanläggningar i fjärrvärmenätet. Kraftvärmeverket i Yttre Hamn används i huvudsak vintertid och är också en reservanläggning om det blir fel i Hedenverket. KEAB uppför nu ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk vid Hedenverket, som ska tas i drift hösten 2014. I ett fjärrvärmenät styrs produktionen av värmebehovet hos kunderna, vilket till stor del påverkas av utomhustemperaturen. För att kunna driva produktionsanläggningarna även då det saknas behov av all den värme som produceras främst i samband med att den nya pannan vid Hedenverket ska tas i drift, men även senare, önskar KEAB ha möjlighet att vid behov kyla bort överskottsvärme. Därför avser KEAB att söka tillstånd för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten. Syftet med den ansökta verksamheten är att miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt förbättra förutsättningarna för driften av pannorna vid Hedenverket. Bland annat kommer idrifttagningen av den nya pannan att kunna tidigareläggas och drifttiden förlängas främst under vår och höst. På så sätt undviks onödiga start och stopp av andra pannor med olja. Den nya kraftvärmeanläggningen kommer att minska oljebehovet för fjärrvärmeproduktion och därmed också minska miljöpåverkan. Möjligheter ges även till ökad elproduktion vid Hedenverket. 1.2 Tidigare tillstånd I dom den 9 juni 2011 lämnade Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, KEAB tillstånd enligt miljöbalken att utföra en intagsledning och att genom intagssledningen bortleda kylvatten till en mängd av 0,15 m3/s räknat som årsmedelvärde samt att leda tillbaka uppvärmt kylvatten genom utloppsledningen. För det meddelade tillståndet föreskrev domstolen ett antal villkor, bland annat ett allmänt villkor enligt vilket den tillståndsgivna verksamheten skulle bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökan eller i övrigt uppgett eller åtagit sig. Teknisk beskrivning 2012-12-18 5 BILAGA A Av ansökan framgår att såväl intags- som utloppsledningen är befintliga och att utförandet av desamma består i en komplettering av intagsledningen. Vidare framgår att bortledningen av vatten ur Vänern ska ske för produktion av fjärrkyla i en planerad anläggning. Den planerade fjärrkylaanläggningen har ännu inte kommit till utförande. I deldom den 13 juli 2012 lämnade mark- och miljödomstolen KEAB tillstånd att komplettera det befintliga Hedenverket med ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk. 1.3 Planerad omfattning av ansökan KEAB har nu för avsikt att genomföra den tillståndsgivna kompletteringen av intagsledningen samt att i avvaktan på den planerade fjärrkylaanläggningen utnyttja den kompletterade intagsledningen och den befintliga utloppsledningen för bortledning respektive återledning av kylvatten för kylning av överskottsvärme. Denna verksamhet kommer att begränsas när den planerade fjärrkylaanläggningen tas i drift så att den tillsammans med bortledning av kylvatten för fjärrkylaanläggningen håller sig inom 8 000 000 m3 per år vilket motsvarar cirka 0,25 m3/s räknat som årsmedelvärde. KEAB avser vidare att hos mark- och miljödomstolen söka tillstånd enligt miljöbalken till planerad bortledning av vatten för återkylning, som ett komplement till det tillstånd som meddelats av domstolen i domen den 9 juni 2011. 6 BILAGA A Teknisk beskrivning 2012-12-18 2 Befintliga anläggningar och tillståndsgivna förändringar Befintlig anläggning för bortledning av kylvatten och utsläpp av uppvärmt kylvatten samt befintlig återkylare är belägna vid KVV Yttre Hamn och i Lambersghamnen i Karlstad, se Figur 1. Hedenverket är också markerat i figuren. Hedenverket KVV Yttre Hamn Figur 1 Lokalisering av KVV Yttre Hamn och Hedenverket 2.1 Befintlig återkylning Idag sker återkylning av överskottsvärme från befintliga pannor vid Hedenverket via en befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn. Kylaren använder Vänernvatten som kylmedium. Återkylningen används kortare perioder för det befintliga biobränsleeldade kraftvärmeverket, under vår och höst när fjärrvärmeunderlaget är för litet. Återkylning kan även användas för att kunna köra rökgaskondenseringen kopplad till avfallspannan vid Hedenverket under en längre period än det finns behov av värmen. Annars krävs tillsats av stadsvatten för rening av rökgaserna (resurshushållningsfråga). En mindre mängd kylvatten tas dessutom ut för kylning av motorer vid KVV Yttre Hamn. Den nuvarande återkylaren installerades 1993 (se Tabell 1) och ersatte då en äldre. Återkylare har alltså funnits vid KVV Yttre Hamn under lång tid, men den har endast använts i begränsad omfattning. Teknisk beskrivning 2012-12-18 Tabell 1 7 BILAGA A Befintlig återkylare Beskrivning Tillverkare Tillverkningsår Beräkningstryck Beräkningstemperatur Drifttryck Drifttemperatur Fjärrvärmeeffekt Enhet bar(e) °C bar(e) °C MW Återkylare Allards 1993 16/6* 204/164* Ca 8/0,2* 120-88/15-53* 45 *primär/sekundärsida Uttaget sker via en befintlig intagskanal vid Lambergskajen, och utsläppet sker via en befintlig utloppsledning till Yttre Hamn. Verksamheten vid KVV Yttre Hamn, inklusive återkylaren har ett tillstånd enligt kapitel 9 miljöbalken. Vidare finns tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken till intagsoch utloppsledningen (se ovan under 1.2). Dock saknas tillstånd till uttag av kylvatten och utsläpp av uppvärmt kylvatten för återkylning av överskottsvärme. 2.2 Befintliga anläggningar för uttag av kylvatten och utsläpp av uppvärmt kylvatten 2.2.1 Pumputrustning För uttag av vattnet finns en pump med fast flöde med en kapacitet på 300 l/s. Det gällande tillståndet för fjärrkylaanläggningen medger att pumpkapaciteten ökas till 640 l/s. Pumpen är dock ännu inte installerad. Den nya pumpen planeras att vara varvtalsstyrd. 2.2.2 Intags- och utloppsledningar Intagsledningen för kylvatten är placerad i Lambergshamnen, medan utloppet av kylvatten är beläget vid kajkanten i Yttre Hamn. Den befintliga intagsledningen har en diameter på 1 000 mm. Ledningen sträcker sig cirka 5 meter ut från strandkanten. Figur 2 visar placering av intagsledningen. Teknisk beskrivning 2012-12-18 Figur 2 8 BILAGA A Placering av intagsledning Ledningen kommer att förlängas med en intagsdel som uppfyller kraven på låg inströmningshastighet, max 0,2 m/s. Inloppet kommer att placeras på botten på cirka 3 meters djup. Inloppet kommer att förses med ett galler om 20x20 mm samt utformat med en förstorad yta för att begränsa strömningshastigheten. Figur 3 visar exempel på utformning av inloppet. Inlopp och rörledningar utformas med hänsyn till miljö, ekologi och verksamheter i Vänern. Figur 3 Exempel på utformning av inlopp Ovanstående beskrivning av utformning av intagsledningen är enligt gällande tillstånd för fjärrkylaanläggningen. Den tillståndsgivna ändringen är dock ännu inte genomförd. Den befintliga utloppsledningen har en diameter på 1 000 mm och utloppet är vid kajkanten med utlopp ungefär i höjd med vattenytan. Underkant av intagsledningen ligger på +42.45 (RH00 Karlstad), vilket korresponderar mot RH00 +42.65 (som t ex SMHI använder vid nivåmätningar av Vänern). Medelvattenståndet i Karlstad ligger på +44,4 (RH00), Vänern +44.33 (RH00). Utloppet kommer inte att förändras. Teknisk beskrivning 2012-12-18 Figur 4 2.2.3 9 BILAGA A Placering av befintligt utlopp Uttag av kylvatten Tillståndet för uttag av kylvatten medger ett uttag på 0,15 m3/s, motsvarande cirka 4 300 000 m3 per år. 2.2.4 Temperaturer och flöden I tillståndsansökan för fjärrkylaanläggningen redovisades följande förväntade flöden och temperaturer av kylvatten, se Tabell 2. Fjärrkylaanläggningen har ännu inte tagits i drift. Tabell 2 Beräkningsunderlag kylvatten ur ansökan för tillståndsgiven fjärrkylaanläggning Teknisk beskrivning 2012-12-18 10 BILAGA A 3 Sökt verksamhet 3.1 Pumpkapacitet Den sökta verksamheten innebär ingen utökning jämfört med tillståndsgiven pumpkapacitet för fjärrkylaanläggningen, 640 l/s (se avsnitt 2.1). 3.2 Planerat uttag Det planerade uttaget av kylvatten för återkylning kommer att uppgå till maximalt 8 000 000 m3 per år, motsvarande cirka 0,25 m3/s som medelvärde över året. När den planerade fjärrkylaanläggningen tas i drift kommer flödet begränsas så att det totalt tillsammans med bortledning av kylvatten för fjärrkylaanläggningen håller sig inom 8 000 000 m3 per år. 3.3 Kostnader Kostnader för verksamheten motsvarar driftskostnaderna för pumpar i form av elkostnader, cirka 100 000 kronor per år. 3.4 Temperaturer och flöden I Tabell 3 redovisas det kompletterande underlaget för nu ansökt verksamhet, som täcker kylbehovet vid idrifttagning av det nya kraftvärmeverket inklusive befintliga anläggningar vid Hedenverket och kylbehovet för KVV Yttre Hamn. Tabell 3 Beräkningsunderlag för ansökt kylvattenbehov, drift 2014 Cirka 8 miljoner m3, motsvarande cirka 0,25 m3/s som medelvärde över året pumpas in till den befintliga återkylaren vid KVV Yttre Hamn med den ansökta verksamheten. Maximal värmelast är 20 MW. Dessa siffror kan jämföras med beräkningarna för fjärrkylaanläggningen, som redan har tillstånd, där flödet är cirka 4,3 miljoner m3, motsvarande cirka 0,15 m3/s, och en maximal värmelast på 13 MW. Det uppvärmda vattnet från återkylaren återförs via den befintliga utloppsledningen till Yttre Hamn. Kylvattenkretsen är helt sluten så samma mängd som tas ut kommer tillbaka och inga tillsatser sker. 11 BILAGA A Teknisk beskrivning 2012-12-18 3.5 Skyddsåtgärder För att minimera risker för att övervarmt vatten släpps ut till recipienten finns en temperaturgivare som förses med larm och säkerhetsfunktioner som förhindrar utsläpp av övervarmt vatten, till exempel kan driften av kylvattenpumpen stoppas. 3.6 Alternativa lösningar 3.6.1 Luftkylare Alternativ lösning till kylning av överskottsvärme vid Yttre Hamn är att installera en luftvärmekylare vid Hedenverket. Kylsystemet består av ett batteri med parallella luftfläktar. Luftkylarna innehåller en kylkrets som består av en vattenblandning med cirka 40 procentig etylenglykol. Systemet är torrt vilket betyder att det inte bildas några synliga plymer av vattenånga. En jämförelse mellan vatten- och luftkylare ges i Tabell 4. En luftkylare innebär större energi- och resursanvändning. Den innebär också ytterligare markarbeten på den gamla deponin på Hedenverket i form av pålning och grundläggning. Vidare innebär en luftkylare högre bullernivåer och kräver bullerreducerande åtgärder. Tabell 4 Jämförelse av återkylare, vattenkylare och luftkylare Investering, Mkr Årlig elförbrukning, MWh Elkostnader per år, kkr Kemikalier, etylenglykol, ton 1) Vattenkylare <1 200 100 0 Luftkylare 11 600 300 15 1) innehåll i kylkretsen, slutet system därför ingen förbrukning Jämförelsen mellan vatten- och luftkylare, ger att vattenkylaren är miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt mer fördelaktig. Med alternativet vattenkylare i KVV Yttre Hamn krävs i princip ingen extra utrustning. 3.6.2 Återkylare vid Hedenverket En återkylare som utnyttjar ytvatten kan även placeras vid Hedenverket, se Figur 1, med intags- och utlopp i Kaplansälven. Helt ny utrustning krävs då. 4 Kontroll av verksamheten Mängden vatten som bortleds beräknas utifrån pumpens/arnas kapacitet och gångtid. Temperaturen i utgående vatten till Vänern mäts. Teknisk beskrivning 2012-12-18 12 BILAGA A 5 Tidsplan Syftet med den ansökta verksamheten är bland annat att idrifttagningen av den nya pannan vid Hedenverket ska kunna tidigareläggas. Planerad driftstart för den nya kraftvärmeanläggningen är hösten 2014. Om inte tillstånd erhålls för ansökt verksamhet med återkylning av överskottsvärme vid KVV Yttre Hamn, krävs att en ny luftkylare installeras vid Hedenverket för att inte försena driftsättningen av den nya pannan. Den nya pannan innebär flera miljöfördelar jämför med nuvarande produktion av fjärrvärme till fjärrvärmenätet i Karlstad. För att inte försena driftsstarten av den nya pannan krävs beslut från mark- och miljödomstolen senast sommaren 2013. I Tabell 5 beskrivs övergripande tidsplanen för planerade aktiviteter för att kunna ta i drift kraftvärmeanläggningen vid Hedenverket hösten 2014. Tabell 5 Tidsplan för aktiviteter kopplat till ansökt verksamhet Aktivitet Lämna in tillståndsansökan enligt miljöbalken Dom från mark- och miljödomstolen Driftstart den nya kraftvärmeanläggningen vid Hedenverket Tidsplan December 2012 Juni 2013 Hösten 2014 Intagsledning Utloppsledning BILAGA B BILAGA C BILAGA C BILAGA C BILAGA C BILAGA C MKB 2012-12-18 1 BILAGA D Karlstads Energi AB Miljökonsekvensbeskrivning Uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt kylvatten MKB 2012-12-18 2 BILAGA D MKB 2012-12-18 3 BILAGA D Icke-teknisk sammanfattning Karlstad Energi AB (KEAB) producerar energi i form av el och fjärrvärme, bedriver elhandel och svarar för kommunal renhållning. För produktion av fjärrvärme driver bolaget flera anläggningar, bland andra Hedenverket och kraftvärmeverket (KVV) vid Yttre Hamn. Vid KVV Yttre Hamn finns utrustning för kylning av överskottsvärme. Kylutrustningen utnyttjas då KEABs anläggningar behöver drivas även då det saknas behov av all den värme som produceras. Kylningen sker genom att vatten tas ut från Vänern och efter kylningen leds uppvärmt kylvatten tillbaks till Vänern. KEAB bygger nu ett ny biobränsleeldat kraftvärmeverk vid Hedenverket. För att bland annat kunna starta den nya anläggningen tidigare och på så sätt minska användningen av eldningsolja önskar KEAB utnyttja befintlig utrustning och komplettera gällande tillstånd med ett större uttag av kylvatten och utsläpp av uppvärmt kylvatten, från totalt 4,3 till 8 miljoner kubikmeter per år, dock med samma högsta pumpkapacitet cirka 640 l/s. Det kommer inte att utföras något ytterligare anläggningsarbete förutom det som redan är tillståndsgivet i gällande tillstånd för en fjärrkylaanläggning. Uttag av kylvatten bedöms inte försämra tillståndet i vattnet. Miljökonsekvenserna av utsläpp av uppvärmt kylvatten har studerats av ÅF Infrastructure AB. Modellberäkningar som visar spridning av det uppvärmda kylvattnet från återkylaren till Yttre Hamn har utförts av IVL. Klarälvsdeltat och Vänern är utpekat som laxfiskevatten och därmed gäller miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten. Miljökvalitetsnormen beträffande temperatur (1,5 ºC ökning jämfört med opåverkat område) för laxfiskvatten kommer inte att överskridas för Vänern eller Klarälven. Kylvattenutsläppet bedöms inte utgöra något hinder för att Hammarösjön uppnår relevanta miljökvalitetsnormer för ytvatten, det vill säga ”God ekologisk status år 2015” respektive ”God kemisk ytvattenstatus år 2015”. Bedömningen är att det inte finns några risker för negativa ekologiska konsekvenser på Hammarösjöns fiskbestånd och förekommande lekvandringar i Klarälven, varför riksintresset beträffande yrkesfisket i Vänern inte kommer att påverkas. Risk för dimbildning bedöms som liten och begränsad i jämförelse med den naturliga dimbildningen. Miljöförhållanden utanför hamnområdet bedöms inte komma att förändras av den planerade verksamheten. Varken Natura2000-området eller området för riksintresse för naturvård i Klarälvsdeltat bedöms därför påverkas av den ansökta verksamheten. Den planerade verksamheten bedöms inte heller påverka riksintresset för sjöfart. Det finns inte något lokaliseringsalternativ som är mer fördelaktigt än det valda alternativet. Alternativet till att använda befintlig utrustning för återkylning av överskottsvärme är att bygga en ny luftkylare vid Hedenverket (nollalternativ). Jämfört med nollalternativet kommer den planerade verksamheten bland annat att innebära bättre hushållning med naturresurser. Den planerade verksamheten har liten miljöpåverkan och bedöms inte försvåra uppfyllandet av något av miljömålen. MKB 2012-12-18 4 BILAGA D MKB 2012-12-18 5 BILAGA D Innehåll 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ............................................................ 7 2 INLEDNING ............................................................................................ 7 2.1 Bakgrund och syfte...................................................................................................................... 7 2.2 Tidigare tillstånd ......................................................................................................................... 8 2.3 Planerad omfattning av ansökan ............................................................................................... 8 2.4 Nollalternativ och planerad verksamhet ................................................................................... 9 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING ............................................................ 9 3.1 Befintliga anläggningar och tillståndsgivna förändringar ....................................................... 9 3.1.1 Befintlig återkylning ............................................................................ 10 3.1.2 Befintliga anläggningar för uttag av kylvatten och utsläpp av uppvärmt kylvatten............................................................................................................. 10 3.1.3 Intags- och utsläppsledningar .............................................................. 10 3.2 Sökt verksamhet ........................................................................................................................ 10 3.2.1 4 Skyddsåtgärder..................................................................................... 11 OMRÅDESBESKRIVNING ................................................................... 11 4.1 KVV Yttre hamn med omgivningar ........................................................................................ 11 4.2 Planförhållanden ....................................................................................................................... 12 4.2.1 Detaljplan ............................................................................................. 12 4.2.2 Översiktsplan ....................................................................................... 12 4.3 Avstånd till bostäder ................................................................................................................. 13 4.4 Vattenrecipientförhållanden .................................................................................................... 14 4.5 Riksintressen .............................................................................................................................. 14 4.6 Alternativ lokalisering .............................................................................................................. 16 5 MILJÖKONSEKVENSER ..................................................................... 16 5.1 Påverkan på vattenrecipienten................................................................................................. 16 5.1.1 Intag av kylvatten................................................................................. 16 5.1.2 Utsläpp av uppvärmt kylvatten ............................................................ 16 5.2 Påverkan på riksintressen ........................................................................................................ 17 5.3 Överensstämmelse med miljömål ............................................................................................ 17 MKB 2012-12-18 6 6 BILAGA D SAMRÅDSREDOGÖRELSE ................................................................ 18 BILAGA Bilaga D1 Bilaga D2 Bilaga D3 Detaljplan för området, fastställdes 1974-08-26 Ekologiska effekter av kylvattenutsläpp från Karlstads Energi ABs återkylare i Yttre Hamn (ÅF och IVL), 2012-11-09 Samrådsredogörelse MKB 2012-12-18 7 BILAGA D 1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Anläggning: Besöksadress anläggningen Organisationsnummer Prövningskoder, huvudbransch Fastighetsbeteckning Fastighetsägare Kontaktperson Telefon/mobil E-post Kommun Län Tillståndsgivande myndighet Tillsynsmyndighet Karlstads Energi AB (KEAB) KEAB:s anläggning vid Lambergskajen för bortledning och återledning av kylvatten Lambergskajen, Karlstad 556071-6085 Uttag av ytvatten enligt 11 kap 9 § miljöbalken och utsläpp av kylvatten enligt 9 kap miljöbalken Herrhagen 1:1 för in- och utlopp Loggen 1 för befintlig återkylare mm Karlstads kommun Johan Thelander 054-5407232 johan.thelander@karlstad.se Karlstads kommun Värmlands län Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt Länsstyrelsen i Värmlands län Ansökan om tillstånd till bortledning av ytvatten för kylning samt utsläpp av uppvärmt kylvatten. Avrinningsområde: 135 N: 6582501 E: 416309 2 Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Karlstad Energi AB (KEAB) ingår i koncernen Karlstads Stadshus AB, som är helägt av Karlstads kommun. Företaget producerar energi i form av el och fjärrvärme, bedriver elhandel och svarar för kommunal renhållning. KEAB producerar fjärrvärme för Karlstads centralort. Fjärrvärmenätet är sammankopplat med Skoghall där Hammarö Energi AB köper och Stora Enso Skoghall säljer värme. Huvudproduktionsanläggning för fjärrvärme är Hedenverket som består av en avfallseldad hetvattenpanna och ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Det finns flera andra produktionsanläggningar i fjärrvärmenätet. Kraftvärmeverket i Yttre Hamn används i huvudsak vintertid och är också en reservanläggning om det blir fel på Hedenverket. MKB 2012-12-18 8 BILAGA D KEAB uppför nu ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk vid Hedenverket, som ska tas i drift hösten 2014. I ett fjärrvärmenät styrs produktionen av värmebehovet hos kunderna, vilket till stor del påverkas av utomhustemperaturen. För att kunna driva produktionsanläggningarna även då det saknas behov av all den värme som produceras främst i samband med att den nya pannan vid Hedenverket ska tas i drift, men även senare, önskar KEAB ha möjlighet att vid behov kyla bort överskottsvärme. Därför avser KEAB att söka tillstånd för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt kylvatten. Det finns flera fördelar med möjligheter till begränsad kylning, bland annat kommer idrifttagningen av den nya pannan att kunna tidigareläggas och drifttiden förlängas främst under vår och höst. På så sätt undviks start och stopp av andra pannor med olja, med totalt sett högre miljöbelastning jämfört med drift av återkylaren. Möjligheter ges även till ökad elproduktion vid Hedenverket. 2.2 Tidigare tillstånd I dom den 9 juni 2011 lämnade Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, KEAB tillstånd enligt miljöbalken att utföra en intagsledning och genom intagsledningen bortleda kylvatten till en mängd av 0,15 m3/s räknat som årsmedelvärde samt att leda tillbaka uppvärmt kylvatten genom utloppsledningen. För det meddelade tillståndet föreskrev domstolen ett antal villkor, bland annat ett allmänt villkor enligt vilket den tillståndsgivna verksamheten skulle bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökan eller i övrigt uppgett eller åtagit sig. Av ansökan framgår att såväl intags- som utloppsledningen är befintliga och att utförandet av desamma bestod i en komplettering av intagsledningen. Vidare framgår att bortledningen av vatten ur Vänern skulle ske för produktion av fjärrkyla i en planerad anläggning. Den planerade fjärrkylaanläggningen har ännu inte kommit till utförande. I deldom den 13 juli 2012 lämnade mark- och miljödomstolen KEAB tillstånd att komplettera det befintliga Hedenverket med ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk. 2.3 Planerad omfattning av ansökan KEAB har nu för avsikt att genomföra den tillståndsgivna kompletteringen av intagsledningen samt att i avvaktan på den planerade fjärrkylaanläggningen utnyttja den kompletterade intagsledningen och den befintliga utloppsledningen för bortledning respektive återledning av kylvatten för kylning av överskottsvärme. Denna verksamhet kommer att begränsas när den planerade fjärrkylaanläggningen tas i drift så att den tillsammans med bortledning av kylvatten för 9 BILAGA D MKB 2012-12-18 fjärrkylaanläggningen håller sig inom 8 miljoner m3 per år, motsvarande cirka 0,25 m3/s räknat som årsmedelvärde. KEAB avser vidare att hos mark- och miljödomstolen söka tillstånd enligt miljöbalken till planerad bortledning av vatten för återkylning, som ett komplement till det tillstånd som meddelats av domstolen i domen den 9 juni 2011. 2.4 Nollalternativ och planerad verksamhet Om inte tillstånd erhålls för att utnyttja befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn kommer det att behövas en ny luftkylare med luft som kyler mot omgivningsluften. 3 Verksamhetsbeskrivning Den befintliga och planerade verksamheten beskrivs i den Tekniska beskrivningen, se bilaga A till ansökan. 3.1 Befintliga anläggningar och tillståndsgivna förändringar Befintlig anläggning för bortledning av kylvatten och utsläpp av uppvärmt kylvatten samt befintlig återkylare är belägna vid KVV Yttre Hamn och i Lambersghamnen i Karlstad, se Figur 3. Hedenverket är också markerat i figuren. Hedenverket KVV Yttre Hamn Figur 1 Lokalisering av KVV Yttre Hamn och Hedenverket MKB 2012-12-18 3.1.1 10 BILAGA D Befintlig återkylning Idag sker återkylning av överskottsvärme från befintliga pannor vid Hedenverket via en befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn. En mindre mängd kylvatten tas dessutom ut för kylning av motorer vid KVV Yttre Hamn. Kylaren använder Vänernvatten som kylmedium. Den nuvarande återkylaren installerades 1993 och ersatte då en äldre. Återkylare har alltså funnits vid KVV Yttre Hamn under lång tid, men den har endast använts i begränsad omfattning. Intaget sker via en befintlig intagsledning vid Lambergskajen, och utsläppet sker via en befintlig ledning till Yttre Hamn. För verksamheten vid KVV Yttre Hamn, inklusive återkylaren finns ett tillstånd enligt kapitel 9 miljöbalken. Vidare finns tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken till intags- och utloppsledningen (se ovan under 1.2). Dock saknas tillstånd till uttag av kylvatten och utsläpp av uppvärmt kylvatten för återkylning av överskottsvärme. 3.1.2 Befintliga anläggningar för uttag av kylvatten och utsläpp av uppvärmt kylvatten För uttag av vattnet finns en pump med fast flöde med en kapacitet på 300 l/s. Gällande tillståndet för fjärrkylaanläggningen medger att pumpkapaciteten ökas till 640 l/s. Pumpen är dock ännu inte installerad. Den nya pumpen planeras att vara varvtalsstyrd. 3.1.3 Intags- och utsläppsledningar Intagsledningen för kylvatten är placerad i Lambergshamnen, medan utloppet av kylvatten är beläget vid kajkanten i Yttre Hamnen. Intagsledningen kommer att förlängas med en intagsdel som uppfyller kraven på låg inströmningshastighet och förses med galler. Ändringen är enligt gällande tillstånd för fjärrkylaanläggningen, men är dock ännu inte genomförd. Tillståndet för uttag av kylvatten medger ett uttag på 0,15 m3/s, motsvarande cirka 4 300 000 m3 per år. Det uppvärmda vattnet från återkylaren återförs via den befintliga utloppsledningen till Yttre Hamn. Kylvattenkretsen är helt sluten så samma mängd som tas ut kommer tillbaka och inga tillsatser sker. 3.2 Sökt verksamhet Det planerade uttaget av kylvatten för återkylning kommer att uppgå till maximalt 8 000 000 m3 per år, motsvarande cirka 0,25 m3/s som medelvärde över året. När den planerade fjärrkylaanläggningen tas i drift kommer flödet begränsas så att det totalt tillsammans med bortledning av kylvatten för fjärrkylaanläggningen håller sig inom 8 000 000 m3 per år. 11 BILAGA D MKB 2012-12-18 Dessa siffror kan jämföras med beräkningarna för fjärrkylaanläggningen, som redan har tillstånd, där flödet är cirka 4,3 miljoner m3, motsvarande cirka 0,15 m3/s som medelvärde över året. 3.2.1 Skyddsåtgärder För att minimera risker för att övervarmt vatten släpps ut till recipienten finns en temperaturgivare som förses med larm och säkerhetsfunktioner som förhindrar utsläpp av övervarmt vatten, till exempel kan driften av kylvattenpumpen stoppas. 4 Områdesbeskrivning 4.1 KVV Yttre hamn med omgivningar Herrhagen, Karlstad är en stadsdel belägen strax öster om stadens centrum. Den ansökta verksamheten är belägen vid KVV Yttre Hamn och i Lambersghamnen i Karlstad, se Figur 3. Hedenverket är också markerat i figuren. Hedenverket KVV Yttre Hamn Figur 2 Lokalisering av KVV Yttre Hamn och Hedenverket Intaget av kylvatten är i Lambergshamnen, medan utloppet av kylvatten är beläget vid kajkanten i Yttre Hamnen, se Figur 3. MKB 2012-12-18 Figur 3 12 BILAGA D Placering av befintligt kylvattenintag och kylvattenutlopp 4.2 Planförhållanden 4.2.1 Detaljplan Återkylaren är placerad på fastigheten Loggen 1 samt in- och utloppsledning på Herrhagen 1:1. Det finns detaljplan för det aktuella området som fastställdes 197408-26, se bilaga D1. Ansökan innebär inte någon ändring av utnyttjandet av mark och vatten. 4.2.2 Översiktsplan Den ansökta verksamheten strider inte mot gällande översiktsplan för Karlstad 2012. Området för kraftvärmeverket KVV Yttre Hamn och hela Lambergshamnen är fortsatt angivet för industri- och hamnverksamhet. MKB 2012-12-18 13 BILAGA D Inre hamn är dock angivet som ett stort omvandlings- och förtätningsområde bestående av Vågmästaren, Tyggårdsviken, Bärkassen, Kanoten, Kanikenäsholmen, Tullhomsviken och Wermlandskajen (se Figur 4). Området är till stor del redan detaljplanerat. De områden som återstår att detaljplanera är Kanoten, Tullholmsviken och Wermlandskajen. I ett nyligen framtaget planprogram föreslås ytterligare bostäder, verksamheter m m inom Kanoten och Tullholmsviken. Figur 4 Utbyggnad i Inre hamn och dess omgivning (Översiktsplan 2012, Karlstads kommun) Wermlandskajen är planlagd för hamnändamål. Stadsbyggnadsprogrammet för Inre hamn anger kajen som ett utredningsområde och användningen är beroende av hur mycket av hamnverksamheten som kommer att vara kvar i detta område. Enligt beslut i kommunstyrelsen i november 2009 ska den östra delen av kajen användas av Vänerhamns bulkverksamhet. Detta medför konsekvenser för hur den västra delen av kajen kan nyttjas. Markanvändningen vid den västra delen av Wermlandskajen får inte påtagligt försvåra verksamheten vid Vänerhamn eftersom det är av riksintresse för sjöfart. 4.3 Avstånd till bostäder Närmaste bostadsbebyggelse finns på cirka 250 meters avstånd vid Herrhagen, nordväst om anläggningen. Vidare finns bostäder vid Lamberget som ligger cirka 300 bort, i nordostlig riktning. Det finns andra industriverksamheter med arbetsplatser cirka 100 meter från anläggningen. MKB 2012-12-18 14 BILAGA D 4.4 Vattenrecipientförhållanden Inloppet av kylvatten är i Lambergshamnen, medan utloppet av kylvatten är beläget vid kajkanten i Yttre Hamn. Primärrecipienten ingår i ett vattenområde benämnt Hammarösjön i norra Vänern. De flesta av Klarälvens förgreningar mynnar i Hammarösjön, tillsammans svarar de för cirka 86 procent av Klarälvens totala flöde, som därmed kraftigt påverkar vattenkvaliteten i området. Vattenrecipienten beskrivs mer i detalj i Bilaga D2. Östra älvgrenen Klarälven huvudfåra Västra älvgrenen Figur 5 Klarälvsdeltat och Hammarösjön. Yttre Hamn markerat (röd cirkel) och utsläppspunkt markerat (röd pil) 4.5 Riksintressen Vänern ses som riksintresse för yrkesfiske. Klarälvsdeltat är definierat som riksintresse för naturvård (www.gis.lst.se). Delar av Klarälvsdeltat utgör även Natura 2000-område, se Figur 6. Området är av både gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet och skyddsområde enligt fågeldirektivet (www.viss.lst.se ). Området består av bl.a. naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation samt alluviala lövskogar, som tidvis är översvämmade. MKB 2012-12-18 Figur 6 Riksintresse för naturvård (sned grönrastering) och Natura 2000-område (rak grönrastering i Klarälvsdeltat (www.gis.lst.se) Sjöfartsverket har enligt beslut 2001 pekat ut Vänernhamn i Karlstad som riksintresse för kommunikationsanläggningar, se Figur 7. Figur 7 15 BILAGA D Riksintressen sjöfarten i Karlstad (Översiktsplan Karlstad 2012, Bilaga 1 Riksintressen enligt miljöbalken) MKB 2012-12-18 16 BILAGA D 4.6 Alternativ lokalisering För att använda befintlig kylare vid KVV Yttre Hamn kan annan placering av intagsoch utsläppsledningarna ses som alternativ lokalisering. Eftersom dessa ledningar redan finns på plats är det dock orimligt att lägga ledningar på alternativ plats. 5 Miljökonsekvenser Det kommer inte att utföras något ytterligare anläggningsarbete förutom det som redan är tillståndsgivet i tillståndet för fjärrkylaanläggningen. Det tillståndsgivna arbetet består av att intagsledningen kommer att förlängas och förses med galler samt att den befintliga kylvattenpumpen kommer att ersättas enligt beskrivning i avsnitt 2.2 i den tekniska beskrivningen, Bilaga A. Detta arbete är ännu inte utfört och kan komma att innebära visst schaktningsarbete i vatten. 5.1 Påverkan på vattenrecipienten 5.1.1 Intag av kylvatten Inloppet är försett med galler och har en förstorad yta så att strömningshastigheten hålls låg (inte över 0,2 m/s) för att förhindra att fisk m m sugs in. Uttag av kylvatten bedöms inte försämra tillståndet i vattnet. Den ansökta verksamheten medför inte ökat maximalt flöde, 640 l/s, jämfört med tillståndsgiven verksamhet, men däremot ett ökat uttag per år, 8 miljoner m3 per jämfört med cirka 4,3 miljoner m3. 5.1.2 Utsläpp av uppvärmt kylvatten Miljökonsekvenserna av utsläpp av uppvärmt kylvatten har studerats av ÅF Infrastructure AB, se bilaga D2. Modellberäkningar som visar spridning av det uppvärmda kylvattnet från återkylaren till Yttre Hamn har utförts av IVL och redovisas också i bilaga D2. Beräkningarna visar på ett begränsat påverkansområde vid maximal värmelast och vid den högsta beräknade medelvärmelasten, vilket sker under den varmare delen av året. Påverkansområdet med en temperaturökning större än 1,5 ºC är inom hamnområdet och berör inte själva Klarälvsdeltat och Hammarösjön. Klarälvsdeltat och Vänern är utpekat som laxfiskevatten och därmed gäller miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten. Påverkansområdet med en temperaturökning större än 1,5 ºC är geografiskt begränsat och någon risk för negativa effekter på fiskbeståndet i Hammarösjön och fiskvandringen i Klarälven bedöms inte föreligga. Kylvattenutsläppet bedöms inte heller utgöra något hinder för att Hammarösjön uppnår relevanta miljökvalitetsnormer för ytvatten, det vill säga ”God ekologisk status år 2015” respektive ”God kemisk ytvattenstatus år 2015”. Bedömningen är att det inte finns några risker för negativa ekologiska konsekvenser på Hammarösjöns fiskbestånd och förekommande lekvandringar i Klarälven, varför riksintresset beträffande yrkesfisket i Vänern inte kommer att påverkas. MKB 2012-12-18 17 BILAGA D Miljöförhållanden utanför hamnområdet bedöms inte att förändras av KEABs planerade verksamhet. Natura2000-området eller området för riksintresse för naturvård i Klarälvsdeltat bedöms därför inte påverkas av den ansökta verksamheten. Återkylning kommer normalt inte att behövas vintertid och därmed sker inget utsläpp av uppvärmt kylvatten då. Det tillståndsgivna utsläppet av uppvärmt vatten från fjärrkylaanläggningen sker dock även vintertid. Vintertid kan utsläpp av uppvärmt kylvatten medföra ökad dimbildning i den isfria delen av hamnen. Dimman som då kan bildas i området bedöms dock vara begränsad i jämförelse med den naturliga dimbildningen och därför inte medföra några olägenheter för båt- och biltrafik i området. Friluftslivet bedöms inte heller påverkas negativt. 5.2 Påverkan på riksintressen Den planerade verksamheten bedöms inte påverka något av riksintressena, riksintresse för yrkesfiske, riksintresse för naturvård, Natura 2000-området eller riksintresse för sjöfarten. 5.3 Överensstämmelse med miljömål I april 1999 fastställde Sveriges riksdag femton nationella miljömål. I november 2005 antogs ytterligare ett miljömål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Riksdagen har också fattat beslut om delmål som anger inriktning och tidsperspektiv på vägen till att nå miljömålen. För att konkretisera miljöarbetet finns dessutom regionala och lokala delmål. Regeringen beslutade den 26 april 2012 om reviderade preciseringar för alla miljökvalitetsmål utom preciseringen till, "Begränsad klimatpåverkan", som ligger fast eftersom den är beslutad av riksdagen. Regeringens utgångspunkt vid utformningen av preciseringarna har varit att de ska ange ett miljötillstånd, vara åtgärdsneutrala, inte för omfattande och så långt som möjligt vara likartat utformade. Inom fyra prioriterade områden - luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald - fastställdes dessutom sammanlagt 13 nya etappmål. De värmländska miljömålen omfattar 14 övergripande miljökvalitetsmål till vilka hör 77 konkreta regionala mål. De reviderades år 2007 för att anpassas till de 16 nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande miljömål. Den senaste bedömningen av miljökvalitetsmålen avser 2009. Ingen bedömning har gjorts för 2010 beroende på att ny bedömningsgrund, som innebär att det är miljökvaliteten i sig som ska uppnås till 2020. Framöver ska istället förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen för 2020 bedömas. Karlstads kommun har tagit fram en miljö- och klimatstrategi för kommunen. Strategin antogs av kommunfullmäktige i september 2011. MKB 2012-12-18 18 BILAGA D Påverkan på miljömålen från den planerade verksamheten Jämfört med nollalternativet kommer den planerade verksamheten bland annat att innebära bättre hushållning med naturresurser. Den planerade verksamheten har liten miljöpåverkan och bedöms inte försvåra uppfyllandet av något av miljömålen. 6 Samrådsredogörelse Samråd enligt miljöbalken har i huvudsak skett genom brev, möte och annons i tidningar, se bilaga D3. Samrådsmöten har skett 2012-10-26 med Länsstyrelsen i Värmlands län och Karlstad kommun. Samrådsunderlaget har reviderats och det senaste samrådsdokumentet redovisas i bilaga D3.1. Noteringar från samrådsmötet redovisas i bilaga D3.2. Samråd med myndigheter och föreningar har skett genom brev, daterade 2012-10-02. Samråd har skett med följande myndigheter m fl: Kammarkollegiet, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket, Vänerhamn AB, Hamnmyndigheten vid Karlstads kommun och Hammarö kommun. Inbjudan och inkomna svar redovisas i bilagorna D3.3-8. Inbjudan till samråd med föreningar och inkomna svar redovisas i bilagorna D3.9-10 och 12. Samråd med allmänhet och särskilt berörda har skett genom annons i VF och NWT, se bilaga D3.11. Inga synpunkter eller frågor har inkommit till Karlstads Energi till följd av annonsen. Länsstyrelsen har fattat beslut om att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga D3.13. Synpunkter som framkommit i samrådsprocessen har inarbetats i tillståndsansökan med bilagor. 19 BILAGA D MKB 2012-12-18 Dokument Samrådsunderlag, 2012-10-08, reviderad 2012-10-31 Noteringar från möte 2012-10-26 med länsstyrelsen i Värmlands län och Karlstads kommun Inbjudan till samråd med övriga myndigheter m fl, brev Svar från Havs- och vattenmyndigheten Svar från Hammarö kommun Svar från Naturvårdsverket Svar från Sjöfartsverket Svar från Hamnmyndigheten vid Karlstads kommun Inbjudan till samråd med föreningar, brev Svar från Vänerns Sportfiskeförening och Sportfiskeförbundet Annons VF och NWT 2012-11-15 Svar från Nedre Klarälvens FVOF Länsstyrelsens beslut om att verksamheten inte antas medföra betydande miljöpåverkan Datum 2012-10-31 2012-10-29 Bilaga D3.1 D3.2 2012-11-02 2012-11-06 2012-11-08 2012-11-09 2012-11-12 2012-11-19 2012-11-02 2012-11-22 D3.3 D3.4 D3.5 D3.6 D3.7 D3.8 D3.9 D3.10 2012-11-15 2012-11-27 2012-12-17 D3.11 D3.12 D3.13 BILAGA D1 BILAGA D2 RAPPORT nyHandläggare Caroline Grotell Tel 010-505 5412 Mobil 070-6511419 Fax 054-101931 caroline.grotell@afconsult.com 1 (24) Datum Uppdragsnr 2012-11-09 Johan Thelander Karlstad Energi AB Ekologiska effekter av kylvattenutsläpp från Karlstad Energi ABs återkylare i Yttre Hamn ÅF INFRASTRUCTURE AB Strategiska miljötjänster Granskad ÅF CONSULT LTD Environmental Consulting Caroline Grotell Jukka Tana ÅF Infrastructure AB Hamntorget 3, Box 467, 651 10 Karlstad. Telefon 010-505 00 00. Fax 054-10 19 31. www.afconsult.com Org nr 556185-2103. Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 2 (24) Innehåll SAMMANFATTNING 3 1 INLEDNING 4 2 KORT OMRÅDESBESKRIVNING 5 3 3.1 3.2 3.2.1 3.2.2 3.2.3 MILJÖFÖRHÅLLANDEN I HAMMARÖSJÖN Vattenkvalitet Biologiska undersökningar Bottenfauna Påväxt - Kiselalger Fisk 8 8 8 8 10 10 4 4.1 4.2 4.3 UTSLÄPP AV KYLVATTEN Flöden och temperatur på kylvatten Spridningsberäkning av kylvattenutsläpp Resultat från spridningsberäkningar 12 12 13 14 5 5.1 5.2 5.3 5.4 EKOLOGISKA EFFEKTER AV KYLVATTEN Påverkan på fisk Påverkan på bottenfauna Påverkan på djur- och växtplankton samt övrig påväxt Påverkan på naturskyddsområden 19 19 20 21 21 6 6.1 6.2 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten Miljökvalitetsnormer för ytvatten 22 22 22 7 REFERENSER 24 Bilaga Bilaga 1 Modellering av kylvattenspridning i Karlstad hamn. För Karlstad Energi AB. J. Malm & M. Karlsson. Rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet. U3922. BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 Sammanfattning Karlstads Energi AB (KEAB) fick tillstånd i juni 2011 enligt miljöbalken att utföra en intagsledning och en utloppsledning samt att bortleda kylvatten för en fjärrkylaanläggning (0,15 m3/s räknat som årsmedelvärde) samt att returnera uppvärmt kylvatten till Karlstad Yttre Hamn. I tillståndsansökan för fjärrkylaanläggningen genomfördes en spridningsberäkning avseende kylvattenplymen i Karlstad Yttre Hamn samt en bedömning av miljökonsekvenserna. Slutsatsen var att påverkansområdet var begränsat till hamnområdet. Kylvattenutsläppen bedömdes inte ge upphov till några negativa ekologiska konsekvenser avseende miljöförhållandena i Hammarösjön eller Klarälvsdeltat. KEAB har nu för avsikt att i avvaktan på den planerade fjärrkylaanläggningen nyttja den tillståndsgivna kompletterade intagsledningen och den befintliga utloppsledningen för bortledning samt återledning av kylvatten. Anledningen är att KEAB planerar att i framtiden nyttja en befintlig återkylare som står på Kraftvärmeverket i Karlstad Yttre Hamn till att under vissa perioder kyla bort överskottsvärme från Hedenverket. Cirka 0,25 m3/s som medelvärde över året beräknas pumpas in till återkylaren vid den ansökta verksamheten. Kylvattenkretsen är helt skild från processkretsen i värmeväxlarna och några kemiska substanser tillkommer således inte till kylvattnet. Uppvärmt kylvatten från återkylaren kommer att återföras Vänern till den inre delen av Yttre Hamnen i Karlstad. Utloppet från Yttre Hamn leder till Hammarösjön i norra Vänern, där även Klarälven har sitt mynningsområde. Nya spridningsberäkningar, av det uppvärmda kylvattnet från återkylaren till Yttre Hamnen, visar på ett begränsat påverkansområde vid maximal värmelast och vid den högsta beräknade medelvärmelasten, vilket sker under den varmare delen av året. Påverkansområdet med en temperaturökning större än 1 ºC förhåller sig inom hamnområdet och berör inte själva Klarälvsdeltat och Hammarösjön. Temperaturökningen större än 0,5 ºC förhåller sig också i anslutning eller strax utanför hamnområdet. Miljökvalitetsnormen beträffande temperatur (1,5 ºC ökning jämfört med opåverkat område) för laxfiskvatten kommer således inte att överskridas för Vänern eller Klarälven. Bedömningen är att det inte finns några risker för negativa ekologiska konsekvenser på Hammarösjöns fiskbestånd och förekommande lekvandringar i Klarälven, varför riksintresset beträffande yrkesfisket i Vänern inte kommer att påverkas. Miljöförhållanden utanför hamnområdet bedöms inte att förändras av KEABs planerade verksamhet. Natura2000-området eller området för riksintresse för naturvård i Klarälvsdeltat bedöms därför inte påverkas av den ansökta verksamheten. KEABs kylvattenutsläpp bedöms inte heller utgöra något hinder för att Hammarösjön uppnår ”God ekologisk status år 2015” respektive ”God kemisk ytvattenstatus år 2015”. 3 (24) BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 1 Inledning Karlstads Energi AB (KEAB) producerar energi i form av el och fjärvärme. KEAB fick nytt tillstånd enligt miljöbalken år 2012, för att komplettera det befintliga Hedenverket med ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk. KEAB planerar att i framtiden nyttja en befintlig återkylare som står på Kraftvärmeverket i Karlstad Yttre Hamn till att under vissa perioder kyla bort överskottsvärme från Hedenverket. KEAB fick tillstånd i juni 2011 enligt miljöbalken att komplettera befintlig intagsledning och utloppsledning samt att bortleda kylvatten för en fjärrkylaanläggning (0,15 m3/s räknat som årsmedelvärde) samt att returnera uppvärmt kylvatten till Karlstad Yttre Hamn. KEAB har nu för avsikt att i avvaktan på den planerade fjärrkylaanläggningen nyttja den tillståndsgivna kompletterade intagsledningen och den befintliga utloppsledningen för bortledning respektive återledning av kylvatten för återkylning av fjärrvärmevatten. Cirka 0,25 m3/s som medelvärde över året beräknas pumpas in till återkylaren vid den ansökta verksamheten. Vid eventuell drift av den planerade fjärrkylaanläggningen begränsas återkylning av fjärrvärmevatten så att den tillsammans med bortledning av kylvatten för fjärrkylaanläggningen håller sig inom 0,25 m3/s räknat som årsmedelvärde. I tillståndsansökan för fjärrkylaanläggningen genomfördes en spridningsberäkning avseende kylvattenplymen i Karlstad Yttre Hamn samt en bedömning av miljökonsekvenserna (Grotell, 2010). Slutsatsen var att påverkansområdet var begränsat till hamnområdet. Kylvattenutsläppen bedömdes inte ge upphov till några negativa ekologiska konsekvenser avseende miljöförhållandena i den närbelägna Hammarösjön eller Klarälvsdeltat och således inte påverka förekommande lekvandring av laxfiskar. Inför ansökan om utsläpp av kylvatten till Karlstad Yttre Hamn från återkylning av fjärrvärmevatten har spridningsberäkningar genomförts (Bilaga 1). I föreliggande rapport redovisas påverkansområdet av kylvattnet samt en bedömning av miljökonsekvenserna. 4 (24) BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 2 Kort områdesbeskrivning Kylvatten kommer att återföras till den inre delen av Yttre Hamnen i Karlstad (Figur 2.1 och 4.1). Utloppet från Yttre Hamn leder till Hammarösjön i norra Vänern, där även Klarälven har sitt mynningsområde. I Figurerna 2.1 - 2.3 åskådliggörs omgivande vattenområden (Klarälvsdeltat och Hammarösjön). östra älvgrenen Klarälven huvudfåra västra älvgrenen Figur 2.1 Klarälvsdeltat och Hammarösjön. Yttre Hamn markerat (röd cirkel) och utsläppspunkt markerat (röd pil). De flesta av Klarälvens förgreningar mynnar i Hammarösjön. Tillsammans svarar de för ca 86 % av Klarälvens totala flöde, som därmed kraftigt påverkar vattenkvaliteten i området (ALcontrol, 2010). Medelflödet i Klarälven för åren 2003-2009 har varit ca 188 m3/s (ALcontrol, 2008; ALcontrol, 2009; ALcontrol, 2010). 5 (24) BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 Vänern ses som riksintresse för yrkesfiske (Thörnqvist, 2006), medan Klarälvsdeltat är definierat som riksintresse för naturvård (Figur 2.2; www.gis.lst.se ). Delar av Klarälvsdeltat utgör även Natura2000 område (Figur 2.2; www.gis.lst.se ). Området är både av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet och skyddsområde enligt fågeldirektivet (www.viss.lst.se ). Området består av bl.a. naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation samt alluviala lövskogar, som tidvis är översvämmade. Riksintresse naturvård Natura2000 Figur 2.2 Riksintresse naturvård (sned grönrastrering) och Natura2000 områden (rak grönrastrering) i Klarälvsdelta (Från www.gis.lst.se ). 6 (24) BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 7 (24) Till Hammarösjön leds även utsläpp från två kommunala reningsverk. Till nordöstra delen av Hammarösjön rinner även Alsterälven (Figur 2.3), som dock har ett litet flöde i jämförelse med Klarälven. I figur 2.3 åskådliggörs vattenförekomsten Hammarösjön, för vilken har fastställts miljökvalitetsnormer för ytvatten enligt EUs vattendirektiv (se avsnitt 6.2). Alsterälven Yttre Hamn Sä32 Sä3 Figur 2.3 Vattenförekomsten Hammarösjön i norra Vänern. Provtagningsstation (Sä32) för vattenkvalitet och bottenfauna markerad. Provtagningsstation (Sä3) för kiselalger markerad. (Från www.viss.lst.se). BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 3 Miljöförhållanden i Hammarösjön 3.1 Vattenkvalitet Vattenkvaliteten i Hammarösjön registreras i samband med den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern vid station Sä32 (Figur 2.3). Här följer en kort sammanfattning baserat på resultat från årsrapporter (ALcontrol, 2008; ALcontrol, 2009; ALcontrol, 2010, ALcontrol, 2011). Vattenkvaliteten i Hammarösjön bedömdes som hög för år 2009 enligt ALcontrol (2010). ”Medelhalterna av fosfor var låga och kväve-halterna måttligt höga. Medelhalterna av syreförbrukande organiskt material (TOC) var låga och det var syrerikt. Klorofyllhalterna (mått på algmängden) var låga. Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor påvisade kväve-fosforbalans i Hammarösjön, varför risken för blomning av potentiellt giftiga blågrönalger var liten.” (ALcontrol, 2010). Slutsatsen var densamma för undersökningsåret 2010 (ALcontrol, 2011). Siktdjupet har bedömts till måttligt under åren 2009 och 2010 (Alcontrol, 2010 & 2011) där Klarälvens transport av organiskt och suspenderat material utgör ett större bidrag. Resultat från en tidigare period (2003-2008) visar på liknande resultat, såsom åren 2009-2010 (ALcontrol, 2008; ALcontrol, 2009). Halterna av näringsämnena fosfor och kväve har under perioden 2003-2008 varit låga respektive måttligt höga. Halten av organiskt material under samma period, mätt som totalt organiskt kol (TOC), har varit låg. Syrehalten i bottenvatten i Hammarösjön för åren 2009-2010 bedömdes som syrerikt tillstånd (ALcontrol, 2010 & ALcontrol, 2011), medan perioden 20032007 bedömdes som måttligt syrerikt jämfört (ALcontrol, 2008). En bedömning av tillståndet har även genomförts enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (NV 2007), där resultat klassas enligt status i fem nivåer (hög, god, måttlig, otillfredsställande, dålig). Statusen i Hammarösjön bedömdes för åren 2007-2009 som hög för kvalitetsfaktorerna ”Näringsämnen”, ”Klorofyll” och ”Siktdjup” (Alcontrol, 2010). Bedömningen för år 2010 är densamma (Alcontrol, 2011). 3.2 Biologiska undersökningar 3.2.1 Bottenfauna Bottenfaunaundersökning utförs årligen i Hammarösjön (station Sä32, se Figur 2.3). Resultat redovisas i Figur 3.1 som antal taxa (djurgrupper), antal individer per area och som två olika index. BQI indexet (Benthic Quality Index) baseras 8 (24) BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 9 (24) på artsammansättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning. O/C-index anger förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och fjädermygglarver (Chironomidae) och är ett annat mått på syrgasförhållanden och organisk belastning. Utifrån resultaten görs en bedömning avseende Hammarösjöns syre- och näringstillstånd (se figur 3.1). Status för bottenfauna med avseende på näringstillståndet har klassats som god åren 2008-2009 och som måttlig år 2010 enligt NV:s bedömningsgrunder (NV, 2007). Näringstillståndet enligt tidigare bedömning har i regel varit måttligt näringsrika förhållanden. Syretillståndet baserat på bottenfauna har i regel varit måttligt syrerikt med enstaka år av syrerikt-mycket syrerikt tillstånd. År 2010 bedömdes förhållandena dock som syrefattiga, till skillnad mot resultaten från vattenkvaliteten, vilket visade på syrerika bottenvatten (avsnitt 3.1). Figur 3.1 Resultat av bottenfaunaundersökningar i Hammarösjön (Sä32) för perioden 1989-2010. Resultaten redovisat som medelantal, antal/area, BQI- och OC/-index samt bedömning avseende närings- och syretillstånd. Från ALcontrol, 2011. (Förklaring av indexen BQI och O/C, se löpande text). BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 3.2.2 10 (24) Påväxt - Kiselalger Påväxtsamhällen definieras i regel av bl.a. alger, bakterier, svampar och mikroskopiska djur som sitter fast på, eller lever i direkt anslutning till, olika typer av substrat (stenar, storväxter m.m.) i vattnet. Antalet och artsammansättningen av påväxtsamhällen kan relateras till vattenkvaliteten och klassificeras avseende näringstillstånd och grad av föroreningspåverkan. Näringsstatusen baserat på påväxtstudier i Hammarösjön (station Sä3, se Figur 2.3) bedömdes för perioden 2003-2007 som mycket låg/låg (ALcontrol, 2008). Vidare har vid samma provtagningsstation i Hammarösjön studerats specifikt kiselalger och dess sammansättning år 2006 och 2009 för att få en bild om tillståndet baserat på Naturvårdverkets bedömningsgrunder (NV, 2007 & 2009). Kiselalgsindexet (IPS), som visar påverkan av näringsämnen och lätt nedbrytbar organisk förorening, bedömdes som hög status år 2009 ((ALcontrol, 2010). Andelen av näringskrävande och föroreningstoleranta kiselalger konstaterades vara små. Medelvärdet på surhetsindexet (ACID) för åren 2006 och 2009 visade nära neutrala förhållanden. 3.2.3 Fisk Inom den samordnade recipientkontrollen för norra Vänern har två provfisken genomförts i Hammarösjön 2005 och 2008 (ALcontrol, 2006 & ALcontrol 2009). Syftet med provfisket var att få information om fisksamhällets artsammansättning och de enskilda arternas beståndsstruktur. I figur 3.2 redovisas resultat från 2008 års fiskundersökning. Figur 3.2 Fördelningen av fångad fisk (antal respektive vikt) från Hammarösjön efter en natts fiske i augusti 2008. Från ALcontrol (2009) BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 11 (24) Fångsten dominerades av abborre, både sett ur antal och vikt, såsom år 2005. Övriga fiskarter framgår av figur 3.2. År 2005 fångades även en gädda. Under provfisket registrerades inte några skador i form av sår och ryggradskrökningar hos den infångade fisken. Bedömningarna för år 2008 var i stort desamma som år 2005. Resultatet visade på en artrik fiskfauna med en måttligt hög individtäthet och biomassa. Andelen cyprinider (karpfiskar) och andelen piscivora (fiskätande) abborrfiskar indikerade en måttligt hög näringsrikedom. Vidare kan nämnas att lekvandring sker i Klarälvens mynningsområde av både Klarälvslax och Klarälvsöring samt odlad lax och öring (ALcontrol, 2008). Vidare utgör Alsterälvens nedre del lekplats för den sällsynta fiskarten asp, som är hotklassad av ArtDatabanken (ALcontrol, 2008). BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 12 (24) 4 Utsläpp av kylvatten 4.1 Flöden och temperatur på kylvatten För den ansökta verksamheten planeras att vatten från Vänern pumpas upp via en befintlig intagsledning från Lambergshamnen (Figur 4.1). Årligen planeras ca 8 miljoner m3 vatten, motsvarande ca 0,25 m3/s räknat som årsmedelvärde, att pumpas in till KEABs återkylare vid Lambergskajen. Hamnområde Lambergs -hamnen Hamnområde Småbåtshamn Småbåtshamn Hamnområde Figur 4.1 KEABs planerade kylvattenutsläpp till Yttre Hamnen i Karlstad. (Vattenutbyte genom tänkt linje i Yttre hamnbassängens utlopp). (Från Bilaga 1, modifierad) När vattnet har avlämnat kyla i värmeväxlaren återförs det via en returledning tillbaka till Vänern, till den inre delen av Yttre Hamnen (Figur 4.1). Kylvattenkretsen är helt skild från processkretsen i värmeväxlarna, varför kylvattnet återförs direkt tillbaka till Vänern utan att kontamineras av kemiska substanser. BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 13 (24) I tabell 4.1 redovisas de modellberäknade medelvattentemperaturerna före och efter det att vattnet passerat värmeväxlaren. Återkylaren planeras att användas under perioden mars-november. Högsta maxvärmelasten sker under perioden april till september, undantaget juli. Kylvattenutsläppet är dock inte konstant, vilket åskådliggörs av medelvärmelasten. Högsta medelvärmelasten är i maj och september följt av juni, augusti och april i nämnd ordning, medan juli beräknas ha ett relativt litet kylvattenutsläpp. Tabell 4.1 Data avseende framtida kylvattenutsläpp från KEABs återkylare i Yttre Hamn, flöden och temperatur. Ansökt verksamhet Vattentemperatur - varm Vatten temperaturökning max Maxflöde Antal timmar maxflöde % av månaden maxflöde Vattenvolym Medel värmelast Energi Max värmelast Enhet °C °C kg/s h % km3 MW GWh MW År 26,5 7,5 640 3437 7918 5,6 49,4 20,0 Jan 0,5 0,0 0 0 0 0 0,0 0,0 0,0 Feb 0,5 0,0 0 0 0 0 0,0 0,0 0,0 Mar 5,4 4,9 640 154 21 354 1,3 1,0 13,0 Apr 10,5 7,5 640 456 63 1051 8,5 6,1 20,0 Maj 18,5 7,5 640 720 97 1659 14,5 10,8 20,0 Jun 25,5 7,5 640 456 63 1051 12,6 9,1 20,0 Jul 22,0 3,0 640 175 24 403 0,9 0,7 8,0 Aug 26,5 7,5 640 432 58 995 11,6 8,6 20,0 Sep 20,5 7,5 640 696 97 1604 14,4 10,4 20,0 Okt 16,9 4,9 640 240 32 553 2,7 2,0 13,0 Nov 7,9 4,9 640 108 15 248 1,0 0,7 13,0 Dec 0,5 0,0 0 0 0 0 0,0 0,0 0,0 I tabell 4.2. redovisas förväntade flöde och temperaturer av kylvatten för den tillståndsgivna fjärrkylaanläggningen, där juli hade den högsta medelvärmelasten. Tabell 4.2 Data avseende kylvattenutsläpp från KEABs tillståndsgivna fjärrkylaanläggning i Yttre Hamn. (Data från Grotell, 2010). Tillståndsgiven fjärrkyla Totalt antal timmar Vattentemperatur - kall Vattentemperatur - varm Vatten temperaturökning max Maxflöde Antal timmar maxflöde % av månaden maxflöde Vattenvolym Medel värmelast Energi Max värmelast 4.2 Enhet h °C °C °C kg/s h % km3 MW GWh MW År 8760 23,8 8,1 638 2819 4280 3,19 28,0 13,0 Jan 744 0,5 7,3 6,8 56 744 100 149 1,55 1,15 1,6 Feb 672 0,5 7,3 6,8 56 672 100 135 1,55 1,04 1,6 Mar 744 0,5 7,6 7,1 84 1,5 0,2 149 1,56 1,16 2,5 Apr 720 3 8,7 5,7 413 0,3 0,04 197 1,74 1,25 9,8 Maj 744 11 17,8 6,8 433 5 0,67 362 4,11 3,06 12,3 Jun 720 18 23 5 623 7 1,0 635 5,03 3,62 13,0 Jul 744 19 23,8 4,8 638 64 8,6 843 6,01 4,47 12,8 Aug 744 19 23,8 4,8 638 33 4,4 771 5,45 4,05 12,8 Sep 720 13 19,3 6,3 358 49 6,8 394 4,23 3,05 9,4 Okt 744 12 20,1 8,1 145 216 29 323 3,77 2,80 4,9 Nov 720 3 8,5 5,5 84 283 39 173 1,59 1,14 1,9 Spridningsberäkning av kylvattenutsläpp IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört spridningsberäkningar avseende KEABs kylvattenutsläpp från återkylaren till Yttre Hamnen (Bilaga 1), baserat på data från tabell 4.1. För att förutsäga kylvattenplymen i recipienten har använts en modell benämnd MALMAK. Vid simuleringarna har vattenutbytet för hamnen med utanförliggande vattenområde definierats utefter en tänkt linje i hamnens mynning (se figur 4.1). Ingen vattentillförsel antas ske från Inre hamnen via Pråmkanalen då slussen där sällan är öppen. Den drivande mekanismen för vattenutbytet kan då exempelvis vara vindpåverkan av en Dec 744 0,5 7,4 6,9 56 744 100 149 1,56 1,16 1,6 BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 14 (24) sydlig vind, som driver ytvattnet i den yttre hamnen söderut genom utbyteszonen. Massbalans gör att ett motriktat flöde skapas på djupet. Vid det motsatta förhållandet med nordlig vind kommer det djupare vattnet att strömma söderut genom utbyteszonen vilket antas medföra en större omblandning och utspädning av kylvattnet. Sydlig vindpåverkan ger därför en spridning av kylvattnet över en större area och dessa vindförhållanden antas råda vid simuleringarna. De storleksnivåer på vattenutbytet som undersökts är 0, 2, 4, 6, 8, 10, och 20 m3/s. Samma metodik har använts som vid spridningsberäkningarna för den tillståndsgivna fjärrkylaanläggningen. En mer utförlig beskrivning av metodiken och förutsättningarna hänvisas till Bilaga 1. Tre olika fall har beräknats: 1. För att åskådliggöra ett ”worst case-scenario” har spridningsberäkningar genomförts baserat på augustimånad som har den högsta beräknade utgående temperaturen på kylvattnet (26,5 ºC) (Tabell 4.1), i kombination med att recipienten är som varmast under denna månad. Spridningsberäkningen har baserats på max värmelast (20 MW), vilket utgörs av ett maximalt utsläppsflöde på 0,64 m3/s samt en övertemperatur på det utgående, uppvärmda kylvattnet på +8 ºC (+7,5 ºC i tabell 4.1). 2. Spridningsberäkning har genomförts för september, som har en av de högsta medelvärmelasterna på 14,4 MW (0,43 m3/s). Medelvärmelasten beräknas vara lika hög under maj månad (14,5 MW), medan utgående vattentemperatur då är lägre (18,5 ºC) jämfört med september (20,5 ºC). Beräkningarna har baserats på samma övertemperatur (+8 ºC) som för fall 1. 3. En kompletterande spridningsberäkning har även genomförts för augusti med en medelvärmelast på 11,6 MW (0,55 m3/s). Beräkningarna har baserats på en lägre initial övertemperatur (+5 ºC). 4.3 Resultat från spridningsberäkningar De beräknade övertemperaturerna i recipienten avser medelvärden för ytvattnet ner till en halv meters djup. Resultaten åskådliggörs för fall 1 i figur 4.2 och tabell 4.3, för fall 2 i figur 4.4 och för fall 3 i tabell 4.4. Fullständiga data hänvisas till Bilaga 1. BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 15 (24) Den största simulerade utbredningen av kylvattenplymen vid maxvärmelast för augustimånad (20 MW) och ett minimalt vattenutbyte på 4 m3/s, åskådliggörs i figur 4.2 (se även tabell 4.3). En temperaturökning i ytvattnet över 3 ºC sker i den innersta delen av Yttre Hamnen. Temperaturökningen sjunker till intervallet 1-3 ºC fortfarande inom hamnområdet. En vidare reduktion av temperaturökningen till nivån 0,5-1 ºC sker i angränsning till hamnområdet och strax utanför hamnområdets utlopp. Figur 4.2 Utbredning av kylvattenplym från återkylare vid ansökt maxvärmelast (20 MW) och vattenutbyte på 4 m3/s (Från Bilaga 1). BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 16 (24) I figur 4.3 åskådliggörs den simulerade kylvattenplymen från den tillståndsgivna fjärrkylaanläggningen som jämförelse med den nu ansökta verksamheten. Påverkansområdet för den tillståndsgivna fjärrkylaanläggningen bedömdes ske inom ett begränsat område. Påverkansområdet med en temperaturökning över 3 ºC är större för den ansökta verksamheten jämfört med den tillståndsgivna, men berör fortfarande enbart den inre delen av Yttre Hamnen. Det totala påverkansområdet (över en 0,5 ºC) för den ansökta verksamheten är däremot snarlikt den tillståndsgivna. Figur 4.3 Utbredning av kylvattenplym från tillståndsgiven fjärrkylaanläggning vid maximalt utsläppsflöde för juli månad (0,64 m3/s) och ett vattenutbyte på 4 m3/s (Från Grotell, 2010). BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 17 (24) Det bör vidare poängteras att maxvärmelasten under augusti för den ansökta verksamheten inte är konstant, utan bedöms ske som mest 1 gång i veckan under ett dygn. Vid medelvärmelast i augusti (tabell 4.4) är såväl övertemperaturen såsom påverkansområdet lägre jämfört med maxvärmelasten samma månad (tabell 4.3). Tabell 4.3 Beräknad areal av kylvattenplymen för fall 1 vid olika antagna värden på vattenutbytet i Yttre hamnen (från Bilaga 1). Tabell 4.4 Beräknad areal av kylvattenplymen för fall 3 vid olika antagna värden på vattenutbytet i Yttre hamnen (från Bilaga 1). Vidare kan tilläggas att när det inte sker något vattenutbyte (0 m3/s) så blir ytan som påverkas av de högre övertemperaturerna större. Den totala utbredningen av plymen blir däremot något mindre än vid svagt strömmande ytvatten eftersom den advektiva värmetransporten blir mycket liten. BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 18 (24) Simuleringsberäkningen för medelvärmelasten i september (14,4 MW) visar även att kylvattenplymen större än 3 ºC berör ett ännu mer begränsat område (Figur 4.4) jämfört med maxvärmelasten i augusti (Figur 4.2). Detsamma gäller för kylvattenplymen mindre än 3 ºC samt kylvattenplymen större än 0,5 ºC inskränker sig till området för Yttre Hamnen. Figur 4.4 Utbredning av kylvattenplym från återkylare vid medelvärmelast i september (14,4 MW) och vattenutbyte på 4 m3/s (Från Bilaga 1). BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 5 19 (24) Ekologiska effekter av kylvatten Flertalet studier av temperaturpåverkan på främst fisk har genomförts vid svenska kärnkraftverk (Ehlin et al., 2009), såsom i Biotestsjön vid Forsmarks kärnkraftverk (Neuman, 1983; Sandström & Svensson, 1990; Mo et al., 1996). Det bör dock noteras att kylvattenutsläpp från kärnkraftverk är märkbart större; exempelvis dagens flöde från Forsmark som är i nivån ca 40 m3/s, men har varit uppe i nivån ca 200 m3/s (Ehlin, 2009). Detta kan jämföras med det framtida maxflödet från KEAB på ca 0,6 m3/s. Övertemperaturen är även högre vid kylvattenutsläpp från kärnkraftverk (11-12 ºC) jämfört med KEABs övertemperatur på 3-7,5 ºC under mars-november då återkylaren används. I undersökningarna vid de svenska kärnkraften har man vid avgränsningen av närområdet utgått från att övertemperaturen permanent måste vara minst 1 Cº eller tillfälligt minst 3 ºC för att biologiskt mätbara och väsentliga effekter skall uppkomma i området (Ehlin, 2009). 5.1 Påverkan på fisk Fiskar söker sig normalt till vatten av en temperatur som ligger så nära den optimala för tillväxt som möjligt, den så kallade preferenstemperaturen. Varmvattenfiskar anlockas generellt sett hela året utom när preferenstemperaturerna, som ligger kring eller över 20 ºC, klart överskrids under varma sommarperioder (Ehlin et al., 2009). Kallvattenarter (exempelvis laxfiskar), med preferenstemperaturer under 15 ºC, undviker uppvärmda områden under den varma årstiden men anlockas i flera fall under senhöst, vinter och tidig vår. I recipienter till kärnkraftsverk har kallvattenarter (t ex lake) och migrerande arter (sik) minskat i antal medan varmvattenarter som mört, abborre, björkna, löja och braxen klarade sig bättre (Sandström & Svensson, 1990). Anlockning kan ha såväl negativa som positiva konsekvenser för fisken. Lek som sker i utsläppsområdet har ofta små förutsättningar att ge lyckat resultat, främst beroende på att miljön inte är lämpad för de nykläckta larverna. Tillgången till varmt vatten ger dock förutsättningar för god tillväxt, vilket särskilt hos ynglen påverkar överlevnaden positivt, exempelvis för abborre (Lukšiene & Sandström, 2000). De flesta livsfunktioner ökar med ökad temperatur till ett givet optimum som är specifikt för varje fiskart. I området kring 30º C är risken för fiskdöd betydande (Mo et al, 1996). Således kommer kylvattenutsläppet från KEAB att medföra en viss anlockning av fisk till utsläppsområdet under vissa delar av året, medan under andra delar av året skyr vissa fiskarter hamnområdet. Kylvattenutsläppet är inte permanent/konstant och utgör heller ingen risk för en snabb temperaturökning i vattenområdet. Därför finns det möjlighet för fisken att emigrera till närliggande område (ytterdelen av hamnområdet alternativt utanför BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 20 (24) hamnområdet). Spridningsberäkningarna visar även att de högsta beräknade sluttemperaturerna i hamnområdet (figur 4.2 och 4.4) inte utgör temperaturnivåer som kan leda till fiskdöd. När det gäller påverkan på fortplantningen av fisk bedöms inte ske någon förändring jämfört med dagens situation. Hamnområdet utgör säkerligen idag inte något reproduktionsområde av större grad p.g.a. avsaknad av lämpligt substrat (kajer istället för vegetation) och/eller att eventuell romläggning inte leder till kläckning p.g.a. uppgrumling från fartygstrafik. I Klarälvens mynningsområde sker lekvandring från Vänern vidare upp i Klarälven av både vild Klarälvslax och Klarälvsöring samt odlad lax och öring. Påverkansområdet av KEABs kylvattenutsläpp begränsar sig främst till hamnområdet och bedöms inte påverka lekvandringen. Lek av asp vid Alsterälvens mynning berörs inte av KEABs kylvattenplym. Slutligen kan nämnas att i de omfattande undersökningarna vid de svenska kärnkraftsverken med stora kylvattenutsläpp har man kunnat konstatera, att farhågorna om allvarliga sjukdoms- och parasitutbrott kopplade till kylvatten inte kunnat besannas (Mo et al., 1996; Ehlin et al., 2009). En ökad förekomst av parasiter i Hammarösjön p.g.a. framtida kylvatten från KEAB bedöms därför inte ske. Slutsatsen är att det inte finns några risker för negativa ekologiska konsekvenser på Hammarösjöns fiskbestånd och förekommande lekvandringar i Klarälven. Riksintresset beträffande yrkesfisket i Vänern kommer således inte att påverkas. 5.2 Påverkan på bottenfauna Vid förhöjd temperatur påverkas i princip alla organismer genom att metabolismen ökar. Om den förhöjda temperaturen överskrider organismernas toleransområde för temperatur kommer de att påverkas negativt. Utsläppet från KEAB kommer endast att märkas i ytvattnet i ett begränsat område varför en direkt påverkan av temperaturökningen inte bedöms förekomma på bottenfauna. Effekterna på bottenfauna av kylvatten från kärnkraftverk har inskränkt sig till närområdet (Ehlin et al., 2009), där långlivade kallvattenarter har minskat i täthet, medan kortlivade opportunister (slammärla och tusensnäcka) har ökat. Undersökningarna indikerade dock på ökad täthet av bottendjur alternativt ökad total produktion. BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 21 (24) Vid stigande vattentemperatur minskar syretillgången i vattnet. Syretillgången i ytvattnet är idag god. Även vid en svag reduktion av syretillgången i ytvattnet i hamnområdet så skulle detta inte leda till någon förändring av bottenvattnets syrehalt som skulle kunna härledas till KEABs verksamhet. En viss variation av syretillgången sker idag i Hammarösjöns bottenvatten vilket sannolikt kan kopplas till flödet från Klarälven och dess innehåll av organiskt material. Kylvattenutsläppet bedöms inte medföra några negativa effekter på bottenfaunasamhället i Hammarösjön. 5.3 Påverkan på djur- och växtplankton samt övrig påväxt Undersökningar av plankton har genomförts vid Oskarshamnsverket (Ehlin et al., 2009). Förändringar i djurplanktonsamhället registrerades nära utsläppen, vilken antogs bero på mer förluster i kylsystemen än av på temperaturförändringar. Förändringar i djuplanktonsamhället registrerades inte längre ut från utsläppsområdet. En ökad växtplanktonproduktion kunde registreras vid förhöjd temperatur och snabbare mineralisering i den slutna och begränsade Hamnefjärden (0,1 km2), närområdet till Oskarshamnverket (Ehlin et al., 2009). Däremot registrerades obetydliga effekter utanför fjärden. En ökad temperatur kan leda till att algsammansättningen förändras. Kiselalger ersätts av grönalger som vid än högre temperaturer ersätts av blågrönalger (Eriksson & Pettersson, 1998). Påväxt- och kiselalgstudierna i Hammarösjön påvisade låg näringssituation. Risken för blågrönalger sett ur näringssammanhang är idag liten, då förekomsten av näringsämnena kväve och fosfor är i balans. Risken för ökad förekomst av blågrönalger eller förändrad sammansättning av växtplankton eller påväxt i Hammarösjön i sin helhet på grund av kylvattenutsläppet från KEAB bedöms vara liten. 5.4 Påverkan på naturskyddsområden I avsnitt 2 framgår att Klarälvsdeltat är riksintresse för naturvård samt att delar av Klarälvsdeltat utgör ett Natura2000 område, vilka är belägna utanför Karlstad Yttre Hamn (se figur 2.2). Miljöförhållanden utanför hamnområdet bedöms inte att förändras av KEABs planerade verksamhet. Natura2000området eller området för riksintresse för naturvård i Klarälvsdeltat bedöms därför inte påverkas av den ansökta verksamheten. BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 6 Miljökvalitetsnormer 6.1 Miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten 22 (24) Sedan år 2001 gäller förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2001:554). Naturvårdsverket har pekat ut Vänern och Klarälven som laxfiskevatten (NFS 2002:6). I förordningen finns riktvärden och gränsvärden för ett antal kemisk-fysikaliska parametrar, av vilka KEAB berörs av parametern temperatur: ”a) Temperatur som mäts upp nedströms från en plats där hett utsläpp sker (på blandningszonens gräns) får inte överstiga den normala, opåverkade vattentemperaturen med mer än 1,5°C. Temperaturgränsen i första stycket får överskridas inom geografiskt begränsade områden, om länsstyrelsen förvissar sig om att inga skadliga konsekvenser uppstår för en balanserad utveckling av fiskpopulationen. b) Heta utsläpp får inte leda till att temperaturen nedströms från platsen där hett utsläpp sker (vid blandningszonens gräns) överstiger 21,5°C. ” Temperaturgränserna i första och andra styckena får överskridas under 2 procent av tiden. De får också överskridas i fall av exceptionell väderlek eller på grund av särskilda geografiska förhållanden.” Såsom spridningsberäkningarna visar i figurerna 4.2 och 4.4 är temperaturökningen större än 1,5°C, vid maximal värmelast och vid den högsta beräknade medelvärmelasten begränsad till hamnområdet, och når således inte själva Klarälvsdeltat eller öppna Hammarösjön. Såsom nämnts tidigare (kapitel 5.1) bedöms den vandring av laxfiskar som sker idag till Klarälven inte bli påverkad av framtida kylvattenutsläpp från KEAB då påverkansområdet inte når ut i själva deltat och temperaturökningen större än 1,5°C sker i regel i den inre del av hamnområdet. Den i Klarälven förekommande lekvandring av både vild Klarälvslax och Klarälvsöring samt odlad lax och öring bedöms därför inte bli störd. 6.2 Miljökvalitetsnormer för ytvatten EU:s ramdirektiv för vatten, vattendirektivet, trädde i kraft år 2000 och är införlivat i svensk lagstiftning, främst i Vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660. Som ett led i arbetet med detta har Vattendelegationen i Västerhavets vattendistrikt tagit beslut om kvalitetskrav för vattenförekomster 2009-12-22. BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 23 (24) Det är i detta sammanhang synonymt med miljökvalitetsnorm för respektive vattenområde. Syftet med normerna är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Nedan följer miljökvalitetsnormerna för ekologisk och kemisk status för Hammarösjön, dit KEABs primärrecipient Yttre Hamn tillhör. Vidare redovisas en bedömning av KEABS inverkan på dessa miljökvalitetsnormer i samband med kylvattenutsläppet i Yttre Hamn. Ekologisk status för Hammarösjön Nuvarande ekologisk status: God ekologisk status Miljökvalitetsnormen: God ekologisk status år 2015. KEABs kylvattenutsläpp bedöms inte förändra statusen i Hammarösjön, då inga utsläpp av näringsämnen, organiskt material eller kemiska ämnen leds ut i samband med utsläppet. Övrig påverkan (temperatur) bedöms inte heller leda till någon påtaglig förändring av ekosystemet i Hammarösjön. Det planerade kylvattenutsläppet i Yttre Hamn bedöms inte hindra att vattenförekomsten uppnår ”God ekologisk status år 2015”. Kemisk status (exkl. kvicksilver) Nuvarande kemisk status: Ej god kemisk ytvattenstatus (Miljökvalitetsnormen: God kemisk ytvattenstatus år 2015 Orsaken till nuvarande kemisk status är att kadmiumhalten i biota har bedömts som hög enligt information från databasen VISS. Det bör dock observeras att bedömningarna är baserade på metallhalter i fisklever, vilka i regel är högre jämfört med haltnivåerna i fiskmuskel. KEABs kylvattenutsläpp bedöms inte hindra att Hammarösjön uppnår ”God kemisk status år 2015”, då inga föroreningar tillkommer i samband med kylvattenutsläppet. BILAGA D2 RAPPORT 2012-11-09 7 24 (24) Referenser ALcontrol, 2006. Norra Vänern 2005. Årsrapport från samordnad recipientkontroll för Norra Vänerns intressenter, 284 sid. ALcontrol, 2008. Norra Vänern 2003-2007. Flerårsrapport från samordnad recipientkontroll för Norra Vänerns intressenter, 444 sid. ALcontrol, 2009. Norra Vänern 2008. Årsrapport från samordnad recipientkontroll för Norra Vänerns intressenter, 269 sid. ALcontrol, 2010. Norra Vänern 2009. Årsrapport från samordnad recipientkontroll för Norra Vänerns intressenter, 269 sid. ALcontrol, 2011. Norra Vänern 2010. Norra Vänerns intressenter., 284 sid. Grotell, 2010. Ekologiska effekter av kylvattenutsläpp från Karlstad Energi AB. Rapport från ÅF Engineering AB, Miljöstrategiska tjänster. 2010-12-02. NFS 2002:6. Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen 2001:554 om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. NV, 2009. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten, undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys”. Version 3:1, 2009-03-13. Naturvårdsverket. NV, 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Naturvårdsverket. Handbok 2007:4. Utgåva 1, december 2007. Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. SFS 2001:554. Svensk Författningssamling. Förordning 2001:554 om miljökvalitetsnormer för fisk och musselvatten. SLU. Statens Lantbruksuniversitet. Databank för vattenkemi. www.info1.ma.slu.se Törnqvist S., 2006. Områden av riksintresse för yrkesfisket. Rapport från Fiskeriverket Finfo 2006:1. VISS (Vatteninformationssystem i Sverige) www.viss.lst.se BILAGA D2 BILAGA 1 Spridningsberäkning av kylvattenutsläpp BILAGA D2 RAPPORT Modellering av kylvattenspridning i Karlstad hamn För Karlstad Energi AB Jakob Malm Magnus Karlsson 2012-10-12 Arkivnummer: U3922 Box 21060, SE-100 31 Stockholm Valhallavägen 81, Stockholm Tel: +46 (0)8 598 563 00 Fax: +46(0)8 598 563 90 www.ivl.se Box 5302, SE-400 14 Göteborg Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 (0)31 725 62 00 Fax: + 46 (0)31 725 62 90 BILAGA D2 Innehållsförteckning Inledning ............................................................................................................................................................. 2 Beskrivning av recipienten ............................................................................................................................... 2 Spridningssimulering ......................................................................................................................................... 4 Metoder .......................................................................................................................................................... 4 Förutsättningar .............................................................................................................................................. 5 Resultat ................................................................................................................................................................ 7 Referenser ......................................................................................................................................................... 11 1 BILAGA D2 Inledning Karlstad Energi AB (KEAB) ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för att avleda överskottsvärme från kraftproduktion via kylvatten till Yttre hamnen i Karlstad, vilken ligger vid sjön Vänern. KEAB har uppdragit åt IVL Svenska Miljöinstitutet AB att bedöma utbredningen av den varmvattenplym som ansökt produktion ger upphov till. I det följande redovisas modellsimuleringar av värmeplymen givet vissa antaganden om bakgrundsförhållandena i Vänern, vilka utförts med hjälp av modellverktyget MALMAK. Liknande spridningsberäkningar vid den planerade utsläppspunkten har tidigare utförts i samband med en tillståndsansökan för fjärrkylaproduktion (Malm & Karlsson, 2010). Beskrivning av recipienten Vänern har en yta om drygt 5 600 km2 och är därmed utan jämförelse den största sjön i Sverige (SMHI, 1996a). Sjöns medeldjup är 27 meter och det största djupet är 106 meter (SMHI, 1996a). Vattnets teoretiska uppehållstid är knappt 9 år och det genomsnittliga utflödet ur sjön är ca 520 m3/s (SMHI, 1994). Vänern har två huvudbassänger – Dalbosjön och Värmlandssjön. I Värmlandssjön och i viss mån även i Dalbosjön förekommer så kallad geostrofisk cirkulation, det vill säga vattenströmning orsakad av jordrotationen. Den genomsnittliga hastigheten av denna ström är ca 5,5 cm/s. Detta är den minsta sjön i världen där denna typ av strömning är känd (Kvarnäs, 1975). Strömningsmönstret i Vänern under typiska omständigheter åskådliggörs grovt i Figur 1. Sjön är skiktad mellan maj och september men saknar normalt ett markerat språngskikt (Lindell, 1975). Figur 1 Generella strömningsförhållanden i Vänern. Från Lindell (1975). 2 BILAGA D2 I Karlstad med omgivningar har Klarälven sitt utlopp till Vänern i ett delta med åtta stycken mynningsarmar. Klarälven avvattnar ett knappt 12 000 km2 stort avrinningsområde (SMHI, 1996b) och medelvattenföringen i mynningen uppgår till 168 m3/s (SMHI, 1994). I Figur 2 visas också vattenföringens genomsnittliga månadsvariation baserat på statistik från SMHI (1994). Figur 2 Månadsmedelvattenföring i Klarälvens mynning beräknat från SMHI (1993). Primärrecipienten i det aktuella fallet utgörs av hamnbassängen i Yttre Hamnen i Karlstad. På cirka 1 kilometers avstånd från utsläppspunkten mynnar den västra älvgrenen av Klarälven. 3 BILAGA D2 Spridningssimulering Metoder När det utgående kylvattnet lämnar avloppet kommer det initialt att blandas med omgivande vatten. Efter initial inblandning kommer kylvattenplymen att transporteras vidare av diffusion och vattenströmmar. Detta innebär att kylvattenplymen successivt tunnas ut allteftersom den transporteras bort från utsläppspunkten. För att förutsäga transportprocesserna används en modell benämnd MALMAK (Malm, 2010; Malm et al, 2012) som uppskattar transport och utspädning via vattenströmmar. Modellen utgår från att punktutsläpp sprids radiellt i ett cirkelsegment i en given strömriktning såsom visas i Figur 3. Figur 3 Principiell illustration av transportmodellen. Modellen tar hänsyn till tre processer. 1) 2) 3) Advektion av kylvatten från utsläppskällan Utspädning genom inblandning av omgivande vatten via vattenströmmar som transporterar kylvattnet längs strömriktningen. Avkylning genom energiutbyte med atmosfären Om vattenströmmarna är svaga kommer avloppsvattnet att spridas i alla riktningar. Modellen löses med finita element i två rumsdimensioner. Kylvattenfältets tjocklek är fixt det förekommer ingen tidsvariation, utan vattenströmmen är statiskt definierad för varje simulering. När kylvattnet lämnar utsläppstuben har det en övertemperatur relativt omgivande vatten, vilket medför en lägre densitet. Denna densitetsskillnad gör att kylvattnet lägger sig som en plym på ytan. I modellen simuleras dels den utspädande effekten av en svag ström som tränger in i plymen och transporterar kylvattnet bort från utsläppspunkten och dels kylvattenplymens energiförluster till atmosfären. Utbredningen av 4 BILAGA D2 plymen samt energiutbytet med atmosfären kan förväntas variera kraftigt beroende på väderförhållanden. Hårda vindar påverkar omblandningen av ytvattnet, dess energiförlust via konvektion och även själva utbredningen av plymen. Pålandsvind kan exempelvis medföra att kylvattnet ansamlas på en begränsad yta nära land medan frånlandsvind får den motsatta effekten. Lufttemperatur och graden av molnighet har också betydelse för ytvattnets energiutbyte med atmosfären. I modellen simuleras av försiktighetsskäl ett energiutbyte med atmosfären som är något lägre än vad som kan anses ske vid genomsnittliga väderförhållanden. Havsytans energiutbyte med atmosfären sker genom strålning, värmeledning och konvektion. I modellen har en nettovärmeförlust satts till 15 W per kvadratmeter och grad övertemperatur. Resultaten av simuleringarna beskriver det jämviktsförhållande mellan tillförd och bortförd värmemängd som uppstår vid ett konstant kylvattenflöde och oförändrad väderlek. Rörelsemängden hos kylvattnet i den initiala strålfasen och det djup som utsläppstuben är belägen avgör hur lång sträcka kylvattenplymen behöver för att nå ytan. Utsläppsdjupet påverkar också hur tjock plym som bildas. Längre bort från utsläppspunkten får även vindens omblandning en utspädande effekt på plymen och därmed också dess tjocklek. Förutsättningar Den maximala värmelasten är 20 MW vilket sker under månaderna maj till och med september med undantag för juli där den maximala effekten är lägre. Månaderna med högst medelvärmelast är maj och september med 14,5 respektive 14,4 MW. Medelvärmelasten över året är 5,6 MW. Tre olika fall har undersökts och i de två första fallen används den maximala övertemperaturen i utsläppspunkten vilket är +8 °C. I det tredje fallet används en antagen genomsnittlig övertemperatur på +5 °C. 1. Ett så kallat ”värsta fall” vilket illustrerar påverkan av en längre tids drift med maximal värmelast (20 MW). För detta ändamål valdes augusti månad eftersom den opåverkade ytvattentemperaturen är som högst då. I kombination med maximal värmelast leder detta till de högsta förekommande ytvattentemperaturerna och det största påverkansområdet. 2. Det andra fallet illustrerar drift med medelvärmelast (14,4 MW) i september månad som alltså är en av månaderna med den högsta medelvärmelasten och också en period då lekvandring för lax och örings pågår i Klarälven. 3. Medelvärmelast (11,6MW) för augusti månad. Visar effekten av en lägre antagen initial övertemperatur. Avgörande för utspädningens avkylande effekt på kylvattenplymen är retentionstiden för vattnet i recipienten. Ett antal olika utbytesflöden har testats. Vid simuleringarna har vattenutbytet för den yttre hamnen definierats utefter en tänkt linje i hamnens mynning (Fig. 4). De storleksnivåer på vattenutbytet som undersökts är 0, 2, 4, 6, 8, 10, och 20 m3/s. Ingen vattentillförsel antas ske från Inre hamnen via Pråmkanalen då slussen där sällan är öppen. En drivande mekanism för vattenutbytet kan exempelvis vara att vindpåverkan av en sydlig vind driver ytvattnet i den yttre hamnen söderut genom vattenutbyteszonen. Massbalans gör att ett motriktat flöde skapas på djupet (Fig. 5). Vid det motsatta förhållandet med nordlig vind kommer det djupare vattnet att strömma söderut genom utbyteszonen vilket antas medföra en större 5 BILAGA D2 omblandning och utspädning av kylvattnet. Sydlig vindpåverkan ger därför en spridning av kylvattnet över en större area och dessa vindförhållanden antas råda vid simuleringarna. Utsläppspunkt Inlopp till Inre hamnen Yttre hamnen Figur 4 Vattenutbyte genom tänkt linje i Yttre hamnbassängens utlopp. Vindriktning Kylvattenplym Figur 5 Principskiss för vattenutbyte. 6 BILAGA D2 Den maximala inblandningen av utbytesflödet i kylvattenplymen antas uppgå till 25 %. Som exempel kan nämnas att den sammanlagda utspädningen av kylvattenplymen för sträckan mellan utsläppspunkten och den tänkta utbyteslinjen är 2 m3/s, vid det fall där vattenutbytesflöde antas vara 8 m3/s. De övertemperaturerna som redovisas i resultatdelen avser medelvärden för ytvattnet ner till en halv meters djup. Observera att när det inte sker något vattenutbyte så blir den totala utbredningen av plymen något mindre än vid svagt strömmande ytvatten eftersom den advektiva värmetransporten blir mycket liten. Ytan som påverkas av de högre övertemperaturerna blir dock större. Resultat Resultatet av simuleringarna redovisas i Tabell 1 - 3. Figur 6 illustrerar fall 1, ”värsta fall”, vid ett minimalt vattenutbyte på 4 m3/s. Figur 7 illustrerar fall 2, medelvärmelast i september månad vid ett minimalt vattenutbyte på 4 m3/s. Tabell 1 Beräknad areal för olika övertemperaturer i recipienten vid olika antagna värden på vattenutbytet i Yttre hamnen. Fall 1, worst case, maximal värmelast i augusti: Värmelast: 20 MW, utsläppsflöde: 0.6 m3/s, initial övertemperatur T+: 8°C T+ ≥ 5° T+ ≥ 3° T+ ≥ 1° T+ ≥ 0,5° Vattenutbyte [m3/s] Area [ha] Area [ha] Area [ha] Area [ha] 0 7.92 16.5 34.8 46.2 2 4.13 12.4 37.6 58.1 4 2.21 8.82 36.7 62.4 6 1.28 6.26 33.9 64.8 8 0.81 4.62 30.4 64.2 10 0.55 3.37 26.6 61.1 20 0.15 1.11 13.5 42.1 Tabell 2 Beräknad areal för olika övertemperaturer i recipienten vid olika antagna värden på vattenutbytet i Yttre hamnen. Fall 2, medelvärmelast i september: Värmelast: 14.4 MW, utsläppsflöde: 0.43 m3/s, initial övertemperatur T+: 8°C T+ ≥ 5° T+ ≥ 3° T+ ≥ 1° T+ ≥ 0,5° Vattenutbyte [m3/s] Area [ha] Area [ha] Area [ha] Area [ha] 0 5.68 11.8 25.0 33.0 2 2.57 8.36 27.01 42.6 4 1.28 5.68 25.4 45.7 6 0.74 3.82 23.1 46.2 8 0.44 2.69 19.8 44.7 10 0.30 1.87 17.2 41.6 20 0.10 0.61 7.70 25.8 7 BILAGA D2 Tabell 3 Beräknad areal för olika övertemperaturer i recipienten vid olika antagna värden på vattenutbytet i Yttre hamnen. Medelvärmelast augusti: 11.6 MW, utsläppsflöde: 0.55 m3/s, initial övertemperatur T+: 5°C Vattenutbyte [m3/s] T+ ≥ 3° T+ ≥ 1° T+ ≥ 0,5° Area [ha] Area [ha] Area [ha] 0 2 4 6 8 10 20 7.92 4.29 2.32 1.37 0.88 0.61 0.18 25.0 23.9 20.5 17.2 14.1 11.6 4.62 35.3 40.6 41.1 39.1 35.7 32.6 17.8 8 BILAGA D2 8°C ≥ T+ > 5°C Ytvattentemperatur: 27-24 °C 5°C ≥ T+ > 3°C Ytvattentemperatur: 24-22 °C 3°C ≥ T+ > 1°C Ytvattentemperatur: 22-20 °C 1°C ≥ T+ > 0,5°C Ytvattentemperatur: 20-19,5 °C Figur 6 Utbredning av kylvattenplym vid maximal värmelast (20 MW) för augusti månad. Det antagna vattenutbyet är 4 m3/s. 9 BILAGA D2 8°C ≥ T+ > 5°C Ytvattentemperatur: 21-18 °C 5°C ≥ T+ > 3°C Ytvattentemperatur: 181-16 °C 3°C ≥ T+ > 1°C Ytvattentemperatur: 16-14 °C 1°C ≥ T+ > 0,5°C Ytvattentemperatur: 14-13,5 °C Figur 7 Övertemperaturer för ytvattnet ner till en halv meters djup vid medelvärmelast för september månad (14,4 MW) och ett vattenutbyte för den Yttre hamnen på 4 m3/s. 10 BILAGA D2 Referenser Kvarnäs H., 1975. Den geostrofiska strömningen i Värmlandssjön (Vänern). Naturvårdsverket PM 561, NLU Rapport 79, 14 sid. Lindell T., 1975. Vänern. I: Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren – en översikt. Naturvårdsverket, Publikationer 1976:1. ISBN 91-38-02672-4. Malm, J., 2010. Numerisk modell för spridning av avloppsvatten. Examensarbete 30 hp civilingenjörsprogrammet för miljö- och vattenteknik, Uppsala universitet, UPTEC W10 015. Malm, J. & Karlsson, M., 2010. Spridningsberäkning av kylvattenutsläpp till Klarälvsdeltat. IVL-rapport U2948. Malm, J., Malmaeus, J.M. & Karlsson, O.M., 2012. The development of a plume dispersion model for process water discharges. Abstract in: Barra, R. & Vidal, G. (eds). Conference proceedings of the 8th International Conference on the Fate and Effects of Pulp and Paper Mill Effluents. Concepción, Chile, January 8-11, 2012. www.forestwater.cl SMHI, 1994. Vattenföring i Sverige Del 4. Vattendrag till Västerhavet. Svenskt Vattenarkiv. SMHI Hydrologi rapport nr 43. SMHI, 1996a. Svenskt sjöregister, Volym 1-2, Svenskt Vattenarkiv, SMHI Hydrologi rapport nr 71. SMHI, 1996b. Avrinningsområden i Sverige Del 4. Vattendrag till Västerhavet. Svenskt Vattenarkiv. SMHI Hydrologi rapport nr 70. 11 1 BILAGA D3 2012-12-18 Samrådsredogörelse Samråd enligt miljöbalken har i huvudsak skett genom brev, möte och annons i tidningar. Samrådsmöten har skett 2012-10-26 med Länsstyrelsen i Värmlands län och Karlstad kommun. Samrådsunderlaget har reviderats och det senaste samrådsdokumentet redovisas i bilaga D3.1. Noteringar från samrådsmötet redovisas i bilaga D3.2. Samråd med myndigheter och föreningar har skett genom brev, daterade 2012-10-02. Samråd har skett med följande myndigheter m fl: Kammarkollegiet, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket, Vänerhamn AB, Hamnmyndigheten vid Karlstads kommun och Hammarö kommun. Inbjudan och inkomna svar redovisas i bilagorna D3.3-8. Inbjudan till samråd med föreningar och inkomna svar redovisas i bilagorna D3.9-10 och 12. Samråd med allmänhet och särskilt berörda har skett genom annons i VF och NWT, se bilaga D3.11. Inga synpunkter eller frågor har inkommit till Karlstads Energi till följd av annonsen. Länsstyrelsen har fattat beslut om att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga D3.13. Synpunkter som framkommit i samrådsprocessen har inarbetats i tillståndsansökan med bilagor. 2 BILAGA D3 2012-12-18 Dokument Samrådsunderlag, 2012-10-08, reviderad 2012-10-31 Noteringar från möte 2012-10-26 med länsstyrelsen i Värmlands län och Karlstads kommun Inbjudan till samråd med övriga myndigheter m fl, brev Svar från Havs- och vattenmyndigheten Svar från Hammarö kommun Svar från Naturvårdsverket Svar från Sjöfartsverket Svar från Hamnmyndigheten vid Karlstads kommun Inbjudan till samråd med föreningar, brev Svar från Vänerns Sportfiskeförening och Sportfiskeförbundet Annons VF och NWT 2012-11-15 Svar från Nedre Klarälvens FVOF Länsstyrelsens beslut om att verksamheten inte antas medföra betydande miljöpåverkan Datum 2012-10-31 2012-10-29 Bilaga D3.1 D3.2 2012-11-02 2012-11-06 2012-11-08 2012-11-09 2012-11-12 2012-11-19 2012-11-02 2012-11-22 D3.3 D3.4 D3.5 D3.6 D3.7 D3.8 D3.9 D3.10 2012-11-15 2012-11-27 2012-12-17 D3.11 D3.12 D3.13 3 PM 2012-08-29 BILAGA 1 1 2012-10-31 Karlstads Energi AB Samrådsunderlag för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten BILAGA 1 2 Samrådsunderlag 2012-10-31 Innehåll 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ............................................................ 3 2 BAKGRUND ........................................................................................... 3 3 VERKSAMHETEN .................................................................................. 5 4 LOKALISERING ..................................................................................... 6 4.1 Planförhållanden ......................................................................................................................... 8 4.2 Områdesbeskrivning ................................................................................................................... 8 4.3 Alternativ ..................................................................................................................................... 9 5 4.3.1 Alternativ lokalisering ........................................................................... 9 4.3.2 Nollalternativ ......................................................................................... 9 FÖRVÄNTAD MILJÖPÅVERKAN ......................................................... 9 BILAGA Förslag till innehållsförteckning Miljökonsekvensbeskrivning BILAGA 1 3 Samrådsunderlag 2012-10-31 1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Anläggning: Besöksadress anläggningen Organisationsnummer Prövningskoder, huvudbransch Fastighetsbeteckning Fastighetsägare Kontaktperson Telefon/mobil E-post Kommun Län Tillståndsgivande myndighet Tillsynsmyndighet Karlstads Energi AB (KEAB) KEAB:s anläggning vid Lambergskajen för bortledning och återledning av kylvatten Hedvägen, Karlstad 556071-6085 Uttag av ytvatten enligt 11 kap 9 § miljöbalken och utsläpp av kylvatten enligt 9 kap miljöbalken Herrhagen 1:1 för in- och utlopp Loggen 1 för befintlig återkylare mm Karlstads kommun Johan Thelander 054-5407232 johan.thelander@karlstad.se Karlstads Energi AB Värmlands län Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt Länsstyrelsen i Värmlands län Ansökan om tillstånd till bortledning av ytvatten för kylning samt utsläpp av kylvatten. Avrinningsområde: 135 N: 6582501 E: 416309 2 Bakgrund Bakgrund och syfte Karlstad Energi AB (KEAB) ingår i koncernen Karstads Stadshus AB, som är helägt av Karlstads kommun. Företaget producerar energi i form av el och fjärrvärme, bedriver elhandel och svarar för kommunal renhållning. KEAB producerar fjärrvärme för Karlstads centralort. Fjärrvärmenätet är sammankopplat med Skoghall där Hammarö Energi AB köper och Stora Enso Skoghall säljer värme. Huvudproduktionsanläggning för fjärrvärme är Hedenverket som består av en avfallseldad hetvattenpanna och ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Det finns flera andra produktionsanläggningar i fjärrvärmenätet. Kraftvärmeverket i Yttre Hamn används i huvudsak vintertid och är också en reservanläggning om det blir fel i Hedenverket. KEAB håller nu på att uppföra ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk vid Hedenverket, som ska tas i drift hösten 2014. BILAGA 1 4 Samrådsunderlag 2012-10-31 I ett fjärrvärmenät styrs produktionen av värmebehovet hos kunderna, vilket till stor del påverkas av utomhustemperaturen. För att kunna driva produktionsanläggningarna även då det saknas behov av all den värme som produceras främst i samband med att den nya pannan vid Hedenverket ska tas i drift, men även senare, önskar KEAB ha möjlighet att vid behov kyla bort överskottsvärme. Därför avser KEAB att söka tillstånd för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten. Det finns flera fördelar med möjligheter till begränsad kylning, bland annat kommer idrifttagningen av den nya pannan att kunna tidigareläggas och drifttiden förlängas främst under vår och höst. På så sätt undviks onödiga start och stopp av andra pannor med olja, med totalt sett högre miljöbelastning jämfört med drift av återkylaren. Möjligheter ges även till ökad elproduktion vid Hedenverket. Tidigare tillstånd I dom den 9 juni 2011 lämnade Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, KEAB tillstånd enligt miljöbalken att utföra en intagsledning och en utloppsledning samt att genom utloppsledningen bortleda kylvatten till en mängd av 0,15 m3/s räknat som årsmedelvärde samt att leda tillbaka använt kylvatten genom utloppsledningen. För det meddelade tillståndet föreskrev domstolen ett antal villkor, bland annat ett allmänt villkor enligt vilket den tillståndsgivna verksamheten skulle bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökan eller i övrigt uppgett eller åtagit sig. Av ansökan framgår att såväl intags- som utloppsledningen var befintliga och att utförandet av desamma bestod i en komplettering av intags- och utloppsledningen. Vidare framgår att bortledningen av vatten ur Vänern skulle ske för produktion av fjärrkyla i en planerad anläggning. Den planerade fjärrkylaanläggningen har ännu inte kommit till utförande. Planerad omfattning av ansökan KEAB har nu för avsikt att genomföra den tillståndsgivna kompletteringen av intagsoch utloppsledningen samt att i avvaktan på den planerade fjärrkylaanläggningen utnyttja den kompletterade intagsledningen och den befintliga utloppsledningen för bortledning respektive återledning av kylvatten för kylning av överskottsvärme. Denna verksamhet kommer att begränsas när den planerade fjärrkylaanläggningen tas i drift så att den tillsammans med bortledning av kylvatten för fjärrkylaanläggningen håller sig inom 0,25 m3/s räknat som årsmedelvärde. KEAB avser vidare att hos mark- och miljödomstolen söka tillstånd enligt miljöbalken till planerad bortledning av vatten för återkylning, som ett komplement till det tillstånd som meddelats av domstolen i domen den 9 juni 2011. BILAGA 1 5 Samrådsunderlag 2012-10-31 Samrådsprocessen Detta underlag ligger till grund för den samrådsprocess som nu inleds. Samrådet sker i enlighet med Miljöbalken 6 kap med länsstyrelse, kommuner, övriga myndigheter, särskilt berörda, organisationer och allmänheten. Det syftar till att i dialog hämta in synpunkter inför arbetet med att ta fram en tillståndsansökan. En redogörelse över samrådet kommer, tillsammans med en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB), att ingå som delar i den ansökan om tillstånd som Karlstads Energi AB planerar att lämna in till Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt under 2013. 3 Verksamheten Karlstads Energi AB har nyligen fått tillstånd att komplettera det befintliga Hedeverket med ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk. Återkylning av överskottsvärme sker redan idag Idag sker återkylning av överskottsvärme via en befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn för befintliga pannor vid Hedenverket. Möjlighet finns att använda återkylning under kortare perioder för avfallspannan vid Hedenverket och på så sätt undvika tillsats av stadsvatten för rökgasreningen (resurshushållningsfråga). Återkylningen används även kortare perioder för det befintliga biobränsleeldade kraftvärmeverket, under vår och höst när fjärrvärmeunderlaget är för litet. En mindre mängd kylvatten tas dessutom ut för kylning av motorer (10 kW) vid KVV Yttre Hamn. Den nuvarande återkylaren installerades 1992 och ersatte då en äldre. Återkylning av begränsade mängder överskottsvärme har alltså skett under en lång tid. För uttag av vattnet finns en pump med fast flöde installerad. KVV Yttre Hamn har ett miljötillstånd enligt miljöbalken, men det saknas tillstånd för vattenverksamhet dvs uttag av kylvatten. Vatten från Vänern leds via en befintlig intagskanal vid Lambergskajen och utloppet sker via en ledning in till Yttre Hamn. Återkylning viktigt för att tidigt komma igång med det nya kraftvärmeverket Syftet med den ansökta verksamheten är att miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt förbättra förutsättningarna för driften av pannorna vid Hedenverket. Bland annat kommer idrifttagningen av den nya pannan att kunna tidigareläggas och drifttiden förlängas främst under vår och höst. På så sätt undviks onödiga start och stopp av andra pannor med olja. Den nya kraftvärmeanläggningen kommer att minska oljebehovet för fjärrvärmeproduktion och därmed också minska miljöpåverkan. Möjligheter ges även till ökad elproduktion vid Hedenverket. Tillstånd finns redan för uttag av vatten och utsläpp av uppvärmt vatten Tillstånd finns för att använda kylvatten till fjärrkylaanläggningen. I tillståndsansökan för den anläggningen redovisades följande förväntade flöde och temperaturer av kylvatten, se Tabell 1. Fjärrkylaanläggningen har ännu inte tagits idrift. BILAGA 1 6 Samrådsunderlag 2012-10-31 Tillståndsgiven fjärrkyla Totalt antal timmar Vattentemperatur - kall Vattentemperatur - varm Vatten temperaturökning max Maxflöde Antal timmar maxflöde % av månaden maxflöde Vattenvolym Medel värmelast Energi Max värmelast Tabell 1 Enhet h °C °C °C kg/s h % km3 MW GWh MW År 8760 23,8 8,1 638 2819 4280 3,19 28,0 13,0 Jan 744 0,5 7,3 6,8 56 744 100 149 1,55 1,15 1,6 Feb 672 0,5 7,3 6,8 56 672 100 135 1,55 1,04 1,6 Mar 744 0,5 7,6 7,1 84 1,5 0,2 149 1,56 1,16 2,5 Apr 720 3 8,7 5,7 413 0,3 0,04 197 1,74 1,25 9,8 Maj 744 11 17,8 6,8 433 5 0,67 362 4,11 3,06 12,3 Jun 720 18 23 5 623 7 1,0 635 5,03 3,62 13,0 Jul 744 19 23,8 4,8 638 64 8,6 843 6,01 4,47 12,8 Aug 744 19 23,8 4,8 638 33 4,4 771 5,45 4,05 12,8 Sep 720 13 19,3 6,3 358 49 6,8 394 4,23 3,05 9,4 Okt 744 12 20,1 8,1 145 216 29 323 3,77 2,80 4,9 Nov 720 3 8,5 5,5 84 283 39 173 1,59 1,14 1,9 Dec 744 0,5 7,4 6,9 56 744 100 149 1,56 1,16 1,6 Beräkningsunderlag kylvatten ur ansökan om tillståndsgiven fjärrkylaanläggning Kylbehovet med det nya kraftvärmeverket vid Hedenverket I Tabell 2 redovisas det kompletterande underlaget för nu ansökt verksamhet, som täcker idrifttagning av det nya kraftvärmeverket inklusive befintliga anläggningar vid Hedenverket och KVV Yttre Hamn. Ansökt verksamhet Vattentemperatur - varm Vatten temperaturökning max Maxflöde Antal timmar maxflöde % av månaden maxflöde Vattenvolym Medel värmelast Energi Max värmelast Tabell 2 Enhet °C °C kg/s h % km3 MW GWh MW År 26,5 7,5 640 3437 7918 5,6 49,4 20,0 Jan 0,5 0,0 0 0 0 0 0,0 0,0 0,0 Feb 0,5 0,0 0 0 0 0 0,0 0,0 0,0 Mar 5,4 4,9 640 154 21 354 1,3 1,0 13,0 Apr 10,5 7,5 640 456 63 1051 8,5 6,1 20,0 Maj 18,5 7,5 640 720 97 1659 14,5 10,8 20,0 Jun 25,5 7,5 640 456 63 1051 12,6 9,1 20,0 Jul 22,0 3,0 640 175 24 403 0,9 0,7 8,0 Aug 26,5 7,5 640 432 58 995 11,6 8,6 20,0 Sep 20,5 7,5 640 696 97 1604 14,4 10,4 20,0 Okt 16,9 4,9 640 240 32 553 2,7 2,0 13,0 Nov 7,9 4,9 640 108 15 248 1,0 0,7 13,0 Dec 0,5 0,0 0 0 0 0 0,0 0,0 0,0 Kompletterande beräkningsunderlag kylvatten i denna ansökan, drift 2014 Cirka 8 miljoner m3, motsvarande cirka 0,25 m3/s som medelvärde över året pumpas in till den befintliga återkylaren vid KVV Yttre Hamn med den ansökta verksamheten. Maximal värmelast är 20 MW. Dessa siffror kan jämföras med beräkningarna för fjärrkylaanläggningen, som redan har tillstånd, där det flödet är cirka 4,3 miljoner m3, motsvarande cirka 15 m3/s, och en maximal värmelast på 13 MW. Det uppvärmda vattnet från återkylaren återförs via den befintliga returledningen till Vänern vid Yttre Hamn. Kylvattenkretsen är helt sluten så samma mängd som tas ut kommer tillbaka och inga tillsatser sker. När den planerade fjärrkylaanläggningen tas i drift kommer flödet begränsas så att det totalt tillsammans med bortledning av kylvatten för fjärrkylaanläggningen håller sig inom 0,25 m3/s räknat som årsmedelvärde. 4 Lokalisering Den planerade verksamheten är belägen vid KVV Yttre Hamn och i Lambersghamnen i Karlstad, se Figur 2. Hedenverket är också markerat i figuren. BILAGA 1 7 Samrådsunderlag 2012-10-31 Hedenverket KVV Yttre Hamn Figur 1 Lokalisering av KVV Yttre Hamn och Hedenverket Inloppet av kylvatten är i Lambergshamnen, medan utloppet av kylvatten är beläget vid kajkanten i Yttre Hamnen, se Figur 2. BILAGA 1 8 Samrådsunderlag 2012-10-31 Figur 2 Placering av befintligt kylvattenintag och kylvattenutlopp 4.1 Planförhållanden Återkylaren är placerad på fastigheten Loggen 1 samt in- och utloppsledning på Herrhagen 1:1. Det finns detaljplan för det aktuella området som fastställdes 197408-26. Den planerade verksamheten strider inte mot detaljplanen. 4.2 Områdesbeskrivning Närmaste bostadsbebyggelse finns på cirka 250 meters avstånd vid Herrhagen, nordväst om anläggningen. Vidare finns bostäder vid Lamberget som ligger cirka 300 bort, i nordostlig riktning. Det finns industriverksamhet med arbetsplatser cirka 100 meter från anläggningen. BILAGA 1 9 Samrådsunderlag 2012-10-31 Inloppet av kylvatten är i Lambergshamnen, medan utloppet av kylvatten är beläget vid kajkanten i Yttre Hamnen. Primärrecipienten ingår i ett vattenområde benämnt Hammarösjön i norra Vänern. I Hammarösjön mynnar flera av Klarälvens ådror. 4.3 Alternativ 4.3.1 Alternativ lokalisering En återkylare som utnyttjar ytvatten kan även placeras vid Hedenverket, se Figur 1, med intags- och utlopp i Kaplansälven. 4.3.2 Nollalternativ Om inte tillstånd erhålls för att utnyttja befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn kommer det att behövas en ny luftkylare med luft som kyler mot omgivningsluften. 5 Förväntad miljöpåverkan I tillståndsansökan för fjärrkylaanläggningen genomfördes en spridningsberäkning av kylvattenutsläpp i Yttre Hamn, se Tabell 1. Slutsatserna var då att påverkansområdet var begränsat till inom hamnområdet och inte berörde vare sig själva Klarälvsdeltat eller Hammarösjön. Kylvattenutsläppen bedömdes inte riskera ge negativa ekologiska konsekvenser på recipientens fiskebestånd eller förekommande lekvandring. Nya spridningsberäkningar har genomförts och de preliminära bedömningarna är att påverkansområdet utökas något, men att det fortsatt är begränsat till hamnområdet. Därmed förväntas heller inga negativa ekologiska konsekvenser. Jämfört med nollalternativet kommer den planerade verksamheten bland annat att innebära bättre hushållning med naturresurser. BILAGA 1 10 Samrådsunderlag 2012-10-31 Bilaga 1 Innehållsförteckning Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - förslag • • • • • • • • Icke-teknisk sammanfattning Administrativa uppgifter Inledning - Nollalternativ och planerad verksamhet - Ansökans omfattning - Systemgränser och avgränsningar Verksamhetsbeskrivning Områdesbeskrivning Påverkan på vattenrecipienten, ekologiska effekter och påverkan på miljökvalitetsnormer Regionala och globala miljökonsekvenser Överensstämmelse med miljömål (lokala, regionala och nationella) Bilagor till MKB • • • Teknisk beskrivning Samrådsredogörelse Påverkan på vattenrecipient, specialutredning ÅF och IVL BILAGA 2 1 PM 2011-10-29 Noteringar från samrådsmöte för uttag av ytvatten för kylning av fjärrvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten. Samråd med Länsstyrelsen i Värmlands län och Karlstads kommun Tid: 26 oktober 2012 Plats: Länsstyrelsen, Karlstad Deltagande: Namn Anders Mattsson Peter Andersson Jan Andersson Johan Thelander Mats Björk Anna-Karin Hjalmarsson Organisation/företag Länsstyrelsen Länsstyrelsen Karlstads kommun Karlstads Energi AB Alrutz´ (jurist, konsult åt Karlstads Energi AB Miljökraft i Sverige AB (konsult åt Karlstads Energi AB) 1. Mötet inleddes med en presentation av mötesdeltagare. 2. Karlstads Energi AB presenterade samrådsunderlaget, se bilaga 1. Följande frågor och kommentarer gjordes i samband med presentationen: 3. Fråga: Kan det ske en olycka som gör att det kommer ut övervarmt vatten? Finns det varningssystem? Svar: Det finns olika mätsystem för att bevaka detta. Frågeställningen belyses ansökan. 4. Fråga: Länsstyrelsen undrar om det finns ytterligare alternativ till kylning. Önskar att man lättfattligt beskriver varför man väljer bort alternativ i alla alternativdiskussioner i ansökan. Svar: Karlstads Energi AB kommer att redovisa alternativ och motiv för val i ansökan. 5. Fråga: Har ni tagit hänsyn till planer på nya bostäder i närheten av den ansökta verksamheten? BILAGA 2 2 PM 2011-10-29 Svar: Planerade bostäder som är detaljplanelagda redovisas. 6. Fråga: Finns det risk för dimbildning från det uppvärmda kylvattnet? Svar: Uppvärmt kylvatten har släppts ut i Hamnbassängen under en lång tid, även om utsläppet varit lägre under senare år. Frågeställnigen kommer att belysas i MKBn. 7. Fråga: Kommer den ansökta verksamheten att medföra några byggarbeten? Svar: Nej, inget som inte redan är tillståndsgivet (viss modifiering av intagsoch utloppsledningar). Det enda som tillkommer är ytterligare pump som placeras i befintlig byggnad. 8. Fråga: Kan det vara aktuellt att prövningen sker enligt miljöbalken kap 22 §17? Länsstyrelsen och kommunen tycker att det skulle kunna vara möjligt. Svar: Karlstads Energi funderar på frågan. 9. Fråga: Hur fungerar alternativet med luftkylare? Svar: Användning av luftkylare beskrivs i ansökan som nollalternativ. 10. Kommentar: Karlstad Energis förslag till samrådsprocess med beskrivning av med vilka samråd ska ske, se bilaga 2, godkändes av Länsstyrelsen och Karlstads kommun. De anser dock att samrådsunderlaget ska kompletteras så att det blir lättare att förstå syfte mm. Svar: Karlstads Energi kompletterar samrådsunderlaget. 11. Kommentar: Karlstads Energi ska begära besked om betydande miljöpåverkan i samband med att samrådsredogörelsen skickas in. Vidare önskar Länsstyrelsen och kommunen att dokument som visades på mötet, tidsplan och lista över samråd, distribueras. Vid pennan Anna-Karin Hjalmarsson Karlstads Energi Aktiebolag Org. nr: 556071-6085 Besöksadress: Hedvägen 20 Postadress: 651 84 Karlstad Telefon: 054-540 00 00 Fax: 054-85 38 41 karlstadsenergi@karlstad.se karlstadsenergi.se BILAGA 3 Karlstad 2012-11-02 Samrådsunderlag för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten Karlstad Energi AB (KEAB) ingår i koncernen Karstads Stadshus AB, som är helägt av Karlstads kommun. Företaget producerar energi i form av el och fjärrvärme, bedriver elhandel och svarar för kommunal renhållning. KEAB producerar fjärrvärme för Karlstads centralort. Fjärrvärmenätet är sammankopplat med Skoghall där Hammarö Energi AB köper och Stora Enso Skoghall säljer värme. Karlstads Energi AB avser att söka tillstånd enligt miljöbalken för uttag av ytvatten enligt 11 kap 9 § miljöbalken och utsläpp av kylvatten enligt 9 kap miljöbalken för att kunna använda befintlig återkylare vid Kraftvärmeverket i Yttre Hamn. Syftet är att vid behov kyla överskottsvärme. KEAB håller nu på att uppföra ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk vid Hedenverket, som ska tas i drift hösten 2014. I ett fjärrvärmenät styrs produktionen av värmebehovet hos kunderna, vilket till stor del påverkas av utomhustemperaturen. För att kunna driva produktionsanläggningarna även då det saknas behov av all den värme som produceras främst i samband med att den nya pannan vid Hedenverket ska tas i drift, men även senare, önskar KEAB ha möjlighet att vid behov kyla bort överskottsvärme. Därför avser KEAB att söka tillstånd för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten. Det finns flera fördelar med möjligheter till begränsad kylning, bland annat kommer idrifttagningen av den nya pannan att kunna tidigareläggas och drifttiden förlängas främst under vår och höst. På så sätt undviks onödiga start och stopp av andra pannor med olja samtidigt som miljöpåverkan minskas. Möjligheter ges även till ökad elproduktion vid Hedenverket. Se vidare beskrivning i bifogat samrådsunderlag (bilaga). BILAGA 3 Vi önskar era synpunkter senast 22 november 2012. Sänd ett e-postmeddelande till johan.thelander@karlstad.se eller ring 054-5407232. Med vänlig hälsning Johan Thelander BILAGA 3 Bilaga Samrådsunderlag för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten, 2012-10-31. Sändlista myndigheter m fl: Kammarkollegiet registratur@kammarkollegiet.se Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Havs- och havochvatten@havochvatten.se vattenmyndigheten Sjöfartsverket sjofartsverket@sjofartsverket.se Vänerhamn AB Stuvargatan 1, 652 21 Karlstad Karlstad kommun, karlstadskommun@karlstad.se hamnmyndigheten Hammarö kommun hammaro@hammaro.se BILAGA 4 Från: "M Malin Hemmingsson" <maalin.hemmin ngsson@havo ochvatten.see> Datum: 6 november 2012 15:28::44 CET han.thelandeer@karlstad.sse" <johan.thelander@kkarlstad.se> Till: "joh Ämne: aang uttag av ytvatten förr kylning vid KVV Yttre H Hamn Hej, Havs‐ occh vattenmyn ndigheten haar mottagit informatione en angående uttag av ytvvatten för kylning vid KVV Yttrre Hamn i Karlstad. Vi har inga synpunktter på materiialet i nulägeet. Eventuelltt inkommer myndigheten med synpu unkter längre frram i ansökn ningsförfaran ndet. Vi har d dock en stor mängd ärenden och läm mnar inte yttrrande i alla ansö ökningar som m rör vattenvverksheter. Med Vän nliga Hälsnin ngar Malin Heemmingsson n Havs‐ occh vattenmyn ndigheten Åtgärdsaavdelningen Enheten för biologisk mångfald o och fiske Box 1193 30 404 39 G Göteborg Tel direkkt: 010 698 6 61 84 Växel: 01 10 698 60 00 0 E‐post: M Malin.Hemm mingsson@haavochvatten..se Web: ww ww.havochvatten.se BILAGA 5 Från: "Bertil Ahlin" <bertil.ahlin@hammaro.se> Till: "Britt-Marie Lonnemalm" <britt-marie.lonnemalm@hammaro.se>, johan.thelander@karlstad.se Datum: 2012-11-08 08:49 Ärende: Yttrande från Hammarö kommun avseende Karlstads Energi AB samråd för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme Hej! Samrådsärende 2012-11-02 Dnr 2012/242 Dpl 370 Samråd för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten. Yttrande: Hammarö kommun har inget att invända angående den planerade verksamheten enligt samrådsunderlaget. Med vänlig hälsning Bertil Ahlin Miljösamordnare Hammarö kommun Mark och plan Box 26, S-663 21 Skoghall Telefon: +46 (0)54-51 52 78 Mobil: +46 (0)54-51 52 78 www.hammaro.se www.facebook.com/hammaro.se BILAGA 6 Från: <naturvardsverket@naturvardsverket.se> Till: johan.thelander@karlstad.se Kopia: tobas.hedenstrom@karlstad.se Datum: 2012-11-09 16:23 Ärende: NV-09271-12: Samrådsunderlag för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten Naturvårdsverket har mottagit samrådsbrevet och avstår från att lämna synpunkter. Detta e-postmeddelande är skickat via Naturvårdsverkets dokument- och ärendehanteringssystem. Om du svarar på meddelandet bör du inte ändra avsändaradress eller ämne. Hälsningar DANIEL DIXNER ------------------------------------------------------NATURVÅRDSVERKET BESÖK: Valhallavägen 195, Stockholm POST: 106 48 Stockholm TELEFON: 010-698 10 00 INTERNET: www.naturvardsverket.se Tänk på miljön innan du skriver ut det här mejlet BILAGA 7 Från: <Roy.Jaan@Sjofartsverket.se> Till: <johan.thelander@karlstad.se> Datum: 2012-11-12 14:40 Ärende: Kylvatten Till: Karlstad Energi Aktiebolag Vår beteckning: 12‐03476 Sjöfartsverket har tagit del av samrådsunderlag angående uttag av ytkylvatten i Karlstad hamn och har följande kommentar: Sjöfartsverket bedömer att åtgärden inte har någon påverkan på sjöfarten av betydelse varför Sjöfartsverket inte har något att erinra. Vänlig hälsning Roy Jaan Sjöfartsverket 010‐4784781 BILAGA 8 ----- Vidarebefordrat av Johan Thelander/Org/Karlstad på 2012-11-19 12:57 ----Från: Sven Troedson/Org/Karlstad Till: Johan Thelander/Org/Karlstad@Karlstad Datum: 2012-11-19 12:50 Ärende: Samrådsyttrande utag av ytvatten.... TFN 2012-2202, Dpl 73 Hamnmyndigheten har inga erinnringar mot föreslagen utökning av uttag för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten. 19/11-12 Sven Troedson Karlstads Energi Aktiebolag Org. nr: 556071-6085 Besöksadress: Hedvägen 20 Postadress: 651 84 Karlstad Telefon: 054-540 00 00 Fax: 054-85 38 41 karlstadsenergi@karlstad.se karlstadsenergi.se BILAGA 9 Karlstad 2012-11-02 Samrådsunderlag för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten Karlstad Energi AB (KEAB) ingår i koncernen Karstads Stadshus AB, som är helägt av Karlstads kommun. Företaget producerar energi i form av el och fjärrvärme, bedriver elhandel och svarar för kommunal renhållning. KEAB producerar fjärrvärme för Karlstads centralort. Fjärrvärmenätet är sammankopplat med Skoghall där Hammarö Energi AB köper och Stora Enso Skoghall säljer värme. Karlstads Energi AB avser att söka tillstånd enligt miljöbalken för uttag av ytvatten enligt 11 kap 9 § miljöbalken och utsläpp av kylvatten enligt 9 kap miljöbalken för att kunna använda befintlig återkylare vid Kraftvärmeverket i Yttre Hamn. Syftet är att vid behov kyla överskottsvärme. KEAB håller nu på att uppföra ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk vid Hedenverket, som ska tas i drift hösten 2014. I ett fjärrvärmenät styrs produktionen av värmebehovet hos kunderna, vilket till stor del påverkas av utomhustemperaturen. För att kunna driva produktionsanläggningarna även då det saknas behov av all den värme som produceras främst i samband med att den nya pannan vid Hedenverket ska tas i drift, men även senare, önskar KEAB ha möjlighet att vid behov kyla bort överskottsvärme. Därför avser KEAB att söka tillstånd för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten. Det finns flera fördelar med möjligheter till begränsad kylning, bland annat kommer idrifttagningen av den nya pannan att kunna tidigareläggas och drifttiden förlängas främst under vår och höst. På så sätt undviks onödiga start och stopp av andra pannor med olja samtidigt som miljöpåverkan minskas. Möjligheter ges även till ökad elproduktion vid Hedenverket. Se vidare beskrivning i bifogat samrådsunderlag (bilaga). BILAGA 9 Vi önskar era synpunkter senast 22 november 2012. Sänd ett e-postmeddelande till johan.thelander@karlstad.se eller ring 054-5407232. Med vänlig hälsning Johan Thelander BILAGA 9 Bilaga Samrådsunderlag för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten, 2012-10-31. Sändlista föreningar: Naturskyddsföreningen i Karlstad Verkstadsgatan 1, 652 19 Karlstad karlstad@naturskyddsforeningen.se Vänerns sportfiskeförening Att. Sven Eriksson, Tvärhult 302, 663 91 Hammarö Nedre Klarälvens fiskevårdsförening Sara Genell, Karlstads kommun, 651 84 Karlstad Vänerns Fiskareförbund Conny Gustavsson, Agnevik Vänersnäs, 468 90 Vargön Karlstads Segelsällskap Kanikenäset 31, 652 26 Karlstad kansli@kdss.se BILAGA 10 Från: "Mikael Tuneld" <mikael.tuneld@kbab.net> Till: <johan.thelander@karlstad.se> Kopia: "Sven Eriksson " <svenaxel36@telia.com> Datum: 2012-11-22 23:47 Ärende: Samråd för kylning av överskottsvärme vid yttre hamn, Karlstad Karlstad Energi AB (KEAB) samråder med bl.a. Vänerns Sportfiskeförening inför en kommande ansökan till mark‐ och miljödomstolen om uttag av ytvatten och utsläpp av kylvatten för att kyla bort överskottsvärme vid kraftvärmeverket i yttre hamn. Vänerns Sportfiskeförening representerar också Svensk Sportfiske‐ och fiskevårdsförbundet med följande synpunkter på arbetsföretaget och dess miljöeffekter . 1. Klarälvens mynningsområde är en känslig del av Vänern där arbetsförtag som förändrar vattnets läge, kvalitet eller temperatur kan komma att negativt påverka förutsättningarna för fiskarter som är knutna till deltat eller som stiger upp i Klarälven för fortplantning och uppväxt. Särskilt högt skyddsvärde och nyttjandevärde har klarälvens stammar av lax och öring. Det är därför viktigt att arbetsföretaget i sin helhet genomförs på ett sådant sätt att risk för grumling och utsläpp undviks. 2. Vänerns Sportfiskeförening ser inte att arbetsföretaget medför några problem på kort sikt för skydd och vård av vatten‐ och fiskresurser eller nyttjandet av dessa resurser under förutsättning att utsläppet av kylvatten a. kommer att ske vid kajkanten i inre hamn, i anslutning till Stuvargatan, b. att utsläppet begränsas till maximalt 0,25 m3/s som årsmedelvärde och c. att påverkansområdet för det uppvärmda vattnet begränsar sig till hamnområdet och inte berör Klarälvsdeltat eller Hammarösjön 3. Vänerns Sportfiskeförening anser emellertid att bortkylning av energi i princip inte är en acceptabel modell för hushållning av naturresurser, varför KEAB:s långsiktiga arbete bör inriktas på att anpassa tekniken för produktion och nyttjande av fjärrvärme så att kylning minimeras eller undviks, eller arbetar för att energin i kylvattnet utnyttjas som en tillgång för annan verksamhet. För Vänerns Sportfiskeförening och Sportfiskeförbundet Mikael Tuneld Hemvägen 7B 65247 Karlstad 070‐241 30 48 mikael.tuneld@sportfiskarna.se BILAGA 11 Samråd om uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten Karlstads Energi AB avser att söka tillstånd enligt miljöbalken för uttag av ytvatten enligt 11 kap 9 § miljöbalken och utsläpp av kylvatten enligt 9 kap miljöbalken för att kunna använda befintlig återkylare vid Kraftvärmeverket i Yttre Hamn. Syftet är att vid behov kyla överskottsvärme. KEAB håller nu på att uppföra ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk vid Hedenverket, som ska tas i drift hösten 2014. I ett fjärrvärmenät styrs produktionen av värmebehovet hos kunderna, vilket till stor del påverkas av utomhustemperaturen. För att kunna driva produktionsanläggningarna även då det saknas behov av all den värme som produceras främst i samband med att den nya pannan vid Hedenverket ska tas i drift, men även senare, önskar KEAB ha möjlighet att vid behov kyla bort överskottsvärme. Därför avser KEAB att söka tillstånd för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten. Det finns flera fördelar med möjligheter till begränsad kylning, bland annat kommer idrifttagningen av den nya pannan att kunna tidigareläggas och drifttiden förlängas främst under vår och höst. På så sätt undviks onödiga start och stopp av andra pannor med olja samtidigt som miljöpåverkan minskas. Möjligheter ges även till ökad elproduktion vid Hedenverket. Karlstad Energi AB har tillstånd från Mark- och miljödomstolen, daterat 201206-09 för en fjärrkylaanläggning. Den planerade fjärrkylaanläggningen har ännu inte kommit till utförande. Karlstads Energi AB har nu för avsikt att genomföra de tillståndsgivna ändringarna och att öka bortledning av kylvatten från 0,15 till 0,25 m3/s räknat som årsmedelvärde. Området som påverkas av utsläpp av uppvärmt kylvatten begränsas till hamnområdet. Utsläppen förväntas inte ge några negativa ekologiska konsekvenser. Den planerade förändringen kommer innebära god hushållning med naturresurser. För ytterligare information eller för att lämna synpunkter, kontakta Johan Thelander per telefon 054-540 72 32 eller e-post: johan.thelander@karlstad.se. För att vi ska kunna ta hänsyn till era frågor eller synpunkter i tillståndsansökan ska de vara oss till handa senast 2012-11-20. Mer information finns även på www.karlstadsenergi.se BILAGA 12 Från: Sara Genell/Org/Karlstad Till: Johan Thelander/Org/Karlstad@Karlstad Datum: 2012-11-27 10:36 Ärende: Ang. Ang. samråd kylvatten med Nedre Klarälvens FVOF Hej visst tar ni gärna emot ett yttrande via e-post? efter mötet igår blev följande Nedre Klarälvens FVOFs yttrande: Nedre Klarälvens fiskevårdsområdesförening har granskat Karlstads energi ABs ansökan om tillstånd för att ta ut ytvatten vid Lambergskajen som ska användas för bland annat återkylning av överskottsvärme och släppa ut detsamma uppvärmt till Yttre hamnen. Föreningen saknar i er tillståndsansökan en redovisning hur intaget av vatten är konstruerat/placerat, och vill se att det finns konstruktion och placering för att förhindra att t.ex. yngel och småfisk inte ska behöva passera genom systemet och komma till skada. I övrigt tillstyrker Nedre Klarälven FVOF er ansökan enligt 2012-11-02, utan övrig erinran, Med vänlig hälsning, Sara Genell Adj. sekreterare Nedre Klarälvens FVOF 1(1) BILAGA D3.13 BESLUT 2012-12-17 Miljöskydd & Förvaltning Peter Andersson Dnr: 531-6279-2012 Doss. 1780-501 Karlstads Energi AB Heden 651 84 Karlstad Beslut om att verksamheten för fjärrkyla vid Karlstads Energi AB i Karlstads kommun inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan Länsstyrelsens ställningstagande Länsstyrelsen beslutar enligt 6 kap 5 § andra stycket miljöbalken (1998:808) att den planerade verksamheten vid Karlstads Energi AB (556071-6085) i Karlstad inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Redogörelse för ärendet Karlstads Energi AB har för avsikt att ansöka om tillstånd angående vattenverksamhet enligt 11 kap 9 §, samt anmälningspliktig verksamhet enligt 9 kap 6 § (verksamhetskod: C 40.110). Tillståndsansökan avser vattenuttag för produktion av fjärrkyla. Samråd med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, andra myndigheter och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda har hållits av bolaget. Motivering Enligt 3 § samt utifrån kriterierna i bilaga 2 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, bedömer Länsstyrelsen att den planerade verksamheten inte har sådan karaktär eller berör sådana områden att verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut innebär inget ställningstagande till verksamhetens tillåtlighet. Ansökan bör lämnas in senast ett år efter samrådet. I annat fall kan förnyat samråd komma att krävas. Detta beslut får enligt 6 kap 5 § andra stycket miljöbalken inte överklagas särskilt. I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit enhetschef Lars-Ove Olsson, beslutande och byrådirektör Peter Andersson, föredragande. Lars-Ove Olsson Peter Andersson Postadress Besöksadress Telefon Telefax Enhetens e-post adress Länsstyrelsen i Värmlands län 651 86 KARLSTAD Våxnäsgatan 5 054-19 70 00 (växel) 054-19 72 89 (direkt) 054-19 70 90 varmland@lansstyrelsen.se
© Copyright 2024