Nr 3 – december 2010 | Årgång 15 | Lösnummer: 25:- Lommaryds-Bladet Munkakvarn rustar för framtiden Kraftstationen i Munkakvarn genomgår för närvarande en genomgripande renovering. I första etappen har dammfästet åtgärdats. Nästa sommar kommer nya turbiner och nytt maskineri att installeras. Enligt delägaren Harald Kant är åtgärderna nödvändiga om driften ska tryggas för framtiden. Kraftstationen från 1924 är hårt sliten. sidan 2 En lokal tidning med globalt perspektiv forum 3 Lommaryd blir rikare om vi kan skapa mötesplatser sidorna 4–5 nyheter Vikingaskepp byggs utanför Aneby Hemma hos Ulf Lundberg håller ett antal ungdomar och vuxna på med ett storbygge. Ett nio meter långt och två och fyrtio meter brett vikingaskepp håller på att växa fram. Idén kommer från en frinnarydsbo. nummer 3 – 2010 Flera ungdomar från vår socken medverkar i projektet som drivs genom Kyrkans ungdom. Om skeppet blir ordenligt tätt kanske det kommer att kunna segla om ett par år. sidorna 10–11 4–9 Hallå där, Ola Gustafsson … Trivselafton med rundtur på Söderslätt Bin är ingen bisyssla för Albert Eckerbom Mycket nytt i färsk stierngranatbok reportage 12–13 Singapore –ett annorlunda land. Petra Persson rapporterar från sitt utlandsår. nyheter 14–16 Avslutning med match mot föräldrarna Många fyndade på syföreningens auktion Historisk vandring i Hullaryd barnsidan 17 Anton och Amanda bjuder på ett julkryss och två recept på smarrigt julgodis. evenemang sista ” Men samtidigt åker jag med samma intresse och glädje varje gång till Norrvalla IP. Lars-Erik Widell, sidan 19 Skeppet började byggas i somras. Under hösten har spanten gjorts färdig och när Lommaryds-Bladet kom på besök höll båtbyggarna på att montera det tredje bordets plankor. Tipsa Lommaryds-Bladet! lommarydsbladet@live.se sidan 2 Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 En lokal tidning med globalt perspektiv L Lommaryds-Bladet Fick du inte förra numret? ommaryds-Bladet bara växer. I början av juni nystartade vi med 12 sidor. Septembernumret utökades till 16 sidor och nu i och med det tredje numret är vi uppe i 20 sidor. Jag insåg ganska tidigt att fylla tidningen med intressant stoff är ett av de minsta problemen. Men trots att jag skriver detta – alla tips är ändå lika viktiga och välkomna. Och det som inte hinns med eller får plats i nästkommande nummer sparas i en idélista. Och du får väldigt gärna skriva själv. Här gäller inte talesättet ”ju fler kockar desto sämre soppa”. Ju fler som medverkar desto större bredd och bredare perspektiv får tidningen. Petra Perssons rapportering från sin pågående vistelse i Singapore på sidorna 12–13. Singapore är ett spännande land och mycket skiljer sig från Sverige. Och visste ni att i Germundstorp mellan Aneby och Askeryd håller ett nio meter långt vikingaskepp på att byggas. Kanske kommer vi att få se det segla ut om något år. Mer om det på sidorna 10–11. Välkomna till ännu ett välfyllt nummer! J Lommarydstorget ag har för övrigt tillbringat en vecka på sydligare breddgrader, närmare bestämt i Puerto de la Cruz på Teneriffas nordsida. En vecka undan det svenska höstrusket till tjugofemgradig värme och sol så gott som varje dag och nästan lika varmt om nätterna. Jag skrev i tidigare nummer att tidningens kärnområde är väldigt litet geografiskt sett. Egentligen är det missvisande. I själva verket är Lommaryds-Bladet väldigt internationellt präglat med hela världen som hemområde. I det här numret kan du läsa LommarydsBladet Upplaga: ca 350 ex. Utdelas som gratistidning till hushållen i Lommaryds socken (utom Aneby tätort). I fortsättningen delas LommarydsBladet ut som samhällsinformation för att nå alla hushåll i utdelningsområdet. Om du bor inom området (Lommaryds socken utom Aneby tätort) men aldrig fick förra numret, slå en signal på 0140-221 05 eller 0140250 52, så lägger vi en tidning i din låda utan kostnad. Fredrik Brehmer SÄLJES Lommarydströjan Ett fåtal tröjor finns kvar från den specialbeställning som Arbetsgruppen för Lommaryds framtid gjorde till mötet i Lommaryds förskola hösten 2009. Svart T-shirt med gult tryck: ”Lommaryd – centralorten i Aneby kommun” Storlek XL och XXL Pris: 150 kr Margareta Ljunggren 0140-230 14 Samordnare och ansvarig utgivare: Fredrik Brehmer, 0140-250 52 Adress: Lommaryds-Bladet, c/o Fredrik Brehmer, Sköldseryd, 578 91 Aneby E-post: lommarydsbladet@live.se Lommaryds-Bladet utkommer med 3 nummer under 2010. Om du saknar nummer 2/2010 av Lommaryds-Bladet beror det sannolikt på att du undanber reklam. Internet: www.hullaryd.se alt. www.lommaryd.se. Tidningen finns tillgänglig som PDF två dagar efter papperstidningens utdelning. Annonsera på Lommarydstorget! Återbruk ligger i tiden. I det här numret av Lommarydsbladet är det premiär för säljoch köp-marknaden Lommarydstorget. Här finns även plats för annonser där saker byts eller skänks. Så länge Lommarydstorget är under uppbyggnad är det gratis att annonsera. Ta en titt på vinden och i förråden, där finns säkert saker som du inte längre har användning för, men som någon annan skulle uppskatta. Maila din annons till lommarydsbladet@live.se. Prenumeration (utanför utdelningsområdet): 100 kr/helår (3 nr). Bankgiro: 5783-2867 Betalningsmottagare: LommarydsBladet / Hullaryds samhällsförening Glöm inte ange ditt namn och din adress i samband med inbetalning. Annonser: Gertrud Nygren, 0140-221 05 Prislista: se www.hullaryd.se alt. www.lommaryd.se Utges av Hullaryds samhällsförening forum Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 3 Lommaryd blir rikare om vi kan skapa mötesplatser Våren 2009 fick vi veta att kommunen hade planer på att lägga ned Lommaryds förskola. Arbetsgruppen för Lommaryds Framtid bildades och hade kontakter med kommunen. Det visade sig då att underlaget för den tänkta besparingen av nedläggningen var felräknat, eftersom den interna hyran dels var angiven till fel belopp och dels över huvud taget inte kunde leda till en besparing, eftersom den både var en kostnad och en intäkt i kommunens räkenskaper. Detta ledde till att planerna på en nedläggning av förskolan tillfälligt lades på is. Hösten 2009 var dessa planer åter aktuella och Arbetsgruppen för Lommaryds Framtid bjöd in Barn- och utbildningsutskottet till ett möte i Lommaryds förskola i slutet av november. Sockenbor i alla åldrar ställde upp och mötet blev mycket välbesökt. På mötet framkom många kreativa förslag om Lommaryds sockens framtid. Tack vare denna kraftsamling räddades Lommaryds förskola. Stort tack till alla sockenbor som hjälpte till! Utan Er hade detta aldrig varit möjligt. Framtiden för Lommaryds förskola är dock inte ohotad, även om det i kommunens budget för 2011 inte verkar finnas planer på nedläggning. Vi måste därför fortsätta att följa frågan. Vid mötet i Lommaryds förskola såddes också fröet till Landsbygdsupproret i Aneby kommun, där alla socknar utom Marbäck gick samman för att sätta fokus på landsbygdens behov, vilka politikerna i Aneby kraftigt negligerat till förmån för Aneby centralort. En av de frågor som Landbygdsupproret fokuserade på var den planerade nedläggningen av skolan i Askeryd. Den nedläggningen lyckades upproret dock inte stoppa, eftersom de styrande i Aneby höll fast vid bristfälligt underbyggda beslutsunderlag och lät prestige gå före fakta och omsorg om en kommundels framtid. Landsbygdsupproret visade dock politikerna i Aneby att de får räkna med en detaljgranskning av framlagda förslag, något som förhoppningsvis i någon mån motverkar bristfälliga beslutsunderlag. Inför det nya året känns det för mig viktigt att flytta fokus tillbaka till Lommaryds socken och arbeta med frågor som är viktiga för oss som bor här. Att det finns många tankar och idéer för Lommaryds framtid stod klart på mötet i Lommaryds förskola. Själv skulle jag vilja börja med att undersöka möjligheten att utnyttja våra fina lokaler Thelegården, Lommaryds gymnastiksal och Församlingshemmet till nya aktiviteter, som kan skapa nya D mötesplatser. Kan en träffpunkt för daglediga, barngymnastik, dans, en barnkör, en endagskurs i något hantverk vara något som skulle göra livet i Lommaryds socken rikare? Eller är det helt andra saker som intresserar dig? Kan Du själv tänka dig att leda en aktivitet eller vet Du någon som skulle kunna göra det? Maila dina funderingar till lommarydsbladet@live.se eller hör av dig direkt till mig på 0140-230 14. Gott Nytt Lommarydsår! Margareta Ljunggren Debattera och tyck till! Mejla till Forum: lommarydsbladet@live.se. Papperspost: Lommaryds-Bladet, c/o Fredrik Brehmer, Sköldseryd, 578 91 Aneby. Du får skriva under signatur, men Lommaryds-Bladet behöver ditt namn och telefonnummer. . .. t t a l ä u vet v … du ka n hitta lo kala eve nemang et ann k c y m h c …o ... at ... på hela bygdens webbplats? hullaryd.se lommaryd.se Två adresser – en webbplats 4 nyheter Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 Kraftstation rustas för ökad produktion Kraftstationen i Munkakvarn rustas för framtiden. Sedan i somras pågår en omfattande renovering i flera steg. Under hösten har dammfästet renoverats och dammluckorna bytts ut. Nästa sommar kommer det gamla maskineriet att ersättas av ett nytt. När ombyggnaden är klar väntas kraftstationen leverera dubbelt så myck- MUNKAKVARN et el som tidigare. Munkakvarns kraftstation är uppförd 1924 och ägs av bröderna Harald och Gunnar Kant. Med åren har slitaget gjort sig alltmer påmint. För att kunna upprätthålla produktionen på sikt har det nu kommit till ett läge då en renovering blivit nödvändig. Omfattande upprustning. Maskineri och turbiner i Munkakvarns kraftstation har blivit hårt åtgångna. För att trygga driften för framtiden görs nu stora renoveringsarbeten i flera etapper. Första etappen har varit att bygga ett nytt dammfäste och byta ut dammluckorna med hjälp av olika entreprenörer som anlitas. – Det är så pass söndervittrat, så en renovering är nödvändig för att fortsätta driften, konstaterar Harald Kant. Projekteringen inför renoveringen började vi med i vintras. I slutet av augusti började vi riva och bila sönder. Ökar produktionen Vattenintaget in till kraftstationen ska också bytas ut och får samtidigt en ny placering utmed den andra väggen. Den ena av Munkakvarns två turbiner är för närvarande tagen ur drift, då den gått sönder. Men med nya turbiner och ett helt nytt maskineri räknar bröderna med att öka produktionen av el väsentligt. Den andra etappen tar vid nästa sommar, då maskineriet inne i kraftstationen ska bytas ut. Renoveringen är med andra ord ett omfattande projekt som sträcker sig över två år. – Vi vet inte hur mycket produktionen ökar, säger Harald Kant. Årsgenomsnittet har legat på 300 000 kilowattimmar, med den nya maskinen kan det bli upp till 700 000 kilowattimmar, men det är som sagt lite osäkert. Så snart reparationerna är avslutade kommer Harald och Gunnar att åter leverera ström till Eon. Och tillräckligt färdigt för att köra igång kommer det att vara nästa sommar. Den följande produktionsökningen är nödvändig för att kunna betala bygget. Munkakvarn är ett typexempel på vattenkraftproduktion i mindre skala. Hur ställer sig de stora elbolagsjättarna till att vara kunder hos så små leverantörer? Ljus framtid – Elbolagen går det bra med, tycker Harald Kant. Småskalig vattenkraft betraktas annars som onödig i en del andra läger. Ur naturvårdshänseende konstateras att ålen är hotad, men det beror på hur man 5 Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 Nytt dammfäste. Under hösten har arbeten pågått med att renovera dammen vid Munkakvarn. bygger. Men det finns inga viljor att exploatera, utan det är istället att underhålla gammalt som gäller. Ur naturvårdshänseende ser Harald Kant ljust på tillvaron som producent av vattenkraft. Det är någonting som hör framtiden till. – Vi renoverar gärna andra objekt om vi ser behov av att hjälpa till. Vi är inte främmande för att köpa andra mindre kraftstationer om det blir något till salu. – Det är en intressant bransch. Och det finns ett behov av förnybar energi. Mycket av vindkraften produceras också småskaligt, men vattenkraften ger mer. Vad gäller relationerna till myndigheterna är de lite mer skiftande. Det är Länsstyrelsen som är tillståndsgivande instans och hur de ställer sig beror helt på hur man som vattenfortsättning på nästa sida Hallå där, Ola Gustafsson ... … projektanställd på Aneby kommun från den 1 november och sex månader framåt, vad är det för projekt du arbetar med? – Jag jobbar med den största utmaningen som finns, nämligen hur vi ska bli fler anebybor. Vad ska vi marknadsföra? Hur kan vi samverka med föreningar, organisationer och näringsliv? Hur kan vi plocka fram goda idéer tillsammans? Det går ut på att skapa stolta anebybor, det går inte att ha anebybor som pratar illa om vår kommun. Vi måste själva vara ambassadörer. Vad kommer att hända konkret framöver? – Vi kommer att bjuda in föreningar och allmänheten ett par kvällar kring månadsskiftet november/ december för att söka svar på: Hur kan vi tillsammans jobba med detta? Hur kom projektet till? – Kommunfullmäktige har tagit beslut om det. Det togs beslut om en strategisk plan i februari, där man skriver att den största utmaningen är att bli flera. Vi måste göra något aktivt och inte bara sitta ner. Det handlar om att skapa en plattform för tillväxt. Hur finansieras projektet? – Vi får bidrag från Regionförbundet med 100 000 kronor, resten bekostar kommunen. Vad gäller marknadsföringen kommer vi att plocka pengar från kommunen direkt. Kanske kommer vi att söka pengar från strukturfonder, men det är bland annat det som jag ska undersöka. Vad har kommunen som man kan marknadsföra? – Småskalighet och närhet. Om man bor i centralorten har man aldrig mer än fem minuter någonstans. Om du bor på landsbygden vet du vilken tid det tar att förflytta sig, det finns inga köer. Vi har en stor potential i föreningslivet, vi har många föreningar och naturnära aktiviteter. Vi har en fantastiskt bra musikskola, vi har jazzklubben. Vi måste försöka matcha det mot boendet, till exempel Skärsjö udde, där alla tjugo tomter kommer att ha egen båtplats. Vi måste kunna erbjuda exklusiva boenden med unika, attraktiva värden. Vi har Ola Gustafsson. också många djurgårdar med hästar och får. Skolan har ju varit mycket aktuell och många frågar sig ”varför gör kommunen så här?” när skolor läggs ner. Men det har vi gjort för att skapa bättre skolenheter. Hur ska Aneby marknadsföras? – Jag ska arbeta med att plocka fram strukturer för det. Det kan vara riktade brev till intresserade, till exempel barnfamiljer. Det skulle kunna vara att ställa sig i centrum i Jönköping och göra reklam för Aneby. Min uppgift är att testa av tankar och idéer och det känns som en stor utmaning. – Jag brinner för Aneby. Vi har en stor potential. Fredrik Brehmer 6 nyheter Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 Trivselafton med rundtur på Söderslätt HULLARYD Underhållning av Cit- tragänget och film från Söderslätt i Skåne. Det bjöds fyrtiotalet närvarande på när Föreningen Hembygden Lommaryd ordnade sin årliga trivselafton i samarbete med Hullaryds samhällsförening. Original. Den ursprungliga instrumentpanelen är bevarad i kraftstationen. fortsättning från föregående sida kraftsproducent löser naturvårdshänsynen. – De är mer positiva i den miljödomstol som vi hör till, menar Harald Kant och åsyftar att det förhåller sig lite annorlunda i andra regioner. Den här verksamheten inverkar inte på miljön, men det gäller att kunna visa det. Bevara kulturarv Harald tar som exempel att man vid nedlagda stationer kan undersöka hur fisk har kunnat vandra och jämföra det med platser där det pågår prdouktion. – Här har kraftstationen varit i drift hela tiden. Men här är utterbeståndet viktigast. Det finns ännu en viktig aspekt av renoveringen av Munkakvarns kraftstation. Nämligen insatsen att bevara ett viktigt kulturarv. Från samhällshåll finns en strävan att bevara gamla kraftstationer och kvarnar till eftervärlden. Också när det gäller kulturvårdsdelen är det Länsstyrelsen som är bevakande myndighet. – Det kan ibland innebära motstridiga intressen för dem, avslutar Harald Kant. Text och bild Fredrik Brehmer Cittragänget från Aneby inledde trivselaftonen i Thelegården med att spela några för publiken välkända gamla melodier. Ulf Lundberg berättade att gängets sex medlemmar började spela tillsammans för ett antal år sedan och att de under förra året var ute och spelade inte mindre än 57 gånger. De har ungefär 140 sånger på sin repertoar, varav en handfull framfördes under kvällen. Deras framträdande uppskattades så pass av publiken att de snabbt fick plocka fram ett par extranummer och låta fingrar och strängar arbeta en stund till. – Det är inte så svårt att spela cittra, förklarade Ulf Lundberg som även gav åhörarna en enkel förevisning hur man hanterar instrumentet. Genuina miljöer Efter musikunderhållningen följde en stunds diktläsning av Ove Lindén. Därefter togs de församlade med på en resa till Söderslätt i Skåne. I filmen ”Från böljande slätter till brusande hav” gavs en presentation av ett fyrtiotal byar och platser i de allra sydligaste nejderna av vårt avlånga land. Publiken fick framför allt ta del av gamla och genuina miljöer som fortfarande finns kvar men som försvinner alltmer. I byarna har kyrkorna utgjort centrala punkter och typexempel på sådana ännu bevarade miljöer. Filmen är producerad av Leif Lundberg som till yrket arbetat som skolvaktmästare, men som filmat i trakterna som hobby under många år. Ungefär femtio filmer har här klippts ner och satts ihop till en enda film på cirka en timme. Göran Sigfridsson, styrelseledamot i Föreningen Hembygden, berättade att trivselaftonen är en gammal tradition som hållit på i långt mer än tjugo år. – Från början var det bild- och filmvisning, berättade han. Vi hade en del filmer som spelades in av Knut Sjöström på 60-talet, men som vi nu har lämnat ifrån oss. För några år sedan började Föreningen Hembygden samarbeta med Hullaryds samhällsförening om arrangemanget. Orsaken är att det var svårt att samla tillräckligt med folk i båda föreningarna, samtidigt som man har mycket gemensamt. Kvällens uppslutning var emellertid tillfredsställande. – Ikväll är det lite extra mycket. Cittragänget är ju ett dragplåster, konstaterade Göran Sigfridsson nöjt. Fredrik Brehmer Utflykt på film. Besökarna på Föreningen Hembygdens och Hullaryds samhällsförenings trivselafton fick följa med på en natur- och kulturhistorisk rundresa mellan byarna på Söderslätt i Skåne. Bild: Fredrik Brehmer Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 Bin är ingen bisyssla för Albert Eckerbom TUBBARP Albert Eckerbom, som bor i Tubbarp – en kilometer från Lommaryds kyrka – tillsammans med hustrun Sara och döttrarna Majken 7 år och Ellika 5 år, har sedan 2000 drivit Eckerboms Violinateljé. Verksamheten har sedan 2004 bedrivits på plats i Tubbarp och bestått av tillverkning och reparation av violiner och andra stråkinstrument. Kunderna har kommit från hela södra Sverige. För några år sedan hände dock något som fick Albert Eckerbom att helt byta bana. Något som många drömmer om, men få vågar sig på. Biodling hade funnits i Alberts tankar en längre tid och när en kompis hörde av sig och undrade om Albert ville överta hans biodlingsutrustning, började funderingarna på biodling att anta fastare former. 2008 inhandlades de första bisamhällena. Utbildning i Dalarna Sedan hände saker slag i slag. 2009 började Albert Eckerbom en tvåårig yrkesutbildning i biodling. Utbildningen gavs i Garpenberg, Dalarna, men kunde till stor del läsas på distans. Utbildningen avslutades sista veckan i november och Albert kan nu uppvisa gesällbrev i biodling. Under utbildningens gång har antalet bisamhällen mångdubblats och är nu uppe i 40. Uppmärksamma Lommarydsbor har kunnat se nya bisamhällen utplacerade på olika platser i grannskapet. Målsättningen är att antalet samhällen skall fortsätta att växa och landa på åtminstone 200. Ett bra honungsår kan 200 samhällen ge åtta ton honung. Albert 7 Eckerboms honungsproduktion är ekologisk och KRAV-ansluten, vilket bl.a innebär att särskilda regler för hanteringen av bina och speciella miljöhänsyn måste iakttas. Exempelvis får läkemedel inte användas i biodlingen och socker som tillsätts måste vara KRAV-godkänt. Flitiga bin I ett enda samhälle övervintrar 10 000 bin och under högsommaren kan antalet bin i ett samhälle vara så många som 80 000. Dock har ett bi under högsäsongen bara en livslängd på tre till fyra veckor – det kostar på att vara ett flitigt bi. Detta kompenseras dock av att drottningen i ett samhälle kan lägga 2 000 ägg per dag. Dessa kläcks efter tre veckor om det är fråga om arbetsbin. ”Nyproduktio-nen” av bin är således imponerande. Eftersom ett bi kan flyga så långt som två kilometer, är det många Lommarydsbor som kan få glädje av Albert Eckerboms bin i sin trädgård till våren! Margareta Ljunggren Vinter hos bina. Den här bilden är inte riktigt överensstämmande med verkligheten för en biodlare, eftersom bin inte behöver någon tillsyn på vintern. Lommarydsbladet tackar Albert Eckerbom för att han ändå ställde upp för fotografering i 12gradig kyla! 8 nyheter Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 Mycket nytt i färsk stierngranatbok STJÄRNEBORG En ny, omarbe- tad upplaga av boken om Malte Liewen Stierngranat utkom i början av sommaren. Den bjuder på tjugo procent nytt material och ett femtiotal bilder som tidigare varit opublicerade. Författare är Göran Engström som lagt ner runt 200 ideella arbetstimmar på boken. Den första upplagan av boken ”Malte Liewen Stierngranat – mannen som gjorde vad som föll honom in” gavs ut 2000. Nu, likväl som då, går alla intäkter från bokförsäljningen direkt in i Föreningen Stierngranats museers verksamhet som framför allt innefattar driften av det museum som Stierngranat själv inrättade. – I år är det femtio år sedan ingenjören dog, säger Göran Engström. Så därför tänkte jag att vi skulle göra en uppdatering. Men det kom fram så mycket ny information att jag fick skriva om nästan allting. Berättade för syskonbarnen Till det mest uppseendeväckande av tidigare opublicerade uppgifter i den nya utgåvan hör att Stierngranat hade en utomäktenskaplig dotter, Barbro. Mor till barnet var Astrid Gustafsson, en husa som ingenjören blev häftigt förälskad i och som ledde till skilsmässa mellan Malte och hans fru Marie Dahlman. – Jag fick höra att dottern för ett par år sedan berättat detta för sina syskonbarn, berättar Göran. Men jag tog inte kontakt med henne först, för jag var rädd att hon kanske var bitter. Så småningom ringde han i alla Digert arbete. Göran Engström har lagt ner många ideella arbetstimmar på att sammanställa den nya utgåvan av boken om Malte Liewen Stierngranat. Här ses Göran tillsammans med ingenjören. fall upp. Barbro är idag 81 år, bor i Stockholm och visade sig vara en förtjusande och trevlig dam, inte det minsta bitter som Göran hade befarat. Göran fick bland annat bilder på hennes mor, varav en finns tryckt i den nya boken. Malte Liewen Stierngranat var kammarjunkarsonen från Nobynäs som i sin ungdom for till Amerika för att skaffa sig en förmögen hustru. Mannen som efter återkomsten till Sverige gjorde sig känd för sitt bestämda och övertygande sätt och som nästan alltid fick sin vilja igenom. Som lät uppföra ett slott, en gravpyramid och en järnvägsstation i närheten av sitt forna föräldrahem. Och som lämnat betydande spår efter sig i fråga om konst och arkitektur på flera orter, bland annat i Aneby, Gränna och Ängelholm. Osanna historier Berättelserna om Malte är många. Mycket av det är sant, till exempel att han drog i nödbromsen för att få tåget att stanna i Stjärneborg. Men det finns också skrönor, till exempel att han lät installera telefon i pyramiden på ålderns höst. Malte ansökte visserligen om telefon, men det gick Televerket inte med på. – Det var två saker han aldrig fick igenom, berättar Göran. Det ena inträffade när han lät sätta upp statyn Löparna vid Gyllene Uttern utanför Gränna. Ryttmästare Gyllensvaan som ägde marken fick till sin häpnad se att Löparna sprang mot Gränna. Han hade tänkt att de skulle springa mot Gyllene Uttern. ”Om du inte vänder på konstverket så kommer det aldrig upp på denna plats”, sa ryttmästaren och Malte tvingades vända statyn. – Det andra var att han ville ha telefon i pyramiden. Kungliga Telegrafverket tyckte att det lät så helskotta dumt så de tog inte ens upp ärendet. En annan nyhet är en koffert som tillhörde Malte, och som sedan en- 9 Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 Färskt tillskott. Ett nytillkommet föremål i museet är en koffert som Malte bar med sig på sina resor. Dekalerna vittnar om några av de hotell som han övernattat på. dast något år tillbaka förvaras i museet. – Förra året kom en kvinna med den, säger Göran. Hur kom den fram nu? kan man ju fråga sig. Men det var så att Malte bodde på sjukhem en tid och en av systrarna där fick överta kofferten. Och systrarna hade sitt sommarviste i Gränna. Tvingades måla över I samlingssalen inne i museibyggnaden i Stjärneborg fick konstnären Aram Norrman, bror till den kände tranåskonstnären Herman Norrman, i uppdrag av Malte att utföra fem väggmålningar med olika sagomotiv. Idag finns bara en av målningarna kvar, föreställande Sankt Göran och draken, på den främre väggen i rummet. I stark belysning kan man emellertid skönja de övriga fyra målningarna som sedan länge är övermålade. – Orsaken var att Malte inte var nöjd. Men det var ju synd om konstnären som fick måla över allt själv, säger Göran och skrattar. Liksom mycket annat av den konst och de byggnadsverk som Malte tog initiativet till var det hans hustru Marie som fick betala. Malte var en man som gärna tilldrog sig förmögna kvinnor, vilket förstås satte äktenskapet på hårda prov så länge det varade. Goda vänner Redan tidigt upplät Malte mark invid slottet till Jacoba van Spreekens som lät uppföra Hollandhus. Hon var relativt gammal och skröplig och bars alltid i stolar. – Marie och Jacoba var faktiskt oerhört goda vänner, berättar Göran. Det berodde på att de aldrig lärde sig svenska utan pratade engelska. Även när Marie och Malte trätte som allra mest på slottet förekom det aldrig några anklagelser mot Jacoba. Enligt Göran är det tack vare Sölve Carlsson, en annan av eldsjälarna i Föreningen Stierngranats museer, som det blev en bok. Som mångårig lokalreporter och sedermera kulturredaktör på SmålandsTidningen har Göran stor vana av att skriva. Men Sölve och hans fru Hjördis är en oerhörd källa till kunskap om Stierngranat och har varit till stor hjälp för Göran. – Jag har inte räknat tiden, men runt 200 timmar är det säkert, svarar Göran på frågan om hur mycket arbete han har lagt ner på boken. Sprida kunskap – Arbetet är helt ideellt. Pengarna går till föreningen för att driva anläggningen. Vi har tryckt 500 exemplar av boken och sålt 200 under sommaren. Det är väldigt bra. Vi hoppas att det blir lite till jul också. Göran ser ett viktigt uppdrag i att sprida allmänbildning genom boken, då dagens yngre generation inte känner till Malte. Boken finns att köpa på biblioteket och på turistbyrån i Aneby samt hos en del bokhandlare. Glädjande nog för föreningen har till och med grann- kommunen Eksjö köpt ett antal exemplar att ge bort som representationsgåvor. Under året har Stjärneborg också blivit uppmärksammat i boken ”Sveriges 100 märkligaste sevärdheter” av Fredrik Kullberg. Det kan ha bidragit en del till att föreningen den gångna säsongen har haft gott om besökare att ta emot. För att underlätta för sig själva har guiderna sammanställt ett bildspel som besökarna kan se vid ankomsten till Stjärneborg. En nyhet är att föreningen från och med i år ansvarar för guidningen inte bara i museerna utan även i pyramiden. Svenska kyrkan är emellertid fortfarande huvudman för pyramiden. – Många besökare frågar ”hur kan man gå in i en privat gravkammare?”, säger Göran. Men det var ju Maltes vilja. Ännu hopp om film Fortfarande lever förhoppningarna om att ett filmbolag i Göteborg ska producera en dramadokumentär om Malte Liewen Stierngranat. Men på grund av den ekonomiska krisen har bolaget valt att avvakta med det och prioriterat andra projekt. En sådan film skulle självklart betyda mycket för orten och för Aneby kommun. – Det skulle vara bingo! säger Göran och tillägger att det finns ett färdigt manus som Smålands Musik och Teater i Jönköping beställde för en uppsättning av en pjäs. Men även det projektet har gått i stå på grund av att projektledaren fick andra uppgifter. De människor som minns Malte Liewen Stierngranat och som har träffat honom hör idag till den äldre generationen. – De minns honom som en gammal farbror med pengapung som han tog slantar ur och delade ut till barnen, avslutar Göran. Text och bild Fredrik Brehmer 10 reportage Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 Ett vikingaskepp växer fram – När båten är klar fyller vi den med vatten. Om den läcker ställer vi den som blomlåda på torget, skämtar Bernd Reuber. Bernd är en av flera skeppsbyggare i Germundstorp några kilometer öster om Aneby. Till vardags arbetar han som kommunal trädgårdsmästare i tätorten, därav skämtet om blomlåda. Vi möter honom och de andra skeppsbyggarna i ett skjul på gården hemma hos Ulf Lundberg, där ett riktigt vikingaskepp håller på att växa fram. Ett tryggt sprakande hörs från kaminen i ena hörnet av skjulet. Doften av brinnande ved blandas med doften av tjära, linolja och skeppsvirke. Längs med ena långsidan står stommen till det blivande skeppet. Handverktyg samsas med elverktyg och till sin hjälp denna onsdagskväll har Ulf och Bernd ungdomarna Katrin Olsson, Magdalena Andersson, Nikitha Ström, Erik Jonsson och Martin Svensson. Vid kaminen står Jenny Karlsson och värmer korv till hungriga skeppsbyggare. – Den är nio meter lång och två och fyrtio bred, berättar Ulf om båten. Det var Kalle ”i Brinka” i Frinnaryd som fick idén när Kyrkans ungdom var på en resa till västkusten. Då kom Kalle på att det skulle vara häftigt med ett vikingaskepp i Svartån. Skriver dagbok Bygget är ett privat initiativ, men projektet sker i Kyrkans ungdoms regi och man samarbetar även med båtbyggarlinjen på Stensunds folkhögskola i Trosa. – Vi har en dagbok där allt skrivs upp. Där kommer det att stå att du var här, säger Ulf till undertecknad. Allt som allt står 55 olika personer med namn där, personer som på olika sätt är involverade i byggandet, däribland flera ungdomar från Lommaryds socken. Någon speciell tidsplan för byggandet finns inte. Från idé till nu har det gått ett och halvt år. Under den gångna sommaren började man bygga. Hittills har man gjort spanten färdig och håller just nu på att fästa plankorna till det tredje bordet. Ett segel har man sytt av ett gammalt militärtält. – Båtbyggare blir aldrig stela. De måste krångla så mycket, säger Ulf och kilar smidigt in och ut mellan spanten medan intervjun fortgår. Skeppet tätas med tjära och fårull. Bernd förklarar att det är svårt att få båtar täta. Och här är de alla lekmän. utan tidigare erfarenhet av båtbyggeri. Någon speciell förlaga använder de sig inte heller av. – Det enda vi har är spantritningar, säger Ulf. Sedan sitter det i huvudet resten. Mycket hantverk – Man kan bygga båt på olika sätt, inflikar Bernd. Det här sättet att bygga på är lite gammaldags, men verktygen är moderna. Borden till skeppet är 15 millimeters furu, varje bordplanka är 28 centimeter bred. Roddarpikarna görs av gran, liksom masten. Totalt kommer det att gå åt 1900 nitar för att hålla ihop skeppet. Hittills har 180 nitar använts och 35 liter rå linolja. – Det är det som är så himla gott, att det är så mycket hantverk, säger Ulf och myser. Det är inte farligt att påstå att hon kommer att bära tre ton med sin egen vikt. Nog är idén om torgutsmyckning intressant. Men visst vore det en betydligt mer häftig syn att få se ett vikingaskepp hissa segel i Svartån om något år, precis som Kalle ”i Brinka” tänkt sig. Vilket som än sker lovar vi att återkomma. Till vänster: Skeppsbyggare blir lätt hungriga. Katrin Olsson, Magdalena Andersson, Nikitha Ström och Jenny Karlsson ser till att hålla korven varm. I mitten: Ulf Lundberg diskuterar ett moment med Magdalena Andersson och Nikitha Ström. Till höger: Nikitha Ström (överst) och Magdalena Andersson hjälper till att sätta en av bordplankorna i fören på plats. Text och bild Fredrik Brehmer Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 Ovan. Vikingaskeppet är nio meter långt och närmare två och en halv meter brett. Mellanraden. Till vänster: Ulf Lundberg tjärar ett av borden till skrovet. I mitten: Erik Jonsson och Katrin Olsson hjälps åt. Till höger: Bernd Reuber yxar till kanten på en av bordplankorna. Nedre raden. Till vänster: En särskild skeppsbyggartving. I mitten: Ulf Lundberg instruerar Nikitha Ström och Magdalena Andersson. Till höger i samma bild Martin Svensson. Till höger: Ulf Lundberg kardar ull som används som tätning. 11 12 reportage Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 Singapore – ett annorlunda land Skyndar ut ur mitt varma lilla rum, som inte är större än ett normalt badrum hemma, och går med raska steg mot busshållplatsen. Jag ska egentligen inte åka buss mer än ett par minuter men det är nödvändigt ändå, att promenera i värmen här är nästintill olidligt. Väl framme i skolan slås jag som vanligt av hur varmt det är. Jag köper en kopp kaffe för 2 kr och skyndar mot föreläsningssalen. Väl framme slår kylan emot mig när jag öppnar dörren, luftkonditioneringen går på högvarv precis som vanligt. Det är dags för ännu en dag i skolan på andra sidan jorden. Jag heter Petra Persson och vanliga fall läser jag till civilingenjör i Industriell Ekonomi vid Linköpings Universitet. För ungefär ett och ett halvt år sedan så började jag fundera på om jag skulle söka till ett utlandsår på ett av de universitet som Linköpings universitet har samarbete med. Det finns platser runt om i hela världen men jag fastnade för Asien och Singapore. Dels för att jag aldrig varit i Asien men också för att jag tror att det är nyttigt för mig som blivande civilingenjör att uppleva kulturen här. De flesta större företagen har kontor här och dessutom så tar Asien över mer och mer vad det gäller framförallt teknik. Vid jul förra året fick jag veta att jag fått en plats på National University of Singapore (NUS) under läsåret 2010/2011. Våren kantades sedan av förberedelser inför det kommande äventyret: kurser skulle väljas, boende ordnas och flygbiljetter bokas. Den 30 juli bar det sedan äntligen iväg på en 15 timmar lång flygresa till andra sidan jorden. Hemkänsla Nu har redan tre månader flugit förbi och jag börjar känna mig hem- Från ön Tioman i Malaysia, jag sitter till höger och tjejen bredvid är en kamrat från Linköping. ma i min nya stad och vardagen har infunnit sig även här. Jag har hunnit se Indonesien, Thailand och Malaysia hittills och över jullovet får jag besök hemifrån och då reser vi till Vietnam, Thailand och åker även ett par dagar till Malaysia. Singapore är verkligen ett perfekt ställe att vara stationerad på när det gäller resmöjligheter i Asien och jag har fortfarande många resmål kvar på min lista som jag vill hinna med innan hemresan i maj nästa år. Utöver alla resor så är skolarbete självklart en stor del av vardagen och jag har ofta fullt upp med laborationsrapporter som ska lämnas in och uppgifter som skall göras. Skolan är tuff och utmanande vilket jag tycker är väldigt kul även om studiemotivationen kanske inte är på topp varje dag då det finns så mycket annat att uppleva. Annorlunda skola Skolsystemet här skiljer sig en hel del från det jag är van vid från Sverige och Linköping. Asiaterna studerar galet mycket! Även om de kanske inte är så effektiva alla gånger, på biblioteket sitter det mer än sällan folk och sover istället för att få saker gjorda. Jag upplever att kvantitet kommer före kvalitet när det gäller just studier här. Singapore tillämpar även viktade betyg vilket innebär att det inte finns några betygsgränser initialt utan att de avgörs på hur resultaten fördelas i klassen. På föreläsningarna hemma så anses det ohyfsat om man pratar eller ens viskar, här i Asien så är det snarare konstigt om folk inte pratar. Under de första veckorna tyckte jag att detta var lite märkligt och väldigt jobbigt men nu är jag van och det händer till och med att jag pratar ibland (ve och fasa!). Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 13 Trots att skillnaderna är många vad det gäller skolan och att jag stött på en del kulturkrockar så tycker jag att jag har det bra som student här på NUS. Skillnaderna är ju en av anledningarna till att jag har åkt iväg hemifrån och kulturkrockar är ju till för att upplevas tycker jag. Om inte annat så lär jag mig att uppskatta systemet som vi tillämpar i Sverige på ett annat sätt. Billig mat Prisnivån här på andra sidan jorden är något lägre än hemma kan man säga. Jag lagar aldrig någon mat utan köper lunch och mellanmål varje dag. En lunch på skolan kostar mellan 10 och 18 kronor och vill man ha ett glas färskpressad juice så kostar det runt 7 kr. En meny på McDonalds kostar runt 25 riksdaler och en bit På väg till skolan. papaya till efterrätt går på 2 kronor. När nudlar och ris står en upp över man befinner sig i AC-miljö. öronen så kan man göra ett besök på Svart kaffe innebär kaffe med både vårt kära IKEA och få en tallrik med mjölk och socker i eftersom alla (som köttbullar och potatis för en billig jag träffat) asiater vill ha det så. Vill penning. Ett annat alternativ är att man ha ”vanligt” svart kaffe får man besöka Svenska kyrkans grillkvällar på specifikt be om kaffe UTAN socker söndagar. och mjölk. Hittills har jag lärt mig ett antal saker om Asien, Singapore och asia- Flashiga byggnader ter som jag anser är lite spektakulära: Här byggs det inte på längden utan Man äter ris eller nudlar till frukost här byggs det i kubik, ju högre och (!), lunch och middag. flashigare byggnad desto bättre. Man går väldigt långsamt även om I Singapore finns det ett otroligt Det pampiga hotellet Marina Bay Sands. häftigt hotell som heter Marina Bay Sands. Luftfuktigheten är 95 % i Singapore! Det har definitivt varit det svåraste att vänja sig vid och jag är inte van ännu även om det är bättre nu än i början. I Singapore får man inte spotta på gatan, man får inte tugga tuggummi, man får inte äta eller dricka på tunnelbanan och man måste korsa gatan på övergångsställena. Om man bryter mot något av detta så blir det böter i tusenkronors-klassen. Det bästa med Singapore är att man kan känna sig säker överallt, att det är rent och städat, att det är varmt och härligt varje dag, att det är billigt att leva och att staden har en härlig puls även om den kan verka lite steril på ytan. Jag trivs hur bra som helst och är glad att äventyret varar i många månader till även om jag längtar efter familj och vänner hemma i Sverige med jämna mellanrum. Sist men inte minst tänkte jag tipsa om två engelska ord som man måste kunna om man ska besöka Singapore: Humidity – luftfuktighet Prohibited – förbjudet Petra Persson 14 nyheter Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 Avslutning med match mot föräldrarna LOMMARYD Stämningen och spel- glädjen är på topp på Norrvalla idrottsplats när det yngsta juniorlaget har säsongsavslutning. Denna afton spelas match mot föräldrarna. Både barn och föräldrar är rejält taggade och det är upplagt för kamp. Tävlingsinslaget är påtagligt, men gemenskapen och sammanhållningen är om möjligt ännu större. Det viktigaste är att ha roligt och att alla får vara med. – Byte! Lagledaren Mikael Widell viftar med flaggan. Energiska barn rusar och halvflåsiga föräldrar lunkar ut och i samma ögonblick intar avbytarna i de båda lagen planen. Spelet fortsätter utan uppehåll. Lommaryds IF:s yngsta juniorlag har avslutning för säsongen en aningen kylig fredagskväll i början av oktober. Laget är officiellt ett pojklag, men här spelar både flickor och pojkar födda mellan åren 2001 och 2004. De allra flesta barnen har antingen sin mamma eller pappa med, eller både och. Denna kväll är föräldrarnas roll extra viktig, eftersom det är de som utgör motståndet på planen. Ännu en förälder finns på plats, lagledaren Mi- kael Widells pappa Lars-Erik som påtagit sig uppgiften som domare. Började i februari – Det är ungefär tjugo stycken som har tränat flertalet gånger, berättar Mikael Widell. Vi började inomhus i Vireda i februari. Det är ingen som vill spela på grus i den här åldern. I början av året spelade barnen en inomhuscup i Flisby med 3–4 matcher. Fortfarande i den här åldern är spelet lekbetonat och mest på skoj. – Det finns en rekommenderad ålder på tio år för seriesystem, fortsätter Mikael. Det här laget spelar så kallade sammandrag med femmannalag och mindre målburar. Och inga poäng räknas. Varje höst spelas Attends Cup. I år deltog nio lag och vart och ett spelade således åtta matcher. – Det gick riktigt, riktigt bra. Barnen vann de flesta matcherna. Utöver de matcher som har spelats i sammandraget och i olika cuper har tjejerna och killarna tränat två gånger i veckan under våren och sommaren. I idrottshallen i Vireda på lördagar och utomhus på Norrvalla på fredagar. – Det är mycket uppskattat. Vi har Klart för uppställning. Lagledarna Thomas Bladh (t.h.) och Mikael Widell signalerar att det strax är dags för avspark. mycket aktiva föräldrar, betonar Mikael. De är med och skjutsar och de stannar kvar under matcherna. De är med omkring och de har med sig fika. När vi hade våravslutning grillade vi korv tillsammans. Många från Aneby Lommaryds IF har många aktiva ungdomar, varav de flesta är bosatta i Aneby. Totalt har man fyra pojklag inklusive de två yngsta lagen som egentligen är mixade lag. Tillsammans med Aneby SK och Bälaryds IK har man två flicklag. Till skillnad från en del andra klubbar har man heller ingen brist på ledare. Denna sista kväll för säsongen är det verkligen upplagt för kamp. Barnen ska få möta sina föräldrar i en match på två gånger tjugo minuter. Efter avslutat spel väntar avtackning och prisutdelning och pizza. – Det är roligt att spela fotboll, tycker John Nilsson. Att köra matcher är roligast. Kompisen Erik Malmsten håller med. – Det är roligt för man får många vänner. Att stämningen och gemenskapen är på topp både före och under och efter matchen är inte att ta miste på. Men också kampviljan. Barnen ser verkligen till att göra vad de kan för att sätta sina föräldrar på plats. Och mammorna och papporna gör allt för att visa att de fortfarande hänger med. Det dribblas och passas Handskakning. Det är viktigt att skaka hand med motståndarna före matchen. Domaren Lars-Erik Widell övervakar. Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 15 och skjuts. Ganska många närkamper och en och annan lättare tackling blir det också. Roligt att möta mamma Till sist står barnen som segrare efter ett par snabba mål. Svettiga men ändå pigga vandrar de av planen efter att domaren Lars-Erik blåst av matchen. Alice Sundell och Klara Bogren hade båda sina mammor med i motståndarlaget. – Det var roligt att spela mot mamma, tycker Alice som började spela fotboll i Adelöv för fem år sedan. Klara håller med. Och tillägger att hon tycker att hennes mamma spelade bra. Att spela tillsammans med killar ser inte tjejerna som något problem. Tvärtom. – Det är bra att det är killar i samma lag, tycker Alice. Mycket beröm Ledarna Mikael Widell och Thomas Bladh ger både barnen och deras föräldrar mycket beröm i samband med prisutdelningen. Föräldrarna för att de alltid ställer upp för sina barn och barnen för deras utmärkta insats på planen under säsongen. Må bästa lag vinna. Kim Gustafsson (i mitten) i närkamp med Titti Golander och Per-Fredrik Nilsson. – Ni är så duktiga! Vi har aldrig sett er spela så bra som nu. Det är fart och fläkt och vi har riktigt roligt, säger Thomas Bladh med eftertryck. Även Lars-Erik Widell som till vardags är ordförande i Lommaryds IF ger barnen en stor eloge. – Vi vill tacka er! Ni ungdomar gör att vi har en levande förening. Många fyndade på syföreningens auktion HULLARYD Efter ett års planerande, broderande och bakande har äntligen årets syföreningsauktion gått av stapeln i Thelegården i Hullaryd. Syföreningen som heter Noby Kyrkliga Syförening har funnits i över hundra år. Traditionen är stark, alla vet vad som komma skall och vad som säljs på denna auktion. Trots iskallt väder och ett tjockt snötäcke kunde årets syföreningsauktion hållas. Ett åttiotal tappra spekulanter hade slutit upp för att hjälpa oss i syföreningen att ännu en gång få sälja alla våra varor till högsta möjliga pris. Detta gjordes under god gemenskap och efter att ha smakat det sedvanliga syföreningskaffet och fått oss en salvelsefull predikan av vår kyrkoherde Ulf Engström. Uppskattade psalmer Vår ordförande hälsade alla välkomna och presenterade sedan Bosse Göransson en mycket skicklig vissångare som sedan också kunde ackompanjera oss vid de psalmer som alla uppskattar vid adventstiden. Det fanns flera roliga lotterier med fina vinster och sedan började den egentliga auktionen. Ulf Lundberg håller i klubban och kombinerar detta med små underfundiga anekdoter Den kanske allra största belöningen kommer dock efter prisutdelningen. Då vankas det nämligen pizza på uteplatsen invid klubbhuset. Det är riktigt mums efter en tuff match mot morsor och farsor! Text och bild Fredrik Brehmer som sporrar köplusten än mer. Vi säljer dukar, små tomtar, hembakt bröd, ostkakor, sylt, saft, honung, godis, hemliga paket, julkransar, julgranar och havrekärvar. Dessa var på grund av det svåra skördeläget i Sverige i höstas mycket svåra att få tag på i år, men femton stycken kärvar fanns till försäljning. På två timmar hade alla varorna och nästan 32.000 kr bytt ägare. Nu kan Noby Syförening åter skänka en slant till nödlidande och alla som varit där gå hem med gott samvete att i varje fall denna jul gjort en dubbel god gärning, både bidragit till en trevlig kväll för oss andra och gett en slant till behövande. Välkomna till auktionen nästa år om ni också vill vara med! Caroline von Wachenfelt 16 nyheter Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 Historisk vandring i Hullaryd Riksantikvariets förslag för årets kulturarvsdag den 12 september hade temat ”Kulturens vägar”. Föreningen Hembygden i Lommaryd ordnade då en kulturvandring i Hullaryd med Ingrid Persson som kunnig guide. HULLARYD Ingrid tog oss med på en historisk vandring genom samhället och berättade om bebyggelsen och aktiviteterna som förekommit där. När fri etableringsrätt infördes 1864 växte det fram ett handelscentrum i Hullaryd. Handelsbodar byggdes och det dåvarande torget förvandlades med jämna mellanrum till marknadsplats. Företag etablerades i form av slakteri, garveri, färgeri m m. Redan tidigare hade Hullaryd varit tingsplats för Norra Vedbo Härad. Tingshuset togs emellertid i bruk först år 1800 och användes för ting fram till 1909 då sista tinget hölls i Hullaryd. Tingshuset har också använts för Sparbanken Hullaryd som senare blev Hullaryd–Aneby sparbank. Den lades ner 1979. Tingshuset är nu privatbostad. på Ränneslätt utanför Eksjö. 1927 hölls den sista mönstringen i Hullaryd. Sedan första delen av 1600-talet och fram till 1919 spelade gästgiveriet i Hullaryd stor roll som skjutsstation och övernattningsplats för resande. I gästgivargården har också förrättats riksdagsmannaval och före tingshusets tillkomst hölls även ting där. Efter vandringen genom Hullaryd besöktes avrättningsplatsen, som ligger på en höjd utanför samhället. I folkmun kallas den galgbacken, men det har aldrig funnits någon galge där. Avrättningen av dödsdömda skedde genom halshuggning. Sista avrättningen på denna plats ägde rum 1837. Så till sist ett stort tack till Ingrid Persson för en utmärkt guidning samt till Henrik Olsson och Oskar Målevik som välvilligt visade oss häradshäktet och tingshuset. Text och bild Göran Sigfridsson Historisk mark. Några av deltagarna vid den forna avrättningsplatsen. Viktig byggnad En annan byggnad med stor betydelse sedan dess tillkomst är Thelegården som togs i bruk 1897. Där har bl.a. post och telefonväxel funnits. Under tiden mellan 1952 och 1967 fungerade denna byggnad som kommunhus för dåvarande Hullaryds kommun. Numera utgör den en utmärkt och trevlig bygdegård. Hullaryd har också varit mönstringsplats för beväringen. Beväringsinrättningen tillkom 1812 och Norra Vedbo härads ynglingar skulle mönstra i Hullaryd. Mönstringen ägde rum i april och någon månad senare fick ynglingarna pröva på beväringslivet Visning av häktet. Ingrid Persson berättar om häktet vid Tingshuset i Hullaryd. Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 BARNSIDAN 17 18 Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 HULLARYDS HANDELSTRÄDGÅRD Tel: 0140:220 08 Julstjärnor Julgrupper 0390-415 27 Amaryllis Azaleor 070-677 15 27 Manuell försäljning av Vaggeryds charkvaror Extrapriser på prinskorv, julkorv, pastejer. Julskinkor rimmade, har ej varit frysta. Olika ostar Allt för julen Välkommen också till Kryssets lanthandel i Ölmstad Öppet alla dagar 10—19 Torsdagar ojämn vecka Handelsträdgården i Hullaryd Kl 15.00 - 17.00 Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 sista ordet 19 En bred verksamhet i Lommaryds IF När jag fick förfrågan att skriva några rader om Lommaryds IF, så tänkte jag att denna möjlighet måste jag ta. Nästa tanke – vad gör jag av detta, jag tog mig en funderare. Jo, jag tänkte; lite dåtid, lite nutid, lite framtid får det bli. Det kommer att handla om Lommaryds IF, men även om personliga upplevelser i föreningen. När föreningen bildades år 1945 var orsaken att ungdomarna i Lommaryd–Hullaryd skulle få fritidsaktiviteter, vad tänkte man på då? Till den förste ordföranden valdes kantor Josef Höge. Vad jag har förstått var Calle Sme (Carl Johansson, Nordlunda) med från början. Knut Lax och Karl-Erik ”K-E” Karlsson också var bland de första medlemmarna. Även jag själv har faktiskt varit medlem sedan 1960, alltså femtio år. Hoppsan, tiden går väldigt fort. Jag skriver ner lite om mina upplevelser i Lommaryds IF, en spännande resa som jag varit med om. Jag gjorde min första säsong som pojklagsspelare 1960 i Lommaryds IF. Vi vann serien efter finalseger mot Aneby SK med 2–1. I laget fanns bl.a. målvakten Bengt Krantz. Jag själv spelade centerhalv, på mittfältet Evert Lax. I anfallet gjorde min lillebror Arne många mål. Lagledare var temperamentsfulle Sven Axelsson, lika mycket på som utanför planen. Nog om det. Nutid Lommaryds IF har alltid haft en bred verksamhet. En damklubb som är nästan lika gammal som föreningen. Bandy, skidor, friidrott, gymnastik och marknadskommitté finns med. Idag, som det alltid har varit, är det fotbollen som dominerar. Vårt seniorlag i fotboll gick för två sedan upp i div V, vem minns inte det när raketerna steg mot himlen och det skålades i Pommac på Norrvalla. Efter andra säsongen får i år laget lämna div V och ta ny sats i sexan. Det är de spelregler som gäller inom idrotten. Men jag lovar att alla brinner för att åter vara ett div V-lag igen. På ungdomssidan har Lommaryds IF haft en brev verksamhet. Nu ser vi att årskullarna minskar i antal, vilket leder till mer samarbete med grann- klubbarna. Det arbetet är igång och behöver utvecklas mer. Vårt huvudmål står fast att alla som vill spela fotboll ska kunna göra det i Lommaryds IF eller någon närliggande förening. Framtid Jag är övertygad om att Lommaryds IF under en lång tid kommer att finnas med bred verksamhet i denna del av vår kommun. Detta när jag ser allas intresse för vår förening och de duktiga ledarna som tillsammans med styrelsen borgar för verksamheten i denna del av kommunen. Därför har jag med tillförsikt konstaterat att nu Lasse är du nog inne på andra halvlek. Så är nog verkligheten, prästbetyget ljuger inte, enligt de lärde. Men samtidigt åker jag med samma intresse och glädje varje gång till Norrvalla IP. Titta bara på den artikeln som finns i denna upplaga med farfar som domare, sonen lagledare och två barnbarn som spelar. Nu har jag kommit igång, men det får räcka så här. Till Er alla en God Jul och ett Gott Nytt År! Lars-Erik Widell Stående från vänster: Sven Axelsson, lagledare, Hans Karlström, Svante Berggren, Lars-Erik Widell, Arne Widell, Jan Elis Frejd, Gösta Gultén. Sittande från vänster; Evert Lax, Edvard Eklund, Bengt Krantz, Evert Robertsson, Stig Nykvist. evenemang Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 Evenemang Datum Tid Arrangör Bon Petite Boule Hullaryd Bouleträning Nya träningstider fr.o.m. 18 december: Måndagar kl. 17.00, torsdagar kl. 14.00. Försäljning Försäljning av hantverk i Lommaryds missionshus. 18–19 dec 10.00– 16.00 Eksjö krukmakeri Sång Mörlid och Sandwall kommer och sjunger samt gör en missionsinsats. 20 dec 18.00, 20.00 Svenska kyrkan Julnattsmässa Julnattsmässa med Charlotte Ekberg, Johan Spånberger, Vilokören och Prismakören. Servering av julglögg. 24 dec 23.00 Svenska kyrkan Konsert Tindra Stjärna. Med Pierre Hagman, Frida Adolfsson, Marie Eklund, Piano Kerstin Johansson, Abc-kören Nässjö, dirigent AnnBritt Carlsson. 9 jan 18.00 Svenska kyrkan Knutsdans Knutsdans vid Thelegården, Hullaryd. Kaffeservering, varm korv, levande musik och godispåsar från Lions. Siewert Pettersson spelar. 16 jan 18.00 Hullaryds samhällsförening Årsmöte 4 mars 19.00 Föreningen Hembygden Lommaryd Anmäl evenemang till Christina Gustafsson, 0140–250 45, cinna.stenstorp@hotmail.com. Evenemang som anmäls via hullaryd.se / lommaryd.se publiceras också här. I nästa nummer publiceras evenemang som äger rum under perioden 9 mars–31 maj. Reservation för fel och ändringar. Ur bygdeboken Om vägförbättringar och rationaliserad brevbäring V äghållningen var inte av det lättaste slaget. Det var häst och träplog som gällde vintertid. Alla måste hjälpas åt, bönderna, torparna, drängarna. Ibland fick de skotta sig genom snödrivor för att över huvud taget kunna sätta ner plogen. Sedan fick de ställa sig på där bak för att trycka ner den. Och under senare tid när bilen kom in i bilden – om man körde fast med den, fick man spänna för hästen som drog loss. Men det var inte bara oväder som gjorde att vägen till och från byarna tog sin rundliga tid att avverka, till fots eller per cykel eller häst eller bil. Mellan Sköldseryd och kyrkbyn var det inte mindre än 18 grindar som skulle öppnas och stängas. Från och med början av 1940-talet förbättrades väghållningen. Då bildades vägsamfälligheten Lommaryd– Hulu, en sträcka på 6 mil tur och retur. Det var kapten Lagerman på Nystorp som tog initiativ att kalla till möte med Lantmäteriet så att markägarna fick var sitt vägstycke, allt efter gårdens storlek, som de skulle hålla i gott skick året om. Den 1 oktober 1967 var det dags för den stora rationaliseringen och allt drogs ner till Aneby. Nej inte allt! Det nya systemet med lantbrevbärare blev för dem som bodde utanför byn ett verkligt lyft. Tänk att slippa passa den korta tid som det var öppet om man hade postärenden! Och inte heller behövde man besvära handlarna – många kom sig inte för att bara gå in och hämta posten utan att samtidigt göra några inköp. De som bodde i byn däremot tyckte att det var en klar försämring. Den dagliga turen till posten var förstås av stor social betydelse. Där träffades man och bytte tankar och åsikter om väder och vind och allt som skedde runt omkring – i Lommaryds socken och ute i världen. Vad värre var, var att de gamla ortsnamnen försvann i och med att postnumren infördes 1968. Folk som inte känner till saker och ting så noga tror att hullarydsbor, liksom andra sockenbor, bor i Aneby. Ur ”Lommaryds socken i Aneby kommun –en levande bygd med närhet till historien” Nästa nummer utkommer 8 mars. Manusstopp 18 februari.
© Copyright 2024