1. No category

Nr 4 – december 2011 | Årgång 16 | Lösnummer: 25:-
Lommaryds-Bladet
Skola och vägar
viktigt för invånarna
Nära till bra skolor, välskötta
vägar, fungerande kollektivtrafik samt tillgång till bra och billigt boende. Det är vad invånarna i den nordvästra kommundelen anser är det viktigaste för att
kommunen ska dra till sig fler
invånare.
Under hösten har en grupp
kommunala politiker och tjäns-
temän träffat kommuninvånare
för att fånga in deras synpunkter. Dessa möten har varit en
del i kommunens treåriga tillväxtprojekt ”Aneby i framkant”.
– Fokus på tillväxt måste genomsyra hela den kommunala
beslutsprocessen, förklarade tillväxtstrateg Ola Gustafsson.
nummer 4 – 2011
forum
2–3
nyheter
6–8
Rofors kommenterar statistiken
Mjölkrobot hos allt fler av traktens bönder
Lokal folkfest när traktorer tävlade
krönika
9
Hemma efter ett år på andra sidan jorden.
Lovisa Carlbom berättar om sina upplevelser från Australien.
nyheter
sidorna 4–6 Dan Andersson-afton i vår
Succé för idrottsskola
Kommunens satsning på
idrottsskola för barn i
årskurs två har blivit en succé. 24 barn är inskrivna under säsongen, vilket utgör
inte mindre än 39 procent
av hela årskullen, enligt fritidsledaren Sören Carlsson.
Barnen får på kvällstid
pröva på en rad olika sporter. Under två måndagskvällar på hösten var man i ladan i Hullaryd och testade
boule.
Kommunen samarbetar
med ett flertal idrottsföreningar, däribland Bon Petite
Boule Hullaryd. Föreningarnas medlemmar hjälper till
ideellt och instruerar barnen.
9
kennys kåseri
14
Frisk gödseldoft över Hullaryd
nyheter
15
Händelserikt år hos hembygdsföreningen
Samhällsföreningen vill ha svar om brandstationen
reportage
16–17
Nya arrendatorer med många planer. Anja
Dalhög och Klas Johansson har flyttat in i
Lommaryds prästgård.
nyheter
17
Syförening besökte Vadstena
barnsidan
18
Katarina och Lemoni bjuder på julpyssel
och ett smaskigt gräddkolarecept.
återblick
19
Lommaryds prästgård på 20-talet
evenemang
nyheter
19
sista
Lommaryd tillbaka i femman
sidan 10
Tar sikte. Alexander Bauer kastar iväg ett av sina klot i
ett försök att träffa lillen.
”Stjärneborg är ett tacksamt ämne” Möt Britt-Marie Forssblad, sidorna 12–13
sidan 2 | forum
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
Världens bästa Aneby?
K
ommunens tillväxtprojekt
under beteckningen ”Aneby i
framkant” skrider vidare.
Aneby kommun vill växa och bli fler
invånare. Och det är klart – vilken
kommun vill inte det? Frågan är snarare vilka förutsättningar som finns och
hur man går tillväga för att utnyttja
dessa på bästa sätt.
Bekymret har varit – och är fortfarande – att befolkningstalet kryper
sakta nedåt. Befolkningen på landsbygden har åldrats och barnkullarna
har minskat drastiskt de senaste åren,
även om det för närvarande skymtas
ett ljus i tunneln som får genomslag
först om några år när det gäller elevantalet i förskolor och skolor.
Tyvärr kommer de nedlagda skolorna i Lommaryd, Frinnaryd och Askeryd att hämma dessa områdens tillväxt
framöver. Långa skolskjutsresor både
väg- och tidsmässigt är inget som lockar. Finns det någon chans att nedlagda skolor kan återuppstå?
Funderar även kring olika kommun-
Grötfest ny tradition
i församlingshemmet
Boka den 21 januari 2012 kl. 18 i
din kalender redan nu, för då blir
det grötfest med julgransplundring i
Lommaryds församlingshem. Kvällen
är även tänkt som startskottet för
årets aktiviteter i församlingshemmet. Kyrkorådets idéspruta Christer
Bårring har tänkt att kombinera grötfesten med att de boende i Lommaryds socken tillsammans skall planera
vilka aktiviteter som kan ordnas i
församlingshemmet.
– Jag har funderat på att vi skulle
kunna ha olika temakvällar, säger
Christer. De kan innehålla allt från
kvällar då man träffas och äter något
tillsammans, till hantverk och föreläsningar.
– Det viktiga är att vi som bor i
Fredrik Brehmer
Vill ni vara med
på barngympa?
Lommaryds socken kan träffas och
känna gemenskap tillägger Christer.
Under grötfesten kommer en enkät
att finnas, där man kan framföra
önskemål om aktiviteter och arrangemang. Möjlighet att diskutera tänkbara aktiviteter kommer också att
ges. Vi är mycket tacksamma för
önskemål och synpunkter både från
dig som är gammal, mitt i livet eller
ung, påpekar Christer.
Christer Bårring nås på telefon
0140-230 04 eller e-post: christer.
barring@f.lrf.se. Margareta Ljunggren nås på telefon 0140-230 14 eller
e-post: m.ljunggren@
advokatfirmanadvis.se.
Efter jul funderar vi på att försöka
starta en barngymnastikgrupp i Lommaryds gymnastiksal för barn mellan
förslagsvis fyra och tio år. Innan vi
drar igång, vill vi gärna veta hur
många som kan vara intresserade.
Enligt våra förhandskontakter skulle
vi kunna få en utbildad gymnastiklärare som ledare.
Om det här låter som något för er,
ber vi er anmäla intresse till Margareta Ljunggren på tfn 0140-230 14 eller
på e-post: m. ljunggren@
advokatfirmanadvis.se.
Margareta Ljunggren
Margareta Ljunggren
Lommaryds-Bladet
Lommaryds-Bladet utkommer med 4
nummer under 2011.
Adress: Lommaryds-Bladet, c/o Fredrik
Brehmer, Sköldseryd, 578 91 Aneby
Upplaga: ca 370 ex. Utdelas som gratistidning till hushållen i Lommaryds socken
(utom Aneby tätort).
E-post: lommarydsbladet@live.se
Samordnare och ansvarig utgivare:
Fredrik Brehmer, 0140-250 52
sloganer av varierande kvalitet som
används flitigt i marknadsföringssammanhang. Varför inte något i stil med
”Världens bästa Aneby”? För oavsett
vad man tycker – mig veterligen finns
det bara ett enda Aneby.
Det här numret av ”Bladet” bjuder
på två helt nya inslag. Kenny Lindquists kåseri på sidan 14 och en ny
reportageserie som sätter fokus på
nyinflyttade. Först ut är Anja Dalhög
och Klas Johansson i Lommaryds
prästgård på sidorna 16–17.
Plus mycket annan
läsning förstås!
Internet: www.hullaryd.se alt.
www.lommaryd.se. Tidningen finns
tillgänglig som PDF två dagar efter
papperstidningens utdelning.
Prenumeration (utanför utdelningsområdet): 100 kr/helår (4 nr).
Bankgiro: 5783-2867
Betalningsmottagare: LommarydsBladet / Hullaryds samhällsförening
Kom ihåg att ange ditt namn och din
adress i samband med inbetalning.
Annonser: Gertrud Nygren, 0140-221 05
Prislista: se www.hullaryd.se alt.
www.lommaryd.se
Utges av Hullaryds samhällsförening
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
forum
3
Mindre intrång och mindre
strålning med markkabel
Vår nya näringsminister skrev en motion för ett par år sedan som bådar gott
för mer moderna och miljöriktiga
transmissionsledningar. Det vore en
stor och mycket gillad framgång för
hennes parti förutsatt att så nu kan
genomdrivas.
Carl Hermelin
Riksdagen beslutar att ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga den nya huvudkraftledningen från Hallsberg till Hörby som en markbunden kabel.
En ny huvudkraftledning för svensk
kraftförsörjning ska byggas från Hallsberg i Närke till Hörby i Skåne. Den
blir 40 mil lång och kommer att kosta
över en miljard kronor. Huvudkraftledningen ska byggas för att förstärka överföringskapaciteten mellan norra och
södra Sverige och förbättra elsystemet
mot svåra störningar. Tvåtusen hektar
mark kommer att beröras, således också flera tusen markägare. Många människor måste flytta genom att hus ska
exproprieras. Under 2006 presenterades en förstudie och samrådsmöten
har ägt rum i berörda län.
Det finns i förstudien två tekniska
alternativ: En luftledning som kan
överföra 400 kV växelström eller en
nedgrävd markkabel som kan överföra
300 kV likström. En kraftig majoritet
av remissvaren till Svenska kraftnäts
förstudie visar att man förordar en
markbunden kabel. Alla samrådsmöten som ägt rum om Sydlänken har
markerat att man säger nej till en luftledning. Markägare och kommuner vill
istället ha en nedgrävd markkabel utmed vägnätet.
Diskussionen om mark- eller luftburen ledning är en fråga som väckt stor
uppmärksamhet, mycket på grund av
att den förstudie som Svenska kraftnät
presenterar går ut på att ha den luftburen. En luftburen ledning kommer att
kräva att väsentligt större markområden tas i anspråk. Dessutom hindrar
en luftburen ledning markägares och
kommuners möjlighet att expandera i
önskad riktning.
En markkabel är ett dyrare alternativ
enligt Svenska kraftnät men kan innebära många fördelar, t.ex. för det privata markägarintresset, den svenska landskapsbilden och olika turistsatsningar
som görs i de regioner som nu berörs.
Produktionsbortfallet i skog och på
åkrar blir större och även den elektro-
Hälsning från Västsverige
magnetiska strålningen blir större med
en luftburen huvudkraftledning. Tekniken finns för en markbunden kabel,
vilket kommer att innebära att det blir
liten eller ingen strålning, att jord- och
skogsmark ej tas ur bruk samt att vi
slipper ytterligare en bred ledning med
ett mindre tilltalande stålskelett genom
landet.
En luftburen ledning kommer att få
stor inverkan på de gröna näringarna;
beroende på luftledningens kapacitet
kommer också bredden för ledningsgatan att påverka hur många fastigheter
som måste lösas in och vilka familjer
som tvingas flytta från sina hem. En
markbunden kabel gör att många
markägare får ett mindre intrång och
kan i större omfattning bruka sina marker. Dessutom går Sverige i spetsen för
en jobbskapande teknikutveckling som
möjliggör sammanläggning av samhällsviktig infrastruktur, i detta fall
vägar och starkströmskablar. Detta bör
ges regeringen tillkänna.
Stockholm den 27 september 2007
Annie Johansson (C)
Kenneth Johansson (C)
skall bli ett bestående i all framtid. Ni
har en viktig uppgift. Vänligen bilskolläraren i Göteborg.
Hans Jacobsson
Tusen tack för det oerhört fina arbete
ni lägger ner, för att vi skall få senaste
nytt från Lommaryd. Jag flyttade från
Aneby till Göteborg för 41 år sedan,
men mina rötter har jag kvar i Småland. Jag byggde en stuga vid Lillsjön
redan som 15-åring och har tillbringat mina somrar där.
Som äldre blir det viktigare för varje år med hembygden. Jag har min
syster och svåger som närmsta grannar vid Lillsjön, vilket gör att man
träffas och umgås sommartid. Att jag
kom i kontakt med Lommaryds-
Bladet var tack vare fam. Sjöberg i
Gränseryd.
Staffan har jag känt och umgåtts
med sedan barnsben. Vi gjorde även
vår militärtjänst på I 12 tillsammans,
sängarna mittemot varandra. Jag miste min mamma och Staffan sin pappa
1961 vid ungefärligen samma tid.
Sedan jobbade vi på byggena i Aneby
tillsammans. Jag var snickare och
Staffan elektriker. Det kan man kalla
gammal vänskap.
Nu skall jag avrunda mina rader
med hopp om att Lommaryds-Bladet
Debattera och
tyck till!
Du är alltid välkommen att skicka insändare
till Lommaryds-Bladet om sådant som berör
bygden eller annat du har på hjärtat. Mejla
till Forum: lommarydsbladet@live.se. Papperspost: Lommaryds-Bladet, c/o Fredrik
Brehmer, Sköldseryd, 578 91 Aneby. Du får
skriva under signatur, men LommarydsBladet behöver ditt namn och telefonnummer. Vi förbehåller oss rätten att vid behov
korta ned texter som publiceras.
4
nyheter
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
Kommunledning på turné
i dialog med invånarna
VIREDA Skolor, kommunikationer
och billigt boende ska prioriteras.
Det var den fingervisningen som
kommunledningen fick med sig från
det första av fem möten som man
bjöd in allmänheten till under sin
höstturné. Mötet var förlagt till Vireda skola och dagarna efter följde möten på samma tema i Frinnaryd, Bälaryd, Gransnäs samt Aneby tätort.
Aneby i framkant. Så lyder namnet på
Aneby kommuns treåriga tillväxtprojekt som syftar till att kommunen ska
få fler invånare. Under september
åkte kommunpolitiker och tjänstemän ut på turné för att under några
kvällar samla in invånarnas synpunkter och idéer kring hur Aneby kommun ska bli bättre och växa.
Mötet i Vireda var välbesökt, vilket i
sig är en tydlig indikation på att folk
engagerar sig i sin hembygd.
Mötte invånarna
Och dialog blev det också under
sammankomsten. Många nya, friska
idéer och önskemål framfördes, men
också kritiska frågor och synpunkter.
Bland kommunföreträdarna fanns
både politiker och tjänstemän, bland
andra kommunstyrelsens ordförande
Lars-Erik Fälth (C), oppositionsrådet
Arijana Jazic (S), tillväxtstrateg Ola
Gustafsson, samhällsbyggnadschef
Anders Adolfsson och kommunchef
Veronica Åberg.
Kommunens övergripande mål är
att man ska växa till 7000 invånare år
2025. Det ska ställas mot att folkmängden uppgick till närmare 7300
invånare vid utgången av 1994. Sedan
dess har Aneby stadigt tappat invånare. Den 31 mars i år var befolkningen
nere i 6359 personer och hade bara
under årets första kvartal minskat
med 34 personer.
Det är en tuff utmaning för kommunens tillväxtarbete att bryta denna
tydligt nedåtgående trend. Och det
ska ske omgående. Första delmålet är
att redan nästa år ska antalet anebybor åter bli fler.
– Kommunens handlingsplan
sträcker sig fram till 2025, förklarade
Anders Adolfsson inledningsvis. Den
tar upp frågor om markanspråk och
var vi ska bygga bostäder och industrier, och vilken service och vilken infrastruktur som behövs. Lövviken och
Fågelkärr är nya områden. Vi tittar
efter möjliga bosättningar i andra attraktiva områden, så kallade LISområden där det ges dispens från
standskyddet.
Måste rustas upp
Andra aktuella frågor i översiktsplanen är vägar. En ombyggnad av riksväg 32 har som bekant varit på tapeten länge. I den västra kommundelen
har flera mindre vägar ett akut behov
av upprustning. Sträckan Haurida–
Bunn är föremål för irritation hos
lokalbefolkningen, kanske kommer
den att beläggas nästa år, men något
säkert besked lämnades inte. Samma
sak gäller vägen mellan Vireda och
Ryd som också genomlöper ett hörn
av Lommaryds socken.
Beträffande järnvägen framfördes
att det just nu inte är aktuellt med
några utbyggnader. Ingen mark finns
avsatt för nya banor, t.ex. Götalandsbanan, och inte heller finns det några
pengar budgeterade till höghastighetståg.
Vatten och avlopp är desto mer aktuellt. Högre miljökrav medför förändringar, bland annat att fler fastigheter kan komma att anslutas till det
kommunala nätet. Kommunen måste
också bestämma sig för om man ska
investera i nya vatten- och avloppsverk
i småorterna eller om man ska gräva
överföringsledningar till reningsverket
i tätorten.
Bäst på Höglandet
En annan het fråga är förstås skolan
och barnomsorgen.
– Aneby har Höglandets bästa skola, konstaterade barn- och utbildningschef Bo Rofors med hänvisning
till elevernas studieresultat. Våra elever är bäst av alla i engelska och matematik, och hyfsat bra i svenska.
Just nu håller man som bäst på att
förbereder för att öppna en ny förskoleavdelning i Vireda. Antalet barn i
området är så stort att barnen inte
längre ryms i befintliga förskolor i
Haurida och i Lommaryd. Till skillnad från övriga kommunen har trakterna runt Vireda och Haurida haft
en stadig befolkningstillväxt de senaste åren, vilket är en följd av att många
jönköpingsfamiljer väljer att bosätta
sig i området.
– Det hade inte varit bra idag om
Vireda skola hade varit nedlagd, menade tillsynsnämndens ordförande
Berndt Bårring (C). Då hade vi tappat
invånare i Haurida och många fler.
Fem punkter
För att skapa tillväxt har kommunen ställt upp ett fempunktsprogram
som innebär att arbeta för att kommunen ska få fler invånare, att underlätta för nyetablering av företag och
utveckling av befintliga företag, att
skapa bättre kommunikationer och
arbeta för en starkare ekonomi.
– Fokus på tillväxt måste genomsyra
hela beslutsprocessen, framhöll Ola
Gustafsson. Man måste vid varje beslut
fråga sig om det är bra för tillväxten. Vi
måste synliggöra plusvärden, och kunna visa på Aneby kommun som en attraktiv miljö att bo och leva i.
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
5
Fem punkter. Tillväxtstrateg Ola Gustafsson
presenterade kommunens tillväxtprogram i
fem punkter på mötet i
Vireda som var det
första av fem under
kommunens höstturné.
Under mötena tog kommunledningen även
emot invånarnas synpunkter på vad som
krävs för att Aneby
kommun ska bli bättre
att bo och leva i.
Bild: Fredrik Brehmer
En medborgarundersökning som
utfördes under våren visar att 37 procent av medborgarna rekommenderar
vänner att flytta till Aneby kommun,
medan endast en av fem avråder från
det. Siffror som kommunrepresentanterna på mötet i Vireda är belåtna
med.
Men nya bostäder byggs inte utan
vidare, särskilt inte på mindre orter.
En betydande maktfaktor i sammanhanget är bankerna och deras villighet
att ge lån. I färskt minne fanns ett
ungt par som uppmärksammades i
lokalpressen, då de ville köpa hus i
Bodafors söder om Nässjö, men enligt
egen utsago hade fått svaret av banken att man generellt inte ger lån för
bosättning i Bodafors.
– Det är problem att bygga lägenheter och villor, konstaterade Anders
Adolfsson. Vi måste trycka på uppåt
mot bankerna. Det är svårt för unga
att få lån för att bygga. Det är betyd-
ligt lättare i storstäderna.
Långa restider
Under de gruppdiskussioner som
följde framkom det kritik framför allt
mot långa väntetider för bussresenärer och dålig snöröjning vintertid. Det
ställer till det inte minst för gymnasieelever med lång skolväg. En viredabo
hävdade att det finns de som flyttar
till Tranås på grund av kommunikationerna. En tonårsförälder berättade
att hennes äldsta vill flytta bort från
Aneby snarast just för att det är så
svårt att ta sig någonstans.
Flera deltagare påtalade också att
kompletteringstrafiken på landsbygden måste marknadsföras bättre då
invånarna betalar för den via skatten.
Många känner inte ens till att den
finns, menade man. Lars-Erik Fälth
beskrev sävsjömodellen för kompletteringstrafik, vilken diskuteras att utvidgas till hela Jönköpings län. Sävsjömo-
Är Aneby kommun en bra plats att bo och
verka på?
Gå in på www.hullaryd.se / www.lommaryd.se och rösta före den 12 februari. Resultatet publiceras i nästa nummer av Lommaryds-Bladet.
dellen innebär att landsbygdsbor kan
beställa taxi motsvarande busspris på
vissa tider till närmaste hållplats eller
centrum. Tranås kommun har under
en period haft ett liknande men mer
generöst system, där landsbygdsbor
kunnat beställa subventionerad taxi
oavsett tidpunkt.
Fortfarande höga farter
För Hullaryds vidkommande har
genomfartstrafiken varit föremål för
missnöje i många år och är så ännu på
flera punkter. Hastigheterna är för
höga och de portaler som sattes upp
vid infarterna i vintras har inte fått
trafikanterna att lätta på gasen. Istället
vittnar bybor om att hastigheterna
tvärtom ökat sedan ny asfalt las på
Nobyvägen under sensommaren.
Behov av cykelbana längs vägen föreligger och besked som lämnades var
att Trafikverket är positivt, men att
vägområdet är för smalt. Dessutom
har den gamla stenbron över Lillån
skadats och har stängts av för tung
trafik i väntan på reparation. Det
medför en oro för att bron inte komfortsättning på nästa sida
6
nyheter
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
fortsättning från föregående sida
Rofors kommenterar statistiken
mer att snöröjas kommande vinter.
Hullaryd är även en vit fläck på mobilkartan fortfarande. Annars är
många för egen del nöjda med Internet-uppkoppling i form av ADSL,
men det nämndes att större företag
har behov av fiberanslutning.
Beträffande boende konstaterades
att många äldre stannar kvar i sina hus
och att det hindrar unga från att flytta
in. Därför skulle äldreboenden på
småorterna vara bra, eftersom många
gamla inte gärna flyttar in till centralorten. För att öka tryggheten finns
också önskemål om att en akutbil stationeras i Aneby.
ANEBY När Lommaryds-Bladet
kontaktar barn- och utbildningschef
Bo Rofors hänvisar han till Sveriges
Kommuner och Landstings (SKL)
Öppna Jämförelser för grundskolan
beträffande anebyelevernas studieresultat. Men Skolverkets statistik ger
en delvis annan bild. Från att ha
uppvisat medelmåttiga eller dåliga
resultat efter föregående läsår rycker
emellertid Aneby upp sig en del i
statistiken för 2010/2011.
Lag försvårar närproducerat
Möjligheterna för kommunen att
köpa in mer ekologiska och närproducerade livsmedel diskuterades också.
Där sätter lagen om offentlig upphandling en del käppar i hjulen. LarsErik Fälth gav jämförande exempel
från två andra kommuner i landet:
– När Strängnäs skulle göra en upphandling gick man ut med att det skulle vara kött och fläsk producerat enligt
svensk djurskyddslag. Det överklagades och man gick på pumpen för det.
Rättvik ställde som krav att man skulle
ha mjölk från kor på bete och fläsk
från grisar utan kuperad svans, och
klarade sig.
Vad gäller turismen föreslogs att
lansera ett upplevelsepaket för att
locka fler besökare. I paketet skulle
bl.a. Åsens by och mopedmuseet i
Björkenäs ingå. En idé var också att be
Hags sponsra en jättelekplats för att
locka barnfamiljer.
En fråga var också om det inte lätt
uppkommer konflikter mellan turismen och byggandet av sjönära boenden, där strandskyddet naggas allt mer
i kanten.
– Det finns många konflikter i
planarbetet, konstaterade Lars-Erik
Fälth. Men vår uppgift är att väga konflikterna.
Fredrik Brehmer
Lommaryds-Bladet har främst tittat på
Skolverkets statistik för elever som
gick ut årskurs nio i våras och även
jämfört med föregående års statistik.
Där uppvisar Aneby ett lågt meritvärde, 194,7 i genomsnitt för samtliga
avgångselever från grundskolan, jämfört med 210,6 för samtliga skolhuvudmän i hela riket.
Lågt meritvärde
I jämförelse med de andra kommunerna på Höglandet är Aneby sämst i
det avseendet. Däremot klarar sig
Aneby något bättre när det gäller andelen elever som inte fått godkänt i
ett, flera eller alla ämnen. Där är andelen 25,0 procent, bland höglandskommunerna endast överträffat av
Eksjö med 17,6 procent. Jämfört mot
läsåret 2009/2010 är det dock en
förbättring för Aneby. Det genomsnittliga meritvärdet låg då på 192,2
och andel icke godkända elever på
strax över 30 procent, sämst bland
höglandskommunerna i båda fallen.
”Det är helt korrekt att Aneby kommuns meritvärde är lågt då vi satsat
mycket kraft på att få in alla elever i
gymnasiet med minsta nivå G. Meritvärdet går dock sakta men säkert uppåt och det är en tendens som vi är
glada över.”, skriver Bo Rofors via epost till Lommaryds-Bladet.
Andelen elever som är behöriga till
gymnasiet uppgick enligt SKL:s Öppna Jämförelser läsåret 2009/2010 till
87,4 procent, vilket för Aneby innebar plats 171 bland landets 290 kom-
muner. Det faktiska, genomsnittliga
meritvärdet låg där på 190,8, vilket
gav Aneby en föga imponerande
267:e plats i riket.
Bättre i matematik
Vad gäller ämnesresultaten skriver
Rofors vidare: ”Beträffande matematik som är ’sorgebarnet’ i svensk undervisning går Aneby kommun mot
strömmen och höjer våra resultat när
de flesta sänker dem. I länet är vi bäst
med 88,6 % godkända och det ger oss
en hedersam 42:a plats i riket. Beträffande engelska är vi också bäst i länet
med 97,6 % godkända som dessutom
ger oss en 47:e plats i riket. Svenska
hade vi lite bekymmer med då ett
flertal elever inte klarade läsförståelseavsnittet men trots det hamnade vi
bland de bästa i länet 95,2 % godkända och plats 120 i landet.”
Rofors vill även framhålla att 95
procent av alla anebyelever som gick
ut nian i våras kom in på gymnasiet
och det är ett av de bästa resultat man
levererat. En ytterligare glädjebägare
är att Aneby hamnar på en fjärdeplats
i riket beträffande anställning för ungdomar som gått ur gymnasiet, skriver
Rofors. Däremot är det få ungdomar
som bedriver högskolestudier.
Ska diskutera
Enligt flera uppmärksammade artiklar i Smålands-Tidningen under hösten framgår det att Aneby kommun
placerar sig långt ner i flera avseenden
vad gäller skolan. Bland annat i Lärarförbundets undersökning där Aneby
får en bottenplacering bland de 50
sämsta i landet och sämst i Jönköpings län. I undersökningen tas hänsyn till en rad olika faktorer såsom
elevernas studieresultat, lärartäthet
och löner.
Rofors hälsar att han har blivit inbjuden att diskutera undersökningen
med Lärarförbundet den 8 december
och ber att få återkomma med en
analys efter det mötet.
Fredrik Brehmer
7
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
– Korna har anpassat sig fort, konstaterar Roger Hansson nöjt. Arbetet i ladugården måste bli smidigare, så det här
är ett sätt att köpa till sig tid. Jag har
inte tagit tiden, men det tar mellan fem
och sju minuter för varje ko att bli
mjölkad.
Roger räknar med att han kommer
att spara upp till 500 arbetstimmar på
ett år eller cirka två timmar om dagen
tack vare den nya tekniken. Roboten
kräver förstås passning, men de riktigt
tidiga morgnarna är ett minne blott.
Med laser söker mjölkroboten rätt på
kons spenar. Maskinen läser även av
salthalten och eventuellt blod från varje
ko, och är inte mjölken felfri nekas kon
mjölkning och får passera ut igen.
Kons identitet avläses med hjälp av en
transponder på halsen på varje djur.
De är dessutom fria att själva välja när
de vill gå in i roboten och bli mjölkade.
Mjölkens volym och kvalitet kan avläsas på en monitor och på dataskärmen
inne på kontoret. Därifrån kan Roger
övervaka hela mjölkningsprocessen.
Arrendator
– Allt finansieras genom mjölken,
säger Roger. Eftersom jag är arrendator
har jag ingen skog.
Han arrenderar gården i Noby av PerAnders Johansson sedan 1989. Totalt
arrenderar han cirka 90 hektar inklusive mark i grannbyn Norrby. För närvarande har han 58 mjölkkor, men besättningen kommer inom en snar framtid att utökas till 75.
Det nya kostallet med frigång ger
också helt andra förutsättningar än den
gamla konventionella ladugården.
I den gamla ladugården har gårdens
cirka hundra kalvar, kvigor och tjurar
flyttat in från att tidigare ha stått i en
ladugård på en intilliggande gård.
– Att se djuren gå löst här inne är
trivsamt, myser Roger och blickar ut
över nybygget. De ligger skönt i båsarna
och det blir mjukt och gott.
Text och bild
Fredrik Brehmer
Totalt har 9 personer
svarat på vår webbfråga på
www.hullaryd.se /
www.lommaryd.se
under perioden augusti–
november..
Resultatet fördelar sig så här
(i procent):
100
80
60
40
20
0
Har ingen uppfattning
(0 %)
Flera av traktens mjölkbönder har nyligen installerat mjölkrobot
eller kommer att göra det inom kort.
En av dem är Roger Hansson i Noby
som även har byggt ett helt nytt kostall som togs i bruk i början av november.
Nej, gräv ner den
(100 %)
NOBY
Bör en luftledning
byggas genom Aneby
kommun?
Ja, det finns inga bra
alternativ (0 %)
Mjölkrobot hos allt
fler av traktens bönder
Resultatredovisning
Tack för att du svarade!
Till vänster: Nöjda. Roger Hansson med sambon
Anna Sandén samt Gustaf Lindahl, anställd, trivs med
att arbeta i det nya, moderna kostallet med lösdrift.
Nedan: Automatiskt. Korna har vant sig fort vid den
nya mjölkroboten som läser av spenarna med hjälp
av laser. Fem till sju minuter tar det för varje ko att
mjölkas.
8
nyheter
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
gerar tävlingen tillsammans med ett
antal av traktens lantbrukare.
Lokal folkfest när
traktorer tävlade
RALINGSÅS
Traktorracet i Ralingsås blev i år en jämn kamp där
segrarna från grundomgången fick
skiljas åt genom en extra semifinal.
Åskådarna bjöds på en rafflande
tävling och ett strålande höstväder.
Slutligen stod titelförsvararen från
förra året Åke Särnå som segrare.
Årets traktorrace som avgjordes i slutet av september var inte bara ett nöje
för de tävlande traktorförarna, utan
också en lokal folkfest för alla som
hade begett sig till åkern i Ralingsås.
– Eftersom vi inte tar inträde vet vi
inte hur många som tittade på, men
ett par hundra var det säkert, sa
Bengt-Olof Lindahl i LRF som arran-
Prövade
på.
Gunnar Nordström från Marbäck var en av
dem som tog
chansen att känna på att styra
bobcaten som i
vanliga fall körs
av Svenne Sahlstedt till vänster.
Ensam tjej
Av de totalt tretton deltagarna i
startfältet ställde Emelie Claesson
upp som enda tjej bland i övrigt pojkar och män, där även två debutanter
återfanns. I racet tävlar både små och
stora traktorer som dock alla är i samma viktklass.
Grundomgången kördes i femton
heat, där det gick ut på att få så få
poäng som möjligt då segraren tilldelades ett poäng, tvåan två och så vidare. Huvudregeln är att köra slalom
mellan ett antal utplacerade tunnor,
och föraren tilldelas extrapoäng om
en tunna körs omkull.
Farten kan bitvis vara hög och
svängarna snäva.
– Det har hänt att traktorer har
vält, berättade Lasse Fälth för publiken före start.
Jämn kamp
Upploppet i grundomgången blev
så jämnt att det krävdes en extra semifinal om två heat för att få fram
finalister. Till sist tog fjolårets vinnare
Åke Särnå ånyo hem segern. Andraplatsen kneps av Kalle Fälth som rullade över mållinjen på tre hjul efter
sista tunnan. Trea blev Henrik Fälth
efter seger i heatet om tredje plats.
Förutom själva traktorracet bjöds
publiken på en uppvisning med bobcat med Svenne Sahlstedt från Sunhult bakom spakarna. De som ville
fick även chansen att själva testa att
styra bobcaten. Som förplägnad fanns
varm korv att köpa och det gick att
delta i ett lotteri där överskottet bekostade priset till segraren i traktorracet, förutom vandringspris i form av
en plakett.
– Det var skojigt, särskilt för oss
som gillar gamla traktorer, kommenterade Bengt-Olof Lindahl. Det här
gör att vi kommer bort från den vanliga tristessen en stund.
Text och bild
Fredrik Brehmer
Folknöje. Uppskattningsvis ett par hundra personer hade kommit till Ralingsås för att se traktens bönder göra upp om titeln i årets traktorrace som blev en jämn kamp.
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
Hemma efter ett år
på andra sidan jorden
S
nart är det två och ett halvt år
sedan jag åkte iväg till andra
sidan jorden, till Australien.
Jag hade nämligen bestämt mig för
att lämna allt och åka iväg som utbytesstudent. Tillsammans med 30
andra ungdomar bar det av till det
nya landet. Jag bodde i fyra olika
värdfamiljer under ett helt år. Trots
att alla familjer var ifrån samma stad,
fick jag fyra helt olika upplevelser och
jag lärde mig mycket.
Mina värdfamiljer såg till att jag
fick se så mycket av landet som möjligt och de tog väl hand om mig. Jag
hade egna värdföräldrar som tog
hand om mig men samtidigt var hårda och bestämda och värdsyskon som
stöttade mig, men samtidigt retades
och busades precis som mitt eget syskon.
Ett år gick snabbt. Det var dags att
åka hem. Det var svårare att lämna
Australien än det hade varit att lämna Sverige. En stor grupp av vänner
och familj stod på flygplatsen och tog
farväl. I Danmark stod familjen och
väntade på mig. Det blev ett kärt återseende.
Snart var det dags att börja skolan
Upplevelser. Lovisa Carlbom, uppvuxen i
Hullaryd, är hemma i Sverige igen efter ett
upplevelserikt år i Australien.
Populärt. Vindsurfing är en mycket populär
sport i Australien, en sport som också Lovisa testade på.
Dan Anderssonafton i vår
och av Dan Andersson.
De har båda ett förflutet i Valdemarsviksrevyerna. Bengt-Otto har
också medverkat i tio Tjaddenuppsättningar samt revyer på Lilla Teatern och i Uffe Holmertz-revyer på
Skandiateatern i Norrköping och
Motala. Han har även spelat tre somrar på Norsholms komediteater.
Sångarparet framträder även vid hem-
HULLARYD Den 15 mars kommer
Thelegården att gästas av Madelene
och Bengt-Otto Ottosson, från Valdemarsvik som ger en föreställning om
krönika
9
igen. Eftersom mitt år i den australiensiska skolan inte räknades som ett
riktigt skolår, fick jag byta klass och
gå om andra året på gymnasiet. Detta
innebar att jag hamnade i samma
klass som min lillebror. Detta var lite
konstigt i början men jag vande mig.
I skolan var det lättare än jag hade
trott. Många av de saker som jag skulle lära mig hade jag redan lärt mig i
Australien. Min engelska var dessutom mycket bättre än de andra elevernas. I Australien hade jag dock inte
varit tvungen att plugga så mycket,
därför var det svårt att börja göra det
nu. Att först inte behöva plugga alls,
och att sedan gå andra året på det
naturvetenskapliga programmet var
en stor kontrast.
T
ill en början var det lite jobbigt att jag inte gick i samma
klass som förut och att jag
inte kunde ta studenten med mina
gamla kompisar. Men snart lärde jag
känna min nya underbara klass. Jag
träffade fortfarande mina vänner från
den förra klassen ibland, trots att jag
fått så många nya kompisar.
Mina upplevelser i Australien är
det bästa val jag någonsin har gjort.
Jag fick vänner från hela världen och
lärde mig så mycket. Jag fick lära mig
att ta ansvar och att klara mig själv.
Dessutom så träffade jag killen som
fortfarande efter ett och ett halvt år
är min pojkvän. Idag bor han här i
Sverige hos min familj. Det är fantastiskt att ha varit med om en sådan
resa, det skapar möjligheter och lärdomar som jag annars aldrig fått ta
del av.
Lovisa Carlbom
bygdsfester och vid allsångskvällar.
Madeléne sjunger ofta vid olika
förrättningar.
Framträdandet är inte en dramatiserad teaterföreställning. Till formen
är det mer som ett visprogram med
sånger och berättelser varvat. Både
kända och okända visor och dikter.
En föreställning helt tillrättalagd för
Dan Andersson-älskare.
■
10
nyheter
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
Populär idrottsskola
för andraklassare
HULLARYD Det var full rulle i bou-
leladan i Hullaryd två måndagskvällar
i november när runt tjugo andraklassare intog boulebanorna på logen.
Aktiviteten är en del i kommunens
idrottsskola som anordnas i samarbete
med nio idrottsföreningar i hela kommunen, däribland Bon Petite Boule
Hullaryd.
Det är första gången som kommunen
arrangerar idrottsskola under nuvarande former, även om liknande verksamhet förekommit tidigare. Syftet är att
barn ska få chans att pröva på olika
idrotter. Totalt finns tretton olika grenar på programmet, förutom boule
bland annat fotboll, innebandy, bordtennis, gymnastik och karate.
en succé. Intresset från barnen har varit
stort och responsen från föreningarna
mycket god. Så bra att alla föreningar
som visat intresse att medverka inte har
fått utrymme i den här säsongens program.
I februari kommer kommunen och
föreningarna att utvärdera upplägget
tillsammans och förhoppningsvis blir
det en fortsättning till nästa läsår.
– Det är roligt att det är hög närvaro,
säger Sören Carlsson, fritidsledare på
kommunen, belåtet. Det är 24 barn
inskrivna och det är 39 procent av
årskullen.
Aneby unikt
Liknande idrottsskolor finns i en del
andra kommuner, men Aneby har fått
särskild uppmärksamhet.
– Vi är unika, konstaterar Sören
Carlsson eftersom vi är i hela kommunen och inte bara i centralorten.
Alexander Bauer och Jakob Henriksson tycker att boule är en lätt sport.
Vilken idrott har varit roligast hittills
under idrottsskolan?
– Boule, svarar Jakob.
– Bandy, tycker Alexander.
Kanske kommer några av barnen att
börja spela boule framöver.
– Vi får se, säger Gustav Persson.
Kenneth Persson i Bon Petite Boule
är även han mycket nöjd med satsningen och den goda uppslutningen.
– Det är inspirerande och roligt att de
har ställt upp och kommit hit. Det är
lagom för barnen att vara här i två timmar. De är jättebra och det är roligt att
få visa upp lite udda sporter för dem.
Text och bild
Fredrik Brehmer
Ställer upp ideellt
Barnen, som alla går i årskurs två, får
pröva på varje sport två måndagskvällar
i rad under hela läsåret. Kommunen
samarbetar med nio föreningar vars
medlemmar ställer upp ideellt med att
instruera barnen. Under de två kvällarna i bouleladan har Kenneth Persson,
Lars Malmgren, Vivianne Wahlström Mätning. Vivianne Wahlström och
och Lars-Åke Nygren varit ledare.
några av barnen studerar vilket av
Satsningen på idrottsskolan har blivit kloten som ligger närmast lillen.
Stort intresse. Över 20 barn som alla går i årskurs två var med i
bouleladan i Hullaryd och prövade på att spela boule under två måndagskvällar i november.
Prövar på. Olivia Vintervik, Isak Thunell och Elin Berntsson är tre av
de barn som är inskrivna i idrottsskolan.
11
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
HULLARYDS
HANDELSTRÄDGÅRD
0140-220 08
Julstjärnor
Julgrupper
Amaryllis
Azaleor
Stort sortiment av prydnader, ljus
och ytterkrukor inför julen!
ICA
Supermarket
Aneby
Din färskvarubutik!
Öppet må-fr 9-21, lö 9-21, sö 10-19
Storgatan 54, 578 32 Aneby 0380-400 11
12
porträttet
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
Britt-Marie brinner
för Stjärneborg
Britt-Marie Forssblad har djupa rötter i Lommaryds socken.
Men bofast på orten har hon inte varit mer än de tio senaste
åren. Född i Karlskrona, uppvuxen i Ångermanland och under
åren bosatt på olika orter över hela Sveriges land. Sedan några
år bor hon och maken Anders i utkanten av Aneby i ett hus
som tillhört släkten i flera generationer. Vid Föreningen Stierngranats museers årsmöte i våras blev hon vald till föreningens ordförande.
Fastän Britt-Marie Forssblad är relativt
nyinflyttad på orten är trakterna runt
Aneby och Lommaryd välkända för
henne. Här har hon tillbringat varje
sommar utom två, vilket också är anledningen till att hon flyttade hit permanent för några år sedan. 1907 köpte
hennes farfar ett hus som då låg utanför Aneby och döpte det till Almenäs
efter sin hustru Alma.
Numera ligger det mitt i tätortsbebyggelsen och är det sista huset i Lommaryds socken. Ja, sockengränsen skär till
och med rakt genom fastigheten, så när
Britt-Marie och Anders går ut i sitt garage befinner de sig i Bälaryds socken.
Född i Karlskrona
Britt-Maries egen väg hit har dock
varit lång. Hon föddes i Karlskrona där
hon har rötter på morssidan. Men hennes dialekt avslöjar ett förflutet betydligt längre norrut i landet. Mycket riktigt, strax därefter flyttade familjen upp
till Ångermanland där hon växte upp.
Som vuxen flyttade Britt-Marie ner
till Stockholm och sedan ner till Lund
och Malmö, där hon började läsa på
universitetet.
– Men jag trivdes inte där. Jag ville
hantverksjobba, jag gillade att sy och
drömde också om att köra lastbil. Den
drömmen förverkligade jag i Kvinnliga
Med från början. När Föreningen Stierngranats museer bildades var det självklart för BrittMarie Forssblad att gå med. Sedan i våras är hon föreningens ordförande och är en av dem
som guidar besökare i museet och i pyramiden.
Bilkåren, som jag varit medlem i sedan
1970.
– Maken och jag flyttade till Kiruna.
Senare bodde vi också i Tyresö och
Handen utanför Stockholm.
Britt-Maries farfars bror var den legendariska kantorn i Lommaryd, Carl
Fredrik Johansson. C F var även en
händig man, då han öppnade snickarbod i kyrkbyn och började, tillsammans med sin bror Frans, tillverka så
kallade lommarydsstolar som blev kända vida omkring.
Ärvde hus
Många av Britt-Maries släktingar ligger begravda i Lommaryd.
– När jag var på Lommaryds kyrkogård en allhelgonaafton konstaterade
jag, att jag skulle behövt arton lyktor
om alla skulle få en egen, säger hon
och skrattar.
Huset Almenäs ägdes av Britt-Maries
farfar fram till 1966 då han gick bort
och Britt-Maries far övertog huset. Det
användes på den tiden enbart som
sommarbostad, men på 80-talet renoverades och moderniserades huset och
Lommarydsstol. Britt-Marie i en av de stolar
som hennes farfars bror kantorn C F Johansson tillverkade i sin snickarbod. C F skymtar
för övrigt längst ner till höger på tavlan ovanför stolen.
13
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
anpassades för året runt-boende. 2007
fick Britt-Marie som enda barnet ärva
fastigheten.
– När min dotter är här med sina två
flickor är de den femte generationen i
huset, säger Britt-Marie som numera är
mormor.
Britt-Maries stora intresse under
många år har varit släktforskning. Hon
är en trogen läsare av släktforskartidningen Rötter som numera ges ut som
nättidning.
– Där kan man hitta många artiklar
och mycket kunskap. Man får göra sin
egen forskning. Det finns otroligt
mycket på datorerna och man kan söka
i gamla kyrkböcker. Det är roligt att
klura ut vad det står, för prästerna förr
i tiden skrev inte så snyggt, säger hon
med ett skratt.
Släktforskning
Hon började på allvar att släktforska
som nybliven anebybo 2000.
– Då gick jag en kurs för Inglis Wilzén. Det var ett bra startskott. Hon är
duktig och mycket noga. Hon tillåter
inte att man tror saker, utan man ska
veta, betonar Britt-Marie.
Britt-Maries farfars släkt är ursprungligen från Asa i Kronobergs län. C F
var den första som kom hit, BrittMaries farfar kom hit 1900. Släkten på
farmors sida härrör från socknarna
Lommaryd, Vireda och Adelöv. Hennes farmor växte upp i Björneberg nära
gården Björnaryd.
Numera finns alla gamla kyrkböcker
upplagda i databaser och släktforskare
kan köpa abonnemang för att få tillgång till materialet. De gamla mikrokorten är sedan flera år helt borta och
har sålts ut, men när Britt-Marie började släktforska var det fortfarande det
som gällde delvis. Mikrokorten beställdes från Svensk arkivinformation, förkortat Svar, i ångermanländska Ramsele. Svars kontor låg inrymt i den före
detta realskolan i samhället – där BrittMarie varit elev en gång i tiden.
– Det var kul att prata med dem på
telefon, minns Britt-Marie. Jag visste ju
i vilka rum de satt!
Sedan några år har släktforskningen
fått konkurrens av en annan aktivitet
hos pensionären Britt-Marie. Hon har
varit medlem i Föreningen Stierngranats museer sedan starten 2007 och
valdes vid årsmötet i våras till dess ordförande.
Medlem från starten
– Det kom ett blad från Föreningen
Hembygden Lommaryd med datum
och tid för årsmöte och på dagordningen stod att man skulle diskutera Stjärneborgs framtid. Det betydde att man
skulle bilda en ny förening och bryta ut
Stierngranats museer, eftersom Föreningen Hembygdens medlemmar hade
det tufft att hinna med.
– Jag tänkte direkt att i den föreningen vill jag vara med!
Britt-Marie kom med i styrelsen för
den nybildade Föreningen Stierngranats museer. Hans Karlsson som bor
alldeles intill museet i Stjärneborg blev
föreningens första ordförande. Men
sedan drygt ett halvår tillbaka är det
alltså Britt-Marie som håller i klubban.
– Det är en himla bra styrelse. De är
alla väldigt trevliga och duktiga. Och så
är det ett roligt ämne, säger Britt-Marie
förnöjsamt.
Så infinner sig förstås frågan om föreningens namn. Vad heter den egentligen? Föreningen Stierngranats museer
eller Föreningen Stjärneborgs museer?
– Det har blivit lite förvirrande, förklarar Britt-Marie. Egentligen heter vi
Föreningen Stierngranats museer, men
man har ibland använt namnet Stjärneborgs museer i tidningar till exempel, det kanske är lättare att uppfatta.
Tacksamt ämne
Till verksamheten hör det fasta öppethållandet i museet och i pyramiden
på sommaren. Föreningen tar också
emot många förbokade grupper. De
första för säsongen brukar komma i
april, maj och de sista i oktober.
– Antalet besökare ökar år för år. Vi
behöver fler som vill hjälpa till på helgerna under sommaren. Kan vi vara två
guider vid museet under semesterhelgerna kan vi ge våra gäster en ännu
bättre service. Alla har inte lust att stå
inför en grupp främmande människor
och berätta. Men om någon tar betalt,
porträttet
Britt-Marie Forssblad
Ålder: 66
Bor: Simons väg i Aneby
Familj: maken Anders, tre barn, två barnbarn
Gör: pensionär, nyvald ordförande i Föreningen Stierngranats museer
Intressen: Stierngranats museer, släktforska, sköta om trädgården, titta på teve.
Senast lästa bok: Värnamo hembygdsföernings bok: "I Per och Kersti fotspår" av CarlOlof Nilsson och Sven-Erling Nilsson.
visar småhusen och svarar på frågor
skulle det underlätta för oss.
– Det är ett tacksamt ämne. Folk
frågar mycket och folk har också mycket att berätta själva.
Britt-Marie nämner bland annat en
dam som undrade om Malte Liewen
Stierngranats son Rutger var lång. Damen i fråga hade varit på auktion efter
Rutger och köpt lakan och de var tre
och en halv meter långa! En man som
blev guidad av Britt-Marie berättade att
han hade gjort lumpen i Eksjö och att
man en gång hade förläggning nedanför Stjärneborg och att en Stierngranat
var utbildare.
– Ibland kan man svara, ibland inte.
Men vi får reda på mer och mer. Historien om Stierngranat växer fortfarande
och blir mer och mer spännande. Jag
är övertygad om att sommarens guidningar kommer att bjuda på en del
spektakulära nyheter!
Text och bild
Fredrik Brehmer
14
kennys kåseri
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
Frisk gödseldoft över Hullaryd
E
tt var säkert, jag skulle aldrig
kunna tänka mig att bo på
landet.
Under många år hade jag vänner
som flytt stan och bosatt sig ute på
vischan. De var så kallade grönavågare, vars barn skulle lära sig att känna
igen en ko. Själva drack de maskrosvin och odlade biodynamiska palsternackor.
Månskensbönder!
Jag fattade ingenting. Hur in i glödheta var dessa människorna funtade,
när man kunde sitta på balkongen
mitt i stan och dricka singelmalt,
höra röster från folkvimlet och
beskåda Södergatans neon i Helsingborg? Allt detta till tonerna av Frank
Sinatras ”Bad, bad Leroy Brown” från
grammofonen.
Jag älskade citypulsen.
L
åt mig med en gång säga att
jag är född i Strövelstorp, mitt
ute på slätten i Skåneland.
Där bodde vi ett korsvirkeshus med
inbyggt drag.
Föräldrarna var fritidsfarmare och i
uthuset fanns två fläskiga grisar, åtta
höns och ett stort antal ilskna råttor.
Dessutom hade vi utedass som även
användes vid minus 20.
Hösten 1955 flyttade vi till storstaden Ängelholm.
För första gången i mitt liv såg jag
ett badkar. I stan fanns biografer,
gottebutiken Konfektasken och stentuffa grabbar i myggjagare och nylonskjortor. Dom kallades raggare.
Trots unga år begrep jag att jag aldrig mer skulle kunna tänka mig att bo
på landet. Det räckte att jag tänkte på
utedasset och de tjocka grisarna som
förresten rymde och fastnade i en
snödriva.
Kenny Lindquist
F
ör en del år sen hände något.
Jag mötte Kärestan – en kvinna med boning på småländska
höglandet.
Jag blev förälskad. Inte bara i ElsaLill utan även i Hullaryd.
I dag trivs jag bättre på landet än i
stan. Till och med när svingödseldoften sprider sig över byn.
Iklädd engelsk ridjacka, gröna jaktstövlar och en John Deere-keps, känner jag mig som en del av det lant-
Gilla Lommaryds-Bladet på
ägande folket.
Nån hjullastare fick jag dock aldrig
köpa, för henne. Fick en spade.
Om kvällen sitter jag i Casa Rosada
och intar en mustig älggryta gjord på
en 15-taggare som det lokala jaktlaget
sköt uppe i backen mot Linneaskogen.
Sen njuter vi där i all enkelhet och
trivs.
Jag och min Palsternucka.
!
Här kan du följa redaktionens
arbete och få exklusiv
information.
Du har också möjlighet att
kommentera innehållet och
ställa frågor – och få snabba
svar!
Vi kommer att utveckla sidan
efter hand, bland annat med
bilder.
Kenny Lindquist är reporter och
krönikör på Helsingborgs Dagblad. De senaste åren har han tillbringat somrarna och
andra lediga stunder i Hullaryd. Varje vecka
skriver han ett kåseri i Helsingborgs Dagblad. Hullaryd har blivit ett välkänt begrepp
för HD:s läsare, då kåserierna ofta handlar
om hans vistelser här.
Kenny kommer framöver att bidra med ett
urval av sina kåserier här i LommarydsBladet. Vi gläder oss åt hans medverkan i
vår tidning.
Till våra annonsörer
Nu kan du köpa annons
fyra nummer i rad till priset
av tre – oavsett storlek!
Vi erbjuder också mindre
annonser (en spalt, höjd
60 mm) till ett fast pris.
Se fullständig prislista och
annonsmanual på
www.hullaryd.se alt.
www.lommaryd.se eller
kontakta Gertrud Nygren,
tfn 0140-221 05.
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
Händelserikt år hos
hembygdsföreningen
LOMMARYD
När nu år 2011 är
inne i sin mörkaste tid och dagarna
blir allt kortare, kan det vara dags
att summera den verksamhet föreningen ordnat eller varit delaktig i.
Verksamheten inleddes som sig bör
med årsmöte i mars då vi fattade en
del beslut och gjorde en del planering.
En vacker dag i maj var målet för en
utflykt Sundsmålen. Först visade Sture Nyström sitt gårdsmuséum där det
finns många intressanta bruksföremål. Så följde gemenskap kring grillbrasan och bestigning av berget med
fornborgen. En mycket givande kväll
tyckte de som var ned. Kvarndagen i
Kliaryd var välbesökt. Mer om den
finns att läsa i förra numret av Lommaryds-Bladet.
Efter en stund av ljuvliga toner och
vacker sång i Lommaryds kyrka en
söndag i mitten av augusti, genomfördes en kyrkogårdsvandring. Det var
den fjärde i ordningen och berörde
ett område i nordöstra delen av kyrkogården. Flera av deltagarna kunde
berätta om släktingar, grannar eller
vänner som fått sin sista viloplats där.
Efter vandringen var gemenskap
kring kaffeborden ordnad i församlingshemmet.
Hembygdsdag i Bälaryd
Årets gemensamma hembygdsdag
var förlagd till Bälaryd. Huvudtalare
var Göran Engström som berättade
om THX-doktorn Elis Sandberg.
Sång och musik samt visning av hantverk m m ingick i programmet.
Den nationella kulturarvsdagen i
september hade temat ”gröna platser”. Inget kunde då vara mer natur-
Samhällsföreningen vill ha
svar om brandstationen
HULLARYD Hullaryds samhällsfö-
rening vill att kommunen hyr ut
brandstationen till föreningen.
Om kommunen väljer att hyra ut
till någon annan begär föreningen
en motivering till beslutet.
Det skriver Hullaryds samhällsförenings styrelse i en skrivelse till kommunstyrelsen. Bakgrunden är att
kommunen för ett par år sedan la
ner brandvärnsverksamheten i Hullaryd. Man har sedan dess velat avyttra brandstationen.
Försäljningen har dock komplicerats och dragit ut på tiden av att
marken som byggnaden står på är
en samfällighet där samtliga jordbruksfastigheter i Hullaryd har en
del. En eventuell markförsäljning
skulle därför kräva godkännande av
samtliga delägare i samfälligheten.
Gemensam del
Kommunstyrelsen har därför omprövat sitt beslut och avser istället
att hyra ut brandstationen tills vidare till någon som kan fylla huset
med verksamhet. Samhällsföreningen är en av flera som tidigt visat
intresse för att överta brandstationen, men kommunen har hittills
varit kallsinnig, då man ansett att
föreningen inte tänker använda
byggnaden i tillräcklig utsträckning.
Med hänseende till ägarförhållandena kring marken skriver nu samhällsföreningen att brandstationen
nyheter
15
ligt än att uppmärksamma de s k djupakällorna i trakten av Gränseryd.
Staffan Sjöberg berättade initierat om
desamma.
Vid trivselaftonen i oktober visades
en trevlig film om bygdepoeten från
Stenberga nämligen Pelle Näver.
Filmvisningen omramades av sång
och musik av Gunbritt och Rolf då
även publiken fick deltaga i några
allsånger.
Visade kommunarkivet
Arkivens dag i mitten av november
var förlagd till Aneby kommunhus.
Det nationella temat var ”gamla instrument”. De olika hembygdsföreningarna hade tagit med nyckelharpor, cittror, fioler, en självspelande
spinett m m. Även musikunderhållning förekom. I kommunhusets källare visade Ing-Lis Wilzén kommunarkivet där kommunala handlingar förvaras. Även handlingar från kommunens socknar gällande tiden före
kommunsammanläggningarna förvaras där.
Göran Sigfridsson
under många år kommit att betraktas som en gemensam del av byn
och även bör vara det i fortsättningen. För att säkra ortsbornas tillgång
till fastigheten i framtiden vill därför samhällsföreningen hyra brandstationen.
Fredrik Brehmer
Vill hyra. Samhällsföreningens styrelse har
skrivit till kommunen att man vill hyra brandstationen för att ge byborna fortsatt tillgång
dit.
Bild: Fredrik Brehmer (arkiv)
16
reportage
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
Nya arrendatorer
med många planer
Ingen som passerat Lommaryds prästgård på senare tid har
kunnat undgå att märka att där är det saker i görningen! Det är
makarna Anja Dalhög och Klas Johansson som flyttat in tillsammans med ett 60-tal kor samt två hästar.
Klas hade under nio år bedrivit
mjölkproduktion på en arrenderad
gård några mil utanför Linköping.
Våren 2009 fick han dock besked att
gården skulle säljas och han började
tillsammans med Anja att söka efter
en ny arrendegård.
Klas är uppväxt i Flisby och Anja i
Ödeshög. Båda har familjer som ägnat sig åt jordbruk och djurhållning.
– Jag var bara 11 år då jag första
gången skötte min fars ladugård på
egen hand, berättar Klas.
I september 2010, passerade de
Lommaryd, efter ett besök på Adelövs
marknad. När de närmade sig Lom-
maryds kyrka pekade Klas ut Lommaryds prästgård för Anja. Ingen av dem
visste då att de någon dryg månad
senare skulle vara de nya prästgårdsarrendatorerna.
– Vi hade tur som hittade prästgården, konstaterar Anja.
Den 29 april gick flyttlasset med
alla djuren, men gården i Östergötland brukades parallellt till den 30
september, därefter är paret helt och
hållet lommarydsbaserade.
Nya stängsel
Ingen har undgått att stängsel bytts
ut, diken rensats och att ett nytt
skärmtak byggts på baksidan av ladugården.
– De nya stängslen var ju lite för att
skryta, ler Klas, men tillägger att han
tycker att det är viktigt med bra stängsel.
– Dåliga stängsel kan vara direkt
farliga för djuren och man vill ju inte
att de ska rymma, säger han.
Inventarierna har kompletterats
med ett antal kalvhyddor, så att kalvarna skall kunna vara ute i friska
luften och även det nya skärmtaket är
byggt med tanke på kalvarna.
– De ska kunna få skydd på baksidan, där vi tänkt att de ska gå, förklarar Klas.
Dikningsprojektet är i det närmaste
avslutat.
– Vi började redan i maj, berättar
Klas. Nu är det mesta genomgånget,
till och med den stora graven. Vi
hade tur som kom igång innan det
Vill satsa. Klas Johansson
och Anja Dalhög är nya
arrendatorer i Lommaryds
prästgård och har funnit sig
snabbt tillrätta på gården.
Anja planerar att starta ett
mejeri i liten skala med
tillverkning av ost , filmjölk
och smör. En åker ska
också avsättas till hästdrift
där havre till hästarna ska
odlas med hjälp av djuren
själva.
Bild: Margareta Ljunggren
17
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
började regna, tillägger han.
– Annars hade vi aldrig kunnat
skörda på mossen.
Gårdens beten skall också utökas,
något som blivit bestämt på Klas initiativ. En del av det avverkade området
på höger sida om vägen, från prästgården räknat, skall inte planteras utan
användas som bete, efter godkännande från stiftet.
Osttillverkning
I Östergötland arbetade Anja på en
annan gård, men nu är även hon delaktig i arbetet på prästgården. Dessutom har hon planer för en egen verksamhet på gården.
– Jag planerar att starta ett mejeri i Premiär. Anja Dalhög saluförde sin färskost
liten skala, avslöjar hon och är redan för allra första gången på torgdagen i Hullaryd
i gång med tillverkning av färskost.
i höstas.
Bild: Fredrik Brehmer
Den som besökte Hullaryds torg i
år kunde provsmaka och premiärhandla Anjas ost. Att mjukstarta verk- hinner med några andra intressen.
samheten med försäljning på markna- Jag är intresserad av historia och släktder under 2012 är planen och flera forskning, berättar han.
produkter är på experimentstadiet.
Anja berättar att hon ägnar en hel
Exempelvis pågår redan nu prov- del tid åt att läsa böcker, medan Klas
produktion av fil till en exklusiv tillstår att han ofta somnar när han
kundkrets, nämligen Klas. Tanken är öppnar en bok.
att utrymma tvättstugan för att få ett
Hur har det då varit att flytta till
särskilt utrymme till förädling av råva- Lommaryd?
ran, som finns nära till hands.
– Det har visserligen varit en stor
– Vi provmjölkar för att hitta den omställning, säger Klas. Efter nio år
bästa mjölken, som skall innehålla på samma gård var allt invant och
mycket protein och inte för mycket mycket blev nytt i prästgården. Systefett, förklarar Anja.
met för mjölkning är dock detsamma.
– På sikt skulle jag förutom fil och
– Men, tillägger han, det har bara
smör även vilja tillverka hårdostar varit trevligt.
och mögelostar, berättar hon och
Klas och Anja upplever att de fått
Klas nickar instämmande. Han verkar bra kontakt med grannar och med
se fram emot att få agera testpanel för dem som har gårdar i närområdet.
nya produkter.
Många har stannat och hälsat, något
som de båda uppskattar mycket.
Hästjordbruk
– Det är en livfull bygd med mycket
Flera projekt finns dock planerade. på gång, vi trivs bra på alla sätt och
De båda nordsvenskar som ingår i vis, avslutar de.
djurbesättningen har särskilda uppgifMargareta Ljunggren
ter till våren.
– En åker vid Burhemmet skall bli
ett speciellt projekt för hästdrift, förklarar Anja. Havre till hästarna skall
I detta nummer inleder vi en serie
odlas med hjälp av just – hästarna.
Dagarna på prästgården börjar ti- porträtt av nyinflyttade i Lommaryds socken.
Vi vill gärna uppmärksamma nya invånare.
digt, före klockan fyra.
– Är jag hemma, kan jag inte ligga Har du fått en ny granne? Kontakta Lommaryds-Bladet.
och dra mig, medger Klas, som dock
Syförening
besökte
Vadstena
NOBY Noby Syförening passade på
att göra en utflykt till Vadstena i början av juni. Först besökte vi en garnbutik som låg väldigt nära utflyktsmålet – Stubbegården.
På Stubbegården finns en kakbuffe
där man till ett billigt pris kan passa
på att smaka av allehanda olika sorters kakor och andra bakverk. Sålunda ett utmärkt resmål för en syförening både när det gällde att få inspiration till att sticka nya alster till auktionen (garnbutiken) och få inspiration till nya bakverk till syföreningsaftnarna (Stubbegården).
Stubbegården ligger nära Vadstena
så därför beslöt vi att ta en liten avstickare dit. Mätta efter att ha avnjutit alla bakverken på Stubbegården
passade vi på att ta en promenad i
den vackra staden Vadstena.
När vi kom fram till Birgittaordens
nunnekloster visade det sig att de
hade öppet så vi kunde besöka deras
trädgård. Sedan kunde vi enkelt följa
strandpromenaden tillbaka till slottet
där vi parkerat bilarna.
Vi avslutade dagen med att åka utmed gamla E4:an längs Vätterstranden tillbaks till Hullaryd där vi sedan
skiljdes efter att ha tillbringat en härlig dag i god gemenskap i Östergötland.
Caroline von Wachenfelt
Utflykt. Noby syförening gjorde en utflykt till
Östergötland i början av juni. Då besökte
man bland annat Vadstena.
18
BARNSIDAN
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
återblick | evenemang
19
Lommaryds prästgård på 20-talet
År 1918 tog Claes Axel Alm och Ester, född Palm, prästgården på arrende
20 år framåt. År 1920 byggdes ny bostad.
Birgit Andersson
ett barnbarn
Till vänster: På
kortet ses de tre
pojkarna Gustav,
Olle och Sven.
Bilden togs 1926
framför bostaden. Tre flickor
fanns också:
Karin, Britta och
Lisa. Samtliga
gick i Lommaryds skola.
Till
höger:
Ester handmjölkar år 1928.
Sonen Olle står
bredvid. Kyrkan i
bakgrunden.
Evenemang
Datum
Tid
Arrangör
Auktion
Traditionell paketauktion i Lommaryds församlingshem.
14 dec
19.00
Lommaryds gubbaförening
Konsert
Konsert med Mörlid och Sandwall.
22 dec
19.00
Svenska kyrkan
Julnattsmässa
Julnattsmässa med ljuständning och glöggservering.
24 dec
23.00
Svenska kyrkan
Konsert
ABC-kören.
8 jan
Knutsdans
Knutsdans vid Thelegården, Hullaryd. Kaffeservering,
varm korv och levande musik.
16 jan
16.00
Hullaryds samhällsförening
Grötfest
Grötfest med julgransplundring i församlingshemmet.
21 jan
18.00
Svenska kyrkan
Årsmöte
30 jan
19.00
Lommaryds idrottsförening
Konsert
Gudstjänst och konsert med Mia Jönsson. Kärlekstema
i ljud och bild.
12 feb
16.00
Svenska kyrkan
Gudstjänst
Taizégudstjänst.
18 feb
18.00
Svenska kyrkan
Anmäl evenemang till Christina Gustafsson, 0140–250 45,
cinna.stenstorp@hotmail.com. Evenemang som anmäls via
hullaryd.se / lommaryd.se publiceras också här.
Svenska kyrkan
I nästa nummer publiceras evenemang som äger rum under perioden
7 mars–29 maj.
Reservation för fel och ändringar.
nyheter
Lommaryds-Bladet nr 4 – december 2011
Lommaryd tillbaka i femman
LOMMARYD Lommaryds IF förlora-
de returmötet mot Gullringen United
med 2–1 men vinner sammanlagt
med 4–3 och tar klivet upp i division
fem nästa säsong.
Matchen mot Gullringen United
började bra för LIF som tog ledningen
i första halvlek genom Peter Dahl som
skruvade en hörna från höger in i mål,
till de t illre st a Lommarydssupportrarnas glädje. Tyvärr reducerade Gullringen innan paus. I andra
halvlek fick tyvärr LIF Johan Nilsson
utvisad efter ca tio minuter för två
gula kort, laget höll dock ihop spelet
bra och hade flera chanser att göra ett
seger mål. Dock blev det Gullringen
som lyckades göra mål med cirka fem
minuter kvar av matchen. LIF höll
dock undan och vann sammanlagt
Klarade kvalet. Lommaryds IF:s spelartrupp som sett till att laget spelar i division fem nästa och blev därmed ett av de fem lag som
spelar division fem nästa säsong.
■
säsong. Där spelade man senast säsongen 2010.
Gårdsbutik — Hantverk
Svensk honung — Julsenap
Försäljning av kaffesystem
Glassmaskiner
© Bema Produktion | Noby, Jakobsberg 1, 578 91 Aneby
Tfn: 0140-221 44 | Fax: 0140-221 44 | E-post: info@bemap.se
www.bemap.se
Preliminär utgivningsplan 2012
Manusstopp
Nummer 1 17 februari
Nummer 2 9 maj
Utgivning
6 mars
29 maj
Manusstopp
Nummer 3 31 augusti
Nummer 4 23 november
Utgivning
18 september
11 december
Nästa nummer
utkommer 6 mars.
Manusstopp 17 februari.