1. No category

Föreningsjuridik och
mötesteknik för
hundföreningar
Vasa Kenneldistrikt 26.1.2013
jur.mag. Mika Leppinen
Föreningsjuridik är inte entydigt
- normhierarki (lagar och seder)
1. lagstiftningens absoluta normer
speciallagar (föreningslagen) och allmänna lagar
föreningens stadgar
lagstiftningens icke absoluta normer
föreningens praxis
föreningens rätt att tolka sina stadgar

2.
3.
4.
5.
- rättspraxis (domstol)
- rättsteori (forskare)
Beslutanderätt i föreningen
- föreningshierarki enligt föreningslagen
1.
2.
3.
4.
medlemmarna
föreningsmötet (om existerar)
föreningens fullmäktige (om existerar)
styrelsen
- lagen nämner inga andra föreningsorganer
Beslutanderätten tillkommer
medlemmarna

medlemmarna har den högsta makten




föreningsmötet får ta vilken som helst ärende
på föredragningslistan
medlemmarnas rätt att göra förslag i
föreningsmötet är obegränsad
man röstar inte om tagande av nya förslag på
föredragningslistan
vanligen har den ovannämnda rätten
begränsats på något sätt i stadgar

reaktion mot störande oppositionsverksamhet
Begränsningar

farthinder i stadgarna angående
beslutfattande




beslutanderätten i ärendet tillhör enligt
stadgar styrelsen eller något annat organ
vid föreningsmötet behandlas enbart ärenden
som är nämnda i föredragningslistan
tids- och/eller medlemsgräns för att få ett
ärende i föredragningslistan
tillräcklig understöd i föreningsmötet att
ärendet tas i föredragningslistan
Beslutanderätten tillkommer
medlemmarna

föreningslagen ger skydd i ”stora” frågor

inte ens med en enhällig beslut kan man ta
sådana ärenden på föredragningslistan som
enligt lagen bör finnas i möteskallelsen


t.ex. ändring av stadgar, val av styrelsemedlem,
försäljning av egendom
enligt rådande tolkning ska styrelsen
automatiskt ta också alla andra
signifikanta ärendena till föreningsmötet
Ordföranden har ingen makt


både ordföranden och styrelsen har vanligen
en tendens att utöka sin makt
ordföranden har bara en begränsad rätt till
beslutfattande



brådskande skyddande åtgärder för att ”rädda
föreningen”
delegerade ärenden i enlighet med styrelsens
beslut
mindre daglig förvaltning (t.ex. inköp av papper)
Övergång av beslutanderätt

missbruk av förtroendeställning


strafflag 36:5 §
böter eller fängelse i högst två år

”om någon vars uppgift är att sköta en annans
ekonomiska eller rättsliga angelägenheter
missbrukar sin förtroendeställning genom att
vidta en åtgärd som han inte har rätt till eller
helt eller delvis underlåta att sköta sin uppgift
och därigenom vållar huvudmannen skada”
Upprepade behandlingar


ett ärende kan behandlas flera gånger på nytt
undantag är beslut varmed medlemmar har
erhållit en särskild fördel eller rätt




de uppnådda rättigheterna bevaras
hedersmedlemmar, årets hund -pris?
upprepad behandling förutsätter antingen
medlemmens samtycke eller överklagande (3 mån.)
ogiltiga beslut skapar inga särskilda fördelar eller rätt
 kränker en utomståendes rätt eller kränker
medlemmarnas likställdhet
Avskedande av en förtroendevald


föreningsmötet får när som helst avskeda
ordföranden eller styrelsemedlemmar
allmän brist på förtroende räcker som orsak




ingen exakt orsak behövs
normal majoritetsbeslut
ska vara i möteskallelsen/föredragningslistan
medlemmarnas likställdhet gäller inte i
förtroendeval
Uteslutning av en medlem



föreningarna förlorar majoriteten av tvisterna
i domstolarna
oppositionsaktivitet eller krånglighet räcker
inte som anledning till uteslutning
detaljerade grunder i stadgarna angående
disciplinära åtgärder och möjliga påföljder
förenklar uteslutning
Utträde ur föreningen

medlemskapet tar slut först genom ett beslut



en bar underlåtenhet att betala
medlemsavgiften avbryter inte medlemskapet
medlemskapet fortsätter tills medlemmen är
utesluten eller utträtt OCH det finns ett
beslut angående ärendet
styrelsen kan skriva i beslutet den exakta
tidpunkten medlemskapet avbryts
Inträde i föreningen

medlemskapet kan börja endast med en
särskild beslut (styrelse eller föreningsmöte)



medlemskapet börjar inte bara med att betala
medlemsavgiften
förutsätter alltid en särskild viljeyttring av
supplikanten
föreningsautonomi = föreningen är inte
tvungen att ta någon som medlem

besvär högst med diskrimineringsgrund
Medlemmarnas likställdhet


gäller inte i förtroendeval
gäller endast medlemmar


gäller inte således i medlemstagande
medlemmar i motsvarande situation ska
behandlas likställigt


principen har expanderats av lekmännen
medlemmar får behandlas på olika sätt, om
vederbörliga grunder finns
Skadeståndsskyldighet


avgörande är bara skadans ekonomiska storlek /
fastställbarhet / bevis
ingen ansvar, då



det är fråga om en ren slump
resultat av oförutsedda omständigheter
skadeståndsansvar, då



handlingen är förvållad (= oaktsam/vårdslös)
lindrig vållande kan leda till nedsättning till ett skäligt
skadestånd
grovt vållande skapar strikt ansvar (= full ersättning)
Verksamhetsgranskare

föreningen ska välja en legaliserad revisor, om
två av de följande förverkligas:





balans över 100 000 euro
omsättning över 200 000 euro
mera än tre anställda
annars kan man välja en verksamhetsgranskare
oavsett stadgarna
man behöver inte ändra på stadgarna på grund
av detta
Mötesteknik



rikligt med literatur – men också dåligt
flera frågor där det inte finns en enhetlig
tolkning
svar senast från domstolen
Möteskallelse

föreningsmötets möteskallelse

kolla formuleringen i stadgarna


är synvinkeln ”skicka” eller ”motta”
sätt för sammankallande
brev, e-post, tidning, hemsida, anslagstavla,
telefonstolpe, mjölkbrygga
 sättet ska nämnas i stadgarna



minst tid, plats och ärendena i lagens 23 §
styrelsens möteskallelse fri till formen
Möteskallelse

dessa ärenden måste nämnas i möteskallelsen:






ändring av föreningens stadgar;
överlåtelse eller inteckning av fastighet eller
överlåtelse av annan egendom som är betydande
med hänsyn till föreningens verksamhet;
beslut om omröstnings- och valordning;
val eller avsättning av styrelsen, styrelsemedlemmar,
revisorer eller verksamhetsgranskare;
fastställande av bokslutet och beviljande av
ansvarsfrihet;
upplösning av föreningen
Grundföredragningslista






mötets öppnande
konstaterande av lagenlighet och
beslutsförhet
val av mötesordförande och -sekreterare
val av protokolljusterare och rösträknare
fastställande av föredragningslista
mötesärenden

desto mera detaljerad desto bättre
Mötets förberedelser

kontroll av medlemskap och fullmakter




medlemsförteckning - varje medlems
fullständiga namn och hemort
fullmakter får endast användas, om det är
tillåtet i stadgarna
föreningsrepresentanterna är en annan fråga
fullmakt bör minst innehålla


givare, mottagare, föremål, datum
vittnen behövs inte
Mötets inledande åtgärder

mötets öppnande – öppnaren konstaterar


vanligen föreningens ordförande eller någon
annan som styrelsen har i förväg bestämt
lagenlighet och beslutsförhet – öppnaren
konstaterar


protokollföring av deltagare och röstantal
ingen röstningsfråga
Lagenlighet och beslutsförhet

lagenlighet


beslutsförhet


är organet/mötet nämnd i stadgarna/lagen
eller annars existerande OCH har mötet
sammankallats lagenligt
finns det tillräckligt med medlemmar
närvarande
om ingen beslutsförhet, kan mötet dock
genomföras som ett memorandummöte
och besluten kan styrkas i ett senare möte
Mötets inledande åtgärder

öppnaren ber om förslag till mötets
ordförande


ordföranden föreslår sekreterare


vid behov röstar man
om någon motsätter sig, då röstar man
val av protokolljusterare och rösträknare

lönar sig att välja båda med ett beslut


tillräckligt många / också suppleanter
observera jäv och möjlighet att delta till slutet
Mötets inledande åtgärder

fastställande av föredragningslistan




i sig behandlas bara sådana ärenden som är på
föredragningslistan
medlemmarnas rätt att göra förslag är
obegränsad (om inte stadgarna säger annat)
man röstar inte om tagande av nya förslag på
föredragningslistan (om inte stadgarna säger
annat)
inte ens med en enhällig beslut kan man ta
sådana ärenden på föredragningslistan som
enligt lagen bör finnas i möteskallelsen
Under mötet

jäv

olika principer i föreningsmötet och
styrelsemötet
röstning och val
 reservationer
 mötesetikett

Jäv i föreningsmötet

i föreningsmötet är tröskeln för jäv högt
belägen och följderna av jäv lindriga




jäv endast då medlemmens enskilda intresse
ÄR i konflikt med föreningens intresse
en jävig medlem har närvaro- och
yttranderätt men inte rätt att rösta eller
framställa förslag till beslut
objektet för disciplinär behandling är inte
jävig
styrelsen har alltid rätt att vara närvarande
hela tiden
Jäv i styrelsemötet

i styrelsemötet är tröskeln för jäv lågt
belägen och följderna av jäv stränga


jäv alltid då styrelsemedlemmens enskilda
intresse KANSKE ÄR i konflikt med
föreningens intresse
får inte alls delta i diskussionen angående
ärendet, får inte framställa förslag till beslut
och får inte rösta eller annars delta i
beslutsfattandet
Bedömning och följder av jäv


medlemmen gör bedömningen av jäv själv
om en jävig medlem deltar i beslutsfattandet:



beslutet är klanderbar eller ogiltig
juridisk ansvar för både den jäviga medlemmen
och föreningen
i fråga om revisorer och verksamhetsgranskare
är regleringen och bedömningen av jäv klart
striktare och mera omfattande

”om förtroendet för neutralitet äventyras”
Omröstning

omröstningsteknik




man sätter alltid emot varandra de förslag som är
längst ifrån varandra
förslaget som blir kvar sist omröstas mot styrelsens
grundförslag
det lönar sig att börja med provomröstning
olika omröstningssätt


handomröstning, omröstning med slutna sedlar,
omröstning genom utgång, arabisk omröstning
ordföranden bestämmer (om inte någon vill…)
Omröstning

vid lika röstetal gäller den mening som
mötets ordförande stöder


ordföranden ska meddela, vilket förslag
han stöder


i val den som vinner vid lottdragning
kan stödja ett annat förslag än som han
ursprungligen har röstat
ordförandens ställning är avgörande även
då när han inte är föreningens medlem
Reservationer


befriar från senare ansvar (1) och lämnar
klanderrätt (2)
ska skrivas in i mötesprotokollet för att ha
någon betydelse



i styrelsen ett stort juridisk betydelse
i föreningsmötet mestadels en symbolisk akt
utgångspunkt är, att även i minoriteten så
godkänner man majoritetens vilja

konstanta reservationer berättar att man inte
riktig har förstått vad föreningsdemokrati är
Mötesetikett




kom i tid – du sparar också andras tid
förbered dig
glöm mobilen
använd hjärnan och öronen mycket men
munnen sparsamt


tystnad betyder stöd, undvik repetition
det som man säger i mötet stannar i mötet
Efter mötet



protokoll
dokumentens publicitet
klandertalan
Protokoll




ordförandens protokoll, vars slutgiltiga
formulering blir fastställd av justerarna
tillsammans med ordföranden
om ingen enighet, samma organ justerar
protokollet i sitt nästa möte
sekreteraren har inte rätt till reservation
enligt god föreningspraxis ska en jävig
person inte agera som protokolljusterare
Protokoll


ordföranden ska säga beslutet högt, så att
protokollförandet är lätt och tydligt
man kan alltid också utnyttja teknik


justering från inspelning, dataprojektor
diskussionsprotokoll kontra
beslutsprotokoll

användning av hjälpmemorandum
Protokoll

om medlemmar kommer och går under
mötets gång så borde man beteckna i
protokollet, vem har varit närvarande vid
besluten



större betydelse i styrelsemöten
man kan också skriva tiden om man vill
jäv ska föras in i protokollet

”har inte deltagit i behandlingen”
Protokoll

rubrik
ärendet borde synnas redan i rubriken (ärendelista)
 löpande numrering genom hela året



namn på bilagor i varje punkt
beskrivning
ärendet beskrivs så detaljerat som möjligt
 förutsättning för ett effektiv (och snabb)
beslutsfattande



(beslutsförslag)
beslut
Offentlighet

utomstående har inte rätt till information
angående föreningen



myndigheterna kan ha rätt till information
bara föreningsmötets protokoll och bilagor
är offentliga för medlemmarna
för alla andra föreningsorgan så är det
styrelsen som bestämmer omfattningen av
offentligheten
Offentlighet


revisorer och verksamhetsgranskare har
omfattande rätt till information
intresseoffentlighet


medlemsförteckning




sakägarna har rätt till all information som berör dom
bara namn och hemort
offentlig för alla medlemmar
andra personregister är inte offentliga
dataskyddslagstiftning gäller bara människor
Klandertalan

ogiltighet




ingen tidsfrist för väckande av talan
ogiltighet är automatiskt
beslut som kränker en utomståendes rätt, kränker
medlemmarnas likställdhet eller minskar en särskild
förmån
klanderbara beslut


talan ska väckas inom tre månader efter det att
beslutet fattades
rätt till klandertalan har inte den som vid mötet har
medverkat till beslutet
Digital beslutsfattande

numera möjligt också i föreningsmötet


styrelsen kan välja fritt


måste vara skriven i stadgarna
e-postdiskussion, IRC, diskussionstavla
diskussionen skrivs ut och


justeras i nästa möte; eller
justeras av valda protokollsjusterare
TACK!
mika.leppinen@pp.inet.fi