Beredning
LS 1411-1376 FoUU-samverkan ALF-projektmedel pedagogik 2016 Instruktion för beredningsarbetet 2 (14) Innehållsförteckning Sida 1 Tidplan för beredningsarbetet under år 2015 3 2 Förteckning över ledamöter i ledningsgruppen KI/SLL, Styrelsen för utbildning och prioriteringsgruppen 4 3 Projektadministration 5 4 Beslutsordning 6 5 Beskrivning av beredningsarbetet 6 6 Bedömningsområden och graderingsskalor 7 7 Behörighet, medlens användningsområde och anslagsperioder 9 8 Anvisningar för skriftliga utlåtanden 10 9 Jävsregler 12 3 (14) 1. Tidplan för beredningsarbetet under år 2015 Aktivitet TID Sista ansökningsdag 23 mars Anmälningar om jäv 30 mars – 17 april Fördelning av ansökningar på huvudfördragande 17 april – 26 april Ledamöterna i prioriteringsgruppen får tillgång till ansökningarna samt formulär för skriftliga utlåtanden och poängbedömning mm Från 8 maj Individuell sakkunniggranskning 8 maj – 14 augusti Administrativ bearbetning och sammanställning Från 15 augusti Prioriteringsgruppsmöte 27 augusti Beslut i Styrelsen för utbildning Under september Sammanträde i Ledningsgruppen KI/SLL Under september Ställningstagande i Forskningsberedningen Under oktober Beslut av Landstingsstyrelsens Arbetsutskott Under oktober Beslut till de sökande Direkt efter beslut i Arbetsutskottet 4 (14) 2. Förteckning över ledamöter i Ledningsgruppen KI/SLL, Styrelsen för utbildning och prioriteringsgruppen Ledningsgrupp KI/SLL: Stockholms läns landsting Karolinska Institutet Toivo Heinsoo Landstingsdirektör Anders Hamsten Rektor Maria Englund Personaldirektör Kerstin Tham Prorektor Henrik Almqvist Tf. Hälso- och sjukvårdsdirektör Hans-Gustaf Ljunggren Dekanus för forskning Melvin Samsom Sjukhusdirektör Rune Fransson Direktör Huvudföredragande: Jan Andersson FoU-direktör Huvudföredragande: Per Bengtsson Universitetsdirektör Styrelsen för utbildning Lärarrepresentanter Universitetslektor Annika Östman Wernerson, dekanus, ordförande Professor Gunnar Nilsson, prodekanus, vice ordförande Lektor Klara Bolander Laksov Universitetslektor Maria Bradley Universitetslektor Lars Henningsohn Chef Eva Jansson (SLL-representant) Universitetslektor Anna Kiessling Professor Ann Langius-Eklöf Professor Anette Lohmander Enhetschef, Maria Samuelsson-Almén (SLL-representant) Professor Carl Johan Sundberg Chefläkare Eva Tillman (SLL-representant) Studentrepresentanter Medicinska föreningen, 3 representanter Odontologiska föreningen, 1 representant 5 (14) Ledamöter i prioriteringsgruppen Tomas Faresjö, ordförande Helle Wiik, universitetslektor, Göteborgs universitet Gudrun Edgren, professor, Lunds universitet Hans Rystedt, universitetslektor Göteborgs universitet Martin Wohlin, universitetslektor, Uppsala universitet Michaela Franzén Malmros, studentrepresentant Cheng Xu, studentrepresentant 3. Projektadministration Susanne Kalén, tel: 08-1231 4629, susanne.b.kalen@sll.se 6 (14) 4. Beslutsordning En nationellt sammansatt prioriteringsgrupp med kombinerad ämnes- och tvärvetenskaplig inriktning har tillsatts av Styrelsen för utbildning vid Karolinska Institutet (KI) för bedömningen av ALF-projektansökningar för pedagogiskt inriktat forsknings- och utvecklingsarbete. Prioriteringsgruppens förslag till bevillning respektive avslag överlämnas till Styrelsen för utbildning för ställningstagande, därefter till Ledningsgruppen KI/SLL för ställningstagande. Ledningsgruppen överlämnar därefter förslaget till Forskningsberedningen som efterställningstagande lämnar förslaget till Landstingsstyrelsens Arbetsutskott som fattar det slutgiltiga beslutet i oktober. 5. Beskrivning av beredningsarbetet Under april 2015 får ledamöterna i prioriteringsgruppen tillgång till ansökningssystemet för att granska ansökningarnas huvudsökande och medsökande för ställningstagande till eventuella jäv. Granskarna markerar i ansökningssystemet om jäv föreligger. Ledamöterna får efter det inte tillgång till de ansökningar som markerats med jäv. Detta sker innan ansökningarna fördelas på huvudföredraganden. Det är ordföranden i prioriteringsgruppen som utser huvudföredragande för varje ansökan. Den huvudföredragande ansvarar för att ett skriftligt utlåtande ges vid processens slut. Ordföranden har det slutgiltiga ansvaret för prioriteringsgruppens utlåtanden. Ledamöterna får i slutet av april, via det elektroniska ansökningssystemet, tillgång till ansökningarna samt formulär för poängbedömning och utlåtanden. Ledamöterna gör en individuell genomgång av samtliga ansökningar och poängsätter respektive ansökan enligt en enhetlig normskala utifrån angivna bedömningskriterier. Den som är utsedd till huvudföredragande för ansökan utformar dessutom ett skriftligt utlåtande. Senast den 23 augusti skall alla ledamöter ha fört in sina poängbedömningar i ansökningssystemet samt som huvudföredragande fyllt i förslag till utlåtande. Prioriteringssammanträdet äger rum den 27 augusti. Sammanställning av poängsättningen i fallande skala och preliminära skriftliga utlåtanden ligger på bordet vid sammanträdets början. Samtliga ansökningar diskuteras i turordning enligt poängskalan (valfritt att börja uppifrån eller nedifrån) med föredragning av den som ålagts att formulera skriftligt utlåtande. Diskussionen utmynnar i förslag till bifall eller avslag. Vid bifall ges förslag på anslagsstorlek. Huvudföredraganden ansvarar för ett slutligt skriftligt utlåtande som integrerar prioriteringsgruppens diskussioner, där sådana förts, och förslag till beslut. Ordföranden i prioriteringsgruppen skall slutligen godkänna förslaget till utlåtande. 7 (14) Prioriteringsgruppens förslag till bevillning respektive avslag, tillsammans med utlåtandena, lämnas till Ledningsgruppen KI/SLL för ställningstagande. Det slutgiltiga förslaget lämnas därefter till landstingsstyrelsen som beslutar om bevillning respektive avslag. Jämställdhetsperspektivet är en viktig aspekt i kliniskt inriktad forsknings- och utvecklingsarbetet. SLL och KI har därför beslutat att inom ramen för projektverksamheten skall bevillningsfrekvensen för kvinnor minst stå i proportion till andelen kvinnliga sökande samt att vid lika vetenskaplig värdering skall jämställdheten vara utslagsgivande. 6. Bedömningsområden och graderingsskalor Bedömningsområden (skala 0 -7, vissa endast med kommentar i utlåtandet) De bedömningsområden som ligger till grund för prioriteringsarbetet är följande: 1. Projektets relevans i relation till utlysningen 2. Projektets betydelse för utveckling av utbildningar inom hälso- och sjukvård 3. Projektets kvalitet och genomförbarhet 4. Projektgruppens kompetens 5. Genusperspektivet 6. Progress i projektet (gäller enbart vid förnyad ansökan) 1. Projektets relevans i relation till utlysningen (kommenteras endast i utlåtandet) • Projektet handlar om undervisning och lärande i de utbildningar på grund- och avancerad nivå som Karolinska Institutet och övriga högskolor 1 förlägger till landstingets hälso- och sjukvårdorganisation 2 dvs. utbildning som bedrivs i och förutsätter tillgång till hälso- och sjukvårdens organisation. (Ej relevant ansökan bedöms eller poängsätts ej) 2. Projektets betydelse för utveckling av utbildningar i hälso- och sjukvård (0-7) • Projektet syftar till pedagogisk utveckling och kvalitetshöjning av undervisning och lärande: Projektet behandlar ett för Stockholms läns landsting (SLL) angeläget pedagogiskt problem/frågeställning i enlighet med landstingets vision för utbildning. Projektet skall sträva efter att förbättra integrationen mellan teoriska och praktiska kunskaper och färdigheter och skapa bra förutsättningar för studenters lärande. 1 Med övriga högskolor avses här och i det följande sådana högskolor som Stockholms läns landsting har slutit särskilt utbildningsavtal med. 2 Till landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation skall här och i det följande även anses höra vårdenheter med annat huvudmannaskap som utför vård åt Stockholms läns landsting enligt vårdavtal och är belägna i Stockholms län. 8 (14) Projektet har potential att bli värdefullt för verksamheter utanför projektets direkta målgrupp. • Interprofessionellt lärande Projektet involverar flera professioner Projektet behandlar pedagogiska problem/frågeställningar som kan bidra till utveckling av interprofessionellt lärande 3. Projektets kvalitet och genomförbarhet (skala 0-7) • Målsättning, bakgrund, design och metodologi, tillämpning och utvärdering är tydligt beskrivet • Beskrivningen av projektet är kongruent – ett tydligt samband finns mellan frågeställning, design och metoder, tillämpning och utvärdering • Projektet är förankrat i pedagogisk teori och praxis • Projektplanen är realistisk avseende tid och design 4. Projektgruppens kompetens (skala 0-7) • Huvudsökande är behörig enligt utlysningen • Projektgruppens samlade kompetens att genomföra projektet Pedagogisk kompetens Vetenskaplig kompetens Hälso- och sjukvårdskompetens 5. Genusperspektivet (kommenteras endast i utlåtandet) • Genusperspektivet Beskrivning görs av hur genusperspektivet beaktas i projektet 6. Progress i projektet (gäller vid förnyad ansökan) (skala 0-7) • Relationen mellan det ursprungliga projektet och ansökan om förnyat anslag är tydligt beskriven • Uppnådda resultat inom det ursprungliga projektet beskrivs • Implementering av resultat från projektet beskrivs • Projektet har potential att ytterligare bidra till utveckling av undervisning och lärande enligt utlysningens syfte. Genusperspektivet Slutligen är även genusperspektivet, dvs. könsskillnadsforskning och jämställd undervisning, en bedömningskomponent. I projektbeskrivningen skall ha redovisats hur genusperspektivet påverkar val av design, population och metod, principer för databearbetning och analys, t.ex. könsuppdelad statistik, presentation av resultat och påverkan på diskussion. I de fall genusperspektivet inte har bedömts vara relevant för forskningsproblemet skall detta ha motiverats. Prioriteringsgruppen skall för varje ansökan, efter förslag från huvudföredraganden, bedöma om genusperspektivet behandlats på ett tillfredsställande sätt av den huvudsökande eller inte. Bedömningen av hur genusperspektivet hanterats kommenteras i det skriftliga utlåtandet. 9 (14) Genusperspektivet ingår i den samlade bedömningen av prioriteringsgruppernas förslag till bevillning respektive avslag på ansökan om projektmedel. Att en sådan samlad värdering av att forskningsresultaten kommer kvinnor och män tillgodo inom hälso- och sjukvården både ur biologisk och social synvinkel är för den samlade bevillningsbilden av stor vikt. 7. Behörighet, medlens användningsområden och anslagsperioder Behörighet • Behöriga huvudsökande är personer med pedagogisk funktion som innehar anställning/förordnande vid Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet, högskolor som Stockholms läns landsting har utbildningsavtal med samt vårdenheter med annat huvudmannaskap som utför vård åt Stockholms läns landsting enligt vårdavtal och är belägna i Stockholms län. • Huvudsökande skall vara disputerad. • Minst en av de medsökande ska ha anställning/förordnande inom Stockholms läns landsting. • Endast en ansökan per huvudsökande får insändas avseende pedagogiska ALFprojektmedel. En huvudsökande kan däremot vara medsökande i flera ansökningar. Huvudsökande kan därutöver vara huvudsökande för ALF-projektmedel avseende kliniskt inriktade medicinska forsknings- och utvecklingsprojekt och PickUp. • Huvudsökande kan endast ha ett pågående projekt inom respektive anslagsform. • För de ansökningar som beviljats medel kommer huvudsökande att vara ansvarig för ekonomisk redovisning och rapportering. Projektmedlens användningsområden Projektmedlen ska användas till pedagogiskt inriktade forsknings- och utvecklingsprojekt med en tydlig intention att åstadkomma pedagogisk utveckling och kvalitetshöjning i de delar av utbildningarna på grund- och avancerad nivå som Karolinska Institutet och övriga högskolor 3 förlägger till landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation 4 dvs. utbildning som bedrivs i och förutsätter tillgång till hälso- och sjukvårdens organisation. Projekten skall tydligt syfta till förbättrad undervisning och lärande inom utbildning på grundoch avancerad nivå vilken förläggs till och förutsätter tillgång till hälso- och sjukvårdens organisation. Dessutom skall en forsknings- eller utvärderingsansats finnas så att projektets måluppfyllelser kan värderas. Projekten skall vara förankrade i pedagogisk teori och praxis för att inom hälso- och sjukvårdens organisation åstadkomma pedagogisk utveckling och kvalitetshöjning av de till hälso- och sjukvården verksamhetsförlagda utbildningarna. Ett projekt kan initieras av att ny kunskap blir tillgänglig eller genom att ett behov av förändringar i gängse 3 Ersta Sköndal Högskola, Röda Korsets Högskola, Sophiahemmet högskola och Stockholms Universitet. 4 Till landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation skall här och i det följande även anses höra vårdenheter med annat huvudmannaskap som utför vård åt Stockholms läns landsting enligt vårdavtal och är belägna i Stockholms län. 10 (14) utbildningsprocesser/-organisation identifieras. Ett slutfört projekt implementering, dvs. överföring av kunskap och praktiskt genomförande. innebär också Ett pedagogiskt projekt ska genomföras med systematisk ansats, inkluderande målformulering, uppföljning och utvärdering, och med en dokumentering som gör det möjligt för utomstående att bedöma hur arbetet genomförts och hur de rapporterade resultaten uppnåtts. Beviljade medel ska i huvudsak användas för att frigöra klinisk tid och i huvudsak till lönemedel för anställda inom landstinget samt anställda vid vårdenheter med annat huvudmannaskap men med vårdavtal med Stockholms läns landsting. Ersättning kan även beviljas till annan personal eller till tjänster som är nödvändiga för att genomföra projektet. Projektmedlen är inte avsedda för att utveckla utbildnings och kursplaner eller för lärosätenas fortlöpande kvalitetssäkringsarbete. Sammanfattningsvis: • Merparten av medlen skall användas till löner för anställda/innehar förordnande inom Stockholms läns landsting eller enheter med vårdavtal med landstinget Dessutom kan medel sökas för: • Lön till annan personal och tjänster • Övrigt Medel kan t.ex. beviljas för: • • • • Ny- eller vidareutveckling av undervisnings- och examinationsformer. Utveckling av metoder/strategier som stimulerar till interprofessionellt lärande. Utveckling av modeller för interaktivt lärande. Utveckling av undervisningsmodeller som innebär ett optimalt utnyttjande av tillgängliga resurser inom den till hälso- och sjukvården verksamhetsförlagda utbildningen. OBS! Beviljade medel får inte användas till stipendier eller utbildningsbidrag. Anslagsperioder m.m. Ansökan om anslag till forsknings- och utvecklingsarbete kan avse medel för 1, 2 eller 3 år med följande anslagsperioder: 1 januari 2016 – 31 december 2016 1 januari 2017 – 31 december 2017 1 januari 2018 – 31 december 2018 11 (14) Beviljade medel kommer att finnas tillgängliga från och med den 1 januari 2016. För år 2 och 3 gäller att projektet rekommenderas anslag. 8. Anvisningar för skriftliga utlåtanden Det skriftliga utlåtandet är främst till för den sökande. Såväl sökande som beviljas anslag som sökande som får sin ansökan avslagen får ett utlåtande. Det är därför angeläget att analysera ansökans huvudsakliga styrka och svagheter. Försök att identifiera strukturella och metodologiska problem. Undvik alltför mycket rent deskriptiv sammanfattning av ansökan. Framför allt är det angeläget att utlåtandet blir tydligt och klart utformat vid avslag så att det kan vara vägledande för den sökande vid förnyad ansökan. Formuläret för det skriftliga utlåtandet har givna rubriker som skall användas. Rubrikerna är: Beskrivning av projektet och dess relevans för utlysningen Här skall finnas en kort beskrivning av hur huvudföredraganden uppfattat syftet med projektet. Projektets relevans för utlysningen skall bedömas. Här anges om projektet bedöms relevant eller ej. Projektets betydelse för utbildning inom hälso- och sjukvård Här beskrivs projektets betydelse för utveckling av utbildningar inom hälso- och sjukvården. Projektets kvalitet och genomförbarhet Här skall redovisas bedömningen av projektets kvalitet och genomförbarhet utifrån vad som angetts i ansökan. Projektgruppens kompetens och vetenskapliga aktivitet Här skall redovisas bedömningen av projektgruppens kompetens för genomförande av projektet. Termer för att ange bedömning av vetenskaplig aktivitet kan vara god, av hög internationell standard, hög produktivitet etc. Interprofessionellt lärande Här skall beskrivas hur projektet gynnar interprofessionellt lärande och samverkan mellan olika personalkategorier inom hälso- och sjukvård. Hantering av genusperspektivet Här skall prioriteringsgruppens samlade bedömning av hur genusperspektivet hanterats redovisas. Sammanfattande bedömning Huvudföredraganden skall här lämna en sammanfattande bedömning inkluderande motivering för bevillning alternativt avslag. Det är viktigt att bedömningen och motiveringen är tydligt utformad så att den blir vägledande för den sökande vid förnyad ansökan. 12 (14) Progress (gäller vid ansökan om fortsättninganslag) Här skall beskrivas om projektet fortskrider enligt planerna dvs. i enlighet med de delmål som presenterats i tidigare ansökan, t.ex. genomförda aktiviteter, antal publikationer, manuskript, (inkl. ev. planerad implementering), m.m. 9. Jävsregler Riktlinjer för jävshantering vid ansökningar om ALF-projektmedel (Beslutade av Ledningsgruppen KI/SLL den 15 september 2004) Bakgrund Kommunallagen reglerar verksamheten inom kommuner och landsting samt innehåller bestämmelser om jäv. Kommunallagen reglerar jäv för förtroendevalda och anställda. Det finns dock inget hinder att i praktiken analogt tillämpa dessa jävsregler för sakkunniga och konsulter, som de ledamöter i prioriteringsgrupperna och samverkansorganen som inte har ställning som anställda. Jävsreglernas grund i Kommunallagen (1991:900): Lagens lydelse: § 24 En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan utgöra jäv mot honom skall självmant ge det till känna. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har inte någon annan trätt i hans ställe, skall nämnden snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om nämnden inte är beslutsför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom nämnden avgör ärendet. § 25 En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om 1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. ärendet rör tillsyn över kommunal verksamhet som han själv är knuten till, 4. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. § 26 Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. § 27 Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kommunen eller landstinget äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller landstinget utser minst hälften av styrelseledamöterna, skall jäv enligt 25 § 2 13 (14) eller 5 inte anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ärendet är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på annat sätt är knuten dit. Vad som nu har sagts gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda. Jäv enligt 25 § 5 skall inte heller anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ett ärende hos en nämnd tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd. Följande riktlinjer för jäv utgör en tillämpning av Kommunallagens jävsregler till de förhållanden som gäller vid ansökningar om projektmedel inom ramen för det s.k. ALFanslaget Utgångspunkten är att den som är jävig inte får handlägga eller deltaga i beredningen av ärende/ansökan. Han/hon får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan utgöra jäv mot honom/henne är skyldig att självmant ge det till känna samt frivilligt lämna lokalen när den aktuella ansökan/ärendet behandlas. Prövning av jäv En uppkommen jävssituation hanteras i första hand genom att den aktuelle ledamoten frivilligt avträder ärendet. Om en ledamot vid t.ex. ett prioriteringsgruppsmöte inte frivilligt avträder från ärendet skall mötets ordförande omgående avgöra om jäv föreligger. Har det i övrigt uppkommit misstanke om jäv mot någon och den aktuelle ledamoten inte frivilligt avträder från ärendet skall Ledningsgruppen KI-SLL snarast besluta i jävsfrågan. Frågan huruvida jäv skall anses föreligga för ledamot i Ledningsgruppen KI-SLL, Samordningsgruppen eller Prioriteringsgrupperna prövas av minst tre ledamöter i Ledningsgruppen KI-SLL (däribland ordförande eller vice ordförande). Den eventuellt jävige ledamoten får inte deltaga i prövningen. Tillämpning av jävsreglerna: 1. När ansökningshandlingarna inkommit sänds en förteckning över huvudsökande och medsökande ut till ordföranden och ledamöter i prioriteringsgrupperna. Dessa har då högst en vecka på sig för att markera för vilka ansökningar jäv föreligger. Därefter fördelas ansökningarna på huvudföredragande och prioriteringsgrupper. På detta sätt ska endast undantagsvis ytterligare jäv uppdagas vid sammanträde. Ledamot skall i så god tid som möjligt meddela förhållanden som kan medföra jäv. I anslutning till det protokoll som förs vid sammanträdet skall gör sekreteraren en jävsbilaga. Jävssituationer i beredningsgrupperna redovisas med alla behandlade projekt i vilka jäv eller intressekonflikt funnits. 2. Ledamot skall i så god tid som möjligt meddela förhållanden som kan komma att medföra jäv. Om möjligt bör vederbörande rådgöra med ordförande/sekreteriat före det aktuella sammanträdet där fråga om jäv kan uppstå. 14 (14) 3. Vid fråga om jäv lämnar en ledamot sammanträdet efter att ha redogjort för förhållanden som ger upphov till jäv och sin syn på dessa. Där jäv konstateras skall ledamoten ha lämnat rummet såväl under förberedelse som slutbehandling av ärendet. 4. Jäv skall anses föreligga när ledamot i beslutande/beredande instans är: - den sökande själv den sökandes handledare verksam inom samma forskargrupp som den sökande släkt eller närstående till den sökande eller person med nära samarbete Jäv föreligger även vid vetenskapligt samarbete och samproduktion som ägt rum under den senaste 5-årsperioden. En gemensam artikel är tillräckligt för att räknas som samproduktion. Jäv kan föreligga under en längre tid än fem år om ett nära samarbete förekommit. Doktorand- och handledarförhållandena bedöms som jäv oavsett hur lång tid tillbaka som samarbetet har ägt rum. Jäv föreligger vidare om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet. 5. När ledamot i beredningsorgan själv söker anslag skall ansökan överflyttas till annan prioriteringsgrupp. Vid behov kan två externa sakkunniga utses. 6. Ledamöter i beredningsorgan skall i anslutning till att de utses orienteras om dessa jävsregler. Övrigt Ledningsgruppen och underorgan skall regelbundet uppmärksamma jävsproblematiken och löpande revidera gällande riktlinjer för jävshantering.
© Copyright 2024