Tjänsteutlåtande, ställningstagande efter samråd

STADSBYGGNADSKONTORET
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 2007-36738-54
SID 1 (8)
2010-06-04
P L A N AV D E L N I N G E N
Handläggare: Maria Grahm
Tfn 08-508 275 97
Till
Stadsbyggnadsnämnden
Redovisning av plansamråd och ställningstagande
inför fortsatt planarbete för del av Årsta 1:1,
Enskede Gård 1:1 samt Västända 1 m fl i
stadsdelen Årsta (ca 400 lägenheter)
Förslag till beslut
Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av plansamrådet och uppdrar år
kontoret att ställa ut planförslaget.
Godkänt dokument - Susanne Lindh. Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 2010-06-11. Dnr 2007-36738
Susanne Lindh
Torsten Malmberg
Katrin Berkefelt
Sammanfattning
Förslag till detaljplan var på samråd under mars 2010. Planen innehåller
bebyggelseexploatering längs Johanneshovsvägen/Årstavägen med ca 400
lägenheter och en förskola med fem till sex avdelningar.
Två välbesökta samrådstillfällen gavs; ett samrådsmöte en vardagskväll och ett
Öppet hus i Årsta centrum en lördag. Totalt inkom ett sjuttiotal synpunkter från
remissinstanser och allmänhet under samrådstiden.
Flertalet remissinstanser och boende är positiva till en bebyggelseexploatering
inom området, men har kompletterande synpunkter på sina hjärtefrågor som
trafik, ljudmiljö, byggnadshöjder etc.
Bilaga: Remiss och samrådsredogörelse
Box 8314, 104 20 Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4
Telefon 08-508 26 000. Fax 08-508 27 170.
stadsbyggnadskontoret@sbk.stockholm.se
www.stockholm.se/sbk
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 2007-36738-54
SID 2 (8)
Utlåtande
Godkänt dokument - Susanne Lindh. Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 2010-06-11. Dnr 2007-36738
Planprogram
2005-04-07 godkände Stadsbyggnadsnämnden planprogrammet för Årstastråket.
Programmets syfte är att ange en inriktning för hur man kan ta tillvara de nya
strukturer som skapas i och med att kraftledningen genom Årsta tunnelförläggs.
En fördelaktig faktor var att trafikmängderna på Johanneshovsvägen och Bolidenvägen minskade då vägtunneln Södra länken öppnades för biltrafik. Det gav
möjligheter att smalna av dessa vägar och på så sätt ge utrymme för en stadsmässig exploatering. Programmet syftar även till att förbättra de nord-sydliga
kontakterna mellan Årsta, Valla gärde och Årstafältet.
Översikt Årstastråket. Aktuellt planområde markerat. Uppdaterad bild 2010.
Årstastråket följer till stor del tvärbanans sträckning och får ett mycket bra
kollektivtrafikläge. Intentionen är att skapa en sammanhängande urban miljö med
en stadsmässig trafik- och gatumiljö. Planprogrammet ligger till grund för det
fortsatta planarbetet för Årstastråket.
I programsamrådet framkom synpunkter på bl a ökande trafik, buller från bil- och
spårtrafik, värnande av kulturmiljön, tätheten på ny exploatering.
Programmet kan sammanfattas enligt följande:
- Innehåller ca 1500 nya lägenheter.
- Ny bebyggelse utgör en egen, ny struktur och kompletterar de befintliga
bostadsområdena istället för att spegla dem.
- Ny bebyggelse koncentreras till trafikstråk och knutpunkter.
- Tvärbanan integreras bättre i området och befintligt gatunät kompletteras med
nya gator och tvärförbindelser för att förbättra kontakten mellan Årstas olika
stadsdelar.
- Gaturummen blir täta och urbana som kontrast mot de grönare och luftigare
parksidorna.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 2007-36738-54
SID 3 (8)
-
För att tydliggöra vad som är privat och offentligt skapas nya privata och
halvprivata rum närmast bostaden.
Ny bebyggelse får en genomsnittlig höjd om 5 våningar.
Viktiga platser och knutpunkter ges en tydlig arkitektonisk gestaltning.
Parkering måste, på grund av markbrist, främst förläggas i garage.
Årstas gröna struktur behålls i stort och förstärks där så är möjligt.
Kommersiell service bör förstärkas och lokaliseras till Årsta centrum.
Nya lokaler för förskola och skola kommer behövas för att tillgodose
uppkommande behov.
Planförslaget
Stadsbyggnadsnämnden gav kontoret i uppdrag att påbörja planarbete för aktuell
detaljplan 2009-11-26.
Godkänt dokument - Susanne Lindh. Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 2010-06-11. Dnr 2007-36738
Planens syfte är att möjliggöra ny bebyggelse i området kring korsningen
Johanneshovsvägen/Årstavägen och skapa en sammanhållen, mångsidig och
levande stadsmiljö. Planen rymmer ca 400 lägenheter med möjlighet till lokaler i
del av bottenvåning samt en förskola med fem till sex avdelningar. Byggherrar
engagerade i planeringen av denna etapp av Årstastråket är JM, Familjebostäder,
SBC och Sisab.
Årstabergs
station
Gullmarsplan
Årsta C
planområde
Globen
Årstafältet
Intentionen är att skapa en sammanhängande urban miljö med en stadsmässig
trafik- och gatumiljö. Konkret betyder det att dagens trafikled omvandlas till
stadsgata med ett körfält i varje riktning med omgivande bebyggelse, träd,
parkering och gc-banor längs sidorna.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 2007-36738-54
SID 4 (8)
Gatumiljö, bild från planbeskrivningen.
Godkänt dokument - Susanne Lindh. Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 2010-06-11. Dnr 2007-36738
När Södra länken öppnades för trafik, år 2004, minskade trafiken på Johanneshovsvägen från ca 48 000 fordon/dygn till dagens 8 000-11 000 fordon/dygn. Ett
omfattande arbete har genomförts under hösten/vintern 2009-2010 för att samordna planeringsförutsättningen för trafik på Johanneshovsvägen mellan Årstastråket
och Årstafältet. Trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret
har varit representerat. Förutsättningen för de båda projekten är ca 13 000-17 000
fordon/dygn (2020) på Johanneshovsvägen. Slutsatsen är att det går att åstadkomma godtagbar framkomlighet även om vägen i enlighet med planprogrammet
smalnas av till två körfält.
Illustrationsbild; Johanneshovsvägen, mot cirkulationsplats.
I Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm, antagen av kommunfullmäktige
15 mars 2010, ingår Årstastråket som en del av den centrala stadens utveckling.
Det övergripande målet med planeringen av Årstastråket är att skapa en sammanhängande stadsmiljö. En stor del av bebyggelsen blir möjlig sedan staden investerat ca 680 mnkr i nedgrävningen av kraftledningar genom området.
En bärande idé i Årstastråket är ombyggnaden av Johanneshovsvägen till en
stadsmässig gata. Årstastråket är en del i det utvecklingsbara samband mellan
Gullmarsplan och Liljeholmen som redovisas i översiktsplanen. Vidare beskrivs i
översiktsplanens strategi 4, ”Främja en levande stadsmiljö i hela staden”, att
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 2007-36738-54
SID 5 (8)
förändringar som ökad trafik vid en utveckling av stadsbebyggelsen i en växande
stad får accepteras om inriktningen för en trygg och levande stadsmiljö ska kunna
nås.
Godkänt dokument - Susanne Lindh. Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 2010-06-11. Dnr 2007-36738
Kartbild från Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm.
Plansamrådet
Aktuell detaljplan har varit ute på remiss och samråd under perioden 3 - 31 mars
2010. Under remisstiden visades förslaget i Fyrkanten i Tekniska nämndhuset,
Fleminggatan 4, på Årsta-Enskede-Vantörs stadsdelsförvaltning, Slakthusplan 4
samt i Årsta centrum, vid Årsta Torg.
Samrådsmöte hölls tisdag 9 februari 2010. kl. 18:30-21:00 i Årstaskolans
nyrenoverade matsal. Ett femtiotal personer kom till mötet och diskuterade
förslaget. Ett Öppet Hus hölls i Årsta centrum lördagen den 21 mars kl 11.0016.00, tillsammans med planprogrammet för Årstafältet som var ute på samråd
samtidigt. En strid ström av intresserade och engagerade medborgare kom och
diskuterade förslagen och hämtade material under dagen.
Sammanfattning av inkomna synpunkter
Flertalet remissinstanser och boende är positiva till en bebyggelseexploatering
inom området, men har kompletterande synpunkter på sina hjärtefrågor som
trafik, ljudmiljö, byggnadshöjder mm.
Totalt inkom ett sjuttiotal synpunkter från remissinstanser och allmänhet.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 2007-36738-54
SID 6 (8)
NORR
Godkänt dokument - Susanne Lindh. Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 2010-06-11. Dnr 2007-36738
Synpunkter på planförslaget under samrådet.
Bebyggelsens skala och gestaltning
Synpunkter på höjden (för hög) på tillkommande bebyggelse närmast Linde
station från flertalet boende samt från Skönhetsrådet och Stadsmuseet. Boende har
även synpunkter på att planen medger för höga våningshöjder över lag.
Stadsmuseet och några boende har synpunkter på att den stadsmässiga karaktären
på ny bebyggelse inte matchar den befintliga bebyggelsen. Synpunkter från
boende och Skönhetsrådet på placeringen av planerad förskola för nära
villaområdet Enskede Gård. Många önskar en beskrivning av området Enskede
Gård i planbeskrivningen.
Stadsbyggnadskontorets kommentar
De högsta våningshöjderna i planförslaget sänks från tio/elva våningar till sex/sju
våningar. Ny bebyggelse kommer, i enlighet med planprogrammet, att
genomsnittligt ha en våningshöjd på fem våningar. Den nya bebyggelsens
stadsmässiga karaktär följer också planprogrammets intentioner och ett sätt att
realisera ”den centrala stadens utvidgning”. Planbeskrivningen kommer att
kompletteras med en beskrivning av Enskede Gårds villaområde.
Framkomlighet för bil- och busstrafik
Miljö- och hälsoskyddsnämnden och SL vill att kollektivtrafikkörfält på
Johanneshovsvägen studeras i det fortsatta arbetet. Trafikverket påpekar att
framkomligheten på Johanneshovsvägen inte får försvåras eftersom den är
omledningsväg för Södra länken. Länstyrelsen förutsätter beaktande av SL:s och
Trafikverkets synpunkter.
Trafikkontoret hävdar i sitt samrådsyttrande att det inte är godtagbart att smalna
av Johanneshovsvägen till två körfält med hänvisning till flera projekt som ligger
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 2007-36738-54
SID 7 (8)
långt fram i tiden med sitt genomförande (Gullmarsplan och Slakthusområdet)
och föreslår en fördjupad trafikanalys för hela söderort.
Stadsbyggnadskontorets kommentar
Planområdet är ett område som blivit möjligt att förtäta i och med att mark frigörs
för bebyggelse genom kraftledningens tunnelförläggning och en avsmalning av
Johanneshovsvägens köryta. Detaljplanen innebär att Johanneshovsvägen
omvandlas från en väg med fyra körfiler till en stadsgata med gång- och
cykelvägar på båda sidor. Kontoret bedömer att den nya gatan kommer att klara
av beräknad trafikmängd och fortsätta att vara en omledningsväg för Södra
länken. Omledningsvägnätets övriga delar har motsvarande kapacitet som den nya
Johanneshovsvägen kommer att ha.
Området har ett bra kollektivtrafikläge, med både tvärbanan som planeras att bli
turtätare och bussar på Johanneshovsvägen till Gullmarsplan. Framkomligheten
för bussar bedöms även fortsättningsvis att vara god, även om dagens
överdimensionerade väg byggs om till en stadsgata. Busshållplatser kommer att
förläggas i fickor.
Johanneshovsvägens disposition, karaktär och utformning studeras vidare och
fortsatt samråd med berörda kommer att ske.
Godkänt dokument - Susanne Lindh. Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 2010-06-11. Dnr 2007-36738
Buller & vibration
Inkomna synpunkter om att ny bebyggelse ska klara bullerriktvärden och
vibrationsriktvärden.
Stadsbyggnadskontorets kommentar
Studier om buller, vibrationer och stomljud kommer att göras och detaljplanen
anpassas efter eventuella krav.
Fornlämning
Länsstyrelsen och Stadsmuseet påpekar att resten av Göta landsväg är en
fornlämning och att en exploatering förutsätter tillstånd från Länsstyrelsen,
dokumentation och borttagande. Skönhetsrådet anser att Göta landsväg inte bör
bebyggas.
Stadsbyggnadskontorets kommentar
Samråd kommer att ske med Länsstyrelsen angående Göta landsväg i
Årstastråkets fortsatta planering. Området är borttaget ur aktuell detaljplan, pga att
det delområdet helhetsmässigt hör ihop med Årstastråkets fortsättning västerut.
Fortsatt arbete
Med utgångspunkt i samrådssvaren kommer förslaget att bearbetas inom följande
ämnesområden innan utställning:
§
Byggnadshöjder
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 2007-36738-54
SID 8 (8)
§
§
§
§
Gestaltning av ny bebyggelse
Gatumiljöns utformning
Buller- och vibrationsutredning
Teknikfrågor
Tidplan
Utställning: 4e kvartalet, 2010
Antagande: 2011
Byggstart: 2012
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Godkänt dokument - Susanne Lindh. Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 2010-06-11. Dnr 2007-36738
Bebyggelsens gestaltning
En bärande idé i Årstastråket är ombyggnaden av Johanneshovsvägen till en
stadsmässig gata. Intentionen är att gaturummet ska vara urbant och ny
bebyggelse ska utgöra en egen, ny struktur och komplettera befintliga
bostadsområden, istället för att spegla dem. En genomsnittlig våningshöjd på fem
våningar, som varierar från tre till sju våningar.
Främja en levande stadsmiljö
Årstastråket är en del i det utvecklingsbara samband mellan Gullmarsplan och
Liljeholmen som redovisas i Promenadstaden – Översiktsplan för Stockholm.
Vidare beskriver översiktsplanen i strategi 4, ”Främja en levande stadsmiljö i hela
staden”, att förändringar som ökad trafik vid en utveckling av stadsbebyggelsen i
en växande stad får accepteras om inriktningen för en trygg och levande
stadsmiljö ska kunna nås.
Johanneshovsvägens disposition, karaktär och utformning studeras vidare och
fortsatt samråd med berörda kommer att ske. Kontoret avser att arbeta vidare med
planförslaget och nästa steg i planprocessen är utställning, som planeras i slutet på
2010.
SLUT