Rejäl Familjegård
Rejäl Familjegård samarbetstidning för snellmans primärproduktion 2013 • 3 Rejäl Producentmässa » Jakobstad 4.10.2013. Välkommen! Rejäl Familjegård Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab Redaktion Ann Knutar, Heidi Heino, Tove Donner, Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk formgivning Solid Media Tryckeri Forsberg ISSN 2323-3834 Kontaktuppgifter: Snellmans Köttförädling Ab PB 113, 68601 Jakobstad tfn 06 786 6111 www.snellman.fi Primärproduktionens kontaktuppgifter: http://anelma.snellman.fi Rejäl gård Familje samar betst snell mans idning för primä rprod uktio n 2013 • 3 sa tmäsbakp ärmen! oducen på Rejäl dPr Se inbjudan 4.10.2013. » Jakobsta På pärmen: Maskindemonstrationer på Nurmi 2013evenemanget i Ylivieska i början av augusti. -2- -3- Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård 1960 producenter och Herr Snellman 1960 producenter gjort ett viktigt val. Tillsammans med Herr Snellman har de deklarerat ett beslut att producera finländskt kött med naturligt gmo-fritt foder. De har förbundit sig att utfodra sina produktionsdjur under hela deras livscykel med foder som inte innehåller genmodifierade foderkomponenter. 1960 producenter har fram till den 16.9.2013 signerat denna förbindelse med egen underskrift. Finlands nöt- och grisproduktion utgör endast 0,9 % av produktionen inom EU. EU står i sin tur för 18 % av hela världens nöt- och grisköttproduktion. Snellmans andel av den finländska köttproduktionen närmar sig 15 %. Vårt ställningstagande för gmo-fritt innebär därför att 0,13 % av Europas och 0,02 % av världens nöt- och grisproduktion deklarerat en ståndpunkt att hålla matproduktionen fri från genmodifierade foderväxter. Det kan se ut som en obetydlig andel, men den är ändå inte obetydlig. Denna lilla procentandel har betydelse för 1960 producenters och närmare 1000 anställdas hushåll i Snellmans produktionskedja. Den har också betydelse för flera miljoner konsumenter som regelbundet tar del av Snellmans produkter. Enligt en färsk undersökning (Taloustutkimus 2013) anser tre fjärdedelar av konsumenterna det viktigt att veta om produktionsdjuren utfodrats med genmodifierade foderväxter. 67 % är oroade för genmodifierade råvarors negativa inverkan på människor och djur och nästan lika många uppger att gmmärkning påverkar deras inköpsbeslut. Enligt Snellman-koncernens konsumentlöfte kan våra kunder och konsumenter alltid lita på att Snellman respekterar människors, djurs och miljöns välmående. Vi har en uttalad strategi att hålla en kvalitetsnivå som är utöver det vanliga. Detsamma gäller inom primärproduktionen. Att producera och lansera köttprodukter som är garanterat producerade utan genmodifierade foderråvaror är ändå en verklig utmaning, i synnerhet i ett skede när genmodifierat foder på allvar vunnit terräng i landet. Det är ändå en fullt möjlig utmaning, tack vare brett och fungerande samarbete. Snellman vill ge människor möjlighet till det bättre. Vi har nu stigit över startlinjen för en av Snellmans större utmaningar, att i offentligheten lyfta fram Snellmans och producenternas unika kvalitetssamarbete. Vi vill tacka alla producenter för en positiv inställning och ett aktivt engagemang. Framgång förtjänas genom att göra gott, genom att dagligen fokusera på att göra rätt saker. Framför allt krävs ändå en ödmjuk inställning, för att dagligen kunna se framåt och möta nya utmaningar. Väl mött på producentmässan och höstens övriga tillfällen. God fortsättning på hösten! Tomas Gäddnäs Primärproduktionens direktör Ny producentbutik På måndagen den 9.9.2013 öppnade producent- och personalbutiken sina dörrar i nya och större utrymmen vid Granholmen. Allt är nytt Den nya butiken är belägen i samma byggnad som medvursttillverkningen och precis intill den nya korvfabriken. Utrymmena är nu betydligt större och ljusare än tidigare. Ove Snellman som är ansvarig för butiken berättar att i princip är allt nytt i butiken som nu består av tre utrymmen: själva butiken med varorna, kassarummet och lagret. - Tidigare, så bestod hela butiken av totalt 36 m2. Nu är själva butiken med varorna 120 m2, kassautrymmet 36 m2 och lagerutrymmet ca 50 m2. Vi har nu även möjligheten att hantera öppet kött i ett skilt rum bredvid lagret, berättar Ove. Även kundkorgarna har förnyats. De gamla 28 liters korgarna har ersatts med 30 liters handkorgar samt större 80 liters korgar med hjul som man kan dra med sig runt i butiken då man handlar. Vid kassorna finns nu även kassaband och utrymme där man kan packa sina uppköp. Producentbutiken är enbart till för Snellmans producenter och personal, vilket betyder att endast avtalsproducenter får handla i butiken. Lördagskorv, en riktig klassiker Trots att butiken redan öppnat i de nya lokalerna, så kommer det i samband med producentmässan den 4.10.2012 att ordnas en invigning av butiken med många bra erbjudanden. Under invigningsdagen kommer bland annat panini och den skinnfria knackkorven att vara på specialerbjudande avslöjar Ove. - Jag tycker själv jättebra om strimlad skinka och tillreder t.ex. skinkpaj med emmentalost av den, säger Ove. Förutom det så hör bl.a. marmorerat kött till Oves favoriter som han skivar och grillar eller steker samt kryddar efter tillredningen. - En intressant produkt som är speciellt omtyckt bland barn är kotletterna. Det är panerade maletköttbiffar som passar utmärkt med potatismos och lingonsylt, ler Ove. Vilka är då de populäraste produkterna, vad går åt mest? Malla Korkeamäki som jobbar i butiken berättar att lördagskorv, knackkorv och maletkött är de klassiska favoriterna. HH Se inbjudan till Snellmans producentmässa på bakpärmen! I detta nummer 1960 producenter och Herr Snellman........2 Prima sommar för korven!...........................4 Snellman lanserade skinnfri knackkorv.....5 WQ - trivseluppföljning för svin...................6 Tillvänd eller frånvänd...................................8 GM-fritt foder...................................................9 Rekrytering av gyltor................................... 10 Finlands största vallevenemang.................12 Enda i sitt slag............................................... 14 Enkla lösnignar för säker lastning............ 15 Tack för Farmari............................................ 16 Suomen Limousin ry. 30 år........................ 18 Vår vardag - Slakteriet............................... 20 Leena Laitinen blir ny koncerndirektör på Snellman....................................22 Bra fråga!........................................................22 Primärproduktionens kontaktuppgifter..23 Matkorv -4- -5- Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Prima sommar för korven! Sommaren 2013 går till historien som Snellmans hittills bästa grillkorvsäsong. Snellmans Köttförädlings kundmarknadsföringschef Juuso Reinikainen är inte rädd att använda superlativ när han ska beskriva efterfrågan på Snellmans produkter under sommaren. – Det här är utan tvekan Snellmans bästa korvsommar sedan vi började tillverka grillkorv. Kraftig tillväxt för grillkorvarna Efterfrågan på Snellmans grillkorv har vuxit rejält under sommaren. Ser man på hela perioden maj till juli är den volymmässiga ökningen över 30 % jämfört med fjolåret. Omvandlat till euro betyder det en tillväxt på ca 40 %. Hela produktgruppen för matkorvar växte med drygt 40 % under maj–juli. – Juli månad var exceptionellt bra, konstaterar Juuso. Då ökade grillkorvarnas efterfrågan med 65 % jämfört med samma månad i fjol. Både Eetvartti och Iivari har stärkt sin position i butikshyllan, konstaterar Juuso Reinikainen. – Bägge produkterna är mycket populära. Eetvartti motsvarar efterfrågan på traditionell A-klasskorv och Iivari är ett alternativ för dem som gillar en mer finmalen korv. De billigaste grillkorvarna såldes denna sommar till lägre priser än någonsin tidigare. Ändå verkar lågpriskorvarnas volymökning inte ha inneburit någon tillväxt räknat i euron. Att efterfrågan på Snellmans korvar ökat visar, att det finns rejält med utrymme för naturligare och mer äkta, kvalitativa produkter. Eetvartti nöt sommarens nyhet Naturlighet växer som trend Sommarens nyhet Eetvartti Nöt gjord på 100 % nötkött fick gott mottagande. – Eetvartti Nöt fyller en lucka i marknaden och blev ett bra komplement i vår produktfamilj vid sidan av Eetvartti och Iivaris. I praktiken har vi tidigare saknat motsvarande nötprodukter med samma täckningsgrad i de finländska butikerna. Kvalitativa, naturliga råvaror och färre tillsatsämnen intresserar konsumenterna mer än tidigare också i traditionella produktgrupper som grillkorv. – Snellman strävar efter att göra produkterna ännu mer naturliga genom att fokusera på ännu bättre smak, säger Juuso. Utvecklingen av produkternas smak är alltid i första rummet när vi t.ex. tar bort tillsatsämnen eller tillsätter mer kött. Snellmans linje med hög kötthalt, färre tillsatsämnen och principfasta tillverkningsmetoder får gott gensvar hos konsumenterna och handeln. – Vi kommer att fortsätta marknadsföra Snellmans principer på bred front Kvalitativt alternativ Snellmans långsiktiga satsning på att förnya marknaden för matkorv visar tydliga resultat. – Vår utgångspunkt är att erbjuda ett alternativ till konsumenter som uppskattar kvalitet och naturlighet också i grillkorvar, säger Juuso. Snellman lanserade och lägger framöver till och med ännu starkare betoning på dem. Vi vill erbjuda möjligheten till det bättre. Grillribsen populär nyhet Grillsommaren omfattar även en hel del färskköttprodukter. Sommarens nyhet – marinerade eller naturella grillribs – blev snabbt populära på de finländska grillarna. Tillsammans med grillsidan har ribsen ökat intresset för Snellmans grillkött och produkterna finns nu tillgängliga i så gott som alla butiker över hela landet. – Ribsen och grillsidan lyckades ta stora marknadsandelar i hela landet, säger Juuso. Vi ser tydligt att Snellman uppfattas som det kvalitativa alternativet i butikshyllan. De låga köttpriserna ute i Europa har påverkat konsumentpriserna inom färskt kött även i Finland. Därför har marknadens utveckling var modest, dock har Snellmans köttförsäljning vuxit med lite högre takt än marknaden i allmänhet. Riktig knackkorv utan skinn I september lanserade Snellman höstens matkorvnyhet, skinnfri knackkorv, och som vanligt utan att pruta på vare sig kvalitet eller smak. – Snellmans skinnfria knackkorv är i praktiken samma, populära Riktig knackkorv, men utan skal, säger Snellmans kundmarknadsföringschef Juuso Reinikainen. Skinnfri knackkorv är en produktgrupp som omsätter runt en miljon kg i månaden. Det är med andra ord en betydande marknad att räkna med. Skinnfri knackkorv tilltalar framför allt barnfamiljer, men även många andra tycker den skinnfria knackkorven är mer lättanvänd än traditionell knackkorv med skal. Bäst i test Inom skivad chark är Snellman stadigt en av de tre största leverantörerna med en marknadsandel på ca 18 %. Speciellt inom helköttspålägg och medwurst har Snellman en stark ställning som bibehölls under sommaren. HJ I ett konsumenttest som gjordes i början av året visade det sig att Snellmans skinnfria knackkorv fick bäst betyg både som kall och varm (bästa smak och bästa konsistens). Konsumenterna fick i ett blindtest smaka på Snellmans skinnfria knackkorv och några av marknadens mest sålda produkter. Största delen av konsumenterna prefererade Snellmans produkt (Research Insight Finland, 2013). – Vår målsättning är att förnya hela produktkategorin för matkorv och erbjuda ett kvalitativt alternativ vid sidan av lågpriskorvarna. Konsumenterna värdesätter verkligen hög kötthalt och mindre tillsatsämnen, säger Juuso Reinikainen. Höga hygienkrav i produktionen Den fortsatt lyckade lanseringen av Rejäl länkkorv är en delförklaring till Snellmans fina korvsommar. ”Vi har i år ökat tillväxttakten för den finländska länkkorvmarknaden till över 20 %”, berättar Juuso Reinikainen. Lanseringen av Rejäl länkkorv lockade nästan en fjärdedel nya konsumenter till produktgruppen för traditionell länkkorv. Källa: Nielsen Kuluttajapaneeli, YTD 07/2013 Den största, enskilda framgången inom färskkött hade lanseringen av 100 % stekmalet kött i juni. Produkten fick omedelbart hela produktgruppen att växa och den har en framstående roll i Snellmans redan starka position inom malet kött. Efterfrågan på Snellmans bratwurst har fördubblats denna sommar. Produkten har t.o.m. varit en topprodukt bland handelns största kundkanaler. Snellmans bratwurst är fri från tillsatsämnen och 100 % inhemsk. Snellman tog i bruk sin nya matkorvfabrik i våras. I korvfabriken tillverkas grillkorv, länkkorv, bratwurst, knackkorv och nu även skinnfri knackkorv. En skinnfri knackkorv saknar det skyddande skinnet som en traditionell knackkorv har. Därför är hygienkraven höga, både på produktionslinjen och paketeringen. – Att tillverka skinnfri matkorv i större skala var ett nytt koncept för oss och innebar naturligtvis endel utmaningar, säger Markus Gädda, processägare för matkorv och arbetsledare för korvproduktionen vid Snellman. Att man hade helt nya utrymmen till förfogande gav bra möjligheter att planera teknik och logistik. – Skinnfri knackkorv har de högsta hygienkraven som finns inom livsmedelsproduktion, säger Markus Gädda. Hygiennivån är densamma som t.ex. på skivningsavdelningen. Till viss del används samma utrustning som för knackkorv med skal. Korvmassan är densamma och för sprutningen används också samma teknik. Endel nya investeringar gjordes dock, främst för paketeringen. Snellman har i dagsläget en total kapacitet på ca 500 ton korv/månad. När nu den nya, kvalitativa vardagsprodukten – som redan visat sig populär i konsumenttest – når ut till butikshyllan kan vi räkna med bråda dagar i korvfabriken. -6- -7- Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård WQ - Trivseluppföljning för svin Den första versionen av det internationella välmåendemätningssystemet för husdjursuppfödning, Welfare Quality®, publicerades 2009. I Finland initierades de första WQ-mätningarna 20102011 med fokus på svinbesättningar som ett samprojekt inom köttbranschen. Inför 2013 beslöt Snellman att ta WQvälmåendeundersökning för svin som en årligen återkommande del i kvalitetsuppföljningen. I årets undersökning deltog gödsvin, suggor och smågrisar enbart från Snellmans gårdar. Varför WQ? Riitta Pietilä och Johanna Sippola från ProAgria utförde undersökningens välmåendemätningar bl.a. på Snellmans svingårdar. – Syftet med WQ-mätningarna är att visa hur väl den finländska grisen mår. Med traditionell välmåendeuppföljning menas vanligen djurskyddsgranskningar, som endast fokuserar på regler och krav. Dessa berättar nödvändigtvis inte hela sanningen och är därmed inte särskilt användbara som välmåendemätare. Därför har man börjat följa upp svinens välmående noggrannare med hjälp av WQ-mätningar, säger Johanna. WQ-mätningar görs också på europeiska svingårdar. Det är bra att kunna jämföra dessa mätningspoäng med de finländska. – Detta kan vara en bra konkurrensfördel för Finland, speciellt när det rör sig om ett internationellt system. Naturligtvis möjliggör undersökningen också att man upptäcker utvecklingspunkter på gårdarna, säger Johanna. WQ-mätningarna i praktiken Innan man påbörjade de gårdsvisa utvärderingarna i WQ-mätningen samlade man in förhandsinformation från gårdarna gällande bl.a. svinens dödlighet, medicinering och slaktmängder. – I WQ-mätningen koncentrerar man sig på själva djuret, eller kortfattat så bedömer man svinets kondition, beteende och miljö, säger Johanna. Efter besöket fick gården alltid muntlig respons gällande positiva och negativa saker. Därtill diskuterade man ofta även hur man kan förbättra situationen och om gården råkat på problem. – Gårdarna har tagit väl emot utvärderingsbesöken. Det fanns mycket att diskutera både innan och efter utvärderingen. Det var trevligt att få se olika gårdar och deras positiva attityd, konstaterar Johanna. WQ-resultat för Snellmans gödsvingårdar Från Snellman deltog 15 slumpmässigt valda gödsvingårdar i undersökningen. I undersökningen som gjordes 2010-2011 deltog sammanlagt 75 gårdar, varav 62 hörde till det slumpmässiga urvalet och 16 gårdar anmälde sig frivilligt. Undersökningsresultaten för 2010-2011 fungerar som jämförelsematerial för detta år. Bäst resultat fick Snellmans gödsvingårdar gällande den låga förekomsten av svansbett och beteendestörningar. Därtill var svinen välnärda och tillgången till vatten var god. Som svaga punkter lyftes fram t.ex. liten mängd strö och att svinens nyfikenhet riktade sig mot boxen snarare än mot olika aktivitetsmaterial. På en allmän nivå var dock medeltalet för WQ-systemets fyra principer mycket högt på Snellmans gårdar. Alla Snellmans gårdar som deltog i undersökningen fick betyget utmärkt på en skala med fyra steg. I jämförelsematerialet fick endast 44 % av de slumpmässigt utvalda gårdarna betyget utmärkt. UTMÄRKT GOD GODKÄND ICKE KLASSIFICERAD 100% NEJ NEJ NEJ Slumpmäss. val, 62 gårdar 44% 56% NEJ NEJ Frivilliga, 16 gårdar 69% 31% NEJ NEJ EU, 100 gårdar 2009 NEJ 41% 59% NEJ WQ-systemet räknar inget eget index för smågrisar, men man gjorde dock iakttagelser som jämförelsematerial till tidigare undersökning. Förekomsten av hosta, nysning och att grisarna ligger på varandra var mindre på Snellmans gårdar. Därtill var självdödligheten lägre än hos jämförelsematerialet. Svinskötseln på god nivå WQ-resultat för Snellmans suggårdar 22 av Snellmans suggårdar deltog i undersökningen genom det slumpmässiga urvalet. Totalt deltog 76 suggårdar i undersökningen 2010-2011, varav 60 gårdar i slumpmässigt urval och 16 frivilligt. Undersökningsresultaten visar att suggorna på Snellmans gårdar är tamare än jämförelsematerialet och i utmärkt skick. Som svagheter noterades samma saker som för gödsvingårdar, dvs liten Finland 2010-2011 Snellman 2013 mängd strö och undersökningsbeteende som riktade sig mot boxen. På fyrastegsskalan fick 73 % av Snellmans suggårdar betyget god och 27 % betyget utmärkt. I jämförelsematerialet fick 75 % av de slumpmässigt valda gårdarna betyget god och 25 % betyget utmärkt. Gällande suggårdarna skilde sig därmed medelvitsordet för de fyra principerna inte märkbart från jämförelsematerialets resultat. I WQ-mätningen som gjorts fick Snellmans gödsvingårdar bästa möjliga betyg: utmärkt. Bland jämförelsematerialet som samlats i Finland fick endast 44 % av de slumpmässigt valda gårdarna samma betyg. I motsvarande undersökning i EU kom inte någon gård upp till samma nivå. Beteendestörningar förekom på endast 13 % av gårdarna, när det i den finländska jämförelsen förekom på 76 % av gårdarna. På basen av egna erfarenheter konstaterar Johanna att gårdarna sköter väl om sina grisar och tog raskt itu med korrigerande åtgärder om man stötte på sjukdomsfall eller problem. Hon påminner dock om att det alltid lönar sig att byta aktivitetsmaterial nu som då för att svinen inte ska bli uttråkade. – De flesta svingårdar påpekade att det största problemet i svinhuset var flugorna, något det fanns rikligt av den här sommaren. Flugorna är i sig ingen välmåendemätare, men de sprider bakterier och kan ibland stressa djuren, vilket i sin tur kan öka beteendestörningarna, säger Johanna. I undersökningen konstaterar man att svinen på Snellmans gårdar är mycket tama. – På nästan alla gårdar lade vi märke till att svinen var mycket sällskapliga. Detta lönar det sig speciellt att notera gällande arbetssäkerheten. Det var trevligt att det alltid nu som då hördes ett lugnt, litet grymtande när vi gick runt i gång- Vad är WQ? WQ är en förkortning av det engelska, registrerade varumärket Welfare Quality®. Welfare Quality® är ett projekt finansierat av Europeiska Unionen, inom vilket man har skapat ett system för mätning av välmående hos produktionsdjur. Forskare från sjutton olika länder har deltagit i utvecklingen av systemet. Traditionella välmåendeindex koncentrerar sig vanligen närmast på mätning av miljöfaktorer och skötselmetoder. WQmätningssystemet fokuserar i sin tur på iakttagelser av själva djuret och dess beteende och utvärderar inte levnadsförhållandena. På detta vis skiljer sig systemet från traditionell uppföljning. Välmående hos djur är ett mångfacetterat begrepp, som omspänner såväl fysisk som psykisk hälsa. WQ-systemet består av tolv kriterier, som utformar fyra olika välmåendeprinciper. När man utvärderar kriterierna på gården tar man i beaktande ca 30-40 olika detaljer. För varje kriterium definieras ett eget indextal på basen av iakttagelserna. Alla princippoäng räknas till slut ihop, vilket ger gården ett betyg på en fyrstegsskala. arna och boxarna, säger Johanna. Årliga WQ-mätningar som mål – I framtiden kommer vi att låta göra WQ-mätningar varje år. Målsättningen är att en femtedel av våra gårdar ska testas varje år, säger Tomas Gäddnäs, primärproduktionens direktör på Snellman. I Finland är bl.a. ProAgria certifierad tjänsteleverantör av WQ-välmåendeundersökningar. – Det är viktigt att det finns en objektiv och oberoende part som kan följa upp djurens välmående på våra gårdar. WQmätningarna hjälper oss också att göra fortgående förbättringar i djurens välmående. HH 2. Ingen långvarig törst 1. Ingen långvarig hunger 12. Positiv stämning 1. Bra utfodring 4. Ändamålsenligt beteende 11. Bra skötare-djur förhållande 10. Övrigt beteende 9. Socialt beteende 3. Bekväm liggplats 4. Lämplig temperatur 2. Bra miljö 3. Bra hälsa 8. Smärtfria skötselmetoder 5. Lätt att röra sig 6. Inga skador 7. Inga sjukdomar WQ-mätningssystemet består av fyra principer, som i sin tur består av tolv kriterier. miljegård Välmående fa -8- -9- Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Tillvänd eller frånvänd? Hjärnan kategoriserar hela tiden saker utan paus på en omedveten nivå. Den delar upp minnen, det vi sysslar med, situationer och känslor i två olika lägen: de saker som hotar oss för att vi ska minimera dem och bli vid liv, och de saker som befrämjar det som är betydelsefullt för oss, som belönar oss. I en god, balanserad och trygg omgivning är vi så att säga i ett tillvänt läge (toward), och om hoten blir för stora hamnar vi i ett frånvänt läge (away). Vilket läge vi befinner oss i, påverkar i stor utsträckning vår förmåga till samarbete och vår kreativa förmåga att lösa problem. När en människa känner sig hotad, blir hennes synfält smalare. De så kallade ”tysta signalerna”, känslotillstånden och egna tankarna förblir obemärkta. Arbetsminnets kapacitet faller sönder – samtidigt också den kreativa förmågan att lösa problem, förmågan att samarbeta, komma på nya saker och känna empati, samt öppet tänkande. Människan tolkar saker pessimistiskt och känner att de är hotande. – Om en person är i det frånvända läget, kan hon helt enkelt inte göra kvalitativa tolkningar och beslut. Elefanten och elefantföraren I det frånvända läget styr individen inte längre sig själv medvetet, utan de primitivare och mer omedvetna delarna av hjärnan tar över. Individen uppför sig lätt som en elefant i en porslinsbutik. H j ä r n barken i pannloben skulle kunna beskrivas som elefantens förare. Föraren representerar ett medvetet, eftertänksamt sinne: förmåga att planera, känna empati och vara flexibel samt förmåga att styra sig själv. Dessa behöver föSkrivelsen är ett sammandrag av Carolas föreläsraren till exempel när han räknar ning på sommarträffen för svinproducenter vid hur mycket 49x49 är. Föraren Hunurijärvi i Kauhava 16.8. blir snabbt trött och om 49x49 enligt honom inte är en trevlig räknepande, bara man styr och belönar den uppgift eller om han inte förstår varför på rätt sätt. Elefanten vet på nolltid hur man måste räkna ut detta, om det alltså mycket 2x2 är och den kan samtidigt akinte finns något belönande med uppgiftivera en mängd olika saker. När föraren ten, så lämnar han den troligen ogjord, styr elefanten fås den bästa effekten ur han orkar inte just nu och stressar kanelefanten. ske lite grann… och det frånvända läget blir aktiverat. Hur skall man alltså hålla föraren på plats och förbli i ”toward” eller tillvända Den här räkneuppgiften kan man jämläget? föra med att i all arbetsbrådska och Börja dagen och veckan med kort planemitt bland olika störande faktorer – som ring. Bestäm vilka de 1-3 viktigaste uppamorteringarna och oroväckande ekogifterna är, innan du börjar med några nomiskt läge och familjen som kunde arbetsuppgifter , svarar i telefon eller må bättre – borde man förstå varför kollar e-posten. Påbörja alltså inga rutidet är belönande och värt besväret att ner förrän du vet dagens 1-3 viktigaste tänka och besluta om varifrån man får uppgifter. icke genmanipulerat foder, hur man optimerar utfodringen osv. Om du inte kan prioritera själv, be om hjälp. Fråga varandra tex under morgonmålet ”vilka är dina 1-3 viktigaste Det brakar till i buskarna uppgifter idag” om den andra inte kan Föraren utmattas lätt, fast han är liten i svara så föreslå vilka de kunde vara, då jämförelse med elefanten, använder han är det lättare för den andra att hitta över hälften av parets energi och blir så sina. snabbt trött att han behöver en liten paus med 7-20 minuters mellanrum. Att Så här riktar du din uppmärksamhet och använda det medvetna på ett utmathjärnan bearbetar dessa viktiga uppgiftande sätt som sätter rutiner i gungning ter samtidigt som du utför rutinuppgifkan alltså upplevas livshotande. ter. När situationen blir riktigt spännande Försäkra att du har tid, gärna några kastar elefanten av föraren och flyr i full timmar varje dag, till fokuserat arbete. kalabalik oerhört energiskt. Utan förare Detta innebär att du då kan arbeta med kan elefanten handla effektivt och rede viktiga uppgifterna utan att bli störd. fleksivt på basen av redan inlärda mönster och sparande energi, dock utan att När föraren blir trött ge honom en paus veta vad han riktigt håller på med. Lamoch ge tillfälle åt elefanten att stråla. porna i pannloben slocknar i en riktigt Gör någon automatiserad, mekanisk kritisk situation. uppgift, där du inte behöver tänka, för du kan den så bra att du bara kan njuta Föraren på plats av att utföra dem. Elefanten är en mäktig resurs, snabb, mångsidig, flexibel, öppen och hjälCarola Lindholm-Gerlin Senior HR-konsult, Ab Carolin Oy GM-frihet Två tusen producenter förbinder sig till gm-fri produktion I enlighet med Snellmans Lantgårdens Bästa-kvalitetsprogram är det förbjudet att använda genmanipulerat foder. Detta krav har varit i kraft sedan början av år 2012. Eftersom de största fodertillverkarna började använda gm-soja i sin foderframställning förra våren, har vi bett alla producenter i Snellmans köttkedja att skriftligen förbinda sig till gm-frihet i djurens utfodring. Under sommaren har nästan två tusen Lantgårdens Bästa-producenter gjort en skriftlig förbindelse med Herr Snellman, att inget gm-foder används i djurens utfodring. Vi avhämtar djur endast från gårdar som har förbundit sig till gm-fritt produktionssätt. Vi litar på att producenterna följer förbindelsen, men kommer att följa upp saken genom kedjeinformationen och sporadiska utfodringsgranskningar. Producenterna har en viktig roll i produktionskedjan av gm-fritt kött, eftersom man måste försäkra sig om att fodret är gm-fritt redan vid köpet. Därtill bör man alltid kontrollera fodrets innehållsförteckning innan man tar i bruk ett nytt foderparti. Foderetiketten berättar om man har använt genmanipulerade foderämnen vid tillverkningen. Det är obligatoriskt att skriva ut på etiketten om fodret innehåller gm-ingredienser eller berätta om det vid försäljningen. För att förenkla tillgången till information har vi öppnat en sida i Anelma som heter GM-fri utfodring. Här har vi samlat information om både krav och foderämnen för gm-fri produktion samt de foderblandningar som finns på marknaden som lämpar sig för gm-fri svin- och nötproduktion. Ta kontakt med Snellmans representant om du inte är säker på fodrets gm-frihet. 80 % av världens sojaproduktion består av genmanipulerade sorter. Vi räknar med att tillgången på gm-fri sojakross och -olja kommer att säkras i Finland när Finnprotein Oy, som använder gmfria sojabönor, går vidare från testkörning till produktion. Vi samarbetar även med foderbranschens aktörer med målet att minska beroendet av soja och säkra Snellmans gm-fria köttkedja också för framtiden. Att konsumenterna vill veta hur maten producerats och om genteknik använts är inget finländskt eller europeiskt fenomen. Även i USA finns konsumenter som vill veta om genteknik använts i matproduktionen och väljer hellre livsmedel som producerats utan genteknik. Vid midsommar skrev New York Times om den första märkningen för gm-fritt kött i USA. Kirsi Partanen Den första leveransen gm-fria sojabönor anlände till Finnprotein Oy:s sojaförädlingsfabrik i Nystad i slutet av augusti. Figen - 10 - - 11 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Både goda och dåliga gener mångfaldigas i gyltrekryteringen Väl fungerande gyltrekrytering är en väsentlig del av en ekonomiskt effektiv svinköttsproduktion. En tom svinplats är en dyr svinplats, eftersom den måste uppvärmas och investeringar som gjorts för den ska betalas i tid. Ännu dyrare blir en dålig gylta, som gång på annan producerar små kullar – eller alternativt större kullar, men ineffektiva grisar. Vilken rekryteringsmodell man väljer är naturligtvis gårdens eget beslut. Alla rekryteringsmodeller har som målsättning att svinmaterialet används enligt Figens koncept (se bild). I smågrisproduktionen är det mest effektivt att utnyttja den första generationens korsningsgyltor, så att korsningseffekten blir utnyttjad till fullo. Förutom korsningseffekten är det viktigt att säkerställa den genetiska nivån hos rena suggor som används för hybridproduktion. Det finns tre olika modeller för rekrytering av gyltor: 1) Köp av korsningsgyltor 2) Förnyelse av stamsuggor genom inköp – egen produktion av korsningsgyltor 3) Egen renrasig avel och egen produktion av korsningsgyltor Köp av korsningsgyltor Att köpa korsningsgyltor är en enkel och rätlinjig rekryteringsmodell. I denna modell utlokaliseras hela produktionen av rekryteringsgyltor och gården kan därmed fokusera på effektiv gris- och köttsvinsproduktion. Gyltproducentens skyldighet och å andra sidan köparens rätt (samt skyldighet) är att kräva hög kvalitet på både genetik och fenotyp. egen produktion av korsningsgyltor. I denna modell är ca 15-20 % av gårdens suggor renrasiga stamsuggor, som producerar korsningskullar. I valet av far till hybridkullarna lönar det sig att använda semin från riktiga toppgaltar (K- och Hindex minst 115). Man bör vara sträng vid förnyelsen av stamsuggor – rekommendationen är att minst 50 % av stamsuggorna förnyas årligen. Genom kraftig förnyelse hålls den genetiska nivån hög och generna förs effektivt vidare. Även om linjen är hård hålls inköpen utifrån på låg nivå med denna modell. Till exempel om en besättning med 100 suggor har en population på 20 yorkshire stamsuggor, blir inköpet av rena gyltor 10 per år vid 50 % förnyelse. Köp av nya stamsuggor Egen rekrytering genom att köpa stamsuggor är en rekryteringsmodell att ta i beaktande, speciellt om gården vill satsa på och har förutsättningar för Den största risken med stamsuggsmodellen är en överdriven njugghet: genom att spara några euro på en billigare semindos eller otillräcklig gyltrekrytering kan man i framtiden förlora tusentals eller tiotusentals euro. Vi tar MP-indexet som exempel: • Vi utgår från att man satsar på att få 10 indexpoäng bättre suggstam genom stamsuggans MP-index och valet av semingalt. Eftersom hälften av grisarnas gener ärvs från suggan (hälften från fadern) betyder det att smågrisarnas MP-index stiger med 5 poäng. • Vi antar vidare att en stamsugga producerar fem korsningsgyltor per år. • När en korsningsgylta producerar 20 sålda grisar / år, har den goda stamsuggan flerfaldigats till sammanlagt 100 grisar på årsnivå. fem MP-indexpoäng = 1 €/gris 100 grisar 100 €/stamsugga I besättning med 100 korsningssuggor 2000 grisar = 2000 € Personbyte i uppföljningstjänsten för grisproduktion Sari Sirola, som ansvarat för telefonrådgivningen inom Figens uppföljningstjänst för grisproduktionen, blir alterneringsledig fr.o.m. 16.9.2013. Marja Nikkilä är vikarie för Sari under alterneringsledigheten. Marja har bred erfarenhet av forskning och produktutveckling inom svinavel. Hon ansvarar för utvecklingen av grisproduktionens uppföljningstjänst och telefonrådgivningen. Våra kunniga svinrådgivare svarar också på frågor gällande om smågrisuppföljningen och sändning av information. Marja nås på telefonnummer 020 747 2054 och per e-post på adressen marja.nikkila@figen.fi På samma sätt inverkar en satsning på H-indexet på ekonomin, men genom antalet producerade grisar. Därtill är det bra att komma ihåg att nyttan av goda gener inte kvarstår bara ett år, utan samma suggor kan användas under flera års tid. Detta gäller både de goda och dåliga generna. Egen renrasig avel och produktion av korsningsgyltor Om gården väljer egen rekrytering som rekryteringsmodell bör man ha äkta intresse för avelsarbete. Det finns en mängd olika valkriterier, men det effektivaste valet av gener sker genom att utnyttja tillförlitliga index. I praktiken sker aveln inom grisproduktionen utgående från fruktbarhetsindex (H-index) som fås från grisproduktionsuppföljningen. På motsvarande sätt visar resultaten från gårdstesterna och suggornas MPindex på vilken nivå köttproduktionsoch exteriöregenskaperna är. Som stöd för den som utför egen rekrytering försöker vi att utveckla en tjänst där resultaten från täckande gårdstest räknas till äkta BLUP-avelsvärden. Vi siktar på att lansera denna modell i början av år 2014. Oberoende av rekryteringsmodell är målsättningen alltid att använda svinmaterial i enlighet med Figens koncept. Som mor för köttsvin första generationens Figen Matriarkka eller Figen Kombi korsningsgylta och som far Figen Muskeli. En noggrann och standardiserad, individuell testperiod på teststationen i Längelmäki skapar databasen för aveln av produktionsegenskaper och för MP-indexet. Timo Serenius vd, Figen Ab Testresultat från Längelmäki garanterar säkra index Teststationen i Längelmäki är en av grundpelarna i vårt avelsprogram. En noggrann och standardiserad, individuell testperiod skapar databasen för aveln av produktionsegenskaper och för MP-indexet. Det är dock viktigt att notera, att ju närmare i släktträdet information kommer ifrån desto mer tillförlitliga är indexen. I praktiken lönar det sig att kräva att de gyltor man köper in är anknutna till testresultaten från Längelmäki genom nära släktingar. På samma sätt får man bäst effekt från egen rekrytering-modellen om man är helt integrerad med Figens avelsprogram. Om arbetet redan till viss del motsvarar avelsgårdens – varför inte göra det hela vägen ut. Nurmi 2013 - 12 - - 13 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Finlands största vallevenemang Trots små regnskurar lockade Nurmi 2013-dagen, som ordnades för andra gången i Ylivieska, över 4 300 besökare. Evenemanget arrangerades av Yara i samarbete med Agrimarket och K-maatalous. Även Snellmans Köttförädling deltog som samarbetspart.Huvudtemat för evenemanget var effektiv vallproduktion. Temat syntes i ett brett och mångsidigt utbud av olika mässutställare och intressanta arbetsdemonstrationer. Rejäl Mjölkgårdkonceptet garanterar: •Rejäl prissättning •Pristillägg för fria kor •Expresskolinje •Nötregisterfunktioner via Anelma Nurmi-dagen är ett evenemang för yrkesmänniskor inom vallodling och den största tillställningen i Finland som fokuserar på vallproduktion. Till programmet hörde lansering av "treskördstaktiken" och förutom intervjuer med odlare även mångsidiga arbetsdemonstrationer. Till de mer populära demonstrationerna hörde bl.a. slått och krossning, vändning, balning, strängsamling samt gödselspridning. Nurmi-dagen fokuserar speciellt på hur vallodlingen kan göras effektivare och hur man kan förbättra ensilagets ufodringskvalitet. – Vallproduktionen är i nyckelposition för en lönsam mjölk- och nötköttsproduktion. Bra vallodling och ensilageproduktion har ofta varit teman också på våra producenttillfällen, säger Snellmans fältchef för nöt, Vesa Hihnala. Nurmi 2013-evenemanget hade mångsidigt program för hela familjen. Många intresserade yrkesmänniskor inom vallodling sökte sig till mässtältet för att bekanta sig med branschens olika aktörer. Temat för årets evenemang var effektiv vallproduktion. Snellman deltog med representanter från nötsidan och naturligtvis även med goda grillkorvar. Intresserade besökare Vallodling och foderspannmål Förutom arbetsdemonstrationer och informationstillfällen angående vallodling visades även odlingsrutor, där man kunde bekanta sig med nya foderväxtsorter. De vanligaste foderspannmålen i Finland är havre, korn och vete. Havre odlas i Finland på sammanlagt ca 300 000 hektar och korn på ca 500 000 hektar. Foderskörden väntas bli högre i år än i fjol. Havreskörden uppskattas bli ca 1,2 miljarder kg och kornskörden ca 1,8 miljarder kg. Förutom foderspannmål testade man i odlingsrutorna även odling av majs. (Källa: Tike, Salpaus) Snellmans Köttförädling ansvarade för korvserveringen under Nurmi-dagen. Som hjälp vid korvgrillningen hade man även Maa- ja kotitalousnaiset. I mässtältet hade besökarna möjlighet att bekanta sig med Snellmans Rejäl Mjölkgårdkoncept samt diskutera med nötsidans fältpersonal vid Snellmans avdelning. - Den här typen av yrkesevenemang är viktiga för oss eftersom man träffar både avtalsproducenter och möjliga nya producenter, säger Vesa Hihnala. Det är fint att se att branschens yrkesmännis- kor tror på framtiden. Detta är viktigt även för oss på Snellman, eftersom vi med förtroende för den finländska köttproduktionen har gjort stora investeringar. Även primärproduktionens fältrepresentant Matti Kastarinen är av samma åsikt. - Det var många intresserade producenter som besökte vår avdelning under dagen. Det här var nog en av årets bästa evenemang när man ser på det ur anskaffningens synvinkel, ler Matti. HH Hälsningar från Nurmi-dagen: •I Finland odlas vall på ca 660 000 hektar. •Vallodlingen har ökat märkbart under 2000-talet. •Vid vallodling bör man beakta bl.a. vallfröblandning, gödsling, växtskydd och spårämnen. •Det finns många skillnader i vallsorterna gällande t.ex. tålighet mot kyla och torka samt tillväxt och skördeproduktionsförmåga. •Ensilagekvaliteten påverkar många olika faktorer. Via kvaliteten kan man påverka bl.a. mjölkens näringsinnehåll, produktionsnivå, behovet av tilläggsfoder, djurens välmående, produktionskostnader och andra lönsamhetsfaktorer. •Det blir allt vanligare att göra tre skördar per år. Genom att öka vallskördarna kan man förbättra produktionens effektivitet på både mjölk- och köttnötgårdar. Källa: Suomalainen maaseutu, Nurmi extra - 14 - - 15 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Arbetssäkerh et Enda i sitt slag Då Peter Björks djurtransportbil rullar in på gården är det kanske en lite ovanligare syn än vad man väntat sig. Det är frågan om en mörkgrön lastbil med ett vackert handmålat landskap där kor går på bete och i bakgrunden skymtar en röd lantgård som efterliknar Lantgårdens Bästa logo. Nu får vi chansen att ta en närmare titt på detta hantverk. Ett unikt hantverk Det är mer än 30 år sedan Peter Björk började köra slaktdjur. År 1987 började han med egen verksamhet och år 2002 grundades aktiebolaget P. Björk Transport Ab. Peters företag sköter även en del av Snellmans djurtransporter med de tre bilarna som företaget äger. Det är dock en av bilarna som har ett lite avvikande utseende från de andra. Peter berättar att själva bilen, Scania R500, blev färdig i augusti 2012 men påhängsvagnen blev färdig först nu i augusti 2013. Själva skåpet och vagnstommen har Peter köpt men resten av bilen så som inredningen, metallarbetena och målningen har gjorts som handarbete efteråt. - Det är ett intresse som funnits länge men det fordras att man är fler än bara en person då man gör om en hel lastbil. Jag skulle inte klara av att göra det ensam, säger Peter. Som hjälp har Peter haft bl.a. Tom Bodbacka som även arbetar som chaufför åt honom. Designen och målningen av både bilen och släpet har Johnny Sjöblom gjort. Textilarbetena inne i kabinen har Paula Sandström förverkligat och Jari Lehtimäki har hjälpt till med svetsarbetena. Små detaljer och innovativa idéer - När man sitter och kör längre sträckor är det roligt att fundera på olika lösningar till bilen och ofta kommer man på nya idéer, berättar Peter. Det märks att gänget som arbetat med bilen haft härliga idéer och roliga lösningar de förvekligat i bilen. Släpet har som tema Lantgårdens Bästa miljö med det röda huset och åkrarna. Det roliga är dock att då man går till andra sidan släpet ser man samma vy men från andra sidan, den sidan man aldrig ser i den tryckta logon. Målningen innehåller förutom själva landskapet även många små detaljer som t.ex. flugor som flyger i sommarvinden och en nosring längst fram på bilen. Inne i hytten är högtalarna gjorda av Highland horn, textilöverdragen av koskinn och väggen av gamla ladugårdsbräder. På samma vägg finns även en tavla som är inramad med gamla höstörar. Bilen har varit med på flera utställningar och blivit belönad både i Finland och utomlands. Bilen vann bland annat första pris i Super Truck klassen i Power Truck utställningen som ordnades i Härmä i augusti 2013. Senare samma månad blev det även en andra plats i utställningen Nordic Trophy i Sverige. I aktiv användning Peter berättar att de kör mellan 35-40 lass i veckan med de tre bilarna som företaget har. Även den nyaste bilen som blivit både inredd och målad är i aktiv användning. Bilen används dock enbart för nötdjurstransporter och rymmer cirka 23 djur. Vagnen har ventilationsluckor med fläktar som kan dras för vid behov. Därtill finns det både en drickanläggning och temperaturuppföljning. Under vagnen finns även en urintank som rymmer 230 liter. - När man har lång erfarenhet av djurtransporter så börjar man veta hur man vill ha det, säger Peter och tillägger att det är alltid lika roligt att fixa med bilen, för man lär sig ändå hela tiden något nytt. HH Lastningsgången är byggd av stålstolpar och grindar som Charles Östman hade hemma på gården. Ett par flyttbara grindar hjälper att styra djuren i rätt riktning. De sista två elementen är på gångjärn. Flyttbara grindar är lätta att hantera och hjälper att trygga säkerheten och en smidig lastning. Teleskopgrinden inne i boxen styr djuren i rätt riktning. Charles Östman släpper ut 3-5 djur åt gången för lastning till slaktbilen. Grinden ska ännu få ett golvlås, så att tjurarna inte kan knuffa grinden bakåt. Enkla lösningar för säker lastning Det behöver inte vara märkvärdigt, så länge det fungerar. Ett par flyttbara grindar kan bidra mycket till arbetssäkerheten vid lastningen av fullstora nöt. Charles Östman föder upp tjurar i Kållby. Han har 180 uppfödningsplatser och tar in ca 30 mjölkkalvar per omgång. När han byggde en ny sjukavdelning i det som tidigare varit ensilagesilo ville han samtidigt bygga en lastningsgång som gör det enklare att styra djuren till väntande slaktbil. Lösningen är enkel, men mycket funktionell. Gången går längsmed en vägg och är byggd av stålstolpar och grindar. Den är smal nog för att djuren inte ska kunna vända om eller kila fast sig två i bredd. Ett par flyttbara grindar får fungera som tillfälliga väggar vid lastningen och i kätten har Östman en teleskopgrind som han styr djuren med. Flyttbara grindar är lätta att hantera och håller för tillfälligt bruk. – De kostar någon hundralapp, men är otroligt användbara, konstaterar Mårten Lassfolk, Snellmans områdesrepresentant. Viktigt är att de är tillräckligt höga så att inte djuren försöker hoppa över dem. – Liggande rör är också bra, tillägger Charles Östman. De är lätta att klättra på om man själv befinner sig inne i kätten och behöver ta sig ut. Lastningen är den situation som innehåller flest faror i uppfödarens arbete, konstaterar Charles. Tjurarna reagerar genast på att man slamrar med grindar och kättingar och är upphetsade redan när lastningen ska börja. Även om nöten inte är aggressiva är storleksskillnaden så stor att man lätt blir skadad. – Det behöver inte vara några märkvärdiga lösningar för att förbättra säkerheten, så länge de fungerar, säger Mårten Lassfolk. HJ På mitten av gången finns en grind så att lastaren vid behov kan gå in och fösa djuren framåt. Slaktbilen kör ända fram till ladugårdsdörren. Därmed behöver tjurarna vid lastningen inte utsättas för ljus eller andra intryck utifrån, något som annars kan göra djuren tveksamma eller skrämda. MÅTT Flyttbara grindar L= 3000 H=1600 rörprofil 30x50mm Fasta grindar H= 1100 liggande rör Ø 60mm stående rör Ø 25mm Monteringshöjd på fast grind från golv till övre kant 1500mm Stolpar, 100x100mm H= 2000mm Alla kalvar är avhornade, något som ökar säkerheten för både djur och skötare. Kalvarna sövs och bedövas av veterinär, medan Charles sköter avhorningen själv. Charles och Mårten diskuterar de 17 månader gamla tjurarna som ska till slakt om en månad. Farmari - 16 - - 17 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Tack för Farmari! Pågående undersökning om fiberfoders inverkan När hösten faller på är det trevligt att minnas sommarens händelser. Tack till alla som besökte Farmari-mässan för en fantastisk vecka. Mäs�san besöktes av över 100 000 gäster. Farmari-mässans popularitet syntes även på Snellmans avdelning. Under mässan lyfte man fram hur naturlighet framträder i hela Snellmans verksamhet, allt från primärproduktionen till den färdiga produkten. På produktsidan erbjöd man besökarna att smaka på Snellmans grillkorvar och samtidigt välja ut sin egen favorit, Eetvartti eller Iivari. Röstningen om favoritkorven var jämn men under sista mässdagen kunde man konstatera att Iivari blev mässbesökarnas favorit denna gång. Under mässan serverades sammanlagt över 40 000 grillkorvar. Naturligheten i grillkorvarna syns bl.a. i att köttet kommer från finländska familjegårdar, produkten har en hög kötthalt och köttet är inte mekaniskt urbenat. Dessutom innehåller korvarna ingen svål, natriumglutamat eller tillsatt fosfat. - Vi ser naturlighet som ett begrepp som omfattar hela vår verksamhet. Naturligheten börjar från verksamheten hos våra avtalsproducenter och sträcker sig hela vägen genom våra produktionspro- Snellmans Köttförädlings foderchef Kirsi Partanen berättade på Farmari-utställningen i Seinäjoki om de inledande resultaten från en pågående foderundersökning. cesser till den färdiga produkten, säger Köttförädlingens försäljnings- och marknadsföringsdirektör Peter Fagerholm. Han fortsätter med att berätta hur uppskattat naturlighet är både inom handeln och bland konsumenterna. - Eftersom efterfrågan på allt naturligare produkter ökar hela tiden, så behöver vi ständigt nya producenter. Farmarimässan är en värdefull träffpunkt för oss där vi har möjligheten att inte bara möta konsumenter men även producenter, säger Peter. Under mässan kunde besökarna även bekanta sig med Snellmans primärproduktions unika svinkoncept, Figens avelsprogram, gmo-fri utfodring, Snellmans mjölk- och nötgårdsprogram samt med limousin á la carte köttproduktion. På avdelningen kunde man också sitta ner i producentkabinettet och diskutera med primärproduktionens personal över en kopp kaffe. Till svingårdarna delades även de första Rejäl Familjegård –skyl- tarna ut på avdelningen. Själva stolpen för skyltarna samt instruktioner om hur de skall fästas levereras till gårdarna senare i höst. - Det var många av Snellmans nötproducenter som besökte vår avdelning, vilket understryker betydelsen av hur viktigt det är att vara med på mässan, säger nötsidans fältchef Vesa Hihnala. Han berättar att mässan är en utmärkt tillställning, där man träffar både bekanta och nya producenter. Enligt Vesa intresserade gårdsskyltarna som delades ut till svingårdarna även nötproducenterna och det finns planer på att lansera liknande skyltar till nötgårdarna under nästa år. I diskussionerna med producenterna kom bl.a. Snellmans aktuella gmo-frihet på tal och vad den i praktiken innebär för gårdarna. Med frågorna gällande gmo-friheten under mässan så hjälpte bl.a. Snellmans foderchef Kirsi Partanen. Kirsi var förutom på Snellmans av- delning även vid Farmaris svininhägnad och talade om fiberns betydelse för suggor. Läs mer om Kirsis presentation från sidospalten. De två sex veckor gamla rejäla lantgrisarna från Antilas gård fick mycket uppmärksamhet på Snellmans avdelning. Besökarna fick ge namnförslag åt de två tjejgrisarna och som tack fick man ta med sig ett Herr Snellman minnesspel. Det kom in cirka 6000 namnförslag under veckan, varav Lyydia och Justiina blev namnen på grisarna. Figens svin var framme även vid Farmaris husdjursavdelning där svinen visades upp varje dag. Publikens absoluta favorit blev Enska-galten som till och med intervjuades av Ilta-Sanomat. På mässan berättade Figens verkställande direktör Timo Serenius om principerna för Figens avelsprogram och testverksamhet. - Avelsprogrammets huvudteman är kedjans effektivitet samt naturlighet, säger Timo. HH I ett gårdstest som förverkligas i samarbete mellan MTT och ProAgria jämför man sockerbetspellets och kornfoder som fibertillägg vid blötutfodring för dräktiga suggor. I grisningsavdelningen får endel av suggorna även linfrökross. Förstoppning ett vanligt problem efter grisningen Förstoppning efter grisningen beror ofta på att suggornas matintag är lågt efter grisningen och det energihaltiga digivningsfodret är mycket lättsmält. Om man ger fiber under dräktighetstiden ökar ätningen av digivningsfoder snabbare, vilket är viktigt både för suggans mjölkproduktion och allmänna kondition. – Fibrerna får suggans tarmkanaler att arbeta. De städar tarmarna, transporterar smält mat vidare och underlättar för suggor som lider av förstoppning efter grisningen. Det är bra att förebygga förstoppning, eftersom den har koppling till störningar i suggornas mjölkproduktion, säger Kirsi. Fiberfodrets inverkan Som fiber räknas en ganska brokig skara kolhydrater. Fiber är cellväggsmaterial hos växter som inte kan brytas ner av svinens matsmältningsenzym. Fibern smälter i svinets tarmkanal som ett resultat av mikrobsyntesen. Smältbara fibrer kan börja spjälkas redan i tunntarmen, men huvudparten av fibrerna smälter i blindtarmen och tjocktarmen. Vid mikrobsyntesen uppstår bl.a. ättika-, propion- och smörsyra, vilka svinet kan använda som energikälla. Suggor smälter ofta fibrer bättre än unga svin. Suggornas utfodring begränsas under dräktigheten för att undvika för stor fettbildning och då är fiberfoder ett bra tillägg i blötutfodringen. Fiber binder mycket vatten och bidrar därmed till den smälta matens volym och fodrets fyllnad. Fiberhaltigt foder ger suggorna bättre mättnadskänsla än lättsmält foder. Att ge fiberfoder från automat fungerar också som aktivitetsmaterial eftersom det ger svinen mer sysselsättning. Resultat från gårdstesten I gårdstestet jämförs sockerbetspellets och kornfoders inverkan på förebyggande av förstoppning hos suggor som blötutfodras. Fiberutfodringen ur automat påbörjades ca tre veckor före uppskattad grisning. Man fortsatte ge fiber ytterligare en vecka efter grisningen. I grisningsavdelningen fick suggorna 2,5 dl fiberfoder per dag, antingen enbart sockerbetspellets eller kornfoder eller kombinerat med linfrökross (1:1). I kornfoder är fibern i huvudsak osmältbar, i sockerbetspellets däremot till största del smältbar och binder således mer vatten. Resultaten visar inledningsvis ingen större skillnad i fiberns inverkan på förstoppningens längd. Att tillsätta lin till sockerbetspellets eller kornfoder ser dock ut att förkorta långvarig förstoppning efter grisningen. Testet fortsätter och de slutgiltiga resultaten fås under hösten. HH Källor: Siantuntijats Facebook-sida ProAgrias och MTT:s sammanfattning "Lisäkuitua porsiville emakoille, jotka ovat velliruokinnalla" Limousin - 18 - - 19 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Finlands Limousinuppfödarförening 30 år År 2013 är ett jubileumsår för Suomen Limousin kasvattajat ry (föreningen för Finlands Limousin uppfödare), föreningen fyller nämligen 30 år. Suomen Limousin kasvattajat ry. är den riksomfattande rasföreningen som både främjar och övervakar limousinrasens förädling i Finland. Främjandet av rasen syns i föreningens verksamhet t.ex. gällande skolningar, studieresor, utställningsarrangemang och i den allmänna kommunikationen utåt. Jubileumsåret till ära öppnades dörrarna Föreningen har firat jubileumsåret med olika evenemang under sommaren. Föreningen var bl.a. med på Farmari-utställ- Visste du detta om limousinrasens historia i Finland? Fanfaron var namnet på tjuren vars semin importerades till Finland i slutet på 1970-talet. År 1981 importerade konsul Antti Mustakallio den första tjuren av rasen limousin till Finland från Danmark. Detta blev den första levande limousintjuren som fått en stamtavla i Finland. Samma år grundade Anders af Heurlin landets första limousinhjord av djur han importerat från Danmark. År 1982 grundades Luukkaan Limousin i Pöytyä och MetsäPaavolan Limousin i Toijala År 1983 samlades Finlands aktiva limousinuppfödare i Pargas och grundade den nuvarande föreningen Suomen Limousin kasvattajat ry. ningen för första gången med en egen avdelning. En av årets mest anmärkningsvärda och största satsningar har dock varit de öppna dörrarnas dag. Evenemanget ordnades i slutet av juli på 14 olika limousin-gårdar runtom i Finland. Konsumenterna bjöds in för att bekanta sig med vardagen på limousin-gårdarna. Snellmans Köttförädlings limousin-produktionsplanerare Saara Rantanen, som även själv är limousinproducent, berättar att evenemanget överträffade alla förväntningar. - Tillfället var i första hand riktat till konsumenter och gårdarna besöktes sammanlagt av ca. 1500 gäster. Evenemanget fick mycket positiv uppmärksamhet i media och det budskap vi har fått från gårdarna är att liknande tillställningar skulle kunna ordnas även i framtiden, berättar Saara. Jubileumsåret firas även i november då föreningen åker till Mäntsälä för att besöka konsul Mustakallios hemgård. Det var till denna gård som den första limousintjuren köptes i början av 80-talet. Åbo-trakten och Tavastland har historiskt sett varit limousinrasens ursprungliga hemtrakter i Finland, men numera finns den största produktionen i Savolax och Österbotten. En aktiv förening med framtidstro Suomen Limousin kasvattajat-föreningen har under de senaste fem åren växt betydligt och har för tillfället ca 120 medlemmar. Under de senaste åren har även många nya och unga uppfödare kommit med i föreningens verksamhet. - Föreningen är mycket aktiv och framtidstron för limousinuppfödningen är stark, säger Saara. Föreningens målsättning är att få limousinrasen till en av nötsidans huvudraser i Finland. Saara medger att målsättningen är ambitiös, men ändå helt realistisk. - Limousinsemin är redan nu den vanligaste köttrasseminen som används vid mjölkgårdar i Finland. Föreningen rekommenderar gärna användning av limousin på mjölkgårdar tack vare de goda köttproduktionsegenskaperna. Vid valet av semin till mjölkkor har Faba ett utmärkt sortiment av olika alternativ som även befrämjar lätta kalvningar. För tillfället uppskattar föreningen att det finns ca 5000 dikor av rasen limousin i Finland, berättar Saara. Mira och Toni Renttos gård besöktes av närmare 400 gäster under de öppna dörrarnas dag. Besökarna transporterades runt på gården med hjälp av en traktor samtidigt som de fick bekanta sig med nötdjuren. Under de senaste åren har undersökningar gällande rasen ökat och resultaten visar att limousin är en av de mest lönsamma köttraserna. - Många undersökningar visar att tillväxttiden för rasen inte är lång, den har en låg fetthalt och klassificeras som säker, sammanställer Saara. Limousinrasen har avlats för produktion redan i flera år. - Fördomar gentemot rasen finns det naturligtvis alltid. Man måste komma ihåg att det i alla raser alltid finns olika I bild, Vesa Hihnala fältchef för Snellmans nötanskaffning och Saara Rantanen Snellmans limousin-produktionsplanerare. individer. Det avgörande i slutändan är dock hur man hanterar och uppföder djuret, säger Saara. HH Vad är då Andelslaget Limousin? Limousin är den enda av huvudraserna i Finland som förutom en rasförening även har ett andelslag bestående av uppfödare. Medlemmarna i andelslaget är automatiskt även medlemmar i rasföreningen. Byggprojekt på webben Snellmans avtalsproducenter Jari och Päivi Paulasaari håller som bäst på att bygga en ny ladugård för nötuppfödning i Ilmajoki. Det nya fähuset kommer att rymma cirka 200 nötdjur. Byggnadsprojektet är speciellt intressant och unikt eftersom vem som helst kan följa med byggnadsarbetet i realtid via en webbkamera. Jari berättar att projektet påbörjades i mitten på juni och i augusti gjordes betonggjutningarna för grundpelarna. Ifall allt fortskrider enligt planerna så kommer det nya fähuset att tas i bruk under november månad. Andelslaget Limousin säljer och marknadsför medlemmarnas limousindjur både till slakt och för avel samt erbjuder stöd i utvecklandet av medlemsgårdarnas verksamhet. För tillfället finns det 25 mjölkkor vid Paulasaaris gård och till gården hör även cirka 110 hektar åker. Planen är dock att gå ifrån mjölkproduktionen då man fått igång nötuppfödningen ordentligt. Förutom att andelslaget ansvarar för rasdefinitionerna styr den även användningen av varumärket Limousin á la Carte. Andelslaget sköter också om utvecklandet av produktionskedjan och det är härigenom som bl.a. samarbetet med Snellmans Köttförädling fått sin början. Man kan följa med byggnadsprojektet via webblänken: http://www.conexx.fi/fi/ kuvagalleria/92-muita-kohteita-jatyomaakamerat Vår vardag - 20 - - 21 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Svagt färgat i bild: slakteriet inkl. fähus och kroppskyl. avlivas och det andra vid dubbelkontrollen på slaktlinjen. Saknas ett märke blir kontrollen genast svårare. Förnyad vapenlicens Slakteriet ett välsmort maskineri Slakteriet vid Snellmans fabrik på Granholmen är ett välsmort maskineri där varje person har specifika uppgifter att sköta. För arbetsledare Christian Näse börjar måndagsmorgonen redan kvällen innan. Eventuella sjukanmälningar tas emot och det gäller att hitta ersättare för de platser som kommer att vara tomma måndag morgon. – Till skillnad från många andra linjer här på Snellman måste alla våra platser vara bemannade för att arbetet ska löpa, säger Christian. Vi har dock bra skolad personal, så det finns flexibilitet om ersättare behöver plockas in. Personalpussel vecka för vecka 1100 svin och 140 nöt Personalpusslet är nyckeln till att allt fungerar. Veckan inleds med att Christian gör upp nästa veckas personalplanering tillsammans med de två linjeansvariga Jarmo Nyberg och Janne Engman. I veckoschemat planeras bemanningen för de 61 olika platserna i fähus och avlivning, slakthallen, foderavdelningen, hudlager, organhanteringen och fettlager. Totalt arbetar 81 personer på slakteriet inklusive Eviras fem köttbesiktare. Personalen i slakthallen är uppdelad i två grupper som arbetar veckovis på antingen svin- eller nötlinjen. Först på plats på morgonen är linjeansvariga, som gör vissa rutinarbeten och -kontroller innan arbetet börjar på nöt- och svinlinjerna. Slakteriets personal börjar jobba mellan kl. 6 och 7.30 beroende på vilken uppgift man har den dagen. För en slaktkropp tar det ca en timme från första till sista person längs slaktlinjen varefter den går vidare till kylning. De planerade slaktmängderna görs upp veckovis på dagsnivå. Christian börjar sin dag med att kontrollera mängden djur som väntas komma in till fähuset den dagen för att sätta ett exakt mål för vad som bör slaktas just den dagen. – För tillfället slaktar vi ca 1100 svin och För att slakteriet ska fungera måste alla 61 platserna vara bemannade varje dag. I ”slussen” mellan omklädning och slakteriutrymmena hänger veckoschemat, där var och en kan kolla upp var de är stationerade denna vecka. Speciellt i semester- och förkylningstider är det ett utmanande pussel att se till att inga funktioner blir utan bemanning. ”Är en plats tom står linjen stilla”, konstaterar Christian Näse. 140 nöt per dag, säger Christian, men tillägger att kapacitet för mer finns. Under hösten väntas dagsmedeltalet stiga. Var noggrann med märkningen av djuren När så stora mängder djur passerar slakteriet varje dag är det av största vikt att djuren är rätt märkta. T.ex. svinens tatueringar kan ibland ge huvudbry om de är svåra att avläsa. – Det är säkert lätt hänt att en siffra blir spegelvänd när man ska tatuera svinen strax innan slaktbilen kommer, så kontrollera helst i förväg att tatueringen blir rätt. Svinens gårdsnummer registreras i början av linjen och dubbelkollas i samband med klassificeringen. Samma gäller för nötens öronmärken. – Det ena öronmärket tas bort vid registreringen i samband med att djuret Just idag ska Christian under eftermiddagen åka in till polisstationen och förnya licensen för vapnet vid slaktlinjen. – Vi har ett vapen som kan användas vid ovanliga fall där normal bedövningsmetod är svår att tillämpa. Som arbetsledare har jag huvudlicensen och de slaktare som kan jobba vid avlivningen har parallellicenser. Christian betonar att det i praktiken är ytterst sällan vapnet används. Nolltolerans för avvikelser Varje dag kommer rapporter på e-posten om olika laboratorieprover som tagits, såsom luftprover, bakterietester, prov från slaktkropparnas ytor mm. Christian går igenom rapporterna för att se om något avvikande framkommer. Även olika processgranskningsrapporter kommer på hans bord. – Vi har nolltolerans vad gäller avvikelser på slaktkropparna, dvs allt rapporteras till mig och vi tar ställning till vad som kan ha hänt och vad vi ska göra för att undvika att så sker igen. Slakteriets kvalitetsansvariga, Johan Wallgren, kontrollerar varje dag arbetet på slaktlinjerna och ger skolning till personalen vid behov. Förebyggande arbete Också olyckor i arbetet rapporteras till arbetsledaren och Christian har en palaver med den drabbade personen samt avdelningschefen och en representant för arbetsskyddet inom två dagar. – Vi tog nyligen i bruk obligatorisk användning av stålhandske för de flesta arbetsuppgifterna på slakteriet och det gav genast resultat, säger Christian. Alla i personalen är även skyldiga att anmäla nära ögat-händelser, så att vi kan förebygga farosituationer och uppmärksamma om var man bör vara försiktig. Arbetsledningsteamet vid slakteriet består förutom Christian och de två linjeansvariga av Johan Wallgren, assistent Annika Fagerholm (uppföljning och löner) och Viktor Snellman, ansvarsperson för foderavdelningen, fettpack och hudlager. Alla i arbetsledningsteamet började sin yrkesbana på slaktlinjen, så det är med andra ord en mångårig, samlad yrkeskunskap man sitter på. HJ I nästa nummer av Rejäl Familjegård kan du läsa mer om slakteriets omkringfunktioner som t.ex. hudlager och biprodukter. En stor del av arbetsledarens arbetet går åt till problemlösning. ”Det behöver inte alltid vara stora saker, men det är mitt ansvar att tillsammans med mitt team se till så att produktion på slakteriet rullar”, säger Christian Näse. Här diskuterar han med linjeansvarige Janne Engman vid nötslaktlinjen och Jarmo Nyberg vid svinlinjen. Nyheter Leena Laitinen blir ny koncerndirektör på Snellman Vid årsskiftet utnämns Leena Laitinen, 43, till Snellmans nya koncerndirektör och börjar med sitt nya arbete den 1.1.2014. Nuvarande koncerndirektör Martti Vähäkangas uppnår pensionsålder nästa höst och kommer fram tills dess att arbeta med specialuppgifter för styrelsens räkning. - 22 - - 23 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Bra fråga! Primärproduktionens kontaktuppgifter Hur fungerar det riktigt? Har du också en fråga du vill ställa till Snellmans primärproduktion? Skicka den till oss på adressen ann.knutar@snellman.fi LB Nöt Hur anmäler jag en expressko? Svar: Avhämtning av expresskor kan beställas via Anelma hela veckan dygnet runt. Expresskoavhämtning kan inte beställas per telefon. Vid beställningen väljer man som djurslag i Anelma "Expressko”. I samband med beställningen förbinder sig producenten att betala beställningsavgiften 25 €/avhämtning. Är det möjligt att få alla mina djur till nötlagret? Då behöver jag inte mata in alla numror i signumet då jag gör slaktanmälan eller förmedlingsanmälan utan kan välja djuret från nötlagret? Svar: Jo det går bra. De officiella djuranmälningarna till nötregistret kan skötas genom Navra i Anelma. Genom att synkronisera ditt nötregister med nötlagret får du alla dina djur till nötlagret. Anelmas nötregisterfunktion kan öppnas för den som så önskar. Ta kontakt. Vesa Hihnala LB fältchef 044 796 6345 Matti Kastarinen Pekka Taipale MP kenttäedustaja områdesansvarig 0500 263 995 norra området 0500 265 635 Mårten Lassfolk områdesansvarig mellersta området 044 796 6545 Jouko Jaakola områdesansvarig södra området 040 548 6038 Jarmo Niemelä kontaktperson södra området 0500 369 597 Reijo Lintulahti LB svinkonsult 044 796 6542 Laura Ehlers LB produktionshandledare Kirsi Partanen LB foderchef 044 796 6432 Timo Serenius vd. Figen Ab 0400-637 255 timo.serenius@figen.fi LB Svin Martti Hassila LB fältchef 044 796 6344 pensioneras 1.10 Tove Donner LB produktionshandledare 044 796 6577 moderskapsledig - Jag är glad över att få möjlighet att tillsammans med er arbeta vidare mot nya framgångar för Snellmankoncernen. Starka varumärken, hög kvalitet, en kunnig och engagerad personal samt uppskattning från kunderna i allt vi gör utgör en bra grund för framtiden. Vid sidan av ekonomi har jag i tiderna också studerat livsmedelskunskap och för mej innebär min nya arbetsuppgift att jag får möjlighet att arbeta med nåt som ligger mej nära hjärtat, nämligen mat, säger Leena. Martti Vähäkangas kommer efter årsskiftet att arbeta med specialuppgifter för styrelsen. Svar: Specialiserade nötgårdar med ikraftvarande tjurplusavtal kan få investeringstillägg under tre år efter ladugårdsinvesteringar. Tilläggsuppgifter ger Vesa Hihnala, 044-7966345. Vad är kalvens ras vid en korsning? Svar: Kalvens ras är samma som faderns ras. Detta gäller när du gör anmälan till Datacentralens nötregister och när du anmäler kalven till förmedling. Varför är det viktigt att uppge ursprungsgårdens märkningssignum på döda/utmönstrade smågrisar i svinlagret? Svar: Du bör göra utmönstringen i svinlagret så att du kan färdigställa tillväxtrapporten. Ursprungsgårdens märkningssignum behövs för förmedlingsgrisarnas kvalitetsuppföljning. Ju oftare ett visst signum förekommer på utmönstrade smågrisar på olika gårdar, desto lättare kan vi identifiera eventuella problem och saker att kontrollera. Mona Julin logistikchef (06)786 6343 044 796 6343 Sami Virtanen logistik-planerare, nöt 044 796 6167 LB-kontorets förman Anumaija Viitala Lisa Ahlgren kalvförmedling smågrisförmedling 044 796 6397 (06)786 6331 044 796 6331 Ny representant i Mellersta Finland Timo-Pekka Hietanen (till höger i bilden) börjar i Snellmans nötteam 1.1.2014 som ny områdesrepresentant i Mellersta Finland. Timo är för tillfället anskaffningsföretagare för Saarioinen. Timos bröder Tero och Tomi börjar som trafikanter och sköter områdets kalv- och nöttransporter. LB Kontoret Ann Knutar Brita Wiik LB-kontorets förman systemansvarig 044 796 6203 044 796 6323 Rita Wiklund slaktuppg.hanterare (deltid) (06)786 6320 044 796 6320 Monica Söderlund likvidhanterare (06) 786 6340 Dan Vikman anmälningshanterare (06)786 6375 044 796 6375 Barbro Koski djurkrediter (06) 786 6239 Trafikanter Henry Ahlvik Christer smågris Sundqvist 044 796 6556 kalv/svin 0500 264 570 Ann Knutar Tomas Gäddnäs primärproduktionens direktör 044 796 6342 LB Logistik Kan man få investeringstillägg? Leena Laitinen har arbetat 18 år i olika ledarskapsuppgifter inom S-gruppen. Laitinen har en bred och mångsidig erfarenhet inom detaljhandel, kedjehandel samt bruksvaruhandel. Hon har fungerat bl.a. som S-gruppens direktör för dagligvaruhandel och Prismakedjan samt som landsdirektör för SOK i Estland och As Prisma Peremarkets verkställande direktör. Hon har dessutom under flera år fungerat som direktör för olika regionandelslags Prismavaruhus. Saara Rantanen Limousin produktionshandledare 044 796 6531 Peter Björk nöt/svin, 0500 263 996 Kari Peltola svin 0400 521 250 Henri Hurmerinta sika 040 555 2057 Jukka Takanen Eero Sallinen, Antti Sallinen Timo nöt nöt/kalv Hartikainen 040 515 5702 0400 384 180 040 554 3621 kalv 0400 678 048 Mika Laakso kalv 0400 299 593 REJÄL PRODUCENTMÄSSA Fredagen den 4.10.2013 kl. 10-16 Granholmsvägen 1, Jakobstad Snellmans producentmässa ordnas igen i Jakobstad fredagen den 4.10.2013. Mässan ger alla intresserade nöt- och svinproducenter möjlighet att bekanta sig med Snellmans Köttförädlings och våra samarbetsparters verksamhet. Under mässan ordnas intressanta seminarieföreläsningar med bl.a naturlighet och gmo-frihet som teman. Därtill är även Snellmans ledning på plats och berättar om marknadssituationen och framtidsutsikter. Under dagen är även hela gänget från Snellmans primärproduktion på plats för diskussion. Besökarna har under mässan även möjlighet att handla i den nya producentbutiken och ta med sig en Snellman butikskasse. Vi ses på mässan, välkommen! Vi bjuder på: Grillkorv t, den riktiga Höstens nyhe korven skinnfria knac nin Krispiga pani lla Kaffe och bu Samarbetsparter Projekti1:Layout 1 4.10.2011 12:33 Sivu1 I mässprogrammet bl.a. Presentation av Snellman och våra samarbetsparter Seminarieföreläsningar om bl.a. • djurhantering • gm-frihet • ledningens översikt Maskinavdelning Slakterirunda Invigning av den nya producentbutiken
© Copyright 2024