Rejäl Familjegård
Rejäl Familjegård samarbetstidning för snellmans primärproduktion 2014 • 1 » Svinseminariet 2014 » Gårdsbesök på nötfältet Rejäl Familjegård Ansvarig redaktör och utgivare Tomas Gäddnäs, Snellmas Köttförädling Ab Redaktion Ann Knutar, Heidi Heino, Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk planering Solid Media -2- -3- Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Ledare 4 Svinseminariet i Seinäjoki Föregångare Snellmans producenter är föregångare. De tycker om att vara med där det händer. Tillsammans med Herr Snellman bygger de något helt nytt, en finländsk ”all natural”, gm-fri produktionskedja . Vid årsskiftet hade totalt 2287 producenter tillsammans med Snellman förbundit sig till en produktionskedja som är fri från genmodifierade foderväxter. Tryckeri Forsberg ISSN 2323-3834 Kontaktuppgifter: Snellmas Köttförädling Ab PB 113, 68601 Jakobstad tfn 06 786 6111 www.snellman.fi Primärproduktionens kontaktupptifter: http://anelma2.snellman.fi Rejäl gård Familje samar betst snell mans idning för primä rprod uktio n 2014 • 1 ariet 2014 » Svinsemin et k på nötfält » Gårdsbesö På pärmen: Arto Viitalas ladugård i Jalasjärvi, läs mer om nöt- och mjölkproduktion i Syd-Österbotten på sid 14 Snellmans roll som föregångare är enligt TNS Gallups färska producentundersökning den enskilda faktor som allra mest påverkar nöjsamheten, i synnerhet hos Snellmans svinproducenter. Producenterna uppskattar öppenheten, produktionskedjans genomskinlighet och det faktum att produkterna utvecklas ur konsumentperspektiv. Undersökningen vittnar om att Snellmans producenter har förstått kvalitetskedjans målsättningar och verkligen förbundit sig till dem. Anknytningsgraden till samarbetsföretaget är hos Snellmans producenter i en helt egen klass i jämförelse med övriga branschen. Snellmans producenter är också mer benägna att göra satsningar och investeringar för framtiden än den finländska genomsnittsproducenten. Att vara föregångare kräver ändå målmedveten utveckling. Det kräver intensifierat samarbete, fokuserad rådgivning och fungerande växelverkan mellan företag och producent. Det finns inga genvägar till föregångskap. Kravnivån är helt enkelt högre. Detta är också något som våra producenter har identifierat. Det räcker inte att jämföra sig med andra, utan man bör alltid se framåt på vad som ännu kan utvecklas. Producentundersökningen lyfter fram viktiga utvecklingspunkter, en respons som vi vill ta till oss och återkomma till under årets producenttillfällen. I samband med lanseringen av Snellmans gm-fria produktionskedja öppnades ett diskussionsforum på Snellmans hemsida. Ett stort antal nöjda konsumenter ville rikta sitt tack till Snellmans familjegårdar för den uppoffring som gjorts för att behålla gmfriheten. Snellmans linje möter ändå som väntat även motstånd. I den offentliga diskussionen är det främst representanter för forskningen som ställer sig skeptiska till gm-friheten som linjeval. Snellmans produktionskedja är ändå på inget sätt främmande för forskning och utveckling. Snarare kan man säga att Snellman går i spetsen för den finländska forskningen, både när det gäller primärproduktion och produktutveckling. Snellmans produktionskedja är den enda i Finland som bedriver genetisk forskning av svinraser. Gm-friheten ställer också helt nya krav på den långsiktiga utfodringsforskningen. Forskning och produktutveckling kan göras med olika mål som utgångspunkt. I många fall har utvecklingens mål varit baserad på teknisk massproduktion. Dagens öppna samhälle ställer nya krav på utvecklingen. Det vill vi också bejaka. Det är föregångarens ansvar. Framgång förtjänas genom att göra gott, genom att dagligen fokusera på att göra rätta val, och att utföra arbetet på bästa möjliga sätt. Tack för er positiva inställning och ert aktiva engagemang för att vidareutveckla vår gemensamma kvalitetskedja! 2013 Under år 2013 ökade Snellmans nöt- och svinanskaffning med 10 % till ca 39 milj. kg (28 milj. kg svin + 11 milj. kg nöt). Kalvförmedlingen ökade med 20 % och smågrisförmedlingen med 11 %. Det genomsnittliga producentpriset för nöt steg med 12 % (33 c/kg) och för svin med 10 % (16 c/kg) jämfört med 2012. Snellmans totala slakt- och livdjurslikvider till familjegårdarna uppgick till 105,2 milj. €. Svinavelsbolaget Figens integrering i Snellmans köttförädling fortsatte under positiva förtecken. Figens operativa resultatutveckling var positiv och seminförsäljningen ökade med 4 %. I detta nummer Ledare........................................................................................................ 2 Svinseminariet 2014..............................................................................4 Producentenkäten 2013......................................................................8 Sikava fick status som nationellt kvalitetssystem....................10 Producenten skriver första raden i produktförteckningen...11 Mjölkproduktion i trettonde generation......................................12 Nötproduktion i Syd-Österbotten................................................ 14 12 Utsikter för dikoproduktionen.........................................................16 Undvik mycoplasma bovis.................................................................17 Välkommen till vårens nöttillfällen.................................................17 Var femte gris på export................................................................... 18 Öppet hus.............................................................................................. 20 Bra fråga!..................................................................................................21 Nyheter i korthet.................................................................................22 Tomas Gäddnäs Primärproduktionens direktör Mjölkproduktion i trettonde generation Vårens nyhet - länkkorv i naturtarm.............................................23 -4- -5- Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Svinseminariet 2014 Snellmans svinseminarium hölls traditionsenligt i Seinäjoki i januari och en svensk svindag i Vörå 6.2. På seminariet diskuterades olika delområden inom Snellmans rejäl lantgris-koncept och hur konceptet positionerar sig såväl hemma som på världsmarknaden. text och bild: Heidi Heino I år ville man förverkliga svinseminariet på ett lite annat sätt än tidigare genom att ge mer utrymme för fri diskussion. Målsättningen var att ur olika perspektiv granska vilken ställning rejäl lantgris-konceptet har i världen och hur vi med vår egen verksamhet, såväl på Snellman som i svinhusen, kan vidareutveckla konceptet. Slutresultatet från seminariet sammanfattades i en sk. målsättningsagenda, dvs utvecklingsområden för det kommande året. – En av de viktigaste faktorerna i vårt koncept är inställning och engagemang. Vi har alla möjligheter att lyckas, men det finns också mycket utmaningar. I år satsar vi speciellt på smågriskvaliteten och på ökad rådgivning och information, säger Snellmans primärproduktionsdirektör Tomas Gäddnäs. Här en sammanfattning av seminarieprogrammet och de bästa bitarna. Gm-fri svinutfodring R isto Uusitalo från Finnproteins sojaraffinaderi i Nystad berättade om den gm-fria produktionskedjan. - Fabriken i Nystad är det största, specialiserade flerstegssojaraffinaderiet i Europa - Fabrikens produktion baserar sig på gm-fri soja - Totalkapacitet på ca 240 000 ton sojabönor/år - Raffinaderiets egen logistikgrupp planerar och övervakar transporten av sojabönorna från Brasilien till Finland - Transparent produktionskedja, de gm-fria sojabönorna från Brasilien kan spåras ända till gårdsnivå - Kvaliteten på den gm-fria sojan upprätthålls på fabriken bl.a. genom salmonellatester, smältbarhetsmätningar, kvalitetssystem och säkerhetsprogram Den gm-fria sojan transporteras genom tre förädlingsskeden. Sojabönorna skalas i förbehandling, varefter de flyttas till extrahering. I extraheringens första skede pressar man sojaolja ur bönorna och får sojakross som biprodukt. Sojakrosset vidareförädlas genom att man frigör det från socker och orenheter. Som slutresultat får man sojaproteinkoncentrat, och som biprodukter melass och lecitin. FörExtrahering behandling (heksan) Sojaskal Sojaolja Extrahering (etanol) Melass & sojakross För gm-fri produktion är det viktigt att den soja som används i fodret är konstaterat och spårbart gm-fritt, salmonellatestat och ansvarsfullt producerat. Soja som används för svinutfodring ska ha hög proteinhalt och vara rätt rostat.. Därtill bör fodrets näringsvärden och produktionsegenskaper vara kända och den tekniska kvaliteten god. Det är också viktigt med en jämn tillgång, konkurrenskraftigt pris samt tydlig och korrekt produktmärkning. Risto Uusitalo, Finnprotein et inari014 m e 2 Svins Snellman i världen A Anne Kallinen, vd för Suomen Gallup Elintarviketieto Oy nne Kallinen från TNS Gallup inledde paneldiskussionen om Snellmans position på världsmarknaden genom att presentera statistik från den europeiska svinmarknaden. - Svinköttsproduktionen inom EU har minskat de senaste åren och antalet suggor sjunkit rejält - Efterfrågan på svinkött har försvagats och producentpriserna sjunkit såväl på hemmasom på exportmarknaderna - Producentpriserna är i stora drag på samma nivå i Finland och i Europa - Antalet svingårdar har minskat i Finland med 8–9 % de senaste åren - Antalet suggor har minskat i Finland, men smågrisproduktionen har stigit - Under januari–december 2013 har det skett en 0,9 % tillväxt i den finländska grisproduktionen - Hälften av världens svin föds upp i Kina, där tillväxtprognosen för år 2014 är ca 2 % - I EU, där en femtedel av världens svin föds upp, är tillväxtprognosen +/- 0 % - Köttkonsumtionen i Finland har stigit under de senaste 20 åren och närmar sig nu medeltalet för EU Snellmans kommersiella direktör Peter Fagerholm inledde diskussionen om Herr Snellmans differentiering på världsmarknaden. - Snellman strävar efter allt mer naturliga, äkta och mer smakfulla produkter - Målsättningen är att utveckla vanliga volymprodukter mot högre kvalitet och bättre smak - Det är viktigt att man lyckas kommunicera ut företagets val och linjedrag till handeln - Snellmans differentiering på marknaden består av flera faktorer: renhet, inhemskt, ansvarstagande, naturlighet, hög kötthalt, gm-frihet, bästa valuta för pengarna samt mindre tillsatsämnen - Att konsumenten har känslomässiga band till en viss produkt och accepterar hela produktionskedjan är i nyckelposition för konsumentbeteendet och -valet Peter Fagerholm, Snellmans kommersiella direktör Figens verkställande direktör Timo Serenius höll det sista anförandet, där han Sojaproteinkoncentrat funderade kring utvecklingspotentialen för Snellmans svinkedja. - Svinproduktionens effektivitet har en stark inverkan på produktionskostnaderna - En bättre effektivitet utgår från att grundfaktorerna är i skick och utvecklas - Avelsprogram, hybridproduktion och gyltuppfödning har en viktig roll i en effektiv produktion - Positiv attityd och förmåga att se möjligheter, men samtidigt hålla sig realistisk, är avgörande när man effektiverar produktionen Timo Serenius, vd för Figen -6- -7- et inari014 m e 2 Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Svins Tips för ork i vardagen K vällsprogrammet i Seinäjoki var en nyhet för i år. Temat för kvällsprogrammet var hur man orkar i vardagen och kvällens inspirerande talare var personal- och ledningskonsult Carola Lindholm-Gerlin. Med hjälp av diskussioner och praktiska övningar gick Carola igenom en så kallad hjärnans tallriksmodell. Tanken är att man varje dag ska sträva efter att förverkliga alla aktiviteter i hjärnans tallriksmodell. På så vis kan man optimera sin hjärnfunktion och orkar bättre i vardagens myller. Tallriksmodellen är delad i sju olika funktioner: • Tillräcklig nattsömn • Fysisk motion • Social samvaro • Koncentration på en intressant sak • Lekfullhet • En stillsam stund för vila • Egen tid för reflektioner Under kvällsprogrammet diskuterades också hur man bättre hanterar motgångar. – Vi har alla en naturlig förmåga att klara oss bra och hitta sätt att anpassa oss till svåra situationer, säger Carola. Hälsa och välmående genom utfodring Det finns dock saker som kraftigt påverkar förmågan att hantera stress. • Förmåga att behärska känslorna i pressande situationer • Förmågan att behärska impulser • Förmåga att se realistiskt på situationen i ett positivt ljus • Förmåga att se förhållande mellan orsak och verkan • Stark tilltro till både sig själv om omgivningen • Förmåga och vilja till empati och nyfikenhet • Vilja att uppleva nya saker S nellmans foderchef Kirsi Partanen inledde den andra seminariedagen med en föreläsning om svinens utfodring. – I utfodringen måste man beakta fodrets kvalitet och sammansättning, hur maten serveras och mängden. Uppföljning av såväl vatten som foder är i nyckelposition för en lyckad utfodring, säger Kirsi. Viktigt för fodrets kvalitet är: • Balanserad näringssammansättning • Lämplig mängd energi och mättnad • Tillräckligt grovt och fiberhaltigt för magens hälsa • Bra mikrobiologisk kvalitet • Fodret får inte innehålla mögeltoxiner eller frön från ogräs Dessutom bör man notera att rent vatten är minst lika viktigt som närande foder. Grisen behöver vatten för att upprätthålla livsfunktionerna, värmeregleringen, transport av näringsämnen, för att skölja bort rester från ämnesomsättningen samt bilda proteiner. Snellmans foderchef Kirsi Partanen. Utvecklingsagenda för 2014 U nder svinseminariets avslutning sammanfattade Tomas Gäddnäs de utvecklingsområden som framkommit under seminariet i en utvecklingsagenda. Utvecklingspunkterna grupperades ur tre olika synvinklar, dvs. människor, grisar och konceptet. Varje utvecklingspunkt fick egen ansvarsperson inom Snellmans primärproduktion. Avsikten är att återkomma till utvecklingspunkterna under årets kommande svinproducenttillfällen. Människor Grisar • specialkoncept för gårdarnas utveckling, t.ex. rådgivningens fokusområden, djurhälsa, ekonomi och management. • förbättring av utfodringens utnyttjandegrad, minimering av svinn • effektivera intern kommunikation Snellman - producent - producent • smågrisarnas kvalitetsprojekt • hantering av APP-problemet • koncept för nyrekrytering av gyltor Koncept • smågrisgrislogistiken och kommunikation av avvikelser • uppdatering av köttprocentprissättningen Vad tyckte deltagarna? Såväl i Seinäjoki som i Vörå lockade svinseminariet en stor grupp aktiva producenter med positiv, öppen attityd. Tillfället i Seinäjoki hade ca 120 deltagare per dag och svindagen i Vörå ca 30 deltagare. Paula och Vesa Kurikka-Oja Katri Kaaro och Tellervo Taneli Pihlajamaa Paula och Vesa deltog i svinseminariet i Seinäjoki. Hemma i Jalasjärvi har de en smågrisbesättning med ca 300 suggor. Paret Kurikka-Oja nämner att bl.a. Paavo Viitanens anförande om sugginsemination var intressant. – Viitanen var intressant eftersom det gav ny information och lite fördjupade tankar. Även Carolas kvällsprogram var trevligt, när man fick byta tankar med andra. Det är bra att man tar upp orken som tema, konstaterar paret Kurikka-Oja. Paula och Vesa tycker seminariet är nyttigt även ur den synvinkeln att man får möjlighet att träffa andra producenter och samarbetsparter. – Det kunde lämnas mer tid för frågor och diskussion. Att jobba i små grupper kunde också utvecklas vidare, då kan man öppet dela erfarenheter med andra, funderar Paula och Vesa. Den seminariedeltagare som fick överlägset flest kramar var labradoren Tellervo. Veterinären Katri, som deltog i svinseminariet i Seinäjoki, berättade att Tellervo alltid är med på arbetsresorna och känner de finländska svinföretagarna rätt bra vid det här laget. Men till svinhuset kommer Tellervo inte, för hon tycker svinen är lite skrämmande. – Jag samarbetar mycket med producenter från olika köttföretag och seminarier som det här ger trevlig stimulans till ens eget arbete. Dessutom hjälper de mig att förstå Snellmans verksamhet och producenternas förväntningar bättre, berättar Katri. Hemma i Kaustby fick smågrisbesättningen med ca 90 suggor vänta en dag medan Taneli deltog i svinseminariet på onsdagen. – Det skulle vara bra med fler praktiska tips för den egna gården på seminarier av den här typen, säger Taneli med öppen och positiv attityd. Han, liksom andra seminariedeltagare, önskar sig fler möjligheter att dela sina erfarenheter med andra producenter. -8- -9- Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Köttanskaffningsföretagens image Producentenkäten 2013 I januari publicerades resultaten från TNS Gallups producentundersökning som genomförs vartannat år. Resultaten från 2013 speglar branschens utmanande situation, men visar också tecken på kontinuitet och vilja att utvidga verksamheten. Sammanlagt 1632 mjölk-, nöt- och svinproducenter deltog i undersökningen, varav 272 var Snellmans producenter. I enkäten frågade man om producentens grunder för kundförhållandet, köttanskaffningsföretagens image och hur nöjd man var med företagens funktioner. – Pålitlighet, säkerhet och kontinuitet har på ett allmänt plan blivit viktigare i valet av företag, vilket även speglar osäkerheten inför framtiden. Sett på hela branschen är mjölkoch nötgårdarna i medeltal mer nöjda och svinproducenterna är på samma nivå som tidigare. Man är mer nöjd än 2011 med huvudparten av tjänsterna, mest har resultatet stigit för kundbetjäningen som helhet och slakthämtningarna, berättar Anne Kallinen, forskare och verkställande direktör för Suomen Gallup Elintarviketieto Oy. Snellmans producenter nöjdast i branschen – Nöjsamheten med Snellman har vuxit lite från 2011. Den är likväl fortfarande bäst i branschen med helhetsvitsordet 8,9, säger Anne. Helhetsvitsordet från mjölk- och svingårdarnas stärktes jämfört med branschen. Nötgårdarnas nöjsamhet var på samma Lojalitet Snellman och övriga branschen 2013 Anne Kallinen, TNS Gallup Helhetsvitsord Snellman och övriga branschen Övriga branschen 2011 Övriga branschen 2013 Snellman 2011 Snellman 2013 nivå som tidigare men branschens medeltal förbättrades. andelen obundna i resten av branschen rör sig kring 27 %. Att producenterna är nöjda märks också i lojaliteten. Andelen producenter som varit positivt anknutna till Snellman har hållits högre under det senaste året jämfört med medeltalet för de andra företagen i branschen. Sammanlagt 95 % av de svarande är lojala Snellman-kunder, vilket betyder ca 5 % obundna. Medeltalet för Säkerhet uppskattas i kundförhållandet Undersökningsresultaten visar att de viktigaste faktorerna i kundförhållandet är konkurrenskraftigt producentpris, pålitlighet, säkerhet och kontinuitet. I de öppna svaren steg också det finländska och inhemska fram som ett nytt, starkt kriterium. När man jämför faktorer i företagens image märker man att Snellman uppfattas som en föregångare i branschen. Speciellt inom svinkedjan har detta ett klart och viktigt samband till nöjsamheten. – Bland dikogårdar poängteras inte rollen som föregångare på samma sätt som bland svingårdar. Detta är med andra ord en utmaning att vidareutveckla också inom nötkedjan, säger Anne. På en allmän nivå överstiger Snellmans image och funktionernas vitsord branschens medeltal. Skillnaden till branschen minskade dock en aning för mjölk- och nötgårdar och blev större för svingårdar. I undersökningen frågade man även hur viktiga producenterna upplever företagens funktioner. Enligt resultaten anser Snellmans producenter att slaktchaufförernas och fältpersonalens verksamhet är mycket viktiga. Jämfört med resultaten från 2011 sätts även större vikt vid personalens verksamhet, kommunikation och produktionsavtalen. När man analyserar nöjsamheten med funktionerna kan man konstatera att Snellman får bäst betyg gällande likvid- och finansieringstjänster samt hämtning av slaktdjur. Störst försprång till branschen har Snellman inom produktionsavtal, producentinformation och finansieringstjänster. Utrymme för utveckling finns inom rådgivnings- och utvecklingstjänster, vilket även ses som den viktigaste grunden för samarbetet. – Snellmans producenter är mer villiga att fortsätta och utvidga verksamheten än medeltalet. Detta betyder även att man väntar sig mer hjälp av Snellman i utvecklingen av verksamheten. Tjänsterna upplevs i allmänhet viktigare än tidigare. Man betonar också vikten av att upprätthålla kontakt mer än tidigare, säger Anne. Den osäkra situationen märks i resultaten – Svaren från undersökningen speglar branschens situation. Nu vill man ha en bestående och pålitlig samarbetspart, säger Anne. Den osäkra situationen inom branschen märks enligt Anne även i att bara 30 % av svingårdarna som deltog i enkäten svarade att de fortsätter produktionen 6-10 år framåt. – Det här talet är mycket lågt för hela branschen. Bara 21 % av de svarande svinföretagarna planerar att utvidga verksamheten. På nötsidan är dock situationen mer positiv. Över 60 % av Snellmans mjölk- och nötgårdar säger att de fortsätter sin verksamhet under de närmaste tio åren. HH Funktionernas vitsord Viktiga funktioner Snellman 2013 Snellman 2013 % av Snellmans kunder anser vara viktiga mjölkgårdar nötgårdar svingårdar Chaufförens/ lastningsmannens verksamh. 96 98 95 Fältpersonalen 82 95 88 Företagsledningen 71 89 77 Producentinfo 76 95 90 84 95 83 Produktionsavtal 64 73 77 Djurhälsovård 45 73 62 44 73 76 82 88 87 25 55 32 - Producenttidningen Utvecklings- och rådgivningstjänster Funktioner kopplade till djurförmedlingen Finansieringstjänster Nöjsamhet med olika funktioner samt hur viktiga de anses. Mest nöjd var Snellmans producenter med likvid- och finansieringstjänster samt slaktavhämtningar. Speciellt på rådgivningssidan finns behov att utveckla verksamheten. 100 % musta TIFIOIT S U ER L A AT U V AS T U U L NE ST SA EL MÄ KAN LI N L A AT UJÄR JE - 10 - - 11 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Sikava fick status som nationellt kvalitetssystem S använda kvalitetsansvarsmärket från och med 1.5.2014. Användningen av märket förutsätter att grisproduktionen fyller alla produktionskrav inom systemet. Kraven på produktionsmetoderna som kvalitetsansvarssystemet ställer överskrider till många delar den lagstadgade nivån. Systemet betonar framför allt produktsäkerhet, djurens hälsa och näring, miljöansvar och köttets ursprung. På färskköttprodukter av gris får man Med hjälp av kvalitetsansvarsmärket vill man berätta för konsumenterna hur mycket arbete man lägger på kvalitativ och ansvarsfull svinköttsproduktion i Finland. Det nya systemet certifieras som bäst och baserar sig på svinhälsovårdssystemet Sikava, som upprätthålls av Föreningen för bekämpning av djursjukdomar ETT rf. Produktionskriterierna från kvalitetssystemet baserar sig med andra ommaren 2013 gav Livsmedelssäkerhetsverket Evira Sikava-systemet ställningen som nationellt kvalitetssystem. Svinkött som produceras enligt det nya, inhemska kvalitetssystemet kommer att ha ett kvalitetsansvarsmärke fr.o.m. maj. Produktionsmetoder för griskött Grundnivå import Grundnivå inhemskt 188 gårdar Kvalitetsansvar 1440 gårdar Lagstadgade krav • slaktningsland X X X • spårbarhet per parti X X X • förbud att använda hormoner i kött som säljs i EU X X X • svinen har knorr X X • mera utrymme för djuren ** X X Särdrag för det nationella kvalitetssystemet • fastställda särdrag som överskrider lagstiftningen X Säkrad produktsäkerh. inom primärproduktionen • främjar märkbart nolltoleransen för salmonella X • ett omfattande program som förebygger djursjukdomar X • minimering och kontroll av läkemedelsbehovet X • tilläggsinformation från gårdarna gällande spårbarheten X Djurens hälsa i toppklass i världen • systemet omfattar över 7000 hälsovårdsbesök per år X • minst tre hälsovårdsbesök per gård per år X • veterinärens 158 punkters granskningslista angående produktsäkerhet och hälsovård X Rejäl Lantgris-programmet innehåller även: • produktionsmodell baserad på Snellmans värderingar X • köttets ursprung spårbart till finländska gener X • gm-fri utfodring X • systematisk Welfare Quality-uppföljning årligen X • systematisk kvalitetsuppföljning av smågrisar X • online produktionsplanering och -uppföljning i Anelma X ord på det frivilliga svinhälsovårdsprogrammet och svingårdarnas hälsoklassificering. Det handlar om ett unikt system i världen. Certifieringsmärken används allmänt såväl i EU som på andra håll i världen, men de verifierar endast att man fyller de lagstadgade kraven. Projektet är ett program delvist finansierat av EU och koordinerat av köttbranschens informationsorganisation Lihatiedotus ry. Landsbygdsverket Mavi och Livsmedelssäkerhetsverket Evira står för myndighetsansvaret i förverkligandet. Från köttbranschen deltar Atria, HK, Saarioinen och Snellman i samarbetet. Företagen som deltar i programmet ska skriftligt beskriva sin produktionskedja samt säkra köttets spårbarhet innan märket får användas på slutproduktens förpackning. Snellman har redan under 20 års tid aktivt och systematiskt satsat på att utveckla svinens välmående inom Lantgårdens Bästa-kvalitetssystemet och när Sikava grundades 2003 blev Snellmans eget djurhälsosystem en del av det. Att Snellmans svingårdar hör till Sikavas nationella nivå har med andra ord varit en del av Lantgårdens Bästa-kvalitetsprogrammet sedan Sikava grundades. Ifall gården inte fyller MP-kraven, t.ex. om gården inte fyller kraven för Sikavas nationella nivå, gårdens nivå är endast på lagstadgad nivå eller det saknas en produktionsplan, görs ett avdrag på 20 c/kg på alla svin tills bristerna är åtgärdade. Om gården faller ner på Sikavas lagstadgade nivå avbryts dessutom hämtningen av smågrisar omedelbart och hämtningen av slaktsvin senast inom 30 dagar, såvida man inte åtgärdar bristerna. – Att Sikava har fått status som nationellt kvalitetssystem innebär i sig inga större förändringar för Snellmans primärproduktion, säger Tomas Gäddnäs, direktör för primärproduktionen. HH Producenten skriver första raden i produktförteckningen Våren 2013 fick SOK:s dåvarande chef för dagligvaruhandeln, Leena Laitinen, ett intressant telefonsamtal. Samtalet resulterade i att Leena började som Snellmans nya koncerndirektör i januari 2014. L eena har lång erfarenhet av både detaljhandel och kedjeverksamhet. Intresset för handeln och livsmedel väcktes redan tidigt. – Jag tyckte mycket om att laga mat som barn och hemma fick jag vara med i det mesta. Som ung blev jag också intresserad av ekonomi och matematik, berättar Leena. Leena, som är hemma från Juankoski, började studera handelsvetenskap vid Jyväskylä universitet, varefter hon stärkte sitt kunnande ytterligare med livsmedelsstudier vid Helsingfors universitet. Efter studierna fortsatte resan via SOK:s fältskolning till ledningen för Prisma i Iisalmi. De arton åren i SOK:s tjänst har också kommit att innehålla olika ledningsuppdrag både i hemlandet och i Lettland. – Jag har alltid varit intresserad av orsakverkan-sammanhang och hur man leder och utvecklar med hjälp av detta, funderar Leena. Öppet samarbete Det utmanande marknadsläget till trots anser Leena att Snellman har goda och starka möjligheter att nå framgång i den hårda konkurrensen. – Snellman har vågat välja en egen position på marknaden och lyssnat på konsumenten. En öppen och mottagande samarbetsmodell med handeln samt leveranssäkerhet är Snellmans starka sidor. Därtill satsar man mycket på produktutveckling och konsumentinformation. Även samarbetet gällande produktions- och försäljningsprognoser hjälper både handeln och planeringen av den egna produktionen, säger Leena. Producenten i nyckelroll Utmanande marknad Detaljhandeln har under de senaste åren gått igenom en stor brytningstid i och med datautvecklingen, effektivare logistik och globalisering. – Handeln lever genom konsumentens synvinkel. Konsumentens önskemål speglas med andra ord direkt i handelns beslut. Man söker tillväxt med hjälp av konsumentpreferensen, så hyllutrymme ges till de produkter som ger mervärde till konsumenterna, berättar Leena. Förutom hanteringen av hyllutrymmet står handeln naturligtvis inför många andra utmaningar. Skärpt konkurrens, utbredd näthandel, fortgående förändringar i trenderna och i lagstiftningen är bara en del av handelns vardag. Men det är inte bara handelns sak att möta dessa utmaningar. – Ett aktivt och interaktivt samarbete mellan handeln och industrin är till fördel för alla, säger Leena. En äkta och kvalitativ nyhet är alltid intressant för handeln. Därför är satsningen på produktutveckling viktig för Snellman. Slutproduktens kvalitet har dock sin bör- Snellmans nya koncernchef Leena Laitinen. jan hos producenten. – Producentens roll i produktionskedjan är mycket värdefull. De är det första kvalitetssteget i kedjan och skriver därmed de första raderna i produktförteckningen. Producentens kund är konsumenten och Snellmans roll är att på bästa möjliga sätt hjälpa i förädlingen av slutprodukten, säger Leena. Leena lyckades få några gårdsbesök inprickade i sin fullspäckade kalender i början av året. – Det har varit intressant att få bekanta sig med gårdar i olika utvecklingsskeden och deras vardag. Verksamheten på gårdarna är mycket yrkesskicklig och noggrann. Det är förstås också roligt att följa med svinens beteende och kunna konstatera hur intelligenta och nyfikna djur de är. Mest överraskad blev jag nog av teknikens mängd och roll som stöd för produktionen, säger Leena. Leena bekantade sig också med svinproducenterna på svinseminariet i Seinäjoki i januari. – Jag tycker våra producenter är mycket engagerade och vill vara föregångare. Många verkar ha en mycket realistisk inställning och tillitsfull syn på framtiden. Det var mycket trevligt att märka att man genast kom och diskuterade med mig på svinseminariet och jag hoppas det fortsätter också framöver. HH - 12 - - 13 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård 1951 Bröderna Kurt och Lars Snellman grundar företaget Snellmans Kött och Korv. Produktionen börjar i liten skala i Jakobstads centrum. mest elva stycken, även om huvudinriktningen var mjölkkor. – På den tiden gjordes mycket för hand, mjölken bars i början till vägkanten. Det var en stor förändring när vi fick den första utgödslingsmaskinen och en mjölkningsmaskin av nyaste modell, minns Maija-Liisa. Mycket av arbetet gjordes fortfarande för hand, såsom hanteringen av ensilage och att köra fodret med skottkärra till korna. Muuraiskangas gård år 2014 - åkermark ca 60 hektar - 51 mjölkkoplatser - 77 platser sammanlagt - sjuk-, kalvnings- och kalvavdelningar På bilden Maija, Teemu, Alpo och Maija-Liisa Muuraiskangas Mjölkproduktion i trettonde generation Muuraiskangas mjölkgård i Kelviå är en av Snellmans äldsta avtalsgårdar. Gårdens historia sträcker sig dock rejält mycket längre bak i tiden än Snellmans historia. Gården drivs idag av trettonde generation och de tidigaste uppgifterna om gården är från år 1626. P å Muuraiskangas gård gjorde man generationsväxling år 2009, då Teemu och Maija tog över gården. Ladugården som då var i bruk hade drygt 30 platser och hade senast byggts ut på 80-talet. 30 hektar åkermark hörde till gården. Teemu och Maija började fundera på att bygga en ny ladugård och skaffade sig också mer åkermark. – Vi började åka runt till nybyggda ladugårdar redan samma år som generationsväxlingen. Vi skaffade oss uppfattning om och bilder på sådant som vi själva gillade och lösningar som andra haft nytta av. Vi tänkte inte bygga oss något stort, utan ville klara av att sköta gården på två, kommer Maija ihåg. ladugården. Den gamla ladugården ska renoveras nästa sommar, berättar Maija och Teemu. Paret Muuraiskangas strävade efter att vara själva med i byggprojektet så mycket som möjligt. – Visst var det en hektisk tid och inte blev det mycket semester den sommaren. Som bäst steg vi upp klockan fyra för ladugårdsarbetet och var redan före sju på byggplatsen, berättar Maija. Lyckat byggprojekt Efter noggrann planering och förberedelse sparkades byggprojektet igång i april 2013. – Vi försökte planera allt väl och konkurrensutsätta i god tid. Det lönade sig verkligen att så långt som möjligt koncentrera inköpen till ett ställe. Allt gick enligt planerna och kostnadsberäkningen höll. I november fick korna flytta in i den nya Hantverksyrke Även Teemus föräldrar Alpo och MaijaLiisa är glada över det lyckade ladugårdsbygget. De kommer ihåg hur motsvarande projekt förverkligades också på deras tid. På 70-talet byggdes gårdens gamla ladugård ut för första gången och på 80-talet byggde man en helt ny. På den tiden fanns det också hästar på gården, som 1959 Snellman köper Skata-fabriken i Jakobstads centrum och produktionen börjar en kraftig tillväxt. 1985 Snellman köper Jakobstads slakteri av bröderna Fellman och säkrar en egen råvaruanskaffning. 1990-talet Snellmans Lantgårdens Bästa-kvalitetsprogram målmedvetna utveckling påbörjas med betoning på djurhälsa och djurmaterialets kvalitet. Arbetsbilden har ändrat mycket från Alpos och Maija-Liisas tid och korna har också fått större och bekvämare bås. Utfodringen sker med tre kiosker och ensilaget delas automatiskt ut med ett par timmars mellanrum. Även insemineringen sköts på egen hand numera. Gårdens kor har fått aktivitetshalsband, som gör det lättare att urskilja brunsten. Över 60 år samarbete Muuraiskangas gård har samarbetat med Snellman under hela Snellmans historia, dvs över 60 år. Till och med hästarna slaktades på Snellman. – Vi var de första från Kelviå som levererade djuren till Snellman. Samarbetet har alltid flutit bra, det man har lovat har man också hållit. Naturligtvis hade företaget förr möjlighet att upprätthålla en mer personlig kontakt med producenterna än idag. Men det är fortfarande trevligt att man ger producenterna möjlighet att bekanta sig med företagets verksamhet t.ex. på producentmässor, säger paret Muuraiskangas. 1993 Den första fabriksbyggnaden på Granholmen blir färdig. Nedskärning och expedition flyttar från Jakobstads centrum till nya utrymmen. 1994 Snellmans producenttidning utkommer första gången. Tips för ett lyckat byggprojekt - börja planera i tid - åk runt till olika ladugårdar och fråga om andras erfarenheter - konkurrensutsätt - koncentrera inköpen - myndighetslov och finansiering klar i god tid på förhand - pålitliga samarbetsparter - delta aktivt i det egna byggprojektet 1995 Det nybyggda slakteriet på Granholmen tas i bruk. I slakteriet slaktas svin på förmiddagen och nöt på eftermiddagen på samma linje. 2000 Lantgårdens Bästa-kvalitetsprogrammet utvidgas för att omfatta även nötproduktion. 2010 Snellman köper svinavelsbolaget Faba Svin för att säkra den finländska genetikens framtid. 2012 Slakteriets utbyggnad tas i bruk, nu består slakteriet av två skilda slaktlinjer för svin och nöt. 2013 Snellmans historiskt sett största, enskilda investering står färdig när den nya korvfabriken på Granholmen invigs. Livsstil och värderingar Även om tiderna har förändrats så binder arbetet på samma sätt som tidigare, det är mer fråga om en livsstil än ett arbete. – Det är ett val man gör från sina egna värderingar, säger Teemu. Maija-Liisa minns hur barnen förr alltid var med dem i ladugården, Teemu sov som liten i spjälsäng i ladugårdsfarstun när det inte gick att sova annanstans på dagarna. – Barnen lärde sig t.o.m. att läsa i ladugården från skyltarna ovanför korna. HH Milstolpar för Snellmans primärproduktion Maija-Liisa och Alpo Muuraiskangas tillsammans med Snellmans områdesrepresentant Mårten Lassfolk. Arto Viitalas gård i Jalasjärvi. - 14 - - 15 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Saarijärvis dikogård, Alavus KAUHAVA ALAJÄRVI LAPUA KURIKKA SEINÄJOKI KUORTANE ÄHTÄRI JALASJÄRVI ALAVUS text och bild: Heidi jylhä Nötproduktion i Syd-Österbotten Rejäl Familjegård-tidningen åkte en kylig januaridag tillsammans med områdesrepresentant Jouko Jaakola till Syd-Österbotten för att prata med producenter i Kuortane, Alavus och Jalasjärvi. Eftersom Snellmans nötkedja har effektiv nötproduktion som tema för 2014 passade vi på att fråga vad effektivitet betyder för producenterna i deras vardag. Yli-Hynniläs mjölkgård, Kuortane I byn Mäyrä i Kuortane ligger Yli-Hynniläs mjölkgård. Fähuset som togs i bruk 2008 har kalldrift och två Lely A2-mjölkningsrobotar för de 130 korna. För kalvarna finns en egen avdelning i ett kallt uthus – mycket strö och gott om utrymme. Gården har 200 ha odlingsmark, både vall och spannmål inom en 6 km radie. Endel av åkrarna är samarbetsåkrar, där man får sprida gödsel och odla säd. Gården är sedan 2-3 år tillbaka en sammanslutning mellan föräldrarna Mervi och Jorma och sonen Antti, så nästa generation är redan aktivt med i arbetet på gården. “Mjölkproduktion är arbetsdrygt och ingen bransch man blir rik på, men det är ett förhållandevis säkert arbete”, konstaterar Jorma Yli-Hynnilä. För att hinna med allt har familjen en anställd som bl.a. sköter om ape-blandningen. I närområdet finns bl.a. maskinföretagare, vars tjänster man använder sig av. Sommartid har man unga sommarjobbare. Effektivitet för familjen Yli-Hynnilä betyder bl.a. förebyggande arbete och goda rutiner. Då behöver man inte sätta tid på att bara “släcka bränderna”. I praktiken innebär det bl.a. att klövarna sköts regelbundet varje månad och att man inte behåller onödiga Paret Saarijärvi märkte att en kalvgömma var en bra lösning. “I kalvgömman får kalvarna lugn och ro från de större djuren”, berättar Mari. “De trivs tillsammans och springer oftast alla på en gång in i gömman. Inne i gömman finns fri tillgång till kraftfoder. Kalvarna får prova sig fram och äta i lugn och ro utan att större djur tar för sig. På så vis lär de sig att man inte måste slåss om maten och äter sig heller inte sjuka.” Kalvgömman är placerad intill foderbordet, så kalvarna hålls i närheten av flocken även när de är i gömman. Mari Saarijärvi, Snellmans områdesrepresentant Jouko Jaakola och Pasi Saarijärvi. Mari och Pasi Saarijärvi i Alavus har en dikogård där de föder upp limousin, i medeltal 200–250 djur varav 80 är dikor. Gården har 95 ha odlingsmark för vallodling. Saarijärvi började köpa in limousindjur i mitten av 90-talet och byggde då fähus för 20 dikor. Idag huserar slakttjurarna i det gamla fähuset och kor, kvigor och kalvar går i en kalldriftsladugård som byggdes 2007. Just idag, när termometern visar närmare -20°C, är det väl främst skötaren som har besvär i kalldriftsladugården, djuren störs inte av kylan. “Korna vill inte kalva när det är så här kallt, men vi har en avelstjur som föddes mitt i värsta köldknäppen, -27°C”, berättar Mari. “Men han växte upp till en prima tjur och nu tre år senare har vi fått tjugo kalvar av den.” “Limousin är ingen mjölkras”, konstaterar Pasi. “Kalvarna klarar sig på mjölken i ca två månader, men efter det måste de vänjas vid kraftfoder för att tillväxten inte ska stanna av.” Effektiv nötproduktion handlar för paret Saarijärvi dels om kostnadseffektivitet. I utfodringen gäller bra rutiner för att foder inte ska gå till spillo och att de dyrare tilläggsfodren faktiskt går till dem som behöver dem. T.ex. kan man använda mellangrindar vid kalvningen för att separera de kor som redan kalvat från resten av flocken, så att tilläggsfodret inte går till spillo. En annan aspekt är vad man gör av sin arbetstid. “När man är bara två personer som arbetar i fähuset gäller det att tänka efter hur både orken och tiden används bäst.” Viitalas nötgård, Jalasjärvi Antti, Mervi ja Jorma Yli-Hynnilä Kuortaneella. kor. “Korna ska skötas så väl att de inte blir onödiga, men de ska sättas till slakt medan de ännu är i hyfsat gott skick så att man får något för dem”, konstaterar Mervi. “När vi sände fem kor till slakt förra veckan märktes det inte i mängden mjölk, utan det fanns genast nya mjölkande kor att ersätta med.” Det är en inställningsfråga, säger Jorma, att man förbereder sig på eventuella problemsituationer så att de inte behöver uppstå. “Att man planerar på förhand är också en del av effektiviteten”, säger Antti. “När vi får in utomstående arbetskraft är det viktigt att rätt saker blir gjorda.” Kalvarnas väl och ve är något som ligger veterinären Mervi varmt om hjärtat och hon poängterar att man inte alltid kan tänka i ekonomiska termer när det gäller kalvarnas skötsel. “Att sköta kalvar är arbetsamt, men man kan inte väga arbetet mot vad kalven är värd i euron. Kalvar och sjuka djur kan inte skötas maskinellt.” Arto Viitala föder upp mjölkrastjurar i Luopajärvi, Jalasjärvi. Ladugården är byggd 2001 och tillbyggd 2007. Arto tog över gården efter sin pappa för några år sedan och den äldre husbonden deltar fortfarande dagligen i arbetet. Arto har 190 slutuppfödningsplatser och en separat kalvavdelning för mjölkkalvarna. Mjölkkalvarna hämtar Arto själv från sex mjölkgårdar som han samarbetat med länge. Vid behov beställer han även kalvar via Snellmans förmedling. När vi anländer till gården står Sundqvists kalvbil på gården för att hämta ett tiotal mellanuppfödda kalvar i 150 kilos viktklassen. Dagstillväxten ligger i medeltal på 600 g/d. I Jalasjärvi samarbetar man en hel del mellan gårdarna, bl.a. vid skörden och vintertid med snöröjningen. Nyligen gjorde Arto och två andra gårdar samarbete genom att köpa en mobil kvarn tillsammans. “Det bidrar till kostnadseffektiviteten att säden inte behöver torka”. Arto har 125 ha odlingsmark, arrendemark medräknat, och kan efter bra skördeår också sälja säd till andra gårdar. Arto ligger i startgroparna för ett nytt investeringsprojekt. Han visar ritningarna för en ny ladugård med plats för sammanlagt 280 djur. Två drickutfodringsavdelningar för kalvar och en mellanuppfödningsavdelning för 80 kalvar ingår i bygget. Härnäst ska miljötillstånd sökas och offerter begäras in, och om allt går enligt planerna får Arto sätta grävmaskinen i arbete sommaren 2015. Arto Viitala, Jalasjärvi. - 16 - - 17 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Utsikter för dikoproduktionen I dagsläget består Finlands dikopopulation av ca 57 000 djur. Antalet fortsätter att växa långsamt och uppskattas vara 68 000 år 2020. En fjärdedel av alla nötgårdar och en tredjedel av de specialiserade dikogårdarna planerar investeringar och 200 gårdar att utvidga. Man uppskattar också att ca 200 av de mjölkgårdar som upphör med verksamheten kommer att byta inriktning till dikoproduktion. Besättningarna växer i storlek också bland dikogårdar Dikoproduktion i Finland • Antalet dikor fortsätter växa långsamt • Dikoantalets utveckling 2013: 57 000 st 2016: 66 000 st 2020: 68 000 st • En fjärdedel av alla nötgårdar och en tredjedel av de fortsättande, specialiserade dikogårdarna kommer att investera, utvidgning planeras på 200 gårdar • Ca 200 avvecklande mjölkgårdar innebär fler dikor (huvudinriktning), 16 000 fler dikoplatser (5 000 avvecklade platser) • Större specialisering på gårdarna (kalvproduktion och slaktuppfödning skilt för sig) Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy - Naudanlihantuotannon kehitys-näkymät 2020 Antalet dikogårdar är i dagsläget ca 1 500 st och antalet antas sjunka till 1 250 st fram till år 2020. Antalet djur per besättning kommer dock att stiga framöver så att över hälften av gårdarna har fler än 50 dikor. (Suomen Gallup Elintarviketieto Oy - Naudanlihantuotannon kehitysnäkymät 2020) Köttproduktionen grundar sig även i fortsättningen på mjölkrasnöt, men andelen kött från biffraser antas stiga till över 20 miljoner kg. Varje dikogård är sin egen helhet Dikogårdarnas produktionsformer är mångsidiga helheter, som kombinerar olika verksamhetssätt på gården. Endel av gårdarna koncentrerar sig på att producera avelsdjur och i vissa fall ingår element av bevarande av landskapet och andra miljömässiga specialfaktorer. Endel av gårdarna producerar kalvar för förmedling, andra föder upp djuren själv till slakt. Olika raser och deras lämplighet för olika verksamhetsmodeller bidrar till variationen mellan gårdarna. Mervärde från produktionen Inom dikoproduktionen uppstår mervärdet i goda förmedlingskalvar, utmärkt dagstillväxt och bra klassificerade djur. Det är också viktigt att få mervärde från konsumenten genom att särskilja sig från andra kött på marknaden. ”Annorlunda” kan betyda ”bra” också på biffköttmarknaden I och med att biffköttets andel av köttmarknaden stigit till 26 % finns det säkert möjligheter att sticka ut ur mäng- Undvik mycoplasma bovis den på ett positivt sätt. Det gäller att få konsumenternas tilltro och belöningen kommer när biffköttet ger upprepade, goda upplevelser både vid tillredningen och som smakupplevelse och när råvaran uppfyller förväntningarna. Detta presenterades på dikoseminariet i Ikalis, där även Snellman deltog med ett framförande. Seminariet är en årlig samlingsplats för dikoproducenter och under tillställningen delar man även ut pris i avelstävlingen. I avelstävlingen deltar renrasiga djur som hör till dikokontrollen. En annan förutsättning är att besättningens resultat publiceras i Fabas wwwSONNItjänst. 320 finländska besättningar ingår i dikokontrollen, varav ca 80 % publicerar uppgifterna för sina stambokförda djur. Med avelstävlingen vill man visa uppskattning för avelsarbetet på de enskilda besättningarna, vilket i annat fall lätt blir utan uppmärksamhet. Avelsvärderingen av köttrasdjur har förnyats under 2013 och de pris som nu delades ut var de första som grundade sig på den förnyade indexuträkningen. Resultaten baserar sig på den senaste indexberäkningen från 2013. Tävlingen gällde sammanlagt tre raser och 45 uppfödare fick placering. De Snellman-producenter som belönades i tävlingen var i år: Marko Tirkkonen, Nilsiä Mari och Pasi Saarijärvi, Alavus Mira och Toni Rentto, Juupajoki Jaakko Tapio, Ilmajoki Teija och Kari Valkama, Jalasjärvi Helena och Pasi Kukkonen, Siikajoki Anja Pikkarainen, Paltamo Jaana Skantsi och Vesa Koskela, Siikajoki Grattis till er alla! Saara Rantanen berättar om mervärde i produktionskedjan på dikoseminariet i Ikalis i februari. Saara Rantanen Mycoplasma bovis-bakterien misstänks förekomma på ett tiotal gårdar i Finland. Bakterien sprider sig via direkt kontakt i samband med beröring eller som droppsmitta. Spridningen mellan gårdar sker vanligtvis via symtomfria djur i samband med köp av förmedlingsdjur, men kan också ske via t.ex. verktyg eller fordon som varit i kontakt med smittade djur. Mycoplasma bovis ger upphov till bl.a. luftvägsinfektioner hos kalvar och unga nöt med symptom som svag feber, aptitlöshet, hosta och andningssvårigheter. Den orsakar också juverinflammation hos kor och kvigor i alla åldrar, med drastisk nedgång i mjölkproduktionen som följd. Hos tjurar kan spermiekvaliteten försämras pga testikel- och blåskörtelinflammation. Sjukdomen måste anmälas till ETT via Naseva. Den viktigaste åtgärden för att begränsa smittan är en noggrann övervakning av djurtransporterna. – Var mycket noggrann när du köper in rekryteringsdjur och kräv alltid att försäljaren uppvisar ETU-hälsointyg innan köpet bekräftas, säger Vesa Hihnala, Snellmans fältchef för nöt. Om det finns misstanke om mycoplasma bovis-förekomst på en gård tar Snellman inte emot förmedlingsdjur från gården och gårdens slaktnöt avhämtas som sista instans på rutten. Vesa Hihnala betonar att Snellman inte transporterar avelsdjur med de vanliga djurtransporterna. På ETT:s hemsida finns utförligare information om bakterien, symptom och hur du skyddar din besättning mot smittan: www.ett.fi Välkommen till vårens nöttillfällen Snellmans tjurplus-tillfällen under våren ordnas i Nivala, Jakobstad och Seinäjoki. Huvudtemat för tillfällena är utfodring för växande köttnöt. Tillfällena är kostnadsfria för producenter, men för serveringens skull önskar vi bindande anmälningar. Tjurplus-tillfällen våren 2014 13.3 Nivalan Sapuska Pajatie 5, Nivala (finskspråkigt) 14.3 Snellman Anna-kabinettet, Granholmsvägen 1, Jakobstad 19.3 Hotelli-Ravintola Alma Ruukintie 4, Seinäjoki (finskspråkigt) Anmäl dig via Anelma eller till Ann Knutar, tel. 044 7966203 eller ann. knutar@snellman.fi senast på fredagen veckan före tillfället. Mer information finns på: http://anelma2.snellman.fi - 18 - - 19 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård auckland nya zeeland Var femte gris på export M an kan säga att var femte Snellmangris reser ut i världen. Räknat i kg står nämligen exporten av griskött för drygt 20% av Snellmans grisköttmängder. Grissida och andra fetare sorteringar är mest populära, t.ex. går ca 80 % av Snellmans grissida på export. Största delen blir bacon och andra färskköttprodukter i Nya Zeeland, men även Ryssland, Canada och Hong-Kong är viktiga exportmål. Eftersom ryska myndigheter har stängt gränserna för griskött från Europa står exporten till Ryssland för tillfället stilla. För Snellmans del rör det sig volymmässigt om ca 20 % av exporten (2013). Ser man på hela exporten har Snellmans produkter hela 28 länder som destination. Endel är direktexport och annat går genom samarbetsparter. Den viktigaste destinationen är dock Nya Zeeland, där Snellman-brandet med åren hunnit bli ett begrepp. Rent och tryggt griskött – Snellmans finländska griskött är ett känt brand i Nya Zeeland, säger Staffan Snellman, wellington “ gm-friheten kommer att ge oss ett klart mervärde på den nya zeeländska marknaden “ Snellmans Köttförädlings direktör för internationell handel. Det står för tryggt, gott och säkert. Staffan har besökt Nya Zeeland ett flertal gånger för att bli bekant med handeln, aktörerna och konsumentvanorna. I november deltog han som Snellmans representant tillsammans med ett tio- tal andra finländska företag i en delegation ledd av utrikesminister Alexander Stubb till Asien och Nya Zeeland. Resan organiserades av FinPro, som verkar för att befrämja finländska företags exportverksamhet. Inför resan fick FinPro som uppgift att utreda vilket värde gm-frihet har för nya zeeländska konsumenter och vilka restriktioner det finns för gm-produkter. – Utredningen visar att gm-friheten kommer att ge oss ett klart mervärde på den nya zeeländska marknaden, säger Staffan. Stora skillnader i grisköttproduktionen I Nya Zeeland konsumeras mycket griskött, men den inhemska produktionen är fortfarande underutvecklad. I Finland producerar vi 2,2 miljoner grisar årligen och medelvikten för slaktsvinen är 95 kg. På Nya Zeeland är siffran 700 000 st/år och medelvikten 69 kg. Självförsörjningsgraden är under 50 %. – “Free farming” är ett begrepp som fått starkt fotfäste i Nya Zeeland, berättar Staffan. I praktiken innebär det att suggorna och smågrisarna är frigående utomhus med små christchurch Streaky bacon är en av nya zeeländska köttförädlingsföretaget Hellers största produkter. Under de senaste åren har Hellers haft en försäljningsökning på hela 90 %. Streaky bacon tillverkas av Snellmans saltade och rökta grissida. hyddor att söka skydd i från väder och vind. Metoden må tilltala konsumenterna, men produktionen är ineffektiv och utvinningen låg, så kompensationen från det relativt höga producentpriset är liten. Stark tillväxt tillsammans med Hellers En av Snellmans första kunder i Nya Zeeland är Hellers, som tillverkar chark och köttprodukter. Hellers har haft stark tillväxt under de senaste åren. – Hellers rökta bacon tillverkas av Snellmans råvara, berättar Staffan. Försäljningen har ökat från 350 ton/år till 1,2 milj. ton/år, en tillväxt på 90 %, där Snellman gått hand i hand med Hellers. Vi säljer idag över 1 milj. kg grissida enbart till Hellers. Hellers använder sig av grundaren Todd Hellers underskift på förpackningarna som en garant för kvaliteten, i likhet med Herr Snellman. Snellman har hittills sålt endast rå grissida som råvara till Hellers, men från och med i fjol har exportköttet fått höjd förädlingsgrad. – Numera både saltar och röker vi gris- “Free farming” är ett begrepp som fått starkt fotfäste i Nya Zeeland. I praktiken innebär det att suggorna och smågrisarna är frigående utomhus med små hyddor att söka skydd i från väder och vind. Snellmans exportchef Staffan Snellman (mitten) tillsammans med kunderna John Upton och John Kippenberger under en frukosttillställning som arrangerades av FinPros exportdelegation som besökte Nya Zeeland i november. Nya Zeeland, med 4,43 miljoner invånare, är beroende av livsmedelsimport. Fram till julen 2013 har strikta importrestriktioner begränsat handeln till Finlands fördel, men nu öppnas gränserna. sidorna på Snellman innan köttet fryses ner och skickas iväg, berättar Staffan. Vi började i våras med att testa de färdigt rökta grissidorna i Hellers produktion. På hösten levererade vi två containers rökt grissida, dvs 50 ton, och följande två containers skeppas iväg nu i februari. Snellmans export 2% 6% 7% Ökad konkurrens när marknaden öppnas Exporten till Nya Zeeland står dock inför en större förändring. Fram till slutet av december 2013 fanns strikta importrestriktioner som endast godkände import av griskött från länder som är fria från PRRS-sjukdomen, i sådana fall när köttet ska gå vidare till konsumenten i rå form. I praktiken hade endast Finland, Sverige och Australien tillstånd att sälja till Nya Zeeland. Nu har dessa restriktioner fallit bort, vilket öppnar gränserna för import från fler länder och därmed ökar konkurrensen. – De tidigare restriktionerna har gett oss tid att bygga upp starka relationer och ett välkänt brand i Nya Zeeland, säger Staffan Snellman. Det här är en klar fördel nu när marknaden öppnas för fler aktörer. HJ 2% 51% 12% 21% År 2012 omsatte Snellmans export totalt 10,5 miljoner euro. Tyngdpunkten ligger på griskött med och utan ben, organ, fötter och svål. De största exportländerna var: Nya Zeeland Syd-Korea EU Hongkong Ryssland Övriga Canada - 20 - - 21 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Öppet hus Bra fråga! Hur fungerar det riktigt? Har du frågor till Snellmans primärproduktion? Skicka dem på adressen ann.knutar@snellman.fi Hur kan vi beställa varor från er butik? Sarka-mässan Anssi Honkela, Kalajoki Anssi Honkela hade öppet hus i sin kalvuppfödningsbesättning i Tynkä, Kalajoki den 24 januari 2014.Ladugården har 320 uppfödningsplatser för kalvar. De första kalvarna anlände vecka 9. Årligen förmedlas över 6000 kalvar vidare till slutuppfödning. På bilden Tuulia Arvola, Anssi Honkela och Pekka Taipale från Snellman. JSS Enholm, Pedersöre Snellman deltog tillsammans med Figen i Sarka-mässan, som arrangerades i Seinäjoki i månadsskiftet januari-februari. Mässan besöktes av närmare 12000 besökare, till största delen yrkesfolk inom djuruppfödning. JSS Enholm hade öppet hus i sin nya robotladugård i Kållby, Pedersöre, den 3 februari 2014. Snellmans LB-team bjöd besökarna på grillkorv. På bilden Tomas Gäddnäs från Snellman, Alf och Viktor Enholm och Mårten Lassfolk från Snellman. Timo och Teija Surakka hade öppet hus i utbyggnaden av deras svinhus 14.12.2013. Utbyggnaden med 1300 platser ger gården totalt 1750 uppfödningsplatser. På bilden grillar Ritva Tuppurainen från Figen ochKirsi Partanen från Snellman. Teija Surakka andra från vänster, Timo Surakka till höger. Hur gör jag när jag har större inköp som jag skall bära till min bil? Får jag köra bilen fram till butiken? Svar: Nej, bilen får bara köras till parkeringen. Det finns däremot ett par mjölkkärror utanför producentbutiken som är till just för detta ändamål. Kärrorna står bredvid butiksdörren. Hur tar jag i bruk NAVRA för att göra mina registreringar till Lantbrukets Datacentral? Tuominiemi MTY, Halsua Surakkas svingård, Kärsämäki Svar: Producenter som bor längre bort och inte har möjlighet att besöka producentbutiken kan beställa varor via telefon eller e-post. Telefonbeställningar tas emot på måndagar och onsdagar mellan kl. 9.00 och 13.00 på telefonnumret 044-7966384. Beställningar kan också göras via e-post till adressen: myymala@snellman.fi. På Anelma finns en förteckning över producentreturernas avhämtningsställen. OBS! Producentreturerna kan avhämtas på eftermiddagen på ifrågavarande dag.. Den 30.1.2014 var det öppet hus i Tuominiemi MTY:s suggstall. Gården har byggt en ny lösdriftsavdelning för dräktiga suggor, grisningsavdelning och avvänjningsavdelningar. Ca 250 suggor ingår i produktionen. På bilden serveras Mika Tuominiemi Eetvartti-grillkorv av Kirsi och Tove. De övriga ägarna i sammanslutningen är Sari samt unga paret Aleksi och Anu. Svar: Meddela mig att du vill ta i bruk NAVRA så öppnar jag länken åt dig. Därefter behöver du ditt användarnamn till nötregistret som Lantbrukets Datacentral Ab upprätthåller (t.ex. Elmeri) samt ditt ikraftvarande lösenord till nötregistret. Om du inte har dessa uppgifter, fråga efter dem på Datacentralen. Snabbaste sättet att få lösenorden är att skicka e-post: tuki@mloy.fi. Du får upp NAVRA kontakten på följande sätt: Klicka upp dina egna kontaktuppgifter. Skriv ditt användarnamn och lösenord samt bekräfta lösenordet och spara. Efter att lösenorden är sparade, uppdateras Anelma-sidan och en ny NAVRA-rubrik syns i vänster menyrad. Jag har bytt bank. Vart skall jag meddela mitt nya kontonummer? Svar: Du bör meddela ditt gamla kontonummer och ditt nya kontonummer till mig skriftligen via e-post eller via Anelma-meddelande. Vi kommer att genomföra en generationsväxling på vår gård 1.6.2014. Vilka uppgifter behöver ni? Svar: Vi behöver nya ägarens namn, personsignum, adress, telefonnummer, FO-nummer och bankkontonummer. Vi behöver det skriftligt. Ett nytt LB-avtal bör uppgöras med den nya ägaren samt förbindelsen om gm-fri utfodring. Ann Knutar LB-kontorets förman - 22 - - 23 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Slutet på en era Vårens nyhet Verksamheten vid Snellmans fabrik i Skata i Jakobstad slutade i början av januari, då de sista produktionsskedena flyttades över till nya utrymmen på Granholmen. De sista produktionsskedena som flyttades till Granholmen var sous vide och leverkorvsproduktion. Nu är det enbart frysarna som är i bruk på fabriksområdet i Skata. Skata har en väldigt speciell roll i Snellmans historia för att det var där som verksamheten för första gången blev mer industriell. Snellmans Köttförädling köpte fabriken är 1959. - Det lämnar kvar många minnen i de kvarteren. Det har alltid varit någonting speciellt med Skatafabriken, den är liten och hemtrevlig, säger Snellmans Köttförädlings VD Henrik Snellman. Det finns redan planer för fabrikstomten i Skata men inga beslut har gjorts i saken ännu. Ladugårdstvätt med varmvatten Österbottens Fähustjänster Ab är ett nytt företag som erbjuder tvättning med varmvattentvätt i ladugårdar. Företaget drivs av Mikael Pettersson, som endel producenter träffat som smågrischaufför. – Vid behov desinficerar vi också utrymmena, berättar Mikael Pettersson. Man behöver inte skaffa desinficeringsmedel själv, utan vi har med oss all utrustning som behövs. Tvättningarna utförs i svinstallar, nötgårdar och mjölkgårdar. Arbetsområdet är Snellmans anskaffningsområde. Om du behöver få delar av eller hela djurstallet tvättat, kontakta Mikael på tfn 050 492 8405. Under år 2014 kommer bergssalt att ersättas med havssalt i alla Snellmans matkorvar. Detta är ännu ett steg mot mer naturliga och välsmakande vardagsprodukter. A Figens stiliga galtar fick nytt hem i Ryssland Figens exportprojekt för galtar fick ett lyckligt slut i början av december 2013. Avelsgaltarna och lihamuskeligaltarna som sålts till Ryssland anlände i gott skick till sin nya besättning. Galtarna fick vara med på en ca 2000 km lång resa till mellersta Ryssland, Nizhny Novgorods län. Köparen berömde att galtarna var rejäla djur, påfrestningarna från resan märktes nästan inte alls. Det finns ett märkbart intresse för Figens genetik i Ryssland. Chefen för köparföretaget besökte Figens svinstall och bekantade sig med verksamheten i mars 2013. Det visade sig snabbt att han gillade vad han såg. Köparens målsättning är bättre tillväxt för sina slaktsvin och större griskullar. Bra hälsa hos grisarna var ett viktigt kriterium. Köparen är ett stort företag i köttbranschen, vars verksamhet täcker allt från primärproduktion till distribution. Gården producerar ca 100 000 slaktsvin om året och sköter vidareförädlingen själv. Johanna Kylä-Lassila exportchef, Figen Ab Figens nya försäljningskoordinator Minna Kumpu-Huhtala har i början av året utnämnts till Figens försäljningskoordinator. Figen kommer under detta år att göra en konceptering av suggrekrytering på svingårdar. I samarbete med producenten och avelsrådgivaren går man igenom vilket material gården ska köpa in och vilket man utvecklar själva. Försäljningskoordinatorns uppgift är att administrera efterfrågan och utbud som uppstår genom koncepteringen. Vid sidan av uppgifterna som försäljningskoordinator kommer Minna att fortsätta sin deltidstjänst i laboratoriet och svinhuset på galtstationen i Tuomikylä. – Jag är väldigt intresserad av den här uppgiften och har blivit väl emottagen. Jag ser mycket fram emot att samarbeta med producenterna. Ryck mig i armen eller ring, ler Minna. Tfn 044-796 6762 nvändning av havssalt i produkterna har diskuterats på Snellman i flera år redan, men började grundligare undersökas i produktutvecklingen för ett drygt år sedan. I början ingick flera olika typer av havssalt, tillverkade med olika metoder, i testningen. Det slutgiltiga valet föll, efter många testomgångar, på det franska havssaltet Guérande. – Det viktigaste kriteriet var saltets smak och naturlighet, säger produktgruppchef Johanna Salo. Naturligt hantverk Havssaltet Guérande tillverkas med mycket naturliga metoder. Saltbassängerna ligger vid franska atlantkusten. Regionen har långa salttillverkningstraditioner som följs än idag. I saltfältet leds havsvattnet in i stora bassänger och därifrån vidare till allt mindre bassänger vartefter sol och vind får vattnet att avdunsta. – Guérande-saltet hanteras inte industriellt, utan som hantverk. Dessutom bleks inte saltet, man tillsätter inget klumpförebyggande medel och tar inte bort några mineraler. Det är med andra ord mindre behandlat än många andra salter på marknaden, berättar Johanna. Guérande-havssaltet levereras direkt från saltfältet till Snellman i Jakobstad. Saltets renhet undersöks med laboratorieprov på samma sätt som övriga kryddor som används på Snellman, både i tillverknings- och ibruktagningsskedet. Bergssaltet byts ut mot havssalt i matkorven Bergssaltet som tidigare använts har nu ersatts med havssalt i både länkkorv och knackkorv. Att produkten innehåller havssalt syns på den lilla symbolen av en salthop på förpackningen. – Vi kommer även stegvis att gå över till att använda havssalt i de övriga matkorvarna under vårens lopp, säger Johanna. Riktig länkkorv i naturtarm Riktig länkkorv i naturtarm är en nyhet inte bara för havssaltets utan även för naturtarmens skull. – Produkten har fått bra mottagande från handeln och bred spridning. Riktig länkkorv lockade helt nya konsumenter till produktgruppen och nu fortsätter vi detta arbete med länk i naturtarm, säger Snellmans produktgruppledare Juuso Reinikainen. HH Riktig länk i naturtarm är, liksom den traditionella länkkorven, god som sådan direkt ur kylskåpet. Det är också lätt att tillreda traditionella korvrätter av länk i naturtarm, såsom ugnskorv, omelett eller korv stroganoff. Om de traditionella korvrätterna börjat kännas tråkiga kommer här ett tips med asiatisk inspiration i kryddningen. Korvcurry 1 riktig länk i naturtarm 1 liten blomkål 1 burk kikärter (300 g) 6 medelstora potatisar 1/2 liter vatten 1 lök 3 vitlöksklyftor 1 burk ananasbitar 50 g röd currypasta 1 tsk torkad koriander 1 tsk curry 1 tsk salt 400 g tomatkross 400 g kokosmjölk Smetanasås 1 burk smetana 1 tsk curry 1 msk honung en nypa salt 1 msk torkad mynta Tärna korven och löken, bryn i stekpanna. Skär blomkålen, potatisen och vitlöken i bitar. Låt kikärterna och ananasen rinna av. Lägg först potatisen att koka och tillsätt blomkålen efter en stund tillsammans med curry och koriander. Låt koka tills potatisen är nästan färdig och tillsätt de övriga ingredienserna. Låt puttra en stund. Blanda ihop smetanasåsen och servera. 2287 tack för gm-friheten. Vi beslöt att alla Snellmans svin- och nötgårdar också i fortsättningen ska använda bara gm-fritt foder. Det var ett stort beslut, för det berör så många. Tillsammans med de producenter som driver våra 2287 familjegårdar har vi gått igenom vad gm-fri djuruppfödning innebär. Naturlighet – givetvis, men också omsorg och noggrannhet i utfodringen. Den gm-fria djuruppfödningen kommer säkert att innebära lite mer arbete, men det budskap vi fick från familjegårdarna ger oss råg i ryggen – det här tror vi på. Det här satsar vi på. Vi har alltid sagt att vi vill göra våra produkter så naturligt som vi bara kan. Vi gör ju dem åt oss själva också. När man står inför ett vägval prövas man – här fick vi verkligen tänka igenom hur starkt vi tror på det vi gör och på våra egna värden. Vi vet inte vad genmodifiering kommer att föra med sig. Det får tiden utvisa. På Snellmans familjegårdar växer i alla fall bara grisar, kor och tjurar som utfodrats med helt gm-fritt foder. henrik snellman Verkställande direktör Snellmans Köttförädling Ab Om du är av samma åsikt kan du gå in på länken här nere och framföra ditt tack till våra familjegårdar: www.snellman.fi/gm-fri
© Copyright 2024