Ungdomars uppfattning om vilka sociala normer som råder i deras
GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakulteten Institutionen för kost- och idrottsvetenskap Ungdomars uppfattning om vilka sociala normer som råder i deras matkultur Textunderlag för planeringsseminarium november 2010 Doktorand: Jenny Rendahl Huvudhandledare: Christina Berg Biträdande handledare: Peter Korp, Marianne Pipping Ekström Diskutant: Viveka Berggren Torell Avhandlingsskiss under arbete, får ej citeras Planeringsseminarium ht 2010 Jenny Rendahl Inledning Jag är utbildad hem- och konsumentkunskapslärare och har arbetat i grundskolan under ca sex år. Som lärare började jag intressera mig för ungdomars tankar om mat. Vad är det som ligger bakom formandet av deras uppfattningar och tankar? Under lektionerna kunde jag höra uttalanden liknande: ” Jag kan inte äta så mycket kolhydrater, man blir fet av det.” ”Så här lite kött räcker inte för mig, jag tränar och behöver mycket kött, protein för att bygga min kropp”. Denna typ av uttalanden var vanligt förkommande och gjorde mig nyfiken på vad som låg bakom. Var har eleverna fått denna information, hur skapar de dessa uppfattningar som de så starkt står för? Ungdomar möter i sin vardag flera normer och budskap om mat från hemmet, från skolan, från fritidsaktiviteter, från vänner och från media. Jag är nyfiken på att veta hur ungdomar själva uppfattar dessa normer och budskap samt också hur de förhåller sig till dem i sin vardag. Den teoretiska ansats jag kommer att använda i min avhandling är kulturanalys. Motivet för min forskning är att den här studien är av stor relevans för att kunna skapa utbildningar inom kostområdet både de som direkt vänder sig till ungdomar och då framförallt hem- och konsumentkunskapsundervisningen, samt även till annat hälsopromotivt arbete kring kost då studien kommer att ha ett hälsoperspektiv. Det krävs mer forskning om ungdomars uppfattningar av vilka budskap de anser finns i deras vardag inom kost och hälsopromotionsområdet för att pedagoger och andra personer som t.ex. fotbollstränare, skolmatsalspersonal ska ges en möjlighet att möta ungdomar på den nivå de befinner sig då måste de också veta något om hur ungdomarnas egna uppfattningar ser ut. Genom att synliggöra det finns en större möjligheter att utforma anpassad undervisning. Med den valda teoretiska ansatsen, kulturanalys, för studien är det dock viktigt att studera ungdomars matkultur förutsättningslöst utan att vara styrd av ovannämnda perspektiv. Det är viktigt att inta en medveten ställning till detta vid utförandet av studiedesign, bemötande av deltagare och vida analys av data. Således är alltså att studiens resultat får utvisa vad som kommer fram men det är troligt att personer i ungdomars omgivning förmedlar någon typ av budskap kring mat. Jag kommer vidare genom denna text ge en mer utförlig förklaring kring mitt avhandlingsarbete men börjar först med en litteraturgenomgång samt belysa en del av den tidigare forskning som gjorts inom fältet. Bakgrund Kulturanalys Ehn & Löfgren (2001) beskriver att kultur handlar om koder, föreställningar och värden som människor delar mer eller mindre medvetet och dessa bearbetas och kommuniceras i socialt handlande. Kultur kan också ses i hur människor agerar, i inlärda handgrepp, färdigheter och kroppsliga dispositioner. Det kan även handla om hur känslor och sinnestillstånd gestaltas. En kulturanalystisk studie kan vara att man väljer ett studieobjekt t.ex. en grupp ungdomar och kan då utgå från kultur som ett kollektivt medvetande. Då inriktar man sig på gemenskap och delaktighet. Vad består det kulturella av i ett visst gäng? Hur identifierar ungdomarna sig med varandra? Hur bidrar minnen, historier och språkbruk till att de formar en gemensam föreställningsvärld? Hur används kläder, stilar, musik etc. för att uttrycka och stärka 2 Avhandlingsskiss under arbete, får ej citeras Planeringsseminarium ht 2010 Jenny Rendahl gruppkänslan? Med detta perspektiv är det viktigt att studera hur människor skolas in och blir delaktiga i en gemenskap. Även motsättningar måste uppmärksammas. Varje individ ingår i flera kulturella sammanhang, ungdomar rör sig mellan familj, skola, kompisgäng och andra situationer där olika regler och värderingar råder. Man kan också studera människors föreställningsvärld genom att betona hur intryck och upplevelser ges en bestämd tankemässig organisation. Beroende på om man har växt upp i en stad, ett samhälle eller på lansbyggd lär man sig att betrakta världen på ett speciellt sätt, man lär sig att klassificera och tolka efter givna mallar. De här ordnade principerna är ofta omedvetna och det kulturella blir således något man tänker med på ett oreflekterat sätt (Ehn & Löfgren, 2001) Kulturanalys handlar bl.a. således om att fokusera på det triviala vardagliga och att lyfta fram det som uppfattas som osynligt och göra det synligt och detta är vad kulturanalys handlar om i min avhandling. Matkultur Att laga mat och att äta är något som alltid setts som något nödvändigt, trivialt och vardagligt, något som inte har ansetts vara värt att reflextera djupare kring. Men under de senaste årtiondena har mat av olika skäl skapat mycket mer uppmärksamhet, inte minst på grund av att mat har blivit ett av vår tids främsta kulturuttryck. Genom mat uttrycker människor sin identitet, position i den sociala strukturen och uppfattningen om meningen med livet (Fjällström, 2007) Mat, måltider och framförallt familjemåltider har också en socialiserande funktion. Familjemåltiden är en social händelse där speciellt de yngre barnen observerar vad som är ett passande uppträdande, hur man ska bete sig i förhållande till mat. Barn blir både formellt och informellt skolade i matsituationer, t.ex. när barnet kladdar med maten torkar föräldrarna av händerna och visar att maten ska stoppas i munnen och inte lekas med. Barnen ser också de vuxnas roller vid matsituationen. Vem/vilka är det som lagar maten, vilka äter maten och vem/vilka dukar av bordet och tar hand om disken? Maten är en viktig del av kulturen då hantering och konsumtion av mat är något som sker dagligen. Under barndomen skolas barn in i den matkultur som råder i familjen, där kan barnen observera vilken mat som finns tillgänglig och hur den konsumeras. Barnen iakttar också vad som är ett accepterat beteende vid matbordet. Genom att studera matsituationen skolas barnen in i värderingar och praktiker som hör till familjens sociala position (Wood,1995). Vidare används mat också som ett sätt att visa på social status (Barthes, 1997). Då det i västvärlden började finnas gott om mat utvecklade människan ett sätt att distingera sig i form av smak, för att skilja sig från de människor som befann sig lägre ner på samhällsstegen (Menell, 1997). Bourdieu (1984) menar att människor från samma samhällsklass tenderar att ha liknande smak i flera avseenden. Han talar ofta om begreppet habitus i detta sammanhang. Habitus är ett system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. De här systemen och dispositionerna är resultatet av sociala erfarenheter, kollektiva minnen, sätt att röra sig och tänka som har ristats in i människors kroppar och sinnen. Människors habitus har formats av de liv de hittills levt. Habitusen finns alltså nedlagt i kroppen. I vardagssituationer med start i barndomen, i familjen och i skolan formas människors förmåga till att praktiskt bemästra olika sociala situationer. Douglas är socialantropolog med forskarhemvist både i Storbritannien och USA. Hon har studerat matens sociala betydelse i de egna hemländerna samt hos afrikanska stamfolk (Ekström, 1990). Douglas (1991) menar att genom att studera vad som klassificeras som rent och smutsigt i ett samhälle kan man få reda på det grundläggande klassificeringssystem som råder. Att klassificera något som smutsigt eller rent är att göra ett moraliskt bedömande. Det finns vissa saker som inte passar in i det system som råder och blir därför sett som något fel, 3 Avhandlingsskiss under arbete, får ej citeras Planeringsseminarium ht 2010 Jenny Rendahl avvikande, främmande dvs. smutsigt t.ex. om du äter middag och har sås på tallriken som tillbehör till din potatis och kött ses inget fel i det men om du skulle spilla och få sås på skjortan skulle såsen istället ses som smuts. Den befinner sig på ”fel” ställe ( Douglas, 1991). Utifrån detta klassificeringssystem redogör Ekström (1990) för Douglas diskussion om vad som är mat och inte? Vad är det som går att äta? Om någon lämnar mat på tallriken kan det möjligen bli djurmat, i vart fall i vår västerländska överflödskultur. Det går inte att spara resterna och servera dem till nästa måltid inte heller äter väluppfostrade människor upp vad någon annan person har lämnat på sin tallrik. Hon menar att vi gärna vill förklara detta beteende med hygieniska skäl. Men det finns dock vissa undantag t.ex. kan en mor äta upp vad hennes tvååring har lämnat på sin tallrik eller ett förälskat par kan dela på ett äpple. Då är de hygieniska reglerna åsidosatta. Det här handlar alltså som tidigare nämnts om att saker och ting hamnat på ”fel” ställe. Matrester i sig är inte oätbara men om de ligger på någon annans tallrik. Om maten är ätbar eller ej är således i vissa fall situationsbundet. Douglas menar att vi kan förstå matvanor först då vi sätter in dem i den kulturella kontext där de hör hemma (Ekstöm,1990). Ungdomskultur Idag är det inte självklart för ungdomar vad man ska välja för yrke, hur man ska se ut och agera som kvinna eller man. Tidigare kollektiva kulturella tolkningar är ifrågasatta och ungdomar idag behöver i större utsträckning söka för att finna sin egen väg. Det livet som tidigare generationer levde hade starka rötter i livs- och tankemönster som inte var ifrågasatta. Det fungerade avlastande för den enskilde individen men samtidigt bidrog det till att den enskilde individens föreställningsförmåga och handlingsmönster stängdes. Mot bakgrund av den kulturella friställning som finns idag är det inte lika självklart att ungdomar väljer de livsformer som gav tidigare generationers liv struktur, mening och innehåll. När tidigare gemensamma föreställningar om livets mening och mål inte framstår som självklara kollektiva värden skapar detta en osäkerhet och större press på den enskilde individen. Detta har lett till att identitet inte är något som man längre växer in i utan något som man måste skapa och forma själv. Det innebär inte att vi skapar identitet i ett tomt neutralt rum idag. Varuvärldens stora utbud av stilar, tecken och symboler spelar idag en stor roll för den identitet man skapar. Idag finns det mer material än någonsin som rör frågor om vår egen identitet och hur vi ger mening åt våra liv och handlingar (Sernhede, 1996). Kroppskultur Konsumtionssamhällets och modeindustrins framväxt under 1900- talets och dess ökade betoning på den vackra kroppen, visar på en historisk förändring i de västerländska värderingarna. Denna förändring innebär att den tidigare betoningen av en inre kontroll av kroppen av asketiska skäl har i den moderna konsumtionskulturen ersatts med en betoning av manipulation av kroppen av estetiska skäl. Framhållandet av kroppens estetiska egenskaper har lett till att det är en dygd att vara slank och att uppmärksamma sin kropp för att se bra ut. Kroppen har således blivit en bärare för smak och distinktioner. Vår kulturs betoning på den vackra kroppen har lett till en helt ny marknad av produkter med vars hjälp individen kan förbättra sin kropp på olika sätt menar den brittiska sociologen Turner enligt Johansson & Miegel (1996). Det har i denna kultur blivit en moralisk skyldighet att bevara sin kropp vältränad och vacker och att inte underhålla sin kropp tyder då således på ett tecken av moralisk slapphet. En annan brittisk sociolog som har ägnat sitt intresse åt att studera kroppen och framförallt utseendets betydelse i konsumtionskulturen är Featherstone. Han menar, enligt Johansson och Miegel (1996), att utseende, hälsa, skönhet har blivit allt viktigare inslag i människors 4 Avhandlingsskiss under arbete, får ej citeras Planeringsseminarium ht 2010 Jenny Rendahl vardagsliv. I den moderna konsumtionskulturen möts individen ständigt av idealiserade bilder av kroppen genom film, populärpress, hälsoupplysningskampanjer. Utseendet betraktas som en stor del av jaget och individens värde är i stor utsträckning knutet till hans eller hennes utseende, menar Featherstone. Individens medvetande om sitt utseende har blivit större till följd av att han/hon mäter och jämför sig med idealiserade bilder av kroppen som ofta syns i massmedia och reklam. Även den rumsliga organisationen har förändrats så idag finns det många fler tillfällen då individen visar upp sin kropp t.ex. badstranden, simhall, motionslokaler, diskotek etc. Både Featherstones och Turners analyser av kroppens betydelse i konsumtionssamhället antyder att kroppen har en ideologisk funktion. De idealiserade bilderna som massmedia och reklam visar bidrar till att skapa och offentliggöra individernas föreställningar om kroppen, eftersom sådana kroppar som inte stämmer med idealen, feta, defekta, gamla, sjuka, inte får så mycket utrymme i massmedia utan marginaliseras (Johansson och Miegel 1996). Influenser från familj och vänner Andersson (1980) diskuterar användning av mat som ett maktmedel. Att vägra äta kan ses som ett maktmedel hos barn och ungdomar. I skolan har barn och ungdomar inte så stor påverkan på vad de äter. Ungdomars flykt till kiosker, snabbmatställen och kaféer kan ses som en revolt mot makten som finns hos skolan och föräldrarna, detta är ett sätt att kunna välja själv. Han menar att matvägran inte är ett avståndstagande från mat utan en vägran att snällt acceptera de sociala relationer i vilken maten presenteras och förmedlas. Prättäla (1989) visar också i sin studie av finska ungdomars matvanor att ungdomarna då de är med vänner går till kaféer, snabbmatställen och liknande för att äta, trots att de vet att detta är något som föräldrarna inte tycker om. En annan tendens i ungdomars matvanor fann Bugge (2010) i sin studie kring norska ungdomars skollunch. Resultatet där tyder på att de flesta norska ungdomar inte är rebelliska mot den rådande matkulturen som representeras av de vuxna. Hon fann att de flesta ungdomarna åt sina medtagna lunchlådor och hade en positiv inställning till dem. Dessa lunchlådor bestod av den traditionella norska lunchen med bröd, frukt och grönsaker. Det var endast ett fåtal ungdomar som frekvent gick till snabbmatsställen eller liknade för att äta lunch. Hon fann även att det fanns matvaror som hade ett starkt symboliskt värde bland ungdomarna och där fanns också tydliga könsskillnader. De flesta av ungdomarna drack kranvatten till lunch. Flickorna sågs ofta gå runt med en vattenflaska i handen och flaskan var också ofta placerad på bänken i klassrummet. Det faktum att vattenflaskan var ett identitetsmärke var tydligt bland många. Det fanns uttalanden som: ”vatten är hälsosamt” ” glada flickor dricker vatten”, ”hälsosamma flickor dricker vatten”( Bugge, 2010 s. 231) Många fler killar än tjejer köpte kanelbullar. Vid de observationer som genomfördes på olika skolor sågs killarna ofta med en kanelbulle eller påse med kanelbullar i handen. Det var tydligt att bullarna betydde mer än bara något att äta, de hade flera sociala och emotionella värden inom gruppen av killar. Bullpåsarna användes som ”hammare” och ”isbrytare” i form av vänskaplig knuff. Bullarna användes också som ett medel för utbyte och som leksaker, de kastade dem mellan varandra. Bullarna var också en markering av en form av uppror att välja socker och fett framför magert och fibrer. Portionsstorlek på lunchen var något som markant visade på skillnad beroende av kön. Killarna ville ha stora portioner för att det visade på manlighet. Medan flickorna hade små portioner. Det var tydligt att det smala idealet var viktigt för flickorna, de smala flickorna var de som var populära menade flickorna själva (Bugge, 2010). 5 Avhandlingsskiss under arbete, får ej citeras Planeringsseminarium ht 2010 Jenny Rendahl Eden, Bear & Walker (2008) visar hur fokusgrupper med konsumenter i England tänker om och karaktäriserar mat med hjälp av primära och sekundära kvaliteter genom att använda sig av sitt eget omdöme och av organisationer som fungerar som kunskapsförmedlare. Ett problem som lyfts fram är avståndet (både geografiskt och kognitivt) som idag finns mellan producenter och konsumenter. Det är komplexa kedjor av tillit som är inblandade. Tillit är ett centralt begrepp i Giddens teori. Han menar att tillit bygger på att det är en sorts tro som inte går att reducera, man ger sig hän åt en förpliktelse eller ett åtagande. En person som hela tiden befinner sig i vårt synfält och som vi då kan avläsa behöver vi inte ha samma tillit till utan det är då personen inte finns i samma rum som tilliten får stor betydelse. Det pågår ofta en kompromiss i individers sätt att hantera skepticism och tillit. En person kan göra allt för att undvika artificiella tillsatser i mat men om personen i fråga inte själv odlar sin mat måste han/hon lita till att de ekologiska producenterna erbjuder det bästa (Giddens, 1991). Detta fenomen var något som framkom in fokusgruppsintervjuerna gjorda av Eden et al. (2008) som att handla hos den lokala bonden baseras på självupplevd garanti, för där kan konsumenten få en personlig kontakt med bonden och ställa frågor direkt till honom eller henne. Deltagarna i fokusgruppen blev tillfrågade hur de handlade mat. I sina svar började de genast att tala om ”bra” och ”dålig” mat. Den dåliga maten refererades till som ”skräpmat”, ”snabbmat” och ”skräp” medan den ”bra” maten refererades till som ”hemlagad” och ”rå”. En man menade att det var okey för hans dotter att äta ”skräpmat” ibland så länge hon också åt frukt och grönsaker. Ett kriterium som flera använde då de handlade mat var det som var synligt som de själva kunde upptäcka med blotta ögat. Rå och oprocessad mat var mer trovärdig det fanns då inget som var dolt i sättet som den hade blivit producerad på. En man pratade om att han alltid köpte grönsaker och frukt från en gårdsbutik. Han menade att där kunde han se att de nyligen hade plockat morötterna för de hade till och med jord kvar på sig. Han tyckte att det var bra för då visste han att de var ekologiska. När denna butik senare kollades upp av författarna visade det sig att flertalet av produkterna inte var ekologiskt odlade (Eden et al. 2008). Det här belyser tydligt hur konsumenter kan tänka och ha uppfattningar kring mat. Jag tror att dessa typer av uppfattningar ofta verbaliseras eller på annat sätt visas, medvetet eller omedvetet, antingen i inköpsögonblicket eller hemma i hushållet. Det torde innebära att medlemmarna i hushållet får ta del av dessa uppfattningar och tankar och att de blir till någon form av budskap kring mat. Prättäla (1989) har gjort en socio-kulturell studie om finska ungdomar och mat. Skälet som hon anger för att välja just ungdomar var att de är socialt och kulturellt i en vändpunkt i livet. De söker efter självständighet i sin strävan att bli vuxna och använder och anpassar livsstilar från hemmet, skolan, vänner och media. Det som Prättäla (1989) fann att ungdomarna i hennes studie valde för att visa på självständighet var att tillsammans med vänner köpa godis på lunchrasten eller besöka en hamburgerbar. Ungdomarna visste att deras föräldrar inte gillade att de åt godis, drack läsk eller åt hamburgare, de var också själva medvetna om vilken mat de borde äta. Ungdomarna visade på en dualitet mellan vad de kallad för ”skräpmat” och ”riktig mat”. ”Riktig mat” var det som de åt hemma med föräldrar och i skolan med lärare för att de vuxna (föräldrar, lärare) tyckte att det var mat som var lämplig för ungdomar. ”Skräpmat” var motsatsen till ”riktig mat” och den åts ofta utanför skolan och hemmet tillsammans med vänner (Prättäla, 1989). Detta tyder på att det finns viss mat som ungdomar ser som lämplig i olika situationer. Vilka de äter tillsammans med har stor betydelse för vad de äter. En studie av amerikanska ungdomar bekräftar det faktum att den sociala samvaron har stor betydelse för vilken mat de väljer. Där säger t.ex. en flicka att om kompisarna äter chips så vill man inte plocka fram och äta morötter och selleri istället även om man vet att det är mer nyttigt och skulle vilja ha det istället. Det skulle uppfattas som töntigt av kompisarna. Att 6 Avhandlingsskiss under arbete, får ej citeras Planeringsseminarium ht 2010 Jenny Rendahl äta vad de ansåg vara hälsosam mat var något som de gjorde på familjemiddagar eller middagar med släktingar och inte tillsammans med vänner eller i andra sociala situationer (Croll,Neumark-Sztainer &Story, 2001) Detta ligger alltså i linje med Prättäläs(1989) studie. I studien av norska ungdomar av Bugge (2010), som tidigare nämnts, finns det också uttalanden som tyder på att vissa matval visar på självständighet och något man gör med sina kompisar. T.ex. killarna som köpte kanelbullar ansågs vara de ”tuffa” killarna. Influenser från skolan Prell (2010) gjorde en intervention bland svenska ungdomar i årskurs 8. Hennes hypotes var att förändring i kursplanen i hem- och konsumentkunskapsundervisningen samt i skolmatsalen skulle få en positiv effekt på ungdomars fiskkonsumtion. De deltagande ungdomarna delades in i tre grupper, en grupp som fick möta förändringar i skolmatsalen, en grupp om fick förändringar i både hem- och konsumentkunskapsundervisningen och skolmatsalen samt även en kontrollgrupp. De förändringar som gjordes i skolmatsalen var bl.a. att två fiskrätter serverades istället för en som tidigare, det fanns fler alternativ till sås att välja från, personalen fick en dagsutbildning i att tillreda fisk. Det som förändrades i hem- och konsumentkunskapsundervisningen var bl.a. att det blev fler tillfällen då eleverna fick tillaga fisk, att de fick en lektion med en fiskgrossist som diskuterade olika arter och hur man bäst tillredde dem och eleverna fick även göra en skriftlig uppgift om fisk. Resultatet visade att fiskkonsumtionen ökade mest i den grupp som hade haft förändringar både i skolmatsalen och i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Konsumtionen ökade även något bland dem som bara mötte förändringar i skolmatsalen (Prell, 2010). Detta tyder på att skolan och då även hem- och konsumentkunskapsundervisningen kan influera ungdomars matval, attityder och uppfattningar till mat. Nordin (1992) visar i sin studie hur svårt och komplext det är för barn och ungdomar att förstå naturvetenskapliga begrepp som är kopplade till näringslära. De intervjuade eleverna i årskurs nio hade svårt att skilja mellan näringsämnen och livsmedel. En elev sa: ”Livsmedel det är ju sådant man behöver för att bygga upp kroppen och hålla den i funktion…läsk och sånt innehåller onödigt mycke socker…fetter och färgämnen och sånt där…som inte behövs i kroppen.” ( Nordin, 1992, s 55) En annan elev i år 9 svarade ”Jag förstår inte riktigt skillnaden mellan näringsämnen och livsmedel…Näringsämnen är väl sådana livsmedel som innehåller mycket vitaminer och proteiner…kolhydrater är ju inte bra när det finns i överskott av, men de ska ju finnas i rimlig mängd.” (Nordin, 1992, s 56) Resultaten visar på hur elever tolkar och använder sig av den kunskap som bl.a. skolan förmedlar. Fakta om näringslära som kan tas upp i hem- och konsumentkunskapsundervisningen är svår för elever att applicera på mat och måltider. Detta tyder på att elever ser mat och näring som två separata saker. Det visar också på att eleverna får budskap kring mat och hälsa som kan vara svåra att ta till sig. Hur uppfattar eleverna själva dessa budskap och hur förhåller de sig till dem? Den tidigare forskning som presenterat ovan visar på att det finns flera olika arenor som kan influera valet av mat i olika situationer såsom skola, familj, vänner och samhället generellt. Man kan se att det finns en tydlig dualitet mellan mat, ”skräpmat” och ”riktig mat” det är något som nämns av Prättäla (1998), Eden et al, (2008) och Croll,Neumark-Sztainer &Story, 7 Avhandlingsskiss under arbete, får ej citeras Planeringsseminarium ht 2010 Jenny Rendahl (2001). Både vuxna och ungdomar talar om detta förhållande och hur de försöker att förhålla sig till det. Det här tyder på en komplexitet som ungdomar ställs inför vad det gäller mat. Med den tidigare forskning som är presenterad vill jag således visa på en bakgrund till mitt intresseområde. Syfte Ungdomar befinner sig i gränslandet mellan att vara barn och att vara vuxen. Nu börjar skapandet av den egna identiteten blir viktig och så även livet utanför den direkta familjen. Ungdomars matkultur handlar om värden, föreställningar och normer kring mat. Det handlar om hur ungdomar möter, agerar, värderar, uppfattar och tänker omkring mat i sin vardag. Ungdomar kommer i kontakt med mat och matpraktiker i sina familjer, i skolan, med sina vänner och från media. Allt detta blir en del av den matkultur de befinner sig i. Det handlar alltså inte bara om vilka livsmedel som ligger på tallriken utan om värden, symboler och mening som är förknippat med mat och matpraktiker. Sociala normer är regler om hur man ska vara och bete sig. Dessa normer är det som är sett som det ”normala”, det accepterade i en social grupp. Elias (1989) har studerat etikettböcker från medeltiden fram till modern tid. Hans intresse är att se hur normer av socialt beteende och med speciellt fokus på bordsskick har förändrats genom historien. Han lyfter fram hur barn blir uppfostrade till hur de ska uppföra sig genom de vuxnas påverkan, vilket sammanfaller med det övriga samhällets. Det flesta barn glömmer bort att deras egen känsla av obehag och skam har anpassats till en särskild standard genom press och förbud från människor omkring dem. Barnen ser till slut de dominerande normerna som finns i samhället som något som finns inom dem själva, något personligt, inte som något som någon annan ”tvingat” på dem. (Elias, 1989). Normer jag kommer att studera i min avhandling handlar om normer i förhållande till mat, normer om vad man ska äta, när man ska äta, hur man ska äta och med vem. Det övergripande syftet för min avhandling är att få reda på vilka sociala normer och budskap som ungdomar själva uppfattar finns i deras matkultur. Den teoretiska ansats som jag kommer att använda mig av i min avhandling är kulturanalys. Design delstudier Pilotstudie Syfte : Att studera ungdomars egen uppfattning om vilka sociala normer som råder i deras matkultur samt innehållet i de normer ungdomarna väljer att lyfta fram. Frågeställningar: Vilka personer och institutioner anser ungdomarna själva förmedlar normer och budskap om mat? Vad är innehållet i de normer ungdomarna väljer att lyfta fram? Urval: 3 grupper om 5-6 ungdomar som går första året på gymnasiet. Genomförande: 8 Avhandlingsskiss under arbete, får ej citeras Planeringsseminarium ht 2010 Jenny Rendahl Figur 1 ligger som grund för pilotstudien. Idén är att låta ungdomar genomföra ett rollspel. Ungdomarna kan välja att spela en person från någon av rutorna i figuren. Rutorna i figuren fungerar som exempel på olika arenor som de kan välja men de kan även välja andra som de anser betydelsefulla och som jag ej angett här. Vilken person från t.ex. hemmet som eleverna väljer är upp till dem själva, anledningen till det är att de ska kunna lyfta fram den person som de tänker på då det gäller att förmedla normer och budskap kring mat. Eleverna bildar en grupp om fem till sex personer som tillsammans ska planera en middagsmåltid. De ska då utifrån sina roller argumentera för olika val. Då de är klara med planeringen får de tillsammans gå till affären och göra de inköp som behövs för att kunna tillaga måltiden. Att låta eleverna gå till affären och handla inför ytterligare en dimension till studien då de får ta ställning till vad de ska köpa utifrån det stora utbud som erbjuds i en mataffär. Eleverna ska fortsätta att spela sina roller, i den mån det är möjligt, även i affären. Varje elev kommer att få en mp3-spelare runt halsen så att deras samtal kan spelas in. Sedan går de tillbaka till köket, på Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, där de tillagar sin måltid. Eleverna börjar matlagningen med att spela sina roller men om de under tiden ”faller” ur sina roller kommer de inte bli påminda att återta rollerna. Det kan bli allt för krävande att behålla sin roll helt igenom matlagningen då det är så mycket annat ungdomarna behöver tänka på för att få ihop sin måltid. Rollspelet då de planerar måltiden samt vid tillagningen kommer att videofilmas. Skola/HK Familj/ hemmet Fritidsaktiviteter media Ungdomars matkultur kompisar figur 1. Ställningstaganden: Jag är medveten om att denna studie kan uppfattas som känslig för ungdomarna både vad de gäller att prata om mat men framförallt eftersom det handlar om att de ska gestalta och ge röst åt personer i deras omgivning. En viktig aspekt att tänka på vid urvalsförfarandet har därav varit att inte välja ungdomar som har någon anknytning till en skola eller lärare som jag känner till sedan tidigare. Valet av att genomföra studien på Göteborgs universitet, Institutionen för kost och idrottsvetenskap har även det varit ett viktigt ställningstagande för att ungdomarna ska befinna sig på en neutral plats. Det ska ge möjlighet att skapa en större trygghet för dem att gestalta personer i deras omgivning, då det minimerar risken att dessa personer eller någon annan som har en relation till personerna finns i närheten. Deltagarna blir informerade om vilka förutsättningar och regler som finns för genomförandet av studien vad det gäller personuppgifter och liknande (se bilaga 1) 9 Avhandlingsskiss under arbete, får ej citeras Planeringsseminarium ht 2010 Jenny Rendahl Fördelen med rollspel är att ungdomarna kan ”gå ur ” sig själva och behöver således inte känns någon press på att det är deras person och deras åsikter som kommer till uttryck. De kan ge uttryck för vad t.ex. de vuxna säger utan att själva behöva ta ställning till det inför sina kamrater. En nackdel kan vara att det blir de mest extrema normerna som lyfts fram men å andra sidan säger det också en del om vad ungdomarna uppfattar. Jag tror rollspel är en relevant metod för att synliggöra normer och budskap. Anledningen till att urvalet blev ungdomar som går första året på gymnasiet var att de har genomgått hela sin hem- och konsumentkunskapsutbildning i grundskolan. Det är av betydelse då det är intressant att se om denna undervisning nämns och i så fall hur. Delstudie 1 Resultat från pilotstudie kommer att ligga till grund för delstudie 1. Syfte: Se pilotstudie Frågeställningar: Se pilotstudie Urval: 3-5 grupper om 6 personer, vidare se pilotstudie Genomförande: Se pilotstudie Etiska ställningsstaganden: Etiskt tillstånd kommer att sökas från etikprövningsnämnden vid Göteborgs universitet, vidare se pilotstudie Delstudie 2 Syfte: Studera ungdomars tankar och uppfattningar om de sociala normer som de anser råder i deras matkultur Frågeställning: Varför valde ungdomarna att lyfta fram just de personer, normer och budskap som de gjorde i delstudie 1? Upplever ungdomarna att det finns konflikt mellan de olika budskap de får om mat? Hur hanterar de i så fall dessa konflikter? Urval: Samma deltagare som i delstudie 1. Genomförande: Fokusgrupper genomförs med de ungdomar som tidigare deltagit i delstudie 1 i nära anslutning till att de genomfört rollspelet dock ej vid samma tillfälle. Ställningsstaganden: 10 Avhandlingsskiss under arbete, får ej citeras Planeringsseminarium ht 2010 Jenny Rendahl Jag är medveten om att denna studie kan uppfattas som känslig för ungdomarna både vad de gäller att prata om mat och också att de ska lyfta fram och synliggöra budskap som personer i deras omgivning ger. Deltagarna blir informerade om vilka förutsättningar och regler som finns för genomförandet av studien vad det gäller personuppgifter och liknande. Etiskt tillstånd kommer att sökas från etikprövningsnämnden vid Göteborgs universitet Fokusgruppsintervjuer har använts för att undersöka människors uppfattning och åsikter om ämnen som är komplexa och svåra för en lekman att förstå sig på. Sådana ämnen kan vara svåra att prata om i en enskild intervju och lämpar sig därför bra att tala om i grupp. I en fokusgrupp har medlemmarna förmånen att kunna ställa frågor till varandra och gemensamt utveckla sina tankegångar (Wibeck, 2010). Att det som rör mat och näringslära är komplext för ungdomar har ju bl.a. Nordin (1992) visat på. Ett skäl till att välja fokusgrupper med barn och ungdomar kan vara att de känner sig bekväma bara genom att de till antalet är fler än forskarna. På så sätt kan de göra sina röster hörda på ett mer avslappnat sätt än om de blir intervjuade enskilt av en vuxen (Wibeck, 2010). Enligt Wibeck (2010) framhåller Morgan och hennes kollegor att det är viktigt att vid fokusgrupper med barn att skapa en atmosfär som skiljer sig från det skolsammanhang som barnen är vana vid. Det kan man göra genom att t.ex. genomföra intervjuerna i en lokal utanför skolan. Därav ser jag det som ett bra skäl att lägga fokusgruppsintervjuerna på Institutionen för kost-och idrottsvetenskap, Göteborgs Universitet. Delstudie 3 Syfte: Studera ungdomars uppfattning om vilka budskap kring mat som ämnet hem- och konsumentkunskap förmedlar. Frågeställningar: Vad innehåller de budskap om mat som eleverna väljer att lyfta fram från ämnet hem- och konsumentkunskap? Står de här budskapen i konflikt med andra budskap om mat? Hur hanterar och förhåller sig ungdomarna till det? Urval: 10 grupper om 6 ungdomar som går första året på gymnasiet. Genomförande: Förslag1 Filma elever som arbetar i HK som andra ungdomar sedan får kommentera. Förslag 2 Be ungdomarna berätta vad de tror att deras HK-lärare skulle ge dem för tips och idéer om de skulle laga en familjemåltid. Förslag 3 Göra ett rollspel där några ungdomar agerar elever och någon agerar Hk lärare då de tillagar en middagsmåltid. Förslag 4 Låta eleverna i fokusgrupper diskutera kring vad de brukar få för budskap, regler, uppmaningar av Hk- läraren då de ska laga en måltid på Hk-lektionen. Ställningsstaganden: 11 Avhandlingsskiss under arbete, får ej citeras Planeringsseminarium ht 2010 Jenny Rendahl Deltagarna blir informerade om vilka förutsättningar och regler som finns för genomförandet av studien vad det gäller personuppgifter och liknande Etiskt tillstånd kommer att sökas från etikprövningsnämnden vid Göteborgs universitet. Anledningen till att urvalet blev ungdomar som går första året på gymnasiet var att de har genomgått hela sin hem- och konsumentkunskapsutbildning i grundskolan. Det är av betydelse då det är intressant att se om denna undervisning nämns och i så fall hur. En viktig aspekt att tänka på vid urvalsförfarandet har varit att inte välja några ungdomar som har någon anknytning till en skola eller lärare som jag känner till sedan tidigare. Delstudie 4 Syfte: Att analysera rollspel som metod för att få reda på ungdomars uppfattningar om normer och budskap som finns i deras matkultur. Frågeställningar: Är rollspel en relevant metod för att studera ungdomars uppfattning om vilka sociala normer och budskap de anser finns i deras matkultur. Urval: Data från delstudie 1 Genomförande: Analysera data från delstudie 1 12 Avhandlingsskiss under arbete, får ej citeras Planeringsseminarium ht 2010 Jenny Rendahl Referenser Andersson, S. (1980) Matens roller. Lund: Rahms Barthes, R. (1997) toward a Physchosociology of contemporary. JC. Counihan, P. Van Esterik (red.) Food and culture. A reader (s.20-28) New York: Routledge Bourdieu, P. (1984) Distinction. A social critique of the judgment of taste. London: Routledge Bugge, A (2010) “Young people’s food styles Naughty or nice?” Young Nordic Journal of Youth research 18, 223-243 Croll, J., Neumark-Sztainer,D. and Story, M.(2001) “Healthy eating: what does it mean to adolescents?” Journal and nutrition education 4:193-198 Douglas. M. (1997) Renhet och fara: en analys av begreppen orenande och tabu (Kallrén,A övers.) Nora: Nya Doxa. (original publicerat 1991) Eden, S., C. Bear, and G. Walker. 2008. "Mucky carrots and other proxies: Problematising the knowledge- fix for sustainable and ethical consumption." Geoforum 39:1044-57. Ehn, B. & Löfgren, O. (2001) Kulturanalyser Malmö: Daleke Grafiska AB Ekström, M (1990) Kost, klass, kön Umeå: Sociologiska institutionen, Umeå universitet Elias. N. (1989) Sedernas Historia. (Skogsberg. B övers.) Stockholm: Atlantis (original publicerat 1976) Fjällström, C (2007) Laga mat som symbolhandling. (Report 2007:39) Göteborgs Universitet, Institutionen för Mat, Hälsa och Miljö. Giddens. A. (1997) Modernitet och självidentitet. Självet och samhället I den senmoderna epoken (Andersson. S, övers.) Uddevalla: Daidalos AB. (original publicerat 1991) Johansson,T & Miegel,F (1996) Kultursociologi. Lund: Studentlitteratur Menell, S. (1997) On the Civilizing of Appetite. JC. Counihan, P. Van Esterik (red.) Food and culture. A reader (s.20-28) New York: Routledge Moisio, Risto, Eric J. Arnould and Linda L. Price (2004) „Between Mothers and Markets: Constructing family identity through homemade food ‟Journal of Consumer Culture” 4; 361 Nordin, E (1992) Kunskaper och uppfattningar om maten och dess funktioner i kroppen. Kombinerad enkät- och intervjustudie i grundskolans årskurser 3,6 och 9. Thesis Department of education,. Göteborgs University. Prättälä, R (1989) Young people and food. Socio-cultural studies of food consumption patterns. Helsingfors: Department of nutrition, university of Helsinki. 13 Avhandlingsskiss under arbete, får ej citeras Planeringsseminarium ht 2010 Jenny Rendahl Sernhede, O. (1996) Ungdomskulturen och de andra. Göteborg: Diadolos AB Wibeck, V. (2010) Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur Wood, R.C. ( 1995) The sociology of the meal. Oxford: The alden press 14 Avhandlingsskiss under arbete, får ej citeras Planeringsseminarium ht 2010 Jenny Rendahl Information till dig som vill delta i pilotstudie på Göteborgs Universitet, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Mitt namn är Jenny Rendahl och jag är doktorand på Göteborgs Universitet, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Jag genomför just nu en pilotstudie kring vilka sociala normer och budskap om mat ungdomar själva anser finns i deras matkultur, och det är detta ämne som min avhandling så småningom kommer att handla om. Jag undrar därför om du vill delta i denna pilotstudie där du tillsammans med 5 andra ungdomar kommer att få genomföra ett rollspel som handlar om mat, diskutera mat samt tillaga och äta en lunchmåltid. Du kommer att bjudas in till Institutionen för kost- och idrottsvetenskap på Göteborgs Universitet där rollspelet och tillagning av måltiden sker. Den tid det tar för dig att medverka är en förmiddag eller en eftermiddag. Rollspel och samtal kommer att videofilmas, inga obehöriga kommer att ta del av det. Personuppgiftsansvarig är Göteborgs Universitet. Personuppgifter kommer att hanteras konfidentiellt. Enskilda personers uttalanden kommer inte att kunna spåras när resultatet redovisas. Att delta i pilotstudien är givetvis frivilligt och du har rätt att när du vill avbryta. Om du har några frågor eller funderingar kontakta mig gärna. Jenny Rendahl 031-786 4222 0730-547545 jenny.rendahl@ped.gu.se Huvudansvarig forskare för studien är Docent Christina Berg 031-786 4207 christina.berg@ped.gu.se 15
© Copyright 2024