Riktlinje för fall- och fallskadeprevention Bakgrund Syfte Mål
12 maj 2011 Riktlinje för fall- och fallskadeprevention Bakgrund Fall och konsekvenser av dessa i form av frakturer och andra skador utgör ett betydande hälsoproblem. I Sverige drabbades cirka 16 000 personer årligen av höftfrakturer och oftast de personer som är 80 år och äldre. Av samtliga avlider ca 800 personer inom tre veckor. Det är viktigt att förhindra fallskador, främst av den anledningen att minska lidandet för den enskilde men också för att minska kostnaderna för de konsekvenser som fallskadorna utgör inom hälso- och sjukvården. I utvecklingsarbetet ”Nya perspektiv” är ett av målen i ”Äldres hälsa” att minska antalet fallskador som leder till sjukhusvård bland personer 80 år och äldre från 73 fallskador per 1000 invånare år 2007 till 65 per 1000 invånare 20101. Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) ska hälso- och sjukvårdspersonal arbeta för att främja hög patientsäkerhet. I Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) framgår att hälso- och sjukvårdspersonal kontinuerligt ska medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, risk- och avvikelsehantering, och uppföljning av mål och resultat. Var och en måste ständigt fråga sig: • Har vi gjort vad vi kan för att förhindra fall eller fallskador? • Hur kan vi förbättra? • Har vi förbättrat? Genom att arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt, att stödja och stärka den enskildes funktions- och aktivitetsförmåga, skapas förutsättningar för bibehållen/ökad självständighet och trygghet. Det är relationen mellan utförandet av aktiviteter, omgivningens utformning och individens förutsättningar som avgör om ett fall inträffar eller inte. Var för sig eller i kombination med varandra kan dessa faktorer orsaka fall. Faktorerna kan vara påverkbara eller icke påverkbara. Syfte Skapa ett gemensamt arbetssätt för fall- och fallskadepreventivt arbete i kommunerna. Mål Minska antalet fall och fallskador samt förebygga fallskador. Målgrupp Personer inom kommunal vård- och omsorg med insats oavsett lagrum (Hälso- och sjukvårdslagen, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, Socialtjänstlagen). 1 Revideras under 2011 1 12 maj 2011 Definitioner Fall En händelse då en person oavsiktligt och plötsligt hamnar på golvet eller marken oavsett om skada inträffar eller ej. Skada En skada uppstår när en vävnad blir deformerad till en sådan grad att vävnadens bristningsgräns är passerad. Fallskada Skada orsakad av fall. Metod och genomförande I arbetet med fall- och fallskadeprevention är ett systematiskt och teambaserat arbetssätt viktigt. Kommunens team kan bestå av arbetsterapeut, biståndshandläggare, enhetschef, omvårdnadspersonal, sjukgymnast, sjuksköterska tillsammans med den enskilde samt vid behov, dennes närstående. Samverkan kan också ske med annan vårdgivare till exempel dietist eller läkare. Se flödesschema, bilaga 1 (sida 5) Identifiera riskpersoner För personer som får en ny eller förändrad insats/bedömning enligt HSL, LSS eller SoL; • Fråga personen om han/hon fallit någon gång det senaste året • Fråga personen om han/hon är rädd för att falla. • Finns det risk för att personen kan ramla om inga åtgärder sätts in? Bedömning • • Om jakande svar på någon av ovanstående frågor erbjuds riskbedömning enligt Senior Alert för fall, nutrition och trycksår för att få en heltäckande bedömning, se bilaga 2. Om inte Senior alert har införts görs riskbedömning med Downton Fall Risk Index (DFRI) och Mini Nutritional Assessment - Short form (MNA-SF). Åtgärder Ingen/liten risk (0-2 poäng enligt DFRI, 12 poäng eller mer enligt MNA-SF) • Information, rådgivning och/eller undervisning till vårdtagare och/eller anhöriga om åtgärder för att förebygga fall och undernäring. 2 12 maj 2011 Risk (3 poäng eller mer enligt DFRI, 11 poäng eller mindre enligt MNA-SF) • • • Teamet upprättar individuell vårdplan tillsammans med den enskilde och/eller närstående utifrån ”Förebyggande åtgärder”, se bilaga 2. Datum för uppföljning fastställs. Åtgärderna bör vara av multifaktoriell karaktär utifrån individens kapacitet, omgivningens utformning samt utförandet av aktiviteter sett ur ett rehabiliterande förhållningssätt. Kombinationer som särskilt bör lyftas fram är balansträning och/eller styrketräning enskilt eller i grupp, balanserat energi- och näringsintag, minska och förebygga fallrädsla genom ökad tillit till sin förmåga samt träna uppresning från golv. Verkställ vårdplan Vid förändrad situation eller hälsotillstånd görs ny riskbedömning och nya åtgärder sätts in. Utvärdering på individnivå • Uppföljning och utvärdering av den effekt som de insatta åtgärderna har fått sker kontinuerligt i teamet. Dokumentation Uppgifter om riskbedömning, vårdplan, åtgärder, uppföljning och utvärdering dokumenteras i aktuell journal. Inträffade fall och fallskador ska också dokumenteras samt rapporteras och analyseras enligt rutin/riktlinje för lokal avvikelsehantering. Ansvar Personal: Omvårdnadspersonal/Baspersonal Ansvarar för att: Kontaktpersonal Sjuksköterska Arbetsterapeut Sjukgymnast Avd.chef/områdeschef/enhetschef MAS/MAR Verksamhetschef/förvaltningschef 3 12 maj 2011 Utvärdering på verksamhetsnivå Inträffade fall och fallskador ska rapporteras och analyseras enligt lokal rutin/riktlinje för avvikelsehantering. Uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse, att minska fall och fallskador, sker enligt lokala direktiv i respektive kommun. Regelverk SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen SOSFS 2008:14 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SFS 2001:453 Svensk författningssamling Socialtjänstlagen (SOL). SFS 1993:584 Svensk författningssamling. Lag om medicintekniska produkter. Bilagor Bilaga 1 - Flödesschema, se sidan 5 Bilaga 2 – Riskbedömning, Förebyggande åtgärder, Senior alert Vill du veta mer? • Nationell satsning för ökad patientsäkerhet, www.skl.se , åtgärdspaket; Fall och fallskador – åtgärder för att förebygga (SKL 2011) Trycksår – åtgärder för att förebygga (SKL 2011) Undernäring – åtgärder för att förebygga (SKL 2011) • Fallskadeprocessen, dokumentation från föreläsning av Kunskapscentrum för äldres säkerhet/Centrum för personsäkerhet, Karlstads universitet http://arbetsblogg.wordpress.com/om-cps/ • TUFF, Stockholms läns landstings arbete med att förebygga vårdskador (trycksår, undernäring och fall) http://www.vardsamordning.sll.se/TUFF-satsning/ 4 Bilaga 1 5
© Copyright 2024