Mjölkbesättningars erfarenheter av BENEMILK® TIPS
MAGASINET Raisioagros kundtidning Foder, spannmål, insatsvaror och förnödenheter 2 • 13 TIPS inför sommarens tillskottsgödsling VI SÖKER EN SUPERFARMARE -tre deltagares reflektioner Mjölkbesättningars erfarenheter ® av BENEMILK ENERGIUTFODRING håller celltalet lågt Förnyade foder för BROILERMÖDRAR MAGASINET Aktuellt GMO-soja som alternativ...................4 Öka inhemsk proteinproduktion........5 Vi söker en superfarmare..................6 Växtodling Positiv stämning inför ny säsong.......8 Teckna odlingskontrakt snabbt........10 Hindra spridningen av flyghavre......11 Gödselrekommendationer...............12 Planera för höstgrödor på våren.....14 Bättre snigelbekämpning i höst......15 Nöt Benemilk®-erfarenheter...................16 Produktionen steg med nya allfodret.............................18 Sommaren kommer, celltalet stiger 20 Lönsam satsning på superfoder......22 Förstakalvarna blir utmanare..........24 Ta snabbt hand om lågt kalcium......26 Kvigorna dräktiga efter sommaren 28 Melli-foder ger välmående..............29 Odlarens insats avgör vallkvaliteten..........................30 Hjälpså vallen...................................32 Allt från samma leverantör.............33 Hundratonnare................................33 16 Svin Blötutfodra exakt.............................34 Benjamin Maatilatori........................36 Parasitbekämpning en viktig rutin...38 Paavos spalt.....................................39 Fjäderfä Nytt program för produktionsuppföljning...............40 Moderbroilerfodren förnyade...........42 I nätet Vårnyheter från nätbutiken..............44 Mellanmål Svartvinbärskaka.............................45 30 2 36 Nyheter............................................46 LEDARE UTGIVARE Raisioagro Ab Pb 101, 21201 Reso Tfn 02 443 2111 Fax 02 443 2137 E-post: förnamn.efternamn@raisio.com www.raisioagro.com ANSVARIG CHEFREDAKTÖR Bengt-Erik Rosin kommersiell direktör Tfn 050 557 4323 REDAKTION Marjo Keskikastari sakkunnig i marknadskommunikation Tfn 040 772 8828 Kommunikationsbyrå Telegraafi Oy Redaktionsråd Juha Anttila produktchef Ilmo Aronen forsknings- och utvecklingsdirektör Merja Holma utvecklingschef Marja Hongisto utvecklingschef Jaakko Laurinen utvecklingschef Minna Oravuo kundansvarig Heidi Silvennoinen produktchef Päivi Volanto utvecklings-/produktchef ADRESSÄNDRINGAR OCH PRENUMERATIONER Marjo Keskikastari marjo.keskikastari@raisio.com Tfn 040 772 8828 LAY-OUT OCH OMBRYTNING Reklambyrå Uusimäki PÄRMFOTO Annika Fagerholm ÖVERSÄTTNING Hanna Luomala TRYCKNING ForssaPrint ISSN 2323-2226 39e årgången Följande AgroMagasinet utkommer i september 2013. Ny tillväxt med sakkunnighjälp Efter en lång, utdragen vinter står vi igen på tröskeln till en ny vegetationsperiod. Alla vet, att den skörd vi får på våra åkrar utgör grunden för hela livsmedelskedjan. Hur bra den vegetationsperiod vi har framför oss lyckas avspeglas på hela samhället kommande vinter. Odlarkåren slår vakt om många intressen; hela nationens matförsörjning ligger ju i deras händer. En stor, högklassig skörd bör vara hela kedjans gemensamma mål. Att eftersträva en god skörd är god ekonomi och dessutom en miljögärning. Ju mera näringsämnen som tas upp av grödorna, desto mindre näring blir det som belastar miljön. Den här vegetationsperioden har vi en ny sorts skördetävling, där vi utöver skörden mäter miljöeffektiviteten och det ekonomiska resultatet. Deltagarna i tävlingen ”Vi söker en superfarmare” har valts och under odlingssäsongens gång kan vi följa med deras arbete på tävlingens egen sajt. Tre gårdar är presenterade i den här tidningen. En god skörd är sällan en tillfällighet. Bakom framgången finns det för det mesta en gedigen och systematisk arbetsinsats som också kallas professionalitet. Målsättning är en viktig del i professionellt arbete. Efter målsättningen måste man fundera på hur målen ska nås. Listan på ingredienserna till en god skörd är lång: bl.a. kulturtillståndet, vattenhushållningen, insatsvarorna och maskinerna. En av de viktigaste faktorerna är dock kunskaper och förmåga att utnyttja till buds stående information. Nu har vi tillgång till mera information än någonsin tidigare, men det kan vara en utmaning att hitta rätt information och att omvandla denna till praktiska åtgärder på den egna gården. Ibland kan det löna sig att spara på de egna krafterna och låta sakkunniga erbjuda sina tjänster. En bra expert kan upplysa om bästa praxis och också erbjuda gården skräddarsydda lösningar för rådande omständigheter. Vårt mål är att erbjuda våra samarbetskompanjoner kunskaper som kan omvandlas till pengar. Men vi på Raisioagro måste kanske medge att vi också vill bevaka våra egna intressen. Som landets största förädlare av råvaror från åkrarna behöver vi framgångsrika kontraktsodlare och husdjursproducenter. Jag tillönskar er alla bra såningsväder och en harmonisk odlingssäsong. Bengt-Erik Rosin 3 AKTUELLT AGRO magasinet • 2/13 GMO-soja som alternativ i Raisioagros svin- och fjäderfäfoder Raisioagro har ända till våren 2013 använt endast GMO-fri soja (non-GMO) som proteinkälla i sina foder. I Finland har det funnits genmodifierad (GMO) soja i foder för svin och fjäderfän på marknaden några år. Inhemskt kött har alltså redan länge delvis producerats med foder som innehåller genmodifierad soja. GMO-fritt foder har inte kunnat användas som någon konkurrensfördel i Finland. TEXT Pekka Heikkilä Vår lagstiftning förutsätter inte att produkter från husdjur ska GMOmärkas, fastän genmodifierade råvaror måste anges i fodrens varudeklaration. Importerat kött t.ex. är så gott som alltid producerat med genmodifierad soja. GMO-sojasorter som godkänts för användning inom EU är sådana som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat vara trygga. Den GMO-fria sojans odlingsareal krymper Eftersom den GMO-fria sojans odlingsareal hela tiden krymper blir det allt svårare för aktörerna att hitta GMO-fri soja som uppfyller kvalitetskraven för fjäderfä- och svinfoder. Globalt används stora mängder soja i foder och genmodifierade sorter odlas på mer än 80 % av sojans odlingsareal. Den GMO-fria sojans andel som måste hållas isär från den kommersiella sojaströmmen är numera endast någon procent. Omkring 90 % av de foder som tillverkas inom EU innehåller genmodifierad soja eller majs. Raisioagros kunder har nu möjlighet att välja prismässigt likvärdiga fjäderfä- och svinfoder med genmo- difierad soja eller GMO-fri soja. Vi kommer att tillverka GMO-fria foder enligt efterfrågan. Genom att börja använda genmodifierad soja undviker vi alltför stora prishöjningar på fjäderfä- och svinfoder. Raisioagros alla foder för nöt och fisk kommer fortsätta vara GMO-fria. Den genmodifierade andelen gäller således endast foder som tillverkas i Reso för enmagade djur. Som fodertillverkare följer vi med de linjedragningar som görs i GMO-frågan av branschens förädlingsindustri och andra parter i kedjan. En internationell fråga som nu blir viktigare än GMO står sojans hållbarhetskriterier i de områden där den odlas. Nu är skyddet av regnskogarna och några andra miljö- och arbetarskyddssynpunkter i fokus. Som det första företaget i Finland har Raisioagro köpt en stor andel s.k. RTRS-certifikat som garanterar hållbara produktionssätt. Denna linje kommer företaget att hålla också i framtiden. Stor uppslutning på kontraktodlingsseminariet: Mögeltoxinerna intresserade Omkring 160 kontraktsodlare samlades den 5 mars på badinrättningen i Nådendal för att lyssna till aktuell information och umgås med varandra. TEXT Jaakko Laurinen I FOTO Anna Haavio Veli-Matti Reunasalo som är ansvarig chef för spannmålsuppköpen höll dagens första framställning om kontraktsodlingens viktiga roll. Resultaten från kundförfrågan presenterades i framställningen och de visade att Raisioagros verksamhet till stor del är vad kontraktsodlarna förväntar sig. 4 Det diskuterades på ett berömvärt sätt under dagens lopp. Dagens första applåder fick utvecklingschef Merja Holma för sin flytande föreläsning om Raisiokoncernens viktigaste nya innovation, dvs. Benemilk®fodren. Satsningar på mögeltoxinforskningen Mögeltoxinerna har varit ett mera omfattande problem än vanligt denna skördeperiod. Överinspektör Marika Jestoi från Evira gick igenom mögeltoxinernas habitus och våra möjligheter att hålla koll på möglet enligt den kunskap vi har nu. Det fanns många frågor om ämnet – vissa frågor fick svar, andra inte. Man vet t.ex. inte vilken verkan glyfosat har på mögeltoxiner. Man söker lösningar på mögeltoxinproblemet med forskning både i Finland och i andra länder, så kanske frågan får ett svar i framtiden. Livliga diskussioner fördes också då Anne Kerminen från Yara Finland föreläste om åkrarnas kulturtillstånd. Annes budskap var att vädret kan vi inte påverka, däremot kan vi påverka åkrarnas kulturtillstånd. Vi tackar deltagarna och hoppas att vi träffas under kommande evenemang. Öka inhemsk proteinproduktion Slutseminariet för det mångåriga projektet Omavara, som finansierats av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi och Jord- och skogsbruksministeriet, hölls i Raisios utrymmen i mars. Raisioagro är en av projektets företagarparter. TEXT Pekka Heikkilä I FOTON Marjo Keskikastari Oljeväxterna är den viktigaste källan till inhemskt foderprotein. Det har satsats mycket på forskningsarbete, dess tillämpning i praktiken och sortförädling, men resultaten på skördenivå låter vänta på sig. En ökning av skörden är dock i sikte bl.a. genom de nya rapssorterna och de s.k. syntetiska rypssorterna som är på kommande under de närmaste åren. Den interaktiva infosajten rapsi.fi, som kommit till i vår, ger praktiska odlingstips och fungerar som ett diskussionsforum. Sajten syftar också till att sprida resultaten av forskningen och försöken. Långsiktig satsning på trindsäd Vi kan öka odlingen av trindsäd, t.ex. ärt och bondböna. I diskussionerna kom man fram till att det kommersiella utbudet tills vidare varit anspråkslöst, och därför intresserar odling inte producenterna. Orsaken har tydligen varit det låga marknadspriset i förhållande till produktionskostnaderna och skörderiskerna. Pirjo Peltonen-Sainio, som leder projektet Omavara, konstaterade att det borde satsas långsiktigt på trindsäd, men de snabba prisvariationer gör saken komplicerad. Hannu Känkänen spådde i sin framställning, att intresset för kvävebindande växter kan komma att öka igen, och dessa växters inverkan på bl.a. lantbrukets energianvändning och växthusgasnivåerna kommer att undersökas med nya metoder. Europa borde öka sin proteinproduktion Hela Europa är nu alltför beroende av sojan från Syd- och Nordamerika. Sojaanvändningen kommer i allt högre grad att kanaliseras till de folkrika länderna i söder, och Europa borde se till att producera mera protein. Ökningen av bioenergiproduktionen har för sin del redan styrt utvecklingen i denna riktning, eftersom de proteinrika biprodukterna kan användas som foderprotein. Men användningen av åkrarna för bioenergiproduktion har under senare år seglat i motvind. Också en höjning av spannmålens och vallens protein till mängd och kvalitet har stor betydelse för totala proteintillgången. Den internationella arbetsfördelningen att Europa exporterar spannmål och importerar protein verkar fortsätta ganska länge än. En bättre balans borde fås till stånd med olika metoder och projektet Omavara sökte beredskap för detta för Finlands del. Pirjo Peltonen-Sainio nämnde på seminariet att Finland skulle kunna fördubbla produktionen av ryps och raps och öka odlingen av trindsäd till en högre nivå. Pekka Heikkilä konstaterar att det ibland är trosprövande att motivera till odling av ryps och raps, men varje år försöker man blåsa nytt liv i odlingsviljan. Rapsi.fi-sajten är en viktig öppning för oljeväxterna i år. 5 AKTUELLT AGRO magasinet • 2/13 Tävlingen”Vi söker en superfarmare” har börjat ”Vi söker en superfarmare” är en skördetävling, där målet är att producera en stor skörd och åstadkomma ett gott ekonomiskt resultat och samtidigt minimera odlingens inverkan på miljön. Nio gårdar från olika landsdelar valdes till tävlingen. I den här tidningen presenterar vi tre gårdar, men på vår webbplats huippufarmari.fi hittar du en presentation av alla deltagare. Bekanta dig med presentationen av gårdarna och studera deras planer och åtgärder under våren och sommaren via bloggen. Du kan också ge kommentarer på bloggen, vilket gör tävlingen ännu intressantare. Har du kanske värdefulla tips att dela med dig av? TEXT OCH FOTON Janita Virtanen Levomäki gård, Loimaa Tuomas Levomäki bytte sin tjänstemannaställning och blev lantbrukare på heltid då han köpte sina föräldrars gård i Loimaa år 2002. Tre år senare arrenderade Levomäki Loimaa yrkesinstituts åkrar invid sitt hemman och började undervisa om jordbruk. Växtodling är huvudinriktningen på gården och dessutom äger gården ett stall med smågrisproduktion som har en väsentlig andel i undervisningsarbetet. – Jag och min hustru var längre jordbrukare på deltid men då skolan lades ut på entreprenad såg jag en möjlighet att lämna min tjänstemannakarriär. Jag hade länge drömt om att vara jordbrukare på heltid och visste att arrendet av skolans marker var en möjlighet som inte skulle upprepas, säger Levomäki. Levomäki deltar i tävlingen Vi söker en superfarmare tillsammans med första årets studerande på jordbruksföretagarlinjen. Studerandena arbetar på gården under sommaren och för Levomäki är det viktigt, att de följer med grödorna under hela vegetationsperioden. – Studerandena deltar redan på våren i åkerarbetet. Det är viktigt att de får en helhetsbild av arbetet, och tävlingen är en utmärkt och nyttig möjlighet till inlärning. Gården odlar huvudsakligen vete, men också t.ex. maltkorn, råg, ryps, raps och kummin. Levomäki anser sin styrka vara den breda kännedom han har av jordbruksnäringen och dess förvaltning men också kännedom om verksamhetsomgivningen och en gedigen yrkeskunskap om jordbruk. Fyrabarnsfadern kommer ihåg att hålla arbete och fritid isär. – Barnen är i åldern 4–12 år, och därför är de kommande tio åren av stor betydelse och de går inte i repris. Någon av dem kanske vill bli jordbrukare i framtiden och därför försöker jag skapa en så god grund som möjligt för yrket, säger Tuomas Levomäki. Suikinsilta gård, Villmanstrand Petri Kuokka har hunnit vara husbonde på gården Suikinsilta tjugo år. Som tjugoåring fick Kuokka sina första åkrar att odla, och tio år senare, år 1996, inlöste han resten av gården. Kuokka odlar spannmål och oljeväxter på sin 137 hektar stora gård, och i synnerhet rågodling har varit av stort intresse för honom och han har därför satsat extra mycket på den. 6 Kuokka har nya metoder och rätt tajmning som sin ledstjärna, och vet att han är en aning sportgalen. – Jag har alltid kastat mig in i nymodigheter utan fördomar. År 1998 t.ex. köpte jag min första direktsåningsmaskin och här skrattade alla och menade att det skulle bli ett fiasko. Men jag fortsätter så med samma slags maskin. Ibland blir det inte heller som man tänkt sig. Jag arbetar så intensivt att det blir lite av tävlingsanda i det hela, säger Kuokka leende. Kuokka har entreprenörer att tröska och bearbeta jorden och är själv sådd- och växtskyddsentreprenör. Kuokkas skiften ligger intill vattendrag och han har kommit fram till att bästa alternativet för dessas del är att ingå avtal om skyddsremsor. – Jag tycker att den bästa miljövården är att producera en god skörd. Vi måste arbeta på växternas och miljöns villkor. Kuokka erkänner att arbetet har haft en alltför stor andel av hans liv under åren som gått, men säger att han fått nya värderingar. – Det är viktigt att ge familjen och hälsan egen tid, men jordbruket är en gemensam hobby för mig och 8-åriga sonen Jere. Han är redan överdrivet intresserad av traktorer, skrattar Kuokka. Mäenpää gård, Pöytyä Petri Holmas passion för lantbruk väcktes redan då han var barn och husbonden i granngården förmedlade sina kunskaper till den unge, ivrige jordbrukartelningen. Redan som 15-åring arrenderade Holma grannens åkrar och under årens lopp utvidgade han sitt jordbruk så att det omfattar 200 hektar i dag. Holma, vars huvudsakliga syssla är på kraftverket, odlar spannmål och oljeväxter. Inom utsädesodlingen tycker han att det är särskilt viktigt att satsa på nya sorter. Deltidsjordbrukaren njuter av mångsidigheten i jordbruket och av möjligheten att kunna förkovra sig i all oändlighet. – Yrkesskickligheten ökar och under årens lopp blir man mera förutseende, men man lär sig aldrig detta arbete fullt ut. Visst behöver man vara ganska galen för att orka arbeta i den här branschen och försöka nå det allra bästa slutresultatet, säger Holma. Holma menar att han är en ensam streber som gör allt arbete på gården själv från odlingsplanering till bokföring. Av grannen får han fortfarande hjälp då det behövs. Vid sidan av sin huvudsyssla som består av pappersjobb, kan Holma njuta av sitt jordbruk där han ser ett konkret resultat. – Det är givande att se den omedelbara responsen och resultatet av arbetet på våren då jag bearbetar jorden. EU fick mig att fundera på om jag skulle sluta med lantbruket helt och hållet. Jag bodde faktiskt i radhus en tid i Raumo, tills jag insåg att jag måste ha ett annat slags liv. Om man ska ha det här arbetet måste man gå in för det helt och hållet. Sen dess har jag fortsatt på denna självplågeriets väg, säger Petri Holma glatt. Gårdar som deltar i tävlingen ”Vi söker en superfarmare”: • Mäenpää gård, Pöytyä • Krokby gård, Raseborg • Suikinsilta gård, Villmanstrand • Hunsa gård, Nousis • Kujala gård, Maaninka • Iso-Eskola gård, Loimaa • Iso-Hulmi gård, Loimaa • Yli-Ikola gård, Tyrnävä • Levomäki gård, Loimaa Följ m på nätb ed logg www.h uippufa en rmari. fi 7 VÄXTODLING AGRO magasinet • 2/13 Positiv stämning inför ny säsong Vintern i Europa har gått över i en positiv stämning inför den nya odlingssäsongen. Högt pris på spannmål och oljeväxter sporrade odlare att beså sina åkrar i höstas. TEXT Minna Oravuo I FOTO Marjo Keskikastari Vintern har varit mild och bestånden har övervintrat väl. Efter den regniga vintern är fuktigheten lämplig inför vårbruket och den nya odlingssäsongen. Man har höga förväntningar på produktionen inkommande sommar. Man uppskattar att spannmålens odlingsareal i EU kommer att öka med en miljon hektar till 56 miljoner hektar. Enligt kommissionens prognoser växer vetearealen med tre procent till nästan 24 miljoner hektar. Också oljeväxtarealen förutses växa i Europa med mer än åtta procent till 6,7 miljoner hektar. Kornarealen kommer att krympa något men havrearealen öka en aning. Coceral, organisationen som representerar europeisk spannmålsindustri, förutser samma trend då det gäller odlingsarealer, men tror att havrearealen krymper. Det höga priset har säkert inverkat på ökningen av arealerna för vete och oljeväxter liksom också de måttligt goda såningsförhållandena i höstas i en stor del av Europa. En orsak till att kornarealerna minskar är den obefintliga prisskillnaden mellan maltkorn och foderkorn under vin8 tern som gått. Man tror att maltkornets odlingsarealer kommer att minska och foderkornarealerna öka på vissa håll. Förväntningar på god skörd Det franska Stragie Grains vågar tippa både odlingsarealer och produktionsmängden. Eftersom både höstvete- och höstkornbestånden är i gott skick efter vintern, är skördeförväntningarna höga och man uppskattar att totala produktionen kommer att öka med hela sex procent över fjolårets och uppgå till 292 miljoner ton. Om prognoserna stämmer skulle man komma till samma produktion som uppnåddes det mycket goda spannmålsåret 2008. De goda marknadsutsikterna har fått spannmålsprisen att börja sjunka redan efter nyår och trenden axelererade i mars. Fastän noteringarna för den nya skörden är på en lägre nivå än vi vant oss vid under vintern, verkar priset ändå stå sig mycket högt. Mycket hinner ännu hända under odlingssäsongen, innan de sådda arealerna är tröskade i Syd- och Centraleuropa. Majs eller soja? I Nordamerika har förhållandena inte varit de bästa möjliga och vetet har lidit av torka. Också majsskörden blev dålig i fjol på grund av torkan och fodermarknaden har lidit av situationen. Lagren är rekordsmå. Både i Argentina och i Brasilien tröskas det för fullt den här årstiden, men produktionen har inte underlättat situationen nämnvärt. På såningsbesluten inverkar marknads- och prisläget men också bl.a. såningsförhållandena och tillgången på utsäde, och osäkerhet kommer att råda ända till början av sommaren. De kanadensiska odlarnas såningsplaner intresserar i synnerhet oss finländare. Kanada är den främsta havreproducenten och därför har landet en stor inverkan på hur ekonomin blir för finländska odlare. I mars förutsåg prognoserna att havreodlingsarealerna kommer att krympa i Kanada. Vetet och oljeväxterna är mera intressanta nu. Detta bådar gott för den finländska havrens marknadsutsikter. Den m ilda vi har sko ntern na Europa t s sådda arealer Den inhemska odlingsarealen växer Enligt spannmålsbranschens samarbetsgrupp VYR:s förfrågan kommer spannmålens såningsareal att växa med tre procent till 1,16 miljoner hektar. På 2000-talet har spannmålsarealerna varierat mellan 1 miljon och 1,2 miljoner hektar. Jämfört med de här arealerna kommer vi att hamna på ett medelvärde, och vi har långt kvar till rekordåret 2008, då vi hade 1,238 miljoner hektar insådda med spannmål. Förfrågan gjordes i februari, men vanligen har prognoserna stämt bra med verkligheten. Prognoserna visar att arealerna för alla spannmålssor- Viljan att teckna kontrakt oförändrad Förverkligad 20122012 och prognos för 2013 Toteutuneetåkeranvändningsareal pellonkäytön pinta-alat ja ennuste 2013 403,4 Rehuohra Foderkorn 423,7 352,6 Kaura Havre 363,8 219,0 Kevätvehnä Vårvete Råg Ruis Syysvehnä Höstvete Raps Rapsi Träda (naturKesanto (LHP, viherlannoitusnurmi, muu vårdsåker, kesanto) gröngödslingsvall, annan träda) 0 3% -10% 47,8 99,2 Mallasohra Maltkorn 5% 2% 223,0 53,3 Ryps Rypsi 102,3 3% 2012 21,4 2013 prognos ennuste 17,2 23,2 -19% -12% 20,4 15,4 17% 18,0 266,9 -8% 244,4 100 200 1 000 ha 300 400 VYR för såningsareal (221100187) VYRPrognos Kylvöalaennuste 2013 2013 (221100187) Resultaten från denna undersökning är avsedda endast för beställarens ©TNS 2012 Tämän tulokset vain ut, tilaajan omaan käyttöön. Niitä eller ei saa publicelainata, egen tutkimuksen användning. De on fårtarkoitettu inte lånas överlämnas, säljas luovuttaa, jälleenmyydä tai julkaista ilman tutkimusyrityksen lupaa. ras utan forskningsföretagets tillstånd. ter ökar utom för rågen. Oljeväxterna verkar stanna på samma areal som i fjol. Vi hoppas att planerna för oljeväxternas del ändras. Fastän det är endast en liten del av den planerade arealen som är besådd, torde vi komma till en produktion på 3 900 miljoner kilo, om vi utgår från medeltalet under senare år. 500 8 I VYR:s förfrågan klarlades också viljan till kontraktsodling. Förfrågan visade att nästan 80 procent av maltkornet och mer än hälften av vetet är kontraktsodlingar. Foderspannmålsodlarna tycker inte att kontrakt ger mervärde, och mindre än en fjärdedel av dem tänker teckna kontrakt. Viljan att teckna kontrakt verkar stanna på samma nivå som i fjol, men fastpriskontraktens andel minskar. I förfrågan som gjordes 2010 meddelade 10 procent av spannmålsgårdarna att de planerar teckna fastpriskontrakt, men i vår är det endast fyra procent. Den nuvarande modellen för fastpriskontrakt verkar alltså inte vara lockande eller tillräckligt effektiv som riskhanteringsredskap. 9 VÄXTODLING AGRO magasinet • 2/13 Teckna odlingskontrakt snabbt Odlingskontrakt har tecknats i samma takt i vår som tidigare. Om kontraktsblanketterna ligger och väntar på att bli ifyllda, hinner du åtgärda saken än antingen genom att returnera blanketten Förhandsanmälan till kontraktsodling, ringa till din kundansvariga eller genom att teckna kontrakt i Viljalaari. TEXT Minna Oravuo I Foto Jaakko Laurinen Vi behöver kontrakt i synnerhet på grynhavre, oljeväxter och foderspannmål. Det finns mera kontraktsutrymme också för ekologisk grynhavre och andra ekologiska grödor. För foderspannmålens del är kontrakt inte så populärt. Merparten av foderspannmålsodlarna tecknar inte kontrakt, fastän samarbetspartnern och leveransadressen varit desamma under många år. Så varför inte teckna kontrakt på grödorna! Kontraktsarvode för oljeväxter Kontraktsarealerna för oljeväxter har ökat under våren, men det finns fortfarande kvotutrymme. För första gången i historien är kontraktsarealen för raps en aning större än kontraktsarealen för ryps. Det är bra att rapsarealerna ökar, eftersom det vi- sar att den praktiska erfarenheten av rapsodlingen varit positiv. Kontrakt till medelpris är alltid rätt Ett kontrakt till medelpris kan tecknas antingen för höst- eller för vårperioden. Med ett kontrakt till medelpris säkerställer du redan nu medelpriset på din spannmål. Du kan utan bekymmer leverera skörden då det passar dig bäst. Om du vet det redan nu att du kommer att leverera skörden då den är tröskad, då priset brukar vara lägst, lönar det sig att teckna kontrakt till medelpris. Då kan du dra nytta av ett bättre pris längre fram på hösten. Om man har kontrakt till medelpris betalar Raisioagro ut ett bottenpris för skörden efter leveransen, och efter prisperioden, då det slutli- ga medelpriset kan fastställas, betalas innestående skillnad. På hösten är perioden för medelprisberäkningen 1.10–15.12.2013 och på våren 2.1– 30.4.2014. Vi betalar också alltid ett arvode på två euro för kontrakt till medelpris. Den nya såningsperioden står för dörren, men fjolårsskörden har inte levererats än i sin helhet. Avtala om leveranstider så snabbt som möjligt, så får du leverera resten av kontraktsgrödorna före sommarens servicestopp. Servicestoppet brukar infalla i juli och exakta dagar anges på vår webbplats. Också Suomen Viljavas leveransorter brukar delvis stängas till sommaren. Det lönar sig att ha detta i tankarna, i synnerhet om spannmålens leveransort är Nådendal och Tavastehus. Leverera fjolårsskörden med det snaraste Om oljeväxter finns med i odlingsplanerna, lönar det sig att teckna odlingskontrakt. För varje levererat ton ryps eller raps betalar vi fem euro som kontraktsarvode. Om du tecknar kontrakt på minst 10 hektar före utgången av april och köper utsädet till kontraktsodlingen från Raisioagro, får du en slitstark Makita-radio på köpet. 10 Öka hektarskörden för oljeväxter Odlarna och industrin startade ett projekt, vars syfte är att öka arealerna för oljeväxter, höja skördenivån och öka odlingssäkerheten. Sajten rapsi.fi fungerar som informationskanal och samlar erfarenheter från branschens aktörer. TEXT Jaakko Laurinen Projektets mål är att höja hektarskördarna av oljeväxter till över 2 000 kilo. På det sättet förbättrar vi också Finlands egenförsörjning av protein. Så oljeväxter och dela med dig av dina erfarenheter på forumet rapsi.fi. Där hittar du också odlingsråd under odlingssäsongen. Du hinner fortfarande ändra dina odlingsplaner, eftersom det går att så ryps ända till början av juni. Med ryps kan du också dra nytta av förmånligt utsäde, vilket betonas nu då det råder brist på spannmålsutsäde och priset är högt. Ett exempel på Raisioagros lägsta pris är 21 €/ha för Apollo-rypsutsäde. Ny kraft i bekämpningen Skalbaggsbekämpningen kommer att få ny effekt då det långtidsverkande Avaunt får börja användas under våren. Den aktiva substansen i Avaunt, indoksakarb, hör till en grupp sub- stanser som just nu inte används i några andra bekämpningsmedel för åkerväxter. I fortsättningen kan man bekämpa skalbaggarna i många fall helt och hållet med den nya generationens långtidsverkande medel: första bekämpningen med Avaunt och andra bekämpningen med Biscaya eller Mospilan. Effekten av både första och andra bekämpningen räcker ungefär en vecka, och därför kan man täcka den känsligaste perioden från små knoppar till blomningen med den nya generationens medel. De gamla pyretroiderna kanske inte alls behöver användas. Om detta och annat som gäller oljeväxter kan du läsa mer på rapsi.fi. Välkomna med i diskussionerna! Hindra spridningen av flyhavre! TEXT Heidi Silvennoinen I FOTO Arto Markkula VAD? • Flyghavren är ett ettårigt stråogräs • Brodden är gulgrön, vippan utspärrad och glesare än hos normal havre, slakt förgrenad • Av Finlands åkerareal är 16,5 procent besmittad Raisioagros medel mot flyghavre i spannmål: Swipe och Puma Extra. VARFÖR? • Flyghavre sprids mycket lätt • Tävlar framgångsrikt med odlade grödor, producerar stora mängder kärnor • Drösade kärnor är groningsdugliga i flera år • Kärnan kan klara sig groningsduglig genom djurens tarmkanal • Försvinner inte av sig själv • Försummad bekämpning kan leda till nedskärningar i stöd • Flyghavrebekämpning är en skyldighet enligt lag Raisioagros medel mot flyghavre i oljeväxter: Targa Super, hektarkostnaden mycket förmånlig i år! HUR? • Använd certifierat utsäde • På vallar hinner flyghavren inte föröka sig • Granska skiftena 2–3 gånger varje sommar, rensa bort små förekomster • För kemisk bekämpning finns det flera effektiva medel att välja mellan • Rätt tidpunkt för kemisk bekämpning är från bestockningsstadiet till början av stråskjutningen. • Följ anvisningarna för exakta bruksmängder • Bästa besprutningsvädret är när temperaturen är över +10 grader och relativa luftfuktigheten så hög som möjligt • Upprepade bearbetningar förstör också flyghavreplantorna Källa: VYR, Evira 11 VÄXTODLING AGRO magasinet • 2/13 Delad gödselgiva är lönsam Den bästa nyttan av gödslingen får du, om du ger växterna näring i rätt proportion, vid rätt tid och enligt växtens verkliga behov. TEXT Heidi Silvennoinen Fosfor och kalium ska ges i samband med sådden. Av kväve- och svavelgivan rekommenderar vi endast 2/3 i samband med sådden. Delad gödselgiva är optimering av gödselanvändningen och minskar kolfotspåret. Sikta på kvarndugligt protein I tilläggsgödslingen beaktas i synnerhet olika grödors skörde- och proteinpotential. För sena sorter, som vårvetet Amaretto, rekommenderas alltid tilläggsgödsling. Om man vill påverka både skördemängden och proteinhalten hos spannmål, ges tilläggsgödseln vid stråskjutningen. Om man vill höja proteinhalten i spannmålen, ges gödselgivan i mjölkmognadsskedet. Med tilläggsgödsling i mjölkmognadsskedet kan man höja vetets proteinhalt med hela en procent. I somras visade resultaten från försök med tidig gödsling gjorda på Yaras forskningsstation i Kotkaniemi, att bästa produktionen erhölls då man kompletterade vårgödslingen med kvävegödsling två gånger under vegetationsperioden. I försöket gav Marblevetet 53 € bättre avkastning per hektar än med en engångsgiva kväve. Rekommendationer för tilläggsgödsling För tilläggsgödsling i mjölkmognadsskedet rekommenderar vi Kvävelösning som också kan kombineras med YaraMegalabTM ger rätt gödslingsrekommendation Med YaraMegalabsTM växtanalys kan du fastställa de viktigaste mineraloch spårämnenas tilläggsgödslingsbehov under vegetationsperioden i spannmål, oljeväxter och vall. Analysen avslöjar latent näringsbrist, innan man kan se den med blotta ögat i beståndet. YaraMegalabTM växtanalyspaket kan du beställa av din personliga kundansvariga eller direkt från Markkarteringstjänsten. När du har lämnat provet får du efter omkring fem vardagar exakta uppgifter om växtens näringstillstånd och exakta anvisningar för hur du kan bota bristen. Fastän du inte skulle hinna åtgärda bristen under pågående säsong, är informationen dock en bra grund för gödselmängden kommande säsong. Spannmålens behov av spårämnen är störst från bestockningen till axgången. Det lönar sig att använda YaraVita-produkter med början från ogräsbekämpningen. Uppgifter om möjligheten att förena gödseln med växtskyddsmedel finns på adressen www.tankmix.com. Heidi Silvennoinen 12 YaraVitaTM-produktseriens svavelgödsel YaraVita ThiotracTM (5 l/ha). Lämplig mängd Kvävelösning vid axgången är 30 l/ha då vattenmängden är 200 l/ha. Vid spannmålens stråskjutning och axgång brukar man ge större kvävegivor, och då är YaraBela Axan bästa produkten för tilläggsgödsling av spannmål. Dess kväve och svavel tryggar både skördemängd och proteinhalt. Tips inför sommaren! • Är manganet rött i markkarteringen? I synnerhet havre lider av manganbrist. Med YaraVita Mantrac Pro (2 l/ha) har man som bäst fått över 1 000 kilo större skörd med en hektarkostnad på 18 €/ha. • Oljeväxter och vete avsett att vara kvarndugligt behöver mycket svavel. Med YaraVita Thiotrac har man som bäst fått 300 kilo större skörd med mängden 5 l/ha. • Tips för produktion av rekordskörd: YaraVita Gramitrel 2 l/ha, som innehåller flera spårämnen, + Mantrac Pro 0,5 l/ha. YaraMegalabTM-analyser som tagna ur läroboken Som en del av Raisioagros och Yara Satos gemensamma projekt ”för miljöns bästa” testade några av Raisioagros kontraktsodlare Megalab-analysen i somras. En av testarna var Kimmo Inovaara från Renko. Kimmo Inovaara tänker använda Megalab-analyen på sina åkrar också i år. TEXT OCH FOTO Jaakko Laurinen Inovaara odlar grynhavre, och eftersom det är allom bekant att havren är känslig för manganbrist i synnerhet om pH-värdet stiger, beslöt man samtidigt testa hur verkan av YaraVita Mantrac Pro märks i Megalabanalysen. Den ena analysen togs från en ruta som besprutats med en liter YaraVita Mantrac Pro per hektar. Den andra analysen togs från en nollruta, som fått samma odlingsåtgärder som den första men utan Mantrac. Manganhalten hos nollrutan var 27 mg/kg. Riktgivande värde är 40 mg/kg och Megalabs rekommendation 1 liter Mantrac Pro per hektar var den giva som försöksrutan hade fått. Manganet i försöksrutan steg till 47 mg/kg, alltså klart över normen. Besprutningen med spårämnen hade alltså avsedd verkan. Samtidigt avslöjade Megalab att tillgången på bor, kalium och kväve var i underkant. Det är bra att vara medveten om dessa brister inför nästa säsong. Det var tänkt att man skulle tröska skörden från försöksrutorna också för att få veta skördeökningen. Men planerna gjordes om intet, då de rikliga regnen ledde till liggsäd och en del av grödan lämnade otröskad. Som en följd av detta blir havren den förnuftigaste grödan på skiftet också i år. Kimmo Inovaara tycker att resultaten är intressanta och tänker använda Megalab-analysen i år också. Samtidigt kan han beakta de brister som han kunde lägga märke till i fjol. Mängden ökad skörd går säkert också att reda ut med kommande analyser. Prov: ”Nollruta” Växt: Havre Tolkning sammanställd: 13.7.2012 AnalyserResultatRiktg. värde TolkningKommentarer B (mg/kg dm) 3.7 6.0 Låg YaraVita Bortrac 150, 1 l/ha + 200 l vatten eller Bornäring 60-160 kg/ha Mn (mg/kg dm) 27.0 40.0 Låg YaraVita Mantrac Pro 1 l/ha S (g/kg dm) 2.7 2.5 Normal Inget gödslingsbehov K (g/kg dm) 33.0 45.0 Låg Mera kaligödsel i samband med sådden, för akut behov Krista SOP 25–100 kg/ha P (g/kg dm) 4.5 3.5 Normal Inget gödslingsbehov N (g/kg dm) 28.2 30.9 Rätt lågt Tilläggsgödsel med kvävelösning Prov: Mantrac Pro 1 l/ha 28.6.2012 Växt: Havre Tolkning sammanställd: 13.7.2012 AnalyserResultatTolkningKommentarer B (mg/kg dm) 3.7 6.0 Låg YaraVita Bortrac 150, 1 l/ha + 200 l vatten eller Bornäring 60-160 kg/ha Mn (mg/kg dm) 47.0 40.0 Normal Inget gödslingsbehov S (g/kg dm) 2.9 2.5 Normal Inget gödslingsbehov K (g/kg dm) 41.0 45.0 Rätt lågt Krista SOP 25–100 kg/ha P (g/kg dm) 4.5 3.5 Normal Inget gödslingsbehov N (g/kg dm) 28.3 30.9 Rätt lågt Tilläggsgödsel med kvävelösning 13 VÄXTODLING AGRO magasinet • 2/13 På Niittymäkis gård odlas höstspannmål På våren planerar vi för höstspannmålen Fastän vi fortfarande väntar på vårsådden, måste odlingsplanerna sträcka sig ända till höstsådden. Man måste ha förfrukter till höstgrödorna och en plan för höstarbetet redan på våren. Markku Murronmaa hade nytta av snömögelbesprutningen på Evolorågen hösten 2011. Framtill på fotot nollrutan, bakom den ett snömögelbekämpat område. TEXTJaakko Laurinen I FOTON Jaakko Laurinen, Markku Murronmaa och Lasse Matikainen Det lönar sig också att skaffa höstutsädet på våren, då utbudet är stort och prisen förmånliga. Höstvetearealen krympte i höstas med 12 % och stannade på ca 20 000 hektar. Sådden av höstoljeväxter blev också sämre än man önskade. På hösten fanns det visserligen en vilja att så på stora arealer, men mångas tid gick åt till tröskningen och jorden kunde inte beredas för sådd. Höstregnen drabbade sådden i ett mycket tidigt skede. Rågen är känslig för fuktighet på hösten och därför var det viktigt med god vattenhushållning på insådda åkrar. Plöjning är den säkraste grundbearbetningen för rågåkrar, eftersom den skapar mera vattenutrymme. 14 Samarbete kring höstarbetet Med rätt planering gick det att så grödor i höstas. Hannu Niittymäki från Turenki besådde egna och andras åkrar i höstas med höstspannmål på nästan 200 hektar, av vilka ca 160 hektar var Brasetto- och Evolo-hybridråg. Sådden klarades av vid rätt tid i månadsskiftet augusti-september. Arbetet kunde genomföras tack vare maskinsamarbete; Niittymäki sådde och Markku Murronmaa tröskade hans åkrar. Odlingsrotationen planerades så att åkrarna blev lediga i tid. Rågbrodden såg bra ut i höstas. – I Brasetto-hybridrågen kunde vi hitta till och med 11 skott från ett frö. Vi förundrades över denna förmåga att producera skott, berättar Niittymäki. Enligt förädlaren KWS har Brasetto ännu bättre förmåga att producera skott än Evolo, och därför kan man så Brasetto glesare än Evolo. Besprutning mot snömögel har visat sig vara lönsam i Turenki. Också besprutningen klaras av med samarbete, eftersom det inte är praktiskt att alla sätter sprutan i skick sent på hösten. Sniglarnas höst Niittymaa sådde flera höstrapssorter i försökssyfte. Förfrukten var utsädesodling av ängssvingel, som tack vare sin tidiga skörd är en utmärkt förfrukt. Starten var god, men sniglarna fick en hel del av brodden. Flera andra odlare drogs också med samma problem. – För sniglarnas del var omständigheterna gynnsamma. Vi borde verkligen ha använt Sluxx i höstas mot sniglarna, säger Niittymäki. Det lönar sig att ta med snigelbekämpning med Sluxx i odlingsprogrammet för höstoljeväxter, eftersom sniglarna kan förstöra hela odlingen redan i början av tillväxten. Höstrapsen kräver en kraftig satsning i synnerhet i början och då måste man tänka på kvävegödsling, snigelbekämpning, ogräsbekämpning och eventuellt också på besprutning med tillväxtregulator. Om man gör en ordentlig insats på hösten har man det lättare på våren. Belöningen kan till och med blir en dubbelt större skörd jämfört med våroljeväxter, vilket täcker satsningarna väl. Raisioagros sorter för höstsådd Slag Råg Sort Evolo Förädlare KWS Be- Högklassig, skrivning skörderik hybridsort Slag Höstaps Sort Vectra Förädlare Raps Gbr (Bayer) Be- Bekant från skrivning skördetäv. förmånlig utsädeskostnad Råg Brasetto KWS Nyhetshybrid, bättre stråskjutningsförmåga Höstraps Pioneer Maximus 06 Pioneer (Du Pont) Framgångsrik semidvärgsort i Finland och Sverige Höstvete SW Magnifik SW Seed Balanserad kombination av skörd och kvalitet Höstraps Alabaster Höstryps Largo SW Seed Stråstyv ryps i spannmål eller ensam Limagrain NPZ Lembke Bästa sort vid sen sådd Nyhet semidvärgsort, välbekant förädlare av vårraps Höstraps Thorin Sista minutens rekommendationer för besprutning Cantor Megapack – ogräsbekämpningens favoritpaket för all slags vårspannmål. Enkelt och förmånligt, utmärkt effekt. Stereo – ett medel mot sjukdomar bättre än sitt rykte speciellt på korn och vete. Förmånlig hektarkostnad, fördröjer inte växten. Bättre snigelbekämpning i höst Sniglarna har ofta varit en plåga på höstarna i höstraps- och höstspannmålsodlingar, eftersom de kan äta upp bestånden nästan helt och hållet. Sniglarna tar sig huvudsakligen upp på åkrarna från dikesrenarna, men de kan också finnas uppe på åkern i växtrester. – De sniglar som finns på åkern kan man enligt forskningen bekämpa till 80 % med att plöja. Det är också viktigt att bearbeta mullen så finfördelad som möjligt i samband med sådden, för då har sniglarna inget skydd bland jordkokorna, berättar höstrapsodlaren Lasse Matikainen på Berner. På de sniglar som kommer från dikeskanten har jordbearbetningen ingen effekt. Problemet med det snigelbete som funnits på marknaden var att få det utspritt på åkrarna, eftersom granulatet inte höll för maskinell spridning. betesspridningen. – Spridningsexaktheten kan variera beroende på spridare, men med nya spridare borde det gå att sprida en exakt mängd fortsätter Matikainen. Om sniglarna kommer upp från dikesrenen, kan det räcka med att sprida betet i en remsa runt åkern, men om det finns sniglar också uppe på åkern, måste betet spridas över hela åkern. Du kan beställa det nya lättanvända snigelbetet Sluxx från Raisioagro. Tuomas Uusitalo En ny bekämpningsprodukt I februari registrerades ett nytt preparat för snigelbekämpning, Sluxx-snigelbete. Snigelbetet som innehåller järnfosfat kan spridas på åkrar med mineralgödselspridare. – Spridningsmängden är liten, 5-7 kg/ha, men det går bra att få givan exakt med mineralgödselspridare berättar Matikainen om sina erfarenheter av snigel- 15 NÖT AGRO magasinet • 2/13 Drygt ett års Benemilk -erfarenheter ® Flera tiotals gårdar har redan över ett års erfarenheter av allfodret Benemilk Black. Vi har övertygande siffror från gårdar som länge använt Benemilk®, och som visar att både produktionen och halterna stiger, om fodret ges enligt rekommendationerna. Vi fortsätter samla in fakta om fodrets effekter med hjälp av ett uppföljningsprogram som utarbetats för Benemilk-gårdar. Be om Benemilkutfodringsråd av din kundansvarig a TEXT Merja Holma Allfodret Benemilk Black började marknadsföras i februari 2012 under namnet Maituri 12 000 E. I början av innevarande år presenterades den nya Benemilk®-produktserien, som innehåller tre allfoder och ett halvkoncentrat. Vi har fått resultat från mer än ett års användning av dem som använder Benemilk Black. Produktionen har stigit, fettprocenten har stigit med tre tiondedelar och proteinprocenten med en tiondedel, på de gårdar där Benemilk Black varit enda allfodret och där man använt rekommenderad giva. Vid sidan av bättre halter och produktion har fruktsamheten och hälsan också förbättrats. Ureahalten i 16 mjölken har också ofta sjunkit. Man har märkt att i synnerhet celltalet i mjölken har sjunkit. Robotgårdar har gett positiv feedback om smakligheten, som får robotbesöken att öka. De energirika Benemilk-fodren ger ett bra tillskott till utfodringen, fastän halterna inte skulle stiga särskilt mycket då givorna är små. En tillräckligt stor giva Benemilk tryggar resultatet Bästa responsen på Benemilk får man i fullfoderutfodring, där inget annat kraftfoder används. Om allfodret späds ut med spannmål eller annat foder, kan man inte förvänta någon stor förhöjning i halterna. Giva av Benemilk-allfodret tillsammans med bra ensilage – 10 kilo Benemilk-allfoder/ 30 kilo mjölk – 15 kilo Benemilk-allfoder/ 45 kilo mjölk Robotgårdar som använder blandfoder får fullt utbyte på halterna med Benemilk, om det tillsätts i fullfodret också. För en mjölkproduktion på 30 kilo ska foderstaten innehålla 10 kilo Benemilk-allfoder. Benemilk-UTFODRING: • Förbättrar utnyttjandet av proteinet och energin • Höjer produktionen och mjölkhalterna • Förbättrar energibalansen • Förbättrar fruktsamheten • Sänker mjölkens urea • Sänker celltalet i mjölken • Effekten uppnås med tillräckligt stor giva • Tillsammans med normalt ensilage är lämplig mängd 10 kg Benemilk-allfder/ 30 kilo mjölk Krista Ketonen på Raisioagro räknar ut Benemilks inverkan på mjölkmängder och -halter med ett omfattande material som grund. Därför behöver hon uppgifter från Benemilk-gårdar. – Jag hoppas att så många gårdar som möjligt ska dra nytta av den uppföljning vi erbjuder. Delta och se vad fodret gör på din gård. Ring eller mejla mig - jag berättar gärna mer! Kristas telefonnummer är 044 782 1362 och e-post krista.ketonen@raisio.com Delta i Benemilk-uppföljningen Gårdar som använder Benemilk har fått ett eget uppföljningssystem, där Benemilks effekt på mjölkens mängder och halter bekräftas. De gårdar som d e ltar i Benemil • Ta en kopia av tankmjölkens halter från ku p pföljningen är ditt mejeris uppföljningsprogram (t.ex. Valma, utlovade två h Uuma) från början av året innan du började ögklassiga Bene använda Benemilk och sänd den till din kundm ilkansvariga. Enklaste sättet är att skapa koftor i mikro fleece avgränsade parallella koder i systemet. som gåva. • Giva av Benemilk kg/dag/ko som mjölkar 30 kilo. • Vi behöver också uppgifter om utfodringsmängd av det foder som användes före Benemilk kg/dag/ko som mjölkat 30 kilo. • Vi använder uppgifterna för att göra undersökningar om Benemilk-fodren. Om ni vill kan ni få uppgifter om hur fodret fungerar på er egen gård. 17 NÖT AGRO magasinet • 2/13 Ådahls 70 kor får varje dag en enerigiva Benemilk-foder. PRODUKTIONEN STEG med nya allfodret Ådahls i Nedervetil var nöjda med sina mjölkhalter, eftersom fettet var 4,40 och proteinet 3,53 procent i medeltal året innan man började utfodra med Benemilk®. Under ett år steg fettet med ytterligare 3,7 tiondedels och proteinet med 1,2 tiondedels procentenheter. Dessutom steg produktionen med mer än 1 000 liter per ko. TEXT OCH FOTON Merja Holma Allfodret Benemilk Black togs med i Ådahls utfodring i månadsskiftet november-december år 2011. Proteinet i tankmjölken steg till 3,64 och fettet till 4,77 procent under år 2012. Diagrammen visar halterna sedan början av år 2011. Halternas effekt på mjölkpriset är 1,7 cent per liter. Allfodret Benemilk Black är 70 kors kraftfoder I Ådahls lösdriftstall finns 70 kor, vars hela kraftfodergiva är allfoder. Husbonden Jonas Ådahl ser till att korna får tillräckligt med energi med en rätt kraftig kraftfoderutfodring. – I början av laktationen utfodras korna enligt produktionsmål. Gamla kors allfodergiva höjs till 15 kilo och vid behov ökas eller minskas mängden en månad efter kalvningen. Förstakalvarnas mål är 10 kilo allfoder, Fett-% Protein-% Fetthalten i Ådahls tankmjölk från mer än två år. I slutet av november 2011 togs Benemilk Black med i utfodringen. Efter det har halterna hållits på den nya nivån från månad till månad. 18 ju l au i gu st se i pt em be ok r to be no r ve m be de r ce m be r ju ni m aj ja nu ar i fe br ua ri m ar s ap ril ju ni ju au li gu se st pt i em be r ok to no ber ve m be de r ce m be r ja nu a fe ri br ua ri m ar s ap ril m aj % Proteinhalten i Ådahls tankmjölk från mer än två år. Då Benemilk Black togs med i utfodringen har proteinhalten stigit med mer än 1,2 tiondedelar. Ådahls har bott ett par år i sitt nya hus. Linda har själv planerat stenläggningen och dekorationerna på gården. som på motsvarande sätt justeras fyra veckor efter kalvningen. Det är viktigt att energitillgången inte blir knapp, säger Jonas. Vi får fullt utbyte av Benemilkfodret, om givan är minst 10 kg till kor som mjölkar 30 kg. Jonas har varit mycket nöjd med resultaten under året som gått. Gården har prövat på olika sorters allfoder under årens lopp, men har aldrig fått motsvarande reaktion på produktionen och halterna som med Benemilk Black. År 2012 sände företagarna sammanlagt 80 000 liter mera mjölk till mejeriet än året innan, fastän de hade en aning färre kor. Produktionen hade alltså blivit mer än 1 000 liter bättre per ko och år. På dagsnivå är resultatet mer än tre liter ökad produktion. Jonas föräldrar Stefan och Eila hjälper till i det dagliga ladugårdsarbetet, och hustrun Linda är lärare. Linda har avlagt lärarexamen och också en merkantil examen för att kunna sköta gårdens bokföring. Linda ser i bokföringen för år 2012 att veterinärkostnaderna minskat. Också mjölkens celltal sjönk och fruktsamheten blev bättre. De flesta korna blev dräktiga vid första semineringen och inga fall med dålig konsumtion har förekommit. Det finns alltså skäl att vara nöjd. Jonas och Linda Ådahl är nöjda med Benemilk Blacks effekt. Raisioagros kundansvariga Sten Häggblom utarbetar en ny foderstat, då ett nytt parti ensilage tas i bruk. 19 NÖT AGRO magasinet • 2/13 MTT konstaterade i ett försök att energin utnyttjas bättre med Benemilk-utfodring. En bättre energibalans märks som bättre produktion och halter och ett lägre celltal. 20 Sommaren kommer, celltalet stiger -Benemilk hjälper ® Enligt statistiken stiger mjölkcellhalterna under sommaren. Det beror delvis på att temperaturen och fukten stiger och då ökar bakterietillväxten i kornas liggunderlag. Det går att påverka celltalet med utfodringen. Många gårdar har märkt att då Benemilk Black togs med i utfodringen sjönk celltalet. TEXT Merja Holma Utfodringens verkan på celltalet En utfodring som får vommen att surna kraftigt leder till mera celler i mjölken. Energiunderskott kan alltså inte korrigeras med en stor giva spannmål; då ökar stärkelsen och vommen surnar. En riklig spannmålsutfodring kopplas ofta till högt celltal. En mycket hög proteinhalt i fodergivan tillsammans med knapp tillgång på energi har också höjt celltalet. Ensidig spannmåls-rypsutfodring kan alltså leda till mera problem. En tillräcklig tillgång till E-vitamin och selen är oumbärlig också med tanke på juverhälsan. Dessa antioxidanters goda inflytande på motståndskraften har bevisats i många försök. I synnerhet under sintiden måste motståndskraften stärkas, för att celltalet ska hållas lågt efter kalvningen. Benemilk sänker celltalet Benemilk Black har funnits med i utfodringen på flera gårdar över ett år redan. Många av dessa gårdar har märkt att mjölkens celltal har sjunkit. Med hjälp av Benemilk får foderstaten mera energi och man behöver inte frukta sur vom. MTT konstaterade i ett försök att energin utnyttjas i hög grad med Benemilk-utfodring. En förbättrad energibalans märks som sänkt celltal utöver bättre produktion och bättre halter. Sintidspreparering med några kilo Benemilk ger den kalvande kon tillskottsenergi, då hon behöver det som bäst. Energihalten i råmjölken ökar med hjälp av Benemilk, och kalven får en god start. Efter kalvningen är det viktigt att konsumtionen och tillgången på energi är tillräckliga för att celltalet ska hållas lågt. Det lönar sig att omedelbart ge Benemilk till kor som nyss kalvat. Då kan åtminstone inte energibrist leda till problem. I synnerhet högproducerande holsteinkor är känsliga för energibrist, vilket också märks som höjt celltal. Med Benemilk Black-utfodring tryggas också holsteinkornas energitillgång. Att Benemilk sänker celltalet har konstaterats i vetenskapliga försök. Robotbesättningar har högre celltal I robotbesättningar är mjölkens celltal högre i medeltal än i andra besättningar. Om Benemilk Black ges som lockfoder i roboten, får korna viktig tillskottsenergi i rätt form. Detta kan märkas som lägre celltal, fastän givan är bara hälften av rekommenderad mängd. Det blir inte full effekt av Benemilk på mjölkhalterna med en knapp giva, men man kan se nyttan som fler besök i roboten och en bättre energibalans, för då sjunker också celltalet. 250 200 1 000 celler/ml En höjning av celltalet skvallrar om inflammation i mjölkkörtlarna. Organismen försöker försvara sig mot infektionen och det märks som höjt celltal. Den finländska mjölkens celltal har hållits på ca 150 000 i medeltal under senare år. Forskningen visar att mjölkproduktionen sjunker då celltalet stiger över 100 000. Också mjölkens laktos-, fett- och kaseinhalt sjunker. Och då halterna sjunker, sjunker också priset. 150 100 50 Gårdar med automatmjölkning (564 st) Stora gårdar (över 45 kor) Alla gårdar 0 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Mjölkens celltal brukar stiga sommartid. Robotgårdar har en aning högre celltal än gårdar med en annan mjölkningsmetod. 21 NÖT AGRO magasinet • 2/13 BenemilK AMINO BLACK Lönsam satsning på superfoder Jarmo och Marjo Pietilä tog Benemilk Amino Blackhalvkoncentratet i användning i augusti 2012. Målet var en högre mjölkproduktion, vilket de också fick. Nu mjölkar korna sju kilo mer om dagen i medeltal. TEXT Arto Kuismin I FOTON Arto Kuismin och Teemu Pietilä I Pietiläs lösdriftsstall i Kelviå särutfodras 37 kor. Av gårdens besättning är 60 procent ayrshirekor och 40 procent holstein-frisiska. Innan Pietilä tog halvkoncentratet Benemilk Amino Black i bruk låg mjölkens fett- och proteinhalt på en god medelnivå, men dagsproduktionen var låg; i medeltal under 30 kg och som lägst 27 kg. – Vi ville ha mera mjölk och det fick vi också genast efter foderbytet, berättar Jarmo Pietilä. Nu har vi en dagsproduktion på 35–36 kilo. Benemilk Amino Blackfodergivan är ca åtta kilo för de kor som mjölkar 35 kilo om dagen. Företagarna tycker att satsningen på det euromässigt dyrare fodret har lönat sig. 22 Höga halter blev ännu bättre Också efter foderbytet har Pietiläs besättning haft höga fett- och proteinhalter. – Först såg det ut som om foderbytet inte skulle ha någon verkan på mjölkhalterna, då vi redan hade så bra värden, berättar Marjo Pietilä. Men halterna har ändå stigit en aning. Halterna har varierat av naturliga orsaker. Under uppföljningsperioden kalvade många holstein-frisiska kor och de har ju lågt fett och protein. Enligt Jarmo och Marjo Pietilä har korna konsumerat mera kraftfoder efter foderbytet. De gissar att den goda konsumtionen beror på att Benemilk har en angenäm konsistens. Det smakliga fodret har också höjt förstakalvarnas produktion. – Förstakalvaren Hani borde snart gå i sin, men hon mjölkar fortsättningsvis 40 kilo, säger paret med förundran. Följande mål som gården ställt upp är att minska antalet semineringsgånger per dräktighet. Raisioagros foder är en permanent del i hela utfodringskedjan Pietilä odlar spannmål och grovfoder på åkrarna för djurens behov. Analyser av de egna fodren är utgångspunkten då foderstaten sammanställs. Grovfodret är utfodringens grundmur, och på det satsas det mycket. – Grovfodret ensileras i rundbalar och av dem försöker vi få ett så representativt prov som möjligt för Jarmo och Marjo Pietilä, Kelviå, Karleby spannmål och ryps, och den spetsas med bl.a. Vita-Melli och snitsel. Paret Pietilä litar på Raisioagros foder som är en permanent del i hela utfodringskedjan från spädkalv till mjölkko. Kalvarna får Pikku-MullinHerkku, kvigorna får gårdsblandning och i semineringsåldern proteinfodret Optimaituri 34. Sintidsprepare- ringsfoder ges tre veckor före kalvningen. Paret tycker det är viktigt att fodren har jämn kvalitet, eftersom variationer i kvaliteten genast märks i produktionen. ju l au i gu st se i pt em be ok r to be no r ve m be de r ce m be r Protein ja nu ar i fe br ua ri m ar s ap ril ju l au i gu s se ti pt em be ok r to be no r ve m be de r ce m be r ju ni m aj ja nu ar i fe br ua ri m ar s ap ril Fett ju ni analys innan ett nytt ensilageparti tas i bruk. Foderprov tas från varje skifte, berättar Jarmo Pietilä. För mjölkkorna finns grovfoder fritt tillgängligt. Korna får kraftfoder i foderkioskerna, och mängden baseras på produktionen. Kraftfodergivan kompletteras med Benemilk och med en gårdsblandning som baseras på m aj Marjo och Jarmo Pietilä är nöjda med den ökade produktionen man fick med Benemilk-fodret. De tror att det smakliga fodret också har förbättrat förstakalvarnas produktion. • Halvkoncentratet Benemilk Amino Black togs i bruk i maj 2012 • Antalet kor i medeltal 37 • Särutfodring i lösdrift • Under tiden med Benemilk har produktionen ökat med 7 kg/ko/dag • Fettet steg med 1,3 tiondedels procentenheter i medeltal • Proteinet steg med 0,4 tiondedels procentenheter i medeltal Mjölkens fett- och proteinhalter på Pietiläs gård: De redan höga fett- och proteinhalterna steg med Benemilk Amino Black-utfodring. Variationerna i halterna beror bl.a. på att många holstein-frisiska kor kalvade under uppföljningsperioden och de har ju av naturen lågt fett och protein. 23 NÖT AGRO magasinet • 2/13 Förstakalvarna blir utmanare I lösdrift måste korna alltför snabbt efter kalvningen börja tävla med andra om fodret, utrymmet, mjölkningsturerna och de populäraste liggplatserna. Om det är trångt vid foderbordet, ligger framför allt förstakalvarna lågt. Kraftigt Benemilk Black-foder i kiosken eller roboten hjälper förstakalvarna att klara sig till kommande laktationsperioder. TEXT OCH FOTON Merja Holma I båsladugårdar är det lättare att utfodra och hålla koll på nyligen kalvade kor. Man kan välja ut de godaste fodren till dem och vid behov ge individuellt stöd med olika slags hälsofoder. Det lönar sig att satsa på kvalitet i alla ladugårdstyper, för att i synnerhet förstakalvarna ska få tillräckligt med näring för produktion och tillväxt. Då blir också fruktsamheten bättre. Trängsel bör undvikas Då man avlägsnat en del av djuren 24 från en överfull avdelning, kan man bli förvånad över att mjölkmängden som sänds till mejeriet inte sjunker. Mindre trängsel gör att djuren lättare att djuren lättare kan komma åt foder och vatten. De har lättare att välja liggplats, vilotiden blir längre, benproblemen minskar, konsumtionen ökar, fruktsamheten blir bättre och produktionen stiger. Om ladugården är alltför full, lider i synnerhet förstakalvarna. De får de sämsta liggplatserna, och då blir vilotiden kortare. Om det är ont om plats vid foderbordet, stannar de blyga förstakalvarna och väntar på att de ska få plats efter att fodret är utdelat. Det kan gå så att de får endast rester. Detta är lätt att se om man kontrollerar hur välfylld magen är. Förstakalvarnas magar putar inte ut, om de varit utan foder ett dygn. I den här situationen har förstakalvarna märkbart sämre medelmjölkmängd än äldre kor. I stora besättningar kan förstakalvarna hållas i en egen grupp. På det sättet underlättas deras anpassning till kolivet. Det är viktigt att förstakalvarna äter ordentligt både av grovfoder och av energihaltigt kraftfoder. Kiosker försedda med bakportar ger förstakalvarna en möjlighet att äta kraftfoder ostört. I roboten får förstakalvarna också en lugn matpaus under mjölkningen. Då man utfodrar med basfullfoder och tillskottskraftfoder ges i roboten, lönar det sig att ge förstakalvarna mera foder än vad produktionen förutsätter. På det sättet kan man i viss mån kompensera bristerna i konsumtionen vid ett trångt foderbord. början av laktationen underlättar inte situationen. Ett typiskt problem är också knapp utfodring under kvigperioden. Kvigan växer inte tillräckligt mycket, om proteinrikt kraftfoder saknas. På grund av den begränsade tillväxten blir kvigorna inte semineringsdugliga vid 15 månaders ålder, och då förskjuts kalvningen fram i tiden. Kvigorna hos oss kalvar då de är för småvuxna och många gånger med för mycket hull, om de har hållits tillsammans med kor i väntan på kalvningen. Fetman kan leda till kalv- ningsförlamning och dålig matlust efter kalvningen. Det går fortfarande åt mycket energi och protein till kroppstillväxten under den första laktationsperioden. Detta märks som dålig fruktsamhet. Om roboten delar ut kraftigare foder till förstakalvarna, förbättras fertiliteten. Benemilk Blacks höga energihalt främjar kvigornas ställning i synnerhet i lösdriftsstall. Från produktionsgårdar har vi fått veta att fruktsamheten blivit bättre efter att Benemilk Black togs med i utfodringen. Vilotiden viktig Korna borde få använda 10–14 timmar om dygnet till att vila och 3–5 timmar till att äta. Resten av tiden går åt till att dricka, mjölka, ”umgås”, till brunstbeteende och till att vandra omkring. Vilan är den viktigaste av dygnets aktiviteter. Om ladugården är överfull och det inte finns tillräckligt med bra viloplatser, måste de skyggaste korna – vanligen kvigorna – vänta på sin vilotur och står i gångarna utan att ha något att göra. Fodret smakar inte heller om individerna inte får vila. Mjölkproduktionen står i direkt relation till vilotiden. Ju längre en ko vilar, desto mindre mängd stresshormoner har hon, och då stiger också produktionen. I en trång ladugård duger vilken viloplats som helst, även om det är kal betong utan strö. Vilotiden blir dock kort och man kan se skavsår på dem som fått ligga på de sämsta platserna. Undersökningar visar att om ladugården har tillräckligt med mjuka, bekväma och torra liggplatser ligger korna längre och behöver inte stå i onödan. De lägger sig ner på de obekväma platserna bara om det är absolut nödvändigt, då inga andra platser är lediga. Ofta är det här kvigornas öde. Korna väljer hellre en torr och mjuk liggplats, fastän den är trång. Rymliga liggplatser lockar alltså inte, om de är obekväma och hårda. Benemilk Black – till stöd för fruktsamheten Förstakalvaren måste få äta i lugn och ro i roboten. Viktigt i skötseln av förstakalva ren: • mjölkproduktionen i medeltal och fruktsamheten • vommens fyllnadsgrad • tillräckligt med utrymme vid foderbordet • grovfoder/fullfoder fritt tillgängligt • matro i kioskerna – bakportar • energirikt foder i roboten • mjukt, ströat liggbås för varje ko Den vanligaste orsaken till utmönstringar bland förstakalvare är dålig fruktsamhet. En knapp fodertillgång i 25 NÖT AGRO magasinet • 2/13 Ta snabbt hand om lågt kalcium Man märker inte alltid att blodets kalciumhalt har sjunkit eller kan inte sätta det i samband med olika synliga problem, som bristen skapar. En ko med dålig aptit ska snabbt ha kalciumbolus, som kan rädda kon från sjukdomar som leder till utmönstring. Förebygg latent kalvnin gsförlamning TEXT Merja Holma Dålig matlust, minskad vomaktivitet, kvarbliven efterbörd, löpmagsförskjutning, ketos, dålig fruktsamhet och sänkt produktion är typiska symptom på latent kalvningsförlamning. Kalciumbolus som ges via munnen och smärtstillande medicin kan pigga upp kon efter en svår kalvning. Då börjar kon äta och problem som beror på låg kalciumnivå i blodet minskar. En aptitlös ko är i riskzonen En nykalvad ko ska lockas till att äta så snabbt som möjligt. Smakliga och energirika foder ska hållas tillgängliga för kon genast efter kalvningen. Kalven kan uppta kons hela uppmärksamhet, så att hon glömmer äta. En svår och smärtsam kalvning belastar för sin del kon och då smakar inte fodren. Råmjölken tar så mycket kalcium ur blodet att gamla kor kan förlamas. Också unga kor lider av sänkt kalciumhalt i blodet. Då aptiten inte infinner sig, sjunker kalciumet ytterligare. Eftersom musklerna inte fungerar normalt då kalciumet sjunker, förslappas också musklerna i vomväggen. Första symptomet på detta är att vomrörelserna upphör. Korna blir också långsamma och svajiga i sina rörelser. De går inte fram till foderbordet och konsumtionen minskar. Svag muskelfunktion i livmodern ökar risken för kvarbliven efterbörd. Spenkanalens slutarmuskel fungerar inte, vilket märks som mjölkläckage och infektioner. Risken för löpmagsförskjutning ökar, produktionen lider, 26 motståndskraften sjunker och ketos försämrar fruktsamheten. Kalvningsförlamning är bara toppen av isberget För varje medicinerad ko i besättningen finns det vanligen tio latenta fall. Med rätt utfodring under sintiden kan man påverka kalciumämnesomsättningen i positiv riktning, men det lönar sig också att trygga kalciumtillgången i samband med kalvningen, eftersom till och med kvigor kan ha lindriga bristsymptom. Forskning på senare tid har visat att då serumets kalciumnivå sjunker under 8,5 mg Ca/dl, har korna en större risk att insjukna i löpmagsförskjutning och få andra problem som beror på latent kalvningsförlamning. Tidigare har gränsen för latent kalvningsförlamning dragits vid 8 mg Ca/ dl. Normal nivå under laktationen har ansetts vara 8,4–10,2 mg Ca/dl. I besättningar med många kalvningsproblem som är typiska för hypokalcemi lönar det sig att ge alla kor som snart ska kalva kalcium via munnen. Kalciumbolus via munnen till kor som står upp Om man misstänker latent eller begynnande kalvningsförlamning, lönar det sig att snabbt ge kalciumbolus via munnen, om kon fortfarande står upp. Om symptomen framskrider och kon ligger ner, får inget ges via munnen längre. Till kor som står upp rekommenderas inte intravenöst kalcium, eftersom en snabb höjning av blodets kalcium kan leda till hjärtkomplikationer. Intravenöst kalcium kan också ”stänga av” kons förmåga att lösgöra kalcium ur benstommen. Därför upprepas ofta problemet om 12–18 timmar efter behandlingen. Enda vården som en ko som ligger ner kan få är intravenöst kalcium. Som eftervård lönar det sig att ge kalciumbolus genast då kon kan svälja. Den andra bolusen ges efter 12 timmar. Kalvningsförlamning delas in i tre faser på basis av symptomen. 1. Blodets kalcium < 7,5. Kon är spänd och skakar. Hon tar snubblande steg och rör sig inte gärna. Fodret lämnar oätet. Allra senast i det här skedet ska man handla snabbt och ge kalciumbolus via munnen, eftersom den här fasen brukar räcka endast en timme. Om kon inte får vård genast, framskrider problemet till följande fas, där man inte längre klarar sig utan hjälp från veterinär. 2. Blodets kalcium < 7. Kon ligger ner med huvudet mot sidan och kan inte stiga upp. Mulen är torr, hud och öron är svala, temperaturen är 36–38 grader, pulsen slår snabbt. Man får inte längre ge kon något genom munnen, eftersom det föreligger fara för att det hamnar i luftvägarna. Kon måste få kalsium intravenöst. 3. Blodets kalcium < 6. Kon ligger apatisk och uppsvullen. Kon dör inom några timmar, om veterinären inte snabbt kommer till hjälp. MelliKalciumbolus är tryggare än flytande mediciner Med hjälp av Melli-Kalciumbolus kan man säkerställa en störningsfri början på produktionsperioden. Kalciummediciner mot kalvningsförlamning brukar irritera slemhinnorna och smaka illa. Melli-Kalciumbolusen är förpackad i en cellulosakapsel som placeras som sådan i kovommen. Cellulosan löses upp i vomvätskan och då frigörs kalciumet. Med bolusmetoden irriteras inte slemhinnorna i matstrupen. Kalciumtillskott i form av bolus är tryggt, eftersom bolusen inte kan hamna i luftstrupen. Med flytande preparat och pastor finns den risken, om kon redan börjar bli förlamad. Om kon redan är förlamad, får inget kalcium ges via munnen. Melli-Kalciumbolusens kalcium kommer från effektivt kalciumklorid, som också är ett anionsalt. Det stänger inte av kons egen kalciumämnesomsättning, utan stimulerar denna. Därför rekommenderar vi att kon får en Melli-Kalciumbolus efter veterinärvården. Vattenlösligt kalciumkarbonat som ges via munnen har inte höjt blodets kalciumhalt vid tiden för kalvningen, eftersom det har svag inlösning och en basisk verkan i vävnaderna. Melli-Kalsiumbolus • innehåller 40 g biologiskt effektivt och lättabsorberat kalcium från kalciumklorid • innehåller också kalciumproprionat som höjer blodets glukoshalt, stör inte vommens pH • det innehåller också magnesium, som har en viktig roll i förlamningsfall • det irriterar inte svalget eller vomväggen tack vare cellulosatuben • löses till 90 procent inom 15 minuter och till 100 procent inom 25 minuter • har enligt testresultat höjt blodets kalcium snabbare än jämförelsepreparat • Melli-Kalciumbolus är äkta vara – vatten behövs inte för att det ska rinna och gips behövs inte för att det ska stelna Melli-Kalsiumbolus är det förmånligaste och effektivaste kalciumpreparatet som ges via munnen och som kan minska utmönstringar som beror på latent kalvningsförlamning. En billig ”livförsäkring” Eftersom latent kalvningsförlamning indirekt är orsak till många förtida utmönstringar av kor, lönar det sig att förebygga problemet med att ge alla kor som kalvar för minst andra gången två Melli-Kalsiumbolus: en bolus i samband med kalvningen, den andra bolusen dagen därpå. Melli-Kalsiumbolus är det billigaste och effektivaste kalciumpreparatet som ges via munnen. Latent kalvningsförlamning som förebyggs med två MelliKalciumbolus kostar mindre än 10 euro. Detta är en verkligt låg kostnad jämfört med de kostnader som latent kalvningsförlamning ger upphov till. Det är mycket vanligt att man i en besättning på t.ex. 100 kor varje år måste ge 3 kor intravenöst kalcium på grund av kalvningsförlamning. Besök av veterinär, vårdkostnader och förlorad produktion leder till en förlust på minst 1 000 euro. Uppskattningsvis lider tio gånger fler, dvs. 30 kor, av latent kalvningsförlamning, vars kostnad i besättningen är flerfaldig jämfört med kliniska fall. De produktionsförluster som latent kalvningsförlamning leder till uppgår snabbt till en 10 000 euros förlust. Om alla dessa latenta fall hade skötts i tid med Melli-Kalciumbolus, hade kostnaden i en ladugård med 100 kor sammanlagt blivit mindre än 300 euro. Merja Holma 27 NÖT AGRO magasinet • 2/13 Kvigorna behöver också mineralämnen och spårämnen på betet. Med dem tryggar man god tillväxt och fruktsamhet. Kvigorna dräktiga efter sommaren Betesgången gör kvigorna gott, men det måste finnas tillräckligt med gräs på kvigbetet. Fastän betet skulle vara bra är det skäl att komma ihåg mineral- och spårämnena. Om gräset inte räcker till behövs komplettering. Annars stannar kvigorna upp i tillväxten och fruktsamheten blir dålig hos dem som ska semineras på hösten. TEXT OCH FOTO Merja Holma En balanserad sommarutfodring av kvigorna betalar sig på hösten, då semineringsperioden närmar sig. På höstarna kan man tyvärr få se kvigor i dåligt skick med lurvig och glanslös hårrem. Fastän de är brunstiga, kan fruktsamheten vara svag. Om tillväxten under sommaren är svag, måste korna iståndsättas före semineringen, och då fördröjs kalvningen. Som energi- och proteinkomplettering under betesgången kan man ge ensilage, hö och kraftfoder. Det gryniga allfodret Hieho-Maituri är också lätt att föra ut på betet. Bolus tryggar tillgången på spårämnen Med balanserad utfodring av mineraler och spårämnen tryggas kvigornas tillväxt och fruktsamhetsfunktioner. I samband med betessläppet kan man placera en Melli-Bolus Kasvu, som innehåller vitaminer och spårämnen, i vommen på kvigor som är äldre än sex månader. Bolusen frigör näring i jämn takt under ett halvt år. Bolusen väger omkring 100 gram och place- Kompletterande sommarfoder för kvigor 28 ras direkt i vommen med ingivare. Bolusen innehåller zink, mangan, koppar, jod, kobolt, selen och A-, Doch E-vitaminer. Detta tryggar tillgången på spårämnen under hela betesgången. Bolusens vaxade yta hindrar näringsämnena från att lösas upp för snabbt. På det sättet får djuren spårämnena småningom under sex månader. Utöver bolusen är det skäl att ge mineralfoder, som ger kvigorna kalcium, magnesium och natrium. Mineralhink lämplig på betet Pihatto-Melli kan ges till både kor och kvigor som betesmineral, men bästa sättet att ta hand om mineralutfodringen är Nuolu-Melli Kalsium, som utöver mineralerna innehåller spårämnen och vitaminer och melass som förhöjer smaken. En NuoluMelli-hink kan placeras t.ex. i ett gammalt däck på marken. Då kommer korna inte åt att välta hinken. Nuolu-Mellis konsistens tål regn mycket väl. Mellis mineral- och kompletterande foder ger välmående En balanserad utfodring och god skötsel och närmiljö utgör grunden då man vill förbättra kors uthållighet. Melli-produkterna och kompletterande foder ger korna välmående. Därför lönar det sig att ta dem med i utfodringen. TEXT Merja Holma I båsladugårdar är det lättare att ge korna individuella givor mineralfoder, vitaminer och energifoder. I lösdriftsladugårdar kan man inte alltid ordna med särutfodring av varje ko med specialfoder, fastän man skulle ha särutfodring via kiosk. I synnerhet sina kor får då hålla till godo med det som serveras på foderbordet eller i fri mineralutfodring. ”Top-dress”-utfodring är vanligt ute i världen, dvs. tilläggsfoder kan strös ovanpå blandfodret eller grovfodret för någon djurgrupp. På det sättet behöver man inte nödvändigtvis tillverka eget fullfoder för varje grupp. Mineralämnet kan ges till mjölkkor antingen i fullfodret, i kiosken eller som hink. Pihatto-Melli kan också hållas fritt tillgängligt i mjölkkoavdelningen. Tunnu-Melli och Vita-Melli för sintiden Tunnu-Melli är ett magnesiumfoder för sinkor. Magnesiumhalten är tillräcklig också vid sidan av ensilage rikt på kalium. Kalcium- och fosforhalterna är begränsade. Tunnu-Melli innehåller också mycket E-vitamin och organiskt selen. E-vitaminet och organiskt selen förbättrar motståndskraften hos kalvande kor, förbättrar kvaliteten på råmjölken och minskar infektionsbenägenheten. Vita-Melli är ett vitaminpaket i synnerhet för kalvande kor och kor i laktationsökningen. Lypsy-Melli Plus och Seleeni-Melli är mineralfoder för laktationsperioden Nykalvade kor borde få Lypsy-Melli Plus som kalciumkur efter kalvningen åtminstone under två veckor, fastän korna utfodras med allfoder. Lypsy-Melli Plus förebygger en sänkning av blodets kalciumnivå. Lypsy-Melli Plus är ett mineralfoder i synnerhet för högproducerande besättningar under laktationen. Det lönar sig att fortsätta ge fodret också efter att kon fått kalciumbolus. Seleeni-Melli innehåller 50 procent mer selen än de traditionella Melli-mineralfodren. Av selenet är hälften i organisk form, som kan utnyttjas effektivt. Seleeni-Melli kan ges på samma sätt som konventionella mineralfoder under mjölkningsperioden, eftersom det innehåller tillräckligt med kalcium. Opti-Melli och Aseto-Melli laktationens ”funktionella” kompletteringsfoder Aseto-Melli är en effektiv energikälla för kor som kalvat. Det innehåller hela 10 procent propylenglykol, som höjer blodets glukoshalt. Praktiska prov visar att Aseto Melli förbättrar produktionen och fruktsamheten. Opti-Melli innehåller 50 procent soda. Det innehåller också levande jäst, som hålls levande till 100 procent tack vare den mjöliga konsistensen. Det kan ges till alla mjölkande kor som balanserare av vommens pH. I synnerhet i riklig kraftfoderutfodring har fodret nyttig verkan. MELLI-KÖPARE får ett set T-skjortor eller en bilklädsel för två säten Om du köper 1 000 kg Melli-foder, får du ett set med tre snygga T-skjortor eller en slitstark bilklädsel för två bilsäten. Erbjudandet gäller till slutet av maj. Gåvorna sänds ut då kampanjen avslutats. Kontakta dina kundansvariga för mer information! Produkter till specialpris: Lypsy-Melli, Lypsy-Melli Plus, Tunnu-Melli, Pihatto-Melli, Pihatto-Melli Plus, Mulli-Melli, Emo-Melli, Aseto-Melli, Vita-Melli, Opti-Melli, Seleeni-Melli, Nuolu-Melli Umpi, Nuolu-Melli Kalsium, Nuolu-Melli Magnesium, Melli-Bolus Umpi, Melli-Bolus Kasvu, Melli-Bolus Seleeni, Melli-Kalsiumbolus, Melli-Suolakivi. 29 NÖT AGRO magasinet • 2/13 Odlarens insats avgör vallkvaliteten Väderleken och odlarens åtgärder är avgörande för hur vallodlingen lyckas. Satsningar på anläggning av vallen, vattenhushållning, kalkning, hjälpsådd, val av blandningar, gödsling och ogräsbekämpning är viktiga faktorer för att det ska bli en bra skörd. Med m ål 10 000 et kilo torrsub sta per hek ns tar TEXT Juha Anttila I FOTON Juha Anttila och Ekotjänst Lindgård Om man vill uppnå en hög vallskörd måste vallutsädet vara snabbväxande och ge stor avkastning. Dessutom måste vallen täcka hela skiftet på våren och skördas tre gånger. Raisioagros blandningar Vauhti 1, Vauhti 2 och Voima för tre skördar innehåller de snabba sorterna rajsvingel, engelskt rajgräs och rörsvingel (se tabel- len). De är kompletterade med timotej, ängssvingel, rödklöver och blålusern. Med dessa sorter tas första skörden vanligen den första veckan i juni, den andra skörden i mitten av juli och den tredje i augusti-september. Tillräcklig kvävegödsling under skördeåren garanterar en hög av- kastning och proteinhalt i fodret. Det lönar sig också att sprida sväm i klövervallar på våren och ge 150 kg Finlandssalper/ha, för att starten ska bli så god som möjligt. Yaras program för exempelgödslingar med olika blandningar hittar du i Raisioagros Odlingshandbok. Hjälpsådd av vallen tidigt på våren ger en tät vall. Grodda frön av rörsvingel kan ses en månad efter hjälpsådden.. 30 Hjälpsådd tryggar en god skörd Efter vintern finns det alltid kala fläckar i vallen. Dessutom går en gammal vall ut och skördenivån försämras, om den inte får nytt utsäde. Hjälpsådd med 10–15 kilo/hektar ger en tät vall och god skörd. Med hjälpsådd kan vallåldern förlängas till 5–10 år. Med hjälpsådd kan man redan samma år återuppliva en utdömd vall som skadats av snömögel och isbränna, om den insås med ettårigt rajgräs. Om man hjälpsår med centrifugalspridare, är den rätta tidpunkten tidigt på våren. Om man kan använda direktsåningsmaskin på vallen, går det att hjälpså också andra gånger. Bästa resultatet fås med vårsådd. Frön som gror långsamt, t.ex. klöver, måste sås på våren. Till hjälpsådden kan man välja vilken blandning som helst. Många gånger lönar det sig att så sorter eller blandningar med snabb utveckling, t.ex. Vauhti 1 eller Snabbetesblandning som innehåller engelskt och italienskt rajgräs. Syftet med vallen kan ändras vid behov t.ex. från ensilagevall till betesvall, och då kompletteras vallen med Betesblandning som innehåller vitklöver och ängssvingel. Vallen kan också hjälpsås med enbart rödklöver och timotej. ut mullhögar. Pinnarna drar också upp lämpligt med fuktig jord för utsädet att gro i. Efter vallharvningen kan vallen vältras. Då trycks fröna tätt mot den fuktiga jorden och groningen tryggas. Också uppstickande stenar trycks ner igen. Vallharvning gynnar växten Vallharvning hjälper upp vallväxten särskilt väl. Den luftar rötterna, krattar bort fjolårsförna och jämnar Raisoagros blandningar för tre skördar VoimaVauhti 1Vauhti 2Varma 2 Rörsvingel- Rajsvingel- Blålusern- Timotej blandning blandning blandning ängssvingelblandning Timotej Tenho 70 % Tenho 50 % Nuutti 25 % Nuutti 65 % Timotej Tenho 10 % Ängssvingel Sigmund 20 % Sigmund 15 % Inkeri 7,5 % Inkeri 25 % Blålusern Plato, ymp. 50 % Rajsvingel Hykor 15 % Felina 7,5 % Engelskt rajgräs Mathilde 10 % Riikka 5 % Rörsvingel Karolina10 % Karolina5 % Kora 2,5 % Rödklöver Altaswede 5 % Yngve 2,5 % En god avkastning på vallen ger ett förmånligt grovfoder. Betet ger förmånliga mjölklitrar, om vallen är i gott skick. 31 NÖT AGRO magasinet • 2/13 Hjälpsådd gör vallen produktiv och långlivad Storkyrobonden Maunu Salo har flera års erfarenhet av hjälpsådd av vallar. Han använder en tung Einböck Pro-vallharv, som också kan användas för att så spannmål. Gården tar tre ensilageskördar med exakthack. TEXT OCH FOTO Juha Anttila Gården har 54 kor och vall växer på drygt 30 hektar. Boskapens medelproduktion är ca 10 000 kg. Korna äter gott ensilage och allfodret Maituri 20. Gårdens mål är att ensilaget ska nå en hög skördenivå, ett högt D-värde och 18–20 procents rp-halt. Det har man klarat av då man använt timotej-rörsvingel-blålusernblandningar. På våren 15 kilo utsäde/ ha för hjälpsådd Maunu Salo sprider 15 kg vallutsäde/ ha på alla vallskiften varje vår. Hjälpsådden innehåller samma sorter som redan växer i vallen. Det är viktigt att blålusernet är ympat och att man är ute i god tid. Resultaten har varit övertygande. Förut behövdes 40 hektar vall för ensilagetillverkningen till gårdens kor, nu klarar man sig med 34 hektar. För varje 10 hektar vallskifte har det alltså funnits 1,5 hektar med kala fläckar för ogräsen att växa i. Man förlorar i skördemängd, om kala fläckar inte hjälpsås. – Det har gått åt stora mängder utsäde med vanlig såningsmaskin, fastän radavståndet är 12,5 cm. Mellan raderna finns det utrymme där produktiv vall kan växa, säger Maunu Salo. Med hjälpsådden har man kunnat förlänga vallens livstid. Salos äldsta vallar är över 10 år gamla och ger fortfarande god skörd. I Storkyro har man inte steniga marker, men på andra orter med steniga valldomi- 32 nerade områden behöver man inte ägna sig åt tidsödande stenplockning så ofta, om vallen får ligga flera år. En tät växtlighet kan klara sig utan ogräsbekämpning. Kratta först Maunu Salo ger rådet att hjälpså så tidigt som möjligt på våren. Då är jorden tillräckligt fuktig, fröet når önskat djup på 1,5 cm och det gror snabbt. – Det lönar sig att kratta vallen noggrant först och samla bort fjolårsförnan. Det lönar sig inte att så ovanpå fjolårsförna, säger Maunu Salo. I vår ska Salo prova på Raisioagros nya blålusernblandning Vauhti 2. Till blålusernet ger han 30–40 kg startkväve; då är en snabb tillväxt och hög proteinhalt tryggad. – Kvävet måste ges senare än till konventionella vallar. Beståndet måste grönska ordentligt och vara omkring 10 cm högt, innan man kan sprida kvävet, påminner Salo. Han sprider 150–200 kilo Nurmen Y 1-gödsel på varje skörd. Stallgödsel används inte alls. Maunu Salo i Storkyro uppmanar alla att hjälpså så tidigt som möjligt. Han hjälpsår med vallharv 15 kg per hektar tidigt på våren. Allt från samma leverantör Lisbeth Mannil och Lars Ek har alltid varit öppna för att prova på nya produkter och lösningar. När Raisioagro började saluföra Trioplasts produkter, provade han därför på ett litet parti balplast och märkte att det var bra. Lisbeth Mannil och Lars Ek i Nykarleby driver en mjölkgård med 35 mjölkkor. De föder upp alla kalvar själva. De odlar ca 100 hektar och är därför självförsörjande både vad gäller spannmål och ensilage. De kan till och med sälja lite hästhö. Lars Ek har alltid varit öppen för att prova på nya produkter som kommer ut på marknaden. När Raisioagro började sälja Trioplast balplast, köpte han genast ett litet parti. Det fungerade bra och nu använder han Raisioagros nya generation balplast. Filmen är tunnare och det finns fler metrar i en rullle. – Nu använder vi Trioplus-plast till hela skörden. Inkommande sommar är det redan tredje sommaren som jag använder det tunnare Trioplast. Den dyrare produkten betalar sig – Det lönar sig att använda den dyrare produkten, eftersom den blir billi- gare räknad per bal. Trioplus-rullen är så mycket drygare, och man behöver inte lägga fler lager fastän plasten är tunnare. Samtidigt sparar vi på miljön, eftersom det blir mindre avfall. Arbetet går också snabbare då man inte behöver byta rulle så ofta. Lars utför också balning på entreprenad och kunderna har varit nöjda med kvaliteten. Att produkten håller hög kvalitet bevisas av att hästkunderna godkänner Trioplus-filmen till balning av hästhö. Hökvaliteten är särskilt viktig för hästarna. Som den experimentlystne producent han är ville Lars också prova på Tamas rundbalsnät. Först ville han testa om det fanns kvalitetsskillnader. Tamas nät visade sig fungera. Det behövs inte mer än två lager nät med Tama. Med den förra produkten behövdes tre lager. Inför den här säsongen har Lars skaffat Safesil-ensileringsmedel som marknadsförs av Raisio. I fjol använde han fyra olika biologiska medel. Det blir spännande att se hur Safesil klarar sig i jämförelse med dem. Lars är nöjd med Raisioagros nya verksamhetsmodell och att han förut- Lars Ek är nöjd med Raisioagros nya produkter. om kraftfoder också kan skaffa andra förnödenheter från samma ställe. – Nya aktörer ökar konkurrensen, vilket är bra för oss kunder. Det är också bra att vi har ett inhemskt alternativ, säger Lars Ek. Sten Häggblom Hundratonnare Finland har igen fått nya kungligheter bland kor som mjölkat 150 000 och 100 000 kilo. Denna rekordproduktion har mjölkats med Raisioagros foder. 100-tonnare ÄgareOrt Paras Juha-Pekka Turpeinen Kiuruvesi Pito Salonen Mty Juupajoki Piuha Irma och Erkki Värri Vederlax Reeta Mika och Sari Saastamoinen Nurmes Reetta Ari-Pekka Turtiainen Kerimäki Rieha Kajan Mty Siilinjärvi Ritja Maaria och Sami Ikonen Pieksämäki Runotar Soili och Timo Kuusisto Kurikka Rusko Saarela Hannu, Maija &Ville Mty Vetil Soija Merja och Veli-Matti Repka Kiuruvesi 33 GRIS AGRO magasinet • 2/13 Det är v att svin iktigt en rym s att äta samtid igt. Blötutfodra exakt Det finns både en trygghet och en risk med blötutfodring av slaktsvin. Blötfoder smakar bättre, det dammar inte och det är lättare att tillämpa fasutfodring med blötfoder än med torrfoder, eftersom man kan lägga olika slags foderblandningar i maskinen. Riskerna med biprodukter från spannmål är att innehållet varierar och leveransavbrott förekommer. TEXT Päivi Volanto I FOTON Kimmo Kesälä och Päivi Volanto En av fördelarna med blötfoder är att det blir bättre luft i svinstallet, eftersom blötfoder inte dammar. Under sommarens värmeböljor äter grisarna gärna en våt foderblandning, och på vintern höjer en varm biprodukt fodertemperaturen och förbättrar smakligheten. De vanligaste biprodukterna som används i slaktsvinstall är kornproteinfoder, vassle och bryggerijäst. 34 Fasutfodring lyckas bäst med blötfoder Fasutfodring är ett effektivt sätt att minska kvävet och fosforn i svingödseln. Med hjälp av blötfodret går det att steglöst ge foderrespons på de behov som varje tillväxtskede har. Då foderstaten sammanställs, måste man exakt känna till behovet av näringsämnen i de olika tillväxtskedena, för att fasutfodringen ska kunna komma till sin rätt fullt ut. Då grisen växer kan man minska aminosyrorna i fodret i förhållande till energin, och då avsöndras det mindre kväve med gödseln utan att det sker förändringar i djurens tillväxt. Gödsellukten blir också mindre skarp. En minskning av fodrets proteinhalt med en procent minskar totala kväveutsöndringen med omkring 10 %. Fosforn är vid sidan av kalciumet det viktigaste mineralämnet som används i foder. I fasutfodring kan man minska på fosforhalten i fodret under uppfödningens gång. Största delen, 50–70 procent, av fosforn binds i spannmål, oljeväxter och dessas biprodukter i fytinsyrans salter, dvs. i fytat. Fytasenzym som finns i koncentratet, kan frigöra fosforn som är bunden i fytinsyran och få den användningsduglig för svinet. Eftersom det frigörs mera fosfor ur fodret att insöndras av djuret, kan man minska mängden oorganisk fosfor i foderblandningen. Vet du vad grisarna äter? Flytande råvarors sammansättning kan variera. Man måste vara noggrann med torrsubstans- och proteinhalten i biprodukterna och roboten måste uppdateras, om sammansättningen ändras. Roboten beräknar torrsubstansen i blandningen utgående från de uppgifter som matats in i systemet. Om man matat in högre torrsubstanshalter för råvarorna än vad som är fallet, får djuren energifattigare foder än man tror. Detta märks i tillväxten. Det kan förekomma variationer i biprodukternas proteinhalter. Det lö- nar sig att titta i varudeklarationen för varje transport som kommer och mata in korrekta uppgifter i systemet vid behov. Om komponentinnehållet ändras måste också blandningen ändras. Om man eftersträvar god tillväxt, måste blötfoderblandningen fylla svinets behov av energi och aminosyror och dessutom av mineral- och spårämnen varje dag. I synnerhet tillgången på smältbart lysin måste tryggas, eftersom en avvikelse på ett gram från idealnivån kan försämra svinets dagstillväxt med 30–50 gram om dagen. Det lönar sig att kontrollera spannmålssammansättningen regelbundet, eftersom spannmålen har en stor andel i blandningen. Raisioagros kundansvariga hjälper gärna med spannmålsanalysen och uppdateringen av rekommendationerna. Var beredd på produktionsavbrott Det kan bli avbrott i tillgången på biprodukter från spannmålsindustrin på grund av servicearbeten på förädlingsfabriken. Om produktionsavbrott meddelas på förhand och då kan man vara förberedd och ändra svinens foderstat enligt deras behov också under avbrotten. Om man t.ex. vet att Tähkä OVR:s mängd måste minskas i blandningen med 30–50 procent, kan man i god tid skaffa Sian-Herkku OVR Mixer som ersättningsfoder. Detta koncentrat är lämpligt i utfodring med knappa mängder Tähkä OVR. Om gårdssilon är full med koncentrat som passar till riklig utfodring med Tähkä OVR, är situationen en annan. Samma koncentrat passar inte för att åstadkomma optimal foderblandning till både riklig och knapp utfodring med OVR. Situationen kan avhjälpas med ett normalt uppfödningskoncentrat för slaktsvin, som ges tillsammans med OVR-koncentratet. Utfodringen måste naturligtvis uppdateras så att den motsvarar situationen. Användningen av uppfödningskoncentrat förutsätter att gården har en silo ledig för koncentratet, vilket kan vara en begränsande faktor. Stora ändringar i foderblandningen märks i svinens konsumtion. En annorlunda blandning kan leda till minskat foderintag, vilket försämrar tillväxten. Sämre tillväxt och foderutnyttjandegrad kan också bero på obalanserad näringssammansättning i blandningen. Välj blötfoderkoncentrat enligt mängden OVR I slaktsvinstall är de mest använda blöta biprodukterna Tähkä-OVR och Jokioisten St1 OVR. Biprodukten får en tillsats av spannmål och koncentrat på gården. Koncentratet kompletterar aminosyrasammansättningen i OVR och ger svinet nödvändiga mineralämnen och vitaminer. På valet av koncentrat inverkar mängden OVR som finns tillgänglig. Sian-Herkku Premium OVR Tiiviste passar för gårdar som använder mycket Tähkä-OVR-blötfoder. En riklig mängd blötfoder betyder ca 30 procent av blandningens torrsubstanshalt i startuppfödningen och över 15 procent i slutuppfödningen. Om gården använder en måttlig mängd Tähkä-OVR eller om den måste begränsas, lönar det sig att välja Sian-Herkku OVR Mixer som ersättare. Tähkä-OVR:s användningsmängd kan minskas med ca en tredjedel då Sian-Herkku OVR Mixer används, dvs. till 10–20 procent av blandningens torrsubstans. Sian-Herkku OVR Mixer kan också användas tillsammans med Jokioisten St1 OVR. 35 GRIS AGRO magasinet • 2/13 Benjamin Maatilatori -ett äkta torg för närproducerad mat Benjamin Maatilatori i Kausala i Itis är en riktig ambassadör för inhemsk närmat. I Benjamins hyllor kan producenter och handarbetsmänniskor ställa ut sina produkter och kunderna får äkta handarbeten och livsmedel som till hundra procent är rena, färska och inhemska. TEXT OCH FOTON Kimmo Kesälä Benjamin Maatilatori ligger halvvägs mellan Kouvola och Lahtis invid väg 12. För företagaren Ismo Eerola är det en hjärtesak att saluföra inhemska, färska och goda livsmedel. – Det har förts många diskussioner om matens ursprung, men det är uppenbart att spårbarheten är viktig för oss. Jag kan upplysa om vilken box korven och kotletterna härstammar från, säger Ismo Eerola övertygande. Benjamin Maatilatori har funnits i till i 20 år redan. För många resenärer har Itis blivit bekant tack vare Benjamin. Torget har olika slags produkter som 150 företagare producerat. – Vår verksamhetsidé är att saluföra inhemska och närproducerade produkter men också att ge mångsidig och människonära service. Grisar från egen gård och eget slakteri Köttdisken i Benjamin Maatilatori får dagligen in färskt kött. Förädlade grisprodukter fryses inte mer, utan konsumenterna får alltid med sig färskt kött i butikskorgen. 36 Närmat i ordets sanna betydelse är det griskött som husbonden själv producerat. Det kött som saluförs i torgets köttdisk har producerats som korngris i Ismos svinstall HyväSikala XO, och från svinstallet har djuren åkt 10 km till slakteriet, som också ägs av Ismo. Från slakteriet har köttet åkt 1 kilometer till lantgårdstorget. Alltså närproducerat och gott. Ismo har koll på hela kedjan från uppfödning av korngrisar till kundens butiksväska. Korngrisarna äter gårdens egen spannmål och vid behov närliggande gårdars. Dessutom får slaktsvinen Raisioagros Yhdistelmä-Tiiviste. – Den populäraste produkten är rökt skinka som skivas vid köttdisken medan kunden ser på. Den rökta produkten ska inte skivas upp på förhand, för då torkar den och kunden får inte allra bästa kvalitet, säger Ismo Eerola. Kunder ända från huvudstaden Benjamins lufttorkade skinka har vunnit stor popularitet. Kunder kommer långväga ifrån för att köpa denna delikatess och från huvudstadsregionen kommer gäster så gott som dagligen till Benjamin Maatilatori. Till kunderna hör också välbekanta restauranger, t.ex. Nokka, Ateljé Finne, Kuurna och Graniittilinna. Ismo Eerola tycker om att betjäna kunder och ge dem smakupplevelser via inhemsk mat. En bra produkt saluför sig själv, menar Ismo. << Klass 9 från högstadiet i Itis studerade praktisk biologi på Benjamin Maatilatori. Ismo Eerola vill göra företagande och torgets verksamhetssätt bekant för unga människor. Benjamin Maatilatori • ligger i Kausala i Itis • har inhemska närproducerade köttprodukter, spannmål, grönsaker, växter och rotsaker • griskött och dessutom får, höglandsboskap, finsk lantrasnöt, häst, struts, älg, björn, kalkon och gås • godis, svamp, pasta, ost, ägg, handarbeten och presentartiklar • kriterier för val till saluföring är god kvalitet, närproducerat och ett produktionssätt som är nära kopplar till primärproduktion • elektriciteten som förbrukas på torget är producerad med förnybara energikällor • Benjamin Maatilatori har också försäljning i Heinola i butiken Heila och i Pertunmaa i Kuortti har företaget förädling och fabriksförsäljning. www.maatilatori.fi 37 GRIS AGRO magasinet • 2/13 PARASITBEKÄMPNING - en viktig rutin i smågrisuppfödning Katri Kaaro VML Parasitbekämpning hör till rutinerna i smågrisuppfödning. För det mesta bekämpar vi spolmask hos suggor och smågrisar i tillväxtavdelningarna. Jag har stött på knutmask endast en gång – det kan hända att vi skulle hitta fler arter, om vi sökte flitigare. TEXT Katri Kaaro För parasitbekämpning använder vi flera maskmedel som i princip är likadana och ges via munnen. Grisskötaren måste se till att de medicinerade djuren äter hela dosen. I gruppboxar är det här inte lätt, och därför kan man dela upp bekämpningen på 3–5 dagars perioder. Medel mot skabb som ges som injektion fungerar också mot endoparasiter, men det är inte tillåtet att använda dem rutinmässigt i smågrisproduktion. De kan användas på djur i karantän. För parasitbekämpning finns det flera olika mediciner som ges via munnen. Grisskötaren måste se till att de medicinerade djuren äter hela dosen. 38 Spolmasken kan leva 7 år Spolmasken, med den vetenskapliga benämning Ascaris suum, är en stor rundmask som lever i tarmen på svin. Honan kan lägga mer än en miljon ägg om dygnet. Äggen har ett tjockt skal som är klibbigt, vilket ger ägget ett utmärkt skydd. Spolmaskens ägg kan överleva i naturen 5-7 år. Den klibbiga ytan gör att ägget fastnar både på boxkonstruktionen och på svinens hud. Då svinet får i sig ett spolmaskägg, blir ägget en larv i matsmältningskanalen och börjar vandra runt i svinorganismen. Det går endast några timmar efter att ägget svalts tills larven börjar vandra i organismen. Spolmasklarvens första mål är levern, därifrån fortsätter den till lungorna och stiger upp i svalget med upphostningar. Svinet sväljer ner upphostningarna och larven blir en vuxen spolmask, som fortsätter leva i tarmen. Några dagar efter larvens besök får levern vita ärr, som läks om 25–35 dagar. Spolmasken som sådan dödar inte djuret, men försvagar näringstillgången, ger symptom i luftvägarna och leder till leverkasseringar i slakteriet. Man har också framfört misstanken att parasitinvasioner ökar risken för svansbitning. Slakterierna rekommenderar att suggorna ges maskmedel 1–2 veckor innan de förs till grisningsboxen för att leverkasseringarna ska minska. Avvanda smågrisar ges parasitmedicin vid ca 7 veckors ålder. Det lönar sig att ge alla inköpta djur en maskkur innan de förs in i svinstallet. Också egna rekryteringssuggor bör medicineras före semineringen. I slaktsvinstall ersätter nyttan av parasitbekämpningen inte kostnaderna, fastän leverkasseringar skulle vara vanligt förekommande. Knutmasken ger diarré Knutmasken ger förändringar i magsäckens slemhinna. En av mina kundgårdar köpte tio gyltor. De placerades direkt i suggstallet i en egen box utan karantänhållning eller isolering. Gyltorna hade diarré ända från början. Vi misstänkte att det berodde på nytt foder, Lawsonia- eller brachyspira-infektion, men prov från avföring visade inga fynd. Diarrén gick över då gyltorna fick maskmedel. På grund av trängsel i smågrisboxarna placerades de största grisarna från tillväxtavdelningen i samma box. Då de kom till slaktsvinstallet förekom det avvikande hög dödlighet bland dem. Patologen hittade knutmask hos dessa grisar. Det är inte fråga om någon allvarlig djursjukdom, men än en gång blev det bevisat att det lönar sig att hålla inköpta djur i karantän. PAAVOS SPALT Raisioagros produktionskonsulent Paavo Viitanen besöker gårdarna med öppna ögon och öron. Avsikten är att förbättra kundgårdarnas produktionsresultat med olika åtgärder. Smågriskaoset kan klaras av med god skötsel Anhopning av smågrisar i tillväxtavdelningarna är ett problem som jag lagt märke till på senare tid, då jag besökt gårdarna. Eftersom gårdarna sällan har extra utrymme men suggorna ändå måste avvänjas, är enda lösningen att hålla fler individer än normalt i boxarna under några veckor. Jag har besökt gårdar med riktigt många djur i varje box. Men ändå är smågrisarna jämnstora och det förekommer inte heller mycket svansbitning. Å andra sidan finns det också gårdar, där den stora anhopningen av djur har lett till ojämn tillväxt och ökat antal svansbitningsfall. Det som i största utsträckning påverkar resultaten är vilka ändringar man gjort i boxmiljön och den praktiska skötseln på grund av det större antalet djur. Fler utfodrings- och vattenplatser Den stora smågrismängden ökar ventilationsbehovet och vintertid värmebehovet. Värme behövs för att luftfuktigheten ska sjunka. Också utfodringen bjuder på utmaningar. Det behövs vanligen mera utfodringsutrymme, och det problemet kan lösas med ett extratråg som fästs i gödselspalten. Min rekommendation är att ju djurtätare box man måste ha, desto mera utfodringsutrymme per djur ska man reservera. I extrema fall kan man lägga fodret på golvet, men då går det mycket till spillo. I blötutfodring blir man tvungen att öka antalet utfodringsgånger märkbart, för att trågen inte ska svämma över. Man måste se till att smågrisarna kommer åt att dricka. Här gäller samma regel som för utfodringen, dvs. ju tätare djurgrupp, desto fler vattenposter per gris. Om grisen inte dricker, äter den inte heller. Ett bra knep är att montera in ett fristående system som bilden visar, där vattentillflödet regleras med en undertrycksklocka. Flera smågrisar ryms samtidigt runt koppen. Eftersom det alltid finns några centimeter rent vatten på bottnen av koppen, är det lätt för smågrisarna att lära sig dricka. Det lönar sig att konstruera systemet så att det går att flytta mellan boxarna. Det är också viktigt att öka mängden strö. Som strö rekommenderar jag halm eller hö av god kvalitet som delas ut två gånger om dagen i sådana mängder att det alltid finns lite halm på golvet. Dessutom kan man naturligtvis använda annat strö också. Stor djurtäthet är inte nödvändigtvis något stort problem, om skötselpraxisen och den miljö som skapas för smågrisarna motsvarat antalet djur. Om det finns många smågrisar i boxen, lönar det sig att konstruera en vattenpost som kan flyttas mellan avdelningarna och som har en vattentillströmning som regleras med undertrycksklocka. 39 FJÄDERFÄ AGRO magasinet • 2/13 Nytt program för produktionsuppföljning En databaserad produktionsuppföljning för hur hönor värper var ett viktigt mål för Raisios utveckling av hönsfoder redan år 1986. Utvecklingen av internetbaserade program har gett nya möjligheter att utnyttja produktionsuppföljningen på ett allt bättre och mera ekonomiskt sätt. TEXT Marja Hongisto Ett av problemen med det gamla uppföljningssystemet var att produktionsresultaten beräknades först då hönsflocken utmönstrats. Man kunde alltså inte utnyttja resultaten från dag till dag medan hönsflocken levde. Man fick visserligen värdefull kunskap för utveckling av fodren, men något fattades. Ett år är en alltför lång tid att vänta på resultat Förädling ändrar våra husdjur, och en ny hönsflock är alltid lite annorlunda än den föregående. Alla erfarenheter från föregående flock är inte nödvändigtvis längre användbara på en ny flock. Man får värdefullare information av uppföljning som görs med en levande flock både för äggproducenten och för fodertillverkaren. Raisioagro erbjuder nu en möjlighet att delta i Albatross-programmet som skapats för produktionsuppföljning på hönsgårdar. Programmet baseras på ett system som skapats av Leon Piljs från Holland. Programspråket är engelska, men det är lätt att lära sig termerna. Ett enkelt system att använda Ofta är det lättare att se verkligheten då den är i grafisk form. På bilden är testfarmens värpningskurva röd och den blå kurvan är det holländska resultatet från 105 000 hönor av samma hybrid och under liknande förhållanden. Som vi ser av bilden är värpningen i Finland på en mycket högre nivå än i Holland under hela produktionsperioden. Programmet är mycket lätt att använda. Först matas basuppgifterna om hönsflocken in i programmet: gårdens namn, kläckningsdatum, ankomst till gården, antalet individer, inledningsdatum för uppföljningen, hybrid och hönsgårdstyp. Varje vecka ska man skriva in åtminstone antalet ägg, äggvikten, antalet utmönstrade hönor och totala fodermängden i systemet. I programmet är det också möjligt att skriva in hönornas vikt, vattenförbrukning, temperatur, hälsoläge, antalet spruckna ägg och golvägg. Då man matat in uppgifterna i systemet, kan man granska resultaten antingen i numerisk form på veckonivå eller som grafik. Med den grafiska formen kan man jämföra egna hönsflockar med varandra. Ett intressant inslag i programmet är att man kan jämföra de egna resultaten med holländska resultat för samma hybrid och samma hönshustyp. Kumulativ foderutnyttjandegrad Kumulativ dödlighet Värpkurvan 95,0 85,0 75,0 65,0 55,0 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64 68 72 2,4 9,0 2,2 7,0 2,1 5,0 2,0 3,0 1,8 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64 68 72 Också den kumulativa foderutnyttjandegraden är mycket bättre i Finland än i Holland. Skillnaden uppstår till stor del av den bättre värpningen, eftersom både äggvikten och foderkonsumtionen är ungefär på samma nivå. 40 1,0 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64 68 72 Skillnaden är markant till Finlands favör i kumulativ dödlighet. Avbrotten i den röda linjen beror på att det inte alla veckor fanns döda hönor, och systemet kan inte räkna ut något värde för sådana veckor. Praktiska erfarenheter från en finländsk hönsgård Här nedan visas ett verkligt resultat från en finländsk gård och som beräknats med programmet. I det här fallet matades äggantalet, äggvikten, foderkilona och döda höns in i systemet varje vecka. Med dessa fyra sifferuppgifter räknar programmet ut flera ekonomiska fakta om hönsflocken. I sammandragstabellen kan man också lätt se om man matat in fel uppgifter. Flock Report Summary Company nameRaisio Flock name / flock code Testi farmari 2011-2012 Breed of hens Lohmann LSL Classic (white) Housing typeBarn system Number of birds at housing 5100 Number of birds at start production (d 141) 5099 Hatch date (dd-mm-yy) 27-11-2010 Housing date (dd-mm-yy) 20-3-2011 Start date of administration 17-4-2011 Date when this flock leaves the farm wk HD% Egg Egg Eggs Eggs kg Intake Feed FCR FCR Mort % nr wk wght mass p.h.h. p.h.h. PHD cumu kg wk cumu cumu wk (g) wk (g)wk (g) 21 71.1 48.50 34.48 5.0 0.24 96.2 0.674 2.79 2.79 0.16 22 90.1 49.50 44.62 11.3 0.55 114.4 1.474 2.56 2.66 0.18 23 93.6 51.20 47.95 17.8 0.89 115.3 2.282 2.40 2.57 0.25 24 96.853.50 51.80 24.61.25117.5 3.104 2.272.480.29 25 97.4 55.80 54.33 31.4 1.63 117.5 3.927 2.16 2.41 0.29 26 97.7 55.80 54.53 38.2 2.01 120.5 4.770 2.21 2.37 0.33 27 97.4 56.40 54.95 45.0 2.39 120.8 5.616 2.20 2.34 0.33 28 97.857.50 56.24 51.82.78116.0 6.428 2.062.300.33 29 97.2 58.50 56.86 58.6 3.18 116.5 7.243 2.05 2.27 0.33 30 97.2 59.20 57.55 65.4 3.58 120.8 8.089 2.10 2.25 0.35 31 97.5 60.40 58.89 72.2 3.99 119.1 8.922 2.02 2.23 0.37 32 97.561.00 59.49 79.04.41115.7 9.732 1.942.200.39 33 97.6 61.40 59.91 85.8 4.83 116.1 10.545 1.94 2.18 0.43 97.4 61.50 59.89 92.6 5.24 120.7 11.390 2.02 2.17 0.43 34 35 97.5 61.70 60.18 99.4 5.66 115.8 12.200 1.92 2.15 0.43 36 97.3 61.8060.13106.16.08 117.013.019 1.95 2.13 0.43 37 97.0 61.90 60.07 112.9 6.50 118.1 13.846 1.97 2.12 0.45 38 97.0 61.00 59.15 119.7 6.91 121.4 14.695 2.05 2.12 0.49 39 97.2 61.20 59.47 126.4 7.33 123.0 15.556 2.07 2.12 0.51 40 96.7 61.6059.54133.27.74 121.016.403 2.03 2.11 0.53 41 96.8 62.10 60.10 139.9 8.16 120.5 17.247 2.01 2.11 0.53 42 96.8 62.10 60.11 146.6 8.58 124.3 18.117 2.07 2.10 0.55 43 96.9 62.30 60.39 153.4 9.00 120.0 18.957 1.99 2.10 0.57 44 96.7 62.5060.46160.19.42 120.219.798 1.99 2.09 0.59 45 96.1 61.60 59.20 166.8 9.83 122.7 20.657 2.07 2.09 0.59 46 96.3 62.40 60.12 173.5 10.25 127.2 21.548 2.12 2.09 0.63 47 96.4 63.00 60.73 180.2 10.67 128.5 22.447 2.12 2.09 0.69 48 96.2 62.9060.52186.911.09125.623.327 2.08 2.09 0.73 49 96.1 63.40 60.91 193.6 11.52 125.0 24.202 2.05 2.09 0.75 50 96.0 63.60 61.08 200.2 11.94 128.1 25.099 2.10 2.09 0.75 51 96.1 63.80 61.28 206.9 12.37 128.8 26.000 2.10 2.09 0.75 52 96.1 64.0061.50213.612.79127.226.891 2.07 2.09 0.76 53 95.9 64.10 61.45 220.3 13.22 128.6 27.791 2.09 2.09 0.80 54 95.1 63.70 60.57 226.9 13.64 122.8 28.650 2.03 2.09 0.82 55 94.7 63.50 60.13 233.4 14.06 129.1 29.554 2.15 2.09 0.82 56 94.1 64.4060.59240.014.48132.930.484 2.19 2.09 0.82 57 94.7 64.90 61.48 246.5 14.91 133.5 31.418 2.17 2.10 0.82 58 93.9 64.50 60.59 253.1 15.33 129.5 32.325 2.14 2.10 0.88 59 93.5 64.60 60.39 259.5 15.75 131.3 33.244 2.17 2.10 0.90 60 93.3 65.4061.03266.016.17129.734.152 2.13 2.10 0.92 61 93.6 65.40 61.20 272.5 16.59 131.2 35.071 2.14 2.10 0.94 62 93.3 65.50 61.10 279.0 17.02 129.8 35.979 2.13 2.10 0.98 63 93.1 65.70 61.15 285.4 17.44 127.7 36.874 2.09 2.10 0.98 2.19 2.10 1.00 64 92.1 65.0059.84291.817.86130.937.790 65 90.8 65.20 59.19 298.1 18.27 131.3 38.709 2.22 2.11 1.02 66 90.6 65.70 59.52 304.4 18.68 129.2 39.613 2.17 2.11 1.04 67 90.8 66.00 59.93 310.7 19.09 130.1 40.524 2.17 2.11 1.06 68 90.1 66.2059.65316.919.51131.941.447 2.21 2.11 1.08 69 90.1 66.50 59.93 323.1 19.92 132.7 42.376 2.21 2.11 1.08 70 88.8 66.80 59.34 329.3 20.33 131.0 43.293 2.21 2.12 1.08 71 87.4 67.30 58.82 335.3 20.74 130.9 44.210 2.23 2.12 1.10 72 86.9 67.5058.68341.421.15130.245.121 2.22 2.12 1.18 73 87.0 67.70 58.93 347.4 21.55 128.7 46.022 2.18 2.12 1.22 74 85.1 67.40 57.36 353.3 21.95 130.7 46.937 2.28 2.12 1.33 75 85.1 67.40 57.36 359.1 22.35 131.1 47.854 2.29 2.13 1.41 76 85.2 67.5057.48365.022.74131.148.773 2.28 2.13 1.45 Anslut dig nu till Albatross-programmet för produktionsuppföljning Raisioagro erbjuder nu en möjlighet att delta i Albatrossprogrammet som görs för produktionsuppföljning på hönsgårdar. Programspråket är engelska, men det är lätt att lära sig termerna. Först matas basuppgifterna om hönsflocken in i programmet. Varje vecka skriver man in produktionsuppgifter om hönsgården: äggantalet, äggvikten, döda hönor och fodermängden. Resultaten kommer i både numerisk och grafisk form. Största fördelen med programmet är att man med det kan jämföra de egna produktionsuppgifterna med motsvarande holländska resultat. För ytterligare upplysningar kontakta dina kundansvariga (kontaktuppgifter finns på bakpärmen). 41 FJÄDERFÄ AGRO magasinet • 2/13 Det går att förbättra broilermödrars produktionsresultat genom att installera en egen foderlinje med egen silo för tuppar. Då kan man noggrannare följa med tupparnas foderkonsumtion och fertiliteten är bättre också under slutvärpningen. Foderlinjen för hönor måste skyddas så att tupparna inte kommer åt att äta hönsfodret. Foder för broilermödrar förnyas Broilerförädlaren Aviagen har publicerat nya näringsrekommendationer för broilermödrar i januari 2013. De tidigare rekommendationerna var från år 2007. Efter det året har broilrarnas tillväxt- och foderutnyttjandeförmåga ändrats märkbart. Rekommendationerna är för hybriden Ross 308, men är också riktgivande för hybriden Ross 508. TEXT OCH FOTO Marja Hongisto Tillväxten per dag för broilrar år 2008 var 45 gram i medeltal under 40 dagar uträknat från slaktvikten. Just nu kommer man till samma viktökning med en tre dagar kortare tillväxtperiod. En likartad förbättring har man också sett för foderutnyttjandet. I synnerhet utnyttjandet av proteiner har förbättrats märkbart. Ett exempel på detta är viktandelen av bröstfilen som hos tuppar ökat från 29 till nästan 32 procent. Största ändringen hos metioninet En förbättring i utnyttjandet av näringsämnena hos broilrar är en följd av de förändringar som skett hos broilermödrar. Tyvärr har dessa ändringar lett till allt större utmaningar i skötseln och utfodringen av broilermödrar, om man vill hålla mödrarnas produktionsegenskaper på en ekonomisk nivå. 42 Största förändringen i rekommendationerna har skett för aminosyran metionin. Dess nivå har ökat med 15–100 procent. Minsta ökningen har skett i kycklingfodret och största i tuppfodret. Metionin är den första begränsande aminosyran hos fjäderfän och därför är dess betydelse så stor. Metionin påverkar fjäderbildningen och hos värpande hönor går det åt mycket metionin till äggbildningen. Metioninbrist kan leda till kannibalism. Proteinet har sjunkit en aning Som en motvikt till höjningen av metioninnivån har lysinnivån som påverkar tillväxten, dvs. muskelbildningen, sjunkit en aning i kyckling- och uppfödningsfodret. Detta är logiskt, eftersom utnyttjandet av lysin har blivit bättre i takt med att tillväxten förbättrats. För de andra aminosyrornas del har argininet den största nivåökningen i alla åldersskeden för mödrar, men i synnerhet för ruvningsfoder. Som tur är kan vi i Finland använda Spannmålens viktigaste innehåll av aminosyror g/100 g protein Havre Vete Korn Lysin Metionin+ kystin Arginin Treonin Valin 4,2 2,8 3,4 4,5 3,8 4,2 6,0 4,5 5,0 3,5 3,0 3,3 5,4 4,5 5,1 havre, som har den allra högsta argininhalten bland spannmålen. Rekommendationerna för totalproteinet har sjunkit en aning, vilket är en logisk följd av att utnyttjandet av proteinet har blivit bättre i och med förädlingen. För värpningsfasen har vi fått nya näringsrekommendationer för tiden efter 35 veckor. Också förädlaren har märkt att tvåfodersprogrammet är nödvändigt för moderna hybrider. Raisio har använt det ända sedan 2007. Annorlunda hälsoläge De rekommendationer som förädlaren har publicerat är riktgivande, och i praktiken är det många andra faktorer som också påverkar fodrens sammansättning. Det viktigaste är att fodren fungerar i praktiken. En stor utmaning är att få värpningen att hålla en högre nivå än nu efter 40 veckors ålder. Detta är också ett internationellt erkänt problem. Förädlaren har sänkt sin värpningsstandard med 1-2 procentenheter efter 40 veckors ålder i sina nya anvisningar. I Finland är också sjukdomstrycket, vaccineringarna och det allmänna hälsoläget annorlunda än i t.ex. Centraleuropa. Hos oss är det många näringsämnen som bättre kan användas för produktionen och inte till bildningen av antikroppar. Detta gäller i synnerhet för energin. Bildningen av antikroppar kan öka behovet av energi med nästan 30 procent! Ändringar i fodret I kycklingfodret som hos oss används från 0 till 28 dagar, har totala proteinhalten sänkts från 19 till 18 procent. Lysinnivån har höjts en aning och naturligtvis också metioninet. Med dessa ändringar tryggar vi en naturlig utveckling hos dunungen, och vi förhindrar också en alltför stor viktökning. I ettans uppfödningsfoder har lysinnivån sänkts en aning, för att viktökningen ska bli måttligare. På det sättet hålls den dagliga fodermängden rimlig och stressen hos ungfåglarna minskar. I tvåans foder är lysinnivån oförändrad. Båda fodren har fått en metionintillsats enligt rekommendationen. I ettans ruvningsfoder har lysinet hållits oförändrat, men metioninet Nya och gamla rekommendationer startfoder 1 uppfödning 1 uppfödning 2 0-21 dagar 6-15 veckor 15-5 % värpning ny gammal ny gammal ny gammal lysin 1,06 1,07 0,58 0,62 0,60 0,65 metionin 0,46 0,40 0,34 0,25 0,37 0,30 treonin 0,72 0,74 0,45 0,46 0,48 0,48 arginin 1,17 1,14 0,72 0,70 0,77 0,71 energi 11,7 11,7 10,9 10,9 11,7 11,7 protein 19 20 14 14 15 14,5-15,5 ruvningsfoder 1 ruvningsfoder 2 tuppfoder efter 35 veckor ny gammal ny gammal ny gammal lysin 0,67 0,65 0,62 0,50 0,45-0,55 metionin 0,40 0,30 0,39 0,32 0,16-0,22 treonin 0,53 0,48 0,50 0,38 0,36-0,46 arginin 0,88 0,69 0,85 0,59 0,61-0,72 energi 11,7 11,7 11,7 11,5 10,9-11,7 protein 15 14,5-15,5 14 12 12,0-14,0 kalcium 3,0 3,0 3,2 0,7 0,8-1,2 energi/protein0,78 0,84 har ökats märkbart. Totala mängden protein har sänkts. På det sättet har förhållandet mellan energi och protein förbättrats. Energihalterna ökades i fjol, så nu fanns inget behov av att höja dem. Ändringarna i tvåans foder går i samma riktning. Den största ändringen i tuppfodret är höjningen av metionin, och också tidigare var vår rekommendation en höjning av metioninet. Lysinet har också höjts en aning. Största delen av tupparna får tills vidare hönsfoder, eftersom det inte i alla värperier finns särutfodringsautomater för tuppar. Tuppar har dock ett annat behov av näring än hönor. Egna foderautomater för tuppar och en egen fodersilo är en obligatorisk investering, om man vill förbättra ruvningsresultaten. Procenterna säger inte allt Näringsämnena i fodret anges i procent. Detta berättar naturligtvis inte hela sanningen, eftersom djur äter foder i gram och inte i procent. I tabellen nedan har vi jämfört Aviagens nya och gamla rekommendationer för dagligt behov av de viktigaste näringsämnena under värpningstoppen med Raisios foder Haudonta-Herkku 1 och de näringsmängder man får med två olika fodermängder. Tabellen visar att med de nya fodervärdena räcker det med en fodermängd på 165 g om dagen under normala omständigheter under värpningstoppen. Man följer noggrant med hur det nya foderprogrammet fungerar och ändringar görs vid behov på basis av praktiska resultat och observationer. 165 g foder uppfyller rekommendationen rekommendation g nytt foder dagligen ny gammal energi MJ/höna/dag 1,96 1,93 lysin mg/höna/dag 1013 950 metionin mg/höna/dag 591 460 treonin mg/höna/dag 792 700 arginin mg/höna/dag 1331 1020 kalcium g/höna/dag 5,04 4,95 165 1,85 1056 611 842 1320 4,95 170 1,96 1139 629 867 1360 5,1 43 PÅ NÄTET AGRO magasinet • 2/13 Vårnyheter från nätbutiken Raisioagros nätbutik på adressen shop.raisioagro.com. Raisioagros nätbutik fortsätter förnyas under vårens lopp. Med uppdateringarna vill vi göra vår nätbutik lättare att använda och ge den en tydligare framtoning. Vi utvidgar kontinuerligt vårt utbud av varor som säljs via nätet, för att vi ska ha ett så heltäckande sortiment som möjligt för våra lantbrukskunder. Nytt i nätbutiken Raisioagros Melli-kampanj finns också i nätbutiken. För varje Mellibeställning över 1 000 kg som gjorts i nätbutiken får kunden ett set kampanj-T-skjortor. Kampanjen gäller fram till 31.5.2013 för beställningar gjorda i nätbutiken. En ny produktkategori är växtskyddsmedlen. I vårt utbud hittar du bekämpningsmedel för både ogräs och sjukdomar, tillväxtregulatorer, betningsmedel och produkter för bekämpning av skadedjur. I vårt täckande sortiment hittar du snabbt produkter du behöver till eget avtalat pris. Till urvalet av arbetskläder och -textilier har arbetshandskar tagits med som en ny produkt. Högklassiga handskar med granulatyta och skärskadeskydd säljs i förpackningar om 10 par. Också fiskhåvar avsedda för professionellt bruk har kommit till nätbutiken. Du kommer väl ihåg att du kan beställa Nestes bränslen i Raisioagros nätbutik. I nätbutiken kan du också kolla vilket dagspris på bränslen man har i din hemkommun! I nätbutiken beställer du varor till eget avtalat pris. Genom att logga in dig med dina personliga koder säkerställer du att samma villkor gäller som då du beställer via din kundansvariga. Vesa Pursiainen 44 Nätbutikens avdelning Arbetskläder och arbetstextilier har utökats med bl.a. arbetshandskar. Skriv in dig i Raisioagros nätbutik: 1. Gå till nätbutikens ingångssida på adressen: shop.raisioagro.com. Om du inte tidigare använt vår nätbutik kan du få hjälp av en video som du hittar i vänstra kanten på skärmen. 2. För att du ska kunna logga in i nätbutiken måste du fylla i användarnamn och lösenord i respektive fält på inloggningssidan. Användarnamnet är ditt eget kundnummer. Kom också ihåg att godkänna nätbutikens villkor. 3. Om du redan fått ett lösenord men glömt det, får du ett nytt om du klickar på Har du glömt ditt lösenord. Du fyller endast i ditt kundnummer nere i högra hörnet och den e-postadress som du uppgett till Raisioagro och du får automatiskt ett nytt lösenord i din e-post. Ta kontakt med oss per e-post i problemsituationer: agroshop@raisio.com Vi tar gärna emot feedback och idéer för hur vi ska utveckla vår nätbutik på adressen agroshop@raisio.com MELLANMÅL Recepttips för sommarfester TEXT Pia Nieminen I Foton Raisio Abp På våren och sommaren har vi ofta något att fira. Vi gratule-rar vår mamma, vi höjer en skål för studenten, vi firar valborg och midsommar. En gelead kaka är en delikatess som står sig och är praktisk och god på festbordet. Kakan kan du tillreda dagen innan; i kallt utrymme stelnar den och får mera smak. Du kan frysa kakan utan glasyr och hälla på glasyren i god tid före serveringen. Och det bästa av allt, kakan står sig på kaffebordet också under varma sommardagar. Svartvinbärskaka (för 8 personer) Nya krafter med Elovena Hetki-gröt Med Elovena Hetkis portionsförpackade snabbgröt får du gröt till frukost, mellanmål och lunch eller när du känner dig sugen på något gott som är hälsosamt och lätt att tillreda. Portionssnabbgröten Elovena Hetki Rouheinen Pähkinä innehåller hackad pekannöt, mandel och solrosfrön. Produkten har ingen sockertillsats. Tack vare lite större portioner, mindre socker och grovhackad struktur blir snabbgröten en utmärkt lunch. De som vill ha kraft till att leva aktivt kan skämma bort sig med portionssnabbgröten Elovena Hetki KaneliProteiini. Den goda, kanelsmakande snabbgröten innehåller 13 gram högklassigt sojaprotein per portion. Om du vill kalasa på något hälsosammare, välj portionssnabbgröten Elovena Hetki ValkosuklaaMansikka. Gröten som innehåller bitar av vitchoklad och jordgubbe blir ett bra mellanmål på eftermiddagen, om man är sugen på något sött. Den är en läcker gröt som ger välmående och gott humör. BOTTEN: 5 st Elovena Mellan målskex Mörk choklad 70 g Sunnuntai Baknings margarin eller smör Fyllning I: 1½ dl svartvinbärssylt (kan utelämnas, som på fotot) Fyllning II: 3 gelatinblad 0,75 dl outspädd svartvinbärssaft 2 dl vispgrädde 200 g kvarg smaksatt med vanilj ½ dl socker Glasyr: 2 gelatinblad 2 dl outspädd svartvinbärssaft Garnering: bär t.ex. hallon 1. Klipp en rund bit bakplåtspapper till bottnen i en form med löstagbar kant (diameter 22 cm). 2. Smält margarinet. Finfördela kexen i t.ex. matberedare eller mixer. Blanda kexmulorna med det smälta margarinet och tryck blandningen mot formens botten. Låt den stelna i kylskåp 10–15 minuter. 3. Blötlägg gelatinbladen i rikligt med kallt vatten 5–10 minuter. Pressa vattnet ur gelatinbladen och lös upp dem i den heta saften. Låt blandningen svalna en aning. 4. Vispa grädden till skum, vänd ner kvargen, sockret och gelatinblandningen i grädden. 5. Bred ut svartvinbärssylten på mitten av kakbottnen. Häll kvargblandningen ovanpå och bred ut smeten jämnt. Låt den stelna i kylskåp 2–3 timmar. 6. Blötlägg gelatinbladen till glasyren i rikligt med kallt vatten 5–10 minuter. Hetta upp saften och smält de urpressade gelatinbladen i den. Låt blandningen svalna tills den är ljum och häll den över fyllningen. Låt den stelna i kylskåp omkring 2 timmar. 7. Lossa kakan från formen och flytta över den på serveringsfat. Servera den som sådan och garnera med bär. Du hittar fler läckra recept på www.raisionkeittokirja.fi 45 NYHETER AGRO magasinet • 2/13 Välkommen till Farmarilantbruksutställningen Raisioagro är med på Nordens största vallevenemang i Ylivieska 8.8.2013 - du kommer väl dit! Farmari-utställningen öppnas med en ny framtoning i Seinäjoki, en etablerad primärproduktionsort, 3–6.7.2013. Det handlar om ProAgrias 150-årsjubileums utställning i Södra Österbotten, som förväntas locka ca 100 000 besökare. Raisioagro är med på utställningen. Välkommen till vår avdelning – vi bjuder på smakprov, tävlingar, erbjudanden och överraskningar! Du hittar oss bredvid Areena-hallen. Vi ses på Farmari! www.farmari.net Brännoljans stora betydelse i lantbrukets vardag Beställ bränslen från Raisioagro till kampanjpris under våren! I Finland säljs årligen omkring två miljarder liter lätt brännolja årligen. Av den mängden används omkring en tredjedel till uppvärmning av hus och resten till bränsle i jord- och skogsbruksmaskiner och -apparater, för byggverksamhet och för industrins behov Neste Oil levererar svavelfri Neste-brännolja som kan användas för uppvämning och i maskiner både till privata och till företagarkunder i Finland. Raisioagro är Neste Oils avtalskompanjon. Du kan beställa Neste-brännolja av din personliga kundansvariga eller i Raisioagros nätbutik shop.raisioagro.com. Korrekt lagring sparar miljö och pengar Ägaren har alltid ansvar för sin egen brännoljecistern och dess skick. Det kostar några hundra euro att serva cisternen men det blir fråga om mycket större summor vid skadeersättningar. En betydande andel av oljeskadorna uppkommer då cisternen får påfyllning och därför är det viktigt att regelbundet kontrollera att cisternens luftrör är rent och att överfyllningsspärren fungerar som den ska. Hittills har överfyllningsspärren varit valfri utrustning på farmarcisterner men nu blir den snart obligatorisk. Trots stor försiktighet händer det olyckor ibland. Se till att det finns torv eller annat oljeabsorberande material lätt tillgängligt inför en eventuell olycka. Om en olycka har skett, ska oljeavfallet alltid levereras till hanteringsplats avsedd för ändamålet. Tilläggsuppgifter om rätt lagring och hantering av brännolja hittar du på Neste Oils webbplats www.neste.fi och på Arbetshälsoinstitutets webbplats www.ttl.fi/ova. Text: Silja Metsola, kommunikationschef Neste Markkinointi Oy Källa: Oljebranschens Centralförbund rf 46 Cisternens luftrör Automatisk spärr Fordonets kopplingskabel Apparatuttag till överfyllningsspärren Elektronisk manövercentral Cisternens påfyllnadsrör Sensor Givare till överfyllningsspärren Säkerhetstips för cisterner: I enlighet med gällande lastiftning och bestämmelser rekommenderas följande utrustning för cisterner: • typskylt • pistolförsedd bränsleslang • hävertspärr1 • låsbar pistol i hållare • luftrör • låsbar pump • låsbar påfyllnadsöppning • låsbar skyddslåda • överfyllningsspärr2 för pistol och pump • hävarmskoppling • absorberande material (Camlock hane) lätt tillgängligt i cisternens påfyllnadsrör 1) Med hävertspärr avses en mekanism, som hindrar cisternen att tömmas med hävertströmmen om t.ex. tankningsslangen bryts av och/eller faller till marken. 2) Överfyllningsspärren stänger automatiskt bränsleströmmen till cisternen då dem är full. SERVICEKORT Om du vill uppdatera dina uppgifter eller om du vill avboka AgroMagasinet, fyll i kupongen och sänd den till Raisioagro. Du kan också sända de nya uppgifterna via vår webbplats: www.raisioagro.com/anna-palautetta Adressändring Jag beställer Agromagasinet Jag behöver inte tidningen längre Husdjursproduktionen har upphört Vi har betalat portot. Jag fortsätter odlingen av grödor Namn Tfn Näradress Postnummer och ort E-post Marjo Keskikastari Kod 5010718 Info: 2255 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE Obs! Om du är husdjursproducent eller odlare, hittar du din kontaktperson på bakpärmen bredvid din adress > Växtskyddsmedel från Raisioagro Än hinner du skaffa medel till vårens och sommarens bekämpningar. Vårt utbud med användningsråd hittar du på www.raisioagro.com. Växtskyddsmedlen kan du också köpa i nätbutiken, där du får varor till ditt eget kundspecifika pris. Nätbutiken är öppen dag och natt. Växtskyddsprogram utarbetade av sakkunniga för spannmål, oljeväxter och vallväxter finns i vår Odlingshandbok 2013 och på vår webbplats. Avhämtningslagret är öppet under säsongen på fabriksområdet i Reso vardagar kl. 8-15. Välkommen på uppköp! Nya utnämningar Jag heter Tuomas Uusitalo och är projektchef för Raisioagros tävling Vi söker en superfarmare. Jag är AFM-kandidat till utbildningen och blir magister under vårens lopp. Jag kommer från Lemi i Södra Karelen. Jag blev anställd av Raisioagro i februari. Min arbetsplats är på kontoret i Reso. GSM 044 782 1387, tuomas.uusitalo@raisio.com Jag heter Arto Kuismin och började arbeta i trainee-programmet på försäljningskontoret i Karleby i mars. Jag kommer från Kelviå i Karleby och blev agrolog i vår från yrkeshögskolan i Uleåborg. Till mina arbetsuppgifter hör bl.a. handeln med foder och insatsvaror inom Ylivieska leveransområde. GSM 044 782 1391 arto.kuismin@raisio.com 47 MP2 Itella BA2 - Itella PostiOyj Oy FRÅGA MERA AV DIN KONTAKTPERSON
© Copyright 2024