MAGASINET - SmartPage
MAGASINET Raisioagros kundtidning Foder, spannmål, insatsvaror och förnödenheter 3 • 13 GOD KVALITET på nya skörden ® BENEMILK serien kompletteras SUPERFARMAREtävlingen på slutrakan Det finns energi I MAJSEN MAGASINET Ajankuva Fina minnen från utställningarna......4 Förköp av insatsvaror.........................5 Välkommen till utfodringsseminariet 5 Åkerrundan drog folk i Tavastland....6 Raisioagro värd för foderkonferensen..........................7 Samarbete för livsmedelskedjans bästa...................8 Superfarmare-tävlingen ....................8 Växtodling Goda förhållanden, god skörd..........10 God kvalitet på tidig skörd................12 Skydda höstsådden..........................13 Spannmålspass................................14 Lennox är en ny vetesort..................14 HyväSato odlingsförsök....................15 Varm sommar gynnar majsen.........16 Kon har nytta av majsstärkelsen.....17 Nöt Det nya Benemilk-urvalet................18 Benemilk hos Ismo Oja....................20 Kon och energiämnesomsättningen 22 Häggbloms ladugård uppdateras.....24 Kotrafiken och särutfodring.............26 Benemilk Amino TMR på blandfodergårdar.........................27 Benemilk fingerar på Kosonens gård.............................28 Fosforhaltiga Pihatto-Melli P...........29 Vauhti och tre skördars strategi.......30 Ärt-vete som helsädsensilage.........30 Gott foder med Safesil......................31 De nya Maituri 12 000 -fodren..........32 Hundratonnare................................32 6 Fjäderfä Kasvatustiiviste – koncentrat för unghöns......................................34 Kalciumets ämnesomsättning.........35 Noggranna observationer från början.......................................36 Svin HyväSikala XO i Kausala...................38 Suggors fruktsamhet.......................40 Den som söker han finner................42 Paavos spalt.....................................43 På nätet Nätbutiken öppen för alla................44 32 2 34 Mellanmål Broilersallad med korngryn.............45 Nyheter Koneagria och Raisios kryssning .....46 LEDARE UTGIVARE Raisioagro Ab PB 101, 21201 Reso Tfn 02 443 2111 Fax 02 443 2137 E-post: förnamn.efternamn@raisio.com www.raisioagro.com ANSVARIG CHEFREDAKTÖR Bengt-Erik Rosin Kommersiell direktör Tfn 050 557 4323 REDAKTION Marjo Keskikastari Kommunikationsbyrå Telegraafi Oy REDAKTIONSRÅD: Juha Anttila, produktchef Ilmo Aronen, forskningsoch utvecklingsdirektör Thomas Fagerholm, försäljningsdirektör Merja Holma, utvecklingschef Marja Hongisto, utvecklingschef Mikko Koski, produktchef Jaakko Laurinen, utvecklingschef Minna Oravuo, kundansvarig Päivi Volanto, utvecklings-/produktchef ADRESSÄNDRINGAR OCH BESTÄLLNINGAR Anne Aura anne.aura@raisio.com Tfn 044 782 1246 LAY-OUT OCH OMBRYTNING Reklambyrå Uusimäki PÄRMFOTO Minna Oravuo ÖVERSÄTTNING Hanna Luomala TRYCKNING ForssaPrint ISSN 2323-2226 39e årgången Följande AgroMagasinet utkommer i november 2013. Finland lever på innovationer Då jag skriver detta har rikets beslutfattare samlats till vetenskapscentret Heureka för att tänka ut framgångsrecept för Finlands framtid. Jag misstar mig knappast, om jag tippar att ett av framgångsrecepten är nya innovationer, som förbättrar verksamhetseffektiviteten och i bästa fall till och med exporten. Om en ko med ett visst foder producerar 2–3 smörpaket mera, en hink mera mjölk och dessutom ett par burkar mera kvarg i veckan, är det då fråga om en innovation? Alldeles säkert! Kan en sådan innovation påverka Finlands nationalekonomi? Alldeles säkert! Kanske ni har gissat redan, jag skriver om Benemilk, århundradets foderinnovation. Konkurrensen inom livsmedelssektorn är hård både nationellt och internationellt. Effektiv produktion är en förutsättning för att man ska lyckas i konkurrensen, en annan är att producera mervärde. Forskning klarlägger förutsättningarna för både produktion och mervärde. Benemilk är ett exempel på hur effektivitet och mervärde i produktionen har kunnat ökas. Otaliga försöksresultat i hemlandet och utomlands har bevisat det. Benemilk kom inte till av en slump. Det baserar sig på en solid forskningssatsning. Det är Raisios uppfinning, men hela den finländska mjölkkedjan kan vara stolt över den, eftersom Benemilk skapar mervärde för varje länk i kedjan - producenten, mejeriet och fodertillverkaren. Under de närmaste åren får vi se hur mycket exportinkomster Benemilk tillför landet. Patentprocessen pågår och hittills har vi lämnat in flera pantentansökningar som gäller Benemilk-innovationen. Det ovan skrivna betyder att vi kan göra innovationer, dvs. uppfinningar som kan tillämpas i praktiken, helt nära oss och inom traditionella områden. Inte för det, en lyckad utfodring av kor är ett verkligt konststycke, fastän det kan låta enkelt och traditionellt. Utfodringsanvisningarna ska vara tydliga och enkla, men kunskapen bakom dem är vetenskap på hög nivå. I fråga om Benemilk fortsätter forskningen. Vi har ett tvärvetenskapligt grepp på forskningen. Vi söker ständigt nya tillämpningar, som ska bli till nytta för våra kunder. Ilmo Aronen 3 AKTUELLT AGRO magasinet • 3/13 Fina minnen från utställningarna Det soliga och till och med heta vädret gynnade sommarens lantbruksutställningar. Är det månne orsaken till att producenterna kom till både Farmari- och Viljo- och Nurmi-utställningarna i stora skaror. TEXT OCH FOTON Marjo Keskikastari och Ari Vilppola Farmari-lantbruksutställningen hölls i Seinäjoki 3–6 juli. Utställningen besöktes av sammanlagt 101 000 gäster, och ett rekordstort antal besökte Raisioagros avdelning. Besökarna gillade Elovena-saften och -kexen, och alla fick en Elovenasamlingsbox vilket gladde många. Uniikki mjölkbryggan samlade närapå 200 erbjudanden, och det bästa gavs av Urpo Heikkinen från Kempele. Titta på videon från Farmari och se vilka som vann produktprisen på adressen raisioagro.com/farmari-2013. Nurmi 2013 i Ylivieska Evenemanget Nurmi 2013 den 8 augusti i Ylivieska samlade 4 300 besökare som var intresserade av vallodling. Temat på evenemanget var effektiv vallproduktion. Också Raisioagro drog sitt strå till stacken och presenterade nya vallblandningar, som producerar en högklassig och riklig skörd. << På Farmari förevisade Juha Anttila flera olika sorters majsplantor och blandvallgrödor, som Raisioagro marknadsför och som kunderna fick känna på. Viljo i Kiuruvesi Raisioagro deltog med egen avdelning på Viljo Viljelijäs maskinmässa i Kiuruvesi 25–27 juli. Mässbesökarna kom till avdelningen i en jämn ström och ville prata med Raisioagros representanter. Betydelsen av ett högklassigt ensilage i utfodringen var ett viktigt och aktuellt diskussionsämne. Den andra skörden av ensilage var på gång och vissa hade hunnit avslutat den. Dessutom var Benemilk-fodren föremål för ett stort intresse. Också Raisioagros utvidgade produktutbud ansågs vara positivt. 4 Det rådde en trevlig stämning på Viljo-mässan i Kiuruvesi. Tiden för förköp av insatsvaror närmar sig Tiden för förköp av insatsvaror börjar på senhösten eller strax efter nyår. Med förköpen försöker fabrikerna utjämna sin produktion och minska upplagringen. Odlaren tryggar ett förmånligt pris och tillgången på insatsvaror med förköp. TEXT Mikko Koski Merparten av ensileringsmedlen säljs som förköp. Också bredfolie och balnät inhandlas ofta som förköp. Leveranstiden för varor som köpts ur olika produktgrupper varierar. Vissa produkter levereras genast, andra återigen efter någon tid. Förköp ger förmånligare varor Butiken kan sälja sina inköpta varor till ett förmånligare pris under förköpsperioden än senare på våren. Tyvärr tar vissa produktmärken slut ibland och det går inte alltid att få mer av dem från fabrikerna. De tar därför slut redan på våren innan användningsperioden börjar. Det lönar sig också att förköpa utsäde. På det sättet tryggar du tillgången på önskad sort och också ett förmånligare pris än senare under säsongen. Med början från KoneAgria Återförsäljarna får vanligen veta priset på förköpsvarorna före årsskiftet, och då kan man t.ex. göra bokslutsinköp. Vi sänder nyhetsbrev om detta både elektroniskt och som brevpost, och det lönar sig att fråga de kundansvariga också. KoneAgriautställningen i oktober kommer att starta flera förköpskampanjer. Välkommen till seminarierna Utfodringens år 2013 Under hösten ordnar Raisioagro utfodringsseminarier på 12 orter runt om i Finland. Flera utfodringsexperter föreläser. Temat på seminarierna är allt effektivare foderutnyttjande och hållbarare kor. Föreläsningar på seminarierna: • Aktuellt om mjölkmarknaden • Bakgrunden till Benemilkuppfinningen • Det nya utvidgade Benemilkutbudet • Den gångna sommarens ensilagekvalitet och nödvändig komplettering • Utfodringens inverkan på mjölkens celltal och motståndskraften • Utmaningar med kvigor: utfodring, produktion, fruktsamhet Seminarierna börjar kl. 10.00 med kaffe och slutar vid lunch. Ett seminarium på svenska ordnas 13.11.2013 i Kronoby (Kronoby folkhögskola). De övriga seminarierna är på finska. Fritt inträde till seminarierna. Kolla seminarieorter, tidtabell, program och anmälningsanvisningar på internet www.raisioagro.com/ ruokintaseminaarit2013 Välkommen och lyssna, diskutera och ta med dig de bästa tipsen för en produktiv utfodring! Merja upplyse Holma r om ba grunde kn till B enemil uppfinn kinge och lys n – kom sna diskute och ra! 5 AKTUELLT På åkerrundan fick 80 lantbrukare se odlingar i Renkotrakten och aktuell information av Raisioagro. AGRO magasinet • 3/13 Åkerrunda drog folk i Tavastland Sommarens sista riktigt varma dag, en intressant åkerrunda och tavastländsk kalasmat som avslutning garanterade en lyckad dag. Vårspannmål på Lauttia gård Den 6 augusti strax före tröskningen samlades omkring 80 lantbrukare i Tuulinummi i Renko för att lyssna på aktuell information och bekanta sig med odlingar i närregionen. TEXT Jaakko Laurinen I FOTON Minna Oravuo Markku Murronmaa prövade för andra året i rad på Salsa CL -vårraps. 6 Första gårdsbesöket var Lauttia gård, där husbonden Kimmo Inovaara presenterade Mirella-havren. Gården kommer att byta havresorten Ivory till Mirella. I Mirella söker Inovaara en tidigare, skörderikare och stråstyvare sort än Ivory för sin produktion av grynhavre. Det mångsidiga växtskyddsprogrammet innehöll skadedjurs- och sjukdomsbekämpning och besprutning med YaraVita Mantrac Kimmo Inovaara hade sått Wolmari-korn och Charmay-maltkorn parallellt på sitt skifte (på fotot). Pro. Skiftets pH-värde är 6,9 och därför bedömde man att det behövdes ett mangantillskott. Inovaara har också använt YaraVita Megalabs beståndsanalys för bedömning av manganbehovet, och resultaten visade att det fanns behov av mineralen. På kornskiftet hade lantbrukaren sått de mycket tidiga och skörderika sorterna Wolmari och Charmay. Wolmari var tänkt att vara en förfrukt till råg, eftersom den kan tröskas tidigt. Tröskningen av Wolmari inleddes senare på kvällen. Charmay kom snabbt efteråt och är just nu den tidigaste maltkornsorten. Tröskningen inleddes en vecka efter Wolmari. Inovaara lovprisade Charmays stora kärnor. De väl förberedda föredragen höll publiken alert. Råg och oljeväxter i Janakkala I Janakkala bekantade vi oss med Markku Murronmaas hybridrågodlingar. Både Brasetto- och Evolo-hybridråg fanns på samma åker. Det var svårt att med blotta ögat skilja sorterna åt. Snömögelbekämpningen med Proline 0,4 l+Topsin 200 g hade haft god effekt. I nollrutorna hade rågen förstörts helt och hållet. Årets skördeförväntning var hög, om dock inte så hög som fjolårets rekordskörd. Murronmaa hade för andra året i rad Salsa CL -vårraps på försök. Enligt Clearfield-konceptet kan rapssorten i fråga liksom Aurea-rypsen besprutas med Clamox-ogräsbekämpningsmedel, vars effekt är mycket god. I Campino-rapsen som man hade som jämförelseodling fanns dån, plister och gräsogräs, medan Salsa CL -rapsen var helt ren från ogräs. Också till sina andra sortegenskaper klarar sig Salsa CL bra i jämförelse med andra alternativ. Höstrapssorter jämfördes på Hannu Niittymäkis åkrar. Ett försök med sex sorter anlades efter ängssvingelutsäde som förfrukt. På hösten decimerade sniglar antalet plantor och också vinterskador uppkom. På de utglesade platserna förekom efterskott och sen blomning. Men Alabaster, Thorin och en av försökssorterna hade klarat sig bra. Behållningen blev mycket kunskaper inför valet av sort nästa höst. Också i övrigt var alla nöjda med behållningen av exkursionen. Raisioagro värd för den internationella foderkonferensen TEXT Ilmo Aronen I FOTO Anna Haavio Foderraisio blev medlem i European Feed Team (EFT) år 2010. EFT är ett nätverk av nio företag inom fodertillverkningen som samarbetar kring forskning och produktutveckling. Företagen konkurrerar inte med varandra och därför har alla nytta av att dela fakta och erfarenheter. Till EFT hör länderna Sverige, Schweiz, Tyskland, Frankrike, Holland, Italien, Spanien, Israel och Finland och representeras av ett företag från varje land. Flera av företagen är stora och sträcker sig utöver sitt hemlands gränser. EFT:s viktigaste funktion är att ordna ett arbetsseminarium en gång om året turvis i de olika medlemsländerna. I år var det Raisioagros tur att ordna seminariet. Seminariet hölls i slutet av maj i Åbo och samlade 20 deltagare. På seminariet behandlades frågor om utfodringsmetoder, råvaror och svinens, fjäderfänas och nötkreaturens behov av näringsämnen. Det var fråga om ett riktigt arbetsseminarium, eftersom alla deltagande företag hade funderat ut intressanta frågor och också sökt svaren på dem. Deltagarna gick sedan igenom frågorna och svaren tillsammans kryddade med livlig diskussion. I seminariet deltog också MTT:s professorer Pirjo Peltonen-Sainio och Jyrki Niemi. Peltonen-Sainio beskrev verkningarna av klimatförändringen på produktionen av fältgrödor och Niemi beskrev de faktorer som inverkar på priset. Enligt dem kommer hela världens matförsörjning att gå från överskott till underskott med tillhörande kraftiga och snabba prisförändringar. Klimatförändringen skapar instabilitet i vädret och skörden vilket också påverkar råvaruprisen. Anpassningen till klimatförändringen kommer att fortsätta vara ett centralt tema i framtiden. Nästa år hålls seminariet i Italien. 7 AKTUELLT AGRO magasinet • 3/13 Samarbete för den miljövänliga livsmedelskedjans bästa Raisio-koncernens och Yara Finlands samprojekt För skördens och miljöns bästa har framskridit väl. Projektet söker metoder för att minska miljöpåverkan från lantbruket – och resultaten är lovande. TEXT Aki Finér I FOTO Jaakko Laurinen Samprojektet som startade i augusti 2011 har huvudvikten lagd vid bättre skördar av odlingsgrödorna och minskad inverkan på klimatet och vattendragen. Projektet har sökt lösningar genom att förbättra gödslingsrekommendationerna för odlingsgrödorna och fästa uppmärksamheten vid preciserad gödsling. Som arbetsredskap för preciserad gödsling har Yara marknadsfört Yara N-sensor -apparaturen, som har presenterats och använts på många gårdar inom projektets ramar. På gårdarna visar N-sensor-teknikens resultat att behovet av tillskottskväve varierade kraftigt på skiftena. Kolfotspåret har krympt När samprojektet startade blev Raisioagro representant för Yaras gödselmedel. I Yaras gödselproduktion används katalytteknologin, som minskar utsläppen av den mycket starka växthusgasen lustgas (N2O), med mer än 90 %. Med Yaras gödselmedel följer också en unik kolfotspårgaranti. De mindre utsläppen i gödselproduktionen minskar hela den finländska livsmedelskedjans klimatpåverkan. Detta kan vi märka av resultatet från Raisios ClosedCircuitCultivation CCC®-koncept, som visar att kolfotspåret från spannmålsodlingen har minskat under projektets gång. Kolfotspåret har minskat med i medeltal 9 %, om man jämför fotspåren av den spannmål som Raisio tagit emot åren 2009 och 2012. Minskad fosforurlakning Under samprojektets gång har 8 uppmärksamhet också fästs vid odlingens inverkan på vattendragen. Med delad och preciserad gödsling kan man påverka näringsurlakningen. Dessutom har det klarlagts hur Yaras åkergips minskar fosforurlakningen. Resultaten visar att jordens ledningsförmåga har stigit med i medeltal 0,6 enheter. Forskning visar att om ledningstalet stiger med en enhet, minskar fosforutsläppet med hälften. På försöksgårdarna har alltså odlingsjordens förmåga att binda fosfor förbättrats och urlakningsrisken således minskat. Denna skördeperiod har vi också haft tävlingen Vi söker en superfarmare. Vi kommer att få resultat från de tävlande gårdarna i och med tröskningen. Resultaten för t.ex. Wolmari-kornet har på gården Yli-Ikola varit riktigt goda mätt med ClosedCircuitCultivation CCC®-konceptet, om resultaten jämförs med Raisioagros kontraktsodlares tidigare resultat. VIDEOR OM PROJEKTET bit.ly/jaettulannoitus och bit.ly/peltokipsi och tilläggsuppgifter om tävlingen Vi söker en superfarmare www.huippufarmari.fi U nder höstens gång börjar resultaten småningom klarna. På basis av skördeuppgifter och åtgärder gör vi ekonomiska och miljömässiga beräkningar, som vid sidan av skördemängden är faktorer som påverkar resultatet. På basis av de första skörde- och odlingsuppgifterna visade sig både det ekonomiska och miljömässiga resultatet vara bra. De tävlande gårdarna skötte odlingsåtgärderna med omsorg, vilket märktes på bestånden. Tävlarna planerade gödslingen väl och besprutade växtligheten enligt behov. Enligt Yara Megalabs växtanalys som togs av tävlingsskiftenas bestånd var näringstillståndet huvudsakligen i skick, dock hade flera gårdar en viss brist på bor. Det regionalt varierande sommarvädret inverkade också på tävlingsgårdarna. Vissa tävlingsskiften led av torka och vissa skiften fick tillräckligt med nederbörd. Spänningen tätnar Först ut i skördearbetet på tävlingsskiftet kom den nordligaste deltagaren, Ilkka Matinolli på Yli-Ikola gård i Tyrnävä. Före september var tröskningen klar på gårdarna Mäenpää i Pöytyä, på Levomäki och Iso-Hulmi i Loimaa och på Suikinsilta i Villmanstrand. Också tröskningen av oljeväxter inleddes i början av september på Krokby gård. Tävlingen kommer att bli mycket jämn, skördenivån har varit över 6 000 kilo per hektar för spannmålen. Medan tävlingen går mot slutmålet, dvs. vinnaren tillkännages, har tävlingens fans på Facebook möjlighet att tippa en vinnare. Bland fansen utlottas pris och den som vinner titeln som «Publikens favorit» glöms inte heller bort. Tävlingsdeltagarna presenterar sig på videor som kan ses på en YouTube-kanal som Raisioagro öppnade i slutet av augusti. Målet i tävlingen Vi söker en superfarmare skymtar På våren var det nio farmare som antog utmaningen och gick med i den nya miljövänliga skördetävlingen. Deltagarna i tävlingen Vi söker en superfarmare kommer från olika håll i Finland och odlar sina gårdar enligt egen praxis, och allas mål är att producera en god skörd och beakta miljöaspekterna. Läs mer på www.raisioagro.com/ huippufarmari och www.facebook.com/ huippufarmari TEXT Sofia Hellgren och Tuomas Uusitalo I FOTON Sofia Hellgren, Jaakko Laurinen, Minna Oravuo och Tuomas Uusitalo Det nordligaste tävlingsskiftet tröskades först. Ilkka Matinolli tröskar Wolmari-kornet i Tyrnävä redan den 14 augusti. Petri Holma tröskar tidig Akseli-havre den 21 augusti på Mäenpää gård. Den kruttorra skörden behövde inte torkas alls. Den blev över sex ton. Tuomas Levomäki tröskar Marble-vete den 29 augusti. Den jämna växtligheten hade fått tillskottsgödsel med Yara N-Sensor-tekniken. På Iso-Hulmi gård tröskade man Marthe-maltkorn den 3 september. Tröskningsfuktigheten var 19 procent. Det blev lite liggsäd med till och med lätt gödsling (80 kg N/ha). Skörden blev rekordstor. Smila-rapsen på Krokby gård tröskades 5 september. Beståndet var tätt och alldeles rent. Skörden som blev drygt två ton överraskade husbonden positivt. Tävlingsskiftet på Suikinsilta gård tröskades i soligt väder den 27 augusti. Det blev en paus i tröskningen då en kniv gick av, men till alla lycka hade man med sig en reservkniv, och skiftet kunde tröskas färdigt. När tidningen gick i tryck tröskade resten av de tävlande gårdarna för fullt. Om dem hittar du uppgifter på nätet eller i följande AgroMagasinet. BEKANTA DIG MED GÅRDARNA, TYCK TILL PÅ FACEBOOK OCH TIPPA VEM SOM VINNER! 9 VÄXTODLING AGRO magasinet • 3/13 Goda förhållanden, god skörd Den tidiga sommaren var regnig och sval på många orter. Men med tiden blev det bättre väder och prognoserna visar att man kommer att skörda mer spannmål i världen än någonsin tidigare. Den högre produktionen har lett till att fjolårets rekordhöga pris sjunkit. TEXT Minna Oravuo I FOTO Sofia Hellgren I början av augusti kunde tröskningen av de första höstraps- och rågbestånden inledas. Regn avbröt dock tröskningen, tills solen kom fram och sommarvädret gjorde det möjligt att få igång skördearbetet på allvar under utmärkta förhållanden. Tröskningen kunde då starta ungefär samtidigt i hela landet. Tröskningen fick också i gång handeln med spannmål. Mottagningen av spannmål startade på alla mottagningsplatser och också på Suomen Viljavas leveransorter runt om i landet. Marknadsläget var dock annorlunda än för ett år sen. På norra halvklotet har förhållandena varit gynnsamma efter den svala och regniga våren och försommaren. I USA, Ryssland, Svarta havsområdet och i Europa har produktionsprognoserna för spannmål och oljeväxter varit märkbart högre än för ett år sen. Runt om i världen uppskattar man att det kommer att produceras sammanlagt 1 920 miljoner ton under marknads- 10 föringsperioden 2013/14, vilket är 100 miljoner ton mer än förra perioden. Också konsumtionen ökar, men något måttligare än produktionen och därför stärks lagren. Svarta havsområdet inverkar på EU:s spannmålsmarknad Större utbud och bättre lagersituation har sänkt priset på spannmål och oljegrödor. Också de större spannmålsexportörernas prognoser har förbättrats, vilket å sin sida ökar spannmålshandeln och exportmöjligheterna till områden med underproduktion. Svarta havsområdet och Ryssland påverkar Europas spannmålsmarknad och exportmöjligheter mycket. Ryssland har fått en god skörd, vilket betyder att produktionsmängderna och exportprognoserna har uppnått samma nivå som för två år sen. Inverkan på den europeiska spannmålsmarknaden kommer från åtminstone två håll. Ryssland och Svarta havsområdet exporterar spannmål till Europa men också till Nordafrika och Främre Orienten och tävlar om samma exportmarknad som EU. Skörden mognar tidigare än i EU och därför är länderna tidigare ute på exportmarknaden än EU, och inverkan på EU:s exportmöjligheter är störst under början av säsongen. Priset på odlingsgrödor har alltså sjunkit i Europa. I fjol på hösten klättrade vetepriset upp till ca 270 euro/ton i början av skördeperioden och nu då den nya skörden kommit ut på marknaden är priset ungefär 100 euro lägre per ton. Vartåt går det i vinter? I slutet av augusti var tröskningen av höstspannmål och höstraps så gott som avslutad i Europa, och tröskningen av vårspannmålen var i full gång. Europas spannmålsskörd uppskattas bli ca 300 miljoner ton, vilket är 8 procent – dvs. 25 miljoner ton – mera än år 2012. Produktionen av vete och korn ökar med 7 procent och av majs med Enligt prognoserna kommer man att producera mera spannmål under den kommande skördeperioden än någonsin tidigare. hela 15 procent över fjolårets skörd. I skrivande stund ska majsen snart skördas och prognoserna kan därför ändras. I fråga om tröskningen är situationen likadan i USA och i Svarta havsområdet: endast en del av marknadsperiodens skörd är i lager. Tröskningen fortsätter på norra halvklotet, och på södra halvklotet inleds den efter årsskiftet. Mycket hinner ännu hända innan prognoserna eventuellt slår in. Eftersom en del av produktionen i Sydamerika och Australien ännu inte blivit sådd är det omöjligt att uppskatta vilket slags marknadsperiod vi får beträffande prisnivå och smidighet. Förutsäger t.ex. prisstegringen i augusti hur det kommer att bli eller är den endast en tillfällig topp på priskurvan. Det är omöjligt att förutse kommande prisutveckling, men i skrivande stund verkar spannmålsmarknaden ha bättre balans än under fjolårsvintern och prisnivåerna är något lägre än under rekordåret. Inhemska skörden större än sommaren 2012 Varierande växtförhållanden har reducerat möjligheterna till rekordskördar, men allmänt förväntar man sig en helt rimlig skörd på riksnivå. På vissa platser har torka och på andra platser har alltför mycket regn varit till förfång för bestånden. Odlarnas kommentarer har dock varit övervägande positiva. Det återstår att se hur nära Tikes skördeprognos i juli på 3,9 miljarder kilo kommer den verkliga skördemängden. Oljeväxternas förminskade odlingsareal drar ner produktionsprognoserna, men bestånden ser fina ut. Förhoppningsvis kompenseras produktionssiffrorna med en god skörd. Den inhemska spannmålsmarknaden har kommit i gång i och med tröskningen. Utbudet ökar helt klart efter sommarens leveransuppehåll. Å andra sidan var sommaren rätt livlig, eftersom odlarna hade både utbud och säljningsvillighet. Spannmålssäljarna såg inriktningen på prisutvecklingen och ville tömma sina silor på gammal spannmål. Den internationella situationen inverkar också på vår marknad och våra pris, liksom det inhemska utbudet och efterfrågan. I Europa sjönk prisen märkbart redan under den tidiga sommaren, men hos oss skedde förändringen först i augusti. Prisen är på en lägre nivå nu än i fjol, eftersom torkan sommaren 2012 hade försvagat skörden på många platser i världen. I augusti 2012 var Raisioagros notering på kvarnvete i Reso 220 euro/ ton och på foderkorn 200 euro/ton. Under innevarande höst var noteringen på vete 175 euro/ton och på korn 155 euro/ton. Prisnivån är på ungefär samma nivå som hösten 2011. Stora variationer har alltså kommit för att stanna och vi måste försöka reservera oss för detta med mångsidig odling, odlingskontrakt och med utspridd försäljning. 11 VÄXTODLING AGRO magasinet • 3/13 Tröskningen av oljeväxter började med höstsorterna. Det gick också att tröska vårraps redan i augusti. God kvalitet på tidig skörd I slutet av augusti kunde tröskningen inledas under gynnsamma förhållanden och tröskningsfuktigheten var låg. Inbesparingen i torkningskostnaderna var en nödvändig kompensation för fjolåret. TEXT Jaakko Laurinen I FOTO Tanja Rajala I en stor del av Finland var växtperioden torr. Visserligen fick man för mycket regn på en del orter. Skiftenas vattenförsörjning och bearbetningssättet gör skillnad vid sidan av lokala förhållanden. Skörden mognade också tidigt. Vissa gårdar kunde avsluta skörden tidigare än det gick att inleda tröskningen i fjol. Tröskningen av oljeväxter började med höstsorterna, men också tröskningen av vårryps kunde inledas i augusti och gav möjlighet att så höstvete. Anlända förprov visar att största delen av spannmålen har klarat sig utan kvalitetsförluster under varierande förhållanden. Proven är främst från södra Finland och beskriver förhållandena där. De prov av korn, vete 12 och havre, som kommit in i början av september, visar att spannmålen har hög hektolitervikt: maltkornet väger i medeltal över 70 kg, vårvetet över 82 kg och havren ca 58 kg. Vetets proteinhalt kan bli högre än i fjol och stiga över 13 procent. Malt- kornets protein är överraskande lågt. Kornets kärnstorlek är inte heller dålig, eftersom sorteringsgraden visar en förbättring från i fjol. Havreskörden har en aning fler småkärnor än i fjol. Mögeltoxinläget verkar vara bättre än i fjol. Kvaliteten på maltkorn på basis av förproven Fairytale Marthe NFC Tipple Cha Cha Charmay Barke Medelvärde 2013 Hlv 2012 70,0 70,3 69,2 70,8 70,3 70,6 70,0 68,8 70,3 68,0 69,5 68,7 70,5 69,4 Protein % 2013 2012 10,1 10,9 10,3 10,7 11,0 10,9 10,7 10,0 10,4 9,8 9,9 10,6 10,9 10,5 Sortering I+II % Sortering IV 2013 2012 2013 2012 90,4 94,0 95,2 92,1 93,6 93,6 93,7 86,6 93,5 93,0 91,1 91,8 91,7 91,6 3,3 2,2 2,4 2,9 3,0 2,9 2,7 4,0 2,6 3,3 4,1 3,5 3,6 3,4 Raisioagro rekommenderar följande recept mot snömögel: Proline 0,4 l/ha + Topsin WDG 200 g/ha Skydda höstsådden - lönsamt att bespruta snömögel Övervintringen är en av de viktigaste faktorerna för höstspannmålen. Den främsta orsaken till att vinterskador uppkommer är snömöglet. Skydda alltså din sådd mot snömögel. TEXT Tuomas Uusitalo I FOTO Marjo Keskikastari Snömögel är en växtsjukdom som orsakas av Microdochium nivale -svampen och den kan skada vallväxterna och höstsädens brådd. I bestånd som smittats av snömögel är bladen tryckta mot varandra eller mot marken och beståndet täcks av ett ljust svampmycel. Sjukdomen kan förstöra beståndet helt och hållet men det kan återhämta sig, om tillväxtpunkten inte är förstörd. Det har konstaterats att snömögel sänker skörden med 20–30 procent hos höstspannmål. Risken för snömögel är störst i trakter med mycket snö och på tidigt sådda bestånd. När det snöar på ofrusen jord på hösten är förhållandena särskilt gynnsamma för svampen, eftersom luftfuktigheten är hög under snötäcket. Om snötäcket smälter sent på våren ökar vinterskadorna. Odlingsrotation och rent utsäde är förhindrande faktorer Utsädet och växtavfall är avgörande faktorer för snömöglet. Svampen kan leva i växtavfall och därifrån sprids den till beståndet och förstör det under hösten och vintern. Svampen kan också spridas med utsädet. Odlingsrotationen och rent utsäde är därför viktiga faktorer för att förebygga snömögel. Med betat utsäde kan man förebygga vinterskador som förorsakas av svampen. Besprutning är sista skyddet Det går inte att eliminera all snömögelrisk med odlingsrotation och rent, betat utsäde. Beståndet kan också skyddas mot snömögelangrepp med lämpligt bekämpningsmedel på hösten. Tiden för snömögelbesprutning infaller sent på hösten innan vinterns snötäcke lägger sig, då broddtillväxten avstannat. Beståndet måste vara ofruset vid besprutningen. Lämpliga medel mot snömögel är bl.a. Proline, Topsin och Mirador. Med snömögelbekämpning tryggar du övervintringen för höstspannmål. Nya glyfosater i Raisioagros utbud Höstbekämpningen av kvickrot håller på som bäst. Vårt glyfosatutbud har fått nya produkter. Förstklassiga Roundup Bio verkar snabbare och bättre än de regntåliga basglyfosaterna. Effektämneshalten i Roundup Bio är 360 g/l. Rodeo hör också till gyfosatutbudet och det ersätter Ranger som saluförts tidigare. Rodeo är en basglyfosat som tillverkats av Monsanto. Effektämneshalten är 360 g/l. 13 VÄXTODLING AGRO magasinet • 3/13 Spannmålspasset ersätter fraktsedeln I takt med leveranserna av de nya skördarna har Raisioagro tagit Spannmålspasset i bruk. Spannmålspasset ersätter Raisioagros fraktsedel som använts vid leverans av spannmål, olje- och proteingrödor. Spannmålspasset ersätter också Upplysning om lasten som använts vid leverans av ekologiska grödor. Nu gäller alltså samma blankett för leverans av både konventionella och ekologiska grödor. Päivämä ärä Ostajan Spårbara spannmålspartier Det tar lite längre tid att fylla i Spannmålspasset än i den mycket enklare fraktsedeln som användes förr. Vår tids livsmedels- och foderkedjor kräver dock mycket detaljerade och ex- Spannmålspass vid alla leveranser Spannmålspasset kom till i samarbetsgruppen Vilja-alan yhteistyöryhmä som ett samarbete mellan odlarna, industrin och lantbrukshandeln. Hittills har alla aktörer haft sin egen frakt- eller följesedel. Eftersom odlarna ofta har att göra med uppköpare, är det enklast om alla använder likadana dokument. Alla är överens om att vi ska använda ett likadant dokument. De mest betydande aktörerna kommer alla att ta eller har tagit Spannmålspasset i bruk. Innehållet i spannmålspasset är alltså likadant för alla, men logon i blankettens övre hörn varierar med uppköpare. Spannmåls- __ us- VAST AA NO VÄLIT YSLII iike VILJELIJ KE/VILJ AL IIKE ______ ___/__ ___ Nimi Lisätie Kasvus osoite) dot erä än liittyen to on käs Puhelin numero (viljelijä täy to on käs Varast osi nro / nro ilon t KYLLÄ KYLLÄ pvm, val pvm, val EI Kuljettaja n puh. Kuljetu sliikkee n kuorma n numeroviitenumero / Lastau s alkoi määrä Tuote Lähety spaino (kg) Lastau s päättyi ät ed. las tien jälk Sopimu s-/ asiaka snume ro miste miste Auton rekiste rinume ro Vetoau to ______ ___/__ kuljetu ______ späivä _/20__ määrät, ______ tuottee klo t ja puh distusme Päivänetelm Edellin en kuo rma 2. ed. kuo rma 3. ed. kuo rma een (ku Kuorma tila puhdas Peräva unu ______ ___/__ ___ ljettaja Kuivapuhdist us ____/2 0_____ ___ täyttää , ras ALLEKIR tita las Puhdist us vedellä tai höyryllä titilan puh netelm ä) Puhdist us desinfio ja inti Mera uppgifter om Spannmålspasset www.vyr.fi ä. Kuljett yhteist yöryhm ässä alan toimijoid en klo distusme Puhdist us vedellä pesuain ja eella JOITU Kaikki KS osa allekirjo puolet vakuut ET ituksell aan, että tavat allekirjo ituksilla on varmis Viljelijä tanut ajo an antamans neuvon a kuorma tiedot oikeiksi tilan ole , Kuljettaja van puh ja että ne on ann das ja kuiva enn ettu mahdo llisi en last Vastaa austa. mman täydel nottaja lisin Tämä vilja passi Versio 1/2013 on tehty Vilja-a lan ______ klo___ ______ _ Osoite ttää) itelty enn en sad onkorju uta gly itelty kor fosaatilla rensää Viljely on teellä EI tapahtunu t ympär Muut erä istötuk än ijärjestelm EI liittyvät lisätied än piiriss ot ä KY LLÄ KU Ilmoita ____/2 0__ Välitys liikk viljaliikk een / een puh . Varast osi tai muu ilon nro / nro t lisätieto Ä Kuorma n noutop kuin vilje aikan osoite lijän (jos eri Y-tunn us VILJAP ASSIN NUME RO TT Välitys liike / Viljaliike Lähettä vän varaston nimi LJETUS akta uppgifter om alla råvaruskeden från jord till bord. Därför är besväret inte onödigt, utan ökar tilliten till alla aktörer och insynen i verksamheten. Åtgärderna underlättas också vid eventuella problemsituationer. / 20 __ __ AJA Vastaa nottopaik ka Vastaa nottopaik osoite an Vastaa nottopaik an puh . Vastaa nottoaika puh. Sopimu s-/ tilausn umero Muut erä liittyvät n vastaanottoo lisätied n ot Tukkul /______ Luomu tuo viranom tannossa tark aisen tun ast nus Lajike Kuljetu sliike I spannmålspasset antecknas detaljerade uppgifter om spannmålspartierna. Odlaren fyller i sina egna kontaktuppgifter och uppgifter om partiet, t.ex. spannmålsslag, sort och produktionsår. I Spannmålspasset ska det också skrivas in, om man har besprutat bestånd med foderkorn, foderhavre eller oljeväxter mot kvickrot före skörden, eller om man i odlingen av havrepartier använt tillväxtregulator och i så fall vilken. Spannmålsfordonets förare fyller i de uppgifter som gäller leveransen och uppgifter om föregående transporter. Till sist undertecknar mottagaren Spannmålspasset i samband med mottagningen. ______ OSTAJA Ostaja Kasvus TEXT Minna Oravuo VILJAPA SSI TOIMITE TTAV AN ER Viljalaji / ÄN TIE valkuaisk öljykasvi / DOT asvi Sadonk orjuuvu osi käyttöö n. aja vah vistaa Se löyt yy sähköis enä : www.v yr.fi passet är en utmärkt blankett också i spannmålshandel mellan gårdarna. Spannmålspasset kan skrivas ut från internet Spannmålspasset finns på Raisioagros internetsida och ett modellexemplar har sänts som bilaga med odlarbrevet. Det är inte svårt att fylla i Spannmålspasset, men på vår webbplats finns det också en kort ifyllnadsbeskrivning, som det lönar sig att ögna igenom. Lennox är en ny högklassig vetesort TEXTJaakko Laurinen I FOTO Minna Oravuo Förra säsongen tog nästan allt utsäde slut mitt i säsongen. Den här säsongen torde därför efterfrågan på nya sorter vara stor ända från början. Det finns några små partier av de nya sorterna. De goda skördeförhållandena garanterar hög grobarhet för årets utsädesskörd. 14 TORIA OCH SALOME FÖR FODERKORNSODLING Foderkornskördarna utökas med två nya sorter. Toria är mångradig och har mycket stora kärnor. Storleken på kärnan kan jämföra sig med tvåradiga sorters – för att inte tala om skörden. Torias skördenivå var allra högst i de officiella sortförsöken år 2012. Sorten är dock sen för att vara flerradig. Den är t.ex. två dagar senare än Einar. Salome är å andra sidan en ny, tvåradig skörderaket. Salomes höga avkastning har inte kommit till på bekostnad av växttiden, eftersom den är en aning tidigare än de skörderikaste tvåradiga sorterna som odlas nu. Proteinet är lågt och kärnstorleken tillräcklig. Därför står Salomes maltkvalitet under maltkornkommitténs granskning. Medan vi väntar på resultatet från processen odlas Salome endast som foderkorn. I Sverige använder man redan sorten till malt. MED LENNOX ERSÄTTS KRUUNU OCH QUARNA Det kommer ut rätt få nya vårvetesorter på marknaden som är lämpliga för de finländska förhållandena. Merparten av vårvetearealen består av några få sorter som varit länge i odling. Men gamla sorter ska man inte överge, innan det finns nya och bättre sorter. I fjol var det bara en sort som urskilde sig i de officiella sortförsöken: Lennox-vetet från Tyskland. Sorten ger lite bättre skörd än Kruunu och Quarna med lika lång växttid. Kvalitetsresultaten lovar 13 % protein, över 300 i falltal och stora kärnor. Under fjolårets omständigheter var det inte lätt att uppnå denna skörd och försökskvalitet. Sorten är rätt kort och har styvt strå. Lennox kan alltså vara en bra nyhet i synnerhet för dem som odlar Kruunu, Quarna och andra sorter med lika lång växttid. Raisioagros sortutbud för våren Den skörderika sorten Mirella är en av Raisioagros främsta havresorter. HAVRESORTERNA AKSELI, MIRELLA OCH FLOCKE Raisioagros huvudsakliga havresorter är fortfarande tidiga Akseli, skörderika Mirella och Flocke med rekordkvalitet. Akseli-havren håller på att ta över Finlands foderhavreareal. Detta är inget att undra över, eftersom sorten med sina rika skördar kan utmana märkbart senare sorter och det styva strået ger odlingssäkerhet. Mirella uppnår Belindas avkastningsnivå med två dagar kortare växttid. Den långstråiga sorten Mirella lyckades bra i fjol trots torka på vissa orter. Flocke är det främsta valet för grynhavreproducenterna. Sorten har låg skalprocent, hög hektolitervikt och stor kärna i samma paket. Projektet HyväSato söker rekordskörd TEXT Jaakko Laurinen I FOTO Tanja Rajala Raisioagro har sedan 2009 varit med i projektet HyväSato som administreras av agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Sex lag med deltagare från forskning, rådgivning och växtskydd har deltagit i odlingsförsöken. Det hör till försökets natur att varje lag ska försöka producera bästa möjliga skörd och ekonomiska resultat. Lagens uppgift är att besluta vilka grödor de ska odla olika somrar och hur odlingen ska skötas. Försöksskiftena är så stora att odlingen sker med sedvanliga jordbruksmaskiner. De finns i Vik bredvid universitetets anläggning. Resultat och jordanalyser samlas också in som forskningsmaterial. I år passade oljeväxter in i odlingsföljden för första gången på Raisioagros skifte. Hybridvårrapsen Smilla såddes runt morsdag. Såningstätheten var låg, endast 100 kärnor per kvadratmeter. Den mäng- den räckte till för att fylla skiftet. Basgödslingen var 400 kilo YaraMila Pellon Y1 -gödsel. Universitetets forskning visar att svavel frigörs ur jorden på försöksområdet, och därför behövdes ingen extra svavelgödsling. Ett täckande växtskyddsprogram har lyckats väl. Ogräs bekämpades med Galera. Kvickrot bekämpades med Targa super, eftersom glyfosatbehandlingen uteblev på hösten. Skalbaggsbekämpning med långtidsverkande Avaunt och Mospilan skyddade beståndet nöjaktigt och efteråt behövdes ingen besprutning med pyretroider. För säkerhets skull bekämpades också bomullsmögel med Proline. I slutet av augusti var beståndet tröskningsmoget. Förväntningarna är höga. Sari Kinnula är projektchef för tävlingen HyväSato 15 VÄXTODLING AGRO magasinet • 3/13 Varm sommer gynnar majsen På gården Loukanen i Renko fick vi bekanta oss med majsodling i slutet av augusti. Gårdsfolket och dansken Ole Schmidt från Limagrain, som förädlar majs, var experter. TEXT OCH FOTO Jaakko Laurinen På gården har man odlat majs i snart 20 år. Barbro Koljonen, som odlar gården med sina barn Antti och Anna, berättar att man började odla majs på endast en hektar. Året därpå blev det tre hektar, och snart kom man upp till de nuvarande drygt 20 hektaren. Endast ett par gånger har majsodlingen misslyckats helt och hållet. Odlingsråd har man fått från Sverige och Danmark. Antti Koljonen sår med Rapid, som är försedd med en majslåda. Sådden går i snabb takt; men en normal såmaskin för spannmål skulle inte få fröna i jorden med tillräckligt jämna avstånd. Ole Schmidt visar en klunga med tre plantor som har små ax, eftersom plantorna varit tvungna att tävla med varandra. Så här skulle det inte bli med precisionssåmaskin. Såningstätheten är 80 000 frön per hektar, som i år innebar 18,5 kilo/hektar. Majsen kräver varm jord Det danska bolaget Limagrains Activate är marknadens tidigaste sort. Tidigheten mäts som FAOtal och Activate har 150. Ju lägre FAO-tal, desto tidigare mognar sorten. Antti Koljonen berättar om majsodling. 16 Koljonens använder rikligt med kreatursgödsel, men menar att kväve och fosfornivåerna ändå är för låga i Finland. Om majsen ska ge bra skörd kräver den gödsling som den är värd. Åkern som förevisades blev sådd så sent som 27 maj. Majsen måste sås i varm jord, och därför är det inte fel att vänta med sådden. Ole Schmidt hade med sig en jordtemperaturmätare som present till familjen. Om temperaturen är +8 grader, kan man börja så. Efter årets varma sommar verkar det som om beståndet uppnår 20 procents torrsubstanshalt. I Danmark är målet 30–35 procent, men sådana torrsubstanser kan vi bara drömma om i Finland. Ole Schmidt betonar växttidens betydelse. Plantornas längd visar inte nödvändigtvis hur bra beståndet är. Det viktigaste är hur långt beståndet hinner mogna och hur smältbart fodret blir. Såbädden är också viktig för majsen. Den ska vara varm och ha fin struktur. – Om ni känner till hur känsligt kornet är för våt och kall såbädd, multiplicera faktorerna med tre, så får ni den miljö som majsen kräver, säger Schmidt. Kon har nytta av majsens vomstabila stärkelse Knapp tillgång på glukos begränsar ofta en produktionshöjning hos kor. Glukos bildas huvudsakligen i levern av propionsyra. Högproducerande kor har också nytta av vomstabil stärkelse, som ger extra glukos från tunntarmen. Raisioagros foder Benemilk och Maituri 12 000 har en tillsats av majs som källa till vomstabil stärkelse. TEXT Merja Holma I FOTO Kuvatoimisto Vastavalo Man har fått mycket positiva erfarenheter av majsanvändningen också i vårt grannland Sverige. Fastän priset på majs är högre än på basspannmålen, lönar det sig att tillsätta det i fodren för stärkelsekvalitetens skull. Nu har Benemilk-allfodren och -halvkoncentraten fått majs som komplement till stärkelsen i inhemsk spannmål och i baljväxter. Majs finns också i Maituri 12 000 och Amino-Maituri 12 000 och i mjölkningsrobotfoder. Mera glukos ur vomstabil stärkelse Största delen av den glukos som korna får kommer ur den propionsyra som vommikroberna producerar. Vommiljön måste vara optimal, för att mikroberna ska kunna producera näring åt kon. Buffrande ämnen som STÄRKELSEHALT OCH STÄRKELSENS SPJÄLKNINGSHASTIGHET (Norfor 2011) Havre Korn Vete Majs Stärkelse % av ts 44 60 68 70 Stärkelsens spjälkningshastighet kdST %/h 40 39,2 59,5 9,0 tillsatts fodret och vomstabil stärkelse minskar risken för sur vom och då mår vommikroberna bättre. Propylenglykol är också en effektiv glukoskälla, och därför tillsätter man det i kofoder. Stärkelsen i korn, vete och havre fermenteras snabbt i vommen och ger mikroberna energi men ökar också samtidigt syrabelastningen. T.ex. vetestärkelsens spjälkningshastighet i vommen är mer än sex gånger snabbare än majsens. Stärkelsen i majs och baljväxter spjälks långsammare och ger tilläggsglukos som absorberas i tunntarmen och då minskar syrabelastningen i vommen (tabellen). Glukosbrist sänker produktionen och proteinhalten i mjölken, om kon måste använda aminosyror som glukoskälla. Glycerolen i vävnadsfettet kan användas som glukoskälla, men om kon måste bryta ner mycket proteiner i vävnaderna, kommer det sannolikt också att märkas som försämrad fruktsamhet. En tillräcklig mängd glukogena näringsämnen tryggar en hög produktion och förbättrar fruktsamheten. 17 NÖT AGRO magasinet • 3/13 Det nya BENEMILK -urvalet är mera omfattande nu ® Under början av året marknadsfördes tre Benemilk-allfoder och ett halvkoncentrat. Nu har urvalet utökats för att täcka alla utfodringsalternativ. Nya produkter för i synnerhet komplettering av spannmål har lanserats. Också mjölkningsroboten har fått sitt eget lockfoder. Raisioagros program för utfodringsplanering har förnyats så att effekten av Benemilk blir så ekonomisk som möjligt. De nya Benem il fodren passar kockså som komplem en spannmål, till t till bla foder och som ndlockfoder i mjölkn ingsrobotar. TEXT Merja Holma Många mjölkgårdar är intresserade av att höja mjölkhalterna med Benemilk-foder, men hittills har man kunnat få fullt utbyte av fodret främst med allfoderutfodring. Benemilk Amino Black-givan blir alltför liten på många gårdar för att höjningen av mjölkhalterna ska bli lika tydlig som i allfoderutfodring. Amino Black är dock ett smakligt och energirikt halvkoncentrat som innehåller många komponenter som främjar hälsa. Benemilk i mjölkningsrobotar och som spannmålskomplement Nästan alla Benemilk-foder kan användas som lockfoder i mjölkningsroboten, men i synnerhet det nya Benemilk Robo passar för den, om mängden kraftfoder som ges skilt för sig är högst 5 kg i produktionsklassen 30 kg. Utöver fodret Benemilk Amino Black har tre nya produkter lanserats som komplement till spannmål. Benemilk Amino Red är ett effektivt halvkoncentrat, och en giva på 5 kg Det nya BENEMILK-urvalet ALLFODER 18 Giva/ 30 kg mjölk PROTEINFODER Giva/ 30 kg mjölk Benemilk Black Ett kraftigt allfoder för krävande rekordkor. Hälsa! 10 Benemilk-Amino Black Ett kraftigt halvkoncentrat för krävande bruk. Hälsa! 6 Benemilk Red Ett kraftigt allfoder för säker avkastning också tillsammans med gammalt ensilage. 10 Benemilk Amino Red En normal giva halvkoncentrat räcker. 5 Benemilk Blue Ett allfoder med måttlig proteinhalt tillsammans med klöver- eller proteinrikt ensilage. 10 Benemilk Amino Blue För gårdar som använder 2-3 kg egen spannmål. 7,5 Benemilk Robo Som lockfoder i roboten. 5 Benemilk Amino TMR Ett kraftigt koncentrat för fullfoder. 3,7 räcker till en mjölkproduktion på 30 kilo, för att man ska komma upp till samma halter som med allfodret. Mitt emellan det nya halvkoncentratet och allfodret hittar vi Benemilk Amino Blue som används med en liten mängd spannmål. Tillsammans med vanligt ensilage är 2–3 kg spannmål och 7,5–8 kg Benemilk Amino Blue en lämplig giva för en produktion på 30 kg. Blandfodergårdar får nu också ett eget proteinfoder Benemilk Amino TMR, som är ett kraftigt koncentrat med mjuk konsistens. Givan tillsammans med fullfodret är omkring 3,5– 4 kg i 30 kilos medelproduktion. Alla Benemilk-proteinfoder innehåller rikliga mängder energi. Tack vare optimerad fettsyrasammansättning och Benemilk-processering gör de ämnesomsättningen och energiutnyttjandet effektivare. Enligt gårdens utfodringsstrategi och kvaliteten på de egna fodren går det nu att på ett allt mera ekonomiskt sätt välja det rätta Benemilk-fodret. Fettsyraoptimering för utfodringsplanering Det är väsentligt att Benemilk-fodren används i rätt mängd. Om användningsmängden är för liten, får man inte önskat utbyte. En alltför stor giva blir oekonomisk och mjölkens fettsammansättning bör vara så naturlig som möjligt. I Raisioagros nya utfodringsrekommendationer har Benemilk-fodrens fettsyra-optimering beaktats. När mängden omättade fettsyror står i rätt förhållande till mättade, får man det bästa utbytet på produktion och halter. Vetenskapliga undersökningar som gjorts i flera länder med Benemilk visar att man får en betydande ökning av energikorrigerad mjölkmängd och -halter genom att optimera fettsyrorna i fodret. Utnyttjandet av energin förbättras med Benemilk-fodren. Delta i BENEMILK-uppföljningen! Flera aktiva mjölkproducenter har redan deltagit i Benemilk-uppföljningen. Största delen av dem som kommer med i uppföljningen skapar parallella koder och då kan vi hämta information själv och uppdatera den. Med begränsade koder ser vi endast analyser och grafer, och producenten kan om han vill och när som helst hindra tillgången till uppgifterna genom att byta kod. Om det inte är möjligt att skapa begränsade koder, går det också att sända analyser och mjölkmängder med e-post till adressen krista.ketonen@raisio.com eller till din personliga kundansvariga. Vi använder uppgifterna i foderforskningen och det skulle vara mycket viktigt att så många gårdar som möjligt deltar i uppföljningen för att resultaten ska bli tillförlitliga. Alla som deltar i uppföljningen får två Benemilk-fleecekoftor (S-XXXL). Läs anvisningarna för uppföljningen på vår webbplats och ställ frågor till din personliga kundansvariga eller kontakta forskningsassistenten Krista Ketonen (tfn 044 782 1363). Du kan komma med i uppföljningen när som helst! 19 NÖT AGRO magasinet • 3/13 Korna på Ojas gård går omkring i rasthagen, där det finns tillräckligt med utrymme och skugga om det behövs. Korna får ensilage hela sommaren ur höhäckar. Ismo Oja fick bättre mjölkfetthalt och lägre celltal På Ismo Ojas gård i Tervola tog man Benemilk Amino Blue -fodret på försök i slutet av mars. Sen dess har mjölkfetthalten hållits klart över landets medeltal, fastän den tidigare höll sig runt fyra procent, dvs. klart under regionens och hela landets medeltal. Det är också positivt att celltalet har sjunkit märkbart. TEXT OCH FOTON Heikki Ämmänpää Ismo Oja utfodrade tidigare med OptiMaituri 23 Kombi -fodret. På våren ville han ha mera energi i foderstaten. Det nya Benemilk Amino Blue, dvs. försöksfodret Maituri 23, kom precis lägligt för gårdens behov och några andra förändringar behövdes inte. Det första partiet nytt foder levererades till gården 19.3.2013. – Som en följd av bytet har han kunnat minska tillskottsenergigivan till nykalvade kor, vilket betyder inbesparingar i foderkostnaderna. Mjölkfetthalten har utvecklats enormt och proteinmängden är som förr. Mjölkmängden har hållits vid samma nivå som då vi utfodrade med Opti-Mai- 20 turi 23 Kombi, berättar husbonden Ismo Oja. – Det var lätt att byta foder, det märktes knappt. Fodret har varit omtyckt och nästan inga foderstörningar har förekommit. Under sommaren har gårdens mjölkfetthalt varit mycket högre än under tidigare år och också i jämförelse med andra gårdar i området. Mjölkens celltal har hållits på en lägre nivå än förut, och den urskiljer sig betydligt till sin fördel jämfört med landets resultat. Medelproduktionen har stigit något Ojas släktgård ligger nära Tervola centrum i närheten av Kemijoki. Ismo blev ägare till gården år 2007. Till familjen hör hustrun Sirkka som arbetar på annat håll och treåriga sonen Otso. Till att börja med hade gården ett tjugotal koplatser. År 2008 flyttades ungboskapen till ett lokalt stall för kviguppfödning och ladugården sanerades med tanke på mjölkboskap. Nu har båsladugården plats för 30 mjölkande kor, lika många holstein- som ayrshirekor. Några investeringar i byggnaderna finns inte med i planerna för den nära framtiden. Medelproduktionen har legat runt ca 9 500 kilo. Produktionen i år ver- Ismo Oja är nöjd med fodret Benemilk Amino Blue. Mjölkens fetthalt har stigit och celltalet har sjunkit. Pengar sparas också, då givan av tillskottsenergi till nykalvade har kunnat minskas. Ismo är en engagerad boskapsskötare men lika engagerad fiskare. I synnerhet fiske med gäddrag ligger honom varmt om hjärtat. God framgång i dragfiskecupen i norra Finland gav en åtrådd plats i FM nästa sommar. Ismos händiga händer tillverkar också fiskespön som i år har gett över 200 kilo fisk hittills. kar växa en aning, eftersom mjölkmängden uträknad per ko har blivit bättre. Foderstaten innehåller ensilage, gårdens egen spannmålsblandning och Benemilk Amino Blue. Givan med spannmålsblandning är just nu 2–3 kilo per djur och dygn. Vid behov kompletteras foderstaten med energifodret Aseto-Melli, Vita-Melli och Raisioagros pastor. – Torrhö ges till korna i problemsituationer, men utfodringsstörningar har varit ganska sällsynta under senare tid. Höet går huvudsakligen åt till kalvarna, säger Ismo. Tjurkalvarna får stanna på gården en dryg månad. Han satsar mycket på deras start, eftersom arvodet för dem bestäms efter vikt då de är en månad gamla. – Arvodet för en välvuxen tjurkalv är verkligt sporrande. Investeringar i foderplats utomhus och i åkerbruk Sommartid kan korna visas i en rasthage där det finns träd. Träna ger skugga under varma sommardagar. I rasthagen får korna ensilage i höhäckar hela sommaren. I en nära framtid är det tänkt att bygga om Fettprocent (månadsmedelvärden) 4,9 4,8 4,7 4,6 4,5 4,4 4,3 4,2 4,1 4,0 3,9 3,8 3,7 3,6 3,5 uteutfodringsplatsen så att utfodringen blir enklare och varje ko lätt kommer åt att äta färskt ensilage. Ensilage skördas med uppsamlingsvagn två gånger per sommar och ensileras i plansilor och i stukor. Gården odlar korn och havre som en blandning i förhållandet 80:20. Spannmålen ensileras färsk i slang. Till investeringarna i åkerbruket i en nära framtid hör att bredda tegarna från hästens till traktorns tidevarv, att förbättra vattenhushållningen och ytformningen, täckdika och röja buskar längs åkerkanterna. Celler 1 000 st (månadsmedelvärden) 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 mån 03/2013 04/2013 05/2013 06/2013 07/2013 08/2013 Valio 396 Osuuskunta Pohjolan Maito Producent mån 03/2013 04/2013 05/2013 06/2013 07/2013 08/2013 Valio 396 Osuuskunta Pohjolan Maito Producent Korna på Ismo Ojas gård har klart bättre mjölkfetthalt efter övergången till fodret Benemilk Amino Blue. Också mjölkens celltal har sjunkit. Graferna har printats ut från Valma. 21 NÖT AGRO magasinet • 3/13 BENEMILK stimulerar energi-ämnesomsättningen Kornas mjölkproduktion har under de senaste årtiondena tredubblats, men fodrets utnyttjandegrad har dock inte blivit bättre. Det behövs fortfarande nästan samma mängd energi som förr till varje mjölkliter. Benemilkfodren förbättrar energieffektiviteten i idisslares mjölkproduktion. Då energiutnyttjandet förbättras ökar mjölkmängden och mjölkhalterna ökar. TEXT Merja Holma I FOTO Heidi Hirvonen Fastän glukos och vissa aminosyror är faktorer som begränsar mjölkproduktionen, får man inte alltid önskad effekt av att tillsätta dem. I praktiken får man den bästa responsen på fodrets aminosyror, om kon förbränner sina vävnadsfetter kraftigt, dvs. organismen har rikligt med palmitinsyror som kan ge lämplig energi. Med Benemilk-utfodring behöver kon inte magra för att få väsentliga fettsyror för sin organism. vens energitillgång. Moder natur har ju skapat mjölken till kalvnäring. Palmitinsyra syntetiseras i mjölkkörtlarna, om tillgången ur blodcirkulationen är knapp. Detta förbrukar energi i onödan. Utfodring med växtoljor och expellers som innehåller omättade fettsyror har negativ effekt både på vomverksamheten och på mjölkbildningen Proteinhalten sjunker, fetthalten sjunker, transfettsyrornas andel ökar och mjölkens processerbarhet Vommen är en viktig producent blir sämre. Med Benemilk-utfodring av näring förändras inte förhållandet mellan Av fodrets kolhydrater gör vommikro- mättade och omättade fettsyror näsberna flyktiga fettsyror som bearbetas tan alls, men transfettsyrahalterna i levern till näring som djuret kan an- sjunker. vända. Propionsyran är det viktigaste Fettsyrorna ger ATP-energi förstadiet till glukos. Ättiksyra anför mjölkbildningen vänds som energi, och en del av den används som förstadium till mjölkfett. Mjölkbildningen i mjölkkörtlarna är Aminosyrorna från fodrets och vomen invecklad enzymatisk process som mikrobernas protein används som regleras av hormoner och kräver rikaminosyrakälla för organismen. ligt med ATP-energi på cellnivå och Vommen bearbetar fettet som lämpligt utgångsmaterial och enzyfinns i fodret, och därför är inte mjölk- mer. Mjölkens huvudkomponenter fettets sammansättning likadan som laktos, protein och fett syntetiseras foderfettets. I normalt mjölkfett finns i juvrets celler. det över 70 % mättade fettsyror. 30 % På cellnivå används energi i ATPav mjölkfettet är palmitinsyra och där- form. Utgångsmaterialet för ATPför är dess roll så betydande för kalbildningen är aktiv ättiksyra. Ättik- 22 syran som produceras av vommen spelar en viktig roll i energitillgången. Idisslare får en betydande andel energi ur vävnadsfettet vid betaoxidationen av palmitinsyran. Benemilk effektiviserar utnyttjandet av kroppsenergin och i synnerhet mjölkkörtlarnas fettsyntes genom att tillföra cellen komponenter för mjölkfettet, och då behöver de inte syntetiseras genom förbrukning av kroppsfett. Hur bildas ATP-energi Mitokondrien är cellens kraftverk och producerar energi. Cellerna innehåller tiotals mitokondrier, och också mjölkörtlarnas celler har många mitokondrier. Mitokondrierna producerar energi – adenosintrifosfat, dvs. ATP, för hela organismens behov. Speciellt mycket energi behöver levern, mjölkkörteln och hjärtmuskeln. Vissa näringsfaktorer kan göra mitokondrierna effektivare. Man har gjort vetenskapliga försök med Benemilk i Finland, Sverige, Holland och Frankrike. Försöken visar att rätt mängd och sammansättning hos fettsyrorna och processering har en mycket avgörande roll för idisslares ämnesomsättning. I kontrollerade förhållanden har man med Benemilk fått i medeltal över 2 kilos ökning i energikorrigerad mjölkproduktion nästan 10 procents bättre foderutnyttjande. Nick Gibson, ansvarig direktör för bolaget Intellectual Ventures’ internationella marknadsföring, bekantade sig med finländsk mjölkproduktion i augusti 2013. Raisioagros utvecklingsdirektör Merja Holma tog med sig samarbetspartnern ända till gräsrötterna. En mellanprodukt vid ATP-bildningen kallas aktiv ättiksyra, dvs. acetyl-CoA. Aktiv ättiksyra fås ur kolhydrater och fetter och vid energibrist också ur proteinernas kolkedjor. Den huvudsakliga acetyl-CoA-källan hos idisslare är ättiksyra som bildas i vommen och fettsyrornas beta-oxidation av palmitinsyra. Palmitinsyran är en viktig energikälla. Den innehåller 16 kolatomer i sin kolkedja som betaoxidationen bryter ner till bitar med två kolatomer i varje bit. När hela palmitinsyran har oxiderats finns det 8 aktiva ättiksyror. Om alla dessa används till energiproduktion, kan man ur en palmitinsyra få hela 129 ATP-molekyler. Behov av energi för produktion av mjölkens komponenter Laktos är den viktigaste faktorn som påverkar mjölkens osmotiska tryck och därför reglerar laktossyntesen också den utsöndrade mjölkmängden. Bildningen av laktos kräver till- räcklig tillgång på glukos i blodomloppet. Bildningen av ett gram laktos förbrukar 8,3 mmol ATP. Aminosyror som behövs för syntesen av mjölkprotein tas delvis ur blodomloppet. En del kan syntetiseras i mjölkkörtlarna. För syntetiseringen av ett gram protein behövs omkring 30 mmol ATP-energi. Av fettsyrorna i mjölkfettet kommer en del via matsmältningskanalen och fodret, och en del syntetiseras i mjölkkörtelns celler. När fettsyror syntetiseras i mjölkkörteln och mjölkfett bildas, kräver produktionen av ett gram fett sammanlagt 37,5 gram ATP-energi. Ju mera av mjölkfettets komponenter som tas som färdiga fettsyror ur blodomloppet, desto mera energi sparar man för andra ändamål. När ATP-tillgången är tryggad för djuren och de får tillräckligt av glukosens förstadier, kan man med aminosyra-optimering av fodret öka både mjölkmängd och proteinhalt och inverkan kan vara mycket påtaglig. För energihushållningens skull lönar det sig att ge kon palmitinsyra med fodret. Benemilk-effekten är vetenskapligt bevisad ATP-energin har en betydande roll i syntesen av alla mjölkens komponenter. I Benemilk-utfodring kan ättiksyran som bildas i vommen utnyttjas effektivare för energi-omsättningen. Benemilks effekt beror både på sammansättningen och på processeringen. Benemilk innehåller fettsyror i rätt förhållande till varandra, förstadier till glukos, aminosyror och vissa komponenter som gör verksamheten i cellen effektivare. Dessutom behövs en särskild processeringsmetod, som gör fettsyrorna mera lättabsorberade och att fermentationshastigheten hos fodrets kolhydrater saktar av. 23 NÖT Företagaren har byggt enkla små båghallar på en betongplatta utanför ladugården till de avvanda kalvarna. Som strö används halm. Hallens främre del är öppen så kalvarna får tillräckligt med frisk luft och ljus. Patrik Häggblom och dottern Isabella ser till att ungboskapen och korna har det bra. AGRO magasinet • 3/13 Patrik Häggbloms båsladugård uppdateras På Patrik Häggbloms gård på Åland märker man av Ayrshirebesättningens höga avelsvärde och produktion att det satsas på kor. Korna har alltid fått så bra foder som möjligt. Nu är det meningen att ladugården ska uppdateras till 2010-talet. Stigande halter med Benemil k TEXT Kirsi Mäenpää I FOTON Fredrika Häggblom Patrik Häggblom är mjölkproducent på gården Ulfsby Södergård på Åland i Jomala kommun tillsammans med sina föräldrar Berit och Gerhard. Patriks bror Dan-Erik har eget företag, som har ett nära samarbete med Häggbloms lantbrukssammanslutning, bl.a. genom att föda upp gårdens kvigor. Före övergången till Benemilk var mjölkproteinet 3,35–3,45 procent. Efter foderbytet steg det till 3,5–3,65 procent. Mjölkfettet steg å sin sida från 4,00–4,25 procent till 4,35–4,75 procent. Enligt företagarna äter korna Benemilk bättre än det förra fodret och aptiten på ensilage har också ökat. Benemilk Amino Black höjde mjölkhalterna Lönsamt att satsa på kalvarna Häggbloms kor har utfodrats med gårdens spannmål och Benemilk Amino Black enligt Raisios utfodringsrekommendation sedan 2012. Före det utfodrade man en lång tid med Amino Maituri 12000, men Patrik ville höja mjölkproduktionen och halterna. 24 Kvigorna måste utfodras ordentligt för att de ska hinna växa ordentligt till semineringen. Häggbloms ger kalvarna råmjölk genast då de fötts och allra senast inom två timmar. Kalvarna får dricka fyra gånger om dagen de första veckorna, och Mullin Herkku 1 och vatten finns tillgängligt ända från början. Boxarna strös rikligt med halm, för att kalvarna ska hållas varma och kunna sova tillräckligt. Målet är att fördubbla kalvarnas födelsevikt före avvänjningen. Häggbloms tycker att man måste satsa på kalvarna. Fastän kvigorna på gården redan länge kalvat vid 24 månaders ålder, vill de höja antalet kalvningar från de nuvarande 2,3 till 3,0. – Alla våra tre 100-tonnare har kalvat vid 24 månaders ålder. Vår erfarenhet säger att kvigor som kalvat vid rätt ålder har mjölkat mer och varit uthålligare än de som kalvat senare, säger Patrik Häggblom. Fler kor efter renoveringen Ladugården byggdes ursprungligen år 1914 och byggnaden sanerades första gången 1968 och år 1993 fick kalvarna nya utrymmen. År 1997 utvidgades också utrymmet för mjölkkor. Antalet kor har stigit till 55 och kvigorna till 50. År 1982 då Berit och Gerhard blev ägare till gården var totala antalet kor 30. I och med den aktuella renoveringen blir antalet kor 64 och kvigorna 55. Längre bås och automatisk utfodring I skrivande stund är längden på båsen 150 cm, men efter renoveringen blir de 165 cm. Samtidigt byts mattorna till en tjockare variant. – Det är inte svårt att förlänga båsen så att de bättre passar till längden på dagens kor. Korna får det mycket bättre, när de i hela sin längd kan ligga på mjukt underlag, säger Patrik. Det är enkelt att förlänga båsen genom att svetsa fast en metallplatta över gödselspalten som en fortsättning på betongen och lägga nya mattor ovanpå. Detta minskar i betydande grad belastningen på bakklövarna och hasorna är mindre utsatta för skador, då korna inte behöver ligga på gödselspalten. Också utfodringssystemet moderniseras. Hittills har grovfodret delats ut två gånger om dagen med Avant och kraftfodret tre gånger för hand. Utfodringsroboten kommer att göra det möjligt med kraftfoderutdelning oftare. Det är meningen att med hjälp av den dela ut kraftfoder sex gången om dagen, vilket kommer att minska variationerna i vommens pH och förbättra fodrets utnyttjandegrad och utfodringseffektiviteten. Samtidigt blir fodergivorna exaktare. Med roboten är det möjligt att dela ut 6 olika sorters kraftfoder, och då kan man automatisera utdelningen av mineralfoder både till mjölkande och till sinkor. Korna är uppbundna med nackbom i stället för med bogstödsfront, för att det ska vara lättare för dem att stiga upp och ligga ner. la ladugården sval sommartid. Dessutom sprids frisk luft jämnare i hela ladugården. Ladugårdsrenoveringen blir klar i september-oktober och då avslutas också betesgången. Patrik Häggblom väntar med spänning på det nya som väntar. – Det blir intressant att följa med hur den bättre luftkvaliteten, de förlängda och bekvämare båsen och den automatiserade utfodringen kommer att påverka kornas produktion och hälsa. Om ett år kommer vi att se de första resultaten, men naturligtvis kommer det att räcka längre än så innan uthålligheten blir bättre. De mest konkreta resultaten kommer i och med de kalvar som föds i höst, för de får vistas hela livet i en allt bättre miljö! Patrik Häggblom har byggt nätdörrar till sin ladugård: det blir ljusare, luften cirkulerar ordentligt men det blir inget drag. Korna får i sig ordentligt med torrsubstans och har kunnat undvika juverinflammationer och klövproblem. Ventilation med nätdörrar I Häggbloms ladugård är luften förvånansvärt god. Redan år 2004 byggde Patrik nätdörrar. Med dem blir det inte så mycket drag men ventilationen fungerar bra. Detta förbättrar kornas konsumtion av torrfoder och minskar antalet juverinflammationer och klövproblemen. Det blir också mycket ljusare i ladugården. För att ventilationen ska fungera ännu bättre kommer två luftgångar och fläktar till att installeras. Detta kommer att hål- I renoveringen ingick att förlänga båsen till 165 cm längd och lägga in mjukare båsmattor. Det är enkelt att förlänga båsen genom att svetsa fast ett underlag över gödselspalten som en fortsättning på betongen och lägga nya mattor ovanpå. Belastningen på bakklövarna minskar och hasorna är inte så utsatta för skador. 25 NÖT AGRO magasinet • 3/13 Bättre kotrafik med särutfodring En smidig kotrafik är förutsättningen för att en robotladugård ska fungera. Korna måste besöka roboten tillräckligt ofta för mjölkning och konsumtion för att de ska kunna producera mjölk enligt sina förutsättningar. Erfarenheter från Sverige säger att korna är aktivare i särutfodring. TEXT Merja Holma God hälsa och lyckad utfodring är förutsättningen för smidig kotrafik En utmaning på robotgårdar är klövhälsan, som är en förutsättning för kornas aktivitet. En annan utmaning är mjölkens celltal, som enligt statistiken är något högre på robotgårdar än på andra gårdar. En tredje utmaning är kornas motståndskraft och uthållighet, liksom på alla mjölkgårdar. I synnerhet på gårdar som utvidgat ökar infektionstrycket i takt med att antalet djur stiger. Till allfoder som ges i roboten kan man tillsätta energi- och proteinfoder och dessutom hälsofrämjande foderkomponenter. I synnerhet i fri kotrafik har sammansättningen hos och mängden kraftfoder i roboten en avgörande betydelse för robotbesöken. Om de huvudsakliga näringsämnena finns i fullfodret, orkar kon inte vara intresserad av mjölkningen. På robotseminariet som hölls i början av året berättade Växa Sveriges Hans Lindberg, att korna är aktivast med särutfodring. – Robotkons optimala aktivitet betyder inte att alla individer skulle skynda sig till utfodringsbordet då fodervagnen kommer. Med aktivitet menar vi inte heller att korna kom- 26 mer självmant till mjölkningen. Idealet är att mjölkningsgångerna och besöken vid foderbordet fördelar sig jämt över dygnets timmar. På foderbordet måste det alltid finnas grovfoder Erfarenheter i Sverige visar att kotrafiken fungerar bäst, om ensilage alltid finns fritt tillgängligt och om kraftfodret delas ut både i kiosker och i roboten. Roboten bör ha det godaste fodret. Fri utfodring med ensilage betyder att bordet är tomt bara så länge som det rengörs, alltså en gång om dygnet. Det är bäst att dela ut foder minst två gånger om dagen, gärna 4–5 gånger, om utdelningen är automatiserad. Om foderbordet hinner bli tomt, inverkar det genast på kotrafiken och mjölkningsgångerna. I synnerhet kvigor och känsliga kor berörs. Gunnar Petterson på Svenska lantbruksuniversitet har i sin forskning konstaterat att kotrafiken störs under många dagar framöver, om foderbordet hunnit bli tomt. Schemat beskriver robotbesöken och antalet kor vid foderbordet under dygnets alla timmar fem dygn efter störningen i fodertillgången. Med svagt fullfoder blir rotationen bättre Ett kraftigt basfullfoder gör korna lata. Stora mängder stärkelse och socker i förhållande till fibermängden i blandfodret försämrar aktiviteten. Om man har ett mycket lättsmält ensilage, måste man begränsa stärkelsehalten i fullfodret så att den kommer under normal nivå. I fullfoderutfodring får man lättare igång kotrafiken, om allfodermängden är tillräckligt stor i roboten. Det är helt rätt att ge de högst producerande korna mera än 8 kg allfoder om dagen i roboten, för att man ska kunna hålla fullfodret tillräckligt svagt. På det sättet hålls korna aktiva och lockas till robotbesök. 16 14 Kor vid foderbordet 12 Kor i roboten 10 Antal I praktiken har det bevisats att det måste finnas ett smakligt kraftfoder i roboten för att korna ska besöka den. I synnerhet i fri rotation blir planeringen av utfodringen en utmaning om man använder blandfoder. I Sverige har man konstaterat att kotrafiken i robotladugårdar fungerar bäst, om kraftfoder och ensilage ges skilt för sig. 8 6 4 2 0 04.00 06.00 12.00 Tidpunkt 18.00 00.00 Gunnar Petterson, SLU BENEMILK ROBO får halterna att stiga Det nya Benemilk Robo lockar korna till roboten både i sär- och blandfoderutfodring och höjer samtidigt mjölkhalterna. Benemilks hälsofrämjande komponenter inverkar positivt på klövhälsan och mjölkens celltal. Benemilk Robo ger samma effekt på mjölksammansättningen som Benemilk-allfodren med en mindre giva. Det nya Benemilk Robo har planerats så att det räcker med en 5 kilos giva i roboten vid 30 kilos produktion för att halterna ska höjas. Benemilk Robo har utvecklats enligt de senaste forskningsrönen för hur korna aktivt låter sig mjölkas. Fodret har optimalt stärkelseinnehåll i synnerhet för fri kotrafik. Stärkelsen består av både majs och inhemsk spannmål. Biotinet har i försök visat att det inverkar på klövarnas hornämnestillväxt. Benemilk Robo får en tillsats av biotin för klövhälsans skull. Soda och magnesiumoxid neutraliserar vommen och därför hålls problemen med sur vom under kontroll också med stora fodergivor. En höjd E-vitaminnivå och tillräckligt med selen förbättrar motståndskraften. Motståndskraften och i synnerhet energin i skyddat fett inverkar på mjölkens celltal, som kan vara högre än normalt i robotmjölkning. Merja Holma Nyhetsfodret startar kotrafiken Benemilk Robo lockar korna till roboten både i sär- och i blandfoderutfodring. BENEMILK AMINO TMR ger blandfodergårdar konkurrenskraftig utfodring Problemet på TMR-gårdar har varit att få en tillräcklig effekt av Benemilk på ett rationellt sätt. Nu är det möjligt! Benemilk Amino TMR med mycket energi och protein ger fullt Benemilkutbyte med en giva på ca 3,5 kg. Det är alltså möjligt att öka både mjölkmängd och -halter betydligt med en enkel utfodring. Lönsamheten förbättras också märkbart. Eftersom korna börjar må bättre, då energibalansen och utnyttjandet av proteinet förbättras, blir de friskare och uthålligare än tidigare. För att man med ett traditionellt koncentrat ska komma upp till önskad energinivå, måste skyddat fett tillsättas. Med nuvarande pris blir kostnaderna för utfodringssätten lika dyra, men Benemilk Amino TMR gör utfodringen överlägset enklare: allt i samma påse och på köpet får man högre mjölkhalter och -mängder. Ta kontakt så berättar vi mer! Juha Anttila 27 NÖT AGRO magasinet • 3/13 BENEMILK fungerar i Kosonens spannmålsbaserade utfodring Foderhandlaren blev nästan förskräckt, då han bjöd ut Benemilk-foder till Jouni Kosonen, som nappade på förslaget. Det är nämligen fråga om en mjölkproducent som hade höga mjölkmängder redan före Benemilks tidevarv. Medelproduktionen närmade sig 11 000 kilo. Men Jouni Kosonen ställer siktet högt, så den första Benemilk Amino Black -leveransen gick till gården i mars 2013. TEXT Kimmo Kukkonen I FOTO Petri Huttunen Jouni Kosonens gård finns i Punkaharju, som inte utan orsak kallas en del av det vackraste Finland. Mjölkbesättningen som består av 22 kor främst av holsteinras, betar helt nära husknuten. En kontinuerlig utveckling av mjölkproduktionen har varit en självklarhet för Jouni. Den bärande tanken har varit att försöka skapa så god miljö som möjligt åt korna, för då är det möjligt att höja produktionen. Det främsta målet har inte varit Jouni Kosonen (till höger) är glad att han gick över till Benemilk Amino Black -fodret. Den andra personen på fotot är Raisioagros kundansvariga Kimmo Kukkonen. 28 att med dyra investeringar och stort antal djur öka mjölkmängden, utan att öka varje enskild kos produktion utan att pruta på kornas hälsa och välmående. Ett bra bevis på att detta har lyckats är Sointu som nådde hundra ton mjölk i våras. Utfodringen är baserad på högklassigt ensilage Basen i utfodringen är högklassigt ensilage, som Jouni satsar på varje år på bästa möjliga sätt. Det vill inte riktigt lyckas att komplettera ett dåligt ensilage med bra kraftfoder. Han utfodrar sina kor med spannmål och halvkoncentrat och därför har också en god spannmålsskörd stor betydelse. Jouni betonar betydelsen av varje delfaktor i utfodringen. Spannmålsblandningen innehåller korn och havre och i framtiden eventuellt också vete. De kor som mjölkar omkring 30 kilo om dagen får ungefär fem kilo spannmål och lika mycket Benemilk Amino Black. Med Benemilk har det varit möjligt att minska kraftfodergivan en aning. Vita-Melli och Lypsy-Melli ingår också i foderstaten. Över förväntningarna Då Jouni i mars övergick till Benemilk Amino Black var han inte så optimistisk som han nu i efterskott har skäl att vara. – En förändring till det bättre kunde märkas så gott som genast efter foderbytet. Fettprocenten är i genomsnitt tre tiondedelar bättre än under jämförelseperioden och proteinet har också stigit. Fetthalten var tidigare under fyra procent, men verkar ha stigit för gott till mer än fyra procent i och med Benemilk, berättar Jouni. Mjölkmängden som redan innan var stor har stigit hela 2 kilo/ko/dygn. Förstakalvarnas sommarproduktion var högre än tidigare. – Och märkligt nog har det inte varit någon svacka i halterna eller mjölkmängderna! Till all lycka bytte jag inte till ett billigare foder i somras, fastän jag hade det i tankarna i våras, säger Jouni. Nästa etapp är spannmålströskningen, efter den kan han summera mängd och kvalitet på årets skörd. Då analysresultaten kommer, kan jag börja planera den kommande stallutfodringsperioden. Jouni Kosonens produktionsfilosofi: • Miljön måste göras gynnsam för mjölkproduktion och på den grunden ge korna en möjlighet till god produktion. • Maskiner måste finnas för arbetet men samtidigt måste man tänka på vad varje investering kastar av sig. • Korna har hög förädlingsgrad i Finland, så produktionen beror inte på den. • Också foderindustrin måste hänga med i utvecklingen. • Man måste koncentrera sig på det viktigaste och göra på rätt sätt. • Ensilaget måste vara förstklassigt. • Det viktigaste är inte vad fodret kostar, utan vad som lämnar under strecket efter mjölklikviden. Ett nytt fosforhaltigt PIHATTO-MELLI P Oorgansik fosfor utelämnades ur foder för mölkkor och mineralfoder för ett årtionde sedan, eftersom de mest typiska basfodren brukar innehålla alltför mycket fosfor. Men i vissa utfodringssituationer kan fosfortillgången bli knapp, och då är det skäl att tillsätta det. TEXT Merja Holma Fosforn är ett essentiellt mineralämne för djurets energiomsättning. Största delen binds i skelettet. Alltför mycket kalcium kan leda till symptom på fosforbrist och därför borde kalciumet och fosforn vara i balans. Fosforbrist kan komma till uttryck som försämrad matlust, produktionssänkning och ibland som fruktsamhetsproblem. Fosforn i basfodren Fosforn i vallfodren varierar med jordmån, växtslag, växttid och gödsling. Timotej innehåller mindre fosfor än de andra vallväxterna. Rödklöver kan också ha knappa mängder fosfor. Rybskross innehåller stora fosformängder, och därför är det sällan som mjölkkor har brist på fosfor, om proteinutfodringen är tillräcklig. Rypsens fosforhalt är hela 15 gram per torrsubstanskilo. Korn och havre innehåller vanligen ca 3,5 gram. Behovsnormen för fosforns del har sjunkit hos oss under årens lopp. Med en utfodring som innehåller vanliga proteinfoder över- skrids behovsnormen utan tillsatser. Ett allmänt mål för fosforintaget är 3,5-4 gram per torrsubstanskilo. Det är bra att ge högproducerande kor 4 gram per torrsubstanskilo. Kalciumets och fosforns förhållande Ca:P=4:1 I det nya Pihatto-Melli P har kalciumet och fosforn förhållandet 4:1. Om fosfortillgången är knapp i basfodren, kan det vanliga Pihatto-Melli eller Lypsy-Melli ersättas med det nya Pihatto-Melli P. Pihatto-Melli P innehåller också mera selen och E-vitamin. T.ex. ekogårdar, som inte använder ryps i foderstaten, kan behöva ett tillskott av fosfor. Växande kvigor, dikor, köttnöt och i synnerhet högproducerande kor kan i vissa situationer ha nytta av fosfor. Fosfater höjer priset på mineralfoder betydligt, och därför lönar det sig inte att utfodra med det i onödan. I utfodringsplaneringen beräknas tillgången på mineraler, och därför lönar det sig att analysera de egna fodren för mineralernas del. Lämplig mineralkomplettering väljs enligt kvaliteten på basfodren. Pihatto-Melli P Ca:P =4:1 Kalcium 17,5 % Fosfor 4,3 % Magnesium 6,0 % Natrium 10 % E-vitamin 900 mg/kg Selen (organisk+oorganisk) 30 mg/kg 29 NÖT AGRO magasinet • 3/13 Tre skördars strategi med Vauhti-blandningar Om man vill ha så hög ensilageskörd som möjligt och utmärkt kvalitet, dvs. D-värden över 69, har strategin med tre skördar varit rätt val för ensilagetillverkningen också i sommar. TEXT OCH FOTON Juha Anttila Också timotej-ängssvingelbestånd har gett goda skördar, men de bästa resultaten får man med fullblodsblandningar för tre skördar. Vauhti 1 och Vauhti 2, som Raisioagro lanserade på marknaden för två år sedan, är vallarnas F1-blandningar. Mycket snabba och skörderika. De innehåller mycket mindre timotej än vanliga blandningar. Vauhti 1 innehåller 45 % timotej och Vauhti 2 22 %. De här blandningarna innehåller mera rajgräs och svingel och ympad blålusern. Rajsvingel och engelskt rajgräs i Vauhti 1 -blandningen är riktiga fräsare på att växa, som en kund uttryckte saken. Fördelen med Vauhti 2 -blandningen är att den inte behöver någon konstgödsling. Dessutom har man fått konkurrenskraftiga skördar av blålusernbestånd hela sommaren, fastän sommaren har varit torr i kusttrakterna. Det verkar som om den tredje skörden blir den bästa i sommar i torra trakter. Tavastkyrobon Turo Antila gjorde ett första försök med Vauhti-blandningen på 4,5 hektar. Gården har alltid odlat blandningar med flera sorter och tagit tre skördar. – Jag har en känsla av att de bästa skördarna har kommit från Vauhtibestånden. Beståndet är tätt och verkligen rikligt. Tre strängar samlas ihop. En sträng är sådan att inte vem som helst hoppar över den, säger Turo Antila. Den frodiga växtligheten på Vauhti 1 -skiftet har tvingat ner körhastigheten till hälften jämfört med de andra skiftena. Den tredje skörden är planerad att tas i början av september. Mera om skörderesultat och analyser på KoneAgria-utställningen och i följande AgroMagasinet Vauhti 1 -blandningen skördades tredje gången den 27 augusti. Växtligheten var ca 60 cm hög. Foto från Lappfjärd. Vauhti 2 -blålusernblandningen var klar för tredje skörden den 27 augusti. Beståndet var så högt som 70 cm. Foto från Lappfjärd. Ärt-vete som helsädsensilage Helsädsensilage gör odlingsrotationen mångsidig och jämnar ut arbetstopparna, eftersom tröskning och malning faller bort. Dessutom hinner bottengrödan växa till sig och i många fall skördas i september, efter att den skuggande spannmålen har skördats i juli-augusti. Men ett ensilage som är tillverkat av enbart helsädsspannmål har vanligen rätt lågt energi- och proteininnehåll. Dessutom brukar skördarna vara anspråkslösa. Konkurrenskraft med baljväxter Många boskapsgårdar har som mål 30 att sänka gödselkostnaden, vilket gör baljväxterna till en intressant gröda. Att innefatta ettåriga baljväxter i utsädet förbättrar betydligt skördekvaliteten och -mängden. Ärt-vete kan bäst odlas på de bästa jordarna ända upp till Uleåborgstrakten, och arvodet för proteingrödor förbättrar också konkurrenskraften. Enbart stallgödsel räcker som gödsel, och kväve lämnas kvar i jorden för kommande grödor. Lämplig sort är grönfoderärter som ger mycket grönmassa. Ett lämpligt vårvete är t.ex. det tidiga Annina. Utsädet blandas i förhållandet 50/50 och 120-200 kg/ha sås ut. Om beståndet anläggs som skyddssäd för vall, används mindre mängd. Skörd i augusti Smältbarheten hos grönfoderärten är stabil, fastän skörden skulle dra ut på tiden. Rätt tid att skörda ensilaget är då de lägsta baljorna är fyllda och vetet är i degstadiet, och den brukar infalla i augusti. Ärten har då färdiga baljor, skidor och blommor. Ärtens tillväxt och massaproduktion är kraftig. Beståndet kan närma sig två meter då det är klart för skörd. Som skördemaskin rekom- menderas en som är utrustad med direktskördarbord. Beståndet kan också skördas med balmaskin, men det blir oundvikligen drösförluster både vid slagning och vid balning. Skördemängden motsvarar vanligen två ensilageskördar, dvs. torrsubstansskörden har i försök varit 6 500 kilo ts/hektar (MTT, Arja Nykänen och Lauri Jauhiainen). Utfodringen blir mångsidig Fodervärdet i ärt-vete-helsädsensilaget är mycket gott och ligger nära nomen för vallensilage med undan- tag av stärkelsen. Råproteinhalten är 13-15 procent, omsättbar energi 1010,6 MJ och D-värdet 64-67. Det här fodret är smakligt och gör foderstaten mångsidig. Dessutom måste man tänka på att fodrets stärkelsehalt är 10–20 procent. Om man ger 4 kilo ts/ ko/dag av ärt-vete-foder, kan man minska spannmålsgivan med 1 kg i foderstaten. Raisioagros tjänst Ruoksu-utfodringsrekommendation optimerar foderstaten också med ärt-vete-ensilage. Text och foto: Juha Anttila Gott foder med Safesil Raisioagro inledde marknadsföringen av det nya ensileringsmedlet Safesil i Finland för ett år sedan. Många erfarenheter finns redan om ensilering både av ensilage och av krossad spannmål. Och fodret håller sitt löfte. Baljorna är fyllda och vetet är i degstadiet i beståndet med ärt-vete i Kristinestad i början av augusti. Beståndet är omkring två meter högt. Safesils natriumnitrit tar livet av smörsyra- och enterobakterier. Natriumbensoat och kaliumsorbat bekämpar jäst, mögel och svampar och ger därför rum åt en naturlig mjölksyrajäsning. Som ett resultat får man en smaklig, välensilerad produkt. Safesil är en lösning som är färdig att användas och står sig som sådan till följande ensileringsgång. Safesil fräter inte maskinerna och irriterar inte huden eller andningsvägarna. Kommentarer från gårdarna – Märkligt smakligt foder! Aldrig har korna ätit så här mycket ensilage och producerat mjölk med små kraftfodermängder, säger Mikko Uusitalo i Lappfjärd. – Dessutom är arbetet meningsfullt då man inte behöver plocka bort mögel och skämt foder från ytan. Han har 40 kor i sin båsladugård, och ensilaget delas ut med Varmo-vagn. Allt foder har balats med Safesil. Av vallen tas tre skördar som huvudsakligen är en blandning av Varma 2-timotej-ängssvingel. Alla som köpt Safesil ha fått en Artturianalys gratis. Då prover börjar strömma in gör vi ett sammandrag och publicerar resultaten på KoneAgria i Jyväskylä. Text och foto: Juha Anttila Också Markus Puoliväli i Alajärvi har ensilerat allt sitt foder med Safesil. Puoliväli har drygt hundra kor och mjölkningsrobot. Det går åt nästan tre miljoner kilo ensilage om året. Det skördas med exakthack och lagras i tornsilor. Det har varit enkelt att använda Safesil. – Med de biologiska medlen var det alltid problem med värmegång. Nu är fodret förstklassigt och rekordgott, säger Markus. Dick Kainberg i Nedervetil är också nöjd med fodret. Han har 60 kor i sin robotladugård. Fodret delas ut med TKS-avlastarvagn som också doserar spannmål och koncentrat i fodret. – Gott foder och det står sig bra ett par dagar inomhus utan värmegång, säger Dick. Safesil fodret är ljust, neutralt och har angenäm doft. Safesil fyller sitt löfte på foderbordet: ett smakligt och mjölkdrivande ensilage 31 NÖT AGRO magasinet • 3/13 Uthållighet och hög produktion - de nya Maituri 12 000 -fodren Hundratonnare Finland har igen fått nya kungligheter bland kor som mjölkat 100 000 kilo. Denna rekordproduktion har mjölkats med Raisioagros foder. 32 100-tonnare Haralan Berit, Kirsikka och Novelli Mia Nukka Okra Oma Onodera Opel Palmu Piisku Pilvi Pipari Pirpana Prinsessa Proppu Pyylikki Pösö Raida Reija Rentukka Reetta Ägare Ort Terhi och Raimo Kuortti Sune Lindfelt Matti Kirsilä Markus Mikkola Heli och Jarmo Korhonen Marja-Leena och Ari Savolainen Pertti Peltoniemi Kirsi Soirinsuo Marjukka och Jouni Kauppinen Tuija Suominen och Jouni Lehtonen Auli och Aki Pöyhönen Reiska Järvenkylä Remes, Väisänen, Kortelainen mty Ari och Veli-Pekka Jacobson Kaija och Allani Rantakangas Virpi och Antti Haapaniemi Maija och Ari Kanniala Kalevi Hernesniemi Anneli och Lauri Tähtinen Kaisa Vaittinen-Kiuru, Tuomo Kiuru Ikalis Kronoby Evijärvi Uleåborg Juankoski Juankoski Jalasjärvi Orimattila Vieremä Sastamala Vetil Vederlax Vieremä Pihtipudas Alajärvi S:t Michel Uleåborg Lappajärvi Evijärvi Rautjärvi Allfodret Maituri 12 000 och halvkoncentratet AminoMaituri 12 000 är framställda för behoven hos högproducerande djur. Bådas sammansättning har gjorts mera exakta, och därför kompletterar de ännu bättre de egna fodren och kornas näringsmässiga behov än förr. Element som främjar livskraft och produktion finns I FODREN MAITURI 12 000 OCH AMINO-MAITURI 12 000 TEXT Merja Holma Allfodret Maituri 12 000 har en högre proteinhalt, eftersom proteinet i grovfodren tenderar att sjunka. Halvkoncentratet Amino-Maituri 12 000 har fått högre stärkelsehalt, för att bättre komplettera också lätta spannmål. 12 000-fodren innehåller nu också vomstabil stärkelse Högproducerande kor har nytta av vomstabil stärkelse, som ger extra glukos från tunntarmen. Fodren Amino-Maituri 12 000 och Maituri 12 000 har fått en tillsats av majs som källa till vomstabil stärkelse. Dessutom innehåller de stärkelse från bas- 100-tonnare Reta Ripsu Ronja Roosa Rulli Runo Rusina Ruustinna Ruustinna Ruusu Saippua Shania Sievä Sointu Sophie Suurimo Säde Sähly Tatti TISU Tuulia Tähti spannmålen, som ger glukos via propionsyra. Propylenglykol höjer snabbt glukosnivån i blodet. En tillräcklig mängd glukogena näringsämnen tryggar en hög produktion och förbättrar fruktsamheten. 12 000-fodren har ett högre E-vitamininnehåll, de har också en tillsats av biotin och skyddat metionin. Flera försök har visat att E-vitaminet förbättrar motståndskraften och minskar infektionsbenägenheten. Metioninet har också en stimulerande effekt på leververksamheten. Levern måste fungera på full effekt hos kor i början av laktationsperioden, för att glukos ska bildas i tillräcklig grad. Ägare Markku Siponen Eija och Juha Rahikka Eija och Arto Humaljoki Auvo Siitari Iiris och Pentti Tornberg Sirkka och Antero Nousiainen Ismo Rintala Raimo Savolainen Risto Ylä-Sulkava Jari Hukkanen Reetta och Juha Seppänen Aki Patama Rantonen mty Jouni Kosonen Sirkka och Jarmo Juutinen Ulla och Erkki Ylilammi Mika Tero Matias Siitonen Tarja och Ari Salmi Mikko Väisänen Päivi och Kari Piironen Mirja och Jari Niskanen Lilja mty – soda – E-vitamin – organiskt selen – propylenglykol – biotin – skyddat metionin – vomstabil stärkelse – skyddat fett – mångsidiga kolhydrater – proteinsammansättning som aktiverar mikrobverksamheten – god smaklighet Ort Kiuruvesi Ikalis Perho Kangasniemi Kuusamo Idensalmi Alajärvi Kuopio Virrat Vieremä Villmanstrand Saarijärvi Kiuruvesi Nyslott Vieremä Karvia Parikkala Rovaniemi Sonkajärvi Nurmes Sonkajärvi Kiuruvesi 33 FJÄDERFÄ AGRO magasinet • 3/13 Kasvatustiiviste - eget koncentrat för unghöns Av hönsen är det en allt större andel som utfodras med koncentrat. Behovet att utfodra också unghöns med koncentrat har ökat, fastän det är enklast att utfodra med allfoder i uppfödningsskedet. Unghönsens näringsbehov avviker från värpande hönors behov, och därför är det viktigt, att de har sitt eget koncentrat. TEXT OCH FOTON Oona Koivunen Med utfodringen i uppfödningsfasen skapar man grunden för en lyckad värpning. Raisioagros Kasvatustiiviste gör det möjligt med uppfödning i två faser. Fosforn i fodret tryggar ett starkt skelett hos unghönsen. Tack vare aveln är det möjligt att hålla en hög produktionsförmåga hos hönorna under allt längre tid. Därför är utfodringen i uppfödningsskedet mycket viktigt, eftersom man då lägger grunden för en lyckad värpning. Utfodring i två faser med Kavatustiiviste Kasvatustiiviste är ett koncentrat sammanställt för unghöns som komplement till eget foder. Utfodringen under uppfödningstiden kan genomföras i två faser också med koncentrat, på samma sätt som man gör i allfoderutfodring. Detta innebär att andelen koncentrat i fodret måste ändras i takt med att unghönsen växer. Utfodringsrekommendationerna baseras på analyserade egna foder. Då man känner till näringsvärdena, kan koncentratmängden optimeras så att den kompletterar de egna fodren och motsvarar den växande hönans behov. Kasvatustiiviste tryggar skelettets utveckling Unghönans viktigaste uppgift är att växa sig stark och bli en duktig värpare. Med Kasvatustiiviste kan man trygga ökningen av levande vikten och förbättra hönans uthållighet. Skelettutvecklingen är viktig för att hönan ska hållas frisk och få bättre uthållighet, men också för att äggskalet ska få bra kvalitet, eftersom hönan behöver kalcium ur märgbenen för skalbildningen. Kasvatustiiviste avviker från koncentraten för värpande hönor på så sätt att dess fosforhalt är mycket högre. Fosforn är nödvändig för skelettbildningen under uppfödningen, men under värpperioden försvagar alltför mycket fosfor äggskalskvaliteten. 34 Analysera de egna spannmålen – lyckad koncentratutfodring! Ilpo Pavela upplyser Raisioagros Terttu Koskela om Kasvatustiivistes goda egenskaper. Flocken hålls jämn och hönsen mår bättre. Arbetet på värpgården underlättas också om flocken är jämn. En foderblandning gjord med Kanatiiviste och Kasvatustiiviste jämförs med näringsinnehållet i Kasvatus-Herkku 1: protein energi Ca P Kanatiiviste 15 %, spannmål 83 %, kalk 2 % 16,0 % Kasvatustiiviste 18 %, spannmål 80 %, kalk 2 % 16,4 % 11,0 MJ/kg 0,95 % 0,47 % 11,0 MJ/kg 1,00 % 0,62 % Kasvatus-Herkku 1 11,0 MJ/kg 0,90 % 0,60 % 16,0 % Bättre kalciumPavela är nöjd med Kasvatustiiviste Ägarna till Pavelas avelshönshus har en lång historia som hönsuppfödare. Gården har haft höns sedan 1950-talet, och därför kan vi tala om generationers erfarenhet. Ilpo och Lahja Pavela har ägt gården sedan 2000. De föder upp Dekalb-hönor. I gårdens ruveri kläcks höns som föds upp i det egna hönseriet och hos samarbetspartnerna. Ilpo Pavela säger att han är nöjd med Kasvatustiiviste. Det har varit lätt att hålla flocken jämn, vilket är viktigt för hönsens välmående. I en ojämn flock blir det problem för de minsta individerna och också för de största. De minsta kan komma efter i utvecklingen och de största kan i värsta fall bli feta, vilket försämrar värpningen. Om flocken är jämn underlättas också arbetet på värpgården, eftersom den blir lättare att sköta och värpningen börjar samtidigt för alla. Pavela har faktiskt skäl att vara nöjd. Unghönsens vikt har stigit jämnt på önskat sätt, och flocken har uppnått de mål som förädlaren ställt upp. Hönsen har varit friska och dödligheten låg. Eftersom bortfallet är litet förbättras den ekonomiska lönsamheten, då de flesta unghönorna blir värpande fåglar. ämnesomsättning Kalcium är ett av fjäderfänas viktigaste mineral. Brist på kalcium märks tydligt av skelettet och kvalitetsfel på äggskalet. En lösning som man ofta tar till är mera kalk och föreställer sig att problemet då är ur världen. Men i praktiken är det tvärtom. Pidolin och Siipi-Melli fungerar tillsammans TEXT Marja Hongisto Alltför mycket kalk kan förvärra problemet, eftersom överutfodring av vilket näringsämne som helst är fel för djuret. Kalk är ett mycket basiskt ämne och höjer pH-värdet i tarmen, vilket kan ge andra problem. Flera ämnen inverkar på kalciumet Fodret har många slags tillsatser, som inverkar positivt på kalciumets ämnesomsättning hos fåglar. D-vitaminet eller dess olika derivat är nödvändiga för kalciumabsorptionen i tarmen. Eftersom det inte finns något D-vitamin i foderråvarorna, måste det tillsättas. Fytas är inte ett essentiellt ämne, Med Pidolin minskade andelen skrovliga ägg märkbart. Fotot visar ägg värpta av 70 veckor gamla hönor och skalen är släta och utan ojämnheter. men det kan förbättra utnyttjandet av kalcium. Fytas tillsätts i nästan alla fjäderfäfoder. Fytasens viktigaste uppgift är att frigöra fosforn som finns bunden i växternas fytin. Samtidigt frigör fytasen också kalcium för organismens behov. Men det finns också andra ämnen. Runt om i världen har man fått mycket lovande försök med Pidolin, som tillsätts fodret i synnerhet under slutfasen av värpnigen. Pidolin deltar i kollagenproduktionen Pidolin är en kalciumpidolat som isolerats ur kalksten. Den deltar i kolla- Pidolin tillsätts i de egentliga foderblandningarna och också i Siipi-Melli. Med Siipi-Melli tryggar du äggskalets kvalitet också under slutvärpningen, fastän koncentratmängden minskar i takt med åldern. 35 FJÄDERFÄ AGRO magasinet • 3/13 genbildningen (stödvävnadens trådlika protein), och ursprungligen utvecklades det för kosmetikaindustrin för att öka hudens elasticitet (drömmen om den eviga ungdomen). Dessutom har det använts i vården av benbrott hos människor. Därifrån kom det till djurfoderindustrin. Pidolin innehåller två aminosyror, arginin och prolin, som är beståndsdelar i kollagen. Hinnan under äggskalet är kollagen till 95 %, och ägggets skal förankras i denna hinna. Då en värpande höna blir gammal, försvagas hinnans kvalitet och följden blir ökad förekomst av knäckt skal. Pidolinet minskar uppkomsten av mikroöppningar då ägg förvaras i kylskåp. Det ökar också äggets elasticitet, och då håller ägget bättre mot stötar. Hos avelshöns blir ruvningsresultatet bättre. Detta har en stor ekonomisk betydelse, i synnerhet i uppfödningen av moderbroilrar. Det finns mycket kollagen i benbyggnaden, ända upp till 30 %. Fågelskelettet utvecklas under de första levnadsveckorna. Genom en tillsats av Pidolin i fodret kan man trygga utvecklingen av ett starkt skelett. Det har också inverkan på tillväxten. I synnerhet för kalkoner är det viktigt att skelettet utvecklas väl, eftersom kalkonerna har en lång uppfödningstid och en hög levandevikt belastar benen i slutfasen av uppfödningen. Noggranna observationer fr Om man vill ha ett gott resultat i hönsgården, måste man göra observationer där varje dag och reagera genast på de första signalerna om problem. Om man väntar några dagar för att se i vilken riktning utvecklingen går, kan det vara för sent att reagera. TEXT Terttu Koskela och Marja Hongisto I FOTON Terttu Koskela Jouni Puputti är en av de första som bytte till inredda burar, och därför har han flera års erfarenhet av alternativ produktion. Han säger att man måste vistas i hönsgården också andra gånger än då man samlar ägg, för att förstå vad som riktigt händer där. Det är nödvändigt att väga hönsen i synnerhet under värpstarten. Väg- ningsrapporten ska läsas med eftertanke och viktutvecklingen ska hållas under kontroll. På det sättet kan man påverka äggens viktutveckling och jämnheten i flocken. I starten höjer Jouni fodergivan ordentligt och ökar antalet utfodringsgånger då levandevikten och värpningen ökar. Lohmannhönan behöver nu klart mera foder för att öka levandevikten i åldersveckorna 19–25 jämfört med för 1,5–2 år sedan. Hönornas vikt vid 26 veckors ålder var 1 641 gram (LSL:s minimum och maximum 1 528-1 695). Vid 30 veckors ålder var vikten 1 707 gram (variationsintervall 1 632-1 768). Observation av temperaturen inne och ute är viktig. Den inverkar t.ex. på foderintaget. Eftersom det inte gick åt tillräckligt med foder under Jouni Puputti förbereder en vägning och monterar en trivselbur på mellanväggen. Efter vägningen flyttas hönorna till andra sidan av mellanväggen. Packningsmaskinen lägger automatiskt äggen som kommer längs banden i fack. Jouni Puputti nämner att packerierna numera för det mesta använder plastfack. Om man skriver upp vad man observerar och noggrant följer med produktionen, underlättas gestaltningen av helheten och också starten med följande hönsflock. Men man måste också vara redo att reagera på ett annat sätt, eftersom hönsflockarna inte liknar varandra. Också förädlingen ändrar hönan, och nya problem kan uppkomma. Vad måste man lägga märke till? Pidolin och kalciumbindningen Arginin som finns i Pidolinet deltar i det kalciumbindande proteinet i tarmen, blodet och livmodern (där äggskalet bildas). Argininets andel i detta protein är 28 %. Pidolinet innehåller dessutom 13,5 % kalcium, som är så gott som användbart till hundra procent. När hönor fick Pidolin i slutfasen av värpningen, var den första tydliga iakttagningen att äggskalets yta blev mycket slätare än förr. Antalet skrovliga ägg i totala mängden minskade märkbart. Då hönsen fick Pidolin tillsammans med Siipi-Melli, minskade antalet ägg med knäckta skal och värpningsprocenten ökade. 36 rån början är grunden för ett bra resultat sommarens värmebölja, ökade Jouni ”nattutfodringen” 2–3 gånger i veckan. Då var hönorna yngre än 30 veckor. Att göra en tillräckligt kraftig blandning av egna foder betalar sig som en bättre foderutnyttjandegrad. Proteiner och energi Kraften i de egna fodren avser både proteiner och energi. Högklassigt protein fås huvudsakligen med koncentrat, och därför lönar det sig inte att snåla med det. Foderblandningen får energi om spannmålens hektolitervikt är hög och man använder vete, åtminstone under värpstarten. Med växtoljor fullkomnar man energinivån i eget foder. En spannmålsanalys och utfodringsrekommendation gör användningen av egen spannmål trygg. Puputtis gård är välskött. Det gamla hönshuset/ladugården är lager- och serviceutrymme numera. Gott resultat för förra flocken Jounis föregående flock började värpa i början av december 2011 och åkte till slakt i början av april 2013. Värpningsperioden blev 90 veckor. Det partiet fick ett bra resultat. De enda stora problemen var av teknisk natur. Tekniska problem uppstår för varje flock, men ju bättre man är för- beredd på dem, desto mindre blir förlusterna. I åldersveckan 29 gick en bult av i foderrännan och värpningen sjönk till 90 %, men återhämtningen gick snabbt. Också under åldersveckan 40 hade vi problem med foderutdelningen, men inverkan på produktionen blev liten. Foderspiralen gick av i åldersveckan 64 och vid samma tid hade vi problem med gödselmattan. Kumulativa resultat från ett års värpning och under hela produktionsperioden 20-72 veckor värpnings-% 93,9 ägg st/höna 344 äggvikt g 62,98 g/dagsprod 59,31 ägg kg/höna 21,79 foderutnyttjande- 2,06 grad 20-88 veckor 90,9 437 63,98 58,29 27,94 2,11 Observationer på Puputtis gård. Resultaten presenteras i tabellen med fyra veckors intervaller, utom dödligheten som är kumulativ. ålder vecka 20 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64 68 72 76 80 84 88 värpnings-% vecka 59,3 96,7 97,6 97,8 96,7 96,8 94,3 93,8 93,3 92,9 92,0 90,5 90,6 88,2 84,1 82,3 78,3 74,1 äggvikt g vecka 49,22 57,54 60,07 61,80 62,66 63,53 62,83 64,11 64,52 65,33 65,46 65,92 66,29 66,95 67,88 67,87 68,12 68,45 g/dagsprod vecka foder g/höna dag fcr vecka kumalativ dödlighet % 29,19 55,64 58,64 60,42 60,59 61,51 59,24 60,16 60,23 60,66 60,23 59,68 60,04 59,04 57,08 55,88 53,34 50,71 99 122 115 121 123 127 123 126 128 130 120 143 123 123 129 126 125 126 3,39 2,20 1,97 2,00 2,04 2,06 2,08 2,09 2,12 2,15 1,99 2,40 2,05 2,10 2,26 2,25 2,32 2,45 0,00 0,05 0,08 0,15 0,16 0,22 0,32 0,35 0,43 0,51 0,96 1,71 1,92 2,05 2,30 2,95 2,88 3,23 37 GRIS AGRO magasinet • 3/13 Ismo Eerola har satsat på kvalitet i djurstallet. Arbetet är utfört med omsorg och med goda material. 10 500 kubikmeter berg sprängdes först bort där byggnaden står. HyväSikala XO hade öppet hus i början av augusti. Aktieägarna kunde bekanta sig med stallets utrymmen och produktion. Den utmärkta miljön och djurens utrymme fick beröm liksom också Ismos fina idé. HyväSikala XO - konsumentens egen länk i närmatkedjan Ismo Eerola går sina egna vägar. Vid sidan av traditionell svinuppfödning har Ismo skapat en helt ny variant: Vem som helst kan köpa aktier i hans svingård HyväSikala XO och bli delägare i närmatkedjan. TEXT OCH FOTON Kimmo Kesälä ”Nu vet vi vad vi äter” Hanna och Paavo kom med sina barn och bekantade sig med HyväSikala XO:s grisar i Kouvola. – Barnen vill se grisarna och för oss är det viktigt att köttet är inhemskt, etiskt producerat, rent och färskt. Det är fint att djuren får leva i en bra miljö och ha ett arttypiskt beteende. Vi tycker också att det är en stor fördel att fodret är GMO-fritt, säger paret. Familjen läste om HyväSikala XO i en tidning och om möjligheten att bli aktieägare. Hanna och Paavo tog genast tag i möjligheten, och hela familjen äter nu griskött ur egen produktion. – Vi vill veta vad vi äter och i synnerhet vad våra barn äter. 38 I modellen som Ismo Eerola skapat kan konsumenterna köpa HyväSikala XO Oy:s aktier och delta i produktionen av högklassig närmat. – Aktieägare har strömmat till och intresset har överraskat positivt. Aktieägarna kan påverka bolaget i vanlig ordning på bolagsstämman, berättar Ismo Eerola. Det nya svinstallet med sågspånsbädd och 400 platser och det vidstående sommarstallet med plats för 300 slaktsvin grundades som aktiebolag. Sommarstallet ger nödvändigt merutrymme sommartid och vintertid används det som lagringsplats för sågspån. Ismo menar att sågspånsbädden ger de växande djuren en god miljö. – Djuren kan röra sig fritt i sin De första individerna kom till sommaravdelningen 17.4.2013. Väggarna är öppna upptill, och luften kan därför cirkulera fritt och solen lysa in. Med sidogardiner kan man justera solsken och vinddrag. Vintertid fungerar sommarstallet som lager för sågspån. flock och böka i sågspånen. Det finns mycket mera utrymme för varje individ än vad lagen kräver. Ett märkligt fenomen under byggtiden var att Ismo fick endast 50 % av investeringsstödet, eftersom utrymmena byggdes alltför stora, dvs. det fanns mera kvadratmeter än vad lagen föreskriver. – Djurens välmående är dock en hjärtesak för mig och det prutar jag inte på. Receptet är enkelt: djurens miljö ska vara utmärkt och det ska finnas tillräckligt med foder. Och djuren har inte behövt någon antibiotika. Ismo Eerola fick en hedersbetygelse för 2012 års gärning inom svinhushållning. Ismo tog emot belöningen på Farmari-utställningen i Seinäjoki i juli. Finlands Grisföretagare delar varje år ut hedersbetygelsen till en person eller organisation som i betydande grad främjat det finländska svinföretagandet. Priset som Ismo Eerola fick var en trätavla med grismotiv skapad av konstnären Leo Karppinen. och havre från den egna åkern kompletterade med spannmål från odlare i näromgivningen. Dessutom tryggar Raisioagros GMO-fria koncentrat en tillräcklig tillgång på protein, mineraler, spårämnen och vitaminer. – Konsumenterna har berömt mig för att köttet går att spåra, för att det är närproducerad, färskt och lätt tillgängligt. En fru berättade att hennes son som har sojaallergi kan äta vårt griskött utan problem, fastän många andra köttprodukter ger symptom. Här är alltså ett tips till dem som är sojaallergiker. Svinen äter koncentrat och närproducerad spannmål HYVÄSIKALA XO OY • ligger i Kausala i Itis • grundades år 2011 • över 100 aktieägare • aktiens nominella värde 1 euro • aktien och teckningspriset sammanlagt 200 euro/aktie • www.lihatori.fi Vill du bli delägare? Ring Ismo Eerola tfn 0400 155 049. Som utfodringslösning har Ismo valt blötutfodring. Ismos grisar äter korn Diplom för revolt mot recessionen Att ta med konsumenter och annan allmänhet som aktieägare i HyväSikala XO Oy var för ett par år sen en ny och fräsch idé. Då levde vi med en historiskt besvärlig lönsamhetskris i grisköttsproduktionen. Ismo Eerolas företagsamhet har noterats också av statsmakten. Bland många diplom på butiksväggen i Benjamin Maatilatori finns diplomet ”Lamankaatajan kunniakirja” (Diplom för revolt mot recessionen) undertecknad av statsministern. Ismos idé med en närmatrutt börjar med HyväSikala XO och går via gårdsslakteriet Liha REM Oy till butiken Benjamin Maatilatori, alla på samma ort. Den spannmål som grisarna äter kommer från de egna och grannarnas åkrar, och därför kan man säga att det är fråga om verkligt närproducerad mat. De anställdas professionalitet i slakteriet Liha REM Oy i Kausala och i butiken Benjamin Maatilatori var faktorer som fick mig att köpa en egen andel i företaget. Dessutom ger de här företagen utkomstmöjligheter för andra producenter i näromgivningen – och svinen sköts bra. Jari Eeva 39 GRIS AGRO magasinet • 3/13 Dålig aptit är till skada för den tidiga dräktigheten och ökar antalet omlöp. Man kan förhindra viktminskningen genom att ge smågrisarna högklassig prestarter, genom att dela ut fodret fler gånger om dagen eller genom att fukta fodret. Suggornas fruktsamhet varierar under året Suggornas nedsatta fruktsamhet på hösten ger sig till känna som svaga brunster, fler omlöp och små kullar. Man har upptäckt flera orsaker till fruktsamhetsstörningarna under hösten, t.ex. temperatur, dagslängd och utfodring. TEXT Päivi Volanto Faktorer som beror på suggan är bl.a. hull och grisningsgång. Störningar i fruktsamheten inverkar i hög grad på suggans smågrisproduktion och samtidigt på gårdens ekonomiska resultat. Sommaren har gått, men följderna kan ses nu på hösten. Längden på dagen och den ljusa perioden inverkar på fruktsamheten Man har märkt att dagslängden inverkar på suggors fruktsamhet genom hormonet melatonin. Melatoninet stimulerar hjärnan till att avsöndra förökningshormoner som får äggfolliklarna att växa och ovulationen att starta. Melatoninavsöndringen påveraks av dagslängden och ljusmängden. Om dagslängden är kort, dvs. dygnet har fler mörka än ljusa timmar, avsöndras mycket melatonin. 40 Melatoninavsöndringen sjunker sommartid då dagarna är långa, vilket har en negativ effekt på avsöndringen av förökningshormoner och på fruktsamheten. Längden på den ljusa perioden inverkar också på fruktsamheten. Det ges olika rekommendationer för längden på den ljusa perioden, men alla är överens om att mörkerperioden borde vara minst 8–10 timmar. På semineringsavdelningen borde ljuseffekten vara tillräckligt effektiv, åtminstone 300 lux. Lamporna borde placeras ovanför suggan och rengöras då och då från damm och flugprickar. Hög temperatur minskar aptiten I Finland har vi inga problem med höga temperaturer i augusti-septem- ber, eftersom värmeböljor förekommer främst i juli. Höga temperaturer får grisningsprocenten att sjunka i synnerhet hos gyltor och suggor som grisat en gång. Om suggan lider av värmestress i början av dräktigheten sommartid, kan dräktigheten avbrytas eller antalet livsdugliga embryon sjunka. Om embryon i utveckling går förlorade, minskar kullstorleken vilket man märker först senare. I början av 2000-talet märkte man i Holland att antalet omlöp ökade, då det förekom stora variationer i dygnstemperaturen; varmt på dagen och kallt på natten. Värmestress inverkar också negativt på galtens spermiemängd och -kvalitet. En galt som lidit av alltför mycket värme behöver minst fem veckor innan spermiernas rörlighet är återställd till normal hastighet. Aveln har lett till att antalet smågrisar per sugga har ökat, och därför belastar omsorgen om kullen suggan mera nu än förr. Å andra sidan har inte suggornas konsumtionsförmåga förbättrats. Under värmeböljor tappar suggorna aptiten. Försök visar att foderintaget minskar med 170 gram för varje grad som överstiger 16 grader Celsius. Då foderintaget försämras vid höga temperaturer, leder det lätt till en alltför stor viktminskning under digivningen, vilket inverkar på antalet ägg som lossnar vid ovulationen och på hur embryona klarar sig. Viktminskningar beror huvudsakligen på förlust av kroppsfett, proteiner och vatten. Dålig aptit som beror på värme eller något annat har en skadlig inverkan på den tidiga dräktigheten och det blir fler omlöp. Man kan minska viktnedgången hos suggor bl.a. genom att ge smågrisarna högklassig prestarter som t.ex. Rentopossu 1_2 allfoder, genom att dela ut foder fler gånger om dagen eller genom att fukta fodret. Flushing förbättrar fruktsamheten En stor fodergiva, dvs. flushing, före semineringen förbättrar fruktsamheten. En alltför knapp tillgång på energi före semineringen minskar den kommande kullens storlek och smågrisvikt i synnerhet hos suggor som har förlorat mycket hull under digivningen. I synnerhet gyltorna har nytta av flushingutfodring, eftersom de har sämre konsumtionsförmåga under digivningen än suggor. Potrakiihotus, Raisioagros flushing-specialfoder, höjer blodets insulinnivå, vilket stimulerar könshormonerna och suggorna kommer tidigare i brunst. En tidig och kraftig brunst inverkar positivt på antalet spädgrisar i följande kull. Ståbrunsten är längre hos suggor som snabbt kommit i brunst. Text: Päivi Volanto Foto: Philip Van den Brink Nu är det tid att analysera spannmålen Ett år är inte det andra likt. Detta ser man t.ex. av variationerna i spannmålens proteinhalter. I fjol var proteinhalterna lägre än på många år. Utfodringen blir märkbart exaktare, om spannmålen analyseras. Med hjälp av hektolitervikten får man veta foderenhetsvärdet. Om man känner till proteinhalten, kan man på basis av den räkna ut hur mycket aminosyror man får ur spannmålen. Nödvändig protein- och aminosyrakomplettering får man med koncentraten. Med koncentraten får man också nödvändiga mineralämnen och vitaminer. Om spannmålskvaliteten inte analyseras, måste man använda sig av medelvärden för protein och energi då man utarbetar foderstater. Resultatet kan bli en blandning vars energi- och/eller proteinmängd är otillräcklig i förhållande Vid Raisios mottagningsplats för spannmål tas prov av varje spannmålsparti. Med hjälp av proven fastställs fuktighet, hektolitervikt, protein och stärkelse (inte av havre). till djurets behov. Följden blir försämrad tillväxt och dåligt foderutnyttjande. Päivi Volanto Ta kontakt med Raisioagros kundansvariga, om du vill analysera din spannmål. Utöver analysresultaten får du en foderstatsrekommendation till det koncentrat du väljer. Vid behov hjälper vi dig att välja lämpligt koncentrat till din gård. 41 GRIS AGRO magasinet • 3/13 Den som söker han finner Som produktionsanläggningar är svinhusen fulla av väntande och ammande mödrar, nyföda barn, barn i daghemsåldern, barn i lågstadie- och högstadieåldern eller puberterande ungdomar. Seniorerna representeras vanligen av enstaka galtar. Eftersom åldersfördelningen hos djuren är övervägande ung, är också sjukdomarna typiska barnsjukdomar, ungdomsproblem eller problem som nyförlösta mammor har. Men till all lycka är svinet ett ovanligt segt djur och jag tycker att det är ett under att sjukdomarna hålls så bra under kontroll som fallet är i Finland. Om sjukdomsfallen ökar över det normala i svinstallet eller om man ser ovanliga symptom, är det tid att börja undersöka problemet. Ibland får man en känsla av att det är omöjligt att hitta det sökta. Men att hitta en entydig förklaring till någon sjukdom är till allas fördel, och därför är det skäl att arbeta systematiskt med problemlösningen. Alternativ utesluts så småningom och panik ska undvikas. Tillräckligt antal prover I grund och botten är det sällan enkelt att ställa en diagnos. Vi kan ha ett antagande, men då man reder ut orsaken till sjukdomen måste man beakta djurens symptom, sjukdomsförloppet i svingården, åldersgruppen som insjuknat, tidigare produktionsresultat och laboratoriesvar – alla med egen vikt och betydelse. En enda funnen bakterie bevisar inget – om det inte är en salmonellabakterie. Då man känner till sjukdomssymptomen, sjukdomsförloppet och vilken djurgrupp det främst rör sig om, är det tid för provtagning. Den kan förutsätta en obduktion på gården, att döda djur sänds till patologen, att avförings-, blod-, nässlemsprover tas och i några fall att prover tas av fodret. Det lönar sig inte att snåla med proven. Av smågrisar och djur i mel- ”Sök även om det är svårt att hitta svaret.” 42 Katri Kaaro VML lanuppfödning är det skäl att undersöka 2–5 prover, detsamma gäller för avföringsprov som helst ska tas från många djur och inte från endast ett par individer. Meningen med detta är att många prover ökar sannolikheten för att hitta den verkliga orsaken till sjukdomen och inte endast vilseledande slumpmässiga fynd. Rätt tolkning Då svaren på proven kommer, måste man också kunna förstå dem rätt och vilken relation de har till sjukdomsförloppet. När har antikroppar börjat bildas, när är antikropparna få, vilken bakterie är det som lett till sjukdomen och kan man läsa något mellan raderna i obduktionsrapporten? I en störtskur av diarré eller sjukdomar i andningsvägarna måste medicinering inledas genast. Då undersökningsresultaten och eventuell fastställelse av mottaglighet är klara, vet man redan om medicineringen haft verkan. Då kan man göra ett sammandrag av fallet och låta det bli en lärdom för följande sjukdomsfall – märkligt nog så återkommer ju sjukdomarna. Bästa producenter, uppmana era veterinärer att sända prover och att skrapa längre ner än bara på ytan. Ni kan själva bekanta er med anvisningarna för provtagning och remisser på Eviras webbplats www.evira.fi. Ägaren kan sända döda djur till undersökning, fastän veterinären inte skulle hinna besöka gården. Kom också ihåg att det går att sända prover till utlandet för undersökning av antikroppar – om dock inte hela grisar. Den som söker han finner! PAAVOS SPALT Raisioagros produktionskonsulent Paavo Viitanen besöker gårdarna med öppna ögon och öron. Avsikten är att förbättra kundgårdarnas produktionsresultat med olika åtgärder. Potrakiihotus ger sugga och smågrisar välmående Potrakiihotus har stärkt sin ställning på gårdarna, eftersom resultaten talar för sig. Fruktsamheten blir bättre, antalet födda smågrisar ökar och kullarna är jämnare. Utfodringshygienen är väsentlig då man använder produkten. De foderrester som lämnar i tråget börjar snabbt skämmas, om de inte städas undan. I synnerhet blötutfodringsgårdar måste se till att trågen är rena. Eftersom Potrakiihotus smakar mycket gott och innehåller mycket och lättabsorberad energi, kan det användas genast efter grisningen för att påskynda suggans vätske- och foderintag. Då återhämtar sig suggan snabbare och den snabba energikicken hjälper suggan att producera mera mjölk genast efter grisningen. Exempel i praktiken Alla suggor på gården får smärtstillande medicin 2 gånger om dagen under 3 dagar ca en halv timme före utfodringen. Då orkar suggorna stiga upp snabbare och äta och dricka. Detta hjälper suggan att återhämta sig bättre efter grisningen och minskar risken för mjölkfeber. Då suggorna får foder, stiger de flesta av dem omedelbart upp och äter men några fortsätter ligga. Dessa suggor får omedelbart Potrakiihotus och smågrisfoder ovanpå fodret. Om en stund stiger de flesta suggorna upp och äter. Om någon sugga trots Potrakiihotus och små- grisfodret inte stiger upp, ska man hjälpa upp suggan. Med den här konsten har gården haft små problem med att få upp suggorna och äta och smågrisarna har fått mera mjölk. Man har fått fler smågrisar under den egna suggan avvanda och omflyttningarna har minskat. Dessutom har man kunnat minska på mängden antibiotika i samband med grisningen. Samma gård har i försökssyfte inlett Potrakiihotus på några suggrupper fem dagar före avvänjningen, dvs. under ungefär tio dagar före semineringen. Potrakiihotus har delats ut för hand i grisningsavdelningen till suggorna ovanpå fodret. Givan har först varit drygt hälften av normal giva, dvs. ca 150 gram 2 gånger om dagen. Efter avvänjningen har Potrakiihotus delats ut enligt normala anvisningar. Resultaten har jämförts med normal användning av Potrakiihotus, som inleds först efter avvänjningen. Suggorna har ätit mera digivningsfoder än förr under den sista veckan före avvänjningen. Detta har hjälpt suggorna att hållas vid gott hull, vilket förbättrar suggornas fruktsamhet. De suggor som fått Potrakiihotus under den längre perioden har fått över 0,6 smågrisar fler per kull jämfört med normal mängd Potrakiihotus. I skrivande stund har 130 kullar med lång Potrakiihotus-utfodring fötts. Resultaten i testgruppen jämfördes med en normal grupp med 530 kullar. Detta är inte ett vetenskapligt försök, men gården var villig att fortsätta använda metoden. Det är möjligt att använda Potrakiihotus också i andra produktionsskeden för att stimulera aptiten, om suggan inte vill äta ordentligt, och blanda ut det med t.ex. smågrisfoder. Men kom ihåg att städa ur tråget om suggan inte gör det. Dessutom har också galtarna nytta av Potrakiihotus. Givan kan vara lika stor som suggornas, dvs. 250 gram 2 gånger om dagen. Städa ur trågen! Det lönar sig att städa bort foderrester ur trågen. 43 PÅ NÄTET AGRO magasinet • 3/13 Raisioagros nätbutik öppen för alla Nätbutiken fortsätter växa kraftigt. Under detta år, 2013, är det meningen att öppna nätbutiken för alla. Hittills har endast Raisioagros kunder kunnat skriva in sig i nätbutiken med sina egna kundnummer, men i framtiden är det meningen att nätbutiken ska vara öppen för alla. Nätbutiken har fått in regnkläder avsedda för professionellt bruk. Grundéns regnkläder är designade för att uppfylla yrkesfiskares behov. Nya produkter har också kommit in på växtskydds- och gödselsidan. Nya glyfosater i Raisioagros nätbutik är Round Up Bio och Rodeo. En nyhet i gödselutbudet är Yaras Selensalpeter. Gratis väderlekstjänst, som finns sommartid i nätbutiken, har uppdaterats till en ny version. Väderlekstjänsten har nu en helt ny grafisk design och ger bättre prognoser. På väderlekstjänsten hittar du detaljerade väderprognoser och dessutom prognoser för besprutning och avdunstning. Kom ihåg att du kommer till väderlekstjänsten endast genom att logga in i nätbutiken. Raisioagros Melli-kampanj gäller också i nätbutiken. För varje beställning i nätbutiken av 500 kg Melli levereras 8 kg Agropesu-tvättmedel till kunden och för varje beställning som är över 1 000 kg får kunden 20 kg tvättmedel. Kampanjen gäller beställningar som gjorts före 30.11.13. I nätbutiken beställer du varor till eget avtalat pris. Genom att logga in dig med dina personliga koder säkerställer du att samma villkor gäller som då du beställer via din kundansvariga. Kom ihåg att vi ger 10 euro i rabatt på alla inköp över 300 euro i nätbutiken. Raisioagros nätbutik finns på adressen shop.raisioagro.com Nya kläder och produkter – bekanta dig med utbudet! I nätbutiken finns nu också rengkläder avsedda för professionell användning. Skriv in dig i Raisioagros nätbutik 1. Gå till nätbutikens ingångssida på adressen: shop.raisioagro.com. På sidans vänstra kant hittar du en video som hjälper dig att använda nätbutiken. 2. För att du ska kunna logga in i nätbutiken måste du fylla i ditt användarnamn och lösenord i respektive fält på inloggningssidan. Användarnamnet är ditt eget kundnummer. Kom också ihåg att godkänna nätbutikens villkor. 3. Om du har glömt det lösenord som du fått tidigare, får du ett nytt då du klickar på ”Har du glömt ditt lösenord”. Fyll i ditt kundnummer och din e-postadress, som du uppgett till Raisioagro, i det fält som syns till höger nere på skärmen. Till denna e-postadress får du automatiskt ett nytt lösenord. I problemsituationer ta kontakt med oss per e-post: agroshop@raisio.com På adressen agroshop@raisio.com tar vi gärna emot feedback eller idéer för hur vi ska utveckla vår nätbutik. 44 MELLANMÅL Mattips för barn! Raisio och WWF har publicerat ett mathäfte för lågstadieelever som ska hjälpa dem att välja mångsidig och miljövänlig mat. Med hjälp av trevliga uppgifter hjälper häftet barnen att undvika att slösa med mat och låta bli att avsky den. Det finns också ett par enkla recept i häftet, som man kan använda då man kokar mat tillsammans med barn. Tipsen i häftet är till ditt och jordklotets bästa! 1. Säg ja till grönsaker 2. Släng inget i onödan 3. Uppskatta maten, avsky den inte 4. Kolla märkena i butiken 5. Låt årstiderna synas på tallriken 6. Fiska, samla och odla själv Beställ avgiftsfritt häftet Världens bästa mat. Sänd in ditt namn, din adress och det antal häften du vill ha till Raisio communications@raisio.com, eller skriv ut häftet och lärarmaterialet på nätet http://bit.ly/PallonParastaRuokaa Benecol® Blåbärs shot är en bärig nyhet Den fräscha Benecol® Blåbärs shoten blir en god avslutning på måltiden och sänker samtidigt kolesterolet. Produktfamiljens höstnyhet är den bäriga Benecol Blåbärs shoten, som är en yoghurtdryck smaksatt med blåbärsmos. Med hjälp av Benecol-produkterna går det lätt och snabbt att sänka kolesterolvärdena. T.ex. en energidrycksflaska om dagen räcker, eftersom en flaska innehåller hela dagsransonen växtstanoler (två gram). Den bästa effekten fås om effektdrycken avnjuts i samband med en måltid eller som mellanmål. Tilläggsuppgifter på www.benecol.fi. Broilersallad med korngryn INGREDIENSER: 6 dl vatten 1 st. hönsbuljongtärning 3 dl Torino Fullkornskorn MARINAD: 0,75 dl rypsolja 0,5 dl vit balsamvinättika 1 msk citronsaft 1 msk honung 1 st. krossad vitlöksklyfta 0,5 tsk curry 0,5 tsk svartpeppar 0,33 tsk salt ANDRA INGREDIENSER TILL SALLADEN: 1 msk Sunnuntai Flytande Rypsoljeprodukt 450 g honungsmarinerade broilerfiléstrimlor 1 dl purjo 150 g gurka 300 g vattenmelon i bitar 1 burk ananasbitar 1 påse ärt-majs-paprika (200 g, djupfryst) TILLREDNING: 1. Tillsätt Torino Fullkornskornet i kokande hönsbuljong. Blanda om under koktiden som är ca 8 minuter. Häll kornen i ett durkslag och låt rinna av ordentligt. Låt kornet svalna. 2. Vispa samman ingredienserna till marinaden och bland den i fullkornskornet. Låt dra på kallt ställe några timmar 3. Bryn broilerfiléstrimlorna i stekpanna i fettet. Låt svalna. 4. Skär purjon fint, tärna gurkan och vattenmelonen. Låt ananasbitarna rinna av och tina de frysta grönsakerna. 5. Blanda försiktigt ner salladsingredienserna i det marinerade Fullkornskornet. DU HITTAR FLER LÄCKRA RECEPT PÅ www.raisionkeittokirja.fi 45 NYHETER AGRO magasinet • 3/13 Välkommen till KoneAgria Raisioagros utbud av varor har utvidgats med förstklassiga produktionsinsatser. Vi skaffar produktionsinsatser i stora partier förmånligt och effektivt. Våra kompanjoner är branschens bästa aktörer, och vi har bl.a. bredfolie och balplast från Trioplast och balnät från Tama i vårt utbud. Vi är med på KoneAgria -utställningen tillsammans med våra kompanjoner. Utställningen äger rum 9-12.10.2013 i Paviljonki i Jyväskylä. Utställningen är öppen från onsdag till fredag kl. 9-17 och på lördagen kl. 9-16. På KoneAgria har vi ett utfodringsseminarium onsdagen 9.10 kl. 10-11 och fredagen 11.10 kl. 10-11. Efter se- Raisioagros producentkryssning 4-6.2.2014 Raisioagros traditionella producentkryssning från Helsingfors till Stockholm sker tisdag-torsdag 4-6.2.2014 med m/s Silja Symphony. På kryssningen kan du lyssna på mångsidiga faktaföreläsningar, göra en exkursion i Stockholm eller bara koppla av tillsammans med vänner och andra producenter. Tilläggsuppgifter om programmet, exkursionerna och artisterna sänder vi med e-post och som brevpost senare i höst. Gå in på vår webbsida för mera information www.raisioagro.com – uppgifterna uppdateras i takt med att programmet blir klart. Matka-Vekka tar emot reserveringar från 1.10.2013, tfn 020 120 4851, kontoret är öppet må-fr kl. 9–17. Välkommen med på årets populäraste producentkryssning! ............... minariet får vi lunch, så anmäl dig på förhand till din personliga kundansvariga eller på nätet www.raisioagro.com. Neste Oil och Raisioagro undersöker möjligheten att använda halm som råmaterial för förnybart bränsle. Neste Oil och Raisioagro har startat ett forskningsprojekt, vars mål är att utreda halmens potential som råvara för förnybart dieselbränsle. Av halmen används endast en bråkdel tills vidare. Forskningsprojektet utreder om det är möjligt att skapa en logistiskt fungerande och tillräckligt effektiv halmuppsamlingskedja i stor skala. Dessutom undersöks möjligheten att lagra halmen året runt som råvara för industriprocesser. Forskningen genomförs av Arbetseffektivitetsföreningen. Det är möjligt att dra nytta av halm i tillverkningen av förnybart dieselbränsle tack vare den mikroboljeteknologi som Neste Oil utvecklat. Neste Oil har testat omvandling av halm till olja i flera år. Produktionsförsök med mikrobolja i pilot-skala inleddes i fjol, då bolaget startade Europas första försöksanläggning som producerar mikrobolja i Borgå. Nyttoanvändning av halm skulle stärka landsbygdsnäringarna Raisioagro är med i halmforskningen, eftersom nyttoanvändning av halm skulle skapa möjligheter att stärka spannmåls- och husdjurskedjans lönsamhet i Finland. Befintliga maskinparker kan användas på ett effektivare sätt, och en omfattande användning av halm till nyttoändamål skulle också starta nya investeringar. En hållbar användning av halmen till produktion av förnybar energi skulle förbättra lantbrukets miljöbalans. Utveckling av teknologin, större gårdar och specialisering har förbättrat möjligheten till nyttoanvändning av halm. Forskningen utreder bl.a. praktiska frågor som har att göra med skörden av och kvaliteten på halmen. Också odlarnas och entreprenörernas intresse av halm till nyttoändamål utreds. 46 SERVICEKORT Om du vill uppdatera dina uppgifter eller om du vill avboka AgroMagasinet, fyll i kupongen och sänd den till Raisioagro. Du kan också sända de nya uppgifterna via vår webbplats: www.raisioagro.com/anna-palautetta Adressändring Jag beställer Agromagasinet Jag behöver inte tidningen längre Husdjursproduktionen har upphört Vi har betalat portot. Jag fortsätter odlingen av grödor Namn Tfn Näradress Postnummer och ort Anne Aura Kod 5010718 Info: 2255 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE E-post Obs! Om du är husdjursproducent eller odlare, hittar du din kontaktperson på bakpärmen bredvid din adress > Nya utnämningar Jag heter Heikki Alastalo och började som kundansvarig på Raisioagro i april. I början av oktober blir jag produktchef för gödseloch växtskyddsmedel. Jag är AFM-kandidat till utbildningen och blir magister under höstens lopp. Jag kommer från Pemar i Egentliga Finland. Min arbetsplats är på kontoret i Reso. heikki.alastalo@raisio.com Jag heter Ari-Pekka Vainio och från början av september arbetar jag som distriktsrepresentant för Birkaland. Jag kommer från Nystad och just nu bor jag i Tammerfors. Jag blir tradenom i höst från yrkeshögskolan i Satakunta. Jag har varit i Raisioagros tjänst sedan maj. GSM 044 770 6926 ari-pekka.vainio@raisio.com Jag heter Mikko Koski, och har länge varit på Raisio. Efter en kort paus är jag nu igen produktchef, och mina ansvarsområden är utsädesodling, alla stödformer för utsädesproduktionen från budgetering till marknadsföring och för andra produktionsförnödenheter. Till utbildningen är jag agronom, AFM, och bor i Lundo i Egentliga Finland GSM 050 328 7900 mikko.koski@raisio.com Jag heter Tuomas Uusitalo och börjar som försäljningschef inom svin- och fjäderfägruppen från oktober. Tidigare har jag arbetat som ansvarig produktchef för gödselmedel, växtskyddsmedel och bränslen och som ansvarig för tävlingen Vi söker en superfarmare. GSM 044 782 1387 tuomas.uusitalo@raisio.com Jag heter Anna Peuravaara och från noMarjo Keskikastari tackar för sig vember kommer jag att ansvara för RaisioUppgiften som redaktör för AgroMagasiagros marknadsföringskommunikation net, som kryssnings- och mässvärdinna i Reso. Jag har arbetat på Raisio de seoch många andra kommunikationsuppgifnaste sju åren och fått erfarenheter både ter på Raisioagro har legat mig varmt om från livsmedelsmarknadsföringen och hjärtat. Jag har trivts med mitt arbete unfrån koncernkommunikationen. Till utder mina 17 år i företagets tjänst. Men bildningen är jag magister i handelsämnu är det tid att ta itu med nya utmaningnen och kommer från Åbo. Jag ser med ar som egen företagare. Jag vill tacka alla iver fram emot nya intressanta uppgifter. arbetskamrater, kunder och samarbetsGSM 040 828 6486 partners för ett trevligt och givande samarbete. Med varma anna.peuravaara@raisio.com hälsningar Marjo Keskikastari 47 BA2 - Itella Posti Oy BEVISAT STÖRRE MJÖLKLIKVID Nu går det att göra mjölklikviden större inom allt flere utfodringsinriktningar: Raisioagros Benemilk® -allfoder har fått sällskap av protein- och robotfoder. TT NY BENEMILK BLACK För rekordkor och krävande bruk BENEMILK RED Effekten är tillräcklig också tillsammans med gammalt ensilage TT NY BENEMILK AMINO BLACK Halvkoncentrat för krävande bruk BENEMILK AMINO RED Ett effektivt halvkoncentrat för särutfodring BENEMILK BLUE Tillsammans med proteinrikt ensilage TT NY BENEMILK AMINO BLUE Används tillsammans med små mängder spannmål BENEMILK ROBO Sammanställt för robotmjölkning TT NY BENEMILK AMINO TMR Blandfodergårdarnas eget Benemilk-koncentrat Ställ frågor om Benemilk®-fodren och utfodringsplanering till din kundansvariga. www.raisioagro.com
© Copyright 2024