GESTALTNINGSPROGRAM FÖR SKOMAKARUDDEN, BOVALLSTRAND 2010-04-19 SOTENÄS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 1 INLEDNING En ny detaljplan har tagits fram för ett område kring Bovallstrands norra kuststrecka. Dess syfte är att möjliggöra utveckling mot ökade andelar bostäder och fritidsanknutna verksamheter på Skomakarudden och i områden som tidigare varit förbehållna främst trävaruindustri. Gestaltningsprogrammet är ett komplement till detaljplanen och kommer att kopplas samman med exploateringsavtalet för detaljplanen. Här redovisas grundläggande arkitektoniska och landskapsmässiga principer för ny bebyggelse. Programmet är avsett att användas som ett hjälpverktyg vid projektering av mark och bebyggelse inom planområdet. Gestaltningsprogrammet har upprättats av LILJEWALL arkitekter, Göteborg: Uppdragsansvarig: Bjarni Ingvason Vy mot Skomakarudden från motsatt strand, befintligt utseende 2 Vy mot Skomakarudden från motsatt strand, föreslaget utseende HISTORIA Bovallstrand nämns första gången 1585 och redan då i samband med saltning och utförsel av sill. Den ursprungliga bostadsbebyggelsen anlades nedför höjderna Gullviksberget och Korpåsberget. På traditionellt vis lades fyra slanor ut som markering för var man ville uppföra sitt hus. Hade ingen flyttat dem inom någon vecka kunde man börja bygga. Bostadshus förlades på sluttningarna ned mot Bottnafjorden. Sjöbodar och bryggor uppfördes vid stränderna. Djur hölls i bete på ängen mellan de båda bergen. Bovallstrand har en bra farled ut till öppet hav och blev tidigt en utskeppningsplats. I återkommande perioder under historien har stora sillströmmar simmat till utanför Bohuskusten. Varje gång har det inneburit tillväxtperioder för fiskarsamhällena då stora inflyttningar har skett från inlandet. Lika tvärt har sillperioderna tagit slut och följts av befolkningsminskningar och utbredd fattigdom. Vid 1800-talets slut växte stenhuggeriet fram efter en tillbakagång för fisket. Stora fartyg lade till och lastade sten vid Skomakarberget. De flesta stenhuggare var inte ursprungliga Bovallstrandsbor utan unga män som flyttade in från den omgivande landsbygden. Befolkningsökningen innebar att ängen mellan bergen bebyggdes och att den långgrunda stranden fylldes ut för att ge plats åt ett torg. De flesta traditionella hus i de centrala delarna av Bovallstrand byggdes i perioden fram till 1920. Nu anlades också också fast landförbindelse i form av en bil- och bussväg. Med depressionen 1930 minskade befolkningen igen. Fiskar- och stenhuggarepoken gick mot sitt slut samtidigt som turistsamhället tog vid. Sommargäster hade redan länge hyrt in sig i ortsbefolkningens hus och ett särskilt anlagt badhotell. De hus som uppfördes efter mitten av 1900talet förlades till planlagda nya områden utanför den ursprungliga bebyggelsekärnan. 50- och 60talens hus har fasader i eternitplattor. Hus uppförda efter 1970 är i hög grad kataloghus som avviker betydligt från de ursprungliga bebyggelsen i skala och detaljer. Boendesammansättningen har förändrats med tiden. De fasta invånarna har bosatt sig i nybyggda hus utanför den ursprungliga samhällskärnan. Samtidigt har sommargäster köpt upp den traditionella trähusbebyggelsen för att bo där under ledigheterna. I dag finns inte den ursprungliga kopplingen mellan sjöbod, bostad och arbetsliv och många Bovallstrandsbor pendlar till arbeten på andra orter. Stenlastning på Skomakarudden 1928 Skomakarudden omkring 1940 3 ÖVERGRIPANDE KARAKTÄRISERING Landskapet Planområdet är en del av Bovallstrands norra kuststrecka som idag är bebyggd med en varierad och låg bebyggelse. Från norra sidan av Bottnefjorden ser man befintliga hus längs vattnet och på de bakomliggande höjderna. Byggnaderna ligger inbäddade i vegetation och sticker inte upp i landskapssiluetten. Planområdet är påverkat av den mänskliga handen. Fyllningar har gjorts och berg har sprängts bort på Skomakarudden. Skyttevärn i betong har uppförts under andra världskriget. Bebyggelsen Bovallstrand är ett traditionellt kustsamhälle. Närmast vattnet ligger sjöbodar i kraftiga kulörer med tillhörande bryggor och småbåtshamnar. Bebyggelsen på land består av tvåplanshus i ljusare kulörer klättrande på höjderna upp mot de bakomliggande bergen. Karaktären från 1800-talet och början av 1900-talet finns till stor del bevarad i i både sjöbodar och bostadshus. Många byggnader har tidstypiska snickeridetaljer. Det finns rikligt med terrassmurar, trappor, grindstolpar och verandapelare i lokalt huggen sten. De flesta bostadshus har små trädgårdar. Fasadkulörer beror till stor del på husens placering. Sjöbodar vid vattnet är traditionellt målade i falurött. Bostadshus längre upp på land är vita med enstaka inslag av ockragula hus. Den västra delen av planområdet utgörs av ytor som tidigare nyttjats av trävaruindustrin. Här ligger idag tomma byggnader med långa fasader som stänger blickarna mot havet för den bakomliggande bostadsbebyggelsen. Skalan på husen överensstämmer inte med samhällets byggnadsstruktur och de utgör en barriär som begränsar tillgängligheten till vattnet. 4 Flygbild över Bovallstrand MÅLBILD Detaljplanen föreskriver att ytor där det tidigare bedrivits verksamheter och även oexploaterade ytor nu lämnar plats för boende och ytor för fritidsaktiviteter. Gestaltningsprogrammet syftar till att förstärka planområdets identitetsskapande värden. För att uppnå detta ska några viktiga principer följas: * Nya byggnader ska utföras i traditionella volymer och material men med modern fönstersättning och hög precision i detaljerna. * Vattenkontakt och utblickar värnas från både enskilda byggnader och gemensamma stråk. * Gemensamma vägar utefter vatten och över berg ska göras attraktiva och väl synliga. * Nya byggnader och gångvägar infogas varsamt och alltid i samklang med nivåskillnader. * Gränsen mellan offentligt och privat görs tydlig i markbehandlingen. Planförslaget innebär att ny bebyggelse placeras utmed vattnet samt på och omkring berget Skomakarudden. Den östra bebyggelsen placeras i västra delen ut oregelbundet på berget för att påminna om siluetten från centrala Bovallstrand. Den nya bebyggelsen längs vattenkanalen placeras huvudsakligen vinkelrätt mot fjorden i likhet med den befintliga bebyggelsen. Framför den nya bebyggelsen förläggs två småbåtshamnar. De utgör ett naturligt inslag i landskapsbilden med befintliga hamnar och bryggor både väster och öster om planområdet. Badplats och badklippor med bakomliggande naturmark bevaras. Den nya bebyggelsen blir en naturlig fortsättning av samhället med byggnader och bryggor i Bovallstrands traditionella skala. Från fjordens inlopp tar bebyggelse och småbåtshamnar stöd i den bakomvarande befintliga bebyggelsen. Sammanfattningsvis förändras landskapsbilden utifrån Bovallstrands förutsättningar. Förändringen av landskapsbilden påverkar inte den övergripande helheten. Planillustration. Röd färg markerar offentliga ytor och gångstråk 5 OMRÅDESINDELNING I gestaltningsprogrammet har planområdet delats upp i olika delområden. Vart och ett av dessa ska behandlas utifrån sina särskilda förutsättningar och egenskaper. Varje delområde har sin egen karaktär. Delområdenas omfattning illustreras nedan och beskrivs därefter var för sig i ett eget kapitel. Berget Båthamn vid kajen Ð Sjöförråd vid befintliga småbryggor Ð Ð Ð Parkering längs gator BÅTHAMN RÅGHULT Kajen +1,5 HOPPTORN KAJ +1,5 VÄNDPLATS E 2.3 D=14 M 1.4 E SERVERINGSYTA RESTAURANG 2.1 E 9.4 E Ð P 2 E J q J qq JJ JJ P 37.7 P JJ ( q Ð 1:23 P P P P 1:24 ( J P J P 11.2 E P ( JJ JJ JJ P P 1:22 P P P J JJ 11 1:21 JJ J ( J J JJ JJ J q q JJ E E P J q q q ( 1:15 6.7 J J E 1:30 J JJ E 10.6 11.6 P P P E 13.7 1:31 J P J JJ q B ( 16 P JJ ( ( 1:44 W 9.6 JJ ( ( JJ JJ ( ( ( JJ J E 1:45 RÅGH P J ( ( 1:142 B P 1:42 B JJ ( JJ JJ q JJ 1:100 E P q 1:32 ( 8 P ( 15 ( JJ 11 12 13 14 JJ 10 q 9 ( 8 JJ 6 7 P (J P P ( 1:38 P 1:16 P 21.8 E 1:41 ( 5 13.5 E P P Ð P P 1:20 P JJ P 1:39 ) 2.3 2.2 P P 1:40 P ) 1:9 J 1:141 E 1:17 P P ( P P P P P ( P P 22 P P ( ( P 5.8 J JJ 5 P 21 P J q P ( Ð E P P 9.3 ( T 20 n J P B ( P 1:19 J P ) J ( 7.9 Ð 19.5 E P P ( 2.3 1:6 E 16 17 11 10 ( P q 7.7 16 Parkering vid murar 18 19 12 9 8 1:18 JJ E 13 ) 2.5 MO TJ H J AVE T P 1:10 B 14 15 E ( JJ B n 11.2 6.7 7.2 E 3.3 E B 6 ( E ) E E 3.8 1:8 ÖVERGÅNGSSTÄLLE E 7 P P 1:16 ( E E BEFINTLIGT BUSKAGE ( P P 4.8 E J) JJ JJ JJ 6 2 JJ JJ JJ ( J SIK TLIN JE e 7.2 6.5 E JJ 1:95 JJ P ( ( ( 2.8 P q JJ E P ( E E E 7 P P JJ ( 1:102 E 1:106 2.6 E P PARKERING 21 P 4.4 E 3.6 1:13 PARKERING E 3.3 12 P 2.8 P J J ( 1:105 E P 3.1 5 ( E 1:103 1:104 1:10 JJ 1:144 JJ 1:101 Ð 1.8 1:11 E P ( INFART E GÅNGVÄG P JJ ( J P E 1.6 E ln P +2,8 P +2,6SOPOR 1:9 +3,0 ( ( P J P E P P BUSSHÅLLPLATS E ( 1.7 P E 2.9 P +3,2 SOPOR 1:8 E E P 1:7 1.2 +3,0 1:28 P ( +1,5 P +3,8 1.7 E 1.9 P 7.2 1:7 P P E P P 3.8 +4,4 +1,5 1:26 E P P P P 174:AN 6.6 E q 5.3 E P +4.5 E 4.5 ( E P +2,8 +2,8 Ð 4.8 E 4.4 +4,4 P e 6.9 SKYLT 6.5 E ( P +0 P 1.3 E +1,5 HAMNBASSÄNG +1,5 P E 5.1 PARKERING 5 P 1:14 4 HYRESLÄGENHETER E 1:27 +2,4 +2,4 ( +0 +2,4 P +0,5 E +3,8 HAMN+1,5 BASSÄNG P Hamnbassängerna 6484800 1 EL SOPOR CARPORT 8 P e 7.5 ( FINNTORP P 1.9 +7.5 E e PARKERING E 5.6 11 P 6.3 P 2P 5.1 1.8 E 2P E CYKLAR 5.2 E P ( JJ +0,5 E E E VÄNDPLATS +3,2 1.3 P 1:25 P +0,5 BÅTHAMN +2,4 P 1.4 E Ð E SKYLT E 4.9 SAMHÄLLE 10.1 E SOPOR ALLÉ P 4 HYRESE LÄGENHETER 4.7 P GÅNGVÄG E 4.2 O P B 10.1 2P 2P P GÅNGVÄG TILL B UTSIKTSPUNKT VÄND10 PLATS 9.8 5.7 B Ð 2P E E 1.5 10.3 E B BRYGGA P UTESERV.E 1.5 KIOSK / WC E 6484900 4.6 E 2P J E 12 11 3.6 E 1.5 JJ 3.4 E GÅNGVÄG 1 BADSTRAND 13 B 2P 2P q 3 2 Båthamn vid hamnbassängerna 11.5 5 4 E ( B ) E 2.8 E E ( Badstranden NY BADBRYGGA SOM ANSLUTER TILL BEFINTLIGT SKÄR 1.4 E P PARKERING 12 P 6 GÅNGVÄG 1.3 E 1.3 ( 0.2 2.2 ( B E E 1:65 J 7 SOPOR E ( 9 NY INFART ( SOLDÄCK P VÄNDPLATS +1:5 3P E Ð 7.6 E HELJERÖD PLATS BÅTUPPTAGN. 2.1 E P 8.9 E P J Ð B ( 2P BRYGGA P ( B GÅNGVÄG Ð PARKERING 9P P +5,5 TRÄDÄCK B 2.5 E 1.1 BADSTEGE 9 6485000 1.7 E q 1.2 E E Fruktträdgården AKTIVITETSHUS MED SOPHUS 1.7 J "PAVILJONGER" SITTPLATSER UNDER TAK E e 6485100 JJ P Illustration över planområdets delområden HAMNBASSÄNGERNA Delmål Bebyggelsen placeras i oregelbundna rader runt hamnbassängerna med gavlarna ut mot havet. Det är en fortsättning på den befintliga bebyggelseriktningen och placeringen ger havsutsikt för bakomliggande befintliga fastigheter. Den nya bebyggelsen tar stöd i befintliga byggnader på berget. Sett från havet bör de nya husen anknyta till sjöbodar och hamnmagasin. De bör också präglas av en enkelhet som påminner om de verksamhetslokaler som finns på platsen idag. Miljön mot vattnet utformas som offentliga stråk för allmänheten. Det ska kännas inbjudande för alla att röra sig mot och längs med vattnet. Bebyggelseutformning Husen utförs i traditionella volymer med sadeltak men med precision i detaljen och modern fönstersättning. Fönster kan med fördel gå över hörn. Socklar mot hamnbassäng och strandängar bör utföras granitklädda. Sidor under terrasser täcks med ofärgade träreglar för rasterverkan. Reglarnas inbördes avstånd bör vara det samma som reglarnas dimensioner. Fasader utförs i stående träpanel med lock. Fasadkulörer ska var falurött, ockra eller grå med t.ex. faluröda hus mot strandlinjen med inslag av enstaka hus i guldockra och grå slamfärg. Ett robust helhetsintryck bör eftersträvas. Taken ska utföras med rött tegel, obahandlad plåt eller svart papp. Stuprör, hängrännor och täckplåtar bör utföras i obehandlad eller varmförzinkad stålplåt. Markbehandling Lokalgator beläggs med asfalt och infällda ränder av plattläggning eller granit. Påkörningsskydd utförs som råkilade granitstolpar. Kantstenar läggs i granit för en tydlig markering av gränsen mellan offentlig och privat mark. Trädäck, räcken och småbåtsbryggor utförs i omålat virke. Strandängar kring hamnbassänger täcks med naturgrus och en och annan kullersten. De ska också förses med förutsättningar för viss växtlighet som skira grässtrån och vilda blommor. Belysning kan vara lägre varmförzinkade armaturer för ett enkelt utseende med marin karaktär. Referensbilder; granitsockel, målad träpanel, träspaljé, strandäng och fönstersättning över hörn 7 FRUKTTRÄDGÅRDEN Delmål Fruktträdgården utformas som en sammanhållen boendemiljö med flerbostadshus kring en lummig innergård. Den befintliga fruktträdgården förstärks med nyplanteringar till ett tydligt gårdsrum mellan tre husfasader och en grönskande bergshöjd. Befintliga träd och allér bevaras. Bebyggelseutformning Flerbostadshusen utförs som traditionella volymer med sadeltak men med modern fönstersättning och skärpa i detaljen. Fasader kan vara målad träpanel utan lock eller skivmaterial. Fasadkulörer ska var falurött, ockra eller grå. Detaljeringsnivån ska vara enkel och tydlig. Tak ska bestå av rött tegel, obehandlad plåt eller svart papp lagt i takets fall och uppvikt över trekantslist. Stuprör, hängrännor och täckplåtar bör utföras i obehandlad eller varmförzinkad stålplåt. Hus för sopor och eltransformator utförs med plåt- eller papptäckt tak för lätthet i takfoten och i övrigt utifrån samma principer som flerbostadshusen. Markbehandling Markbehandling och plantering ska syfta till att behålla och förstärka karaktären av skyddad fruktträdgård. Fruktträd och buskar planteras i grupper för en lummig innergård. Parkeringsytor beläggs med grus eller asfalt med inslag av gatsten och avgränsas med kantsten i granit mot asfaltsytor. Belysning kan utföras som lägre varmförzinkade gatuarmaturer för ett enkelt utseende med marin karaktär. 8 Referensbilder; Hus i trä eller skivmaterial och växtlighet i fruktträdgård växtlighet i fruktträdgård BERGET Delmål Skomakarberget bebyggs med småskalig och oregelbundet utspridd bebyggelse i linje med traditionellt bebyggda bohuslänska höjder. Husen placeras medvetet längs nivåkurvorna utifrån principen om bebyggelse från den högsta punkten för att minimera sprängningar. Taknocken ska gå i husets längdriktning och byggnaderna får vara högst 8,0 m breda. Vinkelbyggnader får ej uppföras, dock bör mindre utskjutande byggnadsdelar tillåtas så som burspråk, utskjutande entrépartier mm. Övervägande ljusa jordfärger skapar ett intryck av byggnader som vuxit upp ur klippan. Bebyggelseutformning Socklar bekläds med granit. Hus bör utföras som traditionella volymer med sadeltak men med modern fönstersättning. Fasader kan vara täckmålad eller grålaserad träpanel utan lock alternativt skivmaterial. Färger ska vara vita eller ljusa jordkulörer som smälter in i landskapet. Detaljeringsnivån ska vara enkel och tydlig. Taken ska utföras med rött tegel, obehandlad plåt eller svart papp lagd längs takets fall och uppvikt över trekantslist. Stuprör, hängrännor och täckplåtar bör utföras i obehandlad eller varmförzinkad stålplåt. Markbehandling Asfalt och grus används för markbeläggning generellt. Parkeringsplatser utformas med omsorg och med stor hänsyn till de många nivåskillnaderna. Parkering som skär in i berg utförs med precist sågade bergssidor eller täckta med beklädnadsgranit. Uppbyggda parkeringsplatser utförs med stödmurar i granit av typ kallmur. Parkeringar beläggs med grus eller gatsten. Uteplatser på Referensbilder; traditionella husvolymer med modern fönstersättning. Fasader i trä eller skivmaterial 9 KAJEN Delmål Bebyggelsen ute på Skomakarudden placeras med stöd i det bakomliggande berget. En främre husrad grupperas oregelbundet på ett trädäck. Generösa släpp mellan husen skänker vattenkontakt till den bakomvarande entrégatan. En bakre husrad står upphöjd på en sockel som rymmer en skyddad parkering. Fasader utformas medvetet för ett varierat uttryck avseende balkonger och fönsterplaceringar. Generösa offentliga stråk utformas för närhet till vattnet. Bebyggelseutformning Kajhusen bör utföras med fasader i stående träpanel med lock. Det överordnade uttrycket kan knyta an till enkla magasinsbyggnader i en mustig färgskala. Fasader bör målas faluröda men får även målas i ockra och grått. Den upphöjda uteplatsens bärande konstruktion täcks med obehandlade träreglar om 45 x 45 mm och inbördes avstånd på 45 mm för en sammantagen rasterverkan. Taken ska beläggas med rött tegel, obehandlad plåt eller svart papp lagt längs takets fall och uppvikt över trekantslist. Balkonger bör ha icke-centrisk placering i en indragen del av gavelfasaden. Fönster bör utföras fritt placerade och utan spröjsar. Stuprör, hängrännor och takavtäckningar utförs i varmförzinkad stålplåt. Hus mot berget står på våningshög sockel som rymmer en skyddad parkering. Sockelns fasader utförs luftade med obehandlade träreglar om 45 x 45 mm och inbördes avstånd 45 mm. Fasader bör utföras i stående faluröd träpanel med lock. Balkonger placeras icke-centriskt i indragen del av gavelfasad. Fönster bör utföras fritt placerade och utan spröjsar. Vandrarhemmets fasader bör utföras i stående faluröd träpanel med lock. Balkonger placeras ickecentriskt i indragen del av gavelfasad. Fönster utförs fritt placerade och utan spröjsar. Restaurangen bör utförs med fasader i guldockra som låter den stå fram som offentlig byggnad. Fasader hålls enkla och anknytande till hamnnära magasinsbyggnader. Fönster utförs generösa mot trädäck med havsutsikt och uteplatser. För samtliga byggnader gäller att tak utförs med rött tegel, obehandlad plåt eller svart papp. Stuprör, hängrännor och takavtäckningar utförs i varmförzinkad stålplåt. Fönster får gärna fortsätta över hörn. Markbehandling Vägen efter vändplatsen utförs grusbelagd. Påkörningsskydd utförs som råkilade granitstolpar. Kantstenar läggs i granit som tydlig markering av gränsen mellan offentlig och privat mark. Trädäck utförs i trä med obehandlat utseende. Höjdskillnader tas upp både i form av ramper och generösa trappsteg som går att att sitta på. Möjlighet bör skapas för restaurangen att placera av bord på olika nivåer av trädäcket. Belysning kan utföras som varmförzinkade pollare för ett enkelt utseende med marin karaktär. Speciell omsorg bör läggas vid att skapa nivåskillnader som särskiljer offentliga rum från privata uteplatser så att privata uteplatser inte tillåts breda ut sig. Det är viktigt att att allmänheten alltid känner sig välkommen att promenera till och i hamnen. 10 Referensbilder; trädäck och icke-centrisk balkongplacering. Illustration av möblerat trädäck BADSTRANDEN Delmål Badstranden bevaras som en tillgänglig och väl synlig badplats för fast boende i de norra delarna av Bovallstrand. Markbehandling Trädäck med räcken förläggs längs med vattnet och utförs i trä med obehandlat utseende. En gruslagd del av gångstigen längs vattnet utförs med uppmurade sidor av natursten. Gångvägen över berget från parkeringen behandlas som en naturstig med trappsteg i obehandlat trä där detta är motiverat. Bebyggelseutformning Kioskbyggnaden med WC och uteservering kan utföras målad i guldockra för att framträda som en gemensamhetsbyggnad nära stranden och båthamnen. Taket bör vara i rött tegel, obehandlad plåt eller papp lagt i takets fall över trekantsläkt. Stuprör, hängrännor och takavtäckningar bör vara i varmförzinkad stålplåt. Belysning kan utföras som varmförzinkade pollare för ett enkelt utseende med en marin karaktär. Principillustration av gångstig vid vattnet SJÖFÖRRÅD VID BEFINTLIGA SMÅBRYGGOR Delmål En grupp sjöförråd på rad placeras i mindre grupperingar med invärtes förskjutningar och vridningar. De får gärna ge intrycket av en organiskt framvuxen helhet av lätt tillfällig karaktär. Bebyggelseutformning Fasader bör utföras i stående träpanel. Här eftersträvas ett mustigt sammantaget uttryck. Kulör kan vara övervägande faluröd med enstaka sjöbodar i guldockra och grå slamfärg. Tak beläggs med plåt eller papp lagd i takets fall över trekantsläkt. Här bör takfotens lätthet beaktas. Referensbild; oregelbundet utplacerade sjöbodar med lätta tak och obehandlade stuprör 11 BÅTHAMN VID KAJEN Delmål Båthamnen utformas som en generös offentlig kajmiljö med restaurang, uteservering, båtplatser, hopptorn och möjlighet till uthyrning av tex kajaker. Bebyggelseutformning Hopptornen bör utföras i trä med ett obehandlat utseende. Huset för uthyrning av kanoter kan utföras i rödmålad stående träpanel med locklist. Det bör stå i samklang med den mustiga färgskalan från den främre husraden på kajen. Taken bör utföras i obehandlad plåt eller papp lagt i takets fall över trekantslist. Stuprör, hängrännor och takavtäckningar utförs i varmförzinkad stålplåt. Sittplatser med grillmöjligheter inordnas under lusthustak klädda i plåt eller papp. Regelstommen till lusthusen bör utföras i obehandlat virke. Markbehandling Trädäck utförs med obehandlat utseende. Rustika och slitstarka material bör eftersträvas för både mark och övrig utrustning. Målsättningen bör vara en omsorgsfull men enkel utformning med ett begränsat antal material och föremål. Papperskorgar, stolpar, räcken mm väljs i grov tjocklek och i varmförzinkat utförande. Nivåskillnaderna mellan entrégatan och kajen bearbetas till sittvänliga trappor och ramper för ett generöst och inbjudande rörelsemönster mot kajen. Belysning kan utgöras av varmförzinkade pollare för ett enkelt utseende med marin karaktär. Illustration av hopptorn Referensbild varmförzinkad pollare BÅTHAMN VID HAMNBASSÄNGERNA Delmål Hamnen utanför hamnbassängerna ska vara en generös offentlig bryggmiljö vars trädäck ansluter direkt till gångstråken och lokalgatorna. Markbehandling Bryggor utförs i trä med obehandlat utseende. De lägen där bryggan löper över de inkilade hamnbassängerna utformas med stor enkelhet som lätt bågformade uppvikningar av bryggan. Belysning i form av varmförzinkade pollare för ett enkelt utseende med marin karaktär. 12 GATUPARKERINGEN Delmål Parkeringsplatser bearbetas för att med ett enkelt och rustikt uttryck smygas in längs vägarna. Markbehandling Parkeringsytor beläggs med grus. Påkörningsskydd eller trafikdelare bör utföras som råkilade granitstolpar. Belysningsstolpar utförs varmförzinkade för ett tekniskt och marint utseende. PARKERING VID MURAR Delmål Två murar skapar ett samlande intryck för de två parkeringar längs Dinglevägen. Murarna blir ett portmotiv för den norra infarten till Bovallstrand. Markbehandling Stenmurar omsluter parkeringsplatserna. De utförs som kryssmurar i granit och byggs upp till en höjd som döljer bilarnas kylarpartier. Parkeringsytor innanför murarna beläggs med grus. Belysningsstolpar utförs varmförzinkade för ett tekniskt och marint utseende. Referensbilder; grusbeläggning, kryssmur i granit och granitstolpe 13
© Copyright 2024