1. No category

NUMMER ETT
Tidning för medlemmar i klubb Seko Posten Syd, klubb Post NordVäst och klubben för Chefer & Specialister
Årgång 5 – Nummer 5 – December 2014
Ansvarig utgivare: Jari Karlsson
POSTEN SYD
nummer ett 5-14
Vad önskar du dig inför 2015?
Ann-Caroline Kostet, Terminalen
– Jag önskar att arbetsmiljöverket får
mer medel för att kunna jobba mer pro­
aktivt och att deras resurser utökas så att
de har möjlighet att besöka fler arbetsplatser. Jag önskar också att politikerna
satsar mer på forskning inom arbetsmiljöområdet. Men det som är viktigast
av allt är att ingen någonsin mer ska
förolyckas på sitt arbete, alla ska ha
en trygg och säker arbetsmiljö där man
mår bra och inte skadas.
Göran Fyrberg, skift 3
– Att få behålla jobbet. En stor tipsvinst
skulle heller inte vara fel!
Marikka Rohde, skift 1
– Att få ha hälsan i behåll och på jobbet
en stabil och trygg tillvaro. Är för övrigt
nyfiken på hur det kommer att bli på
Terminalen när de nya maskinerna är
på plats och i skarp produktion.
2
Håkan Persson, Hässleholm
– Vi måste finna nya sätt att jobba ihop
och bli ett PostNord och samtidigt säkra
våra jobb så att de unga har en möjlighet
att jobba kvar i företaget.
André Bergendorf, Måndagsgatan
Helsingborg
– Jag önskar att Modo tar SM-guld.
Jag önskar även ett stopp för vinster i
välfärden och jag hoppas att Koncept
Utdelning blir stoppat.
Jesper Nilsson, Örkelljunga
– Det jag ser fram emot 2015 är: ett
spännande år med utmaningar som
exempelvis Koncept Utdelning. Det ska
bli roligt att fortsatt få vara med på resan
med ett PostNord. I övrigt så hoppas jag
på att Rögle går upp till SHL!
Maria Hellmark, Måndagsgatan
Helsingborg
– Jag önskar att Posten ser över organisationen så att den blir realistisk och att
man månar om sin personal och visar oss
uppskattning för det tuffa jobb vi utför.
Joel Ringström, Hässleholm
– Att alla ger koncept utdelning en ärlig
chans och att vi hittar nya vägar mellan
Meddelande och Logistik
My Kjellberg, Kristianstad
– Jag önskar mig högre anställning, helst
heltid. Det är jobbigt när man inte kan
planera sin tid eftersom man vill ha så
mycket jobb som man kan få.
nummer ett 5-14
Ledaren
Året närmar sig sakta men säkert slutet och vill man kan man
beskriva det som en bråkig ketchupflaska, först kommer inget
och sedan kommer det så in i hel…
2014 hann knappt börja förrän den nye Vd:n uppmärksammade att det fanns alldeles för stora overheadkostnader,
administrativ personal, inom Posten om man jämför med andra
företag av samma storlek. Man beslutade att något måste göras
åt detta, annars riskerar vi att bli utslagna av våra konkurrenter
eller få ägarna på oss för att vi inte kan leverera tillräcklig vinst.
För vår regions del kan jag bara uppskatta hur det har sett ut.
Ärligt tror jag att det inte fanns någon kontroll, den regionala
organisation som startade 2009 på cirka 37 MA ökade uppskattningsvis med minst 50 % genom exempelvis inlånade resurser
och projektarbete. Det är inte konstigt att overheadkostnaderna
ökar år för år när antalet anställda i produktionen minskar med
mellan 100–200 personer/år och region, den ekvationen kan
aldrig gå ihop. Innan sommaren genomfördes en förändring
men redan nu ser man att det inte räcker och man har beslutat
att genomföra ytterligare neddragningar i administrationen. Det
som tidigare funnits i verktygslådan för de som blivit uppsagda
på grund av arbetsbrist är vårt omställningsavtal, avtalspension
för äldre och futurum för de yngre, vi har nu sett att det inte finns
kvar i samma generösa omfattning.
Medlemsantalet är vår styrka
Det absolut viktigaste uppdraget som varje facklig jobbar med
hela tiden är att värva nya medlemmar och vi kan slå oss för
bröstet och vara stolta inom vårt område. De senaste åren har
det pendlat mellan 75–80 % i anslutningsgrad och det är det
bästa i hela landet, även om man aldrig ska luta sig tillbaka och
vara nöjd. Ju fler medlemmar vi är desto mer inflytande får vi
vid kollektivavtalsförhandlingar och i samverkan. Vi har många
arbetsplatser där vi nästan når 100 % och det visar på ett alldeles
utmärkt lokalt arbete. När man är lokalt ombud ska man ha koll
på alla som jobbar på kontoret. Är man aktiv och skapar en bra
dialog på arbetsplatsen får man förtroende att företräda sina
arbetskamrater, då känner man sig också stolt eftersom man
gör ett bra jobb.
Ett förtroende måste vårdas ömt av alla parter.
Anställningar
Det senaste året har vi haft många artiklar som handlat om
anställningar och hur företaget misskött dessa. Vi har sett ett
stort antal felaktiga anställningar och mycket grundar sig i att
man vill undvika en tillsvidareanställning, den anställningsform
som Lagen om anställningsskydds huvudregel egentligen föreskriver. Man vill öka antalet ”lösa” anställningar eller ännu hellre
att någon annan ska anställa personalen som ska jobba i PostNord.
Vår regionchef har aviserat att de som arbetsgivare ska använda
sig av mer bemanningsföretag efter årsskiftet och vi har vid flera
tillfällen reserverat oss mot detta, vilket vi kommer att göra även
i fortsättningen. Dock har en liten illmarig tanke uppkommit
som far runt i min skalle som undrar om det kommit ett dekret
från högsta ledningen att vi nu även ska ha in bemanningsföretag
för att sköta chefernas arbete. Men den får jag väl aldrig något
svar på, eller hur?
Samgående mellan Seko Posten-klubbar
Som vi skrivit i flera artiklar är vi en förhandlingsorganisation
som ska organisera oss utifrån arbetsgivarens organisation.
Det har inte varit helt enkelt och som inte det vore nog planerar
arbetsgivaren att ändra sin organisation igen efter mindre
än 10 månader, vilket omkullkastar några planer. Omorganisationen innebär att vi kommer innefattas i ett
ännu större geografiskt område med ännu fler medlemmar att ta ansvar för, och det känns mycket
inspirerande. En artikel i detta nummer redogör
för den aktivitetsplan som klubbarna Nordväst,
Logistik Syd och vår klubb tog fram på vår
gemensamma planeringskonferens i september.
När vi enats kan vi möta de stora förändringar
som arbetsgivaren håller på att sjösätta, såsom
IPM och Koncept Utdelning. Vi måste säkra en
bra arbetsmiljö och att våra krav på heltid och
tillsvidareanställning inte får hamna utanför
dagordningen.
God Jul och Gott Nytt År
Jari Karlsson
Kontaktlista
Uppdrag:Telefon:
Mail:
Tf Regionalt förhandlingsansvarig
Jari Karlsson
0709-80 44 52 jari.karlsson@posten.se
Förhandlingsansvarig PO Kristianstad Bo-Göran Åkesson
0709-80 92 07
bo-goran.akesson@postnord.com
Förhandlingsansvarig PO Hässleholm Håkan Leijon
0709-80 41 24
hakan.leijon@posten.se
Förhandlingsansvarig PO Lund
Mats Johnsson
010-436 06 99
mats.j.johnsson@posten.se
Förhandlingsansvarig PO Malmö Nord Sofia Rosmark Jönsson
sofia.rosmark-jonsson@posten.se
Förhandlingsansvarig PO Malmö Syd Annika Thurgren
0761-37 70 36
annika.thurgren@posten.se
Förhandlingsansvarig PO Helsingborg Anders Wiberg
010-436 11 30
anders.wiberg@posten.se
Förhandlingsansvarig Terminal
Mats Sjölin
0705-97 89 55
mats.sjolin@posten.se
Pensioner/försäkringar
Jörgen Olsson
0709-80 83 62
jorgen.u.olsson@posten.se
Studier
Anne Persson-Gentile 0725-39 43 80 anne-marie.gentile-persson@posten.se
Chefer & specialister
Sonny Crona 0709-80 10 81
sonny.crona@posten.se
För frågor om a-kassa eller medlemsregister: Seko Skåne, 0770-457 900, Derbyvägen 6 a, 212 35 Malmö
3
nummer ett 5-14
Skyddsombudstopp
på paketterminaler
och hubbar i hela landet
Det kan aldrig sägas för många gånger
att det alltid är arbetsgivarens ansvar
att se till att arbete kan utföras i en säker
och god arbetsmiljö. För att reglera detta
finns lagstiftning att förhålla sig till, lagstiftningen är ett minimikrav som ska
uppfyllas och kan förstärkas ytterligare
från arbetsgivarens sida genom rutiner
och säkerhetsregler.
Bakgrund till stoppet
Ett av de farligaste arbetsmomenten vi
har i vår verksamhet är när vi lastar på
och av våra lastbärare. Med lastbärare
avses växelskåp (kan tas på lastbil och
tåg), trailers, dolly och kärror (står endast
på hjul). Detta sker ofta med hjälp av en
truck där truckföraren lastar eller lossar
gods inuti lastbäraren. När arbetet utförs
utsätts lastbäraren för en viss tyngd och
tryck från trucken, vilket kan medföra att
lastbäraren oavsiktligt kommer i rörelse.
För att förhindra detta ska lastbäraren
förankras, antingen genom att spänna
fast den i porthuset med hjälp av ett
spännband eller med klossar som kilar
fast hjulen och som stoppar upp om
lastbäraren skulle börja röra sig. Arbetsgivaren har tydligt skrivna rutiner för
vad som gäller vid lassning och lossning
där detta står beskrivet. Rutinerna gäller
för all verksamhet där arbete med lossning
och lastning sker i lastbärare.
men effekten av påtalande har inte
medfört att problematiken minskat.
Skyddsorganisationen tog då ett beslut
att lägga ett skyddsombudsstopp för att
arbete i osäkrade lastbärare genast skulle
upphöra.
Vad är ett skyddsombudsstopp?
Ett skyddsombudsstopp är enligt arbetsmiljölagen en rättighet man som skyddsombud har att lägga om man anser att
arbetet som utförs utgör fara för liv eller
hälsa.
Vad har hänt sedan skyddsombudsstoppet lades?
Innehållet i skyddsombudsstoppet är vi
överens om, skyddsorganisationen och
arbetsgivaren, samt att det gäller tillsvidare fram till dess att vi har säkerställt
att man förhåller sig till lagstiftningen
och att rutinerna efterlevs.
Stort tack!
Den sjätte november var det avtackning av Benny Wester på hemmakontoret i Lomma. Nu har en av
Guldbokens meste användare lagt
av. Från klubbens sida var den tillfällige ordföranden naturligtvis på
plats. Benny Wester har inom klubben
startat en bred studieverksamhet
där han haft ett mycket stort antal
medlemsutbildningar och tack vare
detta har han skapat ett intresse bland
medlemmar att gå vidare och ta på sig
rollen som facklig representant eller
skyddsombud. Denna verksamhet
hoppas vi kunna driva vidare när
vi nu från klubbens sida vill tacka
Benny Wester och önska lycka till
med pensionärslivet. Kanske kan du
fortsätta med studier på PRO? Ett stort
tack från Seko Postens Syds klubb.
Sofia Rosmark Jönsson
Det vi vill är att få upp säkerhetsmedvetandet på våra arbetsplatser. Det ska inte
behöva läggas ett stopp, säkerhet ska vara
naturligt integrerat som en del i vårt
arbete och våra processer. Önskvärt, och
det som borde vara vårt mål, är att alla
chefer och anställda tänker säkerhet
när de utför sitt arbete, inte bara för egen
skull utan även för de som vi jobbar
tillsammans med.
Varför blev det ett stopp?
Detta var ett problem som funnits ett tag
i verksamheten och som ofta påtalats,
Ann-Caroline Kostet
Från redaktörerna
I detta nummer kan ni bland annat läsa om det framtida och omvälvande ”Koncept Utdelning” och vilken påverkan det
kommer att ha på oss, samt hur skyddsombuden varit upptagna med en hel del arbetsmiljöproblem den sista tiden, vilket
bland annat lett till två 6 6a. Utöver detta kan ni läsa om de positiva förändringar som skett i våra försäkringar och vad vi
i Seko planerar arbeta med under nästkommande år. Och som vanligt vid denna tid på året har ni fått delge era önskningar
inför nästa år. Ett år då vi även kommer att säga adjö till ett par av våra förtroendevalda som intervjuas här i tidningen.
Vi på NUMMER ETT vill tacka för de bidrag som skickats in. Vi vill även tacka de medlemmar som ställer upp och låter sig
intervjuas.
Manusstopp för nummer 1/2015 är satt till onsdagen den 4/2. Som vanligt tar vi mer än gärna emot artiklar,
bilder, insändare, notiser, synpunkter och tips.
Hör bara av er till Annika eller Daniel.
Annika Thurgren
annika.thurgren@posten.se
4
Daniel Hansen
daniel.hansen@posten.se
POSTEN SYD
nummer ett 5-14
6 6a i Arlöv
Som det tidigare har rapporterats i denna
tidning har arbetsmiljön i Arlöv varit
ganska dålig sedan omorganisationen som
genomfördes den 1 april i år. Anställningsgraden sänktes för ett antal medlemmar
vilket har fått till följd att övertiden och
mertiden ökat, personalen är mer sliten
och en hel del kvalitetsbrister. Dessutom
har personalomsättningen ökat och det
är svårt att få vikarier att stanna kvar.
Mot bakgrund av detta med hög arbetsbelastning och dålig psykosocial stämning
lämnade skyddsorganisationen in en
begäran om föreläggande enligt 6 kap.
6a § i arbetsmiljölagen. Det innebär att
arbetsgivaren uppmanas att undersöka
arbetsmiljön och vidta åtgärder för att
förbättra den. Om inte detta gjordes
skulle fallet skickas vidare till Arbetsmiljöverket. Personalen i Arlöv blev
informerad av samordnande skyddsombud och förhandlingsansvarig inom
produktionsområdet om 6 6a:n och att
arbetsmiljön skulle utredas. Efter en
del turer fram och tillbaka mellan produktionsområdeschef och samordnande
skyddsombud beslutades det att höja
bemanningen under november för att
bland annat ha fler personer i utdelningen
på måndagar. Det beslutades även att
slingor skulle ställas om det inte gick
att få in tillräckligt med folk till utdel-
ningen, detta ska utvärderas efter en
månad. Reaktionerna från personalen
i Arlöv har varit alltigenom positiva.
Även framöver ligger uppdraget att skapa
en bra arbetsmiljö ute på kontoret i Arlöv
hos produktionsområdeschefen. Vi i
personalen hoppas på en bra bemanning
under julen och att nästa år ska bli lugnare
med en bra arbetsmiljö och möjlighet att
hinna med det arbete som ska utföras
under ordinarie arbetstid och att övertid/
mertid stannar under 1 000 timmar för
ett kontor med 11 brevbärare. För det är
ju fritt att önska inför ett nytt år!
Sofia Rosmark Jönsson
Arbetstidsbanken
Ett förtydligande om a-bankstimmar
På första regionala samverkan i september med den nya ledningen lade arbetsgivaren fram ett förslag på hur man vill
äga rätten att bestämma när och hur
de anställda ska få ut sina arbets­tids­
bank­timmar.
Men låt mig backa tillbaka till år 2011 då
de fackliga organisationerna kallades till
en heldagskonferens där arbetstidsbanken
var huvudfrågan. Arbetsgivaren presenterade rena rama domedagsprofetior, som
att företaget kommer att gå i konkurs, om
ni fackliga inte går med på att låta arbetsgivaren helt bestämma när a-banks­tim­
marna ska planeras ut. Några av de
grupparbeten som genomfördes när vi
skulle övertalas kom fram till att arbetsgivaren visst kan få bestämma när dagarna
ska tas ut, men då kommer det att kosta.
Ett förslag var att vi skulle få två extra
dagar för att gå med på deras förslag,
men det kunde arbetsgivaren inte alls
tänka sig. Därför slutade den dagen i
oenighet och Seko:s krav på att man följer
intentionerna i avtalet fick bli slutordet
på den överläggningen.
Det är lite förvånande att vår käre arbetsgivare återigen kommer med förslag
gällande arbetstidsbanken, denna gång
lite mer preciserat i form av ett schema
hur de vill styra uttaget av vår lediga tid.
Lite om studier 2015
Förslaget såg ut som ett dåligt tvätt­
stugeschema där de flesta dagarna var
rödmarkerade, rödmarkeringen innebar
att ingen kunde få ledigt. Det enda jag
gillade med förslaget var den röda färgen
eftersom det är min politiska färg men
resten … Naturligtvis meddelade Seko,
som enda fackliga organisation, en av­
vikande åsikt i frågan och begärde mer
tid då vi fick förslaget vid sittande bord.
Efter detta lämnade Seko skriftligen in
den avvikande åsikten i frågan som bilaga
till det regionala samverkansprotokollet.
Vi har reserverat oss mot förslaget och vår
åsikt kvarstår att det är intentionerna
i själva avtalet som ska vara styrande,
inget annat. Men jag vill ändå komma
med följande uppmaning till alla våra
medlemmar:
Planera in arbetstidsbanktimmar för
2015, de datum som ni redan vet att ni
vill vara lediga, så att dessa kommer
med på kommande semesterlista!
För övriga timmar är vårt råd att
lämna in en skriftlig ledighetsansökan
till din chef och kräv den tillbaka inom
1–2 veckor med ett bifall eller ett avslag.
Klubben kommer att agera om vi på
något sätt kan se att man försöker att
åsidosätta vårt kollektivavtal.
Jari Karlsson
Vi har under året genomfört väldigt
många utbildningar. Många av er
har fått möjligheten att utbildas i
vårt kollektivavtal, våra pensioner,
facklig/politiska diskussioner och
lite vardagsjuridik. Det stora antalet
intresseanmälningar som kommer
in till oss visar också hur stort
intresset och behovet är, och det
är oerhört kul.
Vi kommer givetvis att fortsätta med
våra utbildningar under nästa år,
men från centralt håll har meddelats
oss att budgeten är begränsad och
att man kommer att prioritera introduktionsutbildningar för nya medlemmar, vilket så klart är viktigt.
Detta medför att från och med nästa
år så kommer man att begränsas till
att endast få gå på en av våra utbildningar per år, och det gäller medlems­
utbildning, pensionsutbildning,
pensionsutbildning uppföljning
och facklig/politisk. Fortsätt och
sök till våra utbildningar och tänk
på att när ni blir antagna till en utbildning, glöm inte att bekräfta med ett
sms eller ett telefonsamtal om ni
kommer eller ej på utbildningen.
Detta behöver vi veta i god tid så
att vi kan kalla någon annan om ni
är förhindrade att deltaga.
Jag hoppas att vi ses på någon
av utbildningarna 2015.
Anne Gentile
5
nummer ett 5-14
Resultatet av ar
Som ni märkt valde arbetsgivaren i år att
inte genomföra den årliga arbetsmiljöenkäten. Anledningen var att det, i och
med koncernens omorganisering, uppstod problem med de system som enkäten hämtar information från. Detta gjorde
att det inte kunde säkerställas att utfallen
speglade de faktiska arbetsplatserna. När
detta problem sedermera löstes ansågs
det vara för tätt inpå årsskiftet för att
det skulle vara lönt att genomföra det
hela. Om det beslutet kan en tycka vad
en vill, men skyddsorganisationen i landet
valde att i egen regi genomföra en enkät
i lite enklare utformning. Resultatet av
denna är nu färdigt.
Först kan vi konstatera att det i regionen
inkommit 721 svar. Detta måste anses
vara ett mycket bra utfall med tanke på
att arbetsgivarens beslut att ställa in den
ordinarie enkäten kom så pass sent att
det gav oss minimal tid att förbereda
och genomföra undersökningen. En stor
eloge till er som fyllt i enkäten och till
alla skyddsombud som sett till att den
blivit genomförd!
Vi valde att minska enkätens omfattning
för att underlätta hanteringen men ville
ändå behålla vissa frågor från den traditionella för att kunna jämföra bakåt i tiden.
Några nya frågor, om bemanning och
arbetsledningen på arbetsplatsen, fanns
också med.
Frågan om stress är identisk med ordinarie enkät och kan därför jämföras
med tidigare års utfall. Vi ser en ökning
från föregående år med 17 procentenheter.
Detta är alarmerande och måste tas på
allvar. Vi vet även att det går att göra
förbättringar på området från den stress­
enkät vi genomförde tidigare under året.
Den visade tydligt att situationen förbättras på de arbetsplatser där en vidtar
åtgärder mot stress och förvärras där
6
ingenting görs. Naturligtvis inte uppseendeväckande på något vis, men det är
inte ovanligt att arbetsgivarrepresentanter
hyser uppfattningen att stressen inte går
att påverka på annat sätt än att uppmana
personalen att inte stressa. Det går bevisligen och samtliga arbetsplatser bör
fundera över vad just de kan göra för att
förbättra sin situation.
Trötthetskänslorna har även de ökat
markant med omkring 20 procentenheter
och de övriga frågorna som är jämförbara
med tidigare år följer samma mönster,
om än inte lika extremt. Men 13 respektive 9 procentenheters ökning för
muskelvärk i nacke/axlar och knä/fotled
är att betrakta som en allvarlig utveckling.
Det kan inte betraktas som alltför
långsökt att koppla ihop detta med vår
avsaknad av ODR-avtal i brevbäringen.
Detta hade ju inte varit ett problem om
alla arbetsplatser upprättat bra beredskapsplaner och sedan arbetat aktivt
med dessa, men så har tyvärr inte varit
fallet. Vi har istället sett att arbetet blivit
tyngre.
En annan fråga som funnits med tidigare
är den om hur nöjda personalen är med
arbetsmiljön totalt sett. Det har alltid
funnits en diskrepans mellan utfallet på
denna fråga och övriga, i den bemärkelsen
att denna fråga inte direkt speglat övrigt
utfall. Det har snarare legat på en bättre
nivå än övriga frågor. Lite krasst brukar
en kunna tolka svaren som att stressen
är hög, belastningen hög, lokalerna undermåliga men totalt sett är det bra. Detta
kan naturligtvis ha flera orsaker och jag
vill inte spekulera i vilken som är den
mest troliga utan nöjer mig med att
konstatera att så brukar vara fallet. På
denna fråga ser vi ytterligare en kraftig
försämring. 25 % färre anser att arbetsmiljön totalt sett är god. På grund av
ovanstående är det svårt att uttala sig om
huruvida detta speglar en försämring
i sig eller om utfallet numera ligger mer
i fas med övriga frågor. Oavsett vilket
är utfallet oroväckande.
Frågan om arbetsvariation har tidigare
bara varit med bland de lokala frågorna
på enkäten och dessa har ju som bekant
systemet inte kunnat leverera trovärdigt
utfall på. Därmed kan vi inte dra några
slutsatser baserat på jämförelser utan kan
bara konstatera att denna fråga delar de
svarande i två ungefär lika stora delar.
54,6 % anser att arbetsvariationen är
stor eller mycket stor. Detta kommer att
bli en av våra huvudutmaningar framöver
när Koncept Utdelning ska implementeras. När turarbetet omfattar en större del
av dagen blir arbetsvariationen grundläggande för att kunna uppnå en god
arbetsmiljö och detta perspektiv måste
ta stor plats vid skapandet av våra nya
organisationer.
Snarlik uppdelning finns på frågan hur
mycket mer- eller övertidsarbete som
utförs. 47,3 % anser att de jobbar över
ofta eller mycket ofta. Det finns ett
uppenbart problem med att vi mäter
övertid främst på månadsbasis och som
procentuell fördelning av totalt arbetad
tid. Vi ser naturligtvis mängden övertid
men vi kan inte se hur denna är fördelad.
Det är stor skillnad på att det smäller till
en eller ett par tillfällen i månaden, med
nummer ett 5-14
betmiljöenkäten
4 timmars övertid som resultat, och att
arbeta femton minuter övertid nästan
varje arbetsdag. Summan av dessa båda
scenarion är snarlik, men rimligtvis
skiljer sig problematiken åt och därmed
även vilka åtgärder som är lämpliga
att vidta. Detta anser jag borde utredas
vidare.
De frågor som är nya på enkäten är de om
delaktighet, stöd från arbetsledningen
och bemanningssituationen på arbetsplatsen. En knapp majoritet är nöjd med
delaktigheten, vilket måste betraktas
som ett underbetyg. Då en av de centrala
utmaningarna som fastslagits av projektet
för Koncept Utdelning just är att skapa
delaktighet på våra arbetsplatser för det
nya arbetssättet, står det klart att det
finns ett jobb kvar att göra på denna
punkt. En tydligare majoritet, 60,9 %,
anser att de har en stödjande chef. Detta
är naturligtvis på rätt planhalva men jag
tror inte att någon, oavsett roll i företaget,
kan vara nöjd med detta resultat. Frågan
om bemanningssituationen har en liknande fördelning men med tyngdpunkt
på den negativa sidan. 59,5 % anser att
bemanningen stämmer dåligt överens
med behovet. Vad detta beror på kan ju
variera, men antagligen finns lösningarna
på både det organisatoriska och det
kommunikativa planet. Jag vill poängtera
allvaret i detta då vi vet att en längre tids
underbemanning medför kraftigt förhöjda risker för diverse problem, såväl
fysiska som psykosociala.
Stämningen på våra arbetsplatser är
fortsatt tämligen god, men sedan 2013
har andelen som uppger att den är så
minskat med nio procentenheter. Detta
är ett nyckelvärde för att kunna skapa
en god arbetsplats och samma sak gäller
för denna fråga som för den totala upplevelsen av arbetsmiljön. Den brukar se
bättre ut än övriga svar antyder. Därmed
ser jag utfallet som oroande i allra
högsta grad.
Ett genomgående mönster i utfallet är att
kvinnor i högre grad än män upplever
besvär. Tio procent fler av kvinnorna är
stressade, mycket ofta eller ofta, och vad
beträffar trötthet är det omkring fyra
procent fler kvinnor än män som upplever
detta. Detta går som en röd tråd genom
samtliga belastningsbesvär, med varierande grad. Stress och värk i nacke/
axlar är de områden där det är störst
skillnad mellan könen. Att säkerställa
orsakssambanden är svårt men generellt sett så utför fortfarande kvinnor
merparten av det obetalda arbetet i
hemmet och tar ett större ansvar för barn
och familj. Detta innebär antagligen att
kvinnor i högre grad än män är bundna
av hämtningstider i barnomsorgen eller
av andra sysslor i hemmet efter arbetet,
och därmed i högre grad blir stressade
på jobbet. Kvinnor är också generellt
sett kortare än män och löper därmed
som grupp större risk att utföra arbete
dels över axelhöjd och dels utanför ett
ergonomiskt riktigt sträckavstånd. Då
jag tyvärr inte kan säga att vi exemplariskt
sköter arbetet med att ställa in våra olika
arbetsredskap och det därtill finns gränser
för hur vissa av dessa kan anpassas efter
individuella förutsättningar, så borde en
del av lösningen på dessa problem stå
att finna här. Stressproblematik är svår
Utfall angivet i procent
att handskas med på det sätt att den har
olika orsaker, dels organisatorisk och
dels personlig. Vi reagerar alla olika på
stressmoment och är olika bra på att
hantera denna. Riktlinjen måste vara
att eliminera den organisatoriska stressen
så långt som möjligt är och sedan skapa
möjligheter för att hantera den stress som
finns kvar efter detta. Det håller inte att
60 % av männen och 70 % av kvinnorna
upplever stress i den omfattning som enkäten beskriver. Någonting måste göras.
De punkter där detta skiljer sig är att fler
kvinnor än män upplever chefen som
ett bra stöd. Kvinnor uppfattar också
stämningen på arbetsplatsen som bättre.
När det gäller övertid och hur det är
ställt med bemanningen finns det ingen
direkt skillnad mellan könen.
Slutligen tycker jag att enkäten med
all önskvärd tydlighet visar att det finns
stora utmaningar framöver som behöver
tas på största allvar. Vi står inför några
år av omfattande förändringar och välmående arbetsplatser och dito anställda
är en nödvändig förutsättning för att
kunna skapa någonting bra av detta.
För att nå målet som koncernen satt
upp i sin policy för arbetsmiljö och hälsa
krävs att nu gå från ord till handling.
Mårten Pavlov
Kvinna
31,1
Man
68,9
Brevb.
81,8
Chaufför
13,6
Chef
1,8
Övriga
2,4
1
2
3
4
Värk i knä, fotleder
Mycket ofta
21,5
21
23,5
33,9
Sällan
Delaktighet
Mycket stor
17,9
34,3
34,8
13,1
Ingen alls
Arbetsvariation
Mycket stor
17,3
36,3
30,1
16,2
Ingen alls
Stödjande chef
Ofta
26,4
34,5
25,9
13,2
Aldrig
Övertid, mertid
Ofta
20,7
26,6
35,5
17,2
Aldrig
Bra stämning
Ja
71,8
28,2
Nej
7
nummer ett 5-14
Återblick 2014 på Terminalen
Centralt
Då är det återigen dags att lägga ett
verksamhetsår bakom sig, även om det
är först på årsmötet som vi beslutar om
verksamhetsberättelsen. Som vi alla
märkt börjar klimatet i vårt företag bli
allt mer kyligt. Saker som vi vant oss vid
och som har varit uppskattade har nu
försvunnit. I år har man från högre ort
dragit in trivselpengar, frukten är inne
på sista månaden på terminalen, och
hade inte varit för ett felbeslut hade vi
inte fått någon julklapp. Men det är beklagligt i dessa besparingstider att det är
sådana här saker som man sparar in på
först. Något skulle man kunna behålla.
Verkligheten och dagsläget i PostNord
är att breven minskar och paketen ökar,
och vi kommer succesivt bli ett företag
som övergår från det ena till det andra.
Men vägen dit kommer nog att kantas av
många heta diskussioner och meningsskiljaktigheter. Allt fler av besluten fattas
numera på central nivå och inte på våra
terminaler, då gäller det vi har en stark
central facklig styrelse och att vi har en
ännu tätare dialog med dem.
Lokalt
En framgång i år har varit att återigen få
tillbaka en senare starttid på morgonen
för våra medlemmar med en anställning
på 63 %. Många av dessa är ju småbarnsföräldrar och med den senarelagda starttiden kommer de nu kunna lämna sina
barn till förskolan i lugn och ro, vilket
är mycket glädjande.
Under året har vår sorteringshall förändrats, ut med den gamla brevresnings­
maskinen och in med två nya resningsmaskiner, varav den ena är på plats.
Dessa två kommer att ha en mycket
större kapacitet. Med detta har också
omflyttning av BFM, GSM och ”Spillepengens” sortering gjorts. Men tyvärr står
det helt stilla med inköp av ny KSM och
ett nytt lådhanteringssystem. Arbetet och
anpassningen till alltmer maskinarbete
har ändå gått relativt bra. Fortsättning
och anpassning kring en ny organisation
fortsätter in på det nya året. När det gäller
våra volymer ligger dessa relativt stabilt
för närvarande, och det är till och med så
att vissa volymer har ökat lite och det är
positivt. Man kan hoppas att detta håller
i sig ett tag trots dystra framtidsprognoser,
8
men det är en oroväckande nedgång
med cirka 18 % på ODR-volymerna.
En avdelning där man har en kraftig
volymökning är vår Import-avdelning.
Detta beror på att vi fått till oss volymer
från Asien utifrån den växande näthandeln. Detta tackar vi för och i början
på nästa år hoppas chefen på området
att ha fått en klarare bild över omfattning
och på vilka tider som dessa ska behandlas
på, så att vi kan sätta en organisation
kring detta. Under tiden så släpper skift
1, 2 och ODR till folk vid behov. Hoppas
detta upplevs som positivt.
I omgångar har vår verksamhet på vaktexpeditionen och lokalvården varit föremål för översyn. Detta är på gång ännu
en gång och nu i ett skarpare läge. När
det gäller vakten så har man tillsatt en
arbetsgrupp som ska titta på framtida
organisation och upplägg. I arbetsgruppen
ingår bland annat en anställd från området
och vårt HSO, Patrik. Seko är informationsmottagare i ett inledande skede.
Vi har i ett tidigare nummer av tidningen
skrivit om lokalvården och deras utmärkta
arbete med att hålla rent och snyggt på
vår arbetsplats. Man undersöker dock
om att lägga över verksamheten på städföretaget ”ISS”. Än så länge finns inga
beslut. Det har signalerats om ett möte
med terminalchefen under november
månad. Om det är en förhandling eller
bara en information återstå att se. Vi
hoppas naturligtvis på det sistnämnda,
och att man kommer fram till att behålla
det i egen regi så att man kan lägga våra
medlemmars oro åt sidan. Vi är beredda
med våra argument och naturligtvis ser
vi endast fördelar att behålla lokalvården
i egen regi.
Många av er har under slutet av detta år
även fått bekanta er med ett nytt begrepp;
”PIM”. Vi och arbetsgivaren har varit
ute och informerat en hel del om detta,
och ni kan läsa mer om det i Daniels
artikel i detta nummer av tidningen.
Vi kommer att gå in i 2015 med fortsatta
förändringar både i vår produktionsverksamhet, men också i vår fackliga
verksamhet. Men vi kommer att fortsätta
vara den aktiva sektion och klubb vi är
idag, där vi både förhandlar och bevakar
lagar och avtal, samt driver våra hjärtefrågor såsom heltid, sammanhållande
arbetstider, och en god arbetsmiljö,
både på lokal men också på central nivå.
Slutligen
I förra numret avtackade vi ju som
bekant Susanne Abrahamsson för sitt
fackliga arbete.
Nu är det dags för ytterligare en av våra
duktiga kollegor att sluta inom posten,
nämligen vårt HSO, Ann-Caroline Kostet.
Jag minns redan innan Ann-Caroline blev
förtroendevald att hon var en engagerad
medlem. Jag var då ansvarig för skift 1
där Ann-Caroline hade sin placering.
Hon väckte frågor om deltidarnas möjlighet till högre anställning och bättre lön,
men också arbetsmiljöfrågor, som ju sen
skulle visa sig vara hennes specialområde.
Hon har gjort ett ypperligt bra arbete
som HSO, lokalt, regionalt, såväl som
centralt. Men nu dök möjligheten upp
om ett jobb i Malmö Stad, och dessutom
inom hennes specialområde arbetsmiljö.
Vi i Seko önskar henne all lycka i framtiden samtidigt som vi tackar henne för
allt bra hon åstadkommit under sin tid
här med oss.
Avslutningsvis vill jag önska er alla
en God Jul ett Gott slut på 2014 och
ett Gott Nytt År.
Mats Sjölin
Vad önskar du dig
inför 2015?
Magnus Agerström,
Måndagsgatan Helsingborg
– Jag skulle vilja se mer satsningar
på personalen som exempelvis frukt,
friskvård och minska stressen. Jag
önskar mig även tillräcklig bemanning
och att övertiden minskar
nummer ett 5-14
NOVA-rummet på en arbetsplats i regionen
Slöserijakt eller resursslöseri?
Vad hände med NOVA egentligen?
Har du fått fel lön?
Vi håller på med en kartläggning där vi försöker utreda problemen
med felaktigheter i utbetalningen av löner. Vi skulle gärna
vilja ta del av din berättelse, så skriv in eller mejla till tidningsredaktionen och berätta vad som hänt och vilka konsekvenser
det fick för dig.
Annika Thurgren
annika.thurgren@posten.se
Daniel Hansen
daniel.hansen@posten.se
Lite extra klirr i kassan
Måndagen den 5 januari, nästa år, är en klämdag mellan
två röda dagar. Vårt kollektivavtal säger att alla som tjänst­
gör denna dag ska ha kvalificerad OB. Så håll koll på att ni
får detta utbetalt på er lön och hör genast av er till oss om ni
inte får det.
Till dig som är timanställd
Har du varit anställd de senaste två månaderna och
därmed tjänstgjort minst tjugo dagar? Glöm då inte bort
att du ska få ersättning för både julafton och nyårsafton.
Så håll koll på din lön och hör genast av dig om lönen
inte stämmer.
Seko Posten Syd
Seko Posten Syd 2015
På planeringskonferensen den 17–18 september genomfördes
ett antal grupparbeten där det diskuterades vilka mötesformer, studieverksamhet och vilka informationskanaler
vi bör ha för att tillvarata våra medlemmars önskemål. Ett
grupparbete fick även i uppdrag att plocka fram vilka riktade
aktiviteter klubben bör jobba med under 2015, delar av
slutresultatet kan ni se nedan. En del aktiviteter har kommit
från medlemmar via klubbens medlemsutbildningar eller
våra ombudsträffar.
Aktivitetsplan
Aktiviteter: Arbetstider och anställningsomfattning
• Bevaka och motverka förekomsten av skitanställningar.
• Bevaka och motverka användandet av bemannings­
företag.
• Stärka rutinerna kring schemaförhandling och samverkan av bemanningsplaner på arbetsplatserna.
• Säkra heltid och sammanhållen arbetstid vid alla omorganisationer.
• Sprida kunskap om och aktivt använd LAS § 25 a
i klubbens område.
Aktiviteter: Arbetsmiljö, hälsa
• Utveckla Jobba Rätt med konkreta aktiviteter, minst
10 aktiviteter under lika många veckor under 2015.
• Skyddsombud på alla arbetsplatser.
• Stärk samarbetet mellan fack och skyddsorganisation.
• Bevaka implementeringen av IPM och Koncept
Utdelning.
• Säkra att arbetet med beredskapsplaner fungerar på
arbetsplatserna.
• Formulera åtgärder mot stressen på våra arbetsplatser
utifrån stressenkäten 2014.
Aktiviteter: Jämställdhet och mångfald
• Aktivt verka för jämställda löner genom analys
av nuläge samt utbildning av lokala ombud inför
lönerevisionen 2015.
• Utbildning för styrelse, förhandlingsansvariga och
ombud i jämställdhet.
• Ta fram en internfeministisk strategi för klubben.
• Aktivt arbete med mentorsverksamhet utifrån målsättning om jämn representation bland klubbens förtroendevalda.
• Utarbeta riktlinjer för klubbens valberedning med tydliga
ambitioner gällande jämlikhet och representation.
Aktiviteter: Avtal
• Formulera riktlinjer till ombuden gällande dokumen­
tation av tvisteunderlag.
• Se till att alla medlemmar har lönesamtal innan och
info efter löneförhandling.
• Utbildning till lokala ombud i att hålla lönesamtal.
• Fortsätta utbilda medlemmarna i avtalets innehåll.
9
Koncept
nummer ett 5-14
– Vad händer?
Bakgrund
Koncept Utdelning startade för flera år
sedan. Det var i huvudsak ett projekt
som har till uppgift att ta tillvara den
besparingspotential som man tror sig
hitta i det som heter Produktionsstruktur
Meddelande (PSM) i brevbäringen.
Produktionsstruktur Meddelande har
som övergripande mål att man ska sortera
så mycket som möjligt i maskiner på
terminal och att transportera posten
med tåg mellan terminalerna. I Koncept
Utdelning har man haft som förutsättning
att man ska kunna hantera fyra flöden
(klump, ODR, finställt och manuellt
kammat) eftersom man redan tidigt
insåg att det inte gick att, via maskiner,
komma ner i färre flöden.
Fas 1 i projektet gick ut på att möjliggöra
hanteringen av fyra flöden i utdelningsfasen genom att ta fram utrustning för
ändamålet. I nästa fas, fas 2 i Uddevalla,
har man testat i skarp drift, här har även
Previa utvärderat arbetssättet.
Projektet byggde på att allteftersom
man fick möjlighet till att få maskinsorterad post direkt till slinga skulle
införa man konceptet. Efter tester i
Uddevalla skulle man införa det i
Örebro, sedan i Rosersbergs spridningsområde, det vill säga Stockholm Nord.
Sedan fortsätta i Region efter Region
allteftersom maskinparken var planerad
att kunna sortera till önskad nivå.
Införandet av Koncept Utdelning
Nu blir det inte som det var tänkt från
början. Man har skjutit på inköp av
klumpsorteringsmaskiner, man säger
istället att två brevbärarkontor per region
ska igång som pilotkontor så fort som
möjligt och resterande under 2015. I
Region Malmö är Lomma och Limhamn
först ut. Skillnaden blir stor genom att
man snabbar upp takten, man beslutade
till exempel inriktning att inte utrusta
Renault med nytt utdelningsbord efter
som de skulle fasas ut, man tog inte heller
fram någon utrustning till mopeder
eftersom de inte levereras längre. Efter
beslutet att forcera införandet har man
haft fullt upp med att informera kring
vad som ska göras. Jag har redan när
man informerade kring beslutet krävt att
en riskbedömning ska göras, problemet
har varit att man centralt inte vetat vem
som ska ansvara för den. Det kommer
nu att göras en riskbedömning under
november, men det är olyckligt att man
inte vill ha riskbedömningen klar före
beslut och information går ut. Risk­
bedömningen kommer att omfatta både
terminal och utdelningsverksamheten.
Inga förändringar får naturligtvis göras
före korrekt genomförd riskbedömning
finns att tillgå. I samband med implementeringen av Koncept Utdelning
kommer även nya brevbärarevagnar att
skaffas in, dessa är större än de befintliga
och blir en anledning till att införa rak
möblering. När man i sin tur inför rak
möblering kan det vara ett incitament
till att dubbelanvända kamfack eftersom
rak möblering kan ta större plats. Om det
ska bli dubbelanvändning av kamfack i
rak möblering, är det viktigt att tänka på
att tre hyllplan per pelare är det optimala.
Framtid brevterminal
Projektet kommer att beröra terminal
mer än vad man kan tro. Det kommer
att krävas än mer uppmärksamhet och
noggrannhet hos operatörer, det kommer
att bli andra program att arbeta med,
men även ett annat tidsfönster där förädlingarbetet pågår under längre tid på
dygnet, man startar tidigare och håller
på längre under dagen. Mer post kan
behöva lagras vilket kan öka transport
och lagringsbehov inom terminalen. Det
kommer på ett annat sätt ställas krav
på att man ska hålla tid och kvalitet för
avlämning till distribution. Exakt hur
arbetet på terminal påverkas är svårt
att veta i förhand, men samtidigt som
det kan bli mer arbete vid exempelvis
brevförädlingsmaskiner med långa
sträckavstånd och mer arbete nattetid,
blir det större tidsfönster och kanske
andra möjligheter att bilda heltid. Som
alltid gäller det att ta till vara de möjligheter som öppnar sig och mildra effekten
av de risker som kan uppstå.
Framtid utdelning
Framtiden på utdelningskontoren
kommer att bli mer utdelningsarbete
och mindre innearbete, när det gäller
mopederna kommer de att fasas ut,
de ska i princip bara användas till fler­
familjs­hus. När det gäller Fiat och Club
Car har ny utrustning tagits fram som
fått ok från Previa, Renault är inte klar
ännu, men på gång. När det gäller cyklar
kommer det bara att finnas el-cyklar att
köpa in, dessa ska få ny väska som i
nuläget inte är klar. Konceptet innebär
att det manuella flödet ska kammas, de
IPM – Framtida struktur för
arbetsplatser
● Hubb full – samlokalisering av
brev, paket och pall.
● Hubb light – samlokalisering i
huvudsak av brevverksamheter
och i vissa fall paket.
● Depå
Rak möblering – del av koncept utdelning
10
Utdelning
klumpförsändelser som kan ska kammas
för att minimera klumpflödet. Det finställda flödet kommer att kallas utdelningsklart och ska inte in på brevbärarekontoret utan lastas när man kör ut på
turen. Klump kommer att hanteras olika
beroende på vad man har för sorteringsutrustning på terminalen där man arbetar,
de flesta kommer att få klumpförsändelser
som idag. ODR kommer även den som
idag, men för de som inte kammat upp
det ena lägget när man haft två blir det
en förändring, man blir tvingad att följa
konceptet.
Generellt kommer postflödet att
komma senare till brevbärarekontoret,
man kammar upp en slinga med det
manuella flödet. Man ger sig ut med
detta tillsammans med utdelningsklart
flöde, klump och ODR. Efter en tur på
kanske 3–3,5 timme återvänder man
och tar nästa tur, man har sin rast emellan
turerna. Om man har väldigt långt tillbaka
efter första turen kan det hända att man
måste ta sin rast i extern lokal. En av de
uppsidor som finns är att man ska ha
möjlighet att ta ut sin rast mitt på dagen
för att få bättre återhämtning, det andra
är att man ska ta fem minuters paus i
timmen under utdelningsarbetet. Det
kommer naturligtvis att bli fysiskt mer
ansträngande med längre utdelningsarbete, därför är det viktigt att arbeta
på ett hållbart sätt, man måste unna sig
den återhämtning som kroppen behöver
genom att ta sina raster och pauser. Det
är även mycket viktigt att man i övrigt
jobbar rätt, det finns inget annat sätt
att få ett hållbart arbetsliv med de nya
förutsättningarna.
nummer ett 5-14
Vad kommer mer?
IPM är ett koncept som man vill börja
införa, på vissa ställen kommer det
att bli infört i samband med Koncept
Utdelning, men det är inte säkert. Införandetidpunkt har stor bärighet på när
hyreskontrakt går ut, principen är att
försöka hitta synergieffekter där man
kör hem pall, paket och post samtidigt.
Detta kommer att innebära att man
samlokaliserar verksamhet, samtidigt
som man skapar depåer för bland annat
brevbäring. För brevbärare kan det innebära att man får mindre arbetsvariation
genom att hela dagar bara ha utdelning,
och andra dagar ha kamning med mera.
Här krävs det naturligtvis att arbets­
givaren sätter in kraftfulla åtgärder eftersom man inte får försämra arbetsmiljön.
I gengäld finns det kanske möjlighet att
variera med exempelvis paketutkörning.
Delaktighet är en viktig ingrediens för
att nå ett lyckat resultat, men det kommer
bli svårt att uppnå delaktighet eftersom
man inte ser sig ha råd med detta. Det har
tidigare visat sig att de som inte försökt
få med sig alla i förändringsarbetet inte
har lyckats, nu känns det som en riskabel
balansakt med stor insats går av stapeln.
Jag anser att det finns en övertro på
de synergieffekter man tror att man kan
hitta totalt sätt.
Länge har vi sagt att man måste Jobba
Rätt, och det blir allt viktigare nu, det
kommer inte att vara rimligt att vi ska
arbeta på ett sätt som riskerar vår hälsa för
att kompensera den allt mer svårplanerade
produktionen som blir följden av den svallvåg av förändringar som nu kommer.
Stefan Fougt
– I praktiken
NUMMER ETT träffar Christoffer
Söderlund, brevbärare och fackligt ombud
på utdelningskontoret Kopparlunden i
Västerås. På Christoffers arbetsplats har
man infört Koncept Utdelning och vi
pratar med honom för att ta reda på hur
det fungerar i verkligheten.
Hur länge har ni haft Koncept
Utdelning i skarp drift?
– En månad ungefär, vi började den
6 oktober i år. Dock tog det ett tag innan
vi var igång fullt ut, posten på vissa postnummer kom inte i rätt sorteringsdjup
till en början så den kammade vi upp.
Vi har även problem med att slasken
med småbrev är cirka tio blålådor om
dagen vilket medför mycket extraarbete
i försorteringen.
Vilka är de största förändringarna
så här långt?
– Att inte kamma såklart men även
att fordonen gjorts om. Organisationsförändringen är inte helt klar så våra
slingor kommer att ändras, vissa kommer
att få nästan bara brevbäring. Detta
skapar en stor oro eftersom det råder
oklarhet i när det drar igång fullt ut.
Hur ser din arbetsdag ut?
– Jag har en bra blandning av utdelning
med Club Car, både villor, fastighetsboxar och vanliga trappor. Min tur
ligger på 4–5 timmar men då har jag
mer kamning, andra har mer brevbäring
med delade turer. Men detta kommer
som sagt att ändras framöver.
Den nya utdelningslådan, så liten att Televinken får plats
Hur fungerar det egentligen att
dela ut posten?
– Det är ett plockande hela tiden, jag
har ju samma slinga som innan och kan
säga att det tar längre tid att dela ut,
speciellt när det är reklam.

11
nummer ett 5-14

Koncept Utdelning
Och hur fungerar det i trappuppgångar?
– Jag har testat ett distrikt med flera
höghus med 60 lägenheter, där blir det
mycket post och reklam. Förutom fysisk
belastning blir det även rörigt, man
måste hålla koll på två postbuntar samtidigt och är du ovan kan det bli problem.
Jag brukar ha reklamen i västen, det
manuellt sorterade på armen och småbreven i handen. Klumpen får man lösa
på något sätt.
Hur påverkar det kroppen?
– Eftersom vi haft det så kort tid är det
svårt att säga med säkerhet men jag tror
att belastningsskadorna kommer att öka.
Till exempel det där pincettgreppet, vi
Depå i Göteborg
I Göteborgsområdet började man för
några år sedan successivt att införa något
som kallas PSG – ProduktionsStruktur
Göteborg. Enkelt beskrivet är det rationaliseringsprojekt där man samlar flera
arbetsplatser på samma ställe under ett
”moderkontor” med tillhörande depåer.
Man gör sig av med lokaler och sparar
därmed lokalhyror och minskar antalet
lastbilstransporter.
Depåer är något vi kommer att få se mer
av i framtiden genom IPM – Integrerad
Produktions Modell där Koncept Utdelning är en väsentlig del. NUMMER ETT
träffar Hugo Malmgård, brevbärare och
facklig i Göteborg för att ta reda på hur
det fungerar med depåer i praktiken.
Var i Göteborg arbetar du och hur
ser det ut på din arbetsplats?
– Jag jobbar i Angered och mitt kontor
slogs ihop med ett närliggande kontor
den 1 september i år. Numera är arbetsplatsen ett stort moderkontor med två
depåer, en i Kortedala och en i Bergsjön.
12
ska ju inte bära posten så men det är lätt
att breven hamnar mellan fingrarna.
Dessutom får man en märklig vinkel
på armen man bär posten med eftersom
man har västen på sig, det är inte bra
i längden.
Vad tycker dina arbetskamrater
om koncept utdelning?
– Jag skulle sammanfatta det till en stor
skepsis. Några har redan känt av problem
med handleder och nacke men det är för
tidigt att säga om det beror på det nya
arbetssättet. Ingen tror heller att vi tjänar
tidsmässigt på det, det går troligen
snabbare att kamma upp småbreven än
att ha ett extra flöde.
Finns det någon form av
arbetsrotation?
– Var tredje vecka jobbar man på depån.
Arbetstiden ligger på cirka 7 timmar och
det är i princip bara utdelning. När man
jobbar på moderkontoret har man längre
arbetsdagar, att vi byter var tredje vecka
har att göra med att arbetstiden de veckor
du jobbar på moderkontoret inte ska bli
för långa.
Hur fungerar arbetsledningen på
depån? Vem håller koll på att det
exempelvis finns tillräckligt med
personal på plats?
– Vi har något som kallas ansvarsbrevbärare, den personen börjar lite tidigare
och förbereder dagen. Hen är även den
som ska vara sist på plast och fixa eventuell post som ska tillbaka till moderkontoret och ha koll på att alla är klara
med sin runda.
Hur ser arbetsuppgifterna på
moderkontoret ut?
– Man börjar arbetsdagen med att
kamma upp post till depåerna och det
är ganska långa pass. Vi har tydliga
stopptider när vi ska packa ner posten
eftersom den måste vara på plats på
depån när brevbärarna börjar sin arbetsdag. Sen kammar man den posten man
själv ska dela ut på eftermiddagen.
Det där med stopptider för
kamning låter stressigt …
– Jo, det upplevs av många som väldigt
stressande att man måste ha kammat
upp posten till en viss tid. Innan löste
man en oväntad hög volym med att
jobba övertid eller att ta in vikarier, nu
blir det istället kvarligg direkt. Cheferna
Vad bör man tänka på?
– Utifrån ett fackligt perspektiv tycker
jag att man måste prata om det så tidigt
som möjligt, riskanalyser ska göras och
det är viktigt med bra beredskapsplaner.
Ett exempel, om posten inte kommer i
rätt ordning det datum då allt ska sättas
igång ska man kamma upp posten istället.
Man ska inte sätta igång något om inte
alla förutsättningar är på plats.
De största farorna?
– Arbetsmiljön helt klart, det finns en
större risk för arbetsskador när brev­
bärarna ska vara ute längre och dela ut
post och reklam till fler hushåll. Det
finns även ökad risk för trötthet.
säger att vi ska sluta kamma, posten
måste ju iväg.
Kvalitetsbrister alltså?
– Ja, vissa dagar. Dessutom, eftersändningar hinns i princip aldrig med att
göras på alla block.
Hur är det med sammanhållningen
på arbetsplatsen?
– Det är samma personer i rotationen,
du tillhör en grupp så vissa ser du sällan.
Dessutom är det som facklig svårt att få
ut information till alla medlemmar.
För- och nackdelar med depåer?
– Vi har ju bara haft det i två månader
så det kanske är lite tidigt att helt kunna
utvärdera det men som jag ser det finns
det en del problem. Vissa har blivit fysiskt
och psykisk nedbrutna efter att de arbetat
på depån, förut kunde man individanpassa men det tar man inte hänsyn till
längre. Stressen vid kamningen är ett
annat problem, dessutom dubbelutnyttjas
kamfack vilket medför att vi inte kan
förbereda de sena blocken inför nästa
dag vid exempelvis högvolym. Det
positiva med sammanslagningen är
nya arbetskamrater.
Något att tillägga?
– I takt med alla snabba förändringar
inom Posten blir det än viktigare att
Jobba Rätt. Vi måste agera som ett
kollektiv och tillsammans bestämma
hur vi vill ha det. Ett exempel kan vara
övertiden, det får inte så stor effekt om
jag ensam säger ifrån men det får det
om vi gör det tillsammans. Att kollektivt
agera, det är det viktigaste.
Annika Thurgren
nummer ett 5-14
Har du några råd till
medlemmarna?
– Det absolut viktigaste är att Jobba
Rätt. Att hålla sina raster och pauser,
inget bläddrande under färd, hur man
håller posten och att använda västen.
Sen skulle jag även vilja uppmana medlemmarna att kräva en fysik genomgång
av Koncept Utdelning av chefen, gärna
med hjälp av skyddsorganisationen. De
ska inte bara berätta hur vi ska jobba,
de ska visa hur vi ska göra, då kan man
kanske förhindra några arbetsskador.
Tack för att du ställde upp och
svarade på frågorna!
Annika Thurgren
Vad önskar du dig
inför 2015?
Anne-Marie Gentile,
Trelleborg
– Att alla på allvar börjar Jobba
Rätt! Alltså till exempel hålla raster
och pauser, och följa trafikreglerna.
Ju tuffare arbetet blir, desto viktigare att vi arbetar på rätt sätt.
Khiem Tran, skift 3
– Fred i världen. En bättre ekonomi
i samhället samt att vi får tillbaka
trivselpengarna!
Maskinutbytesprojektet, parkettgolv
och Koncept Utdelning
Nya maskiner på plats
Som ni som jobbar på Terminalen inte
kunnat undgå att notera börjar den första
delen av ”nya” brevresningen att ta form.
IRM 177, den första nya sorteringsmaskinen, är i skrivande stund i skarp drift.
De sista testerna har gjorts och resultaten
har varit godkända. Maskinen är nu
överlämnad till PostNord från tillverkaren
Siemens. En del kringarbeten kvarstår
som exempelvis montering av nya lådtransportbanor. Dessutom återstår golvfrågan och maskinens höjd är anpassad
efter ett tänkt industriparkettgolv. Inga
beslut är fattade än men ett investerings­
underlag är under utarbetande. Investeringen är av den omfattningen att
Terminalen inte äger rätten att besluta
utan måste godkännas centralt.
Den första av två nya brevresningsmaskiner, FSU 68, är på plats och i stort
sett färdig att testköras med brevresningspost. Man har gjort begränsade körningar
med testbrev, och vecka 48 kommer man
att provköra maskinen kvällstid. Denna
kommer att kopplas ihop med IRM vilket
gör att vi börjar få en helt ny brevresningsprocess på plats. Utbildningarna på FSU
håller just på att startas upp. Den första
gruppen får sin utbildning i Rosersberg
under vecka 46 och därefter rullar utbildningsplanen vidare lokalt.
Som jag informerat om tidigare
kommer Hanterroboten för fördelning
av inkommande lådor att monteras ned
någon gång efter jultrafiken. Vi får behålla
denna, vilket är utmärkt ur arbetsmiljöperspektiv och man håller som bäst på
att utreda ny placering.
Parkettgolv, en ren
arbetsmiljöfråga
För att återknyta till parkettgolvsfrågan,
skyddsorganisationen har lämnat ett
förslag till underlag för anslagsbegäran.
Vid de nya maskinerna har vi i allt väsentligt utgått från hur man har gjort
vid samma maskintyper i Hallsberg och
Rosersberg. Vi har även i vårt förslag
räknat in BFM-området, som en helhet.
I vår motivering har vi bland annat pekat
på Arbetsmiljöenkätens utfall i frågan
om besvär i knän och fotleder. Terminaler
som satsat på denna golvbeläggning har
här ett klart bättre utfall än andra. Vi
menar också att det bör finnas en samsyn
i hur frågan hanteras på brevterminalerna.
Det är inte rimligt att företaget gör stor
skillnad på hanteringen av viktiga arbetsmiljöfrågor beroende på om man jobbar
i Malmö, Hallsberg, Nässjö, Årsta,
Rosersberg eller på någon annan arbetsplats av samma typ. Har man en relativ
standard gällande maskinell utrustning
bör detta också innefatta en så viktig
fråga som golvet, när en så pass stor
del av arbetstiden består av gående vid
olika maskiner.
Koncept Utdelning
Till sist några ord om Koncept Utdelning.
För Terminals del innebär det att vi
kommer att finställa små/C5 direkt till
brevbärarslinga. Informationen som
nått mig har hittills varit mycket knapphändig. Vad jag förstått är att man avser
att påbörja implementeringen för vår
del ganska snart och projektet är högt
prioriterat från centralt håll. De första
kontoren i utrullningen är Lomma och
Limhamn. Spontant kan jag se en del
utmaningar. Jag tänker på vikten av
uppdatering av ISU, hanteringen av
”slasken”, åtgången och hanteringen
av betydligt fler blålådor och hyllvagnar,
samt ordentlig utbildning av personalen
som kör förädlingsprogrammen. Det är
ingen kvalificerad gissning att mycket
stor noggrannhet kommer att krävas i
arbetet. Ute på brevbärarturerna kommer
det knappast att finnas stora möjligheter
eller marginaler att rätta till felaktigheter.
Vad jag vet är att en central riskbedömning
ska genomföras under november och
omfattas alla delar av konceptet, både
de som handlar om utdelningen och
de som berör Terminal. Jag lär få
anledning att återkomma till Koncept
Utdelnings påverkan på Malmöterminalen
längre fram.
Patrik Håkansson
13
nummer ett 5-14
6 6a inlämnad angående Logistikgods på tåg
Bakgrund
Som de flesta känner till ökar mängden
logistikgods i företaget, till skillnad från
brevvolymerna. Detta har lett till vad man
skulle kunna kalla en sorts ”växtvärk”,
där man inte riktigt hunnit med att synkronisera verksamheterna med arbetsmiljöarbetet. Vi ser arbetsmiljöproblem
av varierande grad i hela kedjan inom
logistiknätet. På Paketterminalerna och
de så kallade Pallhubbarna, såväl som
på transporterna till distribution pågår
arbetet med att komma till rätta med
arbetsmiljön. Denna artikel berör främst
den del av Logistik som sedan en tid
omlastas på Brevterminalen. Mer om
logistikhanteringen finns att läsa i
Ann-Carolines rapport i detta nummer.
Logistikgods på tåg ur
arbetsmiljöperspektiv
Mellan Stockholm och Malmö sänds
numera logistikgods, företrädesvis på pall,
med ordinarie posttåg. Volymer som
tidigare gått på lastbilar skickas nu med
järnväg. Pallarna lastas både i GBL-vagnar
(”godsfinkor”) och i LGSS-vagnar (växelskåp). Växelskåpen är egentligen tänkta
att flyttas i sin helhet mellan tåg och
dragbil, utan att godset lossas emellan.
Detta är för närvarande inte möjligt och
skåpen lossas och lastas direkt från
järnvägskaj på samma sätt som de vanliga
godsvagnarna. Detta är de egentligen inte
avsedda för. Nivåskillnaden mellan golv
och kaj gör att särskilt pallar blir svårare
att hantera i växelskåp. Till detta kommer
att pallgodset ofta är ojämnt och instabilt.
Det är vanligt att pallarna är högt lastade,
trots att produktvillkoren för logistikgods anger en högsta höjd av 220 cm.
Vanligt är också att pallar lastas ovanpå
varandra. Detta i sig behöver inte vara
så problematiskt, förutsatt att godset är
stabilt. Självklart måste en hel del pall
lastas på detta vis för att klara en hygglig
fyllnadsgrad i vagnarna, men ojämna
pallar välter naturligtvis lätt med allvarliga
skaderisker som följd.
Riskbedömning
Inför varje större förändring av verksamheten ska enligt lag och interna regler en
riskbedömning göras. Detta för att så
långt som möjligt upptäcka och förebygga
risker i förväg. Allt kan förstås inte
förutses, men en riskbedömning är ett
levande dokument och kan efter behov
fyllas på allt eftersom. Detta missas
ibland av chefer, även om jag vill påstå
att man blivit bättre de senaste åren.
När det gäller logistikgodset på järnväg
gjordes ingen riskbedömning innan
denna verksamhet tillkom på Brev­
terminalen.
Begäran om åtgärder enligt
Arbetsmiljölagen
Ovan beskrivna problem samt att signaler
kommit att de snarare blivit värre än för-
bättrats, föranledde mig som skyddsombud att författa en skriftlig begäran
till produktionschefen på området, enligt
AML 6 kap. 6a§*. De viktigaste kraven i
denna var att en riskbedömning ska göras
samt att felaktigheter i last ska loggas
och rapporteras till lastande enhet.
Riskbedömning gjordes och i denna
kom bland annat fram en översyn av
lastordningen i tågen, en översyn av
tillgången på hjälpmedel, samt att personalbehovet kontinuerligt undersöks.
Hur har det gått hittills?
Det förtjänar att nämnas att jag tycker
berörd PC och PL har hanterat frågan
på ett bra och konstruktivt sätt. Man tog
tag i min begäran omgående. Fellastat
gods rapporteras dagligen till avsändarterminal. Man har en utökning av bemanningen nattetid. Dessutom har PL på
internlogistiken lyckats förhandla fram
ändring i tågordningen. Denna ändring
gäller från och med 3/11 och gör lossningen
på järnvägskajen betydligt smidigare.
Uppföljning
Vi är överens om att följa upp utvecklingen
kontinuerligt. En mer formell uppföljning
kommer att ske senare i år.
Patrik Håkansson
* Arbetsmiljölagen 6 kap. 6a §:
Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, ska skyddsombudet
vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder. Skyddsombudet kan också begära att en viss undersökning ska göras
för kontroll av förhållandena inom skyddsområdet. På framställning ska arbetsgivaren genast lämna skyddsombudet en
skriftlig bekräftelse på att arbetsgivaren mottagit dennes begäran. Arbetsgivaren ska utan dröjsmål lämna besked i frågan.
Gör arbetsgivaren inte det eller beaktas inte begäran inom skälig tid, ska Arbetsmiljöverket efter framställan av skyddsombudet pröva om föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7 § ska meddelas.
14
nummer ett 5-14
Nyheter i våra försäkringar
Det går bra för Folksam och det går bra
för våra medlemsförsäkringar. Trots
att fler och fler får ut på försäkringarna
finns det ett överskott och detta ska
tillbaka till de försäkrade.
Sjuk och efterlevandeförsäkring
Nästa år införs rabatt på försäkringen
och även förbättrade villkor. Man kommer
också att få återbäring, i år har vi fått 20 %
och så blir det även nästa år. Rabatten
på premien resulterar i att försäkringen
kommer att kosta 62–93 kronor/månad
istället för 80–120 kronor/månaden.
Denna rabatt är tänkt att gälla under
cirka fem år då det finns ett överskott.
Villkoren förbättras också med
månadsbelopp efter 3 månaders sjukskrivning (tidigare 6 månader) och
ersättning i 18 månader (tidigare 13 månader) därefter, på 1 600 kronor/månaden.
Utöver det får man även ett extra belopp
på 1 600 kronor vid 3 månaders sjukskrivning. Beloppen gäller vid hel sjukskrivning, vid halv sjukskrivning blir det
rent logiskt 800 kronor. Dessutom
betalas nu också ersättning ut vid 25 %
sjukskrivning, tidigare gällde halv sjukskrivning.
På diagnosdelen, 50 000 kronor i ett
engångbelopp, lägger man till diagnosen
blind på ena ögat eller döv på ena örat.
Innan har ersättning bara betalats ut för
total dövhet eller hel synförlust. De
övriga 18 diagnoserna kvarstår.
Alltså, en bra försäkring blir ännu
bättre.
Preskriptionstid
Preskriptionstiden i våra försäkringar är
idag tre år. Kommer man på att man
glömt anmäla ett olycksfall eller en
diagnos så gäller denna tidsgräns. Från
årsskiftet införs dock en ny längre
preskriptionstid, 10 år. Alltså kan man
om tio år gå tillbaka och anmäla olycksfall som inträffar nu efter årsskiftet.
Detta gäller dock inte bakåt utan bara
i framtiden, för olycksfall som inträffat
innan årsskiftet gäller den gamla preskriptionstiden på tre år.
I övriga försäkringar, medlemsolycksfall
och medlemsbarn sker bara mindre förändringar på villkoren.
Jörgen Olsson
Dags att sluta spara i pensionsförsäkringar!
Jag har tidigare skrivit om att sparandeformen pensionsförsäkring inte är bra för våra medlemmar. Anledningarna
är flera, exempelvis skatteeffekten med högre skatt vid uttag
än vid avsättning, låsta pengar till 55 års ålder och ibland
dålig avkastning trots lång spartid. Nu kommer ytterligare
ett argument, nämligen kraftigt försämrade avdragsmöjligheter. Förslaget som lagts till riksdagen är att man högst ska
få dra av 1 800 kronor om året på sparandet och intentionen
är att avdraget successivt ska tas bort.
– Nu har vi slutat sätta in pengar på vårt pensionssparande. Vi
har fått tips om att istället spara på kapitalförsäkring, säger Lena
Persson och Jan Dahl från ODR på Terminalen.
Dags att teckna Sjuk- och
efterlevandeförsäkring
Många är snabba med att teckna försäkring för hem, hund,
katt, barn och båt. Dock är det bara cirka 50 % av våra medlemmar som har tecknat sjuk och efterlevandeförsäkringen.
Nästa år förbättras försäkringen, både villkor och ersättningar
blir bättre. Man får utbetalning tidigare, längre utbetalningsperiod och en riktigt bra och billig livförsäkring. Detta är alltså
ytterligare anledningar till att teckna denna försäkring nu.
Alternativet är istället att spara i fonder, att starta upp en
kapitalförsäkring eller en kapitalsparförsäkring.
Jörgen Olsson
Vad önskar du dig inför 2015?
Simon Roskvist och Hanna Romare,
Måndagsgatan Helsingborg
Simon: – Jag tror det kommer att bli förändringarnas år,
stora förändringar. Hoppas det syns i lönearbetet och att
den personliga ekonomin blir bättre.
Hanna: – Jag önskar att vi får mer folk på arbetsplatsen
så vi får en dräglig arbetsmiljö. Jag önskar även att vi får
lite mer uppskattning och mer betalt för det tuffa och slitsamma jobb vi utför.
Har du redan den? Vet du inte om du har den eller inte? Du
kan enkelt kolla detta genom att gå in på folksam.se och logga
in på din sida uppe i högra hörnet via e-legitimation eller mobilt
bank-ID.
Du kan även kolla upp det genom att ringa till Folksam på
0771-95 09 50.
Vill du teckna en så hör av dig till Mats Johnson på
010-436 06 99 så skickar jag en blankett.
15
nummer ett 5-14
Kör inte med överlast!!!
Vad riskerar man vid överlast? Böter,
indraget körkort, erinran misskötsel
eller är det Postens ansvar? Jag tog
kontakt med trafikpolisen för att reda
ut vad som gäller. Marie på trafikpolisen svarade vänligt och bestämt
på mina frågor.
Vad riskerar man för påföljd
om man blir stoppad för övervikt på sitt fordon?
– Det är böter som gäller men det
kan bli värre om man har trafikförseelser sen tidigare. Det är alltid föraren
som är skyldig att följa de regler som
gäller.
– Om överlasten är över 20 % får
fordonet inte lämna platsen utan
måste lastas av på platsen, detta ses
som extra allvarligt. Vid en olycka
är det ännu mer allvarligt.
Vad händer om man råkar ut
för en olycka och fordonet är
överlastat?
– Man kan dömas till hårdare straff
om fordonet varit inblandad i en
olycka. Då kan det bli tal om vårdslöshet i trafik och hårdare påföljder.
Vad gäller om chefen säger att
jag ska köra trots att jag tror jag
har överlast? Jag kanske är tidsbegränsat anställd, rädd om mitt
jobb och inte vågar säga emot.
– Föraren är alltid ansvarig men i
detta fall väntar böter eller annan
påföljd även för chefen.
Några avslutande ord?
– Ja, det är extra viktigt att ha rätt
vikt på bilarna nu när vi går mot
mörkare årstid med ibland halt
väglag. Då förlängs ju bromssträckor
ytterligare.
Tack för frågestunden!
Jag ser framför mig en postbil som
orsakar en dödsolycka. En stressad
brevbärare på ett underbemannat
kontor som gör allt för att hinna med
men som inte hinner bromsa för en
cyklist som vinglar ut. Här blir det
allvarliga påföljder, inte bara från
polisen utan även allvarliga mänskliga konsekvenser för de inblandade.
Efter intervjun kan jag bara konstatera:
Kör aldrig med överlast!
Jörgen Olsson
16
PIM på Terminal
Vi har pratat om det i ett par år nu, men
gång på gång har det lagts på is. Nu är
det dock verklighet och sen drygt två
månader tillbaka har PIM införts på
Brevterminalen i Malmö.
Jag tänker inte orda så mycket om
vad PIM är för det har arbetsgivaren varit
ute och informerat alla anställda om.
Det är vad det är, vilket bland annat är
ett planeringsprogram där man kan
göra de scheman vi framöver kommer
att få. Vårt avtal har ju sedan ett bra tag
tillbaka banat väg för månadsscheman
med kvartalsavstämning, något som
PIM utgår ifrån. Man kan alltså flytta tid
inom kvartalet så att schema blir mer
flexibla utifrån produktionen.
Anledningen till denna korta artikel
är dock en helt annan. Vi ”terminalare”,
olikt brevbärarna som lyder under samma
avtal och som också använder sig av PIM,
jobbar ju skift och helger. Detta gör att
det finns fler uppenbara risker för att
den tid man flyttar riskerar strida mot
vårt kollektivavtal. Därför tänkte jag
spalta ett par av dessa risker så att ni
som medlemmar kan ha koll på era
schema framöver. Hittar ni felaktigheter,
hör genast av er, så vi kan komma till
bukt med problemen.
Vi kommer såklart även att ha koll
från vårt håll då en av våra viktigaste
uppgifter som fackliga är att se till att
lagar och avtal följs. Och jag kan med
glädje meddela att vi i diskussion med
arbetsgivaren sett till att vi nu har tillgång
till PIM och kommer lägga upp en intern
strategi för att kunna överblicka våra drygt
fyra hundra medlemmars månadsschema,
varje månad.
Sju saker att hålla koll på:
• Den ordinarie arbetstiden får inte
överstiga 40 timmar (alternativt 38
timmar eller 36 timmar beroende på
skift-/nattjänstgöring) i genomsnitt
per helgfri vecka under kvartalsavstämningsperioden. Tid som överstiger
detta blir avstämningsövertid.
• Ordinarie arbetstid får inte överstiga
50 timmar under en enskild arbetsvecka.
• Som huvudregel ska varje arbetstagare
ges minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om
24 timmar (dygnsvila). Avvikelse från
detta får dock göras, men dygnsvilan
får dock inte i något fall vara kortare
än åtta timmar.
• Arbetstagaren ska ha minst 36 timmar
sammanhängande ledighet under varje
period om sju dagar (veckovila).
• 104 lediga dagar per kalenderår ska
planeras och förläggas med i genomsnitt två dagar per kalendervecka. Om
antalet erhållna dagar understiger
104 per kalenderår ska resterande dagar
bokföras som åtta kompensations­
timmar per resterande dag.
• När den egentliga arbetstiden under
ett arbetspass är kortare än två timmar
får arbetstagaren tillgodoräkna sig två
timmar som arbetstid.
• Rast ska omfatta minst 30 minuter.
Tid för rast räknas inte som arbetstid.
Måltidsuppehåll får omfatta högst
20 minuter och minst 15 minuter och
räknas som arbetstid. En rast får förläggas efter högst 6 timmars arbete i
följd om medarbetaren under dessa
6 timmar har haft ett måltidsuppehåll.
Rastens förläggning ska framgå av
schema. Förläggningen kan dock förskjutas på så sätt att rasten inleds före
eller efter den planerade inledningen,
dock högst 30 minuter före respektive
30 minuter efter. Fortfarande gäller att
rasten ska inledas inom fem timmar
eller efter högst sex timmars arbete i
följd om den anställde under dessa sex
timmar har haft ett måltidsuppehåll.
Daniel Hansen
Vad önskar du dig
inför 2015?
Patrik Håkansson, skift 3
– Att företaget inte lägger ribban
så lågt i arbetsmiljöarbetet att man
bara nätt och jämt klarar lagens
minimikrav. Att Landskrona BoIS
tar sig tillbaka till svensk elitfotboll.
nummer ett 5-14
Grattis Malmö Stad och Folksam
kommit. Jag kommer alltid att minnas
min tid på Posten med glädje och kommer aldrig att glömma allt roligt vi hittat
på under åren. Även om det varit tufft
emellanåt, har vi alltid haft varandra.
Ann-Caroline, vi har hört att du
ska lämna Postnord?
– Ja det stämmer, jag kommer efter 18
år att sluta på Postnord. Det har varit 18
väldigt intressanta år och jag har lärt
mig mycket som jag kan ta med mig i
mitt fortsatta yrkesliv. Jag började 1996
som julbiträde, det var min farmor som
då jobbade på Posten som fixade detta.
Jag tyckte det var roligt att jobba den
julen och bestämde mig för att fortsätta
julen efter och sedan har det rullat på.
Jag har hunnit med att studera några år
och håller på med det för tillfället också.
Det var mina nuvarande studier som
ledde mig in på att söka jobbet jag nu
ska börja på. Jag har sedan många år ett
stort intresse för att jobba med arbetsmiljöfrågor och tycker att det är otroligt
givande att få vara med och påverka för
en bättre arbetsmiljö. När det kommer
till arbetsmiljö finns det bara en sak
som gäller, vi ska må bra och känna oss
trygga på våra arbetsplatser och det har
varit målet jag jobbat mot under de åren
jag varit skyddsombud.
Ditt nya jobb innebär?
– Jag har fått jobb inom Malmö Stad
där jag kommer att jobba med arbetsmiljöfrågor inom serviceförvaltningen.
Jag ser mycket fram emot att börja på
mitt nya jobb och känner mig väldigt
välkommen dit.
Vad kommer du att sakna mest?
– Den är inte så svår att besvara, alla
mina arbetskamrater! Jag är glad och
tacksam för alla jag haft möjligheten att
lära känna under de 18 år jag jobbat på
Posten. Jag har alltid känt mig som en i
gänget och välkommen oavsett vart jag
Vilka anser du vara de viktigaste
frågorna för framtiden?
– PostNord jobbar mycket med att
effektivisera sin verksamhet och när
mycket av energin läggs på att hålla
budget får vi inte glömma de som bär
upp detta företag. Att hålla sin budget
förstår jag är viktigt, men det är inte
rimligt när det sker på bekostnad av de
anställdas hälsa och arbetsmiljö, så en
viktig fråga är definitivt att hålla balansen
mellan budget och arbetsmiljö.
– Förändringar är ibland nödvändiga
att göra, så ser det ut i alla verksamheter,
men jag upplever att det går väldigt
snabbt inom PostNord just nu och vi
hinner inte med att analysera konsekvenserna för hur alla förändringar
påverkar oss. Det blir tillsist ohållbart
ur ett arbetsmiljöperspektiv att genomföra förändringar i ett rasande tempo,
eftersom inriktningen för arbetsmiljö­
arbetet är att jobba proaktivt. Proaktivt
arbete tar tid, men det innebär ofta att
vi står väl rustade inför de förändringar
vi måste göra och vi säkerställer att med
förändringarna kommer en god arbetsmiljö. Det kostar alltid att inte prioritera
arbetsmiljö!
Lycka till i framtiden!
Vad önskar du dig
inför 2015?
Anne Ryberg, Olofström
– Rent yrkesmässigt hoppas jag att
Posten inte gör som vanligt och
räknar in vinsten långt innan vi har
sett hur det fungerar med Koncept
Utdelning.
Hej Jörgen, ska du lämna Posten?
– Ja, det stämmer. Jag tittade på
Folksams hemsida och jag hittade ett
jobb som kundrådgivare. Jag sökte och
efter tre intervjuer fick jag jobbet, det är
en provanställning så jag har i nuläget
bara tagit tjänstledigt från Posten.
Vad är det du ska jobba med?
– På Folksam kommer jag att ha ansvar
för att bli inbokad av LO:s medlemmars
för att gå igenom deras försäkringar,
pensioner och sparande. Det hela börjar
med en utbildning under två månader
innan jag får göra mina första kundbesök.
Därefter fortsätter utbildningen som
blandas med praktik.
Vad kommer du att sakna mest?
– Självklart arbetskamraterna, både på
fackexpeditonen och på Nyhamnen.
Jag har jobbat på Posten i 31 år så detta
känns overkligt, skrämmande men
också spännande.
Vilka anser du är de viktigaste
fackliga frågorna i framtiden?
– Rätten till heltid, bra arbetstider och
en hållbar arbetsmiljö.
Vad önskar du inför 2015?
– Att Posten börjar fokusera på sina
anställda och deras arbetsmiljö.
Lycka till Jörgen!
17
nummer ett 5-14
Jobba
Rätt
fyller fem år den 28 januari 2015
Jobba Rätt föddes i diskussioner mellan de fackliga ombuden
på Malmös brevbärarkontor hösten 2009. Som en reaktion på
hur arbetssituation såg ut ville de fackliga ombuden agera.
Och inte bara informera, de ville mobilisera.
Den första Jobba Rätt-dagen genomfördes i Malmö den
28 januari 2010. Det fungerade inte på riktigt alla arbetsplatser,
men där det fungerade genomförde medlemmarna något viktigt
som senare kom att sprida sig. Först inom den dåvarande
klubben Seko Posten Södra Skånes område, hösten 2011 även
vidare till resten av landet när terminalare och brevbärare
tillsammans Jobbade Rätt vecka 38.
De flesta vet vid det här laget vad Jobba Rätt handlar om. Det
handlar om vår hälsa och arbetsmiljö, vårt eget ansvar, våra
arbetsorganisationer och om att vara starka. Istället för att
stressa, ta genvägar och riskera vår hälsa, jobbar vi som det
är tänkt att vi ska göra. Vi följer Postens direktiv, vi bryter varken
mot lagar eller avtal och vi använder vårt sunda förnuft.
Kanske har Jobba Rätt avstannat lite, kanske blivit till något
annat än vad det startade som. Det behöver i sig inte vara
negativt, bara vi kommer ihåg kärnan. Och kärnan i Jobba Rätt
är enkel, det handlar om att vi snackar ihop oss ute på arbetsplatserna och sedan tillsammans genomför det vi bestämt.
Förändringstakten inom Posten är extremt uppskruvad för
tillfället. Koncept Utdelning är på intågande, i februari går
några arbetsplatser igång och ryktet säger att planen för
utrullning i resten av regionen kommer att tidigareläggas.
I nuläget vet vi inte när ”den integrerade produktionsmodellen”
kommer. Men att den kommer, det vet vi. Vårt arbetssätt
kommer att förändras drastiskt och inom brevbäringen vet
vi att en allt större del av arbetsdagen kommer att bestå av
utdelning.
Det här är förändringar som Posten kommer att genomföra.
Så vad kan vi göra?
Skyddsorganisationen kommer givetvis att fortsätta jobba
med arbetsmiljön genom krav i riskbedömningar och handlingsplaner. Seko kommer lika självklart även framöver att se
till att lagar och kollektivavtal följs. Men slagkraften i detta
arbete är helt och hållet beroende av hur enade vi står på våra
arbetsplatser. Det är med ett starkt kollektiv i ryggen som våra
företrädare kan göra skillnad. Det är när vi kollektivt agerar
för våra gemensamma intressen som vi på allvar kan påverka
vår situation.
Den medvetenheten och den styrkan fanns när Jobba Rätt
växte fram och vi är övertygade om att den finns kvar. Det
kanske blivit dags att återuppväcka den? Det kanske helt
enkelt blivit dags för en nystart av Jobba Rätt.
Mårten Pavlov & Annika Thurgren
En påminnelse till brevbärare
En påminnelse till terminalare
● Stressa inte och ha ett gott humör!
● Inget trappspring
● Kamma klokt
● Bryt inga trafiklagar!
● Inget plock i posten under färd
● Använd bärväst
● Inte en enda minuts gratisarbete
● Ta ut hela dina raster och utnyttja din rätt att ta paus
● Delta i pausgympan på din arbetsplats
● Håll ihop på arbetsplatserna – stötta varandra att
jobba rätt!
● Skjut alltid vagnen och buren framför dig
● Ta endast en blålåda i taget
● Använd tvåhandsgrepp när du tömmer maskinen
● Ta inte för stora buntar (max 20 cm)
● Lasta max fyra blålådor på vagnen när du skickar post
● Tillämpa lyftteknik när du lyfter lådor, dvs böj på benen
och i höften men behåll alltid ryggen rak
● Ställ in ditt sorteringsfack, din stol och videokodnings­
utrustning inför varje arbetspass
● Använd de arbetsredskap som finns för att minimera
risken för belastningsskador
● Ta de pauser som krävs så du får återhämtning under
ditt arbete
Kom framförallt ihåg den första och sista punkten. Stressa
inte och håll ihop på arbetsplatserna. Vi ska stötta varandra
att Jobba Rätt – inte jaga varandra
18
nummer ett 5-14
Vi kommer att
Jobba Rätt
19
Malmö 10
Porto betalt
P 24
Avs: Seko Posten Syd, Box 50228, 202 12 Malmö
Hur mår PostNord?
I november presenterades resultatet av FOCUS
2014 och tyvärr tvingas man konstatera att det
är en dyster läsning för oss som jobbar inom
PostNord Sverige. Både MIX och LIX har försämrats
jämfört med föregående år. MIX minskade från
60 till 55, samtidigt som LIX minskade från 62 till 56.
Resultatet i den svenska verksamheten ligger
6 respektive 7 % under koncerngenomsnittet
och är den del av koncernen som försämrats
allra mest.
Alarmerande utfall
Index för Engagemang samt för Trivsel och Hälsa har
försämrats mest och hela 5 % färre tror på PostNord.
Utfallet är alarmerande ur många perspektiv och något
högsta ledningen måste ta på fullaste allvar. Det är en
tydlig indikation att den del av PostNordkoncernen
som står för de stora intäkterna, det vill säga den
svenska brevverksamheten, uppenbarligen inte
mår bra.
Att breven minskar årligen och att detta är vårt
största problem tror jag de flesta inser. Men utifrån
dessa förutsättningar måste man också försöka bygga
framtidstro, engagemang samt tillvarata den lojalitet
som finns. Det har man uppenbarligen inte lyckats med.
När arbetsgivaren beslöt sig för att inte genomföra
den årliga arbetsmiljöenkäten valde Seko Posten,
tillsammans med skyddsorganisationen, att genomföra en enkät i egen regi. Som lök på laxen understryker
utfallet från denna enkät ytterliggare det allvarliga
läget. Stress, trötthet, bristande delaktighet och dålig
bemanning är några av de frågeställningar som får
sämst utfall.
Analys av utfallet
Koncernens analys av FOCUS-utfallet är att vårens
omorganisation måste ha påverkat resultatet på ett
negativt sätt. Och visst har, framförallt administrationen, drabbats hårt av vårens omorganisation men
produktion måste trots allt betraktas som den största
delen och därmed är det här vi får störst påverkan av
det totala utfallet. Att brevbärare, terminalarbetare
och chaufförer skulle må så mycket sämre av att man
får gemensam administration och chefer tror jag inte
en sekund på. Jag tror snarare att man anser det vara
helt rätt att anpassa administration utifrån de senaste
årens indragningar i produktion samt att omorganisationen öppnar dörrar för framtiden som annars inte
varit möjliga.
Framtid och lösningar?
För att komma tillrätta med de dystra siffrorna föreslår
koncernledningen åtgärden särskilda informations­
insatser. Till skillnad från koncernledningen tror jag
inte vi löser problemen med ytterligare informationsinsatser i form av ännu en ”interna dialogen” på arbetsplatserna. Lösningen är förmodligen inte så enkel och
situationen är betydligt mer problematisk än så.
Den omorganisation som genomfördes i våras möjliggör
att det även i framtiden finns goda förutsättningar att
bygga långsiktiga arbeten med heltid som inriktning,
men vad vill PostNord? Man måste bli mycket tydligare
med hur framtidens distributörer ska se ut och vi har
inte råd att vänta in ytterliggare volymfall.
Det finns fortfarande otroligt mycket lojalitet bland
de anställda och det måste PostNords ledning vara
ödmjuka inför. Annars finns det en uppenbar risk att
lojaliteten försvinner i takt med att förtroende för
ledning och framtidstro minskar, och då har företaget
riktigt stora bekymmer. Ge också ett tydligt besked
att vi även i framtiden ska ha anställda i egen regi i så
hög utsträckning som möjligt, att det är heltid som är
inriktningen och ge framförallt
anställda rätt förutsättningar att
göra ett gott jobb här och nu.
Först då kan den negativa trenden
vändas. Om inte helt, så i alla fall
en bra bit på vägen.
Johan Lindholm