Tema: Energieffektivitet
Kunden 1 | 12 En tidning från ABB Sverige Tema: Energieffektivitet Vinnande kvalitetssatsning 8 SSAB tog ett tekniskt språng och vann Smart klimatstyrning 6 Pigga elever på Högskolan i Jönköping Spännande ställverk 14 Miljövänliga och framtidssäkrade Power and productivity for a better world ™ Innehåll 06 800xA styr ventilation Miljonbesparing när Högskolan i Jönköping bytte klimatstyrningen. Kunden Johan Söderström vd ABB Sverige 10 Smart Grid på Gotland Förstudien är klar. Nu ska projektet bli verklighet. 1|12 Ingen har väl undgått att klimatförändringarna i världen sker snabbare än vad man hittills har trott. Det går inte att vänta längre. Vi måste agera nu. Det glädjer mig därför att så många av våra kunder har varit så framsynta och tidigt har investerat i energieffektiva lösningar. Men det finns fortfarande mycket att göra. För ABB:s del är miljöfrågorna en långsiktig drivkraft. Det kommer att krävas stora insatser för att uppfylla EU:s klimatmål som är uppsatta till år 2020 samt ännu mer ur globalt perspektiv. Utbyggnaden av förnybara energikällor är ett mycket viktigt arbete, men förmågan att skapa energieffektiva lösningar blir avgörande för hur vi lyckas få ett mer hållbart samhälle. Där ligger de största och snabbaste miljöbesparingarna just nu. ABB har alltid varit bra inom många delar när det gäller energieffektiva lösningar. Nu ska vi bli ännu bättre på att ta helhetsgrepp och förena delarna. Kraft och automation möter varandra och vi blir en ännu större spelare för konsumenterna, till exempel i pilotprojektet Norra Djurgårdsstaden som är Stockholms nya hållbara stadsdel där vi bland annat kommer att leverera lösningar för aktiva hus. Vi är också med i forskningsprojektet Smart Grid Gotland som på sikt kan bli en internationell modell för smarta elnät. Vi på ABB sätter nu ihop speciella team runtom i världen som ska jobba med energibesparingsfrågan. Här i Sverige på den svenska marknaden är det Tommaso Auletta som ska leda den grupp som ska ha ”energieffektivitet skrivet i pannan”, och som jobbar över alla områden. Läs gärna intervjun med honom i detta nummer av tidningen. Jag tror på att använda teknik för att förbättra världen och få ett mer hållbart samhälle. Vi kan bidra till en bättre värld genom att öka energieffektiviteten och möjliggöra minskad miljöpåverkan. Större energieffektivitet är den största besparingen vi kan göra. ABB Kunden 1|12 • En tidning från ABB Sverige • Copyright 2011 ABB • Webbplats: www.abb.se • Ansvarig utgivare: Suzanne Lagerholm • Redaktörer: Hans Westerlund 021-32 50 19, Mats Lundström, OTW Communication 070-564 77 74 • Grafisk form: Katarina Sjöberg, OTW Communication • Repro: Done • Produktion: OTW Communication • Tryck: V-TAB Vimmerby • Adressändring: ABB Kunden, CSCC, 721 83 Västerås • E-post: info@se.abb.com • Omslag: Pär Sixtensson, SSAB Foto: Lasse Fredriksson 2 Kunden 1 | 12 Innehåll 14 Vattenfall och ABB i samarbete Spänningen höjs för metallkapslade inomhusställverk. 42 Energieffektiv specialist ABB satsar mer för att hjälpa kunderna till högre energieffektivitet. Tommaso Auletta leder arbetet. Aktuellt från ABB Gästkrönika 4 47Jogga energieffektivt Ultralångdistanslöparen Rune Larsson lär ut de bästa tipsen för hur du utnyttjar din energi effektivt. Vindkraft i Nordsjön Största kraftöverföringsordern i ABB:s historia. Intervju 32 Energieffektiv ljusdesign Kai Piippo funderar på smart och effektiv ljusdesign varje dag, året runt. Kundreportage 8 22 28 44 SSAB satsade trots finanskrisen Med nya styr- och elsystem samt motordrifter har produktiviteten förbättrats. Vattenkraft visar styrka Kraftverket i Sollefteå fick nytt styrsystem i rekordfart. God service i Umeå ABB:s samarbete med automationsgymnasiet gav ett lyckat resultat i skarpt läge. Robotar med evigt liv? Hos Magnussons i Genarp har ABB-robotarna tuffat på sedan 1973. ABB-aktiviteter i vår 49 50 51 Hållbart samhälle ABB deltar på konferensen Energiutblick under tema Välkommen till det hållbara samhället. ITF-dagarna ABB medverkar med produktutställning och föreläsningar. Konferens om smarta elnät ABB medverkar med både utställning och seminarier i slutet av januari. Kunden 1 | 12 3 Aktuellt från ABB Största kraftöverföringsordern hittills ABB i Västerås, Ludvika och Karlskrona har tagit hem den största kraftöverföringsordern i ABB:s historia. Ordern från den nederländska-tyska nätoperatören TenneT omfattar världens största havsbaserade HVDC-system på mer än 900 MW, till ett värde av en miljard dollar. Det gäller en energieffektiv HVDC Lightlänk som ska ansluta havsbaserade vindkraftparker i Nordsjön till elnätet på tyska fastlandet nära gränsen till Nederländerna. Systemet arbetar energieffektivt och ska minimera överföringsförlusterna till mindre än 1 procent per strömriktarstation. När kraftlänken är fullt utbyggd kommer den att kunna leverera vindkraftsgenererad grön el till mer än 1,5 miljoner hushåll. – Det känns bra att vår världsledande teknik bidrar till användningen av förnybara energikällor och till en bättre miljö, säger Johan Söderström, vd för ABB Sverige. ABB ska konstruera, bygga, leverera och installera plattformen ute till havs, de havs- och landbaserade strömriktarstationerna samt land- och sjökabelsystemen. Projektet beräknas tas i drift 2015 och väntas bidra till att undvika utsläpp av mer än tre miljoner ton koldioxid per år genom att fossila energikällor ersätts med vindkraft. I dag har Tyskland en installerad vindkraftsproduktion som motsvarar runt åtta procent av landets elbehov. Planen är att dubbla siffran till 2020. Ordern är ABB:s tredje till havsbaserad vindkraft i Tyskland. Nyheter i korthet ABB hjälper Facebook Teknik från ABB svarar för kraftmatningen till de första europeiska serverhallarna i världens största sociala nätverk. Beställningen från Facebooks dotterföretag Pinnacle Sweden innebär att ABB ska svara för projektering, konstruktion och installation av två nyckelfärdiga transformatorstationer på 170/24 kV. Förutom mark- och byggnadsarbeten ingår i leveransen bland annat högspänningsställverk, transformatorer, mellanspänningsutrustning samt kontroll- och övervakningssystem. – Vårt beprövade helhetskoncept för transformatorstationer är perfekt anpassat för de höga kraven på effekt och tillgänglighet i den här typen av anläggningar, säger Jan Karlsson, anbudsansvarig för projektet inom ABB. Torra transformatorer för större gruva Sjökablar används för överföring av el mellan länder, transport av havsbaserad vindkraft in till land eller strömförsörjning till olje- och gasplattformar. ABB investerar i Karlskrona ABB investerar över 400 miljoner dollar i fabriken i Karlskrona för att fördubbla produktionskapaciteten av högspänningskablar. Detta för att möta det ökade behovet av sjökablar. Investeringsplanen inkluderar uppförande av nya byggnader och installation av flera tillverkningslinjer i den befintliga fabriken. Expansionen kommer att utföras stegvis och är planerad att vara färdigställd under 2015. – Det hjälper oss att öka produktionskapaciteten och möta det ökade behovet 4 Kunden 1 | 12 av sjökabel, säger Peter Leupp, chef för ABB:s division Power Systems. En stor uppgradering av ABB:s fabrik i Karlskrona har slutförts tidigare i år. Den nya investeringen i följer på förra årets beslut om att bygga en ny kabelfabrik i USA för produktion av landkabel för växelström (AC) och likström (DC). – Investeringarna är en del av ABB:s globala satsning och möjliggör en ökad tillväxt inom ett område där vi ser många affärsmöjligheter, säger Johan Söderström, vd för ABB Sverige. Boliden Mineral bygger ut gruvan i Garpenberg och har till den nya delen köpt 35 torra transformatorer Resibloc i EcoDry-utförande från ABB. Transformatorerna på 21,5 kV/0,4 kV respektive 10,5 kV/0,4 kV ska installeras både ovan jord och i gruvan och försörja all lågspänningsutrustning. Resibloc EcoDry transformatorer är oljefria, med mindre risk för brand och miljö, och väl lämpade för underjordsanvändning. Leveranserna sker successivt och ska vara avslutade 2013. Aktuellt från ABB Foto: Maria Åsén Nyheter i korthet SVC håller spänningen hos LKAB På upploppet är kraven på bra ljus som allra störst. För att högupplöst TV ska kunna sändas krävs en ljusstyrka på 1700 lux på upploppet, men den nya belysningen på Peabtravet i Boden ger hela 2100 lux. Bodentravet badar i ljus Travbanan i Boden är först i Sverige med att få belysning för högupplösta tv-sändningar. ABB har varit en av huvudleverantörerna till anläggningen som invigdes i mitten av oktober. Det är ingen överdrift att påstå att tävlingskvällarna på Peabtravet i Boden badar i ljus. 552 strålkastare förvandlar natt till dag och lyser många gånger starkare än den gamla belysningen. – På målfotot syns till och med håret på vinnarhästens mule. Belysningen ger inte bara en bättre upplevelse i tv, även kuskarna och publiken är entusiastiska. Vi är stolta över att ha fått förtroende att vara först med den här typen av belysning i svensk travsport, säger travbanechef Sven Granström. Sveriges travbanor behöver starkare ljus för att tillgodose kraven för högupplöst tv (HD-TV). Travsporten är mycket beroende av sina TV-sändningar via den egna Kanal 75 som sänds i spelbutikerna och via TV4. Förutom sju kabelskåp och tjugofem elskåp med lika många OT-lastbrytare (100250A) lades en order på tusen dvärgbrytare och sjuhundra belysningskontaktorer. ABB marknadsledare på DSC-marknaden Årets marknadsstudie från ARC Advisory Group, ”Distributed Control Systems Worldwide Outlook”, visar att ABB behåller sin marknadsledande ställning globalt på den viktiga automationsmarknaden för tung processindustri och kraftgenerering. Enligt studien har DCS-marknaden återhämtat sig 2010 från 2009 och ökat med 3,3 procent, bland annat till följd av fler nya projekt inom tung processindustri. Enligt studien var ABB regional marknadsledare i Latinamerika, Europa/Mellan- östern/Afrika (EMEA) samt global marknadsledare inom viktiga vertikala industrigrenar såsom utvinning av olja och gas, massa och papper, gruv- och mineralindustri samt cement- och glasindustri. ABB:s DCS-portfölj inkluderar bland annat flaggskeppet System 800xA Extended Automation Platform. ABB har från LKAB fått en order på en SVC dynamisk kompenseringsanläggning för gruvan i Malmberget. SVC-anläggningen ska ta hand om spänningsvariationer som uppstår när de stora gruvspelen startas och bromsas med full last av malm. Anläggningen gör det möjligt att öka kapaciteten. Samtidigt som störningarna elimineras kan elnätet dessutom nyttjas på ett mer flexibelt sätt. LKAB har en likadan anläggning sedan tidigare i Kiruna, och denna till Malmberget ska levereras under 2012. Ny ABB-lina med ABB-produkter ABB-enheten Cewe-Control i Västerås valde många ABB-produkter när de byggde om delar av sin tillverkning av magneter. De används i kontaktorer som efterfrågas bland annat inom sol- och vindkraft. Produktionslinan är numera helt automatiserad vilket eliminerat tunga lyft och hälsovådlig kemikaliehantering. Den nya linan ger också utrymme för ökade volymer. I produktionslinan ingår bland annat en robotcell och transportbanor som transporterar magneterna genom hela produktionen. Transportbanorna drivs av motorer styrda av frekvensomriktare ACS355 som anpassar hastigheten helt efter produktflöde och belastning. Hela produktionslinan styrs av ett nytt PLC-system, AC500 styrsystem distribuerat I/0 via ProfiNet, samt tillhörande operatörspaneler. Kunden 1 | 12 5 Kundreportage På Högskolan i Jönköping styrs numera ventilationen med ABB:s System 800xA. Bättre kontroll och översikt ger bra rumsklimat, både i bibliotekets gamla lokaler och i alla andra salar, samt stora möjligheter till energibesparingar. Alerta elever med nytt klimatsystem På Högskolan i Jönköping har klimatstyrningen bytts till ABB:s 800xA. Bättre överblick och ökad kontroll ger nu miljonbesparingar. Text Marianne Lindeborg Foto Patrik Svedberg N ågra studenter dröjer kvar i föreläsningssalen efter lektionen. Trots lång tid och många i salen är luften fräsch och lagom varm. ”Det är inga problem med luften här på högskolan, det är bara bra”, säger en student och samlar ihop sina anteckningar. Ansvarig för ventilationen och allt annat som rör Högskolan i Jönköpings fastigheter är HÖFAB, Högskolefastigheter i Jönköping AB. Mikael Falk, driftsingenjör med ansvar för fastighetsautomatio6 Kunden 1 | 12 nen, berättar att de svarar för värme och ventilation i ett antal fastigheter med total area på 85 000 kvadratmeter. – Vi har ambitionen att ligga långt framme med tekniken och hade från början bland annat Sveriges största KNX-anläggning för styrning av belysning, säger Mikael Falk. Under en period var ventilationen styrd av både KNX, flera andra system och annan hårdvara, men det var inte Mikael Falk nöjd med. – Det blev inte en hundraprocentig funk- tion och det ville vi ha. Vi ville ha bättre koll på allt och få ett enklare system att använda och programmera, säger Mikael Falk som räknar på fingrarna: ”Som värst hade jag sju olika programmeringsspråk att hantera …”. Han hade tidigare träffat på ABB:s hårdvara AC800M med programmeringsverktyget Control Builder och blivit intresserad av dess funktioner. När HÖFAB gick ut med en offentlig upphandling av nytt datoriserat övervakningssystem gick kontraktet till Goodtech Project & Services AB, automationsentre- Kundreportage prenör och ABB:s partner, som levererade ABB:s System 800xA med AC800M. Goodtech inledde ombyggnaden våren 2010. – ”Hjärnorna”, CPU-erna, byttes till AC800M medan vi valde att behålla befintliga I/O-enheter som tar emot signalerna, säger Mikael Falk. Gert Svensson från ABB konstaterar att det blev en så kallad ”Evolution” vilket gör det möjligt att behålla redan gjorda investeringar i infrastrukturen. – Det är tidseffektivt. Man kopplar snabbt in det nya under ett minimalt produktionsstopp på timmar istället för veckor, säger Gert Svensson. Effektiv installation I HÖFAB:s kontrollrum visar Mikael Falk sina operatörsplatser med dubbla datorskärmar som visar bilder i övergripande System 800xA. – Det har gått bra med installationen och den nya programmeringen. Vi har fått ett helhetsgrepp på strukturen, säger han och klickar enkelt fram en grafisk översikt över husen. Styrsystemet tar emot signaler från mer än 1 000 regleringar i form av temperaturgivare och koldioxidmätare och styr mer än 3 000 objekt såsom fläktar, spjäll och ventiler till ventilationen och fjärrvärmesystemet. Via skärmarna kan Mikael Falk och hans kollegor se alla larm i en enda översikt, ha full kontroll över hårdvaran och se luftkvaliteten i varje större rum och sal. – En stor skillnad i funktion är att vi nu har en behovsstyrd ventilation. Tidigare var den närvarostyrd – om en enda person gick in i en stor sal drog ventilationen igång för fullt. Nu styrs ventilationen av koldioxidhalten i luften och ökar först när det behövs. Miljonbesparingar Behovsstyrningen har direkt gett stora besparingar i el- och värmeförbrukning. Andra åtgärder har också bidragit till energieffektivisering. Mikael Falk visar på en av dataskärmarna några fläktar som blåser luft sju våningar upp i en av högskolans större fastigheter. – Dessa fläktar med 18 kW-motorer har vi med nya styrsystemet full koll på och kan med tryckreglering styra ner till 30-35 procent fart – istället för att köra dem på I högskolans fastigheter är I/O-enheter utlokaliserade på många håll. Mikael Falk (till höger), HÖFAB, har valt industrins sätt att decentralisera enheterna. ”Det kräver mindre kabel och är lättare att ändra”, berättar han för Gert Svensson, ABB. 100 procent som vi gjorde tidigare. Det sparar el och slitage. Det nya styrsystemet är ännu inte helt klart men besparingarna är redan tydliga. – Vi kommer att spara 1-1,5 miljoner kronor i el- och fjärrvärmekostnad per år på en investering på cirka tio miljoner kronor, säger Mikael Falk. I högskolans bibliotek strövar kunskapsletande studenter runt bland bokhyllorna. I samtalsrummet pågår lågmälda diskussioner. Inget hörs från surrande ventilationsfläktar, trots de synliga ventilationsrören i balkar i taket i denna hundraåriga, ombyggda verkstadslokal. Behagligt klimat i alla dess aspekter är ledstjärna för HÖFAB:s specialister med Mikael Falk i spetsen. – Husautomation är till vissa delar mer komplext än automation i stålverk och vi är stolta över anläggningen. ABB:s System 800xA med AC800M fungerar bra för fastighetsautomation. Vi spar både el och miljö och vår uppdragsgivare Högskolan i Jönköping får bättre klimat i lokalerna till lägre kostnader. Det borde vara olagligt att INTE bygga en anläggning som denna, säger han. Fakta HÖFAB Högskolefastigheter i Jönköping AB, HÖFAB, äger och förvaltar byggnader för Högskolan i Jönköping, med 12 000 studenter och 800 anställda. Byggnaderna omfattar totalt 85 000 kvadratmeter och de äldsta husen är från 1870-talet. HÖFAB har sju anställda, alla specialister, och anlitar entreprenörer för det praktiska arbetet. Goodtech och ABB HÖFAB:s nya styrsystem ABB:s System 800xA har levererats, installerats och anpassats till befintliga systemenheter av ABB:s partner Goodtech Projects & Services AB, som totalentreprenör. I leveransen till Högskolan i Jönköping ingår bland annat 14 AC800M med distribuerade I/O av typ S800, System 800xA, nya lokala operatörspaneler, nya temperatur- och koldioxidgivare samt ställdon och ventiler för de nya rumsfunktionerna. Goodtech har drygt 1 400 medarbetare på ett fyrtiotal orter i Sverige, Norge och på Åland. Koncernen levererar projekt, tjänster och produkter inom el- och processteknik, miljöteknik och industriteknik till energi, industri, infrastruktur, bygg och offentlig sektor i Norden. Kunden 1 | 12 7 Kundreportage SSAB:s Pär Sixtensson och ABB:s Michael Olofsson är överens om att den nya kylsträckan är en nyckelfunktion för att SSAB ska kunna befästa sin position som världsledande utvecklare och tillverkare av höghållfasta stål. SSAB satsade och vann Trots finansiell oro och lågkonjunktur storsatsade SSAB Borlänge i varmvalsverket. Med nya styr- och elsystem samt motordrifter från ABB har såväl produktiviteten som kvalitén och energiutnyttjandet förbättrats. Text Uffe Westberg Foto Lasse Fredriksson S kiftet gick på kl 06.00 vid SSAB:s varmvalsverk i Borlänge. Efter tre timmar har det producerat ett fyrtiotal stålband i över 20 olika kvaliteter, det vill säga band med olika bredder, tjocklekar och hårdheter. – Just denna flexibilitet är en styrka, menar Pär Sixtensson, ansvarig för SSAB:s strategiska investeringar. Om det krävs kan produktionen ställas om på 10 sekunder. 8 Kunden 1 | 12 Det behövs eftersom allt produceras efter order från kunder inom bilindustrin som använder det höghållfasta stålet i krockskydd och balkar. Materialet används också exempelvis i elskåp från ABB, av tillverkare av containers, lastbilsflak, dumprar och vitvaror. Totalt håller det nya styrsystemet koll på närmare 600 kvalitéer som kunderna efterfrågar. Under 1980- och 1990-talet var SSAB världsledande på varmvalsade legerade material med sträckgränser kring 700 MPa-nivån. Sträckgränsen är den högsta kraft som stålet tål utan att deformeras. – I dag är det en bulkkvalitet som tillverkas lika bra på andra håll i världen, berättar Pär Sixtensson. Ju renare stål, desto mer formbart och lättsvetsat är det. Stål som legeras för mycket får sämre svetsbarhet. Därför har en teknik utvecklats där ”Vårt tekniska försprång har vi utnyttjat och tagit marknadsandelar när konjunkturen vände uppåt” Fakta Mellanparskylningen, momentet innan materialet kommer in i kylbanan där stålet kyls snabbt och kontrollerat. stålet kyls på ett kontrollerat sätt för att få fram rätt egenskaper. Draghjälp av finanskrisen År 2008 hölls ett möte i Borlänge där det skissades på olika utvecklingsvägar för varmvalsverket. Ett alternativ var att utveckla tekniken med att kyla band till högre hållfastheter. I slutet av augusti 2008 gav styrelsen klartecken till detta projekt samt ytterligare investeringar på totalt 5,3 miljarder svenska kronor. Två månader senare tog Lehman Brothers ner skylten och finanskrisen var ett faktum. SSAB valde ändå att gå vidare med sina planer på att utveckla tekniken med högre hållfastheter. Projektet, värt omkring 1,5 miljarder, ansågs vara strategiskt viktigt. – Många konkurrenter lade planerade projekt på is. Vårt tekniska försprång har vi utnyttjat och vi har tagit marknadsandelar när konjunkturen vände uppåt. ABB:s leveranser till projektets tre etapper omfattade leverans och installation av automation, elsystem och motordrifter för styrning av merparten av den maskinutrustning som ingår i SSAB:s varmvalsverk. Arbetet påbörjades i slutet av 2008. Bakom det framgångsrika genomförandet ligger ett omfattande planeringsarbete, ett stort ingenjörskunnande samt sist men inte minst, erfarenheterna från bytet av styrsystemet i varmvalsverkets färdigverk som ABB gjorde 2006. En händelse som liknats vid ett depåstopp i racingcirkusen F1, det vill säga, en extremt tidskritisk situation. – Men här gällde det inte fyra hjul och full tank på kort tid utan att byta hela styrsystemet på mindre än 15 minuter. Och att sedan kunna skifta tillbaka igen, förklarar Anders Backström, site-ansvarig från ABB. Hektiskt arbete Den tredje och sista etappen, den unika 60 meter långa kylsträckan, installerades och driftsattes sommaren 2011. Under tre hektiska veckor revs den gamla utrustningen och ersattes med en helt ny kylsträcka. För att klara det var alla nyckelaktiviteter planerade ner på timnivå. – Tack vare enorm kylkapacitet och SSAB Borlänge Dåvarande Domnarvets Jernverk, var under en tid Sveriges största järnverk. 1973 sysselsattes 6 300 personer. I dag är verket en världsledande leverantör av höghållfasta stål i dimensionerna från 0,40 mm till 16 mm. Totalt producerar de 2 200 årsanställda bortåt 2,5 miljoner ton. ABB har levererat styr- och kontrollsystem baserade på ABB:s 800xA. Systemet är intrimmat för 600 olika kvaliteter och är utrustat med en mycket avancerad regler- och diagnostikfunktionalitet. Drivsystemen till motorerna baseras på ACS 800, både multi- och singeldrifter. Nya MNSställverk och transformatorer har installerats i nya elrum. noggrann styrning kan bandet kylas från de över 900 grader det har när det lämnar sista valsparet, ner till 100 grader på extremt kort tid, berättar Pär Sixtensson. Det gör att vi kan producera höghållfast stål på ett rationellt sätt och därmed till konkurrenskraftiga priser. I dag levererar varmvalsverket i Borlänge kvaliteter upp till 900-nivån. Men de har även provleveranser på ultrahöghållfasta stål med sträckgränser bortåt 1 200 MPa. Kvaliteterna har planerad säljstart under första kvartalet 2012. – I valsarna går det proportionellt sett åt mer energi ju hårdare material du har, säger Michael Olofsson, kundansvarig från ABB. Fysikens lagar kan inte ändras. Men styrningen av motorer kan optimeras och kringliggande system kan utnyttja energin på ett smartare och effektivare sätt. – Energieffektivisering var ingen drivande faktor vid denna investering. Men jämförs energianvändningen med antal ton som produceras med gårdagens siffror, syns tydliga framsteg även på detta område, avslutar Pär Sixtensson. Kunden 1 | 12 9 Kundreportage Snart smart elnät på Gotland Förstudien av forskningsprojektet Smart Grid Gotland är klar – nu drar projektet igång. På sikt kan det bli en internationell modell för smarta elnät. Text Annika Danielson Foto Tobias Wallström F ör att Sverige ska kunna uppfylla EU:s klimatmål om att minska koldioxidutsläppen med 20 procent 2020 måste andelen förnybar elproduktion öka, framför allt från vindkraft. Detta kräver ett flexiblare och hållbarare energisystem och mer intelligenta och effektiva elnät än de vi har i dag, där storskalig och småskalig elproduktion kan dra nytta av varandra. Även nya marknadsmodeller behöver utvecklas, liksom mer sofistikerade system för elproduktion och eldistribution som kan stödja fler aktörer och producenter av förnybar energi. Det är bakgrunden till den förstudie av forskningsprojektet Smart Grid Gotland som ABB, Vattenfall, Gotlands Energi AB (GEAB) samt KTH genomfört under sex månader och som blev klar i våras. Pilotprojektet, som drar igång nästa år på Gotland, ska utveckla strategier för att bygga och driva ett storskaligt smart elnät med en stor andel oregelbunden vindkraftsproduktion i distributionsnätet. Projektet kommer att integrera ny avancerad utrustning med nya metoder och göra det möjligt att testa komponenter och tekniker tillsammans på ett sätt som inte gjorts tidigare. Flaskhalsar i elnätet På Gotland finns mycket vindkraft, men distributionsnätet har flaskhalsar som kan komma att begränsa överföringen mellan vindkraftverken och konsumenterna. En av projektets stora utmaningar är att skapa möjligheter för nätet att kunna ta emot ännu mer vindkraft, där producenterna även kan 10 Kunden 1 | 12 vara hushåll som sätter upp egna vindsnurror på tomten, så kallade prosumers. En annan utmaning är att få konsumenterna delaktiga genom att ändra sin förbrukning efter tillgång och efterfrågan på el. – Tidigare har vi varit bortskämda med att kraften flödat i en riktning från stora produktionskällor, som till exempel kärnkraft. Utmaningen nu är att vi kan få mycket produktion lite här och var i det lokala nätet som flödar lite olika beroende på om det blåser eller inte. Det kommer att kräva mer övervakning och styrning, säger Håkan Gustafsson, projektledare från Vattenfall i Smart Grid Gotland. Byggandet av det smarta nätet kommer att ske i ett område öster om Visby där det finns ett vindkraftverk och ett distributionsnät som GEAB ställt till förfogande. Man hoppas ”40 procent av den energi få med ett trettiotal industrier gotlänningarna använder beräknas och lantbruk i projektet, liksom komma från vindkraft 2012” 2 000 frivilliga hushåll. Dessa stora och små konsumenter kommer att få signaler om pris på el och ras och analyseras, säger Hans Gleimar, kan då anpassa sin förbrukning därefter. I ABB:s projektledare i Smart Grid Gotland. projektet kommer man att studera hur de agerar och hur pass intresserade de är av En källa till forskning Baserat på detta ska projektdeltagarna att styra sin elkonsumtion. – Vi bygger också två miljöanpassade utarbeta kontrollmetoder och kontrollstratetransformatorstationer, ett energilager med gier för hur nätet ska agera vid olika situaett batteri som ska kunna leverera 6 mega- tioner. Datainformationen i laboratoriet ska watt el under 15 minuter samt skydds- och också vara en källa för forskning vid KTH. styrutrustning. Projektet omfattar också och – Vi ska pröva hur våra idéer fungerar ett Smart Grid Lab. Det är en forsknings- och utarbeta strategier och algoritmer för plattform baserad på ett datasystem som hur man kan få en automatisk styrning av ska ta in en mängd data från det uppgra- näten i framtiden. Om metoden blir framderade befintliga nätet och som sedan lag- gångsrik kommer den att användas av Kundreportage Det blåser mycket på Gotland. Det vittnar väderkvarnarna om, men nu är det modern vindkraft och smarta elnät som gäller. Anders Öberg GEAB (till vänster), Håkan Gustafsson, Vattenfall och Hans Gleimar, ABB ska se till att det blir verklighet. andra kraftbolag och producenter även internationellt, framhåller Hans Gleimar. Smart Grid Gotland planerar även att bygga ett tjugotal laddstolpar för el- och laddhybridbilar i Visby. Detta för att skapa en infrastruktur som underlättar användningen av elbilar. Projektet vill samtidigt studera i vilken utsträckning Visbyborna passar på att ladda bilarna när det blåser mycket och elen är billigare. Anders Öberg, nätchef på GEAB, ser fram emot projektstarten. – År 2012 beräknas 40 procent av den energi gotlänningarna använder komma från vindkraft. Det innebär en komplexare elnätsverksamhet. Kan nya tekniska lösningar bidra till en fortsatt hög tillgänglighet i elnätet är det till gagn för både GEAB och våra kunder på Gotland, säger han. På Gotland finns mycket vindkraft, men det ger problem med en ojämn elproduktion. I projektet planeras därför energilager från ABB där vindenergi mellanlagras i litiumjonbatterier. Fakta Smart Grid Gotland är ett forsknings- och demonstrationsprojekt. Avsikten är att utveckla strategier för att bygga och driva ett fullt utvecklat storskaligt smart elnät med en stor andel oregelbunden vindkraftproduktion i distributionsnätet. Projektet kommer att integrera ny avancerad utrustning och nya metoder för att det ska bli möjligt att utnyttja en större andel förnybara energikällor i elnätet på Gotland. Konsumenter, både industrier och hushåll, inbjuds att delta i projektet. Med hjälp av ny mätarteknik, utrustning för energistyrning och användning av avancerade tariffer ges de möjlighet att styra sin elkonsumtion utifrån tillgång och pris. Kunden 1 | 12 11 Kundreportage Christer Eliasson, Elektroservice, Jesper Madsén, Bergs Timber, Tomas Gillsjö, TG Automation, och Claes Andersson, ABB, är teamet bakom lösningen. Säker och prydlig investering spar energi Bergs Timber i Mörlunda investerar i ökad driftssäkerhet och personsäkerhet, bland annat genom 84 prydliga frekvensomriktare i nya råsorteringsverket. Text Lars Edqvist Foto Mats Samuelsson P å Bergs Timber Mörlunda AB i östra Småland är man i slutskedet av bygget av ny råsortering för plank efter såglinjen. Totalt har över 27 miljoner kronor investerats i råsorteringen med 15 fack. Här tas det värdefulla centrumvirket från såglinjen om hand. I Mörlunda produceras gran- och furuträvaror för marknader i Europa, Nordafrika och Mellanöstern. En hög andel av produktionen vidareförädlas – hyvlas och ytbehandlas – inom anläggningen. På tredje våningen i den nya tillbyggnaden till såglinjen finns två apparatskåp med sammanlagt 84 frekvensomriktare från ABB, prydligt installerade. – Nu uppnår vi SIL 3, den högsta möjliga säkerhetsgraden, berättar Jesper Madsén, biträdande platschef och underhållschef på Bergs Timber. Investeringen i råsorteringen innebär en kvalitetshöjning i och med att timret behandlas skonsammare. Det innebär också stora förbättringar för logistiken inom sågverksområdet. – Att varvtalet nu regleras för optimal drift betyder att vi skonar utrustningen bland annat genom att acceleration och inbromsning blir mjukare. Det minskar behovet av underhåll. En positiv effekt av detta är också att vi sparar energi, säger Jesper Madsén. 12 Kunden 1 | 12 Motorerna kan också drivas med ett lägre varvtal. Det leder till en lägre drifttemperatur, vilket förlänger livslängden hos motorerna. Säkerhet framför allt Att Bergs Timber valde ABB som leverantör var också en fråga om säkerhet. – Vi ville ha det som vi sedan tidigare visste fungerade bra. ABB kan genom sin partner Elektroservice i Eksjö erbjuda både delar och support på nära håll och med kort varsel, och det betyder mycket för oss, säger Jesper Madsén. Om maskinen skulle slå av för att några brädor har fastnat går det också snabbt att återuppta produktionen. Elektroservice hjälper till med både lager och service för att kunden snabbt ska komma igång med produktionen vid haveri. – Vi har ett journummer för att vara tillgängliga dygnet runt, säger Christer Eliasson som ansvarat för Elektroservice leverans till Bergs Timber. Det är viktigt för att minimera våra kunders driftsstopp. Den prydliga installationen av frekvensomriktarna hos Bergs Timber har fått mycket beröm både inom Bergs och av besökare. Den bidrar också till säkerheten. Bakom installationen står en annan partner till ABB, TG Automation från Alstermo. – Vi använder det så kallade bussystemet som innebär att vi har bara en kabel in och en kabel ut till varje frekvensomriktare istället för en kabel för varje funktion, berättar Tomas Gillsjö på TG Automation. Det förenklar installationen och sparar både tid och utrymme. En stor del av arbetet har kunnat göras i TG Automations lokaler. – Även om anläggningen inte är helt intrimmad så är jag mycket nöjd med utfallet, säger Tomas Gillsjö. Fakta Bergs Timber Bergs i Mörlunda har sedan 1919 utvecklats av familjen Bergh. Företaget har även ett sågverk i Orrefors och en impregnerings anläggning i Nybro. Elektroservice i Eksjö arbetar med service och underhåll till industriföretag. Företaget har ett utbud av elmotorer, kuggväxelmotorer, frekvensomriktare, mjukstartare och transmittorer. TG Automation i Alstermo konstruerar elsystem, automatiksystem och system för maskinsäkerhet. De driftsätter PLC-system, frekvensomriktare och servomotorer. ABB I leveransen ingår: 84 frekvensomriktare ACS355 med integrerad säkerhetsfunktion STO som uppfyller SIL 3 (PLe). Turbinreglering och skydd med 800xA för kraftverk? Javisst. ABB är världsledande på turbinreglering och skydd för vattenkraftturbiner, gasturbiner och ångturbiner. Våra lösningar bygger på integration av färdiga moduler som kontrollenheten AC800M, ventilstyrningsenheten VP800, turbinskyddsenheten TP800 och fasningsenheten AS800. Dessa moduler kan kombineras till enkla lösningar för små turbiner eller till trippelredundanta lösningar som uppfyller de strängaste kraven på marknaden. Turbingeneratorsträngen behöver också tillståndsövervakas och det gör vi med vår MCM800-modul som integrerar vibrationsövervakningen i kontrollsystemet. Läs mer på www.abb.se/powergeneration Kundreportage Superskyddat ställverk I Tullboden i Bohuslän har Vattenfall tillsammans med ABB utvecklat framtidens utrymmessnåla och miljövänliga transformatorstationer. Med ställverk som är luftisolerade och metallkapslade. Text Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg D et är blåsigt och kallt i Tullboden i slutet av oktober. Kön till färjan till Bohus Malmön tre hundra meter bort är minimal och trängseln på Smögens brygga några kilometer rakt västerut är ett bleknat sommarminne. Men inne i huset som rymmer den nybyggda transformatorstationen är det varmt och skönt. För Vattenfalls tekniker är det en klart behagligare arbetsmiljö än tidigare. – Många av de stationer som byggdes på 1960- och 70-talet behöver nu byggas om och få ny utrustning. Här i Tullboden stod tidigare ett utomhusställverk, berättar Vattenfall Eldistributions projektledare Magnus Vedin och pekar mot platsen där det gamla ställverket stod. I den här delen av Bohuslän transformerar Vattenfall ner spänningen från 130 till 40 kV i en station i Munkedal. En av de utgående ledningarna därifrån går bland annat till Tullboden. Efter att två transformatorer tagit ner spänningen till 10 kV 14 Kunden 1 | 12 leds elektriciteten ut på Fortum Distribu- förstärka isolationen och undvika överslag tions lokala distributionsnät och når cirka vid överspänning från blixtnedslag. – Idén att gå ner i isolationsnivå och tusen abonnenter runt Tullboden och på anpassa ställverk genom att bygga in Bohus Malmön. Ställverket som användes tidigare kla- avledare har funnits inom Vattenfall sedan rade en spänning på 52 kV. Men när det 1990-talet. Och nu visade det sig att ABB var dags för renovering tyckte Vattenfall tillverkade ställverk i Kina som skulle pasatt det var lite ”overkill”. – Den verkliga spänningen ”Nu höjs spänningen för i nätet överstiger normalt inte metallkapslade inomhusställverk” 44 kV. Därför började vi titta på om det gick att använda metallkapslade ställverk byggda för 36 sa bra för det, säger Willy Lord, en legeneller 40,5 kV i stället. Men det går natur- dar i branschen som varit med och tagit ligtvis inte att göra det rakt av. Förutom fram många nya tekniska lösningar under anpassning av ställverk har vi fått anpas- sina 45 år inom Vattenfall. Ställverkens data och provningarna gav sa 40 kV inkommande luftlinje med bland annat gnistgap och längsgående jordlina, positiva svar och resulterade så småningom i modifiering av ett ställverk typtestat säger Magnus Vedin. för 40,5 kV med ventilavledare i varje fack. Att brytarna i ställverken skulle klara Inbyggda avledare Vattenfall genomförde tillsammans med 46 kV testades av Kema i Nederländerna. det oberoende institutet STRI i Ludvika Ställverken fick också genomgå ljusbågsstudier där ventilavledare användes för att test på ABB:s fabrik i Ratingen i Tyskland. Kundreportage Här i Tullboden stod tidigare ett utomhusställverk, berättar Vattenfalls projektledare Magnus Vedin (till vänster). Marco Zanetti från ABB tror i sin tur att det finns en stor potential för luftisolerade och metallkapslade stationer. – En kortslutning med ljusbåge orsakar ett eldhav med massor av giftiga gaser. Nu har konstruktionen för säkerhets skull kompletterats med en typtestad tryckavlastningskanal som för ut rökgaserna ur huset om en olycka trots allt skulle inträffa, säger Magnus Vedin. Den nya transformatorstationen i Tullboden har flera fördelar jämfört med den gamla. En är att använda brytare med vakuum som isolationsmedium i stället för växthusgasen svavelhexafluorid SF6, vilket är helt i linje med Vattenfalls miljöarbete. Skyddat för regn och smuts En annan fördel är, som redan nämnts, arbetsmiljön. – Det är enklare att serva anläggningen inomhus. Samtidigt blir påkänningarna från naturen mindre när man slipper regn, snö, fåglar, smuts och salt. Vi får en säkrare utrustning som kräver mindre underhåll, sammanfattar Willy Lord. Ett tredje plus är att de nya ställverken bara kräver ungefär en tredjedel så stor yta som de gamla på 52 kV. Det innebär förstås också att det blir billigare att skydda stationen med en överbyggnad. Marco Zanetti, kundansvarig för Vattenfall på ABB, tror att det finns en stor potentiell marknad för den nya typen av transformatorstationer. Vattenfall kommer de närmaste åren att behöva rusta upp många stationer och andra energiföretag kan befinna sig i ungefär samma situation. Han tycker att samarbetet med Vattenfall för att utveckla den tekniska lösningen varit intressant. Dessutom har Vattenfall och ABB historiskt haft många banbrytande utvecklingsprojekt tillsammans inom teknikområdet. – Det här är ett bra exempel på en av ABB:s styrkor genom vår globala närvaro. Vi hämtar en produkt som vi tillverkar i till exempel Kina och justerar den så att den passar en kund på en helt annan marknad, säger Marco Zanetti. Fakta Vattenfall Eldistribution transporterar el till mer än 850 000 hushåll och företag i Sverige. Vattenfalls elnät i Sverige med 0,4-130 kV omfattar cirka 131 000 km ledningar, motsvarande drygt tre varv runt jorden. Vattenfall Eldistribution är Sveriges största nätoperatör. ABB Leveransen till Vattenfalls regionnätstation i Tullboden var en totalentreprenad innehållande konstruktion, driftsättning och projektledning av fyra 46 kV ställverksfack samt åtta 10 kV ställverksfack. Kunden 1 | 12 15 Kundreportage Backventilerna vid Lindesnäs. Leif Ekström (i förgrunden) samt Göran Wikström. Tack vare frekvensomriktarna kan backventilerna ställas i fullt öppet läge och orsakar därmed inte någon friktion som minskar flödet. Styrning av avlopp en vinst för miljön Flytten av avloppsreningen från Ljungskile till Uddevalla ger en stor miljömässig vinst för Uddevalla kommun. Nya ABB-system och produkter längs överföringsledningen hjälper till att spara både energi och pengar. Text Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg D iskussionen om att bygga en 2,2 mil lång överföringsledning för avloppsvatten mellan Ljungskile och Uddevalla har pågått sedan mitten av 1970-talet, men ledningsplanerna lades på is till förmån för ett nytt reningsverk i Ljungskile. Men nu, drygt 30 år senare, är ledningen ändå snart verklighet. Byggnationen skulle ha varit klar 2010, men har blivit försenad på grund av bitvis svåra markförhållanden. Förseningen beror också på hänsyn till att båtar måste ges möjlighet att ankra då en del av överföringsledningen ligger i havet. Plus för ekonomi och miljö Byggprojektet som inleddes 2006 ska snart vara klart. För kommunen har förändringen både ekonomiska och miljömässiga motiv. Att driva ett separat reningsverk i Ljungskile är dyrt. 16 Kunden 1 | 12 – Miljön är ett tungt vägande skäl. Vi har helt enkelt ett mycket bättre reningsverk i Uddevalla. Dessutom kommer vi att ansluta en hel del fastigheter längs ledningens väg. Det är fastigheter som i dag har eget avlopp, säger Göran Wikström, styr- och reglertekniker på VA-avdelningen på tekniska kontoret i Uddevalla. En annan miljövinst uppstår genom energieffektivisering vid pumpning av avloppsvatten. Göran Wikström och Leif Ekström, elektriker och elansvarig på VAavdelningen, visar upp en av pumpstationerna längs överföringsledningen. Vid stationen i småbåtshamnen i Lindesnäs finns ett av tjugotalet skåp med modern utrustning som hjälper till att välja den mest effektiva pumpningen. Till varje station har ABB levererat ett programmerbart PLC-system, två frekvensomriktare och en flödesmätare. Skåpen, som även innehåller separata ener- gimätare, levereras av de lokala företagen RK elteknik och AH automation. Genom att mäta flödet och strömförbrukningen vid pumpstationen förses frekvensomriktaren med den information som behövs för att hitta det optimala flödet, det vill säga mest flöde per förbrukad kilowatttimme elektricitet. – Många kommuner varvtalsreglerar inte avloppspumpar. Då går pumpen antingen på fullt varvtal eller så står den stilla. Det som installerats här i Uddevalla tror jag kommer mer och mer. Både för att det reglerar flödet på ett bra sätt och för att det är optimalt ur energisynpunkt, säger Daniel Söderström, säljare på ABB. Dessutom ger frekvensomriktaren mjukare starter och stopp, vilket minskar slitaget på pumparna och minskar risken för tryckslag i ledningarna. Med frekvensomriktare är pumparna programmerade att vid start varva upp Kundreportage Från vänster: Leif Ekström, elektriker och elansvarig på VA-avdelningen, tekniska kontoret i Uddevalla, Daniel Söderström (i bakgrunden), säljare på ABB samt Göran Wikström, styr- och reglertekniker på VA-avdelningen. Platsen är pumpstationen vid Hästepallarna med Uddevalla brunn i bakgrunden till 50 Hz och sjunker därefter till den frekvens som ger optimalt flöde i förhållande till energiåtgång. Fördelar med det är dels att backventilerna ställs i fullt öppet läge och därmed inte orsakar någon friktion som minskar flödet, dels blir det rotation på skräprester som kan samlas i ledningen och hindra flödet. Hur mycket energi Uddevalla kommun kommer att spara genom att optimera frekvensen på pumparna är det ännu för tidigt att säga. – Där vi hunnit mäta energiförbrukningen gav det en minskning med 25 procent. En kvalificerad gissning är att det blir något liknande även på de andra pumparna. Energisparande har hög prioritet inom kommunen, säger Göran Wikström som programmerar stationernas styrdatorer. Pumpar i samverkan Datorerna reglerar också samarbetet mel- lan de två pumpar som finns i varje pumpstation. Via en nivågivare i den så kallade pumpsumpen får datorn information om vattennivån. När nivån sjunker till 30 centimeter slås pumpen av och går igång igen när nivån stigit till 80 centimeter. Om nivån stiger till en meter och inte sjunker, trots att en pump arbetar för fullt, slås även den andra pumpen på efter en stund. Hur pumparna arbetar, vattennivåer, flöden med mera, går att följa på dataskärmar på VA-verket i Uddevalla. Även kommunikationen mellan frekvensomriktarna och styrdatorn sker via fiberoptik, vilket gör informationsöverföringen okänslig för störningar. – Det ger oss en bra övervakning och ett bra larmsystem. Vi får snabbt veta om något går fel och kan åtgärda det. Informationen får vi via en fiberkabel som grävts ner samtidigt som överföringsledningen, säger Leif Ekström. Fakta Uddevalla kommun VA-avdelningen på Uddevalla kommun är en del av tekniska kontoret. En viktig uppgift är att förse kommuninvånarna med rent dricksvatten och att rena deras avloppsvatten. VA-verksamheten är avgiftsfinansierad. Den största utgiften, 31 procent, är driftskostnad. ABB I leveransen ingår: 20 PLC AC 800M. 40 frekvensomriktare ACS 800-01. 20 flödesmätare Watermaster TX. Kunden 1 | 12 17 Kundreportage Mats Jönsson på Magnussons i Genarp AB vid en av de fyra IRB 6 robotar som har polerat rostfria rör i nästan fyrtio år. Trogna tjänare Hur lång är livslängden för en robot från ABB? Den frågan kan Magnussons i Genarp inte svara på – än. Fyra robotar från 1970-talet polerar fortfarande rörböjar hos företaget. Text David Wiles Foto Daniel Andersson N är ABB:s robotar installerades hos Magnussons i Genarp AB:s fabrik mitt på landsbygden i södra Sverige, låg ABBA etta på topplistorna världen över, oljan kostade 13 dollar fatet och världens befolkning var omkring fyra miljarder. Ungefär fyra decennier och 7,7 miljoner cykler senare arbetar robotarna fortfarande med att plocka upp och polera rörböjar med ett nästan mänskligt handlag. 18 Kunden 1 | 12 1973 besökte Leif Jönsson, som var vd för familjeföretaget Magnussons, ABB:s monter på en utställning i Stockholm. Där demonstrerades IRB 6, världens första eldrivna mikroprocessorstyrda robot. Leif Jönsson såg direkt hur robotarna kunde öka produktiviteten för hans verksamhet och köpte en robot som fortfarande körs i verkstaden i dag. Kort därefter köptes ytterligare tre IRB 6-robotar in. Magnussons tillverkar rörböjar för indu- striella ändamål. Företaget tar sex meter långa rostfria rör med olika diameter, kapar dem i kortare delar och böjer dem. Hur böjningen går till är en väl bevarad hemlighet, men resultatet är en böj utan godsförtunning, veck och ojämnheter. Bland företagets kunder finns Alfa Laval och Tetra Pak. Robotarna plockar upp en böj från ett vertikalt magasin som rymmer mellan 12 och 35 böjar och placerar den mot ett slipband. Med största försiktighet förs Kundreportage Produktnytt Fakta Magnussons i Genarp Ligger i Genarp i Skåne och etablerades 1961. Den första roboten köptes i slutet av 1973. Företaget äger fyra IRB 6 med S1 styrsystem. Dagligen poleras 2160 böjar vilket innebär ungefär 7,7 miljoner sedan 1973. Dags för revision av Safesix ställverk Jobbet som robotarna utför är tungt, monotont och repetitivt. Fördelarna med att använda robotar, till exempel säkrare arbetsmiljö och högre produktivitet, är desamma nu som det var 1973. böjen fram och tillbaka över det roterande bandet. Efter omkring en minut pausar roboten, lägger försiktigt ned böjen och tar sedan lika försiktigt upp den igen från andra änden för att fortsätta slipningen. När böjen är färdigslipad snurrar roboten runt och upprepar proceduren med nylonborstar för att ge böjen en borstad yta. Alltihop tar fyra till sex minuter. Lika värdefulla år efter år Fördelarna med att använda robotar, till exempel säkrare arbetsmiljö och högre produktivitet, är desamma nu som då. – Det här är ett tungt, monotont och repetitivt jobb, berättar Mats Jönsson som har jobbat på Magnussons sedan 1980 då men åkte tillbaka igen vid tio på kvällen för att fylla på magasinen, berättar Mats. Sedan fortsatte robotarna i sex timmar till. De enda begränsningarna med att köra dem utan övervakning är att magasinen måste fyllas på med nya böjar och att slippapperen slits ut och måste bytas ut. S1-styrsystemen till robotarna körs fortfarande med den ursprungliga kassettbaserade programvaran. – Vi behöver inte uppdatera programvaran, för den gör fortfarande samma jobb som på 1970-talet, säger Mats. Och för den delen, tillägger han med ett leende, tror jag inte det går heller, för det går inte att ansluta en dator till systemet. Evigt hållbara? Reservdelar kan naturligtvis vara ganska svåra att få tag på, men hittills har företaget hittat rätt delar på Internet. – Ta i trä, men vi har inte behövt göra många reparationer, säger Mats. De senaste sex åren har robotarna till exempel bara orsakat tre stopp. Trots att robotarna körts nästan två miljoner cykler vardera är de fortfarande lät�ta att sköta. Mats behöver bara kontrollera dem då och då. Under tiden kan han sköta annat. – De är värda sin vikt i guld, säger han. Men hur länge till kan robotarna egentligen hålla? På Magnussons är det ingen som vet, men de tänker fortsätta tillverka rörböjar på samma sätt i många år framöver. ”Vi behöver inte uppdatera programvaran för robotarna gör samma jobb som på 1970-talet” han började som artonåring. Det är tufft för axlarna att göra jobbet manuellt, och de kvinnliga medarbetarna som skötte poleringen innan robotarna kom fick ofta skador med tiden. Han uppskattar att en robot är omkring 25 till 30 procent mer produktiv än en människa. – En erfaren person kan nog jobba lika fort som roboten, berättar han, men robotarna tar inga raster. På 1970- och 1980-talet var den internationella efterfrågan på Magnussons rörböjar stor. Då kördes alla fyra robotarna varje dag, dygnet runt. – Min pappa slutade jobbet vid fyra, ABB:s cellindelade mellanspänningsställverk Safesix var en försäljningssuccé under 1980- och 1990-talet. Den 1 januari 2013 är det tio år sedan produktionen av ställverket upphörde. Det innebär att det för många kunder är hög tid att uppgradera Safesix-konceptet och förlänga ställverkets livslängd. – ABB:s produktlivscykel har fyra olika faser – Active, Classic, Limited och Obsolete. Genom att Safesix nu går över till Obsolete vill vi få igång en dialog med kunderna för att säkra fortsatt tillgänglighet och personsäkerhet, säger Nils-Göran Tinglöw, produktspecialist inom ABB:s enhet Kraftservice. Alla Safesix-kunder erbjuds en skräddarsydd revision av ställverket. Vid behov kan ställverkets brytpoler renoveras. I erbjudandet ingår även installation av helt ny brytare, byte av reläskydd och installation av ljusbågsvaktsystem. Akut vård av transformatorer Transformatorer och reaktorer kan gå sönder när man minst anar det. Därför erbjuder ABB akut specialistvård vid ett eventuellt haveri. ABB:s team gör besök på plats för felsökning samtidigt som kemilaboratorium, serviceteam, tillgängliga data i ABB:s arkiv samt kompetens inom konstruktion och beräkning samlas. Det minskar eventuella konsekvenskostnader. Teamet ger klara och tydliga rekommendationer om åtgärder. Journummer 021-32 50 00 (Uppge sökord: ”Akut specialistvård”). www.abb.se/transformatorer Kunden 1 | 12 19 Kundreportage ”Check!” Stefan Sjöstam, elingenjör vid SCA Packaging Obbola, och Patrik Lindström, siteansvarig för ABB vid fabriken, konstaterar att provdriften av den nya barktrumman går som planerat. Här är service A och O SCA Obbola i Umeå köper många produkter från ABB. Därför är närhet till service A och O för pappersbruket. Text Claes Björnberg Foto Jan Lindmark S CA Packaging Obbola i Umeå har investerat stort de senare åren. Bland annat i en ny sodapanna, som också förser anläggningen med halva elbehovet, samt ny indunstning och grönlutshantering. Nyligen ersattes den uttjänta barktrumman. Projektet innebar fem veckors stopp i flisningen. Därför började SCA redan i våras med att bygga upp ett berg av flis som en buffert. Vid själva bytet måste taket nedmonteras. Nu står den 30 meter långa barktrumman på nygjutna fundament och sväljer hela lastbilslass timmer i en tugga. 20 Kunden 1 | 12 – ABB har stått för en lösning med programmering, konstruktion av el och instrumentering, ställverk, motorer och frekvensomriktare, berättar Stefan Sjöstam, elingenjör vid SCA Packaging Obbola. Åtta gamla motorer har ersatts av två motorer på 400 kW vardera. De driver trumman, som ”flyter” på en 0,9 mm tunn vattenfilm i stället för på lager av fett. Mer kapacitet med samma energi Den nya barktrumman innebär en betydande kapacitetsökning med bibehållen installerad effekt. För att kunna utnyttja detta fullt ut kommer trumbytet att följas av ännu ett steg, där hugg och sortering också förnyas. Att provdriften av barktrumman varit så framgångsrik beror enligt Stefan Sjöstam på de programtester som genomförts vid ABB:s kontor i Umeå tillsammans med maskinleverantören och SCA:s driftpersonal. – I och med det slipper vi den långa drifttagningstid som fanns förr. Det betyder pengar, säger Stefan Sjöstam. En ledande roll i projektet har innehafts av Patrik Lindström, som arbetar heltid Kundreportage Renseriets hjärta. Stefan Sjöstam och Patrik Lindström vid det ställverk som ABB levererat. Mycket flis. Stefan Sjöstam menar att simulering av den nya barktrumman i ABB:s funktionstest har sparat stora pengar. vid fabriken som siteansvarig från ABB. rade vid fabriken i Obbola allt sedan sluHans betydelse står klar vid guidningen tet av 1990-talet. Vardagen för Patrik Lindström och hans i den stora hallen. En finsk medarbetare från Andritz, företaget som levererat trum- kollega innebär att hjälpa SCA:s underhåll man, kommer fram för att på engelska att hålla koll på ställverk, styrsystem och meddela nyckeltal för momentbegräns- andra installationer. De ska också kunna bidra med olika former av problemlösning. ning och ström. – OK, one point two, säger Patrik Lindström och antecknar. ”Närheten till service betyder en När det är klart förklarar han hel del för oss som använder vilken uppgift han och hans mycket ABB-grejor” ABB-kollega har vid fabriken: – Vi har dubbla roller. Dels ska vi driva olika projekt, dels ska vi grep– Vanligt är att vi får frågor kring monpa ABB:s övriga leveranser och system. tage och funktioner av ABB:s olika proLiksom alla andra projekt inom kon- dukter. Antingen kan vi svara direkt eller så cernen granskas bytet av barktrumman för vi det vidare, säger Patrik Lindström. De båda fungerar som en portal in till utifrån SCA:s energisparprogram ESAVE. Företaget passar även på att byta ut belys- ABB-koncernen, och detta är något som ningen i hallen, för att på så sätt halvera Stefan Sjöstam värdesätter högt: installerad effekt med samma ljusutbyte – Om jag har problem, vill jag inte sitoch för en effektivare behovsstyrning. För ta i telefon och jaga folk. Det är otroligt 70 armaturer som tidigare lyst dygnet runt smidigt att ha en direktkanal till produktinnebär det också en slant. chefer och andra nyckelpersoner på ABB. Utöver totallösningar och ett underlättande av vardagen på SCA Packaging, Två alltid på plats ABB har ett omfattande ansvar via olika uppskattar Stefan Sjöstam också att ABB serviceavtal hos SCA. Detta förklarar ock- har lokal närvaro genom kontoret i Umeå så att ABB har haft två personer statione- 15 km från fabriken. – I den bästa av världar kunde det finnas fler funktioner, till exempel kraftprodukter och ställverk, men närheten betyder mycket för oss som använder mycket ABB-grejor. Fakta SCA Med omkring 300 anställda är SCA Packaging Obbola en av sju europeiska fabriker inom SCA Containerboard. Det som grundades som ett sågverk 1889 började tillverka kraftliner, yttersta skiktet i wellpapp, 1975. Fabriken har en av världens bredaste liner-maskiner. ABB Till nya barktrumman levererade ABB bland annat programmering, el- och instrumentkonstruktion, motorer och frekvensriktare. Effekten på de två motorerna är på 400 kW vardera och det maximala vridmomentet efter växellådan är 1 miljon Nm. Det motsvarar ett sammantaget vridmoment i 3 000 bilmotorer. Kunden 1 | 12 21 Kundreportage Med hjälp av ett trådlöst nät kan kraftverket övervakas överallt. Det är ett stort steg framåt, menar Assar Svensson (till vänster) och Bengt Mårtensson, båda från E.ON. I bakgrunden snurrar den 30 ton tunga axeln, som förbinder turbinen med generatorn. Uppgradering i rekordfart Det var stor uppståndelse i Sollefteå i höstas när stadens vattenkraftverk rekordsnabbt fick ett nytt styrsystem från ABB. När vatten tappades ut ur dammluckorna undrade stadsborna vad som var på gång. Text Mats Lundström Foto Pelle Kronestedt I Sollefteå kommun i Västernorrlands inland finns 16 större kraftstationer som producerar 15 procent av Sveriges vattenkraft. Ångermanälven rinner igenom tätorten och mitt i staden ligger en av kraftstationerna, byggd 1965. Få stationer i Sverige har en så intresserad publik, men så är den till hälften ägd av Sollefteå kommun och därmed en viktig intäktskälla för kommunen. Det är också en av orsakerna till den rekordsnabba uppgraderingen av styrsystemet i verket. – Vid uppgraderingen måste aggregaten stoppas. Vi ville helt enkelt inte spilla bort för mycket ren, förnybar energi via dammluckorna vid bytet av styrsystem, förklarar Bengt Mårtensson, anläggningsansvarig på E.ON som äger den andra halvan av kraftverket. 22 Kunden 1 | 12 En vanlig höstdag med ovanligt välfyll- som i projektet ansvarat för utformningen av da vattenmagasin strömmar mer än 750 funktioner och styrmöjligheter. Men den viktigaste orsaken till uppgrakubikmeter vatten per sekund genom de tre aggregaten med samlad effekt runt deringen är att den 15 år gamla kontroll60 MW. I fikarummet på stationen hörs utrustningen tjänat ut. Det började bli ont ett konstant, dovt muller från de roteran- om reservdelar samtidigt som det blev allt svårare att hantera den gamla utrustningen. de turbinerna. Kraftverkets produktion är styrd från E.ON:s ”Med ett nytt system kan vi vara driftcentral i Sundsvall proaktiva när det gäller övervakning, och är direkt kopplad reglering och förfinad aggregatstyrning” till priserna på den nordiska elbörsen. Möjligheten att snabbt ställa om produktionen Från relä till 800xA är en annan orsak till uppgradering av Under våren 2010 gjorde E.ON en detaljerad förstudie och efter upphandling fick kontrollutrustningen. – Svängningarna på elbörsen styr kraft- ABB uppdraget i slutet av året. Den gamstationen och vi måste kunna starta på minu- la, delvis reläbaserade utrustningen, byttes ten för att hänga med i förändringarna, berät- mot ABB:s moderna 800xA system med tar E.ON:s teknikansvarige Assar Svensson HPS800 och tillhörande Hydrobibliotek som är anpassat för vattenkraftsindustrin. ABB:s projektledare Anders Wiklander berättar om arbetet som normalt tar flera veckor i anspråk per aggregat, men som i Sollefteå genomfördes på bara tre septemberveckor för de tre aggregaten. – Tidsplanen för genomförandet innebar att först byttes styrningen i ett av aggregaten vilket tog en vecka. Därefter utvärderades bytet i en vecka. Sedan uppgraderades de två kvarvarande aggregaten på en enda vecka. Programvaran för styrningen av aggregaten testades noggrant för att installationen skulle gå så smidigt som möjligt. – Det var en utmaning, men genomförandet gick enligt plan. Vi har aldrig tidigare gjort ett byte så snabbt. Det kräver omsorgsfulla förberedelser för att fungera. Samtidigt med stoppen utfördes en rad andra åtgärder, bland annat magnetisering av systemet i rotorn i aggregat 1 samt införande av nya nivågivare och vibrationsgivare för lagren på alla aggregat. Under hösten fortsätter ABB arbetet med att ersätta den ”gamla” stationsdatorn med ABB:s styrsystem 800xA. I stationsdatorn implementeras bland annat en komplett funktion för vattenstyrning samt lokalkraft och övriga stationsfunktioner som styrning av dammluckorna och reservdieseln. – Med ett nytt system kan vi vara proaktiva när det gäller övervakning, reglering och förfinad aggregatstyrning, säger Bengt Mårtensson och Assar Svensson tillägger: – Gränssnittet med trendkurvor och färgsystem för övervakning av aggregaten är mycket bättre. Vi har fått fler funktioner och större möjligheter att styra på distans. Tidigare hade vi flera delsystem vilket var krångligt. Nu är systemadministrationen klart enklare och tydligare. Säkerhetssystem för sjöfart Ett modernt dödmansgrepp eller en avancerad väckarklocka. Bådadera passar in på SEAB Marines säkerhetssystem för sjöfart. Text Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg F örr var det vanligt att styrman nattetid höll en skiftnyckel i handen under nattpassen. När han somnade gled oftast verktyget ur hans grepp och dunsen i golvet väckte honom. Men nu är det modernare utrustning som gäller. Med start 1 juli 2011 började den internationella sjöfartsorganisationen IMO successivt införa nya krav på att alla fartyg över 150 grosston och uppåt ska ha ett BNWAS, Bridge Navigational Watch Alarm System. Reglerna ska vara helt införda 1 juli 2014. Motivet är att försöka minska antalet allvarliga olyckor till sjöss. Ett av systemen på marknaden kommer från SEAB Marine AB. Enligt regelverket ska den som står på bryggan regelbundet skicka en signal som visar att allt är okej. Tidsintervallet mellan signalerna får variera mellan tre och tolv minuter. I SEAB:s Marines system måste vakthavande styrman kvittera på en återställningsknapp en gång per tidsintervall. Vid utebliven aktivitet förvarnar en summer. – I nästa steg går larmet vidare enligt en förvald larmkedja, förklarar SEAB:s vd och delägare Gunnar Hindrum. Om styrmannen står på bryggan kan larmet exempelvis först gå till andrestyrman eller kapten. Därefter larmas hela besättningen. Larmar om mycket Men SEAB:s lösning fungerar också som ett larm som kan användas om vakthavande styrman blir akut sjuk. Dessutom kan navigationsutrustning som till exempelvis radar och ekolod kopplas till larmsystemet. – Det är som en avancerad väckarklocka där PLC:n gör jobbet med hjälp av den mjukvara vi har utvecklat, säger produktutvecklaren och delägaren Lennart Jansson. Och att de två kompanjonerna tror på sin produkt råder det ingen tvekan om. – Utan att ta i för mycket vill vi nog säga att vi säljer världens modernaste utrustning. Touchskärm, till exempel, är det inte många andra som erbjuder, säger Gunnar Hindrum. Gunnar Hindrum och Lennart Jansson blickar mot framtidsmarknaden – ut mot havet.Utrustningen de visar upp är ett demoexemplar och har därför packats i en väska. Fakta E.ON har vattenkraftsproduktion vid 76 hel- eller delägda kraftstationer från Lycksele i norr till Kristianstad i söder. Stationerna har en samlad effekt på cirka 1 700 MW och producerar normalt cirka 8 TWh per år. E.ON Vattenkraft har 125 anställda med huvudkontor i Sundsvall. ABB Detta har ABB levererat: Uppgradering av 3 aggregat samt 1 ny stationsdator Trådlöst nätverk Ombyggnad dieselgenerator Ombyggnad lucka Magnetisering Fakta SEAB Marine är ett teknikföretag med kontor i Billdal söder om Göteborg. Företagets alarmsystem BNWAS är godkänt av Det Norske Veritas. ABB levererar följande delar till produktionen av SEAB:s BNWAS: PLC Pekskärm Tryckknappar Redundansmodul Kunden 1 | 12 23 Kundreportage Jörgen Karlsson från ABB (till vänster) och systemingenjör Thomas Elfving vid processutrustning på Akzo Nobel. Miljön är explosiv och brandfarlig och därför säkerhetsklassad. Bättre kontroll på Akzo Nobel Bättre översikt, tydligare information och frigjord tid för operatörerna. Det har Akzo Nobel i Örnsköldsvik uppnått efter att ha installerat ett utökat kontrollrum med hjälp av ABB. Text Mats Lundström Foto Pelle Kronestedt 24 Kunden 1 | 12 Kundreportage A kzo Nobel producerar varje år 16/9. Över tre hundra bilder har gjorts om, tusentals ton av ett cellulosasäger systemingenjör Thomas Elfving. baserat vitt pulver med mycket Tack vare EOW-x kan även delar av speciella egenskaper. Produkten produktionen automatiserats. Till exempel heter Bermocoll och används främst som sköts utkörningen av återvunna gaser från konsistensgivare i vattenbaserad målarprocessen utan operatörens medverkan. färg samt i byggprodukter såsom spackDet frigör värdefull tid för operatören att el och kakelfix. göra viktigare saker under sin arbetstid. Processen är komplex för att få fram rätt – Det ger större möjlighet till proaktiviegenskaper såsom förtjockning, vattenretet. Det har också blivit en tydligare larmtention och vidhäftning på slutprodukten. prioritet. Istället för att reagera på larm Det krävs en mängd steg innan det vita kan operatören nu möta larmsituationer pulvret är färdigt att paketeras och exporinnan de uppstår, förklarar Thomas Elfving och får medhåll av Robert Lundwall: teras. Hela 97 procent går på export och – Operatörerna tycker att informatioBermocoll är efterfrågat i hela världen. nen är tydligare och att skärmarna ger – Vi säljer allt och produktionen har en bra översikt, säger han. ökat konstant med undantag av finanskrisen 2008. I år (2011) producerades ABB:s Jörgen Karlsson säger att 27 000 ton av cirka hundra olika kvalitéer många processindustrier skulle ha nytta och blandningar, berättar Robert Lundwall av bättre kontrollutrustning: som är teknikchef på Akzo Nobel Functio– System 800xA med EOW-x sätter nal Chemicals i Domsjö utanför Örnsköldsvik. ”Operatörerna tycker att Tillverkningen av cellulosaderivatet sker satsvis i informationen är tydligare och reaktorer där cellulosan rea- att skärmarna ger en bra översikt” gerar med etylenoxid, etylklorid och metylklorid. För att ha uppsikt över tillverkningslinoperatören i fokus genom en kombinajerna finns reaktoroperatörer som ska vara tion av ergonomi, processöversikt och ”dirigenterna” i skiftlagets arbete. tillgång till information. Jag är övertygad – Här fanns det tidigare problem. Det om att det ger såväl ökad produktivitet som ökad anläggningssäkerhet vilket var för många larm och reaktoroperatöAkzo Nobel redan har kunnat konstatera. rerna fick sitta och trycka på en mängd knappar för att få tyst på systemet, förklarar Robert Lundwall. Detta är inte unikt för Akzo Nobel utan snarare ett generellt problem för operatörer inom processindustrin. De ska helt enkelt ha koll på för många saker. Projektet på Akzo Nobel initierades bland annat för att komma till rätta med onödiga störningar som låste reaktoroperatörerna vid sin plats. Processingenjör, operatör, systemingenjör och ABB involverades för att effektivisera tillverkningsprocessen. Det har bland annat inneburit en invesAkzo Nobel är ett ledande industriföretag i världen med tering i den 800 xA-baserade kontrollrumssextio tusen anställda. Produkterna består av utrustningen EOW-x (Extended Operator ett brett utbud av färger och specialkemikalier. Workplace). De tre 52 tum stora operatörsPå Akzo Nobel Functional Chemicals AB i skärmarna, och sex mindre skärmar, ger Örnsköldsvik arbetar 125 personer. Fabriken ligger i Domsjö industriområde där det också en mycket bättre summering av procesligger en rad andra fabriker. Verksamheterna sen för en bättre kvalitetsstyrning. är integrerade där vatten, ånga och biorening Reaktoroperatören har fått översiktsbildelas mellan de olika fabrikerna. der istället för stora mängder med detaljABB levererade en komplett kontrollrumslösning bilder på varje del i processen. Dessutom EOW-x samt tjänster för kontrollrumslayout kan operatören styra objekt på alla dessa för att finna bästa placeringen, montage av skärmar från ett och samma tangentbord. EOW-x, driftsättning, utbildning och stöttning – Det var ett styvt arbete att konvertera i framtagande av översiktsbilder med smarta presentationselement. alla gamla bilder till det nya bildformatet Fakta Produktnytt Nytt Prova-på-paket ABB erbjuder Prova-på-paket med motor, frekvensomriktare och PLCsystem särskilt anpassat för applikationer inom maskin- och industritillämpningar. Paketet innehåller motor M3AA71, 0,37 kW, lämpad för varvtalsreglering, frekvensomriktare ACS355 med fältbussmodul, PLCenheten AC500eCo och mjukvara Control Builder för PLC-programmering. Prova-på-paketet inklusive dokumentation kostar 5 000 kronor exklusive moms och frakt. Erbjudandet gäller till den 31 december 2012. www.abb.se/plc Effektbrytare med inbyggd energimätning Den nya isolerkapslade effektbrytaren Tmax XT4 kan kombineras med det uppdaterade elektroniska skyddet Ekip E-LSIG och erbjuder då en kompakt lösning för övervakning av energianvändning, nätkvalitet och underhåll. Den är lämpad för användning inom allt från smarta elnät till tung industri. Lösningen ger fördjupad information om den elektriska anläggningens tillstånd. Det medför att driftskostnader kan hållas låga, effektiviteten kan öka och miljöpåverkan minskas. Dessutom förenklar lösningen konstruktion och installation, och underlättar förebyggande och planerat underhåll. Ny belyst tryckknapp ABB:s sortiment av signal- och manöverapparater har utökats med en ny, belyst tryckknapp i Compactserien. Tryckknappen har metallhylsa eller plasthylsa och finns med grön, gul eller röd LED-belysning, för 24, 110-130 och 220-230 V AC/DC. Compactserien har samtliga funktioner inbyggda i en enda enhet och hela serien är godkänd enligt IP67. Kunden 1 | 12 25 Kundreportage Tryggt när åskan går Vid Outokumpu Stainless i Torshälla har två linjer vid valsverket moderniserats för säkrare och mer energieffektiv produktion. Nu är inte heller åskväder ett hot. Text Stina Elg Foto Jonas Billberg O utokumpu Stainless i Nyby, Torshälla, kallas i folkmun kort och gott för ”Nyby”. Det är en historisk fabriksmiljö där man tillverkar rostfri plåt i specialkvaliteter som bland annat används i värmeväxlare, köksinredning och ventilation. Valsverkets utrustning är känslig för spänningsvariationer. En åskrik sommar förlorar Outokumpu 4-12 miljoner, enligt Annika Agneson som är elchef vid Outo26 Kunden 1 | 12 kumpu Stainless Nyby, och då är inte förstört material medräknat. Att likströmsmotorerna vid de aktuella linjerna hade 20 år på nacken förenklade beslutet att byta till växelströmsdrift. – Det ger oss enklare underhåll eftersom strömriktarna var föråldrade. Det fanns inte längre reservdelar. Nu får vi inte längre ont i magen när det åskar, säger Annika Agneson som samordnar elunderhållet och ansvarar för avdelningens 18 anställda. Hon visar runt i fabrikslokalerna och berättar att man nu har installerat nytt styrsystem, nytt drivsystem och nya motorer på uppklippningslinjen, U1:an. Även betnings- och inglödningslinjen, Linje 60, har fått nya motorer och drivsystem. De nya växelströmsmotorerna är utformade med exakt samma axelhöjd som de gamla. Trots att likströmsmotorer ofta är mer kompakta passade de nya med samma inbyggnadsmått, vilket var en förutsätt- – Jag tycker att det är bra att de har kommunicerat direkt med oss operatörer i utformningen av den nya operatörsplatsen, säger Markku Mäki, operatör vid U1:an. Från vänster: John Lindberg, Björn Steinarson, Annika Agneson och Markku Mäki. Hans uppgift är att programmera och des samtidigt stod hela Linje 60 still, det ta i drift, medan kollegan Björn Steinarson gick inte att testköra sektion för sektion. utvecklar process- och automationslösNytt på U1:an är att man öppnat en ningar och har utvecklat saxstyrningen på möjlighet att utveckla linjen. Nu kan Outouppklippningslinjen. Där har ABB gjort en kumpu göra förbättringar i programmet, helt ny principlösning särskilt framtagen för berättar John Lindberg och säger att det Outokumpu Stainless. Saxen klipper 400- nu levereras en datalogg som visar exakt 8000 millimeter och styrs med en preci- vad som hänt. Man kan se intermittenta fel sion på 0,3 millisekunder. Den går konti- och Nyby kan ta ut loggen och analysera nuerligt, men anpassar sig i hastighet för den på egen hand, eller ta hjälp av ABB. att klippa exakt. – Det är en av våra ”Valsverket är känsligt för spänningsstyrkor, att vi har så fin precision och variationer. En åskrik sommar förlorar noggrannhet. Plåtar- Outokumpu 4-12 miljoner” na måste vara exakt – Under sommarens omställningar arbeplana. Plattvärmeväxlare och katoder är beroende av att de passar precis i kas- tade 150-200 personer i produktionen. Vi visade respekt för varandra, hade säkersetten, säger Annika Agneson. hetsmöten för att arbetet skulle löpa smidigt och tryggt. Och från vår sida hade vi Nya motorer och system Till U1:an har ABB levererat nya AC-moto- gjort riskanalyser. Vi har livsfarliga syror här rer, enkla och robusta, samt drivsystem för och heta arbeten, och jag hade ansvaret, att mata och styra motorerna. Styrsystem säger Annika Agneson. 800xA har ersatt det gamla MP200. – Projekten har kunnat avslutas på ett John Lindberg från ABB:s serviceenhet bra sätt, alla skift som har kört har skrivit förklarar att man har kunnat göra en auto- ner synpunkter som vi har åtgärdat vartmatöversättning från det tidigare styrsys- efter, berättar John Lindberg som tycker temet. Nu ryms allt i en PLC med helt nya att det var positivt att driftpersonalen har möjligheter till spårbarhet. Samtidigt byt- varit aktiva i projektet och Annika Agnete man ut det gamla operatörsgränssnit- son instämmer: tet och byggde upp en ny operatörsplats. – Det är stor skillnad. Vi har färre oplaTidigare hade U1:an även drivsystem nerade stopp och det är dessutom en av olika fabrikat och årgångar. Kommuni- kompetensfråga. Vi försöker byta till växkationen skedde via signalkabel. Det var elströmsdrift överallt. När de äldre går även två separata operatörssystem för sax- i pension finns det ingen som kan sköen respektive linjen. Efter uppgraderingen ta likströmsmotorerna och dess drivsysär alla styr- och drivsystem gemensamma. tem. Drivsystemet utgick ur ABB:s sorti– Efter två månaders utvecklingsarbete ment 1993. kunde vi verifiera klipptoleransen genom simulering i vårt provrum, säger Björn Steinarson och berättar att Nybys operatörer besökt ABB i Västerås, där en stor del av drifttagning och test skedde i labbet och Outokumpu Stainless, Nyby i provrummet innan leverans. är en av världens ledande leverantörer av – Det var en teknisk omvälvning att gå rostfritt stål. Outokumpu Stainless Nyby i Torshälla tillverkar rostfria band och från två system till ett i U1:an, men det plåtprodukter som bland annat används i gick långt över förväntan, säger Annika köksmiljöer och ventilationssystem. Agneson. Fakta ning för installationen. Det hade varit omöjligt att bygga om fundamenten i fabriken. Om motorer helst ska vara moderna, kan det motsatta vara en fördel när det gäller arbetsledning. ABB:s projektledare för installationerna, Per-Olov Gelin, berättar att han varit anställd på ABB sedan 1973. – 1973, då jag föddes, skrattar Thomas Karlsson som är systemingenjör och tekniskt sammanhållande för Linje 60-projektet. Koordinerat arbete I Linje 60 blev utmaningen att koordinera allt arbete och alla inblandade. Linjen är gammal och ombyggd i generationer. När 13 maskiner installerades och testa- ABB I leveransen från ABB ingår: ACS800 drivsystem och växelströmsmotorer. System 800xA för styrning av uppklippningslinjen, inklusive ny saxstyrning. System 800xA kontroll - och operatörsinterface för betnings- och inglödningslinjen, samt drivsystem och motorer till densamma. Kunden 1 | 12 27 Kundreportage Skarpt läge för elever Uppdrag: fixa den mekaniska pressen innan verkstadsföretaget GLH fått slut på lagret. För Andreas och Mattias gav gymnasiepraktiken en god inblick i programmering – i skarpt läge. Text Claes Björnberg Foto Jan Lindmark I centrum av historien står ”Ursvikar’n”. Namnet skvallrar om ursprunget för denna maskin, konstruerad 1990, som gör tjänst hos företaget GLH Byggdetaljer i Holmsund, strax utanför Umeå. Vd Lars Lindgren beskriver den som ett hemmabygge från Ursviken i Skellefteå. Maskinen har modifierats genom åren för att kunna pressa och stansa de unika profilerna som är en del av sortimentet. Men en dag i början av året stannade just den här delen av produktionen. – Maskinens databas havererade och 28 Kunden 1 | 12 vi fick inte fram en siffra, berättar Lars Lindgren. Leverantörens löfte om backup och papper på allt kunde inte infrias. GLH lyckades dock tack vare personliga kontakter att ”trampa på rätt pedal”, vilket innebar att anlita ABB. – Egentligen låg uppdraget utanför ABB:s verksamhet, så i stället tog de ut två duktiga elever vid Dragonskolan i Umeå, som tidigare gjort praktik vid ABB, säger Lars Lindgren. Här träder de verkliga huvudrollsinne- Kundreportage Fakta GLH Företaget, som ursprungligen hette Grundläggare Lindgren i Holmsund, har sedan 1984 verkat i Holmsund, 15 km utanför Umeå. Företaget tillverkar och utvecklar produkter inom betong och armering till kunder i Sverige, Norge och Finland. ABB Projektet omfattade leverans av ett programmerbart styrsystem, PLC, med beteckningen AC500, två frekvensomriktare ACS355 och programmering. Detalj av slutprodukten, en förtagningslist, vilket är ett hjälpmedel vid gjutning av betongväggar. Nöjd chef. Lars Lindgren, vd för GLH, visar Mattias Hallén och Andreas Resoluth, elever vid Elprogrammet, slutprodukten efter deras programmering av en PLC för en av företagets maskiner. havarna in: Mattias Hallén och Andreas Resoluth, två 18-åringar som läser Elprogrammet, inriktning automation. De fick i uppdrag att uppgradera hela automationssystemet som skulle ersätta den havererade datorn. – Det första vi gjorde var att besöka GLH och notera alla funktioner som önskades. Det mesta av arbetet, alltså programmeringen, gjorde vi sedan hos ABB, säger Mattias Hallén. Lars Lindgren är mycket nöjd med det upplägget. – Det var helt suveränt, eftersom det inte finns plats här på vårt kontor. Projektet omfattade bland annat också ett helt nytt operatörsgränssnitt. Den horisontella panelen på ”Ursvikar’n” plockades bort och ersattes av den bildskärm med det gränssnitt som utformades av Andreas och Mattias. Bättre än skolbänken Uppdraget gjorde att de fem praktikveckorna i själva verket blev till månader. Killarnas lärare hade överseende med en del missade lektioner (som tagits igen efteråt). Huvudsaken var att leverera ett resultat – och detta gjordes ”just in time”. – Vi fick i gång maskinen med det nya systemet precis den dag som lagret tog slut. Snacka om tajming. Maskinen har fått fler funktioner, så att vi till exempel kan göra fler hål i plåtarna, säger Lars Lindgren. Att jobba under tidspress och undvika att produktionen vid GLH sinkades var inget problem för de båda praktikanterna. – Nej, inte när vi hade ett sådant bra stöd av ABB. Om man körde fast, fick man alltid hjälp, säger Mattias. Fler fick mersmak De båda praktikanterna menar att praktiken gav en snabbare inlärning än vad som är möjligt vid skolbänken. – När vi kom tillbaka till skolan kunde vi klart mer än klasskompisarna om programmering. Och det var verkligen kul att få jobba med en riktig maskin i stället för att sitta och få två lampor att blinka i takt, säger Andreas Resoluth, som liksom Mat- tias Hallén hoppas på jobb vid ABB efter utbildningen. Uppdraget var ett ovanligt projekt för ABB:s del. Dels var GLH inte en befintlig kund, dels är normalfallet ett betydligt större projekt än så här. – Historiskt har vi jobbat med stora system, men vi såg en möjlighet att automatisera med hjälp av en AC500. Det är en liten PLC som har funnits i några år, men detta var den första affär som baserats på den, säger Jonas Häggström, teknikchef för styrsystem vid ABB i Umeå. Syftet var definitivt inte ekonomiskt. I stället var detta en chans att pröva två lovande elever. – Det var en större utmaning än vanligt vid praktik, där det ofta är svårt att erbjuda tillräckligt intressanta uppgifter. Samtidigt trodde vi att de skulle fixa det här. – Egentligen borde vi göra det här fler gånger och även jobba mer organiserat med skolorna. Vi behöver fler talanger på marknaden eftersom vi växer så att det knakar i Norrland i takt med satsningar inom bland annat gruvindustrin, säger Jonas Häggström. Kunden 1 | 12 29 Kundreportage Mikael Gästrin, Calix, (till vänster) och Robert Wiik från MarinSystem, ombord på en Aquador 28 DC som har ett Calix landströmssystem installerat. Tufft båtliv för elsystem Elsystem i fritidsbåtar ska tåla en tuff miljö med fukt och ojämn belastning. Design och kvalité gör att Marinsystem i Täby framgångsrikt säljer Calix sortiment av el- och landströmssystem. Text Mats Lundström Foto Magnus Glans V äxande krav på bekvämlighet i moderna fritidsbåtar gör att behovet av elenergi har ökat på senare år. Nya motorbåtar i storlekarna 25-45 fot har i dag mängder av extrautrustning, allt från eldriven bogpropeller och ankarsystem till varmvattenberedare och mikrovågsugn. Vid hamn ska det därför gå lätt att ställa om elsystemet för landström. 30 Kunden 1 | 12 – Systemen har blivit allt mer avancerade och behovet av säkerhet och tillförlitlighet är därför större än någonsin, säger Robert Wiik, vd på MarinSystem över en kopp kaffe en solig höstdag i september tillsammans med Mikael Gästrin från Calix och Johan Eklund från ABB. Det råder full aktivitet vid Viggbyholms båtklubb i Täby utanför Stockholm. Vid bryggorna ligger många stora motorbåtar. Här finns också flera återförsäljare av fritidsbåtar samt MarinSystem. Robert Wiik berättar om bakgrunden; – För några år sedan sökte vi en leverantör av system för landströmsanslutning (230V, 16A), med hög kravspecifikation, och fastnade för Calix produkter. Calix säljer bland mycket annat (se faktaruta) moduluppbyggda plug’n play-system av olika storlekar för just fritidsbåtar. Kundreportage Produktnytt Fakta Calix AB är ett privatägt helsvenskt bolag som levererar innovativa systemlösningar inom förvärmning för drivaggregat, kupé och batteripack till fordon. I produktportföljen ingår även batteriladdare, fjärrkontroller och högspänningskablage för fordon och fritidsbåtar. Calix har varit verksamt sedan 1950-talet och har de främsta fordonstillverkare i världen som sina kunder. Bolaget är sedan länge ackrediterat enligt ledande kvalitetsstandarder såsom ISO, Q1 och TS. Utveckling och produktion sker i bolagets anläggning i Eskilstuna. MarinSystem är sedan 1989 ett grossistföretag i marinbranschen och verksamt i Sverige och Finland. Företaget är återförsäljare till en rad varumärken och bland kunderna finns några av de största båtbyggarna i Norden. Bland produkterna kan nämnas, förutom el- och landströmssystem från Calix, ankarspel, bogpropellrar, trimplan, reglage, styrsystem, pumpar och toaletter. ABB levererar i dag till Calix: dvärgbrytare, jordfelsbrytare, tidreläer, normapparater, signallampor och kapslingar. Några exempel är robusta isolationstransformatorer för skydd mot galvanisk korrosion, invertrar och batteriladdare samt en flexibel elcentral som kan växla automatiskt mellan landström och båtens egna system, oftast 12V eller 24V. – Plug’n play gör att det inte behövs en behörig elektriker. Båtbyggare, till och med privapersoner, kan enkelt installera systemet. De olika modulerna kan, via skarvkablar med minikontakter, varieras allt efter behov. Kontakterna är lätta att plugga in, berättar Mikael Gästrin på Calix som byggt systemet tillsammans med MarinSystem. I fritidsbåtbranschen är säkerhet, funktionalitet och tillförlitlighet viktigt, men det är också design. Det ska helt enkelt se snyggt ut, fortsätter Mikael Gästrin: – Med tanke på det har vi tagit fram paneler för elcentral och vägguttag för infällning. Alla delar i systemet uppfyller standarder som krävs, exempelvis kapslingsklass IP67, det vill säga att kablar och kontakter tål vatten. För att kunna hålla hög kvalité köper Calix lågspänningsprodukter från ABB, Nya paneler med tydliga gränssnitt. Fler operatörspaneler ABB:s Johan Eklund är ansvarig för försäljningen till Calix. allt från delar av elcentralerna till uttag och säkerhetslås. – Calix vände sig till oss då de sökte efter en helhetslösning till sin innovativa teknik för sitt marina el- och landströmssystem, säger Johan Eklund på ABB. Vi har hjälpt Calix med att rekommendera rätt produkter för sin miljö samt göra den konkurrenskraftig på en ny marknad. Calix har varit en bra samarbetspartner och även kommit med bra förslag på nya produkter till ABB. MarinSystem har stigande försäljningssiffror för Calix produkter. Förklaringen är uppenbar: – Sen vi började sälja systemen har vi inte haft en enda reklamation. Det är kvalité som kunderna vill ha, säger Robert Wiik. ABB:s serie operatörspaneler för PLCsystem utvidgas med nya panelserien CP600 i storlek upp till 15 tum, som komplement till CP400-sortimentet i storlekar upp till 10,4 tum. Operatörspanelerna har en enkel men omfattande funktionalitet. Med en knapptryckning kommer användaren åt omfattande driftinformation från sitt styrsystem och kan snabbt ingripa manuellt för att stoppa eller modifiera processen. Nya CP600 erbjuder nya designmöjligheter, antingen med utvecklingsmjukvaran Panel Builder PB600, eller via panelversion med integrerad webbläsare. Ny AF-kontaktor med 500 V-spole ABB har under många år använt teknik med multispole i sina större kontaktorer. Nu lanseras AF09 – AF38 som gör nya AF-kontaktorserien komplett. Två fysiska storlekar i 45 cm bredd som täcker motordrifter (AC3) från 4 till 18,5 kW vid 400 V och resistiva laster (AC-1) upp till 50 A. AF-tekniken ger en rad fördelar då den med en multispole ger möjlighet att manövrera kontaktorn med både växelström och likström. Den klarar instabila nät och spänningsdippar, har inbyggt störningsskydd och lägre effektförbrukning jämfört med konventionella spolar. Spolområdet är väsentligt större, där fyra spolkoder täcker alla spolspänningar från 24 V till 500 V AC/DC. Kunden 1 | 12 31 Kändisen Kai Piippo mitt i ett projekt som han arbetat med, ljussättningen av Norrmalmstorg i Stockholm. 32 Kunden 1 | 12 Kändisen Ljus framtid stavas LED Energieffektivitet är inte bara betydelsefullt för industrin. Det är en fråga för hela samhället. En som funderar mycket på det är ljusdesignern Kai Piippo. Text Mats Lundström Foto Magnus Glans D et kan inte undgå någon att synen på ljus håller på att förändras både till funktion och när det gäller den rent estetiska upplevelsen. Se hur broar belyses utmed nybyggda delar av E4:an eller på de energieffektiva utsmyckningarna av industriområden, exempelvis de gigantiska skorstenarna på aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall som skimrar i olika färger i mörkret. Ett annat exempel är den stora kranen på det gamla varvsområdet Eriksberg i Göteborg, ett projekt som Kai Piippo varit en del av: – Eriksbergskranen var tidigare upplyst med 20 000 W, men med modernare LED-belysning är förbrukningen nere i en tiondel samtidigt som den visuella upplevelsen har förstärkts. Kai Piippo menar att framtidens ljus stavas LED (Light Emitting Diode), det vill säga lysdioder eller – egentligen – lysande halvledare. Blå-röd-grön blir vit Den som är tillräckligt gammal minns säkert de första röda dioderna som fanns på 1970-talet i tidiga generationer av digitalklockor. För att i dag få fram det vita ljuset i en LED-lampa kombineras blå, gröna och röda dioder så nära varandra att ljuset uppfattas som vitt. – LED är ett paradigmskifte, lika stort som när lysrören kom på 1940-talet. Redan 2020 kommer de flesta lampor att vara LED, slår Kai Piippo fast. Det kan vara svårt att tänka sig för den som sett dagspriserna på LED-ljus där en enda lampa kan kosta hundratals kronor, men precis som med halvledare i datorer kommer priserna att sjunka dramatiskt. Det beror inte minst på att både EU och USA håller på att fasa ut den gamla glödlampan med en tuff lagstiftning. I dagsläget finns också andra problem med LED. Precis som med gamla lysrör är färgåtergivningen inte den bästa. Den traditionella glödlampan är fortfarande oöverträffad när de rätta färgerna ska visas. – Jag är övertygad om att den undermåliga färgåtergivningen är ett övergående problem. Fördelarna med LED är så uppenbara. Jämfört med dagens energilampor innehåller LED inte kvicksilver och de är mer energieffektiva än någon annan ljuskälla, säger Kai Piippo. Men det finns fler faktorer för energieffektiv ljussättning. Mycket viktigt är en intelligent styrning med hjälp av exempelvis KNX. ellt förhållande till ljus med de stora skillnaderna mellan årstiderna. Betydelsen av det har blivit ännu tydligare sedan forskare för tio år sedan upptäckte att det finns en tredje ljusreceptor i ögats näthinna, vid sidan av stavar och tappar, som enbart känner av blått ljus. Den nyupptäckta receptorn reglerar nivån av melatonin som hjälper oss att veta om det är dag eller inte. Det är något som nordbor måste förhålla sig till. Hur vi mår av modernt elljus på arbetsplatser och i hemmen är en viktig fråga som måste ställas, menar Kai Piippo och tillägger: – Vi gillar varmt ljus i Norden ”LED innehåller inte kvicksilver men forskarna har visat att blått, och är mer energieffektiva” kallt ljus ger större påverkan på våra hormoner. Blått ljus påverkar oss därför mer positivt. Tänk på det – Oslo är en av de städer som kommit längst. Där byttes 10 000 ljuspunkter ut till under den mörka årstiden. energieffektiva alternativ och de sköts via en smart styrning. Det har gett en energibesparing på 60 procent. Spännande ljusdesign Det är kombinationen av miljö, ekonomi och social påverkan som gör ljusdesign så intressant. Kai Piippo ger fler exempel på hur stämningar kan lockas fram med intelligent styrning av ljus i offentlig miljö, bland annat från den årliga Alingsås ljusfestival där spännande experiment i offentligt ljus visas upp. Tolv år efter att Lights in Alingsås startades är den i dag en väletablerad institution. – KNX och smart styrning kan skapa livsförhöjande effekter beroende på vilka stämningar man lockar fram vid olika tider, tidig kväll, sen kväll och natt. Det är just detta som gör ljusdesignyrket intressant och att behovet av våra tjänster ökar. En annan faktor Kai Piippo betonar, när det gäller offentligt ljus samt belysning på arbetsplatser och i hemmen, är just valet av färgton. – Här i Norden har vi ett mycket speci- Fakta Kai Piippo har intresserat sig för ljus i offentliga miljöer sedan i början av 1990-talet och driver företaget Ljusarkitektur i Stockholm. Han har varit med om att utveckla ljusdesignyrket i Sverige. Exempel på projekt som Ljusarkitektur genomfört finns på varuhuset PUB och Norrmalmstorg i Stockholm, ishotellet i Jukkasjärvi, Solna Business Park och det pågående projektet att ljussätta en längre skidbacke i Åre. Kunden 1 | 12 33 Modulbyggda stationskoncept. Skalskyddade transformatorstationer med högre driftsäkerhet. ABB erbjuder ett flertal modulbyggda och skalskyddade inomhuslösningar med kompakt utförande som passar lika bra vid förnyelse av region- och lokalnät som vid anslutning av förnybar energiproduktion såsom vindkraft. Våra stationskoncept ger dig många fördelar i en och samma lösning jämfört med traditionella utomhusstationer. De miljövänliga inomhuslösningarna ger ökad tillgänglighet, tar mindre plats samt ger lägre underhållskostnader. De ger också ökad personsäkerhet och kräver mindre underhåll vilket i sin tur betyder lägre livscykelkostnader. Våra stationskoncept tryggar kraftdistributionen och smälter samtidigt på ett naturligt sätt in i stadsmiljö lika väl som bland åkrar och ängar, skogar och fjäll. Läs mer på www.abb.se/energi Kundreportage Fakta Skövde kommun har ett tjugotal grundskolor. På varje skola byggs två toaletter om till trivseltoaletter. Elinstallation och automationsinstallation utförs av Nea Installation AB, lokalkontoret i Skövde. ABB Till Skövdeskolornas trivseltoaletter har ABB levererat infällbara, digitala radioapparater och högtalare Busch-Jaeger, design Impressivo. Åttaåriga Cecilia Larsson tvättar händerna till musik på trivseltoaletten vid Norrmalmsskolan i Skövde. Ökad trivsel med radioskval Många elever undviker skoltoaletterna. Skövde kommun tog tag i problemet och byggde trivseltoaletter med infällda Busch-Jaeger radioapparater från ABB. Text Marianne Lindeborg Foto Rune Larsson/Skaraborgs Allehanda F ör några år sedan uppdagades det att många elever på svenska grundskolor inte ville använda skolans toaletter. De skolkade och gick hem, lät bli att dricka vatten vid lunchen eller höll igen. Ingetdera särskilt bra för vare sig hälsa eller skolarbete. Mats Karlsson, fastighetsingenjör på Skövde kommuns Tekniska förvaltning, tyckte det lät bedrövligt. – Vi intervjuade en del av kommunens elever om problemet, säger han. De berättade att de inte tyckte toaletterna var fräscha och de ville inte att det skulle höras eller synas att man var där. Mats Karlsson tog fram ett förslag till ”trivseltoaletter”, två på varje skola, och fick okej från skolförvaltningen på Skövde kommun. – För att få det fräschare lät vi måla om, byta porslin om det behövdes och montera nya, snygga pappershållare. Nea Installation i Skövde som svarade för elinstallationen gav toaletten rörelsestyrning av belysningen och till dörrens lås kopplades en röd lampa på utsidan av toaletten. – Därmed lyste det rött på långt håll om det var upptaget. Ingen behövde gå nära, säger Mats Karlsson. Skvalmusik Men så var det ljudet. – Eleverna ville ju inte att det skulle höras vad de gjorde när de var där. Så vi började tänka radio. Frågan om radio skickade han vidare till Anders Persson, serviceansvarig Skövde på Nea Installation. – Vi började leta efter en användbar radioapparat men det blev klumpigt med en vanlig radio, säger Anders Persson. – Det var inte förrän vi mötte ABB:s radio som det blev riktigt bra. En liten, infällbar Busch-Jaeger-radio som kunde fjärrstyras, och med lös högtalare. Radio och högtalare monteras infällt vid tak i en toalett. Övriga toaletter får bara högtalare. – Men ibland går det inte att fälla in apparaterna i taket. Då har vi fått bra hjälp av ABB som plockat fram förhöjningsramar som fungerar för utvändigt montage. Radion startas av toadörrens lås och drar igång musik så fort eleven låser dörren om sig. Mats Karlsson berättar att de flesta av skolorna nu fått sina trivseltoaletter och nöjda elever säger att det är mycket fräschare. – Det är som en toa på en fin krog, med musik och allt, säger Mats Karlsson. Kunden 1 | 12 35 Kundreportage Underhållstekniker Peter Malm demonstrerar manuell körning av roboten, en IRB 140T, som sköter både laddning och orientering av godset vid en av Autolivs produktionslinjer. Robotar i hård konkurrens Effektivare produktion och färre montona arbetsuppgifter. På Autoliv i Vårgårda har en ABB-robot med integrerade frekvensomriktare gett flera förbättringar. Text Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg T retton sekunder. Så lång tid tar det för roboten att plocka ihop två alternativt tre rördelar (beroende på modell) som i nästa moment svetsas samman till ett gasgeneratorkärl. Kärlet blir så småningom en gasgenerator med en gas- och krutladdning som exploderar när krockkudden på bilens passagerarsida löser ut vid en kollision. Då blåser gasgeneratorn upp krockkudden till en volym på upp till 130 liter på 10-50 millisekunder. Sedan i mars i år sköter en IRB 140T-robot från ABB både laddning och orientering (indexeringen som ser till att delarna ligger i rätt position) av godset vid en av Autolivs produktionslinjer. Det hela 36 Kunden 1 | 12 är ett resultat av ett rationaliseringsprojekt som Autoliv drivit i samarbete med ABB. För precis som andra leverantörer inom den extremt konkurrensutsatta fordonsindustrin letar Autoliv hela tiden nya möjligheter att effektivisera. – I det här fallet ville vi hitta en kostnadseffektiv helhetslösning som skulle innehålla rotationssäkring i kombination med robothantering. Det var utgångspunkten när vi kontaktade ABB, säger Bert Nilsson, produktionsberedare på Autoliv. Få byggstenar Den första kontakten togs sommaren 2010. ABB:s säljare Ove Lundell föreslog tidigt i processen en lösning med så få byggstenar som möjligt. Bland annat på grund av att produktionsmomenten sker på en mycket begränsad yta i fabriken. Efter simulering i dator presenterade ABB en lösning där roboten kommunicerar direkt med tre integrerade frekvensomriktare (ACSM1) via det vanligt förekommande kommunikationsgränssnittet Profibus DP. Under hösten och vintern fortsatte projekteringsarbetet. Underhållsteknikern Peter Malm på Autoliv spelade en viktig roll när anläggningen före installationen kompletterades med bland annat inbanor för detaljer, anpassning av PLC-styrning och säkerhetsåtgärder. Kundreportage Roboten som har positionering kommunicerar direkt med tre integrerade frekvensomriktare via gränssnittet Profibus DP. När det var dags för installation gick allting snabbt. – Vi började i stort sett från noll och installerade allt på tre dagar i en befintlig linje. Det är viktigt att vara väl förberedd så att produktionsstoppet blir så kort som möjligt, säger Peter Malm. Men om det trots allt skulle uppstå några problem med roboten är Autoliv väl förberett. Roboten kan plockas bort på fem minuter och ersättas av manuell produktion. På samma korta tid klarar man även att byta till en ny robot av samma eller större storlek om det skulle bli aktuellt. – Att vara flexibel och snabbt kunna gå tillbaka till manuellt innebär att produktionen är säkrad om det till exempel skulle uppstå störningar på natten när inte alla tekniker är på plats, förklarar Bert Nilsson. Även om projektet för Autoliv i första hand går ut på att minska produktionskostnaderna medför den nya tekniken fler fördelar än de direkt ekonomiska. Robotlösningen ger stabilare process genom en konstant hög repeternoggrannhet när gasgeneratorns delar laddas i exakt rätt läge inför svetsningen. – Den innebär därmed en bättre kvalitetssäkring. Roboten är mer noggrann än en operatör. Repeternoggrannheten vid indexeringen blir större. Samtidigt förbättras ergonomin genom att vi slipper ett monotont arbete, säger Peter Malm. ABB var även 2009 involverat i ett lik- nande robotprojekt på Autoliv med lyckat resultat. Då handlade det om robothantering utan indexering. Men trots de tidigare kontakterna var det inte självklart att det nya uppdraget skulle gå till ABB. Som vanligt spelade pengar en viktig roll. – Vi undersökte förstås prisläget på marknaden, som vi alltid gör. Sedan är det naturligtvis ingen nackdel att ha service och underhåll på hyfsat nära håll. Dessutom får vi hela leveransen som en funktion från ett och samma företag, säger Bert Nilsson. Manöverpanelen används vid manuell körning av roboten. Fakta Autoliv är ett världsledande företag inom bilsäkerhet och en pionjär när det gäller bilbälten och krockkuddar. Bolaget har cirka 80 anläggningar och 43 000 anställda fördelade på 29 länder. Företaget är leverantör till i stort sett alla biltillverkare i världen. Huvudkontoret ligger i Stockholm. ABB Leveransen till Autoliv bestod av två robotar IRB 140T (en 2009 och en 2011) och tre frekvensomriktare ACSM1. Nyttigt att bygga själv Både han och Peter Malm tycker att det fungerat bra att driva robotprojektet i egen regi med ABB som samarbetspartner. – Att vi har byggt ihop maskinen själva med stöd från ABB har gett oss en bra lärprocess. Den kommer vi att ha nytta av i framtiden och ger fler möjligheter till robotisering. Man lär sig mer när man är praktiskt delaktig, säger Bert Nilsson. Men även ABB har fått ny kunskap genom samarbetet. – Som serviceleverantör är det en del av vår uppgift att arbeta med förbättringar i befintliga anläggningar. Det är perfekt för oss att få möjlighet att jobba direkt mot kund i en befintlig anläggning. Det skapar ett naturligt utbyte av kunskap som båda parter kan dra stor nytta av, säger Ove Lundell. Kunden 1 | 12 37 Kundreportage Bättre styrning – färre stopp Med den nya brännarstyrningen från ABB får operatörerna på Edet Bruk snabbt information om vad produktionsstopp beror på. Text Thomas Östberg Foto Anna von Brömssen P å SCA:s anläggning i Lilla Edet norr om Göteborg går tre stora pappersmaskiner dygnet runt. Produkten är så kallad tissue (mjukpapper) som blir framförallt hushålls- och toalettpapper. Förenklat handlar tillverkningen om att en inloppslåda pumpar in en suspension i maskinen bestående av pappersmassa och mer än 99 procent vatten. 38 Kunden 1 | 12 Suspensionen sprids så jämnt som möjligt över den snurrande viran medan den avvattnas. Därefter passerar massan ett pressparti för ytterligare mekanisk avvattning innan det i slutet av processen är dags för torkpartiet eller torkmaskinen. På ena sidan av maskinens stora yankeecylinder (torkcylinder) utnyttjas ånga från en panna för att torka mjukpappret. På andra sidan fylls kåpan med varmluft. Två av pappersmaskinerna använder i dag naturgas av miljö- och säkerhetsskäl. Svart låda ersatt Samtidigt passade Edet Bruk på att ersätta den ”svarta låda” som styrde brännarna med en ny, modern brännarstyrning från ABB. Med den ”svarta lådan” visste operatörerna bara att torkmaskinen fungerade Kundreportage ”Vi har pratat om en sådan här lösning i flera år. Nu är den äntligen verklighet” För att pappersbruket ska klara alla leveranser till kunder krävs att produktionen hålls i gång alla årets dagar och att maskinerna utnyttjas maximalt. De icke planerade stoppen måste hållas på ett minimum och när de trots allt inträffar ska de vara korta. – Oavsett varför maskinen stannar får vi nu ett klartextmeddelande som visar vad som är fel och kan gå direkt på felet. Det går ett larm till operatören och om han eller hon inte klarar att åtgärda problemet själv är det bara att ringa efter underhållspersonal, säger Magnus Sultan. Den nya brännarstyrningslösningen har ABB tagit fram tillsammans med Göteborgsföretaget Autopro. Projektet tog ungefär ett halvår från start till mål och det var Autopro, som fungerade som en underleverantör till ABB, som utvecklade mjukvaran som styr brännarstyrningsmodulen. – Det var lite ovant för oss att köpa in ingenjörsresurser, men det har fungerat alldeles utmärkt. Både Autopro och ABB har varit väldigt lyhörda för våra behov och önskemål, säger Magnus Sultan. Pappersmaskiner är inte små. Magnus Sultan (till vänster) och Hans Stenberg diskuterar framför maskinen på Edet Bruk som fått en ny, modern brännarstyrning. – eller inte fungerade. Den nya brännarstyrningen ger snabbt information om vad ett stopp beror på. – Vi har pratat om en sådan här lösning i flera år. Nu är den äntligen verklighet. För oss handlar det dels om att uppfylla myndigheternas säkerhetskrav och dels om att kunna se vad som händer under processen, säger Magnus Sultan, automationsingenjör på Edet Bruk. Nytt område för ABB ABB har tidigare inte haft någon liknande brännarstyrningsapplikation att erbjuda sina kunder. Därför känner Hans Stenberg, säljare och kundansvarig gentemot SCA Hygiene, tillfredsställelse över att lösningen nu är på plats. Även om det kommer att dröja ett tag innan den är godkänd och finns med i ABB:s produktlista. Leveransen till Edet Bruk har fått ett anläggningsgodkännande av certifieringsorganet DGC (Danskt Gastekniskt Center). Och med hjälp av dokumentationen som gjorts räknar ABB med att kunna få godkännanden för framtida liknande projekt. – På så vis kommer vi kostnadsmässigt att kunna konkurrera med licenskostnaden för de andra godkända system som finns på marknaden, säger Hans Stenberg. För konkurrenter med färdiga och godkända lösningar finns. Men trots det valde alltså Edet Bruk att låta ABB och Autopro utveckla en egen variant. – I processindustrier handlar det ofta om stora komplexa system där de olika enheterna måsta kunna ”prata” med varandra. Då underlättar det att välja lösningar från samma ”familj” och i den här delen av fabriken har vi mycket utrustning från ABB, förklarar Magnus Sultan. Under de första månaderna i drift har investeringen definitivt motsvarat förväntningarna. – Vi är väldigt nöjda. Naturgasen är renare än gasol och det gör att stoppen har blivit färre. Och när det trots allt blir stopp vet operatören vad det beror på. Men den stora vinsten för oss är att vi inte behöver lägga lika många ingenjörstimmar på att lösa problem vid produktionsstopp, säger Magnus Sultan. Gaståget är en del av brännarstyrningen. Dess uppgift är bland annat att reglera mängden naturgas och se till att den har rätt tryck. Fakta SCA Edet Bruk ingår i SCA Hygiene Products AB och har tillverkat mjukpapper sedan bruket startades 1881. Edet och Tork är SCA:s varumärken, men bruket tillverkar även papper för kundernas egna varumärken. Edet Bruk har cirka 450 anställda. ABB I leveransen ingick en brännarstyrningsmodul, brännarapplikation/mjukvara samt ett säkerhetssystem bestående av en säkerhetskontroll PM865 och ett antal I/O-kort. Kunden 1 | 12 39 Kundreportage Skåpen i Trelleborgs hamn är ovanligt utsatta för väder och vind. Med termoplast ökar livslängden. Det menar Jan Mårtensson (till vänster) från Trelleborgs kommuns tekniska förvaltning och Christer Feleki, ABB. Tåliga skåp med termoplast Väder och vind, saltvatten, klotter och pinkande hundar – det är mycket som tär på kabelskåpen. Lösningen kan vara en hinna av termoplast. Trelleborgs kommun och ABB ligger bakom idén. Text Göran Svedberg Foto Charlotte Carlberg Bärg 40 Kunden 1 | 12 Kundreportage K abelskåp, eller elskåp, eller fördelningsskåp, kan ses överallt. I villaoch industriområden, i storstad och i byar. Skåpen är impopulära. – Många tycker de är fula, säger Jan Mårtensson, enhetschef för planering och teknik på energiavdelningen inom Trelleborgs kommuns tekniska förvaltning. Stora påfrestningar Impopulära, men viktiga. Från kabelskåpen går elserviskablarna ut till abonnenterna. Skåpen varierar i storlek, men de vanligaste är 1,5 meter höga. De är tillverkade i stålplåt och förzinkade för att stå emot det mesta i väderväg, men påfrestningarna är stora. – Speciellt för kommuner som Trelleborg som ligger vid havet, säger Jan Mårtensson. Jag vet att till exempel Göteborg har samma problem. Vind och saltvatten tär på skåpen, liksom urinen från pinkande hundar. Till slut börjar de rosta. Det började med att Jan Mårtensson fick ett besök. – En kille från företaget Korroterm ville sälja sin produkt till oss, berättar han. Det handlade om skydd för belysningsstolpar. Genom att termoplasta in stolparna skulle man kunna skydda dem mot yttre påverkan. Det var då tanken slog honom. – Jag frågade om man skulle kunna termoplasta in kabelskåp också. Han drog på det lite, men förklarade sedan att det borde gå. Termoplast tål vatten och rostar inte. I framtiden kan ett kabelskåp vara såväl rött, som gult eller ljusblått. – Produkten tål urin och det är lätt att tvätta bort klotter och avlägsna affischer från. Termoplast kan man dessutom ha i vilken färg man vill, fast till de första har vi valt en mer neutral färg, Trelleborgs kommun och Cewe-Control har gamla förbindelser. – Vi har köpt kabelskåp därifrån åtminstone sedan slutet av 1940-talet,, säger Jan Mårtensson. I dag har vi ungefär 1700 skåp i kommunen. Därför var det naturligt för honom att ta kontakt med ABB. – Jag ringde till Christer Feleki och berättade vad jag ville ha. Efter tre till fyra månader hade han sitt skåp. – Det är ju ingen standardmodell så vi fick rycka det ur produktionen för att termoplasta och bestycka det för hand, säger Christer Feleki. Skåpet placerades på värsta tänkbara läge, ute på en pir i hamnen där vind och saltvatten är ständigt närvarande. Utvärderat efter tre år Nu har det gått tre år. Skåpet ser ut likadant som alla andra – det är bara när man kommer riktigt nära som man ser den tunna hinnan som utgörs av termoplasten. Trelleborgs kommun har beställt fler skåp, liksom Göteborgs kommun. – Men vi pratar fortfarande om provexemplar, säger Christer Feleki. Vi utvärderar fortlöpande vad som händer med dem. Visst kan man prova hur saker och ting fungerar i ett laboratorium, men i slutänden måste man ändå undersöka vad som händer i verkligheten. – Kvalitén är viktig för oss, lägger han till. Därför behöver vi många referenser innan vi vågar satsa på att sätta in det i våra ordinarie produktion. Materialet termoplast har funnits i över 50 år, berättar Bernt Karlsson, vd på Korroterm: – Termoplast har tre styrkor – det ger bra rostskydd, till och med bättre än rostfritt stål, bra elisolering och är resistent mot aggressiva kemikalier. Det är perfekt att använda i tuffa miljöer. Termoplast är inte det enda nya på gång när det gäller hur kabelskåpen ska se ut i framtiden. – Vi testar också att klä dem i folie, säger Christer Feleki. Då kan man pryda dem med bilder med hög kvalitet. Det gör att skåpen kan användas som prydnader eller utformas så att de smälter in i miljön. Men det handlar ju mer om estetik. Extra kraftresurs En del dagar för med sig oväntade överraskningar. Som den där dagen i slutet av april då transformatorn i götvalsverket gick sönder hos Sandvik i Sandviken. Allt stod stilla. P eter Andersson, som är produktionschef för varmbearbetning och färdigställning inom Sandvik berättar vad som hände: – En primärlindning hade exploderat. Vi hade lindningar i reserv, men transformatorn är ganska stor, 5-6 meter lång och 4 meter hög. I kärnan över tusen stycken millimetertunna plåtar som vi var tvungna att riva ur. Vi ringde ABB Service i Storvik, som vi har samarbetat med i många år, och vi fick även hjälp av ABB:s enhet Transformers i Ludvika. – Som serviceföretag ställer vi naturligtvis upp om vi har resurser och Sandvik är en viktig kund för oss, säger Ulf Christoffersson som är chef för fältservice på ABB:s enhet Kraftservice. Peter Andersson säger att det finns olika teorier om vad explosionen berodde på – fel i tillverkningen eller en spänningspeak i nätet. Transformatorn var bara tre år gammal. Trots att transformatorn var av ett annat fabrikat, vände sig Sandvik till ABB. – Reparationsarbetet på plats fungerade bra, när vi fick ihop tillräckligt med folk arbetade vi dygnet runt. Avbrottet varade sex dagar. Om vi inte hade haft reservdelar hade vi kanske fått fram en ny transformator på 4-5 veckor, avslutar Peter Andersson. Fakta Korroterm AB Företaget grundades för 50 år sedan. Antal anställda: 20. Omsättning: 19 miljoner. Huvudkontor: Linghem utanför Linköping. Kunden 1 | 12 41 Profilen Energieffektiv rådgivare ABB satsar ytterligare för att hjälpa kundföretagen till högre energieffektivitet. En grupp specialister under ledning av Tommaso Auletta ska ge goda råd och föreslå åtgärder. Text Marianne Lindeborg Foto Jonas Billberg I nom många större industrier och i fastighetsbranschen ligger energieffektivisering högt på agendan och många satsar på energisparprogram av olika slag. Men det finns mycket mer att göra. – Det finns enorma möjligheter att använda energin på effektivare sätt, säger Tommaso Auletta. Energieffektivitet är och har varit ett ledord för ABB under många år. Forskare har jagat högre verkningsgrad i elektriska maskiner och IT-experter har försett styrsystem med alla möjligheter till effektiv drift. För att nu nämna något. För kundföretagen handlar det om både energieffektiva produkter och hela processer. Denna jakt på energieffektivitet över hela fältet vill ABB understödja med en ny specialistgrupp av energikonsulter. Tommaso Auletta, med ett förflutet på ABB:s forskningsenhet, har nyligen anställts som gruppchef och är i full färd med att anställa energikonsulter och organisera arbetet. – Vi ska erbjuda analys av kundföretagets energianvändning och ge förslag till energieffektiva åtgärder. Han beskriver energijakt som vinstrik på flera sätt. – Energieffektivisering är viktigt för både samhället och företagen. Mindre energiåtgång är positivt för miljö och klimat och spar pengar. Men effektivare energianvändning kan också betyda att företaget 42 Kunden 1 | 12 producerar mer, med högre kvalité, men med samma energiåtgång som tidigare. Över alla gränser Tommaso Auletta och hans grupp Energy Efficiency återfinns formellt inom ABB:s Serviceenhet men är helt fristående från ABB:s divisionsorganisation. Den är gränsöverskridande och med överblick över ABB:s hela utbud. Och svensk, men med samverkan med energispecialister inom ABB-koncernen i övrigt. Från forskningsenheten, där Tommaso Auletta ledde en 25-hövdad grupp materialforskare (”nya polymerer och slitstarka kontaktmaterial och sådant”), har han landat som ledare för en konsultgrupp med nära kundkontakter. ”Det kan också betyda att företaget producerar mer, med högre kvalité, men med samma energiåtgång som tidigare” – Jag tvekade inte ett ögonblick om detta nya jobb, säger han. Miljöfrågorna är så aktuella och relevanta för oss alla, och det finns så stora potentialer för energieffektivisering. Energifrågorna ligger honom nära även privat. Han kör en dieselsnål miljöbil och har lågenergilampor i villan. Men påpekar att energibesparing inte bara handlar om vilka prylar man har. Profilen Tommaso Auletta är ledare för ABB:s nya team för energieffektivisering. Till sommaren är teamet igång med att hjälpa kundföretagen inom exempelvis gruvindustri, processindustri och fastighetsbranschen till effektivare energianvändning. – Om man byter till lågenergilampor men låter dem lysa hela dygnet är det knappast någon vinst. Det hänger alltså på hur man använder prylarna. Det gäller också industrin. Där kan man köpa en energisnål motor men använda den fel. Analys och åtgärdsförslag Energikonsulterna i gruppen kommer att erbjuda kundföretag en energianalys av önskade produktionsprocesser och fastigheter omfattande total energianvändning. Tommaso Auletta ger ett exempel: – I samverkan med företaget kartlägger vi hur mycket energi de olika processstegen drar och hur produkterna rör sig i flödet. Vi identifierar effektiviseringspotentialer, till exempel motorstyrning med frekvensomriktare, återvinning av värme eller fastighetsautomation. Konsulten gör en rapport med fakta och förslag till de bästa åtgärderna och presenterar detta i dialog med kundföretaget. Åtgärderna kan efter önskemål sättas i verket, nya produkter kan levereras, installeras och senare servas. – ABB har en styrka som få andra företag. Här finns hela kedjan från kraftförsörjning till slutprodukthantering, och det är mycket spännande att få medverka till denna satsning på energieffektivisering, säger Tommaso Auletta. Personligt Tommaso Auletta Född: I Palermo i Italien. Utbildning: Kemist. Till ABB i Västerås: 2005 (första gången). Bor: Sollentuna. Familj: Hustru och två barn. Favoritmat: Gillar att laga och äta mat av goda råvaror. Maten behöver inte vara italiensk men vinet måste! Fritid: Motionerar på gym, reser gärna och drömmer just nu om en långhelg i Paris. Kunden 1 | 12 43 Kundreportage Ljust för robotar på Delsbo Candle Delsbo Candle tillverkar över 100 miljoner stearinljus per år i en ständigt pågående produktion. Det ställer krav på företagets ABB-robotar när det gäller tillgänglighet, användarvänlighet och felhantering. Text Mats Lundström Foto Philippe Rendu 44 Kunden 1 | 12 Kundreportage Delsbo Candles vd Torbjörn Jonsson kontrollerar IKEA:s vårkollektion av stearinljus tillsammans med operatören Madleine Dässman. V issa material är svåra att hantera i ljusen ska stelna innan de forslas vidare industriell produktion. Stearin är ett till förpackningslinjen där robotarna finns. sådant. Det är fett och lite kladdigt De första paketeringsrobotarna på Delsbo och kräver minst 58 grader för att Candle började användas redan 1996. Det inte stelna. I produktion lägger sig stearin som handlar framför allt om att plocka nystöpta ett damm i lokalerna. ljus från linjen till papperskartonger. Det har inte hindrat Delsbo Candle 2010 sattes en ny tillverkningslinje upp. från att bli en av landets större producen”Utmaningen har varit att minska ter av stearinljus. Med felfrekvensen samt att göra linjen kunder som IKEA, ICA, driftsäker och användarvänlig” Duni och Clas Ohlsson har företaget på kort tid lyckats ta marknadsandelar, berättar – Eftersom tillverkningen pågår dygnet runt året om är hög tillgänglighet mycket vd Torbjörn Jonsson: – En viktig orsak till det är att vi var viktigt. Blir det stopp stannar hela linjen. först med miljömärkningen Svanen. Det Därför har vi prioriterat driftsäkerheten, var en ganska stor omställning med stora säger Torbjörn Jonsson. Thomas Rosell från systemintegratöprocessförändringar, till exempel att börja använda miljömärkta färger, men helt ren Front Automation, som byggt systeklart ett stort steg i rätt riktning för oss met på Delsbo Candle, säger att kraven på tillgänglighet har varit extremt höga. och för miljön. – Operatörerna har en stor maskin att ta hand om och man kan inte begära Flytande råvara Råvaran för tillverkning av stearin är främst att han eller hon ska vara robottekniker. animaliskt fett från slakterier, till skillnad Utmaningen har varit att minska felfrekfrån ljus av paraffin som är en oljeprodukt. vensen samt att göra linjen driftsäker och Stearin kan utvinnas ur palmolja men det användarvänlig om något händer. Det ska är ur miljösynpunkt inget alternativ för exempelvis vara uppenbart hur man gör Delsbo Candle. Råvaran stearin anländer en återställning. i flytande form till Delsbo per lastbil och behålls flytande i ett uppvärmt underjor- Tidsbesparande robotar Torbjörn Jonsson betonar att robotardiskt system av syrafasta rör. – Vi förbrukar stora mängder stearin na inte används för att reducera antalet och det är konkurrens om råvaran efter- anställda utan för att skapa bättre prosom den också används som en del i fram- duktivitet och bättre arbetsklimat. Roboställningen av miljödiesel. Samtidigt sker tar från ABB sparar tid och har hjälpt till det en produktutveckling där det finns att höja kvaliteten på arbetets innehåll. långsiktigt intressanta alternativ, exempel– Operatörernas kompetens är tillvis genom fettutvinning ur nötter, berättar verkning av ljus. De klämmer och luktar Torbjörn Jonsson under en rundvandring på dem så att de har rätt konsistens och i ljusfabriken. testar om de har rätt brinntid eller om de Delsbo Candle har fem tillverkningslin- sotar. Roboten ska frigöra tid för operatöjer som vardera sköts av en operatör. Kär- ren som kan användas till att köra maskinan i varje linje finns i en så kallad stöpka- nen och arbeta med förbättringar, säger rusell där ljusen stöps i formar med vekar. Torbjörn Jonsson. De stora karusellerna snurrar sakta för att Nya robotceller och en rad andra för- bättringar har avsevärt höjt produktiviteten. Enligt Torbjörn Jonsson med mer än 30 procent. Delsbo Candle har även börjat använda sig av en palleteringsrobot i samband med att en annan tillverkningslinje renoverats. Kraven på flexibilitet har varit höga då tillverkningen av stearinljus skiftar med många olika längder på ljusen och storlekar på förpackningarna. – Den stora finessen med palleteringsrobot är att vi kan minska risken för belastningsskador hos personalen, kommenterar Torbjörn Jonsson. Fakta Delsbo Candle startade 1944 och hette då Norrländska Ljusstöperiet. Från 1959 var namnet Norrljus och då såldes ljus under varumärket Delsbostintan. Under perioden 1984-2004 var Duni ägare till företaget. Därefter fick Delsbo Candle lokala ägare genom Olle Skog och Anders Hagberg. I dag finns flera ägare, bland annat vd Torbjörn Jonsson. Delsbo Candle har cirka 35 anställda. Företaget tillverkar främst antikljus i många färger och kronljus men även blockljus, allt i miljömärkt stearin. Front Automation är en systemintegratör och preferred partner till ABB. Företaget är specialiserat på applikationer inom plock, pack och palletering. Front Automation har hjälpt Delsbo Candle att bygga flera robotceller och utbildat företagets medarbetare. ABB Detta har ABB levererat: Två IRB 140 till att packa ljus. En IRB 260 till att palletera. Kunden 1 | 12 45 Kundreportage Fortum fick enas med infrastrukturprojektet Citybanan om att tillfälligt upphöra med sprängningarna för att ABB och Fortum skulle kunna reparera den trasiga högspänningskabeln. Här står Daniel Terranova från Fortum nere i en av Citybanans nysprängda tunnlar, långt under Karlberg i Stockholm. Service mellan sprängningar När Fortum drabbades av ett avbrott i en 220 kV kabel i Stockholm, satte det ABB:s servicetekniker på prov. Hur skulle reparationen av högspänningskabeln kombineras med pågående sprängningsarbeten för Citybanan? Text Stina Elg Foto Magnus Glans T isdagen den 10 november 2011, och reparationstider, säger Daniel Terranoklockan 07.14 löste felbortkopp- va som ansvarar för installationer av höglingssystemet ut. Ett kabelfel, som spänningskabel inom Fortum Distribution, uppstod i en tunnel mellan två Regional Network Sweden East. fördelningsstationer, berörde stamnätet I och med att Citybanan hade sprängning och viktiga fördelningsstationer i Stock- intill fördelningsstationen måste arbetet koorholms city. Ett fel i en fas krävde omfat- dineras, hur montörerna fick jobba och vilka tande kopplingsarbeten, och det snabbt. tider, för att passa in med sprängningarna. På grund av ett tekniskt fel fördröjdes den Under hela reparationen hade Fortum en automatiska omkopplingen i den ena ”Arbetet med ABB fungerade perfekt, fördelningsstationen. precis som jag förväntade mig” – I och med att ABB har ett beredskapsavtal med Fortum åkte jag och mon- ansvarig person som övervakade arbetsmiltörerna upp snabbt som tusan från Karls- jöfrågorna. Statens Provningsanstalt anlitakrona efter att det hade smällt, berättar des för att samla in och analysera sot- och Patrick Ljung, installationsingenjör vid ABB dammprover efter kabelbranden, undersöka High Voltage Cables. vilka element som finns i proverna och få Fortums serviceavtal garanterar att ABB information om bland annat förekomst av etablerar sig på platsen inom 12 timmar. kabel- och flamskyddsrelaterade ämnen. För att korta servicetiden har Fortum inves– Två kabelgrupper med högspänning terat i ett materialförråd i södra Stockholm. är förlagda på samma konsol i tunneln. – Vi har samarbetat med ABB under Montörerna var tvungna att frigöra den tio års tid och har stor erfarenhet. Vi är skadade kabeln när det fortfarande var väl förberedda med tanke på reservdelar högspänning i den intilliggande gruppen. 46 Kunden 1 | 12 Tillsammans med projektledaren för Citybanan måste vi också enas om att tillfälligt upphöra med sprängningarna för att ABB och Fortum skulle kunna utföra arbetet, förklarar Daniel Terranova och fortsätter: – Reperationen tog 12 dagar, 11 timmar och 18 minuter mot normalt fem dagar. Att det tog längre tid beror på anpassningen till Citybanan. Arbetet med ABB fungerade perfekt, precis som jag förväntade mig. Under hela tiden har vi lyckats behålla tillgängligheten i nätet, utan att tumma på arbetsmiljöfrågorna. Fortums kunder i Stockholm märkte enbart av ett kortvarigt avbrott, eftersom reservdriften gick igång automatiskt. Fakta ABB och Fortum Serviceavtal mellan ABB och Fortum innebär att ABB åtar sig att utföra arbeten på kabelanläggningar i Fortum Distribution, och på det av Fortum Värme och Stockholms stad samägda kabelnäten. Gästkrönika: Rune Larsson Energieffektiv långdistans Alla har väl sett en naturfilm med en gepard som jagar en thomsongasell. Ibland kommer geparden ikapp, men ibland lägger den av bara några steg innan den hade kunnat slå sitt byte. Sedan lunkar den iväg och gasellen springer i säkerhet. Varför sprang inte geparden två sekunder till och säkrade sin lunch? Svaret är att muskelbränslet tog slut. Det är samma sak med oss människor. Usain Bolt är världens snabbaste man på sträckor upp till 200 meter. Trots att han är en fantastisk löpare kan han aldrig slå världsrekordet på 10 000 meter. Det beror på att vi människor, liksom andra däggdjur, använder oss av olika bränslesystem, eller ”metabolic pathways”, som det heter i fysiologiböckerna, och att vi har en medfödd förmåga att favorisera något av dessa sätt att generera kraft. Förenklat kan sägas att en sprinter har samma motor som en dragster. I en människas fall ger det högexplosiva bränslet adenosintrifosfat en väldig energiutveckling under en kort tid. En tiotusenmeterslöpare utnyttjar istället glykogen vilket kan jämföras med en bensinmotor. En ultradistanslöpare får en stor del av energin från fett och kan i den här jämförelsen liknas vid en dieselmotor. Jag är ultradistanslöpare, specialiserad på sträckor mellan 10 och 25 mil. När jag gick på mellanstadiet var jag så osnabb att jag aldrig fick vara med på skolmästerskapen i friidrott. Elva år gammal kunde jag springa två mil, men jag gjorde bara drygt 10 sekunder på 60 meter och hade inte en chans mot ens hälften av mina klasskamrater. Min mänskliga dieselmotor accelererar inte särskilt snabbt, men den kan jobba mycket länge. En gång sprang jag 262 kilometer och 640 meter på 24 timmar. En 70 kilo tung löpare brukar omvandla 620 kilokalorier per mil. Det motsvarar drygt 16 000 kilokalorier enbart till själva arbetet med att driva kroppen framåt. Ett normalt dagsbehov för en människa i vila är ungefär 2 500 kilokalorier. Energiförbrukningen under ett 24-timmarslopp kan alltså motsvara sju frukostar, sju luncher och sju middagar. Det finns inte en mage i världen som kan hantera den mängden mat på ett dygn. En kropp kan förbränna sitt eget fett för att få energi, och det är just den förmågan som avgör om en långdistanslöpare klarar påfrestningarna. Om fett ska kunna utnyttjas effektivt som energikälla krävs det en viss mängd kolhydrater i förbränningen, eller som det står i en fysiologibok jag läste: ”Fett brinner i kolhydraternas flamma”. Därför gäller det att äta under loppet. Det behöver inte vara mycket, men det ska vara tillräckligt för att hålla flamman vid liv. Det är den flamman som gör löparen energieffektiv. För att nå eliten inom löpning krävs det att ha en kropp som använder rätt bränsle till rätt distans och utnyttjar energin på effektivast möjliga sätt för att orka hela vägen. Det gäller för geparder också. ”En kropp kan förbränna sitt eget fett för att få energi, och det är just den förmågan som avgör om en långdistanslöpare klarar påfrestningarna” Fotnot: Rune Larsson är född 1956 och bor i Trollhättan. Han är Föreläsare och skribent bland annat i tidningen Runner’s World och har sprungit maraton på 2:18,38. Kunden 1 | 12 47 ¨ stora besparingar enklare än du tror? Är Absolut. Ta chansen att spara stort med ABB:s nya Fingerprint-tjänster. Vårt erbjudande innebär att vi ger oss ut på jakt efter lönsamma möjligheter att effektivisera och optimera din anläggning. Du får tillgång till våra erfarna ingenjörer som med rätt fingertoppskänsla och på detaljnivå ställer en diagnos på produktionsprocessen. Resultatet blir förslag på förbättringar som både höjer kvaliteten och snabbt betalar sig.Och när resultaten har nåtts ser vi till att du även i fortsättningen kommer att ligga steget före. För mer information om Fingerprint och våra optimeringstjänster besök oss på www.abb.se/massa&papper Möt ABB i vår Ett hållbart samhälle integrerar förnybar energi och genom aktiva hus, elfordon och smarta elnät används energin mer effektivt. ABB har tekniken redan i dag. Välkommen till det hållbara samhället I mars öppnar åter Energimyndighetens konferens Energiutblick i Göteborg. Under tre dagar, 13-15 mars, står energifrågorna i fokus. ABB deltar under temat Välkommen till det hållbara samhället. Text Mats Lundström A BB är en av de stora spelarna på marknaden när det gäller produkter och system som möjliggör ökad energieffektivitet och omställningen till ett hållbart samhälle. – Energi är en av våra största framtidsfrågor och ABB är och vill vara en nyckelspelare i den fortsatta utvecklingen av det hållbara samhället, säger Björn Sandberg som är ansvarig för Energiutblick på ABB. Konferensen arrangerades även förra året och redan då var det många som besökte Svenska Mässan i Göteborg. Deltagarna kommer från såväl energibranschen som forskarvärlden och intres- seorganisationer samt företag och verksamheter där energi har en avgörande roll. – Det som är bra med Energiutblick är den stora spännvidden på besökarna. Allt från professorer med spetskompetens till energiansvariga inom kommun och landsting samt en intresserad allmänhet som här kan lära sig mer om exempelvis smarta elnät och vad det hållbara samhället betyder i praktiken, berättar Björn Sandberg. ABB kommer att medverka med en egen monter i mässdelen av Energiutblick. ABB finns också med i seminarieprogrammet. På programmet för Energiutblick finns seminarier, utställningar och olika möjlig- heter till möten och annat nätverkande. Konferensprogrammet har fyra arenor och ett stort antal talarsessioner. Läs mer om Energiutblick här: www.abb.se/evenemang Kunden 1 | 12 49 Möt ABB i vår Träffa ABB på ITF Automationsdagar ABB närvarar med produktutställning och föreläsare vid instrumenttekniska föreningens (ITF) Automationsdagar 1-2 februari på Globe hotel i Stockholm. Arbetar du med automation eller processinstrument bör du inte missa ITF:s Automationsdagar. Det är tjugofjärde gången som ITF arrangerar evenemanget. I år kommer Mikael Gidlund, adjungerad professor på Mittuniversitetet och medarbetare på Corporate Research, ABB, att föreläsa om ”Trådlös kommunikation i industriell automation - applikationer och utmaningar”. Dessutom delar ITF som vanligt ut Stora Automationspriset. Det ges till en eller flera personer för framstående insatser inom området industriell automation eller som på annat sätt verkat för att popularisera området industriell automation. Ämnen som behandlas under dagarna 2012 är bland annat: • Hur kan industrins kompetensbehov styra utbildningen? • In line-analys • Framtidens konfigureringsmetoder • Är trådlöst säkert? • Projekt och projekterfarenheter • Tillståndsbaserat underhåll ABB deltar också i den populära miniutställningen, där de främsta företagen i branschen ställer ut sina nyheter. Vi visar bland annat processinstrumentering, gasanalys och styrsystem. Konferensen och utställningen ger tillfällen till erfarenhetsutbyten så ta med dig dina frågor och ställ dem till våra experter på plats. www.abb.se/evenemang Deltagarna vid besöket på destilleriet The Absolut Company. Users Club: kemi, läkemedel och livsmedel På allmän begäran fortsätter Users Club för kunder inom kemi, läkemedel och livsmedel. Evenemanget i Åhus 2010 med intressanta föredrag och studiebesök fick höga betyg av deltagarna. Inte minst det intressanta studiebesöket på Absolut, tillverkaren av vodka. Uppskattat var även demon med ”hands-on” samt gruppdiskussionerna. Planeringen för 2012 är påbörjad. Håll almanackan öppen i början av maj. Tips och förslag på bra föreläsningar välkomnas. Intresserad hör av sig till Jörgen Karlsson: Mobil: 070-638 75 91 E-post: jorgen.x.karlsson@se.abb.com Följ med till världens största mässa om kemi ABB planerar en resa till Achema-mässan i Frankfurt den 18-22 juni. Följ med och besök världens största mässa inom kemiteknik, processteknik, miljöteknik, bioteknik och förpackningsteknik. Här finns mer än fyratusen utställa50 Kunden 1 | 12 re från femtio länder på en yta av mer än 140 000 kvadratmeter. Välj och vraka mellan nästan tusen intressanta föredrag. Avfärd är på söndag kväll den 17 juni och hemresa på onsdag den 20 juni, det vill säga i god tid för att kunna fira midsommar. Om du är intresserad och vill veta mer om programmet, hör av dig till Jörgen Karlsson: Mobil: 070-638 75 91 E-post: jorgen.x.karlsson@se.abb.com www.abb.se/evenemang DSC-Users Club: Massa och papper Den 14-15 mars kommer ABB:s enhet för Massa och Pappersindustrin att hålla ett DCS Users Club-möte för användare inom industrin. Mötet äger rum i Västerås och fokus på mötet kommer vara att presentera nyheter, att berätta om olika lösningar från användare i branschen samt diskussioner för förbättringar och nya funktioner i systemet. Syftet är att användare ska får träffa kollegor i branschen, diskutera erfarenheter och problemområden samt att utveckla användningen av DCS-systemet. Frågor och info: Konferens om smarta elnät Den 24-25 januari hålls en stor konferens om Smart Grids (smarta elnät) på Grand Hotel i Stockholm där ABB och nyförvärvet Ventyx deltar med både seminarier och en spännande utställning. – Vi vill med vårt deltagande visa hur vi möjliggör ett smartare elnät och hur vi genom det bidrar till ett mer hållbart samhälle. Vi kan erbjuda lösningar från ax till limpa, det vill säga från integration av förnybar kraft ända ner till den aktiva konsumenten – som kan vara både privatpersoner och industrier, säger Håkan Johansson, ABB:s talare under konferensen. I utställningen visas hela ABB:s erbjudande inom smarta elnät och besökar- na kan på plats se hur man som elkonsument blir en aktiv aktör i framtidens energisystem. ABB och Ventyx deltar i flera pilotprojekt i Sverige och i världen. I Sverige är ABB en av huvudaktörerna i smart grid-projekten Norra Djurgårdsstaden och Smart Grid Gotland, som är stora projekt även ur ett internationellt perspektiv. ABB och Ventyx berättar om projekten – utmaningarna och möjligheterna – i utställningen och i seminarierna. Läs mer om konferensen och boka en biljett på: www.abb.se/smartaelnat ingrid.e.johansson@se.abb.com Seminarium om gruv- och mineralindustrin I samband med förra Users Club fick deltagarna chans att titta på några nyheter inom området. Maskinsäkert med Jokab Safety Är du användare av maskiner? Eller bygger du maskiner för försäljning eller för eget bruk? ABB-enheten Jokab Safety håller kurser för dig som jobbar med maskinsäkerhet. Vi tar gärna emot önskemål på kurser. Maskinsäkerhetsveckan: Bankeryd: 7-9 februari Malmö: 6-8 mars Västerås: 3-5 april Kungsbacka: 8-10 maj, Grundkurs i Pluto, säkerhets-PLC för enkel konstruktion av säkerhetssystem: Bankeryd: 17 januari Kungsbacka: 7 februari Västerås: 1 mars Malmö: 5 mars Bankeryd: 12 april Malmö: 23 april Västerås: 10 maj Kungsbacka: 15 maj För detaljerad information och anmälan: www.jokabsafety.com/sv/utbildning Den 30 januari hålls Georange, ett seminarium om framtidens gruv- och mineralindustri, på Grand Hôtel i Stockholm. ABB deltar i Andreas seminariet och representeMalmport. ras av Andreas Malmport, affärsområdeschef Mining. Under dagen medverkar beslutsfattare från riksdagsutskott och myndigheter, experter och intressenter från svensk gruv- och mineralindustri, samt från den finansiella sektorn. Georange fokuserar på industrins framtidsmöjligheter när det gäller svensk gruv- och mineralindustris roll i den europeiska råvaruförsörjningen, arbetsmarknad, svensk mineralstrategi, forskning samt kompetensoch teknikutveckling. Under dagen behandlas även frågor om samhällsbyggnad och regional utveckling samt miljön. Andreas Malmport har arbetat på ABB i 15 år inom både kraft och automation. Under de senaste sex åren har han haft ledande roller inom det globala affärsområde BU Minerals. Han ska prata om ABB:s roll i svensk gruv- och mineralindustri. Mer information finns på: www.georange.se Från Ystad till Kiruna med Euro Expo ABB ställer ut på Euro Expo-mässorna och visar upp ett brett sortiment av energieffektiva och maskinsäkra lågspänningsprodukter. De regionala industrimässorna Euro Expo turnerar i hela Sverige under 2012 och ABB deltar från Ystad i söder till Kiruna i norr. Euro Expo erbjuder en mötesplats mellan företag med inriktning mot industri- och tillverkningssektorn. Kom och besök oss i montern och titta på nyheter för en mängd applikationer. www.abb.se/evenemang Datum för Euro Expo 2012: VeckaOrt Datum 4 Karlstad 25 jan-26 jan 6 Borås 8 feb-9 feb 13 Skellefteå 28 mar-29 mar 16 Kalmar 18 apr-19 apr 21 Gävle (massaindustri) 23 maj-24 maj 22 Ystad 30 maj-31 maj 35 Sundsvall 29 aug-30 aug 37 Falun 12 sep-13 sep 39 Umeå 26 sep-27 sep 42 Trollhättan 17 okt-18 okt 46 Kiruna 14 nov-15 nov 48 Örebro 28 nov-29 nov Kunden 1 | 12 51 ACS880. Förenkla din värld utan att begränsa möjligheterna. ABB:s nya industrifrekvensomriktare förenklar din värld eftersom den är helt kompatibel. ACS880 är utformad för att hantera alla motortillämpningar, i alla branscher, oavsett effektområde och den har som standard inbyggda säkerhetsfunktioner. Omriktarna kan flexibelt anslutas till flera olika styrsystem och genom användning av direkt momentreglering, DTC, kan de exakt styra alla växelströms- och permanentmagnetmotorer. Trots frekvensomriktarnas omfattande kapacitet, är de förvånansvärt lätta att använda och integrera. Om du vill veta mer om vår nya industriella frekvensomriktare och dess fördelar, besök www.abb.se/frekvensomriktare
© Copyright 2024