1. No category

ET T NOR DISK T N Y HETSM AGASIN FR Å N MEDTRONIC
nr 4 2010
Nya
rik tlinje
r
hjärtsvik för
ts
patiente r
SID 3
DBS EPILEPSI
Norsk studie inledd | SID 16
Karolinska blir Nordens första utbildningscenter för kryoablation | SID 4
Invatec för perifer intervention | SID 11
Hjärtklaff från ATS-Medical | SID 12
| 1
E LEDARE
I praktiken innebär ­
de nya riktlinjerna
också att vi fått en
ny ­indikation för
CRT-behandling
hos patienter med
­lindrigare hjärtsvikt
(NYHA-klass II).
REIDAR GÅRDEBÄCK
Riktlinjer för förbättrad hälsa
Det kommer ständigt nya rön som säger att vi kommer att leva ännu längre i framtiden. Med dessa rön
följer också rekommendationer från hälsoexperter, av alla de slag, som tipsar om hur vi ska hålla oss friska.
Jag tänker på vissa enkla riktlinjer som; mer motion och nyttigare mat. Riktlinjer som är helt upp till var
och en att följa eller inte. De riktlinjer som sätts upp för sjukvården ligger givetvis på en helt annan nivå
då de syftar till att hjälpa er inom vården att fatta viktiga och ibland svåra beslut i ert dagliga kliniska arbete.
Enligt de nya hjärtsviktriktlinjerna från European Society of Cardiology, ECS, ska även patienter med
lindrig hjärtsvikt, NYHA-klass II, omgående få CRT-behandling. Det här innebär att vi får en betydligt ­större
grupp patienter som rekommenderas implantation av CRT-pacemaker eller ICD. Det leder i sin tur till
­större resurskrav, i form av personal och utrymmen, på hjärtklinikerna idag. I Medley kan ni läsa hur Frieder
Braunschweig, kardiolog på Karolinska Universitetssjukhuset, också menar att det är viktigt att antalet
implantationer per center blir tillräckligt stort för att säkerställa goda rutiner och erfarenhet vid den här
typen av behandlingar.
Ett annat område där kraven ökar för stora etablerade behandlingscenter finner vi inom ablations­
behandling. Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm kan tas som ett exempel på klinik där man
möter detta ökade behov. I praktiken betyder de nya riktlinjerna, inom detta område, att man kommer
behöva genomföra minst 2000 ablationer för förmaksflimmer per år, en siffra som kan jämföras med de
700 behandlingar som gjordes under 2009. För att klara den ökningen i ett läge då man lider brist på elektro­
fysiologer i Norden, har Karolinska i samarbete med Medtronic startat Nordens första utbildningscenter
för kryoablation.
I vår strävan att vara marknadsledande inom de områden vi verkar fortsätter Medtronic sina satsningar
på kardiovaskulära produkter. Det är därför glädjande att kunna berätta att Medtronic, genom de två
senaste företagsförvärven av Invatec och ATS Medical, nu har en komplett produktportfölj för hjärtklaffar
samt stent och ballonger.
En ytterligare glädjande nyhet är de första rapporterna till förbättrade behandlingsalternativ för
patienter med epilepsi. Läs om SANTE-studien och den norska studie som leds av den neurologiska avdelningen på Oslo Universitetssjukhus.
Slutligen vill jag önska er alla lite lugn och ro till den stundande julen! Hoppas ni får en trevlig julhelg
med allt som hör därtill av julpynt, skinka, Kalle Anka och dans runt granen.
God Jul!
Medley är Medtronics kundmagasin och vänder sig till läkare, övrig sjukvårdspersonal, journalister samt
­opinionsbildare inom sjukvården. Nu finns möjligheten att prenumerera på Medley via e-post. Anmäl dig
på ­medley@medtronic.com för att få tidningen i pdf-format fyra gånger per år, för att anmäla adressändring
eller säga upp din prenumeration. Skriv namn, e-postadress och märk brevet ”Medley-­prenumeration”.
Medtronic AB innehar utgivningsbevis för Medley som ges ut fyra gånger per år.
Ansvarig ­utgivare: Reidar Gårdebäck Redaktionschef: Elenore Schmidt
Foto: Medtronic och Christian Evers Text och form: Care of Haus
Adress: Medtronic AB, Box 1034, 164 21 Kista Tel: 08-568 585 00 Fax: 08-568 585 01
E-post: medley@medtronic.com Hemsida: www.medtronic.se
Frieder Braunschweig
sida 3
Nya rik tlinjer för hjärtsvik tspatienter
Bredare rekommendation för CRT
sida 4
sida 11 OCH 12
sida 16
Patienter med lindrig hjärtsvikt, NYHA-klass II, ska omgående få CRTbehandling, d v s biventrikulär pacemaker eller ICD, enligt de nya
riktlinjerna från European Society of Cardiology, ESC. Tidigare gällde
detta endast patienter i NYHA-klass III och IV.
– De nya riktlinjerna ger ett mycket bra praktiskt
stöd och hjälper oss i vårt dagliga kliniska arbete,
säger Frieder Braunschweig, kardiolog på Karolinska
Universitetssjukhuset. De tar till exempel upp viktiga
frågeställningar kring patienter med förmaksflimmer
som vi ofta möter i vår kliniska vardag.
– Dessa patienter utgör minst en femtedel av dem
som är indicerade för CRT-behandling och de nya riktlinjerna ger tydligare besked än de föregående om
att behandling med CRT-pacemaker (CRT-P), eller ICD
(CRT-D), skall över­vägas även hos dessa patienter.
– I praktiken innebär de nya riktlinjerna också
att vi fått en ny indikation för CRT-behandling hos
patienter med lindrigare hjärtsvikt (NYHA-klass II).
Riktlinjerna anger nu att dessa patienter ska erbjudas CRT-behandling, företrädesvis i kombination
med ICD, om de har QRS-komplex bredare än 150
millisekunder och LVEF ≤ 35 %. Att rekommendationen för dessa patienter är att implantera en ICD
(CRT-D) hellre än bara en CRT-pacemaker har sin
grund i att dessa patienter vanligen också har en
bra indikation för att skyddas med primärprofylaktisk ICD och studierna som riktlinjerna refererar till
är gjorda med en över­vägande del ICD:er.
– De patienter som har indikation för pace­
makerbehandling och dess­utom har kraftigt nedsatt
vänsterkammarfunktion och breda QRS-komplex,
har i många fall redan tidigare fått en biventrikulär
pacemaker. Men nu har vi stöd i guidelines för även
detta kliniska beslut.
Stora multicenterstudier bakom
­u ppdateringen
– Bakgrunden till uppdateringen är bland annat
att det har tillkommit två stora multicenter­studier
(MADIT-CRT och REVERSE) av patienter med lindrig
hjärtsvikt som inte var publicerade när de tidigare
riktlinjerna skrevs. I sin bedömning i de nya riktlinjerna lämnar ESC också expertråd som går utanför
det som visats i studierna. Man ger helt enkelt
kloka och praktiska råd som vi kan använda i vår
kliniska vardag.
– I Sverige ligger vi långt efter vad det gäller
implantation av ICD jämfört med övriga Europa.
Det är svårt att säga exakt vad orsaken är. Det kan
vara en felaktig kostnadsmedvetenhet som gör att
man underanvänder behandlingarna trots att de
har visats uppfylla kriterierna för kostnadseffektivitet. Sedan är det nog så att kunskapen inte har
spridits ut till alla som tar hand om patienter med
kronisk hjärtsvikt.
Fler patienter behöver pacemaker
eller ICD
– Riktlinjerna innebär att vi får en större grupp
patienter som har en rekommendation för implantation av biventrikulär pacemaker eller -ICD, säger
Frieder. Jag är dock tveksam till att sprida ut
behandlingen på fler center. Implantation av en
vänsterkammarelektrod innebär ökad risk för
komplikationer i samband med operationen.
Därför är det viktigt att antalet implantationer per
center blir tillräckligt stort. Sverige ligger på ett
relativt lågt antal implantationer per center jämfört med andra länder – mellan 25 och 50. Lägre
än så ska man inte gå, eftersom den här typen av
implantationer kräver viss rutin och erfarenhet.
Ordförklaring
CRT: resynkroniseringsbehandling av hjärtat.
©2010 Medtronic AB. Medtronic® är ett av Medtronic Inc registrerat varumärke. Andra varumärken, produktnamn och terapinamn som nämns i Medley
är Medtronics eller respektive ägares egendom.
2 |
| 3
Behovet av
ablationer
för ­förmaksflimmer
är snabbt
växande.
Vi vill gärna
bidra med
utbildning
så att fler
patienter
kan få
tillgång till
behandlingen.
Göran Kennebäck chef på
Karolinska Universitetssjukhusets
elektrofysiologiska klinik.
Mats-Jensen Urstad, labchef
på Karolinska Universitetssjukhusets
elektrofysiologiska klinik.
Nordens första
­utbildningscenter
för kryoablation
Nyligen startades Nordens första utbildningscenter för kryoablation.
Satsningen är ett samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset
i Stockholm och Medtronic. Elektrofysiologer från samtliga de ­
nordiska länderna får därmed tillgång till Karolinskas långa
erfarenhet av ­kryoablation.
Karolinska Universitetssjukhuset är Nordens s­ törsta
center för kryoablation. Under 2009 gjorde man
totalt cirka 900 ablationer, var av 30 procent var
kryoablationer. Kryotekniken används framförallt
i närheten av hjärtats eget elsystem och vid känsliga strukturer som till exempel nerver.
– Det är ett problem att det finns för få elektro­
fysiologer i Norden, säger Göran Kennebäck, chef på
elektrofysiologiska kliniken på Karolinska Univer­
sitetssjukhuset. Utbildningstiden är lång och dess-
4 |
utom är inlärningstiden för till exempel ablationer
med RF-teknik lång, vilket ytterligare begränsar
antalet ablationer som kan utföras i Norden. Kryo­
tekniken går betydligt snabbare att lära sig och är
säker även för inte fullt så erfarna elektrofysiologer.
Vi vill gärna bidra med utbildning så att fler patienter
kan få tillgång till behandlingen.
– Tanken är att Karolinska Universitetssjukhuset
inte ska vara ett utbildningscenter endast för
Norden, utan att det ska bli ett internationellt
Från vänster: Göran Kennebäck, överläkare och
chef vid elektrofysiologiska kliniken, David Neale,
Senior Business Director Atral Fibrillation Solution,
Cecilia Linde, professor i kardiologi och chef vid
hjärtkliniken, Patricia Menck, Nordic Business
Manager och Carlos Vaca Falconi, Nordic
Key Account Manager, bägge två vid Atrial
Fibrillation Solutions, var närvarande när avtalet
mellan Karolinska Universitetssjukhuset
och Medtronic om utbildningscentret för
­kryoablation slöts den 14 september 2010.
c­ enter som är certifierat för att utbilda läkare från
ett flertal europeiska länder.
Utbildning för erfarna elektrofysiologer
– Det är framförallt erfarna elektrofysiologer som
kommer hit, säger Mats Jensen-Urstad, överläkare
och labchef på Karolinskas elektrofysiologiska
­klinik. Läkarna som vi utbildar är skickliga på att
göra kateterburna ablationer med bland annat
radiofrekvensenergi (RF-energi), men de vill lära
sig att använda och förstå kryoteknik. Förhopp­
ningen är att de sedan i sin tur lär ut tekniken vidare.
– Närmast kommer en läkare från S:t Olavs
Sjukhus, Trondheim, Norge, att vara med oss under
två dagar, säger Mats. Läkaren kommer att vara
med när vi utför kryoablationer på några av våra
patienter. Och sedan kommer jag att åka dit för att
vara med när läkaren behandlar sina första egna
patienter med tekniken. Tidigare har jag varit
i Göteborg och Örebro för att förmedla tekniken
och om två veckor ska några elektrofysiologer från
ett finskt center vara med oss.
Kryotekniken skapar trygghet genom sin
säkerhet
Redan 2001 startade Karolinska Universitets­sjuk­
huset som första sjukhus i Sverige med kryoablationer. På sjukhuset har man omfattande klinisk praktisk
erfarenhet av tekniken och man har också genomfört flera vetenskapliga studier med kryoteknik.
– På de nio år vi har utfört kryoablationer av
hjärtat har vi inte fått en enda skada på hjärtats
normala retledningssystem på de över 1500 patien­
ter vi har behandlat, säger Göran. Normalt ligger den
siffran på 0,5 – 1 procent. På sjukhus som inte
använder kryoteknik måste man tala om för patienten
att det finns en risk att bli pacemaker­beroende av
ablationsingreppet. Vi kan tryggt säga att den risken inte finns hos oss.
Viktigt med nya säkra tekniker som går
snabbt att lära
– Behovet av ablationer för förmaksflimmer är
snabbt växande, säger Mats Jensen-Urstad. Förra
året gjorde vi cirka 700 ablationer av förmaks­
flimmer i Sverige. Med de nya guidelines som vi
har fått behöver vi förmodligen göra betydligt fler
än så. För att klara av det behöver vi tekniker som
är relativt enkla att lära sig och att använda, så att
fler läkare kan utföra ingreppet.
– De nya guidelines påpekar tydligt nödvändigheten att utföra kateterablation på förmaksflimmerpatienter, fortsätter Göran Kennebäck. Det
viktiga är att det tydliggör för många att dessa
patienter finns, men att tekniken underutnyttjas
idag. Vi borde göra minst 2000 förmaksflimmer­
ablationer per år i Sverige.
– Fler och fler center visar också intresse för
kryoablationer, säger Mats. Vi får patienter skickade
till oss från andra sjukhus där man inte har kryoteknik. Tekniken är också lämplig när man öppnar
nya center. En elektrofysiolog som inte är så oerhört
erfaren kan snabbt lära sig att använda tekniken
utan att riskera att ställa till komplikationer.
– Uppskattningsvis finns det ett 25-tal nordiska
center som sysslar med ablation, säger Mats.
Kryotekniken är ett avancerat verktyg som jag
tycker att man ska ha tillgång till på alla ablationscenter, eftersom till exempel RF-energi kan innebära stor risk för vissa patienter. Som vi ser det
kommer dock inte kryotekniken att ersätta RF-­
tekniken – de är båda viktiga verktyg för oss.
| 5
v
Första implantationen av Advisa i Norden:
EVA CLAUSSON, nordisk utbildningsansvarig
inom Cardiac Rythm Disease Management (CRDM)
på Medtronic.
– Det har visat sig att behovet av MRI fördubblas efter 65 år,
säger Eva Clausson. Dessutom visar flera studier att 50 – 75 procent av alla patienter med kardiologiska implantat behöver bli
MRI-undersökta minst en gång under devicens livslängd av
olika anledningar.
– Antalet invånare i Sverige över 70 år översteg 1,8 miljoner
i december 2009 enligt Statistiska Centralbyrån. Enligt Svenska
Pacemakerregistret har 44 000 svenskar pacemaker varav
Behov av framtida
MRI-undersökningar
avgjorde
över 95 procent är över 70 år. Uppskattningsvis har alltså
cirka 2,5 procent av individerna över 70 år pacemaker. Om
­hälften av dessa behöver MRI-undersökas och nekas detta,
motsvarar det cirka 22 000 människor som i dessa fall inte
får bästa möjliga sjukvård. Detta kan jämföras med det danska
pacemakerregistrets senaste rapport från 2008, där det sägs
att det fanns 20 093 pacemakerpatienter i Danmark. Utav
dessa var 72 procent, alltså 14 467 personer 70 år eller äldre.
– Advisa, och dess lillasyster EnSura, är framtagna för
att pacemakerpatienter ska kunna få en pace­maker med
­topprestanda som också är MRI-säker.
FÖRDELNING AV MRI-undersökningar GJORDA i Sverige 1
Nordens första implantation av Advisa, en av Medtronics nya revolu­
tionerande pacemakers, gjordes nyligen på S:t Michels c­ entralsjukhus
i Mikkeli i Finland. Enligt kardiologen Juha Rummukainen valde man
Advisa bland annat med tanke på att patienten med stor sannolikhet
behöver undersökas med MRI i framtiden.
Den revolutionerande pacemakern Advisa tillhör
Medtronics nya Vision 3D-familj. Med Vision
3D-familjen får Medtronics ICD:er och pacemakers
en gemensam teknisk plattform som erbjuder alla
de bästa funktionerna från både Medtronics ICDoch pacemakerteknologi. Medtronic har satsat
stora resurser på att förse Advisa med även MRIsäkerhet – något som leder till att pacemakerpatienter nu kan få tillgång till MRI-behandling utan
skanningsrestriktioner.
– Om en patient i relativt ung ålder löper den
minsta risk att behöva genomgå en MRIundersökning anser jag att en MRI-säker produkt
är att föredra, säger Juha Rummukainen, kardiolog
på S:t Michels centralsjukhus i Mikkeli. Jag har tidigare ofta våndats över på vilket annat sätt en
pacemakerpatient kan bli undersökt då en MRIundersökning är nödvändig.
– Merparten av våra patienter som behöver
pacemaker är naturligtvis ålderstigna och de klarar sig med mer basala devicer. När det gäller
patienter som är under 60 år måste vi dock räkna
med behovet av en MRI-undersökning när vi väljer
kardiologisk device.
hittills haft en tämligen lugn ryggradsreumatism i
drygt tio års tid, säger Juha. Vad jag vet har han
inte hittills behövt göra några MRI-undersökningar
med anledning av sin rygg, men på grund av hans
relativt låga ålder är den risken mycket stor framöver. Patienten har en lindrig aortaklaffinsufficiens
som är förknippad med hans ryggradsreumatism.
I samband med en kardiologisk uppföljning av
detta konstaterades även att han hade ett intermittent AV‑block.
– Mannen har inte haft några uttalade symtom,
men förändringen har pågått under en längre tid
och han har anpassat sig till denna. Han är pappa
till två småpojkar och vi ansåg bland annat att det
på grund av familjens säkerhet, bilkörning exempelvis, var lämpligt med en pacemaker för patienten trots att han ännu inte har några större symtom.
”MVP är en speciellt tilltalande funktion”
Stor sannolikhet att patienten behöver
MRI-undersökas
– Patienten som fick Advisa är en 44-årig man som
6 |
Antal
Andel (%)
Huvud/Hals
49 332
21
Bukorgan
15 538
7
Thorax/Bröstorgan
17 141
7
Ryggrad/Bäcken
89 586
38
Extremiteter
62 909
27
21 %
Huvud/Hals
27 %
extremiteter
7%
thorax/
bröstorgan
7%
bukorgan
38 %
ryggrad/bäcken
Totalt
234 506
100
1. SSI Rapport 2008:3 (Radiologiska undersökningar i Sverige under 2005)
TOTALT 234 506 UNDERSÖKNINGAR
De kardiologiska undersökningarna står för en liten del, men
då ­pacemakerpatienternas medelålder är cirka 75 år har de ofta en
­co-morbiditet som kräver remittering från andra specialiteter än
­kardiologen. Det faller således på kardiologernas ansvar att andra
­specialister kan ge patienten tillgång till MRI-undersökningar.
E
Advisa innehåller bland annat Medtronics auto­
matiska funktion MVP©, Managed Ventricular Pacing,
som minskar onödig högerkammarstimulering med
När det gäller patienter som är under
60 år måste vi räkna med behovet av en
MRI-undersökning när vi väljer
kardiologisk device.
Juha Rummukainen, kardiolog på
S:t Michels centralsjukhus i Mikkeli.
Område
99 procent. Funktionen har utvecklats av Medtronic,
efter att studier påvisat att onödig kammarstimulering kan leda till hjärtsvikt och förmaksflimmer,
och är oöverträffad på marknaden
– De automatiska funktionerna, programmeringsmöjligheterna och diagnostiken är stora fördelar hos Advisa – de underlättar både implantation och kontroller, säger Juha. För mig är MVP en
speciellt tilltalande funktion eftersom en smart
tänkande och välfungerande pacemaker bara bör
behandla det aktuella problemet och därigenom
ge en så naturlig hjärtfunktion som möjligt. Mina
erfarenheter av Advisas nya funktioner är ännu så
länge ringa efter endast en implantation, men det
första intrycket är mycket positivt.
– Den MRI-säkra elektroden var lätt att föra in och
jag upplevde inte att det var någon skillnad under
ingreppet jämfört med Medtroncis andra elektroder.
Patienten var nyligen på sin första pacemakerkontroll och vi kunde konstatera att hans mätvärden var
utmärkta.
Troligt att allt äldre patienter
MRI-undersöks
– I framtiden kommer behandlingen med MRI-säkra
devicer säkerligen att öka om inte utvecklingen
leder till att man hittar en ny teknisk utvecklingsgren som exempelvis kardiologiska devicer som
inte behöver elektroder, säger Juha. Faktorer som
längre livslängd och större hälsoanspråk leder rim-
ligtvis till att vi kommer att implantera devicer
som är MRI-säkra allt högre upp i åldrarna.
Prisskillnaden mot en device som inte är MRI-säker
är relativt liten, så även det talar för en ökad frekvens av behandlingar med devicer som är MRIsäkra.
– Redan nu bedömer vi rutinmässigt för varje
patient om behovet finns av en MRI-säker device.
Jag bedömer det som högst troligt att vi snart
implanterar ytterligare en Advisa.
| 7
E PLOCK:
För att vi ska
kunna rädda
fler människoliv
hoppas jag att
alla ambulans­
organisationer
får tillgång till
CODE-STAT.
E
Ny hjärtklaff med mycket goda studieresultat
Medtronics nya hjärtklaff, AP360 från ATS Medical, är den enda mekaniska bileafletklaffen på marknaden som har ”open pivot design” istället för ”cavity pivot design”.
Open pivot-konstruktionen ger en mycket effektiv genomsköljning av klaffhuset och
pivot-området och har därför visat sig minska shear stress, trombocytaktivering samt
aggregation. Flera studier har även visat att klaffljudet är mycket lågt, 80 % av
patienterna upplever att de inte hör något ljud alls. Vi ser fram emot att presentera
klaffen på hjärt-centra runtom i Norden inom kort.
E
Krister Axelsson, sjuksköterska
vid OLA ambulansen i Göteborg.
CODE-STAT lär oss rädda fler liv
Oväntade hjärtstopp skördar ett stort antal människoliv i Sverige
årligen. Många av de som drabbas är unga eller medelålders
­personer som inte tidigare haft några sjukdomssymtom. För att
den drabbade ska överleva måste hjärtrytmen återställas inom ett
par minuter och det är helt livsavgörande att hjärt-lungräddning
(HLR) kommer igång så snabbt som möjligt.
Krister Axelsson är narkossjuksköterska och jobbar
på OLA ambulansen i Göteborg. I början av oktober
lade han fram sin avhandling om mekaniska bröstkompressioner vid Sahlgrenska Akademin i Göte­
borg. I studien har Medtronics produkter LIFEPAK 12,
CODE-STAT och LUCAS använts (se ordförklaring).
Utgångspunkten för studien har varit att ta reda
på om det finns någon skillnad mellan mekanisk
och manuell kompression vid HLR. Studien visar
att de patienter som behandlats med mekanisk
kompression har signifikant förbättrade end-tidala
koldioxidvärden i jämförelse med de patienter
8 |
som fått manuell bröstkompression – underlaget
är dock för litet för att kunna påvisa om detta i sin
tur leder till ökad överlevnad för patienter med
hjärtstopp.
En annan viktig funktion som ambulansper­
sonalen på OLA använder är CODE-STAT – ett datagranskningsprogram dit LIFEPAK 12 sänder alla
registrerade händelser. CODE-STAT registrerar
bland annat bröstkompressioner i patientens konti­nuerliga EKG-rapport och beräknar automatiskt
statiska HLR-uppgifter som kompressionsfrekvens
och hands-off tid.
– För att vi ska kunna förbättra kvalitén i behandlingen som i sin tur kan leda till att vi räddar fler
människoliv hoppas jag att alla ambulansorganisationer får tillgång till CODE-STAT för att kunna
föra över data till det egna sjukhuset och det centrala
hjärtstoppsregistret. Den data som samlas in kan
dels användas i forskningssammanhang, dels för
att kvalitetssäkra den egna ambulansorganisationens arbete. Genom att samla in all information
i ett gemensamt register kan vi utifrån evidens­
baserad fakta kartlägga betydelsen av olika kompo­
nenter för överlevnad och på så sätt förbättra vårdinsatserna vid hjärtstopp, säger Krister Axelsson.
Ordförklaring
CODE-STAT: datagranskningsprogram som möjliggör
­analys och granskning av händelseförloppet i efterhand.
LUCAS: mekaniskt bröstkompressionssystem.
LIFEPAK 12: monitor och defibrillator.
E
Amphirion Deep
PTA-ballong speciellt utformad för underbensintervention.
Ballongen är mycket följsam och rätar inte ut kärlet i samband
med inblåsning vilket minskar risken för kärlskada.
• 1,5-4,0 mm i diameter
• 20-150 mm ballonglängd, 120 & 150 cm skaftlängd
• Finns även som konisk ballong 210 mm lång!
• Kompatibel med 4F introducer, mycket låg profil
Framgångsrik diskprotesbehandling
Bryan ACD bygger på en tre-stegs-teknik:
Bryan ACD kombinerar en förenklad kirurgisk teknik med det
kliniskt beprövade disksystemet BRYAN® Cervical Disc System.
Kliniska resultat från en prospektiv, randomiserad IDE -studie
rapporterar om överlägsen framgång för Bryan® Cervikal CD
över ACDF (främre cervical fusion) vid 24 månaders uppföljning *.
1. Distraktion och preparering av ändplattorna
2. Reaming av ändplattorna
3. Implantationsförfarande
* Den neurologiska framgången är likvärdig mellan behandlingsgrupperna
1.
2.
3.
BRYAN® Cervical Disc System
incorporates technology developed
by Gary K. Michelson, MD
Nytt stent ökar framkomligheten
och minskar inflammationsrisken
Nya produkter
för perifer
intervention
E A K T U E L LT :
17 – 18 JANUaRI, 2011
7th International Advanced Valve Repair Symposium,
St. Luc Hospital, Bryssel.
26 – 28 JANUaRI, 2011
1st Nordic Interstim™ Therapy workshop for Implanters
på Steningevik.
27 – 28 JANUaRI, 2011
Januarimötet 2011, World Trade Center i Stockholm.
16 – 19 FEBRUARI, 2011
The 4th International Conference on Advanced
Technologies & Treatments for Diabetes, London.
www2.kenes.com/attd/Pages/home.aspx
18 mars, 2011
Medtronics stentar är sedan tidigare erkända för sin f­öljsamhet
och goda framkomlighet. Det nya läkemedelsavgivande s­ tentet,
Resolute Integrity, är en unik kombination mellan Integrity­
plattformens användarvänlighet och Resolutes unika egenskaper.
Resultatet är ett stent med extremt bra framkomlighet som avger
läkemedel under lång tid vilket gör att det läker in bra i kärlväggen
och samtidigt minskar risken för inflammationer.
Percutan Coronar Intervention (PCI) görs för att
vidga hjärtats kranskärl vid en stenos. För att minska risken för restenos förs tunna metallproteser,
formade som nät (stent) in i kärlet vilket har visat
sig minska risken för restenos betydligt. Idag görs
flertalet PCI-ingrepp med stent och trenden går
mot en ökad användning av läkemedelsavgivande
stent som förhindrar vävnadsinväxt från kärlväggen in i stentet. Flera studier visar att läkemedelsavgivande stent minskar behovet av förnyat
ingrepp i förträngningen i jämförelse då stent
utan läkemedel används.
Jan Haupt och Agneta Johansson är båda över-
läkare på coronarenheten vid Sunderbyns sjukhus
i Luleå. De har 250 000 personer i sitt upptagningsområde och genomför närmare 800 PCIingrepp varje år. Eftersom Resolute Integrity nyligen lanserats på marknaden är deras erfarenheter
begränsade till ett färre antal patienter – men trots
detta är deras omdöme om det nya stentet mycket
positiva.
– Det jag framför allt slås av är framkomligheten vid svåra passager med det nya stentet. Hos
patienter med slingriga kärl brukar det normalt
vara ganska svårt att komma fram med traditionella metallstent men även vid svårare fall går det
otroligt smidigt med Resolute Integrity, säger Jan
Haupt.
Resolute Integrity är uppbyggt av en obruten
vågformad tråd i spiralform som gör att stentet
blir flexibelt och följsamt i alla riktningar. Med ett
jämnt tryck kan stentet levereras även i de smalaste och slingrigaste kärlen.
– Resolut Integrity anpassar sig efter kärlets
anatomi vilket gör den användarvänlig och enkel
att få på exakt rätt plats. Detta gör att stentet ligger mycket väl an mot kärlväggen och läker in bra
samt att risken för att det ska blottas för trombocyter minskar betydligt, säger Agneta Johansson.
De allra flesta av landets kliniker använder idag
läkemedelsavgivande stent eftersom forskning
visar att den typen av stent fungerar bättre vid
återförträngning eller blodpropp vilket minskar
behovet av förnyat ingrepp. Resolute Integrity lämpar sig mycket väl för alla typer av patienter men
underlättar behandlingen av patienter med långa
smala förträngningar som är vanligt förekommande hos bland annat diabetespatienter.
Medtronic har förvärvat företaget Invatec
och breddar på så sätt p
­ roduktsortimentet för behandling
av kranskärlssjukdomar och p
­ erifera kärlsjukdomar. När det
gäller under­bens­intervention är Invatec marknads­ledande
med flera ­innovativa produkter.
Invatec startades för 14 år sedan av en produkt­
utvecklare och en säljare från Italien respektive
Tyskland. Deras motto var att samarbeta med
läkare och forskare för att få fram produkter som
kunderna verkligen behövde. Idag har företaget
1 000 anställda och erbjuder 38 produktfamiljer
med sammanlagt 4 000 artikelnummer.
Katrin Røhde är global marknadschef på Invatec
och konstaterar att företaget nått så långt det går
att komma med två privata ägare.
– Medtronics förvärv är bra för båda parter. De
får ett mer komplett utbud av framför allt perifera
produkter och Invatec får möjlighet att få ut sina
produkter på en större marknad.
I utbudet från Invatec finns både standardprodukter och specifika produkter för olika specialfall.
Utöver produkter för hjärtat erbjuds produkter för
nästan alla perifera kärl, till exempel njurartär,
bäckenkärl, lårartär, halsartär och underbensartär.
Det sistnämnda är ett område där Invatec är marknadsledande tack vare utvecklingen av flera olika
produkter.
Jan Haupt och Agneta Johansson är båda överläkare på coronarenheten vid Sunderbyns sjukhus i Luleå.
En första utvärdering visar att det nya läkemedels­avgivande stentet Resolute Integrity fungerar perfekt
– även för patienter med långa smala förträngningar som normalt sett är svårbehandlade.
10 |
4 – 6 maj, 2011
Vårmötet 2011, Conventum i Örebro.
www.malmokongressbyra.se.
4 – 7 maj, 2011
HRS, San Francisco, USA. www.hrsonline.org
EUreka, för ökad medicinteknisk innovation
Bred produktportfölj
Resolute Integrity
Underbensintervention
Resolute Integrity är Medtronics senaste
stent för PCI-behandling. Det nya ­stentet
är en unik kombination mellan Integrity­
plattformens användarvänlighet och
Resolutes unika egenskaper. Resultatet är
ett stent med extremt bra ­framkomlighet
som avger läkemedel under lång tid vilket
gör att det läker in bra i kärlväggen och
samtidigt minskar risken för inflammationer.
– Vi har utvecklat specifika lösningar för olika
typer av skador och för olika typer av kärl. Även
om kärlen i olika delar av kroppen ibland kan tyckas
vara ganska lika, till exempel i dimension, så har
de olika egenskaper och behöver därför behandlas
olika.
För kärlen under knät har Invatec utvecklat
långa ballonger som är mycket flexibla. Ballongen
är mycket följsam i kärlet och sträcker inte ut kärlet
när den expanderas. De har även utvecklat en
E
Carelink Workflow Forum, World Trade Center,
Stockholm.
konisk ballong, som är större proximalt och har
mindre diameter distalt, för att undvika dissektion.
– Vi erbjuder olika stentplattformar för underbenet, både självexpanderande och sådana som
expanderas med ballong.
Katrin förklarar att Invatec har varit först på
marknaden med alla dessa nyutvecklade produkter.
– Andra följer efter, men väljer ofta befintliga
produkter som tycks påminna om våra. Eftersom
kärlen har annorlunda egenskaper blir inte resultatet detsamma. Det är anledningen till att Invatec
är produktledande inom området nedanför knäet.
Medtronic Eureka är en ­europeisk
­webbaserad portal som ska bidra till
att öka innovationen inom ­medicinsk
teknik. Portalen är en enkel ingång för
läkare och upp­finnare att delge sina
idéer. Genom att skicka in idén via
­portalen garanteras de en ­utvärdering
av ett team med utbildade experter.
Processen innebär en konsekvent strategi för att
bedöma idéer inom Medtronics alla terapiområden.
Återkoppling sker inom 3 månader efter inlämnandet.
Målet är att kunna erbjuda läkare och deras patienter
nya behandlingsalternativ.
Europeiska läkare har gett upphov till många av de
banbrytande medicinska terapier som idag används globalt. Den första implanterbara pacemakern utvecklades
till exempel i Sverige.
www.MedtronicEUreka.com
Läkemedelsavgivande ballong
Invatec har introducerat en helt ny behandlingsplattform genom att erbjuda läkemedelsavgivande
ballonger. De finns för fyra olika plattformar;
kranskärl samt de tre perifera områdena underben, lår och bäckenkärl.
– Vi har visat att risken för restenos i under­
benet minskar från 70 procent till 30 procent med
hjälp av läkemedelsavgivande ballong. Det innebär att patienten slipper många återbesök och att
det är en kostnadseffektiv behandling.
Läkemedlet som används på ballongerna är Pac­li­taxel, en välbeprövad drog som är mycket lipofil
och därför tas upp snabbt av kärlväggen.
Tuff test för cyklister med diabetes
i MTB-loppet Birkebeinerrittet
Det var kallt och ihållande regn när mer än 14 000 cyklister körde de dryga 9 milen i tuff fjällterräng mellan Rena
och Lillehammer i Norge i slutet av augusti.
-Att cykla under sådana här extrema förhållanden och
samtidigt ha kontroll på sina glukosvärden är en mycket
stor utmaning. Utan kontinuerlig glukosmätning i kombination med en monitor där åkarna hela tiden kunde följa
sina värden hade det här loppet varit omöjlig att genomföra för en diabetiker, menar Öystein Eriksen, ordförande
för diabetesförbundet i Sör-Tröndelag. Läs mer på:
troendelagdiabetes.no/sidemeny/klart_vi_kan_/
Stort intresse för Nordic Spinal Cord
Stimulation Meeting
Ordförklaring
Dissektion: bristning i artärväggens innersta skikt.
Lipofil: fettlöslig.
I mitten av september arrangerades ett event
i Stockholm där ett 30-tal läkare/implantatörer
från hela norden t­ räffades för att ta del av de ­senaste
studierna samt ­uppdatera sig om nya tekniker för
­ryggmärgsstimulering. Förutom erfarenhetsutbyte
hade även ett flertal aukto­riteter bjudits in som före­
läsare. Medtronic p
­ resenterade sin senaste produkt
– Restore Sensor – en helt ny smärtstimulator för
­patienter med kronisk nervrelaterad ­smärta där en
­accelerometer känner av förändringar i kroppsrörelsen
och automatiskt levererar rätt nivå av smärtlindring. Hjärtklaff med
unika egenskaper
Medtronic har förvärvat företaget ATS, som bland annat har utvecklat en mekanisk h
­ järtklaff
med unik design. Tack vare att de blodplättar och tromber som bildas i en mekanisk klaff
­effektivt sköljs bort av det välriktade blodflödet genom klaffen minskar risken för tromboser.
– ATS Medical är känt som ett ledande företag när
det gäller produkter och service för hjärtkirurgi,
exempelvis hjärtklaffar och utrustning för kryoablation. Medtronics förvärv av ATS Medical gör att
vi kan erbjuda ett bra komplement till hjärt-kärldivisionens produktfortfölj, säger Henrik Brücker
Larsen, hjärtklaffspecialist på Medtronic i Norden.
ATS mekaniska hjärtklaffar marknadsförs nu av
Medtronic. Kaj-Erik Klaaborg, hjärtkirurg på Skejby
sjukhus i Danmark, har använt den under snart ett år.
– Vi har gjort ungefär 40 implantationer än så
länge, berättar han.
– Den främsta anledningen till att vi väljer ATS
är den låga gradienten. För de aktuella patienterna med aortastenos är det viktigt med en fin profil
på den mekaniska hjärtklaffen. Ju lägre gradient
desto bättre avlastning av hjärtat, som har fått
pumpa hårt under lång tid.
I Sverige har ATS-klaffen använts under de
senaste fyra åren och idag används den regelbundet på fem av de stora hjärtklinikerna.
The Open Pivot Heart Valve
Den mekaniska hjärtklaffen från ATS har unik
design och unika kliniska egenskaper. Den första
mekaniska hjärtklaffen från ATS implanterades
1992 och fram till idag har mer än 200 000 implantationer gjorts över hela världen. Klaffen blev CE-­
märkt 1996 och fick FDA-godkännande år 2000.
ATS mekaniska hjärtklaff är den första på
marknaden med en öppen pivot – den sitter till
och med på en utbuktning – medan andra fabrikat
av klaffar med dubbla klaffsegel har en lösning där
gångjärnet göms i en hålighet i klaffhuset.
Utbuktningen gör att de blodplättar och tromber
som bildas i en mekanisk klaff effektivt sköljs bort
av blodflödet, även i området runt själva gång­
järnet. Designen gör också att det blir mindre
­skillnad i blodflödet i olika delar av kärlet, det vill
säga den så kallade shear stress minskar.
Minskad risk för trombos
Kliniska data visar att den effektiva genomsköljningen
i The Open Pivot Heart Valve minskar r­isken för
tromboser (TE-rate, andel trombos-embolier).
Blodförtunnande behandling ges alltid livslångt
efter implantation av en mekanisk klaff. Tack vare
att klaffens konstruktion ger en minskad risk för trom­
boser och embolier finns en potentiell möjlighet att
sänka INR-nivån. Flera studier visar att reducerad INR
inte ger ökad frekvens av emboli eller tromboser,
en fördel för patienter med svängande INR-nivåer.
– Designen på pivoten tycks innebära att vi kan
min­ska antikoagulationsbehandlingen och gå ner
i INR-­värde, vilket är en fördel för patienten, säger
Kaj-Erik.
I kliniska studier visar det sig att summan av TE-­
rate och blödningsandel är mindre än två procent
per patientår, vilket är mycket lågt jämfört med
andra mekaniska hjärtklaffar med dubbla klaffsegel.
Det innebär i sin tur att överlevnaden hos
patienterna är hög. Tre studier med tioårsresultat
visar att överlevnaden hos aortapatienter efter tio
år är 84,7 procent, 84,8 procent samt 75 procent.
Det finns en studie med femtonårsresultat och
den visar 59,1 procents överlevnad.
En ytterligare fördel med The Open Pivot Heart
Valve är att de flesta av patienterna inte störs av
klaffljudet. Flera studier visar att så mycket som
80 procent uppger att de knappast eller inte alls
hör något ljud från klaffen.
Genomtänkt utförande
Det finns flera olika versioner av klaffen, med olika
typ av syring beroende på var den ska implanteras.
Standardklaffen är den allra vanligaste varianten,
så även i Norden. Den implanteras intra-annulärt,
det vill säga på samma plats som den borttagna
aortaklaffen, och upplevs som mycket enkel och
säker att implantera.
I Danmark har man i de flesta fall använt den
variant som går under namnet AP-design, advanced
performance. Den implanteras supra-annulärt
strax ovanför platsen där den borttagna klaffen
satt. Därmed kan den mekaniska klaffen vara
­större och ger mindre motstånd för blodflödet,
särskilt viktigt för patienter med små eller för­
­
svagade hjärtan.
– Efter att ha använt samma typ av klaff i tiotals
år finns det givetvis synpunkter när man byter till
en ny, konstaterar Kaj-Erik.
– Vi har sett att det är viktigt att välja rätt
­storlek, hellre välja en mindre än att riskera att få
pressa in klaffen. På patienter med stora kärl är det
inga problem, det är för patienter med små kärl
eller vid reoperation som det gäller att vara uppmärksam på detta.
Klaffens hemodynamik är mycket god, det vill
säga flödet är bra och tryckfallet är lågt, vilket
bidrar till avlastning av hjärtat. I en nyligen genom­
förd studie visas att ingen av klaffarna med
AP-design visade någon allvarlig grad av Patient
prosthesis mismatch (PPM) och för standardklaffarna hade endast ett fåtal allvarlig PPM.
Ordförklaring
INR: International Normalized Ratio, blödningsbenägenhet,
terapikontroll vid behandling med koagulations­
hämmande medel.
PPM: term som visar att effektiv flödesarea per kvadrat­
meter patientyta är under 0,85cm2/m2. Allvarlig PPM är
under 0,65cm2/m2.
Gradient: tryckfallet över hjärtklaffen.
Den främsta
­anledningen till att
vi väljer ATS är den
låga gradienten.
För de aktuella
patienterna med
­aortastenos är det
­viktigt med en fin
­profil på den
­mekaniska ­
hjärtklaffen.
Medtronics förvärv av ATS
Medical gör att vi kan erbjuda
ett bra komplement till
hjärt-kärldivisionens
produktportfölj.
Henrik Brücker Larsen, hjärtklaffspecialist på Medtronic i Norden, ser
fram emot att få presentera den nya hjärtklaffen på flera hjärtcenter.
12 |
Kaj-Erik Klaaborg, hjärtkirurg på Skejby
­sjukhus, har använt The Open Pivot Heart
Valve från ATS sedan början av 2010.
| 13
CGM-mätning ger
diabetes­patienter
­bättre kontroll och
färre komplikationer
Med kontinuerlig glukosmätning (CGM) blir det glykemiska m
­ önstret
tydligare och diabetespatienter kan lättare förstå sambandet m
­ ellan
livsföring och glukosnivåer vilket ger dem bättre kontroll och en
­effektivare hantering av sin diabetes.
Kontinuerlig glukosmätning innebär att glukos­
nivån mäts kontinuerligt och ett medelvärde sammanställs var 5:e minut. Detta görs genom att en
sensor, vilken mäter glukoshalten, appliceras subkutant på buken och denna information skickas
därefter vidare antingen till en insulinpump/
extern monitor som visar värdena i nutid eller till
en speciell mottagare som registrerar värdena för
senare analys. Resultatet från mätningen ger svar
på hur välkontrollerad patientens diabetes är.
I analysen kan patienten följa sina värden kontinuerligt och se trender vid olika tider på dygnet och
hur han eller hon reagerar på mat och fysiskt
­aktivitet. En annan stor fördel med CGM är att risk­
värden kan upptäckas i tid och att behandlingen
kan anpassas bättre.
Hälften av patienterna använder CGm
Kirsten Nørgaard arbetar på den endokrino­logiska
avdelningen på Hvidovre sjukhuset strax utanför
Köpen­hamn. Hon har lång erfarenhet av diabetesbehandling, både i sin roll som överläkare, och av
att hon själv har diabetes sedan många år. Hennes
avdelning, som är en av de tio största i Danmark,
behandlar runt 700 patienter med typ 1 diabetes
och 1500 patienter med typ 2 diabetes. Kirsten
Nørgaard berättar att antalet diabetespatienter som
får insulin­pumpsbehandling stadigt ökar – för åtta år
sedan fanns det bara ett hundratal personer i hela
Dan­mark som behandlades med pump – att jämföra
med dryga 1700 patienter idag. På Hvid­ovre finns
det runt 100 patienter som använder insulinpump.
– Närmare hälften av våra patienter med insulin­­pump använder även CGM regelbundet och tycker
14 |
att det är ett bra hjälpmedel för att ha kontroll på
sina blodsockervärden. Jag tycker att CGM är ett
utmärkt diagnostiskt verktyg som ger en bra helhetsbild över hela dygnet. Det innebär en stor
trygghet för patienten och nästan alla får en ahaupplevelse när de ser sina värden dokumenterade,
konstaterar Kirsten Nørgaard.
ny studie om kolhydraträkning
Den senaste produkten för CGM-mätning från
Medtronic är iPro2 som är en mottagare av glukosvärden. Det unika med iPro2 är dels att den är
retrospektiv och använder en algoritm för beräkning av mätvärden som ger mycket tillförlitliga
värden, dels att den är blindad under använd­
ningen som innebär att patienten inte ser sina värden och därmed inte har möjlighet att påverka
sina blodsockervärden utifrån resultaten under
Överläkaren Kirsten Nørgaard och
­diabetessjuksköterskan Merete
Meldgaard arbetar tillsammans på den
endokrinologiska avdelningen på
Hvidovre sjukhuset utanför
Köpenhamn som behandlar över
2000 diabetespatienter varje år.
mät­perioden. iPro2 lagrar alla glukosvärden under
en veckas tid, därefter laddas värdena ner i en inter­
net­baserad programvara där de presenteras grafiskt.
Eftersom iPro2 är en relativt ny produkt på
marknaden har Kirsten Nørgaard och hennes kollegor bara hunnit testa den under ett par veckors
tid. Men under hösten kommer hennes klinik att
påbörja en större studie där 72 typ 1 patienter
med dåligt reglerad diabetes kommer att ingå.
Syftet med studien är att lära patienterna
kolhydrat­räkning – vilket innebär att patienten får
lära sig beräkna mängden kolhydrater i olika livsmedel, detta görs i kombination med en indi­
viduell algoritm i pumpen för att på så sätt kunna
reglera insulinmängden mer exakt. I studien kommer
iPro2 att användas för att utvärdera hur väl metoden fungerar. Resultatet från studien kommer att
presenteras sommaren 2011.
– Den stora fördelen med iPro2 i den här typen
av studier är att mätvärdena är dolda för patienten
och att hon eller han inte kan påverka förloppet
utifrån mätresultaten. Varje patient kommer att
mätas under sex dagar och sedan görs en uppföljning
tillsammans med ansvarig läkare, berättar Kirsten
Nørgaard.
CGM är ett utmärkt
diagnostiskt verktyg
som ger en bra helhetsbild över hela dygnet.
Det innebär en stor
trygghet för patienten.
Kirsten Nörgaard, överläkare på Hvidovre ­sjukhuset i Danmark.
Många användningsområden för iPro2
Förutom sin studie kan Kerstin Nørgaard se en rad
användningsområden för iPro2. För äldre patienter med typ 2 diabetes kan iPro2 fungera som ett
mycket bra pedagogiskt hjälpmedel då det hos
denna grupp kan vara svårt att mäta glukos­värdet
flera gånger under samma dag, samt i de fall där
det finns en diskrepans mellan patientens egna
mätvärden och HbA1C, det test som används för
att tolka blodsockerkontrollen eller genomsnittet
av värdena under en längre period. Eftersom iPro2
visar de faktiska värdena under hela dygnet får
man tillgång till ett mycket bra ­diskussionsunderlag
där läkaren och patienten gemen­samt kan komma
fram till orsakerna till diskrepansen och hur de ska
gå vidare i behandlingen. iPro2 kan även användas
då insulinbehandlingen ska justeras för typ 2 diabetiker samt att öka motivationen för patienter
med dåligt reglerad diabetes.
– Kontinuerlig glukosmätning borde vara tillgängligt för alla diabetespatienter som ett pedagogiskt hjälpmedel när sjukdomen brutit ut eller
vid instabil diabetes. Det är alltid bra att sitta ner
tillsammans med patienten och se hur värdena ser
ut och finna ut orsakerna till svängningar, säger
Kirsten Nørgaard.
Fakta om iPro2
iPro2 är ett diagnostiskt CGM-system
som möjliggör för sjukvårdspersonal att
få insikt i glykemiska mönster snabbt och
enkelt. iPro2 lagrar alla glukosvärden under
en veckas tid därefter laddas ­värdena in
i en internetbaserad programvara där
de ­presenteras grafiskt. Det nya CGMsystemet har blindad information som
­innebär att patienten inte får reda på värdena under mätperioden och därmed inte
har ­möjlighet att påverka sina blodsocker­
värden utifrån resultaten av mätningarna.
E
| 15
Norsk studie inledd om:
Deep Brain Stimulation
vid svår epilepsi
Erik Tauboll, Bjørnar Hassel,
Helle Herrman samt
Line Sveberg Röste.
Studien vi ska göra löper över tre år
och vi räknar med att inkludera cirka
40 vuxna patienter.
Helle Herrman
På Oslo Universitetssjukhus pågår en studie om effekten av Deep
Brain Stimulation (DBS) på patienter med refraktär epilepsi. Anled­
ningen till att studien startades var de goda resultaten som den
amerikanska multicenterstudien SANTE visade, vilken också låg till
grund för att FDA godkände DBS som behandlingsform för epilepsi.
Den norska studien leds av den neurologiska
avdelningen på Oslo Universitetssjukhus i nära sam­
arbete med avdelningarna för komplex epilepsi (AKE)
och neurokirurgi. Studien är en så k­ allad randomiserad dubbel blindstudie där syftet är att bland
annat se hur anfallsfrekvens och intensitet efter en
DBS-implantation förändrar sig över tid. Patien­
tens upplevda livskvalitet, kognition och psykisk
hälsa är också något som man anser vara viktigt
att utvärdera i studien. Einar Heminghyt, neuropsykolog (AKE) och Kåre Osnes, psykiater (psyko­
somatisk avdelning/AKE) är ansvariga för den
delen av studien.
– Det finns patienter med svår epilepsi som
inte blir hjälpta av de behandlingar som finns idag;
till exempel medicinering, operation eller stimu­
leringen av vagus nerven, säger Helle Herrman,
neurolog och överläkare på AKE. Dessa patienter
får många och svåra anfall, vilket gör deras liv
mycket besvärligt, ofta till den grad att de knappt
vågar sig utanför dörren.
– Studien vi ska göra löper över tre år och vi
räknar med att inkludera cirka 40 vuxna patienter.
I april implanterade vi den första patienten med
en DBS-neurostimulator från Medtronic.
Mer än en halvering av anfalls­
frekvensen enligt SANTE-studien
Efter en tremånaders placebofas visade SANTEstudien att anfallsfrekvensen för patientgruppen
som fått DBS-stimulering minskade med 40,4 procent jämfört med 14,5 procent för kontrollgruppen.
16 |
Samtliga i studien fick en neurostimulator implanterad, men kontrollgruppens stimulator slogs inte
på. 2-årsuppföljningen visade sedan att anfallsfrekvensen fortsatte att minska till i snitt 56 procent
och att 14 patienter (12,7 procent) hade varit anfalls­
fria under minst sex månader.
– De positiva resultaten från SANTE-studien
och flera mindre studier gjorde att vi ville göra den
här studien, säger Line Sveberg Röste, överläkare
på neurologavdelningen vid Oslo Universitets­
sjukhus. En annan bidragande orsak är också att vi
på sjukhuset har lång erfarenhet av DBS för andra
typer av sjukdomar som Essensiell Tremor, Dystoni
och Parkinson. På The American Epilepsy Society:s
senaste årskongress nämnde man att det verkar
som att förbättringen av bland annat anfallsfrekvensen fortsätter även efter två år.
Anfallsfrekvens, intensitet och
livskvalitet är viktigt att studera
Under de första sex månaderna kommer cirka
hälften av patienterna att inte ha sin stimulator
påslagen – selekteringen sköts randomiserat. Där­
efter slår man på stimuleringen vid ett återbesök.
– Om operation bedöms vara den bästa
behandlingsmetoden för en patient går vi in och
tar bort området som orsakar epilepsin, säger
Helle Herrman. För att inkluderas i studien är det
därför ett absolut kriterium att möjligheten till
operation är utesluten. Patienterna ska inte heller
fått adekvat effekt av medicinering eller vagus
nervus-stimulering. Vi vill också vara säkra på att
patientens anfall är epileptiska och inte ­psykogena.
Det får inte heller föreligga några kontra­indikationer
för implantationsingreppet.
– Vi kommer att titta på anfallsfrekvensen
under de tre månaderna innan implantationen,
fortsätter Helle. Vi kommer också att utvärdera
patienterna neurologiskt och psykiatriskt före
implantationen – deras mentala hälsa måste vara
normal. Patienterna får inte ändra sin medicinering
under de tre månader som förestår implantationen.
Reversibel teknik med få biverkningar
– Jag tror att DBS är ett bra alternativ till resektionskirurgi, säger Helle Herrman. DBS-tekniken
har också den fördelen att den är reversibel, det
vill säga att om det kommer en bättre behandlingsform kan vi helt enkelt stänga av stimuleringen.
– Så vitt vi kan se enligt SANTE-studien har
behandlingsformen lite biverkningar – vilket är
mycket viktigt för patienterna. Många av medi­cin­
erna som patientgruppen måste äta har stora biverkningar. Om vi lyckas reducera en anfalls­situation
med 50 procent har det en dramatisk betydelse för
patientens liv.
Ordförklaring
SANTE: Stimulation of the Anterior Nucleus of the
Thalamus for Epilepsy.
DBS vid epilepsi
Genom att implantera två elektroder,
en på var sida av främre delen av ­thalamus
(Anterior Nucleus), och stimulera med
­elektriska impulser från en ­neurostimulator
kan epileptiska anfall undvikas hos p
­ atienter
med svår epilepsi. Behandlingsformen
­kallas Deep Brain Stimulation (DBS) och
är dokumenterad sedan 1996.
E
| 17
Nya RestoreSensor:
över tid. Tidigare har vi fått nöja oss med att bara
utgå från patientens subjektiva uppfattning.
Ny teknik vid ryggmärgs­
stimulering mot kronisk
neuropatisk smärta
Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg är ett av de två f­örsta
sjukhus i välden som implanterat Medtronics pulsgeneratormodell
RestoreSensorTM för ryggmärgsstimulering. Stimulatorn innehåller nydanande funktioner som automatiskt reglerar stimuleringen efter patientens rörelser och kroppslägen.
Carl-Joel Johansson ramlade 2005 ner från en bygg­nadsställning och krossade båda handlederna.
Följden blev ett liv där han tog stora mängder värktabletter för att lindra den svåra värk han upplevde.
Från 140 värktabletter i veckan till
inga alls
I mars 2010 fick Carl-Joel en ryggmärgsstimulator
implanterad. Kliment Gatzinsky, som är specialist
i neurokirurgi och överläkare på Sahlgrenska
Univer­sitetssjukhuset i Göteborg samt på Univer­
sitetssjukhuset i Stavanger, utförde implantationen.
Innan Carl-Joel hamnade på neurokirurgen på
Sahl­grenska hade han genomgått ett flertal misslyckade handledsoperationer.
– Skillnaden blev som natt och dag, säger CarlJoel Johansson. Före implantationen tog jag upp
till 140 värktabletter i veckan – efter har jag inte
tagit en enda. Den kraftiga medicineringen gjorde
mig att avtrubbad och resulterade också i att jag
tappade talförmågan, fick sömnsvårigheter och
hade svårt att koncentra mig.
– Värken finns fortfarande alltid där, men med
stimulatorn kan jag lindra den. Känner jag att vär-
Allt bättre stimulering med tiden
För att ge bästa möjliga smärtlindring i alla
kroppslägen är det möjligt att programmera den
nya nervstimulatorn med upp till 16 individuellt
utprovade stimuleringsprogram. Nervstimulatorn
är också försedd med ett batteri som laddas upp
genom att en laddare placeras över stimulatorn
utanpå huden.
– Jag behöver bara ladda stimulatorn varannan
månad, säger Carl-Joel. Med fjärrkontrollen kan
jag justera stimuleringsnivån om jag behöver mer
smärtlindring. Jag har smärtstimuleringen avstängd
på natten, men jag slår på den en timme innan
jag går till sängs. På morgonen väcks jag ofta av
värken, men jag vaknar utsövd. Tidigare sov jag
som mest i tvåtimmarspass. Mellan passen åt jag
värktabletter och försökte lindra värken i hand­
lederna med värme.
– För en tid sedan lade Kliment in ett program
som automatiskt höjer stimuleringen efter två
minuter om jag promenerar eller simtränar. Det
gör att jag slipper att få efterkänningar av promenader eller motionspass.
– En ökning i aktivitetsgrad på 10 – 20 procent
betyder oerhört mycket för en patients livskvalitet,
säger Kliment. Vi ser också att den automatiska
stimuleringen fungerar bättre med tiden när
­
patienten lär sig vilken stimulering som känns
­
bäst i olika kroppslägen.
ken är på väg, så slår jag på stimulatorn med min
fjärrkontroll. Smärtlindringen sker på en gång.
Istället för smärta får jag en intensiv känsla av mikroskopiska bubblor i armarna.
Stimuleringen ändras automatisk efter
Carl-Joels rörelser och kroppsläge
RestoreSensor har en inbyggd s.k. accelerometer
som känner av Carl-Joels kroppsläge och rörelser.
Stimuleringen anpassas sedan automatiskt efter
denna information – något som patienten tidigare
fått sköta själv med sin fjärrkontroll. Samtliga
lägesförändringar och rörelser registreras och kan
sedan läsas av sjukvårdspersonalen.
– Ryggmärgsstimuleringen har onekligen gjort
underverk för Carl-Joel, säger Kliment. Och för mig
som läkare och forskare är registreringsfunktionen
oerhört betydelsefull. Nu kan jag äntligen se svart
på vitt hur mycket patientens aktivitetsgrad har
förändrats och hur rörelsemönstret ser ut. Dess­
utom kan jag se hur stimuleringsnivån förändras
Nu kan jag äntligen
se svart på vitt hur
­mycket patientens
aktivitetsgrad har
­förändrats och hur
rörelsemönstret ser ut.
Nya funktioner ger nya önskemål
– Sedan den första implantationen av Restore­
Sensor har vi gjort ytterligare tre på Sahlgrenska
och en på Universitetssjukhuset i Stavanger, säger
Kliment.
Före implantationen
tog jag upp till 140
värktabletter i veckan
– efter har jag inte
tagit en enda.
Carl-Joel Johansson
– Jag ser fram emot ytterligare utveckling av registreringsfunktionen. Idag kan vi avläsa patientens
kroppslägen och aktivitetsgrad per dygn; exempelvis 33 % liggande, 20 % stående, 15 % stående
aktiv och 32 % sittande. Det skulle vara ännu mer
värdefullt om vi kan se motsvarande data per
timme och när på dygnet det gäller.
Automatik som underlättar vardagen
Provstimulering viktigt
En inbyggd accelerometer känner
av patientens kroppsläge och rörelser.
Stimuleringen anpassas sedan automatiskt
efter denna information.
E
18 |
elektrod
Genom att göra ett test under några
veckor kan behandlande läkare snabbt
se om stimuleringen fungerar. Patienten
får en elektrod implanterad på relevant
plats i epiduralrummet bakom ryggmärgen. Elektroden kopplas sedan till
en extern nervstimulator där patienten
själv kan ­reglera stimuleringen.
– Minst 50 procent smärtreducering
anser jag vara ett lyckat testutfall, säger
Kliment. Dessutom ska gärna effekten
kvarstå någon timme efter att stimuleringen har stängts av. I Carl-Joels fall
fungerade provstimuleringen väl.
E
Automatisk
lägeskänslig
amplitudförändring
Amplituden anpassas efter kroppsläget
Kliment Gatzinsky är specialist i neurokirurgi och
överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
i Göteborg samt på Universitetssjukhuset i Stavanger.
RestoreSensor är återuppladdningsbar via en
laddare som patienten själv placerar på huden
över stimulatorn.
d min
d
d max
| 19
Bibehållen rörlighet
i nacken med diskprotes
Att ersätta disken mellan två halskotor med Bryan diskprotes gör
det möjligt för patienten att röra nacken, till skillnad mot vid en
­traditionell steloperation. På Island har protesen använts flitigt
under drygt tre år. De största fördelarna beräknas komma
i fram­tiden, då patienternas behov av nya operationer minskar.
Den isländske ryggkirurgen Björn Zoëga utbildade
sig och arbetade i Sverige under tio år. År 2000 var
han med och implanterade Bryan diskprotes på
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg som del i en studie.
– Protesen var ännu inte på marknaden och vi
tittade bland annat på hur den läkte in i benet. Vi
samarbetade med kirurgen Vincent Bryan från
Seattle, som har designat protesen.
Björn flyttade tillbaka till Island, men har regelbundet återvänt till Sahlgrenska för att följa upp
patienterna som opererades för tio år sedan och
har sett att resultatet har varit bra.
Under de åren har även flera större studier
gjorts, både i USA och i Europa, som visar att Bryan
diskprotes ger minst lika bra resultat som en stel­
operation. För vissa subgrupper, till exempel yngre
patienter, ger Bryan bättre resultat. Det finns alltså
evidens för att diskprotesen gör nytta.
Projekt på Island
– För drygt tre år sedan startade vi ett projekt här
Skal av
titanlegering
på Island för att se hur protesen passar på yngre
patienter, 20–50 år, med cervikala diskbråck. Närmare
150 patienter har vi opererat hittills, berättar Björn.
Aron Björnsson är en av de neurokirurger som
utför operationerna tillsammans med Björn Zoëga.
– Vi väljer att operera relativt unga patienter
med den här metoden för att de med bibehållen
rörlighet mellan kotorna förhoppningsvis ska slippa
senare diskbråck ovanför och nedanför ingreppet,
förklarar Aron.
– Det har visat sig att de som har allra mest
nytta av operationen är de som har svår nervsmärta
i armen på grund av diskbråck, fyller Björn i. Upp
till 90 procent av dem blir bra, medan andelen är
något lägre för dem som enbart har ont i nacken.
Nöjda patienter
Inte ett enda fel eller problem med själva operationen har de upptäckt under de här åren, varken
infektioner, att pro­
tesen skulle flytta sig eller
något annat man skulle kunna befara. Patienterna
Porös
titanyta
är mycket nöjda. De har normalt rörelsemönster i
nacken dagen efter ingreppet och kan inom några
veckor återgå till arbete och andra vardagliga
uppgifter, att jämföras med de sex veckors stillhet,
ibland upp till tre månader, som rekommenderas
vid en traditionell operation.
– Den allra största fördelen med Bryan disk­
protes räknar vi dock med ligger i framtiden, säger
Aron. Tack vare rörligheten tror vi att det blir färre
patienter som får problem från halsryggen och
nervrotssmärta längre fram.
Det finns många solskenshistorier att berätta.
En handlar om en 40-årig sjöman som inte kunde
arbeta på tre månader på grund av diskbråck och
svår smärta i armen. Han åkte hem dagen efter
operationen och på kontrollen efter sex veckor var
han helt bra.
– Efter sex månader försökte vi nå honom, men
då var han utanför Ryssland och fiskade i storsilar,
ett av de tyngsta jobben man kan ha, och allt
fungerade utmärkt.
Ett annat exempel är en 35-årig kvinna som var
intresserad av löpning, bland annat hade hon
genomfört flera maratonlopp. Efter att ha fått
diskbråck med smärta i armen blev hon opererad
och fick en Bryan diskprotes. Även hon åkte hem
från sjukhuset dagen efter ingreppet. Hon började
löpträna efter sex veckor och springer nu på
samma sätt som tidigare.
BRYAN® Cervical Disc SysteM
Diskprotes av titan och ­polyuretan.
Placeras mellan halskotorna som
­ersättning för en skadad disk.
Konstruerad för att göra det möjligt
att röra nacken på ett naturligt sätt
även efter operationen.
E
flexibelt
Ytterskal av
polyuretan
Kärna av
polyuretan
Vi vill gärna göra
flera uppföljningar
av varje patient
eftersom behandlingen
är ­relativt ny, men det
är svårt att få hit dem
för kontroll för att de
mår så bra.
Ryggkirurg Björn Zoëga och neurokirurg Aron
Björnsson på Landspitali i Reykjavik på Island
har med framgång använt Bryan diskprotes
under mer än tre år.
– Vi vill gärna göra flera uppföljningar av varje
patient eftersom behandlingen är relativt ny, men
det är svårt att få hit dem för kontroll för att de mår
så bra, berättar Björn.
Smidig operation
De båda läkarna är överens om att det inte är
någon svår operation att genomföra, men annorlunda. Det är andra moment och annorlunda
instrument jämfört med en traditionell operation.
Instrumenteringen har utvecklats sedan Björn var
med och gjorde ingreppen för tio år sedan.
– Nu är det ett enklare ingrepp med färre steg.
En tredje generation instrument är på väg och vi
fick prova prototypen i våras. Det innebär att det
blir ännu enklare, snabbare, säkrare samt lättare
att reproducera från operation till operation.
Ingreppet utförs på liknande sätt som en traditionell steloperation, det vill säga man går in framifrån och tar ut disken och diskbråcket i nacken.
I stället för att sätta dit en benbit eller benbit och
platta, som gör att övre delen av nacken blir stel,
sätts Bryan diskprotes in mellan kotorna.
– Jag har själv alltid tyckt att det varit logiskt att
inte steloperera. Tidigare satte jag inte gärna fixer­
ing mellan kotorna utan lät det i stället bli ärr­
vävnad mellan dem, säger Aron.
– En implantation av Bryan diskprotes på en
nivå tar mellan 45 och 60 minuter.
Några enstaka gånger har de satt proteser på två
nivåer vid första ingreppet och några få patienter har
opererats två gånger.
– De hade fel på två diskar från början. Vi hade
hoppats slippa operera på nästa nivå genom att
sätta in Bryan diskprotes på en nivå.
BRYAN® Cervical Disc System
incorporates technology developed
by Gary K. Michelson, MD
20 |
Övning ger säkrare
operation av skallbas
Francis Fezeu från Kamerun har utbildat sig till läkare
och neurokirurg i Europa. Nu lär han sig mer om
­skallbaskirurgi på Köpenhamns universitetssjukhus.
De två neurokirurgerna Kåre Fugleholm och Lars Poulsgaard på
Rikshospitalet i Köpenhamn har tagit initiativet till en mycket uppskattad tredagarskurs i skallbaskirurgi, där de delar med sig av sina
erfarenheter till läkare från hela världen.
I september hölls ”Copenhagen Skull Base Course”
för andra gången. Tjugofyra neurokirurger från tretton olika länder hade lyckan att få delta, kölistan
var lång. Kåre Fugleholm och Lars Poulsgaard
hade bjudit in tre lärare från England och en från
Frank­rike som tillsammans med dem själva höll
kursen.
– Skallbaskirurgi är ett mycket specialiserat
område. Ingen patient skulle acceptera att bli opererad av en kirurg som bara gör något enstaka
ingrepp per år. Därför väljer man att i stället samla
operationerna på några få kirurger. Här i Köpen­
hamn har vi på det sättet utvecklat expertkunskap
inom området.
– Vi vill gärna dela med oss av den kunskapen
och har valt att göra det i form av en kurs.
Bra förutsättningar
Det är en rad förutsättningar som måste uppfyllas
för att en kurs av det här slaget ska vara av största
tänkbara nytta för deltagarna.
– Vi menar att det bästa sättet att utveckla sina
färdigheter är att få omsätta de teoretiska kun­
skaperna i praktisk övning omedelbart. Därför
ingår både föreläsningar, demonstrationer och
praktiska övningar i kursen.
Att vara med i
planeringen, delta
i diskussioner och
assistera vid
­operationer ger
mycket kunskap.
– Det måste finnas en grupp lärare som vill dela
med sig av erfarenheterna de samlat på sig.
– Någon måste ha donerat sin kropp för att den
ska få användas vid utbildning, så att ingreppen
kan utföras på människohuvuden. Det är en förutsättning för att kirurgerna ska få utveckla sina färdigheter utan att deras patienter riskerar att bli
lidande.
– Det krävs också att några leverantörer tillhandahåller utrustning av olika slag för att kursen ska
kunna genomföras på ett bra sätt. I vårt fall har
bland andra Medtronic varit mycket välvilliga och
ställt upp med operationsutrustning.
Positivt gensvar
Utvärderingen visar att deltagarna är mycket
nöjda med kursen, vilket också förklarar den långa
kölistan.
– Det finns inte många ställen som har så bra
utrustning och förhållanden som här. Även om det
är vi två som har tagit initiativet till kursen så krävs
det många människors samarbete för att hela
arrangemanget ska bli bra, säger de två läkarna
ödmjukt. Samtidigt påpekar de att de gärna vill ha
kontroll på mycket av det praktiska runt kursen
för att vara säkra på att kvaliteten blir den bästa.
Många nerver och blodkärl går ut genom kraniebotten. De liknar det vid att gå på ett minfält. Om
en tumör sitter under hjärnan är det trots allt bättre
att gå in genom skallbasen än att gå genom hjärnan.
– Ju mer erfarenhet man har av anatomin desto
bättre kan man undgå att skada strukturerna. För
patienten är det viktigt att bli opererad av någon
som har förutsättningar att få bättre resultat och
därmed färre problem efter operationen.
Ordförklaring
Skallbas: golvet i hjärnskålsgroparna, utgörs av pann­
benet, kilbenet, silbenet, tinningbenet och nackbenet.
Inte många ställen har så bra
utrustning och förhållanden
som här.
Neurokirurgerna Kåre Fugleholm och Lars
Poulsgaard på Rikshospitalet i Köpenhamn har
arrangerat två kurser i skallbaskirurgi och planerar
nästa till september 2011.
22 |
Bidrar till utveckling
Neurokirurgen Francis Fezeu från Kamerun har ett tre månaders
”observer fellowship” på neurokirurgiska kliniken, Rikshospitalet i
Köpenhamn. Genom att delta i den dagliga verksamheten utvecklar
han sina teoretiska och praktiska färdigheter med förhoppningen att
så småningom få använda dem i Kamerun.
– För att kunna arbeta som neurokirurg i ett land
som Kamerun måste man vara extra skicklig, förklarar han.
Många faktorer gör att det ställs helt andra
krav på en läkare där. Patienterna kommer ofta till
sjukhuset sent i sjukdomsförloppet, därför att de
först har konsulterat de traditionella medicin­
männen. Patologerna har inte de bästa förutsättningarna att ställa en exakt diagnos. Läkaren
måste diskutera ekonomiska frågor med patienten, för att säkerställa att sjukhuset får betalt.
Utrustningen vid operationen är inte av samma
klass som under läkarens utbildning. Dessutom
kan strömmen försvinna mitt under operationen!
– Det är ett privilegium för mig att få det här
stipendiet. Här genomförs tre eller fyra skallbas­
Ordförklaring
FESS: functional endoscopic sinus surgery.
operationer i veckan. Att få vara med i planeringen, delta i diskussioner och assistera vid operationer ger mycket kunskap. Dessutom finns tillgång
till ett bra bibliotek med litteratur.
– Jag har deltagit i kursen om skallbaskirurgi och
fick tillfälle att öva praktiskt. Längre fram ska jag gå
en kurs om FESS, operationer i näsa och bihålor.
Francis är engagerad i flera olika organisationer som på olika sätt arbetar för att förbättra möjligheterna till bra sjukvård i Kamerun. Inte minst
gäller det att få politikerna att förstå behoven av
faciliteter och utrustning, det räcker inte med att
enbart skicka ungdomar till Europa för utbildning.
Dessutom behövs en allmän försäkring som gör
att patienterna har råd att få den behandling de
behöver.
– Det kommer att ta tid att genomföra detta. Jag
vill också skapa kontakt med några center i Europa
där specialister från Kamerun kan utvecklas, på
samma sätt som jag får göra nu. Jag kommer att
arbeta något år i Europa och fortsätta att utbilda
mig, men så småningom kommer jag att återvända till Kamerun.
Återkommande stipendium
På Köpenhamns universitetssjukhus utförs mycket
neurokirurgi på hög nivå, även internationellt sett.
Kåre Fugleholm och Lars Poulsgaard tänkte att det
skulle vara värt mycket för läkare från länder i tredje världen att få delta i arbetet under en tid.
– De har ofta inte möjlighet till utbildning på
avancerad nivå och på det här sättet kan vi bidra
till utvecklingen, säger Kåre.
Stipendiet ska gå till en utbildad neurokirurg
som är intresserad av skallbaskirurgi och vill starta
eller utveckla neurokirurgin i sitt hemland.
Francis är den förste stipendiaten och tanken är
att det ska vara årligen återkommande. Medtronic
stöttar stipendiet, läkarna på sjukhuset väljer stipendiat och genomför utbildningen.
| 23
posttidning B
Avsändare:
Medtronic AB
Box 1034
164 21 Kista
Tina är en av
våra hjältar
Med Global Hero vill Medtronic visa hur medicinteknik kan få
människor med kroniska sjukdomar att spränga gränser och
uppnå sina mål. Alla som söker till Global Hero har någon form
av kronisk sjukdom, exempelvis hjärtsjukdom, diabetes, rygg­
skada, kronisk smärta eller neurologisk sjukdom. Den gemensamma nämnaren är att alla använder sig av något medicintekniskt hjälpmedel.
Totalt deltog över 18 000 löpare i de
två loppen Medtronic Twin Cities Mara­
thon och Twin Cities 10 Mile Race
i Minneapolis i USA som gick av stapeln
den 3 oktober. Tina Bergström från
Finland var en av årets 25 Global Heroes
som sprang 16 km på tiden 1:37:13.
Det behövs inspi­rerande
förebilder som kan bevisa
att en kronisk sjukdom
inte måste vara en
begränsning.
Om Tina Bergström
Ålder: 38
Yrke: Farmaceut
Bor: Utanför Vasa i Finland
Familj: Man och två söner 6 och 10 år
www.medtronic.se
Hur kommer det sig att du sökte till
Global Hero?
– Det var min diabetessköterska som
tipsade mig och jag tyckte att det lät
som en rolig grej. Jag har sökt två
gånger tidigare men inte kommit
med, så i år var det tredje gången
gillt. Det är givetvis viktigt att visa
andra att det går att leva ett vanligt liv trots en kronisk sjukdom
och att inte låta den bli ett hinder
från att göra saker som man tycker om. Jag har alltid tyckt om att
resa och har gjort flera långresor
till bland annat USA och Thailand
men det har aldrig varit några
problem trots min sjukdom.
Hur har insulinpumpen ­påverkat din sjukdom?
– Pumpen har förändrat mitt
liv! Jag fick min diabetes för
nästan exakt 30 år sedan och
det är fantastiskt hur behandlingen för diabetespatienter utvecklats under de här åren. Min första
pump fick jag 2001 och den innebar verkligen en
stor förändring av mitt liv, jag trodde inte att det
skulle vara så stor skillnad m
­ ellan traditionell
behandling och pumpbehandling. Jag behöver
inte planera lika mycket som tidigare och kan
träna hur mycket jag vill utan ­problem. Under
längre lopp brukar jag använda sensor för att ha
bättre kontroll på blodsocker­nivån och för att slippa sticka mig under tiden.
Hur mycket har du tränat inför Global Hero?
– Jag är en helt vanlig motionär som löptränar för
att få motion och må bra. Normalt tränar jag tre
gånger i veckan och varje år försöker jag springa
någon eller några halvmaror för att hålla uppe
­träningsmotivationen. Så jag har inte tränat mer
än vanligt i år.
Är du nöjd med din insats?
– Jag är jättenöjd! Och jag uppmuntrar verkligen
fler att söka till Global Hero för det behövs inspi­
rerande förebilder som kan bevisa att en kronisk
sjukdom inte måste vara en begränsning. En god
livskvalitet är fullt möjlig med de hjälpmedel som
finns idag.
Läs mer om Global Hero på:
www.medtronic.com/2010globalheroes