ÅRSREDOVISNING 2012 STATENS STATENSKONSTRÅDS KONSTRÅDSÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING2012 2012 arbetstid/kön Stockholm den 21 februari 2013 Ddnr 1.2.1/2013:14 Till Regeringen Kulturdepartementet 103 33 Stockholm FINANSIELL REDOVISNING Statens konstråd överlämnar härmed sin årsredovisning för verksamheten 2012. Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Magdalena Malm Direktör 33 (44) 1 (36) 1 (41) STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 arbetstid/kön FÖRORD Under 2012 fyllde Statens konstråd 75 år vilket uppmärksammades i både årsbok och programverksamhet. I samband med jubileet inleddes också ett utvecklingsarbete kring verksamhetens framtida inriktning. När Konstrådet grundades för 75 år sedan var staten under uppbyggnad och genom Konstrådet gavs konsten en självklar plats i samhällsbygget. Sedan dess har man arbetat med samtidens mest framstående konstnärer för att ge alla medborgare tillgång till nyskapande konst. Samtidskonsten har utvecklats radikalt sedan verksamheten startade 1937, frågorna om de offentliga rummen har förändrats väsentligt och kopplingarna mellan samtidskonst och offentlighet ser idag mycket annorlunda ut. Utgångspunkten för det påbörjade utvecklingsarbetet med Konstrådet har därför varit Hur skulle vårt uppdrag vara formulerat om vi fick det idag? Vilka behov finns inom fältet och vad är det som just Konstrådet kan bidra med? Under 2012 inleddes därför en analys av Konstrådets befintliga verksamheter, byggnadsanknuten konst och konstansökningar, med syfte att ta fram nya prioriteringar. I hela landet finns en stor efterfrågan på kunskap om samtidskonst och dess relevans för offentliga rum, likväl som det finns ett stort behov av plattformar där aktörer från olika yrkesgrupper inom konst, stadsplanering och arkitektur kan mötas. Vi har under året identifierat att Statens konstråd som statlig aktör, med stor överblick såväl nationellt som internationellt, bör förstärka sin roll som kunskapscentrum. Med verksamhetens självklara växelverkan mellan praktik och teori kan vi fungera som inspiratör och förmedlare mellan internationella och lokala perspektiv. I linje med detta har också ett arbete med att ta fram en ny kommunikationsstrategi inletts. FINANSIELL REDOVISNING Under 2012 har vi sett de första konkreta projektresultaten inom regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. I de mest framgångsrika projekten ser vi att de som har fått konsultuppdrag - konstnärer, konsthantverkare, formgivare och arkitekter - erbjuds vidare uppdrag av kommuner och privata företag. Projekten vittnar om att det finns en stor potential till nya, högkvalificerade arbetstillfällen för konstnärer och andra med kunskap om gestaltning av offentliga miljöer. Regeringsuppdraget sammanfaller också med ett ökande intresse i Sverige och internationellt för gestaltning av offentliga miljöer och vi ser fram emot att arbeta vidare med denna frågeställning under kommande år. Exempel på några byggnadsanknutna konstprojekt som fått särskilt stor uppmärksamhet under året är Katharina Grosses blå stationshus i Vara och Bigert & Bergströms installation Morgondagens Väder Stockholms Centralstation. Drygt hundra myndigheter över hela Sverige har under året försetts med konstkollektioner och Konstrådet har förmedlat kunskap och bidragit till samtal på skolor, universitet och arbetsplatser från norr till söder. Inför 2013 ser vi på Konstrådet fram emot att fortsätta det inledda arbetet med att formulera vad Statens konstråd skall vara i framtiden. Magdalena Malm Direktör 33 (44) 2 (36) 2 (41) STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 arbetstid/kön INNEHÅLL Förord 2 RESULTATREDOVISNING4 VERKSAMHETSGRENAR5 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 7 Byggnadsanknuten konst 7 Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer 13 Konstansökningar16 Tillsynsverksamheten 19 FÖRMEDLING22 Prioriterade Områden 25 Kvalitetsarbete27 Särskilda Redovisningar 29 FINANSIELL REDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING32 RESULTATRÄKNING33 BALANSRÄKNING34 ANSLAGSREDOVISNING35 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 36 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 37 33 (44) 3 (41) STATENS STATENSKONSTRÅDS KONSTRÅDSÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING2012 2012 arbetstid/kön RESULTATREDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING 33 (44) 4 (36) 4 (41) STATENSKONSTRÅDS KONSTRÅDSÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING2012 2012 STATENS arbetstid/kön VERKSAMHETSGRENAR Statens konstråd redovisar verksamheten utifrån tre verksamhetsgrenar: Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Byggnadsanknuten konst Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer Konstansökningar Tillsynsverksamhet Förmedling RESULTAT Tabell 1 Kostnader samt inköpt konst fördelade på verksamhetsgrenar (resultaträkning) belopp i tkr Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (Brutto) 2010 2011 2012 Tabell 2 Tillsyn 24 716 24 361 29 553 Förmedling 5 679 7 004 10 089 4 558 4 874 3 944 FINANSIELL REDOVISNING Intäkter fördelade på verksamhetsgrenar (exklusive anslag) belopp i tkr Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Tillsyn 529 687 3 139 2010 2011 2012 Förmedling 235 591 1 456 58 194 136 Tabell 3 Intäkter av anslagsfinansierad verksamhet belopp i tkr 2010 2011 34 185 5 862 Intäkter av anslag Årets anskaffningar av inköpt konst som aktiveras i BR Årets kapitalförändring gentemot balanserad kapitalförändring Minskning av semesterlöneskuld som ej belastat anslag(intjänad före 2009) Anslagsförbrukning 2012 34 766 5 531 38 855 3 393 34 46 38 40 006 40 343 42 286 20 Tabell 4 Intäkter (totalt) belopp i tkr Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 24 187 23 674 26 413 2010 2011 2012 33 (44) 5 (36) 5 (41) Tillsyn Förmedling 5 444 6 413 8 634 4 500 4 680 3 808 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 KOMMENTAR arbetstid/kön Kostnader utgörs huvudsakligen av arvoden för skiss och utförandekostnader till konstnärer enligt kontrakt, inköp av konst, projektledar- och konsulttid (arbetstid och restid) inom byggnadsanknuten projektverksamhet och konstansökningar, arvoden inom förmedlingsverksamheten i anslutning till trycksaksproduktion och pedagogisk verksamhet, ramningskostnader och kostnader för restaurering av konst. Statens konstråd ska i sin årsredovisning redovisa: för vilka ändamål och på vilka villkor Statens konstråd tar emot bidrag eller sponsormedel andelen bidrag respektive andelen sponsormedel av de totala intäkterna De intäkter som finns i verksamheten är huvudsakligen relaterade till samfinansiering av projekt eller intäkter för utfört arbete kring omhängning av konstkollektioner på statliga myndigheter. Riksantikvarieämbetet har givit bidrag och forskningsmedel om 1 186 tkr för forskning avseende FoU-projektet Förvaltning av offentlig byggnadsanknuten konst i offentlig och privat ägo och uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Boverket har givit 250 tkr till forskning gällande uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Bidrag och forskningsmedlen utgör 3 % av de totala intäkterna. FINANSIELL REDOVISNING 33 (44) 6 (36) 6 (41) STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 arbetstid/kön KONSTNÄRLIG GESTALTNING AV DEN GEMENSAMMA MILJÖN Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön, det sker bland annat genom att myndigheten beställer och förvärvar god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet. Statens konstråd kan även medverka till att konst tillförs andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten. Byggnadsanknuten konst Vid nybyggnad och ombyggnad för myndigheter och utlandsmyndigheter (t.ex. ambassader och konsulat) engageras Statens konstråd för att ta fram unika och platsspecifika konstnärliga gestaltningar. Projekten initieras av fastighetsägare genom ansökan om samarbete. Statens konstråds projektledare utreder förutsättningarna för konstnärliga gestaltningar. I de fall där förutsättningarna är goda bildas en samrådsgrupp bestående av arkitekt, fastighetsägare/byggherre och representanter för verksamheten (brukarna), med Statens konstråds projektledare som sammankallande. Upphandlingsförfarande, kravspecifikation och beslut om skissuppdrag fattas av Statens konstråd i samråd med samrådsgruppen. Beslut om att förorda skiss för utförande fattas av Statens Konstråd, fastighetsägare och brukare - samtliga parter ska vara överens för att en skiss ska realiseras. I de statliga projekten tecknar Konstrådet avtal med konstnärerna, inom det icke-statliga området är det samverkansparten som tecknar avtal. FINANSIELL REDOVISNING Ägandet av den byggnadsanknutna konsten, och därmed vårdansvaret, övergår till fastighetsägaren när konstverket slutbesiktigats och kvitterats. Fastighetsägaren får skötselinstruktioner och information om sitt fortsatta ansvar för konstverket. I allmänhet sträcker sig byggprocesserna över en tidsperiod på två till fyra år. I regel helfinansierar Statens konstråd projekt inom statligt lokalbruk och samfinansierar projekt inom icke-statligt lokalbruk. Statens konstråd ger arbetstillfällen till konstnärer över hela landet, och även i viss mån till konstnärer från andra länder, genom skissuppdrag och uppdrag för genomförande av konstnärliga gestaltningar i offentliga rum. Verksamheten är av stor betydelse för professionellt yrkesverksamma konstnärer och för utformningen av de offentliga rummen. Nya former för samarbeten mellan konstnärer, arkitekter och landskapsarkitekter utvecklas och konstnärerna får erfarenheter som kan leda till andra uppdrag. 33 (44) 8 (36) 7 (41) STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 RESULTAT arbetstid/kön Tabell 5 Antal avslutade projekt 2010-2012 fördelade på kategorier 2010 2011 2012 Statligt lokalbruk Domstolar Polis, häkte, kriminalvård Universitet, högskolor och andra skolor Militära myndigheter Övriga myndigheter 1 4 7 3 1 1 5 1 1 1 4 1 2 3 20 12 16 Icke-statligt lokalbruk Bostadsföretag Kommuner och landsting Summa 2 5 1 5 Tabell 6 Antal nyanmälda projekt 2010-2012 fördelade på kategorier 2010 2011 2012 FINANSIELL REDOVISNING Statligt lokalbruk Domstolar Militära myndigheter Polis, häkte, kriminalvård Universitet, högskolor och andra skolor Övriga myndigheter 4 5 2 7 8 1 2 3 11 3 1 26 20 10 3 5 1 Icke-statligt lokalbruk Bostadsföretag Kommuner och landsting Övriga Summa KOMMENTAR Från det tidigare uppdraget att samverka med icke-statliga aktörer återstår ett fåtal projekt som ska slutföras. Sedan 2010, när Statens konstråd fick uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer, hanteras all ny samverkan med icke-statliga aktörer inom detta uppdrag. Det redovisas separat, vilket förklarar varför det inte finns några nyanmälda projekt inom det icke-statliga området i resultattabellen. 33 (44) 9 (36) 8 (41) STATENS KONSTRÅDS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2012 2012 STATENS Tabell 7 arbetstid/kön Konstnärer som fått skissuppdrag 2012 - Statliga projekt Konstnär Ort Mia E Göransson Karlskrona Statens maritima museer, Marinmuseum Statens Fastighetsverk Lina Selander Lund Lunds universitet, Forskningsanläggning MAX IV Fastighets AB ML 4 Helene Hortlund Malmö Polismyndigheten i Skåne, Rättscentrum Malmö Vasakronan Patrik Aarnivaara Uppsala Sveriges Lantbruksuniversitet, Nationellt forskningscentrum för lantbrukets djur Sveriges Lantbruksuniversitet Cecilia Aaro och Matilda Fahlsten Stockholm Försvarsmakten, Beridna högvakten, Polisrytteriet Fortifikationsverket Thale Vangen Solna Karolinska institutet, Science Park, hus Gamma Akademiska Hus Sophie Tottie Brukare Fastighetsägare Sveriges lantbruksuniversitet, Akademiska Hus Uppsala Campus Ultuna, HVC-nord FINANSIELL REDOVISNING Nina Canell Stockholm Kungliga biblioteket Statens fastighetsverk Thomas Nordström Österåker Kriminalvården, anstalten Österåker Specialfastigheter Sverige Annika Ström Lund Lunds universitet, HT-centrum, LUX Akademiska Hus Andreas Eriksson Solna Säkerhetspolisen Specialfastigheter Sverige Jonas Dahlberg Stockholm Arkitekturskola och entré till KTH Campus Akademiska Hus Anna Svensson, Roland Persson/ Jonas Liveröd, Torbjörn Johansson Örebro Konsttävling Campus USÖ, entrétorg Örebro läns landsting Niels Bonde, Gustav Hellberg, Fredrika Linder Örebro Konsttävling Campus USÖ, innervägg Örebro läns landsting Totalt antal konstnärer: 20 33 (44) 10 (36) 9 (41) STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 Tabell 8 arbetstid/kön Konstnärer som fått kontrakt 2012 - Statliga projekt Konstnär Ort Brukare Fastighetsägare Gunilla Poignant Örebro Rättscentrum Norrporten i Örebro Christoffer Paues Uppsala Veterinär- och husdjurscentrum Akademiska Hus Helene Hortlund Malmö Polismyndigheten i Skåne, Rättscentrum Malmö Vasakronan Heinrich Müllner Linköping Logistikcentrum Malmen, Försvarsmakten Fortifikationsverket Cecilia Aaro och Matilda Fahlsten Stockholm Försvarsmakten, Beridna högvakten, Polisrytteriet Fortifikationsverket Patrik Aarnivaara Uppsala Sveriges Lantbruksuniversitet, Nationellt forskningscentrum för lantbrukets djur Sveriges Lantbruksuniversitet Lina Selander Lund Lunds universitet, Forskningsanläggning MAX IV Fastighets AB ML 4 Anton Wiraeus Skövde Försvarsmakten, Skövde Motorskola Fortifikationsverket Monika Larsen Dennis Stockholm Minnesmonument för veteraner, framför Sjöhistoriska museet Kungliga Djurgårdens Förvaltning Ann Edholm New York ECOSOC-salen, Förenta Nationerna Förenta Nationerna FINANSIELL REDOVISNING Totalt antal konstnärer: 11 Tabell 9 Slutbesiktigade färdigställda konstverk 2012 Statliga projekt Daniel Jensen Lund, Arkivcentrum Syd - Landsarkivet i Lund, Lunds universitetsarkiv. Lundaproduktioner Fastighets AB Fundamentet Skulptural gestaltning utomhus vid entré. Polyester, epoxi, polyuretanlackad aluminium. Eva Hild MJ Binär Skulptur utomhus vid entré, samt fotografi inomhus i entré. Gjuten aluminium, silikonmonterat fotografi på laminerat floatglas. 33 (44) 11 (36) 10 (41) Stockholm, Regeringskansliet, kvarteret Loen. Statens fastighetsverk STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 arbetstid/kön Helena Isoz Svävar, driver Måleri inomhus på vägg vid trappa. Vinylfärg på betong, terrazzogolv. MW Stockholm, Gymnastik- och idrottshögskolan. Akademiska Hus Stockholm Tilda Lovell The Other Tree Skulptural gestaltning på fasad. Sprutlackerad plåt, detaljer i brons, koppar och mässing. Stockholm, Dans och cirkushögskolan. Akademiska Hus Stockholm Oskar Aglert Totem Skulptural gestaltning vid Ädnamvaaraleden. Glasfiberarmerad plast, belysning, metall. Kiruna, ny järnväg. Trafikverket Gunilla Poignant Bevingad Skulptural gestaltning i ljusgård. Vattenskuren aluminiumplåt lackerad med RAL-färg. Örebro, Rättscentrum - Tingsrätten, Polisen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården. Norrporten Anton Wiraeus Vägledare Konstnärlig gestaltning av fasad. Plåtskyltar med reflexmaterial. Skövde, Försvarsmakten, Skövde Motorskola. Fortifikationsverket Stina Ekman Mutanter Skulptural gestaltning utomhus på grönyta. Jesmonite på fundament av terazzo. Uppsala, Sveriges lantbruksuniversitet, Campus Ultuna. Akademiska Hus Uppsala Jacob Dahlgren Tetris Skulptural gestaltning utanför och inne i entré. Corian. Jönköping, Rättscentrum - Jönköpings tingsrätt, Förvaltningsrätten i Jönköping, Hyres- och arrendenämnden. Norrporten Bigert & Bergström Morgondagens Väder Stockholms Centralstation Skulptural gestaltning med programmerat ljus. Lackerad mdf, akrylglober med programmerade RGBLED-ljuskällor. Stockholm, Stockholms centralstation. Jernhusen Kristina Matousch Uranus Skulptural gestaltning i glasade väggpartier. Gipsbetong. Solna, Karolinska institutet, Smittskyddsinstitutet. Akademiska Hus Stockholm Carl Boutard Into The Wild Skulptural gestaltning utomhus utanför entré. Brons. Lund, Lunds universitet, Arkitektskolan. Akademiska Hus Syd Ingegerd Råman Crystal Curtains Konstnärlig gestaltning av glasfasad. Sandgraverat och målat glas. Göteborg, Rättsmedicinalverket. Akademiska Hus Väst FINANSIELL REDOVISNING 33 (44) 12 (36) 11 (41) STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 arbetstid/kön Icke statliga projekt Katharina Grosse Blue Orange Skulptural helhetsgestaltning av hus. Silikatfärg, akryl på laminerad styrofoam. LM Vara, Vara station. Vara kommun Cecilia Ömalm Krajcikova Tereuma Skulptural gestaltning i park. Vit betong med marmorkross. Vallentuna, Vallentuna kulturhus och bibliotek, Biblioteksparken. Tuna Fastigheter Kristoffer Zetterstrand In Vitro Konstnärlig gestaltning av glasfasad. Digitalt tryck på fönsterglas, blyinfattat antikglas i metallprofiler. Vallentuna, Vallentuna kulturhus och bibliotek. Tuna Fastigheter Totalt antal konstverk: 16 KOMMENTAR Under året arrangerades i enlighet med LOU (Lag (2007:1091) om offentlig upphandling) två öppna tävlingar: Campus USÖ i samarbete med Örebro läns landsting och Minnesmonument för veteraner i samarbete med Försvarsmakten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning. FINANSIELL REDOVISNING I Örebro uppförs ett nytt universitetssjukhus, Campus USÖ. Tävlingen omfattade två platser för byggnadsanknuten gestaltning på campusområdet, tävlingsformen var en tvåstegstävling. Från 72 anmälningar valde en jury ut vilka konstnärer som fick ta fram skisser till respektive plats (se tabell 7). Efter en bedömning av skisserna utsåg juryn följande vinnare; Torbjörn Johanssons förslag Källan är för entrétorget och Fredrika Linders förslag W för en innervägg på entréplan. Kontrakt med konstnärerna tecknas under 2013. Försvarsmakten har fått i uppdrag av regeringen att anlägga ett minnesmonument för veteraner och annan personal som tjänstgjort i internationella fredsinsatser framför Sjöhistoriska museet på Kungliga Djurgården i Stockholm. I samråd med Statens konstråd beslutades att anordna en öppen, anonym tävling för att få in förslag till konstnärlig gestaltning av minnesmonumentet. Konstnären Monika Larsen Dennis förslag Restare vann tävlingen och kontrakt för utförande av den skulpturala gestaltningen tecknades under året (se tabell 8). Som praxis genomförs projekt med byggnadsanknuten konst i statligt ägda fastigheter, i de fall fastighetsägaren är privat handlar det främst om ändamålsfastigheter, eller placeringar med hög tillgänglighet. Under 2012 har ett arbete inletts med att ta fram riktlinjer som dokumenterar Statens konstråds prioriteringar gällande vilka platser som är aktuella för byggnadsanknuten konst. 33 (44) 13 (36) 12 (41) STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 arbetstid/kön Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer För att utveckla nya arbetsformer och processer för planering och utformning som leder till goda gestaltade offentliga miljöer genomförs under 2010-2013 regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Som en del av detta arbete drivs 13 samverkansprojekt där nya arbetsformer och roller för gestaltning utforskas i planerings- och byggprocesser. I projekten har gestaltningskompetens anlitats av samverkansparten i respektive projekt, delfinansierad med högst 50 % av Statens konstråd. Uppdraget drivs av Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet, Boverket och Arkitekturmuseet. Myndighetssamverkan 2012 har ägnats åt att dels stödja intern kunskapsutveckling i de 13 samverkansprojekten, som delfinansieras av Statens konstråd och genomförs inom ramen för uppdraget, och dels planera för extern kommunikation av uppdragets processer och resultat under 2013. Metodutveckling för samverkan kring gestaltning Under 2012 har myndigheterna främst fokuserat på betydelsen av medborgarinflytande kring gestaltningsfrågor inom ramen för de 13 projektens samverkansprocesser. Hundratals människor har under året bjudits in att aktivt delta i samtal om gestaltning av de platser och byggnader som ingår i uppdraget, för att deras idéer och tankar ska kunna göra skillnad i plan- och byggprocesser. Samverkansprojekt som goda exempel FINANSIELL REDOVISNING Samverkansprojekten ska uppnå en helhetssyn på gestaltning av offentliga miljöer genom att konstnärlig och arkitektonisk gestaltning samordnas med ekonomiska, tekniska, miljömässiga, kulturhistoriska och sociala mål. Grunden för detta är att olika kompetenser samverkar i plan- och byggprocessen (antikvarier, arkitekter, designer, formgivare, ingenjörer, konstnärer, planerare och övriga professioner som arbetar med utvecklingen av den fysiska miljön). Samverkansprojekten kan liknas vid fullskaleprojekt kring offentliga miljöer som bostadsområden, resecentrum, sjukhus, skolor och stadsparker i vilka olika metoder prövas för att utveckla nya former för samverkan om gestaltning. Flera av projekten avser mycket tidiga planeringsskeden och gestaltningsprogram med målsättningen att genom samverkan analysera och formulera hållbara strategier och program för gestaltning av olika offentliga miljöer. Andra projekt avser projektering och byggande av offentliga miljöer med målsättningen att konkret stärka gestaltande värden inom arkitektur, konst och kulturhistoria. Två nya samverkansprojekt har initierats under året; framtagande av gestaltningsprogram för Vasaplan i centrala Umeå och framtagande av gestaltningsprogram för långsiktiga storskaliga förändringar av miljöer och byggnader vid Akademiska sjukhuset i centrala Uppsala. Kommunikation Att kommunicera goda exempel på samverkan och gestaltning är centralt i uppdraget. Under 2012 har myndigheterna riktat sin kommunikation främst mot yrkesgrupper i samverkansprojekten och tagit fram en handlingsplan för slutkommunikationen 2013 av uppdragets resultat till tjänstemän inom kommuner, landsting och länsstyrelser som hanterar regelverk och stödsystem för utveckling av den fysiska offentliga miljön i samhället samt företag och yrkesgrupper som på annat sätt arbetar med utveckling av den fysiska offentliga miljön. Under 2012 har myndigheterna externt kommunicerat uppdragets resultat till bl.a. Kulturutskottet, 14 kommuner i Fyrbodal på konferensen Offentlig miljö som konstform i Trollhättan och genom en artikel i tidsskriften Plan som sprids till Sveriges planerare. I samarbete med Konstnärernas Riksorganisation (KRO) arrangerade Statens konstråd och Boverket tre heldagsutbildningar för ett sjuttiotal konstnärer, som ett moment i utbildningen Kurs i offentlig konst och samhällsutveckling. 14 (36) 33 (44) 13 (41) STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 STATENS STATENS KONSTRÅDS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2012 2012 Statens konstråd och Arkitekturmuseet arrangerade också programkvällar där uppdraget och utvalda Statens konstråd och Arkitekturmuseet arrangerade också programkvällar där uppdraget och utvalda arbetstid/kön projekt presenterades. Kommunikationsinsatser har även genomförts för allmänheten i anslutning till projekt presenterades. Kommunikationsinsatser har även genomförts för allmänheten i anslutning till projekten i Kiruna, Uppsala, Krokom, Helsingborg, Lysekil och Sundbyberg. projekten i Kiruna, Uppsala, Krokom, Helsingborg, Lysekil och Sundbyberg. Följeforskning Följeforskning Uppdraget och samverkansprojekten följs av en disputerad följeforskare från KTH, Institutionen för Uppdraget och samverkansprojekten följs av en disputerad följeforskare från KTH, Institutionen för samhällsbyggnad och miljö. Målsättningen med följeforskarens arbete är att färdigställa en samhällsbyggnad och miljö. Målsättningen med följeforskarens arbete är att färdigställa en forskarrapport som belyser vilka faktorer som ligger bakom framgångar och motgångar i forskarrapport som belyser vilka faktorer som ligger bakom framgångar och motgångar i samverkansprojektens processer och resultat. Forskarrapporten kommer i samarbete med SKL att samverkansprojektens processer och resultat. Forskarrapporten kommer i samarbete med SKL att under 2013-2014 distribueras till beslutsfattare och tjänstemän inom kommuner, landsting och under 2013-2014 distribueras till beslutsfattare och tjänstemän inom kommuner, landsting och regioner som beställer, planerar och projekterar offentliga miljöer. regioner som beställer, planerar och projekterar offentliga miljöer. RESULTAT RESULTAT Tabell 10 Tabell 10 Pågående samverkansprojekt vid utgången av 2012 Pågående samverkansprojekt vid utgången av 2012 Samverkanspart Samverkanspart Konstnärer, arkitekter och formgivare som Konstnärer, arkitekter och formgivare som anlitas som konsulter med SK-finansiering anlitas som konsulter med SK-finansiering Projekt och ort Projekt och ort Nora kommun Nora kommun Gestaltning av utomhusmiljö vid Gestaltning av utomhusmiljö vid resecentrum i Nora. resecentrum i Nora. Magnus Carlén, konstnär Magnus Carlén, konstnär Karin Tyrefors, arkitekt SIR Karin Tyrefors, arkitekt SIR Nynäshamns Nynäshamns kommun kommun Gestaltning av utemiljön på Gestaltning av utemiljön på Vanstaskolan, Ösmo. Vanstaskolan, Ösmo. Folkform: Chandra Ahlsell and Anna Holmquist, designers Holmquist, designers Orust Orust kommun kommun Gestaltning av utomhusmiljö vid Tuvesvik Leo Pettersson, konstnär Gestaltning av utomhusmiljö vid Tuvesvik Leo Pettersson, konstnär nya färjeterminal, Orust. Mia Fkih Mabrouk , konstnär nya färjeterminal, Orust. Mia Fkih Mabrouk , konstnär Värnamo Värnamo kommun kommun Gestaltning av entrémiljö i kulturhuset Gestaltning av entrémiljö i kulturhuset Gummifabriken i Värnamo. Gummifabriken i Värnamo. Kalmar Kalmar kommun kommun Gestaltningsprogram för kv. Valnötsträdet Gestaltningsprogram för kv. Valnötsträdet Päivi Ernkvist, konstnär Päivi Ernkvist, konstnär i Kalmar. i Kalmar. Uppsala läns Uppsala läns landsting landsting Gestaltningsprogram för inom- och Gestaltningsprogram för inom- och utomhusmiljöer på Akademiska sjukhuset Marianne Jonsson, konstnär och arkitekt utomhusmiljöer på Akademiska sjukhuset Marianne Jonsson, konstnär och arkitekt i Uppsala. i Uppsala. Umeå Umeå kommun kommun Gestaltningsprogram för Vasaplan i Gestaltningsprogram för Vasaplan i Umeå. Umeå. Genomförs 2013-2014 Genomförs 2013-2014 Totalt antal Totalt antal 7 7 10 10 FINANSIELL REDOVISNING Folkform: Chandra Ahlsell and Anna 33 (36 (44) 15 ) 15 (36) 14 (41) Malin Bogholt, konstnär Malin Bogholt, konstnär Karl Rickard Söderström, konstnär Karl Rickard Söderström, konstnär STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 STATENSKONSTRÅDS KONSTRÅDSÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING2012 2012 STATENS Tabell 11 Tabell 11 arbetstid/kön Avslutade samverkansprojekt vid utgången av 2012 Avslutade samverkansprojekt vid utgången av 2012 Samverkanspart Samverkanspart Helsingborgs Helsingborgs stad stad Konstnärer, arkitekter och formgivare som Konstnärer, arkitekter och formgivare som anlitas som konsulter med SK-finansiering anlitas som konsulter med SK-finansiering Projekt och ort Projekt och ort Gestaltningsprogram H+, Oceanpiren och Simon Starling, konstnär Gestaltningsprogram H+, Oceanpiren och Simon Starling, konstnär Front: Sofia Lagerkvist, Charlotte von der Blågröna kopplingen i framtida Blågröna kopplingen i framtida Front: Sofia Lagerkvist, Charlotte von der Helsingborg Lancken och Anna Lindgren, designers Helsingborg Lancken och Anna Lindgren, designers Kiruna Kiruna kommun* kommun* Förstudie för gestaltning av Förstudie för gestaltning av Gruvstadsparken i Kiruna. Gruvstadsparken i Kiruna. Markus Aerni, arkitekt Markus Aerni, arkitekt Boel Hellman, arkitekt Boel Hellman, arkitekt Sofia Sundberg, konstnär Sofia Sundberg, konstnär Karl Tuikkanen, konstnär Karl Tuikkanen, konstnär Ingo Vetter, konstnär Ingo Vetter, konstnär Krokoms Krokoms kommun kommun Gestaltning av inomhus- och Gestaltning av inomhus- och utomhusmiljöer på Sånghusvallens skola utomhusmiljöer på Sånghusvallens skola och Ås nya skola i Krokom. och Ås nya skola i Krokom. Albin Karlsson, konstnär Albin Karlsson, konstnär Mikael Åberg, konstnär Mikael Åberg, konstnär Sofie Weibull, konstnär Sofie Weibull, konstnär Lysekils Lysekils Bostäder AB Bostäder AB Gestaltning av gårdsmiljö, Badhusberget i Gestaltning av gårdsmiljö, Badhusberget i Katarina Vallbo, konstnär Katarina Vallbo, konstnär Lysekil. Lysekil. Stena Stena Fastigheter, Fastigheter, Uppsala Uppsala Gestaltning av utomhusbelysning i delar Gestaltning av utomhusbelysning i delar av bostadsområdet Kvarngärdet i av bostadsområdet Kvarngärdet i Uppsala. Uppsala. Sundbybergs Sundbybergs stad stad Gestaltningsprogram för stadsdelarna Gestaltningsprogram för stadsdelarna Hallonbergen och Ör i Sundbybergs stad. Hallonbergen och Ör i Sundbybergs stad. Kerstin Bergendal, konstnär Kerstin Bergendal, konstnär Totalt antal Totalt antal 6 6 15 15 Katarina Löfström, konstnär Katarina Löfström, konstnär FINANSIELL REDOVISNING *Statens konstråd deltar genom konsultmedverkan i förprojektering och projektering under 2013. *Statens konstråd deltar genom konsultmedverkan i förprojektering och projektering under 2013. 33 (44) 16 (36) 16 (36) 15 (41) STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 arbetstid/kön Konstansökningar Statliga myndigheter kan ansöka om konst i samband med ombyggnad, renovering eller flytt till nya lokaler, eller för miljöer där konst helt saknas. I samråd med myndigheten tar Statens konstråds konsult fram en kollektion sammanställd utifrån myndighetens behov och förutsättningar. En konstkollektion kan innehålla måleri, skulptur, grafik, fotografi, konsthantverk och videokonst, både nyinköpt samtida konst och äldre konstverk från 1950 och senare. Konstkollektioner finns exempelvis på polisstationer, ambassader, arbetsförmedlingar, domstolar, universitet och högskolor. RESULTAT Tabell 12 Antal inkomna, avslutade, pågående och väntande konstansökningar 2010-2012 Ärendestatus År 2010 År 2011 År 2012 Inkomna 130 135 125 Avslutade 165 133 106 97 69 111 Pågående* FINANSIELL REDOVISNING Väntande** 2 11 6 *Inkomna konstansökningar som saknar avslutningsblankett ** Inkomna konstansökningar som ej är fördelade till konsult Tabell 13 Antal konstansökningar inkomna under år 2012 fördelade på myndighetsområden Namn Antal Utbildningsmyndigheter 27 Utlandsmyndigheter 19 Justitiemyndigheter 19 Finansmyndigheter 13 Arbetsmarknadsmyndigheter 13 Sociala myndigheter 10 Övriga myndigheter 9 Försvarsmyndigheter 6 Kulturmyndigheter 5 Näringsmyndigheter 4 Totalt antal 125 33 (44) 17 (36) 16 (41) STATENS KONSTRÅDS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2012 2012 STATENS Diagram 1 arbetstid/kön Antal placerade konstverk i konstansökningar avslutade 2012 2000 1887 1748 1500 1382 1000 500 0 2010 2011 2012 Diagram 2 Inköpsvärde tkr för placerade konstverk i konstansökningar avslutade 2012 12000 10000 8000 9 744 tkr 9 888 tkr 2010 2011 7 914 tkr FINANSIELL REDOVISNING 6000 4000 2000 0 2012 Tabell 14 Antal inköpta konstverk under år 2012 fördelade på kategorier Teknik Antal % Kostnad Måleri 141 31 3 607 779 Skulptur 92 20 2 001 039 Konsthantverk 57 13 516 958 Grafik 76 17 344 129 Teckning 25 6 265 453 Fotografi 55 12 978 557 3 1 300 000 449 100 8 013 915 Övrigt (Video) Summa: 33 (44) 18 (36) 17 (41) STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 Inventering av lager arbetstid/kön Statens konstråds konstlager har mellan 2009-2011 ökat med 52 % (från 4 977 verk 2009 till 7 566 verk). Under dessa år har endast selektiva inventeringar av lagerställda konstverk med höga ekonomiska värden genomförts. Från december 2012 till januari 2013 genomfördes en fullständig inventering av lagret utifrån ett registerutdrag daterat 2012-12-10, då lagret innehöll 7 863 konstverk. När inventeringen avslutades 2013-01-23 hade 84 av de 7 863 verken, d.v.s. 1 %, ännu inte lokaliserats. Därefter har dock ett flertal av de 84 konstverken lokaliserats genom fortsatta efterforskningar och under sommaren 2013 kommer en ny inventering att ske för att lokalisera resterande saknade konstverk. Parallellt kommer framtida risker för saknade verk att förebyggas genom en översyn av lagrets fysiska strukturer och genom införande av ett automatiskt skanningssystem som stöd för logistisk hantering av verk på lager. RESULTAT Tabell 15 Antal lagerställda konstverk (inklusive returer) 2010-2012 År 2010 2011 2012 Antal verk 6067 7566 8097 KOMMENTAR FINANSIELL REDOVISNING Den 31 december 2012 fanns 8 097 verk på Statens konstråds lager, vilket innebär en ökning på 7 % från 7 566 verk den 31 december 2011. 45 % av denna ökning utgörs av grafiska verk, som ökade från 4 525 verk till 4 766 verk, vilket speglar samma tendens som tidigare år. Eftersom statliga myndigheters lokaler präglas av öppna planlösningar, utan korridorer och enskilda tjänsterum, finns inte längre samma förutsättningar att placera grafik som när inköpen gjordes under 1960-, 70- och 80-talen. På uppdrag av regeringen kommer under 2013 ett pilotprojekt att inledas i Dalarnas län för att överföra grafiska konstkollektioner till kommunala och privata skolor, där de grafiska bladen bättre exponeras och kan användas i undervisningen. På sikt kan projektet utökas till andra län och bidra till att minska antalet lagerställda grafiska verk. Tabell 16 Antal nyinköpta konstverk 2010-2012 som lagerhållits längre än tre år (utan placering på myndigheter) År 2010 2011 2012 Antal verk 106 160 63 33 (44) 19 (36) 18 (41) STATENS KONSTRÅDS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2012 2012 STATENS arbetstid/kön TILLSYNSVERKSAMHET Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av konst som tillhör staten och som inte står under tillsyn av någon annan myndighet. Statens konstråd verkar för att statliga myndigheter och fastighetsägare förebygger, upptäcker och åtgärdar skador, förluster och stölder av statlig konst. Konstansökningar Myndigheters inventering, registrering och rapportering till Statens konstråd Enligt 4 § i SFS 1990:195 ska statliga myndigheter förteckna och årligen inventera sitt innehav av statlig konst. Myndigheterna förtecknar sitt innehav i Konstdatabasen och informationen används av dem som underlag vid årliga inventeringar för att systematiskt förebygga, upptäcka och åtgärda skador, förluster och stölder. Genom Konstdatabasen rapporterar myndigheterna även sina årliga inventeringar till Statens konstråd. Uppgifterna används av tillsynsverksamheten för att kontrollera och stödja myndigheterna i deras vård av statens konst. Skador och stölder av statlig konst Enligt 3 § i SFS 1990:195 ska myndigheterna meddela uppkomna skador på verk till Statens konstråd, som därefter föreslår lämplig åtgärd. Saknade och stulna verk polisanmäls av myndigheterna, vilket är avgörande för att dessa ska kunna återföras till staten om de återfinns på auktioner eller andra försäljningsställen. Saknade verk är generellt ett resultat av brister i myndigheternas inventeringar, snarare än stölder som förekommer i låg omfattning. FINANSIELL REDOVISNING Stickprov på konstverk placerade på statliga myndigheter Tillsynsverksamheten har sedan 2010 kontrollerat myndigheternas vård av statlig konst genom stickprov. Dels genom att anmoda myndigheter att själva inventera och rapportera status för utvalda verk med höga ekonomiska och konstnärliga värden, dels genom platsbesök och besiktning av utvalda verk. Under 2012 har stickprov gjorts på 168 verk placerade på 41 myndigheter. Gemensam för de verk som har kontrollerats är att de är skapade av konstnärer vars verk har haft en markant värdeökning det senaste decenniet. Myndigheterna har uppmärksammats på värdeökningen och anmodats att inventera verken, korrigera värdet i Konstdatabasen samt bedöma och begränsa risken för skador och förluster. Vid utgången av 2012 hade 23 av 41 myndigheter ännu inte rapporterat verkens status, detta kommer att följas upp under 2013. Under 2012 har även stickprov på elva verk gjorts genom platsbesök på fyra myndigheter, där inga brister kunde noteras. Konstansvariga på myndigheterna Totalt 214 av 215 (99,5 %) statliga myndigheter, stiftelser och bolag som ingår i tillsynsregistret (Statens konstråds register över alla myndigheter som har statlig konst) har vid utgången av 2012 upprättat och meddelat beslut om konstansvarig. De konstansvariga har formellt ansvar för att myndigheternas innehav av statlig konst årligen inventeras i syfte att förebygga, upptäcka och rapportera skador, förluster och stölder. Totalt ca 100 000 verk är placerade på statliga myndigheter vilket fordrar goda administrativa rutiner för vård och förvaltning. Antal returnerade konstverk från myndigheter 2009-2012 Med stöd av 12 § i SFS 1990:195 återlämnades 2012 totalt 2 292 verk från statliga myndigheter, en minskning jämfört med 2011. Enligt samma paragraf ska samråd ske med statliga museer kring eventuellt införlivande i museernas samlingar, av konst- och kulturhistoriskt betydelsefulla verk som har återlämnats från myndigheter som omorganiseras eller avvecklas. Under 2012 överfördes 13 verk till Moderna Museets samling och två verk till Nationalmuseums samling samt ett verk till Etnografiska museets samling. Därutöver har fem porträtt överförts till Blekinge museum, efter samråd med Nationalmuseum. 33 (44) 20 (36) 19 (41) STATENS KONSTRÅDS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2012 2012 STATENS RESULTAT arbetstid/kön Diagram 3 Myndigheters årliga inventeringsrapporter till Statens konstråd 2010-2012 90% 80% 70% 60% 50% % myndigheter som har inventerat 40% % myndigheter som inte har inventerat 30% 20% 10% 0% 2010 KOMMENTAR 2011 2012 FINANSIELL REDOVISNING 84 % av myndigheterna i tillsynsregistret hade vid utgången av 2012 inventerat och rapporterat sitt innehav av statlig konst, vilket innebär att svarsfrekvensen har ökat med 3 % jämfört med den 31 december 2011. Tabell 17 Myndigheters polisanmälningar av saknade och stulna verk 2010-2012 År 2010 2011 2012 Antal 9 8 11 Tabell 18 Procentuellt antal myndigheter* som har beslutat om konstansvariga 2010-2012 År 2010 2011 2012 Antal 96 % 99 % 99,5% *215 myndigheter med innehav av statlig konst ingick i tillsynsregistret 2012-12-31 Tabell 19 Antal returnerade konstverk från myndigheter 2010-2012 År 2010 2011 2012 Antal verk 3347 2913 2292 33 (44) 21 (36) 20 (41) STATENS STATENS KONSTRÅDS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2012 2012 arbetstid/kön Byggnadsanknuten konst 1900-talets offentliga konst som kulturarv är ett antikvariskt område som har fått bred uppmärksamhet under senare år, delvis genom Riksantikvarieämbetets (RAÄ) tematiska satsningar på moderna kulturmiljöer. RAÄ har beviljat tillsynsverksamheten forsknings- och utvecklingsmedel 2011–2013 för forskningsprojektet Styrmedel för tillsyn och vård av offentlig byggnadsanknuten konst, som drivs i samarbete med Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Skissernas museum och Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Projektets syfte är att analysera hur nuvarande styrmedel och stödsystem inom kulturmiljöområdet kan tillämpas och bör utvecklas för att stärka fastighetsägares vård och förvaltning av offentlig byggnadsanknuten konst som kulturarv. Med utgångspunkt i en rikstäckande kvantitativ studie av offentlig byggnadsanknuten konst och 24 fallstudier av konstnärliga verk från 1920- till 1990-tal, beställda av stat, regioner, landsting och kommuner i hela Sverige, görs analyser av hur till exempel kulturminneslagen, plan- och bygglagen och förordningen om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer kan tillämpas för att långsiktigt bevara offentliga konstnärliga verk. En huvudfråga i projektet är hur kulturmiljöområdets aktörer bättre kan samverka kring bevarande av offentlig konst. Under 2012 har fem fokusgruppsmöten genomförts i Stockholm, Göteborg, Lund Uppsala och Umeå med omkring 70 nyckelpersoner verksamma inom musei- och kulturmiljöområdet. Dessa möten har gett ny värdefull kunskap om hur olika myndigheter och förvaltningar ser på de 24 byggnadsanknutna verkens värde som modernt kulturarv och hur detta kulturarv bör hanteras inom ramen för kulturmiljöarbetet. Forskningsprojektet har under 2012 även presenterats nationellt och internationellt, bland annat på konferensen The Decorative: Conservation and the Applied Arts i Wien, arrangerad av IIC (The International Institute for Conservation of Historic and Artistic Works). FINANSIELL REDOVISNING 33 (44) 22 (36) 21 (41) STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 arbetstid/kön FÖRMEDLING Statens konstråd har till uppgift att sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö. Konstpedagogik och kommunikation Målet för förmedlingsverksamheten är att skapa relationer mellan publiken och konsten i de offentliga rummen. Statens konstråd har en särställning genom sin kunskap om processer kring produktionen av offentlig konst och en unik överblick i landet. Det förmedlande arbetet sker i form av föreläsningar, visningar, seminarier, workshops, trycksaker och genom samtal och texter. Eftersom Konstrådet verkar över hela landet är webben och sociala medier viktiga plattformar för att förmedla kunskap och erbjuda fördjupning. Under året har Konstrådet förberett ett utvecklingsarbete med syfte att skapa större synlighet för egna projekt och ökad kännedom om verksamheten. Här kommer såväl en kommunikationsstrategi som en förstärkning av den digitala närvaron att vara väsentliga delar. Nätverket KOP (Konst och Publik) drivs av Riksutställningar, Moderna Museet, Nationalmuseum, Statens konstråd, Region Västra Götaland och Region Skåne. 2012 samarbetade KOP med kollegor i Köpenhamn för en tvådagarskonferens. I publikationen Konst & Publik? Visual Art and Audience Engagement redovisas seminariet med fördjupande texter. KOP har under de senaste åren vidgats till ett internationellt och framför allt nordiskt nätverk. Visningar FINANSIELL REDOVISNING Det direkta mötet med konsten öppnar vägar till diskussion om dess uttryck och idéer. Man tittar på samma konstverk men ser helt olika saker. Samtalen kräver kunskap men också en möjlighet att ringa in frågan om konstens betydelse. Statens konstråds konsulter visar i allt högre utsträckning de konstkollektioner som de själva sammanställt för en myndighet, verk eller ambassad. Konsulten får möjlighet att förklara sin idé kring kollektionen för fler än den mindre samrådsgrupp som deltagit i urvalet av konsten och gör på så sätt konsten mer angelägen och tillgänglig. Vid invigning av nya konstverk möter ofta konstnären och projektledaren publik och talar om verket. Vissa konstverk, särskilt på universitet och högskolor, fortsätter att skapa efterfrågan på visningar långt efter att de blivit invigda. Förutom på arbetsplatser visas konst i offentliga rum för grupper från t.ex. grund-, gymnasie- och högskolor samt konstföreningar. Det finns ett stort intresse för vår gemensamma miljö, inte minst bland unga. I visningar och föreläsningar för skolor eller högskolor sker presentationen ofta i samband med en uppgift där gruppen ska arbeta med förslag, gestaltade i modellform, film eller datorprogram, kring konsten och rummet i en specifik miljö. Exempelvis startades, i samarbete med Grimstaskolan i Vällingby, projektet Ut med konst där visning av offentlig konst blev utgångspunkten för elevernas arbete med filmanimationer. De ungas arbete kring konsten i Vara, exempelvis Kulturskolans satsning där Konstrådet agerade mentor, gjorde de vuxna i samhället mer positivt inställda till Katharina Grosses konstnärliga gestaltning Blue Orange. I egen regi genomfördes under året två workshops med skolor. På De la Gardie gymnasiet i Lidköping byggde workshopen på Blue Orange i Vara, ett verk som väckte starka reaktioner. I Säffle involverades konstnären Viel Bjerkeset Andersen, vars skulptur Kontrapunkt invigts vid Medborgarhuset några månader tidigare. Workshopen ägde rum på Tegnérskolan med bildlärarna och två stora grupper som tog sig an skolans yttre miljö. 33 (44) 23 (36) 22 (41) STATENS KONSTRÅDS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2012 2012 STATENS arbetstid/kön Föreläsningar Föreläsningar sker i Statens konstråds lokaler men de allra flesta äger rum på olika platser i landet. Teman för förläsningarna, med utgångspunkt från Statens konstråds verksamhet, kan exempelvis omfatta arbetsprocesser kring konstprojekten utifrån skilda perspektiv som konstnärens, andra professioners, och medborgarnas inflytande. Konstens utryck och roll i offentliga rum är områden som ständigt är aktuella. Årskatalog 41 Årskatalogen presenterar färdigställda byggnadsanknutna konstverk och fördjupningstexter om ämnen som varit särskilt relevanta under året. Katalog 41 (2012) innehåller bl.a. fördjupningstexter om Statens konstråds 75-åriga verksamhet, barns möten med konst på fängelser och betydelsen av konstvisningar. Årskatalogen är ett av de viktigaste instrumenten för att presentera Statens konstråds verksamhet. RESULTAT Tabell 20 Publika aktiviteter 2010-2012 Aktivitet 2010 2011 2012 5 9 10 Egen programverksamhet FINANSIELL REDOVISNING 38 29 Konstvisningar och samtal 43 Seminarier 44 40 61 Invigningar 25 16 18 KOMMENTAR Under åren har flera aktiviteter anordnats kopplade till uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer: 16 seminarier 2010, 19 seminarier 2011 samt 10 seminarier och 6 invigningar 2012. Under 2012 har 11 seminarier kopplade till FoU-projektet Förvaltning och styrmedel för tillsyn och vård av offentlig byggnadsanknuten konst genomförts. Tabell 21 Publikationer 2010-2012 2010 2011 2012 2 2 4 Antal KOMMENTAR Följande publikationer publicerades under 2012: Årskatalog 41. Statens konstråd 2011. ISSN 1651-4564 Catalouge 41. The National Public Art Council 2011. ISSN 1651-5870 Gestaltningar. Konst och arkitektur på Stockholms universitet. ISBN 978-91-976496-8-1 * Configurations. Art and Architecture at Stockholms University. ISBN 978-91-976496-9-8 * *Samfinansierade av Statens konstråd, Akademiska Hus Stockholm AB och Stockholms universitet. 33 (44) 24 (36) 23 (41) STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 Tabell 22 arbetstid/kön Press och webb 2010-2012 Antal pressklipp 2010 2011 2012 293 544 523 57 775 55 818 1 273 1 442 2011 var första året detta redovisades Besök på webben Antal prenumeranter nyhetsbrev 1 070 KOMMENTAR Stor uppmärksamhet i press och media 2012 fick bl a: Den tyska konstnären Katharina Grosses konstgestaltning Blue Orange i Vara Statens konstråds nya direktör Magdalena Malm, som tillträdde 2012 Uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer, särskilt projekten Gruvstadsparken i Kiruna, H+ i Helsingborg och Hallonbergen/Ör i Sundbyberg. Bigert & Bergströms konstinstallation Morgondagens Väder Stockholms Centralstation. Tabell 23 FINANSIELL REDOVISNING Egeninitierade program 2012 Claire Barcley (Storbritannien), konstnär. I samarbete med Konstfack. 19 jan Morag Meyerscough (Storbritannien), grafisk designer. I samarbete med Konstfack. 30 jan Hur ska den offentliga konsten bevaras? Karin Hermerén, konservator och utredare, Henrik Orrje, Statens konstråd. 27 mar Konst och arkitektur på Stockholms universitet. Martin Rörby, arkitektur-historiker, Nina Weibull, konsthistoriker. 17 apr Ann Hamilton (USA), konstnär. I samarb. med Konstfack. 22 maj Katharina Grosse (Tyskland), konstnär, i samtal med Lotta Mossum, Statens konstråd, om konstverket Blue Orange i Vara. I samarbete med Vara kommun. 25 maj Statens konstråd 75 år. Ernst Billgren, konstnär, Dan Jönsson, konstkritiker. Moderator: Magdalena Malm, direktör Statens konstråd. 9 okt Om konsten på Vallentuna Kulturhus och Bibliotek. Cecilia Ömalm Krajcikova, konstnär, Kristoffer Zetterstrand, konstnär. Moderator: Malin Zimm, arkitekt och koordinator/ämnesutvecklare på Arkitekturmuseet . 30 okt Medborgardialog – närdemokrati eller skendemokrati? Maria Håkansson, biträdande lektor vid urbana och regionala studier vid KTH, Sofia Wiberg, statsvetare med inriktning på demokratifrågor, Kerstin Bergendal, konstnär. I samarbete med Marabouparken. 14 nov Det tänkta, det drömda, det byggda. Örjan Wikforss, arkitekt och professor emeritus i projektkommunikation. Moderator: Magdalena Malm, direktör Statens konstråd. 20 nov Totalt antal deltagare i tio program: 532 33 (44) 25 (36) 24 (41) STATENS STATENS KONSTRÅDS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2012 2012 arbetstid/kön PRIORITERADE OMRÅDEN Statens konstråd har till uppgift att i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Målet är att aspekter som mångfald, jämställdhet, barn- och ungdomsperspektiv samt internationellt utbyte ska integreras i verksamhetens alla delar för att garantera hög kvalitet. Mångfald (interkulturellt och internationellt perspektiv) För att bredda rekrytering av konstnärer till uppdrag eller för inköp anordnar Statens konstråd tillfällen där konstnärer får möjlighet att presentera sina konstnärskap för beställare av offentlig konst. Konstnärsfokus 2012 genomfördes i samverkan med Eskilstuna konstmuseum och Landstinget Sörmland som även är beställare av offentlig konst. 67 konstnärer ansökte om att få delta, 24 av dem fick möjlighet att i ett personligt samtal med företrädare för ovan nämnda aktörer presentera sina konstnärskap och lämna in portfolios. Den här typen av portfoliovisningar har arrangerats sedan 2006 och metoden har även de senaste åren spridits till andra aktörer i landet. Kriterier för val av konstnärer som får delta baseras på aspekter som professionalitet, jämställdhet och mångfald. Katharina Grosse, Thomas Saraceno, Jussi Niva, Jeppe Hein och Xavier Veilhan är exempel på väletablerade internationella konstnärer som 2012 arbetat med antingen pågående projekt eller som har engagerats i skissuppdrag för konstnärliga gestaltningsprojekt runt om i landet. Inom verksamheten Byggnadsanknuten konst tas kontinuerligt internationella kontakter för att engagera och kontraktera konstnärer från andra länder för uppdrag i Sverige. Det skapar en direkt erfarenhets- och kunskapsöverföring inom det konstnärliga gestaltningsområdet. Nya nätverk bildas. Internationella konstnärer har i samband med sitt arbete i Sverige ofta föreläsningar och deltar i seminarier som Konstrådet arrangerar. FINANSIELL REDOVISNING Statens konstråd har sedan 2003 tillsammans med Koro, Kunst i offentlige rom, Oslo, The Finnish State Art Collection, Helsingfors, Statens Kunstfond, Köpenhamn, och The Public Buildings Art Fund, Reykjavik, ett aktivt nordiskt nätverk för samtal och kunskapsöverföring inom området offentlig konstnärlig gestaltning. Årligen träffas ledning och personal från de olika myndigheterna för att diskutera aktuella teman och jämföra strategier, finansiella förutsättningar och organisation. Det nordiska nätverket KOP (Konst och Publik) bidrar till väsentliga internationella kontakter, och Konstrådets direktör har valts in i styrgruppen för det internationella nätverket ENPAP (European Network of Public Art Producers), ett nätverk för konstaktörer som arbetar nyskapande med konst i offentliga rum. Jämställdhet Under en termin praktiserade en student från Centrum för genusvetenskap vid Lunds universitet på Statens konstråd. Praktikuppgiften handlade om att undersöka jämställdhet ur skilda perspektiv, främst i förhållande till begreppet kvalitet. Med hjälp av inköpsstatistik, och med grund i styrdokument, analyserades verksamheten. I samtalsform med kansliets personal och konsulter undersöktes normer, attityder och strukturer. Myndighetens jämställdhetsarbete beskrivs till övervägande delen i positiva ordalag men rapporten ger också förslag på konkreta förbättringsåtgärder. Barn och ungdom Under 2012 färdigställdes den strategiplan för arbetet med barn och unga för tidsperioden 20122014 som Kulturdepartementet begärt. För att integrera ett barn och ungdomsperspektiv i verksamheten beslutades att satsa på fortsatt samarbete med skolan, samverkan med andra aktörer som arbetar med barn och unga samt att öka tillgängligheten och inflytandet för barn och unga i de processer som påverkar konstprojekten. 33 (44) 26 (36) 25 (41) STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 Miljöer för barn och unga har länge prioriterats i val av projekt och sedan 2004 har ett aktivt arbete arbetstid/kön utförts för att förankra konsten på plats med unga runt om i landet. Workshops och visningar av konst i offentliga rum har genomförts och föreläsningar om konstens roll anordnats för grupper från grundskolor och gymnasier. Verktygen för att förankra konsten anpassas efter skilda förutsättningar och anpassas för varje plats. I projektet Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer har medborgarperspektivet blivit än mer betydelsefullt för bedömning av resultatet. I de projekt som berör barn och unga har stor vikt lagts vid att utveckla meningsfullt och aktivt deltagande genom workshops och medinflytandeprocesser. Statens konstråds roll har varit att medverka och stötta de aktiviteter som stärker de ungas engagemang i projekten. RESULTAT Diagram 4 Konstnärernas fördelning på kön 2010-2012 Konstnärernas fördelning på kön, skissuppdrag 4 11 0% 100% FINANSIELL REDOVISNING 5 75% 75% 11 13 50% 25% Konstnärernas fördelning på kön, avsynade konstverk 100% 100% 75% Konstnärernas fördelning på kön, kontrakt 7 50% 8 13 2010 2011 Antal män 25% 9 0% 2012 14 10 8 5 2010 2011 50% 6 8 2010 4 2011 2012 25% 0% Antal kvinnor Diagram 5 Inköpta konstverk under 2011-2012* fördelade på kön, enligt antal och belopp i tkr 100% 75% 3 427 4 651 235 159 2 934 204 Antal konstverk Belopp i tkr Antal konstverk 244 50% 25% 0% 2011 9 Antal kvinnor 4 415 Antal män Belopp i tkr 2012 *2011 var första året detta redovisades 33 (44) 27 (36) 26 (41) 8 2012 STATENS STATENSKONSTRÅDS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING2012 2012 arbetstid/kön KVALITETSARBETE Sedan Statens konstråd tilldelades tillsynsuppdraget 2004 har ett väl fungerande kvalitetsarbete med fokus på hållbarhet och beständighet i de byggnadsanknutna projekten utvecklats. Under 2012 har också ett arbete inletts för att stärka den konstnärliga kvaliteten och öka den interna konstnärliga kompetensen. Detta är nödvändigt för att Konstrådet ska kunna vara ett kunskapscenter och aktivt driva utvecklingen av samtidskonsten och dess relation till offentliga rum. Vidare har mångfaldsaspekten under 2012 lyfts som en viktig framtida kvalitetsfråga som ska utvecklas ytterligare i både projekt och kollektioner. Därutöver har ett arbete inletts för att ta fram nya strategier för kommunikation och program, vilket är en avgörande faktor för att Konstrådets verksamheter ska få en bred spridning både i Sverige och internationellt. Byggnadsanknuten konst Generellt kan man säga att kvalitetssäkring uppnås inom det konstnärliga och inom det tekniska arbetet genom val av konstnär samt kompetent och professionell projektledning, både inom det konstnärliga gestaltningsarbetet och inom byggprocessen. Den kompetens och kunskap som konstnären representerar och den omfattande kompetens som är representerad vid beslutsmöten och andra möten kvalitetssäkrar verksamheten i sin helhet. Samrådsmöten i olika former ligger till grund för verksamheten och verksamhetens resultat. Vid dessa möten finns ett stort antal kompetenser representerade genom t.ex. arkitekter, landskapsarkitekter, konstnärer, fastighetsägare, tekniska chefer, byggprojektledare och förvaltare. FINANSIELL REDOVISNING Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer Uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer är i hög grad ett processorienterat utvecklingsuppdrag med fokus på metodutveckling för samverkan och gestaltningsarbeten i ett tiotal pågående fullskaleprojekt, som skolor, torg, resecentrum, parker, stadslandskap och sjukhus. I dessa prövas olika samverkansmetoder om gestaltning i reell fysisk planering och byggande. Kvalitet i detta uppdrag kännetecknas dels av utveckling av samverkansformer mellan olika yrkesgrupper som arkitekter, ingenjörer, konstnärer, antikvarier och andra konsulter samt boende och andra. Dels av i vilken grad nya och oväntade kreativa och innovativa resultat kan uppnås för gestaltning av offentliga miljöer inom ramen för plan- och byggprocesser genom samverkan. Projektet kvalitetssäkras av Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet, Boverket och Arkitekturmuseet genom löpande uppföljning av projektens samverkansorganisation och utvärdering av gestaltande resultat i ett brett perspektiv, som innefattar antikvariska, tekniska, sociala, konstnärliga, arkitektoniska och miljömässiga aspekter. Parallellt utvärderas uppdragets metodutveckling och fullskaleprojekt av en disputerad följeforskare från Institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH. Konstkollektioner 2012 påbörjades ett arbete med att ta fram en strategi för att säkerställa att inköp av konst görs utifrån långsiktiga konstnärliga och ekonomiska överväganden och med hänsyn till de miljöer inom staten där konstverken ska placeras. Förmedling Begreppet kvalitet är inte ett statiskt begrepp utan bygger på kunskap och erfarenhet men präglas också av det samhälle och den kultur vi lever i. Det är en utmaning att upptäcka kvalitet i det som ligger utanför det normgivande. I den förmedlande verksamheten finns alltid en mottagande part vars reaktioner vi måste vara öppna för och möta. Hur det mötet utfaller är också en aspekt på kvalitetsbegreppet. Nätverk och samarbeten är ett mycket bra medel för att stärka kompetens och sprida resultat. För att kvalitetssäkra den förmedlade verksamheten krävs goda relationer med partners och 28 33 (44) (44) 27 (41) STATENS STATENSKONSTRÅDS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING2012 2012 målgrupper för att bedöma utfallet. Ibland kan man använda fokusgrupper för att precisera arbetstid/kön arbetssätt. Kommunikationen kring förberedelser och en gemensam målbild är avgörande. Instrument för att bedöma utfallet är ofta det uppföljande samtalet och gemensam utvärdering av resultatet för aktiviteten. Tillsyn Tillsynsverksamhetens kvalitativa resultat går endast delvis att utläsa genom dess kvantitativa resultat, vilka för 2012 är mycket goda vad gäller svarsfrekvensen för myndigheternas inrapportering av utförda årliga inventeringar och polisanmälningar av saknade och stulna verk. För att förstå tillsynsverksamhetens kvalitativa resultat bör istället den centrala frågan ställas - i vilken utsträckning lyckas verksamheten motverka att myndigheters och fastighetsägares innehav av statlig konst drabbas av skador, förluster eller stölder som innebär att höga kulturella och ekonomiska värden går förlorade? Med utgångspunkt i denna frågeställning har under 2012 flera strategiska insatser genomförts för att proaktivt kontrollera myndigheternas innehav av konst där risken för skador eller förluster bedöms vara hög eller där konstverkens kulturella och ekonomiska värden är höga. Under 2012 har också tillsynsverksamheten aktivt verkat för att myndigheterna själva ska skaffa sig aktuell kunskap om värdet på sitt konstinnehav genom att anlita förordnade värderingsmän. Dessutom har en särskild utbildning för konstansvariga på universitet och högskolor genomförts. Tillsynsverksamheten kommer att vidareutveckla dessa strategier för att uppnå höga kvalitativa resultat även 2013. FINANSIELL REDOVISNING 29 33 (44) (44) 28 (41) STATENS STATENSKONSTRÅDS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING2012 2012 arbetstid/kön REDOVISNINGAR SÄRSKILDA Uppdrag Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer redovisas i avsnittet Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. En Barn och ungdomsstrategi har tagits fram under 2012. En plan för medverkan i Umeå kulturhuvudstad 2014 har tagits fram i samarbete med olika aktörer i Umeå. Konstrådet kommer att genomföra ett samverkansprojekt runt Vasaplan i Umeå 2013 och 2014, producera en guide om konstsamlingen på universitetet i samarbete med Umeå Universitet och förlägga portfoliovisningar till Umeå i samarbete med lokala aktörer. Samverkan med andra myndigheter och offentliga aktörer Samverkan har varit en betydande del av verksamheten och på ett väsentligt sätt bidragit till utvecklingen av myndigheten 2012. Inom den byggnadsanknutna projektverksamheten har en närmare samverkan drivits med Jernhusen kring Bigert & Bergströms Morgondagens Väder Stockholms Centralstation, med Utrikesdepartementet, Moderna Museet och Riksantikvarieämbetet kring Ann Edholms ridå till ECOSOC-salen i FN-huset i New York, med Försvarsmakten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning i arbetet med att producera ett minnesmonument för veteraner i Stockholm, och med Örebro läns landsting för två konstgestaltningar till Campus USÖ. Samverkan har i dessa fall bidragit till mer omfattande projekt och garanterat hög kvalitet och konstnärlig nivå. FINANSIELL REDOVISNING Inom regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer (se s. 13) har intensiv samverkan drivits med myndigheterna Arkitekturmuseet, Boverket och Riksantikvarieämbetet, samt med KTH (följeforskning), KRO (utbildningsinsatser för konstnärer), LKAB (projektet Gruvstadsparken) och Marabouparken (projektet PARK LEK). Inom uppdraget drivs 13 projekt i samverkan med elva kommuner, ett landsting och en privat fastighetsägare. Resultatet av samverkan är en större samlad kompetens och ökad kunskapsspridning. FoU-projektet Styrmedel för tillsyn och vård av offentlig byggnadsanknuten konst (se s. 21) har präglats av en nära samverkan med Skissernas Museum, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Resultatet av denna samverkan är en kunskapsutveckling och fokusering på en viktig kulturarvsfråga. Under året arrangerades programaktiviteter i nära samarbete med Vara kommun, Konstfack och Marabouparken. Tillsammans med Eskilstuna kommun och Landstinget Sörmland genomfördes Konstnärsfokus Eskilstuna. Publikationen Gestaltningar. Konst och arkitektur på Stockholms universitet producerades tillsammans med Akademiska Hus Stockholm och Stockholms universitet. Resultatet av samverkan är ökad kunskapsspridning och synlighet för samtida konst i offentliga miljöer. Statens konstråds arbetsprocesser bygger i grunden på samarbete med andra myndigheter och aktörer. Utöver den närmare samverkan som beskrivs ovan har samarbete skett med ett stort antal fastighetsägare runt om i landet angående byggnadsanknutna konstgestaltningar, med åtskilliga myndigheter gällande konstkollektioner och med över 200 myndigheter angående inventeringen av den statliga konsten. Konstrådet ingår också i en rad nätverk och samrådsgrupper. Ersättning till konstnärer För utställningar gäller de kontrakt för uppdrag som tecknas med respektive konstnär, i kontrakten regleras rätten att ställa ut skisspresentationsmaterial. Konstnärer som anlitas av Statens konstråd 30 33 (44) (44) 29 (41) STATENS STATENSKONSTRÅDS KONSTRÅDSÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING2012 2012 ersätts med skissarvode för framtagande av skiss, samt med konstnärlig ersättning och ersättning arbetstid/kön för eget arbete vid produktionen av den konstnärliga gestaltningen. Vid programaktivitet, seminarium, visning eller i samband med utställningsmontering där konstnären personligen medverkar utgår särskild ersättning. Kompetensförsörjning Genom analys av verksamheten utifrån instruktion och regleringsbrev skapas förutsättningar för att använda de personella och ekonomiska resurserna på mest effektivt vis. Konstrådet bedömer att de enskilda medarbetarnas uppfattning om målen för verksamheten är relevanta och att kompetensförsörjningen är god men att det finns områden där den under de kommande åren bör stärkas. Inom verksamheten är just nu följande områden mest prioriterade: Svensk och internationell samtidskonst Arkitektur och stadsplanering Kommunikation, marknadsföring, press och media Stödfunktioner som administration, ekonomi, registratur och it utvecklas kontinuerligt av de medarbetare som berörs. Individuell kompetensutveckling hos medarbetare har som främsta syfte att den enskilde arbetstagaren får möjligheter att utveckla sin kompetens inom områden som är prioriterade i verksamheten. I samband med utvecklingssamtal diskuteras medarbetarens arbetsuppgifter och de områden som kan utvecklas och förstärkas. FINANSIELL REDOVISNING Gemensam kompetensutveckling i form av deltagande vid föreläsningar och seminarier inom olika områden främjar möjligheten att ta del av information och diskutera frågor som är av betydelse för verksamheten. 2012 startade myndigheten ett förnyelsearbete som sker dels i mindre grupper och dels med hela personalen. Som liten myndighet eftersträvar Statens konstråd att de anställdas kompetens ska nyttjas så effektivt som möjligt och avsätter årligen medel för personalens kompetensutveckling. Det bör dock nämnas att verksamheten, på grund av sin storlek, internt saknar fullständiga resurser inom områdena IT, juridik, upphandling och personal. Personalsammansättning Tabell 24 Åldersstruktur samtliga tillsvidareanställda samt projektanställda som arbetat med uppdrag 2012 Totalt Kvinnor Män 30 – 49 9 5 4 50 - 7 3 4 Totalt 16 8 8 31 33(44) (44) 30 (41) STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 Tabell 25 arbetstid/kön Personalstruktur för tillsvidareanställd personal 2012 Män Kvinnor Totalt Personalförändring Antal Procent Antal Procent Ledningskompetens 2 67 % 1 33 % 3 Kärnkompetens 3 60 % 2 40 % 5 Stödkompetens 1 25 % 3 75 % 4 2 Totalt 6 12 3 6 Börjar Slutar 1 1 1 Ledningskompetens – personal med arbetsledande funktion. Kärnkompetens – personal med sakområdeskompetens inom Statens konstråds verksamhetsområde. Stödkompetens – personal med stödfunktion för lednings- och kärnkompetens. Projektledning Statens konstråd upphandlar projektledare för en tidsperiod mellan två till fyra år. 2012 har sex projektledare, två män och fyra kvinnor, varit anlitade med placering i Göteborg, Stockholm, Umeå och Hörby. Under året avslutade en projektledare sitt uppdrag och en ny projektledare upphandlades. FINANSIELL REDOVISNING För att genomföra sammanställningar av konstkollektioner till statliga myndigheter anlitar Statens konstråd tio upphandlade konsulter, fem män och fem kvinnor. Under året avslutade en konstkonsult sitt arbete. Sjukfrånvaro 2012 Sjukfrånvaron på Statens konstråd är jämfört med den statliga sektorn i stort låg. Under 2012 har den totala sjukfrånvaron för kvinnor varit 0,4% och 0,8% för män, ingen medarbetare har varit långtidssjukskriven. Statens konstråd stimulerar till friskvård genom ett friskvårdsbidrag och genom en friskvårdstimme i veckan. Tabell 26 Sjukfrånvaro av total arbetstid (28 235 timmar) Män Åldersintervall Antal män Kvinnor Sjukfrånvaro Antal timmar % total arbetstid Antal kvinnor Sjukfrånvaro Antal timmar % total arbetstid Sjukfrånvaro av total arbetstid/ åldersintervall 30 – 49 4 8 0,1 % 5 0 0% 0,0 % 50 år - 4 112 1,8 % 3 56 1,1 % 1,5 % 0,4 % 0,6 % Sjukfrånvaro av total 0,8 % 32 (44) 33 (44) 31 (41) Katharina Grosse, Blue Orange, 2012. Skulptural helhetsgestaltning, Vara station. Installation, Simon Starlings Loft Lift, 2012. H+ i Helsingborg. Oskar Aglert, Totem, 2012. Installation av skulptural gestaltning vid Ädnamvaaraleden. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 arbetstid/kön arbetstid/kön FINANSIELL REDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING 33 (44) 33 (44) 32 (41) STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 RESULTATRÄKNING arbetstid/kön 2012-01-01 2011-01-01 Not 2012-12-31 2011-12-31 Intäkter av anslag 1 38 855 34 767 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 3 784 874 Intäkter av bidrag 3 936 580 Finansiella intäkter 4 11 18 43 586 36 239 -9 776 -8 276 -2 364 -2 483 (belopp i tkr) Verksamhetens intäkter Summa Verksamhetens kostnader 5 Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader 6 -31 234 -25 224 Finansiella kostnader 7 -7 -12 -205 -244 -43 586 -36 239 0 0 0 0 Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall FINANSIELL REDOVISNING Årets kapitalförändring 33 (44) 3334 (41) STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 arbetstid/kön BALANSRÄKNING (belopp i tkr) Not 2012-12-31 2011-12-31 92 79 TILLGÅNGAR Balanserade utgifter i forskning och utveckling Rättigheter och andra immateriella tillgångar Summa 6 9 98 88 5 351 3 844 Materiella anläggningstillgångar Inköpt konst i lager Förbättringsutgifter på annans fastighet 46 80 251 317 5 648 4 241 Kundfordringar 1 300 0 Fordringar hos andra myndigheter 3 953 1 921 Summa 5 253 1 921 FINANSIELL REDOVISNING Övriga upplupna intäkter 4 663 578 Summa 9 667 582 10 5 603 6 809 779 858 779 858 18 048 14 499 5 351 3 844 12 5 351 3 844 13 395 482 317 273 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 8 Summa Fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 4 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Summa 11 SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder 14 11 193 8 395 Övriga skulder 15 161 698 12 066 9 848 Upplupna kostnader 631 807 Summa 631 807 18 048 14 499 Summa Periodavgränsningsposter SUMMA SKULDER OCH KAPITAL 33 (44) 35 34 (41) STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 arbetstid/kön ANSLAGSREDOVISNING (belopp i tkr) ANSLAG Indragning Totalt Utgifter Utg över- Nomenklatur Ing. över- Årets (inkl benämning) förings- tilldelning disp. förings- belopp enligt belopp belopp regleringsbrev Utgiftsområde 17 17 4: 1 Ramanslag -16 7 855 7 839 7 918 -79 369 33 100 33 469 34 368 -899 42 286 -978 Statens konstråd, förvaltningskostnader 17 4: 2 Ramanslag Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön FINANSIELL REDOVISNING 353 Summa anslag 40 955 0 41 308 BEMYNDIGANDEN Anslag 17 4: 2 Tilldelad Ingående ram åtaganden åtaganden 10 000 5 309 Utestående Utestående åtaganden 3 503 2013 2014 2 886 617 Villkor anslag Högst 5 500 av anslaget får användas till lokalkostnader och löner. 2012 17 4: 2 Lokal- och lönekostnader 33 (44) 35 (41) 36 4 974 2015 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER arbetstid/kön (belopp i tkr) 2012-01-01 2011-01-01 2010-01-01 2009-01-01 2008-01-01 2012-12-31 2011-12-31 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Låneram Beviljad låneram 1 200 1 200 1 200 1 200 1 200 Utnyttjad låneram 395 482 483 725 927 Kvar av låneramen 805 718 717 475 273 827 827 827 827 827 0 0 446 1 075 891 11 18 2 5 8 7 12 4 6 62 0 0 1 000 1 000 1 000 Avgiftsintäkter som disponeras 3 784 874 821 597 1 115 Totala avgiftsintäkter 3 784 874 821 597 1 115 234 234 235 227 744 79 16 159 181 367 Beviljad anslagskredit 17 4:2 993 993 993 993 993 Utnyttjad anslagskredit 17 4:2 898 0 0 0 310 Utgående reservationer 0 0 0 0 0 Anslagssparande 0 375 1 003 0 0 Framtida åtaganden 0 0 0 0 0 Kontokrediter hos RGK Räntekontokredit Max utnyttjad under året 1) Räntor avseende räntekonto i RGK Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Beräknad belopp enligt regleringsbrev 2) Anslagskredit FINANSIELL REDOVISNING Beviljad anslagskredit 17 4:1 Utnyttjad anslagskredit 17 4: 1 Anslag m m Totalt gjorda åtaganden Tilldelade bemyndiganden 3 503 5 309 8 198 5 117 6 439 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 14 13 13 13 12 Årsarbetskrafter och anställda m m Antalet årsarbetskrafter (st) Medelantalet anställda (st) 14 13 13 13 12 3 098 2 767 2 659 2 636 3 081 Årets kapitalförändring 0 0 0 0 173 Balanserad kapitalförändring 0 0 0 -756 -929 Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring 1) För åren 2008-09 beror överskridandena på ett programmeringsfel i Contempus 2) Ingen uppgift i regleringsbrevet 2011, 2012 33 (44) 36 (41) 37 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER arbetstid/kön (belopp i tkr) Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Förordning (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag. Konstrådets redovisning följer god redovisningssed enligt 5 § Förordning om myndigheters årsredovisning samt 6§ Bokföringsförordningen (2000:606). Den löpande bokföringen för räkenskapsåret 2012 avslutas 2013-01-04 (den s k brytdagen, därefter har eventuell inkommen/ivägskickad faktura bokförts som periodavgränsningspost). Fakturor understigande 15 tkr exklusive moms har inte bokförts som periodavgränsningsposter. per 2012-12-31. Värderingsprinciper - omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. Värderingsprinciper - anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om FINANSIELL REDOVISNING minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Fr o m 2003 betraktas även enskilt konstverk med anskaffningsvärde om minst 20 tkr (fram tlll 2010, 10 tkr) som anläggningstillgång. Från 2011 har anskaffningsvärdena för samtliga anläggningstillgångar ändrats till 20 tkr. Kostnader under 20 tkr per konstverk redovisas i resultaträkningen. Avskrivning sker från den månad tillgången tas i bruk. Dock ej inköpt konst. Tillämpade avskrivningstider 3 år Datorer 5 år Immateriella tillgångar 5 år Övriga inventarier Värderingsprinciper - skulder Övriga skulder har värderats till anskaffningsvärde respektive nominellt värde om ej annat anges i not. Insynsråd (andra råds- och styrelseuppdrag i kursiv stil) Namn Ledamot perioden Ledamot Magdalena Malm 120101-1208143 120101-120814 Mie Svennberg 120101-1212316 120101-121231 6 Svante Torell 120101-121231 120101-1212316 6 120101-1212314 120101-121231 4 Besqab (ledamot) City i Samverkan (ledamot) Furuhöjden (ordf) Måns Wrange Ledande befattningshavare Ersättning (tkr) Ersättning (tkr) 3 Mikael Adsenius 120101-120814512 120101-120814 512 Magdalena Malm 120815-121231 120815-121231324 324 33 (44) 37 (41) 38 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 Noter arbetstid/kön (belopp i tkr) Resultaträkningen Not 1 Intäkter av anslag 2012 2011 Intäkter av anslag 38 855 34 767 Summa 38 855 34 767 3 393 38 5 531 45 Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2012 2011 Fakturerade kostnader 3 130 355 Skillnad mot anslagsredovisning förklaras genom: - Årets anskaffningar av inköpt konst som aktiveras i BR - Minskning av semestelöneskuld som ej belastat anslag (intjänad före 2009) Forskningsuppdrag 500 Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt 4§ 154 Avgiftsförordningen Summa FINANSIELL REDOVISNING 3 784 519 874 Fakturerade kostnader avser i huvudsak samfinansiering av externa parter i projekt. Not 3 Intäkter av bidrag 2012 Boverket 2011 250 Riksantikvariatsämbetet (RAÄ) 936 330 Summa 936 580 2012 2011 7 14 Not 4 Finansiella intäkter Finansiella intäkter: - Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret - Övriga finansiella intäkter statliga 4 4 11 18 Not 5 Kostnader för personal 2012 2011 Lön 5 184 5 149 714 330 Summa Lön, Förvaltning av byggnadsanknuten konst( Bidrag RAÄ) SPV, engångspremie 1 026 Övrigt 2 851 2 797 Summa 9 775 8 276 Kostnader för projektledare/konsulter med F-skattsedel ingår i Övriga driftkostnader. Statens konstråd får för år 2012 använda högst 5 500 tkr av anslaget 17:4 2 till administrativa kostnader (lokalkostnader och anställdas löner) enligt regleringsbrevet. 33 (44) 38 (41) 39 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 arbetstid/kön Not 6 Övriga driftkostnader 2012 2011 Övriga driftkostnader 7 493 8 723 500 250 Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer (KTH) Utbetalning till konstnärer och samarbetspartners 13 926 9 556 Projektledare/konsulter avseende konstnärlig gestaltning 5 530 5 028 Inköpt konst under 20 tkr 3 785 1 667 31 234 25 224 2012 2011 - Ränta på lån i Riksgäldskontoret 7 12 Summa 7 12 2012 2011 1 558 1 478 -20 -25 -1 470 -1 445 98 88 Ingående anskaffningsvärde (+) 3 843 2 764 Årets anskaffningar (+) 3 394 5 531 -1 886 -4 452 5 351 3 843 536 481 Summa Not 7 Finansiella kostnader Finansiella kostnader: Balansräkningen Not 8 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde (+) FINANSIELL REDOVISNING30 Årets anskaffningar (+) Årets avskrivningar (-) Ingående ackumulerade avskrivningar (-) Utgående bokfört värde (=) 80 Inköpt konst i lager Årets uttag (-) Utgående bokfört värde (=) Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde (+) Årets anskaffningar (+) Årets avskrivningar (-) Ingående ackumulerade avskrivningar (-) Utgående bokfört värde (=) 0 55 -34 -34 -457 -423 45 79 1 909 2 103 Materiella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde (+) Årets anskaffningar (+) Årets utrangering (-) UB anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar (-) Årets avskrivningar (-) Årets ackumulerade utrangeringar (+) UB ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde (=) Utgående bokfört värde totalt 33 (44) 39 (41) 40 86 110 -198 -304 1 797 1 909 -1 591 -1 711 -152 -184 198 304 -1 545 -1 591 252 318 5 746 4 328 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 arbetstid/kön Not 9 Periodavgränsningsposter 2012 2011 - Förutbetalda hyreskostnader 545 550 - Övriga förutbetalda kostnader 118 28 Summa 663 578 - Övriga förutbetalda kostnader 4 4 Summa 4 4 667 582 2012 2011 Ingående balans 72 379 39 648 Redovisat mot anslag Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde 34 368 32 731 106 747 72 379 Förutbetalda kostnader: Övriga upplupna intäkter: Summa periodavgränsningsposter Not 10 Avräkning med statsverket Anslag i icke räntebärande flöde FINANSIELL REDOVISNING Anslag i räntebärande flöde Ingående balans 15 193 7 919 7 610 -7 852 -7 788 82 15 Semesterlöneskuld, ej avräknat mot anslag 164 209 Förändring semesterlöneskuld 20081231 Fordringar avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag -38 -45 126 164 -65 749 -35 481 Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Fordringar avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Saldo Övriga skulder på statens centralkonto i Riksbanken Summa Avräkning med statsverket 33 (44) 40 (41) 41 9 816 7 408 -45 419 -37 676 -101 352 -65 749 -101 352 -65 749 5 603 6 809 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 Not 11 Behållning räntekonto i Riksgäldkontoret arbetstid/kön 2012 2011 Anslagsmedel 779 858 Summa behållning på räntekonto 779 858 2012 2011 Ingående anskaffningsvärde (+) 3 843 2 765 Årets anskaffningar (+) 3 394 5 530 -1 886 -4 452 Summa statskapital 5 351 3 843 Not 13 Lån i Riksgäldskontoret 2012 2011 FINANSIELL REDOVISNING 1 200 1 200 Ingående balans 482 483 Under året nyupptagna lån 116 245 -203 -246 395 482 Not 14 Leverantörsskulder 2012 2011 Fakturerat från kontraktbundna konstnärer/samarbetspartners 4 159 3 444 Övrigt 7 034 4 951 11 193 8 395 2012 2011 161 125 0 573 161 698 Den viktigaste faktorn som påverkar myndighetens saldoutveckling är flödet av utbetalningar som avser löpande förvaltningskostnader, huvudsakligen i form av löne- och lokalkostnader. Till detta tillkommer inbetalningar av anslagsmedel. Not 12 Statskapital Inköpt konst Årets uttag (-) Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Beviljad låneram enligt regleringsbrev Årets amorteringar Utgående balans (=) Summa Not 15 Övriga skulder Preliminärskatt Övrigt Summa 33 (44) 41 (41) 42 Omslag/framsida happyspace (Boel Hellman och Markus Aerni), modell av Lysmasken. Lysmasken markerar gränsen till gruvområdet vid Gruvstadsparken i Kiruna. © happyspace, foto: Anders Alm. Omslag/baksida Park lek på Marabouparken. Kerstin Bergendal samtalar med bl.a. boende i Hallonbergen och Ör vid modellen av stadsdelarna, den 7 september 2012. © Foto: Jean-Baptiste Béranger. Uppslag, från vänster © Katharina Grosse/BUS 2012, foto: Carolina Jonsson. © Simon Starling, foto: Uffe Holm. © Oskar Aglert/BUS 2012, foto: Katja Aglert. Statens konstråd Box 45 134 104 30 Stockholm Hälsingegatan 45 08 440 12 80 www.statenskonstrad.se
© Copyright 2024