STATENS KONSTRÅD ÅRSREDOVISNING 2014
STATENS KONSTRÅD ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 1 Till regeringen Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-02-20 Ddnr 1.2.1/2015:33 Statens konstråd överlämnar härmed sin årsredovisning för verksamheten 2014. Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Magdalena Malm Direktör STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 INNEHÅLL Förord6 RESULTATREDOVISNING9 Verksamhetens resultat Verksamhetsgrenarnas direkta kostnader och intäkter Kvalitativa aspekter av verksamhetsgrenarnas resultat 10 10 12 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 15 Tillfälliga projekt 16 Stadsutveckling19 Permanenta projekt 21 Konstkollektioner26 Tillsynsverksamhet31 Tillsyn över statlig inköpt konst 32 Tillsyn över statlig byggnadsanknuten konst 35 Förmedling och kommunikation 36 Förmedling37 Kommunikation 43 Prioriterade områden 46 Särskilda redovisningar 48 FINANSIELL REDOVISNING 53 Resultaträkning54 Balansräkning55 Anslagsredovisning56 Sammanställning över väsentliga uppgifter 57 Tilläggsupplysningar och noter 58 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 5 FÖRORD Statens konstråds arena är de offentliga rummen där nyskapande samtidskonst kan göras tillgänglig för publiker långt utanför museernas och andra utställningsplatsers räckvidd. De situationer som uppstår i mötet mellan de offentliga rummen och den samtida konsten leder ofta till sammansatta känslor av både insikt och osäkerhet, situationer som ger ökade förutsättningarna för social interaktion och utveckling av nya tankar och perspektiv. De senaste två åren har Statens konstråd genomfört ett omfattande förnyelsearbete av verksamheten. I detta arbete har vi tagit fasta på Konstrådets position i gränslandet mellan konst och samhälle och närheten till olika publiker. Utifrån denna position har det varit en självklarhet att skapa en organisation som kan utveckla nya format och inspirera till en mångfald av konstnärliga utryck som samspelar med de offentliga rummens olika dimensioner. Under 2014 har vi kunnat se de första resultaten av Konstrådets nya inriktning. Ett friare format för konstnärers utforskande av gemensamma miljöer har skapats inom ramen för verksamheten Tillfälliga projekt och under året har, inom denna verksamhet, ett antal projekt inletts där konstnärer relaterar till förändringar i samhället. Erfarenheterna från regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer har tagits till vara inom ramen för den nya verksamheten Stadsutveckling där konstnärers kompetens tillför olika värden i planering och byggande och därmed bidrar till att skapa inspirerande och hållbara livsmiljöer. I båda dessa nya verksamheter har invanda förväntningar på offentlig konst omprövats och nya former för konstnärliga praktiker i de offentliga rummen utvecklats. Konstrådet har i sin nya inriktning som mål att driva utvecklingen av den offentliga konsten och gestaltning av offentliga miljöer. En förutsättning för detta är att öka kunskapen i Sverige om tendenser och strömningar inom den internationella offentliga samtidskonsten. Det har länge saknats arenor för utbyte av erfarenheter inom samtidskonsten mellan aktörer i Sverige som arbetar med konst i offentliga rum och motsvarande aktörer internationellt. Under 2014 har vi därför lagt stor vikt vid att öka det internationella utbytet inom fältet. Internationella samarbeten är också ett viktigt sätt för Konstrådet att bidra till utvecklingen av den offentliga konsten internationellt. Ett exempel på detta var Konstrådets största satsning under 2014 Creative Time Summit: Stockholm. En konferens som lyfte fram en lång rad internationella och svenska exempel på vad konst i offentliga rum kan vara. Konstnärer, författare, curatorer, forskare, kulturpersoner, politiker och många andra från hela världen samlades för att diskutera skärningspunkter mellan konst och samhällsfrågor. Summiten samlade en publik på över fem hundra personer från Sverige, Europa och andra kontinenter och den livesändes på ytterligare 75 platser runt om i världen. Utöver att erbjuda inspiration och dialog skapade summiten också viktiga kopplingar mellan svenska och utländska aktörer. Statens konstråd har under 2014 också deltagit i ett stort antal internationella program och byggt långsiktiga relationer med systerorganisationer såväl i Norden som i Europa. Det internationella perspektivet är en stor tillgång, både för Konstrådet och andra aktörer, i arbetet med konstnärligt nyskapande projekt i lokala och regionala sammanhang över hela Sverige. Samtidigt som den offentliga konsten är i en fas av stark förnyelse och utveckling så finns också behov av att uppmärksamma den viktiga kulturhistoria som den offentliga konsten representerar. 2014 lanserade Konstrådet boken Offentlig konst – Ett kulturarv. Den är resultatet av ett flerårigt 6 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 forskningsprojekt med stöd av Riksantikvarieämbetet och har aktualiserat frågan om hur den offentliga konsten kan skyddas och bevaras som ett viktigt inslag i det moderna samhällets kulturarv. Konstrådets huvudtema de senaste åren – Vad kan konst i offentliga rum vara? – har under 2014 riktats till barn och unga genom att vi har bjudit in ungdomar att själva skapa konstverk i offentliga rum eller gestalta sina egna upplevelser av samhällets gemensamma platser. Att erbjuda oväntade konstupplevelser och skapa hållbara livsmiljöer som stärker demokratin och människors välbefinnande är en svår konst. Med den nya inriktningen har Statens konstråd goda förutsättningar att utveckla arbetsmetoder och format där vi kan tillvarata konstens förmåga att formulera och synliggöra det som vi har svårt att sätta ord på. Magdalena Malm Direktör STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 7 Silvana Imam John Ewing Dora García Saskia Sassen Tone Olaf-Nielsen Natalya Eryomenko Joanna Warsza Núria Güell Roberta Uno Soraya Post Christopher Robbins Joanna Sandell Favianna Rodriguez Arbetslaget på Konsthall C Jill Magid Elizabeth Sorensen 8 Birgitta Jónsdóttir STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 Edi Rama Amar Kanwar Laura Raicovich RESULTATREDOVISNING VERKSAMHETENS RESULTAT Statens konstråd redovisar verksamhetens resultat utifrån tre verksamhetsgrenar som korresponderar med § 1 och § 2 i myndighetens instruktion (SFS nr: 2007:1188): • Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön som innefattar verksamheterna: Permanent konst Stadsutveckling Tillfälliga projekt Konstkollektioner • Tillsynsverksamhet • Förmedling och kommunikation Verksamhetens mätbara resultat redovisas kvantitativt genom tabeller, diagram och förteckningar. Kvalitativa aspekter av verksamhetens resultat, som inte är kvantitativt mätbara, redovisas i beskrivande och analyserande texter samt bilder i anslutning till respektive verksamhetsgren. VERKSAMHETSGRENARNAS DIREKTA KOSTNADER OCH INTÄKTER Resultat Tabell 1 Kostnader inklusive inköpt konst fördelade på verksamhetsgrenar (resultaträkning i tkr) TKR Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (Brutto) Tillsynsverksamhet Förmedling och kommunikation 2012 29 553 10 089 3 944 2013 26 935 10 392 4 689 2014 24 057 7 153 4 374 TKR Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Tillsynsverksamhet Förmedling och kommunikation 2012 3 139 1 456 136 2013 2 937 1 271 13 2014 655 86 5 Tabell 2 Intäkter (exkl. anslagsintäkter) 10 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 Tabell 3 Intäkter av anslagsfinansierad verksamhet TKR Intäkter av anslag Årets anskaffningar av inköpt konst 2012 2013 2014 38 855 37 795 34 838 3 393 3 121 6 020 38 35 32 42 286 40 951 40 890 som aktiveras i BR Minskning av semesterlöneskuld som ej belastat anslag(intjänad före 2009) Anslagsförbrukning Tabell 4 Intäkter av anslag TKR Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Tillsynsverksamhet Förmedling och kommunikation 2012 26 413 8 634 3 808 2013 24 004 9 114 4 677 2014 23 402 7 148 4 288 Kommentar Kostnader utgörs huvudsakligen av arvoden för skiss och utförandekostnader till konstnärer enligt kontrakt, inköp av konst, konsulttid (arbetstid och restid) inom tillfälliga projekt, permanenta projekt, stadsutveckling och konstkollektioner samt direkta kostnader för trycksaksproduktion och pedagogisk verksamhet inom förmedling samt ramning och restaurering av konstverk inom tillsyn. De externa intäkter som finns i verksamheten är huvudsakligen relaterade till externfinansiering av projekt eller intäkter för utfört arbete kring omhängning av konstkollektioner på statliga myndigheter. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 11 KVALITATIVA ASPEKTER AV VERKSAMHETSGRENARNAS RESULTAT I en krönika i DN den 4 februari 2015 ringar Stina Oscarsson in något väsentligt om begreppet kvalitet. Genom ett vardagsexempel beskriver hon hur kvalitet definieras olika beroende på om det handlar om ett sidentyg för en bröllopsklänning eller bävernylon för en barnoverall. De flesta är nog överens om att sidentyget är det bästa valet för en bröllopsklänning, medan bävernylon passar bättre för en barnoverall. Oscarssons artikel belyser att kvalitet inom konsten och kulturen inte är ett entydigt begrepp. Utmaningen ligger i att använda dynamiska definitioner som tar hänsyn till en mångfald av olika kvaliteter, definitioner som varierar för olika situationer och beroende på vilka effekter som eftersträvas. Ett magnifikt konstverk som förvaras i ett låst vindsförråd kommer inte bidra till någon förändring. På Statens konstråd arbetar vi därför med begreppet kvalitet kopplat till effekt eller genomslag. Den övergripande effekt som Konstrådet vill uppnå är att verksamhetens resultat ska vara av betydelse för utvecklingen av den offentliga konsten i hela Sverige. Vi har gått från att fokusera på att producera så mycket som möjligt till att prioritera högkvalitativa projekt som kan få stort genomslag. Det ställer höga krav på verksamheternas kvaliteter gällande olika egenskaper och värden. Nedan följer ett resonemang, dels utifrån verksamhetens resultat och dels i relation till verksamhetens processer, som syftar till att skapa förståelse för vilka kvalitativa aspekter som vi anser tillsammans bidrar till en mångfald av kvaliteter i verksamhetens resultat. Resultatens kvaliteter Konstnärliga och gestaltande kvaliteter I mötet mellan konst och offentliga rum kan de mest oväntade kvaliteter uppstå. Diskussioner om konstnärlig kvalitet utgår ofta från konstens egna kvaliteter. Detta är ett relevant mått och något som Konstrådet bedömer: Är måleriet skickligt genomfört, bygger konstverket på ett intressant koncept, förhåller det sig nyskapande till konsthistorien och rymmer det ambivalens och utrymme för olika tolkningar? I Konstrådets verksamhet påverkas arbetet med konsten dessutom av att det sker mitt i samhällets gemensamma rum. Avgörande för att kunna beskriva kvalitet är därför hur konsten förhåller sig till den omgivande situationen och sammanhanget: Sättet den relaterar till platsens karaktär, relationen till historia och aktuella diskussioner påverkar människors upplevelser och resultatet av verksamheten. Ett riktigt bra offentligt konstverk har egenskaper som aktiverar den omgivande miljön och skapar bland annat reflektion kring platsens estetiska utformning, historia, minnen och sociala relationer. Publikens upplevelser Ett konstverk blir betydelsefullt först när människor tar del av det. Genom olika former av dialoger förstärker Konstrådet kvaliteten i publikens upplevelser. Ju mer man vet, desto mer ser, känner och tänker man. Även de debatter som kan uppstå kring offentliga verk är väsentliga för att skapa förståelse och engagemang. Det förmedlande arbetet skapar fördjupad förståelse både för de enskilda konstverken och för samtidskonst i ett större perspektiv. Konstrådets verksamheter pågår i hela landet. I tillfälliga projekt, stadsutveckling, permanenta projekt, konstkollektioner, tillsyn, förmedling och kommunikation medverkar vi aktivt och, ofta i nära samverkan med andra aktörer, till att samtidskonsten får en framträdande roll och synlighet 12 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 i landets alla regioner. Vi ser detta som en viktig aspekt av verksamheten eftersom den därigenom konkret bidrar till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen om allas rätt till kultur upplevelser. Utveckling av fältet konst och gemensamma rum Att bidra till utvecklingen av fältet konst och gemensamma miljöer är en central kvalitet i Konstrådets verksamheter. För att uppnå detta är lärandeperspektivet i verksamheten viktigt, såväl i form av metod- och kunskapsutveckling, som spridning av verksamhetens resultat. Genom att dokumentera och förmedla erfarenheter och lärdomar från verksamhetens processer och resultat uppnår Konstrådet ökad kvalitet, dels i de egna konstprojekten, dels i kunskapsspridningen till andra aktörer som arbetar med konst i gemensamma miljöer. Nya kulturella kvaliteter som utvecklar ett fält uppstår i skärningspunkten mellan det kända och det okända. Utbytet är själva villkoret för konstens existens, det som gör att den håller sig levande och utvecklas. Internationella nätverk och samarbeten ger Konstrådet nya perspektiv och förnyar våra synsätt på konst och kultur. Med andra ord, bidrar utbytet med internationella aktörer till att Konstrådets förståelse av konsten och de offentliga rummen är uppdaterad, vilket i förlängningen tillför kvalitet i de lokala sammanhang som vi verkar i runt hela Sverige. På samma sätt är kunskap om det mångkulturella svenska samhället avgörande för att skapa kvalitet i utformningen av samhällets gemensamma rum. Genom samverkan med andra aktörer uppnår Konstrådet ny utveckling och högre kvalitet i gestaltning av gemensamma miljöer. Samverkan tillför verksamheten ny kompetens och möjliggör att olika arbetskulturer bryts mot och berikar varandra. På så sätt kan nya perspektiv uppstå som leder till kvalitativt nytänkande och nyskapande resultat. Konstrådets verksamhet är i hög grad tvärdisciplinär och här antar vi en ständig utmaning att skapa nya former av samverkan och nätverk med organisationer och personer inom områden som kan stärka utvecklingen inom offentlig konst och gemensamma miljöer. I effektiv samverkan med andra skapas synergier, kompetensen ökar, olika perspektiv tillvaratas och resultaten kan få en större spridning. Samhällsrelevans En kvalitet är att vår verksamhet sker mitt i samhällets gemensamma rum. Genom att betona kopplingen mellan konst och samhällsfrågor i verksamheten skapar vi en större relevans för samtidskonsten och kan nå nya publiker genom de teman vi lyfter fram. Detta stöder kvalitativt målet i Konstrådets instruktion att sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö. De gemensamma rummen är samhällets mittpunkt i den bemärkelsen att de finns till för alla. För att verksamheten ska vara relevant är mångfald och jämställdhet grundläggande kvaliteter. Konsten rymmer stora möjligheter till samtal, möten och förståelse mellan människor oavsett sociala och kulturella bakgrunder och förutsättningar, ålder, kön och sexuell läggning. Genom att kontinuerligt tolka och förstå samhällets mångfald och att låta den vara representerad i hela verksamheten blir Konstrådets verksamhet relevant för hela samhället. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 13 Processernas kvaliteter Det finns ett direkt samband mellan hur en organisation är strukturerad, kvaliteten på dess organisation och processer, och de kvaliteter den kan generera. Här beskriver vi kortfattat några kvalitativa aspekter av verksamhetens processer. I verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön säkras den konstnärliga kvaliteten genom beredning i konstenheten med en bred kompetens av curatorer och en arkitekt. I granskningen av skisser och projektplaner bedömer vi enligt resonemanget om konstnärlig och gestaltande kvalitet ovan hur väl konstnärer förmår skapa konstnärlig kvalitet i förhållande till den omgivande kontexten. Även processerna för teknisk kvalitetssäkring är en viktig kvalitativ aspekt. Alla projekt granskas i flera steg för att bedöma garantier på tjänster och material och analysera olika risker i projektplaner, skisser och modeller. På så sätt kan hög beständighet uppnås och de krav som ställs på till exempel tillgänglighet, miljöhänsyn och tillstånd uppfyllas. En viktig kvalitativ aspekt är även att våra projekt uppfyller de krav som ställs på upphandling i lagen om offentlig upphandling. Samtliga projekt som genom åren har överprövats har klarat förvaltningsdomstolens prövning vilket visar att processerna för projekten håller god kvalitet. Inom Tillsynsverksamheten är organisationen och processen för Konstrådets kontakter med statliga myndigheter och statliga organ grundläggande. Tillsynsregistret innehåller samtliga statliga myndigheter och koordineras löpande med SCB:s nationella myndighetsregister för att fånga upp nya myndigheter och myndigheter som ombildas eller läggs ned. Genom standardiserade rutiner för myndigheternas beslut om konstansvariga, årlig inventering och rapportering samt hantering av skador och förluster genereras hög kvalitet i tillsynen. I verksamheten Kommunikation har processerna för kontakter med press och media utvecklats i syfte att uppnå hög kvalitet gällande specifika genomslag snarare än kvantitativa genomslag. Det intressanta är alltså inte antalet gånger som Statens konstråds namn nämns i medierna utan hur relevant genomslaget är för vårt uppdrag samt hur många och vilka grupper som tar del av det. Vi har en strategisk inriktning på pressarbetet, med såväl proaktiv som reaktiv bearbetning. I verksamheten Förmedling är förankringsprocessen avgörande för hur människor upplever ett konstverks kvaliteter. För att uppnå bästa möjliga förankring i våra konstprojekt medverkar medarbetare på enheten för förmedling och kommunikation i tidiga skeden vid framtagandet av projektplaner. 14 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 KONSTNÄRLIG GESTALTNING AV DEN GEMENSAMMA MILJÖN Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön genom att myndigheten beställer och förvärvar god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet samt medverkar till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten.1 Statens konstråd undersöker och utvecklar de sammanhang där samtidskonst och offentliga rum möts. I grunden för vårt uppdrag finns en demokratisk ambition, en övertygelse om att konsten är en viktig del i samhället och att den ska vara tillgänglig för alla. I verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön producerar Konstrådet nyskapande konst på platser där människor bor och arbetar. Att visa samtida konst utanför konstrummen är en fantastisk möjlighet och utmaning i spänningsfältet mellan nyskapande och tillgänglighet. Vårt arbete gör att hundra tusentals människor varje dag tar del av samtidskonstens olika uttryck. Offentlig konst omfattar alla former av samtidskonst som visas i offentliga rum eller berör frågor om det gemensamma. Under verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön driver Statens konstråd fyra verksamheter för att bidra till såväl den samtida konstens som de offentliga rummens utveckling: Permanent konst (i tidigare årsredovisningar kallad byggnadsanknuten konst), Tillfälliga projekt, Stadsutveckling och Konstkollektioner. De fyra verksamheterna bidrar på olika sätt till att skapa ökad förståelse för vad samtidskonsten kan tillföra människor och samhället. I Tillfälliga projekt har vi stor frihet att välja vilka miljöer vi verkar i och på så sätt nå ut i hela samhället. De tillfälliga projekten utgår från de gemensamma rummen och relaterar till samhällsfrågor som till exempel industrisamhällets förändring, vems berättelser som räknas och blir synliga och andra frågor som är angelägna för en bred publik. Utöver tematiken aktiverar konstprojekten lokalt deltagande och skapar kopplingar mellan konst och människor från många olika delar av samhället. Stadsutveckling bjuder in konstnärer att tillföra nya perspektiv i människors livsmiljöer. I dialoger och andra interaktiva processer kan medborgarnas perspektiv tillsammans med sociala och estetiska dimensioner tillföras så väl mindre som större offentliga platser. Här utvecklas nya former för gestaltning, där konstnärliga, arkitektoniska och kulturhistoriska värden samspelar med sociala aspekter, och bidrar till samtida offentliga miljöer anpassade för det mångfaldssamhälle vi lever i. Syftet med verksamheten Stadsutveckling är att erbjuda reflektion och att ta till vara på och utveckla de värden som redan finns på olika platser samt motverka generiska och bristfälliga lösningar. Konstnärerna och konsten bidrar här i konkret bemärkelse i både planering och byggande till en god samhällsmiljö såväl fysiskt som socialt. Genom verksamheterna Permanenta projekt och Konstkollektioner kan konsten bli ett naturligt inslag i ett brett spektrum av olika slags statliga offentliga miljöer. I dessa verksamheter kan konsten ges en närvaro i de sammanhang där statens olika förvaltningsmyndigheter är representerade – ett område som rymmer alltifrån kriminalvård och ungdomshem, platser där konsten i vissa fall är den enda tillgängliga kulturyttringen, till landets universitet och högskolor, där samtidskonstens frågor kan möta forskarnas perspektiv. I verksamheterna Permanenta projekt och Konstkollektioner når vi ut och skapar förståelse för konstens betydelse till en mycket stor publik över hela Sverige. Nära 1900 permanenta verk och 100 000 verk i konstkollektioner är utställda i olika offentliga miljöer över hela landet, vilket innebär att Konstrådet är Sveriges största publikt tillgängliga konstutställning. 1 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 15 TILLFÄLLIGA PROJEKT Under 2014 startade Konstrådet den nya verksamheten Tillfälliga projekt. De format som vi tidigare har arbetet med har i hög grad varit permanenta och i huvudsak visats i statliga miljöer. Syftet med Tillfälliga projekt är att möjliggöra ett friare sätt att arbeta och att bättre kunna fånga upp den utveckling som sker inom offentlig konst internationellt och i Sverige, där konstnärer själva söker sig till de gemensamma rummen och diskussioner om det gemensamma. I de friare formaten utgår vi från dialogen mellan konstnär och curator och utvecklar konstverk som sedan förankras i ett lokalt sammanhang. Eftersom projekten äger rum i de offentliga miljöerna relaterar de ofta till samhällsfrågor och har genom sin tematik en ökad möjlighet att vara relevanta för en bred publik. Produktionen av Tillfälliga projekt innebär en initial fas av research för att utveckla en idé och hitta den bästa situationen och sammanhanget för verket. Projekten utvecklas sedan i en omfattande process av förankring och produktion. Eftersom projekten varje gång äger rum på nya platser omfattar produktionsprocessen också arbetet med att etablera kontakter med en lokal publik. Detta sker ofta i samverkan med andra aktörer. Utmaningen är att projekten ska relatera till platsens situation och sammanhang och göras angelägna för att kunna nå ut till en lokal publik. Av den anledningen tar det mellan ett till två år att producera ett tillfälligt projekt. Under 2014 anställdes två curatorer med ansvar för produktion inom verksamheten Tillfälliga projekt och i dialog med dem utvecklades verksamhetens inriktning. Under året har en rad konstnärer inbjudits att göra researchresor runt om i landet för att förbereda projekt som kommer att produceras de närmaste två åren. Höjdpunkten för året var Creative Time Summit: Stockholm, en konferens som samlade en publik på över fem hundra deltagare och ett fyrtiotal föreläsare från hela världen - konstnärer, curatorer, forskare, politiker, kulturpersoner och många andra - för att utbyta kunskap och erfarenheter och diskutera kopplingar mellan konst och samhällsfrågor. Inom ramen för Creative Time Summit: Stockholm producerades tre tillfälliga projekt. Ett var Ghana ThinkTank som samlade in lokala 16 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 problem från Stockholm och skickade dem till sina think tanks i Sudan, Eritrea, Ghana, Mexico och Palestina för att de skulle kunna erbjuda lösningar utifrån sina perspektiv. Ett annat var en ny performance av konstnären Malin Arnell – I’m invited here this morning… Konstnärerna Loulou Cherinet och Sara Lunden samt Kultivator skapade Zone of Radical Oneness en svensk-etiopisk social matkonsthändelse i Moderna Museets restaurang. Konstrådets syfte med Creative Time Summit: Stockholm var att uppdatera föreställningar i samhället om vad offentlig konst kan vara, att inspirera andra aktörer och att stärka Konstrådets internationella utbyte. Knappt hälften av publiken var internationell och bestod av konstnärer och curatorer. Vi ser här att Konstrådet tillsammans med den New York-baserade samarbetsparten Creative Time bidrog till att stimulera utvecklingen av den offentliga konsten med en omfattande global räckvidd. Resultat Förteckning 1 Avslutade tillfälliga projekt 2014 Tillfälliga projekt genomförda inom Creative Time Summit: Stockholm* Ort: Stockholm med internationell livestreaming Samarbetspartner: Creative Time, New York Konstnär Titel Bella Rune Konstnärlig gestaltning av scen Konstnär Titel Loulou Cherinet och Sara Lunden Zone of Radical Oneness Konstnär Titel Malin Lindmark Vrijman och Mathieu Vrijman Return Ticket, den komposterande toaletten Konstnär Titel Malin Arnell I’m invited here this morning… Konstnär Titel Konstnärsgruppen Ghana ThinkTank Ghana Think Tank * De tillfälliga projekten som redovisas i tabellen ovan genomfördes i samband med Creative Time Summit: Stockholm. Eftersom verksamheten Tillfälliga projekt är ny för 2014 kommer projekt som nu är under produktion, i bl.a. Kalmar, Norrbotten, Skåne, Stockholm och Västra Götaland, att redovisas i takt med att de fr.o.m. 2015 avslutas. Tabell 5 Antal konstnärer som har fått uppdrag 2014 Konstnärer inbjudna att utveckla tillfälliga projekt 16 Konstnärer som fått uppdrag att genomföra tillfälliga projekt 11* *1 projekt har utgått STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 17 Kommentar Processen för tillfälliga projekt utgår från att Konstrådets curatorer utarbetar idéförslag som efter att de har godkänts i interna produktionsmöten och av Konstrådets direktör resulterar i att konstnärer inbjuds för att i dialog med curatorn utveckla projektplaner. Efter att projektplanen har granskats och godkänts i ett produktionsmöte och beslutats av Konstrådets direktör tecknas avtal med konstnären för genomförande. För uppdrag som ligger under beloppsgränsen för direktupphandling kan uppdragsprocesserna variera. 18 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 STADSUTVECKLING I februari 2014 slutredovisades regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Statens konstråd har sett stora värden i projektets resultat och på eget initiativ beslutat att integrera stadsutveckling som en ny permanent del av Konstrådets verksamhet. Samverkan med de andra myndigheterna från regeringsuppdraget – ArkDes, Boverket och Riksantikvarieämbetet – kommer att fortsätta och även samordnas med den myndighetssamverkan som etablerades i regeringsuppdraget Främjande av hållbar stadsutveckling där även Formas ingår. I verksamheten Stadsutveckling vill vi pröva nya former av samverkan mellan konstnärer, arkitekter och andra kompetenser vid gestaltning av gemensamma miljöer. Genom tvärdisciplinära och utforskande samarbeten vill vi stärka helhetssynen i planeringsprocessen, fördjupa medborgardialoger och skapa sociala kvaliteter liksom kopplingar mellan kulturarv och samtid. Stadsutvecklingsprojekten bygger på samverkan med till exempel kommuner eller fastighetsbolag. Genom att tidigt identifiera ömsesidiga intressen för utveckling av långsiktigt hållbara perspektiv på gestaltning och samverkan, metodutveckling, dokumentation och spridning av resultat är syftet att driva utforskande stadsutvecklingsprojekt, belysa rådande konventioner samt inspirera andra aktörer runt om i Sverige som planerar och bygger offentliga miljöer. Under 2014 anställde Statens konstråd en producent för verksamheten Stadsutveckling och inledde ett arbete med att tillvarata lärdomar och erfarenheter från det genomförda regeringsuppdraget samt bestämma inriktning för den nya verksamheten. Som ett led i detta har Konstrådet arrangerat tre nätverksträffar i Stockholm och Göteborg med konstnärer, arkitekter, planerare och andra yrkesgrupper för att få deras perspektiv på olika möjliga roller för Konstrådet inom Stadsutveckling. Vi har kommit fram till att det för Konstrådet finns två huvudlinjer inom området. Den ena är socialt engagerade projekt som till exempel det som genomförts i Stockholmsför orterna Hallonbergen och Ör. Den andra är projekt som kan bidra till en större helhetssyn vid gestaltning av statligt ägda gemensamma miljöer. Under 2014 har vi fullföljt arbetet med de kvarvarande samverkansprojekten Vasaplan i Umeå STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 19 och Gruvstadsparken i Kiruna parallellt med våra föreberedelser av ett antal framtida projekt. Projektet Vasaplan som har genomförts i samverkan med Umeå kommun presenterades i september 2014 i form av tre utforskande dialogprojekt. Syftet var att hitta nya sätt att föra lokala platsbaserade dialoger med Umeåborna om platsen Vasaplan och dess framtida ombyggnad. Konstnären Beatrice Hansson gjorde i samarbete med Nivå landskapsarkitekter en fysisk fullskaleundersökning som syftade till att undersöka människors olika beteendemönster på Vasaplan. Nyréns Arkitektkontor och filmaren Sven Blume gjorde en dokumentärfilm om Vasaplan och samlade in en mångfald röster från platsen. Konstnärsgruppen Poste Restante uppförde performanceföreställningen Closing Time, en anhöriglinje för alla med en relation till staden. Under en personlig stadsvandring guidade en telefonist besökare genom stadslandskapet vilket gav dem möjlighet att uppleva och se stadens livsmiljöer med nya ögon. Trots att de tre dialogprojekten skiljde sig åt i form kom de fram till liknande slutsatser. De identifierade kvaliteter på Vasaplan som kan vara svåra att utläsa ur en ritad plan eller ens ur en dialogenkät, kvaliteter så som en känsla av rå urbanitet och av social mångfald och tillgänglighet. I dialogerna framkom tydliga önskemål om att inte bygga bort dessa kvaliteter vid omvandlingen av platsen. Projektet Vasaplan är ett exempel på hur närvaro och ett engagemang på plats kan synliggöra platsers komplexitet och subtila kvaliteter, dimensioner som annars lätt kan gå förlorade i storskalig stadsomvandling. Resultat Förteckning 2 Nyanmälda projekt inom Stadsutveckling Samverkanspart Projekt, miljö och ort Sundbybergs stad Fortsatt samverkan om gestaltning av utemiljöer i Hallonbergen Ör, Sundbyberg. Kommentar Inga projekt inom Stadsutveckling har avslutats under 2014. De projekt som genomfördes inom regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer avslutades 2013, med undantag för två projekt, ett i Kiruna och ett i Umeå, som fortfarande pågår. Dessa kommer att redovisas när de har avslutats. 20 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 PERMANENTA PROJEKT Statens konstråd har sedan starten 1937 producerat omkring 1900 konstverk i verksamheten Permanenta projekt (benämnd Byggnadsanknuten konst i tidigare årsredovisningar). Produktionen sker i samarbete med fastighetsägare och i samband med uppförandet av nya miljöer och byggnader för statlig verksamhet över hela Sverige och svenska utlandsmyndigheter. De permanenta konstverken produceras med långa tidsperspektiv och med höga krav på beständighet och tillgänglighet i en rad mycket olika offentliga miljöer som ungdomsvårdshem, fängelser och universitet såväl som departement och utlandsmyndigheter. Under de senaste åren har vi prioriterat platser med hög grad av offentlighet och miljöer riktade till barn och unga. Konstverken tas fram i nära dialog med samrådsgrupper och är dessutom ofta beroende av planerings- och byggprocesser vilket innebär att de i regel tar mellan två till fyra år att färdigställa. Bland 2014 års permanenta projekt kan nämnas skulpturen Julian av den framstående franske konstnären Xavier Veilhan, ett slags samtida hjältefigur placerad på taket till Blekinge flygflottilj i Ronneby, Annika Ströms underfundiga meningar i konstverket men vänta nu som dyker upp på oväntade platser i den nya LUX-byggnaden på Lunds universitet, Thale Vangens Läckage i oskuldens tid, en mytisk och tankeväckande gestaltning av både inne- och utemiljöer i Karolinska institutets nybyggda Science Park i Solna, samt Jan Håfströms konstverk Arken utanför Riksdagens Demokrativerkstad i Gamla stan. Under de senaste åren har Konstrådet haft ambitionen att arbeta i större skala och utveckla de permanenta projekten så att de får framträdande roller i olika former av gemensamma miljöer. Ett av årets mer uppmärksammade projekt är Högskolan i Dalarnas nya bibliotek i Falun, som vann första pris 2014 i den ansedda tävlingen WAF (World Architecture Festival) i Singapore i kategorin Avslutade byggnader – högre utbildning och forskning. Där har den danske konstnären STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 21 Jeppe Hein samverkat med det danska arkitektkontoret Adept kring gestaltning av byggnadens hela fasad, som består av högglanspolerade rostfria stålsektioner monterade i ett mönster. De spegelblanka och vinklade fasadelementen gör att hela byggnaden reflekterar solen, himlen och landskapet. Konstnären och arkitekterna har omvandlat byggnadskroppen till en skulptur och uppnått ett resultat där konst och arkitektur tillsammans tillför platsen nya rumsliga kvaliteter. Genom att utveckla arbetsmetoder där konstnärer kommer in tidigt i planerings- och byggprocesser för att samverka med arkitekter kan Konstrådet skapa både ekonomiska och tekniska förutsättningar för liknande konstnärliga utvecklingsprojekt. Även i flera andra permanenta projekt återfinns temat samverkan mellan yrkesgrupper och ambitionen att verka i större skala. I det nya stadsutvecklingsområdet Hagastaden i Stockholm har ett gemensamt konstprogram samt residensprojekt utvecklats i samverkan mellan Stockholms kommuns, Stockholms läns landstings och statens respektive organisationer för offentlig konst. Residensprojektet syftar till metodutveckling för konstnärliga praktiker i offentliga rum då projektet ger praktisk möjlighet till en fördjupad dialog mellan konst och vetenskap, mellan konstnärer och landskapsarkitekter och mellan aktörer inom offentlig konst. Genom samverkan ökar förutsättningarna för att uppnå en helhetssyn på hur olika gemensamma rum i den nya Hagastaden kan gestaltas. Ytterligare ett led i ambitionen att de permanenta projekten ska bli framträdande inslag i samhällsmiljöer är att vidareutveckla strategiska samarbeten med de större statliga fastighetsägarna Akademiska Hus och Trafikverket. Genom att komma in i tidiga planeringsskeden kan vi säkerställa konstnärers medverkan och samverkan med andra gestaltningskompetenser. Vi kan också, genom att medverka i gestaltningsprogram och visionsdokument, tillsammans med övriga aktörer prioritera situationer där konsten får stor synlighet och betydelse för många människor. Målet är att skapa utrymme för konstnärlig medverkan i tidiga planeringsskeden vid utformningen av nya campusbyggnader, trafikmiljöer och publika byggnader. 22 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 Resultat Tabell 6 Antal avslutade projekt 2012-2014 fördelade på kategorier 2012 2013 2014 Statligt lokalbruk Polis, kriminalvård och domstolar 2 4 2 Universitet, högskolor och andra skolor 5 4 4 Militära myndigheter 1 1 3 Övriga myndigheter 5 1 4 Kommuner och landsting 3 1 0* 16 11 13 Ickestatligt lokalbruk Bostadsföretag Summa * Från den tidigare verksamheten Vidgade uppdraget (1997-2009), som innefattade offentlig konst för ickestatliga miljöer, återstår ett projekt som beräknas slutföras under 2015. Förteckning 3 Avslutade projekt 2014 – Statliga miljöer Konstnär Magnus Alexandersson Titel Landskap Teknik Måleri på vägg och laminerat glas Material Akrylatfärg, digitaltryckt PVB-folie, härdat optiwhite-glas OrtGöteborg Brukare Kriminalvården, häktet FastighetsägareVasakronan Konstnär Johan Thurfjell Titel Egen ingång Teknik Skulptural gestaltning på innergård Material Betong, tegel, brons, kopparplåt, glas, stål OrtLund Brukare Statens institutionsstyrelse Fastighetsägare Stiftelsen Råby Räddningsinstitut Konstnär Hans Petersson och Torgny Larsson Titel Guld i gröna skogar Teknik Måleri på vägg, figursågade takformer Material Akrylfärg, bladguld OrtStockholm BrukareRegeringskansliet Fastighetsägare Statens fastighetsverk STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 23 Konstnär Heinrich Müllner Titel Flyer TeknikSkulptur Material Brons, glas OrtLinköping Brukare Försvarsmakten, Logistikcentrum Malmen FastighetsägareFortifikationsverket Konstnär Christoffer Paues Titel All världens djur Teknik Skulptur, måleri, video Material Laminerat glas, mahogny, jesmonite, fotografi m.m. OrtUppsala Brukare Sveriges Lantbruksuniversitet, Veterinär och husdjurscentrum Fastighetsägare Akademiska Hus Konstnär Annika Ström Titel men vänta nu Teknik Skulptur, måleri Material Akrylfärg, aluminiumplåt, text infälld i sten OrtLund Brukare Lunds universitet, LUX Fastighetsägare Akademiska Hus Konstnär Cecilia Aaro och Matilda Fahlsten Titel Kokard Teknik Gestaltning av fönster Material Laminerat glas OrtStockholm Brukare Försvarsmakten, Beridna högvakten och Polisrytteriet FastighetsägareFortifikationsverket Konstnär Xavier Veilhan Titel Julian TeknikSkulptur Material Polystyren, polyester, rostfritt stål, polyuretanfärger OrtRonneby Brukare Försvarsmakten, Blekinge flygflottilj, F 17 FastighetsägareFortifikationsverket Konstnär Mia E Göransson Titel Wonders Teknik Skulptural gestaltning på fasad MaterialBrons OrtKarlskrona Brukare Statens maritima museer, Marinmuseum Fastighetsägare Statens fastighetsverk Konstnär Thale Vangen Titel Läckage i oskuldens trädgård Teknik Skulptur i tre delar Material Patinerad brons och mässing, pergament, betong OrtSolna Brukare Karolinska institutet Science Park, Hus Gamma Fastighetsägare Akademiska Hus Konstnär Jeppe Hein Titel Double reflection Teknik Konstnärlig gestaltning av fasad Material Rostfritt högglanspolerat stål OrtFalun 24 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 Brukare Fastighetsägare Högskolan Dalarna Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet Konstnär Jan Håfström Titel Arken TeknikSkulptur Material Kärnfuru, tjära, linolja, stål, granit OrtStockholm BrukareRiksdagsförvaltningen FastighetsägareRiksdagsförvaltningen Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Ann Edholm Dialogos Textil, ridå Ull, trevira New York Förenta nationerna Förenta nationerna Tabell 7 Antal nyanmälda projekt 2012-2014 fördelade på kategorier Statligt lokalbruk 2012 Polis, kriminalvård och domstolar 2013 4 2014 1 Militära myndigheter Universitet, högskolor och andra skolor Övriga myndigheter 5 5 4 1 1 5 10 6 10 2012 2013 2014 Summa Tabell 8 Antal konstnärer som har fått skissuppdrag och kontrakt 2012-2014 Konstnärer som fått skissuppdrag 20 6 10* Konstnärer som fått kontrakt 11 18 3 *Av de tio konstnärer som har fått skissuppdrag 2014 har ett skissförslag, framtaget gemensamt av två konstnärer, ej godkänts för utförande. Kommentar Processen för genomförande av projekten tar i regel två till fyra år. En konstnär kan därmed få kontrakt för genomförande av ett permanent projekt flera år efter skissuppdrag. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 25 KONSTKOLLEKTIONER Statens konstråd producerar årligen omkring ett hundra nya konstkollektioner – i tidigare årsredovisningar kallade konstansökningar – som placeras i offentliga miljöer på olika statliga myndigheter. Konstkollektionerna produceras efter ansökningar från statliga myndigheter som arbetsförmedlingar, domstolar, polisstationer, högskolor och universitet. Platser och byggnader där nyskapande samtida konst kan bidra till att skapa goda offentliga miljöer för barn och unga är prioriterade. Efterfrågan bland statliga myndigheter på konstansökningar är fortsatt hög. Under 2014 färdigställdes 113 sådana och 120 nya inkom. Vid årsskiftet 2014/2015 var 101 konstansökningar under produktion. De senaste åren har Konstrådet utvecklat verksamheten Konstkollektioner med fokus på entrérum och utemiljöer i anslutning till statliga myndigheters byggnader. Syftet har varit att curera konstkollektionerna så att valda konstverk kan ges en framträdande synlighet på platser över hela Sverige där samtida konst inte är representerad. På detta sätt kan konstkollektionerna göras tillgängliga både för statligt anställda och allmänhet som passerar förbi eller besöker myndigheterna. Konstkollektionerna som har färdigställts under 2014 har producerats av sju konstkonsulter, upphandlade för åren 2011–2015. Under 2015 kommer en ny upphandling av sex till åtta konstkonsulter att genomföras. Kvaliteten på verksamheten Konstkollektioner har under 2014 utvecklats genom intern kompetensutveckling av de upphandlade konsulterna med fokus på bland annat konstnärliga kvaliteter, jämställdhet, mångfald, regional spridning, tillgänglighet, bevarande och tillsyn. 26 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 Resultat Tabell 9 Antal inkomna, avslutade, pågående och väntande konstansökningar vid årsskifte Ärendestatus 2012 2013 2014 Inkomna 118 125 120 Avslutade 105 127 113 Pågående* 111 145 101 5 7 20 Väntande** *Inkomna konstansökningar som saknar avslutningsblankett ** Inkomna konstansökningar som ej är fördelade till konsult Tabell 10 Antal konstansökningar inkomna under år 2014 fördelade på myndighetsområden Myndighetsområde Antal Utbildningsmyndigheter 24 Utlandsmyndigheter 19 Justitiemyndigheter 17 Regeringskansliet 16 Sociala myndigheter 11 Arbetsmarknadsmyndigheter 10 Finansmyndigheter 9 Övriga myndigheter 7 Näringsmyndigheter 4 Miljö- och energi myndigheter 3 Totalt antal 120 Diagram 1 Antal placerade konstverk i avslutade konstansökningar 2012-2014 2 500 2153 2 000 1 500 1500 1382 1 000 500 0 2012 2013 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 2014 27 Diagram 2 Inköpsvärde tkr för placerade konstverk i avslutade konstansökningar 2012-2014 11 000 8 250 10702 10836 2013 2014 7914 5 500 2 750 0 2012 Inköp av konst Konstrådet köper årligen ett stort antal konstverk av samtida verksamma konstnärer. Inköpen görs från konstnärer, gallerier och motsvarande utställningsplatser där konstverk är till försäljning och används i de konstkollektioner som produceras för statliga myndigheter. Målsättningen är att inköpen ska hålla hög konstnärlig kvalitet och spegla samtidskonstens olika uttryck och tekniker. Inköpen ska även bidra till att uppfylla de övergripande målen för jämställdhet och mångfald samt ha en god geografisk spridning över hela landet sett till konstnärernas hemort. Under 2014 har de strategiska inköpsmötena utvecklats genom att Konstrådets anställda curatorer deltar. Tillsammans med konstkonsulterna bidrar de till att stärka ovan nämnda kvaliteter vid inköp av nya konstverk till konstkollektionerna. Resultat Tabell 11 Antal inköpta konstverk under år 2014 fördelade på kategorier Teknik Antal % Kostnad i kr Måleri 66 36 % 2 370 104 Skulptur 58 32 % 1 537 285 Konsthantverk 16 9% 422 456 Fotografi 14 8% 630 022 Grafik 7 4% 69 782 Teckning 6 3% 178 042 Videoinstallation 5 3% 908 922 Övrigt (ljudkonstverk, relief m.m) 9 5% 536 890 181 100 % 6 653 503 Summa: 28 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 Tabell 12 Inköpta konstverk under år 2014 fördelade på län enligt antal och kostnad Konstnärens hemlän antal % kr % Dalarnas län 5 3% 22 400 0% Gävleborgs län 4 2% 249 400 4% Hallands län 4 2% 318 650 5% Jämtlands län 2 1% 22 000 0% Kalmar län 1 1% 50 000 1% Norrbottens län 11 6% 191 500 3% Skåne län 44 24 % 1 709 361 26 % Stockholms län 53 29 % 2 177 524 33 % Södermanlands län 3 2% 152 000 2% Uppsala län 3 2% 196 428 3% Västerbottens län 1 1% 21 000 0% 31 17 % 1 107 618 17 % Örebro län 5 3% 81 000 1% Östergötlands län 7 4% 203 000 3% Västra Götalands län Utomlands Summa 7 4% 161 622 2% 181 100 % 6 663 503 100 % Lagerhållning av konst Lagerhållningen av konst påverkas i hög grad av att myndigheter ska återlämna konstverk som de inte önskar behålla till Statens konstråd (12§ SFS 1990:195). Sedan vi år 2004 fick tillsyn över myndigheters vård av statlig konst har antalet lagerställda konstverk ökat med 259 % (från 2 807 verk år 2004 till 10 077 verk den sista december 2014). En orsak är att myndigheter ska återlämna konstverk som de har köpt på egna anslag eller fått i gåva. Många av dessa konstverk är av allt för låg konstnärlig kvalitet för att användas i våra verksamheter eller för att överföras till statliga museers samlingar. 2013 initierade Kulturdepartementet en utredning för att kartlägga förutsättningarna att avyttra sådana konstverk. Förhoppningen är att utredningen på sikt ska resultera i att lagerhanteringen av konstverk kan effektiviseras. Under augusti 2014 genomförde vi den årliga inventeringen av samtliga 10 146 lagerställda konstverk (2014-08-04). I samband med inventeringen har vi även kunnat synliggöra inköpta konstverk som har lagerhållits längre än tre år och placera dessa i konstkollektioner, vilket har lett till att endast 48 konstverk återfinns i denna kategori. Resultat Tabell 13 Antal lagerställda konstverk (inklusive returer) 2014-12-31 År 2012 2013 2014 Antal verk 8 097 9 251 10 077 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 29 Tabell 14 Antal nyinköpta konstverk som lagerhållits längre än tre år 2014-12-31 (utan placering på myndigheter) År Antal verk 30 2012 2013 2014 63 45 48 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 TILLSYNSVERKSAMHET Statens konstråd ska särskilt förteckna samlingar av konst och konsthantverk som tillhör eller understöds av staten, och ha tillsyn över sådana samlingar och över hur statliga organ vårdar konstverk som tillhör staten och som är fast anbringade.2 Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av konst som tillhör staten och som inte står under tillsyn av någon annan myndighet. Statens konstråd ska ge myndigheterna råd om vården av denna konst.3 Sedan 2004 utövar Statens konstråd tillsyn över statliga myndigheters och statliga organs vård av konst som ägs av staten. Tillsynsverksamheten syftar till att kontrollera och stödja dessa aktörer i arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda skador, förluster och stölder avseende både inköpt och byggnadsanknuten konst (i Konstrådets instruktion benämnd fast anbringad konst och fr.o.m. 2014 benämnd permanenta projekt i Konstrådets projektverksamhet). Byggnadsanknuten konst är en vedertagen fackterm för konst som utgör fast tillbehör till fastigheter och den används därför inom Tillsynsverksamheten. Statligt ägd inköpt konst, även kallad lös konst, som är placerad i offentliga miljöer på statliga myndigheter omfattar omkring 100 000 konstverk. Antalet byggnadsanknutna konstverk, beställda mellan 1937–2014, d.v.s. från det år Konstrådets verksamhet inleddes, uppgår idag till drygt 1900 konstverk. Knappt hälften av dessa ägs i nuläget av statliga myndigheter, statliga fastighetsbolag eller andra statliga organ. Tillsynsverksamheten är sedan 2009 organiserad utifrån Statistiska centralbyråns allmänna register över statliga myndigheter.4 Genom att samordna verksamheten med detta register kan goda strukturella kvaliteter uppnås i tillsynen över statliga myndigheter. Sedan 2004 har även myndigheter, affärsverk och fastighetsbolag som äger byggnader eller miljöer med byggnadsanknutna konstverk systematiskt kartlagts för att stärka tillsynen över dessa aktörer. Grundläggande är att statliga myndigheter och statliga organ regelbundet inventerar sitt innehav av statlig konst och rapporterar skador, förluster och stölder till Statens konstråd. Genom årliga inventeringar skaffar sig dessa aktörer kunskap om konstverkens ekonomiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden och med denna kunskap kan de bedöma risker och konsekvenser vid skador, förluster och stölder. Kunskapsspridning är ett centralt mål för Tillsynsverksamheten. Genom konsultation, seminarier, föreläsningar, publikationer och motsvarande aktiviteter främjar vi en god och långsiktig förvaltning av statens offentliga konstsamlingar. Den offentliga konsten i allmänhet och den byggnadsanknutna konsten i synnerhet har de senaste åren i allt högre grad kommit att betraktas som värdefulla delar av våra moderna kulturmiljöer. Bevarande av offentlig konst som kulturarv är därför ett område som vi, bland annat med stöd av Riksantikvarieämbetet, har lagt särskilda forsknings- och utvecklingsresurser på och som är av stor nytta för både stat, landsting, kommuner och privata aktörer som ansvarar för tillsyn och förvaltning av offentlig konst. En indirekt effekt av Tillsynsverksamheten är att den även bidrar till ökade kvaliteter i verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Med kunskap om och erfarenhet av vård och förvaltning av offentlig konst kan förutsättningarna för konstverks beständighet i olika samhällsmiljöer stärkas i Statens konstråds produktions- och inköpsprocesser, till exempel vad gäller materialfrågor, konstruktionslösningar och krav på tillgänglighet och förvaltning. 2 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd. 3 Förordning (1990:195) 4 Förordning (SFS 2007:755) om det allmänna myndighetsregistret. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 31 TILLSYN ÖVER STATLIG INKÖPT KONST Konstansvariga på statliga myndigheter Statliga myndigheter som innehar statlig konst som inte står under tillsyn av någon annan myndighet ska utse en konstansvarig. Statens konstråd kontrollerar löpande att myndigheterna har utsett konstansvariga med ansvar för vården av konsten. De konstansvariga är en förutsättning för att uppnå en strukturellt hög kvalitet i både Statens konstråds tillsynskontakter och myndigheternas vård av sina konstinnehav. De konstansvariga ansvarar för att myndigheterna genomför årliga inventeringar i syfte att förebygga, upptäcka, rapportera och åtgärda skador, förluster och stölder. Statens konstråd ger de konstansvariga råd och anvisningar om hur konsten ska vårdas. Detta görs till exempel genom telefonkonsultation, webb och e-post, brev, personlig konsultation och kurser för nya konstansvariga. Vid utgången av 2014 hade totalt 205 av 209 (98 %) av de statliga myndigheter, stiftelser och bolag som ingår i tillsynsregistret (register över myndigheter och statliga organ som innehar statlig konst) upprättat beslut om konstansvarig. Resultat Tabell 15 Procentuellt antal myndigheter* i tillsynsregistret som har beslutat om konstansvariga 2012-2014 År 2012 2013 2014 % 99,5 % 99,5 % 98,1 % * Vid årsskiftet 2014/2015 ingick 209 myndigheter i tillsynsregistret. 32 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 Myndigheters inventering, registrering och rapportering Enligt 4 § i SFS 1990:195 ska statliga myndigheter förteckna sitt innehav av statlig konst, årligen inventera det och lämna uppgift om innehavet till Statens konstråd. Myndigheterna använder Konstdatabasen för att förteckna sitt konstinnehav och rapportera resultatet av sina årliga inventeringar till Statens konstråd, som i sin tur använder rapporterna för att kontrollera och stödja myndigheterna i deras vård av statens konst. 90 % av myndigheterna i tillsynsregistret hade vid utgången av 2014 inventerat och rapporterat sitt innehav av statlig konst till Statens konstråd. Resultat Diagram 3 Myndigheters årliga inventeringsrapporter till Statens konstråd 2012–2014 11 000 93 8 250 90 84 5 500 2 750 16 7 0 2012 2013 10 2014 % myndigheter som har inventerat % myndigheter som inte har inventerat Skador och stölder av statlig konst Enligt 3 § i SFS 1990:195 ska myndigheterna meddela uppkomna skador på verk till Statens konstråd, som därefter ska föreslå lämplig åtgärd. Detta görs löpande via brev, telefon eller e-post. Saknade och stulna verk ska polisanmälas av myndigheterna, vilket är avgörande för att dessa ska kunna återföras till staten om de återfinns på auktioner eller andra försäljningsställen. En vanlig orsak till att konstverk saknas är att myndigheter inte har genomfört inventeringar före och efter ombyggnader och flyttar, då risken för förluster i regel ökar. Uppenbara stölder förekommer i låg omfattning. De senaste åren har Statens konstråd i samarbete med Polisen informerat auktionshus, pantbanker och liknande försäljningsställen om att statlig offentlig konst som inlämnas till dem ska återföras till Statens konstråd. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 33 Resultat Tabell 16 Myndigheters polisanmälningar av saknade och stulna verk 2012–2014 År Antal 2012 2013 2014 11 12 4 Antal returnerade konstverk från myndigheter Med stöd av 12 § i SFS 1990:195 återlämnades 2014 totalt 2576 konstverk från statliga myndigheter. Denna del av tillsynsverksamheten är resurskrävande men samtidigt nödvändig för att kvalitativt värdera vilka konstverk som ska omramas, konserveras och omplaceras på statliga myndigheter respektive överföras till statliga museers samlingar. Enligt samma paragraf ska samråd ske med statliga museer kring eventuellt införlivande i museernas samlingar av konst- och kulturhistoriskt betydelsefulla verk som har återlämnats från myndigheter som omorganiseras eller avvecklas. Under 2014 överfördes ett konstverk till Moderna Museet, två konstverk till Nationalmuseum och ett konstverk till Statens maritima museer. Resultat Tabell 17 Returnerade konstverk från myndigheter 2012–2014 År 2012 2013 2014 Antal verk 2 292 3 281 2 576 Stickprov på konstverk placerade på statliga myndigheter Sedan 2010 kontrollerar vi myndigheternas vård av statlig konst genom stickprov. Dels genom att anmoda myndigheter att själva inventera och rapportera status för utvalda verk med höga ekonomiska och konstnärliga värden och dels genom platsbesök och besiktning av utvalda verk. Under 2014 har vi utfört stickprov på 13 konstverk genom platsbesök på fem myndigheter. Tre av stickproven resulterade i att konstverken inte kunde lokaliseras, vilket kommer följas upp under 2015. 34 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 TILLSYN ÖVER STATLIG BYGGNADSANKNUTEN KONST 2014 lanserade Statens konstråd boken Offentlig konst – Ett kulturarv. Den är resultatet av ett treårigt forskningsprojekt (2011–2013) i samarbete med Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och Skissernas museum vid Lunds universitet samt med FoU-stöd från Riksantikvarieämbetet. Projektet har bidragit med nya perspektiv på värdering av den offentliga konsten som kulturarv och infallsvinklar som kommer vara betydelsefulla i det framtida arbetet med förnyelsen av många 1900-talsmiljöer. Inte minst i arbetet med miljonprogrammets bostadsområden, torgmiljöer, parker, samlingslokaler och andra gemensamma platser som står inför ombyggnader och rivningar de kommande decennierna. Genom 25 fallstudier av offentliga konstverk i olika byggnader och miljöer skildrar boken samhällets demokratiska utveckling, välfärdsbyggandet och de gemensamma rummen i vår tid. Den offentliga konsten har förändrats från att vara ett samtida inslag i offentliga miljöer till att bli ett rikstäckande kulturarv. En konsekvens av denna förändring är att det behövs nya synsätt och nya verktyg för att värdera den offentliga konsten som kulturarv. Bokens fallstudier visar att inventeringar, kartläggningar och konsekvensanalyser är centrala för att kunna prioritera vilka insatser som ska göras. De visar också att nya former av samverkan måste etableras mellan aktörer som ansvarar för offentlig konst och kulturmiljöområdets aktörer. Boken innehåller även en rad förslag på hur kulturmiljölagen, plan- och bygglagen och förordningen om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer kan tillämpas för att långsiktigt bevara konstnärliga gestaltningar. När boken Offentlig konst – Ett kulturarv lanserades i oktober 2014, med publika seminarier i Lund, Sala och Stockholm, kunde vi konstatera att den fyller en rad konkreta behov, både bland aktörer som arbetar med offentlig konst och aktörer som arbetar med det moderna samhällets kulturarv. Både Lunds universitet och Uppsala universitet har startat nya kurser i offentlig konst, där boken ingår som kurslitteratur. Den används även av Institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet. Forskningsprojektets slutsatser kommer tillämpas i en restaurering av Pierre Olofssons innegårdsgestaltning i Försvarsmaktens högkvarter från 1971, som genomförs av Specialfastigheter i samarbete med Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet och flera arkitektkontor. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 35 FÖRMEDLING OCH KOMMUNIKATION Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön genom att sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö.5 Verksamheten Förmedling och kommunikation fördjupar och sprider kunskap om Statens konstråds verksamhet och konstprojekt, om olika aspekter av offentlig konst och om gestaltning av gemensamma miljöer. Genom effektiv förmedling och kommunikation stärker vi kännedomen om vår verksamhet och sprider kunskapen som samlas i projekt, program, konferenser och publikationer. Statens konstråd befinner sig som få andra konstaktörer direkt ute i samhällsmiljön och har därför mycket goda förutsättningar för att skapa förståelse för konstens betydelse. I och med vår nya inriktning ligger fokus på att fördjupa kopplingen mellan konst och samhällsfrågor. Det sker i relation till våra konstverk men också genom diskussioner om hur konstnärer bidrar till gestaltningen av större samhällsmiljöer och hur den offentliga konsten utgör en central del av vårt kulturarv genom att den uttrycker och bevarar samhällets förändringar över tid. I den förmedlande verksamheten förankrar vi de konstverk och projekt som vi producerar, hos allmänheten. Offentlig konst skapar ofta debatt eftersom den visas på platser som människor har en nära relation till och där de inte förväntar sig att möta konst. Debatter om konst är en central del i processen av att förstå ett konstverk. Genom vår långa erfarenhet kan vi därför ur kontroverser skapa fördjupad förståelse för konstens betydelse. I programverksamhet, seminarier och publikationer bidrar Statens konstråd till samtal och tankeutbyten om konst och offentliga rum samt förmedlar de erfarenheter som våra undersökande praktiker generar. För att inspirera och bidra med reflektion inom området offentlig konst är spridningen av projekt och kunskap central. Inom verksamheten kommunikation arbetar vi med pressbearbetning och digital kommunikation för att skapa större spridning av och bidra till den offentliga debatten om konst, gestaltning och gemensamma miljöer. Ett prioriterat mål är att kunskapen inte bara ska nå dem som redan är intresserade av konst utan framförallt nå människor som i vanliga fall inte har tillgång till konstupplevelser. 5 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd. 36 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 FÖRMEDLING Program Två frågor har varit i fokus för Statens konstråds programverksamhet under 2014. Vi har fortsatt att visa på vad konst i offentliga rum kan vara, i syfte att uppdatera uppfattningen om offentlig konst till att inkludera den dynamiska praktik som vi ser utvecklas i Sverige och i internationella sammanhang. Parallellt har vi undersökt på vilka sätt de gemensamma rummen i en vidare bemärkelse har förändrats över tid, eftersom det direkt påverkar konsten i de offentliga rummen. Våra egenproducerade program har också riktat fokus på konst som skapar debatt med aktuella verk som Jonas Dahlbergs monument över Utøya och Carolina Falkholts omdebatterade graffitiverk. Utöver arbetet med att omdefiniera den offentliga konsten har en central ambition varit att fördjupa Konstrådets förankring och närvaro på den svenska konstscenen och att stärka de internationella relationerna. Konferenser 2014 års stora satsning var Creative Time Summit: Stockholm. Konferensen samlade mer än 40 talare från hela världen runt temat Socialt engagerade praktiker i offentliga rum (läs mer under Tillfälliga projekt). För att skapa internationellt intresse för konferensen arrangerade vi i anslutning till öppningen av Berlinbiennalen i maj ett panelsamtal med en publik på 350 personer. Creative Time Summit: Stockholm ägde rum på Kulturhuset och drog en publik på över 500 personer. För att tillgängliggöra summiten för svensk och internationell publik streamades den också live på Statens konstråds och Creative Times webbplatser (ca 6000 personer följde konferensen). STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 37 Livestreamningen visades också på Ekoteket i Kulturhuset och på cirka 75 andra platser i Europa och USA och i länder som till exempel Iran och Palestina. På ett flertal platser arrangerade även lokala aktörer program på temana migration, nationalism och övervakning. Den internationella publiken och talarna har, både i Sverige och utomlands, bidragit till diskussion och idéutbyte om konstens relation till aktuella samhällsfrågor och kännedomen om Statens konstråds verksamhet. Creative Time Summit: Stockholm fick även stor uppmärksamhet i svensk och internationell media, såväl före som under och efter genomförandet. Hela programmet finns samlat på Statens konstråds webbplats vilket gör att vi också kan fortsätta att använda materialet under flera år framöver i arbetet med att förmedla nyfikenhet och insikt om konstens betydelse i samhället. Resultat Förteckning 4 Genomförda konferenser 2014 14-16 november Creative Time Summit: Stockholm. I samarbete med Creative Time. Huvudtalare: Edi Rama och Saskia Sassen. Performance: Silvana Imam och Malin Arnell. Talare från Creative Time och Statens konstråd: Anne Pasternak, Nato Thompson, Laura Raicovich och Magdalena Malm. Tema: Nationalisms Ram Manikkalingam (moderator), Jonas Hassen Khemiri, Mariam Ghani, Jonas Dahlberg, Temporary Occupa tions (Elisa Santos), Jonas Staal och the Propeller Group (Matt Lucero och Tuan Andrew Nguyen). Tema: Performing the city Andrea Phillips (moderator), Myriam Lefkowitz, Nástio Mos quito, Núria Güell, Poste Restante och Jeremy Deller. Tema: Activating public space Magdalena Malm (moderator), Nina Möntmann, Roberta Uno, Joanna Warsza, Maria Lind/Tensta Konsthall, Bettina Pehrsson/Marabouparken, Arbetsgruppen på Konsthall C och Miriam Andersson Blecher/Botkyrka Konsthall. Leonore Annenberg Prize for Art and Social Change Elizabeth Sorensen, Amar Kanwar och Carol Becker. Tema: Art in the age of surveillance Birgitta Jónsdóttir (moderator), Jill Magid, Metahaven, Tomáš Rafa, Dora Garcia och Natalya Eryomenko, Vera Ermolaeva Foundation of Contemporary Feminist Art Initiatives. Tema: Migrations Soraya Post (moderator), Ghana ThinkTank (Christopher Robbins and John Ewing), Olga Jitlina och Andrey Yakimov, Tone Olaf Nielsen, Favianna Rodriguez, Ahmet Ögüt och Tania Bruguera. Summit Lab María Villa. 38 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 Förteckning 5 Genomförda seminarier 2014 29 april Konst som skapar debatt Carolina Falkholt, konstnär, Jonas Dahlberg, konstnär, Lars-Göran Ståhl, ordförande i Kulturnämnden i Gävle, Björn Wiman, kulturchef Dagens Nyheter, Inger Höjer Aspemyr, intendent förmedling Statens konstråd. Moderator: Magdalena Malm, direktör Statens konstråd. Plats: Statens konstråd. 2 juni Creative Time Summit pre-call I samband med öppningen av Berlinbiennalen. Joanna Warza, curator, Nato Thompson, chief curator Creative Time, Jonas Staahl, konstnär, Ahmet Ögut, konstnär, Magdalena Malm, direktör Statens konstråd. Plats: Clärchens Ballhaus, Berlin. 9 september Våra gemensamma rum – platser i förändring Catharina Gabrielsson, arkitekt och biträdande lektor i urbanteori på Arkitekturskolan KTH, Jesper Strömbäck, professor i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap på Mittuniversitetet i Sundsvall, Håkan Forsell, forskare i stadshistoria och urbana studier vid SU och IRS/Center for Metropolitan Studies i Berlin. Moderator: Magdalena Malm, direktör Statens konstråd. Plats: Statens konstråd. 9 oktober Kulturhuvudstadsåret Umeå Reaktivering av det platsspecifika konstverket Tango d’Amour (1998) av Ann Edholm. Konstsamtal och visning med Ann Edholm. Arrangörer: Statens konstråd och Umeå Universitet. Plats: Umeå Universitet. 17 november Activating Public Space: Malmö Laura Raicovich, Director of Global Initiatives Creative Time, Myriam Lefkowitz, konstnär, Sunshine Socialist Cinema (Kristina Muntzig och Kalle Brolin), konstnärer, Ann Wallberg, konstnärlig ledare och producent scenkonst. Moderator: Edi Muka, curator Statens konstråd. Plats: Moderna Museet Malmö. 17 november Activating Public Space: Göteborg Nato Thompson, chief curator Creative Time, Tania Bruguera, konstnär, Anna van der Vliet, konstnärlig ledare ICIA, The non existent Centre (Haroon Natan och Carl-Oscar Sjögren), konstnärer. Moderator: Lisa Rosendahl, curator Statens konstråd. Plats: Skogen, Göteborg. Kommentar: Totalt antal deltagare i konferenser och program: 1412. Publik som såg streamningen i realtid av Creative Time Summit: Stockholm: ca 6000. Konstvisningar, invigningar och föreläsningar För att nå ut över hela Sverige och i internationella sammanhang arbetar Statens konstråd aktivt för att delta i andra aktörers arrangemang. På så sätt kan vi fördjupa och sprida förståelsen för vad konst i gemensamma rum kan vara, både hos andra organisationer och hos en större publik. Statens konstråds direktör har bjudits in till flera internationella arrangemang för att berätta om STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 39 myndighetens förändrade inriktning och om den offentliga konstens utveckling – något som tydligt visar på det internationella intresset för vår verksamhet. Under 2014 har Konstrådet bland annat medverkat i Paris på CCS om Nya former för offentlig konst, i Bukarest på UNICS konferens 6th Chinese Cultural Dialogue och i Vejle, Danmark på Statens Kunstfonds konferens om framtidens konst i offentliga rum, Kunst, sted og mennesker. Genom Konstrådets medverkan vid flera arrangemang under Almedalsveckan i Visby kunde vi också bidra till en fördjupad diskussion om den offentliga konstens villkor, hos bland andra politiker och fastighetsägare. Konstrådets medarbetare har också föreläst i en rad olika sammanhang, bland annat på konferensen Allt kommer att bli bra på Hanaholmen i Helsingfors, Konst som skapar debatt på Norrtälje konsthall och Residence-in-Nature i Transjö. Ett flertal olika föreläsningar har gjort det möjligt att ytterligare sprida kunskap runtom i landet kring regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Genom fyra större presentationer i olika delar av Sverige i samband med lanseringen av boken Offentlig konst – Ett kulturarv har vi också förstärkt intresset för den offentliga konsten som kulturarv. Statens konstråd har också återkommande engagemang på kurser inom universitet och högskola. Statens konstråds intendent för förmedling har för att skapa större genomslag för konstrådets insatser medverkat i att utforma och genomföra utbildning av guider på KTH i Stockholm, samt undervisat på kursen Pedagogik och didaktik för konstnärer på Konstfack. Insatserna har bidragit till metodutveckling och stärkta förutsättningar för att nå fler målgrupper på ett mer intresseväckande sätt. I samband med nya permanenta verk eller konstkollektioner arbetar Konstrådet med att förankra verken både inför och i samband med invigningen, så även under året 2014. Syftet är att skapa en fördjupad förståelse för konstverken på plats. Våra konsulter har också genomfört flera konstvisningar, både på arbetsplatser och för grupper från exempelvis skolor, högskolor och konstföreningar. Det direkta mötet med konsten öppnar vägar till diskussion om dess uttryck eller idéer. Samtalen kräver kunskap men ger också en möjlighet att ringa in frågan om konstens betydelse genom att förankra den i betraktarens egen verklighet. Resultat Tabell 18 Antal publika aktiviteter 2014 Aktivitet 2012 2013 2014 Egenproducerade program 10 10 23 Egna konstvisningar 43 22 11 Egna invigningar 18 22 17 Deltagande i andras program 61 61 45 40 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 Barn och unga Perspektivet barn och unga är en av de kvalitetsaspekter som Statens konstråd inbegriper i varje nytt uppdrag och det är således långt ifrån en fråga som begränsas till projekt i skolmiljöer. I konstprojekt som direkt involverar barn och unga genomför vi alltid förmedlingsinsatser, till exempel workshops. Under 2014 har vi också inlett ett arbete med att utveckla dokumentation och spridning av den stora kunskap vi har om offentlig konst som inspiration till innehåll och metoder för pedagoger i deras yrkesutövning. De särskilda insatser på temat ”Vad kan konst i gemensamma rum vara” som Statens konstråd genomfört under 2014 har också återspeglats i projekt med ungdomar. Programinnehåll från temat bildar också underlag för vår fortsatta satsning år 2015, som innebär att formulera och sprida inspirerande pedagogiska metoder och verktyg för arbete med samtida konst och ungdomar. Ett exempel på förankring av konst i miljö för ungdomar är Johan Thurfjells Egen ingång på Statens Institutionsstyrelses ungdomshem i Råby. Råby fungerar som hem, skola och arbetspraktik för ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård. Konstnären Johan Thurfjell fick uppdraget att gestalta en innergård vid en ombyggnad. Arbetet med att förankra konst på den här typen av platser kräver särskild hänsyn och förståelse för de ungas miljö. I nära dialog mellan konstnären och Statens konstråd inleddes därför en process med workshops med en grupp av de intagna ungdomarna. För att skapa en fungerande relation med gruppen och samtidigt göra konsten begriplig och intresseväckande, använde Thurfjell det gemensamma intresset för spelvärld och film och lät de unga skapa miniatyrmodeller av filmscener som hade betytt mycket för dem. Den förståelse för ungdomarnas verklighet som workshopen gav konstnären blev sedan en avgörande utgångspunkt för hans verk. Känslan av att killarna på hemmet aldrig hade möjlighet att vara ensamma fick konstnären att vilja stärka drömmen om det egna inre rummet, det som ingen kommer åt. Verket Egen ingång är en trappa ner mot underjorden, avslutad med en bronsdörr som inte går att öppna, allt i skala 1:2. Konstnären vill att verket ska användas som en plats där killarna kan sitta för sig själva eller snacka lite med någon, och kanske ägna en tanke åt vad som finns bakom dörren till det egna inre rummet. Ett annat exempel på förankring i miljö för unga är den två veckors workshop som Statens konstråd och Söndrumskolan i Halmstad arrangerade för skolans alla elever. Workshopsamarbetet mellan Statens konstråd, konstnären Pärra Andreasson, skolans pedagoger och eleverna blev ett viktigt verktyg för att stärka identiteten på plats för konstverket Vad vi vill. Konstnären Carolina Falkholts del av graffitiverket skapade stor debatt om hur kvinnlig sexualitet visas. Genom att vi arrangerade flera diskussioner med konstnärer på skolan skapades en samsyn där Falkholts verk fungerade som underlag i undervisningen med en diskussion om just könsroller och representation. Plats för mig!, Korsdrag och Grafikprojektet Som en del i temat Vad kan konst i offentliga rum vara? genomförde Statens konstråd under våren den webbaserade tävlingen Plats för mig! för att undersöka hur unga ser på de gemensamma rummen i deras närmiljö. Ungdomarna lämnade in konstverk i form av foton, animerade filmer och text till Statens konstråd som sedan visade verken på vår webbplats samt ställde ut verken på Kulturhuset/Stadsteaterns öppna ungdomsverksamhet Lava under hösten 2014. Både deltagarna själva och de som tog del av resultatet på Kulturhuset och på webbplatsen fick en fördjupad förståelse för de gemensamma rummen, inte minst sin egen delaktighet i dem. Projektet bidrog till Statens konstråds metodutveckling inom förmedling till barn och unga. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 41 I en utveckling av Plats för mig! inledde Statens konstråd ett samarbete med St Eriks gymnasium i Stockholm genom projektet Korsdrag. Samarbetet har gjort det möjligt att med grund i Konstrådets omfattande erfarenheter, ta fram och praktiskt utvärdera konkreta metoder för lärare att använda samtidskonst för kunskapsbildning. Projektet sträckte sig över en hel termin och involverade konstnärer, curator och pedagoger. Genom både teori och praktik utforskade eleverna de gemensamma rummen för konst – hur viktiga frågor bearbetas genom konsten, hur publiken i stadsrummet möter gestaltningar och hur konsten kan vara i ständig rörelse. Flera av eleverna uttryckte i utvärderingen att Korsdrag på kort tid inte bara gett dem viktiga insikter om gemensamma rum utan också en grund för att bedöma sina egna framtidsutsikter inom det konstnärliga arbetsfältet. Korsdrag har fungerat som pilotprojekt för att dokumentera och sprida pedagogiska metoder och ett verktyg för arbete med samtida konst och ungdomar. Materialet som kommer att samlas på vår webbplats kan också ligga till grund för en metodutveckling för konstnärer som vill arbeta i skolan. På så sätt genereras större effekt av Statens konstråds pedagogiska insatser. Statens konstråd har också under 2014 arbetat vidare med det treåriga Grafikprojektet. Processen bygger på den prioritering som beslutades i Handlingsplanen för Statens konstråds arbete med barn och unga 2010-14. Konstrådet överlåter grafisk konst till skolor som sedan använder den pedagogiskt i undervisningen. Eleverna arbetar med de grafiska teknikerna men också med berättelser, målning och drama. Under hösten 2013 fick alla 15 kommuner i Dalarnas län konstverk till skolor. Konsten har under våren 2014 på olika sätt ingått i undervisningen i 25 skolor. Hösten 2014 har också elva nya kommuner fått grafikkollektioner som fördelats på 16 skolor. Statens konstråd har låtit de pedagoger som har arbetat med projektet i skolorna utvärdera arbetet. Utvärdering visar att projektet varit uppskattat och att användningen av konsten i undervisningen har upplevts som innovativt. Flera pedagoger uttrycker att de genom projektet har intensifierat sin samverkan med konstnärer och grafiska verkstäder, vilket var ett av projektets mål. I samarbete med Landstinget i Dalarna har Statens konstråd också tagit fram lärarhandledningen Grafik- konstprojekt för unga i Dalarna som presenteras under Publikationer. 42 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 KOMMUNIKATION Publikationer Genom publikationer fördjupar och sprider vi Statens konstråds produktioner och kunskap till andra konst- och samhällsaktörer och allmänheten. 2014 producerade vi fyra publikationer som på olika sätt berättar om konstens betydelse i samhället, med innehåll riktat till olika målgrupper. Böckerna behandlar frågor och teman som arbete med konst i undervisning, mötet mellan konst och publik, konstens förhållande till den omgivande miljön och offentlig konst som kulturarv. Flera av publikationerna är resultatet av samarbeten med andra institutioner vilket har möjliggjort omfattande produktioner med hög kvalitet, kunskapsutbyten mellan organisationerna och bred spridning av publikationerna genom de olika organisationernas nätverk. Resultat Förteckning 6 Publikationer Offentlig konst – Ett kulturarv I boken undersöker Statens konstråd hur den svenska offentliga 1900-talskonsten mår idag. Offentlig konst – Ett kulturarv bygger på resultatet av ett treårigt FoU-projekt som Statens konstråd har drivit i samarbete med Skissernas Museum vid Lunds universitet, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och med stöd av Riksantikvarieämbetets FoU-medel. Konstvandring på Umeå universitet – En guide till konsten på campus En guide som presenterar den offentliga konsten på Umeå universitet. Konstguiden är ett samarbete med Akademiska Hus och Umeå universitet och är en del i Statens konstråds aktiviteter för Umeå Europas kulturhuvudstad 2014. För att öka tillgängligheten översätts guiden också till engelska. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 43 Konsten & Publiken – ett uppdrag för demokratibranschen? Konsten & Publiken – ett uppdrag för demokratibranschen? är ett bokslut för det nationella KOP-nätverket, ett samlat forum för kompetensutveckling, utbyte och inspiration om bildkonstens möten med publiken. I KOP-nätverket ingår Moderna Museet, Nationalmuseum, Region Västra Götaland, Region Skåne, Riksutställningar och Statens konstråd. Grafik – konstprojekt för unga i Dalarna En lärarhandledningen framtagen för Grafikprojektet, ett pilotprojekt i Dalarna (läs mer under Barn och unga). Grafik – konstprojekt för unga i Dalarna är ett samarbetat med Länskonst Dalarna. Digital kommunikation I december 2013 lanserade Statens konstråd en ny webbplats. Under 2014 har vi arbetat med att färdigställa och optimera funktionaliteten. För att öka Statens konstråds aktivitet och kontakter i digitala kanaler påbörjade vi under 2014 ett arbete för att ta fram mer intresseväckande format för förmedling av verksamhetens innehåll. Syftet var att skapa förutsättningar för att nå ut till fler personer och till fler målgrupper. Under 2014 utvecklade vi också en uppladdningsfunktion på webbplatsen som gör det möjligt att engagera och skapa dialog med allmänheten genom att bjuda in dem att själva ladda upp och publicera material. I samband med Plats för mig! startade vi Statens konstråds Instagramkonto, en kanal som når en yngre mål- och användargrupp. Vi kommer att utveckla vårt arbete med integrerade sociala medier, däribland Instagram, under 2015. Resultat Tabell 19 Digital kommunikation Webb 2012 2013 2014 Besök på webben 55 818 59 785 57 187 Unika besökare på webben 35 018 38 059 34 063 Mobil och läsplatta 10 % 18 % 27 % Besök från sökmotorer 67 % 60 % 21 % Besök från direkt trafik 16 % 21 % 29 % Besök från hänvisningswebbplatser 17 % 19 % 50 % 9 500* 6 137 6 882 1 442 4 979 4 589 -Facebook 956 1 776 3 652 -Twitter 400 725 1 123 – – 169 Visningar Statens konstråds Youtube-kanal Prenumeranter nyhetsbrev Likes/följare -Instagram *Sammanlagd siffra från 2008-2012, vi redovisade inte denna statistik före 2012. 44 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 Press och marknadsföring Statens konstråd har under året haft genomslag i både rikstäckande och lokala medier, i dagstidningar, magasin, tv och radio. Det strategiska arbetet har resulterat i att redaktioner på eget initiativ har kontaktat oss för att få kommentarer till frågor som rör kulturens roll i samhällsutvecklingen. Statens konstråd lyftes fram i både DN och P1s årskrönikor där Creative Time Summit: Stockholm beskrevs som en av de viktigaste konsthändelserna under 2014. Bredast uppmärksamhet under året fick just Creative Time Summit: Stockholm, där en rad nationella och internationella medier rapporterade om konferensen. En aktiv mediebearbetning i samband med regeringens budgetproposition skapade också möjlighet att i flera nationella medier berätta om Statens konstråds arbete i miljonprogramsområden samt om betydelsen av konst som når alla. Dessutom har lanseringen av Offentlig konst – Ett kulturarv fått ett tydligt medialt genomslag. Temat Konst som väcker debatt har också uppmärksammats i omfattande reportage av hög kvalitet, bland annat med en timmes långt reportage i Sveriges Radio, och med uppslag och krönika i DN, efter Statens konstråds programkväll på temat. I linje med den nya inriktningen för vårt arbete med press och media och för att minska kostnaden för pressbevakning har vi övergått från en mediebevakningstjänst som redovisar alla klipp till en mindre kostsam bevakningstjänst som enbart redovisar digitala klipp. Vi redovisar därför inte antal pressklipp i denna årsredovisning. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 45 PRIORITERADE OMRÅDEN Mångfald (interkulturellt och internationellt perspektiv) Internationella och interkulturella perspektiv är grundläggande för utvecklingen av både Statens konstråds verksamhetsgrenar och hela området offentlig konst. Under 2014 har det internationella arbetet förstärkts ytterligare genom en aktiv utveckling av våra nätverk och arbetet med projekt med interkulturella kvaliteter som kommer att genomföras under de närmaste åren. Konstrådets utbyte med aktörer i andra länder bidrar till att öka kunskapen i Sverige om den internationella utvecklingen av offentlig konst. På samma gång ger det oss en viktig omvärldsanalys och förståelse för utmaningarna i de offentliga rummen i andra länder och regioner. 2014 års stora internationella satsning var Creative Time Summit: Stockholm som producerades i samarbete med New York-baserade Creative Time – en av de organisationer som internationellt mest konsekvent arbetar med frågor om konstens betydelse i samhället. För att skapa internationell uppmärksamhet inför summiten genomfördes ett panelsamtal i samband med Berlinbiennalens öppning med drygt 350 personer i publiken. I summiten presenterades projekt från bland annat Indien, Afghanistan, Angola, Ryssland och Vietnam. Dessutom streamades summiten live, i realtid, i länder som Palestina och Iran med lokalt arrangerade debatter. Summiten ledde till en rad nya internationella kontakter och en betydligt stärkt position för Konstrådet i internationella sammanhang Vidare har Konstrådets medarbetare medverkat i ett stort antal publika internationella seminarier och konferenser under 2014 (se Program). Här synliggörs vårt arbete och samtidigt skapas nya kontakter och nätverk för internationellt kulturutbyte. Utöver det har vi regelbunden kontakt med ett stort antal andra aktörer som arbetar med frågor om konst, offentliga rum och stadsutveckling, så som norska KORO och danska Kunststyrelsen. Statens konstråds direktör är med i styrgruppen för nätverket Enpap (European Network of Public Art Producers) som samlar europeiska organisationer som på olika sätt utvecklar konst för offentliga rum. Nätverket har under 2014 lämnat in en gemensam EU-ansökan för att ytterligare stärka det europeiska samarbetet och driva utvecklingen av offentlig konst. Enpap utökade sin räckvidd i samband med Creative Time Summit: Stockholm till att bli Expanded Network of Public Art Producers och omfattar nu organisationer även utanför Europa. I verksamheterna Stadsutveckling och Tillfälliga projekt finns en stor potential att medvetet arbeta med interkulturella och internationella perspektiv. Under året har vi initierat ett antal tillfälliga projekt som kommer att nå ut till målgrupper med bred spridning gällande kulturell och social bakgrund. Även i statliga miljöer har Konstrådet genom verksamheterna Permanenta projekt och Konstkollektioner möjlighet att stärka interkulturella och internationella dimensioner och nå grupper som i vanliga fall inte besöker konstinstitutioner. Sedan några år har Konstrådets webbplats presentationer på arabiska, engelska, kinesiska och spanska samt de fem nationella minoritetsspråken. 46 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 Barn och ungdom Barn- och ungdomar är prioriterade målgrupper i hela verksamheten. Under verksamhetsgrenen Förmedling och kommunikation redovisas särskilda projekt med fokus på barn och ungdomar som genomförts 2014. Jämställdhet Jämställdhetsperspektiv ska finnas i samtliga verksamhetsgrenar. Inom verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön innefattar jämställdhetsperspektiv såväl mätbara faktorer – bland annat fördelningen av uppdrag mellan kvinnor och män och uppdragens ekonomi – som omätbara värden, till exempel hur olika offentliga rum och sammanhang värdesätts. Genom visningar, samtal och seminarier över hela Sverige får jämställdhetsperspektiv stort utrymme i verksamheten Förmedling och kommunikation. I Tillsynsverksamheten och i boken Offentlig konst – Ett kulturarv har jämställdhetsperspektiv aktualiserats i relation till kulturmiljöområdets bevarandeinsatser och hur konstnärskap omvärderas i takt med att konsthistorien skrivs om utifrån ett genusperspektiv. Resultat Tabell 20 Antal verk och inköpsvärde fördelade på kön Kön Kvinnor Män Summa Antal verk Antal verk i % Inköpsvärde i kr Inköpsvärde i % 110 61 % 3 780 552 kr 57 % 71 39 % 2 882 951 kr 43 % 181 100 % 6 663 503 kr 100 % Tabell 21 Uppdrag (avslutade projekt*) till konstnärer fördelade på kön, antal projekt och summa Kön Antal projekt Antal projekt i % Summa kr Summa kr % Kvinnor 11 48 % 4 187 979 kr 43 % Män 12 52 % 5 558 447 kr 57 % Summa 23 100 % 9 746 426 kr 100 % * Avslutade permanenta och tillfälliga projekt 2014. För 2014 finns inga avslutade projekt inom stadsutveckling. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 47 SÄRSKILDA REDOVISNINGAR Uppdrag Regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer slutredovisades till regeringen i februari 2014. Statens konstråd har genomfört samverkan med Umeå kulturhuvudstad 2014. Tillsammans med Umeå kommun har Konstrådet arbetat med ett stadsutvecklingsprojekt för trafikknutpunkten Vasaplan i Umeå som kommer slutföras 2015. Samverkan med Umeå universitet och Bildmuseet har resulterat i guideboken Konstvandring på Umeå universitet – En guide till konsten på campus (2014), som handlar om konstsamlingen på Umeå universitet Samverkan med andra myndigheter och offentliga aktörer Statens konstråds arbetsprocesser bygger i grunden på samarbete med andra myndigheter och offentliga aktörer runt om i landet. Utöver den närmare samverkan som beskrivs nedan samarbetar vi med fastighetsägare angående permanenta konstnärliga gestaltningar, med åtskilliga myndigheter gällande konstkollektioner och med samtliga statliga myndigheter angående inventering och vård av den statliga konsten. Konstrådet ingår också i en rad nätverk och samrådsgrupper. Ett resultat av regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer är att en fortsatt samverkan har utvecklats med myndigheterna Riksantikvarieämbetet, Boverket, ArkDes och Formas. Samverkan är organiserad med myndighetsövergripande styr- och arbetsgrupper och syftar till att långsiktigt samordna myndigheternas verksamheter och insatser inom området hållbar stadsutveckling. FoU-projektet Styrmedel för tillsyn och vård av offentlig byggnadsanknuten konst har slutförts under 2014 och presenterats i boken Offentlig konst – Ett kulturarv. I projektet har en nära samverkan utvecklats med Skissernas museum vid Lunds universitet, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och Riksantikvarieämbetet. Denna samverkan har genererat ny kunskap kring hur bevarande av den offentliga konsten kan stärkas med stöd av kulturmiljöområdets lagar och regelverk. Pilotprojektet Grafik i Dalarna har genomförts i nära samverkan med Länskonst Dalarna, Dalarnas Museum och Falu Konstgrafiska verkstad. Grafikprojektet har även lett till vidare samverkan med tio kommuner över hela landet (Ronneby, Tidaholm, Varberg, Kalmar, Åmål, Visby, Nyköping, Kramfors, Härnösand, Gävle), kommuner med tillgång till grafikverkstäder. I Nätverket Konst och Publik (KOP) har vi 2005–2013 samverkat med Moderna Museet, Nationalmuseum, Riksutställningar, Region Skåne och Region Västra Götaland. Samverkan har dokumenterats i boken Konsten & Publiken – ett uppdrag för demokratibranschen? (2014). 48 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 Ersättning till konstnärer Statens konstråd följer KRO:s riktlinjer vad gäller ersättning till konstnärer. Vi arvoderar de konstnärer som anlitas med skissarvode för framtagande av skiss, konstnärligt arvode och arvode för eget arbete vid produktionen av den konstnärliga gestaltningen. För utställningar gäller de kontrakt för uppdrag som tecknas med respektive konstnär, i kontrakten regleras rätten att ställa ut skisspresentationsmaterial. Vid programaktivitet, seminarium, visning eller i samband med utställningsmontering där konstnären personligen medverkar utgår särskild ersättning. Statens konstråd har avtal med BUS och Stim för ersättningar till konstnärer. Tabell 22 Ersättning till konstnärer genom Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) i kronor 2012 2013 2014 Återgivning av konstverk enligt analogavtal 25 000 25 000 25 000 Återgivning av konstverk enligt internetavtal 17 339 18 785 23 919 42 339 43 785 48 919 * 25 000 plus indexuppräkning respektive år, fördelas till publicerade konstnärer, oavsett antal bilder. Kompetensförsörjning Under 2013 och 2014 har Statens konstråd genomfört en omorganisation. Huvudsyftet har varit att förstärka kompetensen inom områdena konst och stadsutveckling samt inom kommunikation och utställningsteknik. Syftet har också varit att stärka ledningsgruppens funktion för strategioch utvecklingsarbete. Omorganisationen har inneburit uppsägningar, omplaceringar och nyanställningar, varav sex nyanställningar under 2014 (varav en tidsbegränsad). De kompetenser som anställts under 2014 har varit inom konst, arkitektur, utställningsteknik och kommunikation. Vi bedömer att vi nu har en god kompetensförsörjning för kärnverksamheten. Det bör framhållas att Statens konstråd är en småmyndighet. Personalstyrkan består av ett fåtal anställda som är specialiserade inom sina respektive kärn- och stödverksamheter. Därför är kompetensförsörjningen mycket sårbar. Om en medarbetare slutar innebär det att värdefull kärn- eller stödkompetens försvinner och att ersätta förlorad kompetens är ett tids- och kostnadskrävande arbete. Det bör även nämnas att verksamheten, på grund av sin storlek, internt saknar fullständiga resurser inom områdena IT, juridik, upphandling och HR-frågor. Extern HR-kompetens kommer att anlitas under 2015 för hantering av kvalificerade personalfrågor. I verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön har Statens konstråd tidigare upphandlat projektledare för en tidsperiod på två till fyra år. Under 2014 har vi långsiktigt stärkt kompetensen i organisationen med tillsvidareanställda curatorer. En upphandlad projekt ledare finns kvar i projektverksamheten. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 49 För verksamheten Konstkollektioner kommer sex till åtta konsulter att upphandlas första halvåret 2015 med fokus på länen i Skåne, Västra Götaland, Södermanland, Stockholm, Uppsala, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Flera av Statens konstråds medarbetare har mångkulturella erfarenheter och flera har erfarenhet av att arbeta utanför Sverige. Detta är en viktig aspekt för utveckling och kvalitetssäkring av såväl interkulturella som internationella perspektiv i verksamheten. Personalsammansättning Tabell 23 Åldersstruktur tillsvidareanställd personal Ålder Totalt Kvinnor Män 1 0 1 12 7 5 7 3 4 20 10 10 - 29 30 - 49 50 + Totalt Tabell 25 Kompetensstruktur tillsvidareanställd personal 2013 Kompetens Män Kvinnor Totalt Personalförändring Antal % Antal % Ledningskompetens 2 20 % 2 20 % 4 1 Kärnkompetens 2 20 % 3 30 % 5 3 Stödkompetens 6 60 % 5 50 % 20 6 2 20 6 2 Totalt 10 10 Börjar Slutar Ledningskompetens – personal med arbetsledande funktion. Kärnkompetens – personal med sakområdeskompetens inom Statens konstråds tre verksamhetsområden. Stödkompetens – personal verksamma inom stödfunktioner. Sjukfrånvaro 2014 Sjukfrånvaron 2014 har varit 0,99 % av tillgänglig arbetstid, 0,23 % för kvinnor och 1,94 % för män. Statens konstråd stimulerar till friskvård genom ett friskvårdsbidrag och genom en friskvårdstimme i veckan. 50 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 Jonas Hassen Khemiri Magdalena Malm Jonas Dahlberg Anne Pasternak Nato Thompson Elisa Santos Nina Möntmann Jeremy Deller Bettina Pehrsson Olga Jitlina Andrea Phillips Maria Lind Jonas Staal Nástio Mosquito Mariam Ghani Ahmet Ögüt 52 Myriam Lefkowitz STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 Andrey Yakimov Ram Manikkalingam Tomas Rafa FINANSIELL REDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning Resultaträkning Not 2014-01-01 2014-12-31 2013-01-01 2013-12-31 Intäkter av anslag 1 34 838 37 795 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 739 3 220 Intäkter av bidrag 3 0 996 Finansiella intäkter 4 7 4 35 584 42 015 -12 803 -9 870 -2 629 -2 413 -19 803 -29 508 (belopp i tkr) Verksamhetens intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 5 Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader 6 Finansiella kostnader 7 -6 -4 -343 -220 35 584 -42 015 Verksamhetsutfall 0 0 Årets kapitalförändring 0 0 Avskrivningar och nedskrivningar Summa 54 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 BALANSRÄKNING Balansräkning (belopp i tkr) TILLGÅNGAR Not 2014-12-31 2013-12-31 539 691 8 Immateriella tillgångar Balanserade utgifter i forskning och utveckling Rättigheter och andra immateriella tillgångar Summa 0 3 539 694 5 432 3 523 Materiella anläggningstillgångar Inköpt konst, lagerställt Förbättringsutgifter på annans fastighet 313 23 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 216 309 5 961 3 855 Summa Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa 144 121 1 968 1 948 62 10 2 174 2 079 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Summa 692 599 9 692 599 10 6 562 3 873 543 2 064 543 2 064 16 471 13 164 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgälden Summa 11 SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital 12 Summa 5 432 3 523 5 432 3 523 1 068 1 026 Skulder m.m. Lån i Riksgälden 13 Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder 14 Övriga skulder 15 1 168 708 6 612 6 719 298 179 9 146 8 632 Upplupna kostnader 1 893 1 009 Summa 1 893 1 009 16 471 13 164 Summa Periodavgränsningsposter SUMMA SKULDER OCH KAPITAL STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 55 ANSLAGSREDOVISNING Anslagsredovisning (belopp i tkr) ANSLAG Nomenklatur (inkl benämning) Ing. överföringsbelopp Årets tilldelning Totalt disp. enligt belopp regleringsbrev Utgifter Utg överföringsbelopp -151 8 086 7 935 8 158 -223 -783 33 054 32 271 32 732 -461 -934 41 140 40 206 40 890 -684 Utgiftsområde 17 17 4: 1, ap1 Ramanslag Statens konstråd, 17 4: 2, ap1 Ramanslag Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Summa anslag Villkor anslag 4 :2, ap1 Anslagsposten får belastas med högst 7 700 tkr för administration och genomförande av verksamheten. 2014 17 4: 2, ap1 56 Lokal- och lönekostnader 7 680 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER Sammanställning över väsentliga uppgifter 2014-01-01 2014-12-31 2013-01-01 2013-12-31 2012-01-01 2012-12-31 2011-01-01 2011-12-31 2010-01-01 2010-12-31 Beviljad låneram 1 800 1 200 1 200 1 200 1 200 Utnyttjad låneram 1 068 1 026 395 482 483 732 174 805 718 717 Räntekontokredit 827 827 827 827 827 Max utnyttjad under året 222 262 0 0 446 Ränteintäkter 7 4 11 18 2 Räntekostnader 6 4 7 12 4 Beräknad belopp enligt regleringsbrev 1) 0 0 0 0 1 000 Avgiftsintäkter som disponeras 0 0 0 0 821 Totala avgiftsintäkter 0 0 0 0 821 Beviljad anslagskredit 17 4:1 243 236 234 234 235 Utnyttjad anslagskredit 17 4: 1 223 151 79 16 159 Beviljad anslagskredit 17 4:2 992 993 993 993 993 Utnyttjad anslagskredit 17 4:2 481 783 898 0 0 (belopp i tkr) Låneram Kvar av låneramen Kontokrediter hos RG Räntor avseende räntekonto i RG Avgiftsintäkter Anslagskredit Bemyndigande Totalt gjorda åtaganden 0 3 940 3 503 5 390 3 940 Tilldelat bemyndigande 0 10 000 10 000 10 000 10 000 Utgående reservationer 0 0 0 0 0 Anslagssparande 0 0 0 375 1 003 Framtida åtaganden 0 0 0 0 0 Antalet årsarbetskrafter (st) 18 15 14 13 13 Medelantalet anställda (st) 21 16 14 13 13 1 948 2 786 3 098 2 767 2 659 Anslag m m Årsarbetskrafter och anställda m m Driftkostnad per årsarbetskraft 1) Ingen uppgift i regleringsbrevet 2011-14 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 57 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER (belopp i tkr) Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605), samt Förordningen om myndigheters årsredovisning (2000:606). Den löpande bokföringen för räkenskapsåret 2014 avslutas 2015-01-05 (den s.k. brytdagen, därefter har eventuell inkommen/ivägskickad faktura bokförts som periodavgränsningspost). Fakturor understigande 15 tkr exklusive moms har inte bokförts som periodavgränsningsposter. per 2014-12-31. Värderingsprinciper - omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. Värderingsprinciper - anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Fr o m 2003 betraktas även enskilt konstverk med anskaffningsvärde om minst 10 tkr (fram till 2010, 10 tkr) som anläggningstillgång. Från 2011 har anskaffningsvärdena för samtliga anläggningstillgångar ändrats till 20 tkr. Kostnader under 20 tkr per konstverk redovisas i resultaträkningen. Avskrivning sker från den månad tillgången tas i bruk. Dock ej inköpt konst. Tillämpade avskrivningstider 3 år 5 år 5 år Datorer Immateriella tillgångar Övriga inventarier Värderingsprinciper - skulder Övriga skulder har värderats till anskaffningsvärde respektive nominellt värde om ej annat anges i not. 58 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 Insynsråd (andra råds- och styrelseuppdrag i kursiv stil) NAMN LEDAMOT PERIODEN Johannes Hylander140416-141231 ERSÄTTNING (TKR) 6 Röda Korsets center för torterade flyktingar – ledamot Forum för levande historia – ledamot av utvecklingsråd Gunilla Svensson140515-141231 3 Maria Lantz 140416-1412313 Erik Westin 140416-1412314 Ledande befattningshavare Magdalena Malm140101-141231 863 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 59 Noter (belopp i tkr) 2014 2013 Intäkter av anslag 34 838 37 795 Summa 34 838 37 795 – Årets anskaffningar av inköpt konst som aktiveras i BR 6 020 3 120 – Minskning av semestelöneskuld som ej belastat anslag (intjänad före 2009) 32 35 461 2 947 0 250 Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt 4§ avgiftsförordningen 278 23 Summa 739 3 220 Riksantikvariatsämbetet (RAÄ) 0 996 Summa 0 996 – Ränta på räntekonto hos Riksgälden 7 4 Summa 7 4 8 451 6 100 0 570 207 0 Arbetsgivaravgifter 2 402 1 931 Övrigt 1 743 1 269 12 803 9 870 RESULTATRÄKNINGEN Not 1 Intäkter av anslag Skillnad mot anslagsredovisning förklaras genom: Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Fakturerade kostnader Forskningsuppdrag Fakturerade kostnader avser i huvudsak hjälp med omhängning av konst på myndigheter. Not 3 Intäkter av bidrag Not 4 Finansiella intäkter Finansiella intäkter: Not 5 Kostnader för personal Lön Lön, Förvaltning av byggnadsanknuten konst (Bidrag RAÄ) SPV, obetald tjänstepension Summa Kostnader för projektledare/konsulter med F-skattsedel ingår i Övriga driftkostnader. Statens konstråd får enligt regleringsbrevet för år 2014 använda högst 7 700 tkr av anslaget 17:4 2, ap1 för administration och genomförande av verksamheten. 60 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 (belopp i tkr) 2014 2013 Utbetalning till konstnärer och samarbetspartners 5 593 13 227 Projektledare/konsulter avseende konstnärlig gestaltning 4 018 5 459 Ramning 1 728 1 782 590 1 000 0 500 204 0 7 670 7 540 19 803 29 508 – Ränta på lån i Riksgälden 5 4 – Ränta på leverantörskulder 1 0 Summa 6 4 2 238 1 588 195 650 -1 261 0 Utgående bokfört anskaffningsvärde (=) 1 172 2 238 Ingående ackumulerade avskrivningar (-) -1 544 -1 470 -154 -74 1 065 0 -633 -1 544 539 694 Ingående anskaffningsvärde (+) 3 523 5 351 Årets anskaffningar (+) 6 020 3 120 -4 111 -4 948 5 432 3 523 Not 6 Övriga driftkostnader Inköpt konst under 20 tkr Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer (Bidrag KTH) Reaförluster, anläggningstillgångar Övrigt Summa Not 7 Finansiella kostnader Finansiella kostnader: BALANSRÄKNINGEN Not 8 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde (+) Årets anskaffningar (+) Årets utrangering (-) Årets avskrivningar (-) Årets ackumulerade utrangeringar (+) Utgående ackumulerade avskrivningar(=) Summa bokfört värde immateriella tillgångar (=) Inköpt konst Årets uttag (-) Utgående bokfört värde inköpt konst (=) Förbättringsutgifter på annans fastighet STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 61 (belopp i tkr) 2014 2013 Ingående anskaffningsvärde (+) 536 536 Årets anskaffningar (+) 368 0 Utgående bokfört anskaffningsvärde (=) 904 536 Ingående ackumulerade avskrivningar (-) -514 -457 -78 -57 -592 -514 312 22 1 944 1 744 26 200 -156 0 Utgående bokfört anskaffningsvärde (=) 1 814 1 944 Ingående ackumulerade avskrivningar (-) -1 634 -1 545 -111 -89 148 0 -1 597 -1 634 217 310 6 500 4 549 – Förutbetalda hyreskostnader 549 551 – Övriga förutbetalda kostnader 143 48 Summa 692 599 Summa periodavgränsningsposter 692 599 3 628 106 747 Redovisat mot anslag 32 732 32 984 Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde 36 360 139 731 Årets avskrivningar (-) Utgående ackumulerade avskrivningar(=) Utgående bokfört värde förbättringutgift på annans fastighet (=) Materiella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde (+) Årets anskaffningar (+) Årets utrangering (-) Årets avskrivningar (-) Årets ackumulerade utrangeringar (+) Utgående ackumulerade avskrivningar(=) Utgående bokfört värde materiella tillgångar (=) Utgående bokfört värde anläggningstillgångar Not 9 Förutbetalda kostnader: Not 10 Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans, SCR anslag Anslag i räntebärande flöde 62 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 (belopp i tkr) Ingående balans, RTA anslag Redovisat mot anslag 2014 2013 154 82 8 158 7 966 -8 086 -7 895 226 153 91 126 -32 -35 59 91 0 -101 352 7 502 16 133 Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar -37 585 -50 883 Saldo -30 083 -136 102 Övriga skulder på statens centralkonto i Riksbanken -30 083 -136 102 6 562 3 873 Anslagsmedel 543 2 064 Summa behållning på räntekonto 543 2 064 Ingående anskaffningsvärde (+) 3 523 5 351 Årets anskaffningar (+) 6 020 3 120 -4 111 -4 948 5 432 3 523 Anslagsmedel som tillförts räntekonto Fordringar avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans, semesterlöneskuld, ej avräknat mot anslag Förändring semesterlöneskuld 20081231 Fordringar avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Summa Avräkning med statsverket Not 11 Behållning räntekonto i Riksgälden Den viktigaste faktorn som påverkar myndighetens saldoutveckling är flödet av utbetalningar som avser löpande förvaltningskostnader, huvudsakligen i form av löne- och lokalkostnader. Till detta tillkommerinbetalningar av anslagsmedel. Not 12 Statskapital Inköpt konst Årets uttag (-) Summa statskapital STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 63 (belopp i tkr) 2014 2013 Beviljad låneram enligt regleringsbrev 1 800 1 200 Ingående balans 1 026 395 589 851 Årets amorteringar -547 -220 Utgående balans (=) 1 068 1 026 125 1 943 Övrigt 6 487 4 776 Summa 6 612 6 719 218 166 80 12 298 178 Not 13 Lån i Riksgälden Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Under året nyupptagna lån Not 14 Leverantörsskulder Fakturerat från kontraktbundna konstnärer/samarbetspartners Not 15 Övriga skulder Preliminärskatt Övrigt Summa 64 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 Årsredovisning 2014 Konstverk i denna trycksak är upphovsrättsskyddade. Konstverk av konstnärer som representeras av Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) är återgivna med tillstånd av BUS. © Statens konstråd, respektive författare, konstnärer, illustratörer och fotografer. Text- och bildredaktion: Statens konstråd Form: Sandra Praun Statens konstråd, Stockholm, 2015 Finns att ladda ner från www.statenskonstrad.se Konstnärer och fotografer Omslag Creative Time Summit: Stockholm, Edi Rama, Albaniens premiärminister. Foto: Amy Helene Johansson. Vinjettbilder till resultatredovisning och finansiell redovisning Creative Time Summit: Stockholm, talare. Foto: Amy Helene Johansson. Tillfälliga projekt Creative Time Summit: Stockholm, performance av Malin Arnell. Foto: Amy Helene Johansson. Stadsutveckling Closing Time av konstnärsgruppen Poste Restante, Vasaplan i Umeå. Foto: Patriez van der Wens. Permanenta projekt Men vänta nu av Annika Ström, Lunds universitet. Foto: Peter Hagdahl. Konstkollektioner Havet ligger blankt som en öppen bok av konstnären Britta Kellgren Jäger, Luleå tingsrätt. Foto: Åsa Bergdahl. Tillsynsverksamhet Boken Offentlig konst – Ett kulturarv av Karin Hermerén och Henrik Orrje. Foto: Ricard Estay/Statens konstråd Förmedling Flotten och Maskinen från ungdomsprojektet Korsdrag. Foto: Ricard Estay/Statens konstråd STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 65
© Copyright 2024