här - Sjuksköterskor i cancervård
Nummer 4 • 2010 Inför Nationella konferensen i Göteborg ”Med livet som insats” | Njurcancer c a n c e r v å r d e n #4 2010 1 P r o g r a m n i o n d e n at i o n e l l a k o n f e r e n s e n ” m e d l i v e t s o m i n s at s ” Torsdag 30 september 2010 SAL 08.30 –10.00 Registrering, Kaffe, Utställning och Postrar 10.00 –10.15 Invigning Föreningens Ordförande Per Fessé Västerhavet och Konferensordförande Cecilia Lindh 10.15 –11.15 Sjuksköterskans ansvar och patientens perspektiv 11.15 –11.20 Bensträckare 11.20 –12.30 Take pride in being an oncology nurse Lillie Shockney, RN., BS., MAS and recognize Your role in patient Asssistant Professor advocacy! Västerhavet 12.30 –13.00 This house believe Västerhavet 13.00 –14.30 Lunch, Utställning och Postrar. Ania Willman, ordförande SSF, Professor Styrelsen Västerhavet Rösta på bästa postern parallella sessioner 14.30 –16.00 Workshop Kommunicera bättre – Samarbete inom och mellan personalgrupper i cancervården Lena Sharp, Ing-Marie Moegelin, Nadja Rystedt Västerhavet A 14.30 –16.00 Att leva med och vara närvarande hos Inger Benkel en döende person – om förberedelse och strategier hos närstående. Västerhavet B Västerhavet B Livet i fokus! Värdig vård i livets slut. Ulrika Östlund Svensk forskning på skotska landsbygden. 14.30 –16.00 Livsfarlig ledning – chefens vardag? Kristina Granewåg Västerhavet C Framförhållning som framgångsrik strategi i palliativ cancervård. Anna Sandgren Västerhavet C Rökavvänjning i cancervården – Ge patienten en chans att vara delaktig i sin behandling Anette Kullgren, Maria Kihlen Västerhavet C 16.00 Kaffe med smörgås 18.15 Välkomstdrink på Universeum 18.30 Visning av Universeum 20.00 Middag, Årets sjuksköterska, postervinnare P r o g r a m n i o n d e n at i o n e l l a k o n f e r e n s e n ” m e d l i v e t s o m i n s at s ” Fredag 1 oktober 2010 parallella sessioner SAL 08.30 –10.00 Workshop Kommunicera bättre – Samarbete inom och mellan personalgrupper i cancervården Lena Sharp, Ing-Marie Moegelin, Nadja Rystedt Västerhavet A 08.30 –10.00 Att leva tillsammans med och vara närvarande hos en döende person – om förberedelse och strategier hos närstående Inger Benkel Västerhavet B Livet i fokus! Värdig vård i livets slut. Svensk forskning på skotska landsbygden. Ulrika Östlund Västerhavet B Kristina Granewåg Västerhavet C 08.30 –10.00 Livsfarlig ledning – chefens vardag? Rökavvänjning i cancervården Anette Kullgren, Maria Kihlen – Ge patienten en chans att vara delaktig i sin behandling Västerhavet C 10.00 –10.30 Kaffe utställning o postrar 10.30 –11.30 Förbättringskunskap eller Forskning – What’s the difference? Helle Wijk Västerhavet 11.30 –12.30 Lunch 12.30–14.00 Vem vårdar vårdaren? Helena van der Tol och Erica Neumann Västerhavet 14.00–14.10 Bensträckare 14.10–15.10 Etiska dilemman i vården – Hur skulle Anna Jansson du ha gjort? Möt sjuksköterskan och deckarförfattaren Anna Jansson Västerhavet 15.10 –15.30 Avslutning Västerhavet Ordförande Per Fessé Konferenskommittén Kristina Granewåg kristina.granewag@lg.se Cecilia Lindh cecilia.lindh@vgregion.se Malin Arngården Rasmusson malin.arngarden. rasmusson@vgregion.se Lotta Norlander lotta.norlander@vgregion.se Camilla Grahn camilla.grahn@vgregion.se Maria Browall maria.browall@vgregion.se Anna Axelsson anna.ch.axelsson@telia.com Konferenskommittén för föreningens nionde nationella konferens ”Med livet som insats”, hälsar alla hjärtligt välkomna till två intressanta och kunskapsfyllda dagar. innehåll nr 4 2010 9 12 17 38 50 56 62 Ledaren 6 Redaktören har ordet 8 Används den nya kompetensbeskrivningen? 9 Flera cancervaccin inom räckhåll 12 Omvårdnad av patienter med njurcancer som erhåller behandling tyrosinkinashämmande läkemedel 15 European Kidney Cancer Symposium: Stort njurcancermöte i London 17 Föreningens internationella samarbete 20 Samarbetet inom den nordiska samarbetsgruppen, NSG 20 Forum for kreftsykepleie, FKS 21 FSK, Faglig Selskab for kraeftsygepleje i Danmark 22 ”Jeg er stolt over at vaere valgt til President Elect for EONS” 24 Kliniska prövningsenheten, KPE – En viktig del av hälso- och sjukvården 26 Välkommen till Göteborg 38 Redaktionens personliga tips: ”Det här vill jag inte missa” 42 Nu drar 2010 års Rosa Bandet kampanj igång 48 Rapport från temadagen: Omvårdnad för livet och döden 50 Studieresa till Bergen – Strålbehandlingsavdelning 56 Porträttet: Sussanne Börjeson 59 Nytt inom Onkologi 62 Krönikan: Roger Henriksson 70 Lästips 73 Medlemssidorna 74 ledaren Utbildning=kvalitet? Efter en intensiv inledning av sommaren fortsätter arbetet med utbildning, kvalitet, kompetens och enkätfrågor. Huvuddragen i sektionsträffen hos SSF den andra juni var att gå igenom kärnan i utbildningsstrategin och att visa den nya mallen för hur kompetensbeskrivningarna ska se ut. I slutet av dagen diskuterades det kort om specialistutbildningen. Denna diskussion, vilken kretsade kring remissen från Utbildningsdepartementet gällande Högskoleverkets utredning om den framtida specialistsjuksköterskeexamen, kommer att fortsätta i ett separat möte den 7 september hos SSF. Remissinstanser är alla lärosäten, 25 kommuner men endast fem landsting. Svaren ska vara inne den 11 oktober 2010. Uppdraget har varit att utreda hur examensordningen kan utformas på specialistutbildningen och hur den ska motsvara de krav vården ställer. Alla parter är överens om att det behövs en specialistutbildning, men åsikterna om hur den ska utformas, innehåll och inriktning, skiljer sig åt. Enligt utredningen behöver specialistutbildningen stor flexibilitet för att kunna följa vårdens förändringar. Tanken är att yrkesexamen bör utformas utan fastslagna inriktningar eller att specialiseringen bör ske i en form av en generell examen (magister- eller masterexamen), som skulle ge en ökad grad av flexibilitet. Frågan är hur innehållet skall tas fram till specialistutbildningen och vem som fattar besluten om utformning, inriktning och innehåll. Risken med en för generell hållning är att specialist utbildningen inte håller för nationella likväl som europeiska kompetenskrav och riktlinjer som ställs på specialistsjuksköterskan inom högspecialiserad onkologisk vård. Specialistutbildningens kvalitet och utformning ska innefatta sådana kompetenskrav att den specialiserade sjuksköterskan kan arbeta på det nationella planet, men även ha möjlighet att röra sig inom EUs arbetsmarknad. Utformningen bör inte ske på lokal nivå utan på en nationell nivå med hänsyn tagen även till europeiska krav. För att kunna skapa en specialistutbildning för sjuksköterskor med hög kvalitet och relevans vad gäller utformning och behov bör det enligt utredningen finnas ett bättre samarbete mellan högskolan och vårdgivarna. Fortsatt diskussion/dialog behövs för att nå fram till en hållbar utbildningsform för specialistsjuksköterskor, som kan möta dagens och framtidens kompetenskrav. Den 15 juni beslöt styrelsen för SSF att omvårdnad förordas som huvudområde i sjuksköterskeutbildningen både på grund- och avancerad nivå. Mer arbete kommer att behövas för att precisera kärninnehållet i huvudområdet. Det antas genom denna benämning att klyftan mellan akademi och klinik minskar, även om kunskapsområdet förekommer både teoretiskt och kliniskt. Benämningen ”vetenskap” ses som väletablerad och är överflödig med tanke på senaste årens forskningsutveckling inom omvårdnad. Omvårdnad som begrepp är även internationellt accepterad. Remissvar och synpunkter från sektioner och nätverk, lärosäten, representanter från professorer i omvårdnad/ vårdvetenskap samt vetenskapliga rådet har legat till grund för detta. I början av juni fick föreningen en förfrågan från Socialstyrelsen om att den 22 juni delta i en dialog/diskussion kring hur en enkät till patienter inom cancervården ska utformas. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en förstudie för hur en enkät till patienter inom cancervården ska utformas. Föreningen hade en representant på plats under dagen då arbetet för att ta fram en nationell patientenkät presenterades. Jämförbara exempel togs fram, vidare diskuterades frågeställningar såsom enkätens syfte, att följa upp delar av andra övergripande mål med cancerstrategin, att förbättra kvaliteten i omhändertagandet av patienter med cancer, målgrupp för enkäten, vad ska enkäten behandla, gränsdragning mot andra datasamlingar, redovisning, avsändare för en enkät, författningsmässiga och etiska frågeställningar och övrigt. Hur bör resultatet användas och vilket urval kommer man att göra bland patienterna eller närstående samt i vilket skede avser man att mäta, var andra frågeställningar som togs upp. Socialstyrelsen skall avrapportera sitt uppdrag senast den 15 oktober 2010, så vi får se vilken form patientenkäten kommer att ta under hösten. Fortsättning följer. Ett annat arrangemang som kommer att ske vid olika tillfällen det närmsta året är Target 2 utbildningen innehållande ett gediget material. Det kommer att finnas plats för ca 30 deltagare per utbildningstillfälle. Ett datum är hittills bestämt. Det är i Stockholm den 16 november. Håll utkik i tidningen och på hemsidan efter övriga datum. Nästa styrelsemöte är den 29 september. Vi vill gärna att du som medlem hör av dig, så om du har något som du vill ta upp e-posta gärna! Nu börjar det dra ihop sig för föreningens konferens ”Med livet som insats” 30/9–1/10. Det går bra att anmäla sig via vår hemsida till konferensen fram till start torsdagen den 30 september, www.cancervard.se Varmt välkomna Per Fessé Per Fessé Ordförande, Sjuksköterskor i cancervård E-mail: per.fesse@lg.se 6 c a n c e r v å r d e n #4 2010 redaktören har ordet Välkommen till höstens första nummer av Cancervården... …och Sveriges största tidning om cancersjukvård och o mvårdnad! Den innehåller allt inför föreningens nionde nationella konferens i cancervård som äger rumi Göteborg, den 30 september till 1 oktober. Du som ännu inte har anmält dig kan göra detta ända fram till konferens start den 30 september. Konferensprogrammet h ittar du som bilaga i tidningen samt massor av tips om vad du kan hitta på i Göteborg förutom att gå på konferensen. Du hittar även alla abstracten och redaktionens personliga tips i tidningen. Passa på att knyta nya kontakter och utbyt erfarenheter med kollegor från hela landet, som ju också är en del av alla de möjligheter som det ges tillfälle till vid dessa dagar. För dig som inte har möjlighet att närvara vid konferensen kommer vi i nästa nummer av Cancervården rapportera från dessa dagar. Inspiration hoppas vi även att detta nummer av Cancervården ska ge er läsare. Många av våra cancerpatienter deltar i kliniska studier och där har forskningssjuksköterskan en viktig roll att fylla. Vid en klinisk prövningsenhet finns många viktiga funktioner som ska se till att studien bedrivs enligt de regelverk som finns och att patienten blir informerad och delaktig. Forskningssjuksköterskorna är spindlar i nätet och har olika funktioner och ansvarsområden. Förutom den direkta patientkontakten koordinerar, monitorerar och arbetar man i ett team gentemot många olika intressenter. Vad de olika ansvarsområdena och rollerna innebär och vad som man uppfattar som spännande och utmanande med sitt arbete får vi veta i ett stort reportage från Kliniska prövningsenheten vid Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset som leds av Clementine Molin. Cancervården har också gjort en liten utblick i Norden, bl a berättar Sara Elehed från styrelsen om sitt engagemang i NSG som är en sammanslutning av de nordiska organisationernas Sjuksköterskor i cancervård. Hon berättar om bakgrunden till att denna grupp bildades och hur arbetet i gruppen går till och vilka frågor man diskuterar. Birgitte Gruber som är ordförande för de danska sjuksköterskorna i Cancervård berättar om sin bakgrund och sitt arbete som ordförande i Danmark och hur hon ser på uppgiften som tillträdande ordförande i EONS. Vilka frågor ser hon som viktiga att arbeta med ur ett internationellt perspektiv! Med tanke på det nordiska samarbetet så får vi också en reserapport från Yvonne Pålsson, som genom ett stipendium från Sjuksköterskor i Cancervård haft möjlighet att göra ett studiebesök på strålbehandlingsavdelningen i Haukelandssjukhuset Bergen. Vi möter också sjuksköterska Sara Ullman som beskriver hur man tar hand om patienter med njurcancer. Hur de nya läkemedlen, inte minst tyrosinkinashämmare, utvecklas hela tiden och förändrar cancerbehandlingen och medför nya utmaningar i form av biverkningshantering. Vi får också en rapport från njurcancerkonferensen ”The Kidney Cancer Association (KCA)” i London. Nytt för året var att det för första gången hölls en egen del för sjuksköterskor – First European Kidney Cancer Nursing Conference. Eva Lundgren och Ann-Marie Bergqvist, sjuksköterskor på urologmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg var där och Cancervården har pratad med dem om konferensen och om deras arbete. Enligt Håkan Mellstedt, professor onkologisk bioterapi, som har ägnat de senaste 20 åren åt att utveckla cancervaccin, finns starka signaler på att det relativt snart kommer att finnas kommersiellt tillgängliga vacciner för några cancerdiagnoser. Du kan läsa mer om denna utveckling på sidan 12. Sussanne Börjeson, som säkert många av er känner igen genom sitt pionjärarbete med omhändertagandet av cancerpatienter med cytostatika utlöst illamående och framtagande av antiemetika riktlinjer, porträtteras i det här numret av tidningen. Missa inte det. Missa heller inte Roger Henrikssons krönika som berör dagsaktuella frågor kring professionens ansvar att tillhandahålla ett multidiciplinärt samarbete i en sammanhållen vårdkedja. Cancervården var på plats när Dagens Medicin, tillsammans med Sjuksköterskor i cancervård, Hema tologisjuksköterskor i Sverige, Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad samt Nätverket för forskande sjuksköterskor inom palliativ vård, arrangerade en temadag för sjuk sköterskor som arbetar inom cancer, hematologi och palliativ vård. Arrangemanget lockade ett hundratal deltagare från hela landet. Redaktionen kommer att vara på plats i Göteborg och du är välkommen att besöka oss i vår monter. Vi hoppas att du har lust och intresse att delge oss tips och idéer på vad du skulle önska att vi skriver om i tidningen. Kanske har du något spännande projekt som du vill dela med dig av och sprida till övriga kollegor ute i landet. Vi från redaktionskommittén önskar er alla en skön höst och hoppas att ni finner något som intresserar er i tidningen. Väl mött i Göteborg! Redaktionen genom, Diana Diana Lindén Redaktör, Sjuksköterskor i cancervård E-mail: diana.linden@karolinska.se 8 c a n c e r v å r d e n #4 2010 on ss Ol ica on M Fo to : Används den nya kompetensbeskrivningen? Sjuksköterskor i Cancervård tog med stöd av Svensk Sjuksköterskeförening fram en kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterskor med inriktning mot onkologisk vård i slutet av förra året. Ett av syftena med kompetensbeskrivningen är att vara ett stöd för arbetsgivare i såväl anställnings- som arbetsbeskrivningssammanhang. Tidningen Cancervården frågade några sjuksköterskor med chefsansvar om de känner till och använder kompetensbeskrivningen och i så fall hur och passade också på att fråga hur de utnyttjade föreningens konferenstema och utbildningsdagar. Eva Gärdsmo Pettersson journalist, medlem i Cancervårdens redaktion eva.vesuvius@telia.se c a n c e r v å r d e n #4 2010 9 Syftet med kompetensbeskrivningen är flerfaldigt, så som det beskrivs av arbetsgruppen som tagit fram den. Genom att beskriva vad specialistsjuksköterskor med inriktning onkologisk vård ska ha för kompetens, kan man självfallet tydliggöra den professionella rollen för både blivande och redan yrkesverksamma specialistsjuksköterskor med inriktning mot onkologisk vård, liksom man kan det för andra medarbetare inom sjuksköterskeyrket och för övriga yrkesgrupper i vården. Den kan definitivt också medverka till att patienter med cancersjukdom får en god och säker vård och behandling, i alla stadier av sjukdomen och inom alla vårdformer och det cancerpreventiva arbetet kan förstärkas. Kompetensbeskrivningen också tänkt att ge vägledning vid utformning av kursplaner för universitet och högskolor vid planering och genomförande av utbildning inom cancervård. Specialistutbildning med inriktning mot onkologisk vård skiljer sig åt beträffande inriktning. Framtidsvision som kompetensbeskrivningen förhoppningsvis kan bidra till att förverkliga, är en gemensamt utformad utbildningsplan för specialistutbildningen, där kursutbud, inriktning, antagningskrav och tillgodoräknande av tidigare studier är likställda. För att aktuella forskningsresultat ska komma patienterna till gagn i större utsträckning ses ett behov av ökat samarbetet mellan lärosäten och kliniker. Dessutom menar man att benämningen ”inriktning mot onkologisk vård” är begränsande. Mer adekvat hade varit om utbildningen benämndes specialistutbildning med inriktning mot cancervård. Många specialistsjuksköterskor arbetar inte inom onkologiska verksamheter utan i andra verksamheter där cancervård bedrivs. Det finns anledning att återkomma i denna fråga i kommande nummer av tidningen. Stöd för arbetsgivare Inte minst viktigt är alltså att kompetensbeskrivningen är också kan utgöra ett bra stöd för arbetsgivare när man anställer specialistsjuksköterskor med inriktning mot onkologisk vård. Vi ställde helt kort två frågor till några sjuksköterskor med chefsansvar: Sjuksköterskor i cancervård har tillsammans med Svensk Sjuksköterskeförening tagit fram en s k kompetensbeskrivning för sjuksköterskor som arbetar inom Onkologisk vård. Känner du till den? Om så är fallet, hur arbetar ni på din enhet med denna? Känner du till att Sjuksköterskor i cancervård anordnar temadagar och konferenser inom Onkologisk vård? I vilken utsträckning ger ni ledigt för dessa temadagar och konferenser? Elisabeth Ryd Ausén Chefsjuksköterska, Medicinsk behandlingsavdelning, Onkologkliniken Södersjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset: – På avdelningen arbetar totalt 14 personer, varav tolv sjuksköterskor, en sektionsledare och en chefsjuksköterska. Jag känner väl till kompetensbeskrivningen. Måste nog säga att vi kommer att arbeta med den. Hade innan den kom påbörjat revidering av vår egen, men när ovanstående kompetensbeskrivning kom blev det bara dubbelt arbete att utgå från vår egen ”gamla” som inte på långa vägar är lika fullständig och inte heller innefattar alla delar av vårt arbete. Vi har också diskuterat kompetensbeskrivningen i vår chefsjuksköterskegrupp på kliniken. – Jag känner också väl till utbudet av konferenser och temadagar i föreningens regi. Jag ger ledigt där så är möjligt. Förhoppningen är att ett par sjuksköterskor från avdelningen skall kunna vara med på de konferenser och temadagar som är aktuella för vår verksamhet. Innehållet är naturligtvis viktigt men även var konferensen hålls och hur lång frånvaro som krävs. Men med god framförhållning både av arrangörer, medarbetare och mig själv så bör det kunna gå att planera för ett deltagande. Otroligt viktigt med vidareutveckling och nya kunskaper. Händer otroligt mycket inom onkologin hela tiden och viktigt med information ur ett sjuksköterskeperspektiv. Viktigt också att som sjuksköterska få ta del av andra sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter. Kristina Vilhelmsson Avdelningschef för Strålbehandlingsavdelningen i Lund, Skånes onkologiska klinik: – Strålbehandlingsavdelningen har ca 70 medarbetare (ej inräknat läkare och fysiker) varav 60 är sjuksköterskor. Vi känner väl till kompetensbeskrivningen och utgår från denna i arbetet med att ta fram arbetsbeskrivning för våra sjuksköterskor. – Vi känner också till Sjuksköterskor i cancervårds temadagar och konferenser och i mån av resurser, både personella och ekonomiska, brukar vi låta 1–2 personer åka varje gång. Ann-Marie Hällströmer Vårdenhetschef, Onkologiska mottagningen, Gävle sjukhus: – Vi känner till att Sjuksköterskor i cancervård har tillsammans med Svensk Sjuksköterskeförening tagit fram en kompetensbeskrivning för sjuksköterskor som arbetar inom Onkologisk vård. Vi arbetar efter en modifierad variant av den. – Förenings temadagar och konferenser inom onkologisk vård, försöker vi ge ledigt för så mycket verksamhet och ekonomi tillåter. c a n c e r v å r d e n #4 2010 11 Flera cancervaccin inom räckhåll ”Allt är inte rationellt inom vaccinforskningen. Du får till viss del treva dig fram. Det gör det hela lite spännande, här kan upptäckten och aha-upplevelsen komma när man minst anar det”, säger Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi vid Karolinska Institutet, som ägnat de senaste 20 åren åt att utveckla cancervaccin. Håkan Mellstedt MD, Ph.D, Professor i onkologisk bioterapi Redan på 1700-talet gjordes försök med cancervaccinering. Då ansågs cancer vara en smittsam sjukdom. Läkarna tog cancerceller från döda kroppar och gjorde vaccin, vilket inte fungerade. Men grundtanken var inte så dum. Idag finns det två typer av cancervaccin. hpvvaccin och Hepatit B-vaccin, är exempel på vaccin som förebygger själva virusinfektionen som leder till cancer. De terapeutiska cancervaccinerna är i stället inriktade på att bota, eller minska lidandet, hos personer som redan är sjuka. – Med tiden har kunskapen om hur immunförsvaret fungerar ökat. Det har gjort att vi bättre förstår hur vaccin skall utvecklas. Samtidigt har det blivit svårare, eftersom vi nu vet hur komplext immunsystemet är, konstaterar han. En viktig anledning till att det är svårt att få cancervaccin att fungera är att cancerantigener inte är tillräckligt främmande, de är ju själva en del av kroppen. – När vi vaccinerar oss mot infektioner, bakterier och virus är de helt främmande organismer. Därför lyckas kroppen utveckla ett immunförsvar som avstöter den invaderade mikroorganismen. Det är alltså kroppens eget immunförsvar som 12 c a n c e r v å r d e n #4 2010 försöker motverka att vi bildar en immunitet mot cancerantigener. Dessutom försvagas kroppens immunsystem av tumören. Cancercellerna utsöndrar ämnen som gör att kroppens immunsystem reagerar dåligt. Ju mer avancerad sjukdomen är, desto större är den hämmande effekten. Att pröva ut nya vaccin omges av en rad olika bestämmelser. – Ska du testa ett nytt läkemedel görs det oftast först på svårt sjuka patienter, sådan är etiken. Därför har i stort sett allting misslyckats. Men nu har man börjat testa vaccin på patienter där sjukdomen inte är så utbredd, och då börjar vi se betydligt mer positiva effekter,. Nu finns starka signaler på att det relativt snart kommer att finnas kommersiellt tillgängliga vacciner för tjocktarmscancer, njurcancer, prostatacancer och lungcancer. Det första vaccinet mot prostatacancer registrerades i usa i slutet av april i år. Indikation är hormonrefraktär spridd cancer utan symptom. Från början trodde man att det första terapeutiska vaccinet mot cancer skulle vara inriktat på melanom, det vill säga hudcancer. – Det har plöjts ned väldigt mycket forskningspengar inom detta område. Ett vaccin dröjer dock ännu en tid, även om det är på gång. Men allt är inte rationellt inom vaccinforskningen. Man får till viss del treva sig fram. Det gör det hela lite spännande, avslutar Håkan Mellstedt. n Njurcancer Omvårdnad av patienter med njur cancer som erhåller behandling med tyrosinkinashämmande läkemedel ”Det har under mina år på Radiumhemmets urologmottagning hänt mycket kring behandling och biverkningshanteringen av njurcancerpatienter. Nya läkemedel utvecklas hela tiden och inte minst tyrosinkinashämmare har förändrat cancerbehandlingen och medfört nya utmaningar i form av biverkningshantering.” Så inleder Sara Ullman-Eriksson, leg.sjuksköterska på urologmottagningen vid Radiumhemmet sin artikel om dom omvårdnadsåtgärder som används på mottagningen för att hantera biverkningarna från de nya läkemedlen. Sara Ullman-Eriksson leg. sjuksköterska, Urologmottagningen på Radiumhemmet, Onkologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset. Biverkningarna är oftast inte livshotande men kan medföra dosreduktion eller uppehåll i behandlingen som eventuellt kan påverka patientens överlevnad. Vi har arbetat fram en omvårdnadsplan som vi utgår ifrån i vårt dagliga arbeta kring dessa patienter. Behandlingarna är tuffa och kan medföra svåra biverkningar vilket är en stor utmaning för oss sjuksköterskor som träffar patienten för biverkningskontroller. Hos oss behandlas ca 50 patienter med njurcancer årligen. Teamet består av tre läkare och fyra sjuksköterskor som möter patienten under och efter behandlingen. Särskild omvårdnadsplan Omvårdnadsplanen innebär att vi gör systematiska symtombedömningar och har tät kontakt med patienterna under pågående behandling. Patienten får vid första besöket träffa sin behandlande läkare då beslut tas om behandling. Därefter får patienten träffa sin kontaktsjuksköterska för information. Cirka en vecka efter insättandet av läkemedlet kommer patienten tillbaka till sin kontaktsjuksköterska för symtomkontroll. Fortsättningsvis har vi telefonkontakt med patienten minst en gång i veckan och vid behov även återbesök om patienten skulle få någon biverkan som en sjuksköterska bör titta på och bedöma samt eventuellt behandla. Vid varje besök eller telefonkontakt gör sjuksköterskan en symtomskattning utifrån ctcae-skalan och dokumenterar i patientjournalen samt i KidneyCare (ett dataprogram för kvalitetsregister). Patienterna tar blodprover varje vecka under den första cykeln, dessa kan glesas ut om blodproverna varit bra. Patienterna träffar sin läkare 4–6 veckor efter första cykeln. Utvärdering sker oftast efter tre cykler i form av röntgen. De omvårdnadsåtgärder vi använder oss av idag för att hantera biverkningarna är mjukgörande salvor som patienten får utskrivet av läkare vid första besöket. I litteraturen finns det exempel på att man provat fotbad med magnesiumsulfat och gurgling med bikarbonatlösning vid munbesvär. I dagsläget finns dock ingen evidens för att detta verkligen hjälper. Vi ser det som en utmaning att i framtiden kunna ha evidens för det vi gör i vårt dagliga arbete och att på detta sätt kunna hantera biverkningarna på bästa sätt. Vi vill kunna utveckla verkningsfulla strategier för att erbjuda vård som utgår från aktuell evidensbaserad kunskap för att hjälpa patienterna. Vi har därför startat ett vårdutvecklingsprojekt med syfte att samla kunskap och erfarenheter av biverkningar i samband med behandling med tyrosinkinashämmande läkemedel för att ta fram evidensbaserade riktlinjer. n c a n c e r v å r d e n #4 2010 15 Njurcancer Kort fakta om njurcancer Njurcancer är den vanligaste maligna tumören i njurparenkymet och är ett samlingsnamn för flera olika tumörformer med genetiskt skilda förändringar. Den är nästan dubbelt så vanlig bland män som bland kvinnor och drabbar knappt 1 000 nya patienter varje år. I Sverige har antalet som insjuknar minskat under de senaste tjugo åren. De flesta som drabbas av njurcancer är 60 år eller äldre. Den specifika orsaken till njurcancer är okänd, men det finns några faktorer som associeras med en ökad risk, t ex rökning, övervikt/fetma, högt blodtryck och/eller medicinering mot hypertoni, liksom förvärvad njurcystsjukdom vid långvarig uremi. Av alla som drabbas av njurcancer beror ca 4 procent på ärftliga faktorer. och hjärna. Även små tumörer (< 3 cm) kan ha hunnit metastasera vid upptäckt. Symtom Njurtumörer ger upphov till symtom först när de blivit relativt stora eller har spridit sig. Ungefär en tredjedel av patienterna med symtomgivande njurcancer har metastaserad sjukdom redan vid diagnos. De vanligaste lokalerna för metastaser är lungor och mediastinum, följt av skelett, lever, hud Klassifikation och behandling Enligt WHO:s klassifikation från 2004, indelas njurcancer fem typer; klarcellig (konventionell), papillär, kromofob, collecting duct carcinoma och oklassificerad samt fyra stadier, stadium I till IV. Den enda metoden att bota premetastaserad njurcancer är genom kirurgi. Cytostati- Undersökningar När man utreder njurcancer ingår datortomografi (CT) som en viktig källa. Metoden utvecklas kontinuerligt och ger en allt bättre detaljinformation om njurexpansiviteter och god klinisk stadieindelning av njurtumörer. Vid misstanke om tumör i njurarna är Magnetisk resonanstomografi (MRT) ett bra alternativ till CT. Ultraljud är ett nödvändigt komplement vid utredning exempelvis av makroskopisk hematuri och är ett förstahandsval vid screening av riskpatienter. Punktionsdiagnostik har ett begränsat kliniskt värde eftersom negativt resultat inte utesluter malignitet. ka har prövats vid njurcancer men har hittills inte visat någon nämnvärd effekt. Strålbehandling kan ha god effekt i symtomlindrande syfte, framför allt för att ge smärtlindring när det finns metastaser i skelettet. Tills för några år sedan var interferon den enda godkända medicinska behandlingen av njurcancer i Sverige. Under de senaste åren har flera nya målriktade läkemedel mot avancerad njurcancer introducerats, de har visat positiva resultat och bidrar till att förlänga tiden till progression av sjukdomen. Både interferon och de nya målstyrda läkemedlen är förenade med en hel del biverkningar och behandlingseffekten varierar mellan olika personer. Prognos Prognosen beror mycket på i vilket stadium sjukdomen upptäcks, totalt botas omkring hälften av patienterna. Många av dem som inte botas kan dock leva flera år med sin sjukdom. Källa: Cancerfonden och tidigare införd artikel skriven av Per Sandström i Cancervården 2008 Njurcancer Eu r o p e a n K i d n e y Cancer Symposium Stort njur cancermöte i London Eva Gärdsmo Pettersson journalist, medlem i Cancervårdens redaktion eva.vesuvius@telia.se Foto: www.fotoakuten.se The Kidney Cancer Association (KCA) har de senaste fem åren samlat njurcancerexperter till konferens i Europa. Årets European Kidney Cancer Symposium hölls i London den 7–8 maj. Nytt för året var att det för första gången hölls en egen del för sjuksköterskor – First European Kidney Cancer Nursing Conference. Eva Lundgren och Ann-Marie Bergqvist, sjuksköterskor på urologmottagningen vid Sahlgrenska Universitets sjukhuset i Göteborg var där och Cancervården har pratad med dem om konferensen och om deras arbete hemma i vardagen. c a n c e r v å r d e n #4 2010 17 Njurcancer Eva och Ann-Marie arbetar på urologmottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Mottagningen är uppdelad i flera olika enheter och Eva och Ann-Marie är, i nära samarbete med tre urologer, särskilt ansvariga för njurcancerdispensären. Till skillnad från de flesta andra kliniker i Sverige hör alltså njurcancerpatienter i Göteborg till urologen istället för till onkologin. Njurdispensären är öppen en gång i veckan och Eva och Ann-Marie finns därutöver tillgängliga för telefonrådgivning via urologmottagningens sjuksköterskemottagning, berättar de. Båda sjuksköterskorna känner väl till alla patienter och tillsammans svarar de för kontinuiteten gentemot patienterna och de närstående. Till njurcancermottagningen kommer huvudsakligen patienter för behandling av metastaserad njurcancer. De kommer under hela behandlingsperioden, vilket innebär att de kommer till mottagningen var tredje till sjätte vecka beroende på vilken behandling de får. Därutöver kommer de för uppföljningskontroller. – För tio år sedan hade vi i princip bara interferonpreparat att erbjuda de här patienterna. Men utvecklingen av nya läkemedel har gått explosionsartat. Idag får patienterna substanser med Sorafenib, Sunitinib, Bevacizumab eller Everolimus. Patienter överlever idag längre. Det gör att livskvalitetsfrågorna blir än viktigare. Samtidigt är behandlingen ofta krävande med läkemedel som ges under lång tid och som ofta kan ge svåra biverkningar. Därför är det extra viktigt för alla som arbetar med de här patienterna att kontinuerligt uppdateras med det senaste. kca-mötet i London är ett bra sådant forum, anser Eva och Ann-Marie. The Kidney Cancer Association (kca) är en ideell organisation för patienter, familjemedlemmar, läkare, sjuksköterskor, forskare med flera, världen över. Den grundades 1990 av en liten grupp patien- 18 c a n c e r v å r d e n #4 2010 Eva Lundgren och Anne-Marie Bergqvist ter och läkare i Chicago, usa. Därifrån har den vuxit till vad den är idag. Det var i år femte gången en konferens hölls i Europa. I år var det alltså första gången det fanns en särskild del som riktade dig direkt till sjuksköterskor. Vad gav konferensen? – Vi har haft möjlighet att gå på de här konferenserna några gånger tidigare. Det ger väldigt mycket att se hur andra länder, framför allt usa, Storbritannien, Frankrike och Österrike, behandlar sina patienter. Det känns angeläget att följa med i utvecklingen. På konferensen ges presentationer av de senaste forskningsresultaten på området, vad som är på gång in när det gäller nya läkemedel och hur biverkningsriskerna ser ut? Gick ni bara på sjuksköterskedelen – First European Kidney Nursing Conference? – Vi gick även på den allmänna delen, men det var mycket intressant med den särskilda delen för sjuksköterskor. Där kom omvårdnaden och behandling av biverkningar mer i fokus och det är ju vad som ligger oss närmast om hjärtat. Både innan behandlingen börjar och under den, informerar vi om möjliga biverkningar samt ger råd och om hur besvären kan minimeras, t ex genom dietistråd mot illamående och viktminskning och krämer och smörjor mot blåsor och hudbiverkningar. Dessutom arbetar vi med mental coaching för att våra patienter ska kunna lära sig leva med sina biverkningar. Vi har en viktig roll i att lyssna och förmedla hopp till patienten. Särkilt givande på de här konferenserna är att patienter finns och berättar om hur de upplever sjukdomen, behandlingen med biverkningar och omhändertagande. Det ger en bättre förståelse, konstaterar de. n Njurcancerdispensären, Urologen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset • Före behandling och därefter regelbundet upprepat: kontroll av vikt, blodtryck och blodprover. • Genomgång av möjliga biverkningar. • Rådgivning om minimering av besvär från ev biverkningar. • Mental coching- om hur man kan lära sig leva med biverkningarna och oron. • Kontakt och stöd för anhöriga. Internationellt samarbete Föreningens internatio Sjuksköterskor i cancervård är medlem i och har ett nära samarbete med motsvarande organisationer i andra länder. Bland annat sker det med de särskilda samarbetsorganisationerna; EONS (European Oncology Nurses Society) och NSG (nordisk samarbetsgrupp). Det tar vi fasta på i det här numret. Läs Sara Eleheds beskrivning av samarbetet med NSG samt artiklarna om vår danska respektive norska systerorganisation och missa inte danskan Birgitte Grubes intressanta artikel. Birgitte är vald till tillträdande president för EONS. Samarbetet inom den nordiska samarbetsgruppen, NSG På den internationella världskonferensen i Wien 1992 träffades medlemmar ur styrelsen från de nordiska riksföreningarna för sjuksköterskor i cancervård. Deltagarna ville knyta de nordiska länderna samman i ett tätare samarbete för att bättre kunna nyttja varandras erfarenheter, kulturella och ideologiska värderingar och vara till gagn i form av informationsutbyte länderna emellan. Sara Elehed leg.sjuksköterska, Strålbehandlings avdelningen, Onkologkliniken, Linköping Målsättningen var att nsg ska medverka till att lyfta nivån och kvaliteten i omvårdnad och be- 20 c a n c e r v å r d e n #4 2010 handling av cancerpatienter i norden, därför var det viktigt att representanter från Sverige, Färöarna, Danmark, Island och Norge skulle ingå i nsg. En representant från varje land utses av respektive styrelse. nsg är alltså länken mellan de nordiska ländernas föreningar och även länken mellan nordiska sjuksköterskor i cancervård. Internationellt samarbete nella samarbete Syfte: • För att få en samlad överblick om vad som händer i Norden inom cancervård, och sprida detta till medlemmarna i de nordiska länderna. • För att skapa möjlighet och uppmuntra medlemmarna till erfarenhets utbyte. • För att uppmana medlemmar att skriva artiklar i varandras föreningstidskrifter och på så sätt sprida kunskap länderna emellan. • Att stärka det nordiska samarbetet i den internationella gemenskapen och ge ett samlat nordiskt perspektiv. Hur? • nsg träffas minst en gång/år, vi har också möjlighet att ses i samband med en landskonferens. Varje lands förening bjuder två styrelseledamöter från de övriga nordiska på konferens avgiften till sin egen landskonferens. • Respektive lands förening utlyser stipendier till våra medlemmar för att kunna besöka de nordiska ländernas landskonferenser • Annonsering på hemsidor och varje lands tidning om landskonferenserna varje/vart annat år. Under 2009–2010 har Sjuksköterskor i cancervård erbjudit sina medlemmar att komma i kontakt med hur sjuksköterskor arbetar i våra nordiska grannländer. I samarbete med nsg (nordisk samarbetsgrupp) har stipendiater kunnat resa till en specialistklinik i Danmark eller Norge. De har hospiterat/studerat deras verksamhet i 2–3 dagar, fotograferat och skrivit om sina upplevelser, målet är att trycka resereportagen i alla våra nordiska tidningar. Vi hoppas på detta sätt att ett nordiskt utbyte ska ge många nya insik- ter och idéer till våra medlemmar i våra nordiska länder. Till konferensen i Göteborg kommer representanter från Danmark och Norge. Vi planer att ses under konferensdagarna för att planera nya aktiviteter inom nsg och någon slags gemensam aktivitet under ecco 2011. De från Färöarna hoppas på att kunna komma till Stockholm under ecco 2011. Här kommer länkarna till några hemsidor: Norge: www.sykepleierforbundet.no/kreftsyke pleier Danmark: www.dsr.dk/fs13 n Korta fakta om föreningens systerorganisation i Norge: Forum for kreftsykepleie, FKS • Antall medlemmer i FKS er økende. I juni 2009 var 1350 medlemmer registrert. • FKS arrangerer Norsk konferanse i kreftsykepleie hvert 2 år. • Arbejder med samarbejde hele vejen i gennem systemet. • 2 SIG grupper, 17 lokale foreninger fordelt på 15 fylker der arbejder lokalt med kræft. Nogle er aktive nogle ikke. • Temadage 2 x årligt. • Arbejdet på kræftplaner. Forsøger at påvirke kommuner osv. Føler de bliver hørt i forskellige sammenhænge. • Tidsskriftet ”Kreftsykepleie” 4 nummer i året. • I handlingsplan for 2010-2011 står att läsa att man ska bidra till økt samhandling mellom de ulike nivåene i helsetjenesten for å bedre kvaliteten på tillbudet till kretpasienter og deres pårø. • Øke medlemmenes kompetanse, oppdatere kreftsykepleier på forskningsbasert kunnskap, øremerket stilling som kreftsykepleier i hver kommune och kreftsykepleier på alle avdelinger der kreftpasianter behandles • Etablere tettere samarbeid med det palliative milöet i Norge. Samarbeider med Nordiske og internasjonale kreft sykepleieorganisasjoner. NSG representant är Eva-Mari Alvestad. c a n c e r v å r d e n #4 2010 21 Internationellt samarbete FSK, Faglig Selskab for kræftsygepleje i Danmark Det faglige selskab for kræftsygepleje har i øjeblikket 1 068 medlemmer og er det tredje største faglige selskab i Danmark. Nina Sørensen international repræsentant og NSG ansvarlig Vi er en bestyrelse med 7 personer, som vælges for to år af gangen, og to suppleanter, som vælges for et år af gangen, i alt 9. I vores faglige selskab, har vi de såkaldte sig grupper, Speciel Interesse Grupper, som er grupper der beskæftiger sig med bestemte faglige emner under kræftsygepleje, som fx ernæring, emesis osv. Deres arbejde består for eksempel i at udarbejde informations givende pjecer til patienter og plejepersonaler, deltage i konferencer og beskæftige sig på andre måder med de faglige emner m. m. En af vores vigtigste opgaver i bestyrelsen er, at arrangere landskursus, som vi i Danmark afholder hvert år med ca. 300 deltagere. Vi forsøger at lave et spændende program med foredrag i plenum og parallel sessioner om nutidige og relevante sygeplejefaglige emner. Noget af det, der har fyldt meget de sidste år, er opbyggelsen af en ny kræftspeciale uddannelse for sygeplejersker, der arbejder med kræftpatienter. 22 c a n c e r v å r d e n #4 2010 Den forrige speciale uddannelse i Danmark, blev nedlagt ca. 6 år tilbage med den begrundelse, at der der ville blive udarbejdet en ny. Men det var kun tomme ord, og der blev aldrig givet penge til oprettelsen af en ny. Men store protester fra kræftsygeplejersker, blev der til sidst givet lovning om en ny kræftspecialeuddannelse, som er blevet udarbejdet de sidste to år og blev startet op for merit (sygeplejersker med tidligere specialeuddannelse) i foråret 2010 og her i september 2010 for almene kræftsygeplejersker. Vi er glade for endelig at kunne tilbyde kræftsygeplejersker rundt om i landet en specialeuddannelse, for at kvalificere og højne niveauet og gøre dem kompetente til at takle de udfordringer og problemstillinger, der er i arbejdet med alvorlig syge kræftpatienter. Jeg vil gøre opmærksom på, at jeg som international repræsentant og nsg ansvarlig gerne vil være behjælpelige med at finde et kliniksted, hvis nogen fra andre nordiske lande kunne tænke sig at komme på udveksling og prøve at være på en kræftafdeling eller andet relevant kliniksted i dk. n Internationellt samarbete ”Jeg er stolt over at være valgt til President Elect for EONS ” Birgitte Grube RN, Med, Associated Professor, President for the Danish Cancer Nursing Society, President Elect for EONS, Manager for Advanced Cancer Nursing, University College Metropol, Copenhagenbigr@phmetropol.dk 24 c a n c e r v å r d e n #4 2010 Internationellt samarbete Jeg har været sygeplejerske i 23 år, og altid arbejdet indenfor kræftområdet, først på kirur giske kræftafdelinger, senere i hæmatologi med patienter, som modtager knoglemarv trans plantationer. Jeg er meget stolt over at arbejde indenfor dette felt og føler mig helt klart som en ildsjæl, der har dedikeret mit arbejdsliv til dette område. Undervisning har altid interesseret mig meget, og for 12 år siden startede jeg som uddannelses leder for en Onkologisk Efteruddannelse for kræftsygeplejersker indenfor onkologi, kirurgi, hæmatologi og stråleterapi. Denne uddannelse hørte under Rigshospitalet, universitetshospitalet i København. Uddannelse blev nedlagt i 2005, da kræftsygeplejen i Danmark arbejdede for en Specialuddannelse. I 2005 blev jeg også ansvarlig for Stråle terapiuddannelsen for sygeplejersker og radio grafer, der skal behandle patienterne. Sverige, Danmark og Belgien er de eneste lande i Europa hvor sygeplejersker får en sådan uddannelse, og varetager behandlingen af stråleterapipatienter. I 10 år har jeg arbejdet for en Specialuddannelse i kræftsygeplejer, og her i august 2010 starter det første hold på 27 nyuddannede/nystartede inden for kræftområdet denne uddannelse, der tager 1½ år, 23 teori moduler og 55 kliniske perioder, og giver 60 ects point. Uddannelsen hører under Sundhedsstyrelsen og Sundhedsministeriet i Danmark. I dag er jeg således både ansvarlig for Stråle terapiuddannelsen og Specialuddannelsen i kræft sygepleje, og arbejder på Metropol University College i København. Kræftsygepleje er noget helt unikt. Når du virkelig rammes af dette felt, så er det det eneste sted du har lyst til at arbejde. Det er den der særlige følelse at være helt tæt på mennesker i deres livs kriser, at kunne gøre en forskel for dem, hvad enten de bliver raske eller skal herfra. Der skal en stor portion empati til dette job. Det lyder enkelt, men det er meget svært. Kræftsygeplejersker skal have engagement, mod, integritet og færdigheder til at kunne bevæge sig professionelt i dette felt. Og det kræver uddannelse på et højt specialiseret niveau at kunne give den enkelte kræftpatient den pleje og behandling, de har brug for. P g a mit meget store engagement i mit fag, blev jeg en del af det danske Faglige Selskab for Kræftsygeplejersker i 2003. Første år som næstformand og de sidste 6 år som formand. Vi har 1 200 medlemmer, arrangere landskurser en gang om året, uddannelser, udgiver et blad 4 gange om året. Vi engagerer os i politik og uddannelse, helt specifikt har vi arbejdet for at Specialuddannelsen i kræftsygepleje kunne blive en realitet. Min erfaring er også at sygeplejerskerne indenfor kræftområdet kun er interesseret i det faglige selskab, hvis det viser sig som relevant for deres hverdag. Det er meget vigtigt at se på hvordan det lærte på kurserne og uddannelse (teorien) kan anvendes i praksis (klinikken). Men også den anden vej – fra det kliniske til det teoretiske felt – og som kaldes teori-praksis transfer. Engagement i EONS I kraft af mit formandskab for det Faglige Selskab i Danmark, og mit store engagement indenfor uddannelse og politik, blev jeg en del af eons fællesskabet, og har deltaget i mange konferencer og medlemsmøder. Jeg mener derfor at mange af de områder jeg har arbejdet med på nationalt plan kan bringes ind i det europæiske, i eons, og jeg er meget stolt over at være valgt til President Elect for eons, og altså President for eons fra september 2011 til september 2013. I min rolle som præsident ønsker jeg ikke at være missionær, med forestillinger om at kunne redde hele verden, men gerne med visioner, der kan realiseres. Jeg vil kaste mig ind i jobbet med masser af entusiasme og ildhu. Jeg kunne godt tænke mig at sætte fokus på forskellene i kræftsygeplejerskernes vilkår, specielt på uddannelsesområdet, i de forskellige lande. På nogle områder er det som om dele af Europa opfører sig som storesøster der formanende fortæller den lille søster, hvordan man gør tingene. Vi skulle meget gerne opnå en større gensidighed, hvor vidensdeling er nøgleordet. Jeg tænker at man kunne skabe en form for tvillingelande, hvor ”gamle” eons lande og ”nye” lande fx kunne samarbejde om at arrangere en session på en eons konference, med fokus på uddannelse. n c a n c e r v å r d e n #4 2010 25 Kliniska prövningsenheten Kliniska prövningsenheten (KPE) – En viktig del av hälso- och sjukvården Kliniska prövningar är ett sätt att utvärdera befintliga behandlingsmetoder och att utveckla nya. Det är därför en mycket viktig del av hälso- och sjukvården. Kraven på att den kliniska prövningen skall utföras enligt vetenskaplig metod är numera allmänt accepterad. Under slutet av 1980-talet kom internationella riktlinjer för etisk och vetenskaplig kvalitetsstandard, Good Clinical Practice (GCP) som beskriver hur kliniska prövningar skall planeras, genomföras och avslutas. Idag finns det ett gedigen paket internationella riktlinjer, nationella lagar och förordningar som gäller för klinisk prövning på människor. 26 c a n c e r v å r d e n #4 2010 Kliniska prövningsenheten Clementine Molin ical Trial Unit, Områdeschef, KPE/Clin , Karolinska Onkologiska Kliniken Solna Universitetssjukhuset För att kunna följa alla riktlinjer, lagar och förordningar, krävs kunskaper och arbetsmetoder, vilket innebär att kliniska prövningar är resurs- och tidskrävande. Det betyder i sin tur att det är svårt att bedriva klinisk prövningsverksamhet om det inte finns en struktur och en tydlig ansvars- och arbetsfördelning för alla som ingår i prövningsteamet. På sjukhus där det finns omfattande klinisk prövningsverksamhet har man därför byggt upp kliniska prövnings- eller forskningsenheter för att kunna strukturera, optimera och effektivisera prövningsarbetet. Kliniska prövningsenheten på Onkologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, kpe, har funnits i 14 år och har idag enheter på klinikens verksamhet på tre sjukhus: på Karolinska SolnaRadiumhemmet, på Södersjukhuset och Danderyds sjukhus. Enheten arbetar med läkemedelsstudier från fas I till III inom området Onkologi. Vi genomför också en del provtagnings-, observations-, och omvårdnadsstudier. De första sju åren låg fokus på att hitta struktur och organisation för att genom- föra kliniska prövningar på vår egen klinik med den kvalitet som krävs. Den delen av vår enhet kallar vi idag genomförandegruppen. Den har till uppgift att tillsammans med ansvarig prövare och vårdteamen på kliniken, genomföra alla studier där. Undantagna är så kallade ”tidiga prövningar”, vilket betyder fas I och tidiga fas II studier. När eu-direktivet (eu-direktiv 2001/20/eg) för klinisk prövning kom och därefter författningar från läkemedelsverket (lvfs 2 003:6) som tydligt angav att prövarinitierade/akademiska studier kräver samma kvalitetsstandard och därmed utgör ett kvalitetssäkringsoch kontrollsystem, uppstod behovet att skapa en struktur och organisation för det. Det var födelsen för vår Clinical Trial Office (cto) inom enheten. cto stödjer prövare som har prövar- och sponsoran- svar i både ”singel och multicenter” studier. Under alla år har fas I studier genomförts på kliniken. De är extra resurskrävande genom att det krävs hög säkerhet för patienter och därför också väldigt snabbt rapportering av data. Klinikledningen tog därför beslutet att skapa en specifik enhet för genomförande av dessa studier vilken vi kallar för ttp-enheten, Team Tidiga Prövningar. Eftersom det krävs specifika kunskaper, t ex om prövningsmetodologi, gcp, kvalitetssäkring och kontroll samt datamanagement, organiserar enheten utbildning i dessa ämnen både inom och utan för kliniken. En annan viktig del inom enheten är ett omfattande arbete med ekonomin. Alla studier kräver ekonomiska avtal och överenskommelser. När studien genomförs ska arbetet faktureras och studiespecifika tjänster betalas till våra samarbetspartners och inom cto skall t ex våra deltagande center få ersättning. För det arbetet ansvarar en ekonom på enheten. KPE:s organisation Medicinskt ansvarig läkare Områdeschef Chefssjuksköterska Genomförande gruppen TTP-enheten Team Tidiga Prövningar CTO-gruppen Clinical Trial Office c a n c e r v å r d e n #4 2010 27 Kliniska prövningsenheten Genomförandegruppen finns på tre sjukhus eftersom vår onkologiska klinik har verksamhet där. Visst skulle det vara bättre om vi alla kunde sitta i samma korridor men forskningssjuksköterskorna har ändå ett nära samarbete mellan varandra eftersom många studier pågår på flera sjukhus samtidigt och hela gruppen träffas på avdelningsmöten. gcp, Good Clinical Practice, är ledordet i vår verksamhet. Det är de internationella riktlinjerna som beskriver hur man skall bedriva kliniska prövningar. Det är alltid patienten och dennes säkerhet som står i fokus. Som i all forskning måste det finnas full spårbarhet på allt vi gör och därför måste allt dokumenteras väldigt noga. Dokumentation om hur saker ska ske, vad som är gjort och vad som eventuellt inte blev gjort som det var tänkt. Det är viktigt både för patientsäkerheten och kvaliteten i våra studier att studierna planeras och genomförs på enhetligt sätt så inget moment glöms bort. Vi upprättade år 2000 våra så kallade Standard Operating Procedures, (SOPs) och instruktioner på prövningsenheten. De beskriver hur vi arbetar oss genom prövningsprocessen. Till exempel beskriver den exakt hur vi startar upp en ny studie, vad som dokumenteras i patientjournalen när en patient inkluderas i en studie eller vad som måste vara klart innan en studie får börja inkludera patienter. Det handlar om att vi vet ” vem, hur, när och varför” vi skall arbeta på ett visst sätt med studierna. SOPs och instruktioner grundar sig i det regelverk som styr hur kliniska prövningar ska genomföras i Sverige, Europa och resten av världen. Det som gör onkologisk forskning speciell är att den kliniska prövningen ofta är våra patienters behandling. Vi provar inte läkemedel på friska frivilliga utan på patienter så därför är det extra viktigt att patienterna får en bra information om vad studien går ut på och vad ett deltagande kommer att innebära. Att vara med i en klinisk prövning är alltid frivilligt, patienterna kan ha olika stort informationsbehov för att fatta ett beslut att delta eller inte. Patienten får muntlig och skriftlig information om studien av en läkare, därefter ges tid att tänka och vid behov få kompletterande information av forskningssjuksköterskan. Forskningssjuksköterskan är patientens kontaktperson under denna process 28 c a n c e r v å r d e n #4 2010 Johanna Vernersson Chefssjuksköterska, KPE Patienternas läkarbesök och behandlingar inom studien sker på de vanliga mottagningarna och behandlingsavdelningarna och då behöver vårdpersonalen veta vad som ska ske vid detta tillfälle, vilka prover som ska tas, hur de ska ge behandlingen osv. Därför upprättar forskningssjuksköterskan ett behandlingsprotokoll som alltid följer patienten. Det är en svensk sammanfattning av studieprotokollet, dess syfte, information om hur behandlingen ska ges, förväntade biverkningar, hur de ska hanteras, vilka undersökningar som ska ske och när, vilka blodprover som ska tas osv. Behandlingsprotokollet är det dokument som personalen på mottagningarna och avdelningarna arbetar efter så att de kan känna sig välinformerade och trygga i och att man vet vem som i teamet ansvarig för vad. Alla behandlingsprotokoll är upplagda på exakt samma sätt med kontaktuppgifter på framsidan till ansvarig prövare och forskningssjuksköterska. Studierna har de senaste åren blivit mycket mer komplexa och studieteamen har många samarbetspartners. Det tar längre tid att starta upp en studie eftersom vi först behöver tillfråga alla enheter som vi behöver samarbeta med inom studien ifall de har kapacitet att ta hand om våra studiepatienter. När man t ex ger en ny antikropp till patienter som man vet kan ge en försämrad hjärtfunktion så vill man inom studien utföra hjärt-eko var tredje månad under flera år för att tidigt upptäcka eventuella förändringar. Om patienten i vanliga fall bara kommer utföra fyra hjärt-eko så behöver vi tillfråga fyslabb om de har kapacitet att utföra 15 extra undersökningar under samma tidsperiod så de kan garantera att patienten får den uppföljning som den behöver inom studien. På samma sätt arbetar vi mot röntgenavdelningen, patologen, ögonkliniken, nuklearmedicin, kemlabb osv. För att vara säker att undersökningen genomförs enligt studieplan skriver vi avtal med alla våra samarbetspartners. I fler och fler studier tar vi numer upprepade tumörbiopsier och gör intensiv blodprovstagning för att kunna lära vad som händer i tumören under och efter behandlingen. Vi har sedan några år en provtagningskoordinator som hanterar många av dessa prover i ett nära samarbete med patologavdelning och vårt forskningslabb, cck. Vad gör jag inom min funktion på KPE? Som chefssjuksköterska vill jag skapa säkra, smidiga rutiner och processer för de studier vi genomför så att vi kan stimulera den kliniska forskningen på vår klinik. Vi har ett Prioriteringsråd där verksamhetschefen, alla sektionschefer, medicinskt ansvarig på kpe och jag sitter med. Där presenteras alla förfrågningar om nya studier och där tar man beslut om vilka studier som kan startas på vår klinik. Innan en studie startas upp har jag ett nära samarbete med forskarna för att tillsammans med ansvarig forskningssjuksköterska planera hur studien ska genomföras på vår klinik. Ekonomiarbetet är en stor del av mitt arbete och jag räknar på studiens kostnader och hanterar de avtal som upprättas inom studien. Vad är det roligaste samt den största utmaningen med mitt jobb? Det roligaste är att få vara med och arbeta med dessa nya studier, att få vara med och arbeta fram de nya behandlingarna som kanske blir en ny standardbehandling för våra patienter. Att vara med om dessa framsteg, att vi gör det tillsammans, hela kliniken, hela sjukhuset, det är fantastiskt! En utmaning är att lyckas integrera forskningen mer i vården, att vi ska kunna erbjuda våra studier till fler patienter. Att alla som arbetar på vår klinik ska känna: ”wow”, vi är med i en utveckling. Good Clinical Practice (GCP) ”En internationell etisk och vetenskaplig standard för att kvalitetssäkra och kvalitetskontrollera genomförandet av en klinisk prövning och de data som framkommer i prövningen”. Regelverket är nationellt och internationellt, många lagar och förordningar. Kliniska prövningsenheten Sara Westin Forskningssjuksköterska, Genomförandegruppen Vad gör jag inom min funktion på KPE? I min funktion inom kpe gör jag många saker. Jag är ansvarig för flera studier samtidigt och samarbetar med olika prövare och vårdteam på kliniken. Jag är som spindeln i nätet i en klinisk prövning. Som vi har lagt upp arbetet på vår avdelning är jag med i de olika faserna av en studie. Arbetet i planeringsfasen innebär att internavtal ska skrivas med samarbetspartners, t ex patologen och röntgen. Det ska skrivas behandlingsprotokoll, som ska vara en hjälp för mina kollegor på mottagningen och behandlingsavdelningen så att studien genomförs enligt protokollet. När studien sedan är startad och patienter ska inkluderas så screenar jag patienter genom att gå igenom patientens journal och ser om patienten kan vara möjlig att tillfråga om deltagande i studien, jag är även delaktig i den s k ”informerat samtycke processen”. En stor del av mitt arbete är sedan att hantera data och föra in dem i studiens Case Report Forms (crf) eller patientböcker. Det kan antingen vara på papper eller i en e-crf. En annan stor del av min tid lägger jag på att hålla reda på att patienterna följer det som studien föreskriver, t ex att patienten får återbesök inom det intervall som studien föreskriver. Det kommer monitorer på besök och de vill kontrollera det som står i crf:en 30 c a n c e r v å r d e n #4 2010 mot källdata som finns i patientens journal och då är jag behjälplig om någon fråga uppstår eller om något är oklart. Detta kan låta som om det bara är pappersarbete i mitt arbete men jag träffar också patienter på mottagningen, t ex för att ge kompletterande information om, eller hämta och dela ut, läkemedel till patienter. Vad är det roligaste samt den största utmaningen med mitt jobb? Som nybliven forskningssjuksköterska tyckte jag att den största utmaning med mitt arbete med så många uppgifter var att prioritera rätt och det tycker jag nog fortfarande. Jag upplever mitt arbete som väldigt flexibelt men det ställer rätt höga krav på att göra det som är viktigast just nu. Jag kan t ex inte börja arbeta med den crf jag vill, om läkaren på mottagningen har en patient som ska inkluderas i en studie. Patienterna går alltid först. Det är just detta att kunna vara flexibel som är roligt med arbetet som forskningssjuksköterska. Fakta genomförandegruppen: • 14 forskningssjuksköterskor 1 provtagningskoordinator arbetar med: • 64 studier är öppna för inklusion Varje år inkluderas ca 500 patienter i studierna • 79 studier är stängda för inklusion där ca 1000 patienter får behandling eller är i uppföljningsfasen Lite mer an hälften är prövarinitierade studier Kliniska prövningsenheten hl a d k E n a h o J l ruppen Kar enomförandeg koordinator, G Provtagnings Vad gör jag inom min funktion på KPE? Jag hjälper till i planeringsfasen av en ny studie med att upprätta provtagningsmanualer som beskriver hur blodprover/ vävnad skall tas på patienten samt hur man hanterar det tagna materialet. I genomförandefasen arbetar jag i vissa studier helt självständig med provtagningen och hanteringen, men i de flesta fall sker mitt arbete i samarbete med forskningssjuksköterskorna. De flesta prover skall centrifugeras och vissa frysas i en -20 eller -70 frys hos oss på enheten, medan andra skall skickas direkt till labb på sjukhuset eller till så kallade centrala laboratorier, oftast utanför Sverige. Då skall proverna packas enligt anvisningarna i protokolet så att de behåller kvaliteten. Jag håller även reda på att provtagningsloggar för studierna är komplett ifyllda. Våra kyl- Klinikens samarbetspartners i klinisk forskning Gyn Bröst/ sarkom G I Urologi/ endokrin Lung, HoN, Hud mm Patienten CCK, Cyt/pat, apotek, röntgen, Biomicscenter mm Öppenvården RaH SöS DS Beh avd Slutenvård KPE egen unit RaH, SöS Andra kliniker KPE RaH, SöS, DS skåp och frys skall ha en konstant temperatur. Detta kontrollerar jag dagligen via ett elektroniskt system på min dator och får också larm om det skulle finnas en avvikelse i temperaturen. Vad är det roligaste samt den största utmaningen med mitt jobb? Det trevliga med arbetet är att det är flexibelt, jag kan oftast lägga upp mitt arbete som jag själv vill och det är förhållandevis ganska fritt. Vi är kanske en liten enhet på stora sjukhuset men vi samarbetar med ett stort antal andra avdelningar på sjukhuset t ex operation, patologen, kemiska laboratorier och jag träffar många trevliga personer i de olika instanserna. Den största utmaningen är att allt arbete jag gör nu kanske inte visar resultat direkt för patienterna, men förhoppningsvis i framtiden kan resultaten användas och ha en positiv effekt för våra cancerpatienter. Strål RaH, SöS c a n c e r v å r d e n #4 2010 31 Kliniska prövningsenheten Vad gör jag inom min funktion på KPE? Som forskningssjuksköterska på ttp-enheten jobbar jag med tidiga studier, fas I och fas II och studier som är t ex provtagningskrävande. Vissa läkemedel är inte testade alls på människor, eller endast i små patientgrupper eller inte givna i den kombination som prövningen innefattar, vilket kräver hög säkerhet och snabb rapportering av data, t ex vad gäller biverkningar. Ett led i hög säkerhet är att vi alltid skall vara beredda på akuta situationer som läkemedels- eller överkänslighetsreaktioner som kan utveckla sig från en mild reaktion till en livshotande situation för patienten. Utrustning och tydliga instruktioner för akutvård skall därför alltid vara i beredskap. De flesta studier innehåller mer eller mindre omfattande kontroller och provtagning då man ofta vill titta på en rad olika faktorer, bl a hur läkemedlet påverkar organ, vävnad, celler mm. På enheten jobbar vi med hela processen runt en prövning. • Att starta upp studier tillsammans med läkare och sponsor. • Hjälpa ansvarig prövare att anmäla till biobank, koordinera med röntgen, patolog m fl. • Se till att upprätta de dokument som behövs för att prövningen ska kunna genomföras med hög kvalitet och hög säkerhet gentemot studieledning och patienter. • Man är även en resurs vad gäller frågor om studien som kommer från mottagningarna eller avdelningarna. I arbetsuppgifterna ingår att sitta med när doktorerna träffar patienterna på mottagningen, man är en samtalspartner för patienten i samtyckesprocessen vad gäller frågor och funderingar, när patienten tackat ja ser vi till att de undersökningar som måste göras innan patienten kan inkluderas genomförs enligt studieprotokollet. Vi inkluderar/randomiserar patienten, bokar in behandlingstider samt ger behandlingen på ttp-enheten. Många gånger är det övervakning av någon form t ex täta blodtryckskontroller eller provtagningar enligt ett visst schema. Det kan vara ekg som ska tas på speciella tider under själva behandlingen. Det är ofta som forskningsprover tas och måste hanteras. Helena Aaröe Forskningssjuksköterska, TTP-verksamheten Behandlingen vi ger kan vara infusioner av olika slag (kemoterapi, antikroppar, egna celler), injektioner både i.m, s.c.och i.c samt orala läkemedel. Vi upprättar ett speciellt behandlingsprotokoll som är patientbundet. I detta ska det bland annat framgå hur man ger läkemedlet, hur övervakning ska ske, om det ska ges andra läkemedel ex premedicinering om man måste använda en viss typ av utrustning. En del studier har kontroller mellan behandlingarna t ex biverkningskontroller och blodprover. Patienterna kommer då till vår enhet för ett sjuksköterskebesök. En annan del av arbetet innefattar dokumentation, bl a patientjournal, crf, telefonkontakter, möten m m. När studien monitoreras arbetar vi tillsammans med den ansvariga monitorn och ansvarig läkare för att se till att frågor och eventuella oklarheter blir besvarade. Vad är det roligaste samt den största utmaningen med mitt jobb? Arbetet är mycket omväxlande och den ena dagen är aldrig den andra lik. Största utmaningen ligger i att genomföra prövningen med hög säkerhet och kvalitet. Att koordinera ihop alla instanser så att prövningen flyter på och patienten känner sig trygg. Arbetet kräver att man tar eget ansvar och det är mycket utvecklande, det viktigt att ha fördjupade kunskaper inom onkologi, vilket gör jobbet både spännande och roligt. Fakta för Team Tidiga Prövningar 1 medicinskt ansvarig läkare och 3 forskningssjuksköterskor arbetar med 6 fas I prövningar och ett antal under planering ger behandling i ca 10 fas II–III studier där det krävs intensiv provtagning, övervakning mm. Enhetsdelen är lokaliserad på Radiumhemmet och befinner sig i en utvecklingsfas. Målet är att utöka verksamheten. Enheten är en öppenvårdsverksamhet och ligger fysiskt inom vårdavdelningen P54 och har ett samarbete med avdelningen vid behov för kvällen och natten. c a n c e r v å r d e n #4 2010 33 Kliniska prövningsenheten Vad gör jag inom min funktion på KPE? Som koordinator ansvarar jag för koordinering av akademiska läkemedelsprövningar initierade av prövare vid framförallt onkologiska kliniken, men ibland även från andra kliniker eller akademiska organisationer. Vi koordinerar studier på allt från ett till ca 15 olika center. Vi medverkar vid planering, genomförande och avslutning vid kliniska prövningar utifrån gällande nationella och internationella regelverk. Vi har förstås ett nära samarbete med koordinerande prövare som också har ansvaret som sponsor i respektive studie. Våra arbetsuppgifter varierar mycket utifrån vad som är överenskommet mellan studiens sponsor/koordinerande prövare och vår enhet. Ibland är vi alltså involverade i studieprocessen från början till slut, men ibland endast vissa delar. Vi kan bl a utarbeta logistik kring genomförandet av studien, medverka vid ansökan och årsrapporter till myndigheter, utföra ansökan för biobank/datainspektion, ta hand om registreringar/ randomiseringar, planera och genomföra initieringsmöten och andra möten, ha kontakt med alla studiecenter under hela studieprocessen, utarbeta rutiner/avtal med apotek, röntgen, laboratorier eller andra externa enheter, arbeta med säkerhetsfrågor som t ex hantering av sae rapporter och susar rapportering. Vad är det roligaste samt den största utmaningen med mitt jobb? Det är inspirerande att arbeta i ett team tillsammans med koordinerande prövare, monitor och datainmatare, att medverka i hela eller delar av processen från planering till avslut av studie. Personligen gillar jag också att försöka hitta bra lösningar på ibland lite knepiga problem och att försöka anpassa det ibland fyrkantiga regelverket till den praktiska verkligheten. Den största utmaningen är väl just arbetet med akademiska läkemedelsprövningar; att försöka uppfylla de krav som ställs på genomförandet av kliniska prövningar med de begränsade resurser som finns inom akademin. Camilla Byström pen Koordinator, CTO-grup Kliniska prövningsenheten Mats Hellström Datamanager, CTO-gruppen Vad gör jag inom min funktion på KPE? Förutom som koordinator, arbetar jag sedan flera år med datamanagement. Datamanagement är allt som rör data i en studie – inte enbart data i en dator utan all data som samlas in i en studie. I min funktion börjar arbetet med en prövarinitierad studie redan när protokollet skrivs med diskussioner med huvudprövaren om vilka data som är viktiga i studien, crf-system och eventuell databas. När protokollet är färdigt börjar det praktiska framtagandet av crf. Studiens syften och målsättningar är viktiga och man har också stor hjälp av flödesscheman. Sedan skriver jag riktlinjer för hur crf:erna ska fyllas i. Det är viktigt att crf:erna fylls i på rätt sätt, både för att data ska bli bra och för att minimera frågor i senare skeden. Allt arbeta som görs inom datamanagement skall vara kvalitetssäkrat och därför finns det även SOP:ar och instruktioner för det på kpe. När studien löper är det forskningssköterskorna och prövarna som arbetar med formulären. Sedan kommer monitorn och kontrollerar och när allt är justerat och klart kommer originaldata in och vi noterar vilka CRF:er som inkommit. Efter inmatning i databas skickar vi frågor till centren på sådant som är oklart eller felaktigt. När studien stänger och data anses rena tar jag ut tabeller ur databasen som huvudprövaren kan analysera vidare ifrån. En spännande utveckling är att jag nu fått ett system för eCRF:er. Det innebär också att jag själv kan bygga studiedatabaser för våra prövarinitierade studier. Vad är det roligaste samt den största utmaningen med mitt jobb? Det är förstås roligt att utveckla en ny verksamhet. Det är också roligt att se ett konkret resultat relativt snabbt, från ett tomt papper eller en tom dator till färdiga CRF:er eller en färdig och användbar databas. Våra stora studier tar ju annars fem till tio år innan de är klara! Detta har naturligtvis varit och är en utmaning, det är ett helt nytt fält för mig vilket betyder att det krävs utbildning och erfarenhet. Det fanns inga rutiner på kliniken eller sjukhuset och det har inneburit nya samarbetsformer. Trots att det är datainriktat har jag stor nytta av att ha varit forskningssjuksköterska. Det är viktigt att hela tiden tänka på att det ska vara enkelt att arbeta med crf:en. I det arbetet är studiens monitor viktig och den forskningssköterska som ska arbeta med studien. Jag behåller också kontakterna med användarna – sjuksköterskor runt om i landet som arbetar med studierna. Clinical Trial Office, CTO Fakta CTO-gruppen: 3 koordinatorer, 4 monitorerare, 1 datamanager, 1 forskningsassistent, 1 datainmatare arbetar med cirka 20 studier och ett antal under planering, fas I-III studier CTO är lokaliserad på Radiumhemmet och stödjer (koordinerande) prövare som även har sponsoransvaret i prövarinitierade studier. Det kan vara studier som endast genomförs på vår klinik men de flesta studier är multicenter studier som genomförs i samarbete med andra sjukhus/center i Sverige men även utanför landets gränser, i t ex Norge, Danmark, Tyskland och Österrike. I vissa studier arbetar vi på uppdrag av internationella eller nationella onkologiska akademiska organisationer som t ex EORTC, SWOG, SBG (Svenska Bröstcancer Gruppen). Vi utför vårt arbete på non-profit basis, vilket är av stor betydelse. Skulle man behöva köpa dessa tjänster av kommersiella företag skulle den begränsade ekonomin vi har i dessa studier inte räcka till. c a n c e r v å r d e n #4 2010 35 Kliniska prövningsenheten ansson h Anna-Lena Jo -gruppen Monitor, CTO kommelse med sponsor på varje deltagande center vilket kan vara allt ifrån ett center (sjukhus) till t ex att alla Universitetssjukhus i Sverige deltar och kanske t o m ytterligare sjukhus. Vad gör jag inom min funktion på KPE? Jag arbetar som monitor i akademiska studier, studier som initieras av prövare. Monitorering innebär att efter delegering från sponsor, vilken är den person som ansvarar för studien, granska samt bistå vid genomförandet av en studie på deltagande center. I första hand är det viktigt att följa att patientens säkerhet värnas, att deltagandet i en studie sker frivilligt och att ett samtycke finns signerat av både läkare och patient innan studiedeltagande. Man tittar också på biverkningsrapporteringen att det rapporteras enligt protokoll och att eventuellt allvarliga händelser rapporteras och omhändertas korrekt. Källdatagranskining görs också för att se att rapporterad data överensstämmer med journal och är komplett och att studieprotokollet följs. Rapportering genom en skriftlig rapport görs sedan till sponsor efter varje monitoreringsbesök. Man är också en resurs för centret, länken mellan sponsor och centret, en kontaktperson om frågor uppstår om studien eller om hur man t ex fylla i studiedata. Det innebär en hel del resor, besök görs regelbundet efter överens- Vad är det roligaste samt den största utmaningen med mitt jobb? Det är ett roligt och självständigt arbete där man träffar många engagerade deltagande studiepersonal på alla sjukhus i hela Sverige. Det är mycket lärorikt då varje studie innebär nya utmaningar och ger ny kunskap i varje ny frågeställning i studieprotokollen. Stor kunskap behövs i det svenska och europeiska regelverket. Utmaningen är att tolka regelverk så att man arbetar efter det på ett korrekt sätt men ändå på ett rimligt sätt i den kliniska vardagen. Onkologiska studier är ofta komplexa med utvärderande undersökningar och tuffa behandlingar, det gäller att samtidigt som protokollet ska följas så är det samtidigt viktigt att patientens bästa är prioritet. n Bakre raden från vänster; Anna Granath, Camilla Byström, Gunvor Svensson, Karin Corbishley Clementine Molin, Karl-Johan Ekdahl, Lotta Eklund, Marianne Danielsson, Helena Aaröe, Magdalena Michalec, Maria Olsson, Anna-Lena Johansson, Lotte Pramsten, Sara Westin. Främre raden från vä Mats Hellström, Annelie Billger, Kristina Edner, Catharina Roman. Ej med på bilden; Johanna Uggla, Lisbeth Ståhl, Marita Eriksson, Monica Andersson, Gunilla Sellerstam, Marika Sventelius, Marja Lena Karlén, Gittan Nässén, Eva Rossman, Ingrid Lundin, Jenny Johansson, Johanna Vernersson, Karin Hollberg. 36 c a n c e r v å r d e n #4 2010 Foto: Göran Assner/www.goteborg.com Inför Nationella konferensen Välkommen till Göteborg! Välkommen till Göteborg, Sveriges näst största och Nordens femte största stad med över 920 000 invånare i Storgöteborg. Värdstad för ”Med livet som insats”, Sjuksköterskor i cancervårds nionde nationella konferens den 30 september till 1 oktober. Passa på att uppleva mer än intressanta föreläsningarna på konferenshotellet om det blir en stund över eller om konferensresan kan förlängas över helgen. Cancervården har tagit hjälp av glada Göteborgskollegor som gärna delat med sig med tips om sina favoritställen och har noga studerat Göteborgs officiella turistsajt. Läs också redaktionens högst personliga tips om intressanta föreläsningar ur det omfattande konferensprogrammet. Håll till godo! Eva Gärdsmo Pettersson journalist, medlem i Cancervårdens redaktion eva.vesuvius@telia.se 38 c a n c e r v å r d e n #4 2010 Inför Nationella konferensen Konferenshotellet, Radisson Foto: Göteborg & Co Blu Scandinavia Hotel, ligger ett stenkast från Centralstationen mitt i centrala Göteborg. Härifrån är det nära till stadens shopping Foto: Kjell Holmner gator, sevärdheter och landmärken. Missa inte heller Konstmuséet, nöjesparken Liseberg (vars åkattraktioner dock är stängda för säsongen när konferensen hålls), Trädgårdsföreningen och den vackra Slottskogen, som är stadens största park. I närheten av Slottsskogen ligger Botaniska trädgården som just i år har temat Hälsans år, vilket stämmer extra bra in i konceptet för konferensen. För våra Göteborgskolleger är Botaniska en mycket bra plats för återhämtning. Missa inte det alltså. Om du passar på att stanna i Göteborg under helgen finns det mycket att göra. Här på sidorna listar vi en salig blandning Våra kulturtips Göteborgs Konstmuseum Götaplatsen 412. Öppettider: tisdag 11– 18, onsdag 11–21, torsdag 11–18, fredag-söndag samt helgdag 11–17, måndag stängt. Göteborgs konstmuseum har samlingar från 1400-talet fram till idag. Museet har en nordisk profil men i samlingarna ingår även äldre nederländsk och fransk konst med verk av Rembrandt, van Gogh, Monet och Picasso. Pågående specialutställningar: Omskakad spelplan 1980- och 1990-talskonst ur samlingarna. kulturtips, bra restauranger och Rembrant: Riddarens återkomst kul shopping. Efter 18 månader på The Getty Conservation Institute i Los Angeles, återvänder Rembrandts Riddaren med falken till Göteborgs konstmuseum. Hasselblad Center Götaplatsen 412 I bottenvåningen på Konstmuseumet finns Hasselblad Center med fotoutställningar, café och butik. Pågående utställning: William Eggleston Paris Öppet Tisdag, torsdag 11–18, onsdag 11–21, fredag-söndag 11–17. Samtliga bilder är publicerade med tillstånd från Göteborgs officiella besöksguide, www.goteborg.com Göteborgs Konsthall Konsthallen ligger i direkt anslutning till Göteborgs Konstmuseet. Visar under hösten den internationella grupputställningen Disidentifikation. Utställningen omfattar video, fotografi, skulptur och måleri. Öppet tis & tors 11–18, ons 11–20, fre–sön 11–17. Fri entré. Medicinhistoriska museet I utställningarna kan man se original föremål och rekonstruerade miljöer från 1700-talet och framåt. Museet ligger i det mer än två hundra år gamla Oterdahlska huset, nära GöteborgsOperan och Nordstans köpcenter. Det finns möjlighet att boka tid för guidad visning. Information samt prisuppgifter på telefon 031-711 23 31. Kulturnatta 2010 Det här är natten då hela Göteborg sjuder av kultur! Ta på dig bra skor och ge dig ut i natten! Teatrar, gallerier och scener har öppet hus under kvällen, liksom många föreningar och kyrkor. De flesta arrangörer har fri entré för sina program, några tar avgift. Hur mycket det kostar och var du köper biljetter står vid varje programpunkt, om inget står är det fri entré. Datum: fredag 1 oktober 2010. Slottsvisning Åk ut till Gunnebo slott och följ med på en guidad visning i en av Sveriges bäst bevarande 1700-talsmiljöer. Uppfört i slutet av 1700-talet som sommarbostad åt köpmannen John Hall, och ritat av Göteborgs dåvarande stadsarkitekt, Carl Wilhelm Carlberg. Afternoon tea med musikunderhållning på Tjolöholms Slott I slottets matsal dukas det upp en dignande buffé med allt som hör till en äkta engelsk tebjudning. Biljetter 395 kr, Förbokning 0300-40 46 00 eller info@tjoloholm.se Datum: söndag sondagen 3 oktober kl 15.00. c a n c e r v å r d e n #4 2010 39 Nostalgimässa Skandinaviens största samlarmässa för leksaker och nostalgi. Bilar, tåg, flyg, byggsatser, radiostyrt, automobilia, technica, dockor, miniatyrer, bokmärken, rock´n´roll, serietidningar, filmaffischer, LP-vinyl, båtar och mycket mer... 260 utställare fyller Eriksbergshallen med 10.000-tals roliga prylar... Allt till salu! Datum: söndag 3 oktober 2010. Plats: Erikbergshallen. Tio smultronställen Linné Göteborgarnas egna kvarter. Linnégatan kantas av barer, caféer, restauranger och butiker. Drick spansk öl på La Sombrita, prova grekisk mat på Mykonos eller jazza på Linnéterrassen. Här är det tätt mellan uteserveringarna under vår, sommar och höst. Andra Långgatan är värd en egen promenad för sin spännande och lite dekadenta mix av gammalt och nytt. Haga Haga är Göteborgs äldsta förstad. Här hukar trähusen vid kullerstensgatorna, här finns second hand och vintage butiker, antikvitetsaffärer och modebutiker. Titta gärna in hos Haga Trätoffelfabrik för skinnvaror och trätofflor, handla kryddor på Curry House eller köp med dig te från Tea’s. Pittoreskt och charmigt. Glöm inte att ta en fika på någon av de mysiga kaféerna. På Kafé Husaren hittar du Sveriges största kanelbullar. 40 c a n c e r v å r d e n #4 2010 Feskekörka Ett måste för fiskälskare. Saluhall för färsk fisk och skaldjur som byggdes 1874. Byggnaden liknar en kyrka och har därför döpts till Feskekörka. Köp med dig färska räkor och avnjut vid hamnen eller kanalkanten. Eller prova restaurang Gabriel en trappa upp. Den som är riktigt morgonpigg besöker iställer Sveriges största fiskauktion i fiskhamnen. Auktion tisdag–torsdag klockan sju, fredag klockan halv sju. Skärgården Havet är bara en spårvagnsresa från centrala stan. Från Saltholmen går passagerarbåtar till öar som Vrångö, Styrsö och Brännö. På Vrångö kan man bada från både klippor och sandstrand. På Styrsö och Brännö finns fina bad och pensionat. Utflyktsbåtar går sommartid bland annat till Elfborgs Fästning i hamninloppet, Vinga naturreservat och ett litet Evert Taube-museum, och till dansen på Brännö Brygga på torsdagar. Foto: Kjell Holmner Foto: Kjell Holmner Foto: Bosse Lind Inför Nationella konferensen Rosenkaféet Mitt i Trädgårdsföreningen ligger Rosenkaféet i vacker grönska bredvid rosariet. Kaféet har en gammaldags, mysig stämning som gör att man gärna hittar dit när solen värmer. Speciellt i juli och augusti då tusentals rosor blommar i rosariet. Röda Sten Pannhuset vid Älvsborgsbrons södra fäste har blivit ett spännande kulturprojekt. Inuti finns enorma ytor där olika utställningar växlar. Läget är fantastiskt med utblick mot hamninloppet och området har blivit en populär mötesplats på sommaren. Se också den röda stenen som givit namn åt området. Ta hamnfärjan Älvsnabben hit från Lilla Bommen. Slottsskogen – göteborgarnas stadspark Här ligger ”Plikta”, stans största lekplats. I Djurgårdarna kan man se älg och andra, främst nordiska, vilda och tama djur. På sommaren finns Barnens Zoo med griskultingar, killingar och kycklingar. Missa inte heller Säldammen, där de bohuslänska knubbsälarna matas varje dag. Marstrand På ön, omgiven av Västerhavet, finns den mäktiga, historiska Carlstens fästning. Från början tänkt att skydda kusten, senare blev fästningen fängelse. Västsveriges egen Robin Hood, Lasse-Maja, legendarisk folktjuv, satt fängslad på ön. Annars är Marstrand ett sommarpara- Foto: Kjell Holmner Foto: Åsa Dahlgren Inför Nationella konferensen Utsikten från Gothia Towers Heaven 23 är skybaren på Hotel Gothia Towers, 23 våningar upp. Här får man en strålande utsikt över Göteborg, medan man minglar med ett glas vin eller äter en bit mat. Prova deras gigantiska räkmackor – en specialitet! Världskulturmuseet Den ”spanska trappan” inne i museet har blivit en ny mötesplats i stan. Museet invigdes i december 2004 och den ultramoderna byggnaden är redan prisbelönt. Fem utställningar som varar året ut. En spännande arena där föreställningar, artister och utställningar flätas samman. Foto: Göran Assner dis med internationella seglingar, sol och badliv med anor från Oscar II:s tid. Och så några udda och kul tips från redaktionens Göteborgsexperter: Prickig katt Adress: Vallgatan 3 Annorlunda butik i tre våningar med allt från kläder, designade hattar och smycken, skor, klockor och tavlor. På översta våningen är det loppis med second hand-kläder. Källa: Göteborgs Officiella besöksguide på nätet. Shoppingrundan Innerstaden. Området innanför Vallgraven har ett stort utbud av butiker. Små specialbutiker med de stora kedjorna. Norstan. Sveriges ledande affärscentrum har 150 specialbutiker och varuhus under ett tak. Arkaden. En modern liten galleria i trivsam miljö. Kompassen. På Fredsgatan i centrala Göteborg ligger 20 butiker med inriktning på ungt mode. Internationella varumärken varvas med lokala designers. Avenyn. Göteborgs paradgata och nöjesstråk kantas av uteserveringar och affärer, och i kvarteren kring gatan finns gott om exklusiva modebutiker. Freeport. Designer Outlet med adress Kungsparksvägen 80 i Kungsbacka. Pendeltåg från Göteborg till Kungsbacka går flera gånger i timmen. emma och malena Adress: Vallgatan 4 Butiken är inredd som en lägenhet från 20-talet och har eget klädmärke med samma namn men också andra som man inte hittar någon annanstans. Bebop Antik Adress: Kaponjärgatan 4 Retrobutik med både prylar och möbler. Specialiserade på skandinavisk formgivning 1920 och 1970. Här finns möbler, lampor, keramik, porslin, smycken, konstglas och textilier. Helt enkelt allt det som gav skandinavisk design sitt världsrykte. Basement Adress: Götabergsgatan 28 En av Göteborgs stjärnkrogar. Här jobbar Årets Kock 2010. Brasserie Lipp Adress: Kungsportsavenyn 8 Känt mingelställe med populär bar. Cabaret Lorensberg Adress: Kungsportsavenyn 36-38 Kul klassiker med underhållning från scenen, runt borden, på bardisken – ja överallt i lokalen. Fiskekrogen Adress: Lilla Torget 1, 41118 Göteborg Göteborgsklassiker med fisk och skaldjur på menyn. Heaven 23 Adress: Mässans gata 24 Designad hotellkrog och bar på 23e våningen i Gothia West Tower. Fantastisk utsikt över Göteborg! Kajskjul 8 Adress: Packhusplatsen 11 Gammalt vackert hamnskjul ifrån 1870-talet, förvandlat till sommarcafé, showkrog och mötesplats. Ut och äta – några tips Kock & Vin Adress: Viktoriagatan 12 Förstklassig gourmetkrog med ambitioner att förnya det svenska köket. Babar & Restaurang Adress: Kungsportsavenyn 29 Babar ligger mitt på Avenyn. Avslappnad stämning med stil. Välbesökt bar med utsikt över paradgatan. Kometen Adress: Vasagatan 58 Unik restaurang med historik. Författare, konstnärer, musiker och artister har satt sin prägel på atmosfären. c a n c e r v å r d e n #4 2010 41 Inför Nationella konferensen En ledsagning till programutbudet. Redaktionens personliga tips ”Det här vill jag inte missa” Föreningens fullmatade program för den nionde nationella konferensens, finns med som bilaga i det här numret av tidningen. Redaktionen för Cancervård kommer självfallet vara på plats i Göteborg. Här kommer några personliga tips från några av oss i redaktionen om vad vi utifrån våra respektive verksamhetsområden tycker verkar extra spännande och absolut inte vill missa. 42 c a n c e r v å r d e n #4 2010 Inför Nationella konferensen Foto: www.fotoakuten.se Ska ut ifrån sin stora erfarenhet som ledare föreläsa kring ämnet ledarskap Chefen skall vara en god ledare som förmår peppa andra till goda resultat. Många provar på chefskap men många slutar väldigt snart. Kristina ställer frågan – vad saknar chefer idag? Förmodligen bidrar ett otydligt uppdrag, en osund arbetsmiljö och höga krav från medarbetarna, till att det ibland upplevs svårt att vara chef. Kristina kommer i sitt föredrag trycka på • Identifiera arbetsuppgifter • Balansen i livet • Nivåer i arbetsresultat • Du i centrum Marlene Knöös, avdelningschef för Strålbehandlingsavdelningen, Onkologiska kliniken, umas, Malmö tänker gå på: Livsfarlig ledning – chefens vardag? Föredragshållare: Kristina Granevåg, onkologisjuksköterska, medicine magister samt rektor på Forsa folkhögskola. Vi kommer att få tips som förenklar chefens vardag. Detta känns som ett inspirerande föredrag för ledare i sjukvården, men är säkert nyttig kunskap för medarbetare. Workshop Kommunicera bättre – Samarbete inom och mellan personalgrupper i cancervården Föredragshållare: Lena Sharp, onkologisjuksköterska, med dr, områdeschef, projektledare, Ing-Marie Moegelin, onkologisjuksköterska, utbildnings/utvecklingssjuksköterska och Nadja Rydstedt, onkologisjuksköterska, deltagare i projektledningen och kursledare. De presenterar tillsammans ett pågående vårdutvecklingsprojekt vid Onkologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, i syfte att förbättra kommunikationen och samarbetet inom och mellan yrkesgrupperna med syfte att förbättra patientsäkerheten. Projektet omfattar bl a utbildningsinsatser för alla yrkesgrupper men med fokus på sjuksköterskor inom strålbehandling. Vid workshopen redovisas och diskuteras data från projektet, till- vägagångssätt och kliniska konsekvenser. Flera framgångsrika åtgärder har genomförts t ex en funktionsbeskrivning för onkologisjuksköterskor. Presentationen känns mycket angelägen i dagen cancervård där den tekniska och fysikaliska utvecklingen går väldigt snabbt och där olika leverantörer har olika benämningar för samma sak t ex Cone beam. Anki Delin Eriksson, utbildnings- och utvecklingssjuksköterska, huvudhand ledare, Verksamhet onkologi, su/Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg, tycker inte att vi ska missa följande föreläsningar: Livet i fokus! Värdig vård i livets slut. Svensk forskning på skotska landsbygden. Föredragshållare: Ulrika Östlund, onkologisjuksköterska, tjänstledig från sina lärartjänster på Karolinska Institutet och Högskolan i Gävle. Just nu håller hon på med sin ”post doc”. Ulrika Östlund är också styrelseledamot i European Oncology Nursing Society (eons). Ulrika Östlund beskrev sitt arbete på den skotska landsbygden i senaste numret av Cancervården. Nu finns alltså möjligheten att höra henne själv berätta om sitt postdoktorsprojekt. Missa inte detta! Syftet med det här projektet är att utveckla och testa en intervention som kan hjälpa sjuksköterskor verksamma inom primär och hemsjukvård att främja värdighet hos personer som befinner sig i li- c a n c e r v å r d e n #4 2010 43 Inför Nationella konferensen vets slutskede samt öka deras möjligheter att få god vård i hemmet. Interventionen innefattar bedömning av behov och förslag på vårdhandlingar för att bevara den döende personens känsla av värdighet. Vidare kan detta hjälpa sjuksköterskan att erbjuda individualiserad vård utifrån det som patienten har identifierat som betydelsefullt. Du kommer att få lyssna till Ulrika Östlunds beskrivning av projektet, men också hennes upplevelser om att vara en svensk sjuksköterska och bedriva forskning i ett annat land. Förbättringskunskap eller forskning – what´s the difference? Föredragare: Helle Wijk, leg.sjuk sköterska och docent i omvårdnad. Hon har en tjänst som universitetslektor vid Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa i kombination med en tjänst vid Sahlgrenska Universitetssjukhus och enheten för kvalitets utveckling och patientsäkerhet. Helle Wijk undervisar i förbättringskunskap och har en bakgrund som verksamhetsutvecklare. Efter att själv ha gått kursen för bättringskunskap där Helle Wijk är k ursansvarig och hört henne föreläsa vid ett flertal tillfälle så kan jag rekommendera detta föredrag. Helle Wijk har ett starkt engagemang i dessa frågor och hon har förmågan att inspirera, så missa inte detta! Alla människor är i ständig utveckling och i lärande genom hela livet. Den som arbetar i hälso- och sjukvården behöver få möjlighet att lära sig förbättra och utveckla det system man arbetar inom. Helle Wijk beskriver i sitt abstract att genom kunskap om hur och med vilka metoder man kan förbättra vården kan man som professionell vårdare bidra till att aktivt kvalitetsutveckla vården med patienten i fokus och därigenom även stimulera till en lärande organisation. Förbättringskunskap avser den kunskapsmassa som vuxit fram successivt och internationellt är definierad vid som Profound knowledge of Improvement eller ”konsten att lära”. Det handlar om att omsätta, använda och utvärdera effekten av forskningens resultat så den kommer till nytta för dem som nyttjar vården. Under föredraget klargörs skillnaden mellan forskning och förbättringskunskap med praktiska exempel på vilka mervärden kunskap och färdigheter inom detta område kan generera för vården. Vem vårdar vårdaren? Föredragare: Erica Neuman, leg.sjuksköterska, Väsby-Sigtuna ASIH och Helena van der Tol, leg. sjuksköterska, Sollentuna ASIH. Med ett stort engagemang och genom att verkligen bjuda på sig själva trollbinder de sin publik under sitt föredrag. Jag har hört dem vid ett tidigare tillfälle och 44 c a n c e r v å r d e n #4 2010 Inför Nationella konferensen fick mig många tankar och funderingar som jag själv kunde reflektera över. Man känner igen sig själv i mångt och mycket i deras föredrag. Föreläsarna ställer i sitt abstracts frågor som ”kan man arbeta med svårt sjuka och döende människor år efter år utan att själv ta skada”? ”Blir man inte hård och kall för att skydda sin egen mentala hälsa”? Detta är frågor som utomstående och även vi själva ställer oss ibland. Den palliativa vården är en aktiv helhetsvård där också patientens närstående är en självklar part att ta hänsyn till. Närstående fungerar till stor del som informella vårdgivare och behöver bli sedda och få stöd för egen del. Förutom goda medicinska kunskaper i palliativ medicin och omvårdnad så krävs av vårdaren dessutom en etisk kompetens och lyhördhet som är speciell i den palliativa vården. Trots allt som är tungt och svårt i arbetet så ligger det en utmaning i att göra den sista tiden så meningsfull som möjligt för den döende människan och familjen. Även om arbetet innehåller mycket lidande och sorg så finns där också en utvecklingspotential och utmaning för vårdaren. Parallellt med erfarenheterna i yrkeslivet och det privata livet stimuleras vi att reflektera över det som redan skett och om det blev bra eller dåligt. Blev det som jag gjorde så bra det kunde bli och hur ska jag göra nästa gång? Vi växer som människor och får delvis också en ny syn på livet. Hur gör man då för att bevara sin egen mentala hälsa? Detta får ni svar på under föredragets gång. 46 c a n c e r v å r d e n #4 2010 Christina Krångh Thuresson, leg. sjuksköterska, onkologisjuksköterska, Sttrålbehandlingsavdelningen, Jubileumskliniken, su/Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, tipsar oss särskilt om nedanstående två föreläsningar: Rökavvänjning i cancervården – Ge patienten en chans att vara delaktig i sin behandling Föredragare: Onkologisjuksköterskorna; Anette Kullgren, Frida Ljunge, och Maria Kihlen. Behandlingsresultat, biverkningsfrekvens och graden av biverkningar påverkas positivt om patienter med cancersjukdom slutar röka innan strålbehandling påbörjas. Rökavvänjning innebär att få hjälp att kartlägga patientens rökvanor och beroende för att öka motivationen, förbereda rökstopp, hantera abstinensbesvär och återfallsrisk. Patienten informeras om fördelarna med rökstopp inför strålbehandling relaterat till biverkningar och behandlingsresultat. Man arbetar med en kombination av samtalsstöd och läkemedel. Det känns mycket intressant att få lyssna till det här föredraget. Jag arbetar själv på strålbehandlingen och detta ämne känns viktigt och ligger mig varmt om hjärtat. Jag hoppas på att få med mig bra tips och redskap för att få hjälp att kartlägga patientens rökvanor och beroende. Det skulle kunna ge en möjlighet att öka motivationen, förbereda rökstopp, hantera abstinensbesvär och återfallsrisk. Etiska dilemman i vården – Hur skulle du ha gjort? Föredragshållare: Anna Jansson, leg. sjuksköterska och författare. Hon är född i Visby 1958 i ett hem där det på kvällarna fanns tid för berättelserna och även möjligheten att bli lyssnad på. Hon fick också tidigt lära sig om hur man bör vara mot varandra i en familj för att det ska fungera. Så har det fortsatt genom livet. Både i etiken och i kriminalromanen ställer man frågor om vad som är gott och ont samt hur man bör leva sitt liv. Anna menar att ett civiliserat samhälle måste kunna ta hand om människor på ett bra sätt. Detta är frågor som engagerat henne under åren och det ska bli spännande och intressant att höra henne utveckla dessa frågeställningar. Etik och etiska dilemman har alltid intresserat mig. Hon är en flitigt anlitad föreläsare och som Anna också nämner är behovet av att diskutera etiska dilemman mycket stort. Etik arbetar vi ju med dagligen inom vården. Agneta Spetz, Onkologisjuksköterska, institutionen för strålningsvetenskaperonkologi, Umeå universitetssjukhus, Umeå, vill särskilt framhålla följande föreläsningar: Take pride in being an oncology nurse and recognize Your role in patient advocacy! Föredragshållare: Lillie Shockney, administrativ direktör för Johns Hopkins Avon Foundation bröstcentrumet sedan 1997. Hon är en legitimerad sjuksköterska med en fil kand-examen inom vård administration från Saint Joseph’s College och en magisterexamen i administrativ Science från Johns Hopkins University. Hon är ansvarig för kvaliteten på vårdprogram m m. Lillie är också författare och nationellt erkänd föredragshållare i ämnet bröstcancer. Hon har skrivit 11 böcker och många artiklar om detta ämne. Jag tycker att detta föredrag är intressant eftersom det speglar många olika värdar. Vi får möjligheten att lyssna på någon som är anhörig, patient och arbetar i professionen. Att leva tillsammans med och vara närvarande hos en döende person – Om förberedelser och strategier hos närstående Föredragshållare: Inger Benkel, auktoriserad socionom, kurator som arbetar på Palliativa enheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg men också är doktorand vid Sahlgrenska Akademin. Hennes forskningsområde är närstående inom palliativ vård. Hon har gjort en studie som handlar om att leva tillsammans med och vara närvarande hos en döende person- om förberedelse och strategier hos närstående. Studien visar, hur och med vilka strategier närstående försöker förstå att döden kommer att inträffa inom en inte alltför lång framtid. De allra flesta närstående förstår att det är en sjukdom som kommer att leda till döden redan när diagnosen ges. Patientens närstående använder sig av olika strategier för att kunna hantera det vardagliga livet. De slutar inte att leva även om man förbereder sig på att livet hos någon som står en nära håller på att ta slut. Eftersom jag själv bedrivit forskning kring anhörigas roll och upplevelse, så finner jag denna föreläsning särskilt intressant. n Fredagen den 1 oktober 2010 Nu drar 2010 års Rosa Bandet kampanj igång Varje år får 7 000 kvinnor beskedet att de har bröstcancer. Det betyder att var nionde kvinna drabbas någon gång i livet. Antalet bröstcancerdiagnoser i Sverige ökar, men samtidigt blir de som överlever allt fler. På 1960-talet levde cirka 50 procent av bröstcancerpatienterna i Sverige tio år efter diagnos och behandling. I dag är siffran 80 procent. Cancerfondens Rosa Bandet kampanj pågår 1–31 oktober varje år. Rosa Bandet är en internationell rörelse som har sitt ursprung i USA där man valde att oktober månad skulle tillägnas uppmärksamhet och information om bröstcancer. Målet med kampanjen är att ännu fler ska överleva – ett mål som bara kan bli verklighet genom framgångsrik forskning. Eva Gärdsmo Pettersson journalist, medlem i Cancervårdens redaktion eva.vesuvius@telia.se Pengarna som samlas in under Rosa Bandetkampanjerna går främst till att finansiera forskning, grundforskning såväl som bröstcancerforskning. Sedan 2003 har Cancerfonden finansierat ett trettiotal forskartjänster och ett hundratal olika projekt inom bröstcancerområdet, bland annat tack vare bidrag till Rosa Bandet-kampanjen. Med hjälp av de insamlade medlen från Rosa Bandet kunde Cancerfonden förra året göra en utdelning på 15 miljoner kronor till forskningsprojekt om bröstcancer. Totalt har Cancerfonden delat ut 308 miljoner kronor till bröstcancerrelaterad forskning under de år som Cancerfonden har arbetat med Rosa Bandet-kampanjen. Detta kan sättas i relation till att Rosa Bandet-kampanjen totalt har samlat 260 miljoner kronor under samma period. Cancerfonden finansierar alltså bröstcancerrelaterad forskning både genom pengar insamlade från Rosa Bandet-kampanjen samt genom insamlade medel till Cancerfonden generellt. Men de insamlade kampanjmedlen används också till att öka kunskapen om sjukdomen och 48 c a n c e r v å r d e n #4 2010 om vikten av tidig upptäckt. Cancerfonden arbetar även opinionsdrivande Till exempel med att påvisa brister och skillnader inom bröstcancervården i olika delar av Sverige. En viktig ståndpunkt Cancerfonden har är att det ska vara en självklarhet att alla får lika vård, var man än bor i landet. Målet med Cancerfondens Rosa Bandet kampanj är att fler ska överleva bröstcancer. Att bara satsa på bröstcancerforskning är, påpekar organisationen, inte det mest effektiva sättet att bekämpa sjukdomen. Det måste satsas på flera områden; informationsoch kunskapsspridning, grundforskning och bröstcancerforskning. Att öka kunskapen om sjukdomen och framförallt informera om tidig upptäckt är en mycket viktig del i arbetet att få ner dödligheten i bröstcancer. Att påminna kvinnor om att gå på mammografi när de blir kallade och att själva undersöka sina bröst är några exempel på det. Grundforskning är nödvändig eftersom det finns flera former av bröstcancer. Forskarna behöver förstå biologin bakom, till exempel genom ökad kunskap om cancerceller, för att kunna få fram ny behandling och nya läkemedel. Många av de stora genombrotten inom bröstcancer kommer från grundforskning och de kommer också andra cancerformer till nytta. Därför måste forskare satsa på både generell forskning, grundforskning, och specifik kunskap, bröstcancerforskning, för att kunna bekämpa sjukdomen på bästa sätt. Vad har de senaste genombrotten inom bröstcancerforskningen lett till? • Införande av antiöstrogen behandling, vid bröstcancer som växer på grund av östrogen. • Behandlingar som kombinerar olika typer av cytostatika, vilket ökar överlevnaden. • Upptäckten att bröstbevarande kirurgi kombinerat med strålning har lika bra effekt för överlevnaden som att ta bort hela bröstet. • Upptäckten att långt bruk av hormonpreparat vid klimakteriet ökar risken av vissa typer av bröstcancer. • Att man kan utreda orsaken till cirka hälften av all ärftlig bröstcancer. • Att läkemedlet Herceptin införts för behandling av en speciell form av bröstcancer och att det minskar risken för återfall. • Upptäckter att det, på molekylär nivå, finns flera olika typer av bröstcancer vilket ökat kunskapen om sjukdomens komplexitet. Värd att lyfta är också den svenska studie, som ligger till grund för införandet av allmän mammografi-screening, för tidig upptäckt av bröstcancer. Dagens forskning handlar mycket om att hitta rätt behandling till varje bröstcancerpatient baserat på de specifika egenskaper cancercellerna har. Det arbetas på många håll med olika typer av test för att kartlägga prognosen för en bröstcancerpatient och vilken behandling som är mest lämplig. Bröstcancerforskare Ingrid Hedenfalk jobbar mycket med att hitta tidiga genetiska förändringar som uppkommer i bröstet innan cancer utvecklas, framförallt hos kvinnor med ökad risk att utveckla bröstcancer. Forskning pågår också, bland annat av Karin Nordin och Yvonne Brandberg, som handlar om psykologiska reaktioner i samband med ärftlig bröstcancer. Dagens forskning handlar också mycket om andra orsaker tillbröstcancer än de ärftliga, till exempel livsstil. Nya behandlingsmetoder, rehabilitering och identifiering av vilka bröstcancerformer som är aggressiva jämfört med mindre aggressiva, pågår också och är viktiga. n Rosa Bandet kampanjen kan stödjas på en mängd olika sätt. Privatpersoner kan: Köpa och bära det rosa bandet: Det kostar 25 kr och finns att köpa Apoteket, Clas Ohlsson, ICA och Lindex under oktober månad. I år är det designat av en av Sveriges mest uppskattade modeillustratörer, Liselotte Watkins. Hon har skapat ett 70-talsinspirerat mönster. Tidigare år har bandet forgivits av Carin Rodebjer (2006), Lars Wallin (2007), Ingegerd Råman (2008) och Gert Wingårdh (2009). Ge en gåva: Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj pågår 1-31 oktober varje år. Övriga tider på året går pengarna till alla cancerformer. Donationer kan göras via Cancerfondens webbsida www.cancerfonde.se eller kan sättas in direkt på Cancerfondens plusgirokonto 901986-0. Märk insättningen med ROSA i textrad/meddelanderuta. Starta en egen insamling: I skolklassen, på arbetsplatsen eller i vänkretsen. Kampanjen pågår som vanligt under oktober månad, men redan från slutet av september kan man starta en egen Rosa Bandet-insamling. Ljusmanifestation: Manifestationer anordnas runt om i landet fredagen den 1 oktober. Det blir starten på årets Rosa Bandet-kampanj: • 1 okt: Kungsträdgården, Stockholm kl 16.30–20.00 • 1 okt: Domkyrkoplatsen, Göteborg kl 18.00–20.00 • 2 okt: Södertull, Malmö kl 16.00–20.00 Ljusmanifestationerna är ett samarbete mellan patientföreningen BRO och Cancerfonden. . TV-gala: Årets Rosa Bandet-gala, En kväll för livet, kommer att direktsändas i TV3 från Lisebergshallen i Göteborg torsdag den 28 oktober kl 20-22. Där går det att ringa in ett bidrag. Företag kan stödja kampanjen genom att köpa Rosa Bandets företagspaket 2010 för 5 000 kr. Det ger rätt att använda banners på hemsidan, mejlsignatur, diplom och två sittplatser till TV-galan Källa: Cancerfonden c a n c e r v å r d e n #4 2010 49 R a pp o r t f r å n t e m a d a g e n Omvårdnad för livet och döden Dagens Medicin arrangerade den 11 maj, tillsammans med Sjuksköterskor i cancervård, Hematologisjuksköterskor i Sverige, Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad samt Nätverket för forskande sjuksköterskor inom palliativ vård, en temadag för sjuksköterskor som arbetar inom cancer, hematologi och palliativ vård. Arrangemanget, som hölls på Bonnier Conference Center i centrala Stockholm, lockade ett hundratal deltagare från hela landet. Tidningen Cancervården var på plats under dagen. 50 c a n c e r v å r d e n #4 2010 Eva Gärdsmo Pettersson journalist, medlem i Cancervårdens redaktion eva.vesuvius@telia.se Framtidens utmaningar i omvårdnaden Temadagen inleddes med en föreläsning av Yvonne Wengström, professor i onkologisk omvårdnad vid Cancer Care Research Centre i Skottland samt Karolinska Institutet i Solna, om de framtida utmaningarna inom omvårdnaden av cancerpatienter. Hennes utgångspunkt var den generella beskrivningen av den utveckling som ligger framför: • Åldrande population. • Ökad medvetenhet och kunskap hos patienter och anhöriga. • Ökat fokus på patienters önskemål. • Målsökande behandlingsmetoder – kräver ny kunskap. • Integrerade strategier för cancervård. • Teknologiska framsteg, t ex s k telehealth. • Krav på optimerad resursanvändning i vården. • Ökning av multimodala terapier. • Individualisering av hälso- och sjukvården, typ av tumör kommer att styra mer än program för t ex bröstcancer. • Ökad andel långtidsöverlevare. • Brist på specialistutbildning. Omvårdnadsutveckling Allt fler cancerpatienter överlever sin cancer, men kunskaperna är fortfarande dåliga kring långtidseffekterna av sjukdom och behandling. På vilket sätt ska uppföljning ske? Vad beror på sjudomens långtidseffekter, vad beror på senbiverkningar? Det finns ett stort behov av att utveckla evidensbaserade riktlinjer för omvårdnaden av långtidsöverlevande. En snabb teknologisk utveckling bidrar till att möjliggöra ökad egenvård på ett kreativt sätt och till minskade kostnader. Hjälpmedel som i realtid kan skicka uppgifter om symtom, biverkningar, värden etc, till sjuksköterskan på kliniken. Patienten och sjuksköterskan ser samma graf över symtomen. I Skottland görs nu försök om att de enklaste symtomen skickas till en larmcentral istället för till specialistvården och att endast lite mer komplicerade svar skickas dit. Yvonne Wengström ansåg att den utvecklingen har en stor potential och den har hittills fungerat mycket bra. Framtidens omvårdnad sker på distans, avslutade hon provocerande och påpekade att sjukvården måste lära sig att tänka om och tänka nytt. Yvonne Wengström beskrev utvecklingen från dagens omvårdnad till morgondagens. Sjuksköterskerollen kommer, enligt Yvonne, spela en nyckelroll i arbetet med omvårdnaden av cancersjuka patienter. Det är sjuksköterskor som kommer att ansvara för kvaliteten och bära en tydlig roll i det multidiciplinära samarbetet. Introduktion och användning av nya läkemedelsterapier inom cancerbehandling Ett stort antal nya avancerade läkemedel mot olika tumörformer har introducerats de senaste åren, och en rad nya står på tur. Ett stort ansvar faller på sjuksköterskan i införandet av dessa nya, potenta, läkemedel vad gäller den praktiska rutinen i kliniken. Clementine Molin, leg. Från Sjukhusbaserad vård Landsting huvudsaklig arbetsgivare Varierad/ej enhetlig specialistutbildning Verksamheten styrd av professionens roll Gammaldags image ==> ==> ==> ==> ==> ==> Till Öppen vård Olika arbetsgivare/modeller Standardiserad specialistutbildning Patientcentrad vård Nya möjligheter sjuksköterska och enhetschef vid kliniska prövningsenheten på Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, tillika, ansvarig i förening Sjusköterskor i cancervård för Targetutbildningen, presenterade exempel på praktiska frågeställningar för sjuksköterskor. Clementine inledde med att tipsa publiken om att en ny omgång Targetutbildningar kommer att starta i höst. En grundförståelse för läkemedlens verkande mekanism är en förutsättning för förståelsen för hur de påverkar patienterna och det är inte alldeles okomplicerat. Targetutbildningarna fyller därför en viktig funktion. Cancerläkemedel introduceras vanligen vid metastatisk sjukdom. I många fall kommer effekt vid metastatisk sjukdom att avspeglas i klinisk nytta även för adjuvant behandling. Vilken är sjuksköterskans roll? • Tillhandahåller säker administration av läkemedlen. • Bedömer biverkningarnas svårighetsgrad. • Förebygger eller minimerar biverkningarna. Generellt har Targetläkemedel mildare biverkningar i förhållande till sin tumörpåverkan än traditionell behandling. De är inte lika toxiska för vitala organ, men påverkar ändå livskvaliteten på patienterna. Vanliga biverkningar är diarréer, illamående och kräkningar samt torra slemhinnor. De Targetläkemedel som verkar utanför cellen eller mot cellmembranet får i sitt läkemedelsnamn suffixet – mab ( t ex Bevacizumab) De targetläkemedel som verkar inom cellerna, får suffixet – mib (t ex Bortezomib). c a n c e r v å r d e n #4 2010 51 Yvonne Wengström De läkemedel som ges oralt, hanteras av patienten själv hemma. Läkemedlet ges ofta under en mycket lång tid, vilket innebär att patienten befinner sig inom vården under en längre tid än tidigare. Det innebär i sin tur att vårdorganisationen måste anpassas. För att patienten ska fortsätta att ta läkemedlet under lång tid oralt i hemmet, trots att det kanske ger biverkningar och att patienten i övrigt känner sig frisk, krävs dessutom en mycket proaktiv inställning till problemet från vårdens sida. Viktigast för en säker administration är förekomsten av tydliga skriftliga instruktioner och god kunskap om läkemedlen. Det kräver en god organisation. Mätverktyg och skattningsskalor i cancersjukvården – vad vinner vi på att dokumentera vårt arbete? Carina Lundh Hagelin, leg.sjuksköterska, med. dr, Stockholms Sjukhem, berättade om hur vi kan använda olika metoder att dokumentera och kvalitetssäkra vårt arbete för att få ökad kraft i utvecklingsarbetet och hjälpa våra patienter. Carina beskrev inledningsvis ett antal kvalitetsindikatorer för vård i livets slutskede som man vill mäta och följa upp: • Patientinformation om situationen. • Information till närstående om patientens tillstånd. 52 c a n c e r v å r d e n #4 2010 Clementine Molin • Smärtlindring vid smärta, enligt nrs/ vas skattningsskalor. • Lindring från övriga symtom. Hur man använder skalorna påverkar resultatet. Att använda skattningsskalor på ett mer strukturerat sätt, ger en mer enhetlig bild av patientens situation. Sjuksköterskans erfarenhet av att använda mätverktyg ger mindre svarsskillnader, alla delar koms ihåg och också problem som patienten inte själv berättar om kan fångas. Vad finns det för hinder att använda frågeformulär inom den palliativa vården? Frågeformulären är ofta för omfattande, det kan vara svårt att särskilja frågorna samt svårt att tolka svaren. Carina Lundh Hagelin påpekade att skattningsskalor alltid ger en subjektiv bild av patientens besvär och att de egentligen inte fyller någon större funktion utan kompletterande samtal om skattningen. Frågor som bör ställas är: • Intensitet, frekvens, duration, besvär. VAS-skattningen kan t ex endast besvara intensiteten. • Vad utlöser problemen? • Hur ofta uppstår problemen? • Vad förbättras? • Vilka aktiviteter hindras? • Vilka känslor väcks? Befintliga skattningsskalor kan användas, men skattningarna bör utvärderas. Dokumentera och samtala inom teamet, utvärdera insatser mot symtom samt återkoppla alltid till patienten. Med en bredare syn på mätverktyg och skattningsskalor kan man uppnå en verkligt personcentrerad vård. Bättre kvalitet i dokumentationen förbättrar den personcentrerade vården för patienter som kan ha kort tid kvar att leva. Att arbeta nära döden – erfarenheter hos vårdpersonal Att vårda döende patienter under lång tid behöver inte innebära att man tappar engagemanget för den enskilde patienten. Inga-Lill Källström Karlsson, leg. sjuksköterska och universitetsadjunkt vid Örebro universitet, visade med exempel ur sin avhandling, som blev klar våren 2009, hur det går att hitta strategier för att hämta kraft i att möta andras död. Avhandlingen studerade verksamheten vid en hospiceavdelning från dess öppnande 1991 till och med våren 2005 med intentionen att belysa erfarenheter av livet nära döden ur ett personal- och patientperspektiv. I den första delstudien beskrev IngaLill karakteristika för kvinnor och män som vårdades på hospiceavdelningen un- Carina Lundh Hagelin der dess första tio år (1992–2001). Fokus låg på likheter och olikheter och eventuella förändringar över tid. I den andra fördjupas förståelsen av hospicepersonalens uppfattning om att vårda döende patienter med fokus på patienters sviktande kroppar. Den tredje delstudien utforskade hospicepersonalens tankar, känslor och inställning till att möta lidande och död under lång tid och i den fjärde och sista utforskade Inga-Lill hur döende patienter med cancer erfar att leva nära sin förestående död i en hospicekontext. Hon talade om Döden som förändringsagent, och Döden som följeslagare, i betydelsen att döden är något som berör alla, patient, närstående och personal. Med döden i påtaglig närhet blir livet här och nu viktigare, vänner och familj samt viktiga aktiviteter blir mer betydelsefulla. Personalen försöker upprätthålla en gräns gentemot döden på fritiden. Egen tid blir viktigare. Man finner ro och kraft i naturen. Närheten till döden kan också leda till en större tillförsikt inför sin egen styrka och kompetens. Avhandlingen gav insikter om hur döende patienter uppfattade sin vård. IngaLill talade om att personal måste bekräfta och fånga upp patienten i dess sviktande kropp. Det handlar om att kunna sätta sig in i patientens erfarenhet av sin Inga-Lill Källström Karlsson kroppsförlust, att uppmuntra till att så länge som möjligt bevara kroppsfunktionen och dagliga vanor och att identifiera och balansera patientens behov av kroppskontroll. Personalen på hospice ska främja en ömsint kroppslig patientvård och känna stolthet i att vara duktiga på detta. Den ska också ha en god förmåga att känna in stämningsläget. Metoder att optimera antiemetikabehandling till cytostatikapatienter I syfte att optimera den förebyggande antiemetikabehandlingen har antiemetikagruppen vid onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping under många år arbetat med ett system för att kvalitetssäkra behandling och uppföljning av illamående och kräkningar. Sussanne Börjeson, leg.sjuksköterska, universitetslektor, centrum för kirurgi och onkologi, Landstinget i Östergötland, samt ansvarig för Svenska Emesisregistret talade om detta. Och vem kunde väl bättre än hon göra det? Patienternas problem med biverkningar av behandlingen är en av vårdens stora utmaningar. Vad gäller illamående är de ca 50% av cancerpatienterna som under behandling lider av illamående och kräkningar i olika grad. Det är vanligast vid cytostatika- och strålbehandling. Den här biverkan påverkar påtagligt patienternas livskvalitet och den kräver mer vårdkontakt, förlängd vårdtid och kan också påverka den antitumorala behandlingen och därmed överlevnadschansen. I Svenska Emesisregistret finns evidensbaserad profylax samlad som går att omsätta kliniskt. Registret startade lokalt på kliniken i Linköping i slutet av 90-talet men har nu vuxit till ett webbaserat register som används av 15–20 kliniker. I registret ligger förutom riktlinjer, en patientdagbok för daglig registrering av illamående och kräkningar och en databas för lagring av information. Riktlinjerna uppdateras kontinuerligt av den arbetsgrupp som finns runt registret. På klinikerna som är anslutna till registret, kan alla personal logga in i det och registret kan i viss mån modifieras av deltagarna för att bättre anpassas efter de lokala förhållandena. Snart räknar Sussanne med att arbetet för att göra det möjligt för patienterna att fylla i dagboken digitalt direkt in i registret, ska vara färdigt. Då blir vinsterna med registret ännu större. Sexuellt välbefinnande vid cancer – hur ger vi råd och stöd till våra patienter Sexuellt välbefinnande vid cancer är väl en naturlig del av livet, också efter ett cancerbesked, eller? Christel Wendt, leg. c a n c e r v å r d e n #4 2010 53 Sussanne Börjeson sjuksköterska, avdelningen för hematologi, Skånes universitetssjukhus i Lund, gjorde 2008, en magisteruppsats om kvinnors sexuella välbefinnande efter behandling av maligna blodsjukdomar. Magisteruppsatsen har nu vidareutvecklats till ett projekt om hur sjuksköterskor ger råd om sex och samlevnad till patienter, och hur de ska kunna förmedla kunskaperna till kollegor. För patienter som får besked om cancer innebär beskedet ett dödshot. Det kan antingen leda till en närmare relation till partnern, eller tvärtom. 1 /3 av patienterna i Christels studie kunde inte tala med sin partner om hur beskedet, sjukdomen och behandlingen påverkade sexualiteten. Sexualiteten påverkas av: • Oro för smitta. • Smärta vid samlag – slemhinnorna påverkas; ökad torrhet, risk för svamp, förtjockningar och t o m samman växningar. • Störd upphetsningsfas – nedsatt lust. • Fatigue. • Förändrad kroppsuppfattning – bristande självkänsla. För att sjuksköterskan ska fungera som samtalspartner och kunna ge råd om sex och samlevnad, krävs utbildning. Dels i 54 c a n c e r v å r d e n #4 2010 Christel Wendt ämnet, dels i hur man pratar med patienter. Många, både patienter och personal upplever sex och samlevnad som något ytterst privat, därför krävs rutiner för samtalen och träning i att genomföra sådana samtal. Det är viktigt, betonade Christel, att samtalen påbörjas så tidigt som möjligt. Hon påpekade också att det är en stor hjälp att ta fram skriftlig information. Christel har tillsammans med en kollega i Uppsala tagit fram ett sådant. Maila Christel för mer information eller för att få ta del av den skriftliga informationen, christel.wendt@skane.se Hur upplever patienter med lungcancer tid? Existentiella, psykosociala och organisatoriska utmaningar i livets slut Med utgångspunkt från sin avhandling Symtom, besvär och tid hos kvinnor och män med lungcancer, diskuterade Malin Lövgren, leg.sjuksköterska och med. dr vid Högskolan Dalarna, hur tid upplevs av patienter med lungcancer i livets slut, vårdpersonalens utmaningar att bemöta dessa patienters behov samt vårdorganisationens roll. I ett globalt perspektiv är lungcancer den cancerform som flest människor insjuknar i. Patienter med lungcancer är på många sätt en oerhört sårbar patientgrupp som av olika skäl kommer sent till diagnos, har stora besvär och har kort överlevnad. Därför var det för Malin extra viktigt att belysa dessa patienters behov. I den forskargrupp som hon deltog i hade man tillgång till ett, till sin storlek, unikt material av lungpatienter i Stockholm. Hon visade att vårdkedjan för en stor majoritet av de studerade patienterna klart överskrider de tidsgränser som har satts i nationella rekommendationer. Det gäller också för de tidsintervaller som passerar mellan vårdtillfällena. Detta förorsakar patienterna stor ovisshet och stort lidande. Mellan en fjärdedel och en tredjedel av patienterna anser att de har upplevt problem med hälso- och sjukvårdens sätt att fungera under det första året efter diagnos. Endast en tredjedel av patienterna ansåg att de fick adekvat smärtlindring under de första tre månaderna efter diagnos. Kvinnor rapporterade om mer problem än män nära efter diagnos, men annars är skillnaderna mellan kvinnliga och manliga patienter inte så stor. Skillnaderna inom respektive grupp är betydligt större. Malin Lövgren Utmaningar i vården • Bättre organisation av vården. • Bättre stöd till patienten. • Bättre resurshantering av patientens kvarvarande tid i livet. • Bättre legitimitiet för patientens perspektiv. • Mer tid för psykosocialt arbete för patienten. • Framför allt: Få till kontinuitet, samordning och tillgänglighet för de här patienterna. Nya genombrott i behandlingen av cancer – hur långt kan vi nå i den bästa av världar? Femårsöverlevnaden i exempelvis bröstcancer är nu uppe i över 80 procent. Är vi nöjda så – och hur långt skulle vi kunna nå om prevention och behandling fungerade optimalt i alla led? Bengt Westermark, leg. läkare, professor, ord- Primärt förebyggande av cancer Riskfaktor Tobaksrökning Alkohol Övervikt/fetma Fysisk inaktivitet Joniserande strålning Yrkesexponering Bengt Westermark förande i Cancerfondens forskningsnämnd, gav en vision om möjligheterna, och en diskussion om kostnaderna. Är det värt priset? Andelen patienter som dör av cancer är totalt sett, trots en svag nedåtgående trend, kvar på ungefär samma nivå som år 1980. I den takt som utvecklingen hittills gått kan man kanske hoppas på bot för cancer om 150–200 år. Ett angreppssätt är prevention. Dels primärt, innan en precancerös cellförändring uppstår , dels sekundärt, för att förhindra tillväxt av cancerös cellförändring samt för att förhindra metastasering. Sverige ligger, internationellt sett, i princip i topp inom all cancerbehandling. Men skillnaderna är inte så stora. Tumörformen spelar en större roll än land. Överallt är prognosen för testikelcancer bäst och prognosen för lung- respektive levercancer sämst. Dödlighet i cancer, % 20–25 3 30 5 2 >5 Total möjlighet att reducera uppkomsten av cancer är 35–30 procent. Möjlig reduktion, % 65 30 25 10 10 25 Screening – sekundär prevention Cervixcancer bör förbättras. Bröst bör förbättras och utvidgas. Colorectal bör införas i fler landsting. Prostata här bör man vila på hanen med PSA-prover. Övriga ännu ej etablerade metoder. Bengt Westermarks synpunkter på screening är att de är viktiga men att de trots allt har en begränsad betydelse och att vinstens är relativt marginell. Totalt sett uppnår man med de screeningmetoder som nu är kända totalt 5 procent ökad canerbot. Targetläkemedel Läkemedel kommer i fortsatt ökad utsträckning att få en allt viktigare roll vid behandling av patienter med tumörsjukdomar, både för att förbättra överlevnaden och för att fördröja sjukdomsprogress. Kostnaden kan dock vara stor och vinsten modest för dessa centralt för hela EU registrerade läkemedel. En nationell cancerstrategi En nationell canerstrategi håller på att tas fram. En gemensam strategi tillsammans med regionala cancercenter blir ett instrument för fortsatt arbete med viktig cancerprevalens. n c a n c e r v å r d e n #4 2010 55 Bryggen – the Hanseatic wharf in Bergen. Foto:Andrea Giubelli/Innovation Norway Studieresa till Bergen strålbe Jag fick erbjudandet att hospitera på en specialistklinik i ett nordiskt land genom föreningen Sjuksköterskor i Cancervård som har en nordisk samarbetsgrupp (NSG). Jag valde strålbehandlingen på Haukelands sjukhus i Bergen. Stipendiet täckte resa och boende och min arbetsgivare bidrog med ledighet med lön. Tack så mycket för detta! Yvonne Pålsson onkologisjuksköterska, Strålbehandlingen, Centrallasarettet, Växjö Min första reflektion när jag är hemma i Växjö igen, tänk så fantastiskt att få åka iväg i tre dagar till en annan strålbehandlingsavdelning, på ett annat sjukhus, i ett annat land, bara jag. Det är ett 56 c a n c e r v å r d e n #4 2010 privilegium som inte är alla förunnat men som jag önskar kunde erbjudas alla. I Växjö har vi en liten Varianklinik med två acceleratorer, en ct och Eclips dosplaneringssystem. Strålbehandlingen är nu tio år gammal, ingen apparat har obi och vi kör inte imrt-behandlingar. Vi står inför en tid när avdelningen behöver utökas och apparaturen förnyas. Det är därför extra angeläget att få komma iväg och se på nyare utrustning och eventuella skillnader i behandling. Jag blev mycket väl mottagen, fick en kontaktperson (Helga) och fick genom henne en fin introduktion genom rundvandring och information om verksamheten i stort. Jag hade i förväg annonserat ungefär hur jag ville att min hospitering skulle se ut. Så jag tog mig sedan själv runt inom enheten och tittade på det jag önskade. Jag var på ct och simulering och kunde jämföra hur vi informerar och fixerar patienter inför strålbehandling. Här var det inga större skillnader. Tid på dosplaneringen Eftersom jag själv är sjuksköterska och i huvudsak arbetar som dosplanerare så ägnade jag en hel del tid på dosplaneringen och då främst på att studera imrt-planer eftersom vi inte gör det i Växjö. Det gav mig mycket och det var också en hel del skillnader på dos och fraktionering av behandlingar. Jag satt med ett par av fysikerna och vi tittade bl a på 4-ct-bilder på en buktumör. Det gav möjligheter att se rörelserna av de inre organen på ett bra sätt så att marginaler både till tumör och riskorgan kunde anpassas efter det. Vi tittade även på en dosplan med RapidArc och diskuterade runt den. RapidArc är en form av imrt som ges med 1 eller 2 fält (eller snarare varv) där lerar själva varje plan inför start genom att göra en Portal-dos-mätning. Fysiker tillkallas endast vid större avvikelser. På imrt-behandlingar tas bilder med obi inför varje behandling. Matchning och förflyttning görs on-line och alla tycker att obi är fantastiskt. I Bergen har man inga specifika strålläkare utan alla onkologer kan rita in strålområde på sina respektive patienter. Därav får också var och en tillkallas för att kontrollera ”sin” dosplan. Vid start av strålpatient är inte läkare med. I Växjö har vi två läkare som enbart är på strålbehandlingen. Jag tror att de har större möjlighet att upprätthålla kompetensen inom strålbehandling och de finns alltid till hands vid behandlingar och är även med på en del starter. PET-CT-centrat Jag fick också möjlighet att vara på det nya pet-ct-centrat som varit igång sen april 2009. Jag följde här en patient som skulle undersökas med avseende på en eventuell metastasering av en ventrikel- cancer. Först såg jag hur det radioaktiva ämnet fdg anlände, kontrollerades, togs om hand, doserades och injicerades till patienten. Jag var med på samtalet med patienten och även på själva undersökningen som i det här fallet tog 30 minuter. Det blev väldigt tydliga och fina bilder men en viss skepsis kunde höras från någon, eftersom man i förväg trott att det skulle bli en stor vinst med petct vad det gällde att strålfälten skulle bli mindre för patienterna. Man har istället i vissa fall sett både falskt negativa och falskt positiva resultat av pet-undersökningarna, vilket gör det svårt. Tanken är också att man ska överföra pet-ct-bilder direkt till dosplaneringssystemet så att bilderna kan användas för planering av strålbehandling vilket ju är bra. Sista dagen tillbringade jag på behandlingsapparaterna. Man har sex acceleratorer men bara fem i drift, tre av dem är nya med imrt, RapidArc, obi och Cone Beam ct. Fyra av acceleratorerna är placerade i en nybyggd del av sjukhuset och handlingsavdelning gantryt rör sig hela tiden runt patienten medan mlc-bladen rör sig dynamiskt ut och in för att optimera dosen till målområdet men framförallt minska på dos till närliggande riskorgan. En fördel med behandlingen är också att den går snabbt. I Bergen har man dock inte kunnat börja med RapidArc-behandling eftersom man har ett betalningssystem som gör att man får betalt per strålfält. En imrt-plan kan ha 7–20 fält mot RapidArcs 1–2 fält (varv). Att det i själva verket är en minst lika avancerad plan med RapidArc, vad gäller planeringen, är svårt att få genomslagskraft för. imrt-behandlingarna är väl etablerade i Bergen och stråleterapeuterna kontrol- RapidArc med OBI. OBI-bilder c a n c e r v å r d e n #4 2010 57 nn och Helga. Yvonne i mitten tillsammans med Dagfi har en praktisk lösning på hur patienterna tas från väntrum till omklädning till behandling, där man har två omklädningsrum intill behandlingsrummen som gör att nästa patient som ska behandlas alltid är klar och inte behöver klä om inne i behandlingsrummet. Det finns heller ingen lång gång in till behandlingsrummet utan bara en dörr som Den 60 cm breda dörren. är ca 60 cm tjock. Detta spar utrymme. I Bergen jobbar man just nu med att dels bli papperslösa men också med att minska på simulatortiden för att frigöra resurser. Man har totalt fyra papper: en strålrekvisition, ett strålkort, ett fotoark och ett dosplan-papper. Fotoark 58 c a n c e r v å r d e n #4 2010 och dosplan kastas efter behandling. Det som är skillnad är framförallt att ingen av personalen förutom läkarna skriver i datajournalen som vi gör i Växjö. I Växjö arbetar vi också med att få bort så mycket lösa papper som möjligt, och närmast försöker vi få in strålordinationen i det digitala journalsystemet. Efter det har vi princip bara ett papper om stråldos och fraktionering som scannas in i journalen. All behandling simuleras i Bergen förutom prostata med guldkorn, men man planerar att ta bort simulering på fler diagnoser, nämligen alla bäckenbehandlingar i första steget. I Växjö har vi aldrig haft någon simulator så jag kunde försäkra mina kollegor att det går alldeles utmärkt utan simulator. Bra småtips med hem Min sammanfattande reflektion är att strålbehandlingen i Bergen är en mycket öppen och trevlig enhet med kompetent och inspirerad personal. Personalgruppen verkar trivas och ha roligt ihop. Jag såg också ett fantastiskt omhändertagande och bemötande av patienter som är viktigt för mig, för det är något vi lägger väldigt stor vikt vid i Växjö. Informationssamtal och skriftlig information till patienterna som ska strålbehandlas föreföll likartat som jag är van vid. Jag fick sen en hel del småtips med mig hem som kan underlätta lite i dagliga arbetet. Jag hann också med att uppleva en hel del av Bergen stad. Seneftermiddagar och kvällar tog jag mig på egen hand runt och tittade på sevärdheter. Bland annat de gamla träbyggnaderna vid ”ZackariasBryggen”, kyrkor och torg, men jag såg också Bergen från ovan, dels genom att ta tågbanan upp på fjället. Jag provade också linbanan ”Ulriken” och kom ändå högre upp och jag fick en fantastisk utsikt över staden i solnedgången. Det blev en slags rutin att slå sig ner på en mysig restaurang och äta lite men samtidigt reflektera över dagen på strålbehandlingen och skriva ner lite anteckningar. Jag är oerhört glad och tacksam över att ha fått de här dagarna på Haukelands sjukhus i Bergen och speciellt tack till Dagfinn och Helga och övrig personal på plats som tog så väl hand om mig. n P o r t r ä t t e t – Su s s a n n e b ö r j e s o n Hennes fokus på illamående har revolutionerat omvårdnaden Efter en slumpartad och kanske mindre målinriktad start in i sjuksköterskeyrket, väcktes Sussanne Börjesons intresse så småningom och det med råge. Det är långt ifrån alla som varit med och forskat kring något som så påtagligt kunnat påverka patienter och vårdorganisation, så som införandet av nya läkemedel mot illamående och fokus på problemet faktiskt inneburit. Eva Gärdsmo Pettersson journalist, medlem i Cancervårdens redaktion eva.vesuvius@telia.se Cancervården lyckas fånga Sussanne för en porträttintervju en augustidag mitt mellan semester och återgång till arbetsvardagen i Linköping. Det är några dagars jobb som behöver göras, så sista veckorna ute på landsstället i Gryts skärgård och byggprojektet som pågår där, blir lite splittrade. Men så är det kanske när man som Sussanne är uppskattad och initiativrik och har sitt finger med i många uppdrag. Att Sussanne skulle börja forska, bli medicine doktor och docent i omvårdnad, få en skräddarsydd tjänst som klinisk lektor i onkologisk omvårdnad samt jobbet som biträdande avdelningschef, fanns dock inte med i målbilden när hon, mest av en slump, sökte till vårdlinjen på gymnasiet. Dessutom mot sin pappas absoluta vilja som inte såg någon lukrativ framtid för dottern i det studievalet. – Jag jobbade ett tag som undersköterska och sökte 1983 in på sjuksköterskeutbildningen. Då kunde man som undersköterska gå en förkortad utbildning. När jag var färdig fick jag jobb inom långvården och fick direkt som nyutexaminerad och enda sjuksköterska ansvar för fyra vårdtunga avdelningar. Så skulle man aldrig göra idag, men jag tvingades naturligtvis lära mig väldigt mycket. Efter åtta-nio månader räckte det med ansvar för den unga och levnadsglada sjuksköterskan. Hon reste med en kompis till usa, närmare bestämt till Santa Fe i New Mexico. Redan då lite av ett new age-centrum med stort intresse för alternativ medicin. Hon gick en massagekurs på kvällarna och arbetade svart som au-pair på dagarna och vistelsen där har vidgat hennes vyer. Det finns mycket inom alternativ medicin som hon inte tycker går att avfärda. Därför är det kanske extra roligt för henne att den första doktorand hon varit med att handleda, Anna Enblom, nyligen la fram en avhandling om akupunktur mot strålningsutlöst illamående. Avhandlingen finns beskriven i tidigare nummer av tidningen Cancervården. Den visade visserligen att akupunktur inte hjälper mot strålningsutlöst illamående men även negativa resultat är viktigta för att kunna välja rätt vårdinsats vid rätt tillfälle. Andra studier har visat att akupunktur har viss c a n c e r v å r d e n #4 2010 59 P o r t r ä t t e t – Su s s a n n e b ö r j e s o n effekt mot cytostatikautlöst illamående. – Det viktiga är att det är den första stora väl genomförda vetenskapliga studien på området. Den har fått mycket stor uppmärksamhet och det skapar möjlighet för fler sådana studier, poängterar Sussanne Börjeson. emesis in cancer chemotherapy: Aspects of occurrence, assessment and treatment. – Under 1990-talet testades nya läkemedel mot illamående. Jag hade tur att de fick ett så revolutionerande resultat på patienterna. Från att ha varit sängliggande i tre dygn, kunde många åka hem direkt. Skillnaden var så markant att slutenplatser kunde göras om till polikliniska sådana. Det är fantastiskt att ha fått vara med om att påverka patienter och vårdorganisation på ett så konkret sätt. Fantastiskt arbete på ”hemmet” Väl hemma igen från usa gjorde hon sin specialistutbildning inom medicin/kirurgi på Sophiahemmets sjuksköterske utbildning. Hon fick efter lite sökande jobb på Radiumhemmet. Det var då, en- Flytt till Linköping ligt henne själv, som hon mognade och Två månader efter disputationen fick verkligen började satsa på jobbet som Sussanne sitt andra barn, en son. Hensjuksköterska. nes äldsta dotter hade då hunnit bli sex Hon kom till Radiumhemmet under år och Sussanne var mammaledig efde så kallade guldåren. Det var några år ter den intensiva arbetsperioden. Under då Jerzy Einhorn hade byggt upp verk- den perioden flyttade hennes huvudsamheten och förhandlat bra avtal. Då handledare för avhandlingen, professor Radiumhemmet kort och gott gick under nam”Den känslan jag net ”hemmet” bland personal och patienter. Perhade under de åren är sonalen var duktig och engagerad, personalomunik. Den har jag aldrig fått sättningen låg och det fanns mycket tid för patillbaka hur bra jag tienterna. – Jag blev oerhört väl än har det nu.” omhändertagen. Vi var som en familj och hade väldigt roligt tillsammans. Den känslan Curt Peterson, till Linköping och tyckte jag hade under de åren är unik. Den har att hon skulle följa med. Tankarna på en jag aldrig fått tillbaka hur bra jag än har flytt tog långsamt form. Det skulle kunna det nu. innebära bättre livskvalitet för familjen. Läkemedlet Cisplatin, som många pa- Svårast var det för Sussannes genuint tienter då fick, orsakade så svårt illamå- Stockholmsbaserade man, men som geende att de regelmässigt blev sängliggan- nom ett under blev han erbjuden jobb i de på avdelning under tre dygn när de Linköping i den vevan. Och så blev det, fick behandlingen. Det väckte hennes in- år 2000, flyttade familjen till Linköping. tresse för att det borde kunna gå att göra Ett beslut de aldrig ångrat. någonting, rent praktisk, för att mildra – Nej, Linköping är fantastisk att bo effekterna av illamåendet. Hon hade fort- i och vi fick dessutom närmare till vår farande inga ambitioner att börja forska, älskade ö i Gryts skärgård, konstaterar men blev ombedd att söka när det utlös- Sussanne. tes en forskningssjukskötersketjänst i ett Hon började på en post doc-tjänst projekt som skulle handla om just det. på institutionen för medicin och hälsa Efter hand fick hon en egen del av forsk- vid Linköpings Universitet och fick där ningsprojektet och det ledde till att hon efter en specialinrättad tjänst som klinisk 1995 sökte en doktorandtjänst vid Karo- lektor i onkologisk omvårdnad på instilinska Institutet. I maj 1998 kunde hon tutionen. Arbetet innebär att hon arbelägga fram sin avhandling; Nausea and tar nära vårdenhetscheferna för onko- 60 c a n c e r v å r d e n #4 2010 logi, hematologi, urologi och kirurgi och fungerar som en resursperson gentemot dem och på så sätt kommer nära den kliniska verksamheten. Men Sussanne skulle gärna på sikt få möjlighet att jobba mer i direkt kontakt med patienter också. Just nu saknas dock både tid och organisatorisk förutsättning för det. – Jag har verkligen haft tur som får arbeta inom så många intressanta områden. Möjligen blir det kanske lite väl mycket ibland. Många järn i elden Utöver arbetet som klinisk lektor på institutionen, är hon sedan två år tillbaka biträdande avdelningschef för avdelningen Omvårdnad på institutionen, en avdelning som omsätter 45–50 miljoner kronor om året. Det är en del av yrket som givit helt nya, och tycker hon, spännande erfarenheter. Dessutom forskar hon, handleder doktorander, föreläser samt är engagerad i olika styrelser och uppdrag inom forskning och metodutveckling, nationellt och regionalt. Som sammankallande för föreningens nationella nätverk, Vårdforskare inom Cancervården, var hon t ex förra året med och tog initiativ till en första State of Science konferens. Den blev mycket uppskattat och Sussannes förhoppning är att de ska kunna arrangera en ny konferens nästa år. Ett annat exempel på Sussannes uppdrag är att hon är ordförande i styrgruppen för svenska Emesisregistret. – Emesisregistret har jag varit med om att bygga upp. Det är jag väldigt stolt över. Framför allt för att det bygger på min forskning som kunnat omsättas kliniskt. Det började i liten skala med att vi vid den onkologiska kliniken i Linköping bestämde vi oss för att förenkla och strukturera arbetet med att behandla patienternas illamående. Via Internet kan vårdenheter över hela landet numera ta efter vårt sätt att arbeta och även utnyttja vår databas i det nya Emesisregistret. Och självfallet ångrade Sussannes pappa snabbt sina ursprungliga tvivel över hennes yrkesval och är nu, som så många andra, mycket stolt över vad hon uträttat. n NYTT INOM ONKOLOGI Ny webbplats guidar patienter inom sårbehandling Mölnlycke Health Care AB lanserar idag en webbplats om sårbehandling, www.molnlycke. se/patient, som vänder sig till patienter. Webbplatsen ska fungera som en resurs för patienter och anhöriga och svarar på vanliga funderingar om sår och sårbehandling. Tanken är att en ökad kunskap om sårbehandling hos patienter ska ge en bättre dialog mellan patient och vårdgivare, vilket i sin tur kan leda till effektivare och snabbare sårbehandling och läkning. Det finns många typer av sår, alltifrån ytliga sår till djupare, mer svårläkta sår hos patienter med cancer, diabetes, bensår samt patienter inom pediatrik och geriatrik. Eftersom såren ser olika ut kräver de också olika behandlingar för optimal sårläkning och minsta möjliga smärta och ärrbildning. Smärtfulla sår har en starkt negativ inverkan på patientens livskvalitet, och vätskande och illaluktande sår kan leda till att den drabbade isolerar sig. Det är av yttersta vikt att minska patientens smärta så mycket som möjligt. – Sår och sårsmärta innebär ett stort fysiskt och psykiskt lidande för många patienter och det är viktigt att de får rätt behandling eftersom smärta även försämrar sårläkningen, säger Christina Lindholm, leg. sjuksköterska/professor, Karolinska Universitetssjukhuset/Röda Korsets Högskola. En del patienter lever i årtionden med bensår som följd av åderbråck eller diabetes men många skäms för att säga till sin läkare att de har ont och vill inte vara till för mycket besvär. Det kan underlätta för dem att vara pålästa och förberedda inför läkarbesöket. Den nya webbplatsen, som alltså nås via www.molnlycke.se/patient ger allmän information om akuta och svårläkta sår samt ärr. Sidan ger även råd om sårbehandling och hantering av smärta och infektioner. Effektivare sårbehandling som en följd av bättre dialog mellan läkare och patient bidrar i förlängningen till minskat lidande för patienten och stora kostnadsbesparingar för samhället. En rapport från Sårcentrum i Blekinge visar att en noggrann diagnos och effektiv behandling av sår kan spara det svenska samhället cirka 450 miljoner kronor per år. 62 c a n c e r v å r d e n #4 2010 Om sår och sårläkning Sår kan indelas i akuta eller svårläkta sår. Akuta sår läker vanligtvis bra utan komplikationer om de behandlas på rätt sätt, medan svårläkta sår som namnet antyder är mer svårläkta. Svårläkta sår orsakar både mycket smärta för patienten och stora kostnader för samhället. Ofta finns en multifaktoriell förklaring till den fördröjda eller avstannade läkning som karakteriserar ett svårläkt sår, till exempel vid fotsår hos diabetiker. Dessa uppstår bland annat på grund av en försämrad blodcirkulation och en nedsatt smärtkänslighet. Andra exempel på sår som ofta är svårläkta är bensår, trycksår samt hudskador som uppstår efter strålbehandling. Bland de vanligast förekommande svårläkta såren är bensår, där behandlingskostnaderna ökar globalt. I Sverige drabbas ungefär 185 000 personer under livets gång av bensår och nästan en tredjedel lever med dessa i årtionden. Effektiv sårbehandling bidrar därför både med att minska lidandet för patienten och att dra ner på de stora kostnaderna för samhället. Källa: Mölnlycke Health Care Förortens folk – förlorare i svensk cancervård Förortens folk – förlorare i svensk cancervård, var temat för ett seminarium i Almedalen i somras. Man menade att det är anmärkningsvärda skillnader i svensk cancervård beroende på utbildning, inkomst och var patienten bor och att sjukvården behöver bli bättre på att nå ut till människor i Stockholms förorter. Drygt 7 000 personer som inte har svenska som modersmål insjuknar i cancer varje år. Kommer de till hälsokontroller (screening) i samma utsträckning som övriga invånare? Har de lika hög canceröverlevnad som infödda svenskar? Riktas cancerpreventiva insatser till olika etniska grupper, till exempel för att minska rökning som är den vanligaste orsaken till lungcancer? – Vi vet att kvinnor från andra länder inte deltar samma utsträckning i mammografi som infödda svenskor. Det leder till att deras cancersjukdom upptäcks i ett senare skede. Då har de inte samma möjligheter att bli botade, sa Ingrid Kössler, ordförande för Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation. Hon presenterade BRO:s krav på landstingen när det gäller kontakt kvinnor av annan etnisk, språklig och kulturell bakgrund. Per Anders Broliden, läkare och medicinsk rådgivare på Novartis, presenterade företagets initiativ till information på olika språk om möjligheten för cancerpatienter att delta i läkemedelsstudier. - En nyligen presenterad undersökning visar att nästan hälften av patienterna som hade bedömts av läkare som lämpliga att delta i en medicinsk studie, inte hade förstått frågan. Patienterna kanske behöver få information på sitt eget språk, särskilt när det gäller att fatta beslut i svår situation när man har fått ett cancerbesked eller kanske återfall i cancer. Mikael Petersson, Diversity Business Manager, presenterade på seminariet Folksams omfattande satsning på invandrare. Bakgrunden till den satsningen var diskoteksbranden i Göteborg 1998 då 63 ungdomar dog och över 200 skadades, många med invandrarbakgrund. Det visade sig att åtskilliga var oförsäkrade. Nu samarbetar Folksam med flera etniska organisationer för att nå ut med information om hur svenska försäkringar fungerar. Deras mångspråkiga kundtjänst tar emot över 100 000 samtal per år, informerar på 18 olika språk och skräddarsyr försäkringar för målgruppen. Källa: Novarits Onkologi Nordens första barn- och ungdomshospice invigt Ersta diakoni har på eget initiativ och på uppdrag av Stockholms läns landsting nu startat ett renodlat barn- och ungdomshospice, Lilla Erstagården, i Nacka utanför Stockholm. Det är nordens första inriktat på bara barn- och ungdomar. Uppskattningsvis 100 barn och ungdomar i Stockholms län lider av en dödlig sjukdom och har behov av vård i livets slutskede. De flesta svårt sjuka barn vårdas idag på akutsjukhus eller i hemmet av sina nära och med hjälp av avancerad hemsjukvård. Lilla Erstagården blir ett efterlängtat komplement till dagens vårdutbud. Tanken är att föräldrar, barn, syskon och vänner ska kunna vistas i en hemlik miljö under den svåra tid de går igenom. Hospicet kommer att erbjuda såväl avancerad medicinsk behandling till barnen liksom psykiskt och socialt stöd och det även till barnens familjer. Källa: Ersta Diakoni Nytt läkemedel mot bröstcancer En internationell studie, som gjorts på 111 kvinnor med ärftlig bröst- eller äggstockscancer, visar goda effekter av det nya cancerläkemedlet Olaparib. Skånes Onkologiska klinik har deltagit i studien som publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet. Läkemedlet utnyttjar en svaghet som cancercellen har, och hjälper kroppen att reparera skadorna i DNA:t så att sjukdomsförloppet går åt rätt håll. Tumörernas tillväxt kan stanna av och till och med gå tillbaka. Läkemedlet har givit relativt lindriga biverkningar. Källa: Astra Zeneca NYTT INOM ONKOLOGI Afinitor är en så kallad mTOR-hämmare. Läkemedlet blockerar aktiviteten hos proteinet mTOR, som har betydelse för cancercellers delning, och hämmar tillväxten av de blodkärl en tumör behöver för att utvecklas. Läkemedlet stryper syre- och näringstillförseln till tumören. mTOR-hämning påverkar även tumörcellernas ämnesomsättning Bild: Novartis. Genombrott i behandling av aggressiv cancerform Patienter med den aggressiva cancerformen neuroendokrina tumörer i bukspottkörteln lever mer än dubbelt så länge utan att deras sjukdom försämras om de behandlas med Afinitor jämfört med placebo. Det visar en ny studie som fått stor uppmärksamhet under världskonferensen om gastrointestinala tumörer i Barcelona. Neuroendokrina tumörer (NET) kan uppstå i kroppens olika körtlar, däribland bukspottkörteln. Det är en ovanlig och aggressiv form av cancer. I fas III-studien (Radiant-3) ingick 410 patienter med spridd neuroendokrin bukspottkörteltumör. De fick antingen Afinitor (everolimus) eller placebo. Resultaten visar att de som fick Afinitor klarade sig utan fortsatt tumörtillväxt i 11,0 månader jämfört med 4,6 månader för de patienter som fick placebo. Data visar också att Afinitor minskar risken för fortsatt sjukdomsutveckling med 65 procent (hazard ratio=0.35 [95% confidence interval, 0.27 to 0.45]; p<0.0001). – Det handlar om allvarligt sjuka cancerpatienter där nya data väcker stort hopp för framtiden, säger professor Kjell Öberg vid Akademiska sjukhuset i Uppsala efter nyheten om genombrottet för Afinitor. – För mig som dagligen möter patienter med svårbehandlad neuroendokrin cancer är det här ett mycket positivt besked. Det känns lovande att det nu finns ytterligare en behandlingsmodell. I Sverige får mellan 40 och 50 personer om året denna svårbehandlade cancerform. Vid diagnos har 60 procent av alla patienter redan spridd sjukdom och medianöverlevnaden är 24 månader. Därför är behovet av nya behandlingar stort. Mot bakgrund av de övertygande resultaten kommer ansökan om godkännande av Afinitor för behandling av spridd neuroendokrin bukspottkörtelcancer att lämnas in till den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Det blir den första behandlingen på området som bygger på principen mTOR-hämning, en liten molekyl som stryper syre- och näringstillförseln till tumören, hämmar celldelningen och påverkar tumörcellernas ämnesomsättning. Afinitor Afinitor (everolimus) är en så kallad mTORhämmare. Läkemedlet blockerar aktiviteten hos proteinet mTOR, som har betydelse för cancercellers delning, och hämmar tillväxten av de blodkärl en tumör behöver för att utvecklas. Afinitor stryper syre- och närings tillförseln till tumören. mTOR-hämning påverkar även tumörcellernas ämnesomsättning. Afinitor är tidigare godkänt för behandling av spridd njurcancer. Fakta neuroendokrina tumörer i bukspottkörteln Varje år får mellan 40 och 50 personer i Sverige diagnosen neuroendokrin tumör i bukspottkörteln. Dessa tumörer utgår från hormonproducerande cellanhopningar i bukspottkörteln (de langerhanska öarna). Följden blir överproduktion av ett eller flera hormoner. Medelåldern vid diagnos är drygt 50 år. Orsaken till att patienter söker läkare kan dels vara de symtom som den överdrivna hormonproduktionen orsakar, dels buksmärtor som en direkt följd av tumören eller av metastaser (dottertumörer). De flesta patienter har spridd cancer redan när diagnosen ställs. Radiant-3-studien Radiant-3 är en internationell placebokontrollerad fas III-studie där 410 patienter med spridd neuroendokrin bukspottkörtelcancer deltog. Den ingår i den hittills största kliniska prövningen inom området spridd neuroendokrin cancersjukdom. Källa: Novartis c a n c e r v å r d e n #4 2010 63 NYTT INOM ONKOLOGI Intravenös engångsdos av IVEMEND visar likvärdig effekt som EMEND tablettbehandling Nya resultat som presenterades på den stora årliga ASCO-kongressen i USA, visar att det är lika effektivt att förebygga cytostatikainducerat illamående och kräkningar med läkemedlet IVEMEND® (fosaprepitant dimeglumin) i intravenös engångsdos som med en tre dagars tablettbehandling av EMEND® (aprepitant). – Det är en enklare behandling och det gagnar såväl patienterna som sjukvården, säger Curt Peterson, professor vid Linköpings Universitetssjukhus, och som ledde den svenska delen av studien. I Europa är det registrerade varumärket för den intravenösa beredningsformen i dosen 115 mg, IVEMEND® (fosaprepitant dimeglumin) medan tablettbehandlingen är registrerad som EMEND® (aprepitant). Denna studie är utförd på en högre dos IVEMEND, 150 mg anpassad för att ges som singeldos istället för i flera doser. Några av de vanligaste biverkningarna som drabbar cancerpatienter vid cellgiftsbehandling är illamående och kräkningar. Det är också de biverkningar som cancerpatienter upplever vara de mest besvärande. EMEND är ett läkemedel som används som del av en 64 c a n c e r v å r d e n #4 2010 kombinationsbehandling just för att förebygga och förhindra illamående och kräkningar. Nu visar nya resultat att IVEMEND intravenöst, 150 mg som gavs vid ett tillfälle, visade en likvärdig effekt som den traditionella tredagarsbehandlingen med tabletter. – Det här ett framsteg, patienten slipper ta med sig tabletter hem, utan får istället läkemedlet i samband med cytostatika – och sen är det färdigt, säger Curt Peterson. Det är en randomiserad, dubbelblind fas III-studie som ligger till grund för de nya resultaten. Sammanlagt 2 247 patienter, som aldrig tidigare behandlats med cisplatinbaserad cytostatikabehandling, ingick i studien. Primärt effektmått var andelen patienter som inte kräktes och som inte behövde ytterligare läkemedel för att lindra sitt illamående, så kallad ”rescue therapy”, under tiden 0-120 timmar efter inledning av cisplatinbehandling. Sekundärt effektmått var andelen patienter som varken kräktes eller behövde ”rescue therapy” i en senare fas, 25 till 120 timmar efter cisplatinbehandling. Resultatet från studien visar att drygt 70 procent slapp illamående och kräkningar med IVEMEND singeldos respektive EMEND dvs. oavsett om läkemedlet gavs som injektion eller tabletter, som del av en antiemetisk terapi. Till skillnad från många andra läkemedel förebygger och lindrar EMEND både det akuta och det fördröjda illamåendet, upp till 5 dagar. Just det fördröjda illamåendet var länge underskattat av sjukvården, då det uppkom först när patienten befann sig hemma, cirka 2–4 dagar efter cytostatikabehandlingen. – Illamående och kräkningar har länge varit ett gissel för många cancerpatienter. Utöver cytostatikabehandling som ger kraftigt illamående, så kallade högemetogena substanser, finns det också patientgrupper som drabbas värre av illamående och kräkningar än andra, exempelvis yngre bröstcancerpatienter, säger Curt Peterson och tillägger att idag finns det bra behandling mot illamående och att nu även kunna ge IVEMEND intravenöst vid endast ett tillfälle är en vidareutveckling av läkemedlet som ger förhoppningar om att flertalet patienter ska slippa drabbas av illamående och kräkningar i samband med cellgiftsbehandling. Vid onkologiska kliniken vid Linköpings Universitetssjukhus har de precis uppdaterat sina riktlinjer och rekommendationen är nu NYTT INOM ONKOLOGI att man bör ge EMEND vid vissa cytostatikabehandlingar med stor risk för illamående och kräkningar. EMEND® (aprepitant) är godkänt i Europa och finns därmed i Sverige som en tredagars tablettbehandling för att förebygga cytostatikainducerat illamående och kräkningar. IVEMEND® (fosaprepitant dimeglumin) som intravenös engångsdos är för närvarande under granskning av den europeiska läkemedelsmyndigheten. Information om studien Studien EASE-017 är en randomiserad, dubbelblind, parallellgruppsstudie, fas III-studie utförd på 2 247 patienter som inte fått cisplatin tidigare och som planeras att få cisplatin-baserat cytostatika i en dos av 70 mg/m2 eller mer. I studien fick 71,9 procent av patienterna som fick en enkeldos av IVEMEND ett fullständigt svar, det vill säga de kräktes inte och behövde inga ytterligare läkemedel mot illamåendet, över hela testperioden (0-120 timmar efter administrering av cisplatinbaserat cytostatika). Motsvarande resultat för patienter som fick EMEND tre dagar i tablettform var 72,3 procent. Ett konfidensintervall på 95 procent för olika grupper var -4,1 till 3. I övrigt så hade 74,3 procent patienterna som fick en injektion på 150 mg IVEMEND ett fullständigt svar i en senare fas (25 till 120 timmar efter cisplatin-baserat cytostatika) jämfört med 74,2 procent för de patienterna som behandlades med EMEND i tablettform i tre dagar. Frekvensen och typen av biverkningar var likartad för de båda behandlingsgrupperna. De vanligaste biverkningarna i båda grupperna var svaghet, förstoppning, anorexi, illamående och diarré. Fakta om läkemedlen EMEND (aprepitant) är den första och enda NK1-receptor antagonisten som är godkänd för förebyggande av cytostatikainducerat illamående och kräkningar. Dess indikation är profylax mot tidigt och sent illamående och kräkningar vid högemetogen cisplatinbaserad cytostatikabehandling vid cancer samt profylax mot illamående och kräkningar i samband med måttligt emetogen cytostatikaterapi. EMEND ges i tablettform i 3 dagar som en del av en behandling inkluderande en kortikosteroid och en 5-HT3-antagonist. De vanligaste biverkningarna är trötthet, illamående, hicka, förstoppning, diarré, aptitlöshet, huvudvärk, håravfall. IV-beredningen kan också orsaka smärta och obehag vid injektionsstället samt allergiska reaktioner. IVEMEND® (fosaprepitant dimeglumin) som intravenös engångsdos är för närvarande under granskning av den europeiska läkemedelsmyndigheten. Läs mer om läkemedlet på www.fass.se Nytt lungcancercentrum på KS Karolinska Universitetssjukhuset har fått extra anslag på 4,5 miljoner kronor för att bygga upp ett lungonkologiskt centrum, i ett samarbete mellan lung- och allergikliniken och onkologiska kliniken. Bakom anslaget står Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Syftet med att bygga ut ett lungonkologiskt centrum är att få till stånd en mer patientfokuserad vård med snabbare vårdutredningar och minskade tider till såväl utredning som behandling. Centrumet ger Stockhoms cancervård en fantatstisk möjlighet att skapa en väl sammanhållen vårdkedja för en patientgrupp som verkligen behöver stöd. Förhoppningen är att centrumet kan bli modell också för övriga landet. Meningen är att sprida de erfarenheter som byggs lokalt av de olika projekt som beviljas medel från SKL. Karolinska Universitetssjukhusets lungonkologiska centrum var bland de fyra av sammanlagt 31 ansökningar som beviljades medel för försöksverksamheten ”Mer patientfokuserad sammanhållen cancervård”. Pengarna kommer att delas ut till och med 2012. Källa: Karolinska Universitetssjukhuset Forskning kan ge bättre mediciner mot blodcancer Det går att spåra genetiskt skadade leukemistamceller i benmärgen som leder till kronisk myeloisk leukemi, KML. Ny forskning visar att det med hjälp av antikroppar går att peka ut cancercellerna som sedan dödas av kroppens eget immunförsvar. Upptäckten kan leda till ny och bättre behandling med ökad överlevnad för patienter som drabbas av olika former av blodcancer. Forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund har hittat en speciell markör, en receptorer, på de sjuka leukemistamcellerna i benmärgen, en markör som inte finns på de friska blodbildande cellernas yta. Genom att ”bygga” specifika antikroppar som bara passar i de sjuka blodbildande cellernas handtag kan man peka ut dem, något som leder till att immunförsvarets mördarceller hittar och dödar cancerstamcellerna. Processen fungerar i provrör. Nästa steg blir olika experimentella modeller och djurförsök innan det kan bli dags för kliniska prövningar på människa. Svenska forskare bakom ny behandling mot ärftlig bröst- och äggstockscancer Forskare vid Stockholms universitet och Stockholm SciLifeLab har tagit fram en ny behandling mot ärftlig bröst- och äggstockscancer som även kan fungera på tumörer som blivit resistenta mot nuvarande behandlingar. I en storskalig screening upptäcktes att 6-tioguanin (6TG) selektivt dödar tumörceller som är defekta i den ärftliga bröstcancergenen BRCA2. 6TG används redan i vården för behandling av hematologiska åkommor, till exempel leukemi, men har aldrig använts i behandling av bröst- eller äggstockscancer. Kliniska fas II-studier påbörjas redan i år med 6TG för behandling av bröst- och äggstockscancer. Bröstcancer är den vanligast förekommande cancerformen hos kvinnor i västvärlden och ärftliga mutationer i bröstcancergenerna BRCA1 och BRCA2 ger en ökad risk för bröst och äggstockscancer. Dessa gener är nödvändiga för reparation av dubbelsträngsbrott i DNA genom en process som kallas för homolog rekombination. Tidigare har forskargruppen tagit fram en ny revolutionerande metod att behandla bröst- och äggstockscancerpatienter med PARP-hämmare, som effektivt kan döda cancern, men utan att ge de biverkningar som cytostatika innebär. Dessa PARP-hämmare testas nu över hela världen i kliniska fas I-IIIstudier. De nya resultaten är publicerade i tidskriften Cancer Research. August 1, 2010 70:6268-6276; doi:10.1158/0008-5472. CAN-09-3416 . Studien har skett genom stöd från Cancerfondens Rosa bandet-kampanj och Svenska Smärtafonden. Källa: Stockholms Universitet Källa: Sydsvenska Dagbladet Källa: MSD (I Nordamerika är företaget känt under namnet Merck) c a n c e r v å r d e n #4 2010 65 NYTT INOM ONKOLOGI Zometa förlänger överlevnaden vid blodcancer och minskar återfall i bröstcancer Zometa motverkar nybildningen av blodkärl som försörjer cancerceller med näring (angiogenes). Detta är en av Zometas skyddande egenskaper vid cancer som är visade i laboratoriestudier. Zometa stimulerar immunförsvaret (T-celler) som motverkar cancer. Detta är en av Zometas skyddande egenskaper vid cancer som är visade i laboratoriestudier. För första gången presenteras data som visar att när patienter med myelom behandlas med Zometa förlängs överlevnaden med 16 procent i median 5,5 månader. Zometa minskar även risken för återfall hos kvinnor med bröstcancer med 32 procent. Allt fler studier visar att Zometa har direkt effekt mot cancertumörer, inte bara mot nedbrytningen av skelettet som läkemedlet redan är godkänt för. Studierna presenteras vid den amerikanska cancerkongressen ASCO. Fas III-data visar att Zometa har en signifikant antitumoral påverkan, utöver effekten att förebygga skador på skelettet. Patienter med myelom får förlängd överlevnad och antalet kvinnor som får återfall i bröstcancer minskar med hela 32 procent. De båda studierna bidrar till de växande kliniska bevisen för att Zometa, förutom att förebygga skelettskador, även har en direkt effekt mot cancersjukdomen i sig. Myelom är den näst vanligaste formen av blodcancer. Sjukdomen uppstår i benmärgen och leder till en okontrollerbar produktion av vita blodkroppar. Varje år drabbas mellan 500 och 600 personer i Sverige. De vanligaste symtomen är smärtor i skelettet på grund av att benvävnaden börjar brytas ner och skelettet blir skört. Det finns ännu ingen bot mot myelom och alla forskningsframsteg är därför angelägna. I den aktuella fas III-studien deltog nära 2 000 nydiagnostiserade patienter med myelom. De behandlades med antingen Zometa (zoledronsyra) eller klodronat i kombination med cellgift. Både zoledronsyra och klodronat är så kallade bisfosfonater som motverkar den nedbrytning av skelettet som är karaktäristiskt vid myelom och även andra cancerformer som har spridit sig till skelettet. Resultaten efter 43 månaders uppföljning visar att: • De som fick tillägg med Zometa hade 16 procent bättre överlevnad än dem som behandlades med klodronat, i median 5,5 månader (p=0,0118). • Tiden fram till dess att sjukdomen fortsked var 12 procent längre (p=0,0179) vid behandling med Zometa. • Patienterna som fick Zometa hade 24 procent färre skelettrelaterade händelser (som frakturer och söndervittrade rygg kotor) än dem som fick klodronat (p=0,0004). Resultaten pekar på att Zometa har en direkt påverkan på tumörsjukdomen, inte bara på skelettet. Zometa minskar cancercellernas förmåga att fästa sig och orsakar programmerad celldöd (apoptos). Detta är en av Zometas skyddande egenskaper vid cancer som är visade i laboratoriestudier. Bilder: Novartis. 66 c a n c e r v å r d e n #4 2010 Skyddar mot återfall i bröstcancer Zometa har även i en större studie (ABCSG-12) visat sig ha en skyddande effekt mot återfall i NYTT INOM ONKOLOGI bröstcancer. Nya långtidsdata som avser fem års uppföljning av denna studie presenteras nu på ASCO bekräftar denna effekt. Vid årsskiftet ansökte Novartis om godkännande för denna nya indikation. – Det är glädjande med femårsdata som bekräftar att zoledronsyra har en signifikant skyddande effekt mot återfall för kvinnor med tidigt upptäckt hormonberoende bröstcancer. I dag avlider många av dessa kvinnor trots att de får behandling. Om Zometa godkänns får dessa utsatta kvinnor tillgång till en ny förbättrad behandling, säger Elisabet Lidbrink, överläkare vid Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, själv på plats vid ASCO. ABCSG-12 studien omfattar drygt 1 800 kvinnor med tidig hormonkänslig bröstcancer som inte passerat klimakteriet. Dessa nya data visar att tillägg med Zometa, efter fem års uppföljning, signifikant minskar risken för återfall med ytterligare 32 procent (p=0,009) jämfört med de kvinnor i studien som endast fick skyddande antihormonell behandling. Källa: Novartis Nytt lovande cancervaccin stryper blodförsörjning till tumörer docent Anna-Karin Olsson, som lett studien. Det finns alltså också en vårdekonomisk aspekt av behandlingsmetoden. Ett flertal nya effektivare behandlingsstrategier för cancer, men även för andra sjukdomar, baserar sig på användandet av så kallade monoklonala antikroppar. Denna positiva utveckling har en nackdel: Den höga kostnaden. Vanligtvis handlar det om flera hundra tusen kronor per patient och år. Ofta rör det sig också om sjukdomar som kräver livslång behandling. I förlängningen leder detta till ett hårt tryck på en redan ansträngd sjukvårdsbudget, svåra prioriteringar för sjukvården och sannolikt också till att inte alla patienter får tillgång till dessa nya, dyra läkemedel. - Med den strategi vi nu presenterar kan vi istället få kroppen att själv producera de terapeutiska antikropparna till en bråkdel av kostnaden för upprepad behandling med renade, monoklonala antikroppar, säger Anna-Karin Olsson. I samarbete med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kommer forskarna nu att gå vidare genom att testa effekten av vaccinet i hundar med cancer. Hundar drabbas i hög grad av samma typ av sjukdomar som människor. Ett positivt resultat i hundar ökar chansen att behandlingen också fungerar på människor. Dessutom kan vaccinet i så fall innebära ett nytt alternativ för de hundar som idag saknar effektiv behandling för sin sjukdom. Källa: Uppsala universitet Ny dna-metod får underkänt En studie vid Akademiska sjukhuset, som publiceras i nätupplagan av facktidskriften International journal of colorectal disease, visade att ny dna-baserad metod för att upptäcka tumörer i tarmen inte höll måttet. Metoden är för osäker för att vara lämplig att användas i en allmän hälsokontroll för att upptäcka tarmcancer. Metoden som testats bygger på analys av dna-innehållet i ett slemprov, som tas från ändtarmen. Om slemmet innehåller mycket dna kan det komma från cancerceller som lossnat från en tumör någonstans i tarmen. Metoden utvecklades av forskare i England, som hade testat den på ett 100-tal patienter när studien i Uppsala drog igång för drygt två år sedan. De engelska forskarnas resultat verkade lovande. Källa: Uppsala Nya Tidning Ett nytt vaccin, som slår ut blodförsörjningen till cancertumörer, har visat sig mycket effektivt på möss. Tumörtillväxten minskade med hela 70 procent. Bakom studien, som nyligen publicerades i FASEB Journal, står en forskargrupp från Uppsala universitet. Nästa steg är att testa vaccinet på hundar med cancer. Idag vet vi redan mycket om vilka gener/ proteiner som uttrycks i tumörer jämfört med normal vävnad. Dessutom pågår ett stort antal studier för att hitta nya potentiella målmolekyler för cancerbehandling. Utmaningen är att omsätta denna kunskap till praktisk nytta för det stora antalet individer som drabbas av cancer varje år. Uppsalaforskare har nu utvecklat en ny typ av cancervaccin som ser mycket lovande ut. Tumörtillväxten hos behandlade möss minskade med hela 70 procent. Metoden har också stor potential att bli betydligt billigare än andra nya tumörbehandlingar. Vaccinet riktar sig inte mot själva cancercellerna utan mot andra celltyper i tumören som cancercellerna är beroende av, nämligen blodkärl. Tidigare studier har identifierat ett litet antal molekyler som uttrycks specifikt på eller i närheten av tumörkärl och inte i andra delar av kroppen. Dessa ”tumörkärlsmarkörer” lämpar sig därför väl som måltavlor för denna typ av behandling. Tanken med vaccinet är att det framförallt ska användas som en terapi när någon diagnostiserats med cancer, så kallad terapeutisk vaccination. - Fördelen med att inte rikta vaccinet mot cancercellerna är att dessa utvecklat knep för att ”gömma sig” för immunsystemet, säger c a n c e r v å r d e n #4 2010 67 NYTT INOM ONKOLOGI MabThera fördubblar chansen för patienter med lymfom att leva längre utan att drabbas av återfall Möjligheten att leva längre utan att drabbas av ett återfall, för patienter med cancerformen follikulärt lymfom, förbättras dramatiskt om de får två års underhållsbehandling med antikroppen MabThera (rituximab). Det visar en stor randomiserad studie med drygt 1 200 patienter som presenterades på den stora amerikanska cancerkongressen ASCO i Chicago, 4-8 juni. Risken att drabbas av ett återfall halveras om patienten fortsätter med MabThera i två år efter en inledande behandling med MabThera plus cytostatika. – Resultaten visar övertygande att underhållsbehandling med rituximab förlänger effekten av konventionell lymfombehandling för patienter med follikulärt lymfom. Detta har visats i en tidigare mindre studie som rörde patienter i ett senare skede av sjukdomen. Denna studie visar att samma effekt även ses vid tidig behandling. Biverkningar av underhållsbehandlingen var för de flesta patienterna lindriga. För att avgöra om underhållsbehandling med rituximab, förutom att minska risken för återfall, även förbättrar överlevnaden behövs längre uppföljning av studien, säger docent Hans Hagberg, överläkare vid Onkologkliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala. I denna studie som kallas för PRIMA, som genomförts under ledning av den franska studiegruppen GELA (Group d’Etudes de Lymphomes de L’Adulte), har 1 217 patienter från 25 länder deltagit. Patienterna hade en av de vanligaste formerna av lymfom som kallas follikulärt lymfom och hade tidigare inte genomgått någon behandling. Follikulärt lymfom är en obotlig cancerform som ger återkommande återfall och kräver upprepade behandlingar under patientens levnadstid. I studien behandlades patienterna först med det som är standard idag – MabThera plus cytostatika. De patienter som svarade på den inledande behandlingen fortsatte därefter med MabThera varannan månad under två år alternativt ingen ytterligare behandling (kontrollgrupp). Resultaten från PRIMA-studien visar att underhållsbehandling med MabThera till tidigare obehandlade patienter med follikulärt lymfom fördubblar möjligheten att leva längre utan att få återfall (kallas också progressionsfri överlevnad, PFS) jämfört med de patienter som ingick i kontrollgruppen (baserat på Hazard Ratio på 0,50, 95% CI, 0,39; 0,64; p=<0,0001). Efter två år levde 82 procent av patienterna som fått underhållsbehandling med MabThera utan något återfall jämfört 66 procent av patienterna i kontrollgruppen. 68 c a n c e r v å r d e n #4 2010 Fakta om lymfom Lymfom är en cancerform som uppstår i lymfsystemet. De canceromvandlade cellerna utgörs av en slags vita blodkroppar (lymfocyter) som finns till exempel i lymfknutor, mjälte och benmärg. Orsaken till varför lymfom uppstår är fortfarande relativt okänd. I Sverige insjuknar ungefär 2 000 patienter varje år i någon form av lymfom. Lymfom är den åttonde vanligaste cancerformen i Sverige. Lymfomen kan delas in i låg-respektive högmaligna lymfom. De i sin tur delas in i ett tjugotal olika typer. Follikulärt lymfom är den vanligaste av de lågmaligna typerna. Det är en allvarlig form men mer långsamväxande och betraktas idag som obotlig. Patienterna genomgår ofta upprepade behandlingar under sin levnadstid. Fakta om MabThera MabThera är en monoklonal antikropp och ett registrerat läkemedel för behandling av lymfom och kronisk lymfatisk leukemi. En monoklonal antikropp är ett slags immunglobulin som söker upp och binder sig till ett specifikt antigen (CD20), som finns på ytan på canceromvandlade lymfocyter (en slags vita blodkroppar). Då antikroppen fäster sig på antigenet aktiveras olika delar av immunförsvaret. Denna process leder till att de canceromvandlade lymfocyterna dör. MabThera är en antikropp och inte ett cytostatikum (cellgift), och har få och lindriga biverkningar. MabThera godkändes redan 1998 för behandling av follikulärt lymfom och under de följande 12 åren har indikationerna för MabThera blivit fler. MabThera är idag standardbehandling för patienter med lymfom vilket har lett till att fler patienter lever längre utan återfall och fler blir botade. MabThera är godkänt för behandling av patienter med diffust storcelligt B-cellslymfom (den vanligaste formen av högmalignt lymfom) i kombination med cytostatika. Behandling vid follikulärt lymfom (lågmalignt lymfom) både som monoterapi och i kombination med cytostatika till patienter som inte tidigare fått behandling eller som återfallit i sitt lymfom. För patienter som återfallit i sitt follikulära lymfom är MabThera sedan tidigare godkänt som underhållsbehandling under två år. Baserat på resultaten från PRIMA-studien har Roche nu ansökt om ett EU-godkännande för denna underhållsbehandling även för tidigare obehandlade patienter. MabThera är också godkänt för behandling vid den vanligaste formen av leukemi, kronisk lymfatisk leukemi (KLL), i kombination med cytostatika. Indikationen gäller både tidigare obehandlade patienter och patienter som återfallit i KLL. Källa: Roche Onkologi Lovande behandling mot sällsynt hjärntumör hos unga En ny studie som presenterades vid den cancerkongressen ASCO, visade att Afinitor också visar sig lovande i behandlingen mot Tuberös skleros hos unga. Tuberös skleros är en medfödd sjukdom som orsakar tumörliknande förändringar i flera organ i kroppen. Särskilt barn och unga kan få en typ av hjärntumör, kallad SEGA. Hos tre av fyra patienter som behandlas med Afinitor minskade tumören med minst 30 procent. Tidigare har kirurgi varit enda alternativet. I Sverige finns omkring 500 personer med svår tuberös skleros och varje år föds ett tiotal barn med denna form av sjukdomen. Tuberös skleros karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och andra organ i kroppen. I sin allvarligaste form kan sjukdomen ge svåra kroppsliga och mentala funktionsnedsättningar som epilepsi, utvecklingsstörning och adhd. Krympande tumör SEGA är en hjärntumör som utvecklas hos mellan 5 och 20 procent av patienterna med Tuberös skleros, främst barn och unga. Tumören är i sig godartad men kan genom sin växt öka trycket i hjärnan och orsaka olika neurologiska symtom. Hittills har kirurgi varit den enda behandlingen. SEGA är en förkortning för subependymal giant cell astrocytom. I den nu aktuella fas II-studien ingick 28 patienter mellan 3 och 34 år som behandlades med cancerläkemedlet Afinitor (everolimus). Resultaten visar att efter sex månader hade tumören krympt med minst 30 procent hos tre av fyra patienter (p<0.001). Inte någon behövde opereras och ingen utvecklade nya tumörer. (1) Mot bakgrund av resultaten ska nu en ansökan om godkännande för behandling av SEGA lämnas till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Tuberös skleros Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som innebär att ojämna förhårdnader bildas i hjärnbarken och omogna celler hamnar på fel plats under fosterutvecklingen. Följden blir tumörliknande förändringar i olika organ i kroppen, men framför allt i hjärna, njurar, hjärta, ögon, lungor och hud. Svårighetsgraden kan variera från lindriga symtom med bara små hudförändringar till svåra funktionsstörningar som epilepsi, utvecklingsstörning och adhd. Tuberös skleros kan inte botas och därför riktas behandlingen in på att lindra symtomen. Omkring 500 personer i Sverige beräknas ha en svår form av sjukdomen. Källa:Novartis NYTT INOM ONKOLOGI TLV-beslut: Full subvention för Afinitor mot spridd njurcancer Nu har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutat att subventionera Afinitor för behandling av patienter med spridd njurcancer vars sjukdom fortskrider trots annan målinriktad cancerbehandling. Det innebär att de svenska landstingen kan erbjuda patienter behandling med Afinitor inom ramen för den statliga läkemedelsförmånen. Afinitor mer än fördubblar tiden utan tumörtillväxt jämfört med placebo; 4,9 månader jämfört med 1,9 månader. Godkännandet av Afinitor bygger på en studie med 416 patienter som hade spridd njurcancer och vars tumörer hade fortsatt att växa trots annan målinriktad behandling. De fick antingen Afinitor (everolimus) eller placebo (overksam substans). För dem som fick Afinitor mer än fördubblades tiden fram till dess att tumören fortsatte att växa; 4,9 månader jämfört med 1,9 månader för placebo. Behandlingen fördröjde tumörtillväxten, samtidigt som risken för att patienten skulle avlida minskade med 67 procent (p<0,0001) under studietiden. Patienterna som fick behandling med Afinitor hade lika god livskvalitet som de som fick placebo. Få patienter avbröt sin medverkan i studien på grund av biverkningar. De vanligaste biverkningarna som rapporterades var inflammationer i munnen, infektioner, trötthet, hosta och diarré. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har gjort bedömningen att kostnaden är motiverad med hänsyn till sjukdomens svårighetsgrad. Europeiska riktlinjer Rekommendationer om behandling med Afinitor vid spridd njurcancer har redan införlivats i flera europeiska riktlinjer: European Association of Urology (EAU), European Organisation for Research and Treatment of Cancer (EORTC)och European Society for Medical Oncology (ESMO). Färgbilderna avslöjar bröstcancern RayPilot® systemet är sedan drygt ett år godkänt för europeisk användning och har under året börjat En ny mammografiteknik som använder färg istäl- utvärderas på patienter på ett svenskt univerlet för gråskalebilder kan innebära att sitetssjukhus. Data från utvärderingar gjorda 50 procent av den cancer som idag missas vid i Danmark respektive Norge, har nyligen mammografi kan upptäckas. Med kontrastmepublicerats. RayPilot® installation på Århus del kan tekniken dessutom visa hur aggressiv Universitetssjukhus i Danmark presenterades cancern är och om den behandling som sätts in för första gången under ESTRO. I ett samarverkligen fungerar. Kliniska prövningar pågår för bete mellan Micropos, Århus Universitetssjukatt verifiera nyttan. hus och Stanford University har där RayPilot® Varje år kallas 700 000 svenskar till mamsystemet kopplats samman med en strålbemografi. Ungefär 7 000 nya fall upptäcks och ca handlingsapparat i syfte att styra strålen så 1 500 kvinnor dör varje år bröstcancer. Photon att den följer strålmålet automatiskt när detta Counting Spectral Imaging, som den nya lösning rör på sig. som ska upptäcka fler fall av bröstcancer heter I Norge, på Oslo Universitetssjukhus systemet utvärderas för närvarande på universitetssjukutvärderats genom två olika team. Det ena huset Charité i Berlin. Forskarna hoppas att teamet har undersökt vilken mätnoggrannhet lösningen ska finnas ute på marknaden om ett år. som Micropos RayPilot® system har i jämfö Den nya mammografitekniken kräver ingen relse med bildbaserad positionsbestämmelse större stråldos än idag, och det går inte åt någon med joniserande strålning (röntgen), s k Coneextra tid vid undersökningen. Det kostar inte Beam CT, som idag är den bästa tillgängliga extra att använda utrustningen, och den inte teknik som finns att tillgå. Det andra teamet krångligare än den utrustningen som används har undersökt om RayPilot® systemet är lämpidag. ligt för att användas som positioneringshjälpKälla: KTH medel vid strålbehandling av bröstcancer där man idag kan riskera att skada hjärtat. Resultaten som publicerats på Radioth® erapy Weekend visat att RayPilot® har högre precision än den bästa tillgängliga utrustningen, ConeBeam CT, som idag används som ett hjälpmedel för positionsbestämning vid strålbehandling. Andra resultat visar att systemet kan användas för att följa en bröstkorgs Två vetenskapliga posters från den första rörelsemönster vid andning och att systemet utvärderingen av Micropos RayPilot® system, därmed i framtiden anses kunna användas har nyligen publicerats på den årliga brittiska som ett hjälpmedel vid strålbehandling av Radiotherapy Weekend i Birmingham. Systebröstcancer. met har också ställts ut på ESTRO i Barcelona, Europas största möte inom strålbehandling. Källa: Micropos Medical RayPilot systemet visar på ökad precisionen vid prostatacancerbehandling Fakta njurcancer I Sverige får omkring 900 personer njurcancer varje år, fler män än kvinnor. De vanligaste symtomen är blod i urinen och värk i sidan. Om tumören upptäcks i ett tidigt skede är femårsöverlevnaden mycket god, mellan 90 och 95 procent. För gruppen som helhet ligger femårsöverlevnaden runt 60 procent. Omkring 600 personer avlider varje år i njurcancer. Närmare 40 procent av alla patienter har spridd njurcancer redan vid diagnos, vilket innebär att deras tumörer har spridit sig utanför njurarna. Den först insatta behandlingen för dessa patienter är vanligtvis interleukin-2 och interferon, men kan också innefatta så kallade VEGF-hämmare. När sjukdomen fortskrider trots denna behandling kan patienterna nu få behandling med Afinitor, en så kallad mTOR-hämmare. Källa:Novartis c a n c e r v å r d e n #4 2010 69 KRÖNIKA Vi måste ta vårt ansvar inom professionen Framtiden kräver ett multidisciplinärt och multiprofessionellt samarbete i en sammanhållen vårdkedja utan barriärer Det senaste året har vi sett hoppingivande initiativ och nytänkande inom cancervården som lovar gott inför framtiden. På nationell nivå är arbetet med att skapa de regionala cancercentra i full gång. Vi kan nu se att det görs riktade satsningar på att skapa rikstäckande vårdprogram för mindre tumörgrupper som saknat starka nationella strukturer. Det har avsatts nationella medel för bland annat olika gastrointestinala tumörformer, ovarialcancer och hjärntumörer. Nu kommer företrädare för dessa tumörformer att få andra förutsättningar till att skapa enhetliga nationella program liknande de nationella riktlinjer som vi idag har för de större tumörgrupperna. Cancersjukdomarna har nu också en plats i arbetet med att finna optimala förutsättningar för en bra sjukförsäkring för alla patienter. Det av regeringen inrättade rehabiliteringsrådet är i fullt arbete där cancersjukdomarna också ingår. Nu är det bara att hoppas att allt detta också blir en verklighet för den enskilda cancerpatienten. En delförklaring till dessa framsteg kan vara ett ökat aktivt samspel mellan vårdens yrkesgrupper och beslutsfattare, men även att många tidigare svaga patientgrupper har skapat egna organisationer såsom lungcancerföreningen Stödet och patientföreningen för hjärntumörpatienter. God vård för alla Trots dessa positiva signaler får vi inte glömma bort att gruppen av svårt cancersjuka patienter utgör svaga lobby- 70 c a n c e r v å r d e n #4 2010 grupper. Deras röst har svårt att höras i debatten om vem som ska ha del av samhällskakan. Tyvärr är det fortfarande lätt för den som ropar högst att vinna i kampen om resurserna. Varannan till var tredje människa kommer att drabbas av cancer och fortfarande går endast en mindre del av de totala sjukvårdskostnaderna till cancervården. Även om behandlingsresultaten har förbättrats i många avseenden uppvisar flera tumörformer endast blygsamma förändringar. Inom cancerområdet kan vi se uttalade sociala och regionala skillnader. Icke infödda svenskar ter sig att få sämre vård vilket i sig kan förklaras med att hälsoläget påverkas av samma faktorer som för infödda svenskar - välutbildade, yrkesaktiva, högavlönade, gifta och psykiskt friska klarar sig bättre. Inget att kanske förvånas över – men borde i vart fall ge oss signaler inom vården om hur vi bemöter svårt sjuka patienter. Här har vi inom professionen fortfarande mycket att bidra med och ta ansvar för. Vi måste möta förväntningarna om en god individanpassad vård för alla invånare – oavsett bostadsort, sociala förhållande eller etnisk tillhörighet. Vårt ansvar Vi ser fortfarande skillnader där det är svårt att bortförklara vår skuld i detta och försöka hänvisa till beslutsfattare längre bort från vården. Varför ser vi sådana skillnader i allt från arbetet med att ställa diagnos till palliativ vård, bemötande och hur vi använder olika behandlingskoncept. Vi ser skillnader i smärtbehandling och användningen av såväl nya mer kostsamma läkemedel som äldre mer beprövade behandlingar inkluderande strålbehandling, och kirurgi mellan olika delar av Sverige. Resultat finns som också visar att patienter inte hämtar ut sin medicin. Vi måste fråga oss varför dessa skillnader finns och hur vi själva bidrar till dem. Saknar vi kompetens eller möjligen viljan att förstå och därmed förmågan att förändra oss själva? Vi inom vårdens olika yrkesgrupper kan inte helt frånsäga oss vårt ansvar. Vare sig vi vill eller inte kommer vi att granskas än mer i framtiden av patienter, patientföreningar och genom olika initiativ från myndigheter och andra organisationer. Inte minst gäller det de så kallade öppna jämförelserna där nu nya initiativ tas inom cancerområdet. Detta är en stor utmaning för oss alla oavsett arbetsuppgift och upplevd ställning i sjukvården - sköterska, administratör, läkare eller verksamhetschef- att ta vårt ansvar för den enskilda cancerpatienten. Rätt kompetens – Rätt tid – Rätt patient – Rätt resurser Vår vision ska också innebära att vi vågar vara ledande i att förbättra cancervården för patienter i Sverige och övriga världen. KRÖNIKA Vi kan inte bli bättre än genom att öka vår kunskap om cancersjukdomens olika dimensioner – diagnostik, prevention, omvårdnad och behandling. Nya insikter i cell- och tumörbiologin ger oss också hela tiden nya infallsvinklar för att med olika målriktade läkemedel och riktad strålbehandling angripa cancerceller. Många nya lovande behandlingar som utnyttjar denna kunskap finns redan på kliniken för behandling av ett flertal tumörformer såsom lungcancer, bröstcancer och leukemier av olika slag. Genetiska profiler och proteinprofiler kan idag kopplas till behandlingssvar och prognos. Vi ser tydliga mönster, men anar komplexa samspel och idag tror vi att enstaka cancergener är mindre intressanta än hela signalkedjan som styr cancercellens tillväxt. Samtidigt som all denna nya kunskap inneburit förbättringar i behandlingen av cancerpatienterna och börjat möjliggöra en mer skräddarsydd terapi finns det andra sidor som ännu inte utvecklats lika fort. En optimal individualiserad cancerbehandling kräver att vi ser hela människan och inte enbart stannar vid att hitta rätt behandlingscocktail för tumören. Vi ser idag att livsstilsfaktorer som tobaksbruk och fysisk aktivitet kan vara av betydelse inte enbart för att förklara orsaken till cancer utan även påverka olikheter i hur cancerpatienter svarar på en behandling. Vi måste också se det ultimata behovet av en välutvecklad multiprofessionell och multidisciplinär handläggning av cancerpatienten för att nå dit vi vill, den individuella cancerpatientens väl och ve. Mycket är bra i svensk cancersjukvård men vi behöver onekligen bli bättre i att samspela och samverka i en alltmer komplicerad vårdkedja. Vi måste finna vägar för att bättre förstå inte endast skillnaden mellan patienterna, men också bättre förstå olikheterna och kraften i den kompetens som finns bland olika yrkesgrupper och discipliner. Här har vi kommit en bit på vägen men kräver utan tvekan större insatser från oss. Det ställer krav på en bättre organisation där gamla barriärer bemästras men framför allt att vi som enskilda individer deltar positivt i arbetet. n Roger Henriksson Professor, överläkare verksamhetschef c a n c e r v å r d e n #4 2010 71 lästips Palliat Med. 2008 Apr;22(3):239-47. Links Health-related quality of life in significant others of patients dying from lung cancer. Persson C, Ostlund U, Wennman-Larsen A, Wengström Y, Gustavsson P. Division of Nursing, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden. carina.persson@ki.se This study compares health-related quality of life (HRQOL) in significant others of patients dying from lung cancer, with a general population sample. Further, it explores the course of HRQOL from diagnosis (T1), at a time point close to the patient’s death (T2), and six months after the patient’s death (T3). The group comparisons at T1 showed that the significant others scored significantly lower on the scales in the mental domain compared with a general population sample. These results were the same at T3, when the significant others also scored lower on most of the scales in the physical and social domains. In the longitudinal analyses, there were significant changes in four scales, and three patterns of change were identified: a decrease-increase pattern for ’selfrated health’ and ’positive affect’; a constant decrease pattern for ’family functioning’; and a decrease-stable pattern for ’satisfaction with family functioning’. Thus, living with inoperable lung cancer in the family and then facing the death of a family member affects most of the HRQOL dimensions. PMID: 18477718 [PubMed - indexed for MEDLINE] Oncol Nurs Forum. 2009 May;36(3):E126-32. Links Continued family smoking after lung cancer diagnosis: the patient’s perspective. Bottorff JL, Robinson CA, Sullivan KM, Smith ML. Faculty of Health and Social Development, University of British Columbia Okanagan, Kelowna, Canada. joan.bottorff@ubc.ca PURPOSE/OBJECTIVES: To explore the influence of lung cancer diagnosis on interpersonal dynamics in families in which one or more members continue to smoke following diagnosis. RESEARCH APPROACH: Descriptive, qualitative. SETTING: Three cancer care sites in western Canada. PARTICIPANTS: 16 participants from 8 family dyads. METHODOLOGIC APPROACH: Patients with lung cancer receiving treatment and immediate family members were recruited to participate in individual or conjoint semistructured interviews. Thematic analysis was conducted on transcribed interviews. MAIN RESEARCH VARIABLES: Intrafamily interac- 72 c a n c e r v å r d e n #4 2010 tion patterns, smoking and smoking cessation, lung cancer diagnosis. FINDINGS: Following diagnosis, patients with lung cancer experienced considerable distress as they struggled to understand family members’ continued smoking. Patient orientations to family members who smoked included preserving relationships (maintaining harmony and connection with family members took priority over directly intervening with smokers) and risking relationships (patients repeatedly confronted family members about continued smoking to influence their cessation despite the impact on relationships). Neither pattern was successful in engaging relatives in smoking reduction or cessation, and the risking relationships approach resulted in conflict and strained family relationships. CONCLUSIONS: The findings provide additional support for examining family dynamics related to tobacco reduction and cessation as well as directions for future research. INTERPRETATION: Nurses should encourage tobacco reduction as a supportive intervention for patients with lung cancer and their families to eliminate smoking-related distress. PMID: 19403440 [PubMed - indexed for MEDLINE] One study showed better HRQL measures for nurse-led follow-up, but one showed no difference, two showed a statistically significant difference for patient satisfaction, but two did not. Patients with lung cancer were more satisfied with nurse-led telephone follow-up and more were able to die at home. Patients with breast cancer thought patient-initiated followup convenient, but found conventional followup more reassuring. One study showed the cost of nurse-led follow-up to be less than that of physician-led follow-up, but no statistical comparison was made. CONCLUSION: Patients appeared satisfied with nurse-led follow-up. Patient-initiated or telephone follow-up could be practical alternatives to conventional care. However, well-conducted research is needed before equivalence to physician-led follow-up can be assured in terms of survival, recurrence, patient well-being and cost-effectiveness. PMID: 19278415 [PubMed - indexed for MEDLINE] : J Adv Nurs. 2009 Apr;65(4):706-23. Links Henoch I, Bergman B, Gustafsson M, GastonJohansson F, Danielson E. Nurse-led vs. conventional physician-led follow-up for patients with cancer: systematic review. Lewis R, Neal RD, Williams NH, France B, Wilkinson C, Hendry M, Russell D, Russell I, Hughes DA, Stuart NS, Weller D. Department of Primary Care & Public Health, North Wales Clinical School, School of Medicine, Cardiff University, UK. lewisr17@cardiff.ac.uk AIM: This paper is a report of a systematic review of the effectiveness and cost-effectiveness of nurse-led follow-up for patients with cancer. BACKGROUND: As cancer survivorship increases, conventional follow-up puts a major burden on outpatient services. Nurseled follow-up is a promising alternative. Data sources. Searches were conducted covering a period from inception to February 2007 of 19 electronic databases, seven online trial registries, five conference proceedings reference lists of previous reviews and included studies. REVIEW METHODS: Standard systematic review methodology was used. Comparative studies and economic evaluations of nurse-led vs. physician-led follow-up were eligible. Studies comparing different types of nurse-led follow-up were excluded. Any cancer was considered; any outcome measure included. RESULTS: Four randomised controlled trials were identified, two including cost analyses. There were no statistically significant differences in survival, recurrence or psychological morbidity. Eur J Oncol Nurs. 2008 Apr;12(2):86-96. Epub 2007 Nov 26. Links Dyspnea experience in patients with lung cancer in palliative care. Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Institute of Health and Care Sciences, Box 457, S-405 30 Göteborg, Sweden. ihh_gbg@hotmail.com The aim of this study was to describe the dyspnea experience and examine its relation to other symptoms, personal and health-related factors and its predictors in patients with lung cancer. The subjects were 105 patients diagnosed with lung cancer, approached when active anti-tumour treatment was closed. The patients completed a battery of questionnaires about several aspects of dyspnea experience, intensity of other symptoms and coping capacity. Medical data including performance status were obtained from medical records. Above 50% of the patients perceived dyspnea. Coping capacity, performance status and other symptoms correlated with different aspects of dyspnea experience. Dyspnea dimensions and activity-related dyspnea correlated with anxiety, depression, fatigue and cough as well as negatively to coping capacity. Performance status correlated with dyspnea intensity and activity-related dyspnea. Lower coping capacity predicted dyspnea; additional predictors were higher levels of anxiety and fatigue. Dyspnea in this group of patients was a complex experience, including physical and psychological aspects and should preferably be assessed in a comprehensive way. A nursing intervention to decrease dyspnea experience and anxiety could use knowledge from this study about the importance of coping capacity to better help patients with lung cancer to cope in their palliative phase of the disease. PMID: 18023256 [PubMed - indexed for MEDLINE] medlemssidor Datum för den nya uppdaterade target kursen En arbetsgrupp inom EONS har under 2008 och 2009 uppdaterat den uppskattade ”target” kursen. Översättningen från engelska till svenska samt tryck av kursmaterial är nu framtaget. Sjuksköterskor i Cancervård har planerat för en kurs under Ht 2010 med start i Stockholm den 16 november. Datum och plats för övriga kurstillfällen 2011 annonseras i nästa nummer av Canvervården och på hemsidan. Ytterligare information och anmälningsblanketter hittar ni på föreningens hemsida www.cancervard.se Har ni frågor kan ni kontakta: Clementine Molin clementine.molin@hotmail.com Helena Aaröe helena.aaroe@karolinska.se Välkommen med er anmälan! Kursen kan genomföras genom stöd av: Amgen, GSK, Merck Serono, Novartis och Pfizer konferenser Konferens Verksamhetsförlagd utbildning i högskolans vårdutbildningar 17–18 november 2010, Kalmar Arrangör: Svensk sjuksköterskeförening och Linnéuniversitetet www.swenurse.se Medicinska Riksstämman – En jämlik vård 1–3 december 2010, Göteborg Arrangör: Svenska Läkaresällskapet International Forum on Quality & Safety in Healthcare 5–8 april 2011, Amsterdam, Holland www.internationalforum.bmj.com MASCC/ISOO 2011 June 23–25 2011, Athen www.mascc.org 16TH ECCO – 36 TH ESMO Multidisciplinary Cancer Congress 23–27 september 2011, Stockholm www.esmo.org ASTROs 52:nd annual meeting 31 October – 31 November 2010, San Diego USA, www.medicexchange.com/ASTRO 17TH ECCO – 38 TH ESMO Multidisciplinary Cancer Congress 27 september – 1 oktober 2013, Amsterdam, Holland www.esmo.org 2010 7474c ca annc ce re vr åv år dr de ne n#4#42010 medlemssidor Sjuksköterskor i cancervård Styrelse ledamöter Sara Elehed Strålbehandlingsavdelningen, Onkologkliniken, USS i Linköping, 581 85 Linköping Tel: 013-22 32 90 alt. 22 20 85 Ordförande Per Fessé Budstation 44, Gävle Sjukhus 801 87 Gävle. Tel: 026-610 334 Mail: per.fesse@lg.se AVG. Ordförande Lena Sharp Karolinska Universitetssjukhuset Onkologiska kliniken Radioterapiavd. Södersjukhuset, 118 83 Stockholm. Tel: 073-699 94 52 Mail: lena.sharp@karolinska.se sekreterare Anna Sandgren Kirurgen avd 6, Ljungby Lasarett Landstinget Kronoberg 341 82 Ljungby. Tel: 070-313 17 58 Mail: anna.sandgren@ltkronoberg.se Kassör Marie-Louise Möllerberg USiL, MBE, Lasarettsgatan 23 222 41 Lund. Tel: 070-262 66 05 Mail: marie-louise.mollerberg@skane.se Per Fransson Inst. för omvårdnad, Umeå universitet 901 87 Umeå. Tel: 070-694 71 59 Mail: Per.fransson@nurs.umu.se Anna Axelsson SU/Sahlgrenska. Tel: 0302-418 83, 0703-29 45 53 Mail: anna.ch.axelsson@telia.com Tina Bondeson, Chefsjuksköterska Karolinska Universitetssjukhuset, Onkologmottagn., Södersjukhuset, 118 83 Stockholm Tel: 08- 616 44 04, 073-625 18 46 Mail: tina.bondesson@karolinska.se Cecilia Lindh Jubileumskliniken avd 52, SU/Sahlgrenska, 413 45 Göteborg Tel: 031-34 21 052, 0704-94 86 24 Mail: cecilia.lindh@vgregion.se Patientföreningar Bröstcancerföreningarnas riksorganisation/BRO Sturegatan 4, 5 tr, Box 1386, 172 27 Sundbyberg Tel: 08-546 40 530, Fax: 08-546 40 539 E-post: info@bro.org.se www.bro.org.se Cancer- och Trafikskadades Riksförbund/CTRF Box 9509, Sandhamnsgatan 61, 102 74 Stockholm Tel: 08-522 001 00, Fax: 08-522 001 10 E-post: ctrf@ctrf.se www.cancertrafik.se Cancerfonden-Riksföreningen mot cancer David Bagares gata 5, 101 55 Stockholm Tel: 08-677 10 00, Fax: 08-677 10 01 E-post: info@cancerfonden.se www.cancerfonden.se Svenska Laryngförbundet/SLF Barks väg 14, 170 73 Solna Tel: 08-655 83 10, 655 83 20 Fax: 08-655 46 10 E-post: laryngforbundet@telia.com www.laryngforbundet.nu/ ProLiv, Patientförening för prostatacancersjuka Barks väg 14, 170 73 Solna Tel: 08-655 44 30 E-post: info@proliv.com www.prostatacancerforbundet.se Blodcancerförbundet Blodcancerfonden Box 1386, Sturegatan 4, 172 27 Sundbyberg Tel: 08-546 405 40 E-post: info@blodcancerforbundet.se www.blodcancerforbundet.se Stödföreningen för Cancerpatienter Ö. Larmgatan 10, 411 07 Göteborg Tel: 031-15 19 92, Fax: 031-15 19 92 E-post: Ej tillgänglig Carpa För patienter med tumörsjukdomar i hormonproducerande organ. E-post: info@carpapatient.se www.carpapatient.se Sveriges Cancersjukas Riksförbund/SCR Box 7107, Barks väg 14, 170 07 Solna Tel: 08-31 82 05, Fax: 08-32 07 60 E-post: info@cancersjukasriks.se www.cancersjukasriks.se Sipples Patientförening Stallvägen 59, 269 38 Båstad Tel: 0431-758 26 E-post: info@sipples.se www.sipples.se Gynsam, Gyncancerföreningarnas Nationella Samarbetsorganisation Storgatan 52B, 852 30 Sundsvall Tel: 060-12 77 54 E-post: info@gynsam.se/ordforande@gynsam.se www.gynsam.se Svenska Hjärntumörföreningen Norra Forsåkersgatan 21, 431 63 Mölndal Tel: 0701- 91 31 63 E-post: info@hjarntumorsforeningen.se www.hjarntumorforeningen.se Lungcancerföreningen Stödet Barks väg 14, 170 73 Solna Kontakttelefon: 08-514 833 000 Journummer/Stödtelefon: 020-88 55 33 www.stodet.se 2010 7676c ca annc ce re vr åv år dr de ne n#4#42010 Många av dessa patientföreningar delar också ut stipendier till vårdpersonal. Organ för Sjuksköterskor i cancervård. ISSN 1401-6583. TS registrering begärd. Upplaga: 4 700 exemplar. Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt m aterial (text och bild). För signerade bidrag a nsvarar författarna. R e d a k t ö r / A n s va r i g u t g i va r e Diana Lindén diana.linden@karolinska.se Produktion JLD & Kompani Drottning Kristinas Väg 17, 193 35 Sigtuna Annonser David Hammar Tel. 08-22 33 00, 0708-99 66 30 david.l.hammar@tele2.se Form Helene Heed Tr y c k Danagårds Grafiska P r e n u m e r at i o n 6 nummer per år/250 kronor. Medlemsavgift 250 kronor per år insättes på Riksföreningens för s juksköterskor i Cancervårds plusgiro; 440 51 00-1 Riksföreningens hemsida www.cancervard.se Ansvarig: Per Fessé Gävle Sjukhus, Budstation 44, 801 87 Gävle Tel. 026-610 334. per.fesse@lg.se R EDAKTION Diana Lindén Radiumhemmet, divisionen för Onkologi, hematologi, Karolinska Universitetssjukhuset, 171 76 Stockholm Tel. 08-517 745 15, 070-299 27 00 diana.linden@karolinska.se Anki Delin Eriksson Utb/Utv Sjuksköterska, Huvudhandledare Annex Verksamhet Onkologi Gula Stråket 4, SU/Sahlgrenska Sjukhuset 413 45 Göteborg. Tel. 031-342 86 54 anki.delin.eriksson@vgregion.se Agneta Spetz Institutionen för strålningsvetenskaper – Onkologi, Umeå universitetssjukhus Tel. arb. 090-785 29 05, fax 090-13 60 31 agneta.spetz@onkologi.umu.se Marlene Knöös Strålbehandlingsavdelningen, Onkologiska kliniken, UMAS, 205 02 Malmö Tel. arb. 040-33 26 50 marlene.knoos@skane.se Christina Krångh Thuresson Strålbehandlingsavdelningen Gula Stråket 6, Jubileumskliniken, SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg Tel. arb. 031-342 13 02, 031-342 14 02 christina.turesson@vgregion.se Eva Gärdsmo Pettersson Vesuvius Information Höglandstorget 9, 167 71 Bromma Tel. arb. 070-653 23 69 eva.vesuvius@telia.com Omslag Foto: Kjell Holmner/www.goteborg.com Utgivningsplan 2010 Tema MaterialdagUtg. #5 Allt från Nationella konferensen, ESTRO rapport, Patientföreningsspecial – hur arbetar föreningen och nätverken mot patientföreningar v.40 (8/10) v.44 #6 Tema: cytostatika inducerade biverkningar, KML, Epoetin – en kartläggning v.50 (8/10) v.48
© Copyright 2024