1. No category

SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 3/2011
Tema: Anabola steroider
Nya narkotikaklassningar och nya droger under bevakning av FHI
Hur skall sakkunniga anlitas i domstolar i framtiden?
KRIS har genomskådat Subutex-programmen
Sambandsmannakontor läggs ner inom EU
INNEHÅLL
Ordföranden har ordet........................................................................... 2
Svenska
Narkotikapolisföreningens
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Mika Jörnelius
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Christoffer Bohman (CB)
Gunnar Hermansson (GH)
Jonas Hartelius (JH)
Lennart Karlsson (LK)
Jessica Vikberg (JV)
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Webb: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
annonser@snpf.org
MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Tel: 010-562 83 53.
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
ADRESSÄNDRING:
Via www.snpf.org eller e-posta till
snpf@snpg.org
MANUSSTOPP:
5 november 2011.
Utgivning v.51, 2011. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp till
gunnar.hermansson@snpf.org
OMSLAGET:
En bild som får tala för sig själv på
temat anabola steroider. Foto: Damir
Spanic, Istockphoto
Info från styrelsen................................................................................................ 3
Redaktörens spalt............................................................................................... 3
Tema:Anabola steroider
Anabola androgens steroider – ett högaktuellt drogproblem.... 6
Anabola steroider byggde upp en norsk massmördare.............. 7
Ökad dödlighet för AAS-missbrukare............................................ 10
Första polisinsatsen mot AAS på gym i Stockholm................... 14
Preventivt arbete i gym-världen........................................................ 15
Stor AAS-utredning i liten polismyndighet.................................... 18
Nätverket mot anabola androgena steroider................................ 22
Operation Liquid – Dopningsmålet som var störst i allt............ 26
AAS-missbruk har pågått i mer än 50 år...................................... 30
Förverka sprutor?.............................................................................................. 34
Sambandsmannakontor läggs ner inom EU............................................... 38
Spicelandet.se – en guldgruva med tragiskt slut...................................... 42
Hur skall man bemöta argument för fri narkotika?.................................... 46
Rättsrutan........................................................................................................... 50
Info från SKL...................................................................................................... 51
Notiser: Världen runt..................................................................................... 54
Landet runt....................................................................................... 55
Hur skall sakkunniga anlitas i domstolar i framtiden?.............................. 58
Nya narkotikaklassningar och nya droger under bevakning av FHI...... 61
KRIS har genomskådat Subutex-programmen.......................................... 64
Missbrukare på Plattan om Subutex-programmen.
”De läcker som såll!”........................................................................................ 65
Internationell rapport med legaliseringskrav............................................... 69
DEA med fokus på pengarna........................................................................ 72
Boktips ............................................................................................................ 76
Krysslösning 2-11 samt Stipendierutan...................................................... 78
Kryss 3-11.......................................................................................................... 80
Förverka sprutor?
Operativa poliser kommer ofta i kontakt med sprutor och andra redskap i det offensiva
arbete mot narkotika. Det är förenat med vissa svårigheter som jag nu kommer belysa.
Dels har vi problematiken med förverkandelagarna och hur vi rent operativt ska förfara då
vi hittar på sprutor. Sen har vi den politiska biten som i allra högsta grad har smygigt sig
in på detta område och som påverkar vårt arbete. Ska vi förverka sprutor som brukarna
får ut legalt? Sverige har sedan en tid tillbaka sprututbytesprogram och dessa kommer att
bli fler och jag saknar styrning från högre ort hur vi ska agera. Ej att förglömma risken för
oss poliser att göra oss illa på dem.
Bilden visar två olika typer av sprutor. Den större som oftast används vid injicering av amfetamin och den smalare för heroin.
Att byta sprutan
Sprututbytesprogrammen och dess ”harm reduction”politiska innebörd är en het potatis i Sverige. Jag kommer inte lägga mina personliga åsikter om systemet
utan konstaterar endast att de är här för att stanna
och fler är på väg att öppna. Dessa sprututbytesprogram finns i nuläget i bla. Malmö, Lund, Helsingborg,
Karlskrona samt i Stockholm. I Stockholm är det en
brukarförening som på eget initiativ öppnat en lokal
dit brukare kan komma och byta sprutor och ligger således inte under landstinget som i övriga fall.
Stockholms Brukarförening, som de heter, har polisanmält sig själva för att få klarhet i om de får agera
på detta sätt och som det ser ut i nuläget så verkar de
få fortsätta. Flera källor beskriver en nedgång i smittospridning bland narkomaner i de områden som dessa
program startad. I nuläget finns det dock inga utvärderingar gjorda på något av dessa utbytesprogram.
Lund rapporterar att de har mellan 5-10 personer som
dagligen kommer och byter sprutor.
Kommer steroidmissbrukare ha tillgång
till rena sprutor?
Uppgifter från norra England gör gällande att de flesta
av deras klienter på sprututbytesprogrammen är steroidmissbrukare. Då jag samtalade med de svenska
utbytesprogrammen så ser de inte den problematiken
än. I Lund har de en klient medan de övriga inte har
någon. De säger dock att steroidmissbrukare är välkomna in för att få byta sina sprutor.
Lagstiftning
Till skillnad från andra länders juridik så är det inget
brott att inneha redskap som är förknippat med narkotikahantering. I USA har de flesta delstater hårdare
34
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2011
PRODUKTION OCH TRYCK:
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471- 482 50
ISSN 1101-6817
Sidan 34-35
TEXT OCH FOTO: CHRISTOFFER BOHMAN
Sidan 46-47
straff på reskapen än själva bruket. Enligt ”Förordning
(1968:70) med vissa bestämmelser om injektionssprutor och kanyler” är det dock ett brott att sälja sprutor
utan att vara berättigad till det. Den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet bryter mot detta dömes till böter
eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst ett år
Det är också ett brott att införa sprutor i landet
(utan läkares tillåtelse) och straffet för det återfinns i
Lag (2000:1225) om straff för smuggling.
Även om det inte är ett brott att inneha sprutor och
andra redskap, kan de dock fungera som stödbevisning
vid en domstol eller vara föremål för förverkande.
36 kap. 3 § Förverkande får även i annat fall än som
avses i 2 § beslutas i fråga om föremål
3. som är ägnade att användas som hjälpmedel vid
brott som innefattar skada på egendom och som har
påträffats under omständigheter som gav uppenbar
anledning att befara att de skulle komma till sådan
användning. Lag (1989:136).
Oavsett vilken lagstiftning vi använder oss av så skall
vi dokumentera förverkandet i polisens formulärportal
och på blankett ”Beslut om förverkande enligt lagen
(1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande
mm”
Anledningar till att förverka sprutor kan vara brukarens unga ålder, risk för skada på annan med mera,
men vi ska ha i åtanke att om vi tar sprutan ifrån dem
så finns möjligheten att de tvingas använda smutsiga
verktyg och riskera sjukdomar. Dessa verktyg är självklart eftertraktade på narkotikamarknaden och en
spruta kostar ca 300 kronor på den svarta marknaden.
Prisskillnader finns självklart beroende på vart man
bor i Sverige men kostar alltså mer än vad snittpriset
på 1 gram amfetamin är.
skicka in den. Om man måste skicka in ”riskmaterial”,
så måste vi klart och tydligt dokumentera att det är just
den sortens beslag. Vi ska dock aldrig skicka in själva
nålen. Det gäller även föremål som kommit i kontakt
med t.ex. smittade verktyg. Exempel på detta är de
tussar som brukarna använder som filter som vi ofta
hittar i redlinepåsar. När vi skickar in dessa och har
vetskap om att den misstänkte har sjukdomar så måste
det framgå med texten ”riskmaterial”. Det kan vara
bra att veta att SKL analyserar ej rikmaterial om det
finns andra narkotiska beslag i ärendet.
Skydda oss
Många nya poliser använder ofta skinnhandskar vi
avivisitering för att skydda sig. Problemet är att
våra handskar inte skyddar alls. Tvärtom så är de en
risk då de hämmar känseln i fingrarna och om man
skulle stöta på en nål så skulle man troligtvis bara
Hur bemöta?
trycka hårdare och kan på det sättet få nålen i sig.
I Sverige har vi inte haft särskilt mycket av legaliserSjukvårdsinrättningar har ofta gummihandskar som
ingsdebatt på mycket länge. På debattsajten Newsmill
är lite tjockare än de som vi brukar ha i arresterna. En
publicerades dock i november 2010 en artikel på temat
idé kan vara att förse sig med några sådana när man
”en mänsklig rättighet att få nyttja cannabis”. Ett ökat
har vägarna förbi. Har man gummihandskar på sig vid
inflytande från den kontinentaleuropeiska debatten
avvisiteringar känner man om man stöter på något och
kan också föra med sig att frågan kommer upp på den
risken att missa ett beslag minskar.
politiska dagordningen.
Bevis
Som det ser ut nu så är det upp till oss själva att
I Sverige har det från senare delen av 1960-talet rått
hitta ett syfte med förverkandet. Det är också viktigt
Som skrivits tidigare så måste vi tillhandahålla åklaEnligt 6 paragrafen NSL så måste det alltså finnas ett
stor samstämmighet mot legalisering av cannabis eller
att kolla om man bor ett område med utbytesprogram
garna bevis som styrker brottet. I fallet med eget bruk
brott i grunden för att kunna förverka en spruta. Det
andra narkotika. Men det gör att beredskapen är svag
och beaktas.
om det finns lokala riktlinjer. Med tanke på den
är det
självagrundläggande
intaget som är kriminaliserat,
inte till- måste
står även skall förklaras förverkade! Detta skall kanDebatten är fri, så
men
vissa
omständigheter
för att hantera exempelvis en samordnad legaliseringsförändring som skett med att brukare nu får sprutorna
ståndet de försätter sig i och ruset. En spruta är således
nog diskuteras, då jag inte anser att det är ett måste i
kampanj inom EU.
legalt så skulle jag uppskatta att man från högre ort
ett bra bevis som styrker uppsåtet till intaget. Sen är
alla situationer.
Med ett ökande missbruk av droger med s.k. entheogav oss operativa poliser vägledning i hur vi ska ställa
frågan om det verkligen är nödvändigt att ta den i
Om man hittar verktyg – sprutor och kanyler - på en
gena* egenskaper kan vi räkna med att det kommer att
oss till sprutorna vi hittar. Vi har alltså lagar som förbeslag. Det räcker oftast att man dokumenterar den i
person som inte är misstänkt för något brott och finner
bli vanligare med religiösa och filosofiska argument för
bjuder försäljning av sprutor och lagstiftning som
fritexten eller med en bild. SKL är inte överförtjusta i
det av vikt att förverka dessa, så kan man använda sig
”rätten till rus”. Man kommer att peka på att ameriatt vara
till att
narkoman
verige har genom anslutningen
tillskickade
Förenta
menar
attvara
vi skall
förverka sprutor vid påträffande men
att få sprutor
till sig och
vi börnarkotikamissbrukare
således undviav BrB 36:3§ tredje stycket
kanska indiankyrkan (American Native Church) och
inte kända.narkotika
Det viktiga är
att genomförs
konventionen
inteutbytesprogram. Hur
Nationernas narkotikakonventioner
(1961,
ändå
legala
skall vi
ka detta. Hittar
man1971
en sprutaärinnehållande
en del sydamerikanska kulturer tillåts använda droger
fastställer
fristad
privat
konsumtion av
och 1988) förbundit sig att såbegränsa
agera
på fältet?
Q
kan mananvändningen
spruta ut innehållet
i tex. en någon
urinburk
och kring
för religiöst bruk.
narkotika.
av internationellt reglerade narkotika till medicinska
Motargumentet kan vara av flera slag.
De senaste 50 åren har dock många debattörer sökt
och vetenskapliga syften. Bland dessa medel finns canJuridiska
3-2011
35 argument kan markera att narkotikakonhävda en ”rätt till rus”. Den viktigaste SVENSKA
var den NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
amerinabis.
trollen är en del i folkrätten och därmed har samma
kanske psykologen Timothy Leary (1920 – 1995). I en
Samtidigt förekommer bl.a. på internet och i den
tyngd som exempelvis skyddet för mänskliga rättigserie böcker, föreläsningar och rättsfall drev han hård
internationella debatten regelbundet krav på legaliserheter.
kritik mot sin tids mycket stränga amerikanska narkoing av cannabis eller andra narkotika. Sådana förslag
Samhällspolitiska argument kan vara att ett modernt
tikakontroll men även aktiv propaganda för en psykesyftar till att släppa handeln fri, så att det skulle vara
samhälle inte kan tillåta skick som slår ut människor,
delisk filosofi. Dess centrala tanke var att människan
lagligt för envar (åtminstone för vuxna) att köpa och
undergräver deras förmåga att leva ett självständigt liv
borde använda droger för att ”vidga sitt medvetande”.
konsumera vissa eller möjligen alla narkotika som prio.s.v.
Filosofin framställdes som en ny religion, men dess
vata rusmedel.
Medicinska argument kan fästa vikt vid att ickekrav på att få använda narkotika som sakrament vann
Den svenska yttrandefriheten är mycket vid och tilmedicinskt bruk av narkotika och liknande droger
aldrig stöd i amerikanska domstolar.
låter framförande av udda åsikter, t.ex. propagerande
leder till beroendeproblem, psykiska störningar m.m.,
Idag kvarstår inte mycket av psykedelika-filosofin.
för dödsstraff. Det är också tillåtet att argumentera för
som är till skada för individ och samhälle. Här är det
En rad religiösa ledare har också uttalat sig mot använfri narkotika. Argumenten varierar från att cannabis är
särskilt angeläget att peka på att cannabis, som på
dandet av droger eller andra mekaniska medel som
”ofarligt” till att narkotikakontrollen gör mer skada
1960-talet
i vida kretsar beskrevs som mer eller mindre
falska vägar till religiösa upplevelser.
än nytta.
ofarligt, visat sig orsaka djupgripande personlighetsförändringar. Dessa kan ödelägga missbrukarens menRätt till rus?
tala och sociala förmåga.
Nya juridiska doktriner utvecklas av och till i ett förFörsäkringsargument kan fokusera på att narkotikasök att skapa systematik, men även för att ge ökad
missbruk utgör ett risktagande som ligger vida utanför
tyngd åt vissa politiska krav. Så har varit fallet med
det som är acceptabelt för att täckas av försäkringar.
bl.a. mänskliga rättigheter och miljöskydd.
Eftersom det offentliga försäkringssystemet med bl.a.
Narkotikakontrollen är en del av folkrätten och
solidarisk finansiering av sjukvård, rehabilitering och
bygger på Förenta Nationernas konventioner. Dessa
försörjningsproblem modellerats efter det privata, så
går tillbaka till en hundraårig doktrin att hanteringen
innebär missbruk att missbrukaren skjuter över sina
av narkotika skall begränsas till medicinska och vetenriskkostnader på kollektivet. I det långa loppet blir det
skapliga syften. Det betyder dock inte att vilka metoder
samhällsekonomiskt ohållbart.
som helst är tillåtna för att bekämpa brott mot narkotikakontrollen.
Hjälp
Ett av de viktigaste regelverken för att avgränsa tillåtna metoder för brottsbekämpning är Europarådets
Till hjälp för medarbetare som arbetar med information
konvention om mänskliga rättigheter (1950 och
till allmänheten har amerikanska federala narkotikasenare). Den förbjuder bl.a. dödsstraff och tortyr.
polisen (DEA) sammanställt en detaljerad handledning,
Europarådets domstol har också satt vissa gränser för
Speaking out – Against Drug Legalization (2010). Den
brottsprovokation.
innehåller allt från en genomgång av vanliga myter om
Viktigare är dock att Europarådets konvention tillånarkotikakontroll till en redovisning av fakta, t.ex. om
ter administrativa frihetsberövanden för en individ som
problemen med medicinsk marijuana.
ej är misstänkt eller dömd för brott ifall det är fråga
År 1991 publicerade Rikspolisstyrelsen, Svenska Carom en narkoman (drug addict) eller en alkoholist, en
negie Institutet och SvenskaNarkotikapolisföreningen
Välorganiserade krav på frisläppande (”legalisering”) av canpsykiskt sjuk person eller en lösdrivare (art. 5.1.e).
en skrift, Narkotika Lagar Fakta Argument, med en
nabis (”pot”) och andra narkotika har periodvis förekommit
sedan mitten av 1960-talet. Foto: JH.
De exakta gränserna när en människa övergår från
kort översikt av vanliga narkotika och gällande lagar
Narkotikastrafflagen
6§
Fjärde stycket
Påträffas injektionssprutor eller kanyler, som kan
användas för insprutning i människokroppen, eller
andra föremål, som är särskilt ägnade att användas för
missbruk av eller annan befattning med narkotika, hos
någon som har begått brott enligt denna lag eller i ett
utrymme som disponeras av honom eller i förbindelse
med narkotika som har varit föremål för brott enligt
denna lag, skall föremålen, oavsett vem de tillhör, förklaras förverkade, om det inte är uppenbart oskäligt.
Hur skall man bemöta
argument för fri narkotika?
S
46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2011
Den amerikanske psykologen Timothy Leary argumenterade
för användande av LSD, psilocybin och andra narkotika
som medel för att undersöka det mänskliga sinnet. I boken
Politics of Ecstasy (1970) anklagade han den amerikanska
regeringen för att inskränka människors rätt att med drogers
hjälp skapa nya medvetanden.
samt en översikt av narkotikakontrollens betydelse. De
vanligaste argumenten för legalisering bemöttes också.
Skriften utkom i tre upplagor med sammanlagt 60 000
exemplar och även i en engelsk utgåva.
Narkotikakontrollens grund
Visst har människor rätt att argumentera för fri
narkotika. Men det finns en rad hårda fakta – från
FN-konventioner till skaderapporter – som alla måste
ta hänsyn till. Narkotikakontrollen grundas på en lång
och dyrköpt erfarenhet av att narkotika skadar människor och samhällen. Det är just på den erfarenheten
som vi bör bygga vårt försvar för narkotikakontrollen.
Q
Jonas Hartelius
* Entheogen av grekiska ”en” = inom, ”theos” = gud, och latinets
”genesis” = skapande. Entheogen betyder i fråga om droger en
förmåga att skapa en känsla av att vara uppfylld av en gud eller av
gudomliga krafter.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2011
47
Åkesson
YCkeri
tr
MilJöMÄ
kt
s
r
3/11 Årgång 24
liC
3
09
en
s n U M M e r 3 41
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
1
Ledaren
I
den kriminalpolitiska debatten framförs ofta argumentet att det inte hjälper med att stifta lagar för att
få en positiv förändring till stånd. Man kan inte bli mer
överbevisad om att det tankesättet är helt fel när man
ser effekterna av den nya Lag (2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbruksubstanser”.
Lagen trädde i kraft den 1 april i år och inom en
vecka hade den största distributören av nätdroger,
Smartbar, fått besök av Skatteverket och Polisen i
Västra Götaland. Lagret kunde tas i beslag för förstörande och Smartbar meddelade på Internet att man
tackade för sig och man såg ingen möjlighet till fortsatt
verksamhet inom drogområdet. Att en av de största
kranarna för oansvarig försäljning av missbrukspreparat till unga försvann i ett svep och att de stod där utan
sitt lager och med leverantörsskulder, måste betraktas
som en fullträff för lagstiftaren. Nu återstår det att se
vad Skatteverket kan finna i sin genomlysning.
Narkotikafrågan kommer nu och då på agendan i media
och gärna ytterst slarvigt belyst i en del debattprogram
i televisionen. I dessa sammanhang ges alltför sällan
sakligheten en rimlig chans. Det blir märkliga tillställningar av en slags polsk riksdagskaraktär där högljudda ur sitt samanhang lösryckta ogrundade påståenden
haglar i luften. Nu är det en ny grupp, bloggarna, som
blivit proffstyckarna och det är tämligen pinsamt att få
lyssna när de med sin mediaexhibitionism släpps fram
i fokus som representanter för ett slags nytänk bland
unga människor. Det blir gärna en kamp om att vara
så ovanlig som möjligt för att nå kamerans och mikrofonens gunst. Det finns skäl att grunna över vad de
egentligen är ute efter, att sakfrågan tas seriöst eller att
det är främst egen uppmärksamhet som söks. Tyvärr
ger alltför sällan programledarna ett intryck av att vara
pålästa eller tillräckligt förberedda på ämnet narkotika
för att ställa de relevanta frågorna och ha förmågan
styra upp situationerna. I stället för debatt blir det
mest pajaskonster för att höja underhållningsvärdet,
vilket är synd för det finns alltid de som borde få ägna
en stunds koncentration och eftertanke när en så viktig och omfattande problematik som den om droger
diskuteras. Förr vann argumenten från drängstugan
sällan gehör och den här moderna varianten förtjänar
samma uppmärksamhet.
2
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
Nu är det inte enbart i debattprogrammen det jönsas kring narkotikafrågan. I flera av underhållningsprogrammen kan man höra kändisars raljerande och
kommenterande där det underförstått framgår att, som
det gärna omnämns, gräs och linor är en accepterat
ingrediens i ett flärdfullt liv bland de som vill ligga på
topp. Det är helt onödigt och obetänksamt att de som
är nöjesprofiler, och därmed oundvikligen förebilder,
förhärligar det som blivit så tragiskt öde för andra.
Clean your act, som det sägs i de större nöjessammanhangen.
Mest höjer man ändå på ögonbrynen åt de, en professor och en tidigare rikskriminalpolischef, som är ett
slags polisexperter i tv. Det blir så uppenbart att narkotikaområdet aldrig kan ha varit deras professionella
bollplan på det sätt de ofta hamnar i patetiska offsider
eller måste få domsluten mot sig när det kommer till
deras tafatta kommentarer om narkotikabekämpning.
Man kanske kan påminna om att självmål räknas.
Det kom tidigt fram att den norske massmördaren
Anders Breivik hade drogerna till hjälp för att kunna
genomföra sina fasansfulla planer. Utan att på något
sätt förminska andra incitament för hans ofattbara
grymheter måste hans drogbeteende lyftas fram tydligare i analyserna efter dådet. Det finns allt för ofta en
tydlig koppling mellan de mest bestialiska våldsbrotten och bruket av narkotika och dopingpreparat. Att
Breivik skulle stålsätta sig med ett intag av en speciell
blandning av preparat ingick som mycket annat i planeringen. Klarar en människa att utföra det Breivik
gjorde utan att först försätta sig i det känslokalla
blockerade tillstånd som den nämnda blandningen
skapar? Det inträffade måste leda till analyser och
diskussioner om det gemensamma ansvaret att bättre
separera och kontrollera vissa kemikalier från den det
absolut inte är menat för. n
Anders Stolpe
Vice ordförande i SNPF
Info från styrelsen
Kommande utbildningar 2011-2012
2011-09-23. Halvdagsutbildning i Kristianstad i samarbete med
Kristianstads kommun.
Seminariet blev fullbokat (150 platser) i slutet av augusti.
2011-11-25. Norrlandsseminariet i Östersund.
2012-05-04—06. Utbildningskonferensen i Göteborg.
Den halvdagsutbildning som var planerad i Gävle under tidig
höst har vi nödgats skjuta på framtiden.
Aktuell info om seminarierna presenteras på hemsidan
www.snpf.org
Medlemsantalet stiger
Medlemmar kommer och medlemmar går. Ökningen är dock
större än avgången och den aktuella medlemssiffran per den 1
september var 3321. Det lönar sig att vara medlem i SNPF.
Tipsa om föreläsningar
Styrelsen hade som vanligt höstens första sammanträde i början
av september. Då bollades ett antal förslag till föreläsningar på
utbildningskonferensen i maj nästa år.
Ni är fortfarande välkomna att lämna förslag på föreläsare/föreläsningar. Programmet spikas först i december 2011.
Karlstad 2013
Enligt vår planering är vi tillbaka i Karlstad 26-28 april 2013
för den stora utbildningskonferensen. Senast det begav sig var
2008.
Sedan dess är konferensanläggningen Karlstad CCC helt
nybyggd och betydligt större.
Missa inte detta.
Karlstad CCC
Redaktörens
spalt
Vi har ju haft några artiklar om
anabola steroider i tidningen genom
åren, men aldrig ett temanummer om
AAS. Nu är tiden mogen.
Under senare åren har missbruket
och den illegala handeln med anabola
steroider och andra dopningsmedel
ökat i samhället och fått en plats på
många agendor. Regeringen har i
sitt ANDT-program mot drogmissbruk lagt till D för dopning och
det ger återverkningar i myndigheterna. Polisen gör satsningar mot gym
och driver stora förundersökningar.
Straffet för grovt dopningsbrott har
nyligen höjts, vilket bidrar till ökad
motivation i rättsväsendet.
Internethandeln med AAS-preparat
är omfattande och lukrativ liksom
handeln med nya nätdroger som
dyker upp som ’lagliga’ droger. När
de efterhand blir klassade som narkotika, fortsätter ofta handeln eftersom
förtjänsterna är så pass goda.
Ett exempel är spicelandet.se som
sålde den narkotikaklassade cannabinoiden JWH-018. När den person från Göteborg som ensam skötte
verksamheten åkte fast, blev fängelsestraffet mycket längre än han kunnat tänka sig, något han tyvärr inte
kunde leva med.
Apropå JWH-preparat. Jag blev
för några veckor sedan uppringd av
en man som sa att han hittat mitt
nummer på nätet och nu undrade han
om jag sålde JWH. Jag blev naturligtvis misstänksam. Var detta ett skämt?
Jag svarade att jag inte säljer JWH…
längre. Mannen nöjde sig med detta
svar och skickade efter ett par minuter ett SMS med frågan: ”Du vet möjligtvis inte var man kan fixa det?”
Till sist. Skicka gärna in egna
bidrag till tidningen. Det finns mycket att berätta.
gunnar hermansson
070-751 5371
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
3
Anabola androgena steroider
– ett högaktuellt drogproblem
Steroidmissbruk är till största delen ett injektionsmissbruk, ofta kombinerat med narkotikaklassade läkemedel och illegala droger.
A
nabola androgena steroider, AAS, är syntetiska
kopior av det manliga könshormonet testosteron.
Testosteron har två viktiga kroppsliga egenskaper. Den
anabola effekten stimulerar muskeluppbyggnad och
stärker skelettet. De androgena egenskaperna utvecklar
mannens könskaraktär, särskilt under puberteten då
pojkar blir män.
Forskare har sedan 1930-talet gjort ansträngningar
för att framställa testosteronvarianter med enbart
anabola effekter - anabola steroider - för att användas som uppbyggande läkemedel inom sjukvården,
men ännu har inget laboratorium lyckats med detta.
Testosteronets androgena effekter följer alltid med i
mer eller mindre varierande grad och vid all användning av anabola steroider riskerar man att drabbas
av en mängd mer eller mindre allvarliga oönskade
androgena effekter. Det gäller också vid terapeutiska
doser och därför har anabola steroider idag en mycket
begränsat användning inom sjukvården, åtminstone
i västvärlden. I Sverige har den medicinska användningen av AAS helt upphört sedan ett par år, men
testosteronderivat används fortfarande i substitutionsbehandling.
Anabola steroider och idrott
Den moderna idrottens kraftsportare upptäckte de fantastiska prestationshöjande egenskaperna av anabola
steroider redan på 1950-talet. Användandet spred sig
snabbt inom friidrott och en del andra idrottsgrenar
under 60- och 70-talen, innan man utvecklat testmetoder.
Givetvis hade man inom bodybuildingens värld,
som ligger utanför internationell idrott, upptäckt de
muskeluppbyggande hjälpmedel som anabola steroider
är. Idag är de män och kvinnor som tävlar inom bodybuilding produkter av ihärdigt användande av anabola
steroider och en mängd andra tillhörande preparat.
Anabola steroider som samhällsproblem
Sedan mitten av 1980-talet, således 25 år tillbaka
i tiden, har man i det svenska samhället gjort iakttagelser av att anabola steroider alltmer missbrukas
av personer utanför idrotten, såväl av kroppsbyggare
som kriminella våldsverkare och en del andra. Ökad
insmuggling och illegal handel av preparaten noterades
och sammantaget ledde detta till att en statlig utredning
tillsattes. Den resulterade i införande av dopningslagen
6
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
Den internationella handeln över internet med anabola
steroider och andra näraliggande dopningsmedel är mycket
omfattande på hemsidor och forum och på en mängd olika
språk.
1992, en speciallag som i allt väsentligt förbjuder ickemedicinsk hantering av anabola steroider och vissa
andra hormonpreparat, på samma sätt som narkotika,
men med avsevärt lägre straffskalor.
Missbruket av anabola steroider har under 2000talet eskalerat och utgör nu ett betydande injektions- och tablettmissbruk. Trots ständigt nya forskningsresultat om skadeverkningar av detta utbredda
missbruk, är kunskapen förbluffande låg inom sjukvården, rättsväsendet och i större delen av samhället.
Steroidmissbruket försiggår till stor del i slutna miljöer,
i en egen subkultur, där också missbruk av narkotika
är vanligt.
En omfattande illegal och internationell handel med
anabola steroider och diverse andra preparat har fört
upp problemet på agendan då och då. Sverige och
övriga nordiska länder har fortfarande en effektivare
lagstiftning är andra EU-länder, men i en stor del av
världen saknas lagstiftning helt. Detta gör att den
lönsamma internationella internethandeln frodas för
att tillgodose västvärldens behov och efterfrågan på
preparaten.
Vi har valt att ägna en del av denna tidning åt AASartiklar för att kasta lite ljus över ett numera gammalt
men ännu i högsta grad aktuellt problem.
n
Gunnar Hermansson
Anabola steroider byggde upp
en norsk massmördare
Några steroidkurer kombinerade med en efedrin/koffein-blandning och en full vapenarsenal förvandlar dig till en supermänniska, en enmansarmé som är omöjlig att stoppa. Detta
skriver den norske massmördaren Anders Behring Breivik i sitt 1516 sidor långa manifest
med titeln ”2083”.
N
är det gäller att förbereda sig fysiskt och mentalt
inför en operation, en krigshandling, rekommenderar Breivik att man tar några kurer anabola steroider
och spetsar med en blandning av efedrin och koffein.
Denna kombination ökar den fysiska och mentala förmågan med upp till 100 procent.
Själv hade Breivik, enligt egen uppgift, tagit några
steroidkurer under förberedelserna av sin ”operation”
den 22 juli i Norge. Den första testkuren på sex veckor
bestod av Danabol tabletter, som innehåller metandrostenolon (metandienon), samma substans som finns i
ryssfemmor/thaifemmor.
Anders Behring Breivik skriver att han är väl medveten om att Danabol är ett mycket effektivt preparat
för att snabbt öka i vikt, men samtidigt samlas mycket
vätska i kroppen. Han gick upp totalt nio kilo under
den första sexveckorskuren. Han vet också att det
finns bra injektionspreparat, t.ex. testosteron propionat, som är effektiva muskelbyggare utan att kroppen
lagrar alltför mycket vätska. Men han påstår sig vara
rädd för sprutor och har därför hållit sig till enbart
tabletter.
Från en nätbutik köpte han 3000 tabletter Danabol
10 mg och Winstrol 10 mg. Dessa vanligt förekommande AAS-preparat skulle räcka till flera testkurer
och en sista ”Operational cycle”. Breivik är som tidigare nämnts också noga med att poängtera vikten av
att förbättra koncentrationen, uthålligheten och den
mentala skärpan under operationen med hjälp av en
mix av efedrin och koffein.
Strategisk användning av anabola steroider
Att Anders Behring Breivik använde anabola steroider
och andra preparat under förberedelserna inför sina
dåd, förvånar inte oss som arbetat med AAS-frågan
sedan 1990-talet. Det känns lika självklart som att han
införskaffade vapen, polisuniform, sprängmedel och all
annan nödvändig utrustning.
Forskning som bedrivits både i Sverige och utomlands har påvisat ett samband mellan AAS-användande
och våld, dels som plötsligt uppflammande raseri och
övervåld, s.k. ”Roid Rage”, och dels inför planerade
brott som t.ex. rån mot banker och värdetransporter.
Forskningen har fått stöd av fallstudier, men någon
systematisk uppföljning av steroidrelaterad brottslighet
har aldrig gjorts. Därför möts forskarnas påståenden
än idag med skepsis.
I mediarapporteringen efter Anders Behring Breiviks
gripande har man skrivit och talat mycket om hur han
förberedde sig rent materiellt och vilka högerextrema
kontakter han haft, men förvånansvärt lite om hans
fysiska och psykiska uppladdning med träning och
olika preparat. Man står fortfarande på ruta noll när
det gäller den kemiska kopplingen till brotten, ett
samband som psykiatriker och andra beteendeexperter
inte gärna vill lyfta fram. Polisen har tagit prover på
Breivik, men ännu (20 augusti) inte avslöjat analysresultaten.
Politiker och andra ansvariga beslutsfattare brukar
reagera med förslag på motåtgärder när något särskilt
allvarligt har hänt. I Norge tillåts fortfarande användande och innehav av AAS för eget bruk, men kanske
blir bruket av anabola steroider nu kriminaliserat även
i Norge, liksom det är i Sverige, en fråga som diskuterats i Norge i åratal utan resultat.
Öka forskningen och förbättra polisens
utredningsrutiner
Nu är det hög tid att något görs för att ge forskare
möjlighet att systematiskt studera kopplingen mellan
olika våldsbrott och användandet av anabola steroider
och andra droger. Polisen behöver också bli bättre på
att påvisa kopplingen genom provtagning och analys
av blod och urin och genom förhör. Det grova våldet
både på allmän plats och i hemmen ökar och ofta vet
man inte riktigt varför, förutom att alkoholen i regel
är inblandad.
Mer kunskap om AAS genom forskning och noggrannare polisutredningar minskar förmodligen inte
våldsbrottsligheten, men fakta ger bättre underlag för
relevanta beslut om de åtgärder som behöver vidtas, till
exempel inom missbruksvården. AAS-missbrukare har
än idag mycket begränsad möjlighet att få adekvat vård
i Sverige.
n
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
7
Ökad dödlighet för
AAS-missbrukare
– visar en studie bland patienter på Resurscentrum för Hormonmissbrukare i Göteborg
sara stanford, st-läkare,
Vårdcentralen Oden, Falköping
Kunskapen om hormondopingens utbredning, effekter samt hur hormonmissbrukarna
skall omhändertas har länge varit låg inom sjukvården, men de senaste åren har medvetenheten ökat nationellt och lokalt med skapande av Dopingjouren, Nationella Nätverket
mot Anabola, Androgena Steroider samt s.k. Resurscentra i Örebro och på Sahlgrenska i
Göteborg.
S
edan 2002 finns på Endokrinsektionen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset ett så kallat Resurscentrum för Hormonmissbrukare, dit patienter från
främst Västra Götalandsregionen, men även från utomliggande regioner, med tidigare eller aktuellt missbruk
av anabola steroider (AAS) kan vända sig och få hjälp.
Resurscentrum drivs sedan starten av endokrinolog
Dr Thord Rosén, i nära samarbete med psykiatrin,
främst Narkomanpolikliniken vid Järntorget i Göteborg,
men även med Kliniskt Fysiologiska Laboratoriet och
Kliniskt Farmakologiska Laboratoriet samt kirurgdiscipliner såsom plastikkirurgi och ortopedi. Hittills har
ca 130 patienter bedömts på Resurscentrat med samtidig utveckling av en modell för omhändertagande av
patienternas problem av somatisk, psykisk och social
natur.
Ålder vid nybesök på Resurscentrum för Hormonmissbrukare
Antal patienter
50
45
40
35
30
Antal
25
20
15
10
5
0
16-20
10
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
26-30
31-35
36-40
41-45
46-50
51-55
Ålder (år)
Fördelning av antalet patienter (n=102) efter ålder vid nybesök på Resurscentrum.
Tiofaldig ökad dödlighet
Studien Ökad mortalitet för patienter på Resurscentrum
för Hormonmissbrukare är ett examensarbete som
AT-läkare Sara Stanford, Vårdcentralen Oden i
Falköping, under handledning av Thord Rosén gjorde
sista året på läkarutbildningen på Göteborgs Universitet.
Syftet med studien var att studera om dödligheten hos
patienter med hormonmissbruk, främst AAS-bruk, är
ökad jämfört med matchande köns- och ålderspopulation, och vilka sjukdomar som i så fall förklarar denna
ökade mortalitet, samt om det finns kopplingar till
specifika AAS-medel (sort, duration, kumulativ dos)
eller övrigt missbruk. Totalt identifierades 102 manliga patienter som inkluderades i studien, samtliga med
nybesök på Resurscentrum under tioårsperioden fram
till 2009-12-31, medelålder 27,4 år (17-53).
21-25
Ålder för debut av AAS-missbruk
Antal patienter
50
45
40
35
30
Antal 25
20
15
10
5
0
14-16
17-19
20-22
23-25
26-28
29-31
32-34
Ålder (år)
Fördelning av antal patienter (n=102) efter ålder för debut
av AAS-missbruk
Sju av AAS-patienterna hade avlidit under tidsperioden. Från SCB:s register inhämtades uppgifter om
dödsdatum, ålder och dödsorsak fram till 2009-12-31
och jämfördes med en köns- och åldersmatchad kontrollpopulation.
Vi påvisar en nära tiofaldig ökad mortalitet för
patienter på Resurscentrum för hormonmissbrukare,
där skillnaden mellan förväntat antal dödsfall (0,72) och
observerat antal (7) dödsfall är signifikant, p=0.00002,
beräknat med Poissonfördelning. Medelåldern för
dödsfallen är 28,9 år (23-47) och dödsorsakerna enligt
obduktion är i huvudsak hjärtsjukdom (2), förgiftning
med heroin (2), förgiftning med andra droger och/eller
läkemedel (2) samt okänt (1). Våra resultat indikerar
att, trots ett omhändertagande på en specialiserad
enhet för hormonmissbrukare, finns det hos dessa
patienter en för tidig död, vilket därmed pekar på de
stora svårigheterna att förändra deras ofta destruktiva
livsstil.
Psykiska besvär vanligast
Förutom mortaliteten har via SCB inhämtats uppgifter
om patienternas sjukvårdskonsumtion, vad gäller inneliggande sjukvårdstid, polikliniska besök samt läkemedelskostnad. Vad gäller dessa uppgifter har jämförelser
med lämpligt normalmaterial ännu ej utförts, varför en
eventuellt ökad sjuklighet utöver den ökade mortaliteten ännu ej kan påvisas hos denna patientgrupp, men
förhoppningsvis kan vi snart återkomma med data i
detta ämne.
Det vi ser är att nära 50 procent av patienterna har
fått antidepressiva medel utskrivna under perioden
2005-07-01—2009-12-31, vilket talar för en hög andel
patienter med depressiva besvär. Vi ser också att nära
50 procent av patienterna varit inneliggande på sjukhus minst en gång under perioden 1999-2008, med
huvuddiagnosen Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser, som var
den vanligaste huvuddiagnosen inom slutenvård.
Den deskriptiva analysen av de mångfaldiga data
från Resurscentrum, ger oss en unik möjlighet att
fånga en ögonblicksbild av dopningspatienternas vardag i Sverige idag, och därmed också finna vägar att
skapa en optimal omhändertagandemodell för dessa
patienter. Den vanligaste besöksorsaken är s.k. AASutredning, då patienten söker för att få information
om allmänna hälsoläget efter flera års missbruk, utan
att alltid uppvisa några uppenbara bieffekter. Annars
dominerar de specifika, redan erkända biverkningarna
till AAS-bruk, såsom hypogonadism (testosteronbrist),
gynekomasti (bröst hos män), psykiska besvär samt
subjektiva hjärtbesvär, som anledning till besök hos
oss. Särskilt viktigt är att fånga upp den depression
som uppkommer, särskilt i seponeringsfasen av AASmedlen (efter avslutad kur), då denna depressionsform
är mycket svårbehandlad och kräver tung antidepressiv
medicinering under lång tid. Besvär med depression
Sara Stanford, ung läkare med kunskap och intresse för steroidmissbrukets medicinska baksidor.
och ibland psykos kräver akut omhändertagande, för
att förhindra suicid och självdestruktivt beteende.
AAS-preparat och doser
AAS-missbruket hade i genomsnitt pågått cirka 6
år, men ett flertal patienter uppvisade anamnes på
AAS-användande på 10-20 år utan tillsynes påtagliga
uppenbara biverkningar, vilket antyder att en individuell variation förekommer vad gäller AAS-medlen, både
på effekt- och bieffektsidan. Den kumulativa dosen
(totalt intag) AAS har beräknats efter patienternas egna
ingående uppgifter om använda preparat, doser (mg/
vecka) antal kurer, duration per kur (antal veckor),
antal kurer per år samt antalet aktiva år med AASmissbruk. Medelvärde av totala intaget av AAS fram
till första besöket på Resurscentrum var 200 gram per
person, vilket delat med medelvärdet av antalet aktiva
år blir 33 gram aktiv substans per år. Detta kan jämföras med substitutionsbehandling med testosteron mot
manlig hypogonadism, där rekommenderad dosering
i FASS är ca 4,3 gram per år (1 ampull Nebido, motsvenska narkotikapolisföreningen 3-2011
11
svarande 1000 mg testosteronundekanoat, injiceras var
10:e–14:e vecka).
Vanligaste preparaten vid AAS-missbruk(n=102)
Methandrostenolone (Dianabol)
79,4%
Nandrolone Decanoate (Deca-Durabolin)
65,7%
Testosternone Propionate+Phenylpropionate+
Isocaporate+Decanoate (Sustanon/Omnadren)
59,8%
Stanozolol (Winstrol)
58,8%
Testosterone Enanthate (Testoviron-Depot)
35,3%
Methenolene Acetate/Enanthate
(Primobolan/Primobolan Depot)
34,3%
Trenbolone (Parabolan/Trenbolone)
32,4%
Oxymetholone (Anadrol)
28,4%
Testo Undecanoate (Andriol/Undestor)
22,5%
Vi fann inget samband mellan den kumulativa dosen
och basala data, vilket antyder att det troligen finns
ett tröskelvärde, som uppnås även bland dem med
de lägsta AAS-doserna, och där ytterligare höjning
av AAS-dosen ej har någon ytterligare inverkan. Det
vi ser är att de enskilda doseringarna av preparaten
ökar med durationen för AAS-missbruket. Dessutom
ser vi i fördelningen av olika AAS-preparat att de allra
flesta (nära 80 procent) börjar med AAS i tablettform
– metandrostenolon, s.k. ”Ryssfemmor” - och övergår
sedan till ett mer avancerat missbruk med intramuskulära preparat. När man väl passerat spärren för att
injicera sig själv med AAS, skulle man kunna tänka sig
att den personliga tröskelnivån för att injicera andra
typer av droger, ex amfetamin, är sänkt, och därmed
skulle man kunna se AAS som en port in i ett blandmissbruk.
Övriga preparat och droger
Vi fann en intressant korrelation mellan kumulativa
AAS-dosen och övrigt preparat/drog- användande utöver AAS. Sammanfattningsvis tycks den tredjedel av
patientpopulationen med högst kumulativ dos AAS,
samtidigt använda mer av andra preparat ägnade åt
muskeluppbyggnad (GH, IGF-1, insulin) och fettförbränning (clenbuterol, efedrin, thyreoideahormoner
T3, T4) jämfört med övriga. På motsvarande sätt tycks
den tredjedel med medelhög kumulativ dos AAS ha ett
blandmissbruk med mer destruktiva droger som amfetamin etc. Förklaringen kan vara att den förra gruppen
utgöres av tävlande bodybuilders med ett mer skötsamt leverne, jämfört med den senare gruppen, som
gärna kombinerar sitt AAS-bruk med ett mer allmänt,
destruktivt drogbeteende.
Blandmissbruk
72,5%
Andra hormoner och prestationshöjande medel 58,8%
GH
35,3%
Efedrin
31,4%
Clenbuterol
28,4%
12
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
Insulin
18,6%
Thyroidea hormoner
10,8%
IGF-1
6,9%
Narkotika
53,9%
Amfetamin
36,3%
Gamma-hydroxybutyrate (GHB) 32,4%
Kokain
23,5%
Marijuana/Cannabis
22,5%
Ecstasy
17,6%
Rökare
34,3%
Alkoholbruk (ej definierat missbruk)
44,1%
Nära 60 procent av patienterna kombinerar AAS med
missbruk av andra prestationshöjande preparat, där
tillväxthormon och efedrin är vanligast. Över 50 procent av patienterna har ett blandmissbruk med narkotika där amfetamin och GHB är vanligast. Vi har tyvärr
ingen uppgift på hur stor andel av patienterna som ev.
har ett blandmissbruk med narkotikaklassade läkemedel. Det vi kan se angående läkemedel är att över
40 procent av patienterna har fått opioider utskrivna
minst en gång under aktuell 4,5-årsperiod, och över
25 procent har fått lugnande medel och sömnmedel i
form av bensodiazepiner.
Slutsatser
Vi presenterar i studien en nära 10 gånger ökad
mortalitet för patienter på vårt Resurscentrum, där
huvudsakliga dödsorsaker är hjärtsjukdom och drogförgiftning till följd av AAS-missbruk och ofta ett samtidigt blandmissbruk med prestationshöjande preparat
och/eller droger. Våra resultat indikerar, att trots ett
omhändertagande på en specialiserad enhet för hormonmissbrukare, finns det hos dessa patienter en för
tidig död, vilket pekar på de stora svårigheterna att
förändra deras ofta destruktiva livsstil. Vissa patienter,
trots påvisade negativa effekter av sitt AAS-bruk, är
som vid andra typer av beroende och missbruk, inte
beredda att ge upp detta, trots förslag från vår sida
till terapimöjligheter. Dessa patienter avböjer remisser
till beroendekliniker, och återkommer inte till uppföljande återbesök, vilket kan förklara en del av den
ökade dödligheten bland våra patienter. Vi letar efter
möjligheter att finna behandlingsvägar även för denna
patientkategori.
Syftet med Resurscentrum är att optimera omhändertagandemodellen för patienter med hormonmissbruk genom att öka kunskapen om riskerna med missbruket och hur dessa kan förhindras, tidigt upptäckas
och behandlas. Vår förhoppning är att Resurscentrum
fortsätter att utvecklas, så att omhändertagandet av
denna speciella patientgrupp kan bli så effektiv och
säker som möjligt, samt att kunskapen sprids till primärvården och samhället för att i ett tidigt stadium
kunna fånga upp AAS-missbrukare och i tid kunna
bryta den hotande prematura död som föreligger. n
Första polisinsatsen mot AAS på gym i Stockholm
text: torgny söderberg,
t.f rotelchef, Narkotikaroteln, LKP- Stockholm
Onsdagen den 9 februari 2011 utfördes en länsgemensam insats mot AAS-problematiken
i Stockholm med speciellt fokus mot gymmiljöer.
B
akgrunden var att RKP genom Cecilia Fant uppmärksammade oss på problemet och under hösten
2010 började vi planera insatsen.
Vår tanke var att varje distrikt i Stockholms län
skulle bidra med personal som var vana att arbeta
offensivt mot narkotika och att detta arbetssätt skulle
användas även mot dopingmissbruk. Vi lade en grundbemanning med cirka 60 poliser som skulle arbeta den
aktuella kvällen.
Insatsen hade egentligen två syften. Det första var
att visa på ett stort missbruksproblem som ingen
arbetar speciellt aktivt med. Det andra var att visa att
gymmiljön inte är någon fredad zon och att framför
allt ungdomar ska bli avskräckta att använda anabola
steroider.
Insatsen var uppdelad i två delar. Den första var en
halvdagsutbildning där vi bland annat fick hjälp av
Dopingjouren samt kollegor från Göteborg, där man
tidigare hade provat att arbeta mot gym. Ämnen som
diskuterades var bland annat medicinska effekter och
sociala konsekvenser av missbruk, hur man bygger
upp skälig misstanke och hur man arbetar på gym
samt den aktuella lagstiftningen. Den andra delen var
själva insatsdagen där vi arbetade mellan kl. 13.00 och
22.00.
Stort intresse från poliser på fältet att delta
När vi började närma oss utbildningen och insatsen
förstod vi att intresset inom myndigheten var mycket
större än vad vi först hade anat. Istället för de ca 60
poliserna som var kravet, fick vi cirka 100 poliser under
insatsdagen och cirka 140 på utbildningen. Förutom
spanare deltog närpoliser och personal från poliskontor samt utryckningsavdelningar. Insatsen blev mycket
lyckad och samtliga inblandade bidrog till ett mycket
bra resultat. Bra initiativ och stor uppfinningsrikedom
hos duktiga spanare gjorde att många blev överraskade
när poliser plötsligt dök upp på gymmen och började
ställa frågor om träning och steroidanvändning.
Resultatet kan sammanfattas på följande sätt:
77 personer, varav 71 män och 6 kvinnor, frihetsberövades misstänkta för dopningsbrott.
73 av dessa misstänktes för eget bruk av AAS och
26 för innehav.
En person misstänktes för framställan och tre för
14
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
Polisinsatsen har inspirerat lokala polisområden i Stockholms
län att fortsätta arbetet mot missbruk i gymmiljö.
förvärv i överlåtelsesyfte (varav två för grovt brott). Ett
tiotal personer misstänks också för narkotikabrott.
38 personer var under 25 år och den yngsta var 17
år. De misstänkta var allt ifrån ungdomar i början av
sitt missbruk till eliten av kroppsbyggare samt grovt
kriminella personer från våra mest kända kriminella
gäng.
Vi tog cirka 80000 enheter av olika dopingpreparat
i beslag och mindre mängder cannabis, samt två skjutvapen och en grön laser.
Alla brottsmisstankar har utretts i olika lokala
polisområden i Stockholms län och därför finns ingen
sammanställning av analysresultat och domar efter
polisinsatsen.
Lyckad insats gav mersmak
Efter insatsen har många inblandade kollegor varit
mycket positiva och berättat att de nu har hittat ytterligare ett bra verktyg i drogbekämpningen. Sannolikt
kommer det flera lokala insatser framöver. Flera
gymägare har också varit positiva. En del av dom har
faktiskt efterfrågat att polisen ska göra något åt AASproblematiken. Under insatsdagen gjordes kontroll på
ett 40-tal olika gym, allt ifrån de stora kända gymmen
till rena källargym med en relativt sluten kundkrets. På
eller i anslutning till 25 gym gjorde vi olika typer av
ingripanden.
Den här insatsen gjordes i samarbete mellan
Polismyndigheten i Stockholm, Rikskriminalpolisen,
Dopingjouren samt STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) Samarbetet har varit mycket
bra och friktionsfritt!
n
Preventivt arbete i gymvärlden
text och foto: björn ekström, Narkotikaroteln, Göteborg
Under en eftermiddag i våras genomfördes ett stort antal kontroller på olika gym runt om
i Västra Götaland. Målet var att hitta personer som kunde misstänkas för bruk av AASpreparat, anabola androgena steroider
Tidigare insats gav gott resultat
För några år sedan genomförde två spaningsgrupper
från narkotikaroteln i Göteborg en tvåveckors insats
mot bruk och innehav av AAS-preparat. Mycket tid
lades på förspaning för att försöka identifiera brukare
och säljare av dopningsmedel. Arbetet koncentrerades
sedan på att finna och kontrollera så många som möjligt av dessa personer, både på de gym där de tränade
och på andra platser där de uppehöll sig. Ett stort antal
av de personer som kontrollerades tillhörde eliten inom
svensk bodybuilding, någon befann sig bland de bästa
i världen. På grund av förarbetet och målgruppen var
träffprocenten hög. Inte så märkligt eftersom flera av de
personer som medtogs berättade att det inte är möjligt
att nå upp till och hålla sig kvar på elitnivå utan att ta
hjälp av otillåtna preparat. Genom samtal med olika
källor i gymvärlden kom uppgifter fram som tydde på
att insatsen gav en effekt som höll i sig en tid efter att
den avslutats. Vissa gym var i stort sett avfolkade under
en period av rädsla för att polisen skulle komma dit.
Väcka intresse för arbete mot
dopingproblematiken
Det goda resultatet gav mersmak och var ett av skälen
till att planer på en ny insats tog form under början av
2011. En annan orsak var naturligtvis att doping fortfarande är relativt vanligt och accepterat inom gymvärlden. Ytterligare en orsak var att polisen inte bedriver något aktivt arbete mot AAS-problematiken ute på
fältet i Västra Götaland. Det är fortfarande så att de
flesta dopningsbrott uppdagas i samband med annan
brottslighet. Initiativtagaren Magnus Adriansson på
narkotikaroteln i Göteborg poängterar att man förutom att upptäcka och lagföra personer som använder
sig av AAS-preparat även ville sprida kunskap och
väcka ett intresse för arbete mot dopingproblematiken hos poliser i yttre tjänst. Naturligtvis ville man
även visa att gymmen inte är en frizon för brukare av
AAS-preparat. Det innebär förhoppningsvis att även
presumtiva brukare blir medvetna om riskerna att bli
kontrollerade och lagförda.
Stort antal kontroller
Till skillnad mot tidigare insats som löpte under längre
tid bestämde man sig nu för att göra en endagarsinsats
med besök på så många gym som möjligt. All personal
som skulle delta i insatsen fick en kortare information/
utbildning om preparat och arbetsmetodik i samband
med kontroll av personer som kan misstänkas för eget
bruk av dopingpreparat. Förutom taktik vid ingripande trycktes det på vikten av ett längre samtal med
personen som kontrollerades. De fick även lite tips om
vilka frågor som kan ställas för att bilda sig en uppfattning om eventuellt intag av AAS-preparat och hur en
misstanke kan byggas upp.
I Göteborgsområdet besöktes omkring femton olika
gym, både fristående och anläggningar som tillhör olika
kedjor. I övriga länet besöktes ett tiotal träningsställen.
Ett stort antal personer kontrollerades och omkring 35
av dessa medtogs för provtagning . Några misstänktes
också för bruk av narkotika. Det genomfördes 16
stycken husrannsakningar, på 13 av adresserna beslagtogs dopingmedel. På vissa adresser hittades dessutom
mindre mängder narkotika.
Personalen som arbetade på de gym som besöktes
var till övervägande del positiva till kontrollerna och
eftersökte fler och tätare besök av polisen. n
Polisen i Göteborg besökte under en dag cirka femton gym
och pratade med många av de tränande. Samtalen ledde till
att 35 personer togs med för urinprovstagning, eftersom de
skäligen kunde misstänkas för dopningsbrott genom eget
bruk av bl.a. anabola steroider.
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
15
Stor AAS-utredning i liten polismyndighet
text: joakim sjöberg, Polisen Ystad
Hösten 2010 gjorde spaningsgruppen i Ystad sitt andra tillslag på kort tid mot en 48-årig
man, tidigare känd kroppsbyggare på elitnivå. Båda dessa beslag av anabola steroider
var stora i dopingkretsar och tydde på att det handlade om mer än lokalförsäljning i närområdet.
D
et lades mycket tid till att försöka hitta vilken
koppling och funktion 48-åringen hade i ett
större perspektiv. Försäljning av preparat hade skett
via hemsidan nlpgear.se och när hans dator tömdes
framkom kontonummer, som uppgavs till alla köpare
via krypterad mail och man kunde sedan spåra vidare
och följa pengarnas väg till alla involverade personer
och konton. Sammanlagt åtta personer i Ystad, Malmö
och Växjö som deltagit i den illegala handeln åtalades
under våren 2011.
Polisledningen stöd och en
bra organisation är viktigt
Polisledningen i vårt område förstod att detta kunde bli
ett ärende som skulle växa till en mycket stor omfattning. Doping var inget område man haft jättestor
kontakt med tidigare, varken på ledningsnivå eller på
gatunivå, men med facit i hand och sex månader senare
kan man konstatera att det var ett lyckat beslut att
våga ge sig ut på outforskad mark.
Den stora nyckeln till framgång var att redan från
allra första början sätta ihop en grupp som enbart
skulle jobba med detta ärende. Denna grupp innehöll
både utredare och spanare samt ett mycket nära och
viktigt samarbete med åklagaren som skulle driva ärendet. En person blev ansvarig för projektet och för all
information som kom in i ärendet och hade ett helikopterperspektiv. Han delade ut information till berörda
inom gruppen. För att få helhet träffades man en gång
i veckan och stämde av så att alla fick den nödvändiga
information som krävdes för att jobba vidare. Vid alla
träffar fanns även åklagaren med.
Projektgruppen bestod av engagerad personal som
verkligen lagt ner all tid som behövts för att gräva fram
den information som krävts för att kunna föra ärendet
framåt. Att driva ärendet i en sorts projektform visade
sig vara ett mycket lyckat koncept. Att även få med sig
polisledningen i området är viktigt då dessa ärenden
tenderar att bli väldigt stora och utdragna tidsmässigt
och påfrestande för ett litet polisområde.
En viktig faktor i dopingärende är analys av datorer
och mailtrafik. Detta kan tyckas vara tungt då det ofta
handlar om tusentals sidor information. Då försäljning
sker på mer okonventionella metoder som exempelvis
krypterad mail, istället för som narkotika där det oftast
18
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
Beslagtagna preparat, sprutor, datorer, telefoner och kontanter som poliser från Ystad hittade hos en av huvudmännen
i Malmö. Bland annat framställdes egna preparat i namnet
NordLab. Foto: Polisen Ystad.
är fysiska besök, är datoranalysen helt nödvändig för
framgång. Vi fick även hjälp med hemliga tvångsmedel
från länskrims sida, vilket resulterade i att personer vi
aldrig hade kommit i kontakt med annars ramlade in i
ärendet allt eftersom tiden gick.
Resultatet blev bra och kunskaperna
om AAS ökade
Resultatet blev i en fällande dom i Ystads tingsrätt
för alla åtta personer som varit involverade i handeln.
48-åringen fick tillsammans med en 43-åring från
Malmö två års fängelse och ett solidariskt skadeståndsansvar på 2,7 miljoner kr. Förutom detta fick en 40-årig
man från Lomma 16 månaders fängelse och 250 000
kr förverkade. Övriga fem inblandade i ärendet fick
kortare fängelsestraff respektive samhällstjänst.
I vårt polisområde har responsen på vårt ärende
varit positiv och man har fått upp ögonen för problematiken med doping. Många personer har blivit
kunniga inom området och man har blivit mer offensiv
i arbetet framförallt på gatunivå. Både spanare och
utryckningspersonal har med stöttning och kunskap
från involverade personer i ärendet vågat ta ut svängarna mer inom ett område man tidigare inte riktigt
vetat hur man skulle gå tillväga. Samtidigt sprider sig
ryktet snabbt i en liten ort och många har blivit varse
att polisen är offensiva och har ögonen på de personer
som missbrukar anabola steroider. n
Startgruppen i Nätverket mot anabola androgena steroider. Från vänster Håkan Nyberg, Riksidrottsförbundets antidopinggrupp, Bengt O Eriksson, professor emeritus och medlem i Riksidrottsförbundets dopingkommission, Tomas Pärlklo, polisen
i Blekinge, Rolf Trulsson, Blekinge Idrottsförbund och ansvarig för dopingfrågor, Gunnar Hermansson, f d kriminalinspektör
vid Rikskriminalens narkotikarotel, Annica Börjesson, Dopingjouren, Fred Nyberg, professor vid Avdelningen för biologisk
beroendeforskning vid Uppsala universitet, m.m., Anders Rane professor och chef för Dopingjouren, Ingemar Thiblin, docent
vid Rättsmedicinalverket Stockholm och Uppsala samt Nina Gårevik, Dopingjouren.
På bilden saknas Tommy Moberg, socionom och doktorand vid Göteborgs universitet, expert i frågor kring ungdom, doping
och missbruk, Thord Rosén, endokrinolog och ansvarig för Resurscentrum vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg samt Kurt
Skårberg, kurator vid Beroendecentrum i Örebro.
Nätverket mot anabola androgena steroider
För att utbyta erfarenheter och för att hålla frågan vid liv, bildades för drygt tio år sedan
ett nätverk bestående av människor inom forskarvärlden, sjukvården, rättsväsendet och
idrotten, alla med mångårig erfarenhet av arbete mot doping i samhället.
•
På Beroendecentrum UBB i Örebro började man
1996, som första mottagning i Sverige, ta emot och
erbjuda behandling för steroidmissbrukare som
fått psykiska och fysiska problem.
• På Avdelningen för biologisk beroendeforskning
vid Uppsala universitet pågick sedan några år
forskning om anabola steroiders effekt på hjärnan.
• I Göteborg inom narkomanvårdsbehandlingen
hade man sedan flera år mött steroidmissbrukare
med blandmissbruk.
• Dopingjouren i Huddinge, en rikstäckande telefonrådgivning för alla som har frågor om doping
(AAS), startade sin verksamhet 1993.
• Rikskriminalen hade sedan 1994 en person avdelad
för att kartlägga missbruket och den illegala handeln med AAS.
• Riksidrottsförbundets antidopinggrupp intresserade sig också för dopingproblemen i samhället.
• Polisen i Blekinge och Blekingeidrotten hade sedan
länge ett unikt samarbete mot AAS-problemet i
samhället.
• Rättsmedicinare vid Karolinska sjukhuset började
omkring 1994 uppmärksamma och dokumentera
steroidmissbrukare som dött en för tidig död.
Alla dessa personer inom olika organisationer gick 1999
samman och bildade Nätverket för arbete mot dopning
i samhället, som ibland också benämns Nätverket mot
anabola androgena steroider, AAS. Initiativtagare till
22
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
bildande av nätverket var Beroendecentrum i Örebro.
Medlemmarna i nätverket började träffas halvårsvis
för att presentera lägesrapporter och nya rön inom respektive arbetsfält. Efterhand växte antalet intresserade
som vill delta i nätverksträffarna och då anordnades
seminarier med ett 50-tal deltagare.
Även involverade personer i Norge och Danmark
började visa intresse för nätverkets arbete och den
samlade kunskapen som fanns där. Sedan 2006 har
också tre nordiska nätverksmöten anordnats i form
av tvådagars konferenser i Uppsala, Drammen och nu
senast i maj 2011 i Köpenhamn.
Den grupp på ett tiotal personer som en gång startade nätverket är fortfarande i stort sett intakt. Den s.k.
startgruppen träffas årligen och briefar varandra, eftersom här finns en unik samlad kompetens hos personer
som i olika verksamheter sedan början av 1990-talet
har arbetat med frågor rörande anabola steroider som
ett samhällsproblem. Under det senaste mötet i januari
2011 enades gruppen om ett antal viktiga punkter som
professor Fred Nyberg skulle ta med till nästa möte
med Regeringens ANDT-råd, där även Fred ingår.
Startgruppen i Nätverket mot AAS planerar också
att skapa en egen hemsida där aktuell information om
AAS kan presenteras och göras tillgänglig för flera.
Portalen är även tänkt att underlätta kontakter med
nätverket.
n
Gunnar Hermansson
Operation Liquid
Dopningsmålet som var störst i allt
text: gunnar hermansson
foto: polisen i sundsvall
Operation Liquid var arbetsnamnet på den i särklass mest omfattande polisutredningen
avseende insmuggling, framställning och illegal distribution av anabola steroider, AAS,
och andra dopningsmedel.
Den 4 augusti 2011 meddelades dom i målet i Sundsvalls tingsrätt efter en sju månader
lång rättegång som är en av de största i svensk historia.
O
peration Liquid var ett ovanligt ärende på många
sätt. Utredningen har varit ett renodlat dopningsärende där 70 personer åtalades i oktober 2010
för grovt smugglingsbrott, grovt dopningsbrott, grovt
penninghäleri samt normalgrader av dessa brott och
olika grader av medhjälp.
Operationen leddes av polisens aktionsgrupper i
Sundsvall och Umeå och för första gången har ett
AAS-ärende med brott mot dopningslagen och smugglingslagen utretts som grov organiserad brottslighet.
Den illegala verksamheten, som började utredas i
maj 2009, har haft sitt ursprung i Spanien och försiggått på flera platser i Sverige. Cirka 1000 köpare av
anabola steroider och andra preparat har identifierats
över hela landet. De lagförs på sina respektive hemorter.
Rättegången har letts från tingsrätten i Sundsvall.
Under de första veckorna, då alla de 70 åtalade och
deras försvarare deltog samtidigt, genomfördes förhandlingarna med hjälp av videolänk i sex tingssalar
i Malmö, Göteborg, Karlstad, Örebro samt två salar
i Sundsvall.
Gärningsbeskrivning
En central faktor i utredningen har varit anabola steroider i vätskeform av fabrikatet Dutch Lab. Preparaten
har sålts till olika länder via Dutch Labs hemsida,
som innehades av Mr Maxi och hans sambo Kerstin.
Mr Maxi, som han själv kallade sig, är född i Sverige
men av serbisk börd och sedan några år bosatt i södra
Spanien tillsammans med Kerstin.
Dutch Labs sortiment bestod av 10 ml vialer, små
glasflaskor som innehöll olika AAS-substanser upplösta i olja. Framställningen skedde i olika led. Mr
Maxi importerade AAS-substanserna i pulverform från
Kina. Via Österrike levererades pulvret till Portugal
och Spanien, där pulvret i ett första led blandades med
vegetabiliska oljor av god kvalitet.
Därefter tappade Mr Maxi upp oljeblandningen
26
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
i halvliters flaskor som märktes med t.ex. olivolja.
Oljeflaskorna skickades till Anders, som sedan några
år var Mr Maxis samarbetspartner i Sverige och bosatt
i Umeå. Paketen skickades inte direkt dit utan via målvakter som hade rekryterats för ändamålet.
Mr Maxi köpte också in 10 ml glasvialer, gummimembran, krymplock, etiketter med hologram och den
utrustning som behövdes för att iordningställa färdiga
AAS-produkter. Allt sådant material skickades också
till Anders via målvakter.
Anders uppgift var att färdigställa, förpacka och
skicka vialer till återförsäljare i Sverige. Kerstin besökte
Anders i april 2007 och lärde honom att torrsterilisera
glasvialer i ugnen, filtrera oljan och tillsätta bakteriedödande medel och konserveringsmedel, tappa upp i
vialer, försluta dem och sätta på etiketter.
Dutch Labs produkter såldes huvudsakligen via tre
återförsäljare i Karlstad, Göteborg och Malmö, och
Anders skickade färdiga vialer till dem enligt direktiv
från dem och Mr Maxi. Efterfrågan var stor och för att
organisationen skulle fungera gjordes en riskfördelning
genom att huvudmännen rekryterade personer som
fick olika roller som mottagare, lagerhållare och avsändare av preparat och pengar. Kerstin reste då och då till
Sverige för att samla in pengar från Anders och återförsäljarna. Det handlade om miljontals kronor som hon
överlämnade till Mr Maxis mor, bosatt i Olofström.
Modern reste med jämna mellanrum till Serbien och
satte in pengarna på Mr Maxis konto.
Åklagarna hävdade i åtalet att Mr Maxi och Kerstin
skickat åtminstone 7 miljoner enheter aktiv AASsubstans till Anders, dvs. oljeflaskor som innehöll minst
35 miljoner milligram aktiv substans, till ett värde uppgående till minst 9 miljoner kronor i köparled.
Tullbeslag avslöjade hanteringen
Den 3 maj 2009 undersökte tullen på Arlanda innehållet i en försändelse med nio olivoljeflaskor från Spanien
adresserade till en 31-årig man i Sollefteå. Sedan analys
Anabola steroider i 10 ml vialer av fabrikatet Dutch Lab
framställdes i Portugal/Spanien och i Umeå för illegal försäljning i bl.a. Sverige.
Långa fängelsestraff för huvudpersonerna
Alla beslagtagna preparat och all utrustning för framställningen samlat i ett bergrum I Sundsvall. Försvararnas protester mot den planerade förevisningen på plats för rättens
ledamöter, slutade med en filmförevisning av beslaget i
rättssalen.
visat att oljan innehöll anabola steroider, startade den
stora utredningen som fick namnet Operation Liquid.
Efter sju månaders spaning och utredning genomfördes
den 9 december 2009 en samordnad polisinsats på ett
stort antal platser i Sverige. Det var förutom i Umeå
med omnejd också på återförsäljarnas orter. Ett 40-tal
misstänkta personer var utsedda att gripas denna morgon, vilket också skedde. I Spanien skulle samtidigt Mr
Maxi och Kerstin gripas av spansk polis, men Mr Maxi
kunde inte anträffas och är fortfarande på fri fot och
internationellt efterlyst.
Stora mängder anabola steroider och andra preparat
togs i beslag, liksom diverse utrustning, pengar och
andra värdeföremål.
Förundersökningen pågick under större delen av
2010 innan åtal kunde väckas i oktober 2010. Många
av de åtalade hade suttit häktade under delar av utredningen och när rättegången startade den 1 november
satt Anders och Kerstin fortfarande i häkte.
Rättegången pågick under mer än sju månader och den
4 augusti 2011 meddelade tingsrätten sin dom. Det
590 sidor tjocka dokumentet fick också stor medial
uppmärksamhet på grund av målets omfattning.
Anders och Kerstin dömdes till långa fängelsestraff
för grov smuggling och grovt dopningsbrott. Anders
fick sju års fängelse, hans syster dömdes till ett år och
fyra månaders fängelse för medhjälp till grovt dopningsbrott och de målvakter och andra personer som
han anlitat fick olika långa fängelsestraff respektive
skyddstillsyn.
Kerstin dömdes till sex års fängelse och hennes
moder till ett års fängelse för grovt penninghäleri.
Av återförsäljarna och deras närmaste dömdes sex
personer till fängelse i mellan tre och fem år för grova
smugglings- och dopningsbrott. Totalt dömdes 57
personer till sammanlagt 65 års fängelse samt övriga
påföljder som villkorlig dom, samhällstjänst, skyddstillsyn och dagsböter. För 13 av de åtalade ogillades
åtalet.
46 av de dömda har överklagat till hovrätten.
Chefsåklagare Marina Amonsson är nöjd med domarna mot de huvudmisstänkta, men hon anser att flera
av de andra som deltagit i den organiserade verksamheten fått för lindriga straff och därför kommer hon
och hennes två åklagarkollegor Nils Lundberg och
Ylva Johansson att också lämna in överklaganden till
hovrätten.
Åklagarna är dessutom kritiska till de i vissa fall
oskäligt höga advokatarvoden som yrkats. Många
hade begärt ersättning för betydligt mer tid än de
beräknats ha använt och i många fall också felaktigt
debiterat förhöjd timkostnad. Rätten skrev därför ner
ersättningsyrkandena för 20 av försvararna, men deras
nota slutade ändå på 58 miljoner kronor.
n
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
27
AAS-missbruk har
pågått i mer än 50 år
text: gunnar hermansson
I takt med att AAS-missbruket och smugglingen av steroider tar en allt större plats i samhället, hörs nyutnämnda och ibland självutnämnda ”experter” ropa efter mer kunskap om
detta ”nya” problem. I själva verket har AAS-missbruket pågått världen över i mer än 50
år, sedan idrottsmän och kvinnor redan i slutet av 1950-talet upptäckt de prestationshöjande preparaten. Smuggling och illegal handel har också dokumenterats sedan länge och
i Sverige infördes den s.k. Dopningslagen redan 1992.
Här nedan återges två fall av smuggling av hormonpreparat som avslöjades på 1980-talet
i Finland och Sverige. Brottsligheten har alltså funnits ett tag liksom kunskap om preparaten.
Hormonpreparat från Sovjetunionen
Den 8 januari 1984 fastnade två unga män i en
stickprovskontroll vid Nuijamaas gränsstation i östra
Finland, när de återvände hem till Jyväskylä efter en
turistresa till Sovjetunionen. Tulltjänstemännen hittade ett stort parti hormonpreparat, anabola steroider,
undangömt på olika ställen i deras bagage.
En docka innehöll 151 ampuller och en lika stor mängd
hittade man i ett lönnfack i en teburk. I några ölburkar
fann tullen 10093 tabletter.
Ett par år tidigare hade tullen börjat lägga märke till
att turister och idrottsmän ofta hade hormonpreparat
med sig när de återvände från Sovjetunionen. Flera fall
avslöjades där de resande smugglade så stora mängder
tabletter och ampuller att det inte kunde röra sig om
”import av ringa mängd för eget bruk”. Det var uppenbart att syftet med smugglingen var att sälja preparaten
vidare i Finland, främst till kraftsportsutövare
De båda unga män som gripits i Nuijamaa påstod
att de var bodybuildare och att preparaten var avsedda
för deras eget bruk. Det räckte dock för tulltjänstemännen att titta på deras kroppsbyggnad för att inse att de
inte var trovärdiga. I förhör erkände de snart att de var
kurirer åt två män från Jyväskylä, Vesku och Lunkki.
Vesku hade ägnat sig åt bodybuilding i fyra år.
Under sina resor till Sovjetunionen hade han lärt sig
var han kunde köpa hormonpreparat billigt. Men han
vågade inte smuggla hem dem själv eftersom han alltid
blev kontrollerad av den finska tullen.
30
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
När de två unga männen, som han kommit i kontakt med genom Lunkki, reste till Leningrad var Vesku
också på plats och köpte hormonampuller och tabletter
på apotek. På den tiden var det inga problem att köpa
anabola steroider på apotek i Sovjetunionen. Kunden
fick köpa allt han ville och kunde – bara han hade
pengar. Vesku gömde preparaten i en docka, en teburk
och i några tomma ölburkar. Föremålen lämnade han
till de två unga männen, som alltså avslöjades vid den
finska gränsen.
Under utredningen kom det också fram att Vesku
och en annan kroppsbyggare, Ykä, hade hållit på med
hormonsmuggling från Sovjetunionen sedan 1982. Vid
16 tillfällen hade de smugglat in 1600 – 1800 ampuller
och 70 000 – 92 300 tabletter anabola steroider. I början sålde de preparat till likasinnade på tävlingar och i
träningslokaler och mot slutet även via postförskott till
köpare på annan ort.
Vesku och hans kumpan Ykä dömdes till villkorliga
fängelsestraff på sju respektive åtta månaders fängelse.
Övriga inblandade dömdes till böter av varierande
storlek.
Enligt finska tullen var detta inte de första hormonsmugglarna som avslöjades och heller inte de sista,
eftersom det hade visat sig att det går att komma åt den
smugglingstrafiken och att vakenhet lönar sig.
Berättelsen är ett sammandrag av överdetektiverna
Kari Rennolas och Pauli Kokkis artikel i Nordisk
Kriminalkrönika 1985
(Jim Björcks skrivelse
till regeringen 1988 var
en starkt bidragande
orsak till att en statlig
utredning tillsattes, vilken resulterade i införandet dopningslagen
1992. Red anm.)
Effekter och bieffekter välkända redan då
Smugglingen av anabola steroider från Sovjetunionen till
Finland skedde bl.a. i dockor och ölburkar.
Omfattande AAS-handel utreddes i
Göteborg 1988
Tullen i Helsingborg avslöjade i augusti 1988 en man
som försökte smuggla in ca 20 kilo anabola steroider
och andra läkemedel. Mannen, som utförde ett kuriruppdrag åt en person i Göteborg (den s.k. huvudmannen), ingick i en personkrets som man bedrivit spaning
mot under en lång tid på grund av misstankar om
omfattande kokainhantering.
Eftersom huvudmannen fanns i Göteborg, övertogs
utredningen av Göteborgspolisens narkotikarotel och
kammaråklagare Jim Björck gick in som förundersökningsledare. Polisen gjorde ingripanden mot huvudmannen och andra personer i Göteborgstrakten och
under förhören kunde man kartlägga att huvudmannen under de senaste två åren huvudsakligen levt på
hanteringen av anabola steroider och andra dopningspreparat. Totalt hade han under de två åren hanterat
ca 200 kilo av olika sådana preparat. Uppskattning av
mängden gjordes av de misstänkta och det kan därför
ha funnits en viss felmarginal. Sammanlagt beslagtog
Helsingborgstullen och Göteborgspolisen 62 olika preparat motsvarande en vikt på 30-40 kilo. Huvuddelen
av preparaten var anabola steroider.
De lagregler som kå Jim Björck hade till sitt förfogande
inför åtalen mot de misstänkta var framför allt varusmugglingslagens (varusmuggling, olovlig befattning
med smuggelgods m.m.) och läkemedelsförordningens.
Eftersom alla preparaten i ärendet, inklusive anabola
steroider, omfattades av läkemedelsförordningen på
den tiden – innehav och bruk var alltså inte var straffbart – skrev Jim Björck till regeringen och föreslog
vissa lagändringar, t.ex. kriminalisering av innehav och
bruk av läkemedel. Han efterlyste också en översyn av
straffskalorna i läkemedelsförordningen eftersom han
ansåg att en väsentlig straffskärpning av olovlig läkemedelshantering var nödvändig.
Jim Björck anlitade
en medicinsk expert
som sakkunnig för att beskriva de preparat som var aktuella i utredningen. Doktor Tönu
Saartok i Visby, en av Riks-idrottsförbundets experter på dopningspreparat, skrev ett utförligt utlåtande om preparaten. Utlåtandet innehöll bland annat
detta:
Anabola steroider är läkemedel som framställts i
målsättningen att förbättra en av egenskaperna hos
det manliga könshormonet testosteron, nämligen den
anabola effekten. Anabola steroider används bara i
undantagsfall som läkemedel, nämligen som ersättningspreparat vid sjuklig brist på eget manligt könshormon, som lindrande preparat vid avancerad cancer
samt försöksvis eller som lindrande medel vid en del
andra sjukdomstillstånd som t.ex. blodsjukdomar,
njursjukdomar, benskörhet och brännskador.
Vid missbruk i syfte att dopa sig tar man 2, 10 eller
100 gånger den medicinska dosen. Sådana höga doser
kan vara beroendeframkallande i psykologisk bemärkelse, men troligen även fysiskt. Tillförsel av höga
doser anabola steroider ger en psykisk ”kick” mycket
snarlik den man får av amfetamin.
Nolvadex, anti-hormon som används för att motverka
förstorade bröstkörtlar.
Sköldkörtelhormon används som dopningsmedel för
att öka ämnesomsättningen. Vid lågt intag av kalorier
börjar då kroppen förbränna mer fett och detta eftersträvas i den s.k. ”deffningsperioden” hos kroppsbyggare då man ska minska underhudsfettet så att muskulaturen ska framträda bättre.
Tillväxthormon är ett kroppseget hormon som bidrar
till att man växer i tonåren. Enstaka rapporter talar
för att detta medel ger snabb ökning av kroppsvikten,
större muskler. Det finns en uppenbar risk att detta
ämne kommer att bli ett lika stort dopingproblem i
idrotten på 90-talet som de anabola steroiderna har
varit de senaste decennierna.
n
Texten är ett utdrag ur Jim Björcks artikel som var
införd i den allra första SNPF-tidningen som gavs ut i
december 1988.
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
31
Förverka sprutor?
text och foto: christoffer bohman
Operativa poliser kommer ofta i kontakt med sprutor och andra redskap i det offensiva
arbete mot narkotika. Det är förenat med vissa svårigheter som jag nu kommer belysa.
Dels har vi problematiken med förverkandelagarna och hur vi rent operativt ska förfara då
vi hittar på sprutor. Sen har vi den politiska biten som i allra högsta grad har smugit sig in
på detta område och som påverkar vårt arbete. Ska vi förverka sprutor som brukarna får
ut legalt? Sverige har sedan en tid tillbaka sprututbytesprogram och dessa kommer att bli
fler och jag saknar styrning från högre ort hur vi ska agera. Ej att förglömma risken för oss
poliser att göra oss illa på dem.
Att byta sprutan
Sprututbytesprogrammen och dess ”harm reduction”politiska innebörd är en het potatis i Sverige. Jag kommer inte lägga mina personliga åsikter om systemet
utan konstaterar endast att de är här för att stanna
och fler är på väg att öppna. Dessa sprututbytesprogram finns i nuläget i bla. Malmö, Lund, Helsingborg,
Karlskrona samt i Stockholm. I Stockholm är det en
brukarförening som på eget initiativ öppnat en lokal
dit brukare kan komma och byta sprutor och ligger således inte under landstinget som i övriga fall.
Stockholms Brukarförening, som de heter, har polisanmält sig själva för att få klarhet i om de får agera
på detta sätt och som det ser ut i nuläget så verkar de
få fortsätta. Flera källor beskriver en nedgång i smittospridning bland narkomaner i de områden där dessa
program startat. I nuläget finns det dock inga utvärderingar gjorda på något av dessa utbytesprogram.
Lund rapporterar att de har mellan 5-10 personer som
dagligen kommer och byter sprutor.
Kommer steroidmissbrukare ha tillgång
till rena sprutor?
Uppgifter från norra England gör gällande att de flesta
av deras klienter på sprututbytesprogrammen är steroidmissbrukare. Då jag samtalade med de svenska
utbytesprogrammen så ser de inte den problematiken
än. I Lund har de en klient medan de övriga inte har
någon. De säger dock att steroidmissbrukare är välkomna in för att få byta sina sprutor.
Lagstiftning
Till skillnad från andra länders juridik så är det inget
brott att inneha redskap som är förknippat med narkotikahantering. I USA har de flesta delstater hårdare
34
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
straff på reskapen än själva bruket. Enligt ”Förordning
(1968:70) med vissa bestämmelser om injektionssprutor och kanyler” är det dock ett brott att sälja sprutor
utan att vara berättigad till det. Den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet bryter mot detta dömes till böter
eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst ett år
Det är också ett brott att införa sprutor i landet
(utan läkares tillåtelse) och straffet för det återfinns i
Lag (2000:1225) om straff för smuggling.
Även om det inte är ett brott att inneha sprutor och
andra redskap, kan de dock fungera som stödbevisning
vid en domstol eller vara föremål för förverkande.
Narkotikastrafflagen
6§
Fjärde stycket
Påträffas injektionssprutor eller kanyler, som kan
användas för insprutning i människokroppen, eller
andra föremål, som är särskilt ägnade att användas för
missbruk av eller annan befattning med narkotika, hos
någon som har begått brott enligt denna lag eller i ett
utrymme som disponeras av honom eller i förbindelse
med narkotika som har varit föremål för brott enligt
denna lag, skall föremålen, oavsett vem de tillhör, förklaras förverkade, om det inte är uppenbart oskäligt.
Enligt 6 paragrafen NSL så måste det alltså finnas ett
brott i grunden för att kunna förverka en spruta. Det
står även skall förklaras förverkade! Detta skall kan
nog diskuteras, då jag inte anser att det är ett måste i
alla situationer.
Om man hittar verktyg – sprutor och kanyler - på en
person som inte är misstänkt för något brott och finner
det av vikt att förverka dessa, så kan man använda sig
av BrB 36:3§ tredje stycket
Bilden visar två olika typer av sprutor. Den större som oftast används vid injicering av amfetamin och den smalare för heroin.
36 kap. 3 § Förverkande får även i annat fall än som
avses i 2 § beslutas i fråga om föremål
3. som är ägnade att användas som hjälpmedel vid
brott som innefattar skada på egendom och som har
påträffats under omständigheter som gav uppenbar
anledning att befara att de skulle komma till sådan
användning. Lag (1989:136).
Oavsett vilken lagstiftning vi använder oss av så skall
vi dokumentera förverkandet i polisens formulärportal
och på blankett ”Beslut om förverkande enligt lagen
(1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande
mm”
Anledningar till att förverka sprutor kan vara brukarens unga ålder, risk för skada på annan med mera,
men vi ska ha i åtanke att om vi tar sprutan ifrån dem
så finns möjligheten att de tvingas använda smutsiga
verktyg och riskera sjukdomar. Dessa verktyg är självklart eftertraktade på narkotikamarknaden och en
spruta kostar ca 300 kronor på den svarta marknaden.
Prisskillnader finns självklart beroende på vart man
bor i Sverige men kostar alltså mer än vad snittpriset
på 1 gram amfetamin är.
Bevis
Som skrivits tidigare så måste vi tillhandahålla åklagarna bevis som styrker brottet. I fallet med eget bruk
så är det själva intaget som är kriminaliserat, inte tillståndet de försätter sig i och ruset. En spruta är således
ett bra bevis som styrker uppsåtet till intaget. Sen är
frågan om det verkligen är nödvändigt att ta den i
beslag. Det räcker oftast att man dokumenterar den i
fritexten eller med en bild. SKL är inte överförtjusta i
att få sprutor skickade till sig och vi bör således undvika detta. Hittar man en spruta innehållande narkotika
så kan man spruta ut innehållet i tex. en urinburk och
skicka in den. Om man måste skicka in ”riskmaterial”,
så måste vi klart och tydligt dokumentera att det är just
den sortens beslag. Vi ska dock aldrig skicka in själva
nålen. Det gäller även föremål som kommit i kontakt
med t.ex. smittade verktyg. Exempel på detta är de
tussar som brukarna använder som filter som vi ofta
hittar i redlinepåsar. När vi skickar in dessa och har
vetskap om att den misstänkte har sjukdomar så måste
det framgå med texten ”riskmaterial”. Det kan vara
bra att veta att SKL analyserar ej rikmaterial om det
finns andra narkotiska beslag i ärendet.
Skydda oss
Många nya poliser använder ofta skinnhandskar vi
avivisitering för att skydda sig. Problemet är att
våra handskar inte skyddar alls. Tvärtom så är de en
risk då de hämmar känseln i fingrarna och om man
skulle stöta på en nål så skulle man troligtvis bara
trycka hårdare och kan på det sättet få nålen i sig.
Sjukvårdsinrättningar har ofta gummihandskar som
är lite tjockare än de som vi brukar ha i arresterna. En
idé kan vara att förse sig med några sådana när man
har vägarna förbi. Har man gummihandskar på sig vid
avvisiteringar känner man om man stöter på något och
risken att missa ett beslag minskar.
Som det ser ut nu så är det upp till oss själva att
hitta ett syfte med förverkandet. Det är också viktigt
att kolla om man bor ett område med utbytesprogram
och om det finns lokala riktlinjer. Med tanke på den
förändring som skett med att brukare nu får sprutorna
legalt så skulle jag uppskatta att man från högre ort
gav oss operativa poliser vägledning i hur vi ska ställa
oss till sprutorna vi hittar. Vi har alltså lagar som förbjuder försäljning av sprutor och lagstiftning som
menar att vi skall förverka sprutor vid påträffande men
ändå genomförs legala utbytesprogram. Hur skall vi
agera på fältet? n
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
35
Sambandsmannakontor
läggs ner inom EU
Samtliga svenska sambandsmannakontor inom EU-länderna kommer att stängas vid kontraktens utgång vilket innebär under 2011 och 2012. De länder som berörs i tidsordning
för stängning är Rumänien (öppnades 2008), Litauen (2005), Nederländerna (1977), Estland
(1993) och Polen (1991). En ambulerande sambandsman kommer i stället att placeras vid
Europol i Haag. Svenska sambandsmän kommer också att utplaceras i Colombia (Bogotá)
och Turkiet (Istanbul).
P
å ambassaden i Vilnius har en sambandsman alltså
funnits sedan 2005 och den 31 augusti i år, då
kontoret stängs, har undertecknad haft förmånen att få
ha tjänstgjort i Litauen under två år. Norsk polis, som
har stora problem med den litauiska kriminaliteten,
har haft vissa funderingar om att ersätta den svenske
polissambandsmannen, men något beslut har ännu inte
tagits i frågan.
För 20 år sedan hade Litauen en befolkningsmängd
på 3,7 miljoner, medan det idag bor knappt 3 miljoner
människor i landet. Många människor flyttar till andra
länder i Europa för att söka sig en bättre framtid.
Litauen har ca 35 procent ungdomsarbetslöshet, vilket
säkerligen innebär att många lockas och rekryteras till
kriminella grupperingar som begår brott i våra nordiska länder.
professionella och svåra att avslöja. Lyxbilar har regelbundet stulits i Stockholmsområdet och körts ut till
de baltiska länderna. Under sommaren 2011 har ett
stort antal stulna bilar i Norge anträffats i samband
med utresa från Stockholms Frihamn och flera litauer
har gripits både i Norge och i Sverige. Citypolisen i
Stockholm har avslöjat en gruppering i Kaunas, där
man i några bilverkstäder gjort om bilar med stulna
bildelar från ett 70-tal bilar stulna från hela Europa
till värden av ca 90 miljoner kr. Ovanstående är några
exempel på vad litauiska kriminella åstadkommit vad
gäller stöldbrott. Jag såg att Stockholmspolisen kritiserats över ett uttalande om att allmänheten bör vara
uppmärksamma på litauisk registrerade fordon. Jag
instämmer till fullo i att viss uppmärksamhet bör iakttas och de fordon som litauiska kriminella ofta färdas i
är VW Passat, Jetta, Audi och Opel Astra.
Stöldbrott och narkotikabrott
är de ärenden
som belastat sambandsmannakontoret i Vilnius allra
mest under den tid som jag tjänstgjort i Litauen. Sverige
och Norge har stora problem med litauiska tjuvar, men
även Danmark har på senare tid drabbats av kriminella från Litauen. I Västernorrland, Västerbotten och
Norrbotten har under en lång tid ett stort antal litauer
begått otaliga inbrott och några litauer har också
gripits av polisen. Litauiska kriminella från Kaunas
ändrade för en tid sedan sin strategi efter att flera personer gripits i Norge. Man åker nu i större omfattning
än tidigare till Danmark, där polisen inte lagt ner lika
stora resurser som den norska polisen, som vid flera
tillfällen gjort lyckosamma insatser mot dessa litauiska
tjuvar. I Göteborgsområdet har i år flera lastbilar med
släp stulits för mycket stora värden och de inblandade
litauerna som är kända av polisen i Kaunas är mycket
38
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
Smuggling av narkotika och då främst
amfetamin och metamfetamin som produceras i
Litauen har under flera år varit ett allvarligt problem
i främst Norge, där Sverige mer blivit ett transit land
för smugglingen, men även i Finland har litauerna
en marknad. Polisen i Helsingfors utredde förra året
ett ärende där ca 50 kilo amfetamin smugglats till
Finland. Polisen i Västra Götaland har i slutet av
förra året och i början av 2011 gjort stora beslag
av amfetamin/metamfetamin. Polisen i Oslo utreder ett ärende med smuggling av ca 12 kilo kokain
och Rikskriminalpolisen utreder samtidigt ett ärende
där man beslagtagit ca 12 kilo cannabis och 10 kilo
amfetamin och i båda ärendena har samma litauiska
bil använts vid smugglingarna. Två litauer har gripits
enligt europeiska arresteringsorder och överlämnats till
Sverige. Litauisk polis/tull har tyvärr inte varit alltför
effektiva i avslöjande av laboratorier för produktion
av amfetamin/metamfetamin. Senaste beslaget gjordes
i maj månad 2009 då ca 50 kilo beslagtogs och där
ytterligare 50 kilo var under produktion.
Resorna till Norden görs oftast färjevägen RigaStockholm, Tallinn-Stockholm och även KlaipedaKarlshamn eller Ventspils-Nynäshamn. Ibland åker
man landvägen via Polen och reser in vid Lernacken i
Malmö. Kontroll av bokningslistorna är en god hjälp
för att se vilka som reser och där är tullen och gränspolisen i Stockholm värdefulla samarbetspartners till
sambandskontoret. Jag vill passa på att ge en speciell
eloge till Gränspolisens rörliga sektion i Stockholm
som oftast ställer upp med personal då hjälp behövs för
att kontrollera eller följa efter misstänkta litauer som
anländer till Stockholm.
Smuggling av cigaretter till Litauen har under
2011 ökat med 25 procent enligt tullen och en stor
del av cigarettsmugglingen kommer från Kaliningrad
och av de cigarettbeslag som görs av tullen i Sverige
kommer mycket från Litauen och Lettland. Ökningen
av smuggling av cigaretter och sprit är säkerligen ett
resultat av de höjda skatter som regeringarna i Litauen
och Lettland varit tvingade att vidta beroende på
finanskrisen.
Polisen i Stockholm har under en tid kunnat observera hur unga kvinnor från Litauen regelbundet besöker Stockholm och säljer sexuella tjänster. Den stora
ungdomsarbetslösheten kanske kan vara en orsak till
detta.
Som sambandsman i Litauen är min uppfattning
att beslutet att stänga kontoret kommer att innebära
att viktig information kommer att utebli från värdlandets brottsbekämpande myndigheter, samt förseningar i informationsutbytet i operativa ärenden.
Kompensatoriska åtgärder måste genomföras och där
kommer Europol att få spela en viktig roll, men att
ersätta sambandsmännen kommer att bli mycket svårt
enligt min uppfattning.
n
Lars Norberg
Karta över de nordiska sambandsmännens placeringar i världen.
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
39
Spicelandet.se
– en guldgruva med tragiskt slut
Ett samarbete mellan polisen, tullen och posten i Göteborg resulterade i att drogförsäljning via internetsajten spicelandet.se avslöjades och innehavaren dömdes till ett långt
fängelsestraff och värdet av närmare en miljon kronor förklarades förverkat.
T
ullverket hade under 2010 träffat på flera paket
från Kina som innehöll den narkotikaklassade cannabinoiden JWH-018. Paketen var adresserade till den
enskilda firman Trillity Trading i Göteborg.
Postens personal på ett par inlämningsställen i
Göteborg klagade på att de mådde dåligt av daglig
hantering av starkt doftande paket som en man lämnade in för distribution över hela landet.
Polisen hade också under 2010 fått in tips mot en
person om olaglig drogförsäljning över internet.
Sammantaget pekade alla dessa iakttagelser mot en
viss adress där polisen gjorde tillslag den 11 februari
2011. Den 38-årige man som bodde där och som misstänktes ligga bakom droghanteringen, var just då på
väg till posten med 78 adresserade och frankerade brev,
som alla innehöll påsar med beteckningen ESCAPE.
Varje påse innehöll 3 gram spice, en örtblandning.
I lägenheten hittades mängder av förpackningsmaterial, en värmeförslutare, en del labbutrustning och
kemikalier, bland annat aceton. Polisen hittade också
464 gram starkt doftande pulver, som vid analys visade
sig vara JWH-018 med en halt av upp till 97,3 procent.
Där fanns också en mängd torkade växtdelar.
Tillverkning och försäljning av spice
Den gripne 38-åringen beskrivs som en enstöring som
tidigare är dömd för bland annat dopningsbrott, narkotikabrott, misshandel, inbrott och grov vårdslöshet
i trafik. Mannen har berättat att han innehar firman
Trillity Trading, genom vilken han sålt naturprodukter
via internet. Han har också sålt rökmixen ESCAPE via
sin hemsida spicelandet.se.
42
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
På den ganska torftiga hemsidan presenterades verksamheten så här:
Spicelandet är en nyöppnad webshop som säljer de bästa och
starkaste spiceprodukterna till det bästa priset.
Alla våra rökelser är helt lagliga i Sverige och vi skickar iväg
ert paket dagen efter att ni lägger er order.
Rökmixen har han tillverkat själv i bostaden och
ingredienserna bestod enligt 38-åringen av den torkade
örten Damiana, lagligt JWH-pulver inköpt från Kina
samt lösningsmedlet aceton. Pulvret löstes upp i aceton
som sedan sprutades över de torkade örterna. När vätskan avdunstat innehöll de torkade örterna 0,5 procent
JWH-018. Mannen förpackade 3 gram av växtmaterialet i påsar som han försåg med etiketterna ESCAPE.
Det var enligt mannen enkelt att tillverka och
enkelt att sälja. När Spice Nordic, som var en ledande
internetförsäljare av spice, lade ner sin verksamhet i
januari 2011, ökade efterfrågan på ESCAPE och ”alla
ville köpa”. Försäljningen gick bra och mannen fick
in mycket pengar. Han uppgav att han arbetade arton
timmar om dygnet och gjorde alla arbetsmoment själv.
Köparna, som var fördelade över hela landet, var
oftast unga personer som antingen löste ut sina beställningar mot postförskott eller betalade i förväg till mannen. Priset var 269 kronor för 3 gram ESCAPE. Ett par
storkunder fick rabatt.
Ibland skickade mannen sina ESCAPE-påsar i paket
tillsammans med sportdrycker för att de skulle bli
tyngre. Anledningen var att de kunder som beställde
större mängder ville detta, eftersom mindre paket eller
brev som är dyra att lösa ut kan misstänkas innehålla
narkotika eller pengar.
Spicelandet.se stängdes några månader efter polisens ingripande och under tiden fortsatte beställningar att komma in.
Likgiltighetsuppsåt räckte för långt straff
Enligt utredningen hade mannen enbart köpt och
hanterat den narkotikaklassade substansen JWH-018.
Själv påstod han under förundersökningen och i tingsrätten att han varit noga med att beställa lagliga cannabinoider som JWH-122, JWH-203 och AM-2201. De
kinesiska leverantörerna har i så fall lurat honom och
skickat JWH-018 som är billigare, enligt mannen.
Tingsrätten i Göteborg ansåg att den åtalade mannen borde ha insett att det eftertraktade pulvret innehöll en stark narkotikaklassad substans. Eftersom han
förhållit sig likgiltig inför detta, har han i vart fall haft
ett likgiltighetsuppsåt. Tingsrätten fann att det var
styrkt att 38-åringen framställt och överlåtit drygt 13
kilo av örtblandningen ESCAPE och att han dessutom
vid gripandet innehaft 464 gram pulver som innehöll
JWH-018 av mycket hög renhetsgrad.
Tingsrätten menade vidare att JWH-018 är att
jämföra med cannabis i farlighetshänseende. Även vid
mängdberäkning ska JWH-018 jämföras med cannabis oavsett om det är i pulverform eller ingår i en
örtblandning.
Den mängd narkotika mannen hanterat bedömdes
av tingsrätten motsvara ett straffvärde på knappt
fem år. Att han dessutom bedrivit en omfattande tillverkning och affärsverksamhet försvårade gärningen.
Likaså att mannen hade marknadsfört ESCAPE mot en
yngre kundkrets. Han dömdes därför till fängelse i fem
år och 6 månader för grovt narkotikabrott.
Enligt åtalet hade mannen sålt ESCAPE för 1 184 617
kronor. Tingsrätten beslutade att en miljon kronor ska
förklaras förverkade av mannens tillgångar.
Ändrat straffvärde och skärpt straff
i hovrätten
Båda parter överklagade domen till Hovrätten för västra Sverige. Åklagaren Ebba Idunger i Göteborg yrkade
på skärpt straff eftersom hon ansåg att straffvärdet
för innehavet av 464 gram pulver JWH-018 borde
beräknas utifrån den mängd spice som JWH-pulvret
hade räckt till vid framställning av ESCAPE. Enligt den
beräkning som SKL gjort på åklagarens begäran skulle
pulvret räcka till i vart fall 17,3 kilo rökblandning med
en halt av 0,5 procent JWH-018.
JWH-pulver går knappast att konsumera som drog i
någon annan form än genom rökning av örtblandning.
38-åringen medgav också att han tänkt använda JWHpulvret för att framställa ESCAPE, i vart fall fram till
sommaren 2011.
Hovrätten var enig med tingsrätten om att JWH-018
ska jämföras med cannabis i farlighetshänseende. Men
vid bedömning av straffvärdet jämställde hovrätten
mannens innehav av pulvret med ett innehav av den
färdiga mängd Escape som hade kunnat färdigställas,
dvs. i vart fall 17,3 kg. Straffvärdet blev därför högre
och trots att hovrätten sänkte den mängd ESCAPE
som 38-åringen redan ansågs ha framställt och sålt
till 11 kilo, dömdes mannen till fängelse i 6 år och 6
månader.
Där kunde historien ha slutat, men 38-åringen, som
yrkat på en frikännande dom i hovrätten eller ett
avsevärt kortare straff, valde att ta sitt liv i häktet i
Göteborg en vecka efter hovrättens dom.
n
Jessica Vikberg
Narkotikaklassade cannabinoider
Sedan september 2009 har följande syntetiska cannabinoider blivit narkotikaklassade:
JWH-018, JWH-073, JWH-081, JWH-200,
JWH-250, JWH-398, JWH-122, JWH-203, JWH210, HU-210, CP 47,497-C6 t.o.m. -C9.
På FHI:s bevakningslista finns bl.a. AM-2201
och AM-694.
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
43
Hur skall man bemöta
argument för fri narkotika?
Debatten är fri, men vissa grundläggande omständigheter måste beaktas.
S
verige har genom anslutningen till Förenta
Nationernas narkotikakonventioner (1961, 1971
och 1988) förbundit sig att begränsa användningen
av internationellt reglerade narkotika till medicinska
och vetenskapliga syften. Bland dessa medel finns cannabis.
Samtidigt förekommer bl.a. på internet och i den
internationella debatten regelbundet krav på legalisering av cannabis eller andra narkotika. Sådana förslag
syftar till att släppa handeln fri, så att det skulle vara
lagligt för envar (åtminstone för vuxna) att köpa och
konsumera vissa eller möjligen alla narkotika som privata rusmedel.
Den svenska yttrandefriheten är mycket vid och tillåter framförande av udda åsikter, t.ex. propagerande
för dödsstraff. Det är också tillåtet att argumentera för
fri narkotika. Argumenten varierar från att cannabis är
”ofarligt” till att narkotikakontrollen gör mer skada
än nytta.
att vara narkotikamissbrukare till att vara narkoman
är inte kända. Det viktiga är att konventionen inte
fastställer någon fristad kring privat konsumtion av
narkotika.
De senaste 50 åren har dock många debattörer sökt
hävda en ”rätt till rus”. Den viktigaste var den amerikanske psykologen Timothy Leary (1920 – 1995). I en
serie böcker, föreläsningar och rättsfall drev han hård
kritik mot sin tids mycket stränga amerikanska narkotikakontroll men även aktiv propaganda för en psykedelisk filosofi. Dess centrala tanke var att människan
borde använda droger för att ”vidga sitt medvetande”.
Filosofin framställdes som en ny religion, men dess
krav på att få använda narkotika som sakrament vann
aldrig stöd i amerikanska domstolar.
Idag kvarstår inte mycket av psykedelika-filosofin.
En rad religiösa ledare har också uttalat sig mot användandet av droger eller andra mekaniska medel som
falska vägar till religiösa upplevelser.
Rätt till rus?
Nya juridiska doktriner utvecklas av och till i ett försök att skapa systematik, men även för att ge ökad
tyngd åt vissa politiska krav. Så har varit fallet med
bl.a. mänskliga rättigheter och miljöskydd.
Narkotikakontrollen är en del av folkrätten och
bygger på Förenta Nationernas konventioner. Dessa
går tillbaka till en hundraårig doktrin att hanteringen
av narkotika skall begränsas till medicinska och vetenskapliga syften. Det betyder dock inte att vilka metoder
som helst är tillåtna för att bekämpa brott mot narkotikakontrollen.
Ett av de viktigaste regelverken för att avgränsa tillåtna metoder för brottsbekämpning är Europarådets
konvention om mänskliga rättigheter (1950 och
senare). Den förbjuder bl.a. dödsstraff och tortyr.
Europarådets domstol har också satt vissa gränser för
brottsprovokation.
Viktigare är dock att Europarådets konvention tillåter administrativa frihetsberövanden för en individ som
ej är misstänkt eller dömd för brott ifall det är fråga
om en narkoman (drug addict) eller en alkoholist, en
psykiskt sjuk person eller en lösdrivare (art. 5.1.e).
De exakta gränserna när en människa övergår från
46
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
Välorganiserade krav på frisläppande (”legalisering”) av cannabis (”pot”) och andra narkotika har periodvis förekommit
sedan mitten av 1960-talet. Foto: JH.
Hur bemöta?
I Sverige har vi inte haft särskilt mycket av legaliseringsdebatt på mycket länge. På debattsajten Newsmill
publicerades dock i november 2010 en artikel på temat
”en mänsklig rättighet att få nyttja cannabis”. Ett ökat
inflytande från den kontinentaleuropeiska debatten
kan också föra med sig att frågan kommer upp på den
politiska dagordningen.
I Sverige har det från senare delen av 1960-talet rått
stor samstämmighet mot legalisering av cannabis eller
andra narkotika. Men det gör att beredskapen är svag
för att hantera exempelvis en samordnad legaliseringskampanj inom EU.
Med ett ökande missbruk av droger med s.k. entheogena* egenskaper kan vi räkna med att det kommer att
bli vanligare med religiösa och filosofiska argument för
”rätten till rus”. Man kommer att peka på att amerikanska indiankyrkan (American Native Church) och
en del sydamerikanska kulturer tillåts använda droger
för religiöst bruk.
Motargumenten kan vara av flera slag.
Juridiska argument kan markera att narkotikakontrollen är en del i folkrätten och därmed har samma
tyngd som exempelvis skyddet för mänskliga rättigheter.
Samhällspolitiska argument kan vara att ett modernt
samhälle inte kan tillåta skick som slår ut människor,
undergräver deras förmåga att leva ett självständigt liv
o.s.v.
Medicinska argument kan fästa vikt vid att ickemedicinskt bruk av narkotika och liknande droger
leder till beroendeproblem, psykiska störningar m.m.,
som är till skada för individ och samhälle. Här är det
särskilt angeläget att peka på att cannabis, som på
1960-talet i vida kretsar beskrevs som mer eller mindre
ofarligt, visat sig orsaka djupgripande personlighetsförändringar. Dessa kan ödelägga missbrukarens mentala och sociala förmåga.
Försäkringsargument kan fokusera på att narkotikamissbruk utgör ett risktagande som ligger vida utanför
det som är acceptabelt för att täckas av försäkringar.
Eftersom det offentliga försäkringssystemet med bl.a.
solidarisk finansiering av sjukvård, rehabilitering och
försörjningsproblem modellerats efter det privata, så
innebär missbruk att missbrukaren skjuter över sina
riskkostnader på kollektivet. I det långa loppet blir det
samhällsekonomiskt ohållbart.
Hjälp
Till hjälp för medarbetare som arbetar med information
till allmänheten har amerikanska federala narkotikapolisen (DEA) sammanställt en detaljerad handledning,
Speaking out – Against Drug Legalization (2010). Den
innehåller allt från en genomgång av vanliga myter om
narkotikakontroll till en redovisning av fakta, t.ex. om
problemen med medicinsk marijuana.
År 1991 publicerade Rikspolisstyrelsen, Svenska Carnegie Institutet och SvenskaNarkotikapolisföreningen
en skrift, Narkotika Lagar Fakta Argument, med en
kort översikt av vanliga narkotika och gällande lagar
Den amerikanske psykologen Timothy Leary argumenterade
för användande av LSD, psilocybin och andra narkotika
som medel för att undersöka det mänskliga sinnet. I boken
Politics of Ecstasy (1970) anklagade han den amerikanska
regeringen för att inskränka människors rätt att med drogers
hjälp skapa nya medvetanden.
samt en översikt av narkotikakontrollens betydelse. De
vanligaste argumenten för legalisering bemöttes också.
Skriften utkom i tre upplagor med sammanlagt 60 000
exemplar och även i en engelsk utgåva.
Narkotikakontrollens grund
Visst har människor rätt att argumentera för fri
narkotika. Men det finns en rad hårda fakta – från
FN-konventioner till skaderapporter – som alla måste
ta hänsyn till. Narkotikakontrollen grundas på en lång
och dyrköpt erfarenhet av att narkotika skadar människor och samhällen. Det är just på den erfarenheten
som vi bör bygga vårt försvar för narkotikakontrollen. n
Jonas Hartelius
* Entheogen av grekiska ”en” = inom, ”theos” = gud, och latinets ”genesis” = skapande. Entheogen betyder i fråga om droger
en förmåga att skapa en känsla av att vara uppfylld av en gud
eller av gudomliga krafter.
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
47
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
HD-dom som medför konsekvenser
När domstolarna ska bestämma straff i narkotikamål använder de sig sedan länge av tabeller
som utgår från narkotikans art och mängd och
som anger hur långt fängelsestraff en viss mängd
olovligt hanterad narkotika förtjänar. Högsta
domstolen (HD) har emellertid i dom den 16 juni
2011 i mål nr B 5412-10 klargjort att tabellerna
måste användas med större försiktighet än hittills
och väsentligt sänkt det av hovrätten utdömda
fängelsestraffet.
Tingsrätten hade dömt två personer till fängelse
i sex år för bl.a. narkotikabrott vid två tillfällen
avseende hantering av ett kilogram mefedron
vid varje tillfälle. Tingsrätten hade jämfört mefedron med amfetamin. Hovrätten hade jämställt
mefedron med ecstasy och ändrat påföljden till
fängelse i fjorton år. Högsta domstolen jämställde
mefedron med amfetamin och bestämde påföljden
till fängelse i fyra år, vilket enligt tabellerna skulle
motsvara hantering vid ett tillfälle av ca 850 gram
amfetamin (Borgeke m.fl Studier rörande påföljdspraxis, fjärde upplagan 2009, s 644).
HD tog först ställning till arten och mängden av
narkotika som hade hanterats och vilken betydelse
det hade för rubriceringen. Mängden visade att
befattningen syftat till handel med narkotika och
brotten bedömdes som grova. Därefter bedömde
HD straffvärdet med utgångspunkt från andra
omständigheter än art och mängd. Försvårande
var bl.a. att det varit fråga omfattande handel med
narkotika och förmildrande bl.a. att brottsligheten
legat långt ifrån delaktighet i den organiserade
narkotikahandeln.
Detta ligger i linje med det resonemang som HD
förde i NJA 2004 s. 354 som avsåg i huvudsak
befattning med 788 tabletter ecstasy. HD fann
med hänsyn till arten och mängden av narkotika
att brottet var grovt och påpekade att viss försiktighet därför måste iakttas att låta dessa omständigheter också påverka straffvärdet inom ramen
för den tillämpliga straffskalan för grovt brott.
HD fann i det här fallet trots allt skäl att låta arten
och mängden av narkotika påverka straffvärdet
och bestämde påföljden till fängelse i två år och
sex månader.
§ Rättsrutan §
50
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
HD har emellertid i domen den 16 juni 2011
varit sällsynt tydlig, inte minst beträffande konsekvensen av sitt resonemang. Det står redan klart
att avgörandet kommer att påverka straffmätningen i narkotikamål framöver. Här ett par exempel:
Den 4 juli 2011 meddelade Helsingborgs tingsrätt
dom i mål nr B 2879-11. Med hänvisning till
HD:s dom bestämdes påföljden för narkotikasmuggling av 803 tabletter Subutex till fängelse
i två år. Tingsrätten fann att arten och mängden
av narkotika medförde att brottet var grovt. Bl.a.
eftersom den åtalade varit delaktig endast som
kurir tilläts arten och mängden narkotika inte få
något genomslag på straffvärdet, som därför inte
bedömdes överstiga minimistraffet för grov narkotikasmuggling. Enligt tingsrätten skulle arten och
mängden narkotika enligt dittillsvarande praxis
motsvara fängelse i tre år och sex månader.
Den 12 juli 2011 sänkte Göta hovrätt i mål nr
B 1638-11 det av tingsrätten utdömda straffet på
fängelse i sju år till tre år för bl.a. narkotikabrott.
Hovrätten fann att tingsrätten tycktes ha bestämt
påföljden med utgångspunkt från tabeller och att
detta inte var invändningsfritt. Hovrätten, som
hänförde sig till vissa delar av HD:s dom, fann
att brottet var att anse som grovt med hänsyn
till arten och mängden av narkotika. Därefter
vägde hovrätten vid bedömningen av straffvärdet
i huvudsak andra omständigheter mot varandra
och stannade slutligen vid ett samlat straffvärde
på fängelse i tre år.
HD-domen resulterar omedelbart i att polis, tull och
åklagare nu måste lägga
mer utredningstid på andra
omständigheter än mängd i
samband med beslag av narkotika och andra droger.
Joakim Zander
Internationella åklagarkammaren
Malmö
§ Rättsrutan §
Info från SKL, Droganalysenheten
Dopningsmedel:
Ghrelin, Growth Hormone Releasing Peptide eller GHRP
SKL får sedan 2008 in allt fler material av GHRP-2 och GHRP-6, oftast tillsammans
med övriga dopningsmedel som polisen tar i beslag. GHRP-produkter omfattas
numera av dopningslagen.
Ghrelin, även kallad Growth Hormone Releasing
Peptide eller GHRP är en 28-aminosyra lång peptid, som utsöndras i huvudsak i magsäcken. Ghrelin
är med och styr flera mekanismer i kroppen som
t.ex. utsöndringen av tillväxthormon (GH, somatropin) och stimuleringen av aptit.
Flera syntetiska varianter av Ghrelin med den
GH-utsöndrande effekten har utvecklats, dels syntetiska peptider som t.ex. GHRP-2, GHRP-6 och dels
substanser som inte bygger på peptidskelettet som
t.ex. MK-0677, SM-130,686. De sistnämnda har
utvecklats eller är under utveckling av läkemedelsbolag bl.a. för behandlingar inom cancervården.
Ghrelin och de syntetiska varianterna av GHRP,
är sedan december 2009 upptagna i Expertgruppens
förteckning över substanser som utgör dopningsmedel enligt Dopningslagen (1991:1969) i paragraf
1.4, som står för ”kemiska substanser som ökar
produktion eller frigörelse av testosteron och dess
derivat eller av tillväxthormon”. Flera substanser
med samma verkan som Ghrelin kan framöver bli
aktuella för utredning och klassning.
De syntetiska GHRP förekommer flitigt på web-
sidor där de också finns till försäljning. Likt tillväxthormon förekommer de ofta i injektionsampuller (storlek ca 2 ml) antingen som vitt pulver eller
som vätska, se bild. I chattforum förs diskussioner
om substanserna i alla dess olika former, även för
sådana som fortfarande är i läkemedelsbolagens
utvecklingsfas och ännu inte finns på marknaden
för försäljning.
SKL:s statistik visar att antalet material innehållande proteiner och peptider ökat mer och mer för
varje år. I de proteinmaterial, som SKL analyserar
erhålls oftast indikation på tillväxthormon (somatropin) eller melanotan II. Den sistnämnda substansen är inte ett dopningsmedel, utan ett melanocytstimulerande ämne som gör att huden blir brun.
SKL saknar idag en kemisk identifierande metod
för proteiner och peptider. SKL jobbar idag, i prioriterade projekt, med att ta fram metoder för att på
lång sikt kunna identifiera proteiner och peptider
som t.ex. tillväxthormon och GHRP.
Annika Siggesjö
Volymärenden och läkemedel/dopning, SKL
Några ampuller GHRP-6 som SKL fick in för analys redan 2008. De omfattas numera av Dopningslagen § 1.4.
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
51
Världen runt
Det illegala drogmissbruket kostar
”Krokodil” ny dödsdrog i Ryssland
Under 2007 beräknas de totala kostnaderna för
illegalt drogmissbruk i USA ha uppgått till mer
än 193 miljarder dollar. Direkta och indirekta
kostnader kopplade till drogmissbruk är uppskattade inom tre huvudsakliga områden: brottslighet,
hälsovård och produktivitet.
Drogmissbrukets kostnader kan sättas i relation
till andra allvarliga hälsoproblem i det amerikanska samhället. Diabetes beräknas medföra
kostnader på minst 174 miljarder dollar varje år
och de medicinska kostnaderna för övervikt var
totalt mer än 147 miljarder dollar under 2008.
Överviktiga amerikaner kostar sjukvården 40
procent mer än normalviktiga.
Vidare uppskattas rökningens hälsorelaterade
kostnader i USA till 157 miljarder dollar årligen.
Hjärtsjukdomar kostade uppskattningsvis 316
miljarder dollar under förra året i form av sjukvårdskostnader och produktionsbortfall.
Det illegala drogmissbruket skiljer sig från
andra hälsoproblem i sammanhanget eftersom
det också inkluderar brott och brottspåföljder.
Preventiva åtgärder för att förhindra att missbruk
inleds ses som den bästa investeringen.
Uppgifterna är hämtade ur en nyligen presenterad rapport från regeringsorganet NIDA, National
Drug Intelligence Center.
Som jämförelse har den statliga Missbruksutredningen uppskattat drogmissbrukets samhällsekonomiska kostnad i Sverige till cirka 150 miljarder kronor årligen.
GH
Ryska missbrukare har lärt sig att på egen hand
koka ihop en livsfarlig drog som kallas ”krokodil”.
Den har fått sitt namn av att den vid injektion ger
allvarliga hudskador som gör att missbrukarens
händer och armar ser ut som krokodilskinn.
Krokodil kan lätt framställas från det smärtstillande och hostdämpande medlet kodein, som kan
köpas receptfritt i ryska apotek. Vid den kemiska
processen använder man även jod och röd fosfor.
På grund av att hemmaproduktionen inte håller
samma tekniska kvalitet som i läkemedelsindustrin
kommer missbrukarna att injicera en oren blandning, som kan framkalla livshotande förgiftningar
men även ge allvarliga vävnadsskador, som i värsta
fall kan kräva amputation.
Den verksamma substansen i krokodil är desomorfin. Detta kan ersätta heroin som missbruksmedel.
Det nya ”krokodil” bör inte förväxlas med det
”krokodil” som tidigare förekommit i Ryssland
och som innehållit fentanyl.
G.V. Zazulin
Ökad brottslighet på grund av
medicinsk marijuana
Enligt chefen för Montana Department of Justice´s
narcotics bureau, Mark Long, har brottsligheten
ökat med 78 procent sedan medicinsk marijuana
blev legal i Montana, skriver Daily Chronical.
Mord, rån, inbrott och stölder har förknippats med bruk av medicinsk marijuana och sedan
Montana blev översållat med medicinsk marijuana,
har staten också blivit en källa för den illegala handeln med drogen.
– Förr brukade all marijuana komma från
Mexiko och Kanada, men nu är det Montana,
Mexiko och Kanada, säger Mark Long.
Innan bruket av medicinsk marijuana sköt i höjden 2009, gjorde polisen ofta insatser för att hitta
illegal marijuana. Nu har man tröttnat eftersom
man inte vet var man ska börja.
GH
54
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
Hezbollah nu i samarbete med
mexikanska narkotikakarteller
Den libanesiska muslimska organisationen
Hezbollah har börjat samarbeta med mexikanska narkotikakarteller. Samarbetet avslöjades av
hackerorganisationen Lulzsec efter en attack mot
den amerikanska delstaten Arizonas polisdatanät.
Hezbollah har smugglat in stora mängder
vapen till Mexico. Man drar nytta av kartellernas
kännedom om den porösa gränsen till USA, som
väntas bli det nya målet för terroristattacker. I
gengäld har kartellerna fått bl.a. kunskap om hur
man gör improviserade bomber av en typ som
visat sig så dödlig i Afghanistan. Kartellerna har
ändrat sin taktik till att mera använda bomber. De
har dessutom fått tillgång till billigt heroin från
Afghanistan.
Hezbollah är av USA:s regering stämplat som
en terroristorganisation.
Källa: Business Insider 14 juli.
PS
Landet runt
Friskis & Svettis kräver fler
dopingkontroller
Friskis & Svettis har mer än en halv miljon medlemmar och föreningen är medlem i Riksidrottsförbundet.
RF:s dopingkontrollanter har därför möjlighet att
utföra oannonserade dopingkontroller på Friskis &
Svettis gym och motionsanläggningar, vilket man
på F&S också kräver att RF gör.
Mer än hälften, 23 av 42, av alla dopingfall som
upptäcktes i landet förra året var gymtränande
motionärer och av dessa var 10 medlemmar i
Friskis & Svettis. De flesta tester görs ändå bland
tävlingsidrottare. Av de närmare 4000 dopingtester som genomfördes i Sverige förra året, var bara
10 procent riktade mot gym och motionsanläggningar.
På Friskis & Svettis är man medveten om att
missbruket av anabola steroider är ett samhällsproblem som ökar bland motionärer.
- Den utvecklingen är skrämmande och nu
måste vi ta den på allvar, skriver Friskis & Svettis
generalsekreterare Anna Iwarsson på hemsidan och
kräver utökade dopingkontroller.
U-FOLD
– ett nytt forskningsnätverk i kampen
mot läkemedels- och drogberoende
I Sverige bedrivs forskning om droger och drogberoende på flera olika håll. Mycket av denna
typ av forskning är koncentrerad till Uppsala.
Här finns Biomedicinskt Centrum (BMC), Metadonkliniken, Centrum för polisforskning och många andra aktörer.
Men i Sverige saknas en enad kraftsamling
på området, vilket fick professor Fred Nyberg
att ta initiativet till U-FOLD, Uppsala universitets Folum för forskning Om Läkemedels- och
Drogberoende. Målet är att inrätta ett nationellt
institut med uppgift att bedriva forskning och
sprida kunskap om behandling för personer med
missbruk eller beroende av alkohol, narkotika,
dopningsmedel eller tobak. Detta forskningsnätverk kommer att sjösättas vid ett seminarium i
Universitetsaulan på Uppsala universitet den 5
oktober 2011, kl. 09.00-13.00. Seminariet är
öppet för alla intresserade och mer info finns på
www.ufold.uu.se.
GH
Knark i holken
Narkotika eller ej?
Det råder idag delade meningar i frågan om vissa
narkotikahaltiga växtberedningar skall räknas
som narkotika trots att de själva inte finns på
narkotikaförteckningarna. I centrum står just nu
växtmaterial som innehåller DMT (narkotika
enligt förteckning I). DMT finns bl.a. i ayahuasca
(rotbark från Banisteriopsis caapi) och i Mimosa
hostilis. I en dom den 26 juni (B 3639-11, laga
kraft) ogillades ett åtal avseende innehav av material innehållande DMT. I ett utlåtande 14 juli har
Läkemedelsverket uttalat sig om ett beslagtaget
material (ett rödbrunt pulver som inköpts från
en internetsajt som tillhandahåller material från
Mimosa hostilis; i materialet hade påvisats en halt
av 1,7 procent DMT). LV uttalade att det ӊr en
beredning som utgör narkotika enligt 8 § narkotikastrafflagen”. Utlåtandet har när detta skrives
inte prövats rättsligt.
Inga vägledande besked har kommit från
Riksåklagaren.
JH
I våras tog polisen i Kalmar 560 gram hasch i
beslag i en fågelholk som satt uppspikad i en gran i
ett skogsområde i staden, berättar Barometern.
Ett par dagar tidigare hade polisen kontrollerat en narkotikapåverkad man som försökte fly
när han skulle kroppsvisiteras. Omständigheter
ledde till beslut om husrannsakan hemma hos den
21-årige mannen. I lägenheten, som han delade
med en kamrat, hittades anteckningar som tydde
på att de båda männen ägnade sig åt försäljning av
narkotika. Polisen hittade 30 000 kronor i kontanter och anabola steroider men inga andra droger.
Poliserna misstänkte att det kunde finnas en
knarkgömma i skogen nära bostaden. En hundpatrull sökte igenom området och efter ett par timmar
fick hunden Gant upp ett spår. Efter ytterligare en
stunds nosande ställde hunden sig på bakbenen
mot en gran och markerade mot en fågelholk som
satt ett par meter upp på stammen. Där fanns
haschgömman på drygt ett halvt kilo.
GH
Polisens arbete mot narkotika
En ny rapport om polisens arbete mot narkotika
finns att ladda ner på www.polisen.se
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
55
Debatt
Hur skall sakkunniga anlitas
i domstolar i framtiden?
I brottmål som avser olovlig hantering av narkotika, läkemedel, dopningsmedel eller hälsofarliga varor finns ofta ett stort behov av sakkunskap om hur de aktuella medlen fungerar,
vilka risker de medför, mängdberäkning avseende dopningsmedel m.m. Informationen kan
ha stor betydelse för bl.a. påföljdsbestämningen.
Begreppet sakkunnig
En sakkunnig person kan antingen förordnas av domstol (domstolssakkunnig), eller av part, t.ex. åklagare.
Eftersom 40 kap. 1 § rättegångsbalken endast avser
domstolssakkunnig finns inga kvalifikationskrav på
partssakkunnig, varken krav på särskild fackkunskap
eller att den sakkunniges deltagande ska vara nödvändigt. Det ställs heller inga krav på att en sakkunnig
skall vara orienterad om rättspraxis, förarbeten, tidigare bedömningar eller liknande.
Vem som skall anlitas som partssakkunnig är således inte klart. I princip kan vem som helst vara sakkunnig, under förutsättning att han eller hon har kunskap
inom området. I drogrelaterade mål kan sakkunniga
vara allt från forensiska laboratorieexperter till akademiska forskare till poliser med särskild sakkunskap.
58
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
Det finns inte något system för att rekrytera, utbilda
och kvalitetscertifiera sakkunniga i narkotika- och
liknande mål.
En partssakkunnig behandlas enligt de regler som
gäller för ett vanligt vittne och han/hon kan därför
också benämnas sakkunnigt vittne eller expertvittne.
Den fria rekryteringen gör att det blir fritt för sakkunniga att uttrycka sig hur som helst. De kan gömma
sig bakom ”samlade bedömningar” när de exempelvis
anser att en beredning är farligare än en annan.
Allt detta erbjuder naturligtvis goda möjligheter för
listiga försvarsadvokater att spela upp hela sitt register
av ifrågasättande av det sakkunniga vittnets kompetens. I en ovan miljö, som en rättssal är för många,
kan den sakkunniges uppgifter bli osäkra och uppfattas
som mindre trovärdiga.
Debatt
Ökad efterfrågan kräver bred kompetens
Frågan om sakkunnigmedverkan i narkotikamål kommer att få helt nya proportioner i en nära framtid. Under de senaste åren har Regeringen förklarat
omkring 20 preparat för narkotika, bland dem en rad
syntetiska katinoner och syntetiska cannabinoider.
För de flesta finns ingen praxis utstakat när det gäller farlighetsbedömning av narkotika. Innan det blir
en stabil praxis kommer det för de flesta av dem att
krävas många rättegångar med många sakkunnigas
medverkan.
Dessutom har Högsta domstolen i en aktuell dom
(B 5412-10) uttalat att det är en bevisfråga – inte en
prejudikatsfråga – att avgöra farligheten och att det
ankommer på åklagaren att förete ny bevisning. Det
ger åklagarna möjligheter att efterhand, när mer blir
känt om riskerna med en ny narkotika, redovisa nya
sakkunnigutlåtanden, forskningsrapporter m.m. för
att få fram en strängare bedömning. Men det betyder
också att försvaret kan åberopa internationella rapporter, som är framställda under helt andra premisser, för
att få fram en mildare bedömning. Vi riskerar att få ett
”hela havet stormar” med rapporter och motrapporter
som kan förvirra en domstol.
”
Vill man ha kompetens i svenska domstolar
får man skapa praktiska och ekonomiska
förutsättningar för sakkunnigas långsiktiga
arbete. Annars riskerar praxis-utvecklingen
att bli slingerartad.
Kraven kommer att öka på sakkunnigmedverkan
på plats i domstol men även på att sakkunniga har
gedigna kunskaper om tidigare praxis och dessutom
pedagogisk förmåga att göra allt begripligt.
FHI ansvarigt för sakkunskap om droger
Eftersom det idag inte finns något system för att
anlita sakkunniga kan situationen bli svåröverskådlig.
Hittills har sakkunniga i narkotikamål hämtats från
bl.a. Polishögskolan, Kriminaltekniska Laboratoriet,
Svenska Carnegie Institutet och många universitetsinstitutioner. Hur det skall bli i fortsättningen är
långt ifrån klart. I regeringens narkotikaproposition
(2010/11:4, sid. 96) heter det: ”Att utreda farligheten
hos nya substanser måste anses vara en av Statens
folkhälsoinstituts viktigaste uppgifter i klassificeringssammanhang.” Fram tills idag har detta tolkats som
att endast skriva underlag för att visa att ett namngivet
preparat är så farligt att det rekommenderas till klassning som narkotika eller hälsofarlig vara. Inget sägs om
i vad mån uppgiften även skall omfatta att skriva särskilda sakkunnigutlåtanden eller medverka i domstol.
Man kan tänka sig att frågan tvingar fram ett avgörande vid en häktningsförhandling. Antag att Pelle
Pulver gripits med 200 gram av den nya narkotikan
X. Åklagaren yrkar på häktning med hänvisning till
Efter en dom i Högsta domstolen kommer det att ställas
större krav på att åklagarsidan redovisar dokumentation om
nya narkotika.
att X är mycket farligt och innehavet i sig utgör grovt
narkotikabrott och därmed är häktningsgrundande.
Försvaret motsätter sig detta med hänvisning till att
preparat X är otillräckligt dokumenterat. När dessutom försvaret hänvisar till ovannämnda ställe i propositionen och begär att FHI skall avge ett utlåtande om
X, kommer frågan att ställas på sin spets. Få tingsrätter
kommer att våga vägra att göra en sådan framställning.
FHI kommer då att få mindre än två veckor på sig att
skriva samman ett utlåtande, som kan bli rättsgrundande för lång tid. Situationen kan bli liknande för
Läkemedelsverket, om det gäller en ny narkotika där
verket tagit initiativet till klassningen.
Se över rutiner och riktlinjer
Troligen måste vi räkna med att det framledes i narkotikamål kommer att krävas långt över hundra fall
av sakkunniginsatser eller sakkunnigutlåtanden varje
år. Detta måste organiseras i förväg. Dessutom behövs
en rutin för arvoderingen av sakkunniga så att de kan
göra rimliga insatser. Eftersom de flesta sakkunniga
idag hörs som partssakkunniga får de endast vittnesersättning i domstol – inte betalt för arbetet med inhämtning, skrivarbete m.m.
Om åklagarsidan skall få kompetenta partssakkunniga att ställa upp måste de få ersättning inom ramen
för rättegångskostnaderna. En viss öppning i den riktningen finns i HD:s beslut i ovan nämnda mål. Men det
måste komma klara riktlinjer från centralt håll.
Vill man ha kompetens i svenska domstolar får man
skapa praktiska och ekonomiska förutsättningar för sakkunnigas långsiktiga arbete. Annars riskerar praxisutvecklingen att bli slingerartad. n
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
59
Nya narkotikaklassningar och nya droger
under bevakning av FHI
Nyligen utökades narkotikalistan med åtta nya substanser och sedan den 1 januari 2007
har ett 40-tal nya ämnen klassats som narkotika i Sverige.
Nya narkotika den 1 september
Regeringen beslutade i början av augusti att narkotikaklassa ytterligare åtta substanser efter framställan
från Folkhälsoinstitutet, FHI. Klassningen gäller tre
syntetiska cannabinoider, JWH-122 och JWH-210,
som båda redan var klassade som hälsofarlig vara,
samt JWH-203.
Dessutom klassas de två syntetiska katinonerna
4-MEC och bufedron, som är varianter på bl.a. mefedron, samt desoxipipradol, ett centralstimulerande
ämne, mitragynin, som är den aktiva substansen i
kratom, och slutligen fluortropakokain (pFBT) som är
en syntetisk variant av kokain.
Narkotikaklassningen av dessa åtta ämnen gäller
från den 1 september 2011.
Många substanser under utredning
På Folkhälsoinstitutets hemsida uppdateras löpande en
lista över sådana nya substanser som är under utredning inför framställan till Regeringen om klassning
som narkotika eller hälsofarlig vara.
Listan tjänar som ett hjälpmedel vid tillämpning av
den nya Förstörandelagen (2011:111). Om en oklassad
substans, som omhändertagits med stöd av den lagen,
återfinns på FHI-listan kan åklagaren begära ett yttrande från FHI med besked om det aktuella preparatet kan
antas bli klassat som narkotika eller hälsofarlig vara.
Den lista som var aktuell per den 26 augusti upptar
30 substanser, inklusive de åtta som nyligen klassades
som narkotika.
I kolumnen Aktuellt yttrande finns sådana yttranden
som FHI avgett på begäran av åklagare.
Trivialnamn
Kemiskt namn
2-FMA
3-FMA
4-AcO-DMT
4-FMA
4-MA
4-MEC
4-OH-MET
5-MeO-DALT
6-APB
AM-2201
AM-694
Bufedron
Desoxipipradrol, 2-DPMP
Dimetokain, Larokain
DMAA
DPT
Fluorotropakokain, pFBT
JWH-203
JWH-210*
LSA, Lysergsyraamid
mCPP
MDAI
Metoxetamin
Mitragynin
N-Etyl 2C-B
Pentylon, bk-MBDP
RCS-4 ortho isomer
p-MePPP
JWH-122*
Alfa-PPP
2-fluormetamfetamin
3-fluormetamfetamin
4-Acetoxi-N,N-dimetyltryptamin
4-fluormetamfetamin
4-metylamfetamin; para-metylamfetamin
4-metyl-N-etylkatinon
(4-hydroxi-N,N-metyletyltryptamine)
(N-allyl-N-[2-(5-metoxy-1H-indol-3-yl)etyl]-prop-2-en-1-amin)
6-(2-aminopropyl)bensofuran
1-[(5-fluorpentyl)-1H-indol-3-yl]-(naftalen-1-yl)metanon
1-[(5-fluorpentyl)-1H-indol-3-yl]-(2-jodfenyl)metanon
2-metylamin-1-fenylbutan-1-on
2-benshydrylpiperidin; 2-(difenylmetyl)piperidin
(3-Dietylamin-2,2-dimetylpropyl)-4-aminobensoat
1,3-dimetylamylamin, 4-methylhexan-2-amin
N,N-dipropyltryptamin
(8-metyl-8-azabicyklo[3.2.1]oktan-3-yl)-4-fluorbensoat
(2-(2-klorofenyl)-1-(1-pentylindol-3-yl)etanon)
4-etylnaftalen-1-yl-(1-pentyl-1H-indol-3-yl)metanon
(8)-9,10-didehydro-6-metyl-ergolin-8-carboxamid
1-(3-klorfenyl)piperazin
5,6-metylendioxi-2-aminoindan
2-(3-metoxyfenyl)-2-(etylamin)cyclohexanon
Mitragynin
N-etyl-(4-bromo-2,5-dimetoxyfenyl)etylamin
1-(1,3-Bensodioxol-5-yl)-2-(metylamin)pentan-1-on
(2-metoxyfenyl)(1-pentyl-1 H-indol-3-yl) metanon
1-(4-metylfenyl)-2-(1-pyrrolidinyl)-1-propanon
4-metylnaftalen-1-yl-(1-pentylindol-3-yl)metanon
1-fenyl-2-(1-pyrrolidinyl)-1-propanon
Aktuellt
yttrande
Framställan om
klassificering gjord
Tills 2011/218
20110629
Tills 2011/131
Tills 2011/269
Tills 2011/105
Tills 2011/50
Tills 2011/211
Tills 2011/157
Tills 2011/148
20110629
20110629
20110629
20110629
20110629
Tills 2011/137
Tills 2011/136
Tills 2011/267
Tills 2011/157
Tills 2011/141
Tills 2011/199
Tills 2011/188
20110629
20110629
* Substansen är sedan tidigare klassificerad som hälsofarlig vara.
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
61
KRIS har genomskådat Subutex -programmen
Inom KRIS har man insett vilka risker och skador
som den ökande tilldelningen av Subutex innebär och
vilka krafter som ligger bakom myndigheternas iver att
utöka Subutexprogrammen. Medlemmarna i KRIS har
själva varit missbrukare och kriminella och man möter
i sin dagliga verksamhet många missbrukare som är
beroende av Subutex.
Under Almedalsveckan i Visby deltog ett 70-tal
KRIS-medlemmar iklädda T-tröjor med texten Statligt
knark är också knark. Med detta budskap ville de visa
att Subutexprogrammen för narkomaner är kontraproduktiva. Genom att dela ut minttabletter som symboliserar läckaget av Subutex-tabletter till den illegala marknaden, presentera en rapport om Subutexprogrammens
baksidor och genom att prata med folk lyckades krisarna så bra med sitt uppdrag att de belönades med pris
för bäst synlighet under Almedalsveckan.
I rapporten hade KRIS valt att fokusera på de
felbeslut och de problem som överförskrivningen av
Subutex skapar. Man är oroad över att missbruksutredningen rekommenderar Subutexprogram som en
universallösning för allt fler och allt yngre missbrukare.
Alla förlorar på detta i längden utom de som tillverkar
och säljer läkemedlen.
Hela rapporten, som rekommenderas och kan läsas
på www.kris.a.se, avslutas med följande slutsatser:
• Subutexprogrammen läcker som såll till missbruksmarknaden!
• Många går från Subutex till heroin!
• Subutex ökar den enskildes missbruk genom att
man får mer knark för pengarna!
• Subutex minskar inte drogdödligheten!
• Det är fel att de med mer än ett års drogfriget på
anstalter sätts in på Subutex!
• Subutexprogram vid frigivning är brotts- och
missbruksskapande!
• Kraven på dokumenterat heroinmissbruk efterlevs inte!
• Varken kommuner eller landsting erbjuder avgiftning eller urtrappning från Subutexprogrammen!
64
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
• Heroinmissbruk är enklaste sättet att sluta med
Subutex!
• Sänkt åldersgräns är fel väg att gå!
• Reglerna om Subutex i trafiken är oklara!
• Subutexprogram minskar inte kriminaliteten!
• Subutexprogrammen bryter inte den kriminella
livsstilen!
• Det går inte att bota Subutexmissbruk med
Subutexprogram!
• Fler barn föds med drogabstinens!
GH
Läkemedelsbehandling dominerar i Europa
Vid Europeiska Städer Mot Narkotikas (ECAD:s)
årliga borgmästarkonferens i Varna, Bulgarien, 11 14 maj var läkemedelsbehandling ett viktigt tema.
Läkaren Manuel Pinto Coelho MD, som är
ledare för ”Portugal Mot Narkotika” tecknade den
aktuella utvecklingen mot allt mer läkemedelsbehandling.
Han kallade den nya attityden ”ett nytt paradigm” (betyder ungefär ett dominerande arbetssätt
för forskare eller praktiker). Det allvarligaste ansåg
han vara att folk inte längre tror på rehabilitering
med drogfrihet som mål. Europa har idag en miljon
narkomaner. Av dem går 670 000 i substitutionsprogram med bl.a. metadon. För svensk del kan
man exemplifiera även med subutex.
Grunden för läkemedelsbehandlingen är att man
övertygar missbrukaren om att han eller hon har
en metabolism i obalans och därför måste ha ett
läkemedel hela tiden. Det är att lura alla, ansåg
Coelho. Han sammanfattade hela spelet med den
tänkvärda satsen:
– Drogmissbrukare låtsas vara sjuka och regeringar låtsas behandla dem.
I stället ansåg han att alla i vården borde uppmuntra och hjälpa missbrukarna att komma bort
från alla droger och slåss för sin frihet.
Katarina Cnattingius
Missbrukare på Plattan om
Subutexprogrammen
”De läcker som såll”
text och foto: lennart karlsson
Runt Sergels Torg i Stockholm pågår den dagliga kommersen till synes utan ända. En
aldrig sinande ström av tabletter och sedlar byter händer.
”Sub? Sub! En sliten missbrukare går omkring och
viskar urskiljningslöst det magiska ordet till förbipasserande. Spanarna avvaktar ett tag för att avgöra om
mannen är ute för att köpa eller sälja. Efter en kort
stund ser dock spanarna att mannen har sedlar i sin
hand. Han placeras snabbt in i facket köpare. Mannens
allt mer desperata kamp tycks inte attrahera försiktiga
säljare. Mannen promenerar uppgivet iväg till nya
jaktmarker.
Spanarna byter fokus. Det dröjer inte länge innan
dagens första överlåtelse är fullbordad. Såväl köpare
som säljare fångas in. Säljaren låter berätta att han inte
har några problem att komma över Subutex. ”Det är
tur att man har kompisar som hjälper”, säger han med
ett illa dolt flin. Det är uppenbart att just denna sålda
Subutex är ett läckage från den legala marknaden.
Köparen har nedslagen blick. Han skakar i kroppen.
Det är oklart om skakandet beror på en kvardröjande
rädsla efter polisernas överraskande ingripande, eller
om det beror på att han har abstinens. När förhöret
hålls med köparen bekräftar han att det är rädslan från
ingripandet som dröjer sig kvar. Någon fysisk abstinens har han inte längre, eftersom han har varit fri från
Subutex i sju månader tack vare en tolvstegsbehandling. Den fysiska avtändningen på Subutex var extremt
jobbig men hanterbar. Däremot är det besvärligare
med den psykiska delen. Köparen uppger att han har
känt sig konstant deprimerad sedan han slutade. Han
har svårt att se hur han ska klara sig genom livet utan
det preparat som han innerst inne förbannar. ”Det är
jävligt lätt att trilla dit igen. Tabletterna finns överallt.
De är så oerhört många som har legal Subutex som
säljer av sina tabletter. Det läcker som ett såll.”
Från Subutex till heroin till Subutex?
Den uppfattning som KRIS har angående Subutex
förefaller också delas av många missbrukare som fortfarande har ett aktivt missbruk.
Lot-nummer skrapas bort för att försvåra identifiering med
andra tabletter.
Spanarna ingriper mot Robert som sitter i en trappa
mellan Sveavägen och Malmskillnadsgatan. Robert
och en kompis har precis delat på en boll heroin.
Kvar ligger plastrester och blodiga sprutor som de har
använt för att injicera. Robert är förtvivlad. Han har
varit drogfri i tre månader men hamnat i ett återfall
som pågått i två dygn. Det här är tredje gången i sitt
21-åriga liv som han injicerar heroin.
– Jag snodde farsans Tramadoltabletter när jag
var tretton år. Det var så det började, berättar han.
Därefter beskriver han ett stadigt ökande missbruk av
läkemedel, cannabis och alkohol. Så småningom fastnar han för Subutex. Robert beskriver Subutex som
en förväntansdrog. Ungefär som alkohol, fast mycket
effektivare. – Vill du känna dig lite avslappnad funkar
det bra. Vill du känna dig lite festligt berusad så funkar
det också, fyller han i.
Robert förklarar vidare att han har insett att han
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
65
Organiserad illegal handel med Subutex och andra narkotikaklassade tabletter omsätter stora pengar, inte bara i Stockholm.
inte kommer att klara av att leva sitt liv utan Subutex.
Han vill egentligen inte hålla på med heroin. Han säger
sig dock ha hört att man som ren Subutexmissbrukare
har svårt att få legalt utskrivna tabletter. Att han tog
heroin just nu förklarar han med att det fanns tillgängligt och att det samtidigt är en plan i hans strategi att
kunna få legal Subutex.
Brutal avtändning
Ali har precis sålt en Subutextablett. Köparen är avrapporterad av polisen och beslaget är säkrat. Lot-numret
på tablettkartans baksida är effektivt bortskrapat för
att förhindra jämförelse med de tabletter som Ali har
på sig. I det här fallet spelar det mindre roll eftersom
Ali innehar resten av sina tabletter illegalt.
– Fy fan vad dålig jag kommer att bli nu, säger han.
Ali beskriver den fysiska avtändningen på Subutex som
tio gånger värre än avtändningen på heroin. Jag ber
Ali beskriva detta mer noggrant. Ali gör en jämförelse:
- Du kan se på avtändningen av heroin som ett vidrigt
100-meterslopp, medan avtändningen på Subutex är
som ett vidrigt maratonlopp.
Jag skämtar med Ali och förklarar att han nog aldrig
kommer att bli någon framgångsrik friidrottare, varken på sprint eller på maraton. Ali replikerar att han i
vart fall är tillräckligt snabb för att kunna springa ifrån
en halvtjock spanare nästa gång vi ses.
Small business och Big business
Majoriteten av alla tablettförsäljningar på Sergels Torg
görs av personer som på ett eller annat sätt har kommit över legalt förskrivna läkemedel. En småskalig
66
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
och oorganiserad handel som ändå, beroende på den
höga frekvensen, blir oerhört omfattande. Efterfrågan
och prisbilden på framförallt Subutex gör dock att
det även finns mer organiserade aktörer på banan. I
Stockholm finns nätverk som livnär sig på att smuggla
in Subutextabletter, framförallt från Frankrike. Genom
sina försäljningsnätverk ser de sedan till att marknaden
sällan står tom.
Försäljningar sker styckevis men även i lite större
poster. Många missbrukare bekräftar att det sällan är
några problem att få fram 500 till 1000 tabletter, om
man har de rätta kontakterna.
En missbrukare berättar, rent hypotetiskt enligt
honom, att detta är ett effektivt sätt att få egna tabletter. Har man rätta kontakter så kan man såklart förmedla större affärer. Köpare som kommer utifrån, ofta
från Finland, saknar nödvändiga kontakter. Kan man
förmedla en affär så kan man ”klippa in” tio tabletter
åt sig själv som tack för besväret.
En ensam spanare har vid ett par tillfällen observerat
en man som gör misstänkta överlåtelser. Några dagar
senare, i ett helt annat sammanhang, grips mannen.
Vid en efterföljande husrannsakan anträffas en ryggsäck. Där ligger Subutextabletterna prydligt förpackade i hundrapack tillsammans med en rejäl bunt med
pengar. Mannen är villkorligt frigiven. Hans senaste
dom avser grovt narkotikabrott gällande försäljning
av just Subutex. Uppenbarligen är lockelsen av snabba
pengar i kombination med den höga tillgängligheten
svår att stå emot.
Spanarna känner sig nöjda med sitt ingripande trots
insikten att tillslaget är ett litet skrap på en ganska hård
yta.
n
A Global Commission on Drug Policy:
Internationell rapport
med legaliseringskrav
En privat rapport med förslag om legalisering av cannabis utarbetad av prominenta politiker har missuppfattats som en FN-rapport.
I juni publicerades en rapport från Global Commission
on Drug Policy. Formellt är detta en fristående organisation. I gruppen ingår en rad tidigare internationella
politiker. Bland dem märks förre generalsekreteraren
i FN, Kofi Annan, tidigare presidenter från Brasilien,
Colombia, och Mexico, liksom litteraturpristagaren
Mario Vargas Llosa. Bakom gruppen står mediamogulen Richard Branson.
Kommissionen har i en del sammanhang missuppfattats som en officiell FN-kommission. Dess namn och
Kofi Annans medverkan har bidragit till detta. Även
rapportens utformning är medvetet utformad för att ge
detta vintryck.
Rapporten har plötsligt gjort det OK i etablerade
kretsar att diskutera legalisering av narkotika.
Kritik mot USA:s krig mot narkotikan
Fokus i rapporten är en omfattande kritik mot den
amerikanska strategin Krig Mot Narkotika. Denna
sägs ha misslyckats och dessutom lett till en upptrappning av våld.
I stället föreslår rapporten att man prövar olika
former av legalisering av narkotika, särskilt cannabis. Insatser för missbrukare skall inriktas på skadelindring (harm reduction) med bl.a. sprututdelning.
Information och opinionsbildning av typen Nancy
Reagans paroll ”Just say no!” skall inte förekomma.
FN-konventionerna skall revideras så att de möjliggör
experiment med skadebegränsningar, avkriminalisering och laglig reglering av narkotika.
Man kan förstå om latinamerikanska politiker, som
på nära håll sett effekterna av USA:s krig mot narkotikan, vill finna en snabb lösning genom att legalisera
narkotika och kanske lägga skatt på hanteringen. Men
de har gjort misstaget att endast se två alternativ i fråga
om narkotikakontroll – krig (som är en extrem form av
utbudsbekämpning) eller legalisering (som innebär fritt
utbud). Frågan om systematisk efterfrågebekämpning
analyseras inte.
Rapporten har fått skarp kritik. Det är inte sannolikt
att dess krav på ändringar i FN-konventionerna kommer att få gehör. Men det är anmärkningsvärt att Kofi
Annan, som i sin roll av FN:s generalsekreterare ansvarat för den internationella narkotikakontrollen, ställer
sig bakom krav som bryter mot FN-konventionerna.
Personligen är jag mycket förvånad över Kofi Annans
ställningstagande. Han
känner till vår narkotikapolitik, men har inte
förstått.
Man måste fråga
sig varför denna framstöt kommer just nu.
Många av världens
länder har svåra problem med narkotika
men även med ekonoRE PO RT OF
TH E
GL OB AL CO
min och med politisk
MM ISS IO N
ON DR UG
PO
LIC Y
oro. Att släppa efter
JUN E 201 1
på narkotikakontrollen kan då bli frestande, eftersom ett
ökande
missbruk
avleder politisk kraft från gemensam förändring till individuellt flum. Bristen på skattemedel gör
det också intressant med ett statsmonopol på exempelvis cannabis med hög skatt.
WAR
ON DRUGS
Sverige motpol
I den internationella narkotikadebatten lyfts Sverige
ofta fram som en motpol till en liberal linje av nederländsk typ. Vår restriktiva politik har fått stöd och
beröm från FN. En viktig del av vår strategi är att
bekämpa efterfrågan. Utan efterfrågan ingen marknad.
Många goda människor
gör ett viktigt arbete i
vardagen. Insatser mot
efterfrågan öppnar en
tredje väg mellan ”krig
mot narkotikan” och
”legalisering”.
Att vi vitaliserar och
utvecklar vår egen narkotikapolitik blir avgörande för utvecklingen
i vårt eget land. Men
det kan också bli avgörande för utvecklingen
av världsopinionen. n
Katarina Cnattingius har varit ANT-lärare
och i mer än 30 år sysslat med anhörigarbete mot droger.
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
69
DEA med fokus på pengarna
text och foto: martin lejestrand, magnus adriansson,
tobias fredriksson, fredrik beckerdahl,
tomas jörkander, björn ekström.
Under hösten 2010 fick vår grupp från narkotikaroteln i Göteborg genom ett resebidrag från
SNPF möjlighet att åka till Miami. Efter besök hos Miami PD var det dags att träffa Drug
Enforcement Administration (DEA) på deras kontor i Miami. Vi hade i förväg blivit informerade om schema, upplägg och dresscode samt att det var önskvärt att vi höll tiden…
P
å plats vid DEA:s huvudbyggnad togs vi mot av en
Special Agent som visade in oss i ett konferensrum
där ett antal kostymklädda herrar och en kvinna satt
och väntade på oss. När artighetsmomenten var avklarade startade dagen med en presentation av DEA:s
organisation. Föreläsarna löste sedan av varandra
under dagen och en stor mängd information levererades med stor entusiasm. Alltsammans var mycket väl
förberett.
Organisation och arbetsmetod
Sammanfattningsvis har DEA 80 kontor runt om i
världen och är representerade i 63 länder med en personalstyrka på omkring 11 000 personer varav runt
5 000 är Special Agents. Det finns 200 task forces med
2 700 poliser. I Miami området finns 13 task forces
med 140 poliser. En task force består inte enbart av
Special Agents utan även av lokal polis. Detta ses som
en fördel då det möjliggör ett effektivt arbetssätt på
såväl lokal som federal nivå.
De flesta medarbetare rekryteras från rättsväsendet
eller militären, men de anställer även en betydande del
civil spetskompetens. En viktig rekryteringsbas är lokal
polis som medverkat i någon task force.
Hos DEA Miami är fokus riktat söderut av den
naturliga orsaken att södra Florida är den främsta
smugglingsvägen in i USA. DEA:s fokus och taktik har
under tid och på grund av nya erfarenheter växlat från
att enbart satsa på narkotikan till att i stort sett helt
inrikta sig på pengarna. ”Go for the money” var ett
mantra som samtliga föreläsare upprepade och betonade. De kriminella organisationernas syfte är att tjäna
pengar. Genom att fokusera på vinsten av den brottsliga verksamheten har man från DEA:s sida sett att
effekten blir större och att man når högre upp i organisationen. Narkotika är ju något som den har i princip
72
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
outtömligt av. Det finns även uppenbara fördelar rent
spaningsmässigt med att följa pengarna, då dessa slutligen måste omsättas in i legala ekonomiska system som
är kontrollerbara. Under senare år har blivit mycket
svårare att använda sig av så kallade skatteparadis då
dessa utsatts för stor internationell press.
Operation Titan Brief
Ett exempel på ett ärende där man uteslutande följde
pengarna är operation Titan Breif.
Utredningen handlade initialt om att följa kokainpengar genom de som var ansvariga för penningtvättsprocessen. Tidigt identifierades en huvudman, Oscar
Cano-Alzate. Han bodde i Kina där han ägde ett antal
fabriker inom tillverkningsindustrin. För att komma åt
topparna i Titan projektet startade DEA upp en egen
penningtvättorganisation. Undercover-agenter började
samarbeta med Cano genom att bli hans penningkurirer. Man kunde fastställa att han tvättade omkring 15
miljoner dollar i månaden.
Under utredningen framkom vidare att libaneser
boende i Colombia skeppade stora mängder kokain
som togs emot av representanter för Hizbollah. Man
försåg stora delar av arabvärlden med kokain och i
utbyte lämnades stora mängder vapen. Under utredningen mot dessa libaneser upptäcktes även ett nytt
modus med massor av små insättningar, oftast från
mindre penninginrättningar i syfte att försvåra upptäckt och spårning.
När operationen avslutades och beslagen räknades
samman visade det sig att man hade man lyckats ta
40 miljoner dollar i beslag. Det fanns även tre flygplan
och en båt samt 4,2 ton kokain och 10 kg heroin i
beslag. Totalt greps 115 personer, både nationellt och
internationellt. Man lyckades också identifiera 48 stora
organisationer som förde in kokain till USA.
Gruppen på rundvandring i DEA:S byggnad
Arbetsmetoder och mexikaner
DEA använder sig i hög utsträckning av informatörer. Har man inga initialt i ett ärende rekryterar
man aktivt. Detta kan ske genom planerade taktiska
gripanden där man sedan utlovar strafflindring, till
rena värvningsoperationer där man helt enkelt sluter
ekonomiska avtal med informatörer som ser detta som
en alternativ karriär.
Internationellt finns problemet med korruption. I
Mexiko tjänar en vanlig polis omkring 500 dollar i
månaden. På grund av de låga lönerna är risken för
korrupta poliser givetvis hög. För att DEA ska kunna
lita på de poliser de samarbetar med, fördubblar de
lönen. Liknande program finns i andra centralamerikanska länder.
Den riktigt stora utmaningen för DEA i dagsläget
är situationen i Mexico och deras globala kokainnätverk. På nittiotalet tog colombianerna ett steg tillbaka.
Nöjda med sin situation och dominans på marknaden
lät de mexikaner utföra grovjobbet. Efterhand tog
mexikanerna allt mer mark och då colombianerna
försökte återta sin ställning, insåg de att mexikanerna
blivit för kraftfulla. De hade tillgång till mer personal
och vapen och var dessutom extremt våldsamma.
Colombianerna har därför fått finna sig i rollen som
leverantörer medan det är mexikanerna som styr
handeln. Mexikanerna har långsamt spridit sig över
världen för att sköta distributionen av kokain. De
finns i alla större städer i USA och även börjat sprida
sig till Europa, ett exempel på detta är colombianer i
Holland.
Även metoderna för distribution har förändrats
markant sedan 80-talets rekordbeslag på tonvis av
kokain. Numer är de vanligaste mängderna 5-10 kg
vilket tyder på att organisationerna skickar många små
poster istället för få stora. Från DEA:s sida ville man
verkligen flagga för mexikanerna. De menade att de
själva, precis som colombianerna, vaknat alldeles för
sent innan de insåg allvaret i situationen. Mexikanerna
hade fått växa sig starka i skuggan av colombianerna.
Mexikanernas modus, till skillnad från colombianerna,
är att de inte outsoursar något. De sköter allting själva,
från kokain- till penninghanteringen. De är extremt
brutala, varför det har visat sig vara problematiskt att
hitta och hålla informatörer/infiltratörer vid liv.
Detta är problematiskt då en väldigt stor del av DEAs
underrättelseverksamhet och informationsinhämtning
bygger på just informatörer medan vår svenska i jämförelse i mycket högre utsträckning bygger på teknik
Asset Forfeiture Program
De regelverk som omgärdar förverkande för DEA:s del
gjorde oss gröna av avund. Allt som beslagtas och förverkas tillfaller DEA. Detta innebär inte bara att DEA
är självfinansierat utan även att de finansierar en del
av den lokala polisen. Allt beslagtaget gods kan säljas
eller användas av DEA. Det kan handla om t.ex. bilar,
flygplan, klockor, smycken och andra lyxartiklar som
rekvisita för undercover agenter eller spanare.
Även informatörer avlönas med dessa medel, det
poängterades att informatörerna alltid är de som får
betalt först. Vissa informatörer utvecklas och blir
proffs på sin verksamhet och gör karriär. Efter ett antal
lyckade operationer är det fullt möjligt för en före detta
kriminell att gå i legal pension med hygglig ekonomi
från DEA. Det enda kravet DEA har på sig vad gäller
hur det beslagtagna värdet skall distribueras är att det
måste gå tillbaka till rättsvårdande myndigheter.
Detta var endast brottsstycken av en dag fylld av spännande föredrag, information och trevliga möten kollegor emellan. Vad som slog oss alla var att i stort sett
samtliga som föreläste för oss var de högsta cheferna
för sina avdelningar/rotlar. När de var färdiga med sin
föreläsning satte de sig och var med resten av dagen
som aktiva åhörare. Vi kände oss verkligen väl mottagna och var eniga om att detta var det bästa studiebesök någon av oss varit på.
n
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
73
Boktips
Death, drugs
and muscle.
The story of
Greg Valentino
Greg Valentino är en
kroppsbyggare från USA
som är mest känd för sina
groteskt stora överarmar.
Han har nu skrivit en bok
tillsammans med tränaren
Nathan Jendrick om sitt
liv, som enligt rubriken
har dominerats av våld,
droger och bodybuilding.
Greg Valentino föddes 1960 och redan som 13-åring
började han ägna sig åt bodybuilding. Enligt honom
själv hade han lätt för att bygga muskler och inte förrän i 35-årsåldern började han ta anabola steroider.
Men då blev det med besked.
Eftersom Greg Valentino tydligen är en man med
störd kroppsuppfattning, gällde det då att bli större
och större. Han koncentrerade sig på sina överarmar
som mätte 70 centimeter i omkrets när de var som
störst. Han hävdar själv att det är muskler som han
byggt upp genom att spruta stora mängder anabola
steroider i oljelösning direkt i överarmarna.
Greg Valentino är genom filmer och artiklar mest
känd som kroppsbyggaren som sprutat sina överarmar
fulla med Synthol, en olja som får muskler att svälla
och se större ut. Vi har också sett på svensk TV hur
hans överarmar spruckit och vätska runnit ut.
I boken skriver Greg Valentino att allt elakt förtal
om Synthol är en myt. Han har bara fyllt sina överarmar med steroidoljor. Det som visats bl.a. på filmer är
följden av att hans son av misstag slog ett hårt slag mot
hans överarm med ett basebollträ. Armen svullnade
och Greg var tvungen att göra ett hål för att dränera ut
vätska. Tro´t den som vill.
Boken Death, Drugs and Muscle är inget skönlitträrt
verk. Språket består till stor del av ”fuck”, ”asshole” och andra liknande ord som är en del av Greg
Valentinos liv. Han berättar om sina kvinnohistorier
och ett liv i sus och dus med ett stort inslag av våld och
förnedring.
Under en period sålde han anabola steroider och
tjänade stora pengar. Naturligtvis slutade det hela i
fängelse.
Boken ger en förskönad bild av en tuffing som blivit
ett världsnamn, kompis med Arnold Schwarzenegger
och en dyrkad idol i kroppsbyggarkretsar för sina
överarmars skull.
Förlag: ECW Press
Recension: Gunnar Hermansson
76
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
FORTFARANDE
ALICE
Alice Howland, lyckligt gift
och med tre vuxna barn,
är en mycket välrenommerad Harvardprofessor på
höjden av sin karriär när
hon märker att hon börjar
glömma saker. Först ett
ord då hon håller en föreläsning, något som vanliga
människor inte ens skulle
reflektera över men som
är en skrämmande upplevelse för den osedvanligt
strukturerade och skärpta Alice. Studenterna börjar
klaga och kollegorna drar sig undan, illa berörda.
Också familjen, en tillika framgångsrikt forskande
make och tre vuxna barn som kanske även de bär på
samma genetiska mutation som Alice, har till en början
svårt att acceptera hennes diagnos.
Hon söker läkare och får diagnosen tidig Alzheimer.
Hon är då femtio år gammal.
Romanen är skriven ur Alices perspektiv, och vi
får under två års tid detaljerat följa hennes gradvisa
insjuknande, till den dag då hon inte längre vet vem
hon är. Fortfarande Alice handlar om en kvinna som
rent bokstavligt tappar förståndet. Det är thrillerspännande och hjärtslitande och sorgligt och fruktansvärt
skrämmande (inte minst om man vågar snudda vid
tanken att man sig själv ovetande kan vara bärare
av denna sjukdom) men ändå inte alldeles becksvart.
Alice växer också av sjukdomen, får en närhet till sin
man och sina barn som hon inte haft särskilt mycket
tid eller känslor för tidigare. För Alice är trots allt inte
bara ”den galna Alzheimerpatienten” - hon är också
fortfarande Alice: professor, lärare, maka, mor och till
sist även mormor. Boken är en gripande och informativ
inifrånskildring om en av de grymmaste sjukdomar en
människa kan drabbas av.
Fortfarande Alice är en litterär solskenssaga. Ung
debutant ger ut på eget förlag, får fina recensioner,
plockas upp av ett stort förlag och är i den svenska
utgåvans stund såld till 16 länder. Det förtjänar den.
Romanen är en finstämd skildring av en demenssjukdom som fungerar precis lika bra som just roman och
som ren folkbildning
Författare: Lisa Genova
Bokförlag: Bonnier Pocket
Recension: Åsa Dahlberg
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
Upplaga 10.1
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
ger en detaljerad bild av
det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar
och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i
samband med missbruk samt metoder för att upptäcka
missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg,
visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om
centrala juridiska och medicinska termer.
Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 350.000
exemplar. Skriften har fått omfattande användning i
utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete
inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska och ryska.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut
av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
Anabola Androgena Steroider 2.1
ANABOLA
ANDROGENA
STEROIDER
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga 2.1
Den globala marknaden
för anabola androgena
steroider, AAS, är mycket
omfattande och lukrativ. Missbruket av AASpreparat är etablerat och
den illegala hanteringen
belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer.
Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den
aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och
bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag,
Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets
åtgärder.
Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena
Steroider är också kompletterad med ett antal nya
bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar
sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig
grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem.
Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Den idiotiska
klubben
En bok av Göran Bohlin
Den idiotiska klubben kom
ut första gången våren 1995
och är nu uppdaterad och
utökad med 80 sidor. Boken
kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram
till 2006 och där ges under
resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters
koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika,
narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna
i vårt närområde m.m.
Mandom, mod
och morske män
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till
missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan
AAS-missbruk och våld är ett
vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal
marknad av anabola steroider noterats och samhällets
motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv;
medicinskt, rättsligt och socialt.
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
77
Lösning Kryss 2-11
Bland er som hade ägnat någon av sommarens lata
dagar till att lösa SNPF-krysset och dessutom skickat
in bidragen, har vi denna gång dragit följande tre
vinnare.
Lars Lindén, GÖTEBORG
Bonnie Witting, LIDINGÖ
Mats Nygren, NYKVARN
Ett stort GRATTIS till er och vi skickar bokpriser.
Stipendierutan
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar
och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna
utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga
utbildningskonferens i Harrisburg,
Pennsylvania.
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m.
se www.pnoa.org.
Mediahusets resestipendium till CNOA:s
årliga utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera
poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan
och den narkotikarelaterade brottsligheten.
Tullverkets stipendium
Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
SNPF:s PTN-stipendium
Resebidrag
SNPF:s stipendium för Årets Observation
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos
nordisk PTN-sambandsman i Europa.
78
Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium
svenska narkotikapolisföreningen 3-2011
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org