Nr 4 2015 - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA R UT B POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT IL DA RA N IKAPOLI SF KOT R A INGEN EN ÖR SVENSKA R & INFOR M E Nr 4 · 2015 Ingripandespaning ledde till rekordbeslag av dopningsmedel Vad hände med polisens beslagsregistrering av illegala droger? Utbildning, samverkan och synlighet - ett projekt i kampen mot nätdroger Narkotikapoliserna finns inte längre, eller? INNEHÅLL Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson (GH) REDAKTIONSKOMMITTÉ: Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör Lennart Karlsson (LK) Niklas Lindroth (NL) Emil Lundberg (EL) Ulla-Stina Nilsson (UN) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 C 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 annonser@snpf.org MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Via www.snpf.org eller e-posta till snpf@snpf.org MANUSSTOPP: Manusstopp 20 oktober 2015. Utgivning vecka 49, 2015. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till gunnar.hermansson@snpf.org OMSLAGSBILD: Fotolia. Ledaren: Det är hög tid för en förnyad nationell samling i narkotikafrågan............ 2 Info från styrelsen.................................................................................... 3 Redaktörens spalt................................................................................... 3 Projekt Varg – Tullverkets jakt på Bamseshoppen.................................. 6 Ingripandespaning ledde till rekordbeslag av dopningsmedel .............. 10 Anabola steroider – förfalskarnas marknad........................................... 14 Polisen satsade mot dopning i Värmland -gymtränare gripen............................................................................. 18 Operation Pangea VIII Nätbutiker med illegala läkemedel stängdes ner................................ 22 Polisens specialstyrka har ökat kvarkbeslagen på Christiania.............. 26 Ingenjör med gröna fingrar föll på eget grepp....................................... 30 Vad hände med polisens beslagsregistrering av illegala droger?......... 34 Utbildning, samverkan och synlighet - ett projekt i kampen mot nätdroger..................................................... 38 El Chapos osannolika rymning från Mexikos bäst bevakade fängelse. 42 Kokainhandeln ett allt större politiskt problem....................................... 46 Rättsrutan: Det var på tiden!................................................................. 50 Hallå där … tidningen Svensk Polis...................................................... 51 Ny trend: Drönare flyger in knark i fängelser......................................... 51 Notiser: Världen runt............................................................................ 54 Landet runt.............................................................................. 55 Spindel – brottsbekämpande insats i trafiken........................................ 58 En buss kommer lastad......................................................................... 61 Narkotikapoliserna finns inte längre, eller?........................................... 64 Tar medierna sitt ansvar i narkotikadebatten? ….................................. 70 23 nya ämnen klassade som narkotika eller hälsofarlig vara den 18 augusti................................................... 72 Läkemedelsdroger bidrar till hög dödlighet .......................................... 73 Bok- och filmtips.................................................................................... 76 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor i ny utgåva............... 78 Stipendierutan....................................................................................... 80 Tullverkets jakt på Bamseshoppen Många av Tullverkets och Polisens dopningsärenden initieras i tullfiltret. Det kan gälla smuggling av preparat eller införsel av utrustning och tillbehör som väcker misstankar om illegal tillverkning av preparat. Så var fallet med en DHL-försändelse från Kina som blev inledningen på Tullverkets ärende Varg. Den DHL-sändning från Kina som tulltjänstemannen Ulrika Eriksson selekterade ut i flygfrakten i Göteborg i april 2014, innehöll 20 000 etiketter som var märkta Bamse Labs med namn på olika dopningsmedel, anabola steroider. Detta väckte ju intresse och Ulrika Eriksson selekterade ut ytterligare ett tiotal sändningar på kort tid som innehöll olika maskiner, bindemedel, vialer, ampuller och annat som indikerade illegal preparattillverkning och kunde ha samband med Bamse Labsetiketterna. Försändelserna var adresserade till olika platser i Sverige. Personer i nätverk identifierades Misstankar fanns nu om illegal tillverkning av anabola steroider någonstans i Sverige och en förundersökning inleddes gällande grovt dopningsbrott. Tullkriminalens utredare fann att anabola steroider med fabrikatet Bamse Labs såldes på kroppsbyggarforumet Hushboard av signaturen Alpha-Bamse/Bamses butik. I slutet av 2014 öppnade personerna bakom Bamse Labs en egen hemsida med namnet Bamseshoppen.com. Utredarna lyckades i sin kartläggning identifiera ett stort antal personer på flera platser i Sverige, personer som misstänktes ingå i ett nätverk som sålde AASpreparat på olika hemsidor, bl.a. Muskelhuset och Nordiska Kompaniet. På forumet Hushboard sålde signaturen Alpfa-Bamse`s Butik steroider märkta med Bamse Labs. 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471- 482 50 www.akessonberg.se ISSN 1101-6817 4.15 Årgång 28 Sidan 6-7 Projekt Varg Utredarna gjorde provköp Tullkriminalen gjorde under sommaren 2014 tre provköp av mindre mängder anabola steroider från Bamseshoppen.com. All kontakt skedde med krypterad mail, countermail. När beställningen bekräftades meddelade Bamseshoppen att pengarna skulle skickas kontant i ett vadderat kuvert till en adress i Taberg strax söder om Jönköping. Breven fick inte skickas som rek. Adressaten i Taberg var ett företag inrymt i en bostadslägenhet. När tullens utredare började kartlägga personen bakom företaget, fann man snart en nära koppling till en annan man i Hok, ett litet samhälle ett par mil söder om Taberg. Läkemedelsföretaget Galenika i Belgrad tillverkar ett AASpreparat, Testosteron Depo, som regelbundet dyker upp på den illegala steroidmarknaden. Exempel på två hemsidor som tidigare användes av organisationen för marknadsföring av AAS-preparat. Några försäljningssidor har startat upp på nytt efter sommaren. Nazister dömdes för grovt dopningsbrott Ett flertal misstänkta för brott De båda männen i Taberg och Hok greps och häktaYtterligare några personer på olika platser i Sverige är des. Efter många förhör stod det klart att de ingick delgivna misstanke om brott i Tullverkets utredning. i en större organisation för försäljning av AAS. TaMan har gjort husrannsakningar och beslagtagit variebergsbons uppgifter var att dels ta emot försändelser rande mängder anabola steroider och annat gods. med pengar från AAS-köpare och dels vara mottagare En man i västra Sverige har varit mottagare av en Rekordbeslag i Småland av paket med dopningsmedel som han förmedlat vidastor mängd postpaket både från utlandet och inrikes. Efter ytterligare spaning och förberedelser gjordes tillre till mannen i Hok eller till andra okända personer Han fick via krypterade mail instruktioner om var han slag mot de båda adresserna i mitten av januari 2015. i landet. Tingsrätten ogillade denna del eftersom det skulle skicka paketen vidare. På adressen i Taberg fann tullens personal ett antal inte ansågs visat att paketen innehållit dopningsmedel. Ett flertal personer i Stockholmsområdet har dragits vadderade kuvert som innehöll pengar. Kuverten hade Däremot dömdes mannen för att ha tagit emot mer in i utredningen och åtminstone en av dem hade en skickats till Taberg från olika personer i Sverige som beän 400 försändelser med kontanter som han sedan distributörsroll i organisationen. talning för beställda AAS-preparat. I lägenheten fanns vidarebefordrat till adresser som han instruerats om När tullarna ingrep mot en man i sydöstra Sverige också en mindre mängd anabola steroider och sprutor, via countermail. Han erkände att han varit betalningshittade man en ganska stor mängd AAS-preparat. troligen för den 30-årige mannens eget bruk. mottagare och att han hanterat mer än 600 000 kroMannen var lagerhållare och distributör, sannolikt i I lägenheten i Hok fann tullens spanare, som biträdnor som utgjort betalning för dopningsmedel.Mannen större omfattning. des av Jönköpingspolisen, en mycket stor mängd i Hok, även han i 30-årsåldern, hade som sin uppgift anabola steroider samt sprutor, kanyler och en hel att lagerhålla, förpacka och sända iväg paket eller AAS-försäljningen återupptagen del läkemedel. Preparaten låg i kartonger i alla utrymvadderade kuvert med beställda AAS-produkter till Tullverkets utredning tyder alltså på att de inblandade men. Mängden AAS-preparat, som uttrycks i enheter, olika köpare. Han uppgav att han fick sina instrukpersonerna ingår i en större organisation som imporskapade för tre år sedan en särskild grupp, Task Force Pusher uppgick till omkring 2,5 miljoner enheter. Köpenhamnspolisen En större tioner från okända människor och för arbetet fick han terar, tillverkar och distribuerar anabola steroider och mängd har troligen inte tidigare anträffats i Sverige vid som bara arbetar mot den organiserade kriminaliteten, framförallt Street, drogförsälj20 000 kronor i månaden. andra dopningspreparat. ett och samma tillfälle. Männen är enligt Jönköpingsposten aktiva nazister ningen, ökat markant. Medarbetarna i organisationen har värvats på kroHemma hos mannen i Hok fann man inga steroi- i Christiania. Beslagen av hasch och marijuana har sedan dess och har tillhört Svenska motståndsrörelsen. De är ppsbyggarforumen Bodymass och Hushboard och de Många har i sommar der från Bamse Lab. Preparaten utgjordes enbart av turister som tror att cannabis är lagligt att köpa i Christiania, tidigare dömda för bl.a. rån, misshandel, hets mot har fått lön för sina arbetsinsatser. insmugglade vialer och ampuller med injektionsvätska rapporterats för narkotikainnehav. folkgrupp och grovt vapenbrott. Bamse Lab, som var tullens ingång i Varg-ärendet, har och olika förpackningar med tabletter. Det fanns mer De häktade 30-åringarna dömdes i maj av man inte lyckats spåra. Flera hemsidor, Bamseshoppen, än tjugo olika fabrikat, huvudsakligen från Asien men Jönköpings tingsrätt för grovt dopningsbrott och Muskelhuset, NKompaniet med flera, upphörde eller vissa kan vara tillverkade i Europa. Några fabrikat medhjälp till grovt dopningsbrott till 3,5 Christiania utanårs att fänbli utsatta för stenkastning. Sedan Allt innehav av hasch och marijuana är sedan 2004 förlades vilande. De flesta har nu öppnat på nytt och erbkommer troligen från legal läkemedelstillverkning, gelse (Hok) respektive 9 månaders fängelse polisen bildade specialstyrkan Task Force Pusher Street bjudet i Danmark. Trots det sker drogförsäljningen helt1 år och juder AAS och andra preparat till intresserade köpare såsom Testosteron Depo från Galenika i Serbien, men (Taberg). i september 2012 har det blivit lugnare i Christiania öppet på Pusher Street, en gatstump i fristaden Chrispå samma sätt som förut. merparten är produkter från olika UGL-labs i utlandet. Ingen av männen har märkligt nogäröverklagat sinapå Pusher Street som polis inte och det numera bara tiania i Köpenhamn. (Läs mer om detta på sidan 14-15). fängelsedomar. är välkomna. Gunnar Hermansson Polisens specialstyrka har ökat knarkbeslagen på Christiania Cannabisturister blir bötfällda Många turister besöker Christiania på sommaren och man tror att cannabis är lagligt eftersom handeln sker helt öppet, trots att polisen finns i närheten. Köparna riskerar att visiteras av polisen när de lämnar Christiania. De som är från Sverige, Norge eller Finland och ertappas med innehav av hasch eller marijuana, får ärendena översända till nationell polis som driver in böterna. Övriga turister får gå direkt till en uttagsautomat och betala böterna på plats. Innehav av mindre än 10 gram hasch eller skunk, en starkare variant av marijuana, får böter på 2000 danska kronor. Innehav av mellan 10 gram och 50 gram bestraffas med 3000 kronor i böter och för mängder mellan 50 och 100 gram är bötesbeloppet 5000 danska kronor. Beloppen gäller vid förstagångsförbrytelser. Vid andra tillfället man ertappas med innehav av cannabis höjs bötesbeloppen med 50 procent och vid tredje tillfället 100 procent. Vid innehav av svagare marijuana tillåts fem gånger så stora mängder för motsvarande bötesbelopp. Polisen samarbetar med boende SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 i Christiania Målet med Task Force Pusher Streets insatser är att bekämpa den öppna narkotikahandeln som försiggår på Pusher Street och stärka de laglydiga och samarbetande krafter som finns i området. Specialstyrkan tillämpar lagen mot både cannabisköpare, säljare och leverantörer och har på tre år beslagtagit 3,5 ton hasch och rapporterat mer än 4000 personer för innehav av hasch. Dessutom har fler än 1000 bilister omkring Christiania misstänkts för att köra bil medan de var påverkade av euforiserande droger. Polisen samarbetar med andra myndigheter för att på sikt skapa en situation där den öppna organiserade knarkhandeln minimeras, och där polisen kan patrullera och polisiärt serva medborgarna i Christiania på samma sätt som man gör i andra utsatta bostadsområden i Köpenhamn. Numera ses patrullerande poliser dagligen inne på Christianias område och de allra flesta christianiter Den organiserade brottsligheten styr handeln på Pusher Street Försäljningen på Pusher Street är organiserad och sköts av mellan 200 och 250 personer med helt olika roller. Det kan röra sig om vakter, säljare eller fördelare av cannabis. Tillsammans omsätter de omkring 700 miljoner danska kronor om året och de kriminella skyddar sin lönsamma verksamhet med alla medel. Polisen har beslagtagit skjutvapen och en stor mängd knivar och andra vapen som använts till att försvara den olovliga haschmarknaden. Enligt polisen är det medlemmar i kriminella mc-gäng och andra gäng som ligger bakom den illegala narkotikahandeln på Pusher Street. Men det har varit värre, mycket värre. Fram till för tre år sedan kunde uniformerad polis inte gå runt i Sidan 26-27 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 Det råder totalt fotoförbud på Pusher Street. Foto: Politiken.dk. 7 ser positivt på polisens närvaro. Den dagliga dialogen med många samtal med de boende har gjort att Köpenhamnspolisen upplever att merparten nu tar avstånd från det våld och hot som är förknippat med droghandeln på Pusher Street. Största tillslaget mot Pusher Street Polisens specialgrupp gör många enskilda tillslag mot cannabisförsäljare, men ett exempel på hur man kan störa handeln på Pusher Street i större skala är Operation Nordlys, Danmarks hittills mest omfattande cannabisärende. 76 personer blev åtalade för att ha medverkat i den organiserade droghandeln på Christiania. Det började med att Task Force Pusher Street inledde spaning mot haschbodarna och samlade bevis redan från hösten 2012. Poliserna hade fått domstolens tillstånd att köpa cannabisprodukter i bodarna och köpen dokumenterades med videokamera. I början I se s.k. haschbodarna bjuder man ut cannabisprodukter helt öppet till försäljning. Foto: Politiken.dk. av 2014 hade de civila spanarna samlat bevis mot ett 80-tal personer som greps vid ett stort tillslag mot 150 adresser i mars 2014. 76 av de gripna, som är mellan 21 och 63 år gamla, åtalades senare för att ha sålt mer än 12 ton hasch från bodarna på Pusher Street. En ledare för en HA-avdelning i Köpenhamn var utpekad som huvudman och han tog livet av sig i cellen timmarna efter gripandet. Alla de åtalade betraktades som solidariskt ansvariga och medskyldiga till den omfattande narkotikahandeln, men man har av praktiska skäl blivit tvungen att dela upp de misstänkta i sju olika grupper, sju olika rättegångar i Köpenhamns Byret. I slutet av mars 2015 hade alla 76 blivit dömda till sammanlagt 187 års fängelse. Domarna har överklagats och Landsretten i Danmark, som är överhopad av andra mål, väntas inte bli klara med alla de 76 överklagandena förrän november 2016. Den mest intressanta frågan blir om Landsretten är överens med Köpenhamns Byret som menade att det räcker att det är bevisat att en person är knuten till den organiserade narkotikahandeln i en bod under en viss period för att vederbörande ska dömas som medverkande till all den uppskattade försäljningen i den haschboden under den tiden. Polisen behöver alltså inte bevisa exakt vad varje person har gjort, bara att han under en angiven tidsperiod medverkat till den olagliga cannabisförsäljningen. Källor: TT, www.Politiken.dk, www.bt.dk, www.taskforcepusherstreet.dk Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 27 1 Ledaren Det är hög tid för en förnyad nationell samling i narkotikafrågan Narkotikaproblematiken är en otroligt komplex historia där kontexten består av enorma mängder företeelser, förhållanden, förutsättningar, förhållningssätt, förståelse med mera. Trots det finns där alltid de som av diffusa skäl ofta framträder med svar på gåtans lösning, och föga förvånande är det ofta ett inslag av avkriminalisering i en eller annan form som skall leda till att färre kommer till skada eller dör i sitt missbruk. Samma gamla förenklade lösningar upprepas. Senaste tillskottet i debatten är att avkriminalisering av bruket av narkotika genast skulle leda till en minskad dödlighet. Det är inte utfallet av ett känslomässigt engagemang med förslagsställare som i första hand själva vill förekomma i rampljuset som löser en allvarlig och svårbemästrad problematik. I senaste fallet snubblade man till och med innan mållinjen, då de som är dominerande i dödsstatistiken faller ifrån på preparat som metadon och subutex som förskrivits under behandling. Man förväntar sig bättre från en f.d. nationell samordnare av narkotika, eller är det så att det är förklaringen till före detta. Det är hög tid för en förnyad nationell samling i narkotikafrågan. På den globala scenen har processen med UNGASS startats för att inom några år i FN komma fram till en översyn och förändringar av de internationella narkotikakonventionerna. Ur svensk synvinkel ett oerhört viktigt arbete för politiken och frivilligorganisationerna. SNPF finns representerat i arbetet. Faran som lurar är att flera länder har legalisering mer eller mindre uttalad på sin agenda. Skulle nationer 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 som USA, Tyskland, England och Mexico börja svikta, skulle förutsättningarna omgående radikalt förändras till det sämre för narkotikans spridning och internationellt polissamarbete i vissa stycken omöjliggöras. På den nationella scenen har utvecklingen stannat av på allt för många fronter. Mycket viktigt blir då det förnyade initiativet genom Folkrörelserna mot Narkotika som gör en omstart av den nationella samlingen och mässan Sverige mot Narkotika. Det första evenemanget kommer att genomföras i Landskrona i början av oktober, tack vare ett gediget arbete som genomförts gemensamt av frivilligorganisationerna inkluderat SNPF. Meningen är att vi nu fått till ett stabilt forum i narkotikafrågan och som förutom påtryckning/samverkan mot politiken kan få till årliga gemensamma och sektorsöverskridande samlingar kring den angelägna narkotikafrågan. Anders Stolpe Vice Ordförande Info från styrelsen Den första helgen i september inledde SNPF:s styrelse planeringen för verksamhetsåret som kulminerar med den 30:e utbildningskonferensen i Göteborg den 22-24 april 2016. Vi har börjat skissa på programmet och ni är mycket välkomna med idéer och förslag på föreläsare/föreläsningar eller annat. Som vi tidigare har meddelat kommer vi att knyta till oss föreningsambassadörer i olika regioner, dvs. medlemmar som vill och kan vara behjälpliga med att arrangera lokala SNPFseminarier och att värva nya medlemmar till föreningen. Det är glädjande nog ett antal både poliser och tullare som anmält sitt intresse och i nuläget (27/8) saknar vi bara representanter i Region Öst. SNPF och UNGASS FN:s generalförsamling kommer att hålla ett särskilt möte om narkotika i april 2016, UNGASS. Syftet med mötet är att diskutera och granska hur aktionsprogrammet mot narkotika, som FN beslutade om 2009, genomförs liksom identifiera nya frågor och problem i det internationella narkotikaarbetet. Sverige är aktiv i det förberedande arbetet. En interdepartemental arbetsgrupp har bildats, där SNPF ingår, och två möten (september 2014 och februari 2015) har hittills hållits med företrädare för civila samhället. Anders Stolpe har representerat SNPF vid dessa möten. Socialdepartementet inbjöd till ett tredje möte med fortsatta diskussioner den 2 september 2015, då Mika Jörnelius deltog. SNPF och Sverige mot narkotika Den 1-2 oktober 2015 är det åter dags för konferensen Sverige mot narkotika, en manifestation mot narkotika dit engagerade i narkotikafrågan kommer. Värd för konferensen denna gång är Landskrona stad i samarbete med ECAD (European Cities Against Drugs) och ytterligare ett 20-tal organisationer, däribland SNPF. Anders Stolpe finns med i organisationskommittén. För mer info, se www.ecad.net/svnet/ Extern skribent Vi har en extern medarbetare i detta nummer av tidningen. Vi tackar Jonas Berg från Helsingborg för din medverkan på sidorna 10-12. Redaktörens spalt Forskningsresultat tas ofta som intäkt för att ”så är det”. Beslutsfattare hänvisar okritiskt till vad forskarna säger och känner sig då trygga i sina beslut. I The Washington Post berättades den 27 augusti om att en oberoende forskargrupp i USA, under ledning av professor Brian Nosek vid University of Virginia, försökt reproducera 100 psykologiska studier som publicerats i ansedda vetenskapliga tidskrifter. Man ville undersöka om resultaten blev desamma när man gjorde studierna på nytt under samma förutsättningar. Resultatet blev nedslående. Endast 39 av studierna bekräftade de tidigare resultaten, vilket var sämre än väntat. Fenomenet med studier som inte går att bekräfta har varit ett återkommande problem för forskarvärlden under senare år. Enligt Brian Nosek känner sig vissa forskare pressade att få fram häftiga resultat för att bli publicerade. Man ser det man vill och hoppas på att få se. Jag hoppas att resultatet av en nyligen publicerad opinionsundersökning från Colorado är trovärdigt. Den säger att en majoritet, 51 procent av Coloradoborna, skulle rösta nej till legalisering av marijuana idag. Snart två år efter legaliseringen kan man i Colorado notera ett ökat bruk av marijuana på alla nivåer i samhället, inklusive i trafiken, och resultatet är därför inte förvånande, säger Kevin A Sabet, universitetsprofessor och president för SAM, Smart Approaches to Marijuana. Vi som är medlemmar i SNPF vet att vi i vårt arbete mot narkotika och andra illegala droger är på rätt väg och därför ger vi inte upp. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 3 Projekt Varg Tullverkets jakt på Bamseshoppen Många av Tullverkets och Polisens dopningsärenden initieras i tullfiltret. Det kan gälla smuggling av preparat eller införsel av utrustning och tillbehör som väcker misstankar om illegal tillverkning av preparat. Så var fallet med en DHL-försändelse från Kina som blev inledningen på Tullverkets ärende Varg. Den DHL-sändning från Kina som tulltjänstemannen Ulrika Eriksson selekterade ut i flygfrakten i Göteborg i april 2014, innehöll 20 000 etiketter som var märkta Bamse Labs med namn på olika dopningsmedel, anabola steroider. Detta väckte ju intresse och Ulrika Eriksson selekterade ut ytterligare ett tiotal sändningar på kort tid som innehöll olika maskiner, bindemedel, vialer, ampuller och annat som indikerade illegal preparattillverkning och kunde ha samband med Bamse Labsetiketterna. Försändelserna var adresserade till olika platser i Sverige. Personer i nätverk identifierades Misstankar fanns nu om illegal tillverkning av anabola steroider någonstans i Sverige och en förundersökning inleddes gällande grovt dopningsbrott. Tullkriminalens utredare fann att anabola steroider med fabrikatet Bamse Labs såldes på kroppsbyggarforumet Hushboard av signaturen Alpha-Bamse/Bamses butik. I slutet av 2014 öppnade personerna bakom Bamse Labs en egen hemsida med namnet Bamseshoppen.com. Utredarna lyckades i sin kartläggning identifiera ett stort antal personer på flera platser i Sverige, personer som misstänktes ingå i ett nätverk som sålde AASpreparat på olika hemsidor, bl.a. Muskelhuset och Nordiska Kompaniet. På forumet Hushboard sålde signaturen Alpfa-Bamse`s Butik steroider märkta med Bamse Labs. 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 Utredarna gjorde provköp Tullkriminalen gjorde under sommaren 2014 tre provköp av mindre mängder anabola steroider från Bamseshoppen.com. All kontakt skedde med krypterad mail, countermail. När beställningen bekräftades meddelade Bamseshoppen att pengarna skulle skickas kontant i ett vadderat kuvert till en adress i Taberg strax söder om Jönköping. Breven fick inte skickas som rek. Adressaten i Taberg var ett företag inrymt i en bostadslägenhet. När tullens utredare började kartlägga personen bakom företaget, fann man snart en nära koppling till en annan man i Hok, ett litet samhälle ett par mil söder om Taberg. Rekordbeslag i Småland Efter ytterligare spaning och förberedelser gjordes tillslag mot de båda adresserna i mitten av januari 2015. På adressen i Taberg fann tullens personal ett antal vadderade kuvert som innehöll pengar. Kuverten hade skickats till Taberg från olika personer i Sverige som betalning för beställda AAS-preparat. I lägenheten fanns också en mindre mängd anabola steroider och sprutor, troligen för den 30-årige mannens eget bruk. I lägenheten i Hok fann tullens spanare, som biträddes av Jönköpingspolisen, en mycket stor mängd anabola steroider samt sprutor, kanyler och en hel del läkemedel. Preparaten låg i kartonger i alla utrymmen. Mängden AAS-preparat, som uttrycks i enheter, uppgick till omkring 2,5 miljoner enheter. En större mängd har troligen inte tidigare anträffats i Sverige vid ett och samma tillfälle. Hemma hos mannen i Hok fann man inga steroider från Bamse Lab. Preparaten utgjordes enbart av insmugglade vialer och ampuller med injektionsvätska och olika förpackningar med tabletter. Det fanns mer än tjugo olika fabrikat, huvudsakligen från Asien men vissa kan vara tillverkade i Europa. Några fabrikat kommer troligen från legal läkemedelstillverkning, såsom Testosteron Depo från Galenika i Serbien, men merparten är produkter från olika UGL-labs i utlandet. (Läs mer om detta på sidan 14-15). Läkemedelsföretaget Galenika i Belgrad tillverkar ett AASpreparat, Testosteron Depo, som regelbundet dyker upp på den illegala steroidmarknaden. Exempel på två hemsidor som tidigare användes av organisationen för marknadsföring av AAS-preparat. Några försäljningssidor har startat upp på nytt efter sommaren. Nazister dömdes för grovt dopningsbrott Ett flertal misstänkta för brott De båda männen i Taberg och Hok greps och häktades. Efter många förhör stod det klart att de ingick i en större organisation för försäljning av AAS. Tabergsbons uppgifter var att dels ta emot försändelser med pengar från AAS-köpare och dels vara mottagare av paket med dopningsmedel som han förmedlat vidare till mannen i Hok eller till andra okända personer i landet. Tingsrätten ogillade denna del eftersom det inte ansågs visat att paketen innehållit dopningsmedel. Däremot dömdes mannen för att ha tagit emot mer än 400 försändelser med kontanter som han sedan vidarebefordrat till adresser som han instruerats om via countermail. Han erkände att han varit betalningsmottagare och att han hanterat mer än 600 000 kronor som utgjort betalning för dopningsmedel.Mannen i Hok, även han i 30-årsåldern, hade som sin uppgift att lagerhålla, förpacka och sända iväg paket eller vadderade kuvert med beställda AAS-produkter till olika köpare. Han uppgav att han fick sina instruktioner från okända människor och för arbetet fick han 20 000 kronor i månaden. Männen är enligt Jönköpingsposten aktiva nazister och har tillhört Svenska motståndsrörelsen. De är tidigare dömda för bl.a. rån, misshandel, hets mot folkgrupp och grovt vapenbrott. De häktade 30-åringarna dömdes i maj av Jönköpings tingsrätt för grovt dopningsbrott och medhjälp till grovt dopningsbrott till 3,5 års fängelse (Hok) respektive 1 år och 9 månaders fängelse (Taberg). Ingen av männen har märkligt nog överklagat sina fängelsedomar. Ytterligare några personer på olika platser i Sverige är delgivna misstanke om brott i Tullverkets utredning. Man har gjort husrannsakningar och beslagtagit varierande mängder anabola steroider och annat gods. En man i västra Sverige har varit mottagare av en stor mängd postpaket både från utlandet och inrikes. Han fick via krypterade mail instruktioner om var han skulle skicka paketen vidare. Ett flertal personer i Stockholmsområdet har dragits in i utredningen och åtminstone en av dem hade en distributörsroll i organisationen. När tullarna ingrep mot en man i sydöstra Sverige hittade man en ganska stor mängd AAS-preparat. Mannen var lagerhållare och distributör, sannolikt i större omfattning. AAS-försäljningen återupptagen Tullverkets utredning tyder alltså på att de inblandade personerna ingår i en större organisation som importerar, tillverkar och distribuerar anabola steroider och andra dopningspreparat. Medarbetarna i organisationen har värvats på kroppsbyggarforumen Bodymass och Hushboard och de har fått lön för sina arbetsinsatser. Bamse Lab, som var tullens ingång i Varg-ärendet, har man inte lyckats spåra. Flera hemsidor, Bamseshoppen, Muskelhuset, NKompaniet med flera, upphörde eller lades vilande. De flesta har nu öppnat på nytt och erbjuder AAS och andra preparat till intresserade köpare på samma sätt som förut. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 7 Operation Gekko Ingripandespaning ledde till rekordbeslag av dopningsmedel Det finns många olika sorters kyla. Bland de värsta är kombinationen av blöt snö, fuktig luft, nollgradigt och vind från havet. En kyla som inte går att värja sig mot och som kryper in under kläderna på nolltid. Just sådant väder rådde i Helsingborg den här kvällen i januari 2015. Mattias K och Kristoffer A från Lokalpolisområdets Ungdoms- och narkotikagrupp hade hastigt i skydd av mörkret upprättat en provisorisk obs-plats på ett snötäckt tak mitt emot en industrilokal. Från hustaket kunde de i optiken se hur objekt 1 och 2 gick in i industrilokalen. Var detta platsen där man tillverkade preparaten? Tullen tipsar om försändelse Vår grupp hade under några dagar i januari 2015 spanat mot en konstellation av tidigare ostraffade personer som vi trodde tillverkade anabola steroider. Misstanken byggde på en underrättelse från Tullverket där en försändelse med tomma glasvialer kontrollerats i postgången. Den inre spaningen i polisregister hade inte gett mycket. Ingen av personerna i konstellationen var straffade annat än för någon enstaka trafikförseelse. Desto mer gav vår egen internet-screening i öppna källor. Ett pussel kunde läggas där det verkade som att en 36-årig Helsingborgare vid namn Ernes bedrev verksamhet tillsammans med sin sambo Sandy och en elektriker med efternamnet Gnist. I centrum stod ett importföretag med namnet 4itt där samtliga tre någon gång hade haft formella roller. Brottsmisstankarna stärktes Från sin position på hustaket hade Mattias K och Kristoffer A sett hur Ernes och ytterligare en man, som inte kunde identifieras under utredningen, lämnat industrilokalen och åkt till postterminalen 200 meter bort där de postade kuvert eller paket i en postlåda. Beteendet var en viktig omständighet som senare skulle bidra till den skäliga misstanken om brott. 4itt hyrde två lokaler i industrifastigheten. Vi hade även omständigheten att Ernes varit mottagare av ett postpaket med hundratals tomma vialer, som utanför medicinsk verksamhet inte används till mycket annat än att fylla med anabola ste- 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 roider. Från fysisk spaning och bilder på internet kunde vi även se att både Ernes och Gnist hade en kroppsbyggnad som kunde tyda på missbruk av anabola steroider. Paniklögn blir till erkännande Kvällen den 5 februari 2015 var det dags för tillslag i ärendet. Våra spanare fick kontakt med Ernes när han anlände till p-garaget under höghuset där han bodde. Till en början var han helt lugn. Kanske kände han sig säker på att polisen inte kunde känna till hans anabolafabrik eller så var han bara duktig på att inte visa vad han kände. Likt hur man på många håll arbetar med orosamtal konfronterade vi Ernes med att vi trodde att han höll på med anabola steroider eftersom han mottagit tomma vialer. Ernes fasad började nu krackelera. Paniklögnen kom enligt tidtabell. Vialerna hade han beställt till en släkting på Balkan, ”Jaså, används de till steroider?” Dopningsexperter v.s. dopningsbrottsling Erik Sjöquist och Mathias Lööw hade hand om orosamtalet med Ernes. De båda är bland de kunnigaste inom svensk polis vad gäller AAS och brottsligheten som omgärdar det. Ernes svar blev strax en skälig misstanke om dopningsbrott genom såväl bruk som innehav. Det var nu Ernes började pynta sin historia med erkännanden. Bilden visar ett undergroundlaboratorium i en smutsig och stökig lagerlokal i Helsingborg. På spisarna syns matolja, rapsolja och solrosolja som blandades med rensubstans för beredning av injektionspreparaten. Till höger en matberedare för blandning av ingredienser till tabletter. Han började med klassikern; erkänna lite för att dölja mycket. Jo, det kunde nog finnas några vialer med dopning uppe i lägenheten, men det var allt. Det fattades beslut om husrannsakan i Ernes bostad och mycket riktigt fanns där dopningsmedel, knappt en kur. Vi avlossade fas 2 i orosamtalet och berättade att vi visste om hans lokal i industribyggnaden på Bredgatan. Bingo – en dopningsfabrik Det märktes att Ernes gjorde upp planen efterhand och försökte ta tillbaka initiativet. Men innan det skedde gav han poliserna nycklar och koder till lokalen. Polisen: ”Finns det dopningsmedel i lokalen på Bredgatan?” Ernes: ”Det får ni se!” Den spaningsgrupp som sedan passets början bevakat lokalen på Bredgatan fick nu klartecken för husrannsakan i denna. Jag kunde från kontoret följa husrannsakan live via videosamtal. Det stod omgående klart att det var en lokal där det tillverkades anabola steroider. På min skärm kunde jag se hur rummet, inte mer än 4 x 6 m, var inrett för tillverkning enligt löpandebandprincipen. Där fanns spis, arbetsbänkar, tablettmaskin, etikettskrivare, emballage, preparat i olika faser av tillverkningen och slutligen färdigförpackade preparat i ett större värdeskåp. Sammanlagt 1,35 miljoner enheter anabola androgena steroider skulle det visa sig. Mängden preparat hade jag varit förberedd på. Men under videosamtalet såg jag etiketterna på emballagen; IM-Labs. Det var mer än jag hade kunnat hoppas på. Vi hade alltså slagit ut IM-Labs kokare. IM-Labs var ett varumärke för dopningsmedel som salufördes på den svenska marknaden via en webbshop med samma namn. Under senare år pekade flera underrättelser på att personerna bakom IM-Labs hade säte i Helsingborg. Trots idogt arbete i dopningsmiljön hade vi inte kommit någon vart när det gällde IM-Labs. Förrän nu. Gnist tar med anabola till förhör Som följd av fynden hade både Ernes som Sandy gripits som misstänkta för grovt dopningsbrott. I och med gripandet lämnades förundersökningen över till jouråklagaren och vi kunde inte längre fatta egna beslut i ärendet. Det blev som alltid en klar temposänkning och det var bekymrande då vi hade minst ytterligare en inblandad person på fri fot - elektrikern Gnist. Det blev till slut beslut om hämtning till förhör av Gnist och husrannsakan i hans bostad. Endast sambon var hemma när polisen knackade på. Först dagen därpå kom Gnist in till polisstationen. Förvarnad om att polisen letat efter honom anlände han i sin bil i vilken vi sedan hittade en påse med dopningsklassade tabletter av samma typ som tillverkades i dopningsfabriken. Om han bara varit obegripligt slarvig, naiv eller om tablettpåsen var en noga uttänkt masterplan lyckades vi aldrig bli klara över. Även Gnist greps och samtliga tre häktades. Det framkom efter gripandet att Tullverket sedan 2011 haft ett pågående ärende mot Gnist där flera postpaket med råsubstans för anabola steroider adresserade till honom stoppats och beslagtagits. Det beslutades att tullens ärende skulle bakas in i vår utredning. ➲ SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 11 Verksam substans från Hong Kong Utredningen gav bilden av att Ernes och Gnist beställt den verksamma AAS-substansen från Hong Kong och sedan smugglat in det i Sverige via postgången. Ogenerat adresserat till sig själva eller närstående. Preparaten hade sedan bearbetats och emballerats i lokalen på Bredgatan och slutligen sålts på internet via IM-Labs webbshop. Ernes hävdade att han inte drev webbshopen utan bara fick varubeställningar på en lista och att han sedan packade och postade. Vem som drev webbshopen sade han sig inte veta. Det var en eller flera okända personer som han bara haft kontakt med under anonyma former. Många omständigheter i utredningen pekade i en viss riktning när det gällde vem som drev webbshopen, men det var inget som kunde ledas i bevis. Tragedi för flera I tingssalen satt Gnist som en spillra av den han varit vid gripandet i februari. Han såg härjad och rädd ut. Kanske en illusion men han verkade ha förlorat massa kilon från hur muskulös och uppumpad han sett ut tidigare. Behöver det tilläggas att han själv missbrukade AAS? Tragedin måste ha tyngt hans axlar. Det som stod på spel var inte bara hans frihet utan även hans familjeliv med fru och små barn, husbygget som skulle starta snart och delägandet i den framgångsrika elfirman. Var det värt det? Det kändes som att hela hans uppenbarelse besvarade den frågan klart och tydligt där i tingssalen. spår av triumf i Mattias röst när han fick yttra sig om hur stort säkerhetsavdrag det skulle kunna bli frågan om i det här ärendet. Ernes själv yrkade på minst 50 procent. Jag är dock säker på att det var triumf Mattias K kände när han meddelade rätten att detta ärende var unikt såtillvida att vart enda korn, milliliter och tablett analyserats och haltbestämts. Det fanns helt enkelt inga skäl för tvekan om den egentliga mängden verksam substans i de beslagtagna preparaten och således heller inga skäl för säkerhetsavdrag. Beslaget var 1,35 miljoner enheter á 5 mg och inget annat, vilket även tingsrätten instämde i. Oväntat lindriga domar Den 29 juni 2015 meddelades domen. Ernes dömdes för grovt dopningsbrott till fyra års fängelse och att till staten betala 100 000 kr som han tros ha tjänat genom brottet. Gnist kom lindrigt undan och Helsingborgs tingsrätt valde att ta större delen av hans uppgifter ”för goda”. Han dömdes för medhjälp till grovt dopningsbrott till 6 månaders fängelse. Enligt uppgift ska Ernes och Gnist ha överklagat domen. Kanske hovrätten inte håller lika mycket ”för gott” som tingsrätten? Gnist förminskar sig ytterligare I huvudförhandlingen fick Gnist berätta sin historia om hur han förvisso missbrukat anabola steroider men att han bara deltagit i dopningstillverkningen genom att tillverka en arbetsbänk och den ljudisolerade låda som tablettmaskinen var monterad i. Att nyckeln till ett hänglås på lådan hittades i hans nyckelknippa förklarade Gnist med att låset tidigare suttit på hans verktygslåda som fanns i lokalen. Varför tullen stoppat paket med dopningsmedel adresserade till honom kunde han alls inte förklara. Till skillnad från Ernes erkännande taktik valde Gnist att förminska sin roll och förmåga att begripa händelser i sin omgivning. Inget säkerhetsavdrag på mängden Det var i huvudförhandlingen tydligt att Ernes och hans försvarare Eric von Post hade säkerhetsavdrag på mängdberäkningen av preparaten som sitt huvudargument för mildare straff. Så har nämligen skett i de flesta större dopningsdomar de senaste åren då dåvarande kriminaltekniska laboratoriet SKL endast analyserat representativa delar av beslaget och att därefter halt- och mängdberäkning för alla beslagtagna preparat baserats på detta i åtalet. Rätten har då gjort ett visst procentuellt säkerhetsavdrag på antalet enheter med ett lägre straff som följd än vad som annars kunde varit fallet. Spanaren och utredaren Mattias K, som gjort mängdberäkningen av beslaget, satt i vittnesbåset och var förberedd på denna fråga och visste betydelsen av att detta blev rätt. Som åhörare i salen hörde jag inga 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 Gruppchefen Jonas Berg vid presskonferensen i Helsingborgs polishus. Epilog Operation Gekko blev enligt våra efterforskningar med sina 1,35 miljoner enheter det största polisiära beslaget i Sverige av AAS hittills. Dopningsmedel till ett gatuvärde av drygt 4 miljoner kronor beslagtogs vid ett och samma tillfälle. Det är även det största dopningsärendet man hittills haft vid polisen i Skåne. Själv gläds jag åt den ogrundade känslan av att det fortfarande är minst lika stor risk att åka fast för dopningsbrott i Helsingborg som någon annanstans i Sverige. Kanske till och med större. Jonas Berg, Gruppchef, Lokalpolisområde Helsingborg Anabola steroider – förfalskarnas marknad Den som väljer att självmedicinera med syntetiskt testosteron, dvs. anabola steroider (AAS), löper uppenbara risker att drabbas av fysiska och psykiska hormonella biverkningar, både på kort och på lång sikt. Dessutom bryter man mot svensk lag och riskerar straff. Detta är de flesta medvetna om. Men vad är det egentligen man stoppar i sig? Varifrån kommer preparaten? Hur tillverkas de? Kan man lita på innehållsdeklarationen? För ett 20-tal år sedan var de anabola steroider som anträffades på den svarta marknaden i huvudsak producerade av läkemedelsindustrin. Preparaten tillverkades under kontrollerade former i sterila miljöer och innehållet stämde överens med uppgifterna på förpackningen. Sedan dess har bilden förändrats genom att den legala tillverkningen successivt minskat och såväl produktionen som hanteringen har blivit hårdare kontrollerad till följd av skärpt lagstiftning i länder i västvärlden. Den illegala tillverkningen av anabola steroider har däremot tilltagit och dominerar numera helt utbudet på den svarta AAS-marknaden. I Sverige och övriga Europa, USA, Kanada och Australien har polisen och tullen avslöjat åtskilliga undergroundlaboratorier (UGL) under senare år. Att driva ett UGL-lab är en lukrativ verksamhet som lockar många och efterfrågan på AAS-preparat är fortsatt mycket stor. Underground AAS-labs Verksamheten i ett svenskt UGL-lab kännetecknas av att ett fåtal personer framställer dels AAS och vissa andra läkemedel i form av tabletter och kapslar för oralt bruk, och dels AAS i flytande form för injektion. Beredningen sker i köket eller annat utrymme i en vanlig bostad eller i en hyrd lagerlokal eller liknande. Miljön är osteril liksom de råvaror som används vid beredningen. Oftast görs någon form av sterilisering av den utrustning som används, till exempel upphettning i ugn eller autoklav. Råvarorna, de aktiva AAS-substanserna, köps av mellanhänder eller beställs via internet direkt från någon av de otaliga tillverkarna i Kina. Övriga råvaror och utrustning köps också via internet eller i butiker. Personen eller personerna som utför beredningen av preparat i ett UGL-lab är inga kemister utan självlärda AAS-användare (oftast) som insett lönsamheten i att själv tillverka och sälja anabola steroider, potensmedel och vissa andra läkemedel som används tillsammans med AAS. Preparaten som framställts på detta sätt – oavsett om det sker i Sverige eller någon annanstans i världen - är oftast underdoserade, överdoserade eller innehåller en annan substans än den angivna. Innehållet kan också vara kontaminerat med bakterier, tungmetaller eller annat som kan innebära obehag eller skada i och på kroppen. Analyser påvisar avvikelser Polisens beslag av AAS-preparat analyseras av Nationellt forensiskt centrum (NFC, tidigare SKL). NFC fastställer den aktiva substansen i preparaten och på Förpackningar från detta kinesiska företag innehöll i samtliga fall preparat med avvikande substansinnehåll. 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 Preparat från ett malaysiskt företag visade inga avvikelser av den aktiva substansen. begäran görs också numera exakt haltbestämning. Forensikern Anna Johansson på NFC har noterat att cirka 20 procent av injektionspreparaten innehåller en annan eller andra aktiva AAS-substanser än vad som anges på etiketten på förpackningen. När det gäller styrkan, halten, av den aktiva substansen har Anna Johansson noterat att hälften av injektionspreparaten har max 30 procent högre eller lägre halt än den angivna. I 10 procent av preparaten avviker mängden aktiv substans mer än 50 procent. Analysarbetet på NFC är inriktat på att ta fram bevismaterial åt polisen och andra uppdragsgivare. Man undersöker däremot inte om UGL-preparat kan vara kontaminerade med skadliga ämnen. Inte heller Läkemedelsverket har gjort några mikrobiella undersökningar av injektionspreparat, men frågan är nu aktualiserad. Underdoserade preparat från IM-Labs Preparaten i Operation Gekko tillverkades i en smutsig lagerlokal (se sidan 11). Den 37-årige mannen som ansvarade för tillverkningen hade fått information om beredningsprocessen på olika sidor på internet. Injektionsmedlen baserades på olika vegetabiliska matoljor som rapsolja och solrosolja. I tabletterna användes druvsocker som bulkmedel. Mannen hävdade att de tabletter och injektionsmedel som han framställde endast innehöll ungefär hälften av den mängd verksam substans som angavs på etiketten. NFC gjorde haltanalys på samtliga beslagtagna preparat och i de flesta fall var halten betydligt lägre än den angivna och variationen var stor. Preparaten såldes på en hemsida på internet där man bland annat kunde läsa följande: ”IM-Labs tummar ALDRIG på kvaliteten. Innehållet i våra produkter är det som står på etiketten och allt framställs i steril labmiljö. Hos oss kan ni vara säkra på att ni får det som utlovats utan att riskera er hälsa.” Vanligt med annan aktiv substans än den angivna Förutom riskerna med feldoseringar och orena preparat är sannolikheten stor att användare av anabola steroider blir lurade att inta andra aktiva AAS-substanser än de som anges på förpackningen. Enligt NFC är, som Två olika fabrikat där avvikelser förekom i de flesta fall. tidigare nämnts, denna avvikelse i genomsnitt cirka 20 procent när det gäller analyserade injektionspreparat. I den stora mängd av anabola steroider, både i form av tabletter och av injektionspreparat, som Tullverket beslagtog i Varg-ärendet (se sidorna 6-7) var avvikelsen i substansinnehållet betydligt större, uppskattningsvis över 50 procent. Tullverkets laboratorium redovisar vilka aktiva AAS-substanser som kan påvisas i injektionsvätskor och tabletter, men däremot gör man inga haltbestämningar. Beslaget utgjordes av insmugglade preparat som i de flesta fall kan antas komma från utländska UGLlaboratorier och fler än tjugo olika varumärken förekom. Den angivna substansen på förpackningar från en tillverkare från Kina avvek i samtliga fall från det verkliga innehållet. I ett par fabrikat stämde den angivna substansen i alla analyserade preparat, men de flesta märkesnamnen hade såväl avvikande som korrekt angivet innehåll. Falska eller äkta AAS-preparat är inte utan anledning ett hett diskuterat ämne på olika kroppsbyggarforum. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 15 Polisen satsade mot dopning i Värmland Gymtränare gripen Tidigare riktade satsningar mot dopning och flera bra tips till polisen i Värmland resulterade i en tre veckor lång insats mot i första hand överlåtelse av anabola steroider. Resultatet blev en framgång för polisen med flera ingripanden och stora beslag, och dopning visar sig vara mer utbrett i samhället än man tidigare trodde. Redan under våren 2015 har ett stort antal poliser i Värmland genomgått en utbildning för att få färska kunskaper om problemet med dopning i samhället. Det handlade bland annat om skadeverkningarna av att använda anabola steroider (AAS) och vilka personer som i första hand använder preparaten. Den senaste insatsen leddes av kommissarie Johan Ekstam vid polisen i Värmland. Han hade åtta man som på heltid arbetade mot dopning mellan den 11 och 29 maj. Den första dagen inleddes med att gå igenom den senaste spaningsinformation och diskutera hur man arbetar för att uppnå skälig misstanke om dopningsbrott, bland annat utifrån några JO-utlåtanden. Denna briefing bidrog till att skapa en bra motivation för insatsen. Personlig tränare misstänkt för grovt dopningsbrott Gruppen inledde spaningarna mot två huvudmisstänkta personer för att kartlägga rutiner, umgänge, transportsätt med mera, i syfte att kunna dokumentera försäljning av dopningspreparat. En av de misstänkta arbetade som personlig tränare på ett gym. Han är själv kroppsbyggare och spanarna kunde se att han hade en del kontakter med andra kroppsbyggare som det fanns dopningsmisstankar mot. På kvällen den fjärde dagen beslöt man sig för att konfrontera gymtränaren utanför dennes bostad. Samtalet ledde till skälig misstanke om eget bruk av anabola steroider och man fick beslut om kroppsbesiktning med urinprovstagning. Det beslutades även om husrannsakan i hans bostad. Där fann man en mycket stor mängd AAS-preparat, både injektionsmedel och tabletter av varumärket Titan. Den sammanlagda mängden beräknades till cirka 400 000 enheter á 5 mg verksam substans. Även sprutor och kanyler och 3 600 kronor i kontanter togs i beslag. Mannen delgavs misstanke om grovt dopningsbrott på grund av det stora innehavet som också väckte misstankar om försäljning av preparat. Även hans flickvän misstänktes för eget bruk av dopningsmedel och i hennes bostad hittades en mindre mängd AASpreparat av olika slag. Polisen beslagtog en stor mängd AAS-preparat hemma hos gymtränaren. Nyttiga erfarenheter av dopningsinsatsen Totalt fem personer delgavs misstanke om dopningsbrott och ytterligare beslag av dopningsmedel gjordes under insatsen. Kommissarie Johan Ekstam är mycket nöjd med resultatet av gruppens arbete som var över förväntan. Det var i stort sett samma personer som deltog i insatsen under de tre veckorna och det goda resultatet menar Johan Ekstam också beror på att alla visat stort engagemang och ambition och en vilja att arbeta mot samma mål. Vidare har polisen fått mycket beröm av samverkande myndigheter och organisationer såsom kommunen, länsstyrelsen, Värmlandsidrottsförbund med flera. Ytterliggare insatser kommer att genomföras i framtiden De insatser mot dopningsproblematiken som nu och tidigare genomförts i Värmland har gett en bild av att AAS-användande är mycket vanligt liksom den illegala handeln. Att dopning är ett samhällsproblem som skadar den enskilde aktualiserades under insatsen i maj av att en 26-åring som är känd dopningsanvändare dog under insatsperioden. Polisen i Värmland har ambitionen att de som tas med för kroppsbesiktning också ska få ett motiverande samtal och kontaktuppgifter till stödorganisationer. Ett önskemål vore möjligheten att lämna över omhändertagna AAS-brukare till en vårdande instans direkt. Gunnar Hermansson 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 Operation Pangea VIII Nätbutiker med illegala läkemedel stängdes ner 115 länder deltog i en årligen återkommande internationell kontrolloperation mot olagliga läkemedel. Tusentals webbsidor har stängts ner och cirka 21 miljoner tabletter har tagits i beslag. I Sverige har över sextio webbsidor stängts. Operation Pangea VIII pågick den 9 till 16 juni, 2015. I år deltog brottsbekämpande myndigheter och läkemedelsverk världen över i kontrolloperationen för att gemensamt inrikta sig mot illegal onlineförsäljning av illegala läkemedel. I Sverige har Läkemedelsverket, Polisen och Tullverket samverkat i operationen, som omfattat insatser mot både införsel och försäljning av olagliga läkemedel i landet. Med olagliga läkemedel menas läkemedel som inte har tillstånd att säljas i Sverige. Tullkontroller har genomförts vid post- och fraktterminaler i Sverige. Läkemedelsverket har deltagit vid kontrollerna och inriktat sig på bantningsprodukter. Polisen har bland annat fokuserat på genomgång av webbsidor. Dopningsmedel och narkotikaklassade läkemedel dominerar Tullverket genomförde cirka 700 kontroller som resulterade i fler än 26 200 beslag av tabletter, kapslar och ampuller av främst dopingmedel och narkotikaklassade läkemedel. En person greps sedan han mottagit en försändelse från Slovakien med dopningsmedel (anabola steroider). Han hade under en tid fått flera liknande försändelser och vid husrannsakan hittades en större mängd dopningsmedel än vad som kan anses vara avsett för eget bruk. Tullen tar regelbundet en stor mängd narkotikaklassade läkemedel i beslag i försändelser från utlandet. Förutom bensodiazepiner dominerar tramadol i tabletter, kapslar och ofta även som rensubstans i pulverform, avsänt från Indien, Thailand eller Kina. Bland andra receptbelagda läkemedel märks potensmedel, bantningsmedel och andra livsstilspreparat. – Vi har gjort ett bra resultat i år med tanke på det stora antalet Beslag av tramadolkapslar från Thailand görs ofta av Tullverket på post- och fraktterminaler. 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 försändelser som skickas. Genom samverkan med polisen och Läkemedelsverket ökar vi vår kunskap om smugglingen av illegala läkemedel, säger Mats Pettersson som är chef för gränsskyddet vid Tullverket i Stockholm och operativ samordnare för Pangea VIII. – Polisen har deltagit genom att informera internetleverantörer, webbhotell och domänägare om kunder ägnar sig åt försäljning av illegala läkemedel, och därmed har ett 60-tal sidor kunnat stängas ner, säger Lars Öjelind, kommissarie på Polisens nationella operativa avdelning. – Som konsument är det inte alltid enkelt att veta om webbplatsen man handlar på får sälja läkemedel eller inte. Inom EU har man därför tagit fram en gemensam symbol som alla som säljer läkemedel på internet ska skylta med. Den kommer vara i bruk under hösten, säger Ingela Ottoson, projektledare på Läkemedelsverket. Tidigare erfarenheter visar att en betydande andel av de läkemedel som säljs olagligt via nätet antingen är förfalskningar, helt verkningslösa eller innehåller substanser som är otillåtna på grund av kända hälsorisker eller för att säkerhetsdata saknas. Läkemedelsverket kommer nu att analysera en del av de läkemedel som tagits i beslag för att bland annat fastställa vad tabletterna och kapslarna innehåller. Analyserna blir klara under hösten. Gunnar Hermansson Under Operation Pangea, som pågick under en vecka i juni, beslagtog Tullverket mer än 26 000 illegala läkemedel i försändelser från utlandet. Polisens specialstyrka har ökat knarkbeslagen på Christiania Köpenhamnspolisen skapade för tre år sedan en särskild grupp, Task Force Pusher Street, som bara arbetar mot den organiserade kriminaliteten, framförallt drogförsäljningen, i Christiania. Beslagen av hasch och marijuana har sedan dess ökat markant. Många turister som tror att cannabis är lagligt att köpa i Christiania, har i sommar rapporterats för narkotikainnehav. Allt innehav av hasch och marijuana är sedan 2004 förbjudet i Danmark. Trots det sker drogförsäljningen helt öppet på Pusher Street, en gatstump i fristaden Christiania i Köpenhamn. Cannabisturister blir bötfällda Många turister besöker Christiania på sommaren och man tror att cannabis är lagligt eftersom handeln sker helt öppet, trots att polisen finns i närheten. Köparna riskerar att visiteras av polisen när de lämnar Christiania. De som är från Sverige, Norge eller Finland och ertappas med innehav av hasch eller marijuana, får ärendena översända till nationell polis som driver in böterna. Övriga turister får gå direkt till en uttagsautomat och betala böterna på plats. Innehav av mindre än 10 gram hasch eller skunk, en starkare variant av marijuana, får böter på 2000 danska kronor. Innehav av mellan 10 gram och 50 gram bestraffas med 3000 kronor i böter och för mängder mellan 50 och 100 gram är bötesbeloppet 5000 danska kronor. Beloppen gäller vid förstagångsförbrytelser. Vid andra tillfället man ertappas med innehav av cannabis höjs bötesbeloppen med 50 procent och vid tredje tillfället 100 procent. Vid innehav av svagare marijuana tillåts fem gånger så stora mängder för motsvarande bötesbelopp. Christiania utan att bli utsatta för stenkastning. Sedan polisen bildade specialstyrkan Task Force Pusher Street i september 2012 har det blivit lugnare i Christiania och det är numera bara på Pusher Street som polis inte är välkomna. Polisen samarbetar med boende i Christiania Målet med Task Force Pusher Streets insatser är att bekämpa den öppna narkotikahandeln som försiggår på Pusher Street och stärka de laglydiga och samarbetande krafter som finns i området. Specialstyrkan tillämpar lagen mot både cannabisköpare, säljare och leverantörer och har på tre år beslagtagit 3,5 ton hasch och rapporterat mer än 4000 personer för innehav av hasch. Dessutom har fler än 1000 bilister omkring Christiania misstänkts för att köra bil medan de var påverkade av euforiserande droger. Polisen samarbetar med andra myndigheter för att på sikt skapa en situation där den öppna organiserade knarkhandeln minimeras, och där polisen kan patrullera och polisiärt serva medborgarna i Christiania på samma sätt som man gör i andra utsatta bostadsområden i Köpenhamn. Numera ses patrullerande poliser dagligen inne på Christianias område och de allra flesta christianiter Den organiserade brottsligheten styr handeln på Pusher Street Försäljningen på Pusher Street är organiserad och sköts av mellan 200 och 250 personer med helt olika roller. Det kan röra sig om vakter, säljare eller fördelare av cannabis. Tillsammans omsätter de omkring 700 miljoner danska kronor om året och de kriminella skyddar sin lönsamma verksamhet med alla medel. Polisen har beslagtagit skjutvapen och en stor mängd knivar och andra vapen som använts till att försvara den olovliga haschmarknaden. Enligt polisen är det medlemmar i kriminella mc-gäng och andra gäng som ligger bakom den illegala narkotikahandeln på Pusher Street. Men det har varit värre, mycket värre. Fram till för tre år sedan kunde uniformerad polis inte gå runt i 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 Det råder totalt fotoförbud på Pusher Street. Foto: Politiken.dk. ser positivt på polisens närvaro. Den dagliga dialogen med många samtal med de boende har gjort att Köpenhamnspolisen upplever att merparten nu tar avstånd från det våld och hot som är förknippat med droghandeln på Pusher Street. Största tillslaget mot Pusher Street Polisens specialgrupp gör många enskilda tillslag mot cannabisförsäljare, men ett exempel på hur man kan störa handeln på Pusher Street i större skala är Operation Nordlys, Danmarks hittills mest omfattande cannabisärende. 76 personer blev åtalade för att ha medverkat i den organiserade droghandeln på Christiania. Det började med att Task Force Pusher Street inledde spaning mot haschbodarna och samlade bevis redan från hösten 2012. Poliserna hade fått domstolens tillstånd att köpa cannabisprodukter i bodarna och köpen dokumenterades med videokamera. I början I se s.k. haschbodarna bjuder man ut cannabisprodukter helt öppet till försäljning. Foto: Politiken.dk. av 2014 hade de civila spanarna samlat bevis mot ett 80-tal personer som greps vid ett stort tillslag mot 150 adresser i mars 2014. 76 av de gripna, som är mellan 21 och 63 år gamla, åtalades senare för att ha sålt mer än 12 ton hasch från bodarna på Pusher Street. En ledare för en HA-avdelning i Köpenhamn var utpekad som huvudman och han tog livet av sig i cellen timmarna efter gripandet. Alla de åtalade betraktades som solidariskt ansvariga och medskyldiga till den omfattande narkotikahandeln, men man har av praktiska skäl blivit tvungen att dela upp de misstänkta i sju olika grupper, sju olika rättegångar i Köpenhamns Byret. I slutet av mars 2015 hade alla 76 blivit dömda till sammanlagt 187 års fängelse. Domarna har överklagats och Landsretten i Danmark, som är överhopad av andra mål, väntas inte bli klara med alla de 76 överklagandena förrän november 2016. Den mest intressanta frågan blir om Landsretten är överens med Köpenhamns Byret som menade att det räcker att det är bevisat att en person är knuten till den organiserade narkotikahandeln i en bod under en viss period för att vederbörande ska dömas som medverkande till all den uppskattade försäljningen i den haschboden under den tiden. Polisen behöver alltså inte bevisa exakt vad varje person har gjort, bara att han under en angiven tidsperiod medverkat till den olagliga cannabisförsäljningen. Källor: TT, www.Politiken.dk, www.bt.dk, www.taskforcepusherstreet.dk Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 27 Ingenjör med gröna fingrar föll på eget grepp -En utredning där kontakter via SNPF varit en del av framgången Detta är en artikel om polisen i Västernorrlands första ärende med försäljning av droger på ”darknet”, men framför allt påminnelse om fördelen med att vara medlem i SNPF och att delta i utbildningskonferenserna. Ärendet i korthet En januarimorgon stoppar ordningspolisen i Örnsköldsvik en man som man kom att misstänka för drograttfylleri. Vid en efterföljande husrannsakan påträffades först lådor med cannabisbuds, det vill säga blomställningarna som är de mest åtråvärda delarna av cannabisplantan. Strax efteråt hittade de skickliga konstaplarna två dolda utrymmen, ett bakom en lönnvägg i garaget och ett bakom en bokhylla i mannens sovrum. Maskin för vacuumpaketering, vadderade kuvert och stora mängder kontanter fick alla varningsklockor att ringa ihållande och man kände sig ganska säker på att man kommit en leverantör av cannabis på spåret. Undertecknad fick åka till Örnsköldsvik för att bistå i utredningen. Anledningen var framför allt att jag under åren fått en viss erfarenhet angående cannabisodlingar och att jag nyligen hört Jimmy Arkenheim och hans kollegor från Spaning Syd föreläsa om försäljning via TOR-nätverket på NNPF´s konferens i Trondheim. Att aktivera nätverket Tillbaka i Sundsvall med stora mängder datorer och lagringsmedia i beslag var det dags att påbörja ett förutsättningslöst letande i cyberrymden. Via KUT skickade jag ut en förfrågan till hela landet för att se om någon redan var en internetförsäljare från Örnsköldsvik på spåren, eller om någon i något ärende stött på de cannabissorter som ”vår” man nogsamt märkt sina budslådor med. Jag började även lägga ut förfrågningar till kollegor runt om i landet. Frågor till sådana som skrivit artiklar i ämnet i den här tidningen eller som hållit föreläsningar på utbildningskonferenser. Beroende på utfallet här så kunde ärendet nu ha kunnat gå in i en återvändsgränd och slutat med något halvårs fängelse för innehav och eget bruk, men den här gången skulle det visa sig bli annorlunda. Tur och noggrannhet Till en början droppade det in några förslag på misstänkta internetförsäljare från kollegorna i vårt avlånga land, men samtliga visade sig dock vara fel. Det var först när de torkade cannabisplantorna skulle skickas 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 till NFC som jag och en kollega hittade ett avgörande fynd. I botten på en låda med buds låg en liten vit lapp med texten ”Inrikes Weed”. Jag kompletterade min tidigare ställda fråga och nu dröjde det inte länge innan vi fick napp. Det var en kollega på NOA som kom med den glädjande nyheten att vi mest troligt hade fångat in en försäljare som kallade sig just ”Inrikes Weed”, och att det fanns massor av material att hämta. Det visade sig att FBI, i samband med att man stängde ned drogsajten Silk Road 1, sparat ner allt material om ”Inrikes Weed”. Kollegan meddelade även att samma alias sedan en tid varit aktiv på drogsajten Evolution Marketplace. Det tog inte många minuter för att konstatera att ”Inrikes Weed” inte varit aktiv på Evolution sedan Örnsköldsvikskollegornas ingripande, ett sammanträffande som knappast var en slump. Ungefär samtidigt som vi såg utredningen svälla lyckades IT-forensikerna forcera en omsorgsfullt krypterade hårddisk och ett USB-minne och där väntade fler glädjande överraskningar. Vår misstänkte, en ingenjör med goda vitsord och en mångårig anställning på ett internationellt företag, visade sig ha ett antal bitcoinplånböcker innehållande bitcoins motsvarande flera hundratusen kronor gömda i en dold del av sin hårddisk. Han hade även närmare tusen bilder i en mapp som han döpt till ”Braj”. Bilderna var dels en fotodokumentation av odlingar så långt tillbaka som 2007, dels hade han med yrkesmannens noggrannhet dokumenterat byggnationen av sina lönnrum. En kollega tipsade om att många cannabisodlare brukar dela med sig av sina framsteg på olika forum. Jag ”bildgooglade” därför en av de omsorgsfullt arrangerade bilderna och hittade då en odlingsblogg på forumet Swecan där det ingående förklarades såväl odlingsteknik som förväntade skördar i enheten gram per watt, allt rikligt illustrerat med bilder. Man kan lugnt säga att det var med ett antal trumfkort på handen som vi fortsatte förhören med den misstänkte. Kul men svårt För att slippa uppfinna hjulet igen var det nu dags att intensifiera kontakterna med kollegorna i Sverige som redan bedrivit liknade utredningar. Internetspanarna och Den gripne ingenjören hade byggt sin cannabisodling efter noggranna ritningar dare som åklagaren mycket huvudbry. Mitt slutgiltiga tips för den som i framtiden hittar bitcoins är att man vänder sig till NOA:s IT-brottssektion som är i full färd med att ta fram handlingsplaner för att tillvarata och lagra kryptovalutor. I vårt fall fanns det stora mängder kontanter och andra mer konventionella tillgångar hos den misstänkte, vilket ledde till att rätten, när åklagaren försökte sig på ett kvarstadsförfarande, beslutade att inte gå åklagaren till mötes. Man menade helt enkelt att den misstänkte skulle ha betalningskapacitet ändå, utan att rätten skulle tvingas sätta sig in i beräknade värden av bitcoins. Jag tror inte att det sista är sagt i frågan om hur bitcoins skall hanteras, men i vår utredning har vi i vart fall ställt frågan till de flesta instanser och såväl åklagarnas utvecklingscentrum som Kronofogdemyndigheten har börjat titta på problemet. Lagseger Spaning 3 i region Syd, NOA och min redaktionskollega här i tidningen, Niklas Lindroth, har bland många andra hjälpt till i utredningen. Man har hjälpt till med att förklara, komma med goda råd och lösa små och stora problem med allt från vem man ska prata med till att, som i Niklas Lindroths fall, medverka i rättegången för att snabbutbilda rättens ledamöter i hur droghandeln på darknet går till och hur kryptovalutor används. Niklas medverkan var mycket uppskattad från såväl åklagare som representanter för media i rättssalen. Frågan om hur man skall göra med bitcoins som påträffas i sådana här ärenden har vållat såväl oss utre- Tingsrätten köpte inga historier om fjärrstyrda datorer och påtryckningar från okända utan dömde Örnsköldsviksbon till två år och sex månaders fängelse för grovt narkotikabrott. Han dömdes såsom ansvarig för att ha bedrivit försäljning på darknet på marknadsplatserna Silk Road och Evolution Marketplace, samt för ett antal odlingar i historisk tid baserat på sin egen fotodokumentation och en odlingsberäkning från NFC. Jag menar att utgången i ärendet, förutom våra vanliga utredningsmetoder, skall tillskrivas den lyckosamma cocktailen av noggranna och nyfikna ingripandepoliser, hjälpsamma och kunniga kollegor i landet och en åklagare som inte varit rädd att kliva in i snårskogen av kryptovalutor, historiska odlingsberäkningar och krypteringsnycklar. Emil Lundberg, Spaning Sundsvall SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 31 Vad hände med polisens beslagsregistrering av illegala droger? Polisen har sedan några år inget praktiskt användbart system för att presentera beslagsstatistik över narkotika och andra illegala droger. Beslagsinformation är inte längre ett prioriterat område och det är en stor brist tycker många. Hur många beslag av amfetamin eller hasch görs årligen av polisen, och i vilka mängder? Denna typ av frågor angående beslagsstatistik kan ingen svara sanningsenligt på idag. Användbart register avskaffades För fyra-fem år sedan skrotades det s.k. beslags- och analysregistret (BAR). Det var ett nationellt register där en eller flera behöriga personer i varje länspolismyndighet kunde uppdatera beslagsinformation om narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor. Ur BAR-registret kunde man på ett enkelt sätt hämta information om antal beslag av olika typer av droger och i vilka mängder, såväl nationellt som länsvis. Man kunde begränsa sökning till önskade tidsperioder och registret hade stor användbarhet, men naturligtvis också en hel del brister. En svaghet låg i att uppdateringen av beslagsinformation kanske inte genomfördes korrekt på alla håll ute i landet. BAR-registret motsvarade heller inte längre den moderna kriminalunderrättelsetjänstens krav. Innan BAR-registret lades ner hade man på Rikspolisstyrelsen under flera år diskuterat ett nytt system som skulle ersätta BAR. Det nya registret kallades DUR-TVÅNG, men det har ännu inte kunnat ersätta BAR-registret. DUR-TVÅNG är kopplat till VUP – verksamhetsuppföljning – ett annat register som poliser nu är hänvisade till för att få ut information om beslag av droger. Men inte heller VUP är tillförlitligt. Erfaren narkotikapolis saknar registerstöd Per-Erik Lundberg är kommissarie och har en sammanhållande funktion för den grupp som tidigare arbetade mot gatulangning i Västerås och övriga Västmanland. Han har lång erfarenhet som narkotikapolis och är som många andra missnöjd med den allmänna nedmonteringen av narkotikabekämpningen. Ett exempel är att det numera saknas register som ger polisen möjligheter att följa förekomst och trender när det gäller både gamla och nya droger inom 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 Kommissarie Per-Erik Lundberg i Västerås efterlyser högre prioritering av polisens narkotikabekämpning, inte minst på gatunivå. Foto: Gunnar Hermansson det egna länet. VUP-registret är inte bra av flera skäl. Bland annat saknar systemet fastställd nomenklatur vilket innebär att man bara får träff på exakt den formulering man använt vid sökning. Det behövs enligt Per-Erik Lundberg lättåtkomlig och anpassad statistik för att kunna följa utvecklingen och förändringar. Han vill kunna ta fram information om både beslagtagna substanser och resultat av tagna blod- och urinprov med uppgift om påvisad drogsubstans, kön och ålder på den misstänkte och på vilken plats denne påträffats. Sådan information går inte att få fram idag i befintliga register hos polisen. Per-Erik Lundberg har därför skapat en egen blankett som ska fånga upp nya droger, nya företeelser och nya trender i länet. Det blev ett stort bortfall av information när BARregistret avskaffades, menar Per-Erik Lundberg. Han saknar också de regelbundna årsrapporterna med bl.a. beslagsinformation som tidigare publicerades av Rikskriminalpolisen. Beslagsregistrering oprioriterad fråga sedan länge Även på centralt håll efterlyser man tillförlitliga och mer lättanvända register för att få ut information om droger och beslag. Arbetet skulle underlättas betydligt och bli effektivare om det fanns system för att plocka ut detaljinformation om beslag eller för att avläsa säkra trender. Eftersom polisen inte längre har något eget fungerande beslagsregister, har man under senare år utgått enbart från de uppgifter man fått från Kriminaltekniska laboratoriet (SKL), numera Nationellt forensiskt centrum (NFC). Där registreras alla beslag av droger som polisen skickar in för analys. Men den statistiken är inte komplett eftersom polisen inte behöver skicka alla drogbeslag till NFC för analys. Vissa beslag av amfetamin, cannabis och narkotikaklassade läkemedel får polisen under vissa omständigheter själva analysera och bedöma. Dessa beslag hamnar utanför statistiken och det finns ingen bortfallsanalys gjord över hur stor andel av drogbeslagen som polismyndigheterna själva bedömer. Det varierar också mellan olika myndigheter. Tidigare utgav Rikskriminalpolisen och Tullverket gemensamt en årsrapport över narkotikasituationen med nationell beslagsstatistik och aktuell preparatinformation. Årsrapporten ersattes med en Drogsituationsrapport som kom 2013 och avsåg åren 2010-2012. Någon ny rapport har sedan dess inte publicerats. I den senaste Drogsituationsrapporten redovisas bl.a. det antal beslag som Tullverket och Polisen gjort under 2012 och det totala antalet beslag angavs till 34 008, varav Polisen gjort 26 412 beslag och Tullverket 7676 beslag. Den procentuella fördelningen i kategorierna ”Nya klassade internetdroger”, ”Spice internetdrog” och ”Nya ej klassade internetdroger” är endast baserade på Polisens beslag. Polisens egen identifiering av beslagtagna preparat ett mörkertal SKL har sedan länge utbildat polisanställda i att dels göra analys och identifiering av mindre mängder hasch, amfetamin och dels identifiera narkotikaklassade läkemedel. NFC har nu slagit ihop kurserna till en tvådagarskurs som heter Utbildning i Tablettidentifiering/ preparatbedömning. Enligt de senaste föreskrifterna (FAP 420-4) får den som genomgått utbildningen analysera och bedöma beslag av amfetamin som understiger 5 gram och hasch understigande 50 gram, under förutsättning att innehavaren av drogerna vitsordat att de består av amfetamin eller hasch. Svenska narkotikaklassade läkemedel bedöms efter färg, form, mått, prägling med mera. De drogbeslag som på detta sätt hanteras på polismyndigheterna hamnar alltså utanför beslagsstatistiken. En som i många år haft behörighet inom polisen att göra egna bedömningar av mindre mängder narkotika är Christina Zetterlund vid polisen i Västerås. Hon har genomgått erforderlig utbildning vid dåvarande SKL för att själv kunna identifiera mindre mängder hasch, amfetamin och läkemedel. Hur många sådana beslag som hon bedömt årligen kan hon inte säga, men det rör sig inte bara ett fåtal beslag som hon själv identifierat, i synnerhet inte när det gäller narkotikaklassade läkemedel. Externa användare av beslagsstatistiken Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Folkhälsomyndigheten använder Polisens och Tullverkets beslagssiffror angående droger i sina egna situationsrapporter. Ulf Guttormsson ansvarar för CAN:s rapportering om drogutvecklingen i Sverige. Han menar att det inte finns något perfekt mått för att ange utvecklingen, men med tillförlitlig statistik kan man jämföra förändringar över tid och det är viktigt för att kunna läsa av och göra bedömningar av trender. Han är medveten om att Polisens beslagssiffror inte är heltäckande och de förändringar i statistikföring som har skett under senare år medför att jämförelser av tidigare års siffror måste göras med försiktighet. Sverige har liksom andra EU-länder ansvar att leverera fullständig, tillförlitlig och faktisk statistik om beslag av droger till Europol och EMCDDA. Det säger Stewe Alm som sedan ett år är sekonderad som Scientific National Expert vid det europeiska narkotikakontrollcentrat EMCDDA i Lissabon. Han instämmer i att statistik om beslag är en viktig indikator för hur drogmarknaderna utvecklas och ligger till grund för samhällets beredskap att möta nya trender inom drogområdet. Stewe Alm tjänstgjorde tidigare på Rikskriminalpolisen/NOA och han menar att arbetet med bättre beslagsrapportering pågår men att det kommer att ta tid att fullfölja arbetet i den nya organisationen. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 35 Utbildning, samverkan och synlighet – Ett projekt i kampen mot nätdroger Ulrika Viklund på länsstyrelsen Västernorrland i Härnösand är sedan mars 2014 projektledare för en arbetsgrupp som ska verka för att minska tillgången på nätdroger genom ökad kunskap och samarbete. En kartläggning hos postombud i Norrland har visat att det finns en oro bland personal i butiker, kiosker och bensinstationer för att brev och paket kan innehålla droger, dopningsmedel och andra illegala substanser. Man hoppas att genom utbildning öka känslan av trygghet för personal som arbetar med post- och paketutlämning. Ulrika berättar att det hela började under 2013 som en diskussion mellan samordnarna i ANDT-frågor (alkohol, narkotika, doping och tobak) på länsstyrelserna i de fyra nordligaste länen. Den gemensamma bilden var att användandet av nätdroger ser likadan ut oavsett var man bor, det vill säga oavsett om man bor i stad eller på landsbygd, vilket bekräftades av en undersökning bland gymnasieelever i Norrbotten. Man tog fasta på att eftersom man kan få post och paket skickat till sig vart man än bor, så är just postombuden en springande punkt i frågan om tillgänglighet och användandet av nätdroger. När tanken tagit form, och man dessutom kommit i kontakt med Mats Jakobsson på Luleå Tekniska Universitet som forskar i ämnet, så sökte man medel från Folkhälsomyndigheten för att dra igång ett projekt. Inventering Under våren och försommaren 2014 kallades representanter för tull, polis, kriminalvård och en åklagare till ett möte för att se över möjligheterna till samarbete. Senare bjöd man in Postnord, ICA, Coop, Handelsanställdas förbund, DHL och Schenker för att höra deras åsikter och ta vara på de erfarenheter de gjort under åren. Målsättningen var att få till en nulägesbild för att sedan kunna gå vidare med konkreta förslag till en metod. I detta skede gjordes även en serie djupintervjuer med paketombudspersonal. Det visade sig att de frågeställningar som dök upp hade ganska olika karaktär som till exempel; Hur kan man agera på ett utlämningsställe utan att bryta mot avtal med PostNord och andra speditörer. Eller att personal upplevt ilska och ibland skuldkänslor då man på ett sätt faktiskt medverkar till att narkotika hamnar i händerna på ungdomar. Det kom även upp till ytan att man i många fall redan vände sig till polisen angående misstänkta brev eller paket, men att man saknade återkoppling om vad 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 som hände med det man tipsade om. Oron över att själva bli föremål för hot och annat på grund av att man ringer polisen har också visat sig vara utbredd. Ulrika Viklund menar att polis och tull där har en viktig uppgift genom att vara tydliga i kontakt med media och påpeka att det är de rättskipande myndigheterna som ligger bakom de kontroller och beslag som görs, inte enskilda paketombud. Sammantaget har alla parter kunnat vara överens om att det krävs utbildningsinsatser, både gällande vilka lagar och regler som gäller, men även angående vad man rent faktiskt skall hålla utkik efter. En annan kärnfråga har varit att alla ska veta vart man ska vända sig, kanske inte exakt till vilken person, men i vart fall till vilken funktion inom polisen, och att man sedan kan ha en dialog med vederbörande om det är så att det saknas resurser att komma omgående. Synergieffekter och metoder Ulrika Viklund menar att det redan på det här stadiet fanns vinster i det kontaktnät som byggts upp eftersom Landets postombud har ofrivilligt fått en central roll i distributionen av droger. Personal på postutlämningsställen i norra Sverige får genom länsstyrelsernas projekt utbildning om hur man bör agera för att hantera brev och paket som kan misstänkas innehålla droger. både PostNord och speditionsfirmorna kunde lugna oroliga handlare, samtidigt som det spreds en känsla av samförstånd då alla parter visade sig dela samma vision i frågan. Den metod man bestämde sig för efter samverkansmöten och workshops kom att bli, Utbildning, Samverkan och Synlighet. Man har hämtat både ledord och inspiration från ”Krogar mot knark”, ”100 % ren, hård träning” och ”Ansvarsfull alkoholservering”, även om ledordet tillsyn i det sistnämnda fallet bytts ut mot synlighet. Projektet har satts igång i ett antal pilotkommuner från Timrå i söder till Övertorneå i norr genom att representanter från Polisen och Tullverket utsetts. Man ligger i startgroparna för att under hösten genomföra utbildningsinsatser där man i första hand kommer att utbilda paketombudens egna utbildningsansvariga för att de sedan skall sprida kunskapen vidare i sina organisationer. Man tittar även på om det är möjligt att inom ramen för PostNords och speditionsfirmornas internutbildningar lägga till ett utbildningsavsnitt i projektets regi. Mätbara effekter Det går inte idag att säga om det arbete som påbörjats gett några mätbara effekter. Klart är dock att enskilda poliser och tulltjänstemän som varit ute och presenterat sig på till exempel arbetsplatsträffar hos Postnord, re- dan dagarna efter upplevt att det börjat komma samtal om misstänkta försändelser. Forskaren Mats Jakobsson i Luleå kommer att delredovisa hur långt man kommit inom kort och hoppas även på lång sikt kunna följa upp eventuella effekter av det arbete som görs. Framtiden Projektet är beviljat anslag året ut, men Ulrika Viklund är övertygad om att man kommer att få ytterligare anslag och att man inom kort kan utöka projektet till att omfatta alla kommuner i de fyra nordligaste länen. Hon berättar att intresset är stort från övriga Sverige och då grundarbete redan utförts i norra regionen finns goda möjligheter för intressenter i övriga landet att snabbt komma till skott med pilotkommuner och utbildningsinsatser. Den stora utmaningen ligger i att, när projektet en dag är slut, få en stor aktör som tar på sig rollen som samordnare för hela riket, vilket Ulrika Viklund ser som en realistisk målbild. Hon hoppas att någon instans kan finna plats för samordning och utbildning i den här viktiga frågan. Emil Lundberg SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 39 El Chapos osannolika rymning från Mexikos bäst bevakade fängelse Den mexikanske knarkbaronen Joaquín ”El Chapo” Guzmán Loera, ledare för den beryktade Sinaloa-kartellen, rymde den 11 juli 2015 från Altiplano-fängelset nio mil väster om Mexico City. Den otroliga rymningen är som tagen ur en film. ”El Chapo” Guzman hade suttit fängslad i Mexiko sedan februari 2014. Säkerheten i Altiplano-fängelset är på allra högsta nivå och det anses vara rymningssäkert. Trots detta försvann Guzman genom ett hål i golvet den 11 juli. Rymde på motorcykel genom en tunnel En film från en övervakningskamera i hans cell visar att han går in i badrummet där kameran inte når. När han inte kom ut inom rimlig tid och vakterna börjat ana oråd, gick de in i Guzmans cell och fann ett 50x50 centimeter stort hål i golvet under badkaret. En 10 meter lång stege i hålet ledde ner till en tunnel, ca 170 cm hög och 75 cm bred. Den skräddarsydda tunneln var försedd med både elektricitet och ventilation och den ledde djupt under jorden till ett hus drygt 1,5 kilometer från fängelset. På tunnelns golv löpte en räls som var avsedd för en specialbyggd motorcykel som använts vid rymningen. Under badkaret i Guzmans cell fanns hålet ner till tunneln. Hjälp från insidan Talespersoner för mexikanska och amerikanska myndigheter är överens om att den spektakulära rymningen inte hade kunnat ske utan att Guzman och hans kumpaner även fått hjälp inifrån. Regeringen i Mexiko utfärdade omedelbart en belöning på 3,8 miljoner $ för att Guzman skulle återföras och tre personer, inklusive chefen för Altiplano-fängelset, avskedades. Ett stort antal personer har förhörts. 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 En motorcykel som gick på räls förde snabbt Guzman genom tunneln ut i friheten. Tunneln slutade i det ensligt belägna hus som Guzmans medhjälpare byggt för ändamålet. DEA i USA fick redan i början av 2014 information om att Joaquín Guzmans son och de närmaste medarbetarna börjat planera en fritagning. Informationen överlämnades till mexikanska berörda myndigheter som nu förnekar att så har skett. Trots att Guzman var inlåst i Mexikos säkraste fängelse visar DEA:s information att han hade kontakter med sin son och andra kartellmedlemmar, dels genom sin advokat som besökte honom regelbundet och dels med mobiltelefon som han fick av korrumperad personal i fängelset. De som planerade och utförde tunnelbygget måste också haft tillgång till känslig information om fängelsets grundkonstruktion och om larm och kamerabevakning. Dessutom måste ljud ha hörts när man borrade det tio meter lodräta schaktet från tunneln upp till Guzmans cell. Planeringen för rymningen antas ha startat omedelbart efter att Guzman placerats i fängelset i februari 2014. Flykttunneln mynnade i ett litet hus som Guzmans kumpaner byggde under 2014. Marken runt huset är 60-70 cm högre än den omgivande terrängen, vilket indikerar att schaktmassor från tunneln spritts ut där. DEA har öppnat en tipstelefon och utfäst en belöning på upp till 5 miljoner US dollar för information som leder till att El Chapo kan gripas och dömas. Joaquín Guzman Loera, alias El Chapo, föddes 1954 eller 1957 i Mexiko. Han har sedan slutet av 1980-talet varit involverad i narkotikasmuggling och blev så småningom ledare för den mäktiga Sinaloa-kartellen. Guzman påstås ha beordrat och utfört tusentals mord i det drogrelaterade kriget mot mexikanska myndigheter och rivaliserande drogkarteller. Satellitbilder visar att huset där flykttunneln slutar byggdes under 2014. Det är nästan en kilometer till närmaste bebyggelse. Guzmans organisation har smugglat ofantliga mängder kokain från Sydamerika genom Centralamerika till Mexiko, och vidare till USA, oftast genom hemliga tunnlar. Man har också smugglat stora mängder heroin, metamfetamin och cannabis. El Chapo Guzman greps den 9 juni 1993 i Mexiko och dömdes till 20 års fängelse. Den 19 januari 2001 rymde han från ett säkerhetsfängelse i Mexiko. Han lyckades återta ledningen över Sinaloa-kartellen som åter blev ledande i droghandeln. Den 28 januari 2014 greps Guzman på nytt och satt inspärrad i Mexikos säkraste fängelse tills han fick hjälp att rymma den 11 juli 2015. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 43 Kokainhandeln ett allt större politiskt problem Under tiden efter Berlin-murens fall (1989) har den globala situationen ändrats i grunden då det gäller den internationella handeln med narkotika. Särskilt tydligt är detta i fråga om kokain. Västerlandets aptit på detta medel synes vara obegränsad. En beskrivning av detta får man i Roberto Savianos bok ZeroZeroZero. Den italienska upplagan kom 2013, och en engelsk översättning publicerades i juli 2015 med betydande uppmärksamhet i internationella medier. Titeln kommer av det italienska på namnet den finaste sortens mjöl, och beteckningen har under senare år fått samma kvalitetsbetydelse för kokain. Och kokain är vad allt handlar om, från enskilda småhandlare till internationella karteller. Saviano lyfter fram kokainet som en symbol för vår tid, där allt skall gå snabbare och snabbare men det inte finns tid för långvariga relationer. Kokainet blir ett sätt att förhålla sig till världen. Samtidigt beskriver han kokainet som en ”förödande, förskräcklig, dödlig energi.” Men först och främst är det en extremt profitabel handelsvara. Och det har blivit ett allt större politiskt problem. ’Ndranghetan allt viktigare En central aktör nu för tiden är den kalabriska ’Ndranghetan, som anses vara världens mäktigaste brottsorganisation. Dess årsomsättning beräknas till 53 miljarder euro (motsvarar ca 500 miljarder svenska kronor). Det utgör tre procent av Italiens bruttonationalprodukt. Den beskrivs ofta som ”maffialiknande” men är mer sluten. Sedan millenieskiftet har ’ndranghetan etablerat sig som en ledande operatör med förgreningar i bl.a. Mexico och USA. Den samordnar handeln mellan länder. Den har förgreningar långt in i samhällslivet och utövar dödligt våld mot politiker och journalister. Till följd av sin slutna sociala struktur är den svår att infiltrera eller spana på. Bokens starka sida är beskrivningarna av mentaliteten i kokainhandeln, från missbrukare till storhandlare. Hela sfären genomsyras av paranoia: en enskild missbrukare kan psykotisk av allt för mycket kokain. Men även kommersiella aktörer blir mer och mer misstänksamma. Ingen går att lita på, dödligt våld förekommer. Även de offentliga myndigheterna är infiltrerade. Alla ställs med tiden inför en avgrund. Även Saviano själv drabbas. Han skriver hur han skådat för djupt ner i avgrunden. Hur arbetet med kokainfrågan blivit lika beroendeframkallande som ett kokainmissbruk. Han skriver att alla årens kontakter med andra sidan gjort honom till ett monster. Att han levt i många år med livvakter dygnet runt har uppenbarligen påverkat honom. 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 Roberto Saviano, född 1979 i Neapel, är en italiensk journalist och författare. Efter studier i bl.a. filosofi tog han examen vid Neapels universitet. Han har sedan dess arbetat för tidningar som La Repubblica. Sitt internationella genombrott som dokumentärförfattare fick han 2006 genom boken Gomorra (sv. upplaga 2007). I den beskrev han den neapolitianska brottsorganisationen Camorran och dess inflytande över samhällslivet. Utgivningen följdes snabbt av dödshot, och sedan dess lever Saviano med ständigt livvaktsskydd. Sex nobelpristagare, bland dem Dario Fo och Michail Gorbatjov, publicerade 2008 ett upprop till försvar för Saviano. De tog ställning för Saviano mot camorran och påpekade att denna utgjorde ett demokratiskt problem. De uppmanade den italienska regeringen att skydda hans liv och göra det möjligt för honom att leva ett normalt liv. År 2011 fick Saviano Olof Palme-priset. Foto: Il Giornale Off. Bara faktabok? ZeroZeroZero är en märklig journalistisk och litterär produkt. Den innehåller rader av påstådda fakta, som ’ndranghetans ekonomiska styrka. Den har också långa resonemang om hur kokainet påverkar människors sinnen, våldsbenägenhet m.m. Men den ger även djupa psykologiska beskrivningar eller inre monologer av ledande brottslingar, som deras motiv och föreställningar. Några påstådda fakta är också omstridda, t.ex. att en rad brottsorganisationer år 1989 skulle ha träffats i Acapulco för att planera för framtiden. Det kanske inte hände, men i bokens beskrivning verkar det behövas en ”grundningsmyt” (alltså en berättelse om att utvecklingen är ett resultat av onda människors beslut att sätta igång en viss verksamhet) för att världsbilden skall gå ihop. Savianos fria hållning till fakta och fiktion kritiserades i New York Times. Möjligen kan framställningssättet försvaras för att det behövs rent litterära inslag för att en berättelse skall få högre skärpa och bli mer levande. Sannolikt har Saviano rätt fångat andan och mentaliteten i den globala kokainvärlden. Det fria återberättande av materialet gör emellertid det svårt att se den bara som en faktabok. Ett annat problem är att boken inte kommer till genomarbetade slutsatser. Internationellt börjar det sprida sig en uppgivenhet om att det pågående ”kriget mot knarket” är resultatlöst eller rent av förvärrar läget. Saviano nämner på slutet legalisering som ett svar, inte minst för att hejda de enorma profiterna. Saviano diskuterar dock inte vad en legalisering av kokainet skulle betyda för ett ordnat samhällsliv, trots att han ingående beskriver paranoian och våldsbenägenheten som åtföljer ett regelbundet intag. Han diskuterar inte heller möjligheterna till en systematisk efterfrågebekämpning. ’Ndranghetan har sina rötter i den italienska provinsen Kalabrien (utgör tåspetsen på italienska fastlandet). Den växte fram efter Italiens enande 1860. Den är klanbaserad och beräknas idag ha omkring 6 000 medlemmar. Centrala verksamheter var länge sex- och människohandel, penningtvätt, beskyddarverksamhet m.m. En rad klankrig utbröt på 1970- och 1980talen med över 600 döda. Under 1990talet blev ’ndranghetan allt mer aktiv inom internationell narkotikahandel. Idag anses den vara värdens mäktigaste brottsorganisation. Påven Franciskus uttalade i juni 2014 sin förkastelsedom över ’ndranghetan samt exkommunicerade dess medlemmar och medlemmar i andra maffialiknande organisationer. Sedan Roberto Saviano 2006 avslöjade hur den italienska Camorran verkar och infiltrerar samhällslivet, lever han med ständigt livvaktsskydd från italienska Carabineri. Han har tillägnat sin senaste bok, ZeroZeroZero, dessa livvakter för de ”femtioentusen timmar vi tillbringat tillsammans och de som ligger framför.” Så vad skall man då till slut säga om ZeroZeroZero? En intressant samtidsskildring av den internationella narkotikabrottslighetens förödande inverkan på länder och människor. De litterära inslagen skapar liv och närvaro, samtidigt som de sår tvivel om faktagrunden. Allvarligaste bristen är att författaren trots alla ingående beskrivningar inte kommer till någon hållbar slutsats om hur problemet skall hanteras. Peter Sundberg Referens Saviano, Roberto: ZeroZeroZero, New York, Penguin Press, 2015. Internationell kokainhandel Kokain framställs ur bladen från coca-busken genom enkla men miljöfarliga kemiska processer. Läget i fråga om produktion och konsumtion av kokain har inte ändrats markant under senare år. I FN:s World Drug report 2014 noteras att arealerna för cocaodling minskade med 14 procent under 2012, till 133 700 hektar. Tre länder i Sydamerika svarar för huvuddelen av produktionen med Colombia som etta. Störst avsättning för kokainet finns i Nordamerika och Västeuropa, där tillgängligheten och kvaliteten synes ha ökat något. I Nordamerika är kokain den vanligaste narkotikan bland missbrukare som söker vård. De globala kokainbeslagen år 2012 uppgick till 671 ton. En betydande del av kokainet blandas ut med levamisol, som är ett medel mot parasitmask. Det har samma färg och struktur som kokain. Levamisol kan vara dödligt. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 47 § Rättsrutan § § Rättsrutan § Det var på tiden! Riksåklagaren har gett ut riktlinjer gällande restriktioner och långa häktningstider1. Riktlinjerna innehåller inget sensationellt utan repeterar i stort bara vad varje åklagare redan känner till, vilket är viktigt, eftersom riksåklagaren inte kan utfärda riktlinjer eller föreskrifter som sätter överordnade regler ur spel, som t.ex. rättegångsbalken. Riktlinjerna handlar bl.a. om proportionalitet och om att häktning och restriktioner bara ska användas om det finns skäl som är värda att beakta. Att riksåklagaren har känt sig manad att ge ut dessa riktlinjer är tråkigt av två skäl. Det ena är att det skulle kunna betyda att rekryteringskraven till yrket eller att myndighetens utbildningsinsatser är otillräckliga. Det andra är att regering och riksdag hittills inte tagit tillbörligt ansvar. Låt mig utveckla detta. Proportionalitetsprincipen är varje jurist välbekant med sedan första dagen på juristutbildningen. Den gäller generellt inom straff- och processrätten och är dessutom i fråga om häktning uttryckligen reglerad; Häktning får ske bara om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som den innebär för den misstänkte eller annat motstående intresse2. Det är självklart att risken för kollusion ska vara beaktansvärd. Är den inte värd att beaktas ska den inte leda till att någon frihetsberövas och åläggs restriktioner. När åklagaren fattar beslut om anhållande och om restriktioner tillämpar åklagaren självständigt bestämmelser i rättegångsbalken. Ingen får på förhand lägga sig i åklagarens rättstillämpning, inte ens en överordnad åklagare. Om åklagaren fattar 3 1 RåR 2015:1 2 24 kap 1 § 3 st rättegångsbalken Dir. 2015:80 Färre i häkte och minskad isolering § Rättsrutan § 50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 tvivelaktiga beslut kan det få konsekvenser genom t.ex. kritik från JO eller t.o.m. genom att åklagaren själv blir föremål för förundersökning och åtal. En annan självklar konsekvens är att åklagarens talan i domstolen ogillas. P.g.a. återkommande internationell kritik mot Sverige för långa häktningstider där de häktade är underkastade restriktioner gav regeringen i regleringsbrevet för 2010 Åklagarmyndigheten i uppdrag att undersöka hur och i vilken omfattning åklagarna tillämpar restriktioner. Detta uppdrag har sedan återkommit i varje regleringsbrev sedan dess. Det är alltså en tydlig signal från regeringen att den, i stället för att verka för att reglerna ändras, ansett att det är åklagarna som ska tillämpa reglerna på ett annat sätt. Detta mål skulle tydligen nås genom att trötta ut Åklagarmyndigheten och tvinga den till exceptionella åtgärder, som t.ex. att mera direkt lägga sig i de enskilda åklagarnas rättstillämpning. Regeringen har dock äntligen tagit sitt förnuft till fånga och beslutat att tillsätta en särskild utredare3 som ska lämna författningsförslag som ska leda till minskad användning av häktning och restriktioner. Det är så det ska gå till. Åklagare kan alltså förhoppningsvis även fortsättningsvis självständigt tillämpa gällande rättsregler. Joakim Zander Ekobrottsmyndigheten Malmö § Rättsrutan § Hallå där… tidningen Svensk Polis I juninumret av Polismyndighetens tidning Svensk Polis uppmärksammades knarkspanaren Joakim Beland från Stockholm för att han fått utmärkelsen årets narkotikapolis samt ett stipendium på 25 000 kronor. Det är bra att tidningen tar upp utmärkelsen, men varför nämner man ingenstans i texten att givaren är Svenska Carnegie Institutet (SCI). Läsaren kan ju lätt få den felaktiga uppfattningen att det är Polismyndigheten som premierat en duktig narkotikapolis. Under många år gav även Rikspolisstyrelsen ett stipendium på samma summa, 25 000 kronor, men detta narkotikastipendium avskaffades av någon anledning 2011. Det hade också varit klädsamt om Svensk Polis hade nämnt att Joakim Beland fick ta emot sin utmärkelse av SCI:s verksamhetschef Peder Langenskiöld i samband med Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens i Linköping i slutet av april. En drönare kan även användas i smugglingssyfte. Ny trend Drönare flyger in knark i fängelser Små fjärrstyrda luftfarkoster, drönare, börjar användas i allt fler lagliga, men också olagliga, sammanhang. Från Brasilien, Irland, Grekland och Ryssland har det kommit rapporter om incidenter med drönare som smugglat eller försökt smuggla in droger och annat gods på fängelser. De senaste rapporterna kommer från USA där en drönare för en tid sedan släppte ner ett paket på en fängelsegård i Ohio. Det visade sig senare att innehållet var 144 gram tobak, 64 gram marijuana och 6,6 gram heroin. Händelsen uppdagade när personalen upptäckte att 75 fångar, som samlats på gården, började slåss. Man fick använda pepparspray för att få kontroll över situationen. Men det var inte förrän fängelsepersonalen studerade en film från en övervakningskamera som man förstod vad som orsakat bråket. En drönare hade flugit in över fängelsegården och släppt ner ett paket. Några interner tog hand om paketet och lyckades slänga in det på en annan gård i fängelset innan bråket uppstod. Personalen fann senare paketet med innehåll gömt på anstalten. Ännu en drönarincident inträffade i slutet av augusti. Polisen hade en tid haft spaning på några män som misstänktes planera att smuggla in droger på ett fängelse i Maryland, USA. När de stannade sin bil på vägen utanför fängelseområdet, ingrep polisen. I bilen fann de en drönare, men också paket med spice, tobak, Suboxone-tabletter, pornografiska DVD och en pistol som männen misstänks ha haft för avsikt att flyga in på fängelseområdet. Källa: CNN Notisen i tidningen Svensk Polis. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 51 Världen runt Överdos av ätbar marijuana tvingar fram reglering i USA Ätbara marijuanaprodukter, ofta i form av kakor, brownies eller godis, står för ungefär 45 procent av marijuanaförsäljningen i Colorado. Den rusgivande substansen THC tas upp långsammare i kroppen vid nedsväljning jämfört med rökning och därför tenderar många att konsumera ett flertal portionsbitar innan de börjar känna ruset från den första. THC-innehållet i kakorna kan också variera. Resultatet blir en högre koncentration av THC i kroppen, högre grad av förgiftning och ökad risk för ett skadligt beteende. United States Center for Disease Control and Prevention (CDC) efterlyser tydlig information på etiketter och begränsad portionsstorlek, 10 mg, för ätbara marijuanaprodukter. Anledningen är några incidenter där människor dött genom mord eller självmord efter överdos av ätlig marijuana. Det första fallet hände i mars 2014 då en 19-årig utbytesstudent från Kenya fick i sig 65 mg THC genom att äta en marijuanakaka som innehöll betydligt mer än den rekommenderade Brownies (kladdkakor) som innehåller THC blir allt vanligare i USA. dosen 10 mg. 19-åringen fick hallucinationer och tog livet av sig genom att hoppa från en balkong. Dödsfallsrapporten fastslog att THC-förgiftning var den avgörande faktorn. Källa: Associated Press GH US Coast Guard stoppade omfattande kokainsmuggling i ubåt Män i fejkad ambulans gripna för narkotikasmuggling till England Den amerikanska kustbevakningen beslagtog i mitten av juli ca 6 ton kokain från en ubåtsliknande farkost i östra Stilla Havet. Farkosten upptäcktes ca 320 kilometer söder om Mexiko. Flera av kustbevakningens fartyg fångade in farkosten och besättningen, fyra colombianska män, greps. När 275 packar med kokain hade hunnit bärgas sjönk semi-ubåten med ytterligare nästan två ton kokain. Den 12 meter långa farkosten var havsfärgad och visade bara en ytterst liten del ovanför vattenytan. US Coast Guard har stoppat mer än 25 sådana ubåtsliknande farkoster sedan 2006. Källa: nbcnewyork.com GH Fyra holländare i åldrarna 28 till 55 år greps av poliser från National Crime Agency (NCA) för smuggling av cirka 270 kilo narkotika till England. De fyra sjukvårdsklädda männen greps i en falsk ambulans i Smethwick, West Midlands. Spanare från NCA hade följt ambulansen sedan den anlänt till England via Harwich. Polisen hittade kokain, heroin, amfetamin och ecstasytabletter i olika gömställen inne i fordonet. US Coast Guard tar hand om den obemannade farkosten som innehöll sammanlagt drygt sju ton kokain. Foto: US Coast Guard. 54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 Källa: The Guardian I lådor, lönnfack och under golvet i ambulansen hittades narkotika. Foto: NCA Landet runt Tramadol används för blandmissbruk Tramadol - ett morfinpreparat som ofta används som smärtstillande - har kommit att bli en av de vanligaste drogerna bland ungdomar i Malmö. Enligt statistik från Maria ungdomsmottagningar är bara cannabis och alkohol vanligare, rapporterar SVT Nyheter Skåne. Preparatet används oftast i kombination med cannabis för att ge en starkare effekt av drogen. Men blandmissbruket kan utlösa kramper och är starkt beroendeframkallande. På Mariamottagningen i Malmö har personalen flera gånger kommit i kontakt med ungdomar som tar höga doser av Tramadol. Flera unga har fått läggas in när de ska avgiftas, säger sjuksköterskan Alexander Holmstedt till SVT. Källa:TT GH Kvinna gömde kokain i vaginan En kvinna i 60-årsåldern stoppades av tullen efter att försökt smuggla nära ett halvt kilo kokain från Panama till Göteborg. Det var i juli som smuggelförsöket upptäcktes. Vid en undersökning hittades 58 kapslar och två plastpåsar med kokain i hennes väska, kläder och gömt i vagina och anal. Totalt 490,6 gram av drogen med hög renhetsgrad (89 procent). Nu (25 augusti) har kvinnan åtalats för grov narkotikasmuggling, rapporterar SVT Väst. Kvinnan medger sakförhållandena, men förnekar brott. Hon skulle träffa en okänd person på ett hotell i Göteborg och få 5 000 dollar i ersättning. Pengarna uppger hon sig behöva för att hjälpa sin funktionshindrade son. Källa: Drugnews.nu Den 60-åriga kvinnan hade nära ett halvt kilo kokain gömt i och på kroppen. Foto: Tullverket. Naloxon kan börja delas ut till missbrukare Ansvariga för sprututbytesprogrammen i Stockholm och Skåne vill att man börjar dela ut läkemedlet naloxon direkt till missbrukare och deras anhöriga. Naloxon används inom vården för att häva överdoser av heroin och andra opiater. Läkemedlet finns nu i sprayform och är lätt att använda. I ett inslag i Sveriges Radio nyligen krävde Berne Stålenkranz, ordförande i Svenska Brukarföreningen, att ett nationellt naloxonprogram införs. Att bara dela ut naloxon i Stockholm och Skåne räcker inte, menar han. Det kan inte vara som med sprututbytesprogrammen att det dyker upp lite här och där, säger Berne Stålenkranz. I inslaget i Ekot hänvisades också till den kraftigt ökade dödligheten bland missbrukare. Martin Kåberg, ansvarig läkare på sprututbytesprogrammet i Stockholm, säger att det är brådskande att naloxon börjar delas ut för att minska överdödligheten, särskilt bland heroinister. I radioprogrammet nämndes inte att den största andelen dödliga överdoser av narkotika enligt Naloxon i sprayform. Toxreg beror på missbruk av opioida läkemedel såsom metadon, buprenorfin, fentanyl, morfin, tramadol och oxikodon, där substitutionspreparaten metadon och buprenorfin är vanligast. Heroindödsfallen har minskat i Sverige under de senaste femton åren och är nu koncentrerade till de tre största städerna. Det är enbart i Stockholm som heroindödligheten visat en uppgång under senare år. GH SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 55 Spindel – brottsbekämpande insats i trafiken Under våren 2015 genomförde lokalpolisområde Alingsås en bred narkotikainsats som grundlades på folkets hus i Alingsås när en stor mängd kommuninvånare kom till ett öppet möte om drogsituationen under senhösten 2014. Alingsås lokalpolisområde består av fyra kommuner: Herrljunga, Vårgårda, Alingsås och Lerums kommun och tillhör Älvsborgs polisområde med Borås som huvudort. Distriktet är ca 12 mil från norr till den södra gränsen, ett stenkast från Göteborg, och har över 100 000 invånare. Alingsås har tyvärr varit känt för sin narkotikaproblematik och har de senaste åren legat högt i antalet dödsfall i region Västra Götaland. Problematiken drogs till sin spets hösten 2014 när en 18-årig kille avled i en överdos av MMB-CHMINACA – en mycket potent syntetisk cannabinoid - vilket fick stort medialt genomslag med efterföljande oro hos invånarna och tryck på polisen att göra något. Det bör sägas att polisenhet Alingsås har kört narkotikainsatser som löpt under längre tid de senaste åren för att försöka begränsa problematiken och spridningen av narkotika i lokalpolisområdet. Det handlade nu alltså inte om att bara göra något för syns skull eller att vi tidigare varit omedvetna om problematikens omfattning från polisens sida. Utmaningen för polisen har varit och är att området har begränsat med personal, samtidigt som man har flera problemområden med narkotika att hantera. Som en följd av detta föddes iden till insatsen SPINDEL som är en akronym för Särskild PolisInsats Narkotikabrott Drograttfylleri Extraresurs Lokalpolisområde. I grunden var insatsen riktad mot fem huvudsakliga problemområden som identifierats; ungdomars missbruk, överlåtelse av narkotika, införsel av narkotika till området, påverkade bilförare samt ordningsläget med påverkade människor under helgerna. SPINDEL-gruppen bestod av en narkotikapolis med FU-ledning samt fem kollegor från ingripandeverksamhet som visat framfötterna och varit offensiva i sitt polisarbete. Det var alltså en grupp som rekryterats just för ändamålet med särskilt intresserade poliser. Om man inte längre har utpekade och dedikerade narkotikapoliser i organisationen, är detta det näst bästa alternativet. mycket inspiration från den så kallade Linköpingsmodellen med uppsökande samtal – utan att det för den delen alltid ledde till att en ungdom misstänktes för narkotikabrott. Vi jobbade också nära fältassistenter i kommunerna där vi från polisens sida lämnade över den information vi hade. Ett flertal ungdomar blev föremål för socialtjänstens insatser och en del av dem hade med stor sannolikhet aldrig hamnat där om inte vi ingripit mot dem. Risken för vidare kriminalitet och missbruk behöver knappast understrykas. Vi genomförde också husrannsakningar under nästan varje arbetspass och vi klarade förutom narkotikabrott även upp ett antal andra brott såsom stölder och hälerier. Uniformerat arbete i trafiken mot införsel och drograttfylla I polisenheten hade vi innan SPINDEL upptäckt en kraftig ökning av antalet drograttfyllerister på vägarna, betydligt fler än alkoholrattfyllerister. Vi tänkte också kombinera arbetet mot detta med att förhindra införsel av narkotika i området. Genom polisområdet löper nämligen, likt en livsnerv, europaväg 20. Åtskilliga kilo narkotika åker sannolikt varje dygn förbi vårt polisområde på en av Sveriges tyngst trafikerade vägar. Det beslutades att tyngdpunkten av arbetet skulle Civilt arbete mot ungdomar och överlåtelse Arbetet mot ungdomar och överlåtelser företogs civilklätt och uppsökande. Vi har från polisens sida i Alingsås sedan flera år arbetat upp kontaktytor med grundskolor, gymnasier samt socialtjänst. Vi hämtade 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 Inte bara narkotika. Det här släpet fastnade i en av våra infartskontroller och bilen var lika fullastad med alkoholhaltiga varor! Foto: Niklas Lindroth Infartskontroll på E20 söder om Alingsås. Femte bilen in i kontrollen, föraren vevar ner rutan och hela kontrollplatsen börjar lukta cannabis. Drygt ett kilo marijuana anträffas i en plastpåse i baksätet och fyra personer i bilen greps. Foto: Niklas Lindroth förläggas på just E20 för att få ett stort flöde genom kontrollen. Metoden som valdes är inspirerad av Stockholmspolisens infartskoncept, det vill säga en fast kontroll med selektering. I korthet sänker man hastigheten med polisfordon som ställts upp som en sluss. En polis tittar in i bilarna och väljer på magkänsla ut vilka bilar som skall kontrolleras. Skillnaden är dock att vi i Alingsås aldrig skulle klara att bemanna en infartskontroll med den numerären som krävs. Därför experimenterade vi ett tag och kom fram till tre koncept som kan användas med 5-6 poliser i arbetet mot narkotika i trafiken. I själva kontrollen använde vi oss av samtals- och förhörsmetodiken som tagits fram av Håkan Larsson från polisen i Örebro. Vi satte upp kontroller varje vecka under tiden som insatsen löpte och träffprocenten på E20 var smått otroliga 100 procent. Vi satte alltså inte upp kontrollen en enda gång utan att få träff på kriminell person, narkotika eller annan brottslighet. En annan sak som vittnar om metodens effektivitet är att samma personer fastnade i SPINDEL-gruppens nät flera gånger i olika fordon. Nyckeln är alltså att titta på person, inte fordon. Extra resurs, ordningshållning och arbete mot narkotika i utelivet När vi arbetade med ordningshållning och mot narkotika i utelivet på helgerna, tog vi beslutet att arbeta uniformerat snarare än civilt. Detta var ett medvetet beslut som grundade sig i att vi under helgerna har absolut högst antal händelserapporter och ingripandeverksamheten är ofta hårt pressad. Vi kunde då vara en fri resurs som kunde tas i anspråk för händelser i den akuta verksamheten, samtidigt som vi på ledig tid kunde arbeta mot narkotika och med ordningshållning. Det här arbetet föll mycket väl ut. Förutom att polisen kunde ingripa mot narkotikapåverkade i betydligt högre utsträckning än normalt, så var antalet misshandelsfall utanför krogarna noll. Inte en enda misshandel skedde utomhus de helger som SPINDEL arbetade. Däremot smällde det inne på krogen vid något tillfälle. Där ser man vad sex offensiva poliser med låg tröskel för LOB, PL13§, offentlig förtäring av alkohol, fylla och narkotikapåverkan kan ha för effekt på ordningsläget och brottsstatistiken. Framtiden oviss Det är i skrivande stund osäkert om det blir en SPINDEL-insats även till hösten. Metoden var helt klart framgångsrik och det är ett alternativt sätt att jobba på för de, ofta mindre, områden som inte har ”råd” att sätta upp en dedikerad narkotikagrupp över tid, då det går ut över annan verksamhet. Det är också ett sätt att sprida kunskaper om arbete mot narkotika, eftersom poliserna som är med tar med sig kunskaperna och metoderna tillbaka till ingripandeverksamheten. Vi i enhet Alingsås har märkt en kraftig ökning av antalet narkotikabrott som rapporterats efter ett flertal riktade utbildningsinstanser mot problemområdet med metodik, taktik och preparatkunskap. Men även SPINDELinsatsen har gjort att övriga kollegor i ytter tjänst inspirerats ytterligare i det viktiga arbetet mot narkotika. Önskas bildhäfte med grafik som SPINDEL-gruppen tagit fram om uppställ och metodik, kontakta niklas. lindroth@polisen.se – Skickas dock endast till mailadresser som sorterar under Polisen och Tullverket. Niklas Lindroth f.d. gruppchef SPINDEL SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 59 En buss kommer lastad Ingen turistbuss Bland de bussar som varje dag rullar in över våra gränser, finns det en del som skiljer sig från mängden. Det är inga vanliga turistbussar även om den första anblicken kan tyda på det. Bussarna som är hemmahörande i olika svenska städer är fullastade med alkohol. Passagerarna som finns ombord kan kallas ”målvakter”, rekryterade endast för uppdraget att stå för en viss mängd alkohol när bussen passerar gränsen. Alkohol som sedan ska ut på den illegala marknaden. ”Målvakten” har fått klara direktiv. Om tullen ställer frågor, skall man svara att alkoholen är för privat bruk. 500 ton i veckan Verksamheten har ökat på senare tid och tull och polis vet att 20-22 bussar varje vecka passerar gränserna i söder, fullastade med alkohol som är inköpt i Tyskland. Bussarna kör sammantaget cirka 60 turer i veckan och den totala mängden alkohol de tillsammans för in kan uppskattas till cirka 500 ton. Detta sker varje vecka året runt. Kalla fakta Samarbete Att bussbolagen samarbetar märker tull och polis på att ”målvakterna” skiftar bussbolag och att chaufförerna kör för olika aktörer. Det är ännu ett bevis på en väl uppbyggd organisation. Man vet också att aktörerna håller uppsikt över var tullen befinner sig den aktuella dagen och rapporterar det vidare till andra bussar. Spritbilarna Efter gränspassagen fortsätter bussarna till hemorten. Vid ankomsten dit parkerar man på en särskild plats. Sedan dröjer det inte länge förrän de så kal�lade spritbilarna dyker upp. Ur bussens bagageutrymme lastas alkoholvarorna över till de väntande personbilarna. Sedan försvinner den dyrbara lasten ut på den illegala marknaden. Kunder finns det gott om och kan finnas i alla kategorier men det som är mest oroväckTullen har kontrollerat en av spritbussarna från Östergötland ande, och som en polis sex gånger under det senaste året. I snitt tog den bussen med sig: i programmet berättade 802 liter starksprit, 875 liter vin, 269 liter cider/alkoläsk, 7 989 om, är att 13-åringar liter starköl. Foto: Tullverket ertappats med en till två liter starksprit. I början av sommaren sände Kalla fakta i TV4 ett program som tog upp denna verksamhet. Ett par reportrar utrustades med dold kamera och följde med på en spritresa från Stockholm. Tanken var att undersöka om det verkligen var så som beskrivits och den som kanske tvivlat, fick tänka om. Efter att programmet sändes har flera vänner och bekanta hört av sig och sagt att man inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig att det kan gå till så som det gör. Hur är det möjligt att bedriva en så grov, kriminell verksamhet där utsatta människor utnyttjas och där förtjänsten på flera miljoner går rakt ner i fickan på huvudmännen? Målvakt är i sammanhanget ganska blygsam. Jag har hört flera nämna 600 kronor som betalning per resa. Bussbolagen rekryterar sina ”målvakter” bland utsatta människor. Många saknar helt inkomst. Vem vill inte tjäna lite extra när jobbet sedan innebär att i stort sett bara sitta på en buss. Risken att tvingas svara på frågor från tullen är ganska liten. I utredningar har jag stött på ”målvakter” som rest fem dagar i veckan. Förtjänsten Svarta miljoner Helt svindlande blir det när man förstår att en enda spritbuss kan dra in cirka 20 miljoner kronor årligen i svarta pengar. Ingen behöver vara ett matematiskt geni för att förstå vilka summor det handlar om. Jämfört med narkotikasmuggling där de flesta är införstådda med narkotikans värde på den illegala marknaden, kommer det kanske som en överraskning att också alkoholsmuggling kan inbringa miljonbelopp. Risken att åka fast är liten och straffen lindriga. Rättsfall I Sverige finns hittills ett rättsfall 2014 gällande ett bussbolag där man nådde ända fram. Bussbolaget kom från Stockholm och det blev en diger utredning. I den efterföljande rättegången, dömdes huvudmannen till två och ett halvt års fängelse. Ulla-Stina Nilsson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 61 Narkotikapoliserna finns inte längre, eller? Kriminalkommissarie Stefan Edin (tidigare chef för narkotikasektionen i Västerort, Stockholm) och Lennart Karlsson (tidigare chef för Stockholmspolisens krogsektion) publicerade en debattartikel i Svenska Dagbladet med den alarmerande rubriken ”Narkotikapoliserna finns inte längre”. Artikeln fick ett mycket stort genomslag. Bland annat genom ett stort antal delningar på sociala medier samt uppmärksamhet i traditionell media nationellt. Artikeln tycks också ha blivit startskott för ett antal reportage och debattartiklar runt om i landet som tyvärr bekräftar Stockholmspolisernas farhågor. För er som eventuellt missade denna artikel återges den nu här i en mer utförlig originalversion, med delar som av redaktionella skäl och platsutrymme fick strykas vid införandet i SvD. Narkotikapoliserna finns inte längre Över en natt raderades en hel specialistinriktning ut utan att någon egentligen märkte det. Och med det sattes punkt för Sveriges uttalat hårda linje mot narkotikabrott och dess följder. Det första steget i nedmonteringen kom 2011 när Högsta domstolen i flera domar underkände en påföljdspraxis som gällt i många år. Utan offentlig debatt halverades normstraffen för normalgrads- och grova brott efter en ny tolkning av den högsta instansens jurister. Den politiska och folkliga förankringen lyste helt med sin frånvaro. Det gjorde också en anpassning inom polisen till de nya höga krav på bevisning som efter den nya inriktningen ställs. Efter förändringen har antalet utdömda fängelseår totalt minskat radikalt (Prop. 2014/15:1 utgiftsområde 4 Rättsväsendet). Några av legaliseringsivrarna kanske applåderar, men förändringen påverkade inte på något sätt missbrukarnas påföljder. De enda som tjänat på den nya tolkningen är narkotikans profitörer som sedan dess kommer lindrigare undan. Det andra och avgörande steget kom den första januari 2015 då Sveriges polis blev en myndighet. Över en natt avskaffades alla narkotikasektioner och rotlar då alla spanare, oavsett inriktning, blev just det - spanare. Eller allmänpoliser på ett lokalpolisområde. Specialistinriktningen mot narkotika försvann i enlighet med det genomförandedirektiv som meddelats av kommittén som ritat den nya polisen. Den ansåg att arbetet mot narkotikabrott fortsättningsvis ska bedrivas i huvudsak på lokal nivå och då i praktiken i konkurrens med andra lokala problembilder. Samma sak gäller för arbetet på polisområdes-, regional och 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 nationell nivå - narkotikabrotten ska bekämpas i konkurrens med annan grov brottslighet av samma personalgrupp. Även narkotikabrottsutredarnas roll blev mycket diffus. Narkotikabekämpning är inte bara symptombehandling Det är märkligt att alla tycks veta hur polisarbete ska och borde bedrivas. Och hur snabbt det kan kastas om mellan olika inriktningar. Om vi tänker oss sjukvården som en parallell blir det närmast komiskt. Ingen tror väl att man kan gå in på en vårdcentral och få all vård där, eller? Att alla som jobbar där kan allt om allt från förkylning till kirurgi? Att kirurgen, som då borde finnas där, kan operera allt från fot och axel till hjärta och hjärna? Knappast. Ändå är polisarbete tydligen så lätt att alla poliser, mer eller mindre, ska kunna allt. Förebygga, kartlägga, utreda, ingripa, spana. Trafik, våld, stöld, rån, våldtäkt, tillstånd, beslag, organiserad brottslighet, mängdbrott, specialstraffrättsbrott, bedrägerier, IT-brott. Och narkotika. Antalet överdoser med dödlig utgång har fördubblats de senaste tio åren och opiater är den vanligaste dödsorsaken. De sprids av organiserade nätverk som det krävs riktade insatser över tid för att slå ut. Sverige härjas av skottlossningar och bomber. För många är det en hemsk nyhet. För oss är det en sakta logisk upptrappning som skett över tid. Och som vi varnat för. Men det är egentligen bara symptom. Orsaken är illegala marknader och subkulturer som tillåtits växa fram. Marknaderna som delar av konflikterna handlar om är bland annat narkotika. Vi har sett det i Stockholm på nära håll, att samma nätverk som säljer narkotika är de Skickliga langare bekämpas effektivast med en specialiserad narkotikapolis. som ligger bakom det grova offentliga våldet. Att det skulle vara annorlunda i övriga Sverige är osannolikt. När samma begränsade polisresurs ska svara för flera typer av uppdrag måste en prioritering ske. När dödligt direkt våld ställs mot narkotika är det ett enkelt val. Våld vinner. Symptomet vinner över orsaken då resursen att agera mot båda inte finns. Åter till jämförelsen med vården - smittbärare och smittspridare ställs mot varandra. Och smittspridaren väljs, logiskt, bort. Att tro att en sjukdom då försvinner gör väl ändå ingen? Vilken uppgift har polisen? Både professor Bo Wennström (i boken Svensk Polis Pusselbiten som inte passar in, 2014) och polisforskaren Stefan Holgersson har sedan länge kritiserat den polisreform som nu genomförs. De menar att den viktigaste frågan inte ställts - vad ska polisen göra? Reformen har fokuserat på organisationens form och inte på uppgiftens krav. Chefsleden ska minskas och grupperna ska bli större och färre utan att det konkreta uppgifts-, resurs- och arbetsledningsbehovet har klarlagts. Narkotikapolisernas administrativa bortgång klär de lärda männens farhågor i praktik och slår spiken i kistan på svensk repressiv narkotikapolitik. Kurvan på överdoser pekar vidare uppåt. Skotten och explosionerna ekar vidare, och de livsstilskriminella subgrupperna ökar i antal och storlek. Polisen behöver som en av många aktörer ha förmågan att arbeta både mot symptomen, våldet, och orsakerna, bl.a. narkotikan, för att kunna bryta den våldsspiral vi alla ser. Frågan om vad polisen ska göra, både i stort och i sak, måste ställas. Sen kan vi ta tag i frågan om hur. Och tro inget annat än att det kommer att kosta en avsevärd resurs. Inte bara ett storstadsproblem Artikelförfattarna har sin utgångspunkt från den verklighet de känner, som är Stockholm. Ofta fokuserar media sin rapportering, kanske av naturliga skäl, på de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är i storstäderna som merparten av de spektakulära våldsdåden sker. Mord på öppen gata, ”straffskjutningar”, handgranater som kastas, bilbomber. Listan kan göras lång. Den massiva våldsutvecklingen äter upp polisens resurser. Men problemet är större än så. Helsingborg, Gävle, Trollhättan, Linköping osv. Runt om i vårt avlånga land rapporteras det om neddragna gatulangningsgrupper, obefintlig uppsökande verksamhet och en narkotikabekämpning som helt eller delvis stannat av. En väldigt målande bild av problemet ges av en av Sveriges mest meriterade narkotikapoliser, Magnus Skoglund i Linköping. Magnus, som jobbat mot gatulangning sedan 1998, vittnar om att gatulangningsgrupperna i princip är nedlagda. Han förklarar att en av flera risker med detta är att man förlorar ”kontakten med gatan”. Därmed förlorar man också en viktig grund till information. Denna farhåga delas av Linköpings åklagare (reportage i Norrköpings tidningar 2015-08-13). ➲ nästa sida SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 65 Om en narkotikapolis förmår förhindra en ung person att fastna i ett livslångt drogmissbruk, är det inget orimligt antagande att narkotikapolisens egen kostnad från grundutbildning till pension blir självbärande. Men här har vi ett av grundproblemen. Genom åren är det väldigt få som med forskning och evidens har brytt sig om att vederlägga narkotikapolisernas ”sanningar”. I en tid av begränsade resurser, kortsiktigt tänkande och andra vindar i narkotikapolitiken har det blivit väldigt lätt att avfärda narkotikapoliserna. Det behövs tyvärr hårda fakta. Kronor, ören, procent och andelstal är vad som krävs. Annars kommer någon annan att ha tolkningsföreträde. Vems är ansvaret? Bakomliggande orsaker till det grova våldet är ofta uppgörelser kopplade till narkotika. Lever liket? ”Ryktet om min död är betydligt överdrivet.” Detta bevingade citat tillskrivs såväl författaren Mark Twain som upptäcksresande David Livingstone. Så hur förehåller det sig då med narkotikapoliserna? Ja att döma av reaktioner från olika håll i landet så finns det fortfarande många motiverade, kompetenta, hungriga (och kanske förbannade?) narkotikapoliser kvar. Men de allra flesta är utspridda på enheter vars roll är mer allmänpolisiär. Kompetens och förmåga att agera är en färskvara. Ju längre tiden går, med otydliga eller obefintliga polisiära prioriteringar av narkotikafrågan, så ökar risken att erfarenhet och förmåga tunnas ut och försvinner. Om ingen förändring syns inom kort så kommer resan tillbaka att bli lång. Mycket lång! Hjulet ska uppfinnas en gång till. Varför gnäller ni? Vad är problemet? Det finns en utbredd förutfattad mening att narkotikapoliser är ett slags ”lyxlirare” som bara vill jobba med sin egen verksamhet och inte göra något annat. ”Så fort man frågar om biträde eller stöttning så ska de alltid iväg och göra någon husrannsakan eller träffa någon uppgiftslämnare”. Det många utomstående sällan förstår är att narkotikabekämpning är en oerhört intensiv verksamhet. Av den enkla anledningen att det är en outsinlig källa till ingripanden. Polisen kommer alltid att ha för lite resurser i förhållande till det faktiska problemet. Narkotikabrotten är ju sådana till sin natur att de ”inte finns” om man inte upptäcker dem. Därför är det ju också ett välkänt faktum att narkotikabrott, ställd mot annan brottslighet, får stryka på foten. ”Varför ska ni släpa in mer när vi redan har så mycket att göra?” En väl etablerad sanning, bland narkotikapoliser, är att narkotikabekämpning ger god förebyggande effekt på all typ av brottslighet. Det är också ett faktum att narkotikabekämpning, på såväl kort som lång sikt, sparar enorma ekonomiska kostnader för samhället. 66 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 Den förklaring som för många ligger nära till hands är att det är polisens eget fel. Den nya organisationen. Genomförandekommittén och Rolén. Rikspolischefen. Dåvarande RPS nuvarande NOA. Förslagslistan i fikarummen brukar göras lång. Men till de nämndas absoluta försvar kan noteras en viktig sak. En uppmärksam medlem av SNPF:s styrelse noterade att inte sedan 2006 har begreppen ”narkotika och uppföljning funnits med i regleringsbrevet. I klartext betyder det att ingen politisk styrning har lagt någon nämnvärd vikt vid särskilt utpekad narkotikabekämpning inom polisen sedan 2006. Jag påstår inte att det har varit ett medvetet politiskt val. De folkvalda kanske levde i tron att polismyndigheterna själva skulle tolka detta som självklart. Men samtidigt är det ju svårt att inte bli lite konspirationsteoretisk när den minskade resursstyrningen sammanfallit med ett ”haveri” i Högsta domstolen och en omsvängning i narkotikavårdsfrågor. En kraftig manöver i riktning mot skadereducering. Ge inte upp – kämpa för er sak Polisen behöver utarbeta en tydlig nationell strategi i bekämpandet av narkotikabrott. Oavsett hur organisationen ser ut, vad grupper kallas för eller vilken färg polisbilarna har, så måste polisen återta frågan om narkotikabekämpningen. Det måste finnas en röd tråd och klar tanke om hur narkotikabekämpningen ska ske lokalt, regionalt och nationellt. Om inte förändringen kommer uppifrån så får vi se till att den kommer underifrån. Alla ni kvarvarande narkotikapoliser måste fortsätta att hålla huvudet ovanför vattenytan. Oavsett var i den nya organisationen ni hamnar. Kämpa för er sak. Göra era röster hörda. Bedriv opinion, möt era medborgare och informera era politiker. Kom ihåg att det är ni som är den tunna linjen och skillnaden mellan dåligt och totalt kaos. Uppmana era kollegor nya som gamla att inte ge upp. Fortsätt att förnya ert medlemskap i Svenska narkotikapolisföreningen och utnyttja möjligheterna till specialutbildning och nätverkande på narkotikapolisföreningens konferenser. Tillsammans är vi starka. Lennart Karlsson och Stefan Edin Tar medierna sitt ansvar i narkotikadebatten? innehav av mindre mängder cannabis. Dåvarande chefFörfattaren Jan Malmstedt har i sin senaste bok, Idéerredaktören Rosie Boycott ställde sig i spetsen för en na som tände debatten (Fri Tanke Förlag, 2015, recendemonstration med det kravet, som samlade 11 000 serad i SNPF 2-2015), gjort en fyllig genomgång av hur deltagare i Hyde Park, London. svenska medier i början av 1965 inledde en kampanj Söndagen den 18 mars 2007 smällde IoS på förstaför att kroniska narkotikamissbrukare skulle få läkarsidan upp en artikel där man ändrade uppfattning: förskriven apoteksnarkotika. Så skedde trots att den då ”Cannabis: An Apology” (”Cannabis: En ursäkt”). tillgängliga litteraturen visade att det lanserade projekDär stod att läsa att ”tiden kommit för oss att inta tet bröt mot den samlade erfarenheten av behandling motsatt ståndpunkt … i en fråga som denna tidning av injektionsmissbrukare. Likafullt fick projektet en kommit att identifieras med.” närmast total uppslutning i vårt land. Mediestormen Ändå gjorde tidningen reservationer. Man hänvisade tvingade Kungl. Medicinalstyrelsen att våren 1965 till ett nytt läge: cannabisvarianterna (särskilt skunk) tillåta ett experiment, som efter två år gick över styr hade under tio år blivit starkare, dessutom hade den med två dödsfall. Därefter kunde legalförskrivningen vetenskapliga dokumentationen om psykiska störinte beröras i offentlig debatt under 25 år. Kampanjen, ningar av cannabis blivit fylligare. som torde ha varit sin tid mest framgångsrika medieKunde IoS redan år 1997 ha spektakel, blev möjlig endast p.g.a. vetat, ha spårat upp vederhäftiga bristfällig research och undermålig källor som redan då sade samma källkritik. Om journalisterna och sak och kommit till samma slutkrönikörerna hade bemödat sig att sats som sedermera år 2007? Ja. läsa in sig på frågan hade de sanMan kunde gått till de internanolikt inte blivit lika entusiastiska. tionella narkotikakonventionerna I efterhand har veterligen ingen reoch erfarenheterna från andra daktion uttalat något ansvar för sin kulturer av risker med cannabis. medverkan till projektets genomMan kunde ha studerat forensiska drivande. rapporter av ökad THC-halt i canUnder de senaste 15 – 20 åren nabisberedningar. Man kunde ha (lite olika i olika länder) har väsläst psykiatrisk litteratur om canterländska medier regelbundet nabispsykoser m.m. publicerat artiklar som kräver eller Att IoS ändå vågade ändra stöder legalförskrivning av narståndpunkt offentligen var modigt. kotika till kroniska missbrukaDet öppnade väg för andra att re, avkriminalisering av innehav ifrågasätta den etablerade inställ(särskilt i fråga om cannabis) m.m. ningen att bagatellisera cannabis. Förslagen har lanserats som nya I västerländsk yttrandefrihetsvägar, som sätt att komma bort tradition är det ett väsentligt inslag från kriget mot narkotikan, som Den brittiska tidningen Independent on Sunday publicerade 2007 en ursäkt för att att medier driver kampanjer i fakstrategier för att växla från straff man tio år tidigare drivit en kampanj för tamässigt svåra frågor. Samtidigt till vård o.s.v. Sällan ser man samatt avkriminalisera innehavet av cannamåste medierna vara beredda att manfattningar av hur det gått för bis. Artikeln är ett av de ytterst få kända utsättas för kritik och acceptera tidigare försök i den riktningen, exemplen på att en redaktion erkänt sig sitt ansvar. Det gäller särskilt om t.ex. den svenska legalförskrivvederlagd i sin tidigare position i narkoen kampanj baseras på faktapåståningens resultat. tikadebatten. enden utan att dessa kontrollerats mot sakliga källor. Independent ändrade sig Ett sällsynt exempel på att en ledande redaktion ändrat uppfattning och gjort det offentligen är den brittiska söndagstidningen Independent on Sunday (IoS). År 1997 argumenterade den för avkriminalisering av 70 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 Jonas Hartelius 23 nya ämnen klassade som narkotika eller hälsofarlig vara den 18 augusti Regeringens beslut från i somras att narkotikaklassa 9 nya ämnen som narkotika trädde i kraft den 18 augusti, 2015. Samtidigt förbjöds 14 ämnen som hälsofarlig vara. Hittills i år har 36 ämnen klassats som narkotika och 57 som hälsofarlig vara. Tillflödet av nya missbrukssubstanser på internetmarknaden visar inga tendenser att avta. Narkotikakontrollcentrat i Lissabon (ECNN) har rapporterat en stadig ökning av nya psykotropa substanser i Europa under flera år och ökningen väntas fortsätta ytterligare några år. Folkhälsomyndighetens och den svenska regeringens nya strategi att snabbare förbjuda ett större antal missbrukssubstanser, får normalt en positiv avhållande effekt på försäljningen via svenska öppna hemsidor. Det finns mellan fem och tio sådana försäljningsställen på det öppna nätet där man enbart säljer oklassade, dvs. ännu ej förbjudna drogsubstanser. Denna affärsverksamhet är helt legal, under förutsättning att man sköter företagets finansiella åtaganden gentemot samhället. Det ligger i sakens natur att dessa företagare noggrant följer Folkhälsomyndighetens och regeringens åtgärder och beslut. Hela deras lönsamma existens vilar på att inte sälja, inneha eller på annat sätt befatta sig med de livsfarliga drogerna efter att narkotikaklassning eller klassning som hälsofarlig vara har trätt i kraft. Det är ju först då som polisen har fått verktyg att ingripa. Utförsäljning av gammalt och in med nytt Veckorna innan ett förbud träder i kraft brukar drogerna säljas ut till ett lägre pris. Några av droghandlarna är mycket tydlig med att förklara vilka droger i sortimentet som kommer att klassas och att de därför endast kan köpas fram till ett visst datum. 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 Allt verkar mycket genomtänkt för att undvika inblandning från rättsväsendet. Att man säljer farliga preparat till vem som helst bekymrar mindre. Inför klassningen den 18 augusti avslutades postförskottsförsäljning på en av sajterna den 3 augusti och de postförskott som inte var uthämtade senast den 10 augusti skulle återkallas. Kunder erbjöds ändå att köpa de snart förbjudna drogerna fram till den 13 augusti om betalning istället gjordes via bankgiro. De utgångna drogerna ersätts omgående med nya och likvärdiga preparat som ännu inte har blivit olagliga att sälja och den legala droghandeln fortsätter som förut. Gunnar Hermansson Nya narkotika och hälsofarliga varor Följande ämnen blev narkotikaklassade den 18 augusti, 2015. • Acetylfentanyl, butyrfentanyl och ocfentanyl, syntetiska opioider. Acetylfentanyl är 5-15 gånger mer potent än heroin och är kopplat till ett stort antal dödliga överdoser i USA. Även misstankar om tre relaterade dödsfall i Sverige finns. • 3-fluorofenmetrazin, en variant av fenmetrazin. • Isopropylfenidat och metylnaftidat (HDMP-28) har stora likheter med metylfenidat (ADHD-medicin). • 25I-NBOH, hallucinogen, är nära besläktad med 25I-NBOMe som tidigare klassats som narkotika. Säljs som impregnerade pappersbitar, ”blotters”. • Klonazolam och deskloretizolam, bensodiazepiner som inte blivit registrerade som läkemedel. Följande ämnen blev klassade som hälsofarliga varor den 18 augusti, 2015. • AB-PINACA N-(2-fluoropentyl) isomer (2F-ABPINACA), APP-CHMINACA, 5C-AKB48, MDMBFUBINACA, SDB-005, 5F-ADB-PINACA, som är syntetiska cannabinoider (spice). • Brefedron (4-BMC), 4-CMC (klefedron), 3-CMC (klofedron) samt bk-2C-B. Samtliga tillhör gruppen syntetiska katinoner. • 4-fluoro-butyrfentanyl, en syntetisk opioid. • Efenidin (NEDPA) och NPDPA, substanser relaterade till den tidigare klassade substanser lefetamin som har opioida effekter. Läkemedelsdroger bidrar till hög dödlighet Flubromazolam var en av de nya nätdroger som narkotikaklassades den 9 juni i år. Dessförinnan hade drogen orsakat ett stort antal överdoser och några misstänkta dödsfall i Västerbotten och på andra håll i landet. Under våren och försommaren hittade polisen i Västerbotten allt oftare falska Xanor-stavar vid kontakter med drogmissbrukare. Falska Xanor-stavar är avlånga tabletter som innehåller substansen flubromazolam, en bensodiazepin som inte är godkänd som läkemedel. Flubromazolam dök upp som en nätdrog för ett par år sedan och blev snabbt mycket populär eftersom den är mycket potent och inte var olaglig att inneha eller använda förrän den blev narkotikaklassad den 9 juni i år. Polisen i Västerbotten varnade i media under försommaren för de falska Xanor-stavarna som man ansåg vara livsfarliga. Olle Andersson, chef för gruppen för grova brott, säger att man haft ett stort antal överdoser av flubromazolam under några veckor, där folk tagits in på akuten och varit nära att avlida. De har haft andningsproblem och drabbats av psykoser och minnesluckor. Det finns också, enligt Olle Andersson, ett par-tre dödsfall genom överdoser i Västerbotten där falska Xanorstavar funnits med i bilden. Trots att flubromazolam narkotikaklassades den 9 juni såg polisen en ökning av missbruket av den farliga drogen i slutet av juni. Olle Andersson berättar att polisen gjorde ett beslag av 1200 flubromazolam-tabletter i Umeå tidigare i år hos en lokal langare. Tillgången på drogen har uppenbarligen varit god i regionen. Tabletter och kapslar med flubromazolam i olika färger och former har sedan ett par år förekommit över hela landet. I Nyköping varnade polisen för drogen i våras sedan flera missbrukare som tagits med för provtagning snabbt blev sämre och fick föras till akuten. Drogrelaterade dödsfall på rekordnivå Flubromazolam och en mängd andra liknande substanser utvecklades för flera årtionden sedan inom läkemedelsforskningen. De blev inte godkända som läkemedel och därför är kunskapen om preparatens verkningar mycket begränsad. När de nu dyker upp som nätdroger är det missbrukarna själva som får agera försökskaniner, ibland med livet som insats. I mitten av augusti kom Socialstyrelsens senaste rapport om antalet drogrelaterade dödsfall under 2014 som har ökat kraftigt till rekordnivån 765 dödsfall, en ökning med 30 procent på ett år. Tidigare i sommar visade data från rättsmedicinska registret Toxreg att antalet narkotikarelaterade dödsfall under 2014 var 686, vilket också är ett rekord och en ökning med ett hundratal dödsfall sedan föregående år. I Toxreg-statistiken utmärker sig läkemedlen fentanyl, metadon och buprenorfin som de droger som orsakat flest dödsfall under senare år i jämförelse med de traditionella drogerna heroin, kokain, amfetamin och cannabis. Dödsfall relaterade till nätdroger och bensodiazepiner räknas inte in i detta sammanhang. Varningar för flubromazolam på nätet. Inlägg på Flashback Dessa är UNDERBARA tabletter MEN har du ätit dessa under en tid och är utan kommer du få en FRUKTANSVÄRD avtändning. En såpass otäck och obehaglig AT att jag själv med mina kunskaper och erfarenheter kände att jag låg i riskzonen samt att hjärtat var extremt påfrestat. Det är väldigt lätt att fastna på dessa tabletter. Jag har ätit benzo i ca 15år och haft avtändningar från dom flesta vanliga benzos. Men detta var minst 10 gånger värre än en iktorivil + xanor-avtändning tillsammans om inte värre. Svenska Brukarföreningen Flubromazolam kan vara direkt dödlig tillsammans med intag av t.ex. Imovane och de är oerhört lätta att överdosera på tillsammans med små mängder heroin och/eller alkohol. Även farliga för personer vana vid bensodiazepiner och som blandar olika substanser. De falska Xanor-stavarna som florerat i Västerbotten är kopior av det utländska läkemedlet Xanax som motsvarar Xanor i Sverige och innehåller substansen alprazolam. Foto: Polisen Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 73 Bok- och filmtips Den första lögnen Berättelsen börjar i ett stekhett Thailand 2010, men handlingens smärtpunkt inträffade 13 år tidigare på en alkoholindränkt hemmafest i Visby. Uppvaknandet efter festen blir brutal, hon har i berusat tillstånd blivit utsatt för en gruppvåldtäkt. Polisförhören och den efterföljande rättegången blir en mardröm, Josefines vittnesmål ifrågasätts och förövarna går fria. Frågan är bara hur länge man klarar sig undan på en lögn. Oskar, Jonas och Rikard är vuxna och väletablerade när det plötsligt börjar dyka upp mail och sms som petar hål på den bubbla de levt i sedan 1997. Någon därute vet exakt vad som hände på festen i Visby. Mellan raderna återkommer frågan: Hur kan man efter något sådant leva med sig själv? Det gäller alla tre som ljög så att de kom undan vid rättegången. Det gäller också Josefine som skyller på sig själv och det gäller poliserna som utredde. Britt-Marie var här Britt-Marie är 63 år och en av samhällets osynliga människor som glöms bort, tappas på vägen eller som aldrig vågar ta klivet. Brådstörtat lämnar hon sin otrogne make Kent som hon tagit hand om i 40 år. I försöket att hitta ett arbete utanför hemmet tvingas hon söka sig till okända marker. Britt-Marie avskyr fotboll men på grund av diverse komiska förvecklingar blir hon tränare för fotbollslaget. Hon blir även utbjuden på dejt av en polis och bryter handen i ett solarium. Porträttet av Britt-Marie är en kärlekshistoria och en kärleksförklaring om en kvinna som väntat ett helt liv på att hennes liv ska börja. Det är en bladvändare av rang och ni som gillade ”En man som heter Ove” kommer att känna igen er. Ibland vet man inte om det är en ungdoms eller vuxenbok man läser men även det är en rätt härlig känsla. Författare: Fredrik Backman Förlag: Partners in stories Författare: Sara Larsson Förlag: Norstedts Stöld av babian Författaren Anna Karolina har arbetat som polis sedan 2001 och för att komma igång med författarskapet gick hon en veckokurs på Folkuniversitetet och hon sökte senare till författarskolan i Lund och skrev klart boken samtidigt som hon arbetade halvtid som polis. Handlingen kretsar mest omkring Amanda som valt polisyrket eftersom hennes syster begick självmord och hon hoppas på så sätt komma över information och få en förklaring till sin systers död. Ingen kan ana att hon är ute efter hämnd och är beredd att gå väldigt långt! Boken håller ett högt tempo och lyckas kombinera kunskapen om polisvardagen med action och spänning. Boken är full av realism, poliserna bär skyddsvästar, samlas för utsättningar och intar brytpunkter vid insatser. Polisstationen ligger på rätt adress och med dessa detaljer i minnet så kan man inte sluta läsa. En mycket läsvärd debutbok och titeln kommer sig av att en babianflicka stjäls från Kolmårdens djurpark och när polisen Amanda läser om stölden kommer hon att tänka på något hon hört berättas. Författare: Anna Karolina Förlag: Norstedts Recensioner: Åsa Dahlberg 76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 A most violent year Regi: J. C Chandor Medverkande: Oscar Isaac, Jessica Chastain, Albert Brooks m.fl. Året är 1981 och vi är i ett råkallt New York. Filmen kretsar kring Abel Morales, som fortfarande tror på den amerikanska drömmen. Han har på kort tid lyckats över förväntan då han tagit över sin rörelse av sin skurkaktige svärfar. Abel har byggt upp sitt företag på leveranser av värmeolja och han planerar att bli ännu mäktigare genom att köpa en oljeterminal strategiskt belägen vid Hudsonfloden. Samtidigt förbereder skattemyndigheten ett åtal mot deras företag. Men Abel är en uppkomling och utböling i en bransch som har kontrollerats av italienare och judar i decennier, och när han vill expandera företaget stjäls hans truckar och töms på olja. Polisen anser sig inte ha tid att utreda brotten utan konstaterar syrligt ”det är uppfriskande att ni nu tycks ha börjat stjäla från varandra, istället för från kunderna och skattebetalarna”. Trots titeln är det inte en särskilt våldsam film, mer ett elegant och fullvuxet kriminaldrama. Dialogerna i filmen är smarta och eftertänksamma och skådespelar prestationerna fantastiska. Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Anabola Androgena Steroider Upplaga 3.1 Upplaga 12.1 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH ger en detaljerad bild av HÄLSOFARLIGA VAROR det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Avsnittet om internetdroger har utökats kraftigt. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer. 12.1 Ny gåva ut Med sin tolfte upplaga (2015) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 400.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. I huvet på en steroidanvändare Missbruket av anabola androgena steroider (AAS) är idag inget marginellt problem i samhället. Polisens och Tullverkets ingripanden mot AAS-missbrukare och beslag av de illegala preparaten bekräftar detta, liksom att antalet anmälda dopningsbrott sexdubblats på femton år. Problemet är också i hög grad uppmärksammat i övriga Europa och i Nordamerika. Våra grannländer Norge och Danmark har dessutom under det senaste året skärpt sina dopningslagar. För att kunna bemöta och samtala med AAS-användare som kommer i kontakt med sjukvården, rättsväsendet eller socialtjänsten krävs god och bred kunskap på området. Vår avsikt med denna tredje upplaga av Anabola Androgena Steroider är att på ett lättillgängligt sätt förmedla saklig och uppdaterad information till alla som i vardagen konfronteras med missbruket och den illegala hanteringen av anabola androgena steroider. Författare: Gunnar Hermansson & Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Mandom, mod och morske män En ny bok av Tommy Moberg och Gunnar Hermansson En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Det utbredda missbruket av anabola androgena steroider (AAS) kräver ökat behov av adekvat vård. Via traditionell missbrukarvård och 25 års erfarenhet från behandling av steroidmissbrukare, har vi hämtat framgångsrika metoder för att rehabilitera, avgifta och förebygga återfall ge nom att bl.a. hjälpa till att identifiera risksituationer, lära in nya beteenden och skapa nytt självförtroende samt hantera självupplevda biverkningar. Frågor om identitet, maskulinitet och träning utan AAS är viktiga inslag i processen. Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 77 Nu 400 000: Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor i ny utgåva Skriften Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor utkommer under september i en ny, tolfte utgåva. Därmed når den upp i en sammanlagd upplaga på 400 000. Den är sedan länge den mest spridda faktaöversikten av sitt slag i vårt land. Skriftens syfte är att ge en bred bild av aktuella narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor som förekommer i Sverige och på internet. Många vanliga substanser beskrivs i detalj med avseende på sammansättning, intagningssätt, effekter, russymptom och kända risker. Samtliga avsnitt har aktualiserats med hänsyn till senare års snabba utveckling inom drogområdet, med allt ifrån nya substanser till nya missbrukssätt och nya rön om skador. Särskild uppmärksamhet ägnas åt nya varianter av ”spice” (syntetiska cannabinoider) och nya syntetiska katinoner. Avsnittet om nätdroger (droger på internet) har utökats betydligt. Många nya foton har tillkommit. Dessutom behandlas skador och störningar av drogintag, möjligheter att upptäcka missbruk, aktuella definitioner för narkotika m.m. samt viktiga ord och begrepp. 8 kan där för i pra ktiken Det van ej injicera s för mis Både ma ligaste tillförs sbruksänd elsättet rijuana för can och has das med nabis är amål. ch kan tobak i rök rökning. särskild som ofta a cigarett as som de är har my eller bla er, s.k. join cke och van nlig tobak t speciell utfo ts, eller rmning i pipor, kan imp Cannab reg isprodu neras med . Vanliga ciga dras in retter kter rök cannab med en s isextrak på ett snabb ina stund för speciellt t. ndn att upp ningsorga nå maxim ing och hålls sätt. Röken i lun nen på al effekt. av reta Detta irri gorna en nde äm grund av rökens nen. hetta och terar andNär has förekomst Mariju made par ch dricks som ana kan en te tiklarn ha olik mindre a tillsam (”bhang”) svä blanda a öppna s med ljs de upp drogma färg beroende mans med varierat socker rknade (”dawam utbud. slam r i Eur på sorten. På (GH) esc”), som , smör, kryddo teet. Hasch kan opa erbj mer elle uds kun r r m.m. utsväljs. derna ett till kon Effekt fek t er vid cannab Vid ned ispåve sväljning rkan eller tug lan en halv och gni en timme ng av cannab kan var is kan det a mellan innan effe tre och ta melVid rök kten intr fem tim nin äder. Rus mar, g av minute et r och var cannabis kom vid höga dos er längre mer effe ar några Efterso . kten efte timma m THC r några fettväv är fettlösl r, beroende nad på mare än er, sker nedbry igt och tas upp dosen m.m. tning och för t.ex av kroppe . alkoho ökas de omsätt ns l. Efter mängd ning lån er som upprep gsa spåras mlagras i at intag Vid pro i kroppe duktion fettväv n ca tids mis en naderna. av THC upp den sbruk upp 30 dagar efte aktuella av ”spice” anv THC r ett end till två 122). Sed Upplevels änds ofta syntetis a rus, efte kan månad ka can an spru aceton erna er. nab intorkn influen r lång tas lösn ing kan ser från under ett can ingen öve inoiden (i dett för att lösa berednin mycket nabisru r rökbar a fall JWH omgivnin väntnin starkar s är kän gar på gen. Äve e effekter gen rökas som t växtmateri sliga för rus en ann al. Efte n missbr . (PN) cannab an drog et har stor bet r is men ukaren yde kan ofta ge s förlse. Sam påverk Intag av tidigt inta a rusupp cannab följand leve g ispr av lsen odukte e effe starkt. r i min • omotiv kter: dre mä ngder kan erade lyck • pratsam okänslo ge • föränd het och livligh r med skratta nfall, et, rad upp • förhöj fattnin g av d självkä nsla, min tid, rymd och omdöm avstånd, skad själ e, vilket • säm vkritik re inlärnin kan framkal la vårdslö och sviktande • försäm gsförmå she ga rat när - och lån och koncentrat t, • söm nrubbn gtid ion smi sproblem, ingar, nne, • långsa mm • koordin a reflexer, elle r ationss vårigheter . ”Spice” I stora med syn doser kan beigefär tetiska sinnesv THC fram cannab gad vari illo inoider ant som pressat kalla hal förekom ankring r med uppleve har sam sågspån lucination mer ock ma ) helt jäm narkot lser som ikaklass (pellets). Prepar utseende som er (svå så i en påverk förbara sak ade can an med dem nar verklighet ra nabinoi atet på bilden träpulver eller och pey av andra halluc den JWH sförsom för inne otl. inogen ekomm -018. (MW håller den er, t.ex ler störnin Andra faktor er vid ) . LSD er framkal gar från omgiv under ruset, sås , meskalin la svårko ningen om ångest , kan ock ser (s.k el. snedtä ntrollerade elle så bidra ndn r till pan ingar). Under att ikartad höggra e uppleve dig • synintr lycken för cannabispåver kan kan vrä verkas; : detta gäl ngas och hör selu musik, ler särskil t uppleve pplevelserna • verklig färg och form, pålsen av het rytm och • irration suppfattninge n störas ellt upp , förand av oro e, förfölj och ång else est upp träda, elle tankar och per Haschk ioder r akor förs | CANNA BIS kännete es ofta cken för med stäm att ange olika finn plar, prä produc s dokume glingar ent eller eller nterade leverant . (NFC) ör. Fler andra a hundra • svåra fö stånden (kronisk Cannab isex ska, som trakt (”hasch olja kan blan das med ”) är en mörk, tobak för sirapsli kna att rök as. (NF nde vätC) kad r THC är CANNAB ISPÅVER KAN Kroppslig 12.1 Svenska Narkotikapolisföreningens och Svenska Carnegie Institutets skrift Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor utkommer under september i sin tolfte utgåva. Upplagan når därmed 400 000 exemplar. 78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 Beställning: Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 C 415 02 Göteborg Tel 031707 19 30 Fax 03184 86 82 www.mediahuset.se gar Några av de vik orsaka tigas de av • nedsatt cannabismis immunf örsvar tion av • minska vita blodkropp d ventila • sjuk tion ska domar nande näs i näsans och • förstad a och halson ts ier till lun cancer, gcance r • hjärtb esv • huvudv är och bröstsm är ärk , illa • minska må d produk ende, yr testostero tion av d n, med kan bro resultat msa et s, • minska t • minska sexuellt intresse d • oregelb spermieprodu , äve ktion, • missfal undna eller hel t inst l och drom, där missbildninga äll r senad utv nyfödda uppvisa (s eckling rm och mis sbil dn De psy kiska och cannab sociala ism ska • period issbruk kan om dorna er av ång fatta: est och ruset; när oro und de er blir ma ”snedtänd rkanta ningar”, tala • försäm rat när minne • nedsatt och a • koncen skolprestation inlärnings er, tration • likgiltig sproblem, het missbruka för omgivnin gen; till • depress ren kan ver sl ka hel ioner och • förä självmord t ”insnöa ndrad sfö verklig hetsuppfa rsök, ttning, dä a tecken En cann abispåve rkad pers liga teck en: on kan före » stora, te följande utvi kropps» blodsprä dgade pupiller, ngda ögo » häng n (röda and ögonvit » hastig e ögonlock, or, ”kon junktivit puls ”), » höjt blod , » muntorr tryck, het, eller » illam ående med uppkast ningar. Psykis ka tec En cann abispåve ken rkad pers psykisk a tecken: on kan före » prob te följande lem » minness att hålla sam man tank ar (”tappa » svårighe törningar, r tråden”) » upprym ter att uppskat , ta tidsinte » förvirrin dhet med fnitt righet m.m rvall, g, i svår are ., eller aggressivit fall oro eller deso et. rienterin g och Öv rigt Cannab ismi visa best ssbrukare kan åend efter lång » långdrag e störningar tids miss som: bruk upp » bristand en trötthet (”se ghet”), e intresse » miss för omv kött ärlden, » förvräng hygien, d logik » geno mgripan eller de pers onlighe tsföränd ringar. Skriften har fått stor spridning och användning inom professionell utbildning och i skolundervisning men även vid information till allmänheten. Utgivare är Svenska Narkotikapolisföreningen och Svenska Carnegie Institutet. Förläggare och distributör är Mediahuset. A FARLIG HÄLSO inte särskil But anh för att asc hol hastigt ja framstäl avlida rappor ls genom terade. att väx I prak en död tma teri lig dos från can al genom nabis utstor mä sätts för ngd can butang nab brister as och upp eller läck is hettas. risk. er, u e sult en trö atet blir Can g flyt and nabism issb vätska.( e skador CN ) eller stö ruk rnin Alla avsnitt har aktualiserats och fått nya bilder. Kapitlet om cannabis har utförliga beskrivningar av de nya spicedrogerna. a aNrINGkSMoEtDEiLkORCOHR N VA DOP Vissa ind ivid kiska stö rnin het. Det är om att rea gera p ringsrea ktione Cannab ism i liga rus uppleve get uta n att til med ett eng översättas elsk med känner sig och re nismen och frek ve Beställning: Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 C 415 02 Göteborg Tel 031707 19 30 Fax 03184 86 82 www.mediahuset.se www.snpf.org order@snpf.org CANNA SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 5 /2015 Nästa tidning distribueras i december, då den också kommer att finnas tillgänglig på www.snpf.org Skicka gärna artiklar, notiser och tips i god tid till gunnar.hermansson@snpf.org. STIPENDIERUTAN Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga utbildningskonferens i Harrisburg, Pennsylvania. Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. se www.pnoa.org. Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Iakttagelse Stipendiet tilldelas SNPF-medlem /medlemmar som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor per person, max 2 personer.. SNPF:s PTN-stipendium Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. 80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015 Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Tullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium till Carl G. Perssons minne Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org
© Copyright 2024