Tidskrift för Bohusläns Hembygdsförbund 2007:2 Tidskrift för
Bohusarvet Tidskrift för Bohusläns Hembygdsförbund 2007:3 2007:2 1 Fyren Pater Noster lyfts in över Hamneskär Främre omslag: Fyren Pater Noster lyfts in över Hamneskär. Foto: Gunnar Klasson Bakre omslag: Basholmens hamn. Foto: Marika Russberg Rättelse: I bildtexten till bilden på sidan 4 i förra Bohusarvet blev ett namn förväxlat, kvinnan på bilden med Västarvets presidium är Maria Zetterberg. Innehåll Pater Noster hemma på Hamneskär igen! Fyrarna åter hotade Bohusbanan 100 år Kretsträff på Stenhuggarmuseet i Hunnebostrand Ljungskileortens Hembygdsförening 75 år Nationaldagsfirande med sydamerikanska rytmer BHFs arbetsutskott på resande fot BHFs styrelse i Dalsland Ödsmåls Hembygdsförening digitaliserar sina samlingar Burås Bygdegille Västergötlands årsstämma Kustträff på Bassholmen På spaning efter hemma! Intressanta dagar i Dalsland Carl von Linné besökte Partille Grattis Linné! Nya böcker Bilden Programtips – Bohusläns museum Kurser & konferenser 3 3 4 6 8 9 10 12 14 16 17 18 21 22 27 28 30 32 34 35 Bohusläns Hembygdsförbund Adress: Box 403, 451 Uddevalla E-post: bohuslans.hembygdsforbund@vgregion.se Kansli: Unni Andersson, tfn 0522-65 65 18 Hemsida: www.bohuslanshembygdsforbund.se Plusgiro: 52 31 88-1 Kulturarvskonsulent: Marika Russberg, tfn 0522-385 67 E-post: marika.russberg@vgregion.se Bohusarvet Ansvarig utgivare: Ulla Swedberg Redaktör: Marika Russberg Layout och grafisk form: Ove Drejenstam Tryck: Märlan, Uddevalla, 2007 2 ISSN 1654-2274 Pater Noster hemma på Hamneskär igen! På förmiddagen den 3 juli påbörjade fyren Pater Noster sin färd tillbaka till Hamneskär utanför Marstrand, hängandes i en väldig pontonkran på en pråm. På eftermiddagen sänktes fyren från 1868 sakta ned mot sitt fundament och nu står den åter där efter många år av reparationsarbete. I samband med att fyren kom på plats öppnade ett café/restaurang, en utställning, konferenslokaler och ett vandrarhem i de nyrenovera- de fyrvaktarbostäderna. I samband med Bok & Biblioteksmässan i september lanseras en bok om Pater Nosters räddning och då tänds fyren på nytt av Sjöfartsverket efter att ha varit nedsläckt i 30 år. Läs mer om boken på sidan 24! Läs mer på: www.utgangspunkten.se under På gång eller på www.paternoster-fyren.com Marika Russberg Fyrarna åter hotade Sveriges Hembygdsförbund och Svenska Fyrsällskapet kräver att regeringen omedelbart stoppar Sjöfartsverkets pågående avveckling av Sveriges unika maritima arv. Sverige har genom tiderna varit en av världens fem främsta fyrnationer. Nu aviserar Sjöfartsverket indragning av vissa kustfyrar, till att börja med skall fyra fyrar tas ur drift, men totalt kan 200 fyrar komma att släckas ner om Sjöfartverket får sin vilja igenom. Hit hör bland andra den välkända Vinga Fyr på Västkusten. Flera av de många fyrar och fyrplatser som är hotade består av byggnader/miljöer med stora kulturhistoriska värden. 3 En nedsläckt fyr tappar snart sitt kulturhistoriska intresse. Yrkessjöfarten har inte längre behov av fyrarna, men det har den snabbt växande skaran av fritidsbåtar och turistnäringen. Utan de blinkande fyrarna blir kust- och skärgårdslivet enormt mycket fattigare. Redan 2003 uppmärksammade Sveriges Hembygdsförbund nedläggningshotet mot fyrarna och gav symboliskt fyrarna sitt byggnadsmärke. Nu är det dags att kämpa vidare för fyrarnas framtid. Läs mer på Sveriges Hembygdsförbunds webb: www.hembygd.se/apps/ nyheter/las_mer.asp?NewsID=2197 Källa: Sveriges Hembygdsförbund Bohusbanan 100 år J ubileet var ett samarrangemang mellan hembygdsföreningarna i SäveRödbo, Ytterby, Kode, Stenungsund, Ljungskile och Uddevalla tillsammans med Bergslagernas Järnvägssällskap, Banverket och Västtrafik. Arrangemanget har krävt en minutiös planering, inte minst av järnvägstrafiken och tidtabellerna. Sammanlagt gick det fem tåg mellan Uddevalla och Göteborg varav fyra drogs av ånglok. Själv åkte jag med elloket kl 12.25 från Uddevalla. På Uddevalla station fanns Uddevalla hembygdsförening på plats och sålde bl.a. hemkokta karameller. I Ljungskile måtte hela samhället gått 4 Morgonens tåg från Uddevalla i närheten av Groheds station. Foto: Jan Aronsson man ur huse för det var aktiviteter överallt på perrongen och framför stationsbyggnaden. Det var utställningar, musikunderhållning, folkdans och körsång. Uppehållet i Ljungskile var hela 45 minuter vilket till den sista sekunden utnyttjades av Ljungskileortens hembygdsförening. Tåget for vidare och stannade i Svenshögen en kort stund innan det bar i väg mot Stenungsund. Där var det komplicerat! Hur skulle det gå? Inte nog med att de båda veterantågen möttes där, dessutom hade Västtrafiks ordina- rie tåg ett möte samtidigt. Fyra tåg således inom en kort tidsrymd. Dessutom fyllde ångtåget från Göteborg på vatten samtidigt. Men trots att det vimlade av tågpassagerare både vid och på spåren så gick det galant. Även i Stenungsund var det fullt av aktiviteter under dagen. Och vid det första tågmötet hade det varit musikkår och pampigt värre. Stenungsunds hembygdsförening hade ordnat med utställning och sålde lokalhistoriska skrifter. Många hade tagit tillfället i akt och klätt upp sig i tidsenliga kläder och jag tror inte att det bara var för att de fick åka gratis på tågen. Nej, de verkade njuta av varje sekund och alla ställde villigt upp som fotomodeller. I Stenungsund tog jag ångtåget tillbaka till Uddevalla och på ett par ställen såg jag flockar med kossor lägga av i vilt sken. Denna frustande och rykande järnhäst skrämde förstås slag på dem, vana som de är med Västtrafiks tysta tåg. Och efter en lång dag, som började i gryningen, var det härligt att slå sig ned i den fina restaurangen och bli serverad raggmunk och fläsk. Gunnar Klasson. Läs mer om jubileet och mycket, mycket annat på Gunnars blogg: Uddevallabloggen, se www.uddevallare.blogspot.com Tre av jubileets frontfigurer: Kurt Gullberg, Ljungskileortens hembygdsförening, Morrgan Claesson, Bergslagernas Järnvägssällskap och Sven Hergens, Ljungskileortens hembygdsförening. Foto: Gunnar Klasson 5 Kretsträff på Stenhuggarmuseet i Text och foto: Marika Russberg Hunnebostrand E n vacker sommarkväll möttes representanter från ett par av Sotenäskretsens föreningar – Sotenäsgillet, Hunnebostrands Bildarkiv och Ulebergshamn Då & Nu – på Stenhuggarmuseet i Hunnebostrand. Stenhuggarmuseet Stenhuggarmuseet drivs av Hembygdsföreningen Sotenäsgillet och invigdes 1993 i ett stenbrott som var i bruk från 1930- till 1950-talet. Området har röjts och på platsen har en smedja, en utställningslokal och ett huggarskjul byggts. En nyanlagd kulturstig genom Hunnebo klyfta finns i anslutning till museet och föreningen arrangerar kulturvandringar här sommartid. Under sommaren finns också möjlighet att se stenhuggare och smed i arbete i stenbrottet. Varje stenhuggare hade sin egen hylla hos smeden. Smeden var viktig för stenhuggaren, det var han som gav redskapen skärpa igen när de blivit slöa. Att göra en mejsel både vass och hållbar krävde sin smed. 6 Gammelgården I närheten ligger föreningens museigård Gammelgården med bl.a. teaterlada, Hunnebo Gård med anor från 1500-talet, skvaltkvarn, väderkvarn, sjöbod och en herrgård från Säm i Bullaren som idag rymmer vandrarhem, café, möteslokal för föreningen och snart också ett stenforskarcentrum. Vardagen i stenbrottet Thomas Olsson och Sören Olsson visade runt i stenbrottet, demonstrerade hur sten huggs till t.ex. knott, hur arbetet i smedjan gick till och berättade om vardagen i stenbrottet. 7 Sören Olsson visade redskap, olika typer av arbeten en stenhuggare utförde och högg själv ett antal gatstenar av olika storlekar. Gatsten fanns i många olika modeller – fler än 250 berättade Sören – och de kallades bl.a. låg engelsman, storgatsten, knott, bamsing och dansk gatsten. Sedan vandrade vi en kort bit till Gammelgården och här visade Marianne Harryson, Sotenäsgillets ordförande, runt. Kvällen avslutades på Hotel Kaprifol, som Sotenäsgillet samarbetar med kring programverksamheten och här bjöds på mumsiga ”skagenbåtar” och kring borden på glasverandan diskuterades föreningarnas verksamhet. Ljungskileortens Hembygdsförening 75 år P rotester mot ett vägbygge blev startskottet för Ljungskileortens hembygdsförening. I år fyller föreningen 75 år och firar bl.a. genom att ge ut en jubileumsskrift, arrangera en mängd aktiviteter som bl.a. vandringar utmed vägsträckan som var upphov till att föreningen bildades och under en helg i våras hade föreningen öppet hus. Besökare kunde då smaka på mat lagad efter recept från 1930-talet, se en fotoutställning med bilder ur föreningens fotoarkiv, läsa gamla tidningsklipp och höra om föreningens historia. Bohusläns Hembygdsförbunds nyinstiftade föreningsdiplom delades ut till åtta personer som i många år idogt arbetat för att föreningens möten och aktiviteter skall fungera. Hur gick det då med vägbygget? Föreningen lyckades inte hindra att vägen byggdes, men verksamheten fortsatte och startårets medlemstal, 21, har nu växt till 770. Läs mer på www.ljungskileorten.se Marika Russberg Under öppet hus helgen visade Margita Santesson föremål från museet. Foto: Sven Hergens. 8 Diplommottagare, från vänster: Gun Moberg, Ulla Lind, Anna-Lisa Pettersson, Gunilla Johansson, Ann-Marie Artelius, Marianne Ståhlberg Olsson, Stina Lund, Lisbeth Richter-Pedersén. Foto: Sven Hergens. Nationaldagsfirande med sydamerikanska rytmer Firandet började vid Partille herrgård med tal, sång och musik och följdes av en parad till Partille hembygdsgård med musik och fanor i täten. Vid hembygdsgården hälsade ordförande Barbro Aspström alla välkomna, Partille kulturskola och Jonsereds musikkår underhöll med musik och ett par från Sydamerika dansade, vilket blev mycket uppskattat. För barnen lockade ansiktsmålning, Härryda hemslöjdsförening hade försäljning av hemslöjd och i trädgården avnjöt besökarna nationaldagsbakelser, kaffe och saft till fortsatt musikunderhållning. Fler än 500 personer besökte hembygdsgården under dagen, solen sken och alla var glada och nöjda. Text och foto: Helge Aspström 9 BHFs arbetsutskott på resande fot Text och foto: Marika Russberg D et har blivit tradition att BHFs arbetsutskott vid sitt första höstsammanträde besöker ett antal föreningar. I år gick färden till Ucklum och Dalen i Kode. Ucklums Hembygdsförening Första stoppet var Sköldunga skola i Ucklum från 1850-talet. Här finns Ucklums hembygdsförenings museum och i närheten Sköldunga kvarn, också den från 1850-talet. Här firar föreningen varje år Kvarnens dag då kvarnen körs. Övriga aktiviteter under året är kulturvandringar, berättaraftnar, hemvändardag och i år firar föreningen 50årsjubileum. Under vintern och våren har föreningen med hjälp av BHFs accessanställda Kristina Holmström börjat registrera föremål i databasen Sofie och tills nu 10 Dalens hembygdsgård med ladugården från 1600-talet till vänster. har medlemmarna registrerat ca 500 föremål. Vid arbetsutskottets besök diskuterades bl.a. samarbete med skolan. Ragnar Griep, Mayvor Fransson och Nils Axelsson berättade att för några år sedan kom alla klasser från skolan i närheten till museet på besök och detta berodde till stor del på att en av lärarna satt med i föreningens styrelse. Det är de personliga kontakterna med skolan som är viktiga om man inte lyckas få utbildningsledare och rektorer att inse värdet av att ta del av kulturarvsföreningarna som kunskapsresurs för skolan. Föreningen arbetar vidare med att återigen få skolan att besöka museet kontinuerligt. Kode Hembygdskrets Till Dalens Hembygdsgård går den slingriga vägen genom skog och förbi åkrar. Dalen ägs av Kode Hembygdskrets där Hålta, Jörlanda- och Solberga hembygdsförening ingår. Midsommarstången står kvar som ett minne av den dag som är årets höjdpunkt i Dalen. Det är inte ovanligt att över 3 000 personer dansar kring stången, dricker kaffe med hembakat och köper hantverk här på midsommarafton. Och som kretsens ordförande Ragnar Haraldsson brukar säga: ”Många tycker att det är midsommar först när de varit i Dalen.” På området finns många byggnader som smedja, ryggåsstuga, Gethuset, Hakebolhuset från 1700-talet, ladugården från 1600-talet m.fl. Flera av byggna- derna är flyttade till Dalen, men många byggnader är lika med mycket underhållsarbete. I somras fick ena halvan av taket på ladugården nytt tegel tack vare frivilliga insatser och nu väntar resten av taket. Sista lördagen i augusti arrangeras Hembygdsdag i Dalen med hantverkare i arbete i t.ex. smedjan, ystning och servering av äggost, det bjuds på musik och dans, lotterier mm. De tre föreningarna har dessutom under året flera aktiviteter i egen regi som allsångskvällar, vandringar, firande av nationaldagen, studiecirklar mm. Det är här liksom hos många andra kulturarvsföreningar ett imponerande arbete som läggs ned. Föreningarna i Kode Hembygdskrets sköter dessutom om byggnader i den egna socknen. Verna Rydén, BHF, Ebba Adielsson, Gunnar Karlsson och Lennart Eliasson från Kode Hembygdskrets tittar närmare på ett bastant ekbord som använts i den ambulerande skolan i socknen. 11 BHFs styrelse i Dalsland – ett litet landskap med mångfald (enligt Dalslands turistbyrå) I slutet av våren åkte BHFs styrelse på en studieresa och i år rullade bussen från Uddevalla mot Dalsland. Melleruds museum och släktforskningsarkiv Museet och arkivet är till stora delar uppbyggt av Olof Ljung och det var Olof som tog emot styrelsen och visade runt. Huset byggdes 1909 som tingshus och sedan 1985 har här varit museum. Här finns mycket att se i de många uppbyggda miljöerna som t.ex. backstuga, arbetarbostad från 1920-talet, bondkök, finsalonger och skolsal. Runt ett torg finns handelsbod, fotograf och telefonväxel och på Hantverksgatan ligger små bodar där vi kunde titta in hos sko12 makaren, smeden, strykerskan och flera andra yrkesgrupper. Högst upp i huset finns ett släktforskningsarkiv med tio forskarplatser. Museet och arkivet drivs av Mellerud-Holm-Järns Hembygdsförening. Olof berättade en mycket spännande historia om ett skrin som funnits i hans släkt sedan medeltiden. Om detta skrin och händelser kring det som ägt rum i Örs socken i Dalsland med omnejd under 1600-talet och framåt har han skrivit i boken Sagan om skrinet. Halmens hus och Gammelgården Sven-Olov Andreasson, ordförande i Dalslands Fornminnes- och hem- Olof Ljung, Melleruds museum och släktforskningsarkiv, med sin bok Sagan om skrinet. Foto: Ove Drejenstam bygdsförbund, klev ombord på bussen i Bengtsfors vid Halmens hus, Nordens enda halmslöjdsmuseum. I Dalsland finns sedan 1800-talet en stark och levande tradition att tillverka föremål av Barnen flätade halmflätor, kvinnorna sydde ihop flätorna till hattar som männen pressade hattarna till rätt storlek. Halmens hus, Bengtsfors. Foto: Marika Russberg råghalm och uppsvinget kom i slutet av 1800-talet när halmhattar blev högsta mode. I den lilla socknen Ärtemark tillverkade invånarna 1906 fler än 100 000 halmhattar. Hela familjen var involverad i tillverkningen. Barnen klippte, rensade och flätade halmen, kvinnorna sydde ihop flätorna med lintråd till hattar och männen pressade hattarna till olika storlekar. En hatt av god kvalité kunde inbringa 25 öre och halmflätor kunde bytas mot mat i handelsboden. Hattarna från Ärtemark såldes i Östersund, Norrköping, Helsingborg och Norge. Sven-Olof visade runt i museet och här finns förutom basutställningen också tillfälliga konstutställningar med halmkonst och butik som bl.a. säljer halmslöjd och hantverk. Museet ligger i friluftsmuseet Gammelgården med utsikt över Bengtsfors. Vi visades runt på området i verkstäder för tillverkning av halmhattar, t.ex. presshuset där halmhattar pressades och färgades. På området finns också bl.a. smedja, kölna, kvarn, stugor och bodar. Läs mer på: www.halmenshus.com och www.gammelgarden.com Hemfärden gick på slingriga vägar genom Sörbygden tillbaka till Uddevalla. Sedan väntade sommarlov för styrelseledamöterna när det gäller uppdrag i BHF, men hemma i föreningarna startade istället för många högsäsong med en mängd aktiviteter. BHFs styrelseledamöter finns presenterade på BHFs hemsida, se www.bohuslanshembygdsforbund.se Marika Russberg 13 Ödsmåls Hembygdsförening digitaliserar sina samlingar E hushålls-, jordbruks- eller fter ett inte alltför ”Sofie är en bångstyrig dam som har skogsbruksföremål? Det soligt sommaruppehåll har turen kommit en egen vilja, det får tar tid att lära sig tänka både medlemmarna om, men det får ta sin till Ödsmåls Hembygdoch jag erfara” förening att få lära sig tid, det är inte bråttom. allt som finns att veta Kristina Holmström om digitaFast det är inte bara jag om föremålsregistrering lisering, ortnamnsforskning och som får lära ut saker; i sägner och digitalfotografering Ödsmål får jag också lära i Sofie. Och även om somig en massa. Trakten är len inte alltid lyser ute, blir man varm full av sägner av olika slag men något i hjärtat av att arbeta med människor som ligger mig varmt om hjärtat är ortsom brinner för sin hembygd. namn och deras tillblivelse. Bl.a. får jag Men både skratt och frustration blan- veta att det finns olika tolkningar till das vid genomgångarna. Sofie är en hur Ödsmål fått sitt namn. Enligt en av bångstyrig dam som har en egen vilja, dem var det en konung vid namn Östdet får både medlemmarna och jag er- en, broder till Sigurd Jorsalafar som enfara. Den nya versionen av programmet ligt sägnen gett namn åt Ödsmål. Han har fortfarande en del ”barnsjukdomar”. residerade i en bygdeborg på Bua slottsDessutom är det en smula avigt att kom- berg, som fått sitt namn från borgen. ma in i ”rätt” sätt att tänka. Det är inte Här sökte människorna i bygden skydd alltid självklart att en spade ”bara” är en när det var ofärdstider. En annan, kanske inte fullt så fanspade. Ska den t.ex. klassificeras som ett Vad är detta? 14 tasifull tolkning, är professor Hjalmar Lindroths beskrivning. Han härleder namnet Auzmala (år 1388) – Audzmala (år1399) - Ødzmåall (år 1519) – Ødtsmall (år 1573) – Øssmaal (år 1587) och tolkar betydelsen som ”ett avgränsat område, som röjts upp på förut obrukad mark, men kanske hade ordet i praktiken blivit väsentligen liktydigt med röjning, nyodling överhuvud” (ÖdsmålGlimtar ur en sockens historia. s. 22. Förf. Arne Bergermo, 1945). Ödsmål skulle enligt denna förklaring alltså betyda nyodling. Vid sjön Hällungen finns fler spännande namn som får sin ”förklaring”. Fler sägner berättar om ortnamnen i närheten. Vid sjön fanns, innan man gjorde tågtunnlarna för Bohusbanan, en utskjutande del av berget som kallades för Skräddarenäsan. Namnet påstås ha kommit från en skräddargesäll som tappat fotfästet och störtat ner och dött. Och under Slottsberget i en sluttning mot sjön finns en grotta som kallas ”Friskars Urd”. Grottans ingång är ett svårupptäckt hål i marknivå. Detta hål leder ner till ett större bergrum med ca 35 m långa gångar. Här ska enligt sägnerna stortjuven Friska, tillsammans med andra stortjuvar från trakten, Pulse-Herman och Elfström från Eller det här? 15 Raden, haft sitt tillhåll. (Ödsmåls Hembygdsförening 1953-1999 – Förening och bygd under 40 år, s 35, ur: En av våra vandringar av Elsa Kollberg) Fler sägner om ortnamn finns säkerligen och det skulle vara en skatt om någon som kände till dem samlade ihop all kunskap. Det är det muntliga kulturarvet som glöms först. Kristina Holmström Accessanställd BHF Efterlysning Föreningen har ett par föremål vars funktion är okänd. Är det någon läsare som känner igen föremålen och vet vad de har använts till? Kontakta kulturarvskonsulent Marika Russberg, epost marika.russberg@vgregion. se, tfn 0522-385 67. Burås Bygdegille BHF välkomnar en ny förening F öreningen bildades 1980 efter att Birgitta Arkenback, Sonja Dahlberg och Thure Andersson träffats och diskuterat Burås kvarns framtid. Kvarnen från 1892 stod då utan vingar på en kulle i Glöskär i Gloseby, Kungälvs kommun. Trion skickar ut budkavlar i bygden och bjuder in till ett möte då en styrelse utses och stadgar skrivs. Målsättningen med föreningen blir att bevara Burås kvarn och öka gemenskapen i bygden. Pengar samlas in, kommittéer bildas, föreningen arrangerar julfest, midsommarfest och skördefest. Första etappen i att rädda kvarnen består i att tak och väggar renoveras, därefter får kvarnen nya vingar och ny rumpestång. I augusti 1983 står så kvarnen där, stolt med nya vingar. Men redan en månad senare förstör en storm på 46 meter per sekund vingarna. Föreningen får ersättning via försäkringen, men mycket arbete krävs för att återställa skadan. Sju år senare, i juli 1990, är kvarnen så pass återställd att hättan går att vrida i vindriktningen och det går att mala 16 Foto: Andreas Hansen, Bohusläns museum mjöl i kvarnen. Elva år senare är det åter dags att renovera kvarnen, detta görs i samråd med Bohusläns museum och idag är kvarnen byggnadsminne. De ca 400 medlemmarna består av helårs- och fritidsboende i bygden runt kvarnen samt personer med sina rötter här. För mer info och för vägbeskrivning till Burås kvarn, se www.utgangspunkten.se (Bohusläns museums nya webbplats och utställning) under Platser att besöka, sök i databasen. MR Västergötlands årsstämma – De ä durt för en knalle å va mä i Sveriges Hembygdsförbund, var ett inlägg när Västergötlands Hembygdsförbund hade årsstämma i Ulricehamn. Men han fick strax veta att avgiften per medlem motsvarar knappt priset för en kvällstidning (fem kronor till VHF och åtta till SHF). Och sedan fylldes det på med ytterligare argument för anslutning från flera talare. Allt från konkreta, som den förmånliga försäkringen, till ”eniga vi stå men söndrade vi falla”. Av förbundets mångsidiga verksamhet kan nämnas en fototävling ”Här lever jag” som alla gymnasieskolor i Västergötland inbjudits till. De vinnande bidragen publiceras i förbundets tidning Västgötabygden och renderar honorar. Marks Hembygdskrets har reagerat på det engelska språkets inflytande på svenskan och exemplifierade med datateknologi och att det framförts krav på att uppsatser och avhandlingar generellt ska skrivas på engelska. I en motion hemställdes att årsstämman som sin bestämda uppfattning skulle fastslå att svenskan ska vara det samhällsbärande språket i Sverige och att det fastställs i lag. Motionen bifölls av stämman. Uppslutningen i Sveriges största regionala hembygdsförbund var imponerande med cirka 400 deltagare från de flesta av de 220 medlemsföreningarna. Av dessa uppmärksammades särskilt Eggvenas som utnämndes till ”Årets hembygdsförening” eftersom den utgör 17 Till ”Årets Hembygdsförening” utsågs Eggvenas, vars representanter fick ta emot utmärkelsen av ordföranden, Hugo Isaksson. Foto: Ove Drejenstam en sammanhållande länk med mottot ”då–nu–framtid”. Hemsidans är adress: www.eggvena.nu för den som vill veta mer om föreningen. Ordföranden, Hugo Isaksson, harangerades med diplom och emblem med lagerkrans. Han blev dessutom omvald. Med arbetsinsatser av hembygdsföreningar från sju Ulricehamnssocknar gick årsmöte, alla utflykter och övriga arrangemang som smort. Vi som valde att gå på stadsvandring fick ta del av en dramatiserad krönika om Ulricehamn som firar 700-årsjubileum. Varje sekel skildrades efter vägen med teatertablåer om digerdöden, Sten Sture d.y., Gustav Vasas frieri i trakten o.s.v. till Birgit Th. Sparres romantisering av herrgårdslivet runt Åsunden. Nästa årsstämma äger rum i Mariestad där stadens sex hembygdsföreningar står för värdskapet. Ove Drejenstam Kustträff på Bassholmen Text och foto: Marika Russberg Några av föreningens ca 50 båtar i hamnbassängen på Bassholmen I nför sommaren 2007 gav FAB (Föreningen Allmogebåtar) tillsammans med BHF och Bohusläns museum ut en uppdatering av broschyren Små och stora sevärdheter, Det maritima kulturarvet. Broschyren distribuerades till turistbyråer, campingplatser och museer och finns att ladda ned från BHFs hemsida: www.bohuslanshembygdsforbund. se under Nyheter. I slutet av augusti bjöd FAB och BHF in till en Kustträff på Bassholmen. Re18 presentanter från ett tiotal föreningar från Rörö i söder till Seläter i norr deltog; Föreningen Gullholmen, Föreningen L. Laurin, Föreningen Mollösunds museisektion, Föreningen Sjöstjärnan, Rörö Biblioteks- och Hembygdsförening, Seläters med omnejd hembygdsförening, Skaftö Hembygdsförening, Strömstads Maritima Förening och Tjörns hembygdsförening. Efter en båttur med en av FABs båtar visade Kjell Fjellsson, ordförande i Bassholmens varv, byggnaderna har bl.a. använts som trankokeri, silloljefabrik, smedja och verkstäder för montering av Bolinders råoljemotorer. FAB, museet med båtsamlingen, båtbyggarverktyg, fiskeredskap och motorer. Sedan samlades sällskapet i den nybyggda sjöboden för landgång och kaffe. Sigvard Fjellsson, ekonomiansvarig och redaktör för FABs skriftserie och Kjell Fjellsson berättade om bevarande av kustens traditionella bruksbåtar, om urvalsprinciper, renovering och underhåll och om den bohuslänska träfiskebåtens bevarande. FAB önskar att fler föreningar skall bevara och vårda en allmogebåt, föreningen kan då få unga att engagera sig i t.ex. renoveringsarbeten. Då skulle kunskapen och hantverket kunna leva vidare. Från FABs styrelse deltog också Leif Lexell, sekreterare och Mats Ekberg, vice ordf. Sen de deltagande föreningarna presenterat sin verksamhet följde samtal kring hur föreningarna kan samarbeta framöver när det t.ex. gäller gemensamma programdagar och gemensam marknadsföring m.m. Deltagarna enades om att det är angeläget att en kustträff hålls varje år så att samtalet och samarbetet hålls levande. 19 Nytt kursprogram Därefter presenterade Lars-Erik Hammar, Bohusläns museum, museets nya reviderade Kustprogram. Kustland är ett av museets tre profilområden (gränsland och samtidskonst är de övriga) där museet är särskilt angeläget om att utveckla kunskap och verksamhet. Kustprogrammet är därför både ett styrinstrument för att förverkliga museets vision av kustens vård och utveckling och en informationsskrift. Avslutningsvis informerade Jan Sjöberg, ordförande i BHF och representant för Sveriges Hembygdsförbunds försäkringsråd, om Hembygdsförsäkringen. Kulturarvskonsulenten Marika Russberg berättade om BHFs tidskrift, hemsida och Bohusläns museums nya basutställning Utgångspunkten där BHF har ansvar för en del av utställningen. Föreningen Allmogebåtar Föreningen arbetar för att bevara våra gamla nordiska båttyper, samt fiskaroch båtbyggartraditioner runt dem. Ar- betet har både en teoretisk och praktisk inriktning. De 3000 medlemmarna är spridda över hela Norden och föreningen har två båtsamlingar, en på Fjäderholmarna i Stockholm och en på Bassholmen i Bohuslän. Dessutom har föreningen arbetslag runt om i Sverige som renoverar och brukar äldre allmogebåtar. Båtmuseum Det är några år sedan bröderna Kjell och Sigvard Fjellsson rodde ut till Bassholmen och möttes av murkna bryggor och övergivna byggnader som stått Entrén till museet är inrymd i varvets gamla maskinhall. Innan föreningen tog över byggnaden användes hallen som förvaringslokal för hö och under höet stod en traktor och en Volvo Duett! tomma sedan 1950-talet. Men bröderna såg möjligheterna att kunna skapa en samlingsplats för äldre allmogebåtar på Bassholmen. Föreningen Allmogebåtar fick hyra varvsområdet av Uddevalla kommun och nu startade arbetet med att städa, renovera och iordningställa lokalerna och insamlingen av bruksbåtar som höll på att försvinna. På Bassholmen har föreningen sedan 1976 byggt upp ett båtmuseum i det gamla varvet och idag finns tjugofem båtar tillsammans med båtbyggarverktyg, fiskeredskap och motorer utställda i lokalerna och i hamnbassängen finns ytterligare tjugo båtar. Här ligger också den nybyggda makrillgarnbåten Blixten. Den stora händelsen på Bassholmen varje år är Bassholmsdagen andra lördagen i juli. Olika hantverk som impregnering av segel och repslagning visas och höjdpunkten är en defilering av båtar under rodd och segel. Det är inte ovanligt att 3000 personer besöker Bassholmen denna dag. FAB arrangerar också arbetsdagar på Bassholmen då båtar renoveras och nya byggs och ger fyra gånger om året ut tidskriften Träbiten. Maritimt på Hyllan Helgen den 16-18 november blir temat Det maritima kulturarvet i Bohuslän på Hyllan, Bohusläns museum. Föreningar med maritim inriktning presenterar sin verksamhet, det blir korta föredrag, fotoutställning, musik m.m. Läs mer på www.bohusmus.se under Program. 20 På spaning efter hemma! BHFs skolprojekt F ör det gångna läsåret var temat Hipp hipp hurra för vår Blomsterkung med anledning av Linnéjubileet. Nästa år är det 150 år sedan Selma Lagerlöf föddes och 350 år sedan fred slöts mellan Sverige och Danmark-Norge i Roskilde. Dessa båda händelser blir tillsammans med hembygd huvudteman i BHFs skolprojekt läsåret 07-08. Information har gått ut till föreningar, skolor, lärare, rektorer, kultursekreterare m.fl. och nu gäller det för er i föreningarna att inspirera skolorna att ta chansen delta i projektet, att samarbeta med er och ta del av den kunskapsresurs som ni i föreningarna utgör. Exempel på teman att arbeta med är: Selma Lagerlöf - Tänk dig att du som Nils Holgersson flyger över din hembygd. Vad ser du? Vad kan du inte se? - Selma var författare och lärarinna, hur var det att gå i skolan i början av 1900talet? Jämför med idag! - I sin bok Troll och människor skriver Selma om skrock och sägner. Spottar du tre gånger över axeln när en svart katt går över vägen? I så fall, varför? Freden i Roskilde - Hur var det att vara barn på 1600-talet? Hur såg kläderna ut? Vad lekte banen? Gick de i skolan? 21 - Om du var barn på 1600-talet var kanske din pappa, äldre bror, kusin och morbror långt borta som soldater, hur fick du reda på hur de mådde när det inte fanns telefoner eller datorer? - Ibland följde barn och kvinnor med soldaterna ut i krig, hur levde de då? Nyheter Nytt för i år är att sista datum för inlämning av bidrag, efter önskemål från lärare, skjutits fram så att klasserna har ett par veckor även i maj att arbeta med temat. En annan nyhet är att det, efter beslut på årsmötet, delas ut ett pris till varje ”stadium” även på lokal nivå. Så är det redan på regional nivå, BHF utser en vinnare i varje ”stadium” som får 5.000 kr var. Så på lokal nivå innebär det att ett bidrag från år F-3, ett från år 4-6 och ett från år 7-9 i varje kommun belönas med 1 000 kr. Tanken är att alla föreningar i en kommun skall gå samman och utse en vinnare i varje ”stadium” och sedan gemensamt stå för prispengarna. Har ni frågor eller funderingar? Kontakta kulturarvskonsulenten Marika Russberg, tfn 0522-385 67, mobiltfn 0702-38 99 80, e-post marika. russberg@vgregion.se MR Intressanta dagar i Dalsland Text: Jan Sjöberg. Foto: Bo Andersson N är Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbund arrangerar konferenser vet man redan i förväg att det blir lyckade dagar. Flera duktiga personer från förbundet lägger ned sin själ i både förarbete och genomförande. Men garanten för intressanta program är förbundets studieansvariga Gudrun Rydberg – hon är synnerligen duktig! Under ett par dagar i augusti arrangerade det dalsländska förbundet ”Norsksvensk grensetreff” i Ed. Det var en konferens om svenskt bistånd och samarbete med Norge under andra världskriget och om den norska Hjemmearméns djärva insatser. Gudrun Rydberg hade lyckats engagera en mängd föredragshållare, som genom forskning eller egna erfarenheter hade gedigna kunskaper i ämnet. För kontakterna med föreläsarna hade Gudrun fått god hjälp av 22 Roger Grini, som har stor förtrogenhet med motståndsrörelsens insatser, inte minst genom att hans mor hade tillhört hjemmearmén. Med en tonsäker trumpetfanfar Sedan ordföranden i Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbund SvenOlov Andreasson välkomnat de över 50 deltagarna från båda grannländerna öppnades konferensen med en tonsäker trumpetfanfar av den just 84 år fyllda kaptenen Martin Alexandersson i uniform. Att det fanns en norsk polisutbildning i Sverige under andra världskriget har väl många hört talas om. Men att Konferensdeltagare framför ruinerna efter Dalmans stuga. I mitten: Gudrun Rydberg, Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbund. det egentligen var en norsk armé på omkring 15 000 män och även en del kvinnor som i hemlighet utbildades och rustades i vårt land är det ringa kunskap om. Detta var ”Den glömda armén”. Den kallas så därför att man har vetat mycket litet om den, naturligtvis under kriget, men även alla år efter freden. Den glömda armén De norska soldaterna skulle, om det blev nödvändigt, medverka till att tvinga Tyskland att kapitulera i det ockuperade hemlandet. Under den sista krigsvintern sattes en del av soldaterna in i den norska Finnmarken, sedan Röda armén hade tvingat den tyska Lapplandsarmén till reträtt in i Norge. Här skulle soldaterna förhindra att tyskarna använde den brända jordens taktik, som de hade gjort i norra Finland. Den glömda arméns soldater ryckte vid slutskedet av kriget även in på ett par andra platser i Norge. De skulle säkra lag och ordning och inleda en rättslig uppgörelse med quislingar och krigsförbrytare. Eftersom den tyska armén i Norge avväpnade sig själv, kom det aldrig till några stridshandlingar i detta slutskede av ockupationen. Om detta intressanta och föga kända inslag i nordisk krigshistoria berättade Anders Johansson från Eskilstuna. Han har efter omfattande forskning skrivit en mycket initierad bok om Den glömda armen, som också är boken namn. (Billigaste bokpris 195 kr inkl frakt – se www.bokfynd.nu) Jag rekommenderar den intresserade att gå in på webben och läsa mer om Den glömda armén. Gå till 23 någon sökmotor eller använd www.malsaker.nu och klicka vidare på Den glömda armén. Stor hemlig underrättelseverksamhet I det ockuperade Norge uppstod tidigt spontana grupper som illegalt aktiverade sig i motståndskampen mot inkräktarna på olika sätt. De opererade inledningsvis vid sidan av den norska militärorganisationen och ofta på ett amatöraktigt och blåögt sätt. Inom grupperna kände man till varandra och kunde ha listor på sig med kamraternas namn. Detta innebar att de ofta blev ett rov för den tyska och norska säkerhetspolisen. Men snart lärde sig kvinnorna och männen i etterretninggrupperna hur man skulle agera för att skapa säkerhet och effektivitet. Smågrupperna kom att speciellt koncentrera sig på tre verksamhetsområden: propaganda och nyhetsförmedling, evakuering av flyktingar och eftersökta personer samt olika former av underrättelsetjänster. Terje Kristoffersen har förtjänstfullt forskat i denna del av den norska krigshistorien och givit ut en skrift om etterretnings- og sikringsorganisasjonen 830 S. Han berättade i Ed om dess dramatiska verksamhet, där både kvinnor och män deltog med risk för sina liv, och en del även miste livet i kampen för sitt fosterland. Den totalt orädde Finn Norrman Terjes föreläsning var lysande. Han tog oss med på flera av de farliga uppdrag som gruppmedlemmarna utfört. Det var många och kan inte rymmas i en kort artikel. Men något måste nämnas om den till synes totalt orädde ledaren Finn Norrman. I tysk uniform vågade han sig in i tyska förläggningar, iakttog och fotograferade. Han sökte sig även in i den källarlokal där tyskarna hade lagt liken efter torterade motståndsmän och fotograferade dessa för att skaffa bevis på fiendens grymheter. När tyskarna skruvade fast kistlocken tog sig Finn Norrman tid att skruva upp dem och fortsatte sitt farliga arbete. Finn Norrman blev arresterad och satt på Grini (nazisternas koncentrationsläger utanför Oslo för politiska fångar) närmare ett år. Tyskarna hade ingen konkret anklagelse mot honom, utan han blev tagen på en misstanke. Under de hårda förhören och tortyren avslöjade Norrman inget om sin grupp. Under tiden i Grini lyckades ingenjören Norrman och hans medfångar bygga en egen 24 Gudrun Rydberg (t. h.) tackar Roger Grini och Gun Förde för deras arbete som gjort att konferensen kom till stånd. radio. Tyskarna skickade sina radioapparater till radioverkstaden på Grini för reparationer. Och vem var chef för den verkstaden om inte Finn Norrman! Nu kunde man ta emot nyheter från London och vidarebefordra dem till andra fångna landsmän i fängelset. Under tiden på Grini byggde Norrman upp ett underrättelseväsen med ordonnanser ut till motståndsrörelsen. I detta arbete deltog icke-nazifiserade tyskar, civilarbetare och familjemedlemmar. När Finn Norrman frisläppts fortsatte han motståndsverksamheten, men tvingades till slut att fly till Sverige. Fick inget yppa efter kriget om motståndsrörelsen Trond Five var en annan ledare i 830 S. På konferensen medverkade hans dot- ter Suzanne. Hon berättade bl.a. att hon aldrig hade känt till något om faderns illegala och farliga verksamhet under kriget. De som hade kämpat i motståndsrörelsen fick efter kriget skriva under en försäkran om att de inte skulle yppa något om vad de hade varit med om. Inte förrän 1988, alltså 43 år efter kriget, hävdes detta åläggande. Men då var redan många av de motståndsmän döda som hade kunnat berätta en betydelsefull krigshistoria. Det fanns även de som i sina landsmäns ögon dog som nazistsympatisörer, även om de enbart hade uppträtt som sådana för att komma tyskarna in på livet i kampen för det egna fosterlandet. Suzanne Five förstod först efter faderns död vad han hade varit involverad i under kriget. Hon hittade en del undangömda papper, som avslöjade detta. Jag vill nämna för den intresserade att Terje Kristoffersens intressanta skrift kan beställas för ett par tior hos Norges Hjemmefrontsmuseum, Oslo mil/ Akershus, 0015 Oslo eller på telefon 0047 23093138. Det går även att maila till museet: post.nhm@gmail.com Läkarkandidater i motståndsrörelsen På konferensen medverkade norrmän som aktivt deltagit i motståndsrörelsen och som spontant gjorde intressanta inlägg. Rolf Sörbye, tidigare läkare vid Sahlgrenska sjukhuset och därefter uppbyggare av en neurofysiologisk klinik vid dåvarande regionsjukhuset i Örebro, höll ett synnerligen intresseväckande föredrag om sin tid i den största, hemliga 25 underrättelsetjänsten i Norge, XU, under studieåren i Oslo. Hans spännande berättelse skulle kunna fylla flera sidor i Bohusarvet. Många avrättades Låt mig dock kortfattat nämna en del av vad Rolf Sörbye vittnade om. I början av kriget växte det inom alla samhällsgrupper fram illegala motståndsrörelser. De var dock, som jag nämnt ovan, ovarsamma, och Gestapo kom över listor med hundratalet personer; sju av dessa avrättades. Under perioden hösten 1940 - hösten 1941 avrättades sammanlagt 50 personer. Med tiden skärptes säkerheten så betryggande som möjligt. Man hade ansiktsmasker vid överläggningarna. Den näst högste ledaren i organisationen satt i ett annat rum än de övriga. Det enda man visste om denne var namnet, Aslak. När Aslak ville tala med någon i gruppen knackade denne i väggen. En solskenshistoria Efter kriget blev Aslaks identitet avslöjad. Det var en späd, blond kvinna, som hette Anne-Sofie Östvedt. Hon var eftersökt av tyskarna, men undkom genom att byta identitet och utseende. Inte ens hennes egen familj visste annat än att hon hade flytt till Sverige. Vid ett tillfälle när hon åkte spårvagn, såg hon upp på mannen som stod intill henne – hennes far. Denne kände dock inte igen henne, och vid nästa hållplats hoppade hon av. När hon skrev brev smugglades dessa till Sverige, stämplades och återsändes. En solskenshistoria i detta Enningdalens kyrka i Prestebakke. Jens Bakke från Idd- og Enningdalens historielag berättar om striden mellan svenskar och norrmän som stod i och kring kyrkan 1808. Man kan fortfarande se skotthål inne i kyrkan. sammanhang: Anne-Sofie Östvedt gifte sig med ledaren för XU, Öisten Strömnäs. Rolf Sörbye har fortfarande kontakt med henne. Öisten lever dock inte längre. Raketer och fantasitidningar Rolf Sörbye berättade att XU hade kunskapare och fotografer i hela Norden och även i Tyskland. En student lyckades mycket tidigt fotografera den jättelika anläggningen vid Peenemünde och rapporterade detaljfullt om vad som gjordes där. Allt pekade på att det handlade om raketer. På olika vägar nådde hans rapporter London. Här tyckte man att det var orimliga uppgifter som lämnades och sa att norrmännen skulle sluta att läsa fantasitidningar. – Visst, svarade norrmännen, men när den första raketen kommer till London, 26 så jämför med våra uppgifter. Efter det att den första V- raketen drabbat London fick norrmännen svar: – Fortsätt att läsa Fantasitidningen! Förrädare eller idealister? Idéhistorikern Lars Solli behandlade den svåra frågan ”förrädare eller idealister”. Han klarade sin uppgift utmärkt. Föredraget höll han på ett filosofiskt plan och resonerade utifrån den grekiske filosofen Platons tankevärld. Han lämnade inga svar på frågan, men väckte tankar hos åhörarna. Konferensdeltagarna gjorde även ett besök på den norska militära basen på Nolgården i Rävmarken i Dalsland. Här bodde och tränade ett antal norska soldater ur Den glömda armén. De rönte enorm omsorg från en familj som bodde på Nolgården. Conny Olsson, son Carl von Linné besökte Partille I strålande solsken tog Partille hembygdsförening emot självaste blomsterkungen Carl von Linné, som gestaltades av Ivar Haedde i tidsenliga 1700-tals kläder. En stor skara besökare hade samlats i hembygdsgårdens trädgård och de kunde avnjuta laxsoppa med lax från Säveån och ostkaka från Småland, allt hemlagat av flinka damer. Maträtterna skulle symbolisera Carl von Linnés samröre med de olika landskapen. Västergötland besökte Linné 1746. Med sig hade årets Linné den officiella budkavlen, ur vilken han läste upp valda delar. Han uppmanade bl.a. besökarna att värna om djur och natur så att de får leva vidare. Barbro Aspström. till dottern Lilly Olsson på gården, berättade tillsammans med Gudrun Rydberg om den hemliga verksamhet som där en gång hade utspelat sig. Vi fick även komma in i Lillys hus, som stått orört sedan hon avlidit för några år sedan. Köket var identiskt med det kök som sattes in 1920! Kulhål från svenskekrigen Konferensdagarna hade många andra inslag, bl.a. besöktes Idd og Enningdalens historielag. Här visade dess ordförande Jens Bakke Prestebakkes historieomsusade kyrka med kulhål från svenskekrigen. Förbundets vice ordförande Gun 27 Foto: Helge Aspström Förde ledde en historisk promenad genom Ed, och Gudrun Rydberg tog deltagarna med på en kulturhistorisk exkursion till bl.a. Köpmannebro. Ett tidsenligt inslag utgjorde ”beredskapssoldaterna” från Skepplanda hemvärnoch kulturförening, vilka demonstrerade livet i fält på 40-talet. Det var med många intryck från en traumatisk tid i den norsk-svenska historien som deltagarna vände åter från vackra Dalsland. Mer att läsa: ”Hembygden 2005” och ”Kontakt över gränsen” av Stig Roth, bägge böckerna utgivna av Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbund. Grattis Linné! Text: Verna Rydén, ordförande i Föreningen Kungälvs Musei Vänner. Foto: Gunnar Fransson. Du klarade den vingliga båtfärden över den strömstarka Nordre Älv den 26 juli när du kom med din skrivare som bar din budkavel väl inlindad i vattenavstötande fårskinn! Tur att Roddklubbens män är tränade! En stor folkmängd tog emot nedanför Bohus fästning och prästens mamsell Lovisa/Verna Rydén/ hade fullt schå med att förklara för både skrivaren /Eivind Claesson/ och Linné/Nils Zandhers/ att kungälvsborna numera inte är så fattiga och staden så eländig som de tyckte vid förra besöket 1746. Linné förtjustes av alla blommor som barn kom och ville veta namnet på och den ståtliga Linnérabatten i Bohusbacken gjorde honom salig. Han var dock rätt omild mot den vackra tiggerskan Charlotta som envist påstod att Linné minsann varit förälskad i henne vid sitt förra besök och att resultatet blivit den dotter hon nu hade vid sin sida! Carl von Linné/Nils Zandhers/ anländer till Kungälv efter en båtfärd över Nordre Älv. 28 Fången Leopold – han som satt fängslad i 43 år för sin pietistiska tros skull – hade fått dagpermission och fick vandra med tillsammans med sina två väktare, som dock var snälla och hjälpte honom med fotbojan. Linné myste när han fick se den utställning vi gjort till hans ära i den gamla hembygdsgården på Fästningsholmen. Lovisa lovade att han skulle få övernatta där… Föreningen Kungälvs Musei Vänner hade tagit ansvar för hela arrangemanget med budkavledagen i Kungälv den 26 juli och ett digert program genomfördes hela eftermiddagen med både Linné, hans skrivare och alla andra aktörer i högform. Gamla Torget var avstängt för trafik och här serverades förstås saft på fläder Prästens mamsell Lovisa/Verna Rydén/ tar emot skrivaren/Eivind Claesson/ vid hans ankomst till Kungälv. – det var ju den buske Linné noterade ”som ymnigast” vid hans förra Västgötaresa. Här fanns både apotek med gammaldags attiraljer och en bod med kloka gummor som hjälpte till när apotekets medikamenter inte hjälpte! Linné föreläste bryskt om vikten av vetenskaplig grund! På torget lekte barn gamla lekar och gick runt och bjöd på bär och ställde frågor till Linné. Positivets och pianoharpans musik fascinerade, apan tittade förundrad på och torget myllrade av folk i 1700-talsstass eller sommarshorts! I den mörka fängelsehålan i kyrkstugans källare serverades i hemlighet det på 1700-talet förbjudna kaffet med Kungälvs Pepparkaka med smör, en specialitet som leder sina anor till slutet av 1700-talet! Linné inbjöds att vandra med till Bergfeltska trädgården och tillsammans 29 med den medagerande kommunordföranden Elisabeth Mattsson återupplevde alla den härliga invigningsdagen i maj. Längs Strandpromenaden prunkade Linnés klockrabatt som innehåller växter som slår ut och sluter sig vid sådana tidpunkter att man åtminstone kan utläsa att det är mat- eller sängdags! Vasa Ordens högreståndsdansare intog torget, pris utdelades för Kungälvs vackraste trädgård och en hyllningsvisa till Linné sjöngs som allsång innan Elisabeth Mattsson undertecknade den budkavle Linné medfört och högtidligt lovade att stödja det miljöbudskap den medförde. Eftersom hon olyckligtvis vrickat foten bjöd Lovisa henne omedelbart på en skål smultron att dela med Linné som ju var fast övertygad om att smultron höll den smärtande gikten borta. Vem vet vad smultron mer kan avhjälpa… De 10-åriga trumpetpojkarna Samuel och David satte punkt med ståtliga fanfarer, som vi ännu kan höra ekot av mellan torgets fasader. Se det var en fest i Linnés anda! Nya böcker Text: Marika Russberg Grannar vid gränsen – då Sverige och Norge hörde ihop Text: Olav Aaraas, bild: Anna-Karin Svensson År 1814 tågade den svenske kronprinsen Karl Johan med sina soldater över gränsen till Norge efter att ha förklarat landet krig. Kriget blev kort och resultat blev unionen: två länder med egna lagar och var sin flagga men med samma kung och drottning. När unionen upplöstes 1905 efter krav från Norge var det nära att det blev krig igen… I boken möter vi norske Knut och svenska Anna vid olika tider och olika händelser i unionens historia. Här berättas också om en drottning, en prins, en tjurfäktare, om världens starkaste man och många, många fler. Faktasidor beskriver de städer där berättelserna utspelar sig, Sverige och Norge under olika tider, kungahusen mm. Bokens målgrupp är främst barn och unga, men den kan läsas med behållning av alla. Här får läsaren på ett lätttillgängligt och tilltalande sätt en presentation av unionstiden. Boken är ett samarbete mellan Bohusläns museum, Halden historiske Samlinger, Kvinnemuseet i Kongsvinger och 30 Värmlands museum. Boken finns bl.a. att köpa på Bohusläns museum för 95 kr, 127 s. Pater Noster Red: Viveka Overland, Bohusläns museums förlag. ”Det här är en bok om hur man gjorde det omöjliga möjligt eller Sagan om fyren som inte ville slockna.” Så skriver Hans Manneby, ordf. i styrgruppen för Pater Noster och Västarvets förvaltningschef, i förordet till boken, som kommer att släppas i samband med Bok & Biblioteksmässan 27 – 30 sept. Då kommer också fyren att tändas igen efter att ha varit släckt i 30 år, men första försöket att släcka den lyckades inte och därav Mannebys ord om fyren som inte ville slockna. En mängd aktörer har varit involverade i projektet och sedan den 3 juli är Pater Noster hemma igen på Hamneskär. Det är fascinerande att åter se fyren på plats med vetskapen om att den 2002 var nedplockad i delar, en hög järnskrot på över 100 ton! Och fyrens historia kunde ha slutat där… Författare är bl.a. projektledare, byggnadsantikvarie, svetsare, antikvarie, konservator m.fl. och de skriver om detta stora och komplicerade projekt, om det svenska fyrväsendet, om Pater Nosters konstruktion, om liv och arbete, husen samt naturen på och kring Hamneskär och om visioner för framtiden och mycket mer. 263 sid., rikt illustrerad. Boken kommer att kunna köpas bl.a. på Bohusläns museum. Priset ej fastställt. Arbetslivsmuseer i Sverige av Malin Blomqvist och Monica Stangel-Löfvall Det finns mer än 1300 arbetslivsmuseer i Sverige. Flera av dem finns i Bohuslän som t.ex. Tullvaktarstugan – Västra Frölunda hembygdsförening, Burås kvarn – Burås Bygdegille, Skandiaverken – Föreningen L. Laurin och Vikarvets museum båda i Lysekil, Jonsereds- och Mölndals hembygdsföreningar, Mollösunds-, Kosters- och Sotenäsgillets hembygdsmuseer. Läs mer på: www.industrihistoria.se Boken Arbetslivsmuseer i Sverige presenterar fler än 1000 av dessa museer runt om i landet. Det är repslagerier, veteranjärnvägar, bogserbåtar, järnbruk, mentalvårdsmuseer och många, många fler. Gemensamt för museerna är att de fokuserar på 1900-talshistoria och det industrihistoriska kulturarvet. Här speglas teknik och maskiner, men också arbetets vardag. 240 sid, häftad. Boken finns bl.a. att köpa via Riksantikvarieämbetets bokhandel på nätet: www.dialog.raa.se/cocoon/forlag/ Pris: 50 kr (tidigare 90 kr). 31 Fönster - historik och råd vid renovering av Olof Antell och Jan Lisinski. Skriften ger en grundläggande genomgång av våra fönster. Här beskrivs fönster från olika tider och hur de kan repareras och ev. kompletteras för att svara mot dagens behov och krav. I detalj beskrivs val av virke, dimensioner, färger och hur fönstren skall renoveras och underhållas genom utförda exempel. Häftad, 56 sid. Boken kan bl.a. köpas via Riksantikvarieämbetets bokhandel på nätet: www.dialog.raa.se/cocoon/forlag/ Pris: 110 kr. Bokmässan 27-30 sept. I år kommer Västarvet, den nya museiorganisationen i Västra Götaland, att delta med en gemensam monter på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. I Västarvet ingår: Bohusläns museum, Forsviks Industriminnen, Göteborgs Naturhistoriska museum, Hemslöjd Västra Götaland, Studio Västsvensk konservering, Vitlycke museum och Regionmuseum Västra Götaland. I Västarvets monter finns det nära 50 program att ta del av där museianställda inom Västarvet pratar om ämnen som: Malmska valen och andra klassiker, Att rädda Pater Noster, Skåda naturen där du är, Kan man göra färg själv?, Möten med isbjörnar, Ruggigt och raggigt – rya nu m.m. Så titta förbi Västarvets monter C04:42 för föredrag, bildspel och böcker till mässpriser! Mer info på: www.bohusmus.se under Program eller www.bok-bibliotek.se Bilden – Jag har valt bilden eftersom jag tycker det är en härlig bild på en äldre vallpiga, knappast en syn vi ser idag. Foto: Marika Russberg Rose-Mari Larsen som valt bilden ur Bohusläns museums arkiv, har arbetat med bildregistrering på Kulturvårdscentrum, KVC, sedan 2005. Hon tycker att registreringen är spännande, bakom varje bild finns en historia som ibland finns dokumenterad, men som ibland kräver en hel del efterforskningar för att få fram. Saknas dokumentation om bilden använder hon sig av litteratur, tidningsklipp och personliga kontakter för att få fram fakta, och informationen läggs sedan in i databasen Sofie. 32 Fotografen Oscar Färdig Oscar Färdig föddes 1882 på soldattorpet Ängkasen under fastigheten Öxna i Foss socken, Munkedal. Hans far Gustav Vilhelm, var sjukvårdskorpral på Backamo och senare anställd på Torreby gods. Modern hette Johanna Karolina och Oscar hade sju syskon. Oscars yrkesliv startade i stenhuggerierna på Rixö innan han tog värvning som volontär och sjukvårdare i Karlsborg 1902. Det var under tiden som militär som han och en kamrat, Johan Vestin, började fotografera. De hade ateljé i ett militärtält och motiven var främst porträtt på militärkamrater. Efter en tid tog både Oscar och Johan avsked ur armén för att bli fotografer. Johan etablerade sig i Vedum i Västergötland och Oscar flyttade hem till Munkedal och startade sin verksamhet i ett hus bredvid Foss kyrka. 1908 öppnade han en ateljé vid Kvistrum efter att ha lånat ett starkapital på femhundra kronor av ryttmästare Sörensen på Torreby. I och med detta blev Oscar knuten som fotograf till Torreby som blev väl dokumenterat. Under de första åren bodde Oscar i sin ateljé, men 1918 byggde han ett bostadshus vid Munkedals Nedre station. Oscar gifte sig 1919 med Hilma, f. Olofsson och två år senare föddes sonen Rune som arbetade hos Oscar i fotoateljén till 1962 då han fick tjänst som kantor. I slutet av 1930-talet började Oscar använda metoden Multifoto där kunden fick en kontaktkarta och kunde välja vilka bilder som eventuellt skulle förstoras. 1946 byggdes ateljén om, den vinterbonades och elektriskt ljus installerades. Verksamheten bestod av fotograferingsuppdrag i ateljén och hos kunder i olika miljöer, försäljning av kameror, film och annan fotoutrustning samt framkallning och kopiering. Firman upphörde formellt den 1 januari 1968, men Oscar fortsatte att fotografera och ställde alltid upp om gamla kunder önskade hjälp med t.ex. kopieringar. Oscar dog den 10 april 1978. All utrustning, t.ex. glasplåtar från hela verksamhetstiden, stod orörd till 1983 då hus och inventarier såldes på auktion. Mun33 Kristina Andersson på betesvallen 1920. Foto: Oscar Färdig kedals kommun köpte Oscars glasplåtsamling och deponerade denna till Bohusläns museum som idag förvarar och vårdar Oscars cirka 23 000 glasplåtar. Marika Russsberg Källa: Björn Jacobson, KVC, Bohusläns museum Programtips – Bohusläns museum Debatt – bildvisning – teater – musik m.m. Önskar du få programmet månadsvis? Kontakta Bohusläns museum, tfn 0522 – 65 65 00, e-post: bohuslans. museum@vgregion.se Läs mer på: www.bohusmus.se kommer systern Anna-Maria dragande med blasfemiskt tvivel och nya bibeltolkningar. Och brodern Carl, med sin vetenskap, är inte ett dugg bättre: ett sexualsystem för växter och så påståendet att människan är ett djur! Till minne av Carl von Linné sätter Riksteater Väst upp föreställningen för vuxna. Den handlar om Carl von Linné, hans systrar och deras tankar kring tro och vetenskap. Manus: Ulf G Eriksson och Anders Dejke. Entré 120:-, stud. & pens. 90:-. Onsdag 10 oktober diskuterar vi Museets nya basutställning. Vi har under sommaren både kunnat läsa och höra kritik när det gäller vår nya basutställning. Nu vill vi gärna diskutera detta och inbjuder alla intresserade till en synpunktskväll. Vi vill gärna höra era åsikter! Vi kommer att berätta om syfte, bakgrund och varför vi valt att presentera Bohusläns historia på det sätt vi gjort och hur det sista avsnittet Bohuslän Kustland kommer att utformas. Vi bjuder på förfriskningar! Tisdag 23 oktober kl 12.30 Bohusläns historia. Terje Fredh, dagspressjournalist och författare, har gjort skrifter om Sverige under andra världskriget och om Bohuskustens historia. Han har gett ut ett 40-tal böcker. Terje har forskat om nordisk sjöfart under andra världskriget och erhöll för det arbetet Kong Olavmedaljen av norska regeringen. Söndag 14 oktober kl 13.00 Trans-Asian-Tour, 2003 – 2005 Nils Sjöström ryggsäcksluffade i 11 länder med tung fotoutrustning och för lite kläder. Han berättar om sin resa och visar bilder från Nepal, Sri Lanka, Bangladesh, Indien, Kina, Filippinerna, Mongoliet och Ryssland. Entré 60:-. Torsdag 8 november kl kl 18.30 Digitala kartor på Internet. Bengt-Olof Käck, Lantmäteriet, berättar om kartor m.m. på Internet. Samarrangemang med Uddevalla Släktforskare och Uddevalla Hembygdsförening. Fredag 19 oktober kl 19.00 och Lördag 20 oktober kl 16.00 Teaterföreställning: Prästkragen. Sofia Juliana ska gifta sig med prästen Johan. Det är vackert och spännande och helt enligt Guds vilja – men så Lördag 17 november kl 14.00 Lyckliga stunder. Janne Magnarssons Trio med sånger från kusten och sommaren. Petra Hellqvist – cello, Lars Ek34 Kurser & konferenser Sön den 14 oktober kl 12–16. Temadag: flyttning av timmerhus. Arrangör: Byggnadsvård Nääs, mer info på: www.bvn.nu Lördag 27 oktober kl 9.30 – 16.00. Seminarium: Vi och våra fornlämningar – vad man får och inte får göra inom hembygdsrörelsen. ABF-huset, Sveavägen, Stockholm. Sista anmälningsdag: 25 september. Arrangörer: Sveriges Hembygdsförbund och Riksantikvarieämbetet, mer info på: www.hembygd.se/index.asp?lev=15913 Mån 29 – tis 30 oktober (2 dagars kurs) kl 8.30 –16.00 Grundkurs i digitaliseringskedjan Bohusläns museum, Uddevalla Sista anmälningsdag: 25 oktober. Arrangör: ABM-centrum, mer info på: www.abm-centrum.se/utbildning Temadag om byggnadsvård BHF, KVC – Bohusläns museum och Byggnadsvård Nääs arrangerar en temaberg – piano och Janne Magnarsson - sång, gitarr. Gästartist är Kajsa Magnarsson. Entré 120:-, stud. & pens. 90:-. Tisdag 27 november kl 18.30 Finn Zetterholm på Bohusläns museum. En lysande trubadur och historieberättare. Entré 150:-. 35 dag om byggnadsvård den 13 oktober: Ta hand om husen... Temadagen kommer att ledas av Björn Ohlén, Byggnadsvårds Nääs och Gunnar Malm, KVC. Information om vanliga skador på byggnader, tips på material och metoder för underhåll och reparation av t.ex. grunder, timmer, fönster mm kommer att varvas med praktiska övningar. Inbjudan har sänts ut till alla föreningar. Mer byggnadsvård… På Byggnadsvårds Nääs hemsida finns många tips och råd när det gäller byggnadsvård, t.ex. faktablad om fönster, tegeltak, murstockar och skorstenar mm, recept på färger som äggoljetempera och limfärger, recept på såplutning mm. Byggnadsvård Nääs har också tagit fram en byggnadsvårdspärm med 21 tematiska faktablad. Pärmen kostar 375 kr och lösbladen kan också köpas separat för 15 kr st. Läs mer på: www.bvn.se Uppdatering av Sofie Nu finns en ny uppdatering till Sofie 7.0.0 Gör så här: Gå in på databasens hemsida: www.databasensofie.se Klicka på Ladda ner och Sofie Reflex 7.0 för Windows, klicka därefter på Sofie Reflex/ och till sist SOFIEreflex705r5. exe Nu har du den senaste uppdateringen! På hemsidan hittar du också nyhetsbrev, information om kurser, kontaktperson för support m.m. 36
© Copyright 2024