– brytpunkten ligger över 20 öre i merpris
Egen tork – brytpunkten ligger över 20 öre i merpris 10 Svensk Frötidning 6/14 Egen tork ger ofta smidigare skördearbete och minskade läglighetskostnader. Men investe ringen är kostsam. Minst 20 öre i merpris per kilo spannmål krävs för att kunna räkna hem och ge lönsamhet i investeringen. Text: Elenore Wallin, ekonomi- och företagsrådgivare, Hushållningssällskapet Östergötland Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning V i har en pågående struktur rationalisering som den senaste 10årsperioden har gått fortare än tidigare. När den brukade arealen utökas blir ofta en följdeffekt att logistiken kring skörde arbetet inte följer med. Det innebär att skördearbetet inte flyter på, spannmålen blir kvar för länge på fältet eller tippas överallt på golv som finns tillgängliga. Den tanke som kommer först som bästa lösning är då att bygga ut sin tork kapacitet. Minskar utrymmet. Investeringsutrymmet i egen tork och lagring faller något när man odlar mycket höstraps i stället för En evig fråga Frågan om hur lönsamt eller inte det är bygga egen tork har alltid funnits med. Slarvigt brukar vi säga att det inte går att få lönsamhet på en sådan investering. Det ser idag lite olika ut på gårdarna inte bara beroende på storlek och produktionsin riktning, utan även mellan olika regioner. I vissa regioner har lagerhusföreningar tagit hand om skörden och den enskilde lantbrukaren har begränsad kapacitet att torka och lagra spannmål. Andra regioner domineras av gårdstorkar med varierande lagerkapacitet. Med egen tork och lagring följer: • Större flexibilitet vid skörd – läglighetskostnad minskar • Möjlighet att få högre pris – kräver tajming på marknaden • Lättare att styra tröskning och spannmålshantering • Dyr investering – förutsätter ett merpris som är > 0:20 kr per kg Lägligheten ökar Det är intressant att diskutera om en torkinvestering är lönsam. Kort kan sägas att det beror på vilka variabler som används för att räkna fram investerings utrymmet. Faktorer som påverkar är bland annat: • ränta • lagringsvolym • och vilket merpris som kan förväntas. Något som är svårare att sätta pengar på är den betydelse det har att kunna skörda fortlöpande utan avbrott – d.v.s. att egen tork ger en bättre läglighets effekt. Utan bra spannmålshantering, och när tork och lagringskapaciteten är Svensk Frötidning 6/14 för liten, kan det lätt bli att man får vän ta på lastbilar som ska hämta spannmål. Kostnader som sparas Med en egen anläggning finns inbespa rade kostnader jämfört med att leverera otorkad vara direkt vid skörd. Med tork avtal och något mindre transporter kan inbesparade kostnader beräknas till 0:125 kronor per kilo spannmål (tabell 1). I be räkningen är det förenklat och beräknat på bara spannmål. Investeringsutrymme minskar något när det odlas stor andel höstraps och ärter på gården, även om » 11 Minskad kostnad blir ny pluspost Kr per kilo Torkning, vh < 18 % (torkavtal) 0:095 Reducerade transporter 2,5 tim * 480 kr/tim för 40 ton 0:030 Summa inbesparade kostnader 0:125 Kräver merpris. En investering i tork och lagring bygger på att man tror att marknadens merpris för att lagra hemma är åtminstone 20 öre per kilo spannmål. Då finns förutsättningar för att göra en lönsam investering. Tabell 1. Inbesparade kostnader vid egen tork- och lagringskapacitet. Energi tyngsta posten vid egen torkning Kr per kilo Energi, olja 9:80 kr/l, vh <18 % 0:0530 El 0:0075 Arbete, 10 min/ton, 200 kr/tim 0:0333 Försäkring och underhåll 0:0110 Ränta spannmål, 6 mån lagring, ränta 4 %, spannmålspris 1:60 kr/kg 0:0320 Svinn lager, 0,5 % 0:0075 Summa kostnader 0:1443 Tabell 2. Kostnad i egen anläggning för torkning och lagring. Energi, arbete och ränta på rörelsekapital utgör största delarna av kostnaden. skillnaden är liten. Jag har valt att endast ta med dessa kostnader även om det finns fler möjligheter för den som inte har egen tork och lagring. Torken drar pengar De rörliga kostnaderna för att hantera spannmålen i en egen torkanläggning är 0:144 kronor per kilo och fi nns re dovisade i tabell 2. I tabellen är räknat med olja som energikälla även om det fi nns flera anläggningar med både halm och fl is, men det är en annan investe ringskalkyl. Flera av parametrarna är antagna utifrån nuvarande prissitua tion. I kalkylen är räknat med 4 procents ränta – en räntenivå som det i dagsläget är möjligt att binda på i 10 år. Spannmålspriset är satt till 1:60 kronor per kilo. Det kan givetvis diskuteras eftersom priset idag är ca 1:30 kronor per kilo, men min bedöm ning är att nivån kring 1:60 bör kunna erhållas i snitt under en femårsperiod. 12 Så stort blir investeringsutrymmet Lagringsvolym (ton) Investeringsutrymme (kr) Investeringsutrymme (kr) vid merpris 0:10 kr per kilo vid merpris 0:20 kr per kilo 1000 1 200 000 2 600 000 1500 1 800 000 4 000 000 2000 2 300 000 5 200 000 2500 2 900 000 6 600 000 Tabell 3. Investeringsutrymme i kronor för tork och lagring vid två olika merpris. Bäst lagringstid varierar Om en investering ska kunna motiveras med att få bättre pris förutsätter det lagring. Så i de flesta fall innefattar en torkinvestering även en investering av lagringsfickor. Med de prisvariationer som har rått under de senaste åren kan man diskutera hur många månader lagringen ska räcka. Vissa år är det bästa att lagra i 3 månader medan det andra år blir bäst med minst 9 månader. I kalkylen är det beräknat att i snitt lagra 6 månader. Merpriset som erhålls vid lagring har stor betydelse för att få fram hur stort investeringsutrymmet är. I tabell 3 är investeringsutrymmet beräknat med 0:10 eller 0:20 kronor per kilo i merpris när varan säljs efter 6 månaders lagring. Högsta kapitalkostnad för en torkinves tering, om det är ett merpris på 0:10 kro nor per kilo, beräknas med inbesparad kostnad minus kostnad för egen anlägg ning plus merpris (0:1250:1443+0:10). Brytpunkt vid 20 öre En lagringsvolym på 1500 ton och ett merpris på 0:10 kronor per kilo ger ett investeringsutrymme på 1,8 miljoner kro nor med 4 procents ränta. Avskrivnings tiden för hela anläggningen är beräknad till 25 år. Är lagringsvolymen 2500 ton blir investeringsutrymmet 2,9 miljoner. Med de stora prisvariationerna som råder under och mellan åren innebär oftast stor kapacitet på lagring att det går att få ut ett högre merpris. Om merpriset i stället är 0:20 kronor per kilo ökar investerings utrymmet med 2500 tons lagring till 6,6 miljoner. Investeringskostnaden varierar mellan olika torkanläggningar vilket innebär att det är svårt att beräkna exakt vilket merpris som behövs för att en in vestering ska vara lönsam. Vid ett merpris på mer än 0:20 kronor per kilo ger det en möjlighet att få lönsamhet i investeringen. Det är dock viktigt att komma ihåg att vi inte är garanterade något merpris med den prissättning vi har idag. • Svensk Frötidning 6/14 Hög klass på norsk frötorkning Snillen spekulerar. Jon Erik Knotten och Tore Dahlquist, som länge jobbat med frö på Svalöf Weibull/Lantmännen, diskuterar hur viktigt det är att fröråvaran flyttas med kort intervall när det tillsätts värme redan vid höga vattenhalter Bred palett av frögrödor i Norge Fröslag Areal 2013, hektar Timotej Rödklöver Ängssvingel Ängsgröe Rödven Rödsvingel Rörflen Vitklöver Foderlosta Rajgräs Hundäxing Fårsvingel Norrmännen är på hugget med torkning av vallfrö. Många investerar stort och har lite andra lösningar än vad som är vanligt i Sverige. Text & foto: Gunilla Larsson, SFO T orkningen är sista momentet hos lantbru karen innan fröråvaran ska lämnas vidare till fröföretagen för rensning. Detta moment är den sista prövningen och där får det inte fallera. Att efterbehandla fröet med luft ning och torkning är A och O för att bibehålla en god kvalitet i fröet. Det fi nns många olika tekniker Svensk Frötidning 6/14 att torka frö på, till exempel dräneringsslangar, torkning i vagn, vanlig spannmålstork, luft ningsfickor, pansartopp systemet, nedgjutna kanaler med ett körbart golv. Alla system fung erar men för odlaren gäller det att alltid vara mycket uppmärksam på luft flöden och temperaturer oavsett system. 3000 hektar frö i Norge För att se lite hur våra grannar i Norge hanterar fröet efter skörd besökte jag och Tore Dahlquist, som länge jobbat med frö på Svalöf Weibull/Lantmännen, tre lantbrukare för att se hur de går till väga när de tröskat sitt frö. Som guide vid våra tre besök 1 470 485 400 165 110 100 70 70 65 55 30 20 fungerade John Ingar Øverland på Norsk Landbruksrådgivning. Vi åkte genom det fantastiskt vackra norska landskapet med höga berg, fjordar och djupa dalar för att besöka tre odlare som är bosatta cirka 10 mil söder om Oslo. Vi befi nner oss i fylket Vestfold som sträcker sig längs västsidan av Oslofjorden och är Norges största timotejfröodlande område. Norrmännen är erkänt duktiga odlare av timotej och de tar höga fröskördar. Den för många i Sve rige kända sorten Grindstad, har till exempel norskt ursprung (se Svensk Frötidning 6/2007). Nor ges samlade fröareal ligger kring 3000 hektar. Man odlar de flesta fröslagen: timotej, röd och vit klöver, ängssvingel, ängsgröe, rödsvingel, rajgräs och rörflen. Fröet tröskas två gånger De flesta odlare av timotej i Norge använder sig inte av strängläggning, utan tröskar i stället fälten två » 13 ” Utan forskning och försök skulle vår fröodling vara död. Jon Erik Knotten gånger. Första gången med ”öppen tröska” och en vattenhalt på 28–30 procent som då inte är ovanligt. Detta ställer som alla förstår krav på snabb och effektiv nedtorkning. En väl fungerande och effektiv torkanläggning är därför mycket viktig. I Sverige är pansartoppsystem vanligt för frötorkning, men detta system förekommer knappast alls i Norge. Här är en vanlig metod att använda spannmålstorken, men vid nybyggnation är det torkar med nedgjutna kanaler och körbart golv som gäller. Planbottentork ger flexibilitet Vårt första besök var hos Trond Stange som odlar både timotej, vitklöver och ängsgröe förutom att han också odlar spannmål, åker böna och raps. Dessutom bedriver han integrerad grisproduktion. Trond har två torkanläggningar med nedgjutna kanaler och körbart golv. Denna typ av tork ger stora möjligheter att torka allt som produ ceras på åkrarna. Förutom att torka gräsfröet används den till gårdens övriga grödor. Hög vattenhalt vid skörd Timotejen skördas på rot, men tröskas två gånger. Trond har en slåtterbalk av typen BCS Duplex för strängläggning, men använder den bara i ängsgröen. Tekniken att tröska två gånger fungerar utmärkt på timotej, förklarar Trond. – Vid första tröskningen får jag ut cirka 70 procent av fröet och andra tröskningen, efter ca en vecka, de resterande 30 procenten. Det är inte ovanligt att fröet har en vattenhalt på 30 procent vid för sta skördetillfället. Det medför att det inte går att lägga in fröet med en högre höjd än cirka 40–50 cm och att fröet behöver röras om för att torka jämnt. I stället för ”grepa” runt fröet väljer Trond att lyfta ut fröet med lastare på en cementplatta för att sedan lägga in det på torken på nytt. Detta ger en utomordentlig omblandning och bra förutsättning ar för den fortsatta torkningen. Dubbelt tak ger extra grader Torken som byggdes 2007 har kör Flexibel norrman. Trond Stange ser många fördelar med flexibiliteten i torksystem med nedgjutna kanaler. bart golv, två fack och 600 mm cc på plåtarna (1 mm rundhål) mellan luftkanalerna. Till detta används en fläkt på 25 hk. Precis som i Sverige är det 12 procents vattenhalt som gäller vid inleverans av fröet. – Men för att vara på säkra sidan vill man ju helst nå 11–11,5 procent, menar Trond. Men de sista procenten är svåra att torka ner, betydligt besvärli gare än de första procenten. För att torkningen ska fungera är det en fördel om luften som fläkten tar in är förvärmd med några grader. En intressant lösning på detta är att ta ket i torken är ”dubbelt”. Under ta ket, runt utsidan av torkbyggnaden finns en ribbad spalt där luften kan komma in. Under det svarta plåt taket finns ett innertak med arme rad plast cirka 50 cm ner. Genom att solen skiner på taket innebär det att luften som kommer in i fläkten är cirka 4–5 grader högre än ytter temperaturen. Inbyggd fläkt Klimatsmart torkning. Med en luftspalt i takfoten runt byggnaden och en inbyggd fläkt som suger in den förvärmda luften mellan det dubbla taket försäkrar man sig om att inte få rund gång med fuktig torkluft från fröråvaran. 14 Fläkten har också byggts in så att den endast kan ta in torr luft som kommer från luftspalten under taket. Luften som gått genom fröet luftas ut genom öppna portar. Detta system innebär att det inte finns någon risk att torken drar in fukt Svensk Frötidning 6/14 Hans Johan Kjølsrød: ”Som odlare av många olika grödor måste man vara rationell.” Pastoral dräkt. Norskt lantbruk bedrivs i vackra miljöer. Frö, knöl och rot. Kjølsrøds nya torkanläggning med fyra stora fack får efter tork ningen av vallfrö tjänstgöra som lager för potatis och rotfrukter. mättad luft från fröet. För att torka ner de sista procenten kan det vissa år behövas ytterligare tillskotts värme och då finns det möjlighet att stötta ytterligare med värme från transportabla värmepannor. Satstork även till frö Nästa besök var hos Jon Erik Knotten. Även han odlar flera olika fröslag som timotej, rajgräs, vit och rödklöver. Här är det inte en planbottentork som används som frötork utan Jon Erik använder sin satstork även vid frötorkningen. Torken rymmer 22 m3 och pannan som förvärmer luften värms från halmpannan. Luften som körs in i torken håller en temperatur på cirka 40 grader, men värmeförluster gör att temperaturen i fröet blir runt 25 grader. Värme tillsätts direkt när fröråvaran läggs i torken. Fröet måste röra sig Tekniken vid satstorkning av frö är att tillsätta värme och låta råvaran flytta på sig. – Var tionde minut öppnas spjäll let i torken och ett par hundra kilo råvara flyttas neråt. Detta är oerhört viktigt när man använder sig av sat stork, betonar Jon Erik. Innan man installerade automa tik, fick spjället öppnas för hand. Svensk Frötidning 6/14 En miss här så att råvaran blev lig gande still i någon timme kunde få konsekvensen att tvingas till flera timmars jobb med att spetta loss frö som satt sig i torken. Genom att materialet flyttas kontinuerligt tills det nått sin rätta vattenhalt på cirka 11 procent är det inget problem att tillföra värme direkt även om det ibland handlar om höga vattenhal ter i råvaran. När det gäller timotej använder sig även Jon Erik av tek niken att tröska två gånger i stäl let för att stränglägga. När timotej läggs in håller den ofta vattenhalter på upp emot 30 procent, men det är inget problem att direkt tillsätta värme så länge materialet cirkulerar regelbundet. Vid vårt besök var det rödklöver som torkades. Den tröskades dagen innan med en vattenhalt på 14 pro cent. Endast ett par procent vatten behövde således torkas bort. Sorten var Leia och även om själva trösk ningen gick enkelt är Jon Erik inte helt nöjd med avkastningen som han bedömer ligger kring 250 kilo per hektar. Gräsen avkastade däre mot mycket bra. Odlaravgift till nya försök Jon Erik Knotten är även ord förande i Norsk Frøavlerlag vilket » 10 snabba om norsk fröodling • Cirka 3000 hektar vallfrö, varav hälften timotej. • Fröodlarna investerar stort i torkanläggningar. • Höga vallfröpriser. • Det är vanligt med planbottentork. • Fortfarande prisförhandlingar mellan odlare och fröfirmor. • Odlarorganisation liknande SFO sedan 2001, www.froavlerlaget.no • Satstork med förflyttning av fröet används till samtliga fröslag utom ängsgröe. • Fläkten byggs in för att undvika rundgång av fuktig luft. • Steglös variator ger rätt luftmängd. • Luft från ett dubbelt undertak höjer lufttemperaturen med cirka 5 grader. 15 ” Den steglösa varia torn gör det enkelt att anpassa fläkten så att fröet inte lyfter. Hans Johan Kjølsrød ungefär är jämförbart med SFO. Det finns sju lokala frøavlerlag i Norge på samma sätt som vi har lokala fröodlarföreningar. Givetvis blev det en diskussion om våra organisa tioners uppgifter och odlingens eko nomi. Den största skillnaden mellan oss är att i Norge förhandlar od larna fortfarande med fröfirmorna om fröpriset. Det är höga fröpriser i Norge. Exempelvis var timotejpriset 2013 kring 23 norska kronor per kilo (cirka 26 svenska kronor) och klöverpriset (diploida sorter) kring 51 norska kronor per kilo. Odlarna betalar en odlaravgift till föreningen på 2,5 procent av frölikviden. Dessa pengar används framförallt till forskning och rådgivning. – Utan forskning och försök skullevår fröodling vara död, poängterar Jon Erik. Precis som i Sverige är det frö företagen som administrerar f röavgiften till föreningen. Två torksystem Dagens sista besök gjorde vi hos Hans Johan Kjølsrød och hans söner. Detta är en gård som 16 förutom fröodling och traditionell spannmålsodling också är inriktad på potatis och grönsaker. Kjølsrød är med 200 hektar, Norges största producent av potatis. Fröodlingen består av timotej, rödsvingel, ängssvingel, rajgräs och ängsgröe. Vallfrötorkningen görs i satstork med förflyttning av varan var tionde minut på samma sätt som hos Jon Erik Knotten, men det finns dessutom en nästan ny stor planbottentork och nedgjutna ka naler. Hela torken är byggd med isolerade väggar och tak. Detta för att den även används för att lagra foderrotfrukter och potatis. I torken finns fyra stora fack om ca 100 m2 och två huvudkanaler med 25 hk fläktar. Till fläktarna är kopplat en steglös variator som styr fläktens hastighet. – Den steglösa variatorn gör det enkelt att anpassa fläkten så att fröet inte lyfter. Även här förvärms luften genom att den enda luft som fläkten kan ta in kommer från skullen ovanför det isolerade taket. – Planbottentorken gör att vi kan vara rationella och det är ett måste om man ska klara av att ha stora odlingar, poängterar Hans Johan Kjølsrød. Stora investeringar i tork Sammanfattningsvis kan vi notera att de norska fröodlarna vanligtvis har gjort stora investeringar i sina torkanläggningar. John Ingar Øvergård som är rådgivare i området menar att i stort sett alla som bygger torkanläggningar idag bygger en tork med nedgjutna kanaler. Odlarna ser den stora fördelen med att torkutrymmet är flexibelt och kan användas till flera olika grödor. Det är lätt att lasta och flytta varan som finns i torken/planlagret oavsett om det är frö, spannmål eller andra lantbruksprodukter. Nya tankebanor Vad är då det viktigaste som vi ska ta till oss från våra norska kollegor? Jo, det är framförallt allt när det gäller fläktens placering och förvärmning av torkluften. Genom att bygga in fläkten på sådant sätt att den inte kan ta in luft som kommer från själva torkutrymmet riskerar man inte rundgång med vattenmättad tork luft. Tekniken med att bygga ett innertak under ett mörkt plåttak utnyttjar dessutom möjligheten till förvärmning av luften maximalt. Det var också intressant att sat storken används till i stort sett alla fröslag utom ängsgröe. Det krä ver dock en fröråvara med ganska hög renvaruhalt/rensutbyte för att det ska flyta bra i torken. Det görs ingen luftning med kalluft innan själva torkningen startas utan vär me tillsätts direkt. Det viktiga är att råvaran måste flyttas med korta intervaller för att torkas jämnt så att man inte ska riskera att luften kilar enklaste vägen. • Svensk Frötidning 6/14 Richards frötorkar Torkmecka. De relativt nybyggda tork anläggningarna är sammankopplade med ett varmluftsrör. Torkhuset till höger värms med flispanna från vilken vid behov varmluft kan tas till planbottentorken i huset bakom. fixar Dalslandsregnen Med 300 hektar ekologiskt vallfrö i ett område som är känt för sin höga nederbörd är torkningen viktig för Richard Johansson. Torkcontainrar, satstork och planbottentorkar gör att han står stabilt på tre ben redo för alla tänkbara situationer. Text & foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning G robarhet och renhet – det är vallfröodlingens fundament! Redan vid planeringen av vallfrögrödan och sedan un der odlingen gång, går dessa att påverka både direkt och indirekt genom sköt selåtgärder. Men slutklämmen är ändå viktigast. Det kan inte nog understrykas vikten av ett bra skördearbete, torkning och lagring. Utan grobarhet blir det helt enkelt inga pengar i börsen. höstar - då gäller det verkligen att ha koll på läget. Två tredjedelar av odlingen är timotej, 50 hektar är rödklöver och resterande 50 hektar rörsvingel/rajsvingel. Richard har under årens lopp byggt upp en strategi som ska säkra torkningen för alla tänkbara situationer: – Vi har 3 kompletterande torksystem vilket gör att vi kan få flyt i verksam heten och känna oss trygga med att alltid hinna med torkningen. Torktriumviratet består av 5 tork containrar, 4 planbottentorkar samt en balktork med valmöjlighet mellan satseller kontinuerlig torkning. Containrar torkar direkt Torkcontainrarna är grunden i tork ningssystemet. De står ute i fält och fylls på direkt från tröskan. När de är lagom fyllda körs de in under tak hemma på Västergården, en fläkt kopplas på och luftning påbörjas omedelbart. Richard är mycket nöjd med torkcontainrarna – Man kommer igång och torkar direkt. Och skulle alla 5 containrarna fyllas upp så fortsätter jag med plan Koll på läget. Torkningen börjar redan vid skörden. Stränglägg ning i rätt tid och rätt inställning av tröskan är viktigt för en bra vara. Här kollar Johan Hansson rödklövern. Tre torksystem Odlar man som Richard Johansson 300 hektar ekologiskt vallfrö i Dalsland – med ibland mycket nederbördsrika 18 Svensk Frötidning 6/14 Toppen med planbottentork. Torkhus med fyra torkfack. Praktisk för torkning av frö, spannmål, flis, hö, halm mm Richard Johansson, Västergården Driver cirka 900 hektar fördelat på 3 gårdar vid Mellerud i Dalsland. Grödor: Vall, åkerbönor, vårvete, havre, korn, höstvete, konservärt, vallfrö Vallfrögrödor: timotej ca 200 ha, raj-/rörsvingel ca 50 ha, rödklöver ca 30–50 ha. Torkning av vallfrö bottentorken eller satstorken. Richard har själv byggt torkcontain rarna. Det är helt vanliga 38 m3 contain rar som kompletterats med ett upphöjt golv som luften blåser in under och upp i frömassan. – Vi har använt dem i snart 10 års tid och är mycket nöjda. Richard fick inspiration till systemet av en lantbrukare utanför Sollebrunn. – Det är ju så det fungerar med oss vallfröodlare, vi delar med oss och in spireras av varandra, betonar Richard. Timotej är lite speciellt Timotej är den största frögrödan och 200 hektar bär respekt med sig. Richard stränglägger all timotej och luftar det tröskade fröet helst enbart i containrarna. – Vi lägger max 70 cm, sedan blir det problem med mottrycket, berättar Richard. Det är stor skillnad i torknings Svensk Frötidning 6/14 egenskaper hos de olika fröslagen. Speciellt timotej skiljer ut sig. – Timotej är som sand, medan sving larna är som flis att blåsa genom! Richard lägger helst inte timotej på planbottentorken eftersom det behövs en skyddande fiberduk för att fröna inte ska trilla igenom plåten. – Det är lätt att duken går sönder, så vi kompletteringstorkar helst i satstorken. All timotej går till sist genom sats torken med en lufttemperatur på 40 gra der. Timotejens volymvikt är cirka 500 kg/m3 vilket motsvarar havrens. Efter 1–2 dagar ligger vattenhalten på 11–11,5 pro cent vilket är lagom marginal till kravet på max 12 procents vattenhalt. – Tänk på att begränsa luften, stäng av eller dra ner aspiratorn och se till att det är tätt överallt, tipsar Richard. Raj- och rörsvingel som flis Först att skördas är raj och rör Bygger på en kombination av torkcon tainrar, planbottentork och balktork. Torkcontainrar: 5 hemmabyggda, 38 m3 per container, fylls i fält direkt från tröskan, hemma på gården kopplas en fläkt kopplas till, eventuell tillsatsvärme med elfläkt. 70 cm frö med timotej och rödklöver, full höjd med svinglar. Mycket bra system för att säkerställa torkning av frö direkt vid skörd (sid 21). Planbottentork: 4 fack för torkning av spannmål, frö, flis, halm mm. Ej så lämplig för timotej. Värme från flispanna. Balktork: kombinerad sats och kon tinuerlig tork. 33 m3 per sats. Värme från en flispanna. Hopbyggd med planbottentorken. svingel De beter sig helt annorlunda jämfört med timotejen. – Vi fyller containrarna fullt upp till 25–30 m3, utan att det blir något besvä rande mottryck. Väl hemma på gården fortsätter tork ningen i containrarna eller på planbot tentorken. Behövs tillskottsvärme så sätter Richard till elvärme till contain rarna. Planbottentorken får värme från flispannan i det intilliggande torkhuset. » 19 Torrt och fint. Slutlagring. När torkningen är avslu tad gäller det att hålla fröslagen åtskilda och torra. Satstorken använder Richard helst inte till svinglarna: – Det hänger sig lätt och strular, och det vill jag helst undvika. När luftning och torkning är avklarad läggs fröna i en lagringsficka i torkhuset, eller på platta. Rödklöver blåses direkt Sist ut är rödklövern. Nu kan vi ha kom mit en bra bit in på hösten vilket gör det allt svårare att hitta fina tröskdagar. Det gäller verkligen att blåsa direkt och även försiktigt tillsätta lite värme. – Det brukar inte bli så stora mäng der så de 5 containrarna brukar räcka, trots att vi inte lägger mer än 70 cm, berättar Richard. Här får man se upp med rödklöver hylsorna som kan ställa till vissa pro blem i torkningen. 3 år sedan i en maskinhall. Den är in delad i fyra fack vilket gör det till ett mycket flexibelt och bra system för hö, halm, flis mm. Löpande investeringar Mer än bara tork Torksystemet har Richard byggt upp under ett antal år. Torkhuset av märke Antti byggdes 2002 och är som nämnt både för kontinuerlig- och satstorkning. Till frö är det satstorkning som gäller (33 m3 i en sats), det är helt enkelt för små volymer för att köra kontinuerligt. Tidigare odlade Richard ängssvingel vilket dock inte gick så bra att torka med denna metod. Planbottentorken byggdes för cirka Som stor fröodlare kan det vara mycket förståndigt att säkra upp torkningen med både hängslen och livremmar. Men det gäller ju även att få till en bra skörd både till mängd och kvalitet. Och hur man lyckas med detta konsttycke i ekologisk fröodling återkommer vi till i nästa nummer av Frötidningen då vi åter besöker Richard Johansson på Västergården utanför Mellerud i Dalsland. • Coola containrar. Vid skörd töms skörden direkt i torkcontainrar för direkttransport till gården och torkning. Contai nern växlas enkelt av, fläkten kopp las till, materialet jämnas ut (som på bilden till cirka 70 cm rödklöver frö). Ett mycket praktiskt system som kompletterar planbottentorken och balktorken. Rapsfrö: lätt att torka – svårt att lagra Tröskning, torkning och lagring är viktiga moment för rapsodlaren. Görs alla momenten rätt finns det bra möjligheter att öka nettot i odlingen. Text: Henrik Strindberg, SFO Foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning A llt fler lantbrukare investerar i tork och lagring hemma på gården. En av anled ningarna är den strukturrationali sering som ständigt pågår inom det svenska jordbruket med allt större brukningsenheter som följd. Ha kontroll över din vara Kravet på flexibilitet och kontroll över sin odling även efter skörd har påskyndat utbyggnaden av gårds lagring. Handeln har kontrat med olika typer av kontrakt där säljaren kan ligga på sin skörd och på så sätt sälja vid rätt tillfälle. Trots olika avtalstyper har du då ändå slutit någon form av köpeavtal och det är väl sällan man hört talas om någon som flyttat sin skörd fysiskt till annan köpare, när den väl är levererad. Svängningarna i marknaden tenderar till att öka både i styrka och i tempo i denna ”on line” värld. Att kunna sälja vid rätt tillfälle kommer i framtiden att vara en viktig parameter för odlingens lönsamhet. Handelsåret 2014 visar tydligt på detta. Den som lagrade sin skörd och sålde 22 Lagra rätt. Anpassa torklufts temperaturen efter fröets vattenhalt. Var noggrann vid lagringen där temperaturen måste ner under 15 o C och rapsfröna ha en maximal vattenhalt på 8 procent. under v. 16 våren 2014 fick 70 öre mer i grundpris än den lantbrukare som sålde i skörden under v. 31 sensommaren 2013. Varmluftstorka rapsen Det har tidigare skrivits en del artiklar i Svensk Frötidning om vad som är viktigt att tänka på när man ska torka och lagra in sin raps (till exempel nr. 8/2001). Det kan vara på sin plats med en repetition av några viktiga parametrar som man bör tänka på. Svensk Frötidning 6/14 Skörde- och torktips i raps • Skördemogen raps har en vattenhalt på 15–18 procent. • Tröska raps med låg periferi hastighet på cylindern samt stort slagskoavstånd. • Raps måste snabbt in i tork anläggningen efter skörd. • Varmluftstorkning är den säkraste metoden för tork ning av raps. • Torka ej med luft över 55 oC. • Övertorka inte. Om vattenhalten understiger 6–7 procent ökar risken för mekaniska skador. • Stabil lagring erhålls när temperaturen understiger 15 oC i rapsen. Viktigt arbete. Det är viktigt att tröska rapsen vid rätt vattenhalt och med korrekt inställning av tröskan. Sönderslagna frön kan orsaka lagringsproblem och avdrag vid betalningen. Raps måste vara torrare än vete för att klara lagring Vattenhalt Raps 10 % 12 % 14 % 17 % Vete 16 % 18 % 20 % 21 % Maximalt skadefri lagringstid, dygn Lagringstemperatur Skördemogen raps ska ha en vattenhalt mellan 15 och 18 procent. Mogen raps är i regel lätt att tröska varför cylinderns periferihastighet kan hållas låg och slagskoavståndet bör vara stort. Detta minskar risken för sönderdelning av gröna stjäl kar vilka kan sätta igen sållytorna. Vattenhalter i raps på 15 procent motsvarar i lagringshänseende cirka 20 procent vattenhalt i vete. Därför är det förståeligt att tröskad raps snabbt måste in i en torkanläggning. Möjligen kan en genomluftad lag ringsficka skjuta fram torkningen cirka ett dygn, men då får inte den utgående kylluften överstiga 15 oC (tabell 1). Varmluftstorkning är den vanli gaste och även den säkraste meto den för torkning av raps. På grund Svensk Frötidning 6/14 10 oC 350 140 56 15 oC 140 70 28 14 7 20 oC 70 35 14 3 Tabell 1. Uppskattning av maximal skadefri lagringstid i dygn beträffande grobarhet för raps som luftas. Källa Kreyger (1972). Torktemperaturen får inte överstiga 55 oC Vattenhalt, % Maximal temperatur, oC < 15 55 20 48 25 40 30 32 av fröets storlek passar balktorkar med små avstånd bäst. Ofta får man minska luft flödet rejält jäm fört med spannmålstorkning för att undvika att fröer blåser över och hamnar i frånluftskanalerna. Att kontinuerligt kontrollera spill materialet från cyklonerna i tor Tabell 2. Uppskattning av maximal torkningstemperatur för att be vara grobarheten hos höstraps till utsäde och för övrig användning. Källa: Cedell (1993), Nellist (1970). ken är därför en viktig åtgärd för att torken ska arbeta med maximal effektivitet. Ej för hög torkluftstemperatur Det är viktigt med rätt anpassad torkluft stemperatur. Detta för att undvika mekaniska fröskador och » 23 ” Att rapsen ska ha en så pass låg vatten halt som 8 procent inser man av resonemangetatt hälften av rapsfröet innehåller olja, vilken inte innehåller vatten, alltså innehål atten.” ler den andra hälften, rapsmjölet, allt v försämrad grobarhet. Torkluftens temperatur bör ej överstiga 55 oC och vid högre vattenhalter ska den sänkas (tabell 2). Raps bör ej heller övertorkas. Risken för mekaniska skador ökar när vattenhalten understiger 6–7 procent. Det är ofta de mekaniska skadorna som kan ge upphov till oförklarliga temperaturstegringar i ett lager av raps. Man ska ha klart för sig att rapsfrö är ett betydligt instabilare material att lagra jämfört med spannmål. En försämrad hygienisk kvali tet leder till att grobarheten ska das, att halten fria fettsyror snabbt ökar och att livsmedelssäkerheten riskeras på grund av mögeltoxi ner. För att vara lagringsstabil bör r apsen torkas till 8 procents vattenhalt och lagras under 15 oC. Att rapsen ska ha en så pass låg vattenhalt som 8 procent inser man av resonemanget att hälften av rapsfröet innehåller olja, vilken inte innehåller vatten, alltså inne håller den andra hälften, rapsmjö let, allt vatten. Vattenhalten i detta mjöl blir följaktligen då 16 procent v ilket inte är lagringsdugligt. Lagra under 15 oC Raps är förhållandevis lättorkad. Däremot är den som nämnts ovan, betydligt mer instabil att lagra. Korrekt kylning är därför ett viktigt moment i torkningsproceduren. Stabil lagring får man när temperaturen i materialet understiger 15 oC. Detta kan vara svårt när rapsen skördas under högsommaren och kyltemperaturen i torken inte understiger yttertemperaturen som då kanske ligger på 25 oC. Därför är en genomluftning vid flertalet tillfällen viktig i rapsen, för att på så sätt stegvis sänka lagringstemperaturen. I samband med kylning och genomluftning är det viktigt att också ha koll på kylluftens relativa fuktighet. Raps är lättorkad, men också lätt att återuppfukta i samband med luftningar. Använd klara fina dagar med hög luft vilket innebär temperatur under 15 oC och en relativ fuktighet under 65 procent. Lägre temperatur kräver lägre luftfuktighet. • CIMBRIA CIMBRIA CIMBRIA Cimbria Airheat Spannmålstorkar Varmluftspannor för Cimbria och transportsystem Airheat spannmålstorkning Spannmålstorkar Varmluftspannor Cimbria Airheat för och transportsystem spannmålstorkning Privé Elevatorskopor, remmar Spannmålstorkar Varmluftspannor för Spannmålssilo och skruv spannmålstorkning och transportsystem CIMBRIA CIMBRIA CIMBRIA CIMBRIA projekterar och levererar hela anläggningar. ViViprojekterar levererar hela anläggningar. Privéoch Elevatorskopor, remmar Spannmålssilo och skruv MoviproAB AB0451-612 0451-612 Movipro 35 35 jan@movipro.com Movipro ABAB0451-612 35 35 35 Movipro AB 0451-612 jan@movipro.com Movipro 0451-612 www.movipro.com jan@movipro.com www.movipro.com www.movipro.com Movipro AB 0451-612 35 www.movipro.com www.movipro.com jan@movipro.com Vi projekterar och hela anläggningar. Movipro AB 35levererar Movipro AB0451-612 0451-612 35• • • jan@movipro.com • jan@movipro.com Movipro AB 0451-612 35 • www.movipro.com www.movipro.com • jan@movipro.com www.movipro.com • www.movipro.com 24 Svensk Frötidning 6/14
© Copyright 2024