Välkommen till Vernissage Famnas Värdeforum och Bräcke Diakonis Förbättringskraft 30 maj 2013, kl. 13.00 – 16.00 Bräcke diakoni - Utbildningshuset Diakonivägen 10a, Göteborg Famnas Värdeforum är ett kvalitetsutvecklingsprogram som syftar till att skapa en kultur av ständiga förbättringar. Arbetsmetoden bygger på idén om mikrosystem som är platsen där vårdtagare och vårdgivare möts för att tillsammans skapa värden för dem vården och omsorgen finns till för. Famnas Värdeforum har utarbetats i nära samarbete mellan Qulturum, utvecklingsenheten i Landstinget i Jönköpings län. Under våren har åtta team deltagit, Bräcke diakoni Gingstgården, Bräcke diakoni Helhetsvården, Bräcke diakoni Riddarstensgården, Bräcke diakoni Skogslyckan, Hospice Gabriel, Räddningsmission Bellmansgatan samt Västgötakollektivet. Totalt har 42 medarbetare genomfört programomgången av Värdeforum i Göteborg. Teamen har systematiskt arbetat med att genomföra konkreta förbättringsarbeten i vardagen inom områden som munhälsa, måltidsupplevelse, överrapportering och informationsflöde, aktiviteter i vardagen och egentid för de äldre. Vernissagen sker i samarbete med Bräcke diakoni som presenterar förbättringsarbeten från sitt kvalitetsutvecklingsprogram Förbättringskraft. Mer information: Viktoria Loo, utvecklingsledare, Famna, viktoria.loo@famna.org Maria Trygg, utvecklingsledare, Famna, maria.trygg@famna.org Thomas Schneider, kvalitetsansvarig, Famna, thomas.schneider@famna.org Theresia Lidén, kvalitetsutvecklare, Bräcke diakoni, theresia.liden@brackediakoni.se Program 13.00–13.05 Välkomsthälsning Thomas Schneider, Famna Theresia Lidén, Bräcke Diakoni 13:05 – 13:20 Presentation av förbättringsteamen Viktoria Loo (Famna), Bo Lindquist (Bräcke diakoni) och teamens coacher Mingel och samtal med förbättringsteamen 14:00 – 14:30 Värdeforum och Förbättringskraft - En kultur av ständiga förbättringar Viktoria Loo & Theresia Lidén Mingel och samtal med förbättringsteamen 15:15 – 15:45 Samtal om kvalitet och förbättringar i vård och social omsorg Helen Mellström, områdeschef Rehab och psykiatri, Bräcke Diakoni Jerry Karlsson, VD Svenska institutet för kvalitetsutveckling (SIQ), Göteborg Samtalet leds av Thomas Schneider 16.00 Avslutning AKTIVITETER I VARDAGEN SÅ MYCKET MER ÄN BARA PROMENADER… Team medlemmar: Coach Magnus Viktor, Jennie Wängberg, Fatima K Benkhalifa, Christine Andersson, Valbone Smakolli, Jovelyn Aruta, Remedios Larsson. Kontakt: magnus.victor@brackediakoni.se Verksamheten: Ginstgården är ett särskilt boende med inriktning demenssjukdomar. Boendet har 24 platser fördelat på tre avdelningar och 26 fast anställda. Verksamheten ligger i Alingsås, startades år 2004 och drivs av Bräcke diakoni sedan år 2010. Förbättringsområde: I projektgruppen valde vi att arbeta med aktiviteter i vardagen. Detta för att stimulera och tillgodose de boendes individuella behov. Genom processkartläggning identifierade vi ett behov av att se över och förändra våra vardagliga rutiner. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat: Vi valde ut tre boende, en på varje avdelning, och frågade hur de upplevde vardagsaktiviteterna. Vi testade att införa nya rutiner där en av två personal skötte den dagliga städningen och den andre, tillsammans med de boende höll i aktiviteter, som att vika servetter och haklappar och dukade av och på matbordet. Personalen prioriterade att vara med de boende framför övriga rutiner. Mål: • Att tillgodose de boendes behov av individuellt utformade aktiviteter och gruppaktiviteter i vardagen. • Att få personal att se ur nya perspektiv. • Att förhöja de boendes livskvalité och få en känsla av sammanhang. Mätning: Vi mätte upplevelsen av vardagsaktiviteten med ”Glad, ledsen och neutral gubbe”. Hur går vi vidare: Vi använder oss av de boendes levnadsberättelser och fokuserar på vår värdegrund. Vi har skapat en aktivitetspärm och blankett för olika aktiviteter i vardagen, där man ser de boendes önskemål individuellt och i grupp. Vi skall fortsatta med FAMNA möten och ha en separat punkt på våra APT. Vad har hänt vid sidan av förbättringsprojektet: Det har skett en förändring där personalen ser nya vägar och nya möjligheter, till förbättring för de boende . Vi har genomfört förändringar i det dagliga arbetets rutiner vilket leder till ett lugnare boende och arbetsmiljö. Vad har vi lärt oss: • Att använda de rätta verktygen för att komma vidare i vårt utvecklingsområde. • Att med enkla medel tillgodose de boendes behov av aktiviteter. • Att planera tiden är viktigt för boende och personal. Aktiviteter i vardagen Namn:_______________ Rum:___________________ Tycker om: Enskild: _____________________ I grupp: ____________________ _____________________ ____________________ _____________________ ____________________ _____________________ ____________________ Resultat: • Resultatet var positivt och uppskattat av boende och personal. • Arbetet har lett till en förbättrad planering och förbättrat samarbete. Ett förbättringsprojekt i Skapa livskvalitet med matglädje Värdeforum - nya anpassade alternativ Anders Thilander- kock, Åsa Gullner- undersköterska, matansvarig, Anna Hedelin- undersköterska natt, Jenny Wahlsjuksköterska, coatch, jenny.wahl@brackediakoni.se Verksamhet: 1982 startade Helhetsvården, Sveriges första Hospice med plats för 10 gäster. Här vårdas svårt sjuka människor i livets slut, främst med cancerdiagnoser men även med andra obotliga sjukdommar. Hospicevårdens 4 hörnstenar är: symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närstående stöd. Vi arbetar i team med sjuksköterska, undersköterska, diakon/präst, läkare, kurator och vårdutvecklare. Vår målsättning är att i en trygg, hemlik miljö ge våra gäster god vård ur ett helhetsperspektiv. Bilder Förbättringsområde Mål Ideén att arbeta med måltidssituationen kom från enhetsshefen på Helhetsvården eftersom hon hade märkt att vi slänger mycket mat. Idéen byggdes vidare efter möte med Anders Thilander, kocken, som sen också blev en av teamets medlemmar. Alla i teamet har tyckt att det har varit ett spännande och angeläget område. Vi har bland annat hämtat inspiration från andra enheter och från häftet: Ätglädje vid minskad aptit: Gull-Britt Fager, Gothia Förlag. Övergripande mål: ”Att gästen får behålla livskvaliteten kring matsituationen.” Specifikt mål: ”Att 80% av de som kan kommunicera ska vara nöjda med den maten de har blivit erbjudna.” (Att ha 100% som mål är inte möjligt med tanke på våra gästers sjukdomsprogress.) Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Med hjälp av processkartläggningen och fiskbenet såg vi att ett av de stora problemen kring matsituationen var att gästerna inte åt den lagade maten som kom från restaurangen Spis och Ro. Analys i fiskbensdiagrammet visade att detta bl a berodde på sjukomdomstillstånd och medicinbiverkningar. Vi ville därför testa att erbjuda ett, utifrån gästens sjukdomstillstånd, mer anpassat alternativ till den lagade lunch-maten. Med hjälp av Anders fick vi nya ideér och tips kring tilltalande alternativ som var både enkla att göra och såg lockande ut. Under testperioden tillreddes de kalla alternativen på Helhetsvården och sopporna av Anders. Eftersom de flesta av våra gäster är i ett sent palliativt skede kan de inte tillgodogöra sig den lagade maten men kan istället ha glädje av ett lättare alternativ så som smothie/fruktdrink, en slät soppa osv. Även om man inte äter mycket så kan några skedar eller klunkar av något som ser tilltalande ut bli en positiv måltidsupplevelse. Mätningar Mat från restaurangen Vanliga alternativ Inte ätit 12 10 Antal gäster 8 7 6 4 2 0 Mätning med anpassade alternativ -hur många gäster åt den lagade maten Mat från restaurangen Anpassade alternativ Inte ätit 12 10 8 3 6 4 2 0 0 g1 Da g9 Da g8 Da g7 Da g6 Da g5 Da g4 Da g2 Da g3 Da ew 0 g1 Da g9 Da g8 Da g7 Da g6 Da g5 Da g4 Da g3 Da g2 Da g1 Da Baslinjemäting - tre veckor i april: Vi började mäta hur många av våra gäster som åt den lagade lunchmaten. Testperiod - slutet av april och början av maj: Under vår testperiod erbjöd vi anpassade alternativ. I mätningen ingick också att fråga gästerna om dom var nöjda med den mat dom blivit erbjudna men det har varit svårt både att fråga och få svar. Antal gäster Baslinjemätning -hur många gäster åt den lagade maten Resultat: Under baslinjemätningen blev det extra tydligt för oss att det är många av våra gäster som inte äter den lagade maten (de gula stolparna). Det innebär att mycket av den tid som både kocken och personalen på Helhetsvården lägger på att förbereda och göra i ordning maten är bortkastad. När vi testade att erbjuda ett mer anpassat alternativ såg vi en tydlig skillnad i hur många av våra gäster som faktiskt valde att äta någonting (röda och blåa stolpar). Även om vi inte har kunnat få svar på vår fråga om dom var nöjda med maten tolkar vi resultaten som positiva och att det är fler som var nöjda under vårt test än under baslinjemätningen. Vi har också fått väldigt positiv respons på alternativen vi erbjudit från både gäster och anhöriga. (Det har varit svårt att få svar eftersom gästen t ex har sovit, varit orolig, haft besök osv.) Vad har hänt vid sidan av förbättringsprojektet? Vi har fått en ökad förståelse och insikt i varandras arbetssituationer vilket har gett ett ökat sammarbete. I och med mätningarna har gästernas låga matintag synliggjorts vilket har blivit en påminnelse om att vara extra uppmärksam på hur gästerna äter och betydelsen av att hitta något som gästen uppskattar. Vad har vi lärt oss? Hur går vi vidare? Att det är viktigt att sätta ett bra och tydligt mål innan man startar mätningar. Att vi kan bli bättre! Genom att vi tänker nytt och ser möjligheterna. Vi ska introducera och involvera våra kollegor. Ett anpassat alternativ ska finnas med på menyn och erbjudas varje dag. Samarbetet mellan Anders i köket och personalen på HV kommer att fortsätta för att hitta de bästa alternativen för våra gäster. Ett förbättringsprojekt i Värdeforum EFFEKTIVARE och SÄKRARE överraporteringar Vårt team består av: Lisbet Larsson undersköterska, Jennie Andersson undersköterska (natt), Marita F Acosta undersköterska, Margareta Odelsson undersköterska, Lena Berg stödpedagog, Elin Sundberg undersköterska (coach), elin.sundberg@brackediakoni.se Riddarstensgården är ett demensboende i Lerum, mellan Alingsås och Göteborg. Boendet ligger på Riddarstenshöjden i ett lummigt grönområde. Boendet består av fem avdelningar med åtta lägenheter på varje enhet. Vi har mycket aktiviter och utevistelser som erbjuds våra boende. Personalen består av undersköterskor, stödpedagog och två sjuksköterskor. På kvällar och helger har vi joursjuksköterskor. Vi har tillgång till sjukgymnast och arbetsterapeut. En dag i veckan kommer läkare för att gå rond på boendet. Överrapporteringen är en viktig del av tryggheten kring de boende. Vi valde detta ämne som FAMNA projekt eftersom vi som personal kan känna att vi inte har någon tydlig rutin kring rapporten. För att minimera medicin och omvårdnadsmissar och för att kunna möta boende och personal samt anhöriga på ett professionellt sätt, så måste vi hitta en bra rutin. Vårt SMARTa mål är att 100% av medarbetarna ska använda den nya rutinen och att det ska vara uppnått till sommaren. Vi vill med detta projekt göra rapporttillfällena optimala. All personal ska använda sig av verktyget så att det blir naturligt och enhetligt. Vi vill skapa en ökad säkerheten och tryggheten för våra boende genom denna förbättring. 100% 80% 60% Före Efter 40% 20% 0% Riddaren Stenen Jätten Oxen Svanen Andel dagar som rapporten fungerade bra, veckan före och veckan efter införande av nya rapportmodellen. Genom processkartläggningen kunde vi tydligt se ”gapet” i vår nuvarande rutin och hur det borde vara. Rapporterna tog för lång tid och viktig information missades. Med hjälp av ”fiskbenet” fick vi fram idéer på lösningar. Vi genomförde en baslinjemätning för att se hur stor tidsåtgången var vid rapporten i nuläget. Bara genom att börja mäta fick vi en klar förbättring och tidsåtgången minskade påtagligt. Med hjälp av PGSA –hjulet testade vi förbättrade rutiner och ett nytt rapportblad. Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Mot en mera meningsfull tillvaro Genom ökad samverkan på boendet Agneta Andersson, Harriet Johansson, Arberie Lalinca, Erminka Muminovic, Emma Nilsson, Anne-Bell Torvad och Maida Zilic agneta.andersson@brackediakoni.se (coach) Verksamheten Äldreboendet Skogslyckan ligger i Uddevalla med närhet till vackra och natursköna omgivningar. Skogslyckan byggdes 1969 och består av 7 enheter, fördelat på 96 lägenheter och drivs av Bräcke Diakoni på uppdrag av Uddevalla kommun. På Skogslyckan talar vi om att göra ”kan-listan” längre än ”kan inte-listan”. Vi arbetar utifrån ett salutogent synsätt med utgångspunkt att ta tillvara det friska genom att uppmuntra och se de resurser som varje människa har. Vi är övertygade om att det salutogena bemötandet bidrar till hälsa och ett gott åldrande. Vi som arbetar här är undersköterskor, sjuksköterskor och stödpedagoger. Förbättringsarbetet Vårt förbättringsarbete grundar sig på hur vi i verksamheten kan samverka för att skapa meningsfull tillvaro för våra boenden. Vi valde att göra en pilotstudie på en person. Denna person är i stort behov av regelbunden aktivering, vid mindre stimulering och brist på aktivering växlar personens sinnesstämning. Detta är likasinnat för flera andra som bor hos oss och är därför ett bra exempel som vi kan användas oss av i vårt förbättringsarbete. Målsättningen för denna person var att skapa en mera meningsfull tillvaro som visar sig i form av en gladare och jämnare sinnesstämning. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat Med hjälp av fiskbensdiagrammet kunde vi synliggöra betydelsefulla faktorer för att personen ska må bra och känna en meningsfull tillvaro. Dessa faktorer blev våra insatser, vilka ni kan se till höger. Vi valde att mäta över tid, under tolv dagar. Vi använde oss av en glad, neutral och en ledsen gubbe. Vi som känner henne väl skattade sinnesstämningen med hjälp av dessa gubbar, personen uttrycker på ett tydligt sätt hur hon mår, i form av kroppsspråk, ansiktsuttryck och humörssvängningar. Personal på respektive våning och dagverksamhet ”mätte” utfallet genom att sätta en gubbe för varje avslutad aktivitet under dagen (före, under och efter). Digrammet nedan visar den sammanfattade sinnesstämningen för dagen. Resultat Vi kan konstatera att de framgångsfaktorer och de insatser vi har genomfört har gjort skillnad. Personen ifråga har fått en jämnare sinnesstämning, vi kan se att det svänger under lördag och söndag. En av flera orsaker kan vara att dagverksamheten då är stängd, vilket resulterar i mindre och oregelbunden aktivering. Vid ett tillfälle var dagverksamheten stängd (tis), vilket även det visade sig i rastlöshet och svängningar i sinnesstämningen. Under helgen hade vi stöd av elever som hjälpte till att baka, denna lilla insats medförde att sinnesstämningen var jämnare. Det går också att urskilja att regelbunden aktivering på våningen och i dagverksamheten, stöd av personal vid större aktiviteter samt att komma i god tid innan aktiviteten är viktiga faktorer för att personen ifråga skall må bra. Vad har hänt vid sidan av förbättringsarbetet Vi har presenterat arbetet på APT och har därför kunnat sprida arbetet vidare i verksamheten. Eftersom vi har fokuserat på en person har det varit viktigt att föra vårt arbete vidare, för att kunna använda arbetssättet för fler boenden. Detta har skapat ett stort intresse för hur vi tillsammans kan samverka mellan våningarna och via vår dagverksamhet. Det krävs inte stora förändringar för att nå resultat. Vad har vi lärt oss Att det är viktigt att samtliga har en god kommunikation, är engagerade och har en klar målsättning. Förändringsarbete tar tid! Hur går vi vidare Våra insatser har inte varit stora, men tillräckliga för att kunna bidra till förbättring. Dessa små förändringar sporrar oss att arbeta vidare! Det är positivt att samtliga kommer från olika avdelningar, på så sätt har vi kunnat sprida vårt förbättringsarbete i hela verksamheten. En engagerad personal med volontärer är en stor resurs i verksamheten. Vi har redan skapat diskussion kring hur vi ska fortsätta skapa en meningsfull dagverksamhet för alla våra boende genom ökad samverkan mellan våningarna och dagverksamheten. Vid nästa förbättringsarbete anser vi det viktigt att engagera hela verksamheten och ge alla möjligheten att välja förbättringsområde själva. Vi har fått tillgång till bra verktyg för att bedriva ett fortsatt förbättringsarbete. Bland annat Fiskbensdiagrammetsom har varit bra för det är en tydlig och enkel metod för att definiera ett problemområde. För att kunna nå ut till fler krävs det därför att vi är aktiva och sprider information vidare. Vi vill hålla igång förbättringsarbetet och tänker därför fortsätta med att mäta, utvärdera och förbättra för fler boenden. Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Ökad egentid Stunden som genom en enkel rutinförändring kan bli det lilla extra för de boende Teamdeltagare: Helena Andersson, Joseé-Mari Mahoro och Anette Andersson (coach), anette.andersson@brackediakoni.se Äldreboendet Skogslyckan ligger i Uddevalla med närhet till vackra och natursköna omgivningar. Skogslyckan byggdes 1969 och består av 96 lägenheter fördelat på 7 enheter. Sedan april 2010 driver Bräcke Diakoni Skogslyckan på uppdrag av Uddevalla kommun. Här arbetar undersköterskor, stödpedagoger, sjuksköterska, enhetschef i nära samarbete med läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och volontärer.. Vi arbetar utifrån ett salutogen synsätt, utgår från det friska. Här vill vi skapa en trygg och meningsfull vardag full av livskvalitet. Vi är övertygade om att det salutogena bemötandet bidrar till ett gott åldrande. Vilja Förbättringsarbete Vi valde att arbeta med de boendes egentid då tid för det lilla extra är något som vi ofta har svårt att skapa. Vi har uppmärksammat att bristen av tid till att göra det lilla extra var ett återkommande samtalsämne under rapporter mellan personalen och även under samtal med de boende. Med egentid menar vi tid som boende och kontaktperson spenderar efter boendes önskemål, exempelvis prata minnen, titta på foton, promenera, köpa blommor på torget eller ta en fika i hamnen. Målsättning Vi vill att de vårdtagare som vill ha egentid ska kunna erbjudas tid till detta. Målsättningen är 2 timmar/boende i veckan. För att uppnå denna förändring på alla våningar på hela boendet anser vi att 1 år för implementering är en rimlig tid att sätta. Resultat Som diagrammet visar har en våning (X) uppnått målresultatet redan från vecka 1. Detta kan bero på att det för tillfället fanns det två tomma rum och en boende var på sjukhus. De andra två våningarna (Y och Z) uppnådde inte målet. Orsakerna var bl.a. utbildning, rehabilitering av boende , dagsformen växlar från dag till dag så boende vill /orkar inte alla dagar. Läkarbesök/tandläkarbesök, när en personal åker med påverkar. Då blir en personal kvar på våningen och därmed skulle eventuell egentid inte kunna ges med kvalitet. Idéer Genomförande Vad har vi gjort och hur har vi arbetat Vi började med kartläggning av egentiden. Med hjälp av fiskbensdiagrammet benade vi ut varför vi har svårt att få tid till egen tiden. Vi gjorde sedan en nulägesmätning av egentiden. Vi kom fram till att det vi kan påverka med egentiden är att höja kvaliteten på den tid som vi kan ge de boende och det ville vi testa genom att lämna över larmtelefonen och våningstelefonen till kollegan så att personal utan störning kan ägna sig åt en boende. Vi valde ut sex boende, två per våning (X, Y och Z). Möten Dela upp möt tider Dokumentation Tidsbrist Arbetsbelastning Vikarier Info till ssk Oförutsedda & anhöriga händelser Pro capita Måltidsservering Vi får inte tid till ”Egentid” Avlösning av larmtelefon Egentid per boende Timmar per dag 2,5 Utbildning Prioritering Larm MÅL = 2 tim/dag 2 vån X vån Y vån Z 1,5 1 0,5 0 v1 v2 v3 Vad har hänt vid sidan av förbättringsprojektet Den boende som känner sig nöjd ökar sin egen livskvaliteten i form av ökad egen aktivitet. De går t.ex. ut på balkongen på eget initiativ istället för att vara inaktiv. I nästa steg För att skapa tid är det önskvärt att möten och utbildningar fördelas över både f.m. och e.m. Möjlighet att skapa tid finns även genom att göra förbättringar kring dokumentationen. Ytterligare ett önskemål är att införa Procapita för att kunna synliggöra det vi gör på ett samlat ställe. Andra insikter Efter kartläggning och fiskbensdiagrammet fann vi flera förbättringsmöjligheter som vi inte kan påverka i nuläget som t.ex. dubbeldokumentation, förläggningen av möten, utbildningar, sjukfrånvaro och oförutsedda händelser i boende miljön. Egentiden uppfylldes i vissa fall men antecknades inte och då synliggjordes den inte. Vad har vi lärt oss Små förändringar kan leda till stora förbättringar, både för boende och personal. Alla tänker till, funderar och agerar utifrån de förutsättningar som finns. Hur går vi vidare Nu skall vi arbeta med att överlämning av larmtelefonen blir en lika naturlig del av arbetet som att servera mat. En person på varje våning blir ansvarig för att införa det nya arbetssättet. Uppföljning kommer i framtiden att visas på en ”sol” där alla boende synliggörs så att man direkt kan se hur lång tid den enskilde boende har fått i individuell tid. Förbättrad munhälsa genom snabbare inspektion och bättre dokumentation Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Åsa Jenschke Andersson Coach, Jörgen Lundgren, Marita Gunnarsson, Johanna Hansson, Ann-Jeanette Larsson kontoret@hospicegabriel.org Hospice Gabriel är en palliativ vårdenhet och finns för dem som har en obotlig sjukdom t.ex. cancer, ALS, grav hjärtsvikt och i behov tillfällig symtomlindring eller vård i livets slutskede. Målet är att bedriva specialiserad lindrande vård med fokus på livskvalitet vad gäller människans fysiska, psykiska, sociala och andliga dimensioner. På Hospice Gabriel får man vara den man är, känna trygghet och leva som hemma. Vården utgår från gästens behov och egna önskemål. Stor vikt läggs också på att stödja familj och anhöriga. Avdelningen har 8 vårdplatser, dagvård och ett palliativt team. Vårdpersonalen består av läkare , sjuksköterskor och undersköterskor. Persondata: ________________________ Förbättringsområde Vi som arbetar med projektet är sjuksköterskor och undersköterskor. Vi har uppmärksammat en ökning av munsvamp bland våra gäster. Detta är ett angeläget område att förbättra eftersom vi vet att munsvamp och dess symtom leder till försämrad livskvalité för våra gäster. Mål • Inspektion av munhålan inom 24 timmar efter inskrivning. • Tydligare dokumentationsrutiner vilket innebär införande av checklista (se bild) för varje ny gäst, dokumentation i journalen under symtomlindring. Ansvaret att dokumentera ligger på all personal. Namn:____________________________ CHECKLISTA MUNSVAMP Inspekterat munhålan inom 24 tim från ankomst JA NEJ Datum:__________ Status:____________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ Behandling : Ja Nej Medicinsk beh: ____________________________________ Startdatum:________________________________________ Munprotesbehandling: Rengör ordentligt och lägg i Klorhexidinlösning 2mg/ml över natten tv (Tills svampen är färdigbeh) Byte av tandborste ska ske efter 3 dygn. Datum:__________ Fortsatt muninspektion oavsett status 1 gång/vecka Fredagar. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat Vi började med att granska tio slumpmässigt utvalda journaler. Vi sökte efter om det var gjort en inspektion av munhålan och om det var dokumenterat i journalen. Vi fann att det var få av våra gäster som var inspekterade i munnen inom 24 timmar, dokumentationen var bristfällig och vi insåg att det inte fanns något självklart ställe där vi skulle dokumentera. Vi tänkte över våra rutiner vilket ledde till upprättande av en checklista, vi kom överens om att dokumentation av munhälsa sker under fliken symtomlindring/nutrition, vi sammanställde även en munvårdspärm med information om munhälsa. Idag finns material för muninspektion på varje rum. Vi har även infört en ny rutin för våra doktorer att göra en muninspektion i samband med inskrivning av ny gäst. All personal är informerad och delaktiga i de nya rutinerna. Efter införandet av nya rutiner har vi återigen granskat tio journaler på nyinskrivna gäster. Nu ser vi en klar förbättring av snabb inspektion och klart förbättrad dokumentation. Resultat journalgranskning före och efter förbättringsarbetet Andel patienter 100% 80% 60% 40% 20% 0% Inspektion inom 24 tim Före Dokumentera under flik 8 symtom ( sökord nutrition ). Ny checklista Munvårdslåda och pärm Resultat Före förbättringsarbetet granskades 10 journaler, det visade att 30% var inspekterade inom 24 tim och i 50% av de granskade journalerna fanns munstatus dokumenterat under vårdtillfället. Efter förbättringsarbetet och införandet av nya rutiner var 80% inspekterade och dokumenterade inom 24 timmar, en klar förbättring. Målet är dock att 100% av våra gästers munhälsa skall vara inspekterad och dokumenterad inom 24 timmar. Dokumentation under vårdtiden Efter Vad har vi lärt oss Vi har lärt oss ett nytt sätt att arbeta och fått olika verktyg för att kunna göra förändringar t.ex. flödesdiagram, fiskbensdiagram/orsak-verkan-diagram och PGSA –hjulet. Vi har insett att man genom enkla små förändringar kan göra skillnad för dem vi är till för. Tillsammans kan vi få till en förändring och en förbättring! Hur går vi vidare Vi kommer att göra en uppföljning hösten 2013 genom att göra en ny journalgranskning. Vår förhoppning är att vi skall fortsätta med ständigt förbättringsarbete, vi har funderingar och idéer för vårt nästa arbete. Vi ser t.ex. ett behov av förbättrade och nya rutiner kring mellanmål, eftersom vi har fler gäster som är under cytostatikabehandling som kräver ett högre näringsintag. Det är planerat att resten av personalgruppen ska vara med i Famnas värdeforum redan till hösten 2013. Marita Zarmén, personal på Bellmansgatans gruppboende och deltagare i FAMNA-projektet uttrycker sig positivt till de konkreta resultaten på arbetsplatsen. -Jag är förvånad över att metoderna vi fick lära oss var så effektiva och väl fungerande. Läs mer! Bellmans Allehanda ägnar ett helt nummer åt förändringsprojektet på Bellmansgatans gruppboende. Bellmans Allehanda Marita Zarmen, behandlingsassistent N r 1 M a j 2 0 1 3 ”En tidning om förändringsarbete” GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION BRA INFORMATION -VÄGEN TILL TRYGGHET & BRUKARINFLYTANDE Medinflytande och självständiga val har varit ledord i Bellmansgatans förändringsarbete. -De som är boende hos oss skall själva ha makt att begrunda och välja vilka aktiviteter man vill delta i, säger Maria Schaaf, samordnare på Bellmansgatans gruppboende i centrala Göteborg. Maria Schaaf, samordnare, Bellmansgatan Målet har varit att lämna gamla metoder som ex. lösa anslag hängande lite här och där i lokalerna. Slippa springa runt i trapphuset och knacka dörr, för att man ibland glömt att sätta upp ett anslag om dagens aktiviteter. -Vi har pratat ihop oss om en ny metod, fortsätter Maria. Metoden bygger på ett veckoprogram som delas ut i varje boendes brevlåda samt anslås i hissen som alla använder dagligen. -Det känns som att vi hittat rätt men vi får se efter våra mätningar om det stämmer, säger Maria när vi träffar henne på sin arbetsplats efter ungefär halva projekttiden. MÖTEN I Enkätundersökningen ÖGONHÖJD FÖRSTÄRKS! Leif Johannesson, behandlingsassistent Blev det något resultat av förändringsarbetet? -Det händer saker nästan varje dag, säger Leif Johannesson, nattpersonal på Bellmansgatans gruppboende. Kanske är det för att informationen blivit tydligare. Dagsformen hos våra boende verkar ha förändrats till det bättre. Det skapar mindre ångest och leder till mindre uttag av behovsmediciner. Bra och välbesökta aktiviteter bryter isoleringen, menar Leif. -Utvecklingsarbetet har också gett resultat i personalgruppen. Jag upplever att vi kommit närmare varandra. Det beror nog på att vi fått ventilera våra åsikter och fått en större kunskap i teamet om hur ett förändringsarbete bedrivs. Vi har fler saker att prata om med våra boende och det gör att våra ”möten i ögonhöjd” förstärks. Viktigt att tillägga är också att de sociala banden mellan de boende verka förstärkas. -Alla måste inte komma till aktiviteterna, det viktiga är att alla fått frågan och gjort ett eget val, avslutar Johannesson. Mätningar Evidens Vi intervjuade alla våra boende enskilt med hjälp av en enkät med två frågor: 1: Nu kommer aktivitetsinformationen som en lapp i brevlådan, vad tycker du om det? Resultat: En majoritet tyckte att det blivit bättre nu. Några tyckte att det var lika bra som tidigare. 2: Vilket informationssätt tycker du är bäst? Resultat: De flesta svarar att anslagstavlan är den bästa platsen och nästan lika många gillade brevlådan bäst. Gruppboendets nya veckoprogram, anslaget i den välbesökta hissen. Det vi kom fram till var att de flesta boende tycker att det är bättre nu. De tyckte att det var det bra sätt att få information på, men ser även att det är bäst med fler informationsställen. Resultatet av den här mätningen visar att det inte blev fler eller färre deltagare men att ingen uteblev pga att informationen inte nått fram. Vi har också gjort en annan mätning för att se om det nya sättet att informera på, resulterar i fler deltagare i aktiviteter. Vi valde fyra olika aktiviteter; husmöte, yoga, målning och promenad. Läs mer i reportaget ”MÄTNINGAR - EVIDENS” här intill! Veckans Ros Vad har vi lärt oss? Felicia Edholm, berättar: Vi har fått verktyg Felicia Edholm. behandlingsassistent att skapa välmående både hos personal och boende. De här Fiskbenet: en metod/verktyg man arbetat med. verktygen kommer vi att ta med till nästa förändringsprojekt. Vi har blivit bättre på samarbete och upptäckt nya förmågor hos varandra i personalgruppen. -Vi tänker i förbättringstermer, avslutar Felicia Edholm. går till Hjördis Berling för lång och trogen tjänst! Före Efter Peter Lindgren, behandlingsassistent Mätningar före och efter den genomgripande förändringen av informationsrutinerna är gjorda. I 10 veckor har mätningarna gjorts. Peter Lindgren, statistikansvarig, är bekymrad: -Vi kan se ett resultat som mer liknar en profil av Himalaya än något annat. Mätningarna har gjort oss medvetna om att deltagandet till aktiviteterna inte beror på informationen utan mer på dagsform, väder och andra intilliggande aktiviteter. Trots allt har våra studier lärt oss något - om än inte det vi i förväg trott. Lindgren utstrålar ändå ett lugn över att satsningen på nya informationskanaler i huset varit en bra förändring. -Vi kör vidare, trots att mätningarna inledningsvis skapade myror i våra huvuden avslutar Lindgren och ser nöjd ut. Alla undrar, hur går vi vidare? Med våra nya verktyg går vi vidare mot fortsatt förbättring. Kontaktmannaskapet är vårt nästa fokus. Redaktionen: Suzanna Zimonja Mitric s.mitric@raddningsmission.se Felicia Edholm Maria Schaaf Leif Johannesson Peter Lindgren Marita Zarmén Suzanna Zimonja Mitric, personal och Famnacoach -Detta kändes som något stort och tungt tidigare. Nu känner ingen i arbetsgruppen längre någon oro. Vi har lärt oss mer om förändringsarbete och nu känns detta som en naturlig fortsättning, säger Suzanna Zimonja Mitric, behandlingsassistent och coach i förändringsprojektet. -Vi startar nog med ett fiskben, funderar lite över några smarta mål, kör en PGSA, kanske en 5p... sen borde vi vara redo för lite mätningar, säger Suzanna till BA´s reporter Peter Lindgren. Layout & Grafisk Formgivning - Peter Lindgren D Ö JJD HÖ NH O NHÖ Ö G ON E N I ÖG Ö EN J D M ÖT MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖTEN I ÖGONHÖJD -och det har ju kostat en del pengar... MÖTEN I ÖGONH H ÖJD MÖTEN N I ÖG ÖGO ON HÖJD MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖTEN I Förändringsarbete -är det mödan värt? MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖ Från löfte till handling - genom förbättrad kommunikation Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Ann-Lena Ekström, Jim Ernfridsson, Rickard Svensson, Susanne Linderoth, Mail till coachen: storalb@hotmail.com Verksamhet Stiftelsen Västgötakollektivet grundades 1986 och är ett HVB-hem för ungdomar mellan 13 och 21. Verksamheten är fördelad på tre enheter där behandlingsarbetet främst drivs på Sikagården i Falköping där vi har 10-12 platser. Våra ungdomar är placerade enligt LVU och SoL. Vi tar även emot akutplacering, främst på Slättängshammar utanför Mullsjö. Planerna för Nyskogen, Tidaholm är att ta emot ensamkommande flyktingbarn. All personal hos oss arbetar som behandlingspedagoger. Förbättringsområde Personalen på Västgötakollektivet uppmärksammade att informationen mellan ungdomar och vuxna inte fungerade. Ungdomarna klagade på att deras önskemål glömdes bort. Vilket skapade irritation samt att ungdomarna fick känslan av att vuxna inte brydde sig. Genom fiskbensdiagrammet kom vi fram till att en av orsakerna var bristande kommunikation mellan vuxna. Vårt förbättringsområde blev därmed att förbättra denna kommunikation. Målsättning Att skapa strukturer kring våra överlämningar för att kommunikationen ska bli bättre, vilket leder till att ungdomarnas önskemål blir viktiga och inte glöms bort. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat • Mätningsenkät 1 (fig1): Efter varje överlämning ställdes frågor till ungdomarna utifrån en enkät. Om ungdomarna hade lämnat ett önskemål att ta upp på överlämningen, så fick de berätta VAD de har framfört och till VEM de lämnat sina önskemål. Detta för att kunna mäta hur mycket information som hamnade ”mellan stolarna”. • Brainstorm: Vi kom fram till olika förbättringsidéer. • Tänkande hattar: Med hjälp av denna metod kunde vi väga för- och nackdelar mot varandra och på så sätt komma fram till vilket förbättringsförslag som vi ville börja testa. • Tavla (fig2): Vi satte upp en stor Whiteboard där varje ungdom fick en egen spalt. Förutom veckans dagliga aktiviteter skapades en rad för överlämning. Där ska de vuxna anteckna ungdomarnas önskemål direkt när de uttrycks. • Mätningsenkät 2 (fig3): Inför varje överlämning frågar vi (Famnadeltagare) om våra kollegor använt tavlan. Fig 2 Vad har hänt vid sidan av förbättringsprojektet Under tiden vi har arbetat med vårt förbättringsområde har vi upptäckt att vi vill göra ett nytt förändringsarbete kring strukturen på våra överlämningar som idag inte är tillfredställande. Hur går vi vidare Till hösten kommer vi att utföra en ny mätning enligt figur 1 för att se om förändringen har blivit en förbättring. Resultat När vi informerade vuxna om vår mätning (fig1) märkte vi direkt en förbättring av kommunikationen. Ungdomarna upplevdes nöjdare och mindre klagomål framfördes. Ändå kunde vi konstatera att hälften av det som ungdomarna framfört inte hade överlämnats. Därför kommer vi att göra ytterligare en mätning, för att se vad detta beror på. Vad har vi lärt oss Vi har genom Famnaträffarna fått nya redskap för att på ett enkelt sätt kunna mäta och förhoppningsvis skapa de förbättringar som behövs på vår arbetsplats. För att uppnå bästa förändringsresultat har vi insett vikten av att engagera alla kollegor i förändringsarbetet. 1 2 3 4 5 6 7 Intresserad av Famnas Värdeforum? Är du eller din organisation intresserad av att medverka i Famnas Värdeforum? Vill ni anmäla er till Famnas Värdeforum, diskutera möjliga projekt eller undrar något så ta gärna kontakt med: Viktoria Loo, utvecklingsledare, viktoria.loo@famna.org Maria Trygg, utvecklingsledare, maria.trygg@famna.org Thomas Schneider, kvalitetsansvarig, thomas.schneider@famna.org