1. No category

Famnas Värdeforum
Ett kvalitetsutvecklingsprogram för non-profit vård och social omsorg
Välkommen till Vernissage av
Famnas Värdeforum
23 september 2010, kl 13.00 – 16.30
Matteuskyrkan, Djurgårdsgatan 17, Göteborg
Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan
Förbättringsteamen
Bräcke Diakoni - Habilitering/Barn- och Ungdomsboende, www.brackediakoni.se
Samverkan – med ungdomarna i fokus
Bräcke Diakoni - Mellangården, www.brackediakoni.se
Hur förbättrar vi vårt professionella förhållningssätt och bemötande?
Bräcke Diakoni - RehabCenter Treklöverhemmet, www.brackediakoni.se
Hur matchar vi behov och mål med resurser?
Bräcke Diakoni - Västergårdens Gruppboende, www.brackediakoni.se
Öka meningsfulla aktiviteter och social gemenskap för äldre personer genom
delaktighet och påverkan.
Bräcke Diakoni - Västergårdens Äldreboende, www.brackediakoni.se
Hur skapar vi en lugn, trygg och harmonisk måltidssituation för våra boende?
Göteborgs Räddningsmission – Förebyggande & Integration, www.raddningsmissionen.se
Delaktiga medarbetare med en gemensam färdriktning
Löjtnantsgården, www.lojtnantsgarden.se
Vårdprevention - Senior alert
Rosstorp äldreboende, www.rosstorp.nu
Vårdprevention - Senior alert
Stiftelsen Josephinahemmet, www.josephinahemmet.se
Vårdprevention - Senior alert
Stiftelsen Rödakorshemmet, www.rks.se
Vårdprevention - Senior alert
Stiftelsen Stora Sköndal - äldreomsorg, www.storaskondal.se
Vårdprevention - Senior alert
Föreläsarna
Jesper Olsson är ämnessakkunnig för kvalitetsfrågor på Socialdepartementet. Han är
också sekreterare i Socialdepartementets Nationella samordningsgrupp för Öppna
jämförelser.
Bengt Norström är Senior advisor på SIQ - Institutet för Kvalitetsutveckling. Han har under
den senaste tiden varit engagerad i projekt rörande oberoende utvärdering av vård och
omsorg. SIQ är ett nationellt institut som stimulerar och bidrar till ständiga förbättringar
med helhetssyn i alla typer av verksamheter. SIQs huvudmän är staten samt en
intressentförening med ca 100 företag, myndigheter och andra organisationer.
Lars Pettersson är generalsekreterare på Famna och ingår bland annat i nationella
samordningsgruppen för Öppna jämförelser av kvaliteten i vården och omsorgen.
Anette Nilsson och Joakim Edvinsson är utvecklingsledare på Qulturum,
utvecklingsenheten i Landstinget i Jönköpings län och är ansvariga för coachningen i
Famnas Värdeforum. De har båda lång erfarenhet av att driva systematiskt
förbättringsarbete som fokuserar på att skapa värden för de vi finns till för.
Thomas Schneider är kvalitetsansvarig på Famna och projektledare för Famnas
Värdeforum.
Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan
Program
13:00 – 13:20
En kultur av ständiga förbättringar.
Thomas Schneider, kvalitetsansvarig Famna
Mingel och samtal med förbättringsteamen
14:00-14:20
Kvalitetsutveckling i vård och omsorg.
Jesper Olsson, ämnessakkunnig Socialdepartementet
Mingel och samtal med förbättringsteamen
15:00 – 15:20
Mikrosystem och kvalitetsregister.
Anette Nilsson och Joakim Edvinsson, utvecklingsledare Qulturum
Mingel och samtal med förbättringsteamen
16:00-16:30
Panelsamtal – reflektioner från dagen.
Bengt Norström, senior advisor, SIQ
Lars Pettersson, generalsekreterare, Famna
Jesper Olsson, ämnessakkunnig, Socialdepartementet
16:30
Avslutning
Agora från Göteborgs Räddningsmission serverar mingelmat.
Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan
Famnas Värdeforum är ett kvalitetsutvecklingsprogram som syftar till att skapa en kultur av
ständiga förbättringar. Arbetsmetoden bygger
på idén om mikrosystem som är platsen där
vårdtagare och vårdgivare möts för att tillsammans skapa värden för dem vården och
omsorgen finns till för.
Famnas Värdeforum har utarbetats i nära
samarbete mellan Qulturum, utvecklingsenheten i Landstinget i Jönköpings län och
Famna. Under våren 2010 har sju av Famnas
medlemsorganisationer med 11 team och över
65 medarbetare systematiskt jobbat med att
genomföra konkreta förbättringsarbeten i
vardagen. Deras resultat presenteras på
Vernissagen den 23 september.
Kontakt:
Thomas Schneider, projektledare, thomas.schneider@famna.org
Truls Neubeck, utvecklingsledare, truls.neubeck@famna.org
Viktoria Loo, utvecklingsledare, viktoria@rosstorp.nu
Anette Nilsson, utvecklingsledare, anette.nilsson@lj.se
Joakim Edvinsson, utvecklingsledare, joakim.edvinsson@lj.se
Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan
FamnasVärdeforum
Famnas
Värdeforum
Ettkvalitetsutvecklingsprogramförnonprofitvårdochsocialomsorg
Ettkvalitetsutvecklingsprogramförnon
AnetteNilsson(anette.nilsson@lj.se),JoakimEdvinsson(joakim.edvinsson@lj.se)
ThomasSchneider(thomas.schneider@famna.org),TrulsNeubeck(truls.neubeck@famna.org)
Th
S h id (th
h id @f
) T l N b k (t l
b k@f
)
ViktoriaLoo(viktoria@rosstorp.nu)
Famnaärriksorganisationenförnonprofitvårdochsocialomsorgochorganiserarickevinstutdelandevård ochomsorgsproducenteri
Sverige.Famnasmedlemmarhar5000medarbetareochtusentalsvolontärer.Famnapåverkarpolitiskaprocesserocherbjuderstödför
verksamhetsutvecklingförsinamedlemmar.DettainnebärattFamnadeltarinationellaprojektocharbetsgruppersomberörvårdoch
socialomsorgsamtattmanerbjudermedlemmarnautvecklingsmöjligheterinomområdenledarskapohkvalitet.
Qulturum ärettcentrumförutvecklingochförbättringsarbeteinomLandstingetiJönköpingslänsomstödjerhälso ochsjukvårdensamt
tandvårdeniarbetetmedattändraarbetssättochsystem.Qulturumsträvarefterattvaraenledandegemensammötesplatsför
nytänkande,kreativsamverkan,metodutvecklingochkompetensutveckling.
Famnaharidentifieratettbehovförettkvalitetsarbetesomutgårfrånmedlemmarnasvärdegrundoch
somskaparenkulturavständigaförbättringar.IsamarbetemedQulturumharvigrundatFamnas
Värdeforumsomskavaraenmötesplatsförkunskapsbyggandeomhurvihelatidenkanökavärdetför
devifinnstillför:patienter,brukare,boendeochklienter.IFamnasVärdeforumerbjudervimöjligheten
attdrivaförbättringsprojektidendagligaverksamhetensamtidigtsommanbyggeruppkompetensen
kringsystematisktkvalitetsarbete.Parallelltmeddettautbildascoachersomlederprocesseni
förbättringsteamen.
Uppläggochinnehåll
Vilkametoderochverktygkanvara
tillhjälpnärviförbättrarvårt
dagligaarbete?
Varförärvihär?
H få i
Hurfårviengemensam
kartaivardagsarbetet?
Mikrosystem– 5P
Vilkanyaerfarenheteroch
insikterharvifåttmedoss?
Hurgårvividaremedatt
utvecklavåramikrosystem?
Hur kan vi finna nya arbetssätt bra
Hurkanvifinnanyaarbetssätt,bra
sättattmätaochföljauppoch
synliggöravåraresultat?
Förbereda posteroch
poster och
presentationför
Vernissagen.Utvärdering
Konkret förbättringsarbete idenegna verksamheten (6månader)
Värdecafé1
Värdecafé2
Coacha
coacher2
coacher
2
webb
Coacha
coacher1
Värdecafé3
Coacha
coacher3
coacher
3
webb
Värdecafé4
Coacha
coacher4
coacher
4
webb
Värdecafé5
Vernissage
Coacha
coacher5
coacher
5
webb
Coacha
coacher6
Förbättrings
resan
fortsätteri
verksam
heten
Utbildning iatt leda förbättringsprocessen
Vadharviuppnåttochhurföljerviupp?
•
•
•
1
17teammedcoacheroch104medarbetarehardeltagitiVärdeforumetsförstaår.14nyateam86deltagareharbörjatunderhösten2010(Fig 1).
Verksamheterdeltarfleraomgångarförattbyggauppegenkapacitetkringkvalitetochförbättringsarbete
Ut ä d i
UtvärderingenavförstaomgångenvisarenligtdeltagarnasomdömenattVärdeforumetbidrartillattskapaförbättringskompetensiorganisationen(Fig
fö t
å
i
li t d lt
dö
tt Vä d f
t bid till tt k
fö bätt i k
t
i
i ti
(Fi 2)
2)
somledertillenvärdeökningförbrukare/patienter(Fig 3)samtattdeltagarnaärmycketnöjda(Fig 3).
Antaldelatagare,coacherochteami
FamnasVärdeforum
2
Anserduattergruppharredskapatt
bedrivaförbättringsarbetetieregen
verksamhet?
3
Hurharförbättringsarbetetpåverkat
värdetförbrukare/patienter/boende?
4
100
60%
60%
60%
80
50%
50%
50%
40%
40%
40%
30%
30%
30%
20%
20%
20%
10%
10%
10%
0%
0%
14
60
11
40
6
20
35
72
Skulledurekommenderaen
kollega/vänattdeltaiFamnas
Värdeforum?
51
0
H09
V10
H10
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
InteallsIhöggrad
0%
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
InteallsIhöggrad
1 2 3
Intealls
4
5
Vadharvilärtossochvadvillviutveckla?
• Attsmåförändringarkanledatillstoraförbättringar
• Attledningenmåstevaradelaktigochattdetfinnsbehovförattfåstödiattledaförförbättringar
A l d i
å
d l ki
h
d fi
b h fö
få öd i
l d fö fö bä i
• AttcoachernavillfortsättadrivaförbättringsprojektefterdeltagandeiVärdeforumet
• AttdetkrävsytterligareuppföljningaveffektenavVärdeforumet
FamnasVärdeforum ärettsamarbetemellan
6
7
8 9 10
Ihöggrad
GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION
Delaktigamedarbetaremeden
gemensam färdriktning
gemensamfärdriktning
FörebyggandeochIntegration,www.raddningsmissionen.se
LottaLidénLundgren,GustavJagner,AnnaLönnLundbäck,BengtAndreasson,
Verónica Morales(coach),v.morales@raddningsmissionen.se
FöreningenGöteborgsRäddningsmissionärenidéburenorganisationsomarbetarmedsocialtarbete.Vårvisionär”Alla
människors rätt till ett värdigt liv”.Räddningsmissionensuppdragärattutifrånorganisationensstadgarochvärdegrund,
människorsrätttillettvärdigtliv
Räddningsmissionens uppdrag är att utifrån organisationens stadgar och värdegrund
uppmärksammaochmotverkaförhållandenisamhälletsomledertillochförvärrarmänskligutsatthetochutanförskap.
Organisationenarbetarförattskapabättreförutsättningarförsamhällsmedborgaresompåolikasättintekanhävdasina
mänskligarättigheter.
Möteniögonhöjdskaparrumförförändringochöverbryggarutanförskap
Hurkanviöka
medarbetarnas
delaktighetoch
ansvarstagande?
Förbättringsresan
April
• Viskapadeen
gemensamsynpå
problemet
• Vitogframförslag
pågemensamma
mål och ny struktur
målochnystruktur
förorganisationen
Augusti
• Vipresenterade
dennyastrukturen
ochmålenför
medarbetarna
Maj
Februari
Vad har vi lärt oss?
• Dennya
organisationenoch
strukturen börjar
strukturenbörjar
attgenomföras
Svårigheter?
ƒ Skapa medvetenhet om att
förbättringsarbete tar tid.
ƒ Avgränsa problemet.
ƒ Skapa klarhet i vad huvudproblemet
är och vilka är konsekvenserna.
ƒ Svårt att avgränsa förändringsarbetet från en parallell och
omfattande omorganisation.
FamnasVärdeforumärettsamarbetemellan
Framtiden?
ƒ Fortsätta med att införa
tankesätt och arbetssätt för ett
ständigt förbättringsarbete.
ƒ Genomföra och följa upp
förbättringsmålen vi satt upp.
ƒ Identifiera och åtgärda nya
förbättringsområden.
Ändrarmanensakitagetkanmanse
omdetledertillförbättring!
Med mikrosystemperspektivet sätter man inte bara patienten eller brukaren i centrum – utan
man byter perspektiv och ser allting ur brukarens perspektiv, på så sätt blir alla –
patienten/brukaren och personalen – en del av samma system, men med olika kompetens.
Genom att själv göra lär man sig också att den lilla förändringen kan leda till stora
förbättringar för brukaren – och leda till nya tankar om förbättringsområden. Nu pågår den
andra omgången av Famnas Värdeforum med elva förbättringsteam och deras coacher.
Hälften finns i Göteborg och hälften i Stockholm. Bräcke Diakoni är en av de
göteborgsorganisationer som är med.
Att ”förbättra kommunikationen” är ett luddigt mål. Det upptäckte teamet på Bräcke Diakoni
som deltar i Famnas Värdeforum. Och efter många diskussioner fram och tillbaka har gruppen
enats om ett betydligt mer konkret mål.
– Vi ska utarbeta rutiner där man har alternativ att ta till när en behandling blir inställd. Man
kanske inte kan få sjukgymnastik, men det kan leda till någon annan värdeskapande
aktivitet. Tanken är att man lägger en plan, att det finns nedskrivna instruktioner för varje
ungdom.
För egen del
Egentligen skapar man rutinerna för att förbättra kommunikationen mellan de enheter som
arbetar med barnen. Enheterna är Bräcke/ Östergårdens ungdomsboende respektive
habiliteringen Bräcke. Båda enheterna arbetar med samma barn och ungdomar, men har
olika uppdragsgivare. För de elva barn med svåra funktionsnedsättningar som bor här kan
plötsliga förändringar vara svårt att hantera.
– Vi jobbar med rutinerna för vår egen del, säger Bosse Lindqvist, habiliteringsassistent. För
om vi inte blir stressade eller oroliga – en sådan atmosfär sprider sig snabbt till barnen – blir
det bättre också för dem. Det finns så stora nätverk kring de här barnen, föräldrar, läkare,
tandläkare, vårdpersonal... Ett stort professionellt nätverk. Och vem har mandat att säga vad
som är viktigast? Därför är det så viktigt att skapa rutiner för just det här barnet.
Testomgång med stickprov
I Famnas Värdeforum har de lärt sig att börja med små steg, göra små förändringar som ska
leda till förbättringar - och sedan leda till nya tankar om förbättringsområden. Därför
avgränsas försöket först till boendet Ungbo, och omfattar tre av ungdomarna. Under fyra
veckor genomförs en testomgång, med avstämning efter två.
– Resultatet kanske vi ser i höst, i september/oktober, säger Annika Eriksson, sjuksköterska,
och Bosse Lindqvist inflikar att om det inte fungerar, om det inte blir någon förbättring, så
märker man det under testperioden och får pröva någonting nytt: det är en process, ett
systematiskt arbete med kvalitetsförbättring.
Bosse Lindqvist har den viktiga funktionen som engagerande coach för gruppen, som förutom
Annika och Bosse består av Per Hallberger, Johanna Nilsson, Ida Fhager och Agneta Bossen.
Han beskriver också arbetet som en process. Man ändrar en sak i taget för att förstå vad som
leder till en förbättring, innan man går vidare med nästa.
– Det har större värde, för då har vi skapat ett sätt att arbeta som kan appliceras på andra
förändringsområden.
Med hjälp av metoderna man lärt sig på Värdecaféerna har man kunnat bena ut problem och
lärt sig sätta smarta mål. Många intressanta frågor har väckts och diskuterats i gruppen:
Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan
– En fråga som kommit tillbaka flera gånger är varför vi är här, berättar Bosse Lindqvist. För
vem jobbar jag? För min skull, för mina chefer, för dem som bor här? Och det vi gör nu –
hjälper det dem? Gör vi förändringar som leder till verkliga förbättringar?
– För mig är det tilltalande att man börjar i det lilla, nära barnet, sedan kan det växa, säger
Per Hallberger, socionom. Pålagor i olika sammanhang tar man inte till sig på samma sätt.
Det handlar om mikrosystemets perspektiv, att se allting ur brukarens, i det här fallet
ungdomens perspektiv.
Startskottet
Tidigare projekt har ofta haft diffusa och för stora mål som egentligen inte varit möjliga att
genomföra, menar Bosse Lindqvist.
– Nu börjar vi i liten skala, och ser om det leder till förändringar som innebär förbättringar. Vi
gör små saker som man kan greppa istället för stora svep. Det är förändringar som kan ske
här och nu. Vi har stora förhoppningar – vi hoppas att det här bara är en början! Vi vill hitta
fler sätt för att få ännu bättre verksamhet för barnens och ungdomarnas skull.
Text: Helena Sundqvist Laurin
Mer info om Bräcke diakoni – Barn och ungdom: www.brackediakoni.se
Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan
Samverkan – med ungdomarna i fokus
Barn- och ungdomsboende Östergården / Bräcke Habiliteringen www.brackediakoni.se
Ida Fhager, Per Hallberger, Agneta Bossen, Annika Eriksson, Johanna Nilsson och Bo Lindquist
Ungbo är ett av Bräcke Diakonis boenden för barn och ungdomar med varierande flerfunktionsnedsättningar. Där bor fyra
ungdomar mellan 15 och 20 år med stora behov av både omvårdnad och av stöd- och träningsinsatser.
På Ungbo, som är ett LSS-boende med avtal med kommunerna, arbetar 15 habiliteringsassistenter. Till ungdomarna finns
även ett habiliteringsteam kopplat, som arbetar på uppdrag av Västra Götalands Regionen. Habiliteringen är ett specialistteam bestående av sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, logoped, psykolog sjuksköterska och läkare
Gemensamt arbetar vi utifrån ungdomarnas och deras familjers individuella behov i nära samarbete med deras övriga nätverk. Kärnan i det vi gör är att stödja ungdomarna i deras utvecklings- och självständighetsprocess, inför övergången till
vuxenlivet.
Vår process
Förbättra
samarbete
Hab/Ungbo
Mål: förbättra
kommunikation
hab/ungbo
kontinuerlig förankring med
medarbetare och chefer
Insikt: målet för stor
och ej SMART. Nytt
fiskben utifrån
kommunikation
Identifiera
förbättringsområden m.h.a.
Fiskben och 5P
Resultat av
mätning och
planering för
fortsatt arbete
Nytt SMART-mål:
Rutiner kring
inställda
behandlingar
Mätning av
behandling/träningsinsatser
för ungdomarna.
Förbättringsområde:
kommunikation kring
inställda
behandlingar
Mätresultat
För att få en överblick över vilka behandlingar/träningsaktiviteter ungdomarna fått utformades en dokumentations-blankett.
Med detta ville vi också se hur ofta inställda behandlingar förekom och hur det hanterades. På blanketten dokumenterades
förändrade och inställda behandlingar/träningsaktiviteter samt vilken typ av aktivitet ungdomarna deltagit i under 4 veckor.
Under mätperioden blev inga behandlingar inställda, men vi fick en tydlig översikt av hur många och vad för slags
behandlingar/träningsaktiviteter ungdomarna deltagit i under mätperioden.
A n t a l e t be ha ndl i ng a oc h t r ä n i ng si nsa t se r
Antal behandlingar/träningsinsatser per dag
Totala behandlings/träningsinsatser och utförare
Snitt antal behandlingar / tr äningsinsatser
2,50 2,50
15
0
2,00 2,00
2
Habiliteringen planerade & utförda
Habiliteringen inställda
1,50
1,50
Förändrade men genomförda
Boendet utförda
1,00
1,00
0,50
75
0,50
0,00
l
-ju
01
n
n
-ju
29
n
-ju
27
n
-ju
25
n
-ju
23
-ju
21
19
-ju
n
n
n
-ju
17
n
-ju
-ju
13
15
n
n
-ju
11
n
-ju
09
-ju
-ju
07
03
05
-ju
n
n
0,00
Det här har vi lärt oss:
Så här vill vi gå vidare:
Fokus på att alla förbättringar vi jobbar med måste bli
verkliga förbättringar för dem vi är här för – ungdomarna.
Med gemensamt fokus på ungdomen närmar vi oss
varandra.
Fortsätta våra mätningar
Tydliga rutiner underlättar samarbete
Inkludera fler medarbetar i förbättringsarbetet
Det uttalade problemet är inte alltid det verkliga problemet
Sprida våra verktyg och metoder till
Östergårdens övriga boenden
Att med hjälp av olika verktyg och metoder definiera
förbättringsområden och sätta SMARTa mål.
Följa upp de rutiner vi skapat
Sätta nya mål
Involvera ledningen i det fortsatta förbättringsarbetet
Hur skapar vi en lugn, trygg och
harmonisk måltidssituation för våra boende?
Bräcke Västergårds gruppboende www.brackediakoni.se
Anna-Lena Berg, Ingela Andersson, Malin Öhrfelt och Johanna Delersjö (johanna.delersjo@brackediakoni.se)
Bräcke Västergårds gruppboende ligger på Hisningen, ett stenkast ifrån Älvsborgbrons fäste, i natursköna omgivningar.
Hos oss bor 8 personer, män och kvinnor över 65 år, med olika demenshandikapp.
Vårt arbetsteam består av undersköterskor, stödpedagog och stödassistent.
Målet med vår verksamhet är att ge varje individ en trygg och meningsfull vardag genom ett salutogent synsätt. Salutogent
synsätt för oss är att stärka individens egna resurser samt att ha ett bra samarbete mellan personal, anhöriga och den
boende. Detta skapar i sin tur ett mervärde för den enskilde individen.
Förbättringsarbetet
Vårt förbättringsarbete grundade sig på hur vi kan skapa en god måltidssituation för våra boende. Anledningen var en
märkbar oro bland de boende under måltiden. Med hjälp av fiskbensdiagrammet och PGSA-hjulet kunde vi synliggöra
problematiken kring måltidssituationerna. Vi analyserade hur vi arbetade, hur miljön påverkade och den boendes placering.
Resultatet ledde till att vi identifierade faktorer som påverkade våra boende negativt. Dessa hjälpte oss att strukturera
måltiderna vilket i sin tur skapat ett lugn och en trygghet hos såväl personal som våra boende.
Framgångsfaktorer för
en bra matsituation
Ge mediciner före
fö
må
före måltiden
måltiden
Perso
onal sitter med
Personal
vid måltiden
må
måltiden
Duka innan maten
n
Följa bordsplaceringar
Följa
bordspllaceringar
P
åminn om toalettbesö
ök
toalettbes
Påminn
to
oalettbesök
toalettbesök
V
änta med disken
Vänta
d ken
dis
tills avslutad
må
måltid
avslutad
d måltid
Anvä
Använda karottsystem
Använda
Antalboende
Stä
Stänga
Stänga
Stäng
ga av radio och tv
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
11/5
16/5
21/5
26/5
31/5
Vår hemläxa?
5/6
Anvä
Använda
Använda
specialanpassade tallrikar,
bestick och glas
På grund av sin demenssjukdom kunde våra
boende inte själva uttrycka vad som var bra
och inte bra. Vi införde därför kriterier för att
följa upp matsituationen för varje enskild
boende. Personalen vid varje bord ”mätte”
utfallet genom att sätta en glad gubbe för
varje boende som hade en bra måltid och en
ledsen gubbe för varje boende som hade en
mindre bra måltid.
10/6
Svårigheter?
Viktigt att alla i personalgruppen är
delaktiga i förbättringsarbetet, för att
skapa en hållbar förändring.
Vi har blivit medvetna om hur en liten
förändring kan leda till en stor
förbättring.
Under framtida mätningar kommer vi
alltid att mäta på individnivå under hela
mätningen.
Att hitta tid för regelbundna träffar för
Famna-gruppen
Svårt att genomföra förändringar utan
material.
Värdecaféerna bör ligga på vår- eller
hösttermin, ej under semestertid.
Framtiden?
Vi har fortfarande mål att förverkliga.
Pedagogiska måltider
Nya matbord
Fler karotter och skålar, så att alla kan
ta del av karottsystemet.
Måltidssituationen bör tas upp
kontinuerligt på APT.
Diskutera våra mål på anhörigträffar.
Fredagsmys
– Öka meningsfulla aktiviteter och social gemenskap
för äldre personer genom delaktighet och påverkan.
Projektgruppen består av undersköterskor: Mirela Jahic, Jaqlina Corluka, Izabel Matkovic, (Danijela Siric)
och stödpedagogen Marie Jönsson Schelander.
Mail: marie.jonsson.schelander@brackediakoni.se
Vi bedriver en bred non profit-verksamhet inom vård och omsorg.
Vårt mål är att människor ska växa. Vår kunskap om hälsovård,
äldreomsorg och funktionsnedsättningar går hand i hand med
forskning och utbildning. Idag finns vi på flera orter i södra Sverige
och vi fortsätter att växa och utvecklas.
Att leva och bo på Bräcke Västergård när man är äldre, innebär att ha
inflytande över det dagliga livet. På Västergårdens äldreboende lever
man i sitt eget hem, med egna möbler och de vanor man trivs med.
Anhöriga har efterfrågat mer sociala aktiviteter och umgänge för de boende. Med hjälp
av fiskbensdiagram, enkätundersökning och
mätningar kom vi fram till att det alltid var
samma personer som var med på fredagsmyset. De uppskattade vad vi gjorde men var
lika nöjda utan att vi gjorde något, bara vi
satt med dem. Eller som en boende uttryckte
sig ”Det behövs inga aktiviteter alls" kanske
sa hon så för att all hennes energi gick åt till
att orka sitt dagliga liv. I början av mätperioden var det stor aktivitet och vi hade
mycket roligt med ordspråk. I slutet av
perioden avtog deltagandet på fredagsmyset.
!"#$
&'$ *$
#
+
Har varit att förbättra och göra
skillnad i våra boendes samvaro.
Genom att betrakta förbättringsarbetet som minst lika viktigt arbete
som allt annat vi gör har vi ökat
förståelsen för att allt kan förbättras/
ändras så att det passar den boendes
behov och verksamheten.
Amibitionsnivån kanske var för hög
men ingenting är omöjligt!
Att få fler boende intresserade av
att vara med.
Att förnya aktiviteter och hitta nytt
material.
Att få in förändringsarbetet i vårt
schema och få tid att träffas.
Vi har fått ett jättebra verktyg att
använda oss av i vårt förbättringsarbete vilket ökar kvaliteten för
våra boende.
Hur matchar vi behov och mål med resurser?
Bräcke Diakoni, RehabCenter Treklöverhemmet, Ljungskile www.brackediakoni.se/trekloverhemmet
Katarina Johansson, Malin Garbén, Jonas Björk, Lars Widjesjö, Åsa Karlsson Forell, Ia Malm, Brith Walter Edman
Treklöverhemmet ligger vackert beläget i Ljungskile – mitt på den Bohuslänska
västkusten med en hänförande utsikt över havet. Vi erbjuder både neurologisk
rehabilitering och korttidsvistelse enligt LSS och SoL. Avtal finns med Västra
Götalandsregionen, Hallands- och Stockholms läns landsting, samt Göteborgs
stad med kranskommuner. Treklöverhemmet etablerades redan 1961 och drivs
sedan 2006 av Bräcke Diakoni.
Tänj gränserna! Bli mer självständig!
Hitta balans mellan aktivitet och vila!
Vi är 24 engagerade medarbetare, med olika yrkeskompetens för att matcha
deltagarnas behov. Verksamheten utvärderas genom återkommande uppföljnings- och revideringsarbete, deltagarenkäter, medarbetarenkäter och balanserade styrkort. Dessutom utvärderar beställaren genom brukarenkät.
För att få en långsiktig effekt behöver träning och rehabilitering bli en naturlig
del av vardagen. Vi har därför tagit fasta på betydelsen av en stimulerande och
stöttande miljö för att våga prova, tänka nytt och tänja gränser. Tillsammans
med deltagaren och med naturen som inspiration hittar vi verktyg och individuella lösningar för att nå hälsa och välbefinnande. Här ges samtidigt möjlighet till erfarenhetsutbyte och social samvaro i rogivande miljö.
'<
Förankring
Personalgruppen är engagerad, har en hög ambitionsnivå och höga kvalitetskrav. Vi upplevde tidsbrist och svårighet att hinna med våra arbetsuppgifter.
En känsla fanns av att det borde finnas tid att frisätta. Vår kvalitativa enkät visar dock att våra deltagare är mycket nöjda. 99% uppger att de helt eller delvis
uppnått sina mål. Lika många uppger också att de har fått ny kunskap att tilllämpa hemma. Frågor vi har ställt oss själva: ger vi rätt saker i rätt proportion?
Vi måste få en gemensam bild av vad vi ska ge.
Vi har förankrat förändringsarbetet bland arbetskamraterna genom
anslagstavlan i personalrummet, Famnas caféblad, nyheter via gruppmail,
och som stående punkt på arbetsplatsträffar.
]%%
Tidsstudie
Förbättringsarbeten
Hur ska vi göra en tidsstudie?
*$%%$%%'
<$
dygnet runt under två veckors tid
>O+%%
O$%;
$$%% +#%;
=>Direkt och indirekt
%<
>Q samtidigt, översyn av rutiner
"#$%%'
>X'<
arbetsmoment.
"#$
Tidsstudien utmynnade i ökad insikt om
<#
'<
'%%$%%'
%[%'<
;'%[^#_;
AT>Y<Z[>%
\[$%%''
*>Z['<<
skriv-/bokningstid
Y;
%'
$$'<'<;`{%neras.
Vi har lärt oss
Fortsättning, idéer
Att vi tror att tid kan vinnas genom att successivt utföra
Definiera vad som är värdeskapande/icke värdeskapande tid
förändringsarbete och då börja med små förändringar.
Att problem måste identifieras och vi måste kontinuerligt
utvärdera och revidera vårt arbetssätt.
Viktigt är att våga ta tag i problem.
Att ensam är inte stark; ta hjälp av varandra, ger snabbare
och bättre lösningar. ”Alla små länkar är nödvändiga”.
Att reflektera mer över arbetssätt.
Att ställa frågor till sig själv och varandra för att
identifiera problem.
Att inte vara lösningsfixerad.
för våra deltagare.
Mötesstruktur (Vilka möten? Innehåll? Vilka deltar? Frekvens?).
Skapa en rutin för att identifiera, dokumentera och åtgärda ”tidstjuvar”.
Översyn av journalföring och schemaläggning.
Förbättra teamsamarbetet.
Hur förbättrar vi vårt professionella
förhållningssätt och bemötande?
Boenderehabilliteringe Mellangården www.brackediakoni.se
Susanne Karlsson, Jamal Malow, Evy Wallander och Magdalena Stevichova
Vilka är vi?
Mellangården är ett boende för unga vuxna (18–35 år) med psykiska funktionshinder. På Mellangården arbetar vi med kraftskapande åtgärder där den
boende under frihet och ansvar utvecklas och uppnår ökad självständighet.
Den boende får stöd i att hitta sina inre styrkor och resurser för att skapa
möjligheter till att påverka sitt eget liv. Vi arbetar aktivt för att främja det
friska hos individen.
Det görs i samarbete med socialtjänst och öppenvård. . Personal finns att tillgå hela dygnet och vi arbetar efter ett empowerment perspektiv med salutogent fokus. Vi samarbetar med socialtjänst och öppenvård.
Mellangården ligger i Bräcke på Hisingen. I närheten finns fina strövområden
och med buss kommer man snabbt till centrum.
Varje människa är unik och boenderehabiliteringen anpassas efter den enskildes behov. Den boende och kontaktpersonerna sätter upp individuella mål.
Situation
Bakgrund
I nuläget testas utvecklingsverktyg för
arbete i kontaktmannaskapet. Syftet är
att arbetsgruppen får ett gemensamt
arbetssätt och en jämnare kvalitet i
boenderehabiliteringarna.
Utifrån resultatet av en brukarenkät
-2009 togs utvecklingsområdena fram;
bemötandet och förhållningssättet. Det
fanns ett behov av större personaltillgänglighet.
Förbättringsstegen
Rekommendation
Aktuellt
Efter en organisationsförändring måste
verktyget anpassas till att användas individuellt i kontaktmannaskapet. Genom
att förankra arbetssättet i arbetsgruppen
är målsättningen att få en starkare relation och en ökad tillit från de boende.
Verktyget gjordes utifrån enkäter till personalgruppen där frågorna grundades
i bristområdena från en tidigare brukarenkät.
Målet
Vad har vi lärt oss?
Att jobba mer aktivt med relationsskapande till de boende samt att
förbättra kommunikationen i kontaktmannarbetet.
t "UUVOEFSTÚLBWBSGÚSPDIIVSWJHÚSEFUWJHÚS
Idén
För att få jämna relationer till våra boende i kontaktmannaskapen
krävs en regelbunden och uppriktig kommunikation mellan kollegorna. Det ska vara förutsättningen för ett gemensamt arbetssätt vilket
leder till ett ökat förtroende från de boende.
t "UUBSCFUBVUJGSÌOEFUMJMMBQFSTQFLUJWFUPDIGPLVTFSBNPUNÌMFU
t "UUBOWÊOEBsig av konkreta verktyg och mål i arbetet med
kvalitetsfrågor.
Framtiden
t 5FTUBEFOOZBBOQBTTBEFWFSLUZHFUJBSCFUTHSVQQFOTBNUGÚMKB
upp resultatet.
Metoden
t "SCFUBNFELWBMJUFUTBSCFUFUJIFMBBSCFUTHSVQQFO
1. En sammanställning av brukarenkäten visade att de boende
önskade en jämnare tillgänglighet från personalen.
t 4kapa en positiv förändringskultur i verksamheten.
2. En kvantitativ enkät fylldes i av personalgruppen kring;
kommunikation, tillit, informationsöverföring och samarbete
med kollegan i kontaktmannaskapet samt kvantitet och kvalitet
i kontakt med den boende. Mätningarna visade en stor skillnad
från resultatet av brukarenkäten. En ny enkät utformades för att
tydliggöra problemområdet.
Vårdprevention
ention – SeniorAlert
Senior Alert
RosstorpsÄldreboende,www.rosstorp.nu
p Äld b
d ,
p
TinaLindroos,ViktoriaLoo,KaijaLindström,AnnSofieHällbom,MariaFredriksen,PirjoFrennevik
(viktoria@rosstorp nu)
(viktoria@rosstorp.nu)
Rosstorps Äldreboende ligger vackertbelägetmedutsiktöversjönFlaten
RosstorpsÄldreboendeligger
vackert beläget med utsikt över sjön Flaten iRönningeochägsav
vackertbelägetmedutsiktöversjön
i Rönninge och ägs av
Filadelfiaförsamlingen.
il d lfi fö
li
•
•
•
•
•
46 å d l
46vårdplatserförboende
fö b
d påsjukhem,demensboendesamtkorttidsboende
å j kh
d
b
d
k id b
d
Multisjukaäldre,medettå
j
,
ldersspannpå6396år
p
p
Ca 50 medarbetare (underssköterskor,sjuksköterskor,sjukgymnast,kock…).
Ca50medarbetare(unders
sköterskor sjuksköterskor sjukgymnast kock )
Vi arbetar med kontaktman
Viarbetarmedkontaktman
nnaskap.
nnaskap
Trygghet,inflytandeochvärdighetärviktigaledordförvårtdagligaarbete.
å
Vårdenplanerasutifrånvarjee
Vården
planeras utifrån varje eenskildboendesbehovochönskemålbeträffandet.ex.
enskild boendes behov och önskemål beträffande t ex
vardagsrutiner,kostochaktivit
d
ti
k t h kti itteter.Viläggerstorviktviddenenskildesintegritet.Rosstorps
t t Vi lä
t
ikt id d
kild i t it t R t
äldreboendeharsittursprung
p g ikristentraditionocherbjuderdärförbl.a
j
andakteroch
gudstjänster. Maten tillagas pååplatsiegetkökutifrånindividuellabehovochönskemål,doftenav
gudstjänster.Matentillagaspå
å plats i eget kök utifrån individuella behov och önskemål, doften av
nybakat sprids ofta i hela huseet.Kökspersonalenharkontinuerligdialogmeddeboendekring
nybakatspridsoftaihelahuse
et Kökspersonalen har kontinuerlig dialog med de boende kring
k
kosten.VisomjobbarpåRosst
Vi
j bb
å R torpsäldreboendekännerstolthetövervårverksamhet,viserdet
äld b
d kä
lh ö
å
k
h
i
d
g
g
g
somvåruppgiftattvarjedagg
ppg
j
g göradetbästaföratttillgodosevåraäldresbehovochönskningar.
Rosstorpsäldreboendeharramavtal
medsju
med
sju olikakommuner
Bakgrund:
Förbättringsarbete:
¾Vårdpreventivtarbeteärenmycketviktigdelavdetdagliga
¾Vårdpreventivt
arbete är en mycket viktig del av det dagliga
arbetet inom äldreomsorgen Vi visste att vi redan gjorde mycket
arbetetinomäldreomsorgen.Vivissteattviredangjordemycket
menvisaknadestruktureradedokumentationsoch
k d
k
d d k
h
uppföljningsrutiner.
pp j g
¾Tydliga rutiner kring ansvar för signeringslistor
¾Tydligarutinerkringansvarförsigneringslistor
Oklart ansvar
Bråttom
Varför signeras inte
nutritionslistorna?
Tidsbrist
Glömmer bort
Ointresse
Okunskap
Vem informerar om vad?
Skyller på varandra
Ingentydligrutin
Ingen
tydlig rutin
Dålig planering
Dåligplanering
Fi
Finns
ingen
i
lista
li t
Genomattjobbamedfiskbensdiagramkonstateradeviattinformationeni
G
j bb
d fi kb di
k
d i
i f
i
i
mångafallvarotillräcklig.
¾Sammanställningavnutritionsregistreringförtydliggörabristerna.
g
g
g
y gg
¾ AllaboendemedBMI<22skallhaettnäringsberikadkvällsmål.
g
Signering på läkemedelslista görs för att kunna göra uppföljning, det
Signeringpåläkemedelslistagörsförattkunnagörauppföljning,det
markerar att måltider är lika viktiga som medicin och påminner om
markerarattmåltiderärlikaviktigasommedicinochpåminnerom
attnattfastaninteskallöverstiga11timmar.
f
i
k ll ö
i 11 i
¾All b
¾AllaboenderegistreradeochriskbedömdaiSeniorAlert
d
it
d
h i kb dö d i S i Al t
¾ Allasigneringspärmarpåvårafemavdelningarharsettsöverefter
Alla signeringspärmar på våra fem avdelningar har setts över efter
direktivfrånMAS.
å
¾I f ä
¾Infopärmarharsammanställtskringnutrition,fallochtrycksår.
h
äll k i
ii
f ll h
kå
¾Genomgångavsamtligaboendesskor.Kontaktpersonansvarigför
¾G
å
tli b
d
k K t kt
i fö
sin(a)boende
Målsättning:
¾
¾Sammatypavsigneringslistorochsymbolpåallaavdelningar.
å
Tydligansvarsfördelning.Gemensammarutiner.
Tydlig
ansvarsfördelning. Gemensamma rutiner.
St kt
Struktureradeuppföljningar.
d
följ i
¾K i
¾Kontinuerliginformationtillallapersonalomarbetsprocessen.
li i f
i
ill ll
l
b
Vad händer sen:
Vadhändersen:
Slutsats:
Slutsats:
¾Workshops
Workshops frånseptember.Arbetamed
Workshopsfrån
från september
september.Arbetamed
Arbeta med
fallbeskrivningar
fallbeskrivningar.ALLpersonalskallvetahur
ALL personal skall veta hur
vijobbarvårdpreventivtpåRosstorp.
å
å
¾Allablanketterskallfinnaspåintranätet.
Alla blanketter skall finnas på intranätet
EN blankettsomanvändspåallaavd.
ENblankettsomanvändspåallaavd.
EN
blankett som används på alla avd
Medicinlista,nutrition,lägesändring,
aktivering.
aktivering.
¾BMI<22
BMI < 22 –>viktkontrollvarjemånad.
BMI<22–
> viktkontroll varje månad
¾Fortsättamedsigneringavkvällsmål.
g
g
¾Ssk bestämmeridialogmpersonalenvem
bestämmer i dialog m personalen vem
somharbehovavnutritionsregistrering.
h b h
ii
i
i
¾Uppföljningochutvärderingpåalla
Uppföljning och utvärdering på alla
signeringslistor
signeringslistor.
¾FortsättaregistreraiSeniorAlert,tydlig
g
, y g
ansvarsfördelning
ansvarsfördelning.
¾Tydligansvarsfördeln
¾
dl
f d lningkringsigneringger
k
bättreresultat.
¾Strukturerade sammanställningavdagliga
¾Struktureradesamm
anställning av dagliga
nutritionslistorpåtv
l
å våboendeundermajaug
åb
d
d
visadeatttrehuvudm
målengessågottsom
g
g
alltid Mellanmålet påförmiddagenoch
alltid.Mellanmåletp
å förmiddagen och
eftermiddagenglöms
ft
idd
lö softabort.
ft b t
¾Kvällsmåleterbjudss
ä s å et e bjuds så
sågottsomalltid,detta
s gott so a t d, detta
har blivit bättre efterrattviharinförtsignering
harblivitbättreefter
r att vi har infört signering
pågivetkvällsmålpå
å i t k äll ål å allasomharBMIunder
ll
h BMI d
22.
¾Tydliga signeringspärrmarochlistorsamt
¾Tydligasigneringspär
rmar och listor samt
gemensammarutine
ti rkringvårdpreventivt
ki
åd
ti t
g
eattgörarätt.
g
arbetegördetlättare
¾Ökad kunskap hos peersonalengerstörre
¾Ökadkunskaphospe
ersonalen ger större
h bätttrevård!
tt å d!
engagemangochbät
Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan
FamnasVärdeforumärettsamarbetemellan
Sammanställning nutrition
XXX
Namn:
Datum
2010-05-04
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
Pers. nummer:
XXX
Frukost Mellan- Lunch Mellan- Middag Kvälls- Vätska Läges
%
mål % %
mål % %
mål % ml
ändring
sjukhus sjukhus
50
x
75
100
950
x7
50
100
100
x
100
100
1250
x6
75
25
100
75
x
x
700
x9
100
75
50
x
100
x
725
x5
100
x
100
0
100
75
600
x6
75
0
100
0
50
x
650
x7
50
x
100
100
100
100
1275
x8
100
x
50
x
100
x
900
x5
50
100
50
100
x
x
550
x8
100
10
50
x
100
100
975
x7
7
50
x
100
x
100
x
875
x2
50
x
10
x
75
x
275
x7
7
75
100
100
100
100
75
825
x6
100
x
100
x
100
100
1100
x6
100
x
0
x
75
100
950
x6
100
x
75
50
100
75
800
x7
50
50
75
x
75
75
500
x7
50
x
100
x
100
x
800
x7
75
0
75
100
100
75
750
x4
100
x
100
100
100
50
575
x6
75
x
100
x
x
x
350
x6
50
x
50
100
75
x
550
x7
75
x
100
x
100
x
325
x5
75
x
75
75
75
50
650
x8
75
0
50
x
75
100
875
x5
100
x
75
x
50
x
850
x8
100
0
50
75
x
x
1250
x6
100
75
100
100
50
75
1100
x = ingen uppgift
Datum
Vikt
100501
100531
BMI
52
53
18 9
18,9
Gemensamma rutiner & listor
”Detskavaralättattgörarätt”
Hur ska vi få alla att se och göra samma sak? Ett sätt är att arbeta med enkel visualisering av
den vårdkvalitativa processen. Det betyder helt enkelt att arbeta med färger för att
visualisera:
– På tre sekunder ska man få koll på läget, säger Joakim Edvinsson som arbetar på Qulturum
i Jönköping, som tillsammans med Famna har startat Värdeforumet. Jobbar man med färger
kan man snabbt få en överblick.
Inom ramen för regeringens satsning för en bättre äldreomsorg jobbar Famna med att
utveckla det förebyggande arbete inom äldreomsorgen. Genom att göra lär sig deltagarna i
projektgrupperna från organisationerna metoder och tekniker för att arbeta med förbättringar
enligt mikrosystemidén:
- Det handlar om att skapa förståelse för det sammanhang som vi kallar för vardagen, och
sen i små steg jobba med förbättringar i den.
Mikroperspektivet sätter inte bara patienten eller brukaren i centrum – utan man byter
perspektiv och ser allting ur brukarens perspektiv, på så sätt blir alla likvärdiga, men med
olika kompetens.
Genom att själv göra lär man sig också att den lilla förändringen kan leda till stora
förbättringar för den person vi är till för – och kan leda till nya tankar om förbättringsområden.
IT som stöd för att förebygga skador
I den andra omgången av Famnas Värdeforum bedrivs förbättringsarbeten både i Stockholm
och Göteborg. I Stockholm arbetar man med att implementera Senior Alert. Det är ett
nationellt kvalitetsregister som används som processtöd för att förebygga fall, undernäring
och trycksår för vårdtagare över 65 år. Det är ett webbaserat system som hjälper till att
utveckla det förebyggande arbetet i vardagen. I och med att det är en gemensam databas kan
den också användas för erfarenhetsutbyte och jämförelser, och det är lätt att plocka ut
rapporter av olika slag, till exempel för att visuellt följa upp arbetet.
– Vi jobbar systematiskt med att förbygga, åtgärda och följa upp fallskador, undernäring och
trycksår, säger Joakim Edvinsson, som är registerhållare för Senior Alert på Qulturum och
utvecklingsledare i Famnas Värdeforum. Förutom att teamen lär sig att jobba systematiskt
med förbättringar så använder de ett modernt IT-verktyg som processtöd för att följa upp och
utvärdera hur bra de lyckas med sitt förbättringsarbete.
Text: Helena Sundqvist Laurin
Mer info om Senior Alert: www.senioralert.se
Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan
TUFFT arbete på Josephinahemmet
”Det är lättare att förebygga än att bota”
”Tänk efter före”
Stiftelsen Josephinahemmet www.josephinahemmet.se
Abeba Teklu, Sr Ludwika Szymura, Gisela Canelo, Ewa Grabowska, Maria Sarközi, Sara Lee
och coach Jolanta W. Masete jwm@josephinahemmet.se
Josephinahemmet är ett ålderdomshem som grundades av änkedrottning Josephina år 1873. Hemmets ändamål
är att ta hand om äldre katoliker som är i behov av vård och omsorg. Vårt boende ligger i Bromma i en egen
fastighet med tillhörande trädgård, eget kapell och eget kök. Vi har idag 36 boende varav 13 är mellan 90 och 100
år, genomsnittsålder ligger på 88 år, 80% är kvinnor och 20% är män.
Trycksår
Undernärning
Fallförebyggande
SITUATION
5% av våra boende har risk att utveckla
trycksår grad 1.
SITUATION
30% av våra boende har risk för
undernäring.
SITUATION
95% av våra boende har risk att ramla.
BAKGRUND
Mål: att minska risker för trycksår
BAKGRUND
Mål: boende med BMI under 22p
inte skall gå ner i vikt
AKTUELLA MÄTNINGAR
• Riskbedömning
Nortonskala 20p eller lägre = ökad risk för
tryckskada
AKTUELLA MÄTNINGAR
• Riskbedömning
Downton FRI 3p eller mer = risk för fall
• Regelbunden omgivningskontroll
• Checklista
AKTUELLA MÄTNINGAR
• Riskbedömning
MNA 11 poäng eller mindre
= risk för undernäring,
BMI <22 (patienter 70 år eller äldre)
• Regelbunden viktkontroll,
vätske- och nutritionsmätning
• Nya boende nutritionsbedöms inom 48
timmar efter inflyttningen
• Regelbunden hudinspektion med
uppmärksamhet på rodnader på hela
kroppen särskilt vid alla benutskott
REKOMMENDATION
• Ökad kunskapsnivå bland personalen
utbildning och handledning
• Bättre överrapportering
• God nutrition
• Mobilisering
• Användning av tryckutjämning och
avlastning av kontakttryck genom
förebyggande och behandlande
madrasser, hälskydd, tryckavlastande
hjälpmedel, lägesändring med vändschema
• Förbättring av hudens motståndskraft,
återfuktning, varsam hudrengöring,
ej massage
5p
BAKGRUND
Mål: att minska antalet fall
REKOMMENDATION
• Ökat medvetande och ansvar hos
personalen, bättre överrapportering,
analys av fallrapporter, bättre belysning,
nattlampa
• Ta bort lösa mattor, sladdar, och
onödiga möbler. Antihalkmatta,
stabila skor, antihalksockor.
• Kontrollera att ring- och larmsignaler
fungerar. Prioritera signaler från
boende med hög fallrisk.
• Läkemedelsgenomgång med fokus
på fallrisk
• Balansträning, styrketräning,
höftskyddsbyxor, gånghjälpmedel
• Broschyr från räddningsverket
till alla nya boende.
REKOMMENDATION
• Estetisk servering, lugn miljö,
matning vid behov, individuell
näringsplan, näringsdryck, nyttiga
mellanmål, nattfasta inte längre än 11
timmar
• Vid behov kontakt med dietist och
tandhygienist
• Anpassa matens konsistens efter
boendes behov
• Respektera boendes önskemål ang.
smörgåsar och mat
Orsak/verkan Samtycke till
Senior alert Riskbedömningar
diagram
Utvärdering
PGSA
Arbetsmetod
2010
2011
21 frågor
PGSA
Registrering
i Senior alert
Åtgärder
Personal
utbildning
Utvärdering
14
Vi har lärt oss att:
12
ANTAL
10
8
fall
6
trycksår
4
undernäring
2
0
jan mar maj jul sep
• Alla vinner på att arbeta förebyggande
• Sambandet mellan trycksår, undernäring och fall är uppseendeväckande
• Förändringsarbete är en process som måste få ta tid
• Gott samarbete och rollfördelning i teamet är viktigt
• Planera, dokumentera och arbeta systematiskt
• Kommunikation, förståelse och beredskap att lyssna är hörnstenar i allt samarbete...
• Riskbedömningar stannar kvar som en arbetsmetod
• Vi skall engagera övriga medarbetare i projektet
• Vi skall presentera vårt projekt på anhörigträffen våren 2011
- Multiprofessionellt samarbete
/ Svårighet att hitta gemensamma tider och driva projektet under sommaren
Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan
Förändringskerimänniskorshjärta
– Ska man förändra måste det ske i människors hjärtan och tankar, all annan förändring sker
bara på pappret.
Elvie Isaksson är verksamhetschef för Löjtnantsgårdens äldreboende i Stockholm. Hon tror på
förändringar med processer som startar inifrån verksamhetens kärna, som inte sker ”uppifrån
och ner” utan uppstår i verksamhetens vardag.
Och det är därför Löjtnantsgården valt att delta i Famnas Värdeforum.
– Vi vill självklart att verksamheten ska utvecklas. Om utvecklingen stannar upp innebär det i
praktiken en tillbakagång. Med det här systemet kan vi identifiera de områden som är mest i
behov av utveckling, vi utrustas med ett specifikt sätt att arbeta, plus att det innebär att vi lär
oss en metodik som kan användas i andra sammanhang. Förändringar som startar inifrån tror
jag på!
Löjtnantsgården drivs av Immanuelskyrkan Vård AB. Det är ett boende för äldre personer med
somatiska eller demenssjukdomar, totalt finns 54 platser i ett nybyggt hus intill
Musikhögskolan. Huset har planerats av Immanuelskyrkan i många år, och stod klart april
2008.
– Men nu har vi lämnat startfasen och behöver arbeta med utveckling, betonar Elvie
Isaksson.
Ansvar för egna hälsan
Anne Lundmark är sjuksköterska och coach för projektgruppen. Hon tycker att det är ett
spännande arbete, men man måste inse att förändringar tar tid.
– En viktig ingång för oss är att få de boende delaktiga i hur de mår, i sin egen hälsa. Det är
ett spännande arbete, hur ska vi få de äldre att ta ansvar och bli delaktiga? Det är viktigt att
försöka påverka redan då de flyttar in, att lyfta fram det egna ansvaret tydligare och
kommunicera det både med anhöriga och boende. Men det ligger på oss vårdpersonal också,
vi vill ju vårda, vi vill ta hand om, det är därför vi är här. Så det är en utmaning! Hur stimulerar
vi våra äldre att vilja ha kvar ansvaret?
Cocktailparty
Självklart är de övergripande målen att ingen ska få trycksår, ingen ska ramla, alla ska hålla
vikten.
– De målen har vi haft förut också, men nu identifierar vi på ett bättre sätt vad vi behöver
göra för att nå dem.
Aktiviteter för att åstadkomma detta har redan börjat utkristalliseras. För ett tag sedan
arrangerades ett cocktailparty där olika hälsodrinkar introducerades och bedömdes.
– De boende erbjöds fem olika val av hemtillverkade näringsdrycker. Avsmakningen och
röstningen innebar också att vi informerade om vad näringsdrycker är och varför man behöver
dem. Populärast blev äggtoddy och blåbär/hallon. Riktiga kaloribomber – och jättegoda…!
Mer av den sortens aktiviteter tror jag är bra, säger Anne Lundmark. Vi vill också starta
samtalsgrupper där man talar om hälsofrågor, till exempel vad man kan göra för att undvika
fall.
Till sommaren kommer en satsning på så mycket utevistelse som möjligt:
– Vi startar en tävling på enheterna. Den enhet som är ute mest får ett pris. Sjukgymnasterna
arrangerar utflykter, så det finns planer för hela sommaren. Vi har också ett samarbete med
Arbetsförmedlingen, ett initiativ där vi kan få tillgång till ledsagare, berättar Elvie Isaksson.
Mycket utevistelse leder till att de äldre äter bättre, får bättre muskelstyrka, ramlar mindre,
får bättre sömn…
Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan
– Det är inte stora utflykter som är viktigast utan att gå ut i parken, till exempel Lilljansskogen
– det nära perspektivet gör det lättare för alla. Vi använder varenda solig dag!
Bara början
Nu har arbetet med att skapa tänkesätt som alla omfattas av börjat. Anne Lundmark berättar
om fiskbensdiagram som ett sätt att bena upp problemsituationer, man tar upp detta på
arbetsplatsträffar och enhetsmöten.
– Det krävs mycket samtal och viss pedagogik, menar Anne.
– Sedan tror jag vi ska ha en stor samling när ni är i slutfasen av projektet, säger Elvie
Isaksson.
– Ja, för vi hinner en bit, säger Anne Lundmark, men sedan fortsätter ju arbetet här. Projektet
är bara en början.
Text: Helena Sundqvist Laurin
Mer info om Löjtnantsgården: www.lojtnantsgarden.se
Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan
Löjtnantsgården
Löjtnantsgårdenbedriverettaktivt
bedriver ett aktivt
kvalitetsarbeteochsträvarefterattständigt
förbättraverksamheten.Vitrorpåattlåtade
boendevaradelaktigaisinomvårdnadoch
vardag.
COCKTAIL
PARTY
Äldreboendemedhumanistiskkristenmänniskosyn.Löjtnantsgårdendrivsav
Immanuelskyrkan ochärbelägetpåÖstermalmiStockholm.Viharnäratillaffärscentrat
FältöverstenochLillJanskogenmedströvområden.Ihusetshjärtaliggerinnergårdenoch
tidensträdgård.Vitrorpåettaktivtlivtilllivetsslut.Detfinns54vårdplatseruppdelade
påtvåsomatiskaochtredemensenheter.Vihar52årstjänster,uppdeladepå
undersköterskor,sjuksköterskor,paramedicinochadministration.
d köt k
j k köt k
di i
h d i i t ti
”Åh,blåbärdet
kommerjagihågfrån
j g g
minbarndom.”
”Allaärjulikagoda,
svårtattvälja!”
ÄGGTODDY
BANANMOCCA
FRUKTDRINK
PERA
FRUKTSHAKE
Vara Europas bästa äldreboende.
Pilotstudie
• Att arbeta med problemlösning i vardagen.
• Synliggjort vår kunskap inom områdena fall, trycksår och nutrition.
• Samtliga medarbetare har blivit delaktiga i det vårdpreventiva arbetet.
Av100%valde61%
Av 100% valde 61%
näringsdryck.
Tidigareerbjöds
Endast14%
näringsdryck.
Förändring
Samtliga boende
blirbjudnapå
näringsdryckminst
tregånger/dag.
Strukturerat upp och kvalitetssäkrat fall, trycksår och nutrition.
GYLLENEREGLER
Förändring
Sammateknik,
materialochintervall
Sammapersonersom
läggerom
Mjukgörandesalva
påAPOdos
hossamtliga
boende.
Kunskapstest
100
80
60
40
20
0
” Oktober 2010 har vi klara och fungerande åtgärdsprogram för
respektive område och samtliga boende är registrerade i Senior
alert.”
• PGSA-hjul och Fiskbensdiagram.
• Information på APT-möten, kvalitetsråd och styrelsemöten.
• Anslag om resultat och pågående arbete görs löpande på
enheterna för boendes, anhörigas och medarbetares vetskap.
AnneLundmark(coach),AnnaLarsson,Leyla Orgun ochGunillaSjölander
elvie.isaksson@lojtnantsgarden.se www.lojtnantsgarden.se
FamnasVärdeforumärettsamarbetemellan
E1 E2 E3 E4 E5 N
Anslagompågående
arbetevid
Fallprevention
gjordespåsamtliga
enheter.
Genomgångav
samtligalägenheter
och nödvändiga
åtgärder
vidtogs
åtgärdervidtogs.
Enbrastartförebyggerfall
Vårt mål är att våra boendes livskvalitet ska bli bättre. Börjar man dagen med en bra frukost
medför det så mycket positivt: man får bra sockernivåer och blir därför inte yr, tarmarna
fungerar som de ska, humöret blir mycket bättre – hela dagen startar bra!
Sabrina Sayeed är undersköterska och en av de åtta personer som ingår i Körsbärsgårdens
och Kattrumpstullens projektgrupp i Famnas Värdeforum.
Körsbärsgården och Kattrumpstullen är äldreboenden som drivs av Röda Korsets
Sjukhus/Stiftelsen Rödakorshemmet, på uppdrag av Östermalms stadsdelsnämnd. På
Körsbärsgården bor 78 personer med stort omvårdnadsbehov av olika slag, det finns
avdelningar för gruppboende, demens och somatisk vård och omsorg. Lunch och middag
kommer tillagad från Röda korsets sjukhus som ligger alldeles intill. Men frukost och övriga
måltider tillagar personalen själva.
Måltidsprojekt
– Vi identifierade väldigt tidigt ett problem – med just maten, berättar Sabrina Sayeed. Två
måltider kommer tillagade från sjukhuset, men det är inte ens hälften av vad våra boende ska
äta under ett dygn.
Därför valde man att arbeta med ett frukostprojekt, eller kanske snarare ett måltidsprojekt
som innefattar vad man serverar och hur man serverar det – och det inkluderar även hur de
boende sitter i matsalen.
– Nu arbetar vi med att skapa bättre måltider. Det vi själva serverar ska vara mer mat än bara
kakor. Och även frukosten har vi gjort om till en mer komplett måltid. Förut serverades t.ex.
inte grönsaker.
Än så länge märks kanske inte så stora effekter. Den fasta personalen kompletteras med
många timanställda, och det är inte lätt att få alla att göra samma:
– Men det märks när frukosten INTE serveras som vi tänkt – då frågar våra boende varför!
Men att de blivit piggare eller så – nej, det har vi inte märkt, men vi har ju bara hållit på någon
månad.
Foto på kylskåpet
– Målet är att alla som arbetar här ska tänka på samma sätt. Därför har vi också
dokumenterat, fotograferat våra miljöer, för att lättare kunna diskutera saker sedan. Med
visualisering kan man fånga mycket som man missar när man bara ser, det blir väldigt tydligt.
Och frukostbilderna ska sitta på kylskåpet, så att alla ser hur det är tänkt att frukosten ska
serveras. Sabrina Sayeed berättar att man arbetar på olika sätt för att nå ut till all personal.
Fungerar inte skriftlig information kanske bilder går bättre, eller muntlig information på
arbetsplatsmöten.
Roligare med Senior Alert
Körsbärsgården är med i Famnas Värdeforum för att saker och ting ska bli bättre för de
boende.
– Och för att komma igång med Senior Alert, det verkar vara bra, tycker Sabrina Sayeed. Vi
har inte arbetat så mycket med nutrition tidigare, med Senior Alert kommer vi att följa upp
hela tiden och ha koll. Det blir roligare för oss anställda också – när vi ser förändringar, och
kan handla efter både positiva och negativa förändringar.
Text: Helena Sundqvist Laurin
Mer info om Röda korsets sjukhus - Äldreomsorg: www.rks.se
Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan
Kvalité och förbättringsarbeteivardagen
Kvalitéochfö
rbättringsarbete i vardagen
Körsbärsgårde
g
en och Kattr
Kattrumpstullens
mpst
p
llens äldreboende
ÅsaBjörk,EvaWetterstrand,A
Åsa
Björk Eva Wetterstrand A
Anette AlströmSpåls
AnetteAlström
Spåls,VasilikiJansson,CristinaClerigo
Vasiliki Jansson Cristina ClerigoObligado
Obligado,
F h Kib b C achSabrinaSayeed(sabrina_sayeed@hotmail.com)
FesshaKibreab,Co
hS b i S
d( b i
d@h t il
)
StiftelsenRödakorshemmetdriverKörsbärsgårdenochKattru
Stiftelsen
Rödakorshemmet driver Körsbärsgården och Kattru
umpstullens äldreboende med demens /somatisk vård och
umpstullensäldreboendemeddemens/somatiskvårdoch
omsorgsboendepåuppdragavöstermalmsstadsdelsnämndi
g
p pp g
Stockholm.ViarbetarefterRödaKorsetsgrundprinciper:
g
p
p
H
Humanitet–
it t Opartiskhet
Op ti kh t – Neutralitet
N t lit t – Självst
Själ
j
tä
tändighet
t digh t – Frivillighet
F i illigh t – Enhet–
E h t Universalitet
U i
lit t
Kattrumpstullen97
ll
Boende
Körsbärsgården 78
Körsbärsgården78
Boende
U fl k
Utflykt
Enmeningsfull
En
meningsfull
vardagg
Förhöja livvskvalitén
Förhöjaliv
Förbättringsarbetet
Förattförebyggafall,nutritionochtrycksårharviarbetatmedv
För
att förebygga fall nutrition och trycksår har vi arbetat med visualiseringar,enkäter,fiskbensdiagramochPGSAhjul.Med
visualiseringar
v
enkäter fiskbensdiagram och PGSAhjul Med
visualiseringharvisynliggjortolikaproblemochriskeriettbilds
i li i h
i
li j
lik
bl
h ik i
bild pelsomvisatsvidfleratillfällenpåarbetsplatsträffar,föratt
l
i
id fl
illfäll
å b
l
äff fö
öka medvetenheten och förståelsen för våra boendes individuellabehov.Angåendefallriskrapporteringharvigjortenenkät.
ökamedvetenhetenochförståelsenförvåraboendesindividuel
la behov Angående fallriskrapportering har vi gjort en enkät
Genomvisualiseringhar
g rvisynliggjortattsmåförändringargerstoraförbättringar.
y ggj
g g
g
Fall
Fall
ll kb d
• Fallriskbedömningar
g
• Borttagningochfixeringavmattor
Borttagning och fixering av mattor
• Ommöblering
O
öbl i
• Uppsättningavsladdar
Uppsättning av sladdar
• Utbildningifallprevention
Utbildning i fallprevention
Nutrition
N t iti
• Förbättringsavfrukostrutiner
Förbättrings av frukost rutiner
• Utbildningavdietisten
Utbildning av dietisten
g
• Handledningavkock
• Måltidsmiljö
Måltids miljö
Si äll i
• Sittställning
• Måltidsordning(förkorta
Måltids ordning (förkorta
nattfastan,näringsrikamellanmål)
ttf t
äi
ik
ll
ål)
F tt j d mattkanter
Fasttejpadem
ttk t
pp y
Trappskydd
Frukostbricka förreförbättringsarbetetochefterförbättringsarbetet.
Frukostbrickaför
re förbättringsarbetet och efter förbättringsarbetet
Trycksår
y
• Tryckavlastandemadrasserochsittdynor
Tryckavlastande madrasser och sittdynor
• Anpassadesitt
A
d i ochliggställningar
h li
äll i
Vår hemläxa?
Svårigh
heter?
• Se problemen med nya ögon,
ögon att
se kritiskt på vårt arbetssätt.
arbetssätt
• Vikten av att kommunicera så att
informationen når fram till alla
som är berörda i verksamheten.
• Fördröjning i arb
betsprocessen på
grund av tekniskka problem
problem.
• Förändringar
ö ä d ga i a
arrbetsgruppen.
betsg uppe
FamnasVärdeforumärettsamarbetemellan
Framtiden?
• Fortsätta med förbättringsarbetet
förbättringsarbetet.
• Utbilda och informera berörd
personal.
• Registrera resterande boende i
Senior alert.
Att hadetbrahelalivet
Atth
ad
dett b
bra h
hela
l lilivett
A fö byggafall,undernäringochtrycksår
Attföreb
bygg f ll, d ä i g h y k å
Stora Sköndal VårdochOmsorgsve
StoraSköndal
Vård och Omsorgsve
erksamheten, www.storaskondal.se
erksamheten,www.storaskondal.se
AnnChristinNordström,LisaHågebrand,NiclasJohn
AnnChristin
Nordström Lisa Hågebrand Niclas Johnsson,JohanBergman,SiljaYombi,JohannaKassberg,
sson Johan Bergman Silja Yombi Johanna Kassberg
Sargon
g Daoud,MirjaK
d,
j iira,ChristinaWallgren
, h
llg
• Stiftelsen
StiftelsenStoraSköndalbedrivervårdochomsorgutifrånkristnaochhumanis
Stora Sköndal bedriver vård och omsorg utifrån kristna och humanisstiskavärderingardiakonaltarbete.Detdiakonalaarbetetbedrivsgenomvård,
stiska värderingar diakonalt arbete. Det diakonala arbetet bedrivs genom vård,
omsorg socialt arbete samt utbildning och forskning Stora Sköndal vill särskilttjänamänniskorsomhotasavellerleveriutsatthet.
omsorg,socialtarbetesamtutbildningochforskning.StoraSköndalvillsärski
lt tjäna människor som hotas av eller lever i utsatthet
• Vårdochomsorgsverksamhetenharuppdragattbedrivasjukhems,ålderdom
Vå d h
k
h t h
d
tt b d i
j kh
åld d shemsochgruppboendeförboendeöver65år.
h
h
b
d fö b
d ö
65 å
• Enheternaerbjuderettattraktivt,tryggtboendemedmöjlighettillinflytande
j
ygg
j g
y
.
• Miljönärtrivsamochverksamhetenbedrivsinaturskönaomgivningarnära
Miljön är trivsam och verksamheten bedrivs i natursköna omgivningar nära
• Drevvikensomgermöjlighettillskönautevistelser.
D
ik
öjli h t till kö
t it l
• Inomvårdochomsorgsverksamheterarbetarvimedattgeenomsorgochvå
g
g
g
rd
• somskapräglasavbl.a.inflytande,delaktighet,trygghetförsåvälboende,
som ska präglas av bl a inflytande delaktighet trygghet för såväl boende
• närståendeochmedarbetare.
ä å d
h
d b
Solgården Solviken
Solgården,
Skogsbyns
s Gästhem
Veckobo
Mål: Attingenboendepå
Att ingen boende på
S l ik
SolvikenmedBMI<22skabehöva
d BMI 22 k b hö
gå ner i vikt Mars – Augusti.
gåneriviktMars
Mål:Minskaantalet
Mål:
Minska antalet fallpåSkogsbyns
fall på Skogsbyns
Gä th
Gästhemmed25%m
d 25% maj
j augusti,
ti
jämfört med januari april.
jämförtmedjanuari
Mål: Ingaboendeskahatrycksår.
Inga boende ska ha trycksår
Förbättringsarbetet:
g
• Måltidsregistrering3dygn
Måltidsregistrering 3 dygn
• Boendeintervju–
d i
j miljö
iljö
• Riskbedömning
• Hjälpmedelsbehov
Hjäl
d lb h
• Viktkontroller
• Berikningavkost
Berikning av kost
• Tidsglappidentifiering
g pp
g
• Hemmagjordanäringsshots
Hemmagjorda näringsshots
Förbättringsarbetet
g
:
••Informationsblado
Informationsblad o
om bra skor och
ombraskoroch
h lk k
halksockor
•Toalettschema
Toalettschema
•Larmutbildningför
L
tbild i förpersonalen.
l
•Nyrutinförlarmko
Ny rutin för larmko
ontroll
• Stödhandtag uppsaattapåväggarhall
•Stödhandtaguppsa
atta på väggar hall
ochtoalett.
• Lathund för avvikelseregistrering
•Lathundföravvike
•Bättrebelysningha
Bä
b l i hallochtoaletter
ll h
l
•Stärkanäringsintag
Stärka näringsintaggetmedSärö
get med Särö
b b
bomber.
Förbättringsarbetet:
g
••Madrassval,testaolika
Madrassval testa olika
•Rutinförinspektionavhud
i fö i
ki
h d
•Arbetameddettapåplaneringsdag
Arbeta med detta på planeringsdag
•Hälkuddar
Hälk dd
•Vändschema
Vändschema
• Måltidsregistrering
•Måltidsregistrering
•Valavförband
• Särö –bomb samt andra tillägg
•Särö–bombsamtandratillägg
•Optimalsmärtlindring
O i l ä li d i
•Nyplanschomtrycksårsuppkomst,
Ny plansch om trycksårs uppkomst
stadie
t di I
I IV
6
öron
bakhuvud
5
skulderblad
7
Vikt (k ) å S l ik
Vikt(kg)påSolvikenmars
augusti
ti
55
50
AntalfallpåSkogsbynsG
Gästhem2010
armbåge
korsben
g
glutealt
sittbensknölar
4
45
3
40
2
35
axelled
höftbenskam
1
30
0
Månad
Resultat: Samtligaboendemed
g
BMI <22 gick under testperioden
BMI<22gickundertestperioden
uppmellan17kg.
ll 1 7k
Vår
Vårhemläxa?
hemläxa?
V k
Vecka
Resultat: Antaletfalllminskademed
12% maj augusti,jä
12%maj
augusti jämförtmed
mfört med
j
januari
i april.(Beräk
il (B äkknatpå120
k
å 120
dagar/period.)
Svårigh
heter?
Svårig
gheter?
• Mätbara,SMART:a mål
å
• Semesterperiod,sv
p
vårtatthållaigång
å
å gå g
• Tydliggöraproblem,använda
Tydliggöra problem använda
projekt
fi kb di
fiskbensdiagram
• Engageraallperson
E
ll
nall
• PGSA
PGSAhjulet
hjuletförtydligaråtgärderföratt
förtydligar åtgärder för att
nå målet
nåmålet
• Personalendelaktigaochengagerade
g
g g
FamnasVärdeforumärettsamarbetemellan
anklar
hälar
Resultat: Befintligatrycksårharläkt.
g y
Personalens medvetenhet har ökat
Personalensmedvetenhetharökat.
Framtiden?
Framtiden?
• Fortsättercoachamedarbetarepå
på
hela Vård ochomsorgattanvända
helaVård
och omsorg att använda
arbetsinstrumentenochSeniorAlert
b ti t
t
h S i Al t
1
1
0
2
n
e
r
å
v
g
n
å
g
m o
Ny
InbjudantillFamnasVärdeforum
Även under våren 2011 kommer det att genomföras en
programomgång av Famnas Värdeforum i Stockholmsområdet och
en i Göteborgsområdet. I Stockholmsområdet kommer det att vara
enbart förbättringsprojekt som syftar till vårdprevention inom
äldreomsorgen med stöd av Senior alert.
I Göteborgsområdet kan man antingen delta med ett allmänt
förbättringsprojekt eller med ett som faller inom ramen för
regeringens satsning på förbättringar inom äldreomsorgen.
Höstens programomgång kommer att starta i slutet av januari
2011 och sluta i juni 2011.
Förbättringsteam och coacher
Förbättringsteamen består av de personer/grupper som är
relevanta för förbättringsprojektets frågeställning (5-8 deltagare).
Olika yrkesgrupper kan ingå i teamet. Gruppens arbete ska vara
väl förankrat i den ansvariga ledningsfunktionen. I gruppen finns
en coach som stödjer, inspirerar och leder arbetsgruppen genom
processen. Coachen ska vara en person som ser när nuvarande
arbetssätt inte längre är effektiva eller när de inte bidrar till ett
ökat värde för våra patienter/brukare/gäster.
Kostnader
För de team som bedriver projekt som faller inom ramen för
regeringens satsning på förbättringar inom äldreomsorgen eller de
team som bedriver projekt i vårdprevention inom äldreomsorgen
med stöd av Senior alert utgår ingen deltagaravgift.
Anmälan och mer information
Anmälan och mer information kommer att skickas ut i början av
oktober. Vill ni anmäla er till Famnas Värdeforum, diskutera möjliga
projekt eller undrar något så ta gärna kontakt med:
Truls Neubeck, utvecklingsledare
truls.neubeck@famna.org, 076-541 10 25
Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan