1. No category

 SKÖRD AV MASSAVED ELLER SKOGSBRÄNSLE I KLEN BJÖRKGALLRING? AVVERKNINGSVOLYMER, DRIVNINGSKOSTNADER OCH NETTO! Björkdominerade skogar upp till 14 cm i brösthöjddiameter (dbh) utgör 25 % av den totala ungskogsvolymen i Sverige. När man gallrar för massaved måste massavedsbitarna hålla en längd av minst 3 m och ha en minsta diameter på bark av ca 6 cm. Tidigarelagda gallringar är ofta oröjda och har därför i jämförelse med röjda bestånd en större diameterspridning på stammarna. Detta innebär att 20‐30 % av de avverkningsbara stammarna är för klena för massaved och lämnas i beståndet. Om man istället skördar hela trädet (dvs. stamveden inklusive topp och grenar) som skogsbränsle kan gallringen bli mer lönsam. När man skördar skogsbränsle behöver men inte ta hänsyn till att stammarna är klena, utan alla dimensioner är gångbara. Detta innebär att en avsevärt större volym biomassa kan skördas vid en skogsbränslegallring. Vilket av alternativen massaved och skogsbränsle som är mest lönsamt beror på förhållandet mellan avverkningsbara volymer skogsbränsle och massaved, rådande prislista, avverkningskostnader och transportkostnader. Det är svårt att innan skörd skatta de avverkningsbara volymerna massaved och skogsbränsle i tidig förstagallring, då dessa bestånd avviker mot normal förstagallring som har röjts. Dvs. traditionella metoder för att i skatta stående volymer stamved, och dessutom hela trädens volym, fungera inte. I dagsläget Figur 1. Ett ungt björkbestånd där skogs‐
baseras beslutet om val av gallringsmetod mer eller bränsle har gallrats
mindre på ”gissningar” om det mest lönsamma alternativet. I detta arbete har vi, utifrån noggrant inventerade bestånd, utfört teoretiska beräknar på avverkningsbara volymer skogsbränsle eller massaved för tre olika typbestånd av björk med åldrar från 24 till 35 år och dbh från 9,3 till 13,9 cm och vid tre olika gallringsintensiteter, 20 % och 30 % samt 40 % av grundytan, all vid gallring underifrån. I fältstudier jämförde vi skördarens produktivitet vid skörd av antingen skogsbränsle eller massaved i klena förstagallringsbestånd av björk med en medel dbh av 9 cm. De skördade volymerna av resp. sortiment inmättes i fält och vid industri. RESULTAT OCH SLUTSATSER Teoretiska beräkningar: Det 24 åriga beståndet gav i stort sett bara ett möjligt uttag av skogsbränsle, som ett resultat av många klena stammar. I det 30 åriga beståndet så var den avverkningsbara skogsbränslevolymen 2,0 till 3,5 ggr större än massaved, och i det 34 åriga beståndet var motsvarande förhållande 1,5 till 1,7 ggr. Med dagens prisnivåer på skogsbränsle och massaved ger dessa uttag av skogsbränsle en intäkt, vid bilväg, i medeltal på 15330 kr/ha och massaved 10930 kr/ha. Dvs. skogsbränslet gav i medeltal ca 40 % högre intäkt. Fältstudier: I medeltal skördades 39 m3fast massaved och 77 m3fast skogsbränsle (hela träden), dvs. ca 2 ggr så mycket skogsbränsle skördades. I medeltal var skördarens produktivitet (m3fast/timme) 3 ggr högre vid skörd av skogsbränsle i jämförelse med massaved. När även kostnaden för skotningsarbetet inkluderades så blev avverkningskostnaden för skogsbränsledrivningen 12 % lägre i jämförelse med ett massavedsuttag. Totalt sett, med dagens prisnivåer, blev avverkningsnettot i det 30 åriga björkbeståndet för skogsbränslet 3529 kr/ha och minus 2430 kr/ha för massaved (Tabell 1). Tabell 1. Intäkt, skördarens och skotnings kostnaden, och netto. Gallring Metod
Massaved Skogsbränsle
Intäkt (SEK/ha)
Skördaren kostnaden (SEK/ha)
Skotning kostnaden (SEK/ha)
10930
11330
2030
15330
7130
4680
Netto (SEK/ha)
‐2430
3520
I björkbestånd, där den avverkade medelstammen är mindre än 9 cm i dbh, ger gallring av skogsbränsle ett positivt netto medans ett massavedsuttag ger en kostnad. FÖR MER LÄSNING Di Fulvio, F., Kroon, A., Bergström, D. and Nordfjell, T. 2011. Comparison of energy wood and pulpwood thinning systems in young birch stands, Scandinavian Journal of Forest Research, 26, (4): 339‐349 [Kan nerladdas via: http://dx.doi.org/10.1080/02827581.2011.568951] FÖRFATTARE Fulvio Di Fulvio Institutionen för skoglig resurshushållning fulvio.di.fulvio@slu.se 17.10.2011 Europeiska unionen
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav