1. No category

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARENS ROLL OCH ANSVAR
4
1.1
LAGEN OM FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING
1.2
FINANSINSPEKTIONENS ROLL OCH TILLSYN
10
1.3
GOD FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLINGSSED
10
1.4
ETIK OCH MORAL
11
2
JURIDIK
4
11
2.1
FÖRSÄKRINGSRÖRELSELAGSTIFTNING
11
2.2
FÖRSÄKRINGSAVTALSRÄTT
13
2.3
ALLMÄN AVTALSRÄTT
17
2.4
KONSUMENTRÄTT
18
2.5
SKADESTÅNDSRÄTT
18
2.6
PENNINGTVÄTTS-LAGSTIFTNING
19
2.7
INSIDERLAGSTIFTNING
22
2.8
SKATTERÄTT
23
2.9
PUL - PERSONUPPGIFTSLAGEN
25
3
FAMILJERÄTT
26
3.1
ÄKTENSKAPSBALKEN
26
3.2
SAMBOLAGSTIFTNING
27
3.3
FÖRÄLDRABALKEN
28
3.4
ÄRVDABALKEN
29
4
4.1
EKONOMI
PRIVATEKONOMI
31
31
4.2
FÖRETAGSEKONOMI
32
4.3
KAPITALMARKNADEN
32
4.4
FINANSIELLA INSTRUMENT
32
4.5
AVKASTNING OCH RISK
35
4.6
PORTFÖLJLÄRA
36
4.7
LAGEN OM FINANSIELL RÅDGIVNING TILL KONSUMENTER SAMT RELEVANTA FÖRESKRIFTER OCH
ALLMÄNNA RÅD FRÅN FINANSINSPEKTIONEN
5
INTERNATIONELL FÖRSÄKRING
36
38
5.1
EU-RÄTT
38
5.2
INTERNATIONELL FÖRSÄKRINGSMARKNAD
38
6
LAGSTADGAD FÖRSÄKRING
39
6.1
GRUNDLÄGGANDE BEGREPP INOM SOCIALFÖRSÄKRING
39
6.2
SJUKDOM
39
6.3
ÅLDERSPENSION
40
6.4
EFTERLEVANDESKYDD
41
7
FÖRSÄKRING ENLIGT KOLLEKTIVAVTAL
42
7.1
GRUNDLÄGGANDE REGLER OCH BEGREPP
42
7.2
ITP
42
7.3
SAF-LO
43
7.4
KAP-KL
44
7.5
PA03
45
8
INDIVIDUELL PERSONFÖRSÄKRING
45
8.1
PRODUKTKÄNNEDOM
46
8.2
GRUPPERSONFÖRSÄKRING
47
9
FÖRSÄKRINGSFORMER
47
TRADITIONELL FÖRSÄKRING
47
9.1
9.2
FONDFÖRSÄKRING
48
9.3
TJÄNSTEPENSIONS-FÖRSÄKRING
49
10 LIVFÖRSÄKRINGSTEKNIK
51
10.1
PREMIEBERÄKNING
51
10.2
ÅTERKÖP OCH FLYTTRÄTT
53
10.3
ÅTERBÄRING
53
11 RISKBEDÖMNING
54
11.1
KARENSTIDER
54
11.2
ORIKTIGA UPPGIFTER
54
11.3
ÅTERFÖRSÄKRING
55
12 FONDANDELSFÖRMEDLING OCH INVESTERINGSRÅDGIVNING - MIFID OCH LAG
OM VÄRDEPAPPERSMARKNADEN
55
12.1
LAG (2007:528) OM VÄRDEPAPPERSMARKNADEN
55
12.2
FINANINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER (FFFS2007:16)OM VÄRDEPAPPERSRÖRELSE
56
13 REGLER OM VÄRDEPAPPERSFONDER OCH OM ALTERNATIVA
INVESTERINGSFONDER
13.1
LAGEN (2004:46) OM VÄRDEPAPPERSFONDER
59
59
13.2 OM INFORMATIONSBROSCHYR OCH FAKTABLAD (FFFS 2013:9 OCH EU-FÖRORDNINGEN NR.
583/2010)
63
13.3 REGLER OM ALTERNATIVA INVESTERINGSFONDER (LAG (2013:561) OM FÖRVALTARE AV
ALTERNATIVA INVESTERINGSFONDER OCH FINANSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER (FFFS2013:10) OM
FÖRVALTARE AV ALERNATIVA INVESTERINGSFONDER)
64
14 ÖVRIGA SÄRSKILDA KRAV VID FONDANDELSFÖRMEDLING RESP.
INVESTERINGSRÅDGIVNING
65
14.1
ÖVRIGA SÄRSKILDA KRAV VID FONDANDELSFÖRMEDLING
65
14.2
ÖVRIGA SÄRSKILDA KRAV VID INVESTERINGSRÅDGIVNING
66
15 STRUKTURERADE PRODUKTER FÖRDJUPNING
66
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
1
1.1
FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLAR
ENS ROLL OCH ANSVAR
LAGEN OM
FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLIN
G
T
1.1.1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE - KUNNA AVGÖRA
NÄR LAGEN TILLÄMPAS OCH FÖR VEM
F
1.1.2 DEFINITIONER - KÄNNA TILL OCH FÖRSTÅ
LAGENS GRUNDLÄGGANDE DEFINITIONER
F
1.1.3 OLIKA TYPER AV FÖRMEDLARE ANKNUTEN RESP FRISTÅENDE, SAMT
SKILLNADER MELLAN DESSA
F
1.1.4 SIDOVERKSAMHET - REGLER OCH KRAV,
BL.A. ATT MAN OMFATTAS AV VISSA
BESTÄMMELSER I LAGEN OM
VÄRDEPAPPERSMARKNADEN.
F
1.1.5 SKADESTÅNDSSKYLDIGHET - VILKEN
SKADESTÅNDSSKYLDIGHET EN
FÖRMEDLARE HAR ENLIGT LAGEN OM
FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING
T
1.1.6 KRAV PÅ KUNSKAP OCH KOMPETENS
F
1.1.6.1
ANPASSNING - FÖRSTÅ VEM SOM HAR
ANSVAR FÖR FÖRMEDLARENS
KUNSKAP OCH KOMPETENS OCH VAD
SOM MENAS MED ATT KUNSKAP OCH
KOMPETENS SKA ANPASSAS EFTER
RÅDGIVNINGEN
T
1.1.6.2
UPPDATERING -KUNNA AVGÖRA NÄR
UPPDATERING AV KUNSKAP KRÄVS
K
1.1.6.3
KUNSKAPSTEST - KÄNNA TILL KRAVET
PÅ KUNSKAPSTEST
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
F
1.1.6.4
PRAKTISK ERFARENHET – FÖRSTÅ VAD
LAGEN KRÄVER NÄR DET GÄLLER
PRAKTISK ERFARENHET
F
1.1.6.5
EKONOMISK SKÖTSAMHET - FÖRSTÅ
SÅVÄL GRUNDLÄGGANDE SOM ÖVRIGA
KRAV PÅ SKÖTSAMHET VAD GÄLLER
EKONOMISKA ANGELÄGENHETER
F
1.1.7 KRAV PÅ LEDNING - SPECIELLT
GRUNDLÄGGANDE KRAV, KUNSKAP OM
FÖRSÄKRINGAR, PRAKTISK ERFARENHET
OCH EKONOMISK SKÖTSAMHET.
T
1.1.8 REGLER OM ANSVARSFÖRSÄKRING - HUR
OMFATTANDE MÅSTE DEN VARA OCH VAD
GÄLLER FÖR SKADOR SOM INTRÄFFAR
EFTER ATT FÖRSÄKRINGEN UPPHÖRT.
ÄVEN SKILLNADEN VAD GÄLLER KRAV PÅ
FÖRSÄKRINGEN OM FÖRMEDLAREN ÄVEN
FÖRMEDLAR
FONDANDELAR/INVESTERINGSRÅDGIVNIN
G
T
1.1.9 INFORMATIONSKRAV
T
1.1.9.1
VILKEN INFORMATION SOM SKA GES
INNAN FÖRSÄKRINGSAVTAL INGÅS
SAMT VILKEN SOM BÖR GES I
SAMBAND MED FÖRNYELSE ELLER
ÄNDRING. FÖRSTÅ VARFÖR KRAVEN
FINNS OCH VILKEN FUNKTION DE
FYLLER, OCH KUNNA TILLÄMPA DETTA
VID INFORMATIONSGIVNINGEN
1.1.9.2
I VILKEN FORM INFORMATIONEN SKA
LÄMNAS - SKRIFTLIGT ELLER MUNTLIGT
T
T
1.1.9.3
PRIS - KUNNA GE KUNDEN EN TYDLIG
OCH KORREKT BILD AV KOSTNADEN
FÖR RÅDGIVNINGEN, VAD
FÖRMEDLAREN ERHÅLLER FRÅN KUND
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
RESP. FÖRSÄKRINGSBOLAG ELLER
ANNAN PRODUCENT OCH FÖRKLARA
VAD DET KAN INNEBÄRA FÖR
RÅDGIVNINGEN. KUNNA TILLÄMPA
REGLER I FÖRESKRIFTER OCH VAD SOM
GÄLLER ENLIGT GOD SED.
T
1.1.9.4
KVALIFICERAT INNEHAV I FÖRETAGET VAD SOM MENAS MED KVALIFICERAT
INNEHAV OCH KUNNA INFORMERA
KUNDEN PÅ ETT SÄTT SÅ ATT DENNE
FÖRSTÅR VILKA KONSEKVENSER DET
KAN INNEBÄRA FÖR DE FÖRSLAG DU
SOM RÅDGIVARE LÄMNAR
T
1.1.9.5
REGISTRERING - VILKEN INFORMATION
SKA DU LÄMNA TILL KUNDEN OCH
VARFÖR
T
1.1.9.6
KLAGOMÅL - KUNNA LÄMNA KORREKT
INFORMATION OM HUR KLAGOMÅL PÅ
RÅDGIVNINGEN SKER
T
1.1.9.7
TVISTELÖSNING - KUNNA LÄMNA
KORREKT INFORMATION OM DE OLIKA
SÄTT TVISTELÖSNING KAN SKE
T
1.1.9.8
TILLSYNSMYNDIGHET- ATT
INFORMATION SKA LÄMNAS OM ATT FI
UTÖVAR TILLSYN
1.1.9.9
ANSVARSFÖRSÄKRING-ATT KUNNA
LÄMNA INFORMATION OM ATT
ANSVARSFÖRSÄKRING FINNS, VAD DET
INNEBÄR OCH VAD DEN TÄCKER
T
T
1.1.9.10
KUNNA LÄMNA INFORMATION SOM
ANKNUTEN FÖRMEDLARE SKA LÄMNA
AVSEENDE FÖRSÄKRINGSFÖRETAGETS
ANSVAR
T
1.1.9.11
KUNNA LÄMNA INFORMATION OM PÅ
VILKA GRUNDER FÖRMEDLINGEN
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
GÖRS; OM DET ÄR UTIFRÅN EN
OPARTISK ANALYS ELLER OM
FÖRMEDLING GÖRS AV ETT ELLER
FLERA FÖRETAGS PRODUKTER EV. FÖR
DERAS RÄKNING.
T
1.1.10 DOKUMENTATIONSKRAV - FÖRSTÅ SYFTET
MED DOKUMENTATIONEN (BÅDE UR
FÖRMEDLARPERSPEKTIV OCH UR
KUNDPERSPEKTIV), OCH VAD DET I SIN
TUR INNEBÄR FÖR INNEHÅLL OCH
OMFATTNING.
T
1.1.10.1
FÖRMEDLARUPPGIFTER – DEN
INFORMATION SOM GETTS TILL
KUNDEN OM FÖRMEDLARENS
OPARTISKHET ENLIGT OVAN
T
1.1.10.2
UTLÄMNANDE - NÄR OCH I VILKEN
FORM UTLÄMNANDE AV
DOKUMENTATIONEN SKA SKE
T
1.1.10.3
KUNDUPPGIFTER INKL. UPPGIFTER OM
KUNDENS ÖNSKEMÅL ELLER BEHOV
OCH EV. EKONOMISKA
FÖRHÅLLANDEN. VAD SOM SKA
DOKUMENTERAS OM KUNDEN ÄR
KÄND. FÖRSTÅ KONSEKVENSERNA AV
ATT INTE SAMLA IN DESSA UPPGIFTER
OCH HUR INSAMLINGEN AV DESSA
UPPGIFTER KAN ANVÄNDAS FÖR EN
BÄTTRE RÅDGIVNING
1.1.10.4
FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLINGEN; VAD
DOKUMENTATIONEN SKA INNEHÅLLA
RÖRANDE RÅDGIVNINGEN
1.1.10.5
DOKUMENTATIONENS UTFÖRANDEVAD, NÄR, AV VEM OCH HUR
T
T
T
1.1.10.6
UTLÄMNANDE - NÄR OCH I VILKEN
FORM UTLÄMNANDE AV
DOKUMENTATIONEN SKA SKE
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
1.1.10.7
ARKIVERING AV DOKUMENTATION
T
1.1.11 KLAGOMÅLSHANTERING - KÄNNA TILL
KRAVET PÅ KLAGOMÅLSHANTERING OCH
TILLÄMPA DET I PRAKTIKEN
F
1.1.11.1
KLAGOMÅL-FÖRSTÅ VAD SOM AVSES
MED ETT KLAGOMÅL
1.1.11.2
KLAGOMÅLSANSVARIG - KÄNNA TILL
KRAVET PÅ KLAGOMÅLSANSVARIG OCH
KUNNA TILLÄMPA DET
1.1.11.3
KLAGOMÅLSINSTRUKTION – VAD DEN
SKA INNEHÅLLA, HUR DEN SKA
ANVÄNDAS OCH UPPDATERAS
1.1.11.4
BESLUTSMOTIVERING - HUR BESLUT
SKA MOTIVERAS OCH ÖVERLÄMNAS
TILL DEN KLAGANDE
1.1.11.5
HANDLÄGGNING - HUR
HANDLÄGGNINGEN AV KLAGOMÅL SKA
GÅ TILL
T
T
T
T
T
1.1.11.6
TIDSREGLER - KÄNNA TILL OCH KUNNA
INFORMERA KUND OM DE KRAV PÅ
HANDLÄGGNINGSTID SOM FINNS
T
1.1.11.7
DOKUMENTATION AV KLAGOMÅL–
KUNNA GENOMFÖRA DOKUMENTERA
KLAGOMÅL OCH VETA VILKA KRAV
LAGEN STÄLLER PÅ
DOKUMENTATIONEN
1.1.11.8
OLIKA FORMER AV TVISTLÖSNING KUNNA FÖRKLARA FÖR KUNDEN HUR
TVISTLÖSNING GÅR TILL
1.1.11.9
REGISTRERING OCH ARKIVERING AV
KLAGOMÅL - KUNNA ARKIVERA
KLAGOMÅL PÅ ETT KORREKT SÄTT
T
T
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
K
1.1.12 FILIALETABLERING GRÄNSÖVERSKRIDANDE VERKSAMHET KÄNNA TILL VAD UNDERRÄTTELSE AV
FILIALETABLERING INNEBÄR OCH HUR DEN
SKA GÖRAS
F
1.1.13 KONTROLL
F
1.1.13.1
AV ANSTÄLLDA - VILKA KONTROLLER
SOM SKA GÖRAS OCH DEN JURIDISKA
PERSONENS RÄTT ATT INHÄMTA ELLER
BEGÄRA UPPGIFTER FRÅN DEN
ANSTÄLLDE
F
1.1.13.2
AV ANKNUTEN FÖRMEDLARE - VILKEN
KONTROLL SKA
FÖRSÄKRINGSFÖRETAGET GÖRA AV
FYSISK PERSON RESPEKTIVE JURIDISK
PERSON (SÅVÄL JURIDISKA PERSONEN
SOM LEDNINGEN)
F
1.1.13.3
DOKUMENTATION AV KONTROLLER HUR DOKUMENTATION AV OLIKA
KONTROLLER SKA SKE, SÄRSKILT
KÄNSLIGA UPPGIFTER SOM UTDRAG
UR BELASTNINGSREGISTER
F
1.1.13.4
ARKIVERING AV KONTROLLER –
FÖRSTÅ REGLER OM ARKIVERING, HUR
ARKIVERING SKA SKE OCH VAD SOM
MÅSTE ARKIVERAS
1.1.14 ÄNDRINGAR
T
1.1.14.1
KRAV VID FÖRÄNDRINGAR AV
VERKSAMHET, ANSTÄLLDA, LEDNING
OCH KLAGOMÅLSANSVARIG - KÄNNA
TILL VAD SOM KRÄVS VID
FÖRÄNDRINGAR VID FILIALETABLERING
OCH GRÄNSÖVERSKRIDANDE
VERKSAMHET
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
1.2
1.3
FINANSINSPEKTIONENS
ROLL OCH TILLSYN
GOD
FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLIN
GSSED
F
1.2.1 FÖRSTÅ FI:S ROLL AVSEENDE
FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE OCH PÅ
VILKET SÄTT OCH INOM VILKA OMRÅDEN
DE UTÖVAR TILLSYN, VILKA SANKTIONER
FI KAN BESLUTA OM OCH VAD DESSA KAN
FÅ FÖR KONSEKVENSER FÖR EN
FÖRMEDLARE. KÄNNA TILL HUR FI
KOMMUNICERAR OCH FÖRSTÅ NYTTAN AV
ATT TA DEL AV SANKTIONSBESLUT
RÖRANDE FÖRMEDLINGSVERKSAMHET
T
1.3.1 VAD GOD FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLINGSSED
ÄR, HUR DEN UTVECKLAS OCH HUR MAN
HÅLLER SIG INFORMERAD OM VAD SOM
ÄR GOD SED
T
1.3.1.1
ANPASSNING - FÖRSTÅ VAD
ANPASSNINGSPLIKTEN INNEBÄR I
RÅDGIVNINGSSITUATIONEN OCH
KUNNA TILLÄMPA ETT ARBETSSÄTT
SOM BASERAS PÅ KUNDENS
ÖNSKEMÅL OCH BEHOV SÅ ATT
ANPASSNING ALLTID SKER PÅ ETT BRA
SÄTT OBEROENDE AV VILKEN TYP AV
KUND DET HANDLAR OM
1.3.1.2
OMSORG - FÖRSTÅ VAD SOM MENAS
MED OMSORGSPLIKTEN OCH KUNNA
TILLÄMPA OMSORGSPLIKTEN I DEN
VERKLIGA RÅDGIVNINGSSITUATIONEN.
DET INNEBÄR KONKRET ATT KUNNA
SÄTTA KUNDENS INTRESSE FÖRE EGNA
OCH ALLTID UPPTRÄDA LOJALT MOT
KUNDEN
T
T
1.3.1.3
AVRÅDNING - KUNNA AVGÖRA NÄR
OCH PÅ VILKET SÄTT AVRÅDAN BÖR
SKE, OCH ATT AVRÅDAN ALLTID SKA
SKE NÄR KUNDEN VILL VÄLJA
ALTERNATIV SOM INTE ÄR LÄMPLIGA
UTIFRÅN KUNDENS BEHOV, EKONOMI
OCH MÅL MED RÅDGIVNINGEN
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
1.3.1.4
OPARTISK ANALYS - FÖRSTÅ OCH
KUNNA TILLÄMPA ETT ARBETSSÄTT
SOM UPPFYLLER KRAVET PÅ OPARTISK
ANALYS
T
1.3.1.5
RIKTLINJER OCH EXEMPEL FRÅN SFM FÖRSTÅ KONSEKVENSERNA FÖR DEN
EGNA RÅDGIVNINGEN BASERAT PÅ
SFM:S RIKTLINJER OCH EXEMPEL
F
1.3.1.6
1.4
HUR INSURESEC DEFINIERAR GOD
FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLINGSSED
ENLIGT SINA REGLER OCH ARBETAR
FÖR ATT TYDLIGGÖRA VILKET
BETEENDE SOM ÄR FÖRENLIGT MED
GOD FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLINGSSED.
HUR INSURESEC ARBETAR FÖR ATT
FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARES
AGERANDE SKA MOTSVARA GOD SED
OCH FÖR ATT UTVECKLA GOD SED
T
ETIK OCH MORAL
1.4.1 SFM:S ETISKA REGLER - FÖRSTÅ OCH
KUNNA ANPASSA SITT AGERANDE SOM
FÖRMEDLARE TILL SFM:S ETISKA REGLER
OCH YRKESETISKA REGLER
T
1.4.2 SVENSK FÖRSÄKRINGS ETISKA REGLER
T
1.4.3 ÖVRIGA BRANSCHGEMENSAMMA ETISKA
REGLER
T
1.4.4 FÖRHÅLLNINGSSÄTT
INSTITUTETS/FÖRETAGETS ETISKA REGLER
2
2.1
JURIDIK
FÖRSÄKRINGSRÖRELSELA
GSTIFTNING
F
2.1.1 ASSOCIATIONSFORMER - OLIKA FORMER
FÖR ATT BEDRIVA
LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSE, SKILLNADEN
MELLAN DESSA OCH VAD SOM KRÄVS FÖR
ATT FÅ BEDRIVA LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSE
SAMT VILKA REGLER SO M GÄLLER FÖR
VINSTUTDELNING. VAD DE OLIKA
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
ASSOCIATIONSFORMERNA INNEBÄR FÖR
KUNDEN.
T
2.1.2 FÖRSTÅ SKILLNADER MELLAN DE
LIVFÖRSÄKRINGSPRODUKTER SOM
BEHANDLAS I FRL (TRADITIONELL,INKL.
DEPÅFÖRSÄKRING, RESP.
FONDFÖRSÄKRING)
K
2.1.3 STABILITETSPRINCIPEN - FÖRSTÅ VAD
STABILITETSPRINCIPEN INNEBÄR FÖR ETT
LIVBOLAG OCH HUR DEN PÅVERKAR
KUNDEN
K
2.1.4 STANDARDPRINCIPEN - FÖRSTÅ VAD DEN
INNEBÄR OCH VEM DEN ÄR TILL FÖR ATT
SKYDDA
K
2.1.5 GENOMLYSNINGSPRINCIPEN - FÖRSTÅ VAD
DEN INNEBÄR OCH VEM DEN ÄR TILL FÖR
ATT SKYDDA SAMT VAD DEN STÄLLER FÖR
INFORMATIONSKRAV PÅ ETT LIVBOLAG
K
2.1.6 FÖRSÄKRINGSTAGARREPRESENTATION VILKEN RÄTT HAR FÖRSÄKRINGSTAGARNA
TILL REPRESENTATION I ETT ÖMSESIDIGT
LIVFÖRSÄKRINGSBOLAG
T
2.1.7 KONKURSREGLER - HUR PÅVERKAS
KUNDERNA I ETT ÖMSESIDIGT RESPEKTIVE
AKTIEBOLAG VID EN KO NKURS
F
2.1.8 ÅTERBÄRINGSRÄNTA OCH KOLLEKTIV
KONSOLIDERING - KUNNA FÖRKLARA FÖR
EN KUND VAD ÅTERBÄRINGSRÄNTA ÄR
OCH HUR DEN FASTSTÄLLS. FÖRKLARA
VAD KONSOLIDERINGSGRADEN ÄR, HUR
DEN BERÄKNAS OCH HUR DEN HÄNGER
IHOP MED ÅTERBÄRINGSRÄNTAN.
MÖJLIGA KONSEKVENSER FÖR KUNDEN
VID HÖG RESPEKTIVE L ÅG
KONSOLIDERINGSGRAD, SAMT KUNNA
FÖRKLARA VILKA OLIKA ÅTGÄRDER ETT
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
LIVBOLAG KAN KOMMA ATT VIDTA FÖR
ATT PÅVERKA SIN KONSOLIDERINGSGRAD
F
2.1.9 SOLVENSKRAV - KUNNA FÖRKLARA FÖR EN
KUND VAD SOLVENSKVOT ÄR, SAMBAND
MED GARANTIER OCH VILKA
KONSEKVENSER OLIKA NIVÅER PÅ DEN
KAN FÅ FÖR KUNDEN
2.2
FÖRSÄKRINGSAVTALSRÄT
T
T
2.2.1 BEGREPP
T
2.2.1.1
PERSONFÖRSÄKRING - VAD SOM
MENAS I LAGEN MED EN
PERSONFÖRSÄKRING
T
2.2.1.2
FÖRSÄKRAD, FÖRSÄKRINGSTAGARE
OCH FÖRMÅNSTAGARE - VAD AVSES I
LAGEN MED DE OLIKA ROLLERNA SAMT
VEM KAN HA EN VISS ROLL
T
2.2.2 INFORMATIONSKRAV
T
2.2.2.1
INNAN FÖRSÄKRING TECKNATS VILKEN INFORMATION MÅSTE LÄMNAS
INNAN EN FÖRSÄKRING TECKNAS OCH
PÅ VILKET SÄTT SKA DEN LÄMNAS
2.2.2.2
EFTER FÖRSÄKRING TECKNATS - VILKEN
INFORMATION SKA LÄMNAS I DIREKT
ANSLUTNING TILL ATT EN FÖRSÄKRING
TECKNAS OCH PÅ VILKET SÄTT SKA DEN
LÄMNAS
T
T
2.2.2.3
FÖRSÄKRINGSFALL - VILKEN
INFORMATION SKA LÄMNAS VID
FÖRSÄKRINGSFALL OCH PÅ VILKET
SÄTT SKA DEN LÄMNAS
T
2.2.3 AVTALSFRÅGOR
T
2.2.3.1
ANSVARSINTRÄDE - KUNNA FÖRKLARA
FÖR EN KUND NÄR
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
FÖRSÄKRINGSBOLAGETS ANSVAR FÖR
FÖRSÄKRINGEN INTRÄDER
T
2.2.3.2
KONTRAHERINGSPLIKT - KUNNA
FÖRKLARA FÖR EN KUND VILKEN RÄTT
ATT TECKNA FÖRSÄKRING SOM
KONTRAHERINGSPLIKTEN INNEBÄR,
OCH VILKEN RÄTT ETT
FÖRSÄKRINGSBOLAG HAR ATT VÄGRA
EN KUND ATT TECKNA EN FÖRSÄKRING
T
2.2.3.3
UPPHÖRANDE AV FÖRSÄKRING
(TIDSBEGRÄNSAD FÖRSÄKRING,
UPPSÄGNING AV
FÖRSÄKRINGSTAGARE, KRAV VID
ÅTERKÖP) - KÄNNA TILL VAD SOM
KRÄVS FÖR ATT EN TIDSBEGRÄNSAD
FÖRSÄKRING SKA UPPHÖRA EFTER
FÖRSÄKRINGSTIDEN, OCH VAD SOM
INTRÄFFAR OM DEN INTE SÄGS UPP.
KÄNNA TILL VILKEN RÄTTIGHET
FÖRSÄKRINGSTAGAREN HAR ATT SÄGA
UPP EN FÖRSÄKRING I FÖRTID OCH
VILKEN RÄTT KUNDEN KAN HA TILL
FORTSATT FÖRSÄKRING VID ÅTERKÖP
AV EN FÖRSÄKRING
T
2.2.3.4
UPPLYSNINGSPLIKT - FÖRSTÅ OCH
KUNNA TILLÄMPA
UPPLYSNINGSPLIKTENS ALLA DELAR
GENTEMOT SÅVÄL
FÖRSÄKRINGSTAGARE SOM
FÖRSÄKRAD OCH KUNNA FÖRKLARA
KONSEKVENSERNA AV ORIKTIGA
UPPGIFTER.
T
2.2.4 SYMPTOMKLAUSULER - FÖRSTÅ VAD
SYMPTOMKLAUSULER ÄR OCH NÄR OCH
PÅ VILKA GRUNDER ETT
FÖRSÄKRINGSBOLAG FÅR TILLÄMPA
SÅDANA PÅ INDIVIDUELL
PERSONFÖRSÄKRING SAMT VID
GRUPPFÖRSÄKRING
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
2.2.5 FÖRFOGANDERÄTT OCH INSKRÄNKNING
AV DENNA RÄTT - FÖRSTÅ VAD SOM
MENAS MED FÖRFOGANDERÄTT OCH VAD
DEN INNEBÄR FÖR FÖRSÄKRINGSTAGAREN
OCH FÖRMÅNSTAGAREN, PÅ VILKET SÄTT
DENNA RÄTT KAN INSKRÄNKAS FÖR
NÅGON
T
2.2.6 PREMIEBETALNING - KUNNA FÖRKLARA
FÖR KUND NÄR PREMIEN SKA BETALAS
OCH VAD KONSEKVENSERNA KAN BLI OM
DEN INTE BETALAS
T
2.2.7 ÅTERUPPLIVNING - KUNNA FÖRKLARA FÖR
KUND VAD ÅTERUPPLIVNING AV EN
FÖRSÄKRING INNEBÄR OCH UNDER VILKA
FÖRUTSÄTTNINGAR DET KAN SKE
F
2.2.8 SJÄLVMORD - KÄNNA TILL INNEBÖRDEN
AV FALS REGLER VID SJÄLVMORD OCH
OCKSÅ VEM SOM HAR BEVISBÖRDAN FÖR
ATT DET VERKLIGEN ÄR SJÄLVMORD
F
2.2.9 GRUPPERSONFÖRSÄKRING - KÄNNA TILL
OCH FÖRSTÅ SKILLNADERNA I FAL VAD
GÄLLER REGLER FÖR PREMIEBETALNING,
UPPSÄGNING, UPPHÖRANDE VID
FÖRSÄKRINGSTIDENS SLUT JÄMFÖRT MED
VAD SOM GÄLLER VID INDIVIDUELL
FÖRSÄKRING, SAMT VAD EFTERSKYDD OCH
RÄTT TILL FORTSÄTTNINGSFÖRSÄKRING
ÄR OCH NÄR SÅDANA KAN VARA
AKTUELLA
F
2.2.10 KOLLEKTIVAVTALAD FÖRSÄKRING - KUNNA
AVGÖRA FÖR VILKA FÖRSÄKRINGAR
REGLERNA FÖR
KOLLEKTIVAVTALSGRUNDADE
FÖRSÄKRINGAR GÄLLER OCH VAD SOM ÄR
DE STORA SKILLNADERNA JÄMFÖRT MED
INDIVIDUELL FÖRSÄKRING
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
2.2.11 REGLER VID UTBETALNING - KÄNNA TILL
VID VILKEN TIDPUNKT
FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING SKA BETALAS
OCH VAD SOM GÄLLER OM UTBETALNING
SKER TILL ANNAN ÄN DEN RÄTTE
FÖRMÅNSTAGAREN
T
2.2.12 REGLER OM PRESENTATIONSPAPPER KÄNNA TILL VILKA FÖRSÄKRINGSBREV
SOM ÄR SÅ KALLADE
PRESENTATIONSPAPPER, VILKA
FÖRSÄKRINGSBREV SOM KAN DÖDAS OCH
HUR DÖDNING AV ETT FÖRSÄKRINGSBREV
SKER
T
2.2.13 UTMÄTNINGSREGLER - KUNNA FÖRKLARA
HUVUDDRAGEN I UTMÄTNINGSREGLERNA
FÖR EN KUND, T EX KUNNA FÖRKLARA
VAD SOM HÄNDER VID UTMÄTNING
INNAN ETT FÖRSÄKRINGSFALL INTRÄFFAT
SAMT EFTER ATT FÖRSÄKRINGSFALL
INTRÄFFAT. ÄVEN KUNNA FÖRKLARA FÖR
KUND VILKA REGLER SOM GÄLLER FÖR
UTMÄTNING AV EN FÖRSÄKRING SOM
TECKNATS AV EN ARBET SGIVARE PÅ EN
ANSTÄLLDS LIV, OCH O M VAD SOM
GÄLLER FÖR UTMÄTNING FRÅN EN SJUKELLER OLYCKSFALLSFÖRSÄKRINGS
UTFALLANDE ERSÄTTNING
T
2.2.14 PANTSÄTTNING - FÖRSTÅ NÄR EN
PANTSÄTTNING AV FÖRSÄKRING KAN
VARA AKTUELL OCH KUNNA HJÄLPA KUND
VID PANTSÄTTNINGEN. SÄRSKILT VIKTIGT
ÄR ATT KUNNA HJÄLPA TILL VID
PANTSÄTTNING AV FÖRSÄKRING I
SAMBAND MED
DIREKTPENSIONSUTFÄSTELSER
T
2.2.15 FÖRMÅNSTAGARFÖRORDNANDE - KUNNA
FÖRKLARA FÖR KUND VEM SOM KAN VARA
FÖRMÅNSTAGARE I OLIKA TYPER AV
FÖRSÄKRING, HUR ÄNDRINGAR SKER
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
SAMT NÄR DET KAN FÖRFALLA. ÄVEN
KUNNA FÖRKLARA VAD JÄMKNING AV ETT
FÖRMÅNSTAGARFÖRORDNANDE INNEBÄR
OCH NÄR DET KAN SKE
T
2.2.16 OLIKA TYPER AV
FÖRMÅNSTAGARFÖRORDNANDEN KUNNA FÖRKLARA VAD SOM MENAS MED
ÅTERKALLELIGT OCH OÅTERKALLELIGT
FÖRMÅNSTAGARFÖRORDNANDE OCH I
VILKA OLIKA SAMMANHANG DE
FÖREKOMMER SAMT UNDER VILKA
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH AV VEM DE KAN
ÄNDRAS
T
2.2.17 LIVSFALLSFÖRORDNANDE OCH
DÖDSFALLSFÖRORDNANDE - KUNNA
AVGÖRA I VILKA SITUATIONER DESSA
ANVÄNDS OCH VAD DE INNEBÄR
2.3
F
ALLMÄN AVTALSRÄTT
2.3.1 AVTALSFRIHET, SKILLNAD MELLAN
DISPOSITIV OCH TVINGANDE RÄTT, SAMT
INNEBÖRDEN AV BEGREPPET PACTA SUNT
SERVANDA
T
2.3.2 FULLMAKTSBEGREPPET OCH OLIKA TYPER
AV FULLMAKTER (UPPDRAGSFULLMAKT,
STÄLLNINGSFULLMAKT). SÄRSKILT OM
BEHÖRIGHET OCH BEFOGENHET
F
2.3.3 SLUTANDE AV AVTAL – FÖRSTÅELSE FÖR
NÄR ETT AVTAL INGÅS, OM ANBUD
(OFFERT) OCH ACCEPT
F
2.3.4 OLIKA TYPER AV AVTAL
(KONSENSUSAVTAL, FORMALAVTAL,
REALAVTAL).
F
2.3.5 OGILTIGHETSGRUNDER OCH JÄMKNING AV
OSKÄLIGA AVTALSVILLKOR
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
2.3.6 FÖRMEDLARAVTALET - FÖRSTÅ VAD
FÖRMEDLARAVTALET REGLERAR OCH HUR
OCH NÄR ETT SÅDANT SKA UPPRÄTTAS
F
2.3.7 AVTALSRÄTT KONTRA
FÖRSÄKRINGSAVTALSRÄTT - KÄNNA TILL
DE VIKTIGASTE SKILLNADERNA MELLAN
AVTALSRÄTT OCH
FÖRSÄKRINGSAVTALSRÄTT
2.4
KONSUMENTRÄTT
K
2.4.1 KUNSKAP OM DET KONSUMENTSKYDD
SOM FINNS I LAGEN OM
FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING
K
2.4.2 LAGEN OM FINANSIELL RÅDGIVNING TILL
KONSUMENTER – KÄNNA TILL
GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN DEN OCH
LAGEN OM FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING
F
2.4.3 FÖRSTÅ GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN
KONSUMENTVERKET OCH
FINANSINSPEKTIONENS TILLSYN
F
2.4.4 ALLMÄNNA REKLAMMATIONSNÄMNDENS
ROLL VID TVISTLÖSNING
2.5
SKADESTÅNDSRÄTT
F
2.5.1 FÖRSTÅ GRUNDERNA I
SKADESTÅNDSRÄTTEN OCH KÄNNA TILL
INNEBÖRDEN AV GRUNDBEGREPP SÅSOM
INOM OCH UTOMOBLIGATORISKT
SKADESTÅND, REN
FÖRMÖGENHETSSKADA, ALLMÄN
FÖRMÖGENHETSSKADA OCH IDEELL
SKADA, TREDJEMANSSKADOR
F
2.5.2 KÄNNA TILL INNEBÖRDEN AV DEN
GRUNDLÄGGANDE ANSVARSPRINCIPEN
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
CULPA (OAKTSAMHET) OCH VETA UNDER
VILKA FÖRUTSÄTTNINGAR DEN GÄLLER
F
2.5.3 FÖRSTÅ INNEBÖRDEN AV BEGREPPEN
PRINCIPALANSVAR OCH STRIKT ANSVAR
F
2.5.4 SKADESTÅND VID FINANSIELL RÅDGIVNING
- KÄNNA TILL REGLERNA FÖR SKADESTÅND
VID FINANSIELL RÅDGIVNING OCH FÖRSTÅ
PÅ VILKA GRUNDER SKADESTÅND KAN
KOMMA IFRÅGA SAMT VILKA REGLER SOM
GÄLLER FÖR SKADEANMÄLAN OCH
PRESKRIPTION, OCH OM OCH I SÅ FALL PÅ
VILKET SÄTT DESSA REGLER SKILJER SIG
FRÅN VANLIG SKADESTÅNDSRÄTT
F
2.5.5 SKADESTÅND VID
FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING – HA GOD
KUNSKAP OM REGLERNA FÖR
SKADESTÅND VID
FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING OCH FÖRSTÅ
PÅ VILKA GRUNDER SKADESTÅND KAN
KOMMA IFRÅGA SAMT VILKA REGLER SOM
GÄLLER FÖR SKADEANMÄLAN OCH
PRESKRIPTION, OCH OM OCH I SÅ FALL PÅ
VILKET SÄTT DESSA REGLER SKILJER SIG
FRÅN VANLIG SKADESTÅNDSRÄTT
2.6
PENNINGTVÄTTSLAGSTIFTNING
F
2.6.1 LAGENS SYFTE - FÖRSTÅ SYFTET MED
LAGEN
F
2.6.2 FÖRSTÅ HUR FÖRMEDLARENS ANSVAR
FÖRHÅLLER SIG TILL
FÖRSÄKRINGSBOLAGETS ANSVAR FÖR ATT
TILLÄMPA LAGEN I FÖRHÅLLANDE TILL
KUNDEN
T
2.6.3 FÖRSTÅ DEFINITIONEN AV
PENNINGTVÄTT. SJÄLV KUNNA AVGÖRA
NÄR DET UPPSTÅR SITUATIONER DÄR DET
KAN MISSTÄNKAS HANDLA OM
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
PENNINGTVÄTT ELLER FINANSIERING AV
TERRORISM
F
2.6.4 BAKOMLIGGANDE BROTT - KÄNNA TILL
VANLIGA BAKOMLIGGANDE BROTT BAKOM
PENNINGTVÄTT.
PENNINGTVÄTTSPROCESSEN - FÖRSTÅ
HUR PENGAR OFTA TVÄTTAS, DVS
PROCESSEN FÖR PENNINGTVÄTT, OCH HA
KÄNNEDOM OM DESS OLIKA
BESTÅNDSDELAR SÅSOM LAYERING,
PLACEMENT, INTEGRATION
F
2.6.5 KÄNNA TILL INNEBÖRDEN AV CENTRALA
BEGREPP I PENNINGTVÄTTSREGELVERKET
OCH KUNNA TILLÄMPA DEM;
AFFÄRSFÖRBINDELSE, VERKLIG
HUVUDMAN, PERSON I POLITISKT UTSATT
STÄLLNING
A
2.6.6 RISKBASERAT FÖRHÅLLNINGSSÄTT - HUR
SKA FÖRETAGET/FÖRMEDLAREN GÖRA SIN
RISKBEDÖMNING
T
2.6.7 RIKTLINJER/RUTINER FÖR
RISKBEDÖMNING SOM SKA FINNAS, OCH
ATT DESSA SKA VARA ANPASSADE TILL
FÖRETAGETS VERKSAMHET
A
2.6.8 RISKBASERAD KUNDKÄNNEDOM - FÖRSTÅ
OCH KUNNA TILLÄMPA ETT
FÖRHÅLLNINGSSÄTT SOM INNEBÄR
ARBETE MED RISKBASERAD
KUNDKÄNNEDOM. SÄRSKILT FÖRSTÅ
RISKERNA FÖR PENNINGTVÄTT INOM
LIVFÖRSÄKRINGVERKSAMHET
T
2.6.9 GRUNDLÄGGANDE ÅTGÄRDER - VETA NÄR
OCH HUR GRUNDLÄGGANDE ÅTGÄRDER
FÖR KUNDKÄNNEDOM SKA GENOMFÖRAS
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
2.6.10 SKÄRPTA ÅTGÄRDER - VETA NÄR OCH HUR
SKÄRPTA ÅTGÄRDER FÖR
KUNDKÄNNEDOM SKA GENOMFÖRAS
T
2.6.11 UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSER FÖR
GRUNDLÄGGANDE KUNDKÄNNEDOM VETA NÄR SÅDANT KAN VARA
TILLÄMPLIGT OCH VILKA ÅTGÄRDER SOM
DÅ KRÄVS
T
2.6.12 FORTLÖPANDE UPPFÖLJNING AV
AFFÄRSFÖRBINDELSER – VETA ATT RUTIN
SKA FINNAS OCH ATT AVVIKELSER I
FÖRHÅLLANDE TILL VAD SOM TIDIGARE ÄR
KÄNT SKA LEDA TILL UPPDATERING OCH
EV. GRANSKNING
T
2.6.13 DOKUMENTATION - KUNNA AVGÖRA VAD
SOM MÅSTE DOKUMENTERAS VID OLIKA
ÅTGÄRDER SOM SYFTAR TILL ATT UPPNÅ
KUNDKÄNNEDOM SAMT KUNNA
GENOMFÖRA EN SÅDAN DOKUMENTATION
PÅ ETT KORREKT SÄTT
T
2.6.14 GRANSKNINGSSKYLDIGHET - KÄNNA TILL
VAD DEN LÖPANDE
GRANSKNINGSSKYLDIGHET SOM ÅLIGGER
FÖRMEDLINGSFÖRETAGET INNEBÄR, INKL.
BEHOV AV ATT DOKUMENTERA, OCH VAD
SOM SKA GÖRAS I DET FALL NÅGOT
MISSTÄNKT UPPDAGAS
T
2.6.15 ARKIVERING - KÄNNA TILL VILKA KRAV
SOM FINNS PÅ BEVARANDE AV
HANDLINGAR OCH FÖR VILKEN TID DETTA
KRAV GÄLLER, SAMT I VILKEN FORM
DESSA HANDLINGAR SKA FINNAS
F
2.6.16 FÖRFRÅGNINGAR - KÄNNA TILL OCH
FÖRSTÅ DE KRAV PÅ SY STEM FÖR ATT
SNABBT OCH ENKELT KUNNA SVARA PÅ
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
FÖRFRÅGNINGAR SOM STÄLLS PÅ
FÖRMEDLINGSFÖRETAGET
T
2.6.17 MEDDELANDEFÖRBUD - FÖRSTÅ OCH
KUNNA TILLÄMPA REGLERNA FÖR
MEDDELANDEFÖRBUD OCH VILKA
KONSEKVENSER BROTT MOT
MEDDELANDEFÖRBUDET FÅR FÖR DIG
SOM FÖRMEDLARE
F
2.6.18 UTBILDNING OCH SKYDD AV ANSTÄLLDA KÄNNA TILL OCH FÖRST Å VILKA KRAV SOM
STÄLLS PÅ FÖRMEDLINGSFÖRETAGET OM
KRAV PÅ FORTLÖPANDE UTBILDNING OCH
SKYDD AV ANSTÄLLDA
K
2.6.19 CENTRALT FUNKTIONSANSVARIG – KÄNNA
TILL ATT EN SÅDAN SKA UTSES OCH VAD
DENNE ANSVARAR FÖR
F
2.6.20 UTOMSTÅENDE – KÄNNA TILL REGLERNA
OM ÅTGÄRDER SOM UTFÖRTS AV
UTOMSTÅENDE OCH FÖRSTÅ VAD DET
INNEBÄR FÖR FÖRSÄKRINGSBOLAGET OCH
VILKA KRAV FÖRSÄKRINGSBOLAGET KAN
STÄLLA PÅ FÖRMEDLAREN
K
2.6.21 LAGENS KONSEKVENSER - KÄNNA TILL
VILKET STRAFF DEN ENSKILDE
FÖRMEDLAREN OCH FÖRETAGET KAN
DRABBAS AV VID BROTT MOT LAGEN
2.7
T
INSIDERLAGSTIFTNING
2.7.1 KÄNNA TILL LAGEN OM STRAFF FÖR
MARKNADSMISSBRUK VID HANDEL AV
FINANSIELLA INSTRUMENT OCH FÖRSTÅ
INNEBÖRDEN AV INSIDERBROTT
RESPEKTIVE INSIDERFÖRSEELSE
F
2.7.2 FÖRSTÅ INNEBÖRDEN AV OTILLBÖRLIG
MARKNADSPÅVERKAN
T
2.7.3 RAPPORTERINGSSKYLDIGHET - FÖRSTÅ
VAD ANMÄLNINGSSKYLDIGHETEN
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
INNEBÄR OCH VILKA SOM OMFATTAS AV
DEN OCH VETA HUR ANMÄLAN SKA GÖRAS
K
2.7.4 KÄNNA TILL LAGEN OM
ANMÄLNINGSSKYLDIGHET FÖR VISSA
INNEHAV AV FINANSIEL LA INSTRUMENT
K
2.7.5 KÄNNA TILL BEGREPPET EGEN HANDEL I
LAGEN OM VÄRDEPAPPERSMARKNADEN
2.8
T
SKATTERÄTT
2.8.1 INKOMSTSKATTER - FÖRSTÅ VILKA
INKOMSTER SOM RÄKNAS SOM INKOMST
OCH HUR DESSA BESKATTAS
T
2.8.1.1
KAPITALBESKATTNING - KUNNA
TILLÄMPA
KAPITALBESKATTNINGSREGLERNA
GENOM ATT KUNNA BERÄKNA
KAPITALSKATTEN FÖR OLIKA TYPER AV
KAPITALINKOMSTER/KAPITALVINSTER
(INKLUDERAR KUNSKAP OM
AVDRAGSGILLA KOSTNADER FÖR ATT
KUNNA GENOMFÖRA EN KORREKT
BERÄKNING)
T
2.8.1.2
FÖRVÄRVSBESKATTNING - FÖRSTÅ VAD
SOM MENAS MED
FÖRVÄRVSINKOMSTER OCH KUNNA
BERÄKNA VILKA AVDRAG FÖR
PENSIONSFÖRSÄKRING SOM ÄR
TILLÄMPLIGT FÖR EN KUND
T
2.8.1.3
MARGINALSKATT - FÖRSTÅ VAD
MARGINALSKATT ÄR OCH KUNNA
BERÄKNA DEN I OLIKA INKOMSTSKICK
T
2.8.1.4
AVDRAGSREGLER FÖR OLIKA
FÖRSÄKRINGAR - KUNNA TILLÄMPA DE
AVDRAGSREGLER SOM GÄLLER
INDIVIDUELLT PENSIONSSPARANDE
(IPS) OCH ÖVRIGA TYPER AV
INDIVIDUELLT PENSIONSSPARANDE.
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
2.8.1.5
LAGENS KONSEKVENSER - KÄNNA TILL
VILKET STRAFF DEN ENSKILDE
FÖRMEDLAREN OCH FÖRETAGET KAN
DRABBAS AV VID BROTT MOT LAGEN
T
2.8.1.6
AVDRAGSREGLER TJÄNSTEPENSIONER VID BERÄKNING AV AVDRAG FÖR
TJÄNSTEPENSION KUNNA ANVÄNDA
SÅVÄL HUVUDREGEL SOM
KOMPLETTERINGSREGEL OCH HJÄLPA
KUND VÄLJA DEN REGEL SOM ÄR MEST
FÖRMÅNLIG
T
2.8.1.7
ALLMÄNNA AVDRAG - FÖRSTÅ VILKA
AVDRAG SOM RÄKNAS SOM
ALLMÄNNA AVDRAG
T
2.8.1.8
BERÄKNING AV INKOMSTSKATT KUNNA HJÄLPA EN PRIVATKUND ATT
BERÄKNA INKOMSTSSKATTEN BASERAT
PÅ OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR SÄRSKILT
MED HÄNSYN TILL KUNDENS OLIKA
VALMÖJLIGHETER VAD GÄLLER
PENSIONSSPARANDE,
TJÄNSTEPENSION OCH LÖNEVÄXLING
T
2.8.1.9
TAXERAD FÖRVÄRVSINKOMST FÖRSTÅ SKILLNADEN MELLAN TAXERAD
OCH BESKATTNINGSBAR
FÖRVÄRVSINKOMST OCH VAD SOM
LIGGER TILL GRUND FÖR
AVDRAGSBELOPPEN FÖR PRIVAT
LIVFÖRSÄKRING
2.8.1.10
GRUNDAVDRAG - FÖRSTÅ OCH KUNNA
FÖRKLARA FÖR KUND VAD
GRUNDAVDRAGET ÄR, HUR STORT DET
ÄR OCH PÅ VILKET SÄTT DET ANVÄNDS
I SKATTEBERÄKNINGAR
2.8.1.11
ALLMÄN PENSIONSAVGIFT - FÖRSTÅ
VAD DEN ALLMÄNNA
T
T
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
PENSIONSAVGIFTEN ÄR OCH HUR DEN
BEHANDLAS I DEKLARATIONEN
T
2.8.1.12
SKATTESATSER - VETA VILKA DE OLIKA
SKATTESATSERNA ÄR FÖR OLIKA TYPER
AV INKOMSTER OCH KUNNA ANVÄNDA
DESSA VID SKATTEBERÄKNINGAR FÖR
EN KUND
T
2.8.1.13
BESKATTNING AV
PENSIONSFÖRSÄKRING VID UTTAG KUNNA FÖRKLARA FÖR KUND HUR
PENSIONSFÖRSÄKRINGAR BESKATTAS
VID UTTAG
T
2.8.1.14
SÄRSKILD LÖNESKATT - KUNNA
BERÄKNA VILKEN SÄRSKILD LÖNESKATT
SOM KOMMER ATT BEHÖVA BETALAS
VID OLIKA TYPER AV
FÖRSÄKRINGSLÖSNINGAR
T
2.8.2 AVKASTNINGSSKATT - KUNNA HJÄLPA
KUND ATT BERÄKNA STORLEKEN PÅ
AVKASTNINGSSKATTEN OCH KÄNNA TILL
VEM SOM ÄR SKATTSKYLDIG I SVENSK OCH
UTLÄNDSK FÖRSÄKRING
T
2.8.3 INKOMSTSKATTELAGENS REGLER FÖR KOCH P- FÖRSÄKRING - FÖRSTÅ OCH
KUNNA TILLÄMPA
INKOMSTSKATTELAGENS REGLER FÖR DE
TVÅ OLIKA TYPERNA AV FÖRSÄKRING
SPECIELLT VID OLIKA TYPER AV
TJÄNSTEPENSIONSLÖSNINGAR
2.9
PUL PERSONUPPGIFTSLAGEN
F
2.9.1 FÖRSTÅ SYFTET MED LAGEN
K
2.9.2 GRUNDLÄGGANDE KRAV PÅ BEHANDLING
AV PERSONUPPGIFTER
K
2.9.3 NÄR BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER
ÄR TILLÅTEN
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
K
2.9.4 FÖRBUDET MOT BEHANDLING AV
KÄNSLIGA UPPGIFTER, OCH VILKA TYPER
AV UPPGIFTER SOM BETRAKTAS SOM
KÄNSLIGA
K
2.9.5 KRAVEN PÅ INFORMATION TILL DEN
REGISTRERADE
K
2.9.6 KRAV PÅ SÄKERHET VID BEHANDLING AV
UPPGIFTER
K
2.9.7 BEGREPPEN PERSONUPPGIFTSANSVARIG,
PERSONUPPGIFTSBITRÄDE OCH
PERSONUPPGIFTSOMBUD OCH VAD DE
INNEBÄR
K
2.9.8 KRAVET PÅ
PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL OCH
VAD DET SKA REGLERA
K
2.9.9 PERSONUPPGIFTSANSVARIGS
SKADESTÅNDSSKYLDIGHET
K
2.9.10 ATT DATAINSPEKTIONEN ÄR
TILLSYNSMYNDIGHET SOM KAN MEDDELA
FÖRESKRIFTER OCH ATT VISSA UPPGIFTER
SKA ANMÄLAS TILL
TILLSYNSMYNDIGHETEN.
3
3.1
FAMILJERÄTT
F
ÄKTENSKAPSBALKEN
3.1.1 GOD FÖRSTÅELSE FÖR ÄKTENSKAPETS
RÄTTSVERKNINGAR
F
3.1.2 MAKARS UNDERHÅLLSSKYLDIGHET UNDER
ÄKTENSKAPET OCH EFTER
ÄKTENSKAPSSKILLNAD
F
3.1.3 MAKARS EGENDOMSFÖRHÅLLANDEN, GOD
KUNSKAP OM INNEBÖRD AV GIFTORÄTT
OCH GIFTORÄTTSGODS, RESPEKTIVE
ENSKILD EGENDOM
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
F
3.1.4 FÖRSTÅ VAD ENSKILD EGENDOM ÄR OCH
HUR DET SKAPAS – KÄNNA TILL HUR
ÄKTENSKAPSFÖRORD UPPRÄTTAS OCH
FÖRSTÅ I VILKA SAMMANHANG DET
LÄMPLIGEN ANVÄNDS
T
3.1.5 ÄKTENSKAPSFÖRORD - KÄNNA TILL HUR
ETT ÄKTENSKAPSFÖRORD UPPRÄTTAS OCH
FÖRSTÅ I VILKA SAMMANHANG DET KAN
ANVÄNDAS
T
3.1.6 BODELNINGSREGLER VID
ÄKTENSKAPSSKILLNAD OCH UNDER
BESTÅENDE ÄKTENSKAP - KUNNA AVGÖRA
NÄR EN BODELNING BÖR RESPEKTIVE SKA
SKE, VAD SOM INGÅR I DEN, HUR DEN GÅR
TILL OCH HUR PERSONFÖRSÄKRINGAR
BEHANDLAS I DEN
T
3.1.7 JÄMKNING AV BODELNING - FÖRSTÅ VEM
SOM KAN BEGÄRA JÄMKNING AV
BODELNING OCH HUR SÅDAN GÅR TILL
T
3.1.8 GÅVOR MELLAN MAKAR - KÄNNA TILL
VILKA FORMKRAV SOM FINNS FÖR GÅVOR
MELLAN MAKAR
T
3.1.9 ÄKTENSKAPSUPPLÖSNING - KÄNNA TILL
REGLERNA FÖR ÄKTENSKAPSSKILLNAD
3.2
T
SAMBOLAGSTIFTNING
3.2.1 SAMBOENDE UNDER
ÄKTENSKAPSLIKNANDE FÖRHÅLLANDEN FÖRSTÅ VILKA PRINCIPIELLA SKILLNADER
SOM GÄLLER MELLAN PERSONER I ETT
SAMBOFÖRHÅLLANDE JÄMFÖRT MED I ETT
ÄKTENSKAP SAMT HUR SAMBOS
DEFINIERAS
F
3.2.2 SAMBOAVTAL - FÖRSTÅ VAD ETT
SAMBOAVTAL ÄR OCH VAD DET KAN
REGLERA, OCH INNEBÖRDEN AV ATT ETT
SÅDANT AVTAL FINNS
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
F
3.2.3 SAMBOEGENDOM - KÄNNA TILL VAD SOM
AVSES MED SAMBOEGENDOM OCH HUR
SÅDAN BEHANDLAS VID BODELNING
T
3.2.4 BODELNING MELLAN SAMBOR - FÖRSTÅ
VAD SOM INGÅR I BODELNING MELLAN
SAMBOR OCH VILKA REGLER SOM GÄLLER
FÖR FÖRSÄKRINGAR VID BODELNINGEN
F
3.2.5 ÖVERTAGANDERÄTT AV BOSTAD - FÖRSTÅ
VAD SOM MENAS MED DEN SÅ KALLADE
ÖVERTAGANDERÄTTEN AV BOSTAD
T
3.2.6 LILLA PRISBASBELOPPSREGELN - FÖRSTÅ
VAD LILLA PRISBASBEL OPPSREGELN
INNEBÄR OCH HUR DEN TILLÄMPAS VID
BODELNING
3.3
T
FÖRÄLDRABALKEN
3.3.1 FÖRVALTNING AV EGENDOM - FÖRSTÅ
VAD SOM GENERELLT GÄLLER FÖR
FÖRVALTNING AV OMYNDIGS EGENDOM
OCH KUNNA TILLÄMPA REGLERNA I
RÅDGIVNINGEN/FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLIN
GEN
T
3.3.2 ÖVERFÖRMYNDARE - KÄNNA TILL VILKEN
ROLL EN ÖVERFÖRMYNDARE HAR, SAMT
HUR OCH NÄR SÅDAN UTSES
T
3.3.3 FÖRMYNDARE - KÄNNA TILL VILKEN ROLL
EN FÖRMYNDARE FÖR EN OMYNDIG
PERSON HAR OCH HUR EN SÅDAN UTSES
T
3.3.4 FÖRVALTARE - KÄNNA TILL NÄR EN
FÖRVALTARE SKA UTSES OCH VILKEN
UPPGIFT DENNE HAR
T
3.3.5 GOD MAN - KÄNNA TILL NÄR EN GOD MAN
SKA UTSES OCH VILKEN UPPGIFT DENNE
HAR
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
3.3.6 FRI OCH KONTROLLERAD FÖRVALTNING FÖRSTÅ INNEBÖRDEN AV FRI OCH
KONTROLLERAD FÖRVALTNING OCH
KUNNA TILLÄMPA REGLERNA FÖR DETTA
T
3.3.7 FÖRMÅNSTAGARFÖRVÄRV FÖR OMYNDIG FÖRSTÅ HUR UTBETALNING AV
FÖRMÅNSTAGARFÖRVÄRV TILL OMYNDIG
SKA GENOMFÖRAS
T
3.3.8 OMYNDIGS PLACERING I FÖRSÄKRING KUNNA TILLÄMPA REGLERNA FÖR
OMYNDIGS TECKNANDE OCH ÅTERKÖP AV
FÖRSÄKRING VID BÅDE FRI OCH
KONTROLLERAD FÖRVALTNING
F
3.3.9 SÄRSKILD FÖRVALTNING - FÖRSTÅ NÄR
SÄRSKILD FÖRVALTNING KAN BLI
AKTUELLT OCH HUR SÅDAN GÅR TILL
F
3.3.10 SÄRSKILD ÖVERFÖRMYNDARKONTROLL FÖRSTÅ NÄR SÄRSKILD
ÖVERFÖRMYNDARKONTROLL KAN BLI
AKTUELL OCH HUR SÅDAN GÅR TILL
3.4
A
ÄRVDABALKEN
3.4.1 ARVSREGLER GENERELLT (BÅDE GIFTA OCH
OGIFTA) - KUNNA ANALYSERA KUNDENS
FAMILJESITUATION OCH UTIFRÅN DENNA
KUNNA FÖRKLARA DEN LEGALA
ARVSORDNINGENS KONSEKVENSER FÖR
KUNDENS FAMILJ OM NÅGON I FAMILJEN
SKULLE AVLIDA. FÖRST Å OCH KUNNA
ANVÄNDA BEGREPPEN KVARLÅTENSKAP,
ARVSLOTT, LAGLOTT OCH
TESTAMENTSLOTT.
T
3.4.2 EFTERARVINGAR - FÖRSTÅ VAD SOM
MENAS MED DESSA OCH VAD SOM GÄLLER
DERAS ARVSRÄTT, VETA VAD ETT
SÄRKULLBARN ÄR OCH HUR DET
PÅVERKAR ARVSRÄTTEN
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
3.4.3 BOUPPTECKNINGSREGLER - FÖRSTÅ VAD
EN BOUPPTECKNING SKA INNEHÅLLA OCH
NÄR DEN SKA SKE
T
3.4.4 DÖDSBOREGLER - FÖRSTÅ VEM SOM KAN
VARA DÖDSBODELÄGARE OCH HUR
DÖDSBOET FÖRVALTAS
T
3.4.5 TESTAMENTESREGLER - FÖRSTÅ HUR ETT
TESTAMENTE PÅVERKAR BODELNINGEN,
HUR DET UPPRÄTTAS OCH VAD SOM
MENAS MED TESTATOR OCH
TESTAMENTSTAGARE
T
3.4.6 FORMKRAV TESTAMENTEN - FÖRSTÅ OCH
KUNNA TILLÄMPA FORMKRAVEN FÖR ATT
ETT TESTAMENTE SKA VARA GILTIGT
A
3.4.7 INBÖRDES TESTAMENTE - FÖRSTÅ NÄR ETT
INBÖRDES TESTAMENTE BÖR UPPRÄTTAS
OCH VAD DET BÖR INNEHÅLLA
T
3.4.8 ÄGANDERÄTTSFRÅGOR (FULL, FRI OCH
NYTTJANDE) - FÖRSTÅ VAD SOM MENAS
MED BEGREPPEN FULL ÄGANDERÄTT, FRI
FÖRFOGANDERÄTT OCH NYTTJANDERÄTT I
TESTAMENTESSAMMANHANG
F
3.4.9 ALLMÄNNA ARVSFONDEN - KÄNNA TILL
ALLMÄNNA ARVSFONDENS ARVSRÄTT OCH
NÄR DEN KOMMER IFRÅGA
F
3.4.10 ARVSFÖRSKOTT - FÖRSTÅ VAD SOM
MENAS MED ARVSFÖRSKOTT OCH HUR
SÅDANA HANTERAS I BODELNINGEN
T
3.4.11 FYRAPRISBASBELOPPSREGELN - KUNNA
TILLÄMPA DEN SÅ KALLADE
FYRAPRISBASBELOPPSREGELN VID
BODELNING
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
F
3.4.12 SEKUNDOSUCCESSION - FÖRSTÅ VAD SOM
MENAS MED EFTERARV OCH HUR DET
HANTERAS
F
3.4.13 UNIVERSELL TESTAMENTSTAGARE FÖRSTÅ VAD SOM MENAS MED
BEGREPPET OCH VEM SOM KAN VARA
SÅDAN
F
3.4.14 LEGATARIE - FÖRSTÅ VAD SOM MENAS
MED BEGREPPET OCH VEM SOM KAN
VARA SÅDAN
T
3.4.15 DÖDSBOFÖRVALTNING - FÖRSTÅ HUR ETT
DÖDSBO KAN FÖRVALTAS OCH VAD SOM
ÄR UTMÄRKANDE FÖR DE OLIKA TYPER AV
FÖRVALTNING SOM FINNS
T
3.4.16 FÖRSÄKRING I BOUPPTECKNING - KUNNA
TILLÄMPA REGLERNA FÖR HUR
FÖRSÄKRING HANTERAS I EN
BOUPPTECKNING
T
3.4.17 ARVSSKIFTE -KUNNA TILLÄMPA REGLERNA
FÖR ARVSKIFTE
4
4.1
EKONOMI
T
PRIVATEKONOMI
4.1.1 HUSHÅLLSBUDGET - KUNNA UPPRÄTTA EN
ENKLARE HUSHÅLLSBUDGET OCH I DENNA
KUNNA ANVÄNDA KONSUMENTVERKETS
NORMER FÖR LEVNADSOMKOSTNADER
T
4.1.2 RÄNTA PÅ RÄNTA-BERÄKNING - KUNNA
BERÄKNA RÄNTA PÅ RÄNTA
A
4.1.3 SPARANDEANALYS AV PRIVATPERSON KUNNA FASTSTÄLLA EN KUNDS
PRIVATEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
FÖR SPARANDE OCH PLACERING. INOM
DETTA SKA SÅVÄL DEN EKONOMISKA
SITUATIONEN SOM SPARHORISONT OCH
RISKTOLERANS KUNNA ANALYSERAS.
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
UTIFRÅN DET SKA MAN KUNNA UTFORMA
SPAR- OCH PLACERINGSFÖRSLAG SOM ÄR
LÄMPLIGA FÖR KUNDEN
4.2
T
FÖRETAGSEKONOMI
4.2.1 FÖRETAGSFORMER - FÖRSTÅ VILKA OLIKA
FORMER ETT FÖRETAG KAN BEDRIVAS I
OCH VILKA MER VÄSENTLIGA SKILLNADER
SOM DESSA INNEBÄR
F
4.2.2 RESULTATRÄKNING - KUNNA LÄSA EN
RESULTATRÄKNING OCH AVGÖRA ETT
FÖRETAGS RESULTAT
F
4.2.3 BALANSRÄKNING - KUNNA LÄSA EN
BALANSRÄKNING OCH UTIFRÅN DENNA
KUNNA AVGÖRA ETT FÖRETAGS
MÖJLIGHET TILL PLACERING I FÖRSÄKRING
4.3
F
KAPITALMARKNADEN
4.3.1 DEFINITION AV KAPITALMARKNADEN,
VILKA DELMARKNADER SOM OMFATTAS.
GRUNDLÄGGANDE KUNSKAPER OM
KAPITALMARKNADENS UPPBYGGNAD OCH
VILKA MEKANISMER SOM PÅVERKAR DEN
OCH VILKEN FUNKTION DEN FYLLER I
SAMHÄLLET
4.4
FINANSIELLA
INSTRUMENT
F
4.4.1 RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER - FÖRSTÅ
VAD SOM MENAS MED RÄNTEBÄRANDE
VÄRDEPAPPER. OLIKA TYPER AV
RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER (BL.A.
PENNINGMARKNADSINSTRUMENT,
OBLIGATIONER, STATSP APPER,
BOSTADSOBLIGATIONER,
FÖRETAGSOBLIGATIONER, RÄNTEBEVIS,
HIGH YIELD (JUNK BONDS), NOMINELLA
OBLIGATIONER OCH REALA
OBLIGATIONER) SAMT VAD SOM
PÅVERKAR DERAS VÄRDE. KÄNNA TILL
RÄNTEKUPONG SAMT SKILLNADER
MELLAN FRN-LÅN OCH RAKA
OBLIGATIONER. FÖRSTÅ OCH KUNNA
FÖRKLARA VILKA RISKER SOM ÄR
FÖRKNIPPADE MED ATT INVESTERA I DE
OLIKA TYPERNA AV RÄNTEBÄRANDE
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
VÄRDEPAPPER. VAD ÄR EN YIELDKURVA
OCH HUR TOLKAR MAN EN VÄRDEPAPPERS
DURATION? KÄNNA TILL HUR
KREDITBETYG SÄTTS OCH HUR DE
PÅVERKAR VÄRDET PÅ RÄNTEBÄRANDE
VÄRDEPAPPER. KUNNA FÖRKLARA VILKEN
AVKASTNING RÄNTEBÄRANDE
VÄRDEPAPPER FÖRVÄNTAS GE. HUR
PÅVERKAS VÄRDET AV RIKSBANKENS
RÄNTEPOLITIK RESP. AV TILLVÄXTEN I
EKONOMIN. VILKEN BETYDELSE HAR DET
ATT SVERIGE ÄR EN LITEN ÖPPEN
EKONOMI.
F
4.4.2 AKTIER - FÖRSTÅ VAD EN AKTIE ÄR OCH
VILKA OLIKA TYPER AV AKTIEINSTRUMENT
(OLIKA RÖSTRÄTT, PREFERENSAKTIER,
KONVERTIBLER, TECKNINGSRÄTTER MM)
OCH AKTIEMARKNADSP LATSER
(REGLERADE, OREGLERADE) SOM FINNS.
KÄNNA TILL OLIKA VÄR DERINGSMETODER
OCH NYCKELTAL, OCH VILKA RISKER SOM
ÄR FÖRKNIPPADE MED
AKTIEINVESTERINGAR. FÖRSTÅ OCH
KUNNA ANVÄNDA AKTIER I EN
PORTFÖLJSTRATEGI FÖR KUNDER MED
OLIKA PLACERINGSINRIKTNING. KÄNNA
TILL BLANKNING, EFFEKTER AV
BLANKNING OCH BELÅNING FÖR
PLACERAREN. KÄNNA TILL SKILLNADER
MELLAN VALUE OCH GROWTH-AKTIER.
KÄNNA TILL CONTRARIANSTRATEGIER.
KÄNNA TILL HUR NOTERADE BOLAG
KOMMUNICERAR MED AKTIEMARKNADEN,
OCH VILKEN BETYDELSE INFORMATIONEN
KAN HA FÖR AKTIEKURSEN. KOSTNADER
FÖR ATT HANDLA MED AKTIER.
F
4.4.3 DERIVAT - KÄNNA TILL VAD SOM
UTMÄRKER ETT DERIVATINSTRUMENT OCH
VILKA OLIKA DERIVATINSTRUMENT SOM
FINNS (TERMINER, OPTIONER,
WARRANTER), HUR MAN KAN ANVÄNDA
DEM FÖR ATT JUSTERA RISKPROFILEN I EN
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
PORTFÖLJ. . KÄNNA TILL VILKA
PARAMETRAR SOM PÅVERKAR VÄRDET AV
EN OPTION. KÄNNA TILL IMPLICIT
VOLATILITET KONTRA FAKTISK
VOLATILITET. VETA VILKA KOSTNADER
SOM ÄR FÖRKNIPPADE MED ATT HANDLA
DERIVAT. FÖRSTÅ RISKER MED ATT STÄLLA
UT OPTIONER
F
4.4.4 FONDER - FÖRSTÅ VILKA RISKER OCH
MÖJLIGHETER SOM FÖRKNIPPAS MED
FONDPLACERINGAR I SIG OCH MED
PLACERINGAR I OLIKA TYPER AV FONDER.
SKILLNAD MELLAN, OCH FÖR- OCH
NACKDELAR MED, AKTIVT OCH PASSIVT
FÖRVALTADE FONDER. KÄNNA TILL
VÄRDEPAPPERSFONDER, SPECIALFONDER,
OCH ÖVRIGA ALTERNATIVA
INVESTERINGSFONDER, OCH SKILLNADEN
MELLAN DEM, SKILLNADER MELLAN
SVERIGE- OCH LUXEMBURGBASERADE
FONDER UR ETT KONSUMENTPERSPEKTIV.
KÄNNA TILL OLIKA TYPER AV
FONDAVGIFTER OCH FÖRSTÅ HUR DESSA
PÅVERKAR FONDERNAS UTVECKLING.
KÄNNA TILL TER, TRACKING ERROR OCH
NAV-KURS., FÖRSTÅ BEGREPPET
RISKJUSTERAD AVKASTNING. DESSUTOM
FÖRSTÅ HUR FONDER ADMINISTRERAS,
BESKATTAS, FÖRVARINGSINSTITUTETS
ROLL OCH VILKA BESTÄMMELSER SOM
FINNS FÖR OLIKA FOND TYPER. KÄNNA TILL
RATING AV FONDER.
TILLSYNSMYNDIGHETENS ROLL. KÄNNA
TILL FONDBESTÄMMELSER,
INFORMATIONSBROSCHYR SAMT KIID
F
4.4.5 STRUKTURERADE PRODUKTER - FÖRSTÅ
VILKA RISKER SOM FINNS MED PLACERING
I DE VANLIGASTE TYPERNA AV
STRUKTURERADE PRODUKTER SAMT I
VILKA SAMMANHANG OCH FÖR VILKA
KUNDER DESSA KAN VARA LÄMPLIGA OCH
FÖR VILKA DE ÄR OLÄMPLIGA. KOSTNADER
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
FÖRKNIPPADE MED STRUKTURERADE
PRODUKTER OCH HUR DESSA PÅVERKAR
DEN FÖRVÄNTADE AVKASTNINGEN.
T
4.4.6 INFORMATION - FÖRSTÅ OCH KUNNA
TILLÄMPA DE OLIKA KRAV PÅ
INFORMATION TILL KUND OM
FINANSIELLA INSTRUMENT SOM STÄLLS I
LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH ETISKA
REGLER PÅ MARKNADEN.
4.5
T
AVKASTNING OCH RISK
4.5.1 KÄNNA TILL VILKA OLIKA TYPER AV RISKER
SOM FINNS OCH FÖR VILKA FINANSIELLA
INSTRUMENT DE FÖREKOMMER
T
4.5.1.1
MARKNADSRISK
T
4.5.1.2
RÄNTERISK
4.5.1.3
KREDITRISK
T
T
4.5.1.4
MOTPARTSRISK
T
4.5.1.5
VALUTARISK
4.5.1.6
LIKVIDITETSRISK
T
T
4.5.2 RISKMÅTT - FÖRSTÅ HUR OLIKA RISKMÅTT
ANVÄNDS OCH BERÄKNAS (INNEFATTANDE
STANDARDAVVIKELSE, VALUE AT RISK,
BETA, TRACKING ERROR). FÖRSTÅ
SKILLNAD MELLAN ABSOLUT OCH RELATIV
RISK. KÄNNA TILL SKILLNAD MELLAN RISK
EX ANTE OCH EX POST.
T
4.5.3 RISKPREMIEBERÄKNING - KUNNA RÄKNA
UT RISKPREMIEN PÅ OLIKA TYPER AV
INVESTERINGAR I OLIKA FINANSIELLA
INSTRUMENT
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
F
4.5.4 KORRELATION- FÖRSTÅ INNEBÖRDEN AV
BEGREPPET OCH HUR
KORRELATIONSMÅTTET BÖR TOLKAS.
T
4.5.5 BERÄKNING AV AVKASTNING ÖVER OLIKA
TIDSPERIODER, ÄVEN M ED HÄNSYN TILL
EV. UTDELNINGAR/KUPONGER.
T
4.5.6 KUNNA BERÄKNA RISKJUSTERAD
AVKASTNING FÖR OLIKA TYPER AV
FINANSIELLA INSTRUMENT. FÖRSTÅ
INNEBÖRD AV SHARPE-KVOT.
4.6
T
PORTFÖLJLÄRA
4.6.1 FÖRSTÅ HUR MAN FASTSTÄLLER MÅL FÖR
FÖRVALTNING I TERMER AV FÖRVÄNTAD
AVKASTNING OCH FÖRVÄNTAD RISK
UTIFRÅN KUNDENS PLACERINGSHORISONT
OCH RISKTOLERANS BASERAT PÅ UTFÖRD
KUNDANALYS.
T
4.6.2 FÖRSTÅ HUR MAN UTIFRÅN DESSA MÅL
KONSTRUERAR EN FAKTISK
TILLGÅNGSPORTFÖLJ MED MOTSVARANDE
EGENSKAPER. FÖRSTÅ HUR LÅG
KORRELATION ANTINGEN KAN SÄNKA
RISKEN ELLER HÖJA DEN FÖRVÄNTADE
AVKASTNINGEN. FÖRSTÅ HUR
KORRELATION KAN ÖKA I STRESSADE
MARKNADER. HUR PÅVERKAS FÖRVÄNTAD
AVKASTNING AV FÖRVALTNINGSAVGIFTER
ETC.
T
4.6.3 FÖRSTÅ BETYDELSEN AV PORTFÖLJVÅRD
VID DRIFT AV PORTFÖLJVIKTER.
F
4.6.4 FÖRSTÅ HUR INSTITUTIONELLA PLACERARE
ARBETAR MED S.K. TAK TISK OCH
STRATEGISK ALLOKERING
4.7
LAGEN OM FINANSIELL
RÅDGIVNING TILL
KONSUMENTER SAMT
RELEVANTA
T
4.7.1 VETA NÄR LAGEN OM FINANSIELL
RÅDGIVNING ÄR TILLÄMPLIG OCH HUR
LAGEN OM FINANSIELL RÅDGIVNING OCH
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
FÖRESKRIFTER OCH
ALLMÄNNA RÅD FRÅN
FINANSINSPEKTIONEN
FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLINGSLAGEN
FÖRHÅLLER SIG TILL VARANDRA
A
4.7.2 NÄR ÄR DET RÅDGIVNING - KUNNA
ANALYSERA OLIKA SITUATIONER OCH
KUNNA AVGÖRA OM DET ÄR RÅDGIVNING
ELLER INTE ENLIGT LAGEN
T
4.7.3 UPPDRAGSFÖRHÅLLANDE - KUNNA
AVGÖRA NÄR DET FINNS ETT
UPPDRAGSFÖRHÅLLANDE
T
4.7.4 YRKESMÄSSIGA RÅD - FÖRSTÅ VAD SOM
MENAS MED YRKESMÄSSIGA RÅD OCH
INTE
F
4.7.5 BEGREPPET FINANSIELL A INSTRUMENT
ENLIGT LAGEN - FÖRSTÅ VAD LAGEN
AVSER MED FINANSIELLA INSTRUMENT
T
4.7.6 UNDANTAG FRÅN LAGEN - KÄNNA TILL
VILKA SITUATIONER SO M ÄR
UNDANTAGNA I LAGEN
T
4.7.7 GOD RÅDGIVNINGSSED - FÖRSTÅ OCH
KUNNA TILLÄMPA DE OLIKA DELARNA AV
GOD RÅDGIVNINGSSED I DEN FAKTISKA
RÅDGIVNINGEN
T
4.7.7.1
OMSORGSPLIKT
4.7.7.2
KUNDANPASSNING
T
T
4.7.7.3
AVRÅDNINGSPLIKT
T
4.7.8 KOMPETENSKRAV - FÖRSTÅ VAD
KOMPETENSKRAVEN INNEBÄR OCH KUNNA
DRA KONSEKVENSER AV DESSA VID VAL AV
PRODUKTER ATT GE RÅD OM
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
4.7.9 DOKUMENTATIONSKRAV - KUNNA
TILLÄMPA LAGENS KRAV PÅ
DOKUMENTATION I SAMBAND MED
RÅDGIVNINGEN VILKET BL A INNEBÄR ATT
VETA VAD SOM SKA DOKUMENTERAS, HUR
DOKUMENTATIONEN SKA UTFÖRAS
SPECIELLT DET SOM RÖR KUNDENS SYFTE,
MÅL OCH RISKBENÄGENHET. KÄNNA TILL
VILKA SITUATIONER SO M ÄR
UNDANTAGNA FRÅN
DOKUMENTATIONSKRAV
F
4.7.10 SKADESTÅNDSFRÅGOR - FÖRSTÅ VAD SOM
KRÄVS I FRÅGA OM UPPSÅT OCH
OAKTSAMHET FÖR ATT SKADESTÅND SKA
KUNNA BLI AKTUELLT, VILKA SKADOR SOM
ERSÄTTS OCH HUR EN REKLAMATION SKA
GÖRAS FÖR ATT VARA K ORREKT SAMT
VILKEN PRESKRIPTIONSTID SOM GÄLLER.
F
4.7.10.1
UPPSÅT OCH OAKTSAMHET
F
4.7.10.2
REN FÖRMÖGENHETSSKADA
4.7.10.3
PRESKRIPTIONSTID
F
5
5.1
INTERNATIONELL
FÖRSÄKRING
K
EU-RÄTT
5.1.1 KÄNNA TILL LAGSTIFTNINGSPROCESSEN
INOM EU (LAMFALUSSY) SAMT DEN
EUROPEISKA TILLSYNEN2
T
5.1.2 KÄNNA TILL VIKTIGA DIREKTIV PÅ
FÖRSÄKRINGS– OCH
FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLINGSOMRÅDENA
(SOLVENS 2, IMD2)
5.2
INTERNATIONELL
FÖRSÄKRINGSMARKNAD
F
5.2.1 KÄNNA TILL OCH FÖRST Å UTLÄNDSKA
FÖRSÄKRINGSGIVARES MÖJLIGHET ATT
DRIVA VERKSAMHET I SVERIGE (EESFÖRSÄKRINGSGIVARE, UTLÄNDSKA
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
TJÄNSTEPENSIONSINSTITUT,
FÖRSÄKRINGSGIVARE FRÅN TREDJE LAND)
T
5.2.2 SKATTEREGLER – KÄNNA TILL
SKATTEREGLER VID SPARANDE I
UTLÄNDSKA LIVFÖRSÄKRINGAR OCH VID
UTLÄNDSK TJÄNSTEPENSION
(AVKASTNINGSSKATT OCH MÖJLIGHET ATT
FÅ DEN NEDSATT). KUNNA TILLÄMPA DE
KRAV SOM STÄLLS PÅ FÖRMEDLAREN
AVSEENDE BL.A. RAPPORTERING TILL
SKATTEVERKET.
F
5.2.3 KÄNNA TILL OCH FÖRST Å VAD SOM
GÄLLER AVSEENDE UTBETALNING FRÅN
FÖRSÄKRINGAR OM MAN ÄR BOSATT
UTOMLANDS.
6
6.1
LAGSTADGAD
FÖRSÄKRING
GRUNDLÄGGANDE
BEGREPP INOM
SOCIALFÖRSÄKRING
T
6.1.1 BASBELOPP - KUNNA ANVÄNDA OLIKA
BASBELOPPET PÅ ETT KORREKT SÄTT VID
BERÄKNING AV OLIKA
SOCIALFÖRSÄKRINGS- OCH
AVTALSFÖRSÄKRINGSFÖRMÅNER
T
6.1.2 ROLLER INOM ALLMÄN FÖRSÄKRING KÄNNA TILL VAD DEN FÖRSÄKRADE OCH
DEN EFTERLEVANDE INOM
SOCIALFÖRSÄKRINGEN KAN FÅ FÖR
ERSÄTTNINGAR
6.2
T
SJUKDOM
6.2.1 ERSÄTTNING VID SJUKD OM - FÖR ALLA
TYPER AV ERSÄTTNING VID SJUKDOM
KUNNA AVGÖRA VEM SOM HAR RÄTT TILL
DEN, NÄR RÄTTEN INTRÄDER, NÄR RÄTTEN
UPPHÖR OCH VILKEN ERSÄTTNING SOM
KOMMER ATT LÄMNAS. KUNNA BERÄKNA
STORLEKEN PÅ DE OLIKA TYPERNA AV
ERSÄTTNING FÖR EN KUND.
T
6.2.1.1
SJUKLÖN
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
6.2.1.2
SJUKPENNING - FÖR SJUKPENNING
ÄVEN KUNNA AVGÖRA HUR STOR DEL
AV INKOMSTEN SOM ÄR
SJUKPENNINGGRUNDANDE OCH
BERÄKNA SGI FÖR EN KUND
T
6.2.1.3
AKTIVITETS- OCH SJUKERSÄTTNING
6.2.1.4
GARANTIERSÄTTNING
T
K
6.2.2 REHABILITERINGSKEDJAN - KÄNNA TILL
HUR REHABILITERINGSKEDJAN SER UT OCH
VAD DEN INNEBÄR FÖR RÄTTEN TILL OLIKA
SJUKDOMSERSÄTTNINGAR
6.3
T
ÅLDERSPENSION
6.3.1 OLIKA TYPER AV ÅLDERSPENSION - FÖR
ALLA TYPER AV PENSIO N KUNNA AVGÖRA
VEM SOM HAR RÄTT TIL L DEN, NÄR
RÄTTEN INTRÄDER, NÄR RÄTTEN UPPHÖR
OCH VILKEN ERSÄTTNING SOM KOMMER
ATT LÄMNAS. KUNNA BERÄKNA
STORLEKEN PÅ DE OLIKA TYPERNA AV
PENSION FÖR EN KUND. FÖRSTÅ HUR
FINANSIERINGEN AV DE OLIKA
PENSIONERNA GÅR TILL OCH VAD SOM
PÅVERKAR NIVÅN PÅ DEM VID
UTBETALNING.
T
6.3.1.1
PENSIONSRÄTT (INKL BARNÅR,
STUDIER, PLIKTTJÄNSTGÖRING) KÄNNA TILL VILKEN PENSIONSRÄTT
OLIKA TYPER AV SYSSELSÄTTNINGAR
UTÖVER ARBETE GER
T
6.3.1.2
ATP - KÄNNA TILL VAD ATP ÄR OCH
FÖRSTÅ HUR ÖVERGÅNGSREGLERNA
INNEBÄR VID BERÄKNING AV EN
KUNDS PENSION
T
6.3.1.3
INKOMSTGRUNDAD ÅLDERSPENSION
T
6.3.1.4
INKOMSTPENSION
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
6.3.1.5
PREMIEPENSION
6.3.1.6
GARANTIPENSION
T
T
6.3.2 PENSIONSPROGNOSER - KÄNNA TILL VAR
OCH HUR MAN KAN SKAPA
PENSIONSPROGNOSER FÖR DEN
ALLMÄNNA PENSIONEN OCH FÖR EN
KUND KUNNA FÖRKLARA INNEHÅLLET I
DET ORANGA KUVERTET OCH MED DET
SOM GRUND KUNNA HJÄLPA KUNDEN
BEDÖMA BEHOVET AV KOMPLETTERINGAR
AV PENSIONEN
T
6.3.3 BALANSTALETS PÅVERKAN PÅ PENSIONER
- FÖRSTÅ HUR BALANSTALET PÅVERKAR
PENSIONENS STORLEK OCH KUNNA
BERÄKNA VAD SÄNKNING RESPEKTIVE
HÖJNING AV BALANSTALET FÅR FÖR
KONSEKVENSER
6.4
T
EFTERLEVANDESKYDD
6.4.1 EFTERLEVANDEPENSION - FÖR ALLA TYPER
AV EFTERLEVANDEPENSION KUNNA
AVGÖRA VEM SOM HAR RÄTT TILL DEN,
NÄR RÄTTEN INTRÄDER, NÄR RÄTTEN
UPPHÖR OCH VILKEN ERSÄTTNING SOM
KOMMER ATT LÄMNAS. KUNNA BERÄKNA
STORLEKEN PÅ DE OLIKA TYPERNA AV
PENSION FÖR EN KUND.
T
6.4.2 BERÄKNING AV PENSIONSUNDERLAG KUNNA HJÄLPA KUND MED ATT BERÄKNA
PENSIONSUNDERLAGET FÖR OLIKA TYPER
AV EFTERLEVANDEPENSION
T
6.4.2.1
OMSTÄLLNINGSPENSION
T
6.4.2.2
GARANTIPENSION
T
6.4.2.3
BARNPENSION
T
6.4.2.4
EFTERLEVANDESTÖD FÖR BARN
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
6.4.2.5
7
7.1
ÄNKEPENSION
FÖRSÄKRING ENLIGT
KOLLEKTIVAVTAL
GRUNDLÄGGANDE
REGLER OCH BEGREPP
F
7.1.1 KOLLEKTIVAVTAL - KÄNNA TILL VAD ETT
KOLLEKTIVAVTAL INNEB ÄR
K
7.1.2 PARTERNA PÅ ARBETSMARKNADEN KÄNNA TILL VILKA DE STORA
AVTALSPARTERNA PÅ ARBETSMARKNADEN
ÄR OCH SOM FATTAR AVTAL FÖR PRIVATA
TJÄNSTEMÄN OCH ARBETARE,
KOMMUNALANSTÄLLDA OCH
STATSANSTÄLLDA
K
7.1.3 TRYGGANDEFORMER - FÖRSTÅ VILKA
METODER SOM FINNS FÖR ATT TRYGGA
PENSIONSÅTAGANDEN FÖR ANSTÄLLDA
T
7.1.4 FRIKRETS - KUNNA AVGÖRA VILKA SOM
KAN VARA UNDANTAGNA FRÅN KRAVET
PÅ KOLLEKTIVAVTAL
T
7.1.5 FRIVILLIGA AVTAL - KUNNA AVGÖRA FÖR
VEM FRIVILLIGA AVTAL KAN TRÄFFAS
T
7.1.6 PENSIONSPLANER - FÖRSTÅ VAD SOM
MENAS MED PENSIONSPLANER OCH VEM
SOM KAN OMFATTAS AV DEM
T
7.1.7 SKILLNAD AVGIFTS- OCH
FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONER - FÖR EN
KUND KUNNA FÖRKLARA SKILLNADEN
MELLAN AVGIFTS- OCH
FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONER
7.2
T
ITP
7.2.1 ITP - FÖR ALLA TYPER AV ERSÄTTNINGAR
VID SJUKDOM, PENSION OCH
EFTERLEVANDERSÄTTNINGAR KUNNA
AVGÖRA VEM SOM HAR RÄTT TILL DEN,
NÄR RÄTTEN INTRÄDER, NÄR RÄTTEN
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
UPPHÖR OCH VILKEN ERSÄTTNING SOM
KOMMER ATT LÄMNAS. KUNNA BERÄKNA
STORLEKEN PÅ DE OLIKA TYPERNA AV
ERSÄTTNING FRÅN AVTALSFÖRSÄKRINGEN
FÖR EN KUND.
T
7.2.1.1
ERSÄTTNING VID SJUKDOM
T
7.2.1.2
ERSÄTTNING VID PENSION - KUNNA
FÖRKLARA SKILLNADEN MELLAN ITP1
OCH 2 FÖR EN KUND
T
7.2.1.3
ALTERNATIV OCH FRIVILLIG ITP KUNNA AVGÖRA VEM SOM OMFATTAS
OCH VILKA KRAV PÅ T EX INKOMST
SOM FINNS FÖR ATT KUNNA KOMMA
IFRÅGA FÖR ALTERNATIV RESPEKTIVE
FRIVILLIG ITP. KUNNA HJÄLPA EN
KUND ATT TECKNA ALTERNATIV ELLER
FRIVILLIG ITP LÖSNING OCH KUNNA
FÖRKLARA HUR DEN FUNGERAR SÅVÄL
VID TECKNANDET SOM I FRAMTIDEN
VID T EX BYTE AV ARBETSGIVARE.
T
7.2.1.4
PENSIONSUTTAG - KUNNA FÖRKLARA
FÖR EN KUND VILKA
KONSEKVENSERNA BLIR AV SÅVÄL
FÖRTIDA SOM UPPSKJUTET UTTAG AV
PENSION.
7.2.1.5
EFTERLEVANDESKYDD
T
T
7.2.1.6
7.3
FÖRMÅNSTAGARFRÅGOR - KUNNA
FÖRKLARA FÖR EN KUND VILKA VAL
DENNE KAN GÖRA VAD GÄLLER
FÖRMÅNSTAGARE TILL
EFTERLEVANDESKYDDET.
T
SAF-LO
7.3.1 SAF-LO - FÖR ALLA TYPER AV
ERSÄTTNINGAR VID SJUKDOM, PENSION
OCH EFTERLEVANDERSÄTTNINGAR KUNNA
AVGÖRA VEM SOM HAR RÄTT TILL DEN,
NÄR RÄTTEN INTRÄDER, NÄR RÄTTEN
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
UPPHÖR OCH VILKEN ERSÄTTNING SOM
KOMMER ATT LÄMNAS. KUNNA BERÄKNA
STORLEKEN PÅ DE OLIKA TYPERNA AV
ERSÄTTNING FRÅN AVTALSFÖRSÄKRINGEN
FÖR EN KUND.
T
7.3.1.1
ERSÄTTNING VID SJUKDOM
T
7.3.1.2
ERSÄTTNING VID PENSION
T
7.3.1.3
PENSIONSUTTAG - KUNNA FÖRKLARA
FÖR EN KUND VILKA
KONSEKVENSERNA BLIR AV SÅVÄL
FÖRTIDA SOM UPPSKJUTET UTTAG AV
PENSION.
T
7.3.1.4
EFTERLEVANDESKYDD
T
7.3.1.5
7.4
FÖRMÅNSTAGARFRÅGOR - KUNNA
FÖRKLARA FÖR EN KUND VILKA VAL
DENNE KAN GÖRA VAD GÄLLER
FÖRMÅNSTAGARE TILL
EFTERLEVANDESKYDDET.
T
KAP-KL
7.4.1 KAP-KL - FÖR ALLA TYPER AV
ERSÄTTNINGAR VID SJUKDOM, PENSION
OCH EFTERLEVANDERSÄTTNINGAR KUNNA
AVGÖRA VEM SOM HAR RÄTT TILL DEN,
NÄR RÄTTEN INTRÄDER, NÄR RÄTTEN
UPPHÖR OCH VILKEN ERSÄTTNING SOM
KOMMER ATT LÄMNAS. KUNNA BERÄKNA
STORLEKEN PÅ DE OLIKA TYPERNA AV
ERSÄTTNING FRÅN AVTALSFÖRSÄKRINGEN
FÖR EN KUND.
T
7.4.1.1
ERSÄTTNING VID SJUKDOM
T
7.4.1.2
ERSÄTTNING VID PENSION
T
7.4.1.3
PENSIONSUTTAG - KUNNA FÖRKLARA
FÖR EN KUND VILKA
KONSEKVENSERNA BLIR AV SÅVÄL
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
FÖRTIDA SOM UPPSKJUTET UTTAG AV
PENSION.
T
7.4.1.4
EFTERLEVANDESKYDD
7.4.1.5
FÖRMÅNSTAGARFRÅGOR - KUNNA
FÖRKLARA FÖR EN KUND VILKA VAL
DENNE KAN GÖRA VAD GÄLLER
FÖRMÅNSTAGARE TILL
EFTERLEVANDESKYDDET.
T
7.5
T
PA03
7.5.1 PA03 - FÖR ALLA TYPER AV ERSÄTTNINGAR
VID SJUKDOM, PENSION OCH
EFTERLEVANDERSÄTTNINGAR KUNNA
AVGÖRA VEM SOM HAR RÄTT TILL DEN,
NÄR RÄTTEN INTRÄDER, NÄR RÄTTEN
UPPHÖR OCH VILKEN ERSÄTTNING SOM
KOMMER ATT LÄMNAS. KUNNA BERÄKNA
STORLEKEN PÅ DE OLIKA TYPERNA AV
ERSÄTTNING FRÅN AVTALSFÖRSÄKRINGEN
FÖR EN KUND.
T
7.5.1.1
ERSÄTTNING VID SJUKDOM
T
7.5.1.2
ERSÄTTNING VID PENSION
T
7.5.1.3
PENSIONSUTTAG - KUNNA FÖRKLARA
FÖR EN KUND VILKA
KONSEKVENSERNA BLIR AV SÅVÄL
FÖRTIDA SOM UPPSKJUTET UTTAG AV
PENSION.
7.5.1.4
EFTERLEVANDESKYDD
T
T
7.5.1.5
8
INDIVIDUELL
PERSONFÖRSÄKRING
FÖRMÅNSTAGARFRÅGOR - KUNNA
FÖRKLARA FÖR EN KUND VILKA VAL
DENNE KAN GÖRA VAD GÄLLER
FÖRMÅNSTAGARE TILL
EFTERLEVANDESKYDDET.
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
8.1
PRODUKTKÄNNEDOM
8.1.1 GRUNDLÄGGANDE PRODUKTKÄNNEDOM
OM
T
8.1.1.1
TRADITIONELLT FÖRVALTAD KFÖRSÄKRING - KÄNNA TILL HUR DENNA
PRODUKT ÄR UPPBYGGD OCH VILKA
VANLIGA BETECKNINGAR DEN KAN HA
SAMT VILKA SOM KAN VARA
FÖRMÅNSTAGARE TILL DESSA
T
8.1.1.2
FONDFÖRVALTAD K-FÖRSÄKRING KÄNNA TILL HUR DENNA PRODUKT ÄR
UPPBYGGD OCH VILKA VANLIGA
BETECKNINGAR DEN KAN HA SAMT
VILKA SOM KAN VARA
FÖRMÅNSTAGARE TILL DESSA
T
8.1.1.3
TRADITIONELLT FÖRVALTAD PFÖRSÄKRING - KÄNNA TILL HUR DENNA
PRODUKT ÄR UPPBYGGD OCH VILKA
VANLIGA BETECKNINGAR DEN KAN HA
SAMT VILKA SOM KAN VARA
FÖRMÅNSTAGARE TILL DESSA
8.1.1.4
FONDFÖRVALTAD P-FÖRSÄKRING KÄNNA TILL HUR DENNA PRODUKT ÄR
UPPBYGGD OCH VILKA VANLIGA
BETECKNINGAR DEN KAN HA SAMT
VILKA SOM KAN VARA
FÖRMÅNSTAGARE TILL DESSA
T
T
8.1.2 PREMIEBEFRIELSEFÖRSÄKRING - KÄNNA
TILL HUR DENNA PRODUKT ÄR UPPBYGGD
OCH VILKA VANLIGA BE TECKNINGAR DEN
KAN HA
T
8.1.3 OPTIONSRÄTT - FÖRSTÅ VAD SOM MENAS
MED OPTIONSRÄTT, VIL KA PRODUKTER
SÅDAN KAN VARA AKTUELL FÖR OCH I
VILKET SAMMANHANG OPTIONSRÄTT KAN
ANVÄNDAS
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
8.1.4 INDEXERING - FÖRSTÅ HUR INDEXERING
AV EN PRODUKT FUNGERAR OCH FÖR
VILKA PRODUKTER DET KAN VARA
AKTUELLT MED SÅDAN
T
8.1.5 ÄNDRINGSRÄTT - FÖRSTÅ VAD
ÄNDRINGSRÄTTEN INNEBÄR OCH FÖR
VILKA FÖRSÄKRINGAR DET KAN VARA
AKTUELLT MED DEN
T
8.1.6 KARENS - KUNNA AVGÖRA HUR STOR
PREMIE SOM KAN OMFATTAS OCH DE
SPECIELLA REGLER SOM GÄLLER FÖR KFÖRSÄKRING
T
8.1.7 ÅTERBETALNINGSSKYDD OCH
EFTERLEVANDEPENSION - FÖRSTÅ
SKILLNADEN MELLAN DEM OCH KUNNA
HJÄLPA KUND ATT VÄLJA RÄTT SKYDD
8.2
T
GRUPPERSONFÖRSÄKRING
8.2.1 VAD MENAS MED
GRUPPERSONFÖRSÄKRING - KÄNNA TILL
SKILLNADERNA MELLAN FRIVILLIG OCH
OBLIGATORISK GRUPPERSONFÖRSÄKRING
T
8.2.2 SKILLNAD MOT INDIVID UELL FÖRSÄKRING
- KÄNNA TILL OCH KUNNA FÖRKLARA
SKILLNADEN MELLAN INDIVIDUELL OCH
GRUPPERSONFÖRSÄKRING
9
9.1
FÖRSÄKRINGSFORMER
TRADITIONELL
FÖRSÄKRING
T
9.1.1 VAD INNEBÄR TRADITIONELL FÖRSÄKRING
- FÖRSTÅ VAD SOM ÄR UTMÄRKANDE FÖR
TRADITIONELL FÖRSÄKRING OCH KUNNA
FÖRESLÅ DEN SOM EN DEL I KUNDENS
FÖRSÄKRINGSSKYDD NÄR DEN PASSAR.
VETA SKILLNADEN MELLAN TRADITIONELL
FÖRSÄKRING MED GARANTI OCH
TRADITIONELL FÖRSÄKRING MED
VILLKORAD ÅTERBÄRING.
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
9.1.2 FÖRSTÅ OCH KUNNA FÖRKLARA HUR
GARANTIN ÄR UTFORMAD I OLIKA PÅ
MARKNADEN FÖREKOMMANDE
PRODUKTER
T
9.1.3 FÖRSTÅ OCH KUNNA FÖRKLARA
DEPÅFÖRSÄKRING
T
9.1.4 PLACERINGSREGLER TRADITIONELL
FÖRSÄKRING - FÖRSTÅ OCH KUNNA
FÖRKLARA FÖR KUND HUR TILLGÅNGARNA
PLACERAS I EN TRADIT IONELL
FÖRSÄKRING
T
9.1.5 RISK OCH AVKASTNING FÖR TRADITIONELL
FÖRSÄKRING MED GARANTI - KUNNA
FÖRKLARA FÖR KUND HUR RISK OCH
TRYGGHET MED DENNA
FÖRSÄKRINGSFORM SER UT
T
9.1.6 HUR PÅVERKAR RÄNTEANTAGANDEN,
KOSTNADSANTAGANDE OCH DÖDLIGHET
TRADITIONELL FÖRSÄKRING - KUNNA
FÖRKLARA DET FÖR KUNDEN
9.2
T
FONDFÖRSÄKRING
9.2.1 UTMÄRKANDE DRAG FÖR
FONDFÖRSÄKRING - FÖRSTÅ VAD SOM ÄR
UTMÄRKANDE DRAG FÖR
FONDFÖRSÄKRING OCH KUNNA FÖRESLÅ
DEN SOM EN DEL I KUNDENS
FÖRSÄKRINGSSKYDD NÄR DEN PASSAR
T
9.2.2 PLACERINGSREGLER - KUNNA FÖRKLARA
FÖR KUND HUR KAPITALET I DENNA TYP
AV FÖRSÄKRING PLACERAS OCH AV VEM
T
9.2.3 RISK OCH AVKASTNING - KUNNA
FÖRKLARA FÖR KUND HUR RISK OCH
TRYGGHET MED DENNA
FÖRSÄKRINGSFORM SER UT. JÄMFÖRELSE
MED TRADITIONELL FÖRSÄKRING.
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
9.2.4 KRAV PÅ KUNDEN (AKTIVITET) - KUNNA
FÖRKLARA FÖR KUND DE KRAV PÅ
AKTIVITET EN FONDFÖRSÄKRING KAN
KOMMA ATT KRÄVA AV KUNDEN.
T
9.2.5 AVGIFTSUTTAG I FONDFÖRSÄKRING, INKL
SKILLNADER MOT TRADITIONELL
FÖRSÄKRING
9.3
TJÄNSTEPENSIONSFÖRSÄKRING
T
9.3.1 VIKTIGA BEGREPP INOM TJÄNSTEPENSION
- FÖRSTÅ OCH KUNNA ANVÄNDA DE
VIKTIGASTE BEGREPPEN INOM
TJÄNSTEPENSION SOM
TRYGGANDEFORMER, LÖNEVÄXLING MM
A
9.3.2 RÄTT TILL TJÄNSTEPENSION - KUNNA
AVGÖRA OM ETT FÖRETAG OCH I DET
VILKA PERSONER SOM HAR MÖJLIGHET
ATT TECKNA
TJÄNSTEPENSIONSFÖRSÄKRING
T
9.3.3 AVSÄTTNINGSREGLER FÖR
TJÄNSTEPENSION - KUNNA AVGÖRA PÅ
VILKA NIVÅER ETT FÖRETAG FÅR GÖRA
AVSÄTTNING TILL TJÄNSTEPENSION FÖR
OLIKA PERSONER, OCH PÅ VILKA
INKOMSTER RÄTTEN TIL L TJÄNSTEPENSION
UTGÅR FRÅN
T
9.3.4 ÄGARKRETSEN - KUNNA AVGÖRA VILKA
SOM TILLHÖR ÄGARKRETSEN I ETT
FÖRETAG OCH DÄRMED HAR RÄTT ATT
TECKNA TJÄNSTEPENSION FÖR OLIKA
TYPER AV BOLAG
A
9.3.5 OLIKA TRYGGANDEFORMER (FÖRSÄKRING,
STIFTELSE, KONTOFÖRING) - FÖRSTÅ VAD
SKILLNADERNA ÄR MELLAN DE OLIKA
TRYGGANDEFORMERNA OCH KUNNA
AVGÖRA VILKEN SOM ÄR LÄMPLIG FÖR
ETT VISST FÖRETAG OM FLERA ÄR
MÖJLIGA FÖR DEM ATT ANVÄNDA OCH
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
FÖRKLARA FÖR KUND VARFÖR DETTA VAL
ÄR LÄMPLIGAST FÖR DEM
A
9.3.6 BEHOVSANALYS - KUNNA GENOMFÖRA EN
ANALYS AV KUNDENS BEHOV OCH
BASERAT PÅ DET KUNNA FÖRESLÅ EN
KOMPLETT FÖRSÄKRINGSLÖSNING
T
9.3.7 TJÄNSTEPENSIONSPLANER - FÖRSTÅ HUR
EN PLAN ÄR UPPBYGGD OCH VAD
MOTIVET FÖR ATT ANVÄNDA EN PLAN ÄR
OCH KUNNA FÖRKLARA FÖRDELAR OCH
NACKDELAR MED PLAN JÄMFÖRT MED
INDIVIDUELLA FÖRSÄKRINGAR OCH
KOLLEKTIVAVTALADE FÖRSÄKRINGAR
SAMT VILKA KOMPONENTER SOM MÅSTE
INGÅ OCH VILKA SOM MÅSTE VÄLJAS
A
9.3.8 LÖNEVÄXLING - KUNNA FÖRKLARA FÖR EN
KUND VAD LÖNEVÄXLING ÄR OCH VILKA
FÖRDELAR RESPEKTIVE NACKDELAR DEN
KAN HA SAMT KUNNA OMSÄTTA
LÖNEVÄXLING TILL SÅVÄL FÖRSÄKRING
SOM ANDRA FÖRMÅNER
T
9.3.9 DIREKTPENSION - FÖRSTÅ HUR
DIREKTPENSION FUNGERAR OCH ÄR
UPPBYGGT OCH HUR DEN FUNGERAR I
ARBETET MED ATT SKAPA EN
TJÄNSTEPENSIONSLÖSNING. KUNNA
ANVÄNDA KAPITALFÖRSÄKRING OCH
KUNNA FÖRKLARA FÖRDELARNA MED EN
SÅDAN LÖSNING FÖR KUNDEN.
T
9.3.10 PENSIONSPOLICY - KUNNA UPPRÄTTA EN
PENSIONSPOLICY OCH K UNNA FÖRKLARA
VAD DEN INNEBÄR FÖR BÅDA PARTER I EN
TJÄNSTEPENSIONSLÖSNING
A
9.3.11 AVGÅNGSPENSION - KUNNA ANALYSERA
ETT FÖRETAGS BEHOV AV
AVGÅNGSPENSIONSLÖSNING OCH KUNNA
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
FÖRESLÅ EN LÄMPLIG L ÖSNING FÖR
KUNDEN
A
9.3.12 ALTERNATIV ITP - FÖRSTÅ OCH KUNNA
TILLÄMPA REGLERNA FÖR ALTERNATIV ITP
MED SÅVÄL FRILAGD PREMIE SOM
PREMIEPLAN OCH KUNNA AVGÖRA OM
ALTERNATIV ITP ÄR LÄMPLIG OCH MÖJLIG
FÖR EN VISS ANSTÄLLD
10 LIVFÖRSÄKRINGSTEKNIK
T
10.1 PREMIEBERÄKNING
10.1.1 BERÄKNINGSELEMENTEN - FÖRSTÅ DE
OLIKA ELEMENT SOM LIGGER TILL GRUND
FÖR BERÄKNING AV PREMIEN OCH KUNNA
FÖRKLARA DESSA FÖR EN KUND
T
10.1.2 PREMIEBERÄKNING I PRAKTIKEN - FÖRSTÅ
OCH KUNNA GE EXEMPEL FÖR EN KUND
PÅ HUR FÖRÄNDRINGAR AV DE OLIKA
BERÄKNINGSELEMENTEN KAN PÅVERKA
PREMIER OCH UTFALL AV FÖRSÄKRINGEN
T
10.1.3 RISKPREMIE - FÖRSTÅ VAD SOM MENAS
MED RISKPREMIE OCH HUR DET PÅVERKAR
PREMIEBERÄKNINGEN
T
10.1.4 OMKOSTNADSPREMIE - FÖRSTÅ VAD SOM
MENAS MED OMKOSTNADSPREMIE OCH
KUNNA VISA HUR DET PÅVERKAR
PREMIEBERÄKNINGEN
T
10.1.5 TEKNISKT ÅTERKÖPSVÄRDE - FÖRSTÅ VAD
SOM MENAS MED TEKNISKT
ÅTERKÖPSVÄRDE OCH VAD DET BESTÅR AV
SAMT KUNNA FÖRKLARA DET TEKNISKA
ÅTERKÖPSVÄRDETS BETYDELSE VID OLIKA
FÖRSÄKRINGSHÄNDELSER
T
10.1.6 RISKSUMMA - FÖRSTÅ OCH KUNNA RÄKNA
UT RISKSUMMAN FÖR EN FÖRSÄKRING
OCH FÖRSTÅ KONSEKVENSERNA FÖR T EX
HÄLSOPRÖVNING OCH MÖJLIGHET TILL
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
ÅTERKÖP BEROENDE PÅ OM DET ÄR EN
POSITIV ELLER NEGATIV RISKSUMMA
T
10.1.7 FÖRSÄKRINGSBELOPP - FÖRSTÅ VAD SOM
MENAS MED FÖRSÄKRINGSBELOPP I OLIKA
TYPER AV FÖRSÄKRINGAR OCH KUNNA
AVGÖRA NÄR UTBETALNING AV DET SKA
SKE ELLER INTE OCH O M DET ÄR DET
AVTALADE BELOPPET SOM KOMMER ATT
BETALAS UT ELLER NÅGOT ANNAT BELOPP
VID ETT FÖRSÄKRINGSFALL
T
10.1.8 RISKINTÄKT/ARVSVINST - FÖRSTÅ OCH
FÖR KUND KUNNA FÖRKLARA BEGREPPEN
OCH HUR DE PÅVERKAR OLIKA
FÖRSÄKRINGARS PREMIER OCH RÄTT TILL
ÄNDRING OCH ÅTERKÖP
T
10.1.9 DÖDSFALLSFÖRSÄKRING - FÖRSTÅ OCH
KUNNA FÖRKLARA VAD EN SÅDAN ÄR FÖR
EN KUND
T
10.1.10
LIVSFALLSFÖRSÄKRING - FÖRSTÅ
OCH KUNNA FÖRKLARA VAD EN SÅDAN ÄR
FÖR EN KUND
T
10.1.11
FRIBREV - FÖRSTÅ VAD ETT FRIBREV
ÄR, NÄR DET ANVÄNDS OCH FÖR KUND
KUNNA FÖRKLARA KONSEKVENSERNA AV
ATT ANVÄNDA FRIBREV
T
10.1.12
LÄGRE OCH HÖGRE PREMIE - FÖRSTÅ
VAD DESSA ÄR, NÄR DE FÖREKOMMER
OCH HUR FÖRSÄKRINGEN FUNGERAR NÄR
DE FÖREKOMMER
T
10.1.13
PREMIEFRI TID - FÖRSTÅ VAD SOM
MENAS MED PREMIEFRI TID, NÄR DET
ANVÄNDS OCH VILKA PRINCIPER SOM
FINNS OM HUR DEN KAN ANVÄNDAS
T
10.1.14
INDEX - KUNNA FÖRKLARA FÖR EN
KUND VAD SOM MENAS MED DE OLIKA
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
TYPERNA AV INDEXERING AV EN
FÖRSÄKRINGSPREMIE OCH HJÄLPA
KUNDEN AVGÖRA OM INDEXERING ÄR
LÄMPLIG
T
10.1.15
OPTIONSRÄTT - FÖRSTÅ OCH KUNNA
TILLÄMPA VAL AV FÖRSÄKRING MED
OPTIONSRÄTT BASERAT PÅ KUNDENS
SITUATION OCH FÖRKLARA HUR
OPTIONSRÄTT FUNGERAR FÖR KUNDEN
10.2 ÅTERKÖP OCH
FLYTTRÄTT
T
10.2.1 RÄTT TILL ÅTERKÖP - KUNNA AVGÖRA OM
EN FÖRSÄKRING ÄR MÖJLIG ATT
ÅTERKÖPA OCH KUNNA FÖRKLARA
KONSEKVENSERNA AV ETT ÅTERKÖP FÖR
KUNDEN
T
10.2.2 SKATTEREGLER ÅTERKÖP - KUNNA HJÄLPA
KUND BERÄKNA SKATTEKONSEKVENSERNA
AV ETT ÅTERKÖP
T
10.3 ÅTERBÄRING
10.3.1 HUR UPPSTÅR ÅTERBÄRING - KUNNA
FÖRKLARA FÖR EN KUND HUR
ÅTERBÄRING UPPSTÅR OCH HUR SÅDAN
KAN KOMMA ATT FÖRDELAS MELLAN
FÖRSÄKRINGSTAGARNA
T
10.3.2 FÖRDELNING AV ÅTERBÄRING - FÖRSTÅ
OCH KUNNA FÖRKLARA FÖR KUND VILKA
MÖJLIGHETER/SKYLDIGHETER ETT BOLAG
HAR ATT FÖRDELA ÅTERBÄRING OCH
SAMBANDET MELLAN ÅTERBÄRING OCH
GARANTIRÄNTA OCH VAD DET KAN
INNEBÄRA FÖR TILLVÄXTEN PÅ
FÖRSÄKRINGEN
T
10.3.3 GARANTIRÄNTA - FÖRSTÅ OCH KUNNA
FÖRKLARA VAD SOM MENAS MED
GRUNDRÄNTA OCH HUR DEN SKILJER SIG
FRÅN TOTALAVKASTNING OCH
ÅTERBÄRINGSRÄNTA
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
10.3.4 TOTALAVKASTNING FÖRSTÅ OCH KUNNA
FÖRKLARA VAD SOM MENAS MED
TOTALAVKASTNING OCH HUR DEN SKILJER
SIG FRÅN GRUNDRÄNTA OCH
ÅTERBÄRINGSRÄNTA
T
10.3.5 ÅTERBÄRINGSRÄNTA FÖRSTÅ OCH KUNNA
FÖRKLARA VAD SOM MENAS MED
ÅTERBÄRINGSRÄNTA OCH HUR DEN
SKILJER SIG FRÅN TOTALAVKASTNING OCH
GRUNDRÄNTA
T
10.3.6 VÄRDEBESKED - KUNNA FÖR KUND PÅ ETT
LÄTTFATTLIGT SÄTT FÖ RKLARA DE OLIKA
POSTERNA SOM FINNS I ETT
VÄRDEBESKED OCH MED UTGÅNGSPUNKT
FRÅN DESSA FÖRKLARA VARFÖR
FÖRSÄKRINGENS VÄRDE FÖRÄNDRAS
ELLER INTE FÖRÄNDRAS SOM DENNE
FÖRVÄNTAT SIG
T
10.3.7 ÅTERTAG AV ÅTERBÄRING - FÖRSTÅ
VARFÖR OCH FÖR KUND KUNNA
FÖRKLARA VARFÖR ÅTERBÄRING I VISSA
FALL KAN TAS TILLBAKA AV
FÖRSÄKRINGSBOLAGET
11 RISKBEDÖMNING
T
11.1 KARENSTIDER
11.1.1 KÄNNA TILL REGLERNA FÖR KARENSTIDER
INOM OLIKA FÖRSÄKRINGAR
T
11.2 ORIKTIGA UPPGIFTER
11.2.1 KONSEKVENSER AV ORIKTIGA UPPGIFTER FÖRSTÅ OCH KUNNA FÖRKLARA FÖR KUND
VARFÖR DET ÄR AV STÖ RSTA VIKT ATT
LÄMNA KORREKTA UPPGIFTER OCH VAD
KONSEKVENSEN KAN BLI AV ATT INTE
GÖRA DET
T
11.2.2 FÖRMEDLARENS ANSVAR - FÖRSTÅ OCH
KUNNA TILLÄMPA DE KRAV SOM STÄLLS
PÅ FÖRMEDLAREN ATT UPPGIFTERNA SOM
LÄMNATS AV KUNDEN ÄR KORREKTA
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
F
11.3 ÅTERFÖRSÄKRING
11.3.1 HUR KAN ÅTERFÖRSÄKRING SKE OCH
VILKA FÖRSÄKRINGAR ÅTERFÖRSÄKRAS
NORMALT
12 FONDANDELSFÖRMEDLING
OCH
INVESTERINGSRÅDGIVNI NG MIFID OCH LAG OM
VÄRDEPAPPERSMARKNADEN
12.1 LAG (2007:528) OM
VÄRDEPAPPERSMARKNAD
EN
12.1.1 KUNDS INTRESSE - KÄNNA TILL OCH
KUNNA TILLÄMPA TILL VAD LAGEN
KRÄVER AV ETT VÄRDEPAPPERSINSTITUT
AVSEENDE TILLVARATAGANDE AV
KUNDERS INTRESSEN OCH
UPPRÄTTHÅLLANDE AV ALLMÄNHETENS
FÖRTROENDE (8 KAP. 1§)
T
T
12.1.2 DOKUMENTATION AV UTFÖRDA TJÄNSTER
- KÄNNA TILL OCH KUNNA TILLÄMPA
KRAVEN PÅ VAD SOM SKA
DOKUMENTERAS OCH HUR
DOKUMENTATIONEN SKA GÖRAS SÅ ATT FI
KAN ÖVERVAKA ATT REGELVERKEN
EFTERLEVS. (8 KAP. 12 §)
T
12.1.3 KUNNA GENOMFÖRA INDELNING AV
KUNDER I ICKE-PROFESSIONELL,
PROFESSIONELL OCH JÄMBÖRDIG
MOTPART OCH KÄNNA TILL ATT INTERNA
REGLER OCH RUTINER FÖR HUR
INDELNINGEN SKA UPPRÄTTAS. FÖRSTÅ
VAD INDELNINGEN FÅR FÖR KONSEKVENS
FÖR ARBETET MED KUNDEN (8 KAP. 1519§§). VID FONDANDELSFÖRMEDLING
KÄNNA TILL VAD DET INNEBÄR ATT EN
KUND ÄR EN JÄMBÖRDIG MOTPART (8
KAP. 20 §)
T
12.1.4 KÄNNA TILL OCH KUNNA TILLÄMPA
LAGENS KRAV PÅ INFORMATION TILL
KUND, BL.A. AVSEENDE DE TJÄNSTER SOM
ERBJUDS, AVSEENDE
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
TILLHANDAHÅLLANDE AVFAKTABLAD FÖR
FONDER OCHAVSEENDE ANNAN
INFORMATION FRÅN FONDBOLAGET.
(8KAP. 22 §)
T
12.1.5 INHÄMTANDE AV UPPGIFTER OM KUND
FÖR LÄMPLIGHETSBEDÖMNING VID
INVESTERINGSRÅDGIVNING OCH
PORTFÖLJFÖRVALTNING – OM KUNSKAPER
OCH ERFARENHETER OM
PRODUKTEN/TJÄNSTEN, EKONOMISK
SITUATION OCH MÅL MED
INVESTERINGEN. KUNNA AVGÖRA VILKA
UPPGIFTER OM KUNDEN SOM MÅSTE
INHÄMTAS BASERAT PÅ VILKEN KATEGORI
KUNDEN TILLHÖR (8 KAP. 23 §)
T
12.1.6 INHÄMTANDE AV UPPGIFTER OM KUND
FÖR PASSANDEBEDÖMNING VID ÖVRIGA
INVESTERINGSTJÄNSTER. AVRÅDAN OM
TJÄNSTEN ELLER PRODUKTEN INTE
PASSAR. LÄTTNADER SOM GÄLLER OM DET
RÖR SIG OM OKOMPLICERADE
INSTRUMENT. (8 KAP. 25 §)
T
12.1.7 DOKUMENTATION AV
ÖVERENSKOMMELSER MED KUND KUNNA DOKUMENTERA
ÖVERENSKOMMELSER MED KUNDEN PÅ
ETT KORREKT SÄTT. (8 KAP. 26 §)
T
12.1.8 RAPPORTERING TILL KUND - KÄNNA TILL
OCH KUNNA TILLÄMPA VAD
RAPPORTERING SKA INNEHÅLLA OCH HUR
RAPPORTERING AV AFFÄRER SKA SKE, INKL
RAPPORTERING AV KOSTNADER FÖR
TRANSAKTIONER OCH TJÄNSTER. (8 KAP.
27 §)
12.2 FINANINSPEKTIONENS
FÖRESKRIFTER
(FFFS2007:16)OM
VÄRDEPAPPERSRÖRELSE
T
12.2.1 DEFINITIONER - KÄNNA TILL INNEBÖRDEN
AV DE VIKTIGASTE DEFINITIONERNA OCH
KUNNA ANVÄNDA DEM PÅ ETT KORREKT
SÄTT (2 KAP.);
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
12.2.1.1
UPPDRAGSAVTAL (OUTSOURCING)
12.2.1.2
VARAKTIGT MEDIUM
T
T
12.2.2 VILLKOR FÖR INFORMATION TILL KUND –
KRAV PÅ VARAKTIGT MEDIUM, KRAV VID
INFORMATION VIA WEBBPLATS (2 KAP.)
T
12.2.3 HANTERING AV KLAGOMÅL – KRAV PÅ
RUTINER OCH RIKTLINJER FÖR SNABB
HANTERING (7 KAP.)
T
12.2.4 INCITAMENT – KRAV PÅ INFORMATION
TILL KUND (12 KAP.)
T
12.2.5 KATEGORISERING AV KUNDER OCH AVTAL
MED KUNDER – (13 KAP.)
T
12.2.5.1
INFORMATION OM KATEGORISERING
AV KUND OCH OM KUNDENS RÄTT ATT
BEGÄRA ANNAN KATEGORISERING.
12.2.5.2
RAMAVTAL MED ICKEPROFESSIONELLA KUNDER VID
FONDANDELSFÖRMEDLING
T
T
12.2.6 INFORMATION TILL KUND (14 KAP.)
T
12.2.6.1
MARKNADSFÖRINGSMATERIAL OCH
ANNAN INFO TILL ICKE-PROFESSIONELL
KUND – KRAV PÅ INNEHÅLL OCH
UTFORMNING
12.2.6.2
INFORMATION VID
TILLHANDAHÅLLANDE AV TJÄNSTER –
KRAV PÅ INFORMATION OCH PÅ
ÖVERLÄMNANDET
T
T
12.2.6.3
SÄRSKILDA KRAV PÅ INFORMATION
OM VÄRDEPAPPERSINSTITUTET OCH
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
DESS TJÄNSTER TILL ICKEPROFESSIONELL KUND
T
12.2.6.4
KRAV PÅ INFORMATION OM
FINANSIELLA INSTRUMENT
T
12.2.6.5
KRAV PÅ INFORMATION OM PRISER,
AVGIFTER OCH KOMMISSIONER
T
12.2.6.6
INFORMATION I ENLIGHET MED UCITS
IV-DIREKTIVET - FAKTABLAD
T
12.2.6.7
VIDAREBEFORDRAN AV INFORMATION
TILL FONDANDELSÄGARE
T
12.2.7 DOKUMENTATION (KAP. 21)
T
12.2.7.1
REGLER AVSEENDE BEVARANDE AV
UPPGIFTER
T
12.2.7.2
DOKUMENTATION AVSEENDE
ANNULLERING AV KUNDORDER
12.2.8 BEDÖMNING AV KUND VID
FONDANDELSFÖRMEDLING (15 KAP.)
T
12.2.8.1
KRAV PÅ PASSANDEBEDÖMNING VID
FONDANDELSFÖRMEDLING
T
12.2.8.2
TILLHANDAHÅLLANDE AV
OKOMPLICERADE INSTRUMENT
(EXECUTION ONLY)
T
12.2.9 BEDÖMNING AV KUND VID
INVESTERINGSRÅDGIVNING (15 KAP.)
12.2.9.1
KRAV PÅ LÄMPLIGHETSBEDÖMNINGEN
12.2.10
VID INVESTERINGSRÅDGIVNING TILL
KONSUMENT – KRAV PÅ FÖRETAGET ATT
T
TT
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
SE TILL ATT PERSONAL HAR RÄTT
KOMPETENS
13 REGLER OM
VÄRDEPAPPERSFONDER
OCH OM ALTERNATIVA
INVESTERINGSFONDER
13.1 LAGEN (2004:46) OM
VÄRDEPAPPERSFONDER
13.1.1 INLEDANDE BESTÄMMELSER (1 KAP)
F
13.1.1.1
KUNSKAP OM INNEBÖRDEN AV VISSA
FÖR FONDVERKSAMHET
GRUNDLÄGGANDE BEGREPP
F
13.1.1.2
SÄRSKILT FÖRSTÅ SKILLNADEN MELLAN
VÄRDEPAPPERSFOND OCH
SPECIALFOND
13.1.2 FONDBOLAGSBESTÄMMELSER (2 KAP.)
F
13.1.2.1
VISS KUNSKAP OM
FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT
BEVILJAS TILLSTÅND FÖR
FONDVERKSAMHET
F
13.1.2.2
VETSKAP OM ATT DET FINNS LÖPANDE
KAPITALKRAV PÅ FONDBOLAG
F
13.1.2.3
GRUNDLÄGGANDE FÖRSTÅELSE FÖR
MÖJLIGHETERNA FÖR
GRÄNSÖVERSKRIDANDE VERKSAMHET
INOM EES
F
13.1.2.4
VISS KUNSKAP OM KRAVEN PÅ
ORGANISATION OCH
UPPFÖRANDEREGLER
F
13.1.2.5
KÄNNEDOM OM FONDBOLAGETS
SKYLDIGHET ATT ERSÄTTA SKADA SOM
TILLFOGATS FONDANDELSÄGARE
13.1.3 3 FÖRVARINGSINSTITUTET (3 KAP.)
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
F
13.1.3.1
FÖRSTÅELSE FÖR
FÖRVARINGSINSTITUTETS FUNKTION
OCH ROLL I FÖRHÅLLANDE TILL FOND
OCH FONDBOLAG
13.1.4 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR
VÄRDEPAPPERSFONDER (4 KAP.)
F
13.1.4.1
FÖRSTÅELSE FÖR FONDENS RÄTTSLIGA
STÄLLNING
F
13.1.4.2
FÖRSTÅ FONDBOLAGETS ROLL I
FÖRHÅLLANDE TILL FONDEN OCH
INNEBÖRDEN AV ATT FONDENS MEDEL
ÄR SEPARERADE FRÅN FONDBOLAGET
F
13.1.4.3
SKYLDIGHETEN ATT FONDBOLAGET SKA
HANDLA UTESLUTANDE I
FONDANDELSÄGARNAS GEMENSAMMA
INTRESSE
F
13.1.4.4
KUNSKAP OM ATT FONDBOLAG UNDER
VISSA FÖRUTSÄTTNINGAR FÅR LÄGGA
UT VISSA FUNKTIONER TILL ANNAN
MEN ATT ANSVARET BESTÅR
F
13.1.4.5
FONDBESTÄMMELSERNAS FUNKTION
OCH VAD DE REGLERAR
F
13.1.4.6
FÖRSTÅELSE FÖR KRAV VID EVENTUELL
ÄNDRING AV FONDBESTÄMMELSER
F
13.1.4.7
FÖRSTÅELSE FÖR INNEBÖRDEN AV
FONDANDELAR,
LIKABEHANDLINGSPRINCIPEN OCH
ANDELSKLASSER
F
13.1.4.8
GRUNDLÄGGANDE FÖRSTÅELSE FÖR
BERÄKNING OCH OFFENTLIGGÖRANDE
AV FONDENS VÄRDE, NAV-KURS
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
F
13.1.4.9
FÖRSTÅELSE FÖR HUR FÖRSÄLJNING
OCH INLÖSEN AV FONDANDELAR GÅR
TILL
F
13.1.4.10
FONDBOLAGENS SKYLDIGHET ATT
FÖRA REGISTER ÖVER ANDELSÄGARE,
INNEBÖRD AV
FÖRVALTARREGISTRERING
T
13.1.4.11
KUNSKAP OM
INFORMATIONSBROSCHYRERS
FUNKTION OCH INNEHÅLL
T
13.1.4.12
SÄRSKILT GOD FÖRSTÅELSE FÖR HUR
MAN LÄSER OCH TOLKAR
INFORMATION OM FONDS RISKPROFIL
OCH PLACERINGSINRIKTNING
T
13.1.4.13
KUNSKAP OM FAKTABLADS (BASFAKTA
FÖR INVESTERARE) FUNKTION OCH
INNEHÅLL
F
13.1.4.14
VETSKAP OM ATT FONDBOLAG
LÄMNAR ÅRSBERÄTTELSER OCH
HALVÅRSREDOGÖRELSER OCH
FÖRMÅGA ATT TILLGODOGÖRA SIG
INFORMATIONEN
T
13.1.4.15
KUNSKAP OM KRAVEN PÅ
TILLHANDAHÅLLANDE AV
INFORMATION TILL DEN SOM AVSER
FÖRVÄRVA FONDANDELAR
T
13.1.4.16
KUNSKAP OM FONDBOLAGS
SKYLDIGHET ATT LÄMNA
INFORMATION OM TOTALA
KOSTNADER FÖR FÖRVALTNING
FONDEN
13.1.5 FÖRVALTNING AV VÄRDEPAPPERSFONDER
(5 KAP.)
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
F
13.1.5.1
GRUNDLÄGGANDE KUNSKAP OM
VÄRDEPAPPERSFONDERS
PLACERINGSBEGRÄNSNINGAR OCH
KRAV PÅ RISKSPRIDNING (EXEMPELVIS
”5-10-40-REGELN”)
F
13.1.5.2
VETSKAP OM VILKA TYPER AV
FINANSIELLA INSTRUMENT
VÄRDEPAPPERSFONDER FÅR
INVESTERA I
F
13.1.5.3
VETSKAP OM ATT FONDBOLAG SKA HA
ETT SYSTEM FÖR RISKHANTERING OCH
SYFTET MED ATT HA ETT SÅDANT
F
13.1.5.4
GRUNDLÄGGANDE OM
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OCH
INNEBÖRDEN AV ATT ANVÄNDA
DERIVATINSTRUMENT I
FÖRVALTNINGEN AV EN FOND
F
13.1.5.5
SKILLNAD MELLAN OTC-DERIVAT OCH
DERIVAT SOM OMSÄTTS PÅ EN
REGLERAD MARKNAD
F
13.1.5.6
FÖRSTÅELSE FÖR BEGRÄNSNING AV
VÄRDEPAPPERSFONDERS
SAMMANLAGDA EXPONERING
F
13.1.5.7
INNEBÖRDEN AV EN
FONDANDELSFOND OCH FÖRSTÅELSE
FÖR VILKEN INFORMATION KRING
AVGIFTER I DE UNDERLIGGANDE
FONDERNA SOM FINNS ATT TILLGÅ
F
13.1.5.8
GRUNDLÄGGANDE KUNSKAP OM
VÄRDEPAPPERSFONDERS MÖJLIGHET
ATT TA UPP LÅN
13.1.6 5A MATARFONDER OCH
MOTTAGARFONDER
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
F
13.1.6.1
INNEBÖRD AV MATARFOND OCH
MOTTAGARFOND
13.1.7 FUSION OCH DELNING AV
VÄRDEPAPPERSFONDER M.M. (8 KAP.)
F
13.1.7.1
FÖRSTÅELSE FÖR VAD EN FUSION
INNEBÄR OCH DESS
RÄTTSVERKNINGAR
F
13.1.7.2
GRUNDLÄGGANDE KUNSKAP OM DEN
INFORMATION SOM SKA LÄMNAS TILL
ANDELSÄGARE VID EN FUSION
F
13.1.7.3
KUNSKAP OM ANDELSÄGARES
RÄTTIGHETER VID EN FUSION
F
13.1.7.4
GRUNDLÄGGANDE KUNSKAP OM
GRÄNSÖVERSKRIDANDE FUSIONER
F
13.1.7.5
KUNSKAP OM INNEBÖRD AV DELNING
AV VÄRDEPAPPERSFONDER
13.1.8 UPPHÖRANDE OCH ÖVERLÅTELSE AV
FÖRVALTNINGEN AV EN
VÄRDEPAPPERSFOND
F
13.1.9 KUNSKAP OM SITUATIONER NÄR
FÖRVARINGSINSTITUTET TAR ÖVER
FÖRVALTNING AV VÄRDEPAPPERSFONDER
F
13.1.10
INNEBÖRD AV ÖVERLÅTELSE AV
FÖRVALTNING AV EN FOND TILL ETT
ANNAT FONDBOLAG RESPEKTIVE
UPPLÖSNING AV EN FOND
13.2 OM
INFORMATIONSBROSCHYR
OCH FAKTABLAD (FFFS
2013:9 OCH EU-
13.2.1 KÄNNA TILL SYFTET MED ETT FAKTABLAD,
VILKEN INFORMATION DET SKA
INNEHÅLLA SAMT HA VETSKAP OM
KRAVEN PÅ TILLHANDAHÅLLANDET
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
FÖRORDNINGEN NR.
583/2010)
AVFAKTABLADET.BASFAKTA FÖR
INVSTERARE
F
13.2.2 KÄNNA TILL SYFTET MED
INFORMATIONSBROSCHYREN, VILKEN
INFORMATION DEN SKA INNEHÅLLA, SAMT
VILKA KRAV SOM STÄLLS PÅ
TILLHANDAHÅLLANDET AV DET.
13.2.2.1
SÄRSKILD FÖRSTÅELSE FÖR
INFORMATION OM FONDENS
RISKPROFIL OCH VIKTEN AV ATT
KUNDEN SKA FÖRSTÅ INNEBÖRDEN AV
DEN
13.3 REGLER OM
ALTERNATIVA
INVESTERINGSFONDER
(LAG (2013:561) OM
FÖRVALTARE AV
ALTERNATIVA
INVESTERINGSFONDER
OCH
FINANSINSPEKTIONENS
FÖRESKRIFTER
(FFFS2013:10) OM
FÖRVALTARE AV
ALERNATIVA
INVESTERINGSFONDER)
K
13.3.1 KÄNNA TILL DEFINITIONEN AV EN
ALTERNATIV INVESTERINGSFOND. KÄNNA
TILL DE GRUNDLÄGGANDE SKILLNADERNA
MELLAN VÄRDEPAPPERSFONDER OCH
ALTERNATIVA INVESTER INGSFONDER,
SÄRSKILT UTIFRÅN SKILLNADER I HUR DE
ÄR REGLERADE OCH VIL KA RISKER DE KAN
TA. GE EXEMPEL PÅ FONDER SOM ÄR
ALTERNATIVA INVESTER INGSFONDER.
13.3.2 KÄNNA TILL PÅ VILKET SÄTT EN
SPECIALFOND ÄR ETT SPECIALFALL AV EN
ALTERNATIV INVESTERINGSFOND. KÄNNA
TILL LIKHETER OCH SKILLNADER:
K
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
SPECIALFOND JÄMFÖRT MED
VÄRDEPAPPERSFOND, SPECIALFOND
JÄMFÖRT MED ”VANLIG” ALTERNATIV
INVESTERINGSFOND.
13.3.2.1
ÖVERSIKTLIGT KÄNNA TILL VILKA KRAV
SOM SKA VARA UPPFYLLDA FÖR ATT
OLIKA TYPER AV ALTERNATIVA
INESTERINGSFONDER SKA FÅ
MARKNADSFÖRAS TILL ICKEPROFESSIONELLA INVESTERARE I
SVERIGE. KÄNNA TILL VAD SOM
SÄRSKILT GÄLLER FÖR SPECIALFONDER.
K
K
13.3.3 KÄNNA TILL OLIKA KRAV I REGELVERKET
SOM SYFTAR TILL ATT GE ETT SKYDD FÖR
INVESTERARE.
K
13.3.4 ÖVERGRIPANDE KÄNNA TILL DEN
INFORMATION SOM SKA INGÅ I EN
ALTERNATIV INVESTERINGSFONDS
INFORMATIONSBROCHYR OCH
FAKTABLAD. SÄRSKILT KÄNNA TILL VAD
SOM GÄLLER AVSEENDE EN SPECIALFONDS
INFORMATIONSBRSOCHYR OCH
FAKTABLAD.
K
13.3.5 KÄNNA TILL ANNAN INFORMATION,
UTÖVER INFORMATIONBROSCHYR OCH
FAKTABLAD, SOM EN AIF-FÖRVALTARE SKA
LÄMNA TILL SINA INVESTERARE.
14 ÖVRIGA SÄRSKILDA KRAV
VID
FONDANDELSFÖRMEDLIN
G RESP.
INVESTERINGSRÅDGIVNIN
G
F
14.1 ÖVRIGA SÄRSKILDA KRAV
VID
FONDANDELSFÖRMEDLIN
G
F
14.1.1 FÖRSTÅ SKILLNADEN MELLAN
FONDANDELSFÖRMEDLING OCH
FÖRMEDLING AV FONDFÖRSÄKRINGAR
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
F
14.1.2 FÖRSTÅ SKILLNADEN MELLAN
FONDANDSFÖRMEDLING OCH
MARKNADSFÖRING AV FONDANDELAR
OCH ANDRA FINANSIELLA INSTRUMENT
F
14.1.3 FÖRSTÅ SKILLNADEN MELLAN
FONDANDELSFÖRMEDLING OCH
INVESTERINGSRÅDGIVNING OM
FONDANDELAR OCH ANDRA FINANSIELLA
INSTRUMENT
14.2 ÖVRIGA SÄRSKILDA KRAV
VID
INVESTERINGSRÅDGIVNIN
G
F
14.2.1 FÖRSTÅ SKILLNADEN MELLAN
INVESTERINGSRÅDGIVNING OM
FONDANDELAR OCH
INVESTERINGSRÅDGIVNING OM ANDRA
FINANSIELLA INSTRUMENT
F
14.2.2 FÖRSTÅ SKILLNADEN MELLAN
INVESTERINGSRÅDGIVNING OM
FONDANDELAR OCH MARKNADSFÖRING
AV FONDANDELAR OCH ANDRA
FINANSIELLA INSTRUMENT
F
14.2.3 FÖRSTÅ SKILLNADEN MELLAN
INVESTERINGSRÅDGIVNING OM
FONDANDELAR OCH FÖRMEDLING AV
FONDANDELAR
15 STRUKTURERADE
PRODUKTER
FÖRDJUPNING
T
15.1.1 OBLIGATIONS- OCH OPTIONSTEORI MED
FOKUS PÅ ATT FÖRSTÅ VAD SOM
PÅVERKAR VÄRDET AV DE OBLIGATIONSOCH OPTIONSTYPER SOM INGÅR I
STRUKTURERADE PRODUKTER”
F
15.1.2 SANNOLIKHET OCH OPTIONSTEORI:
GRUNDLÄGGANDE FÖRSTÅELSE FÖR HUR
SANNOLIKHET OCH
OPTIONSPRISSÄTTNING HÄNGER IHOP
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
15.1.3 OLIKA FORMER AV KAPITALSKYDDADE
PLACERINGAR (SÅSOM
AKTIEINDEXOBLIGATIONER) OCH HUR DE
ÄR UPPBYGGDA (KAPITALSKYDD,
ÖVERKURS, DELTAGANDEGRAD, M.M)
T
15.1.4 OLIKA FORMER AV STRUKTURERADE
CERTIFIKAT (SÅSOM INDEXBEVIS OCH
AUTOCALLS) OCH HUR DE ÄR
KONSTRUERADE (DIGITALA KÖP- OCH
SÄLJOPTIONER, BARRIÄRNIVÅER, ETC)
T
15.1.5 AVKASTNING KONTRA RISK I OLIKA TYPER
AV STRUKTURERADE PRODUKTER
T
15.1.6 HA EN GRUNDLÄGGANDE FÖRSTÅELSE PÅ
VILKA KOSTNADER SOM OLIKA
PRODUKTER INNEHÅLLER OCH HUR DESSA
BERÄKNAS, SAMT VILKA AKTÖRER SOM
ERHÅLLER ERSÄTTNING. KUNSKAP OM DE
VIKTIGASTE OPTIONSGREKERNA (DELTA,
VEGA OCH THETA)
T
15.1.7 ANDRAHANDSMARKNADEN: ”HUR SER
ANDRAHANDSMARKNADEN UT?
SKILLNADEN MELLAN BÖRSHANDLADE
PRODUKTER OCH BÖRSNOTERADE
PRODUKTER. KUNNA URSKILJA OLIKA DE
OLIKA ROLLER SOM OLIKA AKTÖRER
SPELAR I ANDRAHANDSMARKNADEN
(EMITTENT, MARKET MAKER, ARRANGÖR,
DEPÅINSTITUT, FÖRMEDLARE) OCH VILKA
KOSTNADER/AVGIFTER SOM KAN KOMMA
ATT TAS UT”
T
15.1.8 KUNNA BERÄKNA BREAK-EVEN FÖR OLIKA
TYPER AV STRUKTURERADE PRODUKTER
SÅSOM KAPITALSKYDDADE OCH ICKEKAPITALSKYDDADE PRODUKTER MED
ÖVERKURS OCH
WARRANTER/HÄVSTÅNGSCERTIFIKAT.”
BLOOMS
MÅLDOKUMENTATION FÖR
LIVFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE CERTIFIERINGSTEST INSURESEC
T
15.1.9 ANDRA LIKNADE PRODUKTER SÅSOM
WARRANTER/HÄVSTÅNGSCERTIFIKAT,
MINIFUTURES, OMVÄNDA KONVERTIBLER,
KREDITLÄNKADE PRODUKTER OCH CFD:ER
A
15.1.10
KUNNA ANALYSERA OCH FÖRSTÅ
OLIKA TYPER AV STRUK TURERADE
PRODUKTER FÖR ATT AVGÖRA VILKEN TYP
AV PRODUKT SOM KAN VARA PASSANDE
FÖR DEN AKTUELLA KUNDEN UTIFRÅN
HANS/HENNES BEHOV
K
15.1.11
VETA VAR MAN KAN HITTA
INFORMATION SOM KOMPLETTERAR
MARKNADSFÖRINGSMATERIAL OCH
ANDRA INFORMATIONSMATERIAL
F
15.1.12
VETA VAD DE OLIKA RO LLER DE
OLIKA AKTÖRERNA HAR (EMITTENT,
ARRANGÖR, DISTRIBUTÖR), VEM SOM
GÖR VAD OCH VARFÖR DE GÖR DET
K
15.1.13
TERMINOLOGIN UTIFRÅN
BRANSCHKODEN
T
15.1.14
KUNNA IDENTIFIERA SAMTLIGA
MÖJLIGA RISKER MED EN STRUKTURERAD
PRODUKT (EMITTENTRISK/KREDITRISK,
LIKVIDITETSRISK, VALUTARISK,
EXPONERINGSRISK)