Slutrapport
SPECT + Bildrekonstruktion för SPECT 1 Södertörns högskola Medicinska bilder VT 2010 Grupp 6: Kristina Nygren Patrik Saikkonen Charlotta Jahura 1 http://en.wikibooks.org/wiki/MINC/Tools/N3 1 Sammanfattning Single photon emission computed tomography går ut på att man fångar upp gammastrålning från patientens kropp genom en gammakamera i 360 grader. SPECT-utrustningen åker runt patienten och tar bilder för var 3-6 grad. Därefter sammanställer ett datorprogram informationen till en 3 dimensionell bild. För att det skall uppstå gammastrålning så krävs det att man injicerar en gammastrålnings emitterande radionuklid in i patientens kropp. Undersökningen tar ungefär 20 minuter. Metoden är relativt skonsam och skadar i regel inte patienten. SPECT används för diagnos av tumörsjukdomar, psykiatriska tillstånd, hjärtsjukdomar, skelettsjukdomar, neurologiska sjukdomar samt lungfunktion och även undersökning av immunförsvar. 2 Innehållsförteckning Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2 Inledning (CJ) ........................................................................................................................................... 4 Metod (CJ) ............................................................................................................................................... 4 Historia (CJ).............................................................................................................................................. 5 Vad är SPECT (PS) .................................................................................................................................... 6 Vilka är de medicinska behoven/problemen som man löser med SPECT (KN) ....................................... 7 Tekniken bakom metoden (PS) ............................................................................................................... 9 Bildrekonstruktion (PS).......................................................................................................................... 10 Vilka utrustningar är vanliga och varför? (PS) ....................................................................................... 11 Problem, för – och nackdelar (KN) ........................................................................................................ 12 Regler, standarder och säkerhetsproblem (KN) .................................................................................... 13 Ekonomi (PS).......................................................................................................................................... 15 Trender och förändringar på marknaden (KN) ...................................................................................... 15 Framtiden för SPECT (CJ) ....................................................................................................................... 15 Diskussion (CJ, KN, PS) ........................................................................................................................... 16 Referenser (CJ, KN, PS) .......................................................................................................................... 17 3 Inledning (CJ) Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig presentation om hur SPECT- tekniken (Single Photon Emission Computed Tomography) fungerar, hur de medicinska bilderna ser ut vid olika sjukliga tillstånd samt hur framtiden ser ut för denna undersökningsmetod. På senare tid har SPECT blivit en rutinundersökning vid utredningar av människans biologiska funktion så att man kan upptäcka sjukliga abnormaliteter. Dess användningsområde är brett, bland annat inom detektering av cancer, diagnostisering av hjärtsjukdomar och kartläggning av hjärnan. Metod (CJ) Gruppmedlemmarna valde olika delar av ämnet att skriva om och individuellt samlat in informationen inför arbetet. Informationen har man hittat mestadels från olika internetsidor och kursmaterialet - kursböckerna samt lärarnas föreläsningspresentationer. Gruppen har försökt få till stånd ett möte i intervjusyfte för att på så sätt få klarhet i ekonomiaspekter samt även information ur ett användarperspektiv gällande SPECT. Detta har tyvärr inte varit möjligt då tiden varit för knapp. Därefter gjorde varje gruppmedlem feedback på respektive text för att förbättra innehåll och struktur. Detta följdes upp av en sammanslagning av texterna till en slutlig rapport. 4 Historia (CJ) Tidigt på 1900-talet började man med en neuroradiologisk undersökningsmetod som heter pneumoencefalografi. Denna metod utförde man genom att dränera lite av cerebrospinalvätskan runt om i hjärnan och ersätta det med luft för att hjärnan skulle synas bättre på röntgenbilderna. Metoden medförde stora risker och biverkningar. Under 1970- och 80-talet utvecklades MRI (Magnetic Resonance Imaging) och CT (Computed Tomograpy) som resulterade i att pneumoencefalografin blev substituerad. Därefter kom SPECT- och PET-kameran (Positron Emission Tomography) som lät forskarna kartlägga hjärnans funktion med hjälp av radioaktivt märkta molekyler som, till skillnad från MRI och CT, kunde skapa mer än bara stillbilder av hjärnans struktur. SPECT uppfanns av en svensk docent i nuklearmedicinsk fysik, Stig Larsson, som presenterade apparaturen och det dataprogram som används idag år 1980 vid Karolinska sjukhuset.(1) Apparaturen används som komplement till röntgenbilder och ger en 3D representation som kan vara mycket hjälpsam för lokalisering av ändrade funktioner i inre organ, ex. blodgenomströmningen i hjärnan eller hjärtat.(2) Nu för tiden har SPECT- och PETkamerorna gradvis ökat kliniskt för att diagnostisera och särskilja olika typer av hjärnstörningar bl. a. demens, Alzheimers, Parkinson etc.(3) 2 2 http://www.digitalfrontiersuf.com/2010/02/1084/ 5 Vad är SPECT (PS) SPECT är väldigt likt undersökningar med gammakamera(SCINT). Den stora skillnaden är att bilderna kan analyseras i 3D. När man utför en SPECT-undersökning så tas ett flertal bilder från olika vinklar så att en 3D bild skapas av kroppsdelen eller organet man vill undersöka. För att göra det möjligt att göra en SPECT-undersökning krävs det att man har en gammakamera och en viss mängd radionuklider. (4) Med denna metod krävs det att man har en gamma-emitterande radioisotop (radionuklid) som kan spåras med hjälp av gammakameran. Radionukliden kopplas till ett spårämne vars egenskaper skiljer sig beroende på vilket organ man vill undersöka. Vilken isotop man väljer att använda beror helt på undersökningens natur. Det finns ett flertal olika radionuklider men de vanligaste är 99-Tc, 123-I och 111-In 133-Xe. Dessa ämnen injiceras direkt i blodet, de kan även tas upp på andra sätt t.ex. oralt, subkutant eller genom inhalering. (5) SPECT är ett komplement till CT och MR då dessa metoder ger en mycket skarpare och detaljerad bild. Fördelen med SPECT är att metoden kan mäta mycket mindre molekylmängder i kroppens vävnader. Detta betyder att SPECT kan mäta förlopp i kroppen som är av betydligt mindre storlek och relevans än vad man kan åstadkomma med andra metoder. (6) 3 Blodflödesmätning vid Alzheimers sjukdom. SPECT-undersökning visar sex 1 cm tjocka transversella snitt 0–6 cm ovan orbitomeatalplanet med näsan uppåt och nacken nedåt. Rött = högt blodflöde, blått = lågt blodflöde. Måttlig blodflödessänkning temporalt och parietalt på båda sidor. 3 http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=11996 6 Vilka är de medicinska behoven/problemen som man löser med SPECT (KN) Radionukliden fångas upp i kroppens mjuka vävnader och visar på förändrade fysiologiska och patologiska funktioner i sådana delar som lungor, skelett, njurar eller hjärna. På detta sätt kan man då kartlägga sjukliga processer och förändrade funktioner. Den del av vävnaden som är mera ”aktiv” tar upp mer av radionukliden. Exempelvis vid ett epilepsianfall, där absorberar den del av hjärnan som orsakar anfallet mer av nukliden. Det leder till att man kan förstå vilket område som är aktivt under anfallet. Den radioaktiva nukliden kan exempelvis inhaleras eller injiceras och själva undersökningen kan ta allt mellan 20 min – 60 min beroende på hur stor del av kroppen som ska undersökas De vanligaste undersökningarna innefattar: • Skelett Skelettscintigrafi kan med sin höga sensitivitet, men låga specificitet när det gäller metastaser, påvisa dessa och på så sätt ge en kartläggning av spridningen. Men den låga specificiteten leder till att vissa infektioner och kotkompressioner kan misstas för att vara metastaser. Det är här som SPECT visar sina fördelar genom att förändringarna kan ses på djupet. • Hjärna (Alzheimers, epilepsi och stroke) Eftersom att man genom SPECT kan skapa bilder av hjärnans metabolism så kan man på ett relativt enkelt sätt se skillnad på den förlorade kortikala metabolismen som uppstår vid flertalet strokes och demens jämfört med den mera jämna icke-occipitala kortikala funktionen som går förlorad vid Alzheimers. 4 • Minskat blodflöde till vänster hjärnhalva Hjärta (hjärtattack, infarkter och kranskärlens funktion) MPI (Myocardial Perfusion Imaging) är en funktionell bild av hjärtat som används för att ställa diagnos vid ischemisk hjärtsjukdom. Det sker när något av kranskärlen är för trångt för att få fram blod till hjärtmuskeln. Det leder till att syrebrist uppstår i hjärtat. MPI är en typ av stresstest för hjärtat, man injicerar nukliden för att sedan stressa hjärtat genom ett arbetstest. Efter testet skapar man en SPECT-bild som visar på hur nukliden har distribuerats och på så sätt också det relativa blodflödet till olika delar av hjärtmuskeln. Man jämför detta med en bild tagen vid absolut vila. 4 http://www.eurorad.org/eurorad/case.php?id=3295 7 • Lungor (gasutbytesförmåga) Om gasutbytesförmågan försämras behöver man förstå vad som sker för att försöka stoppa reduceringen. Den mest använda metoden för att diagnostisera lungsjukdomar (lungemfysem, embolier och tumörer) är Planar Lungscintigrafi. Problemet med denna metod är dock att information överlagras då man återskapar en tredimensionell volym på en tvådimensionell yta, vilket i sig medför att det är svårare att hitta defekter. När man nu använder SPECT så ser man en stor förbättring när det gäller denna del. 5 SPECT bild av en patient med lungcancer • Infektioner (lokalisering) Kombinationen SPECT/CT ger möjligheten att exempelvis lokalisera infektioner i ben. Symptomen som en sådan infektion ger kan misstolkas för att vara ett benbrott som läkt ihop felaktigt eller en blodpropp. Dessa kan man nu skilja åt med hjälp av en SPECT/CT - undersökning och på så sätt ställa rätt diagnos. • Cancer (metastasering och lokalisering av primärtumörer) När det gäller cancer så absorberar cancercellerna, på grund av sin onormala tillväxthastighet jämfört med normala celler, mer av radionukliden. 6 Patient med hals och huvudcancer 5 6 www.radonc.duke.edu/.../index.php?id=13 www.molecularimaging.be/2007/03/ 8 Tekniken bakom metoden (PS) SPECT fångar upp gammastrålningen som emitteras från isotopen genom användning av gammakameran. Gammastrålningen från patientens kropp detekteras direkt utav gammakameran. Metoden går ut på att gammakameran är kopplad till en dator som gör en 3Dbild av ett flertal 2D-bilder. Kameran förflyttas längs med organet eller kroppsdelen man vill undersöka och man tar en bild för var 3-6 grad. Man fortsätter tills man kommit runt hela undersökningsobjektet tills man fått en 360 gradig täckning. Tekniken är väldigt likt SCINT-röntgen då man oftast använder samma radionuklid. Detta gör det väldigt lätt att komplettera med SPECT om en SCINT-röntgen inte hittat någon avvikelse. Det finns SPECT-kameror som tar projektionerna dubbelt eller trippelt, det betyder att när den 360 gradiga bilden skall skapas så tar kameran 2D bilder från 180 eller 120 graders vinkel enskilt. Detta gör att undersökningen kan utföras snabbare. (6)(7) SPECT har många fördelar till planar avbildning, som en vanlig gammakamera-bild ger. Strukturerna i kroppen överlagras ej på varandra med SPECT-teknik, man får djupinformation om vävnaden. Man får även bättre kontrast. (8) Isotoperna eller såkallade spårsubstanserna har oftast en halveringstid mellan 6-13 timmar men det finns radionuklider som har halveringstider upp till 67 timmar. Vid vissa undersökningar krävs det att man väntar i några timmar tills radionukleiden absorberas i rätt organ. Detta görs vid t.ex. skelettundersökningar då det tar längre tid för skelettet att absorbera radionukliderna. Men i de flesta fallen så tas spårämnet upp på en gång. (9) Att få tag på dessa isotoper är inte helt lätt, men i regel är det mycket billigare och enklare att utföra SPECT än PET då radionukliderna är mer tillgängliga. För att få tillgång till en radionukleid så krävs en radionukleidgenerator som skapar en isotop t.ex. den vanligaste 99-TC. (10) Vid skapandet av en radionuklid krävs det en moderisotop som utvinns i ett kärnkraftverk. Technetium-99m generatorn är den vanligaste inom sjukvården och fungerar på så sätt att Molybdenum-99 bryts ner från uran-235 och kan sedan därefter användas i generatorn för att skapa den kortlivade 99TC isotopen som används vid SPECT-undersökningar. (11) Bild på 99-TC Generator 7 7 http://www.chemie-master.de/pse/Tc_DSCN1909.jpg 9 Bildrekonstruktion (PS) De bilder som tas med SPECT har en upplösning mellan 64x64pixlar till 128x128. Pixlarnas storlek är mellan 3-6mm. En viktig aspekt vid avbildning är att patienten ligger helt stilla. Vissa områden i kroppen kan vara svåra att få en bra bild på. Blåsan är ett bra exempel på ett område med frekvent aktivitet. Detta kan leda till att bilden får artefakter och blir distorterad. Denna distortering kallas även för attenuering. När bilden görs om till 3D via SPECT så krävs det avancerade algoritmer som gör om 2Dbilder till 3D. Den mest effektiva är Iterativ rekonstruktion som kan skapa en relativt korrekt bild även om helt korrekt data inte kan fås vid undersökningen. (12) Detta är användbart när datorn skall skapa 3D-bilder. 8 Genom att kombinera SPECT-bilder med information från en datortomograf(CT) så kan man förhindra distortering och försvagning av bilden. Den modernaste SPECT-utrustningen brukar oftast kombineras med CT. (12)(13) Kombinationen av SPECT och CT har stora fördelar då det blir enklare för röntgenläkare att se vart ett problemområde ligger, t.ex. en cancertumör. Det blir enklare att veta vad som är vad på SPECT-bilden och vart avvikelsen ligger exakt. (6) En bild på SPECT/CT kombinerat 9 8 9 http://us.myoview.com/tech/images/spect_camera.jpg http://www.gehealthcare.com/euen/fun_img/products/nuclear_medicine/images/Convenience_550.jpg 10 Vilka utrustningar är vanliga och varför? (PS) För att få en effektiv och fungerande SPECT-röntgen så krävs det att man har generatorer för radionukliderna där de vanligaste spårämnen är 99-Tc, 123-I och 111-In 133-Xe, samt en inköpt SPECT-gammakamera. Det finns ett flertal olika SPECT-utrustningar tillgängliga på marknaden och det finns ett flertal olika modeller. Siemens är en aktör inom denna bransch och säljer en SPECT-produkt nämnd Symbia. 10 En bild på en Symbia SPECT/CT producerad av siemens Det finns SPECT-apparater med eller utan CT-teknologi. De nyaste modellerna har bland annat CT kombinerat med SPECT. Dessa nya maskiner är väldigt snabba och kan förkorta undersökningstiden till endast 5 minuter. Mycket fokus läggs på bland annat att få bort distortering och artefakter med hjälp av avancerad teknologi. De nyaste modellerna har en väldigt bra kombination av både CT och SPECT som gör att röntgenläkare kan ta bilder som är pålitliga och har ett brett användningsområde. Att köpa in en dyrare modell kan vara lönsamt i längden då dess användningsområden utökas i och med att den har mer funktioner som är användbara inom den medicinska bild diagnostiken. (14) (15) En annan aktör på den svenska marknaden är Philips som sålde den första 6-Slice SPECT/CTapparaten i Sverige år 2006. Dessa avancerade utrustningar blir mer och mer vanliga. (16) 10 http://www.lthalland.se/upload/Bilder/Tidigare/18088/5.jpg 11 Problem, för – och nackdelar (KN) SPECT-undersökningar är för de flesta relativt riskfri, men vid en injektion eller infusion av en radionuklid så kan man märka av följande biverkningar: • Blödningar och smärta vid infartens (injektionsställets) placering. • Allergiska reaktioner (svettningar, huvudvärk, feber, illamående mm) Hänsyn måste tas till eventuella biverkningar även om dessa oftast är lindriga. Omsättningen av radionukliden kan ändras av både biverkningar samt andra mediciner. Därför är det viktigt att noggrant kontrollera vilka mediciner en patient använder sig utav. När det gäller stråldos så ska en SPECT-undersökning ses som säker, den ger i princip en lika stor dos som en röntgenundersökning. Båda undersökningarna ligger på några mSv (den naturliga bakgrundsstrålningen anses vara 5 mSv) Däremot så ska inte gravida eller kvinnor som ammar behandlas med SPECT då den radioaktiva nukliden kan överföras till det ännu outvecklade fostret eller föras vidare via bröstmjölken. Man arbetar med olika spårämnen som alla olika halveringstider exempelvis så är halveringstiden för 99-TC på 6 timmar, vilket gör att den är helt borta efter något dygn. Det finns dock andra spårämnen som anses mer problematiska ur den synvinkeln t.ex. så har I-131 som används vid struma en halveringstid på flera dagar. Här rekommenderar man att patienten ska undvika att vara i närheten av barn och gravida timmarna efter en behandling. PET, som även den visar på funktionella delar t.ex. när det gäller att undersöka hjärnans metabolism vid hjärnskador, ger väldigt likartad information som SPECT. Men SPECT är mer spridd, mycket på grund av att radioisotoperna är billigare och har en längre livstid. Detta beror bland annat på att 99-TC kan genereras på plats på sjukhusen medans isotoper för PET skapas/genereras i laboratorium för nuklearmedicin. Dessa isotoper har också en avsevärt kortare livslängd på endast 110 min, vilket självklart försvårar användandet. När det gäller SPECT så är även kostnaden för utrustningen, gammakameran lägre än utrustningen som PET kräver. Om man ser till metoder som MRI och CT så är det en stor skillnad i hur låga koncentrationer som kan avbildas med respektive teknik. Med SPECT kan man avbilda och detektera molekylära förändringar som sker i levande celler som har koncentrationer i storleksordningen nanomol/ml–picomol/ml. Motsvarande lägsta mätbara kemiska koncentrationer med CT eller MRT ligger upp emot en miljon gånger högre. Det har som följd att vid nuklearmedicinen i princip aldrig måste ordinera mer än något eller några hundratals mikrogram av de radioaktiva substanserna till patienten innan undersökningen. (17) 12 Regler, standarder och säkerhetsproblem (KN) Beredningsarbetet på ett sjukhus kan variera, men gemensamt för alla är att hanteringen skall ske under iakttagande av både hygienkrav och strålskyddskrav. Internationella strålskyddskommissionen (ICRP) och Statens strålskyddsinstitut (SSI) har publicerat doskataloger för de preparat som nuklearmedicin använder. Medical Internal Radiation Dose Committee (MIRD) har utvecklat ett schema för beräkning av den absorberade dosen i samband med nuklearmedicinska undersökningar. Kraven som ställs på läkemedel gällande säkerhet och kvalitet är självklart något som även de radioaktiva läkemedlen måste följa. De som tillverkar preparaten måste inneha kvalitetssäkringsprogram, som tillverkare räknas även de sjukhus som bereder preparatet innan användning. Sjukhusens arbete med preparaten ska också vara kontrollerat. Man arbetar med höga krav på sterilitet och hygien där även lokalerna som används ska uppfylla satta krav. Spårbarhet när det gäller hanteringen samt brukningen av dessa preparat är av yttersta vikt, då de patienter där kvalitén inte varit tillräcklig ska kunna följas upp. Detta både för att kunna ge patienten ifråga en korrekt behandling, men även för att spåra leveransen med preparat bakåt för att se vad processen fallerade. Tillverkning och hantering av radioaktiva läkemedel på sjukhuset styrs av Läkemedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om kontroll av radioaktiva läkemedel. (LVFS 1999:4) Om man noterar ett flertal brister och dessa inte hanteras eller arbetas bort kan tillståndet att tillverka/bereda radiofarmaka på sjukhuset dras in. GMPs (Good Manufacturing Practice) syfte är att försäkra att en produkt är säker för att användning på patienten ex. att produkten inte är kontaminerad eller felaktigt sammansatt. Produktsäkerhetskravet måste vara högt, i GMP finner man även spårbarhetskravet. GMP tar även upp arbetslokalernas utseende samt sterilitet, man ska bara arbeta med preparaten på platser som är avsedda för det. Arbete med radiofarmaka innebär arbete med öppna radioaktiva strålkällor vilket skall uppfylla kraven rörande aseptisk beredning och strålskydd. Det förstainnebär arbete i steril miljö med tillgång till adekvat skyddsklädsel och det andra att behovet av strålskärmning uppfylls med lämpliga skydd och distansverktyg. 11 11 www.sfnm.se/Nuklearmedicin_SC_SES.pdf 13 Skyddet för patienten i medicinsk användning av joniserande strålning tas omhand via strålskydd som arbetats fram inom ICRP och inom FN-organ som IAEA och WHO. Strålskyddets tre grundprinciper: • En strålkälla skall vara berättigad • Strålskyddet skall optimeras. • Dosgränser skall finnas för yrkesmässig bestrålning och bestrålning av allmänheten Användandet av joniserande och icke joniserande strålning finns reglerat i den strålskyddslag som utfärdades den 19 maj 1988 (SFS 1988:220). Patientstrålskyddet innebär att patienten inte ska utsättas för större dos än vad som är nödvändigt för undersökningen. Här måste man väga alternativ, för och nackdelar mot varandra. Man ska vara extra återhållsam när det gäller gravida kvinnor och barn. En kvinna i fertil ålder ska före undersökningen tillfrågas om hon är gravid om så är fallet ska man se över anledningar för undersökningen ännu en gång samt alternativa metoder, detta gäller också för kvinnor som ammar. Bilden nedan visar fördelningen av en radionuklid hos en ammande kvinna. 12 En ammande kvinna som injicerats med Tc-99m perteknetat för en sköldkörtelscintigrafi. Av den injicerade aktiviteten finns ca 1% i sköldkörteln medan ca 40% finns i brösten (Isotopavdelningen Capio Diagnostik, Skövde). 12 www.sfnm.se/Nuklearmedicin_SC_SES.pdf 14 Ekonomi (PS) En SPECT-kamera kostar ungefär mellan 3-4,5 miljoner kronor att anskaffa. En undersökning med SPECT kostar ungefär 7500kr per undersökning (10) Vilket är mycket billigare än kostnaden för en PET undersökning eller funktionell MRI. Kostnaden för att anskaffa en PET kamera är uppemot 15 miljoner kronor. (18) En annan aspekt som gör att SPECT är mer kostnadseffektivt än alternativen är radionukliderna som är relativt lätta att få tag på och har en lång halveringstid i jämförelse med t.ex. PET-tekniken. I de flesta fallen krävs det bara att man använder SPECT-teknologi istället för PET-teknologi då det ger ungefärligen samma information som PET. Det är mycket bättre att sjukvården erbjuder tillgängliga SPECT-undersökningar än ett fåtal PET undersökningar. Trender och förändringar på marknaden (KN) Många förändringar har skett under den senaste tiden både när det gäller äldre, men även nyare undersökningsmetoder. Man talar om en explosionsartad utveckling gällande imaging-specialiten kring CT, MR- och PET. En äldre metod som förändrats/förbättrats är den tidigare nämnda skelettscintigrafi, som är en av de vanligaste undersökningarna vid utredning av tumörer. I och med att gammakamerorna förfinats och möjliggjort SPECT så har specifiteten vid undersökningen ökat markant. När man talar om onkologiska utredningar så nämns PET allt oftare, en teknik som fortfarande är väldigt dyr och inte helt enkel att administrera med tanke på framställningen/hanteringen av de positroner som behövs för undersökningen. Men trots detta har nu PET/CT införts på alla landets universitetssjukhus. (19) Detta leder till utvecklingen av nya vävnadsspecifika spårsubstanser som när de knyts till radionuklider kan lokaliseras med hjälp av SPECT. Framtiden för SPECT (CJ) Framtidens utsikter för diagnostiken av flera olika sjukdomar med hjälp av SPECT kommer vara enklare då man håller på att utveckla nya specifika och mer känsligare spårsubstanser (radiofarmaka).(20) Man kommer även utveckla de redan befintliga bildbearbetningsrutiner och algoritmer för större mängd avbildning samt nya kamerasystem.(21) Man har även tänkt bygga upp en apparatur som kommer inneha de tre detekteringsmöjligheterna: SPECT, PET och CT för en snabbare och smidigare diagnos.(22) Ett annat mål är att utveckla apparaterna så att de själva kommer kunna analysera och ge diagnos.(23) 15 Diskussion (CJ, KN, PS) SPECT-tekniken är en väldigt bra metod och borde användas mer i den svenska sjukvården. Vi i gruppen ser stora möjligheter för den här tekniken speciellt inom diagnostik av demens, psykiatriska tillstånd, tumörer och immunologiska sjukdomar. Det finns även andra tillämpningar som kan vidareutvecklas. I och med att tekniken är så känslig så lär både SPECT och PET användas mer och mer i kombination med andra metoder. Utvecklingen går generellt mot att undersökningsmetoderna ska bli säkrare för både patienterna och vårdpersonal. Resan har gått från pneumoencefalografi till SPECT och PET. Man utvecklar även radionuklider för nya användningsområden och spårämnen som är nära på helt fria från biverkningar. Vi hade stora svårigheter att få tag i ekonomisk information exempelvis en bidragskalkyl för hur mycket en SPECT-kamera undersökning ger i form av intäkter samt hur mycket en undersökning kostar för sjukhusen. Den information som vi funnit är från amerikanska källor och är därför inte helt applicerbara för våra svenska sjukhus, men vi har dock använt oss av den för att visa på de ungefärliga kostnader som omger SPECT. Vi tror att SPECT/CT-tekniken är värd att satsa på då PET-tekniken är dyr och inte särskilt praktisk om man tänker på de korta halveringstiderna för de positroner som används. Man får nära på likvärdiga resultat med en SPECT-undersökning för ett billigare pris. Om PETtekniken skulle vara billigare och mer tillgänglig så skulle den metoden föredras idag. Men där är vi inte än. 16 Referenser (CJ, KN, PS) Text 1 http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=8886&a=16782&l=sv (2010-04-03) 2 http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_neuroimaging (02-04-10) 3 http://en.wikipedia.org/wiki/Single_photon_emission_computed_tomography (02-04-10) 4 http://en.wikipedia.org/wiki/Single_photon_emission_computed_tomography (02-04-10) 5 http://www.netdoktor.se/hjart-karl/?_PageId=1323 (02-04-10) 6 http://www.karolinska.se/sv/Forskning/Forskningsomraden/Teknologier-medicinsk-processutvec/Molekylaravbildning-av-sjukliga-pr/ (02-04-10) 7 http://www.ne.se/spect (02-04-10) 8 Föreläsningsmaterial CJ, Temadag: Nuklearmedicin (1/3) 9 http://www.lthalland.se/lth_templates/informationpage____18088.aspx (06-04-10) 10 http://en.wikipedia.org/wiki/Radionuclide (02-04-10) 11 http://en.wikipedia.org/wiki/Technetium-99m_generator (02-04-10) 12 http://en.wikipedia.org/wiki/Iterative_reconstruction (02-04-10) 13 http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:144077 (02-04-10) 14 http://www.birf.info/home/library/med-procede/med-pro-spect.html (02-04-10) 15 http://www.medical.siemens.com/webapp/wcs/stores/servlet/CategoryDisplay~q_catalogId~e_11~a_categoryId~e_1023016~a_catTree~e_100010,1007660,1011525,1011533,1023016~a_langId~e_11~a_storeId~e_10001.htm (02-04-10) 16http://incenter.medical.philips.com/doclib/enc/fetch/2000/4504/577242/577256/588821/5050628/514881 0/5050734/Nyheter_%26_Information_NR_4_2006.pdf%3fnodeid%3d5437611%26vernum%3d1 (06-04-10) 17 http://ltarkiv.lakartidningen.se/1997/temp/pda15824.pdf (2010-04-05) 18 http://www.dicardiology.net/node/28668/ (02-04-10) 19 http://edu.ipuls.se/www/_public/pub_course.cfm?CourseId=5149 (2010-04-05) 20 http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=11996 (02-04-10) 21 http://www.karolinska.se/sv/Forskning/Forskningsomraden/Teknologier-medicinskprocessutvec/Molekylar-avbildning-av-sjukliga-pr/ (02-04-10) 22 http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=8886&a=16782&l=sv (02-04-10) 23 Föreläsningspresentationen: Perspektiv på medicinsk avbildning Övriga referenser: http://www8.healthcare.philips.com/patient/profiles/dec07.html 2010-04-07 http://edu.ipuls.se/www/_public/pub_course.cfm?CourseId=5149 2010-04-05 http://www.sfmr.se/sok/download/specialist/Remissvar_SFMR_pecialistutbildning.pdf 2010-04-05 http://md.gehealthcare.com/patient/diaguide/spect.html 2010-04-03 http://www.unilabs.se/Documents/PDF/Om%20capio%20diagnostik/Publikationer/Artikelarkiv/Kundtidning%2 0nr%201%202004/KundtidningNr12004Nukle%C3%A4rmedicin.pdf 2010-04-01 http://www.imh.liu.se/radiologiska-vetenskaper/nuklearmedicin?l=sv 2010-04-01 http://epubl.luth.se/1404-5516/2008/017/LTU-HV-EX-08017-SE.pdf 2010-04-01 Bertil Jacobson, Medicin och Teknik, femte upplagan, 2006 Bertil Jacobson, Teknik i praktisk sjukvård, 2003 Bilder http://en.wikibooks.org/wiki/MINC/Tools/N3, (2010-04-08) http://www.digitalfrontiersuf.com/2010/02/1084/, (2010-04-08) http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=11996 2010-04-01 http://www.eurorad.org/eurorad/case.php?id=3295 2010-04-01 www.radonc.duke.edu/.../index.php?id=13 2010-04-01 www.molecularimaging.be/2007/03/ 2010-04-01 http://www.chemie-master.de/pse/Tc_DSCN1909.jpg 2010-04-01 http://us.myoview.com/tech/images/spect_camera.jpg 2010-04-01 http://www.gehealthcare.com/euen/fun_img/products/nuclear_medicine/images/Convenience_550.jpg 2010-04-01 http://www.lthalland.se/upload/Bilder/Tidigare/18088/5.jpg 2010-04-01 www.sfnm.se/Nuklearmedicin_SC_SES.pdf 2010-04-01 www.sfnm.se/Nuklearmedicin_SC_SES.pdf 2010-04-01 17
© Copyright 2024